Förskola- flipp eller flopp? - DiVA portal431260/FULLTEXT01.pdf · 2011-07-18 · Förskola- flipp eller flopp? Deltagande i förskoleverksamhet och dess inverkan på skolresultat

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN

Uppsala Universitet

Examensarbete D

Författare: Susanna Bergman

Handledare: Mikael Lindahl

Vårterminen 2011

Förskola- flipp eller flopp? Deltagande i förskoleverksamhet och dess inverkan på skolresultat för barn

med utländsk bakgrund i Sverige

2

Sammanfattning I den här uppsatsen används data från OECD:S Programme for International Student Assessment

(PISA) för att analysera sambandet mellan deltagande i förskola och resultat i grundskolan, för

elever med utländsk bakgrund i Sverige. Vidare analyseras vilka av dessa elever som påverkas

mest av deltagande i förskola och en jämförelse med de andra länderna i Norden genomförs.

Resultaten visar att förskola har en statistiskt signifikant effekt på testresultaten och att denna

effekt är större för barn med utländsk bakgrund än för barn med svensk bakgrund. Barn som inte

är födda i Sverige och/eller talar ett annat språk hemma vinner mer på deltagande i

förskoleverksamhet. Effekten är relativt lika och statistiskt signifikant för elever med utländsk

bakgrund i alla de nordiska länderna, dock är effekten för elever med inhemsk bakgrund mycket

varierande.

Nyckelord: förskola, integration, PISA, barnomsorg

3

Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................................................ 2

1. Inledning ................................................................................................................................................ 4

1.1 Syfte ..................................................................................................................................................... 5

1.2 Disposition ........................................................................................................................................... 6

2. Förskolan i Sverige- en sammanfattning ............................................................................................... 6

3. Tidigare forskning ................................................................................................................................ 10

3.1 Förskolans effekter generellt ............................................................................................................ 10

3.2 Förskolans effekter på skolresultat ................................................................................................... 12

4. Data ..................................................................................................................................................... 16

4.1 Deskriptiv statistik ............................................................................................................................. 18

5. Ekonometrisk modell- del 1 ................................................................................................................. 20

5.1 Resultat och grundläggande analys- del 1 ......................................................................................... 23

5.1.1 Finns det en statistiskt signifikant skillnad? ............................................................................ 28

6. Del 2: Utökad analys- vilka har störst fördel av deltagande i förskola? .............................................. 29

7. Del 3: Utökad analys- jämförelse mellan de nordiska länderna.......................................................... 37

7.1 Förskolor i de nordiska länderna- Danmark ................................................................................ 38

7.2 Förskolor i de nordiska länderna- Norge ..................................................................................... 39

7.3 Förskolor i de nordiska länderna- Finland ................................................................................... 40

7.4 Betydelse av förskolor för invandrade elevers resultat- jämförelse ................................................. 40

8. Sammanfattning av resultaten ............................................................................................................ 43

9. Avslutande diskussion ......................................................................................................................... 45

Källförteckning ............................................................................................................................................. 48

Appendix ...................................................................................................................................................... 51

Tabell 1. Deskriptiv statistik av alla variabler använda i del 1. ................................................................ 51

Tabell 2. Beskrivning av alla variabler ..................................................................................................... 51

Tabell 3-4. Utökad regressionsanalys med fler kontrollvariabler ........................................................... 53

Tabell 5-6. Snittvärde Plausible Value och Plausible Value 2 ................................................................. 55

Test av statistiskt signifikanta skillnader ................................................................................................. 56

Test av skillnad mellan könen och mellan vilket språk som talas hemma .............................................. 57

Tabell 9-10. Inverkan av faderns utbildning på effekt av förskola, för barn med svensk bakgrund. ..... 58

4

1. Inledning Flumskola, fritt skolval, lärarnas status och betygens vara eller icke vara. Dessa ämnen är ständigt

aktuella i samhällsdebatten och väcker ofta starka känslor, vilket inte minst den senaste tidens

uppmärksamhet kring Maciej Zarembas artikelserie i Dagens Nyheter vittnar om. Skolfrågor

rankas alltid som mycket viktiga i valrörelser och rapporter om de svenska elevernas resultat på

olika internationella tester diskuteras ständigt i medierna. Om man ska tro på dessa har svenska

elevers kunskaper försämrats under de senaste åren. Sveriges resultat i Programme for

International Student Assessment (PISA) år 2009 visar på en klar försämring; från att ha placerat

sig i toppskiktet i de första undersökningarna ligger Sverige nu på en 15:e plats när det gäller

läsförståelse och på genomsnittet för OECD-länderna. Var femte elev klarar därmed inte en

grundläggande nivå av läsförståelse. Även i matematik och naturvetenskap tappar Sverige i

poäng.1 I TIMSS- undersökningen i matematik år 2007 presterade svenska åttondeklassare under

genomsnittet för EU/OECD-länder. 2

De ovan nämnda internationella testerna visar också att det framförallt är de ”svaga”

elevernas prestation som har försämrats i Sverige. De visar också att barn med utländsk bakgrund

generellt sett klarar sig sämre i skolan än barn med svensk bakgrund och jämfört med andra

OECD-länder är skillnaderna mycket stora. Exempelvis klarar inte 30% av eleverna som är födda

i Sverige av utländska föräldrar att nå upp till en grundläggande nivå i läsning, jämfört med 14%

av de med svenska föräldrar.3 Sverige har sedan efterkrigstiden förvandlats från ett

utvandrarland till ett invandrarland. Först, framförallt under 1960- och 1970-talet, anlände många

arbetskraftsinvandrare, från bland annat Finland och Grekland, varav många stannade och bildade

familj i Sverige. Sedan, framförallt under 1990-talet har istället flyktinginvandring och

anhöriginvandring, från Mellanöstern och Afrika varit dominerande och idag har 19% av

Sveriges befolkning utländsk bakgrund. Utbildning och deltagande i arbetsmarknaden har setts

som nyckeln till framgång för denna mycket heterogena grupp. Därför är de ovan nämnda

resultaten en väckarklocka. Vad är det som går fel? 4

1 Norman, Helena, (2010), ”Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet”.

2 Norman, Helena, (2008), ”TIMSS 2007: Försämrade resultat i matematik för svenska elever”.

3 Norman, Helena, (2010), ”Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet”.

4 Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf, (1999), ”Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring”, s 26f samt Statistiska

Centralbyrån-enheten för befolkningsstatistik, ”Befolkning efter bakgrund”, s 6

5

Under senare år har en del forskning fokuserat på förskolans inverkan på barns

skolresultat. Sverige har ett av de mest omfattande barnomsorgssystemen i världen, 83% av

barnen i åldersgruppen 1-5 år var inskrivna på en förskola 2010.5 Utbyggnaden av denna

verksamhet byggde dels på arbetsmarknadsmässiga grunder; kvinnors ökande deltagande i

arbetskraften, men även på idéer om förskolan som en pedagogisk institution där barn ska

utveckla sina förmågor och inte endast förvaras. Framförallt Socialdemokraterna såg också på

förskolan som en utjämnande kraft, där arbetarklassens barn kunde minska gapet gentemot andra

senare i grundskolan, med hjälp av insatser från tidig ålder. 6

Det är logiskt att fundera över om elever med utländsk bakgrund påverkas positivt av

deltagande i förskola och huruvida denna effekt i så fall skiljer sig från effekten för svenska barn.

En del forskning har gjorts även om detta ämne. Oenigheter finns dock angående hur förskolan

påverkar barn, både elever i allmänhet och elever med utländsk bakgrund i synnerhet.

Omfattningen av studier i speciellt det sistnämnda är begränsad och om situationen i Sverige

finns endast ett fåtal studier.

1.1 Syfte

Mycket samhällsdebatt förs om det gap som existerar mellan barn med utländsk bakgrund

respektive svensk bakgrund när det gäller betyg och resultat på olika prov. Vad beror skillnaden

på och hur kan man förbättra situationen? Förskolan kan vara en viktig del och det är viktigt att

forska om detta område för att kunna ge politiker bra beslutsunderlag. Om stora skillnader

existerar mellan de med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund när det gäller

benägenhet att gå i förskola och effekten av deltagandet, borde det vara viktigt att säkerställa högt

deltagande för att minska ojämlikheten i utfall mellan grupperna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka sambandet mellan deltagande i förskola

och resultat i skolan för barn med utländsk bakgrund, med hjälp av kvantitativ metod. Resultat i

skolan kommer i den här uppsatsen att vara synonymt med resultat på PISA:s tester.

Uppsatsen kommer först att försöka säkerställa att det finns ett samband som beskrivs

ovan och jämföra resultatet med det för den svenska gruppen. Därefter beskrivs detta samband

5 Skolverket-enheten för utbildningsstatistik, (2011), ”Barn och Personal i förskolan hösten 2010”, s 1

6Martin Korpi, Barbara, (2006), ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans

framväxt”, s 21ff.

6

närmare. Syftet kommer då att vara att ge en uttömmande bild av vilka barn som har mest att

vinna på att gå i förskola. Dessutom kommer aspekter som rör skillnader i deltagandets längd- är

effekten av förskola större om man gått längre tid i förskola- att redogöras för. För att kunna

analysera den svenska förskolan i ett bredare perspektiv kommer jämförelser sedan att göras med

de andra nordiska länderna som har vissa egenskaper som skiljer sig från Sveriges. Denna del

syftar i huvudsak på att beskriva effekten av förskola i dessa länder och ge några möjliga

förklaringar till resultatet.

Forskning angående just barn med utländsk bakgrund och deras deltagande i förskola är

som tidigare nämnts begränsad, speciellt studier om svenska förhållanden. Jag har inte funnit

någon undersökning som har använt just den internationella standardiserade PISA-studien som

databas och studerat Sverige. I denna studie definieras ursprungligen elev med utländsk bakgrund

som ett barn som är född i ett annat land, eller har en eller två föräldrar som är det. 7

1.2 Disposition

Uppsatsen inleds med en sammanfattning av den svenska förskolans historia och forskning om

förskolans effekter. Därefter redogörs för tidigare forskning inom ämnet förskola och

studieresultat, som följs av en redogörelse för den data som används i uppsatsen. Den statistiska

metoden för den första delen av undersökningen- där förekomsten av ett samband undersöks-

redovisas med alla ekonometriska modeller, sedan presenteras resultaten från undersökningen.

Analysen fortsätter sedan med ytterligare beskrivning av vilka barn som påverkas mest, en kort

beskrivning av förskolan i de nordiska länderna och en kvantitativ undersökning av data från

dessa. Uppsatsen avslutas med en resultatdel och en avslutande diskussion.

2. Förskolan i Sverige- en sammanfattning Barnomsorgen i Sverige har genomgått en genomgripande förändring och utbyggnad, sedan de

första så kallade barnkrubborna öppnades i mitten av 1800-talet. Dessa var till för fattiga

arbetande mödrar och drevs av kyrkan eller andra välgörenhetsstiftelser. Under början av 1900-

7 Denna definition användes av svenska myndigheter fram till 2003 och eftersom studien främst gäller åren 1988-

2000 är den relevant. Följaktligen kommer elev med ”svensk” bakgrund att ha betydelsen elev född i Sverige med två svenskfödda föräldrar. I uppsatsen används elever med utländsk bakgrund och ”invandrare” synonymt, likaså elever med svensk bakgrund och ”svenskar”. Dessa epitet är inte ultimata men används på grund av brist på alternativ.

7

talet arbetade starka krafter för en barnomsorg som skulle vara öppen för alla, statligt finansierad

och byggd på pedagogik8, men de mötte motstånd av politiker från alla partier som ansåg att barn

mår bäst av att vara hemma med sin mor, om så var möjligt. Det var de så kallade daghemmen

(dagens förskola) som ifrågasattes mest, till skillnad från lekskolorna där barn endast vistades

några timmar per dag. Den allmänna opinionen förändrades under 1960-talets högkonjunktur då

kvinnor i allt högre grad började arbeta utanför hemmet och framförallt socialdemokraterna

började verka för en utbyggnad av en statligt finansierad och utförd barnomsorg. Denna sågs

delvis också som en del i ett större jämlikhetsprojekt; barn från arbetarklassen skulle genom tidig

hjälp ges lika stora möjligheter som medelklassens barn att lyckas i grundskolan. Barnomsorgen i

Sverige har följaktligen ursprungligen två olika syften; dels att möjliggöra ett högt kvinnligt

deltagande i arbetskraften, dels att med hjälp av pedagogik stimulera barnen. 9

Under de decennier som följde utreddes barnomsorgen grundligt, exempelvis i den så

kallade barnstugeutredningen, och riktlinjer för pedagogik drogs upp som följs än idag,

exempelvis åldersblandade grupper. Resultatet blev den första förskolelagen från 1975 som gav

alla sexåringar rätt till gratis förskola 525 timmar om året. Utbyggnaden ute i kommunerna av

förskolor gick dock mycket långsamt 10

och även om den snabbt tog fart under senare hälften av

1970-talet och 1980-talet var efterfrågan länge långt större än utbudet. Grafen nedan visar hur

antalet inskrivna barn i förskola har utvecklats under de senaste 35 åren. En uppåtgående trend

kan skönjas, där ett större antal barn är inskrivna i förskola och daghem. Brottet i trenden 1997

beror på en omdefinition, då åren innan gäller statistik över daghem11

och åren efter förskola. 12

8 Tanken om förskolan som pedagogisk verksamhet började med så kallade Kindergartens i Tyskland, startade av

Friedrich Fröbels. Martin Korpi, Barbara, (2006), ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 13. 9 Martin Korpi, Barbara, (2006), ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans

framväxt”, s 21ff. 10

Exempelvis arbetade 50% av alla kvinnor år 1970, men endast 9% hade en barnomsorgsplats. 11

Daghem eller dagis är ett tidigare namn på förskola, detta ändrades då förskolan fick en mer pedagogisk verksamhet och en egen läroplan. 12

Martin Korpi, Barbara, (2006), ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 23ff.

8

Figur 1. Antal inskrivna barn i daghem/förskola åren 1975-2009. 13

Barnomsorgen blev alltmer en statlig och kommunal angelägenhet och anses idag av alla

partier vara en naturlig del i den svenska välfärden. I dagens Sverige har alla barn, även barn till

arbetssökande och föräldralediga, rätt till plats på förskola eller familjedaghem14

från och med ett

års ålder, utan dröjsmål. Dock har de arbetssökande och föräldralediga endast rätt till 3 timmar

per dag eller 15 timmar per vecka. Kommunerna måste också erbjuda alla barn från och med

höstterminen det år barnet fyllt tre år, minst 525 timmar av så kallad allmän förskola, som är

avgiftsfri. Avgifterna för förskola är jämfört med andra länder relativt låg på grund av systemet

med maxtaxa, där ett tak sätts för hur hög avgiften maximalt får vara beroende av familjens

inkomst.15

Den pedagogiska delen i förskolan anses väldigt viktig och Sverige har en tradition av

högt utbildad personal. Under de senaste åren har ungefär 50% av personalen haft en

förskollärarutbildning. De som inte är lärare har till största delen barnskötarutbildning, som är en

13

Grafen är hämtad från www.skolverket.se/sb/d/1663/a/15504#paragraphAnchor0 14

Familjedaghem innebär att en så kallad dagbarnvårdare har hand om en mindre grupp barn i sitt hem. Under de senaste åren har denna form blivit mindre vanlig. 15

Skolverket- förskole- och grundskolenheten (2010), ”Vad är förskola”

9

utbildning på gymnasial nivå. Dock så finns det en skillnad mellan kommunala och privata

förskolor, där andelen högskoleutbildade i de sistnämnda har sjunkit under de senaste åren, från

55% 1998 till 43% 2006. 16

Viktiga händelser i svensk barnomsorg17

För att läsaren ska få en klarare, mer övergripande bild redogörs nedan för några viktiga

hållpunkter i svensk barnomsorgs historia.

1968 Barnstugeutredningen lägger grunden för en omfattande utveckling och utbyggnad

av barnomsorgen i Sverige. Utredningen framhöll vikten av pedagogik. Förskolan

i modern mening föds.

1975 Förskolelagen träder i kraft. Alla sexåringar får rätt till 525 timmars avgiftsfri

förskola per år. Planer för massiv utbyggnad av verksamheten, där barn med

särskilda behov skulle ha förtur. Kommunernas ansvar lagstadgas och

utbildningen för lärare förs över till högskolorna.

1989 Skolan och barnomsorgen blir helt kommunaliserad.

1993 Ny utbildning för förskolelärare, utbildningen förlängdes en termin till 120 poäng.

1995 Förskolelagen utvidgas och kommunerna blir skyldiga att tillhandahålla plats utan

dröjsmål för alla barn över 1 år i förskola eller familjedaghem.

1998 Ansvaret för förskolan flyttas från Socialdepartementet till

Utbildningsdepartementet. En speciell förskoleklass för 6-åringar införs och

integreras med grundskolan.

2001 Barn till arbetslösa och föräldralediga får rätt till förskola.

2002 Maxtaxan införs.

2003 Den allmänna avgiftsfria förskolan för 4-5 åringar införs.

16

Statistiska Centralbyrån, (2008), ”Barnomsorg”, s 59 17

Martin Korpi, Barbara, (2006), ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 23ff

10

2006 Etableringsfrihet införs.

Sammanfattningsvis har förskolan i Sverige genomgått stora förändringar mot ett större fokus på

lärande istället för förvaring, kommuner istället för stat, allmän istället för selektiv och multipla

utförare istället för renodlat kommunal.

3. Tidigare forskning

3.1 Förskolans effekter generellt

Inom den pedagogiska forskningen pågår en ständig debatt om tidig utbildning och vilka positiva

effekter den kan ge. En rapport från National Research Council i USA skiljer på utveckling inom

tre olika områden hos barn; kognitiv förmåga (IQ), social och känslomässig förmåga och hur pass

redo barnet är att börja skolan (school readiness). Rapporten uttrycker osäkerhet om huruvida

kognitiv förmåga kan förbättras genom stimulans (huruvida kognitiv förmåga är genetisk) och

hur långvarig denna effekt är. Därför har fokus i forskningen under senare år i USA mer lagts på

de andra områdena. Med redo för skolan menas exempelvis om barnet är friskt, kan

kommunicera sina behov och tankar samt förmåga att sitta still och lyssna. Självkontroll, som att

kunna sitta still och lyssna till instruktioner har undersökts mycket. En del forskare hävdar att

självkontroll är nödvändig för att kunna utveckla den kognitiva förmågan och att kontroll kan bli

utlärd. Studier visar att barn dröjer längre med att göra något förbjudet då en vuxen ger barnet

tips om hur han/hon kan distrahera sig själv. 18

Enligt James Heckman har barn som gått i förskola ett försprång när det gäller inlärning

senare i grundskolan eftersom ”inlärning föder inlärning”. De sociala, emotionella och kognitiva

färdigheter som förskola kan påverka är de viktigaste byggstenarna i barnets senare utveckling av

sitt humankapital. Denna utveckling är olika känslig för påverkan utifrån under olika åldrar och

ekonomiskt tjänar samhället på att sätta in resurser så tidigt som möjligt. Språklig utveckling

framhävs i många psykologiska studier som centralt för ett barns inlärningsförmåga och

avgörande för denna utveckling är hur mycket vuxna talar med barnet och på vilket sätt, skriver

Heckman. Om barn till utländska föräldrar inte blir tilltalade på det nya språket i så hög grad och

18

Currie, Janet (2001), “Early childhood education programs”, s 214ff

11

föräldrarna inte behärskar detta språk, kan detta leda till att dessa barn hamnar i underläge i

undervisningen. 19

De flesta studier visar på positiva effekter på alla tre ovan nämnda områden, även om en

del av dem kan kritiseras för att endast fokusera på barn från utsatta grupper. Dock så har ett

flertal av studierna fokus på kortsiktiga effekter och när det gäller resultat på medellång och lång

sikt är ansatserna färre och resultaten tvetydiga. Ett genomgående tema är att kvaliteten i

förskolan har stor betydelse, framförallt personaltätheten och personalens utbildning.20

En del forskning har dock visat på vissa negativa effekter av deltagande i

förskoleverksamhet. Bland annat har slutsatsen att barn bör börja förskola tidigt kritiserats,

eftersom detta innebär att man separerar barnet från föräldrarna och placerar det i en mer formell

miljö av varierande kvalitet. Mycket beror dock på barnets bakgrund. Att spendera många timmar

per dag i förskola har i vissa studier visat sig ha en negativ effekt på barns sociala förmåga,

exempelvis ökar barnets aggressivitet och impulskontrollen minskar, jämfört med de som

spenderar färre timmar. Daphna Bassok (mfl)studerar cirka 14 000 barn i USA och effekten av

var barnet befinner sig under dagarna på dels kognitiva förmågor, dels social förmåga. De finner

att förskola har en positiv effekt på kognitiva förmågor, men en negativ effekt på den sociala

förmågan, mätt som ”utagerande beteende”, framförallt för de som spenderade långa dagar på

skolan. Dock så var resultaten väldigt olika för olika grupper och för barn till spansktalande

fanns ingen negativ effekt på den sociala förmågan. Denna negativa effekt var som störst för barn

till höginkomsttagare. 21

Inom nationalekonomisk teoribildning är man i princip överens om att utbildning inte kan

vara en vanlig vara på marknaden, utan bör subventioneras på något sätt; på grund av främst

positiva externa effekter och eventuella brister på kapitalmarknaden så att det inte går att

finansiera utbildning fullt ut. Utgångspunkten är att utbildning ökar individers produktivitet och

19

Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, s 5 samt Heckman, James J, (2006), “Skill formation and the economics of investing in disadvantaged children”, Science, 312(5782), 1900-1902, s 2 20

Bremberg, Sven, (2011), ”Förskola- effekter på hälsa” och Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, s 5 21

Bassok, Daphna mfl, (2007), “How much is too much? The influence of preschool centers on childrens development nationwide”, s 5

12

därmed deras värde på arbetsmarknaden. Hur ska dessa subventioner se ut? Anders Björklund

(mfl ) skapar en humankapitalmodell för hur kunskaper förvärvas och undersöker olika slags

subventioner. Utgångspunkten liknar Heckmans, nämligen att ”kunskaper som inhämtats i ett

tidigare skede påverkar subventionernas effektivitet i ett senare skede”. 22

Enligt denna teori

borde statens subventioner fokusera på barn från fattiga förhållanden, på grund av att dessa barns

val begränsas av familjens låga inkomst. Annars blir marknadsjämvikten ineffektiv då föräldrar

med sämre ekonomiska förutsättningar investerar mindre i sitt barn jämfört med en rikare

förälder med ett barn med samma förmåga. Således bör, om två barn har samma förmåga i

grunden men olika ekonomiska förutsättningar, det ”fattiga” barnet få mer hjälp av staten. Enligt

teorins utgångspunkt bör subventionerna införas så tidigt som möjligt, eftersom avkastningen blir

större då. 23

Innan forskning angående förskolans effekter på skolresultat närmare presenteras bör

nämnas att andra mekanismer kan existera än de ovan beskrivna. Om ett barn går i förskola

istället för att vara hemma kan föräldern vara aktiv på arbetsmarknaden vilket ofta leder till att

familjens inkomster ökar. Detta kan påverka skolresultaten senare, på grund av att föräldrarna har

möjlighet att köpa mer böcker och pedagogiska leksaker. Här är det inte förskolan i sig som är

positiv för barnet. 24

3.2 Förskolans effekter på skolresultat

Att använda sig av internationellt jämförbara tester som exempelvis PISA är vanligt i studier om

skolresultat och vad som påverkar dem. Gabriela Schütz använder sig i ”Does the Quality of Pre-

primary Education Pay Off in Secondary School? An International Comparison Using PISA

2003” av 2003 års undersökning och fokuserar på olika strukturer i förskolan. Först undersöker

Schütz sambandet mellan deltagande i förskola och resultat på PISA-testen och hon kontrollerar

för dels en vektor som består av elevens bakgrund, dels för en vektor med skolans resurser och

allmänna situation. Hon finner att i de flesta länder finns det ett statistiskt samband mellan de

båda variablerna, även om kontroll för barnets bakgrund försvagar sambandet i alla länder. I den

22

Björklund, Anders (mfl), (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen”, s 56 23

Björklund, Anders (mfl), (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen”, s 54ff 24

Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, s 5f

13

andra delen av studien undersöks om skillnaderna i resultat mellan länder kan förklaras av

strukturella skillnader, när det gäller exempelvis hur tidigt de flesta barn börjar förskolan,

personaltäthet, personalens utbildningsnivå och privatiseringsgraden i landet. Resultatet visar

bland annat att i de länder där personalen har en bra lön, bra utbildning samt där verksamheten

innefattar både privata och offentliga alternativ (dock fortfarande offentligt finansierade) är

effekten större av deltagande i förskola. Detta är intressant då Sverige passar relativt bra in i den

bilden. 25

En experimentell metod där man slumpmässigt har placerat vissa barn i förskola och

andra inte, är oftast ansedda som överlägsna andra studier eftersom man då verkligen isolerar

effekten. Janet Currie presenterar fyra studier som dels använder sig av slumpen och även följer

barn en längre tid; the Early Training Project, the Carolina Abecedarian Project, the Perry

Preschool Project and the Milwaukee Project. Resultaten från dessa visar på en effekt av förskola

på skolresultat och projekten Carolina Abecedarian och Perry Preschool presenterade också mer

långsiktiga positiva effekter, exempelvis på sannolikhet att fortsätta med högre utbildning och

sannolikheten att bli socialbidragsberoende. Dock så är dessa studier gjorda på ett litet urval,

exempelvis 58 barn + 65 i en kontrollgrupp i Perry Preschool projektet , och oftast är deltagarna

från mycket fattiga förhållanden.

När det gäller forskning angående invandrare är omfattningen mer begränsad. En av de

första att undersöka denna aspekt var Nicole Schneeweis i ”Educational institutions and the

integration of immigrants”. Hon skapar ett eget integrationsmått för utbildning och invandrare i

62 länder med hjälp av data från PISA och TIMMS, för att kunna jämföra mellan länder och över

tid. Sedan studerar Schneeweis utfallet på denna variabel från olika institutionella variationer av

utbildningssystem. Anledningen till att hon konstruerar ett nytt mått är att dessa studier inte är

jämförbara mellan länder eftersom dessa har olika invandrarpopulationer med olika socio-

ekonomisk bakgrund. De olika institutionella aspekter som undersöks i uppsatsen innefattar

segregering, skoldagens längd, förskola, ålder vid skolstart, lärartäthet, externa utvärderingar

(som centraliserade prov) samt hjälpundervisning. Resultaten pekar på att tidig utbildning,

25

Schütz, Gabriela (2009), “Does the quality of pre-primary education pay off in secondary school? An international comparison using PISA 2003”, s 3-33

14

antingen i förskola eller genom tidigare start i grundskolan har positiv inverkan på integrationen,

med större effekt i de rikare länderna (OECD). 26

USA är det land som genomfört mest forskning angående specifika grupper i samhället,

bland annat om det så kallade ”Head Start” programmet som utvecklades av Lyndon B Johnsons

administration som en del av ”war on poverty” år 1965. Syftet var att ge barn från fattiga familjer

möjlighet att gå i förskola och utveckla sina förmågor, för att på så sätt utjämna skillnaderna

mellan barn vid skolstart. I början av 2000-talet hade Head Start 800 000 deltagande barn i åldern

3-4 år. Janet Currie har gjort en sammanfattning av resultaten av utvärderingarna av programmet

och kommit fram till att studier tyder på att det ger signifikant resultat på kort och medellång sikt,

speciellt för barn från de mest utsatta socio-ekonomiska grupperna. Det var inte bara skolresultat

som förbättrades; barn som deltagit hade större chans att slutföra skolan, studera på högskola och

lägre risk att börja med kriminella aktiviteter. Enligt Currie bör dock de långsiktiga effekterna

ifrågasättas på grund av metodproblem. Ett intressant resultat var att barn till spansktalande

mödrar som hade intervjuats på spanska, vann mer på deltagande, möjligen på grund av att de

fick utveckla sina färdigheter i engelska. Spansktalande från latinamerika är en av de största

invandrargrupperna i USA och ofta talas ett annat språk än engelska hemma.27

I Norge har Nina Drange och Kjetil Telle studerat införandet av gratis förskola i två

distrikt i Oslo i ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant

families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, med hjälp av en

difference-in-difference metod. Förskolan var gratis fyra timmar per dag för 5-åringar och

forskarna undersöker effekten på invandrare när personerna var 16 år gamla. Resultaten visar att

flickor med utländsk bakgrund i de två distrikten förbättrade sina betyg mer än i

referensdistrikten, allt som allt en effekt på mer än en kvarts standardavvikelse. Framförallt var

det flickornas språkförmåga som påverkades. Någon effekt på pojkar upptäcktes inte. 28

När det gäller studier med svenska data har Elly-Ann Johansson (mfl) tillsammans

granskat invandrare som deltar i det så kallade UGU-projektet vid Göteborgs Universitet och

redovisat resultatet i uppsatsen ”Do pre-school interventions further the integration of

26

Schneeweis, Nicole, (2009) “Educational institutions and the integration of immigrants”, s 1-25 27

Currie, Janet (2001), “Early childhood education programs”, s 213-238 28

Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, s 1ff

15

immigrants? Evidence from Sweden”. I detta följs olika så kallade kohorter; barn födda olika år,

under deras skolgång och även senare i arbetslivet. Barnens kognitiva förmåga testas med jämna

mellanrum och en mängd annan data som deltagande har uppgivit via enkäter finns tillgänglig.

Syftet med studien är att avgöra om deltagandet i förskola minskar gapet mellan barn med svensk

bakgrund och de med utländsk bakgrund. Man studerar resultatet på kognitiva tester vid 13 års

ålder (effekt på kort sikt) och även avklarad utbildning (lång sikt) och detta görs på kohorter

födda mellan 1967 och 1982. Svenska barn med lågutbildade föräldrar används som

referensgrupp, för att kunna avgöra om en eventuell effekt beror på att invandrade barn i högre

grad kommer från familjer med lägre socio-ekonomisk status. Resultatet visar att deltagande i

förskola minskar skillnaderna i språkförmåga mellan invandrare och svenskar, dock så fann man

ingen effekt på så kallad induktiv förmåga, eller effekt på lång sikt. Varje år av förskola

minskade gapet med 10%; så fem års deltagande minskade gapet till hälften (50%). Författarna

skriver att det verkar som att det är den språkliga delen, att få interagera med barn och vuxna i en

miljö där det pratas svenska, som är den huvudsakliga vinsten och att det inte finns tecken på en

pedagogisk effekt. Om en sådan hade funnits hade även gapet i den induktiva förmågan minskat

och det kan tänkas att förskolor hade haft större effekt än familjedaghem, eftersom andelen

utbildade är större där. 29

Den här studien skiljer sig från den ovan nämnda på ett flertal olika sätt. PISA-resultat

används som beroende variabel och urvalet består av barn som är födda 1988 och 1994, vilket är

senare än i Johanssons (mfl) fall och det är mycket möjligt att populationen på senare år skiljer

sig från tidigare kohorter. Exempelvis så har Sverige sedan 1990-talet tagit emot alltfler

flyktingar och invandrare från länder allt längre bort från Sverige. Dessutom har stora

förändringar inom barnomsorgen skett sedan slutet av 1980-talet, såsom en ökning av privata

alternativ, massiv utbyggnad och utökad laglig rätt till förskoleplats. Johansson (mfl) använder

tester som genomfördes då barnet var 13 år, medan PISA-testerna fokuserar på 15-åringar; det

vill säga sista året i grundskolan i Sverige. Detta ger ett säkrare resultat av förskolans effekter på

hela den obligatoriska skoltiden.

29

Johansson, Elly-Ann (mfl), (2010),”Do pre-school interventions further the integration of immigrants? Evidence from Sweden”, s 45-67

16

4. Data I undersökningen kommer statistiskt material från OECD:S ”Programme for International

Student Assessment” (PISA) att användas. PISA har genomförts vart tredje år sedan 2000 bland

cirka 4500-10 000 15-åriga elever i varje OECD-land och ett antal andra länder. 30

Syftet med

PISA är ”att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att

femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att

möta framtiden”. 31

Detta sker genom tester inom de tre områdena läsförståelse, naturvetenskap

och matematik; varje omgång har dessutom fokus på ett av områdena som undersöks mer

genomgående. Testerna har ofta fokus på förmågor som är viktiga senare i samhället, som att

kunna resonera och analysera samt sätta kunskap i ett sammanhang. Enkätundersökningar

genomförs också, bland eleverna, deras föräldrar och skolan angående en mängd olika aspekter.

32

I övrigt väljs deltagande i PISA inte ut genom ett obundet slumpmässigt urval, utan först

väljs ett visst antal skolor ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval och sedan slumpas elever

fram i dessa skolor. I varje land måste minst 150 skolor väljas och minst 4500 elever. Resultaten

presenteras för varje ämne där jämförelse möjliggörs genom en fördelning där det internationella

medelvärdet är 500 och standardavvikelsen 100 för OECD-länderna. För en bättre förståelse av

resultaten kan nämnas att skillnaden i poäng mellan två årskurser i slutet av grundskolan var

ungefär 28 för matematik och 27 för läsförståelse i 2003 års data. 33

Jag kommer i min

undersökning att avgränsa mig till 2003 och 2009 års PISA-studier. Detta beror på att dessa års

enkäter inkluderar frågor om deltagande i förskola. De deltagande eleverna var ungefär 15 år då

testet genomfördes vilket betyder att de är födda år 1988 och 1994. De gick då eventuellt i

förskola under perioden 1988-1994 och 1994-2000. Anledningen till att Sverige är intressant som

studieland är den väl utbyggda förskolan, som i huvudsak finansieras offentligt (vilket främjar

deltagande från alla samhällskikt) och det faktum att man har satsat mycket på att vara en

pedagogisk institution. Allt detta bör enligt tidigare forskning leda till en hög påverkan av

30

OECD Programme for international student assessment, “What PISA is” 31

Skolverket, (2010), “Vad är PISA” 32

Ibid 33

Schütz, Gabriela (2009), “Does the quality of pre-primary education pay off in secondary school? An international comparison using PISA 2003”, s 6f. Denna information bör tolkas med viss försiktighet eftersom den bygger på resultat från ett land där ungefär lika många 15-åringar gick i årskurs 9 som 10 och jämförelser mellan dessa elever. Denna metod är tveksam och problem finns med generaliserbarheten, men alternativ saknas.

17

förskola på resultat i skolan. Sverige är också lämpligt att studera eftersom landet har en relativt

hög andel barn med utländsk bakgrund.

Materialet jag använder mig av är ett dataset som innefattar elevernas svar på

enkätundersökningen, samt resultat på testen. I den här undersökningen används endast resultaten

för matematik och läsförståelse. Den sistnämnda är intressant eftersom det är troligt att

deltagande i förskola ger barn med utländsk bakgrund stimulans i det svenska språket och därför

borde dessa barn läsa bättre på svenska än de som inte har gått i förskola. Matematikresultaten är

då intressant som jämförelse, då effekten av förskola i så fall mer gäller den kognitiva förmågan.

Resultaten på de olika testen redovisas inte som ett tal för varje elev och ämne, utan PISA

använder sig av något som heter Plausible Values. Anledningen är att det finns ett antal olika

testhäften som eleven kan få och svårighetsgraden varierar lite mellan dessa. Wu och Adams

beskriver plausible values som ”A representation of the range of abilities that a student might

reasonably have”34

. PISA tar fram en estimerad sannolikhetsfördelning för varje barns förmåga

och drar sedan fem olika värden från denna fördelning, plausible values 1-5. PISA

rekommenderar att statistiska analyser bör genomföras på alla fem värdena och medelvärdet av

resultaten räknas ut. Tyvärr är det tidsmässigt omöjligt att genomföra analyser på alla fem

värdena i den här uppsatsen. Istället har endast Plausible Value 1 använts. Att använda endast ett

av värdena kommer enligt PISA att resultera i parameterestimat som är väntevärdsriktiga, men

man kan få problem med standardavvikelsen. Då observationerna är många är detta fel litet, och

för det mesta genomförs analyser i den här uppsatsen på över 400 observationer. En analys med

snittet av värdena och en där Plausible value 2 har använts redovisas i appendix som jämförelse.

Skillnaderna mellan de olika estimaten är små. 35

Anledningen till att PISA används i uppsatsen är att det är ett standardiserat test, vilket

leder till ett mer oberoende resultat än exempelvis betyg, samt att studien innefattar en relativt

stor mängd elever och samlar in data om ett flertal relevanta variabler. Dock så kan det vara ett

problem att data kommer från eleverna själva via enkäter, vilket inte är lika tillförlitligt som

exempelvis nationella register. En 15-åring kanske exempelvis inte är helt informerad om den

exakta graden av utbildning som hans/hennes föräldrar har. Det kan även diskuteras hur man

34

PISA, (2005), “PISA 2003; Data analysis manual”, s 75. 35

PISA, (2005), “PISA 2003; Data analysis manual”, s 75.

18

egentligen kan mäta hur mycket eleverna har lärt sig i skolan, eller om detta test egentligen är ett

test av IQ, som till viss del anses vara ärftligt.

4.1 Deskriptiv statistik

Ett antal variabler har valts ut att ingå i undersökningen, en fullständig beskrivning av alla dessa

finns i appendix. Nedan följer en beskrivning av hur många av svenskarna och hur många av de

med utländsk bakgrund som har gått i förskola, samt deskriptiv statistik över andra intressanta

variabler, från de aktuella åren.

Ingen förskola Förskola ett år

eller mindre

Förskola mer

än ett år

2003 Utländsk

bakgrund

181 (18,21%) 264 (26,56%) 549 (55,23%) 994 (100%)

Svensk

bakgrund

344 (9,84%) 1011 (28,92%) 2141 (61,24%) 3496 (100%)

Alla 525 (11,69%) 1275 (28,40%) 2690 (59,91%) 4490 (100%)

2009 Utländsk

bakgrund

141 (13,51%) 289 (27,68%) 614 (58,81%) 1044 (100%)

Svensk

bakgrund

281 (8,26%) 779 (22,89%) 2343 (68,85%) 3403 (100%)

Alla 422 (9,49%) 1068 (24,02%) 2957 (66,49%) 4447 (100%)

Tabell 1: Tabellen visar deltagande i förskola uppdelat på barn med utländsk bakgrund och

svensk bakgrund. Inom parentes visas procenttalen.

Vi kan se att bland elever med utländsk bakgrund är det fler som inte deltagit alls i förskola

jämfört med svenskar. Det är också färre som har gått mer än ett år. Jämfört mellan åren verkar

alltfler gå längre i förskola år 2009 och färre avstår helt och hållet från deltagande.

19

Observationer Medelvärde Standard-

avvikelse

Min Max

2003 Matematik

Plausible

Utländsk

bakgrund

994 476,174 101,823 142,421 807,556

Value Svensk

bakgrund

3496 519,708 90,206 184, 172 806,309

Läsförståelse

Plausible

Utländsk

bakgrund

994 488,236 106,273 72,550 738,587

Value Svensk

bakgrund

3496 522,859 89,723 186,203 801,349

Statusindex Utländsk

bakgrund

994 0,013 1,028 -3,503 2,158

Svensk

bakgrund

3496 0,340 0,804 -3,354 2,304

2009 Matematik

Plausible

Utländsk

bakgrund

1044 470,563 97,751 122,530 749,350

Value Svensk

bakgrund

3403 505,918 88,675 185,160 786,580

Läsförståelse

Plausible

Utländsk

bakgrund

1044 475,784 102,989 171,450 807,170

Value Svensk

bakgrund

3403 509,800 92,003 127,440 798,280

Statusindex Utländsk

bakgrund

1044 0,131 0,917 -3.739 2,987

Svensk

bakgrund

3403 0,404 0,756 -2,653 2,987

Tabell 2: Tabellen visar deskriptiv statistik över variablerna Plausible Value 1 för matematik och

läsförståelse samt för statusindex.

Tabellen visar att elever med utländsk bakgrund har ett lägre medelvärde för både läsförståelse

och matematik. Standardavvikelsen är också högre. När det gäller statusindex36

tyder den

statistiska sammanfattningen på att de med utländsk bakgrund i genomsnitt har lägre statusindex,

även om standardavvikelsen är högre även här. Det verkar vara en jämn könsfördelning bland

observationerna, med något fler pojkar än flickor. Det finns ingen skillnad mellan barn med

utländsk bakgrund och med svensk bakgrund när det gäller könsfördelningen.

36

Statusindex förklaras utförligt i nästa del.

20

5. Ekonometrisk modell- del 1 För att undersöka sambandet mellan förskola och skolresultat genomförs en ekonometrisk studie i

flera steg. Först studeras resultatet av en enkel regressionsanalys med variablerna ”resultat på

PISA-testet” och ”deltagande i förskola”. Denna ekvation ser ut som följer:

(1)

Där Pi= Plausible Value 1 på PISA-testet för individ i, α är interceptet som visar snittpoängen för

de personer som inte har gått i förskola alls, β är regressionskoefficienten för i som är en

dummy som tar värdet 1 om individ i har gått i förskola ett år eller mindre och 0 om han inte gått

i förskola alls eller har gått i förskola ett år eller mer. Den visar hur mycket högre poäng man får

om man går i förskola ett år eller mindre jämfört med om man inte går alls. är

regressionskoefficienten för variabeln , en dummy som tar värdet 1 om individ i gått i

förskola ett år eller mer och värdet 0 om han inte gått i förskola alls eller endast under mindre än

ett år. Den visar hur mycket högre poäng man får om man går i förskola ett år eller mer, jämfört

med om man inte går alls. är en felterm.

Därefter genomförs en multipel regressionsanalys där kontroll görs för två variabler, kön

och ett ”index of economic, social and cultural status” (statusindex) för hemmet, som är en

sammanvägning av ”the international socio-economic index of occupational status”, föräldrarnas

högsta utbildningsnivå (konverterat till år av utbildning), PISA:s index av ekonomisk situation i

familjen, PISA:s ”index of home educational resources och PISA:s ”index of possessions related

to classical culture in the family home. Alla dessa index utgår ifrån och sammanväger svaren

som framkommit på enkätfrågorna till föräldrarna och barnet. 37

Anledningen till att dessa två

variabler används är att de antas kunna renodla effekten mest med så få variabler som möjligt.

Ekvationen ser ut som följer:

(2)

De nya variablerna är som är koefficienten för variabeln kön som kan ta värdet 0 om personen

är kvinna och 1 om man och som är koefficient för variabeln statusindex som är en numerisk

variabel där ju högre värde en individ har, desto högre status har hans eller hennes familj i

37

OECD, (2003), ”Glossary of statistical terms”

21

samhället. Sista steget i denna del är en utökad multipel regressionsanalys där kontroll görs för

fler variabler. Denna ekvation lyder:

(3)

De nya variablerna är ålder då barnet började skolan, kulturella ägodelar i hemmet, ägodelar i

hemmet, attityd gentemot skolan, familjesituationen, om man talar svenska hemma, om man har

ett eget rum, tillgång till studieplats, dator, klassisk litteratur, föräldrarnas socio-ekonomiska

status och utbildning. En fullständig beskrivning av dessa variabler finns i appendix. Således

används först en ekvation utan kontrollvariabler, därefter läggs två kontroller, kön och

statusindex till och slutligen genomförs en undersökning med ytterligare 14 variabler.

Anledningen är att det är intressant att se vad som händer med den ursprungliga effekten när man

kontrollerar för fler bakgrundskarakteristika. En första genomgång visar att den ursprungliga

effekten minskar när justering görs för kön och statusindex och minskar ytterligare när fler

kontroller inkluderas. Dock så ökar inte förklaringsgraden nämnvärt med den mer uttömmande

ekvationen så statusindex och kön verkar vara de viktigaste variablerna. Alltför många

kontrollvariabler kan leda till ett mer komplicerat förhållande mellan dessa. Exempelvis kan en

variabel påverka effekten av förskola genom mellanliggande variabler, som då minskar den

slutgiltiga förskoleeffekten som verkar vara mycket mindre än vad den i verkligheten är. Av

dessa anledningar används ekvation (2) i del 2 och 3 i uppsatsen. 38

En översiktlig analys av data indikerar att resultaten mellan de båda åren 2003 och 2009

skiljer sig åt i ganska hög grad. Därför så redovisas resultaten för åren separat och jämförs.

Anledningen till olikheter i resultaten är förmodligen mångfacetterad; eftersom mycket

förändrades under åren 1988-2000. Alltfler fick tillgång till förskola och den lagliga rätten

utökades, privata alternativ blev vanligare, och Sverige genomgick en finansiell kris med många

nedskärningar. Det är också möjligt att invandrargruppens egenskaper ändrades under den här

tiden, exempelvis att fler har ursprung i länder utanför Europa och/eller att utbildningsnivån

38

En variabel som hade varit intressant att inkludera är ursprungsland för invandrare eftersom stora skillnader förmodligen existerar mellan exempelvis ett barn med finsk bakgrund och ett med somalisk. Dock så finns denna information inte tillgänglig för Sverige.

22

ändrades.39

Alla regressioner görs vidare för både läsförståelse och för matematik, som tidigare

nämnts, och för både invandrare och svenskar, som separata grupper, för att kunna göra

jämförelser.

Det finns en del svagheter med uppsatsens metod som bör tas upp. När det gäller förskola

så finns det två olika slags ”selektionsbias” eller ”urvalsfel”. Det första har sitt ursprung i att

invandrare exempelvis är mindre benägna att delta i en studie såsom PISA. Problemet blir att ett

resultat i en undersökning med ett sådant fel endast gäller för de personer som är undersökta och

inte för hela populationen. Om invandrare inte deltog i PISA i lika hög grad skulle mina resultat

inte kunna generaliseras till dem. Risken för ett urvalsfel av den här typen bedöms som relativt

låg eftersom testet sker under skoltid. Det andra urvalsfelet har sin grund i att det kan finnas

variabler som inte kan observeras eller inte har observerats i den aktuella undersökningen, men är

korrelerat med deltagande i förskola. Detta skulle exempelvis kunna vara huruvida barnets

mamma arbetar eller inte. Om det finns ett sådant problem blir resultatet inkorrekt för urvalet och

för populationen. Risken är större att ett fel av den här typen skulle kunna existera.

Det är möjligt att det inte är lika stor sannolikhet att olika grupper i samhället går i

förskola, exempelvis att föräldrar med högre utbildning i större utsträckning placerar sina barn i

förskola. Elly-Ann Johansson (mfl) visar att sedan 1970-talet har sannolikheten att barn deltar i

förskola blivit mer beroende av moderns utbildning och inkomst, där högre utbildning och

inkomst betyder högre sannolikhet att delta. Något liknande samband kan dock inte skönjas när

det gäller faderns inkomst och utbildning.40

Dock så bör tilläggas att Johanssons undersökning

endast sträcker sig till barn födda 1982 och under de senaste 29 åren har samhället satsat mycket

på att säkerställa en universell förskola där alla får plats. 1985 läggs bland annat propositionen

Förskola för alla barn, där förskolan ses som en rättighet för alla barn, oavsett föräldrarnas

situation. Stora investeringar och utbyggnader inom barnomsorgen genomfördes av kommunerna

och 1995 kom lagen som ålade kommunerna att utan dröjsmål erbjuda platser i barnomsorg för

barn över ett år. Därmed borde problemet vara mindre när det gäller uppsatsens aktuella år 1988-

2000. Problematiskt är dock att arbetslösa och föräldralediga inte fick laglig rätt till förskola

förrän 2001. Att inte barn till arbetslösa föräldrar hade rätt till plats under de aktuella åren är

39

Migrationsverket, (2010), ”Historik” 40

Johansson, Elly-Ann, (2010), ”Do pre-school interventions further the integration of immigrants? Evidence from Sweden”, s 51ff

23

problematiskt då denna grupp kan tänkas ha speciella egenskaper. Invandrare är också

överrepresenterade i denna grupp. Genom att kontrollera för föräldrarnas allmänna status kan

inverkan dock begränsas.41

Tidsaspekten är också ett potentiellt problem. Barnen lämnar förskolan då de är 6 år

gamla och PISA-testen sker då de hunnit uppnå en ålder av 15 år. Grundskolan kan påverka

resultaten på olika sätt. Ett möjligt scenario är att det finns en skillnad i exempelvis kognitiv

förmåga eller språklig förmåga mellan barn som gått i förskola och barn som varit hemma och att

denna skillnad förstärks under skoltiden. Detta kan exempelvis bero på att lärarna inte har tid att

ge extra hjälp till de barn som behöver det. Men grundskolan kan också kompensera för

skillnader som uppkommit på grund av förskola, genom att lägga extra resurser på barn som har

olika svårigheter. Hur denna påverkan ser ut varierar från fall till fall och är omöjlig att

kontrollera för. Jag anser att det största problemet förmodligen är att barn till arbetslösa inte hade

rätt till förskola under undersökningsperioden. Detta betyder att alla barn till arbetslösa

inkluderas i gruppen som inte gått alls i förskola och det är mycket troligt att denna grupp har

vissa egenskaper som sedan påverkar skolresultatet. Effekten kan därmed verka större än vad den

är.

5.1 Resultat och grundläggande analys- del 1

Tabellerna visar resultatet av ekonometrisk modell (1), (2) och (3), med resultat i läsning

respektive matematik som beroende variabel och deltagande i förskola som oberoende variabler,

för personer med svensk bakgrund respektive med utländsk bakgrund, för de två olika åren. Två

kontrollvariabler inkluderas i modell (2) och 14 stycken i modell (3). Estimaten för alla

kontrollvariabler i modell 3 kan ses i appendix men i tabellerna nedan redovisas endast de mest

relevanta.

41

Martin Korpi, Barbara, (2006) ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 43ff

24

Elever med utländsk bakgrund 2003

(1) (2) (3) (4) (5) (6)

VARIABLER Läsning Matematik Läsning Matematik Läsning Matematik

Förskola mindre än 1 år 52.29*** 42.49*** 37.17*** 32.85*** 22.36** 20.17**

(10.84) (9.930) (9.570) (9.193) (9.571) (9.394)

Förskola mer än 1 år 62.20*** 49.28*** 37.79*** 29.75*** 17.72** 12.66

(10.08) (9.071) (9.124) (8.444) (9.017) (8.616)

Kön -23.24*** 23.56*** -20.25*** 24.35***

(5.993) (5.886) (6.105) (6.047)

Statusindex 40.66*** 36.03*** 21.42*** 21.78***

(3.071) (3.007) (6.397) (6.542)

Ytterligare kontroller Nej Nej Nej Nej Ja Ja

Konstant 440.0*** 437.7*** 491.5*** 415.5*** 511.9*** 472.0***

(9.116) (8.005) (11.36) (11.38) (38.58) (39.52)

Observationer 994 994 994 994 895 895

R2

0.047 0.033 0.208 0.171 0.277 0.239

Adj. R2

0.0456 0.0307 0.205 0.168 0.262 0.223

Tabell 3. Påverkan av förskola på PISA-resultat för elever med utländsk bakgrund 2003

Robusta standardavvikelse inom parentes.*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

25


(1) (2) (3) (4) (5) (6)


Förskola mindre än 1 år 69.52*** 51.03*** 44.16*** 29.26*** 29.97*** 20.42*

(10.86) (9.831) (9.717) (9.012) (10.89) (10.52)

Förskola mer än 1 år 80.55*** 72.50*** 54.18*** 49.95*** 33.53*** 35.59***

(9.976) (8.870) (8.832) (8.121) (10.15) (9.845)

Kön -44.65*** -3.507 -40.06*** 0.679

(5.497) (5.335) (5.705) (5.674)

Statusindex 45.20*** 43.68*** 36.60*** 38.77***

(2.966) (2.900) (6.376) (6.225)

Ytterligare kontroller Nej Nej Nej Nej Ja Ja

Konstant 409.2*** 413.8*** 448.3*** 429.2*** 381.3*** 393.9***

(9.166) (8.022) (8.642) (7.860) (33.84) (34.95)

Observationer 1,044 1,044 1,044 1,044 882 882

R2

0.068 0.062 0.262 0.223 0.315 0.263

Adj. R2

0.0658 0.0600 0.259 0.220 0.300 0.248

Tabell 4. Påverkan av förskola på PISA-resultat för elever med utländsk bakgrund 2009.


Resultatet tyder på att deltagande i förskola påverkar resultaten på både läsning och matematik,

men mindre på matematik. Exempelvis får en person med utländsk bakgrund som gått i förskola

ett år eller mindre, ungefär 52 poäng mer på provet i läsning jämfört med en person med utländsk

bakgrund som inte gått i förskola alls år 2003 och 70 poäng mer 2009. Om man går i förskola

mer än ett år är skillnaden ungefär 62 respektive 81 poäng. Detta är statistiskt signifikant på 1%-

nivån. Dock så är förklaringsgraden inte särskilt hög. Kontrollerar man för kön och statusindex

finns samma samband kvar, men effekten minskar, då kön och statusindex är signifikanta.

Förklaringsgraden går upp kraftigt . När man kontrollerar för ytterligare variabler är effekten inte

signifikant för förskola mer än ett år på matematik år 2003 och den är endast signifikant på 10%-

nivån för förskola mindre än ett år 2009. Den övergripande skillnaden mellan åren är annars att

effekten överlag verkar vara större för eleverna år 2009. Ett positivt signifikant samband existerar

mellan statusindex och resultat på testerna. Dessutom får en pojke mindre poäng på läsförståelse

än en flicka. Detta är statistiskt signifikant, medan resultatet för matematik är icke-signifikant.

26

Elever med svensk bakgrund 2003

(1) (2) (3) (4) (5) (6)


Förskola mindre än 1 år 5.184 13.61** 6.006 10.21* 3.680 8.351

(5.691) (5.729) (5.302) (5.562) (5.323) (5.455)


(5.300) (5.295) (4.948) (5.182) (4.962) (5.075)

Kön -41.31*** 1.595 -39.68*** 3.811

(2.774) (2.835) (2.764) (2.819)

Statusindex 36.02*** 39.85*** 21.96*** 31.72***

(1.674) (1.775) (3.579) (3.741)

Konstant 505.0*** 498.7*** 560.7*** 490.3*** 520.6*** 437.0***

(4.944) (4.940) (6.063) (6.308) (23.51) (24.71)

Observationer 3,496 3,496 3,496 3,496 3,341 3,341

R2 0.016 0.011 0.166 0.135 0.208 0.178

Adj. R2

0.0151 0.0103 0.165 0.134 0.204 0.173

Tabell 5. Påverkan av förskola på PISA-resultat för elever med svensk bakgrund 2003.


27

Elever med svensk bakgrund 2009

(1) (2) (3) (4) (5) (6)


Förskola mindre än 1 år 23.93*** 25.15*** 19.21*** 21.75*** 17.79*** 23.07***

(6.371) (6.167) (5.983) (5.859) (5.965) (5.954)


(5.823) (5.649) (5.517) (5.400) (5.512) (5.503)

Kön -42.24*** 1.576 -37.26*** 5.684**

(2.892) (2.837) (2.908) (2.885)

Statusindex 37.81*** 38.83*** 35.98*** 37.54***

(1.971) (1.938) (3.964) (4.016)

Konstant 478.7*** 471.4*** 495.5*** 462.6*** 421.6*** 409.5***

(5.505) (5.347) (5.351) (5.253) (26.39) (26.54)

Observationer 3,403 3,403 3,403 3,403 3,048 3,048

R2 0.014 0.020 0.161 0.128 0.233 0.193

Adj. R2

0.0133 0.0191 0.160 0.127 0.229 0.188

Tabell 6. Påverkan av förskola på PISA-resultat för elever med svensk bakgrund 2009


Större skillnad existerar mellan åren när det gäller elever med inhemsk bakgrund. Det verkar inte

finnas någon effekt av förskola mindre än ett år på barnen från teståret 2003, men år 2009 är

effekten statistiskt signifikant på 1%-nivån, även när man kontrollerar för olika variabler.

Skillnaden mellan ett barn som gått ett år eller mindre i förskola är ungefär 20 poäng i

läsförståelse och matematik, jämfört med ett barn som inte deltagit. I övrigt (för barn som går

mer än ett år) verkar förskola ha en statistiskt signifikant effekt på skolresultat, men år 2009 var

effekten större. Dock så tyder resultatet på att det är matematikkunskaperna som påverkas mer än

läsförståelse. Elever med svensk bakgrund verkar avslutningsvis påverkas mindre än elever med

utländsk bakgrund av förskola. Även för elever med svensk bakgrund finns det en skillnad mellan

könen, där pojkar får lägre poäng i läsförståelse.

Sammanfattningsvis tyder resultaten i denna del av undersökningen på att elever med

utländsk bakgrund har mer att vinna på att gå i förskola än svenskar. Deltagande verkar påverka

28

resultaten i läsning mer än resultaten i matematik för invandrare, men för svenskar är det tvärtom.

Det verkar som om mer deltagande i förskola ger en högre effekt.

5.1.1 Finns det en statistiskt signifikant skillnad?

Först genomfördes ett Wald-test för att undersöka huruvida det verkligen finns en skillnad mellan

att ha gått ett år eller mindre i förskola och deltagande i mer än ett år. Ett hypotestest

genomfördes där nollhypotesen var:

i ekvation (2) och (3)

Resultaten finns att läsa i tabellen nedan.

2003 (1)

Läsning

(2)

Matematik

(3)

Läsning-

kontroll

(4)

Matematik-

kontroll

Invandrare Prob>F 0,2026 0,3658 0,9311 0, 6582

Svenskar Prob>F 0,000 0,000 0,0004 0, 0319

2009

Invandrare Prob>F 0,1206 0,0015 0,1132 0, 0008

Svenskar Prob>F 0,0005 0,000 0,2892 0, 0039

Tabell 7. Resultat av hypotestest att effekten av förskola är lika oavsett deltagandets längd, för

matematik och läsförståelse.

Resultaten av hypotestesten visar att det inte verkar finnas någon skillnad i effekt av deltagandets

längd för invandrare år 2003, men för 2009 finns det en skillnad när det gäller matematik. För

svenskar är det skillnad på effekten beroende på deltagandets längd, förutom när det gäller

läsning då kontrollvariabler inkluderas.

Därefter testades huruvida en statistisk signifikant skillnad existerar mellan svenskar och

invandrare när det gäller effekten av förskola. Detta gjordes genom ett hypotestest som beskrivs

närmare i appendix, men där hypotesen är att det inte finns någon skillnad mellan elever med

utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund när det gäller effekt av förskola på PISA-

resultaten. Resultaten presenteras nedan.

29

(1)

Läsning-lite

förskola

(2)

Läsning-

mycket

förskola

(3)

Matematik-lite

förskola

(4)

Matematik

mycket

förskola

Utan 2003 Prob>F 0,000 0,0002 0,0064 0, 0251

kontroller 2009 Prob>F 0,0001 0,000 0,00198 0, 0023

Med 2003 Prob>F 0,0015 0,0210 0,0228 0, 1639

kontroller 2009 Prob>F 0,0198 0,0014 0,4735 0, 0570

Tabell 8. Resultat av hypotestest att effekten av förskola är olika för barn med utländsk bakgrund

respektive svensk bakgrund.

Testet tyder på att utan kontroller förkastas nollhypoteserna i samtliga fall; det vill säga det finns

en skillnad mellan invandrare och svenskar när det gäller deltagande i förskolas effekt på

provresultaten i PISA. Med kontroller visar resultatet att det verkar finnas en statistiskt

säkerställd skillnad mellan svenskar och invandrare när det gäller vilken effekt som förskola har

på testresultatet i läsförståelse. För matematik är resultatet mer tvetydigt då det verkar finnas en

skillnad mellan grupperna år 2003 på lite förskola och 2009 på mycket förskola.

6. Del 2: Utökad analys- vilka har störst fördel av deltagande i

förskola? Efter att ha upptäckt ett statistiskt signifikant samband mellan deltagande i förskola och resultat

på PISA-testen i både matematik och läsning för barn med utländsk bakgrund, även om man

kontrollerar för en mängd olika variabler, är det av intresse att undersöka sambandet mer

noggrant. I denna del av undersökningen slås de två olika åren ihop för att säkerställa tillräckligt

många observationer i varje grupp och därmed precisa estimat. Resultatet i denna del är alltså ett

snitt av effekterna för år 2003 och 2009. Det faktum att PISA är ett standardiserat test underlättar

undersökningen. Gruppen invandrare som först skapades innefattade alla som inte är födda i

Sverige av två svenska föräldrar. Det är intressant att dela in observationerna i fler grupper och

undersöka skillnaderna i resultat mellan dessa, för att avgöra ifall någon av grupperna borde

ägnas särskild uppmärksamhet i föreskolepolitiken.

1) Har en förälder som är svensk och en utländsk.

2) Har två utländska föräldrar men är själv född i Sverige (andra generationens invandrare).

3) Har två utländska föräldrar och är själv född utomlands(första generationens invandrare).

30

Tabellen nedan visar fördelningen mellan grupperna. Inom parentes redovisas procentuell

fördelning.

Halvsvensk 894 (47,2%)

Andra generationen 578 (30,5%)

Första generationen 422 (22,3%)

Här är det naturligt att anta att första generationens invandrare får störst effekt av förskola, följt

av andra generationen och sedan den som har en svensk förälder. Tanken bakom är att ju mer

kontakt man haft med svenska språket, desto mindre blir gapet till infödda svenskar. För att

undersöka detta delades observationerna in i de tre olika grupperna och regressionsanalyser

gjordes separat på dessa. Resultatet visas i tabellen nedan.

Läsförståelse Matematik

(1) (2) (3) (1) (2) (3)

VARIABLER 1:a

genera-

tionen

2:a

genera-

tionen

Halvsvensk 1:a genera-

tionen

2:a genera-

tionen

Halvsvensk

Förskola mindre än 1 år 62.82*** 6.761 23.22** 43.70*** 3.686 20.39**

(12.03) (14.52) (10.17) (11.57) (12.41) (9.533)

Förskola mer än 1 år 49.68*** 24.04* 22.41** 36.40*** 28.25** 19.60**

(11.65) (13.97) (8.925) (11.00) (11.48) (8.330)

Kön -24.64*** -25.44*** -45.23*** 14.26 20.62*** 2.396

(9.290) (7.805) (5.579)

(9.102) (7.450) (5.536)

Statusindex 34.38*** 32.34*** 45.03*** 28.29*** 32.05*** 43.07***

(4.414) (4.064) (3.495) (4.069) (4.260) (3.294)

Konstant 414.5*** 478.2*** 501.1*** 405.3*** 439.3*** 471.7***

(9.556) (13.40) (8.550) (9.274) (11.24) (8.097)

Observationer 413 564 887 413 564 887

R2 0.256 0.127 0.220 0.170 0.141 0.163

Adj. R2

0.249 0.120 0.216 0.162 0.134 0.160

Tabell 9. Påverkan av förskola på resultat i läsförståelse och matematik för första och andra

generationens invandrare samt för halvsvenskar. Robusta standardavvikelser inom parentes.

*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

31

Precis som antogs, tyder undersökningen på att första generationens invandrare vinner mest på att

delta i förskoleverksamhet. Både när det gäller läsning och matematik är effekten statistiskt

signifikant och stor. Exempelvis skiljer det cirka 63 poäng i läsförståelse mellan ett barn som inte

är fött i Sverige men har gått i förskola mindre än ett år och ett barn som också är fött utomlands

men som inte har gått i förskola. Barn till en utländsk förälder verkar också påverkas positivt av

förskola, även om effekten inte är lika stor. När det gäller andra generationens invandrare hittas

ingen statistiskt signifikant effekt av lite förskola och för mycket förskola är signifikansnivån

endast 10% för läsning. Resultatet tyder på att det framförallt är effekten av förskola ett år eller

mindre som är obefintlig för andra generationens invandrare, medan för förskola ett år eller mer

är resultatet mer likt de andra gruppernas.

En av anledningarna till att andra generationens invandrare inte vinner lika mycket på

förskola som de andra grupperna skulle kunna vara språklig. Huruvida man talar det nationella

språket hemma eller inte har visat sig vara en viktig faktor för barns resultat i skolan.42

Eftersom

undervisning sker på svenska i skolan har elever som inte får lika mycket träning i språket från

tidig ålder genast ett underläge. Det är troligt att andra generationens invandrare oftare talar

svenska hemma, än första generationens invandrare. Man kan också tänka sig att elever som har

en utländsk förälder och en svensk, endast talar svenska med sin svenska förälder och att man

inom familjen eventuellt använder ett tredje språk. En analys som undersöker skillnaden i effekt

av förskola för elever som talar ett annat språk än svenska hemma och elever som använder

svenska hemma bör göras. Datamaterialet delades in efter variabeln språk hemma, där eleven

själv har fått svara på vilket språk man kommunicerar på i familjen och regressionsanalys

genomfördes på de två grupperna.

42

Skolverket (2003), “Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund”, s 13

32

(1) (2) (3) (4)

VARIABLER Läsning

Annat språk

Läsning

Svenska

Matematik

Annat språk

Matematik

Svenska

Förskola mindre än 1 år 42.46*** 26.16*** 23.69*** 28.48***

(9.188) (9.201) (8.617) (8.732)

Förskola mer än 1 år 47.30*** 27.94*** 38.29*** 29.97***

(8.682) (8.428) (7.998) (7.829)

Kön -39.84*** -31.51*** 3.149 12.33**

(6.551) (4.948) (6.301) (4.881)

Statusindex 34.00*** 41.64*** 28.56*** 41.42***

(3.151) (2.983) (3.063) (2.900)

Konstant 437.6*** 486.6*** 420.3*** 451.9***

(8.036) (8.119) (7.205) (7.648)

Observationer 868 1,221 868 1,221

R2 0.211 0.190 0.133 0.179

Adj. R2 0.207 0.188 0.129 0.176

Tabell 10. Påverkan av förskola på PISA-resultaten för elever som talar svenska respektive ett

annat språk hemma. Robusta standardavvikelser inom parentes

*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

Resultatet tyder på att om man kommunicerar på ett annat språk än svenska hemma har

förskoledeltagande mer effekt på provresultaten i läsförståelse. Förskola mer än ett år leder till

cirka 47 poäng mer i läsförståelse om man talar ett annat språk hemma, jämfört med cirka 28

poäng om man talar svenska hemma. Resultatet är inte lika tydligt när det gäller matematik, då

förskola mer än ett år verkar ge mer effekt för de som talar ett annat språk hemma, men förskola

mindre än ett år ger en mindre effekt. Det är troligt att resultatet kommer sig av att läsförståelse är

starkt kopplat till språk. Det är värt att notera att skillnaden mellan längd av förskolan är större

för de som använder ett annat språk.

Huruvida det existerar en statistiskt signifikant skillnad mellan barn som talar svenska

respektive de som talar ett annat språk hemma gällande effekten av förskola på deras testresultat,

testas på samma sätt som i föregående del, genom hypotestest på ekvation (4) i appendix.

Hypotesen är att det inte finns någon skillnad mellan de som talar svenska i hemmet och de som

talar ett annat språk. En resultattabell finns i appendix (tabell 8) och undersökningens resultat

33

visar att det verkar finnas en statistiskt säkerställd skillnad beroende på vilket språk som talas

hemma, när det gäller vilken effekt som förskola har på testresultatet i läsförståelse, men inte i

matematik.

Flickor presterar oftast bättre än pojkar i den svenska skolan; de får bättre betyg i alla

ämnen och högre poäng på olika tester, även när man kontrollerar för olika bakgrundsfaktorer.

Detta mönster finns för infödda svenskar och för elever med utländsk bakgrund. Intressant är att

flickor med utländsk bakgrund i vissa tester presterar bättre än svenska pojkar. I nationella

proven 2003 fick invandrade flickor exempelvis högre genomsnittspoäng än svenska pojkar i

ämnesprovet i svenska. Just när det gäller läsförståelse är skillnaden störst mellan könen. Pojkar

med utländsk bakgrund är genomgående den grupp som har svårast att klara målen i skolan. 43

Intressant för framtida politik är att undersöka hur skillnaderna ser ut mellan könen bland elever

med utländsk bakgrund respektive svensk bakgrund. Att det finns en skillnad mellan könen, där

flickor gynnas mer av förskola än pojkar, hävdas som tidigare nämnts i bland annat Nina Dranges

och Kjetil Telles studie. 44

Det bör dock nämnas att de studerar en satsning som endast

inkluderade 5-åringar. I Sverige börjar de allra flesta förskola innan dess. Datamaterialet delades

in i olika grupper efter kön och invandrarbakgrund och regressionanalyser genomfördes.

Resultatet visas i tabellerna nedan.

43

Skolverket, (2004), “Flickor med utländsk bakgrund presterar bättre än infödda svenska pojkar i ämnesprovet svenska” 44

Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, s 1ff

34

Läsförståelse

(1) (2) (3) (4)

VARIABLER Pojkar

Invandrare

Flickor

Invandrare

Pojkar

Svenskar

Flickor

Svenskar

Förskola mindre än 1 år 42.77*** 35.21*** 25.89*** 7.429

(9.572) (9.009) (5.488) (5.144)


(8.727) (8.349) (5.144) (4.668)

Statusindex 39.61*** 44.52*** 37.16*** 35.80***

(2.990) (2.936) (1.884) (1.715)

Konstant 421.4*** 463.7*** 455.2*** 510.9***

(7.690) (7.382) (4.781) (4.305)

Observationer 1,041 1,048 3,552 3,457

R2 0.203 0.218 0.113 0.120

Adj. R2 0.201 0.216 0.113 0.119

Tabell 11. Påverkan av förskola på resultat i läsförståelse efter kön.

Robust standard errors in parentheses*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Matematik

(1) (2) (3) (4)

VARIABLER Pojkar

Invandrare

Flickor

Invandrare

Pojkar

Svenskar

Flickor

Svenskar

Förskola mindre än 1 år 39.67*** 18.78** 27.96*** 7.132

(8.837) (8.754) (5.487) (5.316)


(7.808) (7.924) (5.086) (4.860)

Statusindex 36.71*** 40.51*** 38.65*** 39.20***

(2.984) (2.881) (1.887) (1.790)

Konstant 437.5*** 444.0*** 472.1*** 482.3***

(6.694) (6.913) (4.731) (4.526)

Observationer 1,041 1,048 3,552 3,457

R2 0.194 0.183 0.122 0.139

Adj. R2 0.192 0.180 0.122 0.138

Tabell 12. Påverkan av förskola på resultat i matematik efter kön.

Robust standard errors in parentheses*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

35

Effekten av förskola verkar vara speciellt stor för pojkar med utländsk bakgrund, både när det

gäller läsförståelse och matematik. Skillnaden mellan invandrade pojkar och flickor när det gäller

effekt är större i ämnet matematik. I matematik är effekten dessutom större för svenska pojkar än

för utländska flickor. En närmare analys som beskrivs i appendix, visar dock att det inte finns

någon statistiskt säkerställd skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller effekten av förskola

på resultaten på PISA, varken för elever med utländsk eller svensk bakgrund.

Egenskaper hos föräldrarna, framförallt utbildning och socio-ekonomisk status har, som

tidigare nämnts, en stor inverkan på barns resultat i skolan. Därför är det logiskt att barn vars

föräldrar har lägre utbildningsnivå skulle gynnas mer av att delta i förskoleverksamhet än barn

med högutbildade föräldrar. En studie i Norge visar exempelvis på en starkare effekt av förskola

för barn till lågutbildade mödrar. 45

Framförallt borde barn från lågutbildade hem och som

dessutom har utländsk bakgrund vinna mest på deltagande. Dessa barn får inte bara hjälp med

svenska språket, under vistelsen har de också tillgång till personal med pedagogisk utbildning

som kan utveckla deras färdigheter. För att undersöka detta utförs regressioner på datamaterialet

för gruppen barn med utländsk bakgrund vars far endast har grundskoleutbildning och för de barn

där fadern har en högskoleutbildning. Anledningen till att faderns utbildning används är att den

påverkade resultatet mer än moderns, enligt tabell 5. 46

Resultaten av analysen finns att läsa

nedan.

45

Björklund, Anders (mfl), (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen”, s 327 46

En analys genomfördes också med moderns utbildning istället för faderns och liknande resultat uppnåddes.

36

Lågutbildad far

(1) (2) (3) (4)

VARIABLER Läsning Matematik Läsning Matematik

Förskola mindre än 1 år 55.84*** 42.64*** 49.56*** 33.68**

(14.68) (13.97) (13.54) (13.41)


(12.64) (12.03) (11.80) (11.70)

Kön -39.12*** 9.21

(9.15) (9.06)

Statusindex 33.47*** 29.26***

(4.56) (4.52)

Konstant 407.9*** 417.8*** 458.3*** 443.4***

(10.71) (10.19) (11.36) (11.25)

Observationer 407 407 407 407

R2

0.064 0.040 0.218 0.131

Adj. R2

0.060 0.035 0.210 0.122

Tabell 13. Påverkan av förskola på PISA-resultat för invandrare med lågutbildad far.

Robusta standardavvikelser inom parentes*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

37

Högutbildad far

(1) (2) (3) (4)



(11.113) (10.743) (10.188) (9.904)


(10.142) (9.804) (9.328) (9.069)

Kön -38.12*** 8.12

(6.000) (5.833)

Statusindex 54.49*** 56.24***

(4.267) (4.148)

Konstant 444.6*** 445.9*** 448.8*** 420.7***

(9.205) (8.898) (9.267) (9.009)

Observationer 935 935 935 935

R2

0.044 0.039 0.213 0.200

Adj. R2

0.042 0.037 0.210 0.197

Tabell 14. Påverkan av förskola på PISA-resultat för invandrare med högutbildad far.


Resultatet tyder, något överraskande, på att det inte verkar finnas någon större skillnad i effekt

mellan barn till lågutbildade och barn till högutbildade. När man kontrollerar för kön och

statusindex är skillnaderna fortfarande ganska små och inte statistiskt signifikanta. Det är

intressant att jämföra med barn med svensk bakgrund för att upptäcka en eventuell skillnad.

Undersökningen redovisas till fullo i appendix men resultatet visar, återigen överraskande, att det

inte finns någon statistiskt signifikant effekt av förskola på PISA-testen för barn med svensk

bakgrund vars far är lågutbildad, varken för mycket eller lite förskola. För barn vars far är

högutbildad existerar dock en statistiskt signifikant effekt för både mycket och lite förskola.

7. Del 3: Utökad analys- jämförelse mellan de nordiska länderna I den här delen av uppsatsen görs ett försök att fördjupa analysen om effekten av invandrade

barns deltagande i förskola på skolresultat ytterligare. Data från de övriga nordiska länderna,

Norge, Finland och Danmark används för att försöka analysera vilka faktorer som påverkar

förskolans effekter. Det är intressant att försöka utröna på vilket sätt och med vilken förskola som

38

effekterna blir som störst. De nordiska länderna används eftersom förskolesystemet i dessa länder

har stora likheter med systemet i Sverige, med offentlig finansiering, lokalt ansvar, strävan efter

att erbjuda förskola till alla och betoning på pedagogik. Forskaren Gösta Esping-Andersen kallar

dessa system för den generella välfärdsmodellen.47

7.1 Förskolor i de nordiska länderna- Danmark

Danmark har en lång historia av den generella välfärdsmodellen, där barn mellan 0-5/6 år går i så

kallade dagtilbud. Det är till skillnad från i Sverige fortfarande socialdepartementet som är högst

ansvarigt för förskolan. Det är dock kommunerna som har till uppgift att tillhandahålla

barnomsorg. Ungefär två tredjedelar av förskolorna är offentligt drivna och den resterande

tredjedelen är privata, men dock offentligt finansierade. Det är större uppdelning mellan åldrarna,

där man i Danmark har något som heter créche (dagis) för de minsta barnen mellan 6 månader

och 3 år. Sedan finns förskola för 3-6 åringarna, samt en åldersintegrerad barnomsorg48

.

Eventuellt på grund av att ansvaret ligger på socialdepartementet har inte fokus i Danmark varit

pedagogisk utbildning i lika hög grad som i Sverige, utan mer omhändertagande och vård. Det

finns ingen övergripande utbildningsplan, utan det är upp till varje kommun och till lärarna att

bestämma riktlinjerna för förskolan. Det finns två olika typer av personal på förskolan, lärare och

assistenter, där lärarna sedan 1992 går ett speciellt utformat program på särskilda skolor under 3

½ år. 60% av lärarna har en högskoleutbildning. Det finns inga formella utbildningskrav för

assistenterna, till skillnad från Sverige där de allra flesta som inte är förskollärare har genomgått

en barnskötarutbildning.49

Deltagande i barnomsorg är lägre för invandrare än för danskar. 25% av 1-2 åringarna går

i någon form av barnomsorg, och 65% av 3-5 åringar.50

Intressant är att Danmark har valt att

fokusera mycket på att barn med utländsk bakgrund ska lära sig danska. Bland annat så sker en så

kallad språkscreening när barnet är tre år och har han/hon inte uppnått en viss nivå i danska

språket sätts speciellt stöd in med språkundervisning. I Sverige har fokus legat mycket på att

barnen ska få vara tvåspråkiga och modersmålsundervisningen i förskolan har varit mycket

47

Martin Korpi, Barbara, (2006) ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 85ff 48

I en åldersintegrerad förskola går barn i åldrarna 1-6 år. The Ministry of Social Affairs, (2000), “Early childhood education and care policy in Denmark-background report”, s 9ff och s 25 49

OECD, (2006),” Starting strong II-early childhood education and care Denmark”, s 2ff 50

Jämfört med 64% av 1-2 åringarna och 91% av 3-5 åringarna som inte är invandrare.

39

utbredd. 51

Under 1980-talet hade exempelvis 60% av de invandrade barnen hemspråk på sin

förskola.52

7.2 Förskolor i de nordiska länderna- Norge

Barnomsorgen i Norge är i huvudsak uppdelad mellan så kallade Familiebarnehager som liknar

systemet med dagmammor och Barnehager som liknar förskolor. Ansvaret låg på barn- och

familje departementet fram till 2005, men sedan dess har utbildningsdepartementet tagit över.

Den statliga regleringen liknar den i Sverige, med en nationell utbildningsplan som infördes

1996. Dock så är de privata alternativen mer utbredda, 53% av alla förskolor är privata men de är

dock ofta mindre och innefattar färre barn. Norge har arbetat hårt för att förbättra tillgången till

förskolor och 2003 gick 48% av 1-3 åringarna på förskola samt 86% av 3-6 åringar. Detta kan

jämföras med att 51% hade en plats 1998 och då fanns det stora skillnader mellan kommunerna.

Barn med utländsk bakgrund deltar i förskoleverksamhet i lägre grad, speciellt under de första tre

åren. 50% av 1-6 åriga barn som inte har norska som modersmål gick i förskola 2003.

53

Den stora skillnaden mellan den norska förskolan och förskolan i Sverige är lärarnas

utbildningsnivå. 35% av personalen är utbildade förskollärare och de jobbar företrädelsevis i

barnehagerna. Utbildningen är 3 år. Dessutom arbetar assistenter i verksamheten och dessa bör ha

en 2-årig utbildning som innefattar i huvudsak praktik, men det är inte nödvändigt. I

familiebarnehager behöver personalen inte ha utbildning, men de ska få stöd och kontrolleras av

en utbildad lärare regelbundet . Ytterligare en skillnad mellan Norge och Sverige är att

föräldrarna i Norge betalar mer, ungefär 30% av kostnaden och oftast mer i de privata

alternativen. Detta ska jämföras med ungefär 10% i Sverige.54

51

The Ministry of Social Affairs, (2000), “Early childhood education and care policy in Denmark-background report”, s 39ff 52

Andrén, Karin, (2006), ”Få förskolebarn får modersmålsstöd”. 53

OECD, (2006), “Starting strong II-early childhood education and care Norway”, s 2ff och The Norwegian ministry of children and family affairs, (1998), “OECD- thematic review of early childhood education and care policy. Background report from Norway”, s 9 och s 18 54

OECD, (2006),” Starting strong II-early childhood education and care Norway”, s 5f, samt The Norwegian ministry of children and family affairs, (1998)” OECD- thematic review of early childhood education and care policy. Background report from Norway”, s 9 och s 32 samt Assarsson, Berit mfl, (2009), “Låt föräldrar betala mer för sina barn i förskolan”.

40

7.3 Förskolor i de nordiska länderna- Finland

I Finland kallas barnomsorg för barn under 6 år för dagvård, medan förskola syftar på 6-

årsverksamheten innan barnet börjar den obligatoriska skolgången. Det finns privat och offentlig

dagvård som liknar den svenska förskolan och även ett system med dagmammor, som i de andra

nordiska länderna. Privata alternativ blev tillåtna 1997. Socialdepartementet är högst ansvarig och

barnomsorgen måste följa en nationell plan. Speciellt utmärkande för Finland är den låga andel

barn under tre år som går i dagvård, på grund av ett generöst vårdnadsbidrag, som ger incitament

till föräldrarna att vara föräldralediga längre. 27,5% av 1-2 åringar går i förskola och 43,9% av 2-

3 åringar.55

Finland stiftade en lag 1990 som ger alla, även arbetslösa, laglig rätt till barnomsorg för

barn. Man kan även välja att ta ut det tidigare nämnda vårdnadsbidraget för barn under tre år. När

det gäller personalen i dagvården är en tredjedel högskoleutbildade och resten har en utbildning

från gymnasiet. Dock så blev inte utbildningen till förskollärare en högskoleutbildning förrän

1995, jämfört med 1977 i Sverige. Det är värt att notera att Finland, jämfört med de andra

nordiska länder, inte har tagit emot lika många invandrare eller flyktingar, vilket gör att

observationerna i denna grupp blir färre än vanligt. 56

7.4 Betydelse av förskolor för invandrade elevers resultat-

jämförelse

Varje land har några saker som skiljer det åt från de andra nordiska länderna i organiseringen och

karaktären av förskolor. Utifrån skillnaderna kan ett antal frågeställningar skapas, där Sveriges

system är utgångspunkten.

1) Är det positivt för barn med utländsk bakgrund att fokus ligger på språket i det nya landet

i förskolan, eller är det positivt med satsning på både hemspråket och det nya språket?

2) Hur stor roll spelar personalens utbildningsnivå för effekten på barn av förskola?

55

OECD, (2006), “Starting strong II-early childhood education and care Finland”, s 1ff och The Finnish department of Social affairs, (2000), “OECD- thematic review of early childhood education and care policy. Background report from Finland” s 63 56

The Finnish department of Social affairs, (2000), ”OECD- thematic review of early childhood education and care policy. Background report from Finland” s 9 och s 45 och OECD, (2006), “Starting strong II-early childhood education and care Finland”, s 2ff

41

3) Är påverkan av förskola på senare resultat större om barnet har börjat tidigare i

förskola?

Dessa frågeställningar kan inte besvaras med säkerhet med det material som uppsatsen bygger på.

Dock så kan en jämförelse mellan de nordiska länderna ge en viss kunskap. Danmark, som har

fokuserat mycket på danska i förskolor, kan jämföras med Sverige som satsat på båda språken.

Norge, som har en lägre andel högskoleutbildade lärare än Sverige är lämpligt att använda som

jämförelse för fråga 2 och Finland, där en låg andel av de yngre barnen deltar i barnomsorgen, för

fråga 3. Det finns naturligtvis mycket som skiljer länderna åt i övrigt, när det gäller exempelvis

egenskaper hos invandrare och det är omöjligt att säkerställa anledningen till möjliga skillnader.

Dock så kan eventuella avvikelser vara tecken på vad som påverkar förskolans effekt på

invandrade barns resultat.

Nedan redovisas resultaten av regressionsanalysen för de andra nordiska länderna.

Ekvationerna är samma som för Sverige, med två kontrollvariabler och tabellerna visar elever

med utländsk bakgrund och elever med inhemsk bakgrund. Sverige inkluderas som referens.

42

(1) (2) (3) (4)

VARIABLER Läsning

Invandrare

Läsning

Infödda

Matematik

Invandrare

Matematik

Infödda

Sverige Förskola mindre än 1 år 38.54*** 15.69*** 29.42*** 12.16***

(6.932) (4.084) (6.530)

(3.996)


(6.443) (3.785) (5.919)

(3.714)

Observationer 2,038 6,899 2,038 6,899

R2 0.226 0.127 0.184 0.159

Danmark Förskola mindre än 1 år 33.97*** 15.45*** 31.72*** 27.56***

(5.814) (5.624) (5.864) (6.082)


(5.567) (5.496) (5.615) (5.964)

Observationer 2,532 7,443 2,532 7,443

R2 0.200 0.180 0.180 0.154

Norge Förskola mindre än 1 år 31.47*** -0.281 30.56*** -3.844

(10.63) (4.857) (9.078) (4.399)


(8.498) (3.671) (6.711) (3.379)

Observationer 1,392 7,240 1,392 7,240

R2 0.186 0.161 0.163 0.119

Finland Förskola mindre än 1 år 29.95*** -4.223 32.52*** -0.326

(10.75) (3.370) (10.51) (3.435)

Förskola mer än 1 år 42.12*** 1.098 46.69*** 2.707

(10.12) (3.175) (9.734) (3.228)

Observationer 969 10,585 969 10,585

R2 0.162 0.163 0.133 0.082

Tabell 15. Påverkan av förskola på PISA-resultaten för elever med utländsk bakgrund och

inhemsk bakgrund, för de nordiska länderna. Två kontrollvariabler inkluderade.

Robusta standardavvikelse inom parentes*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

Resultaten är intressanta och tyder på att effekten av förskola på elevers skolresultat skiljer sig

43

mellan de nordiska länderna. Danmark är mest likt Sverige eftersom det finns en statistiskt

signifikant effekt av förskola för både invandrare och svenskar, på både läsförståelse och

matematik. Effekten verkar dock vara större för matematik, speciellt för danskar. Dessutom

verkar effekten vara större för invandrare än för danskar på läsförståelse, medan

matematikresultatet är mer osäkert. Det finns en statistiskt säkerställd effekt av förskola för barn

med utländsk bakgrund som liknar den i Danmark och Sverige, i Finland och Norge och då på

både läsförståelse och matematik. Skillnaderna i estimaten är relativt små mellan alla nordiska

länder i resultatet för invandrare, vilket är anmärkningsvärt och intressant. Analysen tyder på att

det inte finns någon effekt av förskola på skolresultaten bland finnländarna. Bland norrmännen

hittas inga tecken på effekt för norrmän som endast gått ett år eller mindre i förskola. För de som

har gått mer än ett år är effekten signifikant på 1%-nivån, dock avsevärt mindre än för

invandrare.

8. Sammanfattning av resultaten Den här undersökningen visar att förskola har en statistiskt signifikant effekt på resultatet på

PISA-testerna i matematik och läsförståelse, för elever med utländsk bakgrund. Detta samband

förblir signifikant även då man kontrollerar för olika bakgrundsfaktorer och gäller både för år

2003 och år 2009. Dock så är resultatet för matematik osäkert i ekvationen med flest

kontrollvariabler, vilket skulle kunna bero på mellanliggande variabler som förminskar effekten.

För att förstå effekten bättre, kan nämnas att en elev som gått ett år eller mindre i förskola får

cirka 44 poäng mer på läsförståelsetestet år 2009 än en elev som inte gått i förskola och om

eleven har gått ett år eller mer är skillnaden cirka 54 poäng. Ett skolår är cirka 39 poäng. När det

gäller skillnaden mellan att gå i förskola ett år eller mindre och ett år eller mer är den inte

statistiskt säkerställd utom för resultatet i matematik år 2009.

För elever med svensk bakgrund är effekten av ett års förskola eller mer statistiskt

säkerställd för båda åren, men ett års förskola eller mindre verkar endast vara signifikant år 2009.

Överlag verkar effekten av förskola vara större år 2009 än år 2003, för båda grupperna. Till

skillnad från elever med utländsk bakgrund är effekten för svenskar olika beroende på hur

mycket förskola man har gått i. Skillnaden mellan barn med utländsk bakgrund och barn med

svensk bakgrund är vidare statistiskt säkerställd angående läsförståelse, men ej entydigt

säkerställd för matematik. Barn med utländsk bakgrund har således sammanfattningsvis mer att

44

vinna främst när det gäller förbättring av läsförståelse, på ett deltagande i barnomsorg och det är

ingen större skillnad mellan de som deltagit ett år eller mindre och de som deltagit mer än ett år.

Förskola verkar vara särskilt gynnsamt för barn som inte är födda i Sverige och vars båda

föräldrar inte heller är det, medan andra generationens invandrare inte vinner något på förskola

om det är ett år eller mindre. Detta skulle kunna bero på språket då undersökningen dessutom

visar att barn som talar ett annat språk än svenska hemma påverkas mer av förskola framförallt

när det gäller läsförståelse. Det är möjligt att andra generationens invandrare talar mer svenska

hemma och därför inte vinner lika mycket på förskola. Anledningen till varför denna grupp inte

får någon effekt av förskola mindre än ett år men av mer än ett år, skulle kunna vara att det är

dessa barns kognitiva förmåga som förändras istället för språkförmågan och att denna möjligen

tar längre tid att utvecklas. Skillnaden mellan de som talar svenska hemma och de som talar ett

annat språk är statistiskt säkerställd. Det finns ingen skillnad mellan könen eller mellan barn vars

föräldrar har endast grundskoleutbildning respektive högskoleutbildning, för barn med utländsk

bakgrund. För barn med svensk bakgrund finns det inte heller någon skillnad mellan könen men

överraskande nog verkar barn till högutbildade dra mer fördel av förskoledeltagande än barn till

lågutbildade.

Jämförelsen med de andra nordiska länderna visar att effekten av förskola på barn med

utländsk bakgrund är mycket lika, både när det gäller matematik och läsförståelse. Det finns en

statistiskt signifikant effekt som är relativt stor och lika i alla fyra länderna. Norge, Finland,

Danmark och Sverige har valt att organisera förskoleverksamheten på olika sätt, men ändå är

resultaten för barn med utländsk bakgrund snarlika. Detta är anmärkningsvärt, speciellt eftersom

det dessutom finns skillnader mellan länderna när det gäller hur många invandrare som flyttat till

landet (Finland har exempelvis en mycket striktare invandringspolitik än Sverige) och från vilka

länder. Detta tyder på att det istället är de saker som förenar ländernas system som är viktigt, det

vill säga en offentligt finansierad förskola som är tillgänglig för alla och som är relativt billig

jämfört med andra länder. Resultatet tyder också på att det är troligt att själva upplägget av

verksamheten spelar mindre roll för dessa barn, utan det relevanta är att få vara i en miljö där det

inhemska språket talas. Det faktum att effekten på barn med inhemsk bakgrund varierar mellan

länderna, med ingen effekt i Finland, endast effekt av ett år eller mer i Norge samt effekt för alla i

Danmark och Sverige, tyder på detta. Den större effekten av förskola som kan hittas i Danmark

45

och Sverige skulle kunna bero på personalens utbildningsnivå, då endast cirka en tredjedel av

lärarna i Finland och Norge har högskoleutbildning, mot 50-60% i Sverige och Danmark.

Möjligen är det alltid positivt för barn med utländsk bakgrund att gå i förskola, oavsett lärarnas

bakgrund, eftersom de får vistas i en miljö där det nationella språket talas, medan det för

inhemska barn blir viktigare att lärarna är utbildade.

9. Avslutande diskussion I Sverige deltar en klar majoritet av barnen i förskoleverksamhet. Eftersom förskola påverkar

barnets skolresultat positivt enligt den här undersökningen är det viktigt att samhället kan erbjuda

alla barn en plats. Att förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga har införts är mycket

positivt och möjligen borde denna rättighet utökas till fler timmar per vecka. Dock så borde mer

forskning genomföras i Sverige angående ett eventuellt samband mellan hur många timmar barn

är i förskola per dag och försämrade resultat. Det är fler barn med utländska föräldrar som väljer

att inte ansöka om en förskoleplats, samtidigt som dessa barn påverkas positivt i högre grad än

svenska barn. Detta betyder att det borde vara speciellt viktigt att höja deltagandet för denna

grupp för att i längden kunna minska ojämlikheterna i utfall som finns. Resurser borde läggas på

att ge information angående förskolans positiva inverkan på barn till dessa föräldrar, som

möjligen kommer från länder där man enligt tradition är hemma med barnen själv eller där

förskolor är av dålig kvalitet. Vårdnadsbidraget som har införts i vissa svenska kommuner har

som syfte att uppmuntra föräldrar att stanna hemma med barnen och detta skulle kunna vara ett

potentiellt problem, speciellt ifall det är fler föräldrar med utländsk bakgrund som ansöker om

bidraget och ifall detta bidrag leder till att barnet inte går i förskola alls. Särskilt angeläget är att

första generationens invandrare skrivs in i barnomsorg och detta borde främjas genom att barn

mellan 0-5 år som kommer till Sverige börjar i en förskola så snart som möjligt, även om det

befinner sig exempelvis på en flyktingmottagning.

Denna undersökning tyder på att skillnaden i effekt mellan att ha gått ett år eller mindre i

förskola och ett år eller mer, inte är betydande, framförallt inte för barn med utländsk bakgrund.

Därför skulle ett system med en obligatorisk förskola från fem års ålder förmodligen kunna ge

mycket positiva effekter när det gäller skillnaderna mellan invandrare och svenskar. Att lagstifta

om deltagande skulle förmodligen ge en säkrare effekt än om man försöker påverka föräldrarna

med information eller ekonomiska incitament, men kostar mer och tar längre tid att genomföra.

46

Resultatet att barn till lågutbildade föräldrar inte påverkas mer av förskolan än barn till

högutbildade föräldrar i gruppen invandrare, samt att barn till högutbildade påverkas mer i den

svenska gruppen, är förvånande. Tidigare forskning visar motsatt resultat. En förklaring till

resultatet skulle kunna vara att en del barn till högutbildade föräldrar som inte går i förskola har

en hemmiljö med brister. Högutbildade fäder gifter sig oftast med högutbildade mödrar och en

möjlig brist skulle kunna vara att karriären är prioriterad och barnet är hemma i sällskap med

någon som inte är lämplig. En annan förklaring skulle kunna vara att förskoleverksamheten på

något sätt missgynnar barn till lågutbildade föräldrar. Exempelvis om barngrupperna är mycket

stora skulle det kunna vara så att personalen inte har tid med alla och då av någon anledning

bortprioriterar barn till lågutbildade. Under 1990-talskrisen skedde stora nedskärningar i offentlig

sektor och storleken på barngrupperna ökade. Ytterligare forskning angående denna del vore

intressant. Exempelvis borde sambandet mellan barngruppers storlek och effekten av förskola

undersökas närmare.

Resultatet i denna uppsats visar, i likhet med Johansson (mfl), att läsförståelse påverkas

positivt av deltagande i barnomsorg för barn med utländsk bakgrund i högre grad än matematik.

Som tidigare nämnts skulle det kunna vara så att det främst är interaktionen med vuxna och andra

barn på det inhemska språket som är vinsten av förskola, vilket också Johansson (mfl)

framhäver. Därför är det viktigt att fokusera på att denna interaktion inte förhindras, exempelvis

genom att säkerställa små barngrupper. Det är också viktigt att segregering förhindras,

exempelvis förskolor som endast barn som pratar ett visst annat språk går Danmarks och Sveriges

mycket lika resultat tyder på att varken speciella satsningar på det nationella språket eller

modersmålsundervisning är att föredra framför den andra. Förmodligen är det den dagliga

interaktionen i förskolemiljön som har en effekt, snarare än ett par timmar i veckan med

specialundervisning.

År 2003 skiljer sig från år 2009. Deltagande i förskola verkar ha haft en större effekt på

ungdomar födda 1994, vilka gjorde testet 2009, speciellt i gruppen barn med svensk bakgrund.

Det finns förmodligen många orsaker till varför och det vore intressant att undersöka data från

flera år för att se hur resultaten förändras över tiden. Framförallt vore inkluderandet av barn till

arbetslösa och föräldralediga intressant att studera, samt effekten av den fria etableringsrätten;

påverkar förskola resultaten mer eller mindre om barnet gått i en privat förskola? För att studera

47

den fria etableringsrätten räcker dock inte PISA:s data eftersom denna inte inkluderar information

om barnets förskolas egenskaper. Ultimat vore om man skulle kunna undersöka hur dessa

förändringar har påverkat effekten i stort, samt specifikt effekten på olika grupper, genom att

isolera effekten med hjälp av någon slags naturlig uppdelning i kontrollgrupper och

behandlingsgrupper. Överlag vore just förskolornas egenskaper och dess effekter på resultatet

intressant att studera vidare.

I framtiden blir en väl utbildad befolkning centralt för Sveriges ekonomi. Att

kunskaperna, enligt internationella tester, sjunker är problematiskt och måste förändras genom

satsningar från många olika håll. Resultatet av den här undersökningen visar att vistelse i en

annan miljö än hemmet innan skolstart påverkar förmågan senare under skoltiden och detta bör

ses som ett tecken på att man borde överväga investeringar i förskoleverksamheten. I Sverige

finns numera en tradition av kvinnligt förvärvsarbete och deltagande i barnomsorg, men detta är

inte lika självklart för den femtedel i Sverige som har sina rötter i ett annat land. Mer forskning

behövs men hittills tyder kunskapen på att Sverige har mycket att vinna på att satsa på en förskola

som innefattar alla barn. 83% är mycket i jämförelse med andra länder, men mycket återstår att

göra. Speciellt mycket finns att vinna på att satsa på förskola för de med utländsk bakgrund.

Enligt nationalekonomisk teori är tidiga insatser att föredra eftersom subventionernas avkastning

ökar då inlärning föder inlärning.

Avslutningsvis finns det ett samband mellan deltagande i förskola och resultatet på

PISA:s internationella tester. Det finns även ett starkt samband mellan resultat på olika tester i

skolan, sannolikhet att gå en högskoleutbildning och arbetsinkomst senare i livet. Samhället

skulle således vinna på att satsa mer på förskolan, både när det gäller befolkningens

kunskaper/humankapital och ökade skatteintäkter. 57

57

Björklund, Anders (mfl), (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen”, s 130

48

Källförteckning Andrén, Karin, (2006), ”Få förskolebarn får modersmålsstöd”, Skolverkets Nyhetsbrev 4 2006,

tillgängligt på www.skolverket.se/sb/d/1403/a/6274, uppdaterat 8/5 2006, citerat 28/4 2011.

Assarsson, Berit mfl, (2009), “Låt föräldrar betala mer för sina barn i förskolan”, Dagens

Nyheter, 25/4 2009

Bassok, Daphna mfl, (2007), “How much is too much? The influence of preschool centers on

childrens development nationwide”, Economics of Education Review, Volume 26: Issue 1 2007, s

52-66.

Björklund, Anders (mfl), (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter:

vad säger forskningen”, Rapport 2010:13 Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Bremberg, Sven, (2011), ”Förskola- effekter på hälsa”, Statens folkhälsoinstitut- Uppslagsverk

barn och unga, tillgängligt på www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Forskola---

effekter-pa-halsa-/, uppdaterad 28/1 2011, citerad 21/4 2011

Currie, Janet, (2001), “Early childhood education programs”, The Journal of Economic

Perspectives, vol 15 no 2 2001, s 213-238

Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of

children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts

in Oslo”, Statistics Norway Discussion Paper, no. 63

Heckman, James J, (2006), “Skill formation and the economics of investing in disadvantaged

children”, Science, 312(5782), 1900-1902

Johansson, Elly-Ann (mfl), (2010), ”Do pre-school interventions further the integration of

immigrants? Evidence from Sweden” i Essays on Schooling, gender, and parental leave;

Economic studies 121, Doktorsavhandling, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala

universitet, Uppsala.

Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf, (1999), Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 2ed,

SNS förlag, Stockholm

Martin Korpi, Barbara, (2006), Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den

svenska förskolans framväxt, 2ed, Skrift U06.027, tillgänglig på

www.sweden.gov.se/sb/d/6277/a/65255

Migrationsverket, (2010), Historik, tillgängligt på www.migrationsverket.se/info/1764.html#h-

90taletdeetniskarensningarnastid, uppdaterat 12/4 2010, citerad 5/5 2011

49

Norman, Helena, (2010), ”Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet”, Skolverkets

nyhetsbrev nr 9 2010, tillgängligt på www.skolverket.se/sb/d/4308/a/23165, uppdaterat 6/12

2010, citerad 20/4 2011.

Norman, Helena, (2008),” TIMSS 2007: Försämrade resultat i matematik för svenska elever”,

Skolverkets nyhetsbrev nr 9 2008, tillgängligt på www.skolverket.se/sb/d/2544/a/14285,

uppdaterat 8/12 2008, citerad 20/4 2011.

OECD Programme for international student assessment, What PISA is, tillgängligt på

www.pisa.oecd.org/pages/0,3417,en_32252351_32235907_1_1_1_1_1,00.html, citerad 26/4

OECD, (2003), ”Glossary of statistical terms”, tillgänglig på

http://stats.oecd.org/glossary/detail.asp?ID=5401, uppdaterad 30/1 2003, citerad 15/5 2011

OECD, (2006),”Starting strong II-early childhood education and care Denmark”, tillgänglig på

www.oecd.org/dataoecd/16/42/37423394.pdf

OECD, (2006), “Starting strong II-early childhood education and care Norway”, tillgänglig på

http://www.oecd.org/dataoecd/16/18/37423694.pdf

OECD, (2006), “Starting strong II-early childhood education and care Finland”, tillgänglig på

http://www.oecd.org/dataoecd/16/2/37423404.pdf

PISA, (2005), “PISA 2003; Data analysis manual”, tillgänglig på

www.pisa.oecd.org/dataoecd/35/51/35004299.pdf

Schütz, Gabriela (2009), “Does the quality of pre-primary education pay off in secondary school?

An international comparison using PISA 2003”, IFO working paper no 68.

Schneeweis, Nicole, (2009) “Educational instiutions and the integration of immigrants”, Journal

of Population Economics

Skolverket-enheten för utbildningsstatistik, ”Barn och Personal i förskolan hösten 2010”,

Promemoria Dnr 71-2011:14, utgiven 30/3 2011.

Skolverket- förskole- och grundskolenheten, ”Vad är förskola”, www.skolverket.se/sb/d/2406,

uppdaterat 22/12 2010, citerat 22/4 2011.

Skolverket, “Vad är PISA”, www.skolverket.se/sb/d/254, uppdaterat 18/2 2010, citerad 26/4

2011

Skolverket (2003), “Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund”, Särtryck av rapport 227,

Skolverket, Stockholm

50

Skolverket, “Flickor med utländsk bakgrund presterar bättre än infödda svenska pojkar i

ämnesprovet svenska”, pressmeddelande 1/7 2004, tillgängligt på

www.skolverket.se/sb/d/203/a/511, citerat 27/4 2011.

Statistiska Centralbyrån-enheten för befolkningsstatistik, ”Befolkning efter bakgrund”, tillgänglig

på www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01L/Utrikes_fodda_och_utlandsk_bakgrund.pdf ,

citerad 20/4 2011

Statistiska Centralbyrån, (2008), ”Barnomsorg” i Utbildningsstatistisk årsbok 2008, Statistiska

Centralbyrån, Örebro

The Ministry of Social Affairs, (2000), “Early childhood education and care policy in Denmark-

background report”, The Ministry of Social Affairs, Copenhagen.

The Norwegian ministry of children and family affairs, (1998), “OECD- thematic review of early

childhood education and care policy. Background report from Norway”, The Norwegian

ministry of children and family affairs, Oslo.

The Finnish department of Social affairs, (2000), “OECD- thematic review of early childhood

education and care policy. Background report from Finland”, The Finnish department of Social

affairs, Helsinki.

51

Appendix

Tabell 1. Deskriptiv statistik av alla variabler använda i del 1.

2003

2009

Tabell 2. Beskrivning av alla variabler

Kön Dummy-variable. 0 om flicka, 1 om pojke

Skolalder- skolålder Ålder vid start i grundskolan.

Kultposs- kulturella ägodelar Index som bygger på familjens kulturella

ägodelar, exempelvis klassisk litteratur, poesi

och konst.

Agodelarindex- ägodelar Index som bygger på elevens svar huruvida 14

saker finns i hemmet, böcker, diskmaskin, dvd.

farutbild2 4490 .5002227 .5000556 0 1 morutbild2 4490 .5547884 .4970445 0 1 klassfar 4490 .5452116 .4980072 0 1 klassmor 4490 .836971 .3694332 0 1 litteratur2 4490 .5267261 .4993408 0 1 dator2 4490 .9503341 .217278 0 1studieplats2 4490 .8200445 .3841931 0 1 egetrum1 4490 .9576837 .2013321 0 1 språk 4490 .8746102 .3311972 0 1 familj 4490 .6556793 .4751992 0 1attitydskola 4466 .0327471 .9702097 -3.1447 2.526agodelarin~x 4490 .5528131 .9469789 -3.358 2.048 kultposs 4490 .1142781 .9940475 -1.2757 1.3467 skolalder 4258 6.706083 .5380544 4 10 Variable Obs Mean Std. Dev. Min Max

.

farutbild2 4447 .5432876 .4981787 0 1 morutbild2 4447 .6424556 .4793309 0 1 klassfar 4447 .5657747 .4957105 0 1 klassmor 4447 .831347 .3744873 0 1 litteratur2 4447 .5659996 .4956807 0 1 dator2 4447 .9822352 .1321103 0 1studieplats2 4447 .8999325 .3001237 0 1 egetrum1 4447 .9649202 .1840023 0 1 språk 4447 .8862154 .3175851 0 1 familj 4447 .8171801 .3865622 0 1attitydskola 4187 -.0703589 .9796925 -2.9887 2.0085agodelarin~x 4442 .4621271 .8908465 -5.322 4.1639 kultposs 4409 .2865833 1.091311 -1.7884 1.507 skolalder 4197 6.433405 .6590712 4 10 Variable Obs Mean Std. Dev. Min Max

52

Positivt värde indikerar fler ägodelar.

Attitydskola- attityd till skola Index som visar elevens attityd gentemot

skolan.

Statusindex- economic, social and cultural

status

En sammanvägning av ”the international

socio-economic index of occupational status”,

föräldrarnas högsta utbildningsnivå

(konverterat till år av utbildning), PISA:s index

av ekonomisk situation i familjen, PISA ”index

of home educational resources och PISA

”index of possessions related to classical

culture in the family home. Alla dessa index

utgår ifrån och sammanväger svaren som

framkommit på enkätfrågorna till föräldrarna

och barnet

PV1Math Plausible value nr 1 Matte

PV1Read Plausible value nr 2 läsning

Familj- familjesituation Dummy som tar värdet 1 om eleven bor i en så

kallad kärnfamilj med båda föräldrarna, 0

annars.

Språk- vilket språk talas hemma. Dummy som tar värdet 1 om eleven talar

svenska hemma, 0 annars.

Egetrum Dummy som tar värdet 1 om eleven har ett

eget rum, 0 annars.

Studieplats Dummy som tar värdet 1 om eleven har en

lugn plats för studier, 0 annars.

Dator Dummy som tar värdet 1 om eleven har

tillgång till en dator i skolarbetet hemma, 0

annars.

Litteratur Dummy som tar värdet 1 om det i hemmet

finns klassisk litteratur, exempelvis Strindberg.

Klassmor- moderns socio-ekonomiska status Dummy som tar värdet 1 om modern är ”white

collar”, 0 om ”blue collar”.

Klassfar- faderns socio-ekonomiska status Dummy som tar värdet 1 om fadern är ”white

collar”, 0 om ”blue collar”.

Morutbild- moderns utbildningsnivå Dummy som tar värdet 1 om modern har gått

på högskola, 0 annars.

Farutbild- faderns utbildningsnivå Dummy som tar värdet 1 om fadern har gått på

högskola.

Förskola_lite Dummy som tar värdet 1 om barnet gått i

förskola ett år eller mindre, 0 annars.

53

Förskola_mycket Dummy som tar värdet 1 om barnet gått mer

än ett år i förskola.

Tabell 3-4. Utökad regressionsanalys med fler kontrollvariabler

2003

(1) (2) (3) (4)

VARIABLER Läsning

svenskar

Läsning

invandrare

Matematik

svenskar

Matematik

invandrare

Förskola mindre än 1 år 3.680 22.36** 8.351 20.17**

(5.323) (9.571) (5.455) (9.394)

Förskola mer än 1 år 13.30*** 17.72** 13.37*** 12.66

(4.962) (9.017) (5.075) (8.616)

Familjstruktur 7.500** 1.538 14.39*** 0.644

(3.136) (6.393) (3.082) (6.131)

Kön -39.68*** -20.25*** 3.811 24.35***

(2.764) (6.105) (2.819) (6.047)

Språk hemma 37.54*** 31.16*** 34.74*** 32.07***

(6.134) (7.109) (6.114) (6.706)

Eget rum -2.787 6.520 -20.83* -15.17

(11.30) (11.07) (11.65) (11.47)

Studieplats 11.92*** 3.407 14.08*** -3.044

(4.256) (8.438) (4.507) (8.461)

Dator -0.955 28.23** 1.910 26.88**

(9.037) (13.52) (9.479) (12.40)

Litteratur 15.65*** 29.47*** 17.76*** 33.74***

(4.784) (10.91) (4.784) (10.47)

Ålder vid skolstart -2.319 -10.73** 1.689 -11.57**

(2.564) (5.098) (2.655) (5.191)

Socio-ekonomisk status

mor

9.384** 13.31* 8.695** 1.360

(4.093) (7.980) (4.394) (7.651)


far

17.06*** 15.80** 12.42*** 22.20***

(3.478) (6.985) (3.536) (7.018)

Moderns utbildning -7.432** -4.712 -10.37*** -4.187

(3.408) (7.571) (3.482) (7.272)

Faderns utbildning -12.85*** -22.95*** -10.35*** -25.90***

(3.314) (7.219) (3.418) (6.908)

Kulturella ägodelar 6.296* 5.228 1.987 -1.646

(3.256) (6.807) (3.303) (6.377)

Ägodelarindex -3.161 -1.092 -6.158 2.653

54

(3.882) (7.628) (3.964) (7.620)

Attityd till skolan 7.705*** 6.101* 8.025*** 0.586

(1.547) (3.154) (1.550) (3.215)

Statusindex 21.96*** 21.42*** 31.72*** 21.78***

(3.579) (6.397) (3.741) (6.542)

Konstant 520.6*** 511.9*** 437.0*** 472.0***

(23.51) (38.58) (24.71) (39.52)

Observationer 3,341 895 3,341 895

R-squared 0.208 0.277 0.178 0.239

Adj. R-squared 0.204 0.262 0.173 0.223

Tabell 3. Påverkan av förskola på PISA-resultat, för invandrare och svenskar, med kontroll för

bakgrundsvariabler år 2003.

Robusta standardavvikelser inom parentes *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

2009

(1) (2) (3) (4)

VARIABLER Läsning

Svenskar

Läsning

Invandrare

Matematik

Svenskar

Matematik

Invandrare

Förskola mindre än 1 år 17.79*** 29.97*** 23.07*** 20.42*

(5.965) (10.89) (5.954) (10.52)


(5.512) (10.15) (5.503) (9.845)

Familjstruktur 13.35*** 5.574 4.922 9.986

(4.360) (6.769) (4.171) (6.878)

Kön -37.26*** -40.06*** 5.684** 0.679

(2.908) (5.705) (2.885) (5.674)

Språk hemma 14.20 31.02*** 25.52*** 24.11***

(11.02) (6.563) (9.745) (6.525)

Eget rum -25.65** 10.46 -2.585 -2.508

(12.41) (11.34) (13.16) (11.06)

Studieplats 23.42*** 0.588 15.00*** 5.128

(5.298) (9.153) (5.520) (9.450)

Dator 19.25 28.66* 12.86 27.42

(12.92) (14.69) (12.24) (17.77)

Litteratur 29.16*** 32.13*** 31.90*** 28.31***

(4.904) (10.13) (4.837) (9.634)

Ålder vid skolstart 4.183* 1.353 -0.872 -1.708

(2.275) (3.838) (2.222) (3.823)


mor

10.52** 18.68** 5.126 2.772

(4.592) (7.531) (4.543) (7.526)


far

13.80*** 9.063 11.65*** 14.18**

55

(3.575) (6.410) (3.573) (6.327)

Moderns utbildning -13.17*** -10.52 -17.33*** -10.73

(3.815) (7.214) (3.749) (7.284)

Faderns utbildning -9.616*** -8.431 -6.397* -4.037

(3.368) (6.390) (3.383) (6.823)

Kulturella ägodelar 3.320 4.157 0.612 -0.450

(2.484) (4.917) (2.427) (4.743)

Ägodelarindex -17.48*** -15.09*** -12.12*** -9.925*

(3.071) (5.596) (2.890) (5.635)

Attityd till skolan 11.98*** 0.397 10.96*** 2.473

(1.628) (2.854) (1.589) (2.862)

Statusindex 35.98*** 36.60*** 37.54*** 38.77***

(3.964) (6.376) (4.016) (6.225)

Konstant 421.6*** 381.3*** 409.5*** 393.9***

(26.39) (33.84) (26.54) (34.95)

Observationer 3,048 882 3,048 882

R-squared 0.233 0.315 0.193 0.263

Adj. R-squared 0.229 0.300 0.188 0.248

Tabell 4. Påverkan av förskola på PISA-resultat, för invandrare och svenskar, med kontroll för

bakgrundsvariabler år 2009.

Robusta standardavvikelse inom parentes *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

Tabell 5-6. Snittvärde Plausible Value och Plausible Value 2


(1) (2) (3) (4)



(10.27) (9.225) (9.100) (8.387)


(9.425) (8.407) (8.257) (7.610)

Kön -44.77*** -1.890

(5.246) (4.994)

Statusindex 45.08*** 43.64***

(2.837) (2.730)

Konstant 412.0*** 415.1*** 451.2*** 429.5***

(8.614) (7.587) (8.065) (7.414)

56

Observationer 1,044 1,044 1,044 1,044

R2 0.066 0.066 0.275 0.245

Adj. R-squared

0.0644 0.0640 0.273 0.242

Tabell 5. Påverkan av förskola på PISA-resultat för barn med utländsk bakgrund. Snittvärde

använt som beroende variabel.



(1) (2) (3) (4)



(10.66) (9.868) (9.531) (8.980)


(9.816) (9.090) (8.708) (8.228)

Kön -47.61*** -3.080

(5.478) (5.278)

Statusindex 44.65*** 44.52***

(2.946) (2.835)

Konstant 413.1*** 417.0*** 453.8*** 432.3***

(8.975) (8.259) (8.501) (8.074)

Observationer 1,044 1,044 1,044 1,044

R2 0.060 0.056 0.258 0.227

Adj. R-squared

0.0578 0.0541 0.256 0.224

Tabell 6. Påverkan av förskola på PISA-resultat för barn med utländsk bakgrund. Plausible value

2 använt som beroende variabel.


Test av statistiskt signifikanta skillnader

I uppsatsen testas i vissa delar huruvida det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan olika

grupper och effekten förskola har på dem, exempelvis mellan invandrare och svenskar. Detta

görs genom olika varianter av ekvationen nedan

(4)

57

Där är en dummy som delar in observationerna i de grupper som är intressanta

exempelvis 0 för svenskar och 1 för invandrare, är en dummy som tar värdet 1

om person i tillhör grupp 1 (värde 1 på gruppdummyn) och har gått i förskola ett år eller mindre

och 0 annars, samt är en dummy som tar värdet 1 om person i tillhör grupp 1

och har gått i förskola ett år eller mer. ö är en dummy som tar värdet 1 om person i

tillhör grupp 1 och är pojke och 0 annars, och som är dummyn för

grupperna multiplicerat med värdet för statusindex.

Nollhypoteserna i testen är två stycken:

Samt

Utan kontrollvariablerna kön och statusindex ser ekvationen ut som följer:

Test av skillnad mellan könen och mellan vilket språk som talas hemma

Skillnaderna mellan könen testades med hjälp av ekvation (4) ovan, för både barn med utländsk

bakgrund och barn med svensk bakgrund. Resultatet finns att läsa i tabellen nedan.

(1)

Läsning-lite

förskola

(2)

Läsning-

mycket

förskola

(3)

Matematik-lite

förskola

(4)

Matematik-

mycket

förskola

Invandrare Prob>F 0,5163 0,4747 0,1893 0,0681

Svenskar Prob>F 0,0955 0,2369 0,0399 0,3872

Tabell 7. Resultat av hypotestest att effekten av förskola är olika för pojkar och flickor, med

kontrollvariabler, för invandrare respektive svenskar.

(1)

Läsning-lite

förskola

(2)

Läsning-mycket

förskola

(3)

Matematik-lite

förskola

(4)

Matematik-

mycket förskola

Prob>F 0,0066 0,0049 0,8456 0,2033

Tabell 8 Resultat av hypotestest att effekten av förskola är olika för invandrare som talar svenska

hemma jämfört med invandrare som talar ett annat språk hemma, med kontrollvariabler.

58

Tabell 9-10. Inverkan av faderns utbildning på effekt av förskola, för barn

med svensk bakgrund.

Högutbildad far

(1) (2) (3) (4)


Förskola mindre än 1 år 15.74** 21.41*** 13.05** 17.34***

(6.572) (6.631) (6.042) (6.293)


(6.109) (6.133) (5.631) (5.858)

Kön -38.45*** 2.152

(2.936) (2.979)

Statusindex 47.46*** 51.38***

(2.242) (2.321)

Konstant 503.3*** 496.3*** 494.7*** 462.4***

(5.779) (5.810) (5.631) (5.806)

Observationer 3,028 3,028 3,028 3,028

R2 0.013 0.015 0.181 0.156

Adj. R-squared

0.0127 0.0147 0.180 0.155

Tabell 9. Påverkan av förskola på PISA-resultat för svenskar med högutbildad far.


59

Lågutbildad far

(1) (2) (3) (4)


Förskola mindre än 1 år 1.346 4.281 3.996 6.661

(9.045) (9.071) (8.450) (8.945)

Förskola mer än 1 år 17.87** 14.56* 12.63 9.174

(8.440) (8.377) (7.853) (8.298)

Kön -47.05*** -0.379

(4.795) (4.765)

Statusindex 27.72*** 32.28***

(3.187) (3.271)

Konstant 485.6*** 482.4*** 516.1*** 490.0***

(7.767) (7.763) (7.460) (7.943)

Observationer 1,235 1,235 1,235 1,235

R2 0.009 0.004 0.127 0.082

Adj. R-squared

0.00705 0.00281 0.124 0.0790

Tabell 10. Påverkan av förskola på PISA-resultat för svenskar med lågutbildad far.


Documents

Förskola- flipp eller flopp? - DiVA portal431260/FULLTEXT01.pdf · 2011-07-18 · Förskola- flipp eller flopp? Deltagande i förskoleverksamhet och dess inverkan på skolresultat