Förändring för världens skull. Det är precis · 2014. 4. 8. · Förändring för världens skull. Det är precis som det låter ett material som bygger på att . världen kan

3

Vad kul att du vill använda samtalsmaterialet Förändring för världens skull. Det är precis som det låter ett material som bygger på att världen kan förändras. Förändring bygger på att vi tillsammans är med och bidrar med erfarenheter, tankar och handling. Samtalsmaterialets syfte är både att väcka frågor om världen, men också inspirera till handling för världens skull. Hur denna handling kommer att se ut är ditt beslut. Samtalsmaterialet är ett samarbete mellan biståndsorganisationen Diakonia och studie-förbundet Bilda. Materialet tar avstamp i önskan om att sätta in de internationella frågorna i en folkbildande ram. Förändring för världens skull utgår från Diakonias fem temaområden: Mänskliga rättigheter, Konflikt och rättvisa, Jämställdhet, Ekonomisk rättvisa och Demokrati. I detta material har även Klimaträttvisa lagts till som ett sjätte temaområde då klimatfrågorna genomsyrar hela Diakonias verksamhet. Samtalsmaterialet är uppbyggt på sex träffar. Vid varje träff ges tillfälle till fördjupning i ett temaområde med efterföljande reflektion utifrån kristen tro. Varje träff avslutas med samtalsfrågor, tips på aktiviteter och vidare läsning. Innehållet i materialet kommer i stort från Diakonia. Det är sammanställt av Elin Kullingsjö och bearbetat av Annika Andersson, Mirjam Dahlgren, Penny Davies, Sara Hugosson, Carl-Henrik Jacobsson Olaison, Petter Jakobsson, Petter Lydén och Anna Åkerlund. Om materialet kommer från en annan källa står det angivet i referenslistan.

4

Introduktion

RättighetsfokusDen röda tråden genom materialet är rättighetsperspektivet. Alla människor ska leva under värdiga förhållanden i en rättvis och hållbar värld, befriad från fattigdom. Samtals-materialet tar utgångspunkt i mänsklig värdighet som betyder att vi alla är en del av Guds skapelse och skapade till Guds avbild. Mänskliga rättigheter gäller alla oavsett religion, kön, etnisk tillhörighet, hudfärg, sexuell läggning, språk, politisk uppfattning, ursprung, egendom, börd eller ställning. Materialet tar även utgångspunkt i fn:s allmänna för-klaring om de mänskliga rättigheterna som betonar individens rättigheter. Samtliga rättigheter är universella, odelbara och likvärdiga. De är inbördes beroende av varandra och tillsammans nödvändiga för att varje människa ska kunna leva ett värdigt liv. Det finns även andra centrala idéer och aspekter som förknippas med ett värdigt liv. Bland annat handlar det om nödvändigheten av att värna om planeten, skapa en fredlig levnadsmiljö, samt att minska de ekonomiska och sociala klyftorna i samhället. Ett värdigt liv förutsätter även gemenskap. Människan kan inte leva isolerad: hon bekräftas i mötet och i gemen-skapen med andra. Varje människa ska ha frihet att välja sin andliga och kulturella gemenskap, men varje människa har, oavsett vilken livsstil hon väljer, även ett personligt ansvar för den större gemenskapen. Ett värdigt liv förutsätter att samhället som helhet fungerar, att det präglas av tillit mellan människor, rättvisa, solidaritet och ömsesidigt ansvarstagande.

Vad är Diakonia?Biståndsorganisationen Diakonia arbetar långsiktigt till-sammans med cirka 400 olika samarbetsorganisationer i ett 30-tal länder med fokus på demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, ekonomisk rättvisa samt konflikt och rättvisa. Grunden för allt arbete är människors vilja och förmåga att förändra och förbättra världen. Tillsammans utgör Diakonia därmed ett världsomspännande nätverk som innefattar miljontals människor. Tusentals eldsjälar som arbetar för en varaktig förändring av situationen för dem som lever med fattigdom, förtryck och våld. Diakonia startades 1966 utifrån att några svenska frikyrkor samarbetade kring katastrofbistånd till Indien. Efter ett flertal katastrofinsatser önskade kyrkorna arbeta utifrån ett mer långsiktigt perspektiv. Inom ramen för Sveriges Frikyrko-samråd började kyrkorna forma en organisation som kom att

kallas ”Frikyrkan hjälper”. 1984 byttes namnet till Diakonia. Diakonia har två huvudmän, Equmeniakyrkan och Svenska Alliansmissionen.

Läs gärna mer på www.diakonia.sewww.diakoniablogg.se

Vad är studieförbundet Bilda?Bildas vision är Bilda för hela livet. I den finns övertygelsen om varje människas rätt att söka kunskap, och att få uttrycka sig, och tillsammans med andra bilda mening – oavsett vem man är eller var man bor. Bilda vill hävda gruppers rätt att själva uttrycka sin identitet, bli bemötta med respekt och få del av inflytande och resurser på lika villkor. Inom Bilda finns en passion för människors värde, bildning och växt. Det som kännetecknar och bestämmer Bildas kultur är folkrörelsearvet, medlemsorganisationerna, öppen kultursyn och hängivna cirkelledare och medarbetare. Det finns sammanlagt 48 medlemsorganisationer såsom frikyrkor, Katolska kyrkan, ortodoxa kyrkor och andra ideella organisationer i Bilda. Studieförbundet Bilda erbjuder bildnings- och kulturverksamhet över hela Sverige med fokus på livstolkning. Inom Bilda möts svenska folkrörelser, tusenåriga kyrkliga traditioner, kulturer med rötter i olika delar av världen, skapande, populärmusik, körmusik, dans, hantverk och mycket mer.

Läs gärna mer på www.bilda.nu www.bilda.nu/livstolkning

5

Träff 1 Mänskliga rättigheter

6

Detta samtalsmaterial börjar i temaområdet mänskliga rättigheter. Ämnet ger plats för de breda penseldragen kring förutsättningar för förändring, där mänskliga rättigheter är grundläggande för ett rättighetsbaserat arbete. Begreppet mänskliga rättigheter är något som ibland kan vara svårt att beskriva. Vad innebär det egentligen att ha rättigheter? Det mänskliga värdet är något som vi tillsammans värnar om och försvarar. Det är viktigt att poängtera att mänskliga rättigheter handlar om mitt grundläggande värde. Inte beroende av vad jag gör eller vilken familj jag föds in i, utan för att jag är människa.

Mänskliga rättigheter

I Palestina jobbar Diakonia med organisationer

som kämpar för funktionshindrades rättigheter.

Det handlar dels om att hjälpa personer på

det individuella planet med t.ex. rehabilitering.

I Ramallah spelar en grupp funktionshindrade

sin version av den svenska pjäsen Jonathan

på Måsberget.

Foto: Marwan Hamad

7

Vad är mänskliga rättigheter?Alla människor är födda fria och med lika värde och rättigheter. Detta innebär att alla har rättigheter oavsett kön, nationalitet, etniskt ursprung, religion, språktill-hörighet, sexuell läggning eller politisk tillhörighet. De mänskliga rättigheternas juridiska och moraliska utgångspunkt finns i fn-deklarationen från 1948 och i kärnkonventionerna om mänskliga rättigheter.

FN:s kärnkonventioner är:• Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter• Medborgerliga och politiska rättigheter• Avskaffande av alla former av rasdiskriminering• Avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor• Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning• Barnets rättigheter• Skyddet av alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter• Skydd av personer med funktionsnedsättning• Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden

Kränkningar av mänskliga rättigheterAnvändningen av fn:s olika dokument om mänskliga rättigheter har ökat men från det att ett land har undertecknat en fn-konvention tills det blir praktisk handling är dock steget ofta långt. Fortfarande råder det brist på respekt för de mänskliga rättigheterna och kränkningar av rättigheterna är vanligt förekommande. Yttrande- och tryckfrihet inskränks. Rätten för var och en att ha en tillfredsställande levnadsstandard, det vill säga tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad, känns långt borta. Alltför många av världens fattiga och utsatta människor är fortfarande inte ens medvetna om sina rättigheter eller saknar möjlighet att hävda dem. Det civila samhället kritiserar ofta fn och dess medlemmar för att vara alltför undfallande mot de regeringar som är skyldiga till övergrepp. Under konflikter, både där det förekommer och inte förekommer våld, är det vanligt att mänskliga rättigheter kränks. Det kan till exempel märkas i konflikter som rör naturresurser och landfrågor. Människor som inte känner till sina grund-läggande rättigheter riskerar att falla offer för staters eller företags planer på hur landområden ska tas i bruk. Ofta hamnar den lokala befolkningen mellan besluten och har små möjligheter att påverka sin situation. Det krävs därför fler människor som får kunskap om hur man kan agera som försvarare för rättigheter och som kan hjälpa människor att förstå sina rättigheter gentemot staten eller företag. Det är viktigt att även få rätten till sanning och rättvisa för det som har hänt tidigare i historien, till exempel att makthavare som begått brott ställs inför rätta och människor får en chans att höra bekännelser från de som har utsatt människor för förtryck.

Hur förverkligas mänskliga rättigheter?För att de mänskliga rättigheterna ska bli verklighet måste arbetet med ökad kännedom om de universellt erkända rättigheterna öka, så att alla får möjlighet att leva ett värdigt liv. Arbetet måste först och främst fokuseras på de mest utsatta, till exempel kvinnor, som trots att de utgör en majoritet av världens befolkning, systematiskt diskrimineras. Politiker och andra beslutsfattare är hörnstenar i arbetet för att stärka rättig-heterna. Det är staterna som bär huvudansvaret för att de mänskliga rättigheterna


ARTIKEL 1 UR FN:S DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

FÖRENTA NATIONERNA (FN)FN bildades efter andra världs-krigets slut 1945. 193 länder är medlemmar i FN. Enligt FN-stadgan är FN öppet för alla stater som vill arbeta för fred. Vatikanstaten är den enda internationellt erkända stat som inte är medlem i FN, dock har man permanent observatörs-status i FN. Läs mer på: www.fn.se

FN:S KONVENTIONERFN:s främsta redskap för att skydda de mänskliga rättigheterna är konventioner, till exempel ”konventionen om barnets rättig-heter”. Länder som har ratificerat en konvention har förbundit sig att agera i enlighet med dess innehåll.

8


respekteras. Därför är det viktigt att stater har fungerande institutioner så som ett fungerade rättsystem, som kan garantera dessa rättigheter. Länder behöver stifta och följa lagar och regler som bidrar till att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna. Detta gäller även för den politik och de regelverk som skapas i internationella institutioner och organisationer.

Vad gör Diakonia?Diakonia arbetar för en ökad kännedom om och respekt för de universellt erkända mänskliga rättigheterna, så att alla kvinnor och män får möjlighet att leva ett värdigt liv. Arbetet med att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna är av stor bredd. Det kan handla om att stärka minoritetsgrupper och ursprungsfolks chans att påverka sin situation, eller att arrangera utbildningar om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. När det gäller arbetet i konfliktområden behövs verktyg för att kartlägga och dokumentera övergrepp och diskriminering. En annan viktig del i detta är att utbilda människorättsförsvarare som kan hjälpa till att förstå vilka rättigheter som har överträtts.

Rapport om svensk exportpolitik och mänskliga rättigheterEn viktig del i Diakonias arbete är att påverka system som håller kvar människor i fattigdom. Därför arbetar Diakonia parallellt med biståndet, med politisk påverkan i Sverige och inom eu. Detta arbete sker bland annat genom att ta fram rapporter som underlag för diskussion. I december 2003 beslutade en enig riksdag om en svensk Politik för global utveckling (pgu). Beslutet innebar att alla politikområden, inklusive handel, ska främja mänskliga rättigheter. I februari 2011 presenterade Diakonia och Amnesty en rapport Export till priset av mänskliga rättigheter, som diskuterar hur regeringen behöver göra mer för att säker-ställa att svensk exportpolitik inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Rapporten granskade bland annat i vilken utsträckning de svenska exportorganen Svensk Exportkredit (sek) och Exportkreditnämnden (ekn) säker-ställer att svenska affärer med utlandet inte underminerar mänskliga rättigheter. De statliga organen ansvarar gemen-samt för hur hundratals miljarder statliga kronor används. Rapporten visade på klara brister i uppföljningen av hur affärerna påverkar respekten för mänskliga rättigheter. Diakonia och Amnesty konstaterar att svenska exportorgan har gett stöd till affärer och exportfrämjande projekt som riskerar att bidra till kränkningar. Som exempel nämns exportkreditgarantier till försäljning av militär radarutrustning till Pakistan och helstatliga Rymdbolagets diskussioner om försäljning av ett flygburet övervakningssystem till Libyen.

Affärer med icke-demokratier ökarTrots att myndigheterna har som uppdrag att ta ”hänsyn till” eller ”beakta” mänskliga rättigheter går det inte att granska hur de gjort bedömningar kring mänskliga rättigheter i olika affärer. Rapporten innehåller en sammanställning som visar att summorna som går till affärer med länder som gör omfattande och grova brott mot mänskliga rättigheter har ökat från 3,4 miljarder år 2001 till 24 miljarder år 2011. Lån och exportkrediter har även getts till försäljning av telekom-utrustning, eller annan export, med stora risker för att de kan bidra till brott mot mänskliga rättigheter.

Vad behöver förbättras?Här är några av de krav som förs fram i rapporten Export till priset av mänskliga rättigheter. • Regeringens instruktioner måste bli tydligare. Uppdrag och ägardirektiv till de statliga organen måste tydligt ange att Sveriges internationella skyldigheter på människorätts- området också gäller Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit. • Organen måste utveckla policys i relation till pgu:s (politik för global utveckling) perspektiv som gör det möjligt att utvärdera varje enskild affär. De konsekvensanalyser som görs avseende en affärs inverkan på mänskliga rättigheter måste bli offentlig så att man kan se att riktlinjerna följts. • Insynen i den exportfrämjande verksamheten måste utvidgas radikalt. Regeringen måste se över institutionernas öppen hetsprinciper och vid behov ändra lagstiftningen. Eventuella undantag bör vara snävt dragna och tydligt definierade.

9

Bland kvinnorna i byn Nebaj i Guatemala finns

vittnen till massakrer och offer för övergrepp

under inbördeskriget. Diakonias samarbets-

organisation CALDH ger dem stöd i kampen

för rätten till mark, försörjning och utbildning.

Foto: Simon Holmgren

10

Hanaa al-Ramli har de senaste åren öppnat 27

bibliotek i flyktingläger och fattiga områden

i Jordanien. Tillsammans med över tusen

volontärer ordnar hon aktiviteter för barn.

Foto: Claes Herrlander

11

Hon skulle kunna sitta i lugn och ro i skuggan på sin veranda med en god bok.Istället är Hanaa al-Ramli på väg i bil de 30 milen genom öknen från Amman till beduinbyarna i Wadi Rum i Jordanien. I bakluckan har hon högar med böcker till biblioteket som hon startade här för ett år sedan. ”Det är det enda biblioteket i trakten”, säger hon. Hanaa är en eldsjäl som brinner för barns rätt till kunskap. Hon har startat initiativet ”Kitabi Kitabak” – på svenska: ”Din bok är min bok”. På bara några år har hon genom projektet öppnat 27 bibliotek runt om i Jordanien. Över tusen volontärer inspirerar barnen genom skrivarkurser och högläsning, tar med dem på utflykter till museer och ordnar sommarläger. ”Rätten till kunskap är till för alla, oavsett om du är fattig eller rik. Och när vi når dit kommer det att leda till att människor känner till sina rättigheter bättre - och att de dessutom klarar av att kräva sina rättigheter. Kunskap är själva nyckeln”, slår Hanaa al-Ramli fast. Kitabi Kitabak ingår i ett större projekt om ”Barnrättskämpar i Mellanöstern”, som bland annat för stöd av Diakonia. Projektet går ut på att göra barn och ung-domar medvetna om vilka rättigheter de har – och ge dem verktygen att uttrycka sig och kräva sina rättigheter. Denna dag har Hanaa al-Ramli med sig något alldeles extra till barnen och ungdomarna i Wadi Rum – de får följa med henne ut till bilen och hämta högar med sprillans nya böcker. Idén till projektet fick Hanaa al-Ramli när hennes båda söner växte ur sina barn- och ungdomsböcker. Varför inte skapa bibliotek i fattiga områden med hjälp av begagnade böcker, tänkte hon och lade fram sin idé på Facebook. ”Jag kunde inte drömma om det gensvar jag fick. Det kom femtio personer till första mötet och inom tre månader hade vi samlat in 5000 böcker och kunde starta vårt första bibliotek”, säger Hanaa al-Ramli. Det invigdes i juli 2009 i ett av Jordaniens mest utsatta flyktingläger i Jerash. Sen dess har biblioteken öppnats i en mängd flyktingläger och fattiga områden runt om i Jordanien, alla bemannade av lokala eldsjälar som arbetar utan ersättning. ”De första åren arbetade vi helt utan budget. Jag gillar den utmaningen, att visa hur mycket man kan göra utan pengar, bara genom att jobba tillsammans”, säger Hanaa al-Ramli. I flyktinglägret El-Hussein i Amman har en donation just möjliggjort inköp av datorer till en ny verksamhet; undervisning i datorkunskap och internet. Ungdomarna får lära sig att uttrycka sig via sociala medier och egna bloggar. Hanaa al-Ramli hoppas på att sprida den nya verksamheten till de andra biblioteken. ”Situationen för barn och ungdomar i flyktingläger är mycket svår. Min dröm har varit att kunna hjälpa dem, att ge dem bästa möjliga framtid. Det förtjänar de. Det finns så mycket kraft och energi hos de här barnen. De har alla möjligheter att påverka sin framtid och få ett bra liv”, säger Hanaa al-Ramli.

Exempel: Jordanien

TIPS! Se film om Hanaa al-Ramli: http://www.youtube.com/watch?v=msgeLo541dE

12

”Jag är beredd att offra mitt liv för att vi ska få vår mark tillbaka”, säger Tep Vanny.Hon är en av ledarna bland ”kvinnorna vid sjön” i Kambodja, som protesterar mot att korrupta makthavare och företag stjäl deras mark. Och deras kamp har gett resultat. Tep Vanny vet vad det innebär att kämpa. I flera år har hon och de andra ”kvinnorna vid sjön” stångats mot korrupta makthavare och företag som inte har några andra intressen än att tjäna pengar. De har stått längst fram vid kravallstaketen och de har inte backat trots att priset de betalar är högt. Fjorton kvinnor satt fängslade i över en månad och alla har de utsatts för trakasserier och kallats galna. Tep Vannys man är suspenderad från jobbet, själv har hon förlorat femton kilo i vikt och efter att hon satt i fängelse följer hennes sjuårige son henne som en skugga – livrädd för att hon återigen ska försvinna. ”Varje dag fortsätter vi att kämpa för vår överlevnad och för att få ett bra liv. Det här är vårt hem, vi har inte stulit från någon. Framgång är ingenting man föds med, det är något vi kämpar oss till.” Vi sitter runt bordet på innergården till hennes hus. Det hus som de nästan förlorade när regeringen hyrde ut marken där huset ligger till ett företag med utländska intressen och fyllde igen den intilliggande sjön med sand för att kunna bygga exklusiva kontor och affärer till Kambodjas elit. Regeringen kallar det för utveckling, men Vanny konstaterar krasst att det är en utveckling som bara gynnar de med makt. Så när familjerna runt sjön Boeung Kak stod inför hotet om att omlokaliseras, till en plats långt utanför stan, utan möjligheter att försörja sig, gick Tep Vanny och en rad andra kvinnor ut och demonstrerade. Med stöd av Diakonias samarbets-organisation Equitable Cambodia utbildades de i sina rättigheter, hur dessa kan försvaras och hur de kan organisera sig för att bli starkare och utöva påtryckningar mot företagen och internationella biståndsgivare. ”Jag hade aldrig tänkt att jag skulle bli en politisk ledare. Kvinnor i Kambodja har aldrig protesterat tidigare utan de, precis som jag, stannade hemma, lagade mat, såg efter barnen och tog hand om hemmet. Men nu har flera kvinnor tagit mod till sig”, säger Vanny. Och deras protester har fått gehör. Världsbanken, som en av finansiärerna av projektet att kartlägga markrättigheter i landet, stoppade sina utbetalningar till Kambodjas regering. Och när Världsbanken stoppade sina utbetalningar tvingades regeringen att lyssna – bara en månad senare hade drygt 630 familjer fått mark-rättigheter i området. Men fortfarande finns det familjer som varken har fått markrättigheter eller erhållit en vettig kompensation. Det är därför kvinnorna vid sjön fortsätter att protestera. ”Jag har förlorat min fysiska styrka, det jag har kvar är min mentala styrka. Men om vi inte vill att historien upprepar sig så måste vi engagera oss. Jag vill att mina barn ska få en bättre framtid, en ljus framtid”, säger Tep Vanny.

Exempel: Kambodja

TIPS! Se film om Tep Vanny: www.youtube.com/watch?v=Q5wtUb4GEC8

13

Tep Vanny i Kambodja är en av flera kvinnor

som för första gången engagerat sig politiskt

i Kambodja och tvingat regeringen att ge dem

deras mark tillbaka.

Foto: Stephen Welch

14


Tro och mänskliga rättigheter1 Det är svårt att ta miste om människors lika värde när man läser Bibeln. Alla står vi lika inför Gud. Utifrån Bibelns texter finner vi Guds perspektiv på mänskligheten. Exempelvis ur Psaltaren: När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäst där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom? 2 Eller ur Galaterbrevet: Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.3

fn:s allmänna förklaring väljer ett liknande perspektiv på mänskliga rättigheter: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.4

Det finns ett släktskap och en spänning mellan Bibeln och fn:s synvinkel. I Bibeln ser vi Guds perspektiv på oss människor. Vi är skapade till Guds avbild men också till att tillbe och ära Gud. Psaltarpsalmen är en lovsång till Gud, som uttrycker tacksamhet och vördnad. Det är en förundran över människan, vem hon är skapad till. Texten från Galater-brevet visar på människans jämlikhet inför varandra genom Jesus. Alla har gjorts fria. fn:s text har ett mer objektivt perspektiv på människan. Adressaten är mänskligheten i dess helhet, representerad av de församlade nationerna. Det är en juridisk text som hänvisar till människans uppdrag. Utifrån kristen tro kan man se på mänskliga rättigheter utifrån just Guds perspektiv, där människan är skapad med lika värde. Det går inte att själv bevaka sina egna rättigheter utan vi behöver skydda rättigheterna tillsammans. Eller som det uttrycks i skriften ”För Världens skull”: Överallt behövs mänskliga rättigheter för den svaga människans skull, alltså ’för Guds skull’. Där den som bryr sig om sin medmänniska är lyhörd för det gudomliga, det heliga, i tillvaron. Överallt behöver människor tolka urgamla och nya texter, sin tro och sin tradition. I en värld där förenklade lösningar och fundamenta-listiska läsningar blir allt vanligare och framträder med hot och maktanspråk blir det allt viktigare att tolka för Guds skull. För människans skull.5 Så istället för att säga ”det är min rättighet” behöver vi fråga oss själva vilka rättigheter som är gemensamma. Mänskliga rättigheter handlar om något annat än min egen egoism. Det tål att upprepas det vi kunde läsa i början av träffen: Det är viktigt att poängtera att mänskliga rättigheter

handlar om mitt grundläggande värde. Inte beroende av vad jag gör eller vilken familj jag föds in i, utan på grund av att jag är människa.

SamtalsfrågorNi har nu haft er första träff med studiecirkeln. Det kanske har kommit upp flera frågor om material, träffarnas innehåll och förväntningar. Det kan vara bra att hinna prata om vad ni har för förväntningar på studiecirkeln och ge plats till att lära känna varandra. Mänskliga rättigheter går som en röd tråd genom materialet och är en grundläggande plattform för det fortsatta samtalet.

• Vad innebär mänskliga rättigheter för dig? • Finns det skyldigheter inom mänskliga rättigheter? • Vad innebär det att företag och stater tar ansvar för att mänskliga rättigheter efterlevs?• Hur kan du vara en del i att exempelvis påverka företag att agera utifrån mänskliga rättigheter?• Resonera kring Bibelns sätt att resonera kring människans värde jämfört med fn:s definition. Vilka likheter och olikheter finns det?

1. För världens skull

2. Ps 7:4f

3. Gal 3:26-29

4. Artikel 1 i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

5. Citat hämtat från För världens skull. Se vidare i Elisabeth Gerles bok

Mänskliga rättigheter för Guds skull.

UTMANING- Anteckna vilka tre utmaningar/tankar du tar med dig - efter denna träff. - Vad ska du förändra till nästa vecka?- Vad ska du förändra inom ett halvår?

15

VIDARE LÄSNING

Diakonias rapporterExport till priset av mänskliga rättigheter – uppföljning: www.diakonia.se

HemsidorDiakoniawww.diakonia.se

FNwww.fn.se

Human rightswww.humanrights.se

Regeringens hemsida om mänskliga rättigheterwww.manskligarattigheter.se

Sidas tidning Omvärldenwww.sida.se/omvarlden

Svenska Amnestywww.amnesty.se

FilmerEn film som beskriver mänskliga rättigheter utifrån ett historiskt och nutida perspektivhttp://www.youtube.com/watch?v=oh3BbLk5UIQ

En film som beskriver mänskliga rättigheter och dess innehållhttp://www.youtube.com/watch?v=kbul3hxYGNU

LitteraturFör världens skull. Ett bidrag till samtalet om församlingen. (2009). Redaktör Magnus Nordqvist, Diakonia och Studieförbundet Bilda.

Diakonias aktivister uppmärksammar

kränkningar av mänskliga rättigheter

under vårruset i Jönköping.

Foto: Diakoniaaktivisterna

17

Träff 2 Konflikt och rättvisa

18

Våldsamma och väpnade konflikter är ett ständigt ämne i nyhetsflödet. Så gott som dagligen matas vi med information om våldsdåd och om hur människor tvingas på flykt och dör i strider. Förutom det direkta lidande som väpnade konflikter orsakar, utgör våldet ett av de största hoten mot fattiga människors rätt till utveckling. Om man kunde göra något åt det dödliga våldet skulle massor av resurser sparas till bättre ändamål. Och det går att göra något åt våldet. I konflikter runt om i världen finns exempel på lokala fredskrafter, väl värda att stödja.

Konflikt och rättvisa

Mahaideen Juwairiya i Sri Lanka är rådgivare

i ett projekt som samlar in vittnesmål från

muslimer om fördrivning, internflyktingskap

och deras förväntningar på framtiden och på

att återvända till sina hem. Bakom projektet

står Diakonias samarbetsorganisation Law

& Society Trust och organisationer bildade av

internflyktingarna själva.

Foto: Marcus Marcetic

19

Vad är konflikt?Konflikter är en del av det sociala samspelet människor emellan. Diakonias policy gör klart att målet för fredsarbete inte är en värld utan konflikter, men en värld där ”alla former av våld är utrotade och samhällskonflikter löses med fredliga och konstruktiva medel”.1 Konflikter i sig är alltså inte nödvändigt-vis ett problem. Vissa konflikter kan till och med hjälpa till att driva utvecklingen framåt – till det bättre. Detta gäller dock inte våld. Våld är alltid ett problem där det uppstår. Det finns bättre sätt att hantera konflikter än med våld och förtryck. Alla har vi erfarenheter i våra egna liv av konflikt-lösning på ett personligt plan, i familjer och på arbetsplatser. Från bynivå till internationell nivå runt om i världen finns också erfarenheter av konflikthantering och ofta särskilda institutioner för att lösa tvister och hantera konflikter, som till exempel byråd, domstolar och demokratiska institutioner.

Det är våldet som är problemetDet är alltså inte konflikter i sig, utan våldet och annan destruktiv konflikthantering, som är problemet. Våldet orsakar enormt lidande, kan ofta försvåra och fördröja en lösning på grundproblemet, och är dessutom ett av de största hindren för utveckling. I väpnade konflikter dödas människor, skadas för livet eller faller offer för de sjukdomar som sprids i krigens spår. Skördar, skolor, sjukhus, hem och infrastruktur kan förstöras. Mark blir obrukbar när den är full av minor. Människor tvingas på flykt och förlorar ofta sina ägodelar och möjlighet att försörja sig själva. Många länder i världen har lyckats minska fattigdomen, men områden präglade av våld ligger långt efter vad gäller ekonomisk utveckling. Om man jämför utvecklingsländer med varandra, ser man att människor i instabila och konflikt-drabbade områden löper mer än dubbelt så stor risk att drabbas av undernäring eller sakna rent vatten. De löper dubbelt så stor risk att se sina barn dö före fem års ålder och har mer än tre gånger så svårt att skicka sina barn till skolan, jämfört med hur det är i utvecklingsländer i fred.2 Medan män löper större risk än kvinnor att tvångsrekryteras, tas till fånga, dö eller såras i strid, drabbas kvinnor hårdare av fattigdom, flykt och sjukdomar i krigets spår. Kvinnor och barn utgör nära 80 procent av flyktingar och internflyktingar.3 Våldtäkt används ibland som vapen i krig och det finns vitt spridda vittnesmål om att även våld i hemmen ökar i samband med och under tiden omedelbart efter ett krig. I dessa fall av direkt våld drabbas kvinnor värst.

Fakta om väpnade och våldsamma konflikterEn och en halv miljard människor, mer än var femte människa på jorden, lever i områden drabbade av väpnad konflikt eller annat storskaligt organiserat våld.4 År 2012 utkämpades 32 väpnade konflikter i 26 länder.5 Konflikten

mellan Sudan och Sydsudan var det enda exemplet på en aktiv väpnad konflikt mellan två stater. Övriga 31 konflikter var interna konflikter (inom en stat), men av dessa fanns det åtta fall där någon av parterna fick militärt stöd från ett annat land. Sex av de 32 väpnade konflikterna 2012 räknas som krig: Syrien, Afghanistan (där antalet dödade i strid ökade för fjärde året i rad), Somalia, Pakistan, Jemen och Sudan.6 Utöver dessa konflikter, där alltså minst en av parterna är en stat, registrerades 38 våldsamma konflikter mellan beväpnade ickestatliga grupper i tretton länder under 2012. Det gäller till exempel Mexiko, där kriminella grupper bekämpar varandra. Ett annat exempel är Kenya, där människor dödas i konflikter mellan bofasta jordbrukare och halvnomadiserande boskaps-skötare över tillgång till vatten och betesmark. Alla dessa uppgifter är tagna ur Uppsala konfliktdatabas.7 Där finns också uppgifter om ensidigt väpnat våld, det vill säga de fall då beväpnade aktörer (statliga eller ickestatliga) ensidigt ger sig på obeväpnade civila.


1. Diakonias policy, s 30.

2. Världsbankens World Development Report 2011: Conflict, security and

Development, s 5.

3. World Development Report 2011, s 60 - 61.

4. World Development Report 2011, s 1.

5. Enligt Uppsala konfliktdatabas, http://pcr.uu.se/research/ucdp/. Enbart

väpnade konflikter med minst 25 dödade I strid tas med I databasen.

6. Ett krig är en väpnad konflikt med mer än tusen dödade i strid på ett år.

Observera att “dödade i strid” inte är detsamma som det totala antalet människor

som dödas i krig. Observera även att de sex väpnade konflikter som nämns här

var de där över tusen dödades i strid just det året. Det finns andra pågående

väpnade konflikter där man registrerat över tusen döda i strid vissa år, dock

inte under 2012. Kriget i Sudan rasade under 2012 i delstaterna Darfur, Blue

Nile och södra Kordofan, och är alltså inte detsamma som den tidigare nämnda

väpnade konflikten mellan länderna Sudan och Sydsudan.

7. http://www.pcr.uu.se/research/ucdp/

8. Global Peace Index 2013, s 2 samt 56, utgiven av Institute for Economics

and Peace. Där redovisas en uträkning enligt vilken den globala kostnaden för

att bemöta våldet beräknas till 9,46 biljoner dollar år 2012. Tankeexperimentet

ovan finns med där men med en förändring. Istället för att låta 900 miljarder

dollar av de resurser som frigörs täcka hela kostnaden för European Stability

Pact, som Institute for Economics and Peace gör, har vi valt att sätta den siffran

i relation till det löfte som den rika världen gav den fattiga vid klimattoppmötet

i Köpenhamn: 100 miljarder US dollar per år i klimatstöd från år 2020.

VÅLD TAR RESURSERDet dödliga våldet i världen kostar enorma resurser. Dessa resurser skulle kunna användas till bättre ändamål. Om det t.ex. gick att förebygga våldet så pass mycket att den samlade globala kostnaden för det dödliga våldet kunde halveras så skulle man på ett enda år frigöra resurser till:- alla utvecklingsländers sammanlagda skuld- den årliga kostnaden för att uppnå samtliga millenniemål- täcka nästan ett decennium av det finansiella stöd för att - bemöta klimathotet som världens rikare länder utlovat - till de fattigare från och med år 2020.8

20


Vad strider man om?Väpnade konflikter handlar antingen om kontroll över regeringsmakten och hur staten ska styras eller om kontroll över territorium. Av de 32 väpnade konflikterna 2012 hörde 18 till den första kategorin och 14 till den senare.9 Det påstås ibland att religion leder till krig. Det är det mycket svårt att hitta stöd för i forskningen. Men visst kan religion spela roll i väpnade konflikter. I en minoritet av världens alla konflikter mellan 1975 och 2010 hade de båda sidor som stred mot varandra olika religiös tillhörighet (exempelvis katoliker mot protestanter i Nordirland).10 Men att två parter i en konflikt har olika religiös tro betyder inte att konflikten handlar om religion. När parterna själva för fram krav eller på an-nat sätt talar om vad de anser att konflikten handlar om, så inkluderar det hänvis-ningar till religion i 28 procent av konflikterna. I en del av dessa konflikter, men inte alla, är oenigheten som har att göra med religion en central och viktig fråga. Nästan ingenstans är religion huvudproblemet eller den ursprungliga anledningen till väpnad konflikt. Däremot används religion ibland för att mobilisera människor till att dra i strid.11

Ickevåldskamp och ickevåldsrevolutionerVi har sett att väpnade konflikter handlar om kontroll över regeringsmakt eller territorium. Forskare har systematiskt tittat på alla konflikter om statens styre eller om land, vare sig de utkämpades med våld eller ickevåldsliga medel. Resultatet är tydligt och klart: om du vill störta ditt lands regering, införa ett nytt sätt att styra landet eller få slut på en ockupation har du nästan dubbelt så stor chans att lyckas om du använder ickevåldsmetoder jämfört med om du skulle ta till våld, och det gäller oavsett om du bor i ett demokratiskt land eller inte.12 Ickevåld är också överlägset våldet när det gäller att nå hållbara resultat på sikt, i alla fall om det långsiktiga målet är demokrati och fred. Sannolikheten att en ickevåldskamp följs av demokrati är mycket högre än att väpnad kamp gör det. Lyckad ickevåldskamp leder dessutom oftare till hållbar fred, det vill säga tio år senare är chansen betydligt större att det fortfarande råder fred om förändringen åstadkoms med ickevåld jämfört med våld.13

Även i krig råder lagarGrundläggande mänskliga rättigheter är alltid giltiga. Vissa mänskliga rättigheter kan visserligen tillfälligtvis åsidosättas (t.ex. mötesfriheten) eller begränsas något (t.ex. yttrande- och föreningsfriheten) men detta tillåts enbart i extrema undan-tagsfall, då nationens överlevnad står på spel, och under mycket stränga villkor.14

Grundregeln är alltså att mänskliga rättigheter gäller i krigstid såväl som i fredstid. Under väpnad konflikt tillkommer dessutom den internationella humanitära

9. Journal of Peace Research: Armed Conflicts 1946–2012, av Lotta Themnér och Peter Wallensteen,

http://jpr.sagepub.com/content/50/4/509.full.pdf+html

10. Hela det här stycket bygger på Isak Svenssons bok: Ending Holy Wars: religion and conflict resolution

in civil wars (2012). I en systematisk genomgång av alla inomstatliga väpnade konflikter mellan 1975 och

2010 konstaterar han att i 70% av fallen delar konfliktens båda sidor samma religiösa tro.

11. Ending Holy Wars: religion and conflict resolution in civil wars av Isak Svensson (2012), sid xii.

12. Undersökningen bygger på en genomgång av 323 fall av organiserad kamp för att ta regeringsmakt

eller få kontroll över territorium mellan åren 1900 och 2006, där dessa fall klassats som antingen väpnad

eller ickevåldslig kamp. Utgången av kampen klassades som ett misslyckande, en delvis framgång eller en

fullständig framgång. Det visar sig då att ickevåldskamper sammantaget har nästan dubbelt så stor sanno-

likhet att ha delvis eller fullständig framgång, jämfört med väpnad kamp. Why Civil Resistance Works, av

Erica Chenoweth och Maria J. Stephan (2011).

14. Läs mer om detta på www.diakonia.se/sa/node.asp?node=994

13. I länder där en väpnad konflikt nyss avslutats finns det en 42%-ig risk att landet åter igen kastas in i

väpnad konflikt inom tio år. Motsvarande risk i länder där en ickevåldskamp just avslutats är 28%.

Why Civil Resistance Works, av Erica Chenoweth och Maria J. Stephan (2011), s 217.

ENKEL GUIDE TILL INTERNATIONELL

HUMANITÄR RÄTT I DET OCKUPERADE

PALESTINSKA TERRITORIET

Via Diakonias hemsida kan du nå en

enkel guide som ger mer grundfakta om

internationell humanitär rätt och som

också går igenom vad som gäller i det

ockuperade palestinska territoriet.

21

rätten, ibland kallad ”krigets lagar”, vars huvudsyfte är att lindra det mänskliga lidande som krig förorsakar. En viktig princip i internationell humanitär rätt är att göra skillnad på stridande och icke-stridande. Det är inte tillåtet att sätta in ett anfall direkt mot civila. Om man däremot anfaller ett legitimt militärt mål och ett antal civila också dödas i anfallet, så kan det vara inom ramen för vad som är tillåtet. Men bara om man också följt en annan princip inom internationell humanitär rätt, den så kallade ”proportionalitetsprincipen” (risken för skador på skyddade personer eller civil egendom inte får vara större än den förväntade militära fördelen). Vapenslag och stridsmetoder som slår urskillningslöst mot civila får i princip inte användas. Det är till exempel aldrig tillåtet att använda kemiska och biologiska vapen.

Världens nionde fredligaste landGlobal Peace Index (gpi) bygger på statistik från världens alla länder och försöker summera hur fredliga länderna är genom att väga samman uppgifter om interna och externa konflikter, i vilken utsträckning invånarna är skyddade från våld och politisk instabilitet samt graden av militarisering i varje land. Till det senare räknar man in såväl tillgång till vapen i samhället som nationell rustning och vapenexport. I 2013 års rapport rankas Sverige som världens 9:e fredligaste land.15 Värt att lägga märke till är att Sverige, som får mycket höga poäng vad gäller frånvaro av våldsamma konflikter och trygghet i samhälle och politiskt liv, får betydligt sämre omdöme i termer av vårt bidrag till militariseringen i världen. Sverige är nämligen en av världens största vapenexportörer räknat per invånare. På den punkten får Sverige absoluta bottenpoäng i gpi:s mätning av ”grad av fred-lighet”. År 2012 sålde Sverige krigsmateriel till 61 länder i världen.16 Bland de allra största mottagarna hörde länder med såväl grova och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter (Saudiarabien) som interna väpnade konflikter (Pakistan, Thailand och Indien). Två av dessa länder, Pakistan och Indien, står dessutom på var sin sida i Kashmirkonflikten, även om en spänd vapenvila mellan de båda länderna råder sedan 2003. Denna konflikt har faktiskt ibland kallats världens farligaste eftersom två kärnvapenmakter – Indien och Pakistan – står mot varandra.

Hur blir det fred? Väpnade konflikter kan sluta på olika sätt. Det kan sluta med att parterna ingår en överenskommelse och sluter ett fredsavtal. Det kan sluta med seger för ena sidan. Ibland blir det inget riktigt avslut utan bara en vapenvila som i vissa fall kan vara väldigt länge. Under det kalla kriget var det ovanligt att väpnade konflikter avslutades genom förhandling. Men under 1990-talet ökade fredsavtalens antal dramatiskt.17 Man kom även att alltmer betona vikten av att ta med fler röster i fredsavtalen och att inkludera demokratiska inslag i fredsprocesserna i form av folkomröstningar eller flerpartival. En viktig milstolpe var fn:s säkerhetsråds resolution 1325 år 2000, som slår fast vikten av att kvinnor är representerade vid fredsförhandlingar. Fortfarande pågår arbetet att se till att denna viljeyttring verkligen får genom-slag också i praktiken; fredsförhandlingar brukar domineras av män.


15. Se www.visionofhumanity.org som är en interaktiv karta som åskådliggör fredsindex.

16. En karta över dessa länder hittar du på http://www.svenskafreds.se/vapenexport/karta. Uppgiften

kommer från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens sammanställning, som i sin tur bygger på regeringens

årliga skrivelse om strategisk vapenexport samt SIPRI (Swedish International Peace Research Institute).

17. Pressmeddelande från Uppsala konfliktdatabas 2012-12-27, ”Fredsforskare: fler konflikter men allt färre

fredsavtal”. Kan nås via www.pcr.uu.se

Bönderna i Las Pavas i Colombia är luttrade.

Först kom paramilitärerna och tvingade bort

dem från åkrarna, sedan knarkmaffian, och

för ett par år sedan kom det mäktiga palm-

bolaget med stöd av kravallpolis. Prästen

i närliggande staden Regidor, fader Ubaldo (på

bild), har tydligt tagit ställning för bönderna

”för dem är marken så mycket mer än bara lite

jord. Det är historia, kultur, tradition. Det är

liv, säger han.”

Foto: Gustav Arvidsson

22


Även sannings- och försoningsprocesser har genomgått något av en demokrati-sering de senaste två decennierna. Förr brukade sanningskommissioner hållas bakom stängda dörrar med motivering att sanningen var för hemsk för folk att bära och skulle kunna tända gnistan till mera våldsutbrott. Den sydafrikanska sannings- och försoningskommissionen och efterföljare till den ställde istället dörrarna på vid gavel: alla som ville skulle få komma och lyssna och överlägg-ningarna sändes ut genom massmedia. Sanningskommissionen beredde plats för förövarna att erkänna och sanningen därigenom bli känd. Försoning är något som berör hela samhället och sanning är en förutsättning för försoning. Rättvisa och försoning hör också ihop. Vilken form rättvisan ska ha i varje enskild försoningsprocess debatteras mycket. Ska tonvikt läggas på upprät-telse och kompensation för offren eller på att förövare ska sona sina brott? Och vad gör man av krav på ekonomisk rättvisa i fall där tidigare orättvisa politiska system gynnat en viss samhällsgrupp även ekonomiskt på bekostnad av andra? I den sydafrikanska sannings- och försoningskommissionen gavs amnesti i utbyte mot erkännanden och det har kritiserats av dem som ansåg att förövarna kom för lindrigt undan.18

Civila samhällets roll – på gott och ontI länder i konflikt är trycket ofta starkt på medborgarna att ställa upp på regimens krigsinsats. Det civila samhället är inte immunt mot detta tryck.19 Vissa organisa-tioner stöder, medvetet eller mera oreflekterat, krigspropagandan och samhällets mobilisering till krig. Men i alla konflikter över hela världen finns människor som vågar utmana våld och vägrar acceptera fiendebilder av den Andre. Under folkmordet i Rwanda, då 800 000 människor dödades och ett okänt, men för-färande stort, antal våldtogs inom loppet av hundra dagar, fanns det till exempel en grupp som modigt och principfast vägrade delta i våldet: landets muslimska minoritet. Det var till och med så att många rwandesiska muslimer, med fara för sitt eget liv, räddade människor, icke-muslimer såväl som muslimer, undan förföljelse och död.20 Religiösa samfund och civila samhällets organisationer i länder i konflikt kan verka för fred genom informell dialog och påtryckningsarbete för att få till stånd formella fredsförhandlingar. De kan gå samman i fredsnätverk som pressar på för att beslutsfattare ska ta hänsyn till fler röster i fredssamtal eller sannings- och försoningsprocesser för att öka deras representativitet och hållbarhet. De kan dokumentera brott mot mänskliga rättigheter och krigets lagar och sprida informationen så att det internationella samfundet ska sätta press på parterna i konflikten att åtminstone begränsa och i bästa fall få ett slut på våldet.

Den roll som företagande kan spela på gott och på ontEtt sätt att stödja freden är att göra det omöjligt att tjäna pengar på krig. I krigsom-råden skapas ibland rena ”krigsekonomier” där väpnade aktörers och samvetslösa ekonomiska aktörers intressen sammanflätas. En expertpanel tillsatt av fn för att undersöka och rapportera om illegal exploatering av naturresurser i det krigs-härjade Kongo publicerade en rapport 2003. Rapporten pekade på klara samband mellan vapenhandel, exploatering av naturresurser och fortsatt krig i Kongo och

18. http://news.bbc.co.uk/2/hi/special_report/1998/10/98/truth_and_reconciliation/142673.stm

19. Civila samhället uppstår där människor går samman och organiserar sig i utrymmet mellan stat, familj

och näringsliv. Med civila samhällets organisationer avses därför alla möjliga olika typer av organisationer

med vitt skilda mål – alla organisationer som inte är stat, familj eller näringsliv.

20. Opting out of war: strategies to prevent violent conflict, av Mary B Anderson och Marshall Wallace (2013).

EKUMENISKA FÖLJESLAGAR-PROGRAMMETPå förfrågan från kyrkoledare i Jerusalem organiserar Kyrkornas Världsråd internationell närvaro i Palestina och Israel. Följeslagare från hela världen reser till om-rådet med syfte att genom sin ickevåldsliga närvaro kunna vidga handlingsutrymmet och ge hopp och stöd åt människor att verka för fred och försoning. Vill du lära dig mer eller själv funderar på att bli följeslagare, se: http://foljeslagarprogrammet.se

23


namngav 125 företag och individer som ansågs ha bidragit direkt eller indirekt till att underblåsa den väpnade konflikten.21 I Kongo är det inte minst handeln med mineraler, som finns i elektronik såsom datorer och mobiler, som bidrar till att finansiera och förvärra våldet. Det är en på-minnelse om att världens konflikter finns närmre vår vardag än vi kanske tror. Du kanske bär omkring lite konfliktmineral från Kongo i din ficka? Som konsumenter, väljare och kanske även som företagare kan vi vara med och påverka. Genom konsumentkampanjer, industrins självsanering men också, och det är viktigt, genom nationella lagar kan vi pressa på för mer ansvarsfullt företagande i konfliktområden. Vi ska dock inte glömma att företagande också innebär möjligheter att försörja sig. Människor i Kongo oroas av tal om totalförbud och totalbojkott av mineraler därifrån. De ser hellre initiativ för att reglera och certifiera utvinning och handel så att det sker på ett ansvarsfullt sätt. Goda möjligheter att försörja sig, som inte samtidigt bidrar till att förvärra konflikten, är det som behövs i dessa områden. I konfliktländer kan företag och upphandlare antingen bidra till att konflikten blir värre eller stödja sådant som behövs för att öka förutsättningarna för fred. De kan antingen bidra till ”krigsekonomin” med risk att öka våldet och förlänga kriget eller bidra till att bygga upp mer av en fredsekonomi. Men för att kunna göra det, krävs grundlig kunskap om konflikten och kontexten. På samma sätt som företag bör göra miljökonsekvensbedömningar av sin verksamhet, borde det vara en själv-klarhet att företag genomför konfliktkonsekvensbedömningar då de verkar i eller handlar med områden med väpnad konflikt.

Vad gör Diakonia?Diakonia arbetar för att skapa en fredlig miljö där män och kvinnor kan leva värdiga liv. I dagsläget pågår det ett flertal väpnade konflikter i områden där Diakonias samarbetspartners arbetar, exempelvis i Kongo, Somalia, Mali, Myanmar/Burma, Colombia, Israel och Palestina. Genom dessa kontakter blir Diakonia en aktör i att både agera och uppmärksamma väpnade konflikter. Genom att ge stöd till och berätta om civilbefolkning i konflikter hjälper de den svagaste gruppen i kriget och bygger upp den starkaste gruppen för freden. Diakonia är övertygat om att ett rättighetsbaserat fredsarbete behövs för en hållbar fred. Kvinnors rättigheter ska särskilt uppmärksammas utifrån behovet att öka kvinnors inflytande och medverkan i allt beslutsfattande som rör vålds-förebyggande och konfliktlösning. Diakonia verkar för regler för företag som innebär att de tar sitt ansvar för mänskliga rättigheter och sin påverkan på konflikter. Diakonia stödjer samarbets-organisationer att bevaka och ställa krav på företag och andra aktörer att främja respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna i konfliktområden. Diakonia verkar för att Sverige och eu-ländernas regeringar ska sätta civilbefolkningen, det vill säga människorna i konfliktområdena, i första rummet, inte egna handels-intressen eller andra egenintressen först. Det innebär till exempel att kräva av den svenska staten att ställa krav på företagen i samband med upphandlingar samt att verka för att statligt exportstöd granskas och villkoras ur detta perspektiv. Visionen är en fredskultur – en kultur baserad på frihet, rättvisa, demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och solidaritet. En kultur där våld förkastas och destruktiva konflikter förhindras. En kultur där man i dialog och förhandling tar itu med motsättningarnas grundläggande orsaker. Där mångfald och mång-kultur välkomnas.

21. http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=8706&Cr=democratic&Cr1=congo

MYCKET GULD, MYCKET PROBLEMKongo är ett av de rikaste länderna i världen när det gäller tillgången till värdefulla naturtillgångar. Trots detta lever befolkningen i stor fattigdom. Resurserna försvann ut ur landet under kolonialiseringen, under diktatorn Mobutus 30 år vid makten och under striderna mellan milisgrupper och afrikanska arméer efter Mobutus fall. Fortfarande är kampen om naturtillgångarna en av huvudorsakerna till kon-flikterna. De väpnade grupperna exploaterar tillgångar som säljs på internationella marknader så att de kan fortsätta att finansiera vapen och illegal verksamhet.

TIPS! Se Diakonias kortfilm A lot of Gold a lot of trouble www.youtube.com/watch?v=dlCZIk2lSnw

24

Benposta arbetar med att skydda barn som

ligger i riskzonen att tvångsrekryteras till

beväpnade grupper. En stor utmaning är

att få bukt med de underliggande orsaker

som gör att barn går med i de beväpnade

grupperna från början. ”Jimena” 18 år på

bilderna var nära att tvångsrekryteras av

beväpnade grupper när hon var 11 år.

Foto: Julián Lineros

25

11-åriga Jimena (fingerat namn) var nära att tvingas in i gerillan. Tack vare Diakonias samarbetsorganisation Benposta räddades hon från livet som barnsoldat. Idag är hon en självsäker 18 år gammal tjej som kan sina rättigheter. Jimena var bara sex år gammal när hon flydde från sin hemby i norra Colombia. Byn hade intagits av en av de stridande grupperna i det colombianska inbördes-kriget. Flera av grannarna dödades och hals över huvud tvingades Jimena lämna byn tillsammans med sin pappa och sina syskon. Några år senare var Jimena nära att tvångsrekryteras till gerillan. ”Jag gick ut för att handla och plötsligt kom en man fram och frågade mig om jag ville gå med i gerillan”, säger Jimena. Jimena sa nej, men mannen stod på sig. ”Han sa att det inte spelade någon roll vad jag ville. Han skulle tvinga mig.” Jimena blev rädd. Hon sprang därifrån, hulkade och grät. När hon kom hem berättade hon för sin pappa vad som hänt. ”Efter det lät han mig inte gå ut själv. Han var väldigt orolig”, säger hon. För Jimena blev räddningen Diakonias samarbetsorganisation Benposta som jobbar för att skydda barn i riskzonen. Ändå var det inte helt lätt för henne att fatta beslutet att lämna sin pappa och syskonen för att ensam åka till huvudstaden Bogotá. ”Jag grät men min pappa förklarade att jag skulle få ett bättre liv i staden och att jag skulle vara skyddad. Jag lyssnade på honom”, säger Jimena. Idag är Jimena 18 år och har tack vare Diakonias samarbetsorganisation Benposta fått styrkan att styra över sin egen framtid. Istället för en otrygg uppväxt får hon skydd och möjlighet att studera. Hon är aktiv i alla beslut som rör henne själv och deltar fritt i olika aktiviteter med de andra barnen som är med i projektet. Och trots en ständig längtan efter familjen fungerar projektet rehabiliterande. Barnen mår bättre och blir mindre aggressiva. Ofta förbättras också deras relationer med sina familjer. ”Jag har lärt mig att min röst räknas och att jag kan bestämma över min egen framtid. Att vara här är som att vara i mitt hem. Jag är stark, självständig och fri att uttrycka vad jag känner och tycker. Jag får en bättre framtid”, säger hon. Benposta stödjer också myndigheter och ideella organisationer som arbetar för att ge barn och ungdomar andra alternativ än att bli involverade i Colombias inbördeskrig. Det är inte möjligt för alla barn att som Jimena lämna sin by. Det är inte heller den första åtgärden som föreslås utan den används när det inte finns några andra alternativ. Många familjer har dock valt att fly eftersom det ibland är det enda sättet att förhindra att deras barn rekryteras. ”Om jag inte hade kommit hit hade jag nog gått med i gerillan, även om jag inte ville”, säger Jimena. Jimenas historia är ett exempel på hur barn och ungdomar hittar alternativ för att inte gå med i kriget. ”För vissa ungdomar är det svårt att inte gå med i någon väpnad grupp. De ser kanske inga alternativ. Men Benposta har hjälpt oss, alla vi som är här drömmer om en bättre framtid”, säger hon. För Jimena är drömmen att avsluta gymnasiet och sedan plugga till läkare. ”Ända sedan jag var liten har jag velat hjälpa folk”, säger hon och ler.

Exempel: Colombia

26


Tro, konflikt och rättvisaEtt ekumeniskt upprop för fred 22

Sveriges Kristna Råd (skr) har översatt en skrift som heter Ett ekumeniskt upprop för rättfärdig fred som är sammanställd av Kyrkornas Världsråd. Där finns det flera utgångspunkter om hur fred är grundläggande i den kristna tron. Bibeln är tydlig: fred och rättvisa är oskiljaktiga följeslagare. I Ps 85 står det att rättfärdighet och fred ska kyssa varandra. Jes 32:17 lyder: Rättfärdighetens verk är fred och välstånd, dess frukt be-ständig ro och trygghet. I Jak 3:18 står att läsa: Rättfärdigheten utsås i frid och bär frukt för dem som håller frid.” I saligpris-ningarna (Matt 5:3-10) säger Jesus bland annat: Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner. Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket. Dessa texter manar oss att våga stå upp för rättvisa och fred. Att utöva ickevåld i aktivt motstånd mot våld och för-tryck. Kan detta också få vara vår vision av vad det innebär att vara kyrka? Kyrkan är, i sin egenskap av Kristi kropp, kallad att vara en plats för fredsbyggande. Våra liturgiska traditioner åskådliggör på många skilda sätt, särskilt genom vårt firande av nattvarden, hur Guds fred kallar oss att dela freden med varandra och med världen. 23 Här kan kyrkan få vara en annorlunda plats, där vi hittar sätt att hantera konflikter kärleksfullt, där vi möter varandras olikheter med respekt och där alla behandlas rättvist. Det finns en styrka i att vara en gemenskap som tillsammans väljer fred och rättfärdighet. Antingen det gäller statligt förtryck, myndigheters övergrepp eller affärsmetoder som exploaterar utsatta. I allt detta kan kyrkan vara en plats och en gemenskap där rättfärdighet råder. Men gemenskapen tar inte slut där, då Guds fred spränger alla gränser. Guds fred kallar oss att dela freden inte bara med varandra utan med hela världen.

Försoning i kristen troI kristen tradition är försoning först och främst något som kommer från Gud. Det ligger inte i människors händer att lyckas med försoning på egen hand. Fredsarbete kan bidra till att ta bort direkta hinder för försoning och hjälpa till att öka chansen att det kan ske. Men slutligen är försoning en gåva och inte helt och hållet ett resultat av mänskliga handlingar.24

SamtalsfrågorReflektera över träffens innehåll:Diskutera erfarenheter ur er egen närmiljö:• Har du varit med om någon konflikt du vill dela med gruppen? Fanns det möjlighet till försoning?• Reflektera över företags inverkan på konflikter. Hur kan du påverka företag till att ta ansvar för sin närvaro i en konflikt?• Hur hanterar du konflikter exempelvis på din arbetsplats, i din församling eller i din familj?

Den sydafrikanska sannings- och försoningskommissionen ses som ett föredöme, men har även fått en del kritik på grund av att vissa förövare av brott fått amnesti i utbyte mot att de hjälpt till att dra fram sanningen i ljuset. Man kan se det som att behovet av rättvisa (att brott ska straffas) står mot behov av erkännande och dokumentation av sanning – som i sin tur är viktigt för försoning. En annan liknande situation är när en milisgrupp som begått svåra krigsbrott erbjuder sig lägga ner vapnen om gruppen garanteras straff-frihet. Diskutera i gruppen:• Håller ni med om att fred står mot rättvisa i de här situationerna? (varför/varför inte?)• Vad är viktigast, om man måste välja? Fred eller rättvisa? • Vilket räddar flest liv?• Vilka drabbas och vilka tjänar på situationen beroende på vilken väg man väljer?

22. Ett ekumeniskt upprop för rättfärdig fred

23. Ett ekumeniskt upprop för rättfärdig fred

24. Robert Schreiter: Liberation and reconciliation as paradigms of mission.

Utgiven av Svenska missionsrådet 2003.


27

VIDARE LÄSNING

DiakoniamaterialA lot of Gold, a lot of Trouble en rapport som granskar guldutvinningen i Orientalprovinsen i Kongo.

Trading away peace en rapport om hur EU importerar från illegala israeliska bosättningar på de ockuperade palestinska områdena.

Med vilken rätt? Om Israels ockupation, mänskliga rättigheter och krigets lagar. Ett studiematerial om den israeliska ockupationens konsekvenser för den palestinska och israeliska civilbefolkningen.

LitteraturMorgon i Jenin, Susan Abulhawa, förlag Norstedts, 2011.

Ett annat rike. En ickevåldsteologi. Annika Spalde, Arcus förlag 2009.

Ett ekumeniskt upprop för rättfärdig fred. Sveriges Kristna Råd, 2012.

Fred – detta vill kyrkorna i Sverige. Sveriges Kristna Råds skriftserie nr 14.

Liberation and reconciliation as paradigms of mission. Robert Schreiter, Svenska missionsrådet 5/2003.

HemsidorDiakoniawww.diakonia.se

Kristna fredsrörelsenwww.krf.se

Svenska Freds- och skiljedomsföreningenwww.svenska-freds.se

StudiematerialBildas studiematerial i konflikthantering, fred och ickevåld samt rättvisa i konflikt, finns att ladda ned:

www.bilda.nu/sv/Amne/Mangfald/Konflikthantering/

www.bilda.nu/sv/Studiematerial/Onlinematerial/Fred-och-ickevald/

www.bilda.nu/sv/Studiematerial/Rattvisa-i-konflikt/

Diakoniaaktivisterna Anna Thörne och Sofia

Jensdotter framför den 8 meter höga betong-

muren som huvudsakligen ligger på ockuperad

mark, och skiljer palestinier och israeler.

Foto: Diakonia

29

Träff 3 Klimaträttvisa

30

De vetenskapliga bevisen för att människans utsläpp av växthusgaser påverkar jordens klimat kraftigt är nu överväldigande. Många ställer sig frågan om vem som bär ansvaret; politiker, företag eller är det du och jag? Trots frågeställningar om ansvar finns en sak som inte nog kan poängteras, klimatförändringar drabbar framför allt jordens fattiga befolkning och särskilt kvinnor och barn. Konsekvenserna av det förändrade klimatet slår direkt mot människors överlevnad och försörjning. Klimatfrågan är en rättvisefråga.

Klimaträttvisa

I byn Misanapata i Peru genomför Ruben

Huacho Cruz konstbevattning på en odling för

lokala andiska trädsorter. Rubens arbete är

en del av återplanteringen av skog i området,

som är viktigt för det andiska ekosystemet.

Foto: Enrique Castro

31

Vad är klimaträttvisa?De vetenskapliga bevisen är nu överväldigande om att människans utsläpp av växthusgaser påverkar jordens klimat kraftigt. fn:s klimatpanel (ipcc) uppskattar i sin fjärde utvärderingsrapport, från 2007 1, att jordens medeltemperatur kan komma att öka med 1,4 till 5,8 grader fram till år 2100. Detta påverkar inte bara djur och växtlighet, utan naturligtvis även människors utvecklingsmöjligheter. Sådana klimatförändringar riskerar att omintetgöra tidigare insatser som gjorts för att skapa en rättvis och hållbar utveckling. I värsta fall kan utvecklingen i många fattiga länder gå bakåt. De rika länderna står historiskt sett för de största utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, men det är i de fattiga länderna som de negativa konsekvenserna är mest kännbara. Klimatförändringarna slår därmed hårdast mot dem som minst bidragit till utsläppen av växthusgaser. Klimatförändringarna innebär stora påfrestningar för människor i kampen mot fattigdom. Enligt Human Impact Report 2 från 2009 dör årligen 300 000 personer på grund av klimatförändringarnas konsekvenser. De områden i världen som drabbas av torka har fördubblats mellan 1970 och början av 2000-talet. Fler torrperioder innebär i sin tur drastiskt minskade skördar. Att kunna äta sig mätt, dricka rent vatten eller ha en trygg bostad är ingen självklarhet för människor som lever i fattigdom. Fler naturkatastrofer ökar sårbarheten vilket gör att det behövs mer resurser och ny teknisk utveckling som kan minska fattiga länders klimatpåverkan, och samtidigt ge dem möjlighet att anpassa sig till de klimatförändringar som sker.

Vad innebär klimatförändringar? 3 Fattigdomen i världen är nära sammanlänkad med klimatfrågan. Därför behövs gemensamma lösningar som har ett fattigdoms- och rättviseperspektiv på klimat-förändringarna. Nedan finns några områden som påverkas av klimatförändringar.

VattenI torra tropiska områden, av vilka många redan i dag har en ansträngd vatten-situation, beräknas tillgången på vatten att minska och större områden att drabbas av torka. I låglänta områden kommer skyfall att öka i frekvens, vilket förstärker översvämningsriskerna. Vattenmängderna i glaciärer och snötäcken kommer att minska, vilket minskar vattentillgångarna i regioner som försörjs med smältvatten från världens större bergskedjor.

MatproduktionDet blir vanligare med torka och översvämningar på många håll, och det påverkar den lokala matproduktionen negativt. Framför allt självförsörjande jordbrukare och fiskare riskerar i högre grad att utsättas för svält till följd av minskad matproduktion.

Tillgång till landLandyta att leva på och av kommer att minska. Miljontals människor förväntas drabbas av översvämningar varje år till följd av havsytans höjning. Klimatföränd-ringarna kan även bidra till ökenspridning i torra områden.


1. www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/5700/978-91-620-5763-3/

2. Human Impact Report finns att läsa på www.ghf-ge.org/human-impact-report.pdf

3. Baserat på IPCC:s fjärde utvärderingsrapport från 2007.

THE INTERGOVERNMENTAL PANEL ON CLIMATE CHANGE (IPCC)IPCC är det ledande internationella organet för bedömning av klimat-förändringarna. Den grundades av FNs miljöprogram (UNEP) och Meteorologiska världsorganisa-tionen (WMO) 1988 för att ge världen en vetenskaplig syn på det aktuella kunskapsläget inom klimatförändringar och dess potentiella miljömässiga och socioekonomiska konsekvenser.

32


HälsaKlimatförändringarna kommer att påverka hälsosituationen för miljontals människor genom bland annat ökad un-dernäring samt ökat antal dödsfall, sjukdomar och skador. Infektionssjukdomar som till exempel malaria kommer att spridas till nya områden.

EkosystemMånga människor i fattiga länder är direkt beroende av naturresurser från lokala ekosystem. En ökning av jordens medeltemperatur på några grader kan leda till betydande förändringar av ekosystemens struktur och funktion. Det stör arternas ekologiska samspel och deras geografiska ut-bredning, med huvudsakligen negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden samt ekosystemens ”produkter och tjänster”, till exempel tillgången på vatten och mat.

Rika länders ansvarRedan nu behövs kraftiga åtgärder för att stödja fattiga människor som drabbas av klimatförändringarnas konse-kvenser. Siffror på kostnader för anpassning till det nya klimatet och för att motverka klimatförändringarna i utvecklingsländer är osäkra, men det står klart att det handlar om stora summor. Enligt Världsbanken behövs 30–90 miljarder us-dollar per år i stöd till fattiga länder enbart för anpassning till klimatförändringarna. Denna siffra är troligtvis för låg. Enligt fn behövs upp till 500 miljarder us-dollar per år till utvecklingsländer för både anpassning till, och motverkande av, klimatförändringar. Under klimat-mötet i Köpenhamn år 2009 beslutades det att rika länder ska betala 100 miljarder us-dollar om året från och med år 2020, till utvecklingsländer. Rika länder har ett ansvar att ställa om sina egna samhäl-len så att de blir ”klimatsmarta”. De måste också ge stöd, utöver biståndet, till fattiga så att de har möjlighet att kunna anpassa sig till de klimatförändringar som sker, och utveck-las på ett hållbart sätt. Det handlar om att säkra fattiga män-niskors rätt till utveckling. Biståndet är dock viktigt när det gäller att göra klimatanpassningen så effektiv som möjligt och för att stimulera en mer hållbar utveckling.

Klimat och jämställdhetI fattiga länder har kvinnor ett stort ansvar för familjens överlevnad. Kvinnor eller flickor är generellt sett ansvariga för att hämta vatten, foder, ved eller andra produkter som kommer direkt från naturen. I sydöstra Asien står kvinnorna för 90 procent av arbetskraften vid risodlingar och i Afrika söder om Sahara är kvinnor ansvariga för 80 procent av mat-produktionen. Med ett förändrat och oförutsägbart klimat blir kvinnornas situation svårare. Detta eftersom tillgången till naturresurser förändras och förutsättningarna för jord-bruk försvåras. Klimatförändringarna ökar förekomsten av svårhanterliga sjukdomar, vilket kan innebära större hälsorisker för kvinnor än för män. Insekts- och vattenburna sjukdomar, som drabbar gravida kvinnor och barn hårdast, kan till exempel komma att bli vanligare. Klimatförändring-arna kan leda till fler naturkatastrofer, vilket särskilt drabbar kvinnor. Enligt Världshälsoorganisationen (who) utgör barn och kvinnor 75 procent av flyktingarna efter naturkata-strofer. Resurser och makt över sin situation är viktiga komponenter som måste vara på plats för att människor ska kunna skydda och anpassa sig till ett förändrat klimat. Människor som har ekonomiska tillgångar, tillgång till teknik, utbildning och information har bättre chanser att kunna förutse och hantera klimatförändringarna. Globalt sett har kvinnor både mindre resurser och mindre makt över sina egna liv än män. Därför drabbar klimatförändringarna kvinnor hårdare än män och

Annabell Waititu är en eldsjäl som kämpar för rätten till rent vatten

och för att kvinnor ska få leva ett bra liv. Hon är koordinator för

”Institute of Environment & Water”, en klimatorganisation i Kenya

som Diakonia samarbetar med.

Foto: Marcus Marcetic

33

därför måste lokala åtgärder för klimatanpassning inkludera en analys av jämställdhetssituationen. Kvinnors sociala ställ-ning i många utvecklingsländer innebär att de förväntas ha hand om hemmet och familjen snarare än att vara engage-rad i den offentliga sfären. Kvinnors bidrag till familjens överlevnad och ekonomiska utveckling är visserligen mycket stort, men bidraget är mindre synligt och får mindre offentlig uppmärksamhet än vad mäns aktiviteter får. Därför tenderar kvinnor att ha mindre tillgång till beslutsfattande organ och deras perspektiv ges inte samma tyngd som mäns. Kvinnors erfarenheter måste finnas med i analysen och planeringen för att klimatanpassningen ska bli lyckad.

Hur uppnås klimaträttvisa?Världens ledare behöver enas om ett rättvist klimatavtal för att minska utsläppen och lindra effekterna. Fattiga människor ska inte betala notan för de rika ländernas industrialisering. Tyvärr har världens ledare ännu inte lyckats komma överens om hur ett framtida klimatavtal ska se ut och därför fortsätter arbetet med att följa och påverka klimatförhandlingarna. Nedan finns några exempel på åtgärder för klimaträttvisa.

Utsläppsminskningar som är tillräckliga och mätbaraIndustriländerna har ett stort historiskt ansvar och kapacitet att minska utsläppen snabbt. I ett första steg bör de minska utsläppen på hemmaplan med 40 procent till år 2020 och till 2050 behöver utsläppen vara nära noll. Det går inte att vänta på andra, Sverige och andra industriländer måste gå före.

Först klimatfinansiering, sedan utsläppsminskningar i utvecklingsländernaIndustriländerna har stått för merparten av de utsläpp som orsakat klimatförändringarna. De har därför ansvar att minska sina egna utsläpp och att garantera finansiellt stöd, så kallad klimatfinansiering, till utvecklingsländerna för att bemöta klimatförändringarna. Under det stora klimat-toppmötet i Köpenhamn 2009 kom man fram till en överenskommelse, Copenhagen Accord, som innebär att de rika länderna ska bidra med 30 miljarder us-dollar till utvecklingsländerna under perioden 2010–2012 (så kallade

”snabbstartspengar”), och att stödet från och med 2020 ska uppgå till 100 miljarder us-dollar per år. Klimatfinansieringen ska vara ”ny och additionell”, det vill säga utöver befintligt bistånd. Att ta pengar från biståndet är omoraliskt och strider mot klimatöverenskommelser. Det är uppenbart att om de befintliga biståndsmedlen används för att täcka anpassnings-kostnader för klimatförändringar kommer pengarna inte att räcka till långsiktig fattigdomsbekämpning. Det globala biståndet ligger idag på cirka 125 miljarder dollar årligen, och bara det begränsade åtagande som gjordes i Köpenhamn om 100 miljarder dollar i klimatfinansiering visar att det behövs

nya pengar utöver biståndet. De institutioner som kontrollerar klimatfinansieringen måste vara öppna för insyn, demokra-tiskt styrda samt ta tillvara fattiga människors perspektiv. Klimatfinansieringen bör underställas och kanaliseras genom fn:s klimatkonvention snarare än Världsbanken, som har demokratiska brister.

Internationella avtalKyotoprotokollet är det internationellt bindande avtal som finns. Det har för låga ambitioner men en rättvis ansvarsfördelning mellan industri- och utvecklingsländer. Kyotoprotokollet behöver kompletteras med andra avtal för att få med fler stora utsläppsländer, vilket är vad de inter-nationella klimatförhandlingarna numera är inriktade på.

Vad gör Diakonia?Miljö- och klimatfrågorna ingår som en naturlig del i allt Diakonias arbete. I Sverige lyfter Diakonia ofta upp och informerar om hur vi kan åstadkomma klimaträttvisa, både i vardagen och på det globala planet. Diakonia kartlägger klimatpåverkan och driver opinionsbildning gentemot politiker och beslutsfattare på Sverige- och eu-nivå. I slut-ändan handlar det om att genomföra åtgärdsplaner för att minska bidraget till den globala uppvärmingen och för att främja klimaträttvisa. I Diakonias biståndsarbete runtom i världen pågår ett intensivt arbete med att analysera hur klimatförändringarna påverkar våra samarbetsorganisationer och hur de och Diakonia gemensamt kan bidra till att stötta de människor som drabbas hårdast av ett förändrat klimat.


FATTIGA LÄNDER STÅR FÖR KLIMATNOTANPengarna som behövs för att hantera klimatförändringarna i fattiga länder bör kallas skadestånd, eller mer formellt klimatfinansiering. Det handlar om att människor som lever i fattigdom, som inte orsakat klimatförändringarna, inte heller ska behöva stå för klimatnotan. Notan inrymmer kostnader för att förebygga klimatkatastrofer samt för omställning till hållbara energilösningar. Dessa pengar ska enligt avtal vara nya medel, vilket betyder att de inte kan tas ur biståndsbudgeten.

34

Mithika Mwenda är en eldsjäl som engagerar sig politiskt för att kämpa mot klimatförändringarna. Han har varit med och skapat Pan Africa Climate Justice Alliance (pacja), Afrikas största klimatnätverk av människor och organisationer. Arbetet, som startade 2008 med knappa resurser, har sedan dess expanderat i en rasande fart. pacja får stöd från bland annat Diakonia. Idag består pacja av över 300 organisationer från 45 afrikanska länder och spelar en viktig roll i klimatdebatten. ”Det behövs inte längre en vetenskapsman för att bevisa att klimatförändringarna är verkliga. Jag ser dem varje dag i form av översvämningar, torka och skiftande väder”, säger Mithika. Mithika bor och arbetar i Nairobi, Kenya, och har sedan 20-årsåldern engagerat sig som aktivist för olika rättighetsfrågor. De senaste åren har han lagt all sin kraft i det han kallar världens största utmaning: klimatförändringarna. Han vet vad han pratar om. På fler och fler ställen runt om i Afrika möts han av samma sak, torra marker, uttorkade vattenkällor och oförutsägbara regn som för med sig stor förödelse. Det går inte längre att förutse årstider eller skördesäsonger och det är de allra fattigaste som får betala högst pris. Ofta blir det så att männen flyttar till storstäderna för att hitta ny försörjning medan kvinnorna stannar kvar och sköter hemmet. Kvinnorna tvingas tillbringa stora delar av dagarna med att försöka få tag i vatten. Byar som är beroende av boskap för sin inkomst tvingas se sina djur tyna bort och mjölken försvinna från korna på grund av torka. Vardagen vänds upp och ner. Människor tvingas kämpa för sin överlevnad. ”Klimatförändringarna hotar vår gemensamma existens, och vi sitter alla i samma båt. Det är som med Titanic: de fattiga och mest utsatta på nedre däck drabbas först, men i slutänden sjunker hela båten och då drabbas alla”, säger han. Mithika betonar att klimatfrågan inte bara handlar om miljön, utan att det även är en fattigdomsfråga, en ekonomisk fråga, en etisk fråga och en politisk fråga. Men framförallt är det en fråga om mänskliga rättigheter. Han vill att pacja ska vara en aktiv del i lösningen på problemen med klimatförändringarna och att den lösningen ska innefatta alla människor på alla nivåer. Det finns ingen rimlig-het i att de som drabbas hårdast – fattiga, kvinnor och barn – inte får sina röster hörda. pacja vill ge dessa människor en röst, ge fattiga länder en röst och skapa klimaträttvisa i världen. Mwenda tror starkt på ett globalt samarbete. ”Min vision är en värld fri från global uppvärmning och en generation som är medveten om det arv de lämnar till framtida generationer. Och det finns hopp, det måste finnas hopp. För vi är alla en del av lösningen på problemet”, säger Mithika och ler optimistiskt.

Exempel: Kenya

TIPS!Se gärna Diakonias kortfilm om Mithika Mwenda: www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=gC4YViL78gs

35

Det behövs inte längre en vetenskapsman

för att bevisa att klimatförändringarna är

verkliga. Jag ser dem varje dag i form av

översvämningar, torka och skiftande väder,

säger Mithika Mwenda, Kenya.

Fotograf: Marcus Marcetic

36

Seferino Cortez är jordbrukare i Khapi en liten

by vid foten av Murarataglaciären i Bolivia.

Smältvattnet från glaciären innebär liv för

byborna som lever där. På grund av klimatför-

ändringarna smälter nu glaciären i snabbare

takt än någonsin och byborna riskerar att för

all framtid förlora sin livsviktiga vattenkälla.

Fotograf: Diakonia

37

Seferino Cortez bor i den bolivianska byn Khapi intill berget Illimani. Liksom de andra invånarna i byn är han helt beroende av vattenflödet från bergets glaciär för att kunna odla basfödan. Klimatförändringarna orsakar att glaciären nu smälter betydligt snabbare än tidigare och byborna i Khapi riskerar att inom en snar fram-tid förlora sin enda, livsnödvändiga vattenkälla. Effekterna av klimatförändringarna i de bolivianska Anderna ökar på grund av de stora utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som de rika länderna i Nord orsakat. Seferino är bara en av tusentals jordbrukare som drabbas av klimatföränd-ringarna. Uråldriga mönster och visdomar om hur man skall så, odla och skörda gäller inte längre och mängder av byar måste anpassa sig till att överleva under helt nya förutsättningar. En livsviktig förutsättning för människorna som lever här är kunskap om hur man hanterar vattnet. Diakonia driver tillsammans med den bolivianska organisa-tionen Agua Sustentable ett projekt som syftar till att bygga infrastruktur som kan ta hand om och lagra vattnet samt utforska vilka grödor som passar bäst att odla under de nya förutsättningarna.

Exempel: Bolivia

TIPS!Se Diakonias kortfilm från byn Khapi: http://www.youtube.com/watch?v=p3dDozOgaEM

38


Tro och klimaträttvisaGud skapade allt och såg att det var gott (1 Mos 1:1-2:4). Det var fullkomligt. Gud skapade djuren av jord. Gud skapade också människan av jord och blåste liv i henne med sin egen ande. Ur ett kristet perspektiv handlar klimatfrågan om att se skapelsen utifrån Guds perspektiv. Gud skapade en jord som vi är satta att ta hand om. Läs gärna Ps 148 om hur skapelsen gläds åt att ära sin skapare. Allt i skapelsen var gott. Men något händer i Edens lustgård, människan bryter mot Guds regel att inte äta från livets träd vilket ger konsekvenser. Människan blir främlingar i Guds skapelse. Synden har trätt in i världen och relationen till varandra och till skapelsen blir komplicerad. Hur kan jorden upprättas? Skapelsens dna finns i Jesus (Joh 1:1-2). Jesus försonade skapelsen genom sin död och uppståndelse. När man läser om Jesus använde han sig ofta av djur och växter i sina liknelser. Jesus kom för att hela det som är sjukt och trasigt. Luk 4:18-19 kan man läsa – Herrens ande är över mig, ty hand har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. Han visar också på det som ska komma och som finns här och nu. Guds rike och en upprättad skapelse. Enligt Paulus väntar även skapelsen på att bli upprättad (Rom 8:19-23). Ty skapelsen väntar otåligt på att Guds söner ska uppenbaras. Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas. Vi får vara med i den upprättelsen att se den nya skapelsen. Att behandla djur, natur och människor utifrån Guds skapelse-perspektiv är att vara Kristuscentrerad.4

Kyrkans roll? 5 Nya testamentet beskriver en människosyn som är integrerad i gemenskapen. Det handlar inte om individer som gör rätt eller fel utan om hur gemenskapen är en bild för hur föränd-ring är möjlig. Klimatfrågan går inte att lösa med enskilda människors handlingar och mindre justeringar i livsstilen. Visst ska vi alla göra det vi kan gällande klimatet men det får inte skymma de större perspektiven. I Diakonias idéskrift För världens skull kan man läsa om Paula Clifford, teolog i Diakonias systerorganisation Christian Aid i Storbritannien, som menar att de protestantiska kyrkorna har missat målet i klimatfrågan. Hon menar att den viktigaste aspekten är relationen mellan rika och fattiga i världen. De flesta initiativ som görs handlar om den lokala miljön, hur vi källsorterar och byter ut glödlampor och så vidare. Hon skriver: Samtidigt som kyrkorna har goda möjligheter att övertyga ett inte obetydligt antal individer att förändra sina handlings-

mönster, och på så sätt bidra till en minskning av koldioxidut-släpp, missar de något väsentligt när de inte lyckas lyfta fram klimatförändringarnas konsekvenser för fattiga samhällen (som trots allt är en del av den världsvida kyrkan). Med andra ord misslyckas de med att höja sin profetiska röst för att göra skillnad där det verkligen har betydelse.6 Vårt sätt att leva tillsammans går ut över stora delar av världens befolkning som inte själva har bidragit till konsum-tion av fossila bränslen. På grund av den sneda fördelningen av världens resurser saknar de förmåga till omställning och anpassning. Kyrkan har inget val. Det handlar om att vara en del av helheten och se över hur kyrkan kan bli en aktör för klimaträttvisa. Kyrkan bär på ett hopp om en upprättad värld och ett uppdrag att sprida ett gudsrike som står för fred och försoning för skapelsen.

SamtalsfrågorKanske det är lätt att stirra sig blind på ansvar och att det är någon annans uppdrag att lösa klimatfrågorna. Visst ska ansvar utkrävas, men det får inte göra oss handlingsförlamade. Att leva ut klimaträttvisa innebär att vi alla har en uppgift att påverka och förändra. Vi kan påverka makthavare att skapa goda förutsättningar för klimaträttvisa och låta oss själva vara förändringen.

• Vad tänker du om uttrycket klimaträttvisa? Varför är klimatfrågan en rättvisefråga?• Samtala om uttrycket klimatångest, känner du igen dig i uttrycket?• Vem har ansvaret för klimatet? Politiker, företag, det civila samhället? • Samtala om hur klimaträttvisa hänger ihop med din tro.• Hur kan din församling/grupp/arbetsplats/familj bli mer - klimaträttvis?

4. Bildas studiematerial Skapelsevänlig församling

5. För världens skull

6. Cliffor, P. All creation groaning. Rapport från Christian Aid 2007. Utdrag från

För världens skull s 78.


39


VIDARE LÄSNING

DiakoniamaterialDiakonias material från kampanjen Himlen har ett tak, www.diakonia.se

Diakonias kampanj Klimatet - Sveriges springnota www.diakonia.se

DiakoniafilmEn film om Mithika Mwendawww.youtube.com/watch?v=ifZWqIYqCIA

En film om Annabell Waitituwww.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=ifZWqIYqCIA

LitteraturFör världens skull. Ett bidrag till samtalet om församlingen. Redaktör Magnus Nordqvist, Diakonia och Bilda 2009.

Förundran – tankar om vår stund på jorden. Stefan Edman, Cordia 2006.

Värna den jord som Gud älskar. Jim Wallis, Libris 2001

StudiematerialStudieförbundet Bildas klimatmaterial En skapelsevänlig församling. Går att beställa på www.bilda.nu

HemsidorIPCChttp://www.ipcc.ch

Human Impact report, ladda ned via hemsidanhttp://www.ghf-ge.org/human-impact-report.pdf

Miljöaktuelltwww.miljoaktuellt.idg.se

Naturskyddsföreningenwww.naturskyddsforeningen.se

Svensk miljömärkningwww.krav.se

Under 2013 drev Diakonia kampanjen:

”Klimatet – Sveriges springnota”. En uppmaning

till Sveriges politiker att leva upp till det

löfte de gett om att kompensera klimatskador

i fattiga länder med nya pengar. Löftet hade

regeringen brutit och Sverige hade tagit en

springnota. Sara Hugosson och Linn�

Documents

Förändring för världens skull. Det är precis · 2014. 4. 8. · Förändring för världens skull. Det är precis som det låter ett material som bygger på att . världen kan