Fuglesang Space Center€¦ · Web viewChrister Fuglesang Space Center ska vara en framträdande symbol för människans utforskning av det okända bortom det kända. Centret ska

Version 150925(Sv) From Outer Space to Nanospace

Christer Fuglesang Space Center - CFSC

Människan är fantastisk. Vi utforskar världen från dess allra minsta beståndsdelar till dess mest avlägsna platser i tid och rum. Gränsöverskridande utforskning är en del av den mänskliga naturen, resulterar ofta i insikter av stort värde som man inte ens kunnat förutse, och kan dessutom ses som en försäkring för mänsklighetens och vår jords överlevnad. Sådan utforskning är fascinerande och utmanande, skapar stor nytta i vår vardag, och bidrar också till de nödvändiga lösningar vi måste finna på vår tids stora världsproblem.

Christer Fuglesang Space Center ska vara en framträdande symbol för människans utforskning av det okända bortom det kända. Centret ska på en mängd olika sätt kommunicera vikten och nyttan av sådan forskning och dess praktiska tillämpningar, att arbete med detta kan vara en uppgift väl värd att ägna sitt liv åt, samt inte minst att sådant arbete kan resultera i stor personlig tillfredsställelse. Det ska även förmedla viktiga budskap om Sverige som ett land med gediget rymdtekniskt kunnande1, och om Stockholm som en universitetsstad, en hållbar stad och en turistdestination i världsklass.

För att förmedla dessa budskap föreslås Christer Fuglesang Space Center inrymmas i en framträdande byggnad på en framträdande plats – det planerade ”Runda Huset” i nya Hagastaden. Geografiskt ligger den vid infarten till Stockholm norrifrån, och mellan de tre stora, och internationellt erkända, naturvetenskapliga lärosätena KTH, KI och SU. Placeringen är också central mellan ny Karolinska Institutet med Aula Medica och det nya Albano-området. Den skulle fungera utmärkt både som representativ turistdestination i egen kraft och som ett nav som leder vidare till Stockholms övriga attraktioner – akademiska såväl som andra.

Byggnaden förutsätts ha cirkulärt eller elliptiskt tvärsnitt, både för ”rymdkänslan” och för att en sådan form är energimässigt effektiv. Centralt genom byggnaden löper ett genomgående ljusschakt – en ”inre rymd”, och i mitten av detta schakt finns en modell av en s.k. ”rymdhiss”. Rymdhissen är utformad som en enda lång, smal pelare, längs vilken små hisskorgar sakta för besökaren från entréplanet upp till takterrassen. I den inre rymden finns möjligen även ett falltorn, tillgängligt för experiment i nära tyngdlöshet.

Det är viktigt att planeringen av de olika våningsplanen görs på ett så flexibelt och standardiserat sätt, att de till rimlig kostnad kan omlokaliseras beroende på över tiden förändrad efterfrågestruktur.

1

Se kortfattad beskrivning av Sverige som rymdnation sist i detta dokument

Vänföreningen för Christer Fuglesang Space center – www.rymdcenter.seKontakt: [email protected], Bankgiro: 149-5258

mailto:[email protected]

http://www.rymdcenter.se/


Konstruktionen utformas efter lärdomar från rymdforskning – hållbar, energipositiv och med eget kretslopp Byggnaden utformas som ett energipositivt hus, med förebild i NASAs Sustainability Base. Lägenheterna och utställningsutrymmena ingår i största möjliga utsträckning i ett eget kretslopp. Spillvatten (gråvatten) renas med eget reningsverk i fastigheten. Avföring sänds till biogasutvinning och konvertering av återstoden till gödning, som sedan kan användas som gödsel i trädgårdsodlingarna i byggnaden. Energi erhålls från solceller, och solljus speglas in till husets centrala ljusschakt

Konstruktionen underhålls och utvecklas i pågående projekt där bl. a. elever vid Tekniska högskolor får möjlighet att bidra till att kontinuerligt förbättra konceptet.

Övergripande planering/utformning – en vision

Centrum för Inspiration och Lärande De understa 16 metrarna av byggnaden (motsvarande nära 40 000 m3) avsätts som en kombination av allmänna ytor i entréplanet, själva Rymdcentret och en Rymdskola för besökande elever från hela landet. Där inryms såväl fasta och växlande utställningar om rymdforskning, rymdteknik och annan teknikutveckling i extrema miljöer, som upplevelsecenter och lärocenter. Ett viktigt syfte är att visa hur spjutspetsutveckling påverkar oss och hjälper oss hantera globala problem. Direktlänk finns till Esrange, och gärna till ESA- och NASA-anläggningar, via digitala mötesrum. Löpande finansiering av centret sker genom en kombination av:

- egna intäkter (inträdesbiljetter, rymdresan, rymdhissen, speciella evenemang, shop/restaurang, företagslokaler),

- löpande sponsorintäkter, - bidrag från övriga delar av fastigheten, - offentliga bidrag för utbildnings-

insatser och speciella projekt, och- avkastning från speciell stiftelse som

sätts upp som del av uppförandet av byggnaden.





Entréplan – öppen planlösning med 6 m takhöjd och ljusschakt, tillgängligt för allmänheten Entréplanet är i huvudsak fritt tillgängligt för allmänheten, med öppen planlösning och entré till rymdcenter och en engagerande tur genom tid och rymd (”rymdfärden”), turistinformation, café & restaurang, butiker, en konceptuell rymdhiss och ett falltorn för experiment i tyngdlöshet. Där finns även plats för temporära utställningar och pågående vetenskapliga projekt med rymdanknytning, samt möjlighet att utnyttja lokalen för olika konst- och teaterprojekt.

Besökarna välkomnas i entrén med en fast rymdutställning. Den fasta rymdutställningen visar Sveriges rymdhistoria och Christer Fuglesangs rymdpromenader. Här finns en nära koppling till Esrange och Spaceport Sweden.

I entrén finns även garderob, toaletter och en genväg för de som vill åka direkt till något annat våningsplan. Detta är också väntrummet för den som vill åka på en rymdresa! Rymdresenärerna får varsin (2-4 passagerare) rymdfarkost att sitta i och åker sedan, i spiral mot nästa våningsplan, runt i ”rymden” under ca 10 minuter. De får prova att landa på Månen, färdas på Mars och resa genom tiden från universums födelse. Rymdfärden tar ca 5-10 meter av diametern av byggnaden i anspråk.

Genom rundturen får besökarna en överblick över fundamentala fakta om rymden och rymdhistoria. Rymdfärden avslutas på ett högre våningsplan, där de sedan kan testa sina kunskaper med mer eller mindre vetenskapliga experiment och handfasta övningar i rymdens fysik/astronomi/kemi/geologi.

Rymdcenter – plan 1-2 med takhöjd 3-7 meterUpplevelser och utställningar med anknytning till rymd och andra gränsöverskridande områden. En avdelning ska vara anpassad för de minsta och kan exempelvis ha rymdrakettema med Pettson och Findus. Rymdcentret ska ha sin bas i den svenska kulturen, men fungera som en utblick i den mycket internationella rymdvärlden. ESA Kids och olika projekt för unga ska finnas integrerat i centret, och starka utbyten ska byggas upp med internationella rymdorganisationer och rymdcentra gällande temporära utställningar och undervisningsmaterial. Utställningar och undervisningsmaterial förnyas kontinuerligt för att spegla den senaste forskningen.

De handfasta övningarna består av åldersindelade stationer, som kan användas vid utbildning eller av privatpersoner som vill lära sig mer (experiment typ Tom Tits experiment i Södertälje). De grundar sig på läroplanen för årskurs 1-9 och gymnasie-/universitets-kurser i fysik, kemi, teknik och biologi Exempel på teman för övningsstationer:





Teknikhistoria (15år-): stjärnkikare, astronomiska verktyg, förhållanden i rymden, innovationer, forskning.

Teknik i rymden & Universums uppkomst (12-15 år): fjärrstyrning, bankorrelation, uppsändning, dockning och kommunikationstekniker. Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst. Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.

Världsbilden (9-12 år): Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras. Människan i rymden och användningen av satelliter. Tid och positionsmätning på olika sätt, från solur till atomur, GPS.

Krafter i rymden (6-9 år): Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. Tyngdkraft, massa, gravitation, vad väger jag på månen? Kemins byggstenar, vad formar en sol/stjärna? Hur skapas solar/planeter och hur dör de? Hur skapades vår planet och vad skulle hända om solen dör?

Filosofin i rymden (4-6 år): Vad finns bortom bortom? Hur kan det finnas liv när allt är svart? Enkla stationer som utvecklar förståelse för rymden och samband med jorden.

Förutom de fasta utställningarna finns det även plats för temporära utställningar för forskning och utveckling med kopplingar till rymd och rymdfart, och även till andra områden med liknande utmaningar. Dessa visas upp genom att forskare och företag ges möjlighet att presentera sina rön på ett tillgängligt sätt. Närliggande områden kan vara avancerad medicinsk teknik, boende och exploatering av havsbotten, nanoteknologi, etc. Föreläsningar läggs ut på nätet (Youtube t.ex.) och finns tillgängliga för allmänheten i samma utsträckning som föreläsningar från t ex TED.

Olika rymdnationer och rymdföretag kan sponsra egna rum, där deras pågående projekt och aktiviteter presenteras. Samarbete med Tekniska Muséet, Naturhistoriska Riksmuséet skulle vara till stor nytta liksom med aktörer som Norrköpings Visualiseringscenter och Digital Art Center i Kista.

Kontor för företagare och forskare, plats för temporära utställningar och tillgång till laboratorier i anslutning till arbetsplatsenKontorsrum för företagare eller forskare inom rymd eller rymdfart tillhandahålls i anslutning till de temporära utställningarna, med tillgång även till laboratorieutrymme. Tanken är att arbetsplatsen ska vara inspirerande och att ett utbyte av idéer mellan olika discipliner kan ske.

Christer Fuglesang Space Center aspirerar på att bli ännu en viktig del i den kunskapsregion i världsklass som Stockholm erbjuder genom stadens tre universitet med naturvetenskaplig anknytning (Stockholms Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet) som alla ligger bara några kilometer från varandra.

Christer Fuglesang Space Center eftersträvar att bli ett forsknings- och konferenscentrum med internationella forskarkontakter på universitetsnivå. Målsättningen är att fördjupa och utveckla det kunnande inom





rymdforskning som finns i Sverige och som Christer Fuglesang är en synlig representant för. Där fokus bör ligga på vetenskap kring rymdforskning, rymdfart och utveckling av teknik och material för framtiden. Stockholms Universitetsstad bedöms vara den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA.

Rymdskolan – plan 3 med takhöjd 3 meterRymdskolan är ett internat dit skolklasser från hela landet kan komma för 2-3 intensiva kursdagar i naturvetenskapliga ämnen. Här finns laboratorier för experiment i fysik, kemi och biologi som normalt inte kan utföras i vanlig skolmiljö. Kurserna ska i sig ge upplevelsen av att arbeta med spännande utvecklingsprojekt i team, och både för att uppnå detta och för att tiden i rymdskolan ska bli så effektiv som möjligt bor och arbetar man på Rymdskolan under hela kursen.

Rymdskolan har därför sovrum, matsal, dusch/toa etc. för fullt internatboende.

Sommartid erbjuder Rymdskolan internationellt ”sommar-kollo”. 2-3 veckors forskningsförberedande kurser för internationellt blandade grupper av särskilt intresserade elever och studenter.

Boende, möten och arbete: Den övre delen av byggnaden avsätts till rymdhotell och konferenslokaler. Takterrassen utnyttjas till restaurang och bar samt erbjuder ett besök i en trädgård som hämtar sin inspiration från solsystemets planeter.

Hotellet är moduluppbyggt för att kunna anpassas för olika behov. Här kan finnas möjlighet att spendera något dygn i en simulerad rymdkoloni.

Rymdhotell – plan 4-8 med takhöjd 2,2 meterStockholm behöver bostäder. Och framför allt behövs det många mindre lägenheter och servade korttidsboenden för ungdomar, studenter och företag. Med stadens ambitioner för Universitets- och Forskningsstaden Stockholm, behövs även korttidsboende för gästforskare och gäststuderande.

Smålägenheter/forskarrum/rymdhotell, delvis i fönsterlöst ”rymdboende”För korttidsboende utnyttjar man de stora möjligheter som redan idag finns, och än mer om bara ett par år, att ersätta yttre fönster med en kombination av ljuspaneler (eller kanske t o m solljus som

hämtats in via fiber) och stora högupplösta bildskärmar. Förutom fritt vald utsikt kan dessa också användas som stora dataskärmar och för videokonferenser.

Tanken är att boende- och hotelldelar ska byggas mycket flexibelt, baserade på boendemoduler om





ca 25 m². Enskilda boendemoduler kan användas som enrumslägenheter, och som fönsterlösa rymdsviter för korttidsboende. De kan också kombineras till större lägenheter, då även viss korridoryta kan omvandlas till boyta. Innanför boendemodulerna, mot byggnadens centrala ljusschakt, finns gemensamma ytor omgivna av hydroponiska trädgårdar. En del rymdsviter kan ha inre fönster som vetter mot dessa gemensamma ytor. En möjlig initial uppdelning kan vara hälften smålägenheter/rymdhotell och den andra hälften ca 300 enrumslägenheter som forskarbostäder, rymdsviter och/eller kontorsrum/studierum.

Vid internationella kongresser i centret, frigörs ett stort antal rum som erbjuds de olika delegationerna. Vi räknar med att det behövs kongressplatser för ca 1000 deltagare och att det ska finnas möjlighet att ställa ett 50-tal konferensrum till förfogande. Även den temporära utställningslokalen kan utnyttjas vid dessa tillfällen.

Boendedelen av byggnaden ska ge ett påtagligt positivt bidrag till den löpande CFSC-verksamheten, genom hyror och/eller avkastning från avsättningar till CFSC-stiftelsen vid köp av boendemoduler.

Kongresslokal/visualiseringscenter – plan 9-10, med takhöjd 8-10 meterMånga astronauter har vittnat om hur deras syn på vårt gemensamma hem förändrades när de för första gången såg vår jord från rymden. Hur man först letade efter sitt eget land, sedan tänkte på sin kontinent, och så småningom inte såg några gränser. Och hur man blev genuint intresserad av sina medpassagerares berättelser om sin del av världen.

Tänk om världens politiker kunde placeras tillsammans i en liknande miljö. Tillsammans uppleva hur gränserna suddades ut. Tillsammans se och känna vad deras beslut egentligen handlar om. Tillsammans känna sitt gemensamma ansvar.

Det stora digitala planetariet/kupolbiografen i Christer Fuglesang Space Center kunde simulera detta. Visa en snurrande jord i planetariets tak dag efter dag under internationella konferenser. Kanske även ge möjlighet till digital närvaro för regeringar och befolkningar i alla länder att vid olika tillfällen bidra med utvalda idéer, tal och videosamtal som visas på väggar/tak.

Boende i rymdhotellet, god tillgång till mötesrum med högklassig videokonferens-utrustning och bra restauranger på samma plats, skulle ge utmärkta möjligheter att hantera säkerhetsaspekterna kring sådana arrangemang. Christer Fuglesang Space Center kunde snart bli en naturlig plats för internationella konferenser.

Skulle besluten bli annorlunda? Skulle respekten mellan olika länder förbättras? Skulle man gemensamt finna snabbare sätt att ta de viktiga beslut som behövs, även om de är besvärliga?

Visualiseringscenter – en integrerad del av kongresslokalenOm byggnaden har en innerdiameter på ca 40 meter lämpar den sig väl för disken i ett planetarium, som skulle bli världens största jämfört med 35 meter för det f n största planetariet vid Science Center of Nagoya i Japan.





Det bör vara möjligt att bygga planetariet som en aktiv digital skärm uppbyggd av ca 3000 samverkande 50-tums bildskärmar, vilka i den volymen knappast skulle kosta mer än någon tusenlapp per styck. Med den prestige planetariet skulle innebära för skärmleverantören torde möjligheterna till sponsring både initialt och över tiden vara mycket goda. Denna tekniska lösning möjliggör också digital manipulering av presentationer så att en kraftigare välvning av domen simuleras digitalt.

Finansiellt och tekniskt samarbete med extern sponsor och samarbete gällande driften med Visualiseringscenter C i Norrköping är möjlig för framtidsutvecklingen. Tillsammans med Aula Medica på näraliggande Karolinska Institutet skapas ett internationellt konferenscenter i världsklass.

Rymdträdgård med bar och restaurang – plan 11 med utsikt och uteterrass om sommarenAllra högst upp placeras en exklusiv restaurang med nobelpristagaren Harry Martinsons berömda rymdepos ”Aniara” som inspiration. I restaurangen finns möjlighet att ställa upp speciella forskningsinstrument, mottagare, etc. På taket ligger även en bar där enklare förfriskningar/kaffe/té kan intas och där besökarna kan njuta av utsikten samt den tankeväckande rymdträdgården. Trädgården kan vara utformad i olika sektioner där inspirationen hämtas från solsystemets planeter. Bilden till höger visar en trädgård som utgår från en tolkning av planeten Mars.

Restaurangen och takbaren ska bidra ekonomiskt till övrig verksamhet i CFSC.

Kommunikationer och rymdparkI och med framväxten av Hagastaden, kommer en tunnelbanestation att förläggas nära byggnaden. Andra kommunala färdmedel såsom buss och pendeltåg ligger i anslutning. Vi förespråkar en VIP-entré med avfart/påfart mot Norra Länken, bland annat för att förenkla internationella konferenser.

Rymdparken – Möjlighet att ställa ut stora objekt samt rekreation för små barn Om plats finns för en ”rymdpark” utanför byggnaden placeras där ut riktiga rymddelar som har flugit i rymden. Sådana delar (noskoner, delar av raketer, satelliter, parabolantenner, etc.) finns redan idag på SSC (Solna/Esrange) och på Tekniska muséet. Kopior av mindre föremål kan även glasas in och belysas på kvällarna. Parken kan användas för utomhusarrangemang med rymdtema. Vägen till och från Rymdcentret, med





parken utanför och dess möjlighet att ställa ut stora objekt, är viktig för helhetsintrycket av rymdcentret. Det ger också besökare möjlighet att vara utomhus under sommarhalvåret och små barn en möjlighet att springa av sig.

En vision för centret är att inspirera alla åldrar, och att det ska fungera som en sammanhållen kedja för barn och ungdomar som ska vilja komma tillbaka gång på gång över åren, och inspireras att själva lära sig mer.

Rymdparken ska vara en extra resurs i verksamheten, men förväntas inte kosta något mer än vanligt parkunderhåll och heller inte ge några större intäkter.

Skiss över Christer Fuglesang Space Center

Bilden visar fördelningen av de olika våningsplanen. Byggnaden beräknas bli 40-46 meter hög, 60meter i basen och svagt konisk mot ca 70m i toppen.





Svensk rymdverksamhet – ett femtioårigt äventyrSvensk rymdverksamhet började redan 1959 när rymdforskare började formulera ett program för rymdforskning med höghöjdsraketer och föreslog en bas i Norrbotten för att skicka upp dem – det som skulle bli Esrange sju år senare. Som förberedelse för användningen av Esrange började svenska forskare använda provisoriska raketbaser i anslutning till robotskjutfältet mellan Älvsbyn och Jokkmokk – Nausta och Kronogård. I början av 60-talet blev Sverige medlem i det gryende europeiska rymdsamarbetet. Mot slutet av 60-talet Började det europeiska rymdsamarbetet inriktas mot praktiska, kommersiella, tillämpningar av rymdteknik och svensk högteknologisk industri blev intresserad av rymdteknik för att lära sig nya metoder och för att få tillgång till nya marknader. En helt ny organisation för den offentligt finansierade rymdverksamheten skapades när riksdagen 1973 inrättade det som nu kallas Rymdstyrelsen och också bildade ett statligt drift- och utvecklingsbolag, Rymdbolaget. I bolagetsuppgifter ingick driften av Esrange, teknisk ledning av nationella rymdprojekt och också stöd till de tre stora rymdföretagen – SAAB, Ericsson och Volvo.

Under perioden 70- och 80-talen lyckades svensk industri få viktiga uppgifter i stora europeiska rymdprojekt som bärraketen Ariane och prototyperna till moderna telesatelliter. På hemmaplan fick verksamheten ett stort ”lyft” när staten 1978 beslöt att satsa särskilt på rymdverksamhet för att försökaskapa nya industrigrenar att ersätta krisande branscher som stål och varv. Detta ”lyft” resulterade bl.a. i pionjärprojektet Tele-X (upp 1989) för direktsänd TV från rymden till svenska hushåll och även Sveriges första satellit, norrskensforskningssatelliten Viking (upp 1986).

Ett tidigt försök att kommersialisera bilder av jorden tagna från rymden gjordes genom Rymdbolagets dotterbolag Satellitbild i Kiruna och de mottagningsstationer för Esrange för satellitbilder som började anläggas redan 1978. Satellitbilds verksamhet finns kvar inom ramen för Metria och antennerna på Esrange är ryggraden i en kommersiell tjänst för kommunikation med satelliter.

Efter framgångarna med Viking och Tele-X utvecklades ett antal forsknings- och teknikprovsatelliter i nationell regi med Rymdbolaget som huvudleverantör och annan svensk rymdindustri som underleverantörer. Den första satellit, helt byggd i Sverige, rymdplasmafysiksatelliten Freja, sändes upp från Kina 1992. Mikrosatelliterna Astrid-1 och -2 för rymdplasmafysik sändes upp från Ryssland 1995 och 1998. Atmosfärforsknings- och astronomisatelliten Odin sändes upp 2001 (från Ryssland) och är fortfarande i drift. På uppdrag den europeiska rymdorganisationen utvecklade Rymdbolaget månsonden SMART som planenligt slog ned på månen 2006. Tekniksatelliten Prisma sändes upp 2010 och provade formationsflygning och ny framdrivningsteknik.

De stora svenska rymdföretagen finns kvar i Sverige men är alla i utländsk ägo: Saabs (och därmed också Ericssons) rymdverksamhet köptes av det schweiziska statliga bolaget RUAG medan Volvo Aero köptes av brittiska GKN. Rymdbolagets rymdsystemdivision, som utvecklat de svenskbyggda satelliterna, köptes av det tyska familjeföretaget OHB. Mindre rymdföretag som OmniSys i Göteborg och ÅAC Microtec är fortfarande i svensk ägo.

Svensk rymdforskning har traditionellt haft tre huvudinriktningar: atmosfärfysik, rymdplasmafysik och astronomi/astrofysik. På senare tid har nya discipliner tillkommit, bl.a. livsvetenskaper där ett centrum för detta skapats i Stockholm på initiativ av bland annat Christer Fuglesang som också leder KTH:s centrumbildning för rymdverksamhet.








Documents

Fuglesang Space Center€¦ · Web viewChrister Fuglesang Space Center ska vara en framträdande symbol för människans utforskning av det okända bortom det kända. Centret ska