FÖRSKOLANS FÖRKÄMPE - Startsida Sveriges Skolledarförbund – Startsida Sveriges ... · 2018. 6. 26. · SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING SMer läsning: kol ... LEDARE September

NYHETERKRÖNIKAMargareta

EdlingBÖCKER

+

NR 7 SEPTEMBER 2017

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING

Mer läsning: Viktiga svar i enkäten l Orkar du med trycket att vara chef? l Rektor avgör partibesök l På sin sida

SkolLedarenSkolLedarenYlva MårtensHON VILL SLÅVAKT OM BARNSYTTRANDE-FRIHET

Fem sidor specialVAD ÄRDET FÖRFEL PÅ SKOL-FORSKNINGEN?

”Lärar-bristen ärallvarlig”

Just nu medPernilla Dalborg

IngerBjörklundförbundets ögapå förskolansläroplan

FÖRSKOLANSFÖRKÄMPE

Våra barn har inte upplevt en värld utan internet.

Tillsammans utvecklar vi skolan mot en digital värld.

Digitala Verktyg Digitalt Innehåll Pedagogisk Processledning lineducation.se

Skolledaren 1-4.indd 3 14/01/17 16:44

SEPTEMBER 2017 SKOLLEDAREN 3

SkolLedaren Utges av Sveriges SkolledarförbundChefredaktör och ansvarig utgivareKerstin Weylerkerstin.weyler @skolledarna.se08-567 06 201

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Form och layoutAnders GustafsonEditor Publishing

OmslagsfotoMagnus Hartman

ISSN 0037-6515

AnnonsbokningAndrea Åhslund072-015 06 [email protected]

TryckLenanders Grafiska

TS-upplaga 20168 000

FÖRBUNDSKANSLIVasagatan 48

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Kontakt08-567 06 200 [email protected]

OrdförandeMatz Nilsson

Kanslichef Maria AndrénBergström

Ombudsman/bitr förhandlingschefBritt Sundström

OmbudsmänMonika ElowsonRené Wiltoft-Möller

UtredareLena Linnerborg

Webbredaktör/informatörEva Ahlberg

Arbetsrättsliga frå[email protected] 06 200

Prenumerationer/[email protected] 06 220Fax 08-567 06 090

Innehåll

LEDARE September 2017

4 Nyheter 10 Just nu Pernilla Dalborg 10 Reportage Forskning 18 Pressetik på schemat 21 Krönika Margareta Edling 22 Böcker 27 På din sida

Sveriges Skolledarförbunds medlemsenkät ger en unik bild av vad som fungerar bra och mindre bra i svensk skola. En färsk sammanställ

ning visar att landets skolledare ger både ris och ros till skolhuvudmännen för hur förutsättningarna för uppdraget ser ut i landets förskolor och skolor.

Glädjande är att fler skolledare känner förtroende för sina lokala skolpolitiker och uppfattar att fler huvudmän satsar för att hitta fungerande system för att följa upp och utveckla måluppfyllelsen i förskola och skola. Tecken tyder på att många skolhuvudmän har höjt ambitionerna och tagit initiativ för att förbättra sin styrning. Jag är övertygad om att Sveriges Skolledarförbunds bidrag till den utvecklingen är stort.

SAMTIDIGT FÅR VI återkommande indikationer på att skolledare byter jobb ofta. Kanske för ofta. Enkätsvaren visar att det finns flera skäl till det. Oklart mandat, hög arbetsbelastning och svaga löneincitament är några förklaringar, men våra medlemssiffror visar också att vi står mitt en stor generationsväxling. Att en alltför hög omsättning av chefer påverkar organisationer negativt, det är ingen nyhet. Ändå verkar ingen beredd att ta krafttag och försöka vända trenden i skolan.

nn Det måste till skyndsamma förbättringar för att få skolledare att stanna längre på sina poster och få fler att vilja bli skolledare.

Lönesatsningarna måste breddas. En engagerad, motiverad och närvarande skolledning betyder minst lika mycket för attraktiviteten i läraryrket, och därmed i förlängningen för elevernas trivsel och resultat, som höga lärarlöner.

En lön som matchar det stora ansvar en skolledare tar är en grundbult för att rekryteringen till skolledaryrket ska fungera bättre.

EN ANNAN DEL av lösningen ligger i Skolkommissionens förslag om ett ökat nationellt ansvar för skolans finansiering. Medlemsenkäten visar att en klar majoritet av skolledarna ser en statligt garanterad lägsta nivå för resurser till undervisningen som nödvändig för att de fullt ut ska kunna klara de uppdrag som ges i styrdokumenten.

Utbildningen måste också bli mer likvärdig. Skolledarna oroas över den utveckling mot ökad elevsortering som bland annat Skolverket redovisar. Stödet för uppfattningen att vårt samhälle vinner på att skolor och klasser har blandade elevgrupper är starkt bland skolledarna.

Sorteringen leder till att många elever i behov av stöd samlas på samma skola. Svårigheten i skolledaruppdraget kan i dag skilja sig avsevärt åt bero

ende på vilka utmaningar som skolan står inför. Gör vi inget riskerar vi att underblåsa omsättningen på ledare på de skolor som mer än andra behöver stabilitet.

nn Skolkommissionen har intressanta förslag på det här området som jag tror kan bidra till en mer jämlik skolsituation för elever. Men mycket går att göra även inom nuvarande system om bara skolpolitikerna vill.

MEDLEMSENKÄTEN VISAR ATT skolledare saknar resurser för att ge lärarna stöd att utvecklas i yrket. Jag ser därför med tillförsikt på de professionsprogram för skolledare och lärare som Skolkommissionen föreslår. Sådana program kommer att avsevärt förbättra förutsättningarna för

skolledare och lärare att utvecklas i sina yrken över tid.

Tillgång till professionsutveckling på hög nivå kommer också att betyda mycket för möjligheterna att attra

hera nya ledare samtidigt som de redan verksamma lockas att stanna kvar och fortsätta satsa engagemang och energi på sitt viktiga uppdrag.

EN VÄL FUNGERANDE verksamhet förutsätter en skicklig ledare. Det går inte att blunda för det.

MATZ NILSSONFÖRBUNDSORDFÖRANDE

Enkäten avslöjar bristerna

MEDLEMSENKÄT. Sveriges Skolledarförbunds medlemsenkät ger svar på frågan varför skolledare byter jobb så ofta. ”Oklart mandat, hög arbetsbelastning och svaga löne incitament är några förklaringar”, skriver ordförande Matz Nilsson.

SK

OLLEDARE

Chefersom formar

framtiden

Våra barn har inte upplevt en värld utan internet.

Tillsammans utvecklar vi skolan mot en digital värld.

Digitala Verktyg Digitalt Innehåll Pedagogisk Processledning lineducation.se

Skolledaren 1-4.indd 3 14/01/17 16:44

4 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2017

NYHETER September 2017

Hållbar utveckling, barns rättig-heter, demokrati och mångkul-tur i förskolan. Det är hjärtefrågor för Inger Björklund, förskolechef i Upp-sala. Hon är Skolledarförbun-dets röst i översynen av försko-lans läroplan.– Jag är oerhört hedrad över att de erfarenheter jag har med mig tas tillvara, säger hon.

Just nu pågår arbetet med att se över förskolans läroplan. Läroplanen, som gällt i snart 20 år, ska förtydligas och uppdateras. Inriktningen ska bestå, men gränsen mellan undervisning och omsorg ska bli klarare.

Frågor som rör barns rätt till trygghet, integritet och omsorg ingår i översynen, liksom hållbar utveckling, jämställdhet, digital kompetens med mera. I mars 2018 ska Skolverket redovisa uppdraget till regeringen.

Skolledarnas röst i referensgruppen är Inger Björklund, förskolechef i Uppsala och ersättare i förbundsstyrelsen.

Hon är förskollärare i botten och har en bred bakgrund. Hon har bland annat varit med om att bygga upp en större Reggio Emiliaförskola kring lärande för hållbar utveckling, i ett mångkulturellt område.

– Hållbar utveckling är en av de viktigaste frågor som jag driver. Jag lyfter också fram till exempel förskolans demokratiuppdrag och internationaliseringsuppdrag. Förskolan spelar stor roll som mångkulturell mötesplats. Barnrättsperspektivet är också jätteviktigt för mig, säger Inger Björklund.

EN ANNAN HJÄRTEFRÅGA är forskningsanknytningen. Förskolan behöver – mycket mer än i dag – ta fasta på den kunskap som forskningen ger och använda den i sitt arbete, anser hon.

Själv har Inger Björklund en ”så gott som färdig” doktorsavhandling i semitiska språk i bagaget. Den handlar om poesins betydelse för den palestinska motståndsrörelsens kamp åren 1967–1993. Brist på finan

siering gjorde att hon beslöt att låta projektet vila hemma i byrålådan. Tills vidare.

NUVARANDE LÄROPLAN HAR inte fullt ut landat i alla verksamheter, trots att den varit på plats i många år, anser hon.

– Den är lite för omfattande, lite för luddig och inte så lätt att förstå. Många brottas med otydligheterna. En tydligare och mer stringent läroplan kommer att påverka allas vardag i förskolan – framför allt barnens.

Som företrädare för Skolledarförbundet fokuserar Inger Björklund förstås också på förskolechefernas förutsättningar. Vilka möjligheter får de i praktiken att uppfylla läroplansuppdraget?

LIKNANDE FRÅGOR LYFTER hon gärna i förbundet. Hon är chef för ett område där åtta förskolor, med sammanlagt 150 anställda, ligger utspridda. Hon har pedagogiskt och övergripande ansvar för verksamheten, med en pedagogista och en

administratör vid sin sida. Fyra biträdande förskolechefer ansvarar för personal och budget på två förskolor var.

– Det är klart att förutsättningarna gör det svårare att vara en närvarande och demokratisk ledare. Jag har ju ingen tjänstebil att åka runt i, säger Inger Björklund skämtsamt.

HON BRUKAR ÄVEN påpeka att skolledare fortfarande värderas lönemässigt utifrån elevernas ålder.

LÄROPLAN

Inger tar upp kampen förförskolorna

MEDLEMSENKÄT

Enkäten avslöjar: ”Skolledarna är omsprungna i lönetrappan av lärarna”Lön och arbetsvillkor är de vik-tigaste fackliga frågorna, visar medlemsenkäten 2017.

Vart tredje år gör Skolledarförbundet en enkät bland medlemmarna. Resultatet ligger till grund för beslut om inriktningen på det

fackliga och utbildningspolitiska arbetet.

Lön och andra anställningsvillkor toppar prioriteringslistan, precis som senast. Arbetstid/belastning kommer tvåa.

Medlemmarnas kommentarer visar att många huvudmän inte har hanterat lärarlönesats

ningarna på ett lyckat sätt, menar Lena Linnerborg, utredare på förbundet.

– Skolledarna ser sig omsprungna i lönetrappan av sina underställda lärare. Det ger inte den energi de behöver för att satsa fullt ut, som man måste göra som skolledare.

Sju av tio medlemmar anser inte att skolan har tillräckligt med resurser för att klara sitt uppdrag enligt skollag och läroplan. Drygt åtta av tio säger detsamma om förskolan. Sex av tio vill att staten tar tydligare ansvar för grundskolans resurser.

Skolledarna känner starkt för

”Chefer i för-skolan har ofta

själva känt att de inte räknas in i kategorin skol-

ledare.”


NYHETER September 2017

I KORTHET

Rektor ska avgöra partibesökPOLITIK. Rektor bestämmer hur politiska partier ska få medverka i utbildningen. Skollagen ska förtydligas på den punkten, genom en ny paragraf, föreslår regeringen. Inbjudan ska kunna begränsas till samt-liga de demokratiskt valda partier som sitter i antingen riksdagen, kommunfullmäktige (inklusive landstings- eller regionfullmäktige) eller i Europaparlamentet. Rektor får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval, om urvalet görs på en annan objektiv grund. Beslutet ska inte få överklagas.

Om ett begränsat antal politiska partier bjuds in till skolan enligt de här principerna, behöver inte andra politiska partier, som anmäler att de också vill medverka i utbildningen, få göra det. Men rektor får be-sluta att eleverna, som ett led i utbildningen, ska få ta del av informa-tion från andra politiska partier på ett lämpligt sätt.

Partier får inte uteslutas enbart för att de har åsikter som uppfattas som odemokratiska eller i strid med skolans värdegrund.

Förslagen ligger i linje med vad Skolledarförbundet fört fram under utredningsarbetet och i sitt remissvar.

Gävle får arbetsmiljönARBETSMILJÖ. I Gävle placeras den nya myndighet som ska samman-ställa och sprida kunskap om arbetsmiljö, som ett stöd för det lokala arbetsmiljöarbetet. Den ska vara igång 1 juni 2018.

Svensk skola har färre lektionerOECD. Den garanterade undervisningstiden i svensk grundskola är 6 890 timmar, vilket är under OECD-snittet på 7 538 timmar. Det framgår av årets upplaga av statistikrapporten Education at a Glance.

Sverige har gjort framsteg i att minska klyftan i skolprestatio-nerna mellan invandrade och infödda 15-åringar. En av de största utmaningarna för utbildningssystemet är dock fortfarande att möta flyktingars och invandrares behov av utbildning, enligt rapporten. En annan utmaning är att underlätta övergången mellan utbildning och arbete.

900 000 svar från ordförståelsedelen på hög-skoleprovet 2000–2011 har forskarna

Anna Gustavsson och David Håkansson, Lunds universitet, studerat. Ordförståelsen har minskat sedan 2005, främst för ord med inhemskt eller germanskt ursprung, rapporterar webbplatsen forskning.se. Ord som ”tjänlig”, ”kulvert” och ”pådrag” har blivit svårare att förstå, medan ”entreprenör”, ”patriarkat” och ”progressiv” har förbättrats kraftigt. Ytterst är förändringen ett demokratiskt problem, menar forskarna.

’’’’Jag var förvånad över att så lite har hänt på så lång tid.Forskaren Nina Eliasson, Mittuniversitetet, om sin studie av hur talutrymmet fördelar sig mellan flickor och pojkar

i nian på lektioner i naturvetenskap. Pojkar dominerar kraftigt på lek-tionerna – precis som studier visat att de gjorde för 30–40 år sedan. Skolministeriet, UR, 7 september 2017.

Enkäten avslöjar: ”Skolledarna är omsprungna i lönetrappan av lärarna”likvärdiga förutsättningar för alla elever. Sex av tio vill att det regleras i skollagen att klasser/grupper ska vara socioekonomiskt blandade.

– Vi ser att skolledarna oroar sig för de långsiktiga effekterna av den ökande elevsorteringen. Svaren ger oss mandat att fort

sätta vårt politiska påverkansarbete, säger Lena Linnerborg.

Cirka 2 200 medlemmar svarade på enkäten. Svarsfrekvensen var 45 procent, 11 procentenheter lägre än 2014. Lena Linnerborg tror detta beror på skolledarnas höga arbetsbörda.

MARGARETA EDLING

– Det gäller för alla skolformer att lönenivån ökar med elevernas ålder. Det är en jämställdhetsfråga, eftersom vi har fler kvinnliga chefer ju yngre barnen är. Vi måste i stället diskutera chefernas ansvar på olika områden. Det kan variera mellan förskolechefer, och det kan variera inom andra skolformer också.

Hon är glad att Skolledarför

bundet nu tydligt profilerar sig som ett förbund för alla slags skolledare.

– Chefer i förskolan har ofta själva känt att de inte riktigt räknas in i kategorin skolledare. Samtidigt känner många sig obekväma med att vara med i det fackförbund som de samverkar med i rollen som arbetsgivare, säger Inger Björklund.

MARGARETA EDLING

Inger Björklund, förskolechef i Uppsala, har ögonen på förskolans läroplan som nu ses över. ”Hållbar utveckling är en av de viktigaste frågor som jag dri-ver”, säger hon. FOTO: MAGNUS HARTMAN


NYHETER

ARBETSMILJÖ

Chefer som har medkänsla med sig själva har större chans att orka i längden, visar ny forsk-ning.– Det är viktigt att inte döma sig själv så hårt, utan behandla sig så som man skulle behandla sin bästa vän när det är svårt, säger forskaren Christin Mellner.

För att chefer ska hålla i längden behöver en rad förutsättningar vara på plats, visar ett nyligen avslutat treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet.

Christin Mellner, doktor i arbetspsykologi, och hennes kolleger har försökt ringa in vad som är viktigt för att chefer ska orka och vilja fortsätta i uppdraget. De har djupintervjuat 22 chefer, hälften kvinnor, hälften män. Dessutom har närmare 1 700 chefer inom

både offentlig och privat sektor svarat på en webbenkät. De är medlemmar i fackförbunden ST, Unionen eller Vision.

– HUR JAG ORKAR som chef handlar både om faktorer på organisatorisk nivå, och om mig själv som individ och mina relationer med andra, säger Christin Mellner.

Tydliga mål har stor betydelse för en hållbar arbetssituation, liksom att ha mandat i uppdraget. Det behövs också balans mellan kraven i arbetet och de resurser chefen har till förfogande, i form av ekonomi och personal.

Många chefer i studien upplever att administrationen tar all tid och att de inte hinner ut

veckla verksamheten och leda medarbetarna. Ständiga avbrott stressar också. Cheferna får ägna för lite tid åt sina kärnuppgifter.

ATT KÄNNA SIG som en ”buffert” mellan den högre ledningen och medarbetarna, som kanske är missnöjda eller oroliga, är en stark påfrestning. Om chefen har en bra kommunikation med sin egen närmaste chef blir det mindre slitsamt. En ledning som uppmuntrar delaktighet och stöder sina chefer socialt – och har en öppen och lyssnande attityd – har större chans att få behålla dem på längre sikt.

– Relationen till närmaste chef är avgörande för att jag som chef ska klara av mitt arbete, säger Christin Mellner.

På det personliga planet är

det viktigt att kunna utöva ett ledarskap i linje med ens personliga värderingar, har forskarna sett.

KRAVEN PÅ CHEFER i dag är inte långsiktigt hållbara, menar hon. De chefer som ändå verkar klara sig ganska bra kan sätta gränser och hämta kraft i livet utanför jobbet.

– De har ett fungerande, stabilt privatliv, där de får påfyllning och återhämtning.

Förmågan till självmedkänsla skyddar också. Det handlar om hur chefen behandlar sig själv när det är kämpigt i arbetet.

– Är jag min egen hårdaste kritiker, eller behandlar jag mig själv som en kär vän? Att vara snäll mot sig själv har visat sig vara en jätteviktig skyddsfaktor, säger Christin Mellner.

MARGARETA EDLING

Pallar du trycket att vara chef?Forskare: Att vara snäll mot sig själv är en viktig skyddsfaktor

Christin Mellner.

Engagemang AJ Produkter har kundfokus i allt vi gör. Vi lyssnar på dig och tar fram lösningar som är anpassade efter dina behov.

HelhetslösningarHos AJ Produkter får du alltid en komplett lösning. Vi finns med dig hela vägen från planeringsstadiet tills den nya inredningen är på plats.

Spetskompetens Vi har lång erfarenhet av att inreda, hitta lösningar och leda projekt - oavsett om det gäller lager-inredning, kontorsinredning eller skolinredning.

Besök våra utställningar i Halmstad och

stockHolmläs mer på

ajprodukter.seFrån start till mål

Vi är specialister på möbler och inredning för kontor, skola, lager och industri. Med över 40 år i branschen erbjuder vi smarta och välplanerade inredningslösningar och hjälper dig med allt från 3D-ritningar och produktförslag till leverans och montering.

Hitta din personliga säljare på ajprodukter.se/ajsolutions

aJ Produkter hjälper dig hela vägen

Projekt & kundavtal Hitta din personliga säljare på ajprodukter.se/ajsolutions

FÖR ÅK 7–9 & GYMNASIET

KÄLLKRITIK, HISTORIEBRUK & RASISM – NYTT DIGITALT KLASSRUMSMATERIAL

Genom källmaterialet får eleverna öva sig i kritiskt tänkande, källkritik och historiebruk. Övningarna bygger på historiska händelser som alla är kopplade till olika former av rasism och intolerans mot grupper i samhället.

Det digitala klassrumsmaterialet presenteras på Skolforum i vår monter C13:08 och finns på www.levandehistoria.se/klassrummet från 30 oktober 2017.

www.levandehistoria.se


Engagemang AJ Produkter har kundfokus i allt vi gör. Vi lyssnar på dig och tar fram lösningar som är anpassade efter dina behov.

HelhetslösningarHos AJ Produkter får du alltid en komplett lösning. Vi finns med dig hela vägen från planeringsstadiet tills den nya inredningen är på plats.

Spetskompetens Vi har lång erfarenhet av att inreda, hitta lösningar och leda projekt - oavsett om det gäller lager-inredning, kontorsinredning eller skolinredning.

Besök våra utställningar i Halmstad och

stockHolmläs mer på

ajprodukter.seFrån start till mål

Vi är specialister på möbler och inredning för kontor, skola, lager och industri. Med över 40 år i branschen erbjuder vi smarta och välplanerade inredningslösningar och hjälper dig med allt från 3D-ritningar och produktförslag till leverans och montering.

Hitta din personliga säljare på ajprodukter.se/ajsolutions

aJ Produkter hjälper dig hela vägen

Projekt & kundavtal Hitta din personliga säljare på ajprodukter.se/ajsolutions


…med Pernilla Dalborg

Redan före semestern visste jag att jag skulle behöva avbryta den för att gå in och rekrytera fyra

lärare. Det är klart att alla behöver en längre sammanhållen återhämtning, men för mig var det första gången; jag har haft min personalbesättning klar tidigare. Det blir så här med lärarbristen, det är lärarnas marknad. Den här rotationen på lärare har jag inte upplevt tidigare, det har blivit värre under de senaste fem åren.

För mig som rektor gäller det att hålla den nya personalen flytande och skapa förutsättningar för att samarbetet mellan olika lärare ska fungera, praktiskt och tidsmässigt. Eftersom skolan inte kan tillsvidareanställda obehöriga lärare får vi hela tiden lägga ut nya annonser. Det känns som en helt onödig arbetsuppgift, jag vill ju finnas till för eleverna.

Det pedagogiska ledarskapet blir lidande när jag i stället sitter och rekryterar och planerar tjänster. Gävleborg har också en högre andel äldre lärare än

yngre dito – vi är inte ensamma om det, men blir ett av de län som får det tufft när många går i pension framöver.

I GÄVLE KOMMUN finns åtta rektorsområden. Vi rektorer tycker att situationen med lärarbristen är flagrant och allvarlig. Enskilt kan vi inte göra så mycket, men förvaltningen har annonserat i sociala medier, deltar på mässor och besöker lärarutbildningar. Vi har även träffat lärare som bytt yrke eller gått i pension.

När vi pratar om vad som krävs för att de ska tänka sig att komma tillbaka tar de ofta upp arbetsbelastningen. Det finns skolor som funderar på att anställa andra yrkesgrupper för att underlätta både socialt och administrativt. Det kan vara administratörer, socionomer och socialpedagoger.

Jag sätter mycket tilltro till utbildade lärare som är nyanlända och regeringens snabbspår för dem. Jag tror att vi har en stor grupp utbildad personal som inte

kommer in för att det tar en sådan evinnerlig tid.

DET KÄNNS OÖVERSTIGLIGT för många när det är så meckigt att navigera bland myndigheter. En snabbare validering av utländsk examen är också på gång. Vi behöver också lärare med annan bakgrund än svensk för att spegla både samhället och elevbilden.

Sedan måste bilden av läraryrket i medierna förändras. Skolan har under många år stått i regeringens rampljus och allmänheten måste tycka att det verkar rörigt med alla nya reformer som ska genomföras.

Det här med reformer behöver lugna ner sig, skolan måste få arbetsro och nya arbetssätt måste få sätta sig. Medierna ger också en bild av läraryrket som lågavlönat men jag tycker inte att det är så längre. Bland annat har regeringens karriärtjänster och lärarlönelyft gjort mycket.

BERÄTTAT FÖR JENNIE AQUILONIUS

”

”

Det pedagogiska ledarskapet blir lidande

Pernilla Dalborg är rektor för Lillhagens rektorsområde i Gävle.

JUST NU …med Pernilla Dalborg


Arrangörer:

IDENTITET OCHLIKVÄRDIG SKOLA21–22 november 2017Münchenbryggeriet, Stockholm

SÄRSKILT INbjuDNA:

Professor Carol Campbell, University of Toronto, föreläser bland annat om: Insightful Educators: Leading Educational Improvement.

Warren Simmons, Brown University, föreläser bland annat om:Using Equity as a Lever for Excellence: Implication for School & System Transformation.

Mer information: www.skolansledarkonvent.se

boka-tidigt-rabattboka senast23 oktober,spara 1 000 kr

Skolans ledarkonvent – en konferens för dig som ärförskolechef, skolledare eller skolchef

Skolporten_SL1607_Skolledaren.indd 1 2017-09-03 12:32


Dålig samordning – och än värre: Fel inriktning på forskningen. Kritiken mot skolforskningen utmynnar

ofta i att den handlar alldeles för lite om vad som händer i klassrummet.

– Generellt sett fungerar skolforskningen undermåligt och relaterar dåligt till verkligheten. Lärare och skolledare får inte del av forskningsresultaten. Vi har haft en forskning som mer har handlat om skolväsendets organisation, inte om praktiken, säger Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson.

GYMNASIE- OCH kunskapslyftsminister Anna Ekström (S), tidigare generaldirektör för Skolverket, ansluter sig till kritiken, om än i försiktiga ordalag.

– En sak som gjorde mig väldigt förvånad när jag kom till Skolverket

var hur lite forskning det finns om det som är lärarnas hantverk. Det finns ett stort behov av sådan forskning, menade hon vid ett seminarium under årets Almedalsvecka.

ANNA EKSTRÖM FRAMHÖLL att skollagen numera säger att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det bör ge den praktiknära forskningen bättre förutsättningar än tidigare.

– Det är med den beprövade erfarenheten det börjar och ur denna växer en allt rikare forskning. Därför är jag glad över att detta börjar göras i skolan. Det här är jätteintressant och än en gång frågar man sig varför det inte skett för länge sedan.

Vid seminariet framgick

det också att hon föredrar rätt kurs för forskningen, framför att den hastas fram.

– Det finns mycket att göra, och när man har mycket att göra är rätt riktning viktigare än hastigheten.

MATZ NILSSON SÄTTER sin förhoppning till att Skolkommissionens förslag omsätts i praktiken. Kommissionen betonar i sitt slutbetänkande behovet av mer praktiknära forskning och en professionalisering av lärar och skolledaryrket. Om förslagen blir verklighet kan det bli riktigt bra, menar han.

– Skolkommissionen har lagt rätt förutsättningar för en nystart. Det vi

tycker är att vi måste definiera utbildningsvetenskap som ett eget forskningsområde. Vi är överens om att bygga upp ett system där alla skolledare, lärare, alla lärosäten tillsammans med skolmyndigheten utvecklar det man behöver utveckla lokalt och regionalt, säger han.

SÅ FÅR VIBÄTTRESKOL-FORSKNING

FORSKNING

Missnöjet med dagens skolforskning är utbrett. Ni måste kunna bättre än så här, är budskapet.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

Anna Ekström.FOTO: KRISTIAN POHL

Matz Nilsson.


KOMMISSIONEN DRAR BLAND annat paralleller med det så kallade ALFavtalet, som slutits mellan den svenska staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso och sjukvården. Något liknande bör kunna införas på skolans område, menar Matz Nilsson.

– Det driver vi stenhårt från Sveriges Skolledarförbund. Rektorerna har ett stort behov av skickliga lärare som utvecklar undervisningen.

ÄVEN ANNA EKSTRÖM vill att skolan ska bli bättre på att fånga upp akademisk kompetens. Inte enbart för att skapa fler karriärvägar för lärarna utan för att stärka undervisningens kvalitet.

– När jag gick ut gymnasiet 1978 var ungefär hälften av lärarna på

min skola i Bromma lektorer. Sedan dess har antalet lektorer inte ökat i den svenska skolan, trots att antalet disputerade mångdubblats.

– Att vi har misslyckats med att få gymnasieskolan och även grundskolan som medaktör i anställningar av disputerade är nästan en sensation med tanke på hur många fler disputerade vi har i dag, sa hon vid seminariet.

ANNA EKSTRÖM TOG även upp skolmyndigheternas roll och menade att den utredning som nu görs om deras organisation är angelägen. Det gäller att säkerställa att skolmyndigheterna blir en positiv och proaktiv kraft i skolutvecklingen.

Vad utredningen kommer att utmynna i vet ännu ingen. Matz Nilsson anser att skolfrågorna blir för uppsplittrade med dagens organisation. En enda skolmyndighet med tydlig regional koppling skulle vara bättre.

– Det blir så lätt täta skott mellan olika myndigheter, det är min erfarenhet, säger Matz Nilsson.«

SÅ FÅR VIBÄTTRESKOL-FORSKNING

Generellt sett fungerar skolforskningen un

dermåligt och relaterar dåligt till verkligheten.’’’’ Cecilia Christers-

son, vice rektor vid Malmö högskola.

Vad villregeringen med forskningen?Det händer mycket inom skolforsk-ningen. Men signalerna från regeringen är inte enkla att tolka. Nya initiativ tas men det sker vid sidan om Skolforsk-ningsinstitutet, den statliga myndighet som inrättades så sent som 2015.

Regeringen har gett universiteten i Göteborg, Uppsala, Karlstad och Umeå i uppdrag att bedriva praktiknära forskning i samverkan med kommu-ner och friskolor inom ramen för en försöksverksamhet. Arbetet ska pågå 2017 till 2021 och regeringen ska få en slutrapport i mars 2022.

En särskild utredare har fått i upp-drag att presentera förslag på hur samverkan kring praktiknära forskning mellan huvudmän och lärosäten kan stärkas. Utredaren ska även redogöra för den samverkan som sker i dag och de hinder som finns. Utredare är Cecilia Christersson, vice rektor vid Malmö högskola. Uppdraget ska redo-visas senast den 1 november 2017.

Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som ska att se över vad Sve-riges fyra skolmyndigheter ska göra, eller inte göra.

I den särskilda utredaren Kerstin Hultgrens uppdrag ingår även att fö-reslå hur kunskapsspridning och forsk-ningsresultat kan komma verksamma inom skolväsendet till del på bästa sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018.

Skolkommissionens rapport Samling för skolan slår fast att forskningskapa-citeten behöver stärkas för att möta skolan och lärarutbildningarnas behov. Det handlar både om en långsiktig satsning på grundforskning och stöd för uppbyggnad av praktiknära forsk-ning.

Ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare bör inrättas. Syftet ska vara att stödja lärares och skolledares professionella utveckling och skolutveckling.

Kommissionen anser att de statliga skolmyndigheternas uppgifter bör om-prioriteras så att resurser frigörs till ve-tenskapligt förankrat utvecklingsstöd och främjande arbete. Kommissionen vill se en statlig skolmyndighet med närvaro på regional nivå för att stärka och stödja skolhuvudmännen.

MARGARETHA HOLMQVIST


FORSKNING

Ifous vd MarieHélène Ahnborg säger:

– När skolhuvudmän samverkar med varandra och med fors

kare för att med forskningsbaserad kunskap som grund utveckla den egna verksamheten, då händer det saker.

MarieHélène Ahnborg anser att intresset för praktiknära skolforskning är relativt nyväckt.

– Man ska komma ihåg att när Ifous startade 2011 fanns inte särskilt mycket alls. Vi hade fått en skollag som slog fast att undervisningen skulle bygga på vetenskaplig grund. Frågan var vilken vetenskap? Hur man skulle hitta den?

DET FANNS ALLTSÅ ett tomrum att fylla och det gör det fortfarande. Mättnaden är inte nådd, enligt MarieHélène Ahnborg.

– Ifous gör egentligen ingenting märkvärdigt, men vi för samman forskare och intresserade huvudmän som vill göra något tillsammans och det ger resultat.

MarieHélène Ahnborg är kritisk till Skolkommissionens förslag om

att staten ska ta ett större ansvar för skolans lokala utvecklingsarbete.

– Så länge ansvaret för skolan är delegerat till kommuner och fristående skolhuvudmän ska inte staten gå in och ”ta över.” Det är feltänkt och riskerar att frånta huvudmännen initiativet och viljan att ta ansvar på riktigt, befarar hon.

MARIE-HÉLÈNE AHNBORG SÄGER att hon är klar över att landets skolhuvudmän har olika förutsättningar. Men tillägger att den tillit till professionen som det gärna talas om i andra sammanhang även måste gälla för denna grupp.

Hon menar att det finns en hel del annat som staten kan göra. Som att ge mer resurser, ”rena pengar” till den praktiknära skolforskningen. Jämfört med många andra forskningsområden satsas det, enligt MarieHélène Ahnborg, alldeles för lite.

– Även om det inte går att dra direkta paralleller till medicinsk forskning måste man fråga sig om det ska vara så enorma skillnader. Lärare och skolledare måste få möj

lighet till kontinuerlig professionsutveckling och här välkomnar jag Skolkommissionens förslag.

MARIE-HÉLÈNE AHNBORG TROR däremot inte att den utredning om skolmyndigheterna som nu är på gång kommer att leda till några avgörande resultat för den svenska skolan.

– Min personliga uppfattning är att en förändrad skolmyndighetsorganisation nog varken gör till eller ifrån. Men om det kan bli lite mindre rörigt än idag är det förstås bra, säger hon.«

Staten ska inte ta över det som måste vara skolhuvudmännens ansvar, menar Marie-Hélène Ahnborg, vd på forsknings-institutet Ifous.

”STATEN SKA INTE TA ÖVER”Ifous är ett fristående forskningsinstitut för skola och förskola. Där samlas skolhuvudmän, skolor och forskare kring klassrumsnära forskning.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

DOTTERBOLAG TILL SKOLPORTENw Ifous är ett helägt dotterbolag till Skolporten. w Stockholms stad, AcadeMedia, Helsingborgs stad, Nacka kom-mun, Kunskapsskolan och Täby kommun ingår i det treåriga part-nerskapet som har ”ett starkt engagemang när det gäller skolut-veckling på vetenskaplig grund”.w Vd för Ifous är Marie-Hélène Ahnborg och styrelsens ordförande är Ifous grundare och Skolportens huvudägare Per Reinolf.

DET ÄR VI SOM HYR UT REKTORER OCH SKOLLEDAREUthyrning• Vi hyr ut rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag.• Vi kommer snabbt med förslag till lösning av ett akut problem

genom att ta fram rätt person enligt uppdragsbeskrivningen.• Vi är av Almega certifierat bemanningsföretag

Rekrytering• Vi erbjuder hela eller delar av rekryteringsprocessen av

rektorer och chefer inom skola och förskola.• Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska tester

som genomförs av licensierad konsult.• Vi finns i Sigtuna med hela landet som arbetsplats.

Alf Anselmby Rektor att hyra AB070-219 26 68 • [email protected]


Lena Adamson är direktör för Skolforskningsinstitutet.w Hur ser du på Skol

forsknings institutets roll i förhållande till rege ringens initiativ att ge fyra läro säten i uppdrag att tillsammans med kommuner och friskolor initiera forskningssamarbeten?

– När det aviserades i budgetpropositionen förra hösten väckte det en del förvåning att man inte använder sin egen myndighet. För mig är det ännu lite oklart vad de ska göra, men fokus verkar vara mer på samarbetsmodeller än forskning.w Skolkommissionens slutbetänkande betonar behovet av mer praktiknära skolforskning. Vad kan Skolforskningsinstitutet bid ra med där?

– Vi har redan bidragit! Skolforskningsinstitutet har tagit fram en tydlig forskningsprofil som syftar till att förena vetenskaplig kvalitet med professionsrelevans. Vi har en ansöknings och bedömningsprocess som innebär att det måste finnas ett avtal mellan lärosäte och skolan. Forskningen ska bedrivas i anslutning till skolan

och de som är verksamma där. Deras röst är lika viktig som forskarnas i det här.w Hur ser du på dagens skolforskning?

– Den fungerar dåligt ur ett nationellt, övergripande perspektiv, och det beror i grunden på hur lärarutbildningen är organiserad, utan ett fast riktat basanslag för forskning. Vi behöver satsa mer på forskar

miljöer i anslutning till lärosätena och lärarutbildningarna. De forskarskolor som finns satsar mer på enskilda individer, som i liten utsträckning kommer tillbaka till skolan, och om de gör det tas deras forskning ofta inte till vara.

w Nu ska skolmyndigheterna utredas. Hur påverkar det Skolforskningsinstitutet, enligt dig?

–Jag har ingen aning som hur det kommer att påverka oss. Det är bra att rollerna klargörs, skolpolitiken behöver mer tydlighet, men Skolforskningsinstitutets verksamhet är forskningsorienterad och tange rar väldigt lite av de andra gör. Men jag hoppas att utredaren ser vilken hög kvalitet vi har på vår verksamhet.«

Initiativ somförvånadeSkolforsknings institutet startade så sent som 2015 men ska redan nu utredas tillsammans med övriga skolmyndigheter.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

SKRIVELSE TILL UTREDNINGENw Skolforskningsinstitutet har skickat en skrivelse till den utredning som ska göra en organisationsöversyn av skolmyndigheterna. w Bakgrunden till skrivelsen är att det, enligt institutet, finns frågetecken kring utredningens uppdrag. Av direktiven framgår det inte att frågor som rör finansiering av forskning ingår i utredningsuppdraget. Men vid ett första möte med utredaren fick Skolforskningsinstitutet information om att utred-ningen även omfattar forskningsfinansiering.

Lena Adamson.FOTO: MAGNUS HARTMAN

Ny tid. Nya tankar.Nya lyxiga Viking Grace.Få ny inspiration och konferera ombord på eleganta Viking Grace. Stora och små lokaler, skräddarsydda aktiviteter, spa och Östersjöns bästa kockar.

DAGSKRYSSNING MED VIKING GRACE OCH AMORELLA Stockholm–Mariehamn. Bufféfrukost, fem timmars konferens med kaffe och frukt samt buffémiddag med vin, öl, läsk och kaffe. Fartygsbyte i Mariehamn.Prisex 455:- (ord pris 525:-)

DYGNSKRYSSNING MED VIKING GRACE, STOCKHOLM–ÅBO Del i Insidehytt, bufféfrukost, -lunch och -middag med vin, öl, läsk och kaffe samt fyra timmars konferens med kaffe och frukt. Prisex 835:- (ord pris 929:-)

Gäller 1/9–30/12 2017. Boka senast 31/10. Ange kod SKONFX.

Läs mer på Vikingline.se/konferens eller boka direkt på 08-452 40 40.

PROVA VIKING GRACE

I HÖST TILL SPECIALPRIS


Förebygg, förhindra och skydda mot våld i skolmiljöDet är inte en fråga om om, utan snarare om när. Det är de flesta överens om när debatten handlar om väpnat våld i skolmiljö.

Kursen Skolsäkerhet ger rektorer, skolledare, lärare och andra medarbetare mental förberedelse och fördjupad kunskap om hur man förebygger våld och hur man agerar om det som inte får hända ändå händer! Tre dagar, 4-6 oktober, i Stockholm.

Kursen bygger på Skolverkets folder ”Väpnat våld i skolan – hur skolor kan agera om det händer”, som har tagits fram i samarbete med Polisen, SKL och MSB.

Företagsuniversitetet är ett av Sveriges ledande utbildningsföretag och ägs av Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet.

www.foretagsuniversitetet.se/2061

08-600 62 00 | [email protected] | www.foretagsuniversitetet.se

Skolsakerhet.indd 1 2017-08-15 13:53:43

FORSKNING

Det måste bli bättre samverkan inom skolforskningen. Men att ordna det är inte Skolforsk-ningsinstitutets uppgift, tycker forskningsminister Helene Hell-mark Knutsson.

HELENE HELLMARK KNUTSSON vill ha en tydlig koppling mellan akademin, lärarutbildningarna och skolan. Det är utifrån det samverkansbehovet som regeringens satsningar ska ses. Bland annat den försöksverksamhet där fyra universitet bedriver praktiknära forskning ihop med kommuner och friskolor.w Borde inte det vara en uppgift för Skolforskningsinstitutet?

– Institutet har en annan roll. Dess huvudinriktning är att samla in och sprida forskning, det kan inte lösa hur samverkan ska ske.

Ministern nämner också den utredning om forskningssamverkan som är på gång och som ska vara klar redan i höst.

– Det finns väldigt mycket kvar att utveckla för att få en trygg vetenskaplig grund för skolans arbete. Då handlar det om att stärka den praktiknära forskningen och även om få in den i lärarutbildningarna.

HELENE HELLMARK KNUTSSON tar upp ALFavtalet mellan staten och vissa landsting om utveckling och forskning inom hälso och sjukvården. Något liknande bör kunna komma skolan till del, menar hon.

– Man behöver inte kopiera det rakt av, men det kan vara en inspiration och en modell som kan stärka samverkan mellan akademin och skolan.«

Ministern vill se mer samverkan

Hyr en rektor!

www.rektorspoolen.se

Vi har landets största nätverk med Sveriges viktigaste chefer.

Kontakta Jan Magnusson 0706-455451eller Jonas Berkling 0709-202333



Vi utvecklar Sveriges viktigaste människorwww.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

KO N F E R E N S H T 1 7

PROGRAM• I hjärnan på en sexåring • Hur blir det ämnesövergripande lärandet förskoleklassens styrka? • Det långsiktiga lärandet – planering och samarbete som fungerar• Hur experimenterar vi fram lusten att utforska omvärlden?

UMEÅ 26 OKT • STOCKHOLM 10 NOV • GÖTEBORG 17 NOV • MALMÖ 24 NOV • KALMAR 1 DEC

Förskoleklassens rikskonferens 2017- ny� ken och lekande undervisning

PROGRAM• Hur kan entreprenöriellt lärande se ut i fritidshem? • Hur arbetar vi språkutvecklande på fritidshemmet?• Hur stärker vi elevernas matematiska självförtroende?• Hur hjälper vi eleverna få syn på sin egen förmågeutveckling?

UMEÅ 24 OKT • STOCKHOLM 8 NOV • GÖTEBORG 15 NOV • MALMÖ 22 NOV • KALMAR 29 NOV

Fritidshemmens rikskonferens 2017- hur gör vi den nya läroplanen levande?

PROGRAM• Matematik för nyanlända i en digital samtid• Genom matematikkurserna Ma1 till Ma5 med GeoGebra• Undersökande matematik för alla elever med TI-Nspire CAS

STOCKHOLM 28 NOVEMBER

Fördjupningsforum för gymnasielärare i matematik 2017- hur utvecklar vi elevernas matematiska tänkande med digitala hjälpmedel?

Fördjupningsforum för gymnasielärare i svenska 2017- hur kan vi stärka gymnasieelevers skriftkompetens?

PROGRAM• Hur leder man elever till skrivutveckling?• Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande?• Hur utvecklar man skri� kompetens hos den skrivovana och omotiverade eleven?


PROGRAM• Vad är historiebruk?• Hur kan museerna hjälpa skolan med historiebruk?• Hur ska vi använda kunskapskraven?• Hur lägger jag upp undervisningen om historiebruk?


Fördjupningsforum för gymnasielärare i historia 2017- hur ska vi använda historiebruk i skolan?

Läs mer och anmäl dig på www.lararfortbildning.se

PROGRAM• Att motivera hjärnan - hur svårt kan det vara? • Hur sprider vi lärglädje i skolan varje dag? • Hur tar vi till vara på skrivglädjen i en digital samtid? • Hur formar vi en elevnära och kreativ undervisning i praktiken?

STOCKHOLM 7 NOV

Läraren i en digital samtid- rikskonferensen för lärare i åk 1-3

4+Gå fyra så bjuder vi

rektor


rektor


rektor

* Pris exkl. moms. Lunch och ka� e ingår.

Pris 2 900 kr*

Pris 2 900 kr*

Pris 2 900 kr*

Pris 4 900 kr*

Pris 4 900 kr*

Pris 4 900 kr*

Skolledaren nr 7_Uppslag_Konferenser HT17.indd 1 2017-06-09 09:13:47


Vi utvecklar Sveriges viktigaste människorwww.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

KO N F E R E N S H T 1 7

PROGRAM• I hjärnan på en sexåring • Hur blir det ämnesövergripande lärandet förskoleklassens styrka? • Det långsiktiga lärandet – planering och samarbete som fungerar• Hur experimenterar vi fram lusten att utforska omvärlden?

UMEÅ 26 OKT • STOCKHOLM 10 NOV • GÖTEBORG 17 NOV • MALMÖ 24 NOV • KALMAR 1 DEC

Förskoleklassens rikskonferens 2017- ny� ken och lekande undervisning

PROGRAM• Hur kan entreprenöriellt lärande se ut i fritidshem? • Hur arbetar vi språkutvecklande på fritidshemmet?• Hur stärker vi elevernas matematiska självförtroende?• Hur hjälper vi eleverna få syn på sin egen förmågeutveckling?

UMEÅ 24 OKT • STOCKHOLM 8 NOV • GÖTEBORG 15 NOV • MALMÖ 22 NOV • KALMAR 29 NOV

Fritidshemmens rikskonferens 2017- hur gör vi den nya läroplanen levande?

PROGRAM• Matematik för nyanlända i en digital samtid• Genom matematikkurserna Ma1 till Ma5 med GeoGebra• Undersökande matematik för alla elever med TI-Nspire CAS


Fördjupningsforum för gymnasielärare i matematik 2017- hur utvecklar vi elevernas matematiska tänkande med digitala hjälpmedel?

Fördjupningsforum för gymnasielärare i svenska 2017- hur kan vi stärka gymnasieelevers skriftkompetens?

PROGRAM• Hur leder man elever till skrivutveckling?• Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande?• Hur utvecklar man skri� kompetens hos den skrivovana och omotiverade eleven?


PROGRAM• Vad är historiebruk?• Hur kan museerna hjälpa skolan med historiebruk?• Hur ska vi använda kunskapskraven?• Hur lägger jag upp undervisningen om historiebruk?


Fördjupningsforum för gymnasielärare i historia 2017- hur ska vi använda historiebruk i skolan?

Läs mer och anmäl dig på www.lararfortbildning.se

PROGRAM• Att motivera hjärnan - hur svårt kan det vara? • Hur sprider vi lärglädje i skolan varje dag? • Hur tar vi till vara på skrivglädjen i en digital samtid? • Hur formar vi en elevnära och kreativ undervisning i praktiken?

STOCKHOLM 7 NOV

Läraren i en digital samtid- rikskonferensen för lärare i åk 1-3


rektor


rektor


rektor

* Pris exkl. moms. Lunch och ka� e ingår.

Pris 2 900 kr*

Pris 2 900 kr*

Pris 2 900 kr*

Pris 4 900 kr*

Pris 4 900 kr*

Pris 4 900 kr*

Skolledaren nr 7_Uppslag_Konferenser HT17.indd 1 2017-06-09 09:13:47


INTERVJU Ylva Mårtens

Barn har yttrandefrihet. Både enligt barnkonventionen och grundlagen. Men ofta står oroliga vuxna i vägen.

Det säger Ylva Mårtens som har lång erfarenhet av journalistik med fokus på ungas villkor. Hon har bland annat jobbat med programmet Barnen, som tidigare gick i P1, och skrivit boken Vad säger barnen? (Atlas 2016), som handlar om att intervjua unga. Boken riktar sig till allt från journalister till skolpersonal och fritidsledare.

– Många förstår inte att barnkonventionen har två sidor. Den ena går ut på att skydda unga från att fara illa, den andra sidan handlar om att de ska komma till tals. Det finns inte heller några åldersgränser i lagen om yttrandefrihet, den gäller alla, säger hon.

YLVA MÅRTENS HAR träffat ett stort antal rektorer och lärare genom åren som varit försiktiga när det gäller att släppa in medier på skolan. Något som hon tycker är rimligt, men det kan också bli kontraproduktivt.

– Medierna är en stor del av samhället och en viktig arena för den offentliga debatten. Därför måste barn få lära sig att, med vuxen handledning, handskas med dem.

Hennes erfarenhet är att skolor rutinmässigt skickar ut formulär där föräldrar fyller i om deras barn får bli intervjuade och vara med på bild. Då kan föräldrar avfärda all

medverkan i ett svep, och hindra barnets yttrandefrihet och utveckling i förhållande till medierna.

– De flesta barn tycker att det är spännande att vara med i radio, tv och tidningar. De blir sedda, får frågor som de kanske aldrig har fått tidigare och lär sig reflektera. Om de säger något kritiskt om skolan får rektor acceptera det, eftersom barnen har yttrandefrihet.

Ylva Mårtens menar inte att alla journalister till varje pris ska släppas in i skolan. Men i stället för rutinformulär och generella fotoförbud bör rektor ta ställning i varje enskilt fall. Ta reda på syftet med reportaget och om det verkar seriöst. Om yngre elever vill vara med bör lärare eller rektor kontakta föräldrarna.

– Men 15–16åringar måste få uttala sig om sig själva och sina liv utan att föräldrarna ska godkänna.

NÄR DET GÄLLER yngre barn kan lärare vara med vid intervjun och hjälpa till att få fram budskapet. Det är viktigt att ge barnen tid att vara med och att läraren peppar eleverna att säga vad de tycker.

Barnen måste också få veta att de inte behöver svara på alla frågor och att de kan be att få läsa artikeln, titta på bilder eller höra inslaget i förväg.

Ylva Mårtens tycker att unga borde få lära sig de pressetiska reglerna i skolan. Där finns till exempel information om vad som är förtal. Hon tror att det också skulle vara bra när

det gäller ungdomars uppförande på internet och i sociala medier.

Hon säger att det är upp till varje rektor att hitta balansen mellan skydd och yttrandefrihet. Lärarna kan också behöva få utbildning i hur kontakt med medier kan bidra till att vidga barnens yttrandefrihet och världsbild, hur pressetiken ställer krav på journalister att skydda ovana intervjupersoner och grundlagens skydd för källor som vill vara anonyma.

YLVA MÅRTENS TRYCKER också på vikten att lära eleverna om barnkonventionen och uppmuntra dem att använda sin yttrandefrihet på olika sätt.

Hon tror att skolans ängslighet inför media handlar om olika saker. Det kan till exempel finnas barn i klassen med skyddad identitet, de ska självklart inte vara med på bild eller med namn, säger hon, men kan intervjuas anonymt. Hon upplever också att det finns en förminskande bild av barn i samhället, att de skulle fantisera ihop grejer eller säga saker som kan skada andra. Men hennes erfarenhet är att barn vet var gränsen går i intervjuer.

När det gäller allvarliga våldsdåd, som till exempel morden i Trollhättan, menar Ylva Mårtens att det är rimligt att rektor är restriktiv mot medierna. Det står också i de pressetiska reglerna att journalister ska visa brotts och olycksoffer största möjliga hänsyn.«

Journalisten som vill ha PRESSETIKPÅ SCHEMATÄngsliga skolor hindrar barn från att utnyttja sin yttrandefrihet. Det menar Ylva Mårtens, journalist med 40 års erfarenhet av att intervjua unga, och önskar sig pressetik på schemat.TEXT JENNIE AQUILONIUS

LAGEN DRÖJERw Planen var att göra barnkonven-tionen till svensk lag från 1/1 2018. Nu har regeringen skjutit på införandet två år. Statskontoret har fått i uppdrag att göra en fördju-pad analys vad det kommer att kosta att inkorporera den redan ratifice-rade konventionen i svensk lag.w Ett annat skäl till att skjuta upp in-förandet är att det måste finnas tid att utbilda medarbe-tare på myndigheter om vad inkorpore-ringen innebär.


Utdrag ur depressetiskareglerna

… och ur barnkonventionen

w Visa särskild hänsyn mot ovana inter-vjupersoner. Upplys den intervjuade om huruvida samtal och annat mate-rial är avsett för publicering. w Tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges. w Visa alltid brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga. w Overväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.Källa: Spelregler för press, radio och TV (Pressens samarbetsnämnd).

1) Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att obe-roende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tan-kar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat ut-trycksmedel som barnet väljer.2) Utövandet av denna rätt får un-derkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga(a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende; eller(b) för att skydda den nationella säker-heten, den allmänna ordningen (ordre public) eller folkhälsan eller den all-männa sedligheten.Utdrag ur artikel 13.

Möt Ylva Mårtens på Nordiska Skolledarkongressen i mars 2018. Hon berättar om sitt arbete tillsammans med Marie Lundin, Simrishamn, som redan nu utbildar kommuner i barnkonventionen.

Journalisten som vill ha PRESSETIKPÅ SCHEMAT

Närvarande uppväxt - alla elevers rä� �ll utbildning

#närvaroeffektenläs mer på novaso�ware.se


Studenterna löser vikariejobben– kommunen la ut skolans vikariehantering

Skolförvaltningen på Bodens kommun beslutade att lägga ut hela sin vikarie-hantering på StudentConsulting. – Vi är otroligt nöjda med Student-Consulting som leverantör, deras leve-ransstatistik och professionalitet i alla sammanhang, säger Maria Lundgren, skolchef Bodens kommun.

kolsektorn har ett stort

behov av vikarier och att

snabbt hitta rätt kompetenser

för att klara sitt resursbehov.

Bodens kommun i Norrbotten

är inget undantag, så där be-

slutade man sig för att lägga

ut hela sin vikariehantering

på StudentConsulting. Allt

från förskola till gymnasiesko-

la och komvux.

Uppdraget styrs utifrån ett

systemstöd som hanterar

hundratals beställningar per

dag med resurser från en

personalpool bestående av 50

lärarstudenter, 35 pensione-

rade lärare och 30 heltidsan-

ställda.

– Under vårt samarbete

med Bodens kommun har

64 personer rekryterats,

lärare som fått anställning

hos Bodens kommun via vår

resurspool konstaterar Tobias

Lindfors, VD StudentConsul-

ting.

Maria Lundgren, skolchef i

Bodens kommun, är nöjd med

resultatet och berättar i en

intervju på Luleå Näringsliv

AB:s webb om projektet:

– Alla är vinnare i denna

lösning eftersom vi får möjlig-

het att möta studenterna som

vikarier i våra verksamheter

och ge dem en bild av oss som

arbetsgivare, säger hon. Vi

vet att vi behöver rekrytera

många av dem och eftersom

konkurrensen är stor, är det

en stor fördel för oss att redan

känna dem.

– Att vi dessutom fått

tillgång till ett system som

möjliggör för våra chefer och

medarbetare att hela tiden

följa flödet av beställda och

levererade timmar, samt vem

som kommer och hur deras

profil ser ut, är ett myck-

et stort stöd för oss. Vi är

Maria Lundgren

Alla är vinnare i denna lösning.

otroligt nöjda med Student-

Consulting som leverantör,

deras leveransstatistik och

professionalitet i alla sam-

manhang.

Tobias Lindfors håller med

och fortsätter:

– Våra lärarstudenter får

en viktig arbetslivserfarenhet

tack vare detta och samtidigt

möjligheten att hitta sin fram-

tida arbetsplats. Pensionärer-

na är också väldigt nöjda med

att kunna gå in när de har

möjlighet och de är mycket

uppskattade av sina gamla

kollegor.

Kontakta oss på: [email protected]

Maria Lundgren, skolchef Bodens kommun, är nöjd med StudentConsulting

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN STUDENTCONSULTING


KRÖNIKA

Personliga egenskaper – javisst, personligheten spelar roll för vilket slags chef du är. Men framgångsrikt chefskap handlar till stor del om kunskaper, tankesätt och färdigheter, som man kan lära sig, öva upp i samspel

med andra och bli bra på med tiden.Sedan finns det också en annan aspekt som lätt kommer bort i

det ständiga flödet av kritik mot ”dåliga chefer”. Vi borde prata ännu mer om de organisatoriska förutsättning

ar som chefer får för sina uppdrag. Arbetsvillkoren för chefer i offentlig sektor varierar rejält. Det

är lättare att vara en bra chef i vissa verksamheter än i andra. Det har tydligt kommit fram i forskning, till exempel i Chefios projektet för några år sedan.

Generellt har chefer i skola, vård och omsorg sämre organisatoriska förutsättningar än kolleger i de tekniska förvaltningarna. Välfärdens chefer har exempelvis fler underställda medarbetare, sämre tillgång till administrativt stöd och svårare att få till en dialog med sina överordnade om balansen mellan verksamhet och budget.

DE HÄR PUNKTERNA – om mål, krav, resurser, antal medarbetare och stöd – finns med på en ny checklista för chefers arbetsmiljö från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

En sådan kan vara bra att använda om du vill fundera över hur det egentligen ser ut på din hemmaplan.

Är målen tydliga? Prioriteringarna? Hur nära har du till närmaste chef? Hur många medarbetare ska du leda? Vilket stöd finns när det gäller administration och lokalfrågor? När datorerna krånglar?

Vips har du ett underlag för samtal med din chef. Samma frågeställningar hör hemma i det systematiska arbets

miljöarbetet. De tas upp i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Föreskrifterna är värda att lyfta fram igen och igen. Glöm inte att de även omfattar dig som chef.

En viktig poäng med att analysera de organisatoriska förutsättningarna är att man flyttar fokus från individ till organisation. Det gör mönstren synliga.

Kartläggningar är förstås ingen lösning i sig, om man inte använder resultatet för att förändra. Men om man kommer till rätta med åtminstone några orimliga villkor kan det få stor betydelse för chefers arbetsmiljö, och troligen vara bra för medarbetarna också. Det är svårt att lyckas som chef utan rimliga villkor – och närmast omöjligt att hålla i det långa loppet.«

Bra villkor grogrund för bra chefer

GÄSTKRÖNIKA

MargaretaEdlingJournalist med inriktning mot bland annat arbetsmiljö och arbetsrätt

FOTO

: STEN ARN

DT

ARRANGERAS AV SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND OCH BOK & BIBLIOTEK | Svenska Mässan Göteborg

Save the date

13–14 mars 2018

Beställ programmet redan nu på

skolledarkongressen.se

Programmet skickas ut vecka 44 och anmälan öppnas på hemsidan


BÖCKER

Nordiska skolcheferAktörer i en bruten kedja Lejf Moos (red), Elisabet Nihlfors (red), Jan Merok Paulsen (red)GLEERUPS

w Ett centralt citat i boken är detta: ”Utbildningens huvudmål att utbilda eleverna till att bli aktiva deltagare i ett demokratiskt samhälle har övergått till att delta i konkurrensen om en topplacering i de globala kunskapsmätningarna”.

New public managementsynen har lett till att man mer ser till de tekniska resultaten än till de pedagogiska, och att man ökar antalet nationella test (i Danmark en tiofaldig ökning!). Då fattar man beslut utifrån evidens snarare än poli

tisk vilja vad man vill med skolan.

Detta är en gemensam trend i Norden, även om det ser olika ut i olika länder. Ett resultat är att juridiken så att säga ”kör över” förnuftig pedagogik och lärarna styrs in mot en konformistisk ram.

BOKEN TAR SIN utgångspunkt i undersökningsdata som samlats in i Sverige, Norge, Danmark och Finland under i huvudsak åren 2008–2013. I undersökningarna ingår skolchefer i de fyra länderna samt ordförande och vice ordförande i lokala skolstyrelser. Varje

kapitel har olika teman och en del har också särskilda avsnitt, så kallade ”landrapporter”.

Jag skulle tro att texterna är mest intressanta för läsning och reflektion mellan skolchefer och lokala politiker, men även statsvetare som närmare vill studera styrkedjan inom skolväsenden i Norden.

Styrningen i de olika länderna har många likheter, men när man letar efter skillnader är de inte svåra att hitta. Ett exempel är att Finland, som styrs från toppen, byggs från botten och har stöd och support från sidorna.

På flera andra håll i Norden finns det i stället en misstro mellan olika nivåer i systemet. Inte minst uppstår konflikter när lokala politiker vill lägga sig i skolledarnas statliga uppdrag.

I SVERIGE ÄR det däremot svårt att veta vem som är ansvarig för vad. Det beror på, menar man, att det finns en obalans mellan de offentligt ansvariga och olika aktörers faktiska makt.

I flera nordiska länder ses de kommunala kvalitetssystemen inte som ett stöd i utvecklingsarbetet, utan mest som ett kontrollsystem. Inte minst i Sverige är också förtroendet från politiker gentemot skolledare lågt, och förtroendet åt det omvända hållet är lika svagt.

En slutsats man drar är att ett generellt problem är att man saknar dialog mellan politiker och skolledare, och sällan sker dialog mellan politiker och skolchef. Få skolchefer får återkoppling av sina politiker.

För stora avstånd är alltså ganska vanliga, där det bland annat på många håll förts in mellanchefer mellan skolchef och rektorer och det finns flera anledningar.

SKOLCHEFEN HAR FÖR stort ansvarsområde för att kunna ha relationer till alla skolledare. Man använder uttrycket ”bypass” för att beskriva hur staten styr direkt till rektor och lärare, och passerar kommunens beslutandeorgan utan att ens vinka. Dessutom är förhållandet mellan skolstyrelse och skolledare på många håll svagt, beroende på att de sällan träffas.

Över huvud taget är kommunikationen bristfällig mellan aktörer på olika nivåer.

Avslutningsvis konstaterar man att det finns en risk att vi missar väsentliga och välfungerande saker i svensk skola, som att fostra goda och demokratiska samhällsmedborgare, om vi enbart fokuserar på Pisa resultaten. Vi måste diskutera utbildningens huvudsakliga syfte och hela läroplansuppdraget. Så sant.

TORBJÖRN HANÖ

Pisa-resultaten är inte allt

Rektor/chef att hyra och/eller rekrytera!

Kompetenta skolledare/chefer att hyra, för kortare eller längre tid, i hela Sverige! Telefon: 08-545 160 20. E-post: [email protected]. Hemsida: www.kunskapsbolaget.se.

… utvecklar ledare och organisationer

Ett rektorsprogram med ett unikt upplägg

Mittuniversitetets rektorsprogram är för dig som söker nya utmaningar, gillar förändringsledning och har en passion för lärande. Vi erbjuder ett unikt upplägg med skolledarskap som den röda tråden genom utbildningen vilket gör att du får en direkt koppling mellan teori och praktik.

Läs mer på: miun.se/rektorsprogrammet


Med teamet i tematCarina Dahlberg, Yvonne Johans-son, Ingela Thörn och Maude VahlersvikSTUDENTLITTERATUR

w Är du en engagerad men frustrerad förskolechef?

Tycker du att förutsättningarna för dina medarbetare är under all kritik men vet inte vad du ska ta dig till?

Ser du att dina arbetslag nått vägs ände?

Tror du att du själv är lösningen på alla de problem som dina medarbetare upplever?

Har du tappat tilltron till din organisatoriska förmåga?

Om du/ni inte gör något kommer varenda förskollärare i din verksamhet att säga upp sig?

Då är detta boken för dig, men främst för dina medarbetare.

Boken är indelad i tre delar som beskriver bakgrunden, arbetslagets pedagogiska resa och vilka teorier författarna lutar sig mot.

Den är som ett komplett uppslagsverk till arbetslag som vill förändring men inte vet hur eller var de ska börja. Boken beskriver hur de ur frustrationen påbörjade sitt utvecklingsarbete 2005 och var de är 2015 i denna pågående resa.

”Hur orkade vi ens fundera på att starta ett förändringsarbete i en redan hårt belastad verksamhet när tiden var en bristvara och orken och motivationen började tryta? …Vi började helt enkelt gräva där vi stod.”

Här tar de upp allt från hur man skapar team och olika sätt att arbeta tematiskt till holistiskt perspektiv och dokumentation. Med säker hand för de mig vidare genom huvuduppdragets olika delar och vad egentligen ett deluppdrag är.

Jag får även inblick i hur de ser på inskolning, föräldrasamverkan och ett nytt sätt att ha föräldramöten. Det hela mynnar ut i det de själva kallar för tematisk multiprocesspedagogik. Allt är skrivet med olika forskningsperspektiv i ryggen och det är mycket kunniga kvinnor som lagt ner sin själ både i boken och sin utveckling.

Det är främst i den första delen jag som förskolechef blir engagerad och nyfiken. Jag får exempel på hur jag kan stötta mina medarbetare i förändringsarbeten och blir stärkt i

hur jag organiserat för lärande och utveckling hos oss.

För pedagogen handlar det om att se på uppdraget med nya ögon och verkligen göra det bästa av förutsättningarna.

Att beskriva hela boken går inte här men som förskollärare på förskolan är detta verkligen en bok som kan ge mersmak. När jag skriver att den är komplett menar jag det verkligen.

Det känns inte som att de tappat bort ett enda perspektiv eller någon del. ALLT är med!

Jag tar med en fråga till mina egna medarbetare som inte tycker att jag är tillräckligt närvarande. Författarna tycker nämligen att det är positivt med en frånvarande, administrativ och centraliserad chef. Det skapar friutrymme för egen ansvar, anser de.

HELEN LÖFGREN

Utvecklingsarbetenas handbok

31 JAN – 1 FEB 2018

TEMA 2018 SKOLUTVECKLING : FÖRSTÅ, FÖRKLARA

OCH FÖRBÄTTRA

Läs mer och anmäl dig på vaxjokonferensen.se

I år genomförs Växjökonferensen för 30:e året i rad och några av föreläsarna är:

Peter Fredriksson, generaldirektör SkolverketAnna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsministerTilde Björfors, forskare, cirkusdirektör och konstnär

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds UniversitetTorkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap

vid Karolinska institutetArrangörer:

Region Kronoberg Växjö kommun

Linnéuniversitetet


Annons

BÖCKER

Lesson study – Kollegial professionsutvecklingElaine Munthe, Nina Helgevod, Raymond BjulandNATUR & KULTUR

w Hans Alfredson skrev en gång En liten bok om att bränna kvis-tar, gräs, löv och annat avfall i ett hörn av trädgården, som handlade om att, ja, ni fattar.

Boken Lesson study – Kolle-gial professionsutveckling handlar om just det titeln beskriver. Båda är föredömligt koncist hållna. Där stannar likheterna, den ena är mer humoristisk än den andra (gissa vilken), men det ska inte ses som ett negativt omdöme om Lesson study.

BOKEN ÄR SKRIVEN utifrån en norsk kontext, men har vid behov överförts till svensk kontext, eller så har norska förhållanden förklarats. Mer sådant i översatta böcker, tack!

Författarnas mål med boken är att introducera begreppet lesson study och att kunna hjälpa lärare, skolledare och lärarutbildare att komma igång och prova arbetssättet. Det lyckas de bra med.

De ger både en teoretisk bakgrund och många praktiska tips för hur man kan gå tillväga. De skriver boken utifrån principen att först presentera vad man ska göra, därefter hur det kan göras och slutligen presentera den teoretiska delen, ett avslutande varför.

LESSON STUDY ÄR ett sätt att systematisera lärares lärande. Tillsammans planerar ett antal lärare en lektion, ett moment eller liknande. Någon av lärarna genomför lektionen och

de andra observerar vad som händer i klassrummet. Därefter utvärderar man lektionen och försöker förbättra den. Helst ska man genomföra den förbättrade versionen och utvärdera skillnaderna mellan de två tillfällena.

Det man utvärderar är inte läraren, utan elevernas lärande och förhållandet mellan undervisningen och lärandet.

MODELLEN HAR ANVÄNTS i 140 år i Japan, och bland andra Dewey förespråkade modellen. Nutida forskning om lärande och professionsutveckling bland lärare innehåller en del nyckelfaktorer för att insatser ska lyckas, och flera av dem rimmar väl med lesson study.

Exempel på det är att man behöver ifrågasätta sin egen undervisning på ett systematiskt sätt, och ha vilja och förmåga att göra det. Man måste vilja pröva sina teorier i prak

tiken och också välkomna kollegialt lärande, inte minst låta andra observera och diskutera ens egen undervisning.

LESSON STUDY TAR tid. Dels behöver man avsätta tid för planering och lektionsbesök och efterföljande reflektioner, dels behöver processen vara utsträckt över tid. En till två cykler per år är vad man hinner med.

Som skolledare måste man stötta processen, och inte minst skapa tid för lärarna att satsa på det. Skolledaren behöver, som vid all skolutveckling, vara aktivt stöttande och bekräftande, och helst vara involverad på olika sätt. Man kan också behöva öppna börsen för att plocka in någon utomstående expert på området. Och helst ge utrymme för de deltagande lärarna att få presentera sina lärdomar för alla kolleger.

Resultatet av lesson studies

Kom igång med lesson study – ett nytt arbetssätt

Behöver du stärkadin förmåga att ledaoch styra?Genom Rektorsprogrammet får du nödvändiga kunskaper och färdigheter för att klara ditt uppdrag.

Befattningsutbildningen vänder sig till rektorer, förskolechefer och biträdande rektorer.

ANMÄL HÄRwww.skolverket.se/rp

REKTORSPROGRAMMET

Anmäl 15/9–16/10


Kom igång med lesson study – ett nytt arbetssättkan då bli att lärare lär sig ändra sin praktik så att undervisningen blir bättre.

Metoden har visat sig leda till bland annat att lärare börjat ifrågasätta begreppen starka och svaga elever, då man insett att olika undervisningssätt faktiskt leder till att alla elever kan vara ”starka”. Skillnaden är sättet att undervisa.

Boken innehåller också ett avsnitt om hur man kan använda metoden på lärarutbild

ningar, och jag ser direkt att delar av det kan användas för att introducera nya lärare på en skola. Det kan exempelvis handla om att på ett strukturerat sätt få den nya kollegan att lära sig av mer erfarna lärare vilka svårigheter elever kan möta i olika moment, eller hur man som lärare kan ta reda på vad eleverna redan kan.

För att sammanfatta: en användbar liten bok.

TORBJÖRN HANÖ

Har vi rätt e-postadress till dig?Har du lämnat rätt e-postadress till oss? Det är extra viktigt nu när vi snart skickar ut löneenkäten.

Du ändrar lätt på Mina Sidor på hemsidan. Där går det också att ändra om du bytt arbetsgivare eller befatt-ning sedan senast.

Logga in med ditt medlemsnummer (kolla det på sista sidan av Skolledaren) och de fyra sista siffrorna i ditt person-nummer.

Ta hjärnan på allvar- öka lusten till lärande och höj elevernas resultat

STOCKHOLM 24 JANUARI 2018HELDAGSKONFERENS

EN KONFERENS AV OCH MED

ANNA TEBELIUS BODIN

INNEHÅLL• FOKUS FOKUS FOKUS - styr, fånga och behåll uppmärksamheten

• HJÄRNAN BEHÖVER STRUKTUR - skapa förutsättningar för bättre inlärning

• NYTTJA KAPACITETEN OPTIMALT - förbättra elevernas minne med pedagogisk variation

• DOPAMINET SKAPAR FÖRVÄNTNINGAR - utnyttja hormonernas kraft

• RÄDSLAN OCH KÄRLEKEN - jonglera med tankens två stora drivkrafter

lararfortbildning.se

700 SKOLOR HAR REDAN HAJAT GREJEN.

R E I N V E N T I N G I T

Inrego är Sveriges största återförsäljare av återanvända IT-produkter och tjänster. Varje månad levererar vi 20 000

datorer och andra IT-produkter till skolor och företag. Det fungerar precis som när man köper nytt. Samma prestanda, garanti och äkta mjukvaror från Microsoft.

Läs mer på inrego.se


Boka dina biljetter nu på skolforum.com

Skolforum arrangeras avLärarnas RiksförbundLärarförbundetSvenska LäromedelStockholmsmässan

Inspiration – En mässhall fylld av de senaste läromedlenKompetensutveckling – Massor av seminarer och workshops Erfarenhetsutbyte – Lär av tusentals kollegorAktuellt – Spännande gäster och diskussioner på flera scener

30-31 oktober 2017

Välkommen till Nordens största mötesplats för alla som arbetar inom skolan.Besök skolforum.com för att läsa mer om vårt program. Där kan du också se filmer och möta föreläsare, besökare och utställare från det senaste forumet.

skolforum.com


PÅ DIN IDAAktuellt från Sveriges Skolledarförbund

Nästa nummer 22 novemberNästa nummer av Skolle-daren ges ut 22 november. Det blir ett temanummer om framtidsfrågorna för ledarskapet i förskola och skola, vilket Sveriges Skol-ledarförbund anser är den viktigaste frågan inför riks-dagsvalet 2018.

Temanumret, som på allvar inleder vår valrörelse, blir en extra omfattande, angelägen och inspireran-de utgåva som dessutom kommer att nå dubbelt så många läsare än vanligt. Det kommer att delas ut till både medlemmar, ännu inte medlemmar, besluts-

fattare och politiker. Till dess träffas vi bland

annat via vårt ny-hetsbrev Skolle-dare.FREDAG.

Nu lyfter vi fram Sveriges viktigaste cheferDen 3 september firade vi

Skolledarnas dag för femte året i rad. Syftet med da

gen är att samla alla skolledare, medlemmar och ännu inte medlemmar, för att synliggöra skolledarnas viktiga arbete.

Vi vill visa hur avgörande ledarskapet i förskola och skola är för barns utveckling och elevernas resultat. Förutom att synliggöra vårt viktiga arbete behöver vi också beskriva och informera om vilka förutsättningar som behövs för att skolledare ska kunna ta sitt ansvar fullt ut.

Sveriges Skolledarförbund är allt synligare i media, och vår senaste medlemsundersökning visar att våra medlemmar upplever oss som den samlade rösten för alla skolledare. Det är glädjande och mycket viktigt då vi verkligen behövs och kan göra skillnad i debatten.

EN DEL AV synliggörandet av skolledarprofessionen utgörs av vårt pris, Sveriges Stora Skolledarpris.

Vi har nu öppnat nomineringsförfarandet för det pris som delas ut 2018. Priset innebär, förutom ett fint synliggörande, en prissumma på 100 000 kronor. Missa inte prisutdelningen som sker under högtidliga former i samband med Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg den 13–14 mars.

Just nu lyfter vi även fram skolledare på ett lite lättsammare sätt i och med septembers Skolledarutmaning. Den går ut på att fotografera det man samlar i sin skolledarpåse. Fotot publicerar du på vår Facebooksida och/eller Twitter.

VAD GÄLLER förutsättningarna för hur skolledare ska kunna ta sitt ansvar fullt ut har förbundet nu lagt in ytterligare en växel.

I början av september inleddes ett stort arbete i förbundet med att ta fram våra viktigaste frågor inför riksdagsvalet 2018. Frågorna grundar sig på de svar ni gett i den nyligen genomförda medlems enkäten och vår stora branschkännedom.

AVSLUTNINGSVIS KAN JAG berätta att vi slagit ännu ett förbundsrekord i antalet nya medlemmar under augusti månad. Nästan 100 nya skolledare valde att gå med hos oss under läsårets första månad. Nu arbetar vi vidare med att stärka medlemsnyttan både för er nykomlingar och er lite trognare medlemmar.

Annonsxxx

MARIA ANDRÉNBERGSTRÖM

KANSLICHEF

Akut behovav en rektor?

• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar

• Ni får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet

• Rektorn är operativ från första dagen

• Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov

Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare över hela landet.

Kenneth Köhlin 073-631 28 89www.primaselecta.se






















Rektorsuthyrning i Sverige ABKenneth Köhlin 073-631 28 89

www.primaselecta.se

BOX 50005, 104 05 STOCKHOLM TEL 08-673 95 00

[email protected] WWW.KVA.SE

Beijerstiftelsens Lärarpris till Ingvar Lindqvists

minne 2018

2017 års lärarpristagare vid akademiens högtidsdag. Foto: Markus Marcetic.

– Känner du en fantastisk lärare? Då kan du nominera hen till lärarprisen, som Kungl. Vetenskapsakademien årligen delar ut i matematik och naturvetenskap!Nominera senast 8 november.

→ Läs mer på www.lararprisen.se

Nominera nu!

POSTTIDNING BSveriges SkolledarförbundBox 3266103 65 Stockholm

SMART Notebook Pedagogens mjukvara och världens mest använda plattform för digital undervisning. Laddas hem på pedagogens dator.

SMART labMallar för interaktiva övningar som duskapar på mindre än 5 min och delar till elevernas enheter. Plattformsoberoende.

SMART responseResponsverktyg för formativ bedömning och utvärdering av undervisningen. Plattformsobeoende.

SMART ampEn online-baserad mjukvara för kollaborativt lärande i realtid på alla enheter överallt. Plattformsoberoende.

- Den kompletta mjukvarusviten för undervisning

Netsmart svensk distributör | www.smartboard.se | [email protected] | 010-150 06 00

Trygg partner

sedan 2001

• SMART notebook-lektioner*• SMART lab-aktiviteter• SMART amp arbetsytor

Nyhet från

*dela lektionerna till skärmen trådlöst från din dator

I en SMART Board med iQ-modul finns alla funktioner du behöver i din undervisning. På ett ställe. Alltid till hands. Du når alla funktioner enkelt via ikoner på skärmen utan att behöva koppla in dator eller andra apparater.

Direktlänk till:• digital whiteboard • webbläsare • skärmspegling

Alltid redo:SMART Board iQ slås på automatiskt när du stiger in i rummet.

SMART Board iQBra lärare behöver bra verktyg

SMART Board på nytt sätt — navet i all digital undervisning

Documents

FÖRSKOLANS FÖRKÄMPE - Startsida Sveriges Skolledarförbund – Startsida Sveriges ... · 2018. 6. 26. · SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING SMer läsning: kol ... LEDARE September