Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet · 2017. 11. 28. · 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndig heters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighets

Genomfoumlrande av webbtillgaumlnglighetsdirektivet

Ds 201760

Finansdepartementet

SOU och Ds kan koumlpas fraringn Wolters Kluwers kundserviceBestaumlllningsadress Wolters Kluwers kundservice 106 47 StockholmOrdertelefon 08-598 191 90E-post kundservicewolterskluwerseWebbplats wolterskluwerseoffentligapublikationer

Foumlr remissutsaumlndningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB paring uppdrag av Regeringskansliets foumlrvaltningsavdelningSvara paring remiss ndash hur och varfoumlr Statsraringdsberedningen SB PM 20032 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning foumlr dem som ska svara paring remiss Haumlftet aumlr gratis och kan laddas ner som pdf fraringn eller bestaumlllas paring regeringenseremisser

Omslag Regeringskansliets standardTryck Elanders Sverige AB Stockholm 2017

ISBN 978-91-38-24710-5ISSN 0284-6012

Inneharingll

1 Sammanfattning 7

2 Foumlrfattningsfoumlrslag 11

21 Foumlrslag till lag om tillgaumlnglighet till digital offentlig service 11

3 Aumlrendet 19

4 Krav paring tillgaumlnglighet i gaumlllande raumltt 21

41 Inledning 21

42 FN-konventionen om raumlttigheter foumlr personer med funktionsnedsaumlttning 21

43 Regeringsformen 22

44 Foumlrvaltningslagen 23

45 Foumlrordning om de statliga myndigheternas ansvar foumlr genomfoumlrande av funktionshinderspolitiken 24

46 Diskrimineringslagen 24

47 Kommunallagen 25

48 Radio- och tv-lagen 26

49 Lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom foumlrsoumlrjningssektorerna 27

5 Internationella standarder och nationella riktlinjer foumlr webbpublicering 29

Inneharingll Ds 201760

51 World Wide Web Consortiums Web Content Accessibility Guidelines 29

52 Den foumlrsta europeiska standarden foumlr webbtillgaumlnglighet 30

53 Nationella webbriktlinjer 31

6 Lagstiftning i andra laumlnder roumlrande tillgaumlnglighet33

61 Inledning 33

62 Danmark 33

63 Norge 33

64 Spanien 34

65 USA 34

7 Webbtillgaumlnglighetsdirektivet 35

71 Syfte och tillaumlmpningsomraringde 35

72 Kraven i direktivet 36

8 Oumlvervaumlganden och foumlrslag 39

81 Utgaringngspunkter foumlr genomfoumlrandet 39

82 Foumlrfattningstekniska fraringgor 40 821 Behovet av en ny lag 40 822 Den foumlreslagna lagens foumlrharingllande till befintlig

lagstiftning 42 823 En teknikneutral lagstiftning 47

83 Vilka aktoumlrer omfattas av webbtillgaumlnglighetsdirektivets tillaumlmpningsomraringde 51 831 Offentliga aktoumlrer 51 832 Aktoumlrer som aumlr specifikt undantagna fraringn

direktivets tillaumlmpningsomraringde 57

84 Boumlr aumlven andra aktoumlrer omfattas av tillaumlmpningsomraringdet 59

Ds 201760 Inneharingll

841 Utgaringngspunkter foumlr en utoumlkning av de aktoumlrer som omfattas 59

842 Statliga eller kommunala foumlretag som inte aumlr offentligt styrda organ 60

843 Privata aktoumlrer som inte aumlr offentligt styrda organ 61

85 Vilken digital service ska lagen omfatta 71 851 Digital service som tillhandaharinglls via en

teknisk loumlsning som kontrolleras av en offentlig aktoumlr 71

852 Digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part 73

86 Vilken digital service aumlr specifikt undantagen fraringn tillaumlmpningsomraringdet 74 861 Inledning 74 862 Direktsaumlndningar av tidsberoende medier 74 863 Kartor 77 864 Digital service fraringn tredje part som varken har

finansierats eller tagits fram av den beroumlrda offentliga aktoumlren eller staringr under dess kontroll 79

865 Vissa reproduktioner av foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar 80

866 Digital service som inte haumlnfoumlr sig till verksamhetens vaumlsentliga administrativa funktioner 83

867 Tidsbegraumlnsade undantagsbestaumlmmelser 84

87 Vilka krav paring tillgaumlnglighet ska gaumllla 87

88 Foumlrutsaumlttningar foumlr att helt eller delvis undanta digital service fraringn tillgaumlnglighetskraven 90

89 Tillgaumlnglighetsutlaringtande och kommentarsfunktion 95 891 Tillgaumlnglighetsutlaringtande 95 892 Raumltten att begaumlra tillhandaharingllande av digital

service som uteslutits med stoumld av bestaumlmmelser i den foumlreslagna lagen 97

810 Tillsynsmyndigheten och dess uppgifter 106

8101 Oumlvervakning 106 8102 Utbildning information och rapportering 107 8103 Uppfoumlljningsfoumlrfarande 109 8104 Val av tillsynsmyndighet 112

811 Oumlverklagande av beslut mm 116

9 Ikrafttraumldande mm 119

10 Konsekvens- och kostnadsanalys 121

101 Inledning 121

102 Foumlrutsaumlttningar och avgraumlnsningar 122

103 Metodbeskrivning 123

104 Effekter foumlr allmaumlnheten 125

105 Effekter foumlr foumlretag 128 1051 Privata aktoumlrer som omfattas av foumlrslagets

tillaumlmpningsomraringde 128 1052 Konkurrensfoumlrdelen av en harmoniserad inre

marknad 128 1053 Spridning till andra verksamheter 129 1054 Krav paring redaktoumlrer designers och utvecklare 129

106 Generella effekter foumlr offentlig verksamhet 130 1061 Minskad manuell aumlrendehantering foumlr

offentlig verksamhet 130 1062 Oumlvriga besparingar foumlr det offentliga 131

107 Generella ekonomiska konsekvenser foumlr verksamheter som omfattas av foumlrslagets tillaumlmpningsomraringde 131 1071 Webbplatser 132 1072 Mobila applikationer 134 1073 Intranaumlt och extranaumlt 135

108 Konsekvenser foumlr staten 136 1081 Ekonomiska konsekvenser foumlr statliga

myndigheter 136 1082 Ekonomiska konsekvenser foumlr statliga bolag

som omfattas av tillaumlmpningsomraringdet 138

109 Konsekvenser foumlr kommuner och landsting 139 1091 Ekonomiska konsekvenser foumlr kommuner och

kommunal verksamhet 139 1092 Ekonomiska konsekvenser foumlr landsting 141 1093 Konsekvenser foumlr den kommunala

sjaumllvstyrelsen 143

1010 Finansiering av de ekonomiska konsekvenserna foumlr offentliga aktoumlrer 144

1011 Konsekvenser foumlr tillsynsmyndigheten 145

1012 Konsekvenser foumlr domstolarna 147

1013 Klimat- och miljoumlkonsekvenser 147

1014 Konsekvenser foumlr jaumlmstaumllldheten mellan kvinnor och maumln 147

11 Foumlrfattningskommentar 149

Bilaga Europaparlamentets och raringdets direktiv (EU) 20162102 av den 26 oktober 2016 om tillgaumlnglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer 167

Sammanfattning

I promemorian laumlmnas foumlrslag till genomfoumlrande av Europashyparlamentets och raringdets direktiv (EU) 20162102 av den 26 oktober 2016 om tillgaumlnglighet avseende offentliga myndigshyheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgaumlnglighetsshydirektivet) Direktivet aumlr ett sk minimiharmoniseringsdirektiv och i promemorian foumlreslarings aumlven vissa bestaumlmmelser som garingr utoumlver direktivets minimikrav

Det foumlreslarings att direktivet genomfoumlrs genom infoumlrandet av en saumlrskild lag om tillgaumlnglighet till digital offentlig service Med digital offentlig service avses tjaumlnster eller information som en offentlig aktoumlr tillhandaharingller via en teknisk loumlsning

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet omfattar statliga och kommunala myndigheter beslutande foumlrsamlingar i kommuner och landsting offentligt styrda organ samt sammanslutningar av dessa aktoumlrer Offentligt styrda organ innefattar i huvudsak vissa statliga och de flesta kommunala foumlretag I promemorian foumlreslarings aumlven att privata aktoumlrer som med offentlig finansiering bedriver yrkesmaumlssig verksamhet inom skola haumllso- och sjukvaringrd samt omsorg ska omfattas av den nya lagens krav Detsamma gaumlller enskilda utbildshyningsanordnare med examenstillstaringnd som erharingller statsbidrag foumlr ersaumlttning foumlr houmlgskoleutbildning paring grundnivaring eller avancerad nivaring eller foumlr utbildning paring forskarnivaring Public service-foumlretag och vissa icke-statliga organisationer undantas fraringn lagens tillaumlmpningsshyomraringde De aktoumlrer som avses omfattas av kraven benaumlmns offentliga aktoumlrer

Enligt den foumlreslagna lagen ska digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr via en teknisk loumlsning som staringr under aktoumlrens kontroll vara tillgaumlnglig i enlighet med tillgaumlnglighetsshykraven i de foumlreskrifter som meddelas med stoumld av lagen Daumlrshyutoumlver ska aumlven digital service som tillhandaharinglls av en offentlig

Sammanfattning Ds 201760

aktoumlr via en teknisk loumlsning som staringr under tredje parts kontroll saring laringngt det aumlr moumljligt uppfylla samma krav Det sist naumlmnda kravet omfattar bla den digitala service som offentliga aktoumlrer tillhandashyharingller via sociala medier I promemorian foumlreslarings att regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela foumlreskrifter om vilka krav paring tillgaumlnglighet i form av tekniska standarder som ska gaumllla

Vissa specifika typer av digital service foumlreslarings kunna undantas fraringn lagens krav Den foumlreslagna lagen inneharingller aumlven en bestaumlmmelse som moumljliggoumlr att digital service helt eller delvis kan undantas fraringn kraven om fullgoumlrandet av tillgaumlnglighetskraven inte utgoumlr en skaumllig anpassning

En offentlig aktoumlr ska foumlr saringdan digital service som staringr under aktoumlrens kontroll tillhandaharinglla ett tillgaumlnglighetsutlaringtande Detta utlaringtande ska bla inneharinglla en kommentarsfunktion som goumlr det moumljligt foumlr enskilda personer att meddela den beroumlrda aktoumlren att de inte anser att aktoumlrens digitala service uppfyller tillgaumlnglighetsshykraven Genom kommentarsfunktionen ska enskilda personer aumlven kunna begaumlra att viss digital service som undantagits fraringn kraven tillhandaharinglls i en foumlr dem tillgaumlnglig form

En tillsynsmyndighet ska ansvara foumlr de uppgifter i form av utbildning och information oumlvervakning rapportering samt uppshyfoumlljning som webbtillgaumlnglighetsdirektivet foumlreskriver Myndigshyheten ska aumlven kunna utfaumlrda foumlrelaumlgganden om raumlttelse naumlr en offentlig aktoumlr inte uppfyller den foumlreslagna lagens krav som faringr foumlrenas med vite

Om en offentlig aktoumlr efter begaumlran beslutar att inte tillhandaharinglla digital service ska detta beslut med vissa undantag oumlverklagas till allmaumln foumlrvaltningsdomstol Aumlven tillsynsmyndigshyhetens foumlrelaumlgganden om raumlttelse faringr oumlverklagas

Den nya lagen foumlreslarings traumlda i kraft den 23 september 2018 Regleringen avseende digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr via en teknisk loumlsning som staringr under tredje parts kontroll ska enligt foumlrslaget tillaumlmpas foumlr digital service som publiceras efter den 22 september 2020 I direktivet anges olika tidpunkter foumlr naumlr kraven ska boumlrja tillaumlmpas foumlr vissa typer av digital service Det anges vidare olika tidpunkter foumlr naumlr kraven ska boumlrja gaumllla foumlr befintliga respektive nya webbplatser samt mobila applikationer I promemorian foumlreslarings att regeringen eller den

Ds 201760 Sammanfattning

myndighet regeringen bestaumlmmer ska faring besluta om foumlreskrifter roumlrande detta

Foumlrfattningsfoumlrslag

21 Foumlrslag till lag om tillgaumlnglighet till digital offentlig service

Haumlrigenom foumlreskrivs1 foumlljande

Lagens tillaumlmpningsomraringde

1 sect Denna lag inneharingller bestaumlmmelser om krav paring tillgaumlnglighet till digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr

Definitioner

2 sect Med digital service avses tjaumlnster eller information som tillhandaharinglls via en saringdan teknisk loumlsning som avses i 6 sect

3 sect Med foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar avses privat eller offentshyligt aumlgda foumlremaringl av historiskt konstnaumlrligt arkeologiskt estetiskt vetenskapligt eller tekniskt intresse som ingaringr i samlingar som bevaras av kulturinstitutioner som bibliotek arkiv och museer

4 sect Med offentlig aktoumlr avses en statlig eller kommunal myndighet eller en beslutande foumlrsamling i en kommun eller ett landsting

Vid tillaumlmpningen av denna lag ska med offentlig aktoumlr jaumlmstaumlllas

1 ett saringdant offentligt styrt organ som avses i 5 sect

1 Jfr Europaparlamentets och raringdets direktiv (EU) 20162102 av den 26 oktober 2016 om tillgaumlnglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (L 327 2122016 s1ndash15 Celex 32016L2102)

Foumlrfattningsfoumlrslag Ds 201760

2 en sammanslutning av a) en eller flera myndigheter eller foumlrsamlingar enligt foumlrsta

stycket eller b) ett eller flera organ enligt 1 om dessa sammanslutningar

saumlrskilt inraumlttats foumlr att tillgodose behov i det allmaumlnnas intresse under foumlrutsaumlttning att behovet inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr och

3 privata aktoumlrer som yrkesmaumlssigt bedriver verksamhet som till naringgon del aumlr offentligt finansierad och som

a) bedrivs av en enskild huvudman inom skolvaumlsendet eller av en huvudman foumlr en saringdan internationell skola som avses i 24 kap skollagen (2010800)

b) utgoumlr haumllso- och sjukvaringrd enligt haumllso- och sjukvaringrdslagen (201730) eller tandvaringrd enligt tandvaringrdslagen (1985125) eller bedrivs enligt socialtjaumlnstlagen (2001453) lagen (1988870) om varingrd av missbrukare i vissa fall lagen (199052) med saumlrskilda bestaumlmmelser om varingrd av unga lagen (1993387) om stoumld och service till vissa funktionshindrade samt personlig assistans som utfoumlrs med assistansersaumlttning enligt 51 kap socialfoumlrsaumlkringsshybalken samt

4 enskilda utbildningsanordnare som har examenstillstaringnd enligt lagen (1993792) om tillstaringnd att utfaumlrda vissa examina och erharingller statsbidrag foumlr ersaumlttning foumlr houmlgskoleutbildning paring grundnivaring eller avancerad nivaring eller foumlr utbildning paring forskarnivaring

5 sect Med offentligt styrt organ avses en saringdan juridisk person som tillgodoser behov i det allmaumlnnas intresse under foumlrutsaumlttning att behovet inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr och

1 som till stoumlrsta delen aumlr finansierad av staten en kommun ett landsting eller en saringdan offentlig aktoumlr som avses i 4 sect foumlrsta stycket och andra stycket 1 och 2

2 vars verksamhet staringr under kontroll av staten en kommun ett landsting eller en saringdan offentlig aktoumlr som avses i 4 sect foumlrsta stycket och andra stycket 1 och 2 eller

3 i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer aumln halva antalet ledamoumlter aumlr utsedda av staten en kommun ett landsting eller saringdan offentlig aktoumlr som avses i 4 sect foumlrsta stycket och andra stycket 1 och 2

Ds 201760 Foumlrfattningsfoumlrslag

6 sect Med teknisk loumlsning avses de tekniska loumlsningar som regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer beslutar ska omfattas av lagens tillaumlmpningsomraringde

7 sect Med tidsberoende medier avses ljud eller video en kombination av ljud och video eller naringgot av de foumlregaringende i kombination med moumljligheter till interaktion

Undantag fraringn lagens tillaumlmpningsomraringde

8 sect Denna lag aumlr inte tillaumlmplig paring digital service som tillhandaharinglls av

1 ett foumlretag som bedriver radio- och tv-verksamhet som finansieras enligt lagen (198941) om finansiering av radio och TV i allmaumlnhetens tjaumlnst eller

2 en icke-statlig organisation vars service inte aumlr vaumlsentlig foumlr allmaumlnheten eller specifikt tillgodoser behoven foumlr eller aumlr avsedd foumlr personer med funktionsnedsaumlttning

9 sect Denna lag aumlr inte tillaumlmplig paring digital service som utgoumlrs av tillhandaharingllande av

1 direktsaumlndningar av tidsberoende medier 2 kartor som inte aumlr avsedda foumlr navigering 3 digital service fraringn tredje part som varken har finansierats eller

tagits fram av den beroumlrda offentliga aktoumlren eller staringr under dess kontroll

4 reproduktioner av foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar som inte kan goumlras fullstaumlndigt tillgaumlngliga utan betydande hinder

5 digital service inom verksamhet som tillhoumlr skolvaumlsendet eller de saumlrskilda utbildningsformerna enligt 1 kap eller 24 kap skollagen (2010800) eller pedagogisk omsorg som erbjuds i staumlllet foumlr foumlrskola eller fritidshem enligt 25 kap skollagen om inte servicen haumlnfoumlr sig till verksamhetens vaumlsentliga administrativa funktioner

Lagen aumlr inte heller tillaumlmplig paring kartor avsedda foumlr navigering om vaumlsentlig information om dessa tillhandaharinglls paring ett tillgaumlngligt digitalt saumltt

Regeringen faringr meddela foumlreskrifter om att annan digital service ska undantas fraringn lagens tillaumlmpningsomraringde Saringdana foumlreskrifter faringr bara avse saringdan digital service som faringr undantas enligt artikel 14 a b g och h i Europaparlamentets och raringdets direktiv (EU) 20162102 av den 26 oktober 2016 om tillgaumlnglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer i den ursprungliga lydelsen

Tillgaumlnglighetskrav foumlr digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av en offentlig aktoumlr

10 sect Digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr via en teknisk loumlsning som staringr under aktoumlrens kontroll ska foumllja tillgaumlnglighetskraven i de foumlreskrifter som meddelas med stoumld av denna lag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela foumlreskrifter om vilka tekniska loumlsningar som ska omfattas av lagens tillaumlmpningsomraringde Saringdana foumlreskrifter faringr bara avse saringdana tekniska loumlsningar som anges i artikel 11 i direktiv (EU) 20162102 i den ursprungliga lydelsen

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela foumlreskrifter om vilka tekniska krav som ska gaumllla och naumlr kraven ska boumlrja tillaumlmpas Saringdana foumlreskrifter ska oumlverensstaumlmma med artiklarna 6 och 123 i direktiv (EU) 20162102 i den ursprungliga lydelsen

Tillgaumlnglighetskrav foumlr digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part

11 sect Digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr via en teknisk loumlsning som staringr under tredje parts kontroll ska saring laringngt det aumlr moumljligt foumllja tillgaumlnglighetskraven i de foumlreskrifter som meddelas med stoumld av denna lag

Skaumllig anpassning

12 sect En offentlig aktoumlr aumlr endast skyldig att uppfylla kraven i 10 och 11 sectsect om fullgoumlrandet av dessa krav utgoumlr en skaumllig anpassning

Vid bedoumlmningen av om en anpassning aumlr skaumllig ska bla den offentliga aktoumlrens storlek art och resurser samt uppskattade kostnader och foumlrdelar foumlr den beroumlrda aktoumlren i foumlrharingllande till de uppskattade foumlrdelarna foumlr personer med funktionsnedsaumlttning beaktas

Foumlr en saringdan aktoumlr som avses i 4 sect andra stycket 3 och 4 och som inte utgoumlr ett offentligt styrt organ enligt 5 sect ska vid bedoumlmningen aumlven den offentliga finansieringens storlek och varaktighet beaktas samt hur laringng tid aktoumlren har haft paring sig att anpassa sin digitala service till kraven

Tillgaumlnglighetsutlaringtande

13 sect En offentlig aktoumlr ska foumlr saringdan digital service som avses i 10 sect tillhandaharinglla ett tillgaumlnglighetsutlaringtande

Utlaringtandet ska bla inneharinglla en funktion som goumlr det moumljligt foumlr en enskild person att meddela den beroumlrda aktoumlren att dess digitala service inte uppfyller tillgaumlnglighetskraven eller framstaumllla en saringdan begaumlran som avses i 15 sect

Om en offentlig aktoumlr bedoumlmer att fullgoumlrandet av kraven i 10 sect inte utgoumlr en skaumllig anpassning ska denna bedoumlmning aringterges i tillgaumlnglighetsutlaringtandet

14 sect Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela naumlrmare foumlreskrifter om tillgaumlnglighetsutlaringtandets utformning och inneharingll

15 sect En beraumlttigad och rimlig begaumlran om tillhandaharingllande av digital service som uteslutits med stoumld av 9 sect foumlrsta stycket 1ndash4 samt andra och tredje stycket eller 12 sect och som inkommit via den funktion som avses i 13 sect andra stycket ska tillgodoses utan onoumldigt droumljsmaringl

Om en offentlig aktoumlr aumlven omfattas av bestaumlmmelserna om utlaumlmnande av allmaumln handling i tryckfrihetsfoumlrordningen ska

aktoumlren innan en proumlvning goumlrs enligt foumlrsta stycket bedoumlma om begaumlran aumlven ska proumlvas enligt bestaumlmmelserna i tryckfrihetsshyfoumlrordningen

En offentlig aktoumlr ska paring begaumlran laumlmna ett skriftligt beslut om att en begaumlran enligt foumlrsta stycket helt eller delvis har avslagits Ett saringdant beslut ska inneharinglla de skaumll som har bestaumlmt utgaringngen i aumlrendet

Tillsyn

16 sect Regeringen meddelar foumlreskrifter om vilken myndighet som utoumlvar tillsyn enligt denna lag

17 sect Tillsynsmyndigheten ska oumlvervaka att digital service som tillhandaharinglls av offentlig aktoumlr uppfyller kraven i 10 11 13 och 15 sectsect

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela naumlrmare foumlreskrifter om hur oumlvervakningen ska genomshyfoumlras

Anmaumllan

18 sect Den som anser att en offentlig aktoumlr inte uppfyller de krav som avses i 10 11 13 och 15 sectsect eller vill att en bedoumlmning enligt 12 sect ska granskas kan anmaumlla detta till tillsynsmyndigheten

Raumlttelse

19 sect Om tillsynsmyndigheten genom oumlvervakning eller efter anmaumllan konstaterar brister i foumlrharingllande till kraven i 10 11 13 och 15 sectsect ska myndigheten genom paringpekanden eller liknande foumlrshyfaranden foumlrsoumlka aringstadkomma raumlttelse

Leder insatserna enligt foumlrsta stycket inte till raumlttelse faringr tillsynsmyndigheteten foumlrelaumlgga om vilka aringtgaumlrder den offentliga aktoumlren ska vidta foumlr att uppfylla kraven

Ett nytt foumlrelaumlggande om samma sak faringr foumlrenas med vite

Oumlverklagande av beslut

20 sect Vid oumlverklagande av beslut enligt 15 sect tredje stycket som fattas av en offentlig aktoumlr som inte omfattas av foumlrvaltningslagen (2017900) tillaumlmpas bestaumlmmelserna i 43ndash47 sectsect samma lag

21 sect Beslut enligt 15 sect av en annan offentlig aktoumlr aumln regeringen Houmlgsta domstolen Houmlgsta foumlrvaltningsdomstolen eller Riksdagens ombudsmaumln faringr oumlverklagas till allmaumln foumlrvaltningsdomstol

Beslut av en foumlrvaltningsraumltt i ett aumlrende som har inletts daumlr liksom beslut av en tingsraumltt eller en hovraumltt oumlverklagas dock till kammarraumltten Beslut av en kammarraumltt i ett aumlrende som har inletts daumlr oumlverklagas till Houmlgsta foumlrvaltningsdomstolen

22 sect Tillsynsmyndighetens beslut om foumlrelaumlggande enligt 19 sect faringr oumlverklagas till allmaumln foumlrvaltningsdomstol

23 sect Om ett beslut av en offentlig aktoumlr som inte aumlr en myndighet oumlverklagas ska aktoumlren vara den enskildes motpart sedan handlingarna i aumlrendet har oumlverlaumlmnats till allmaumln foumlrvaltningsshydomstol

Proumlvningstillstaringnd

24 sect Vid oumlverklagande av beslut enligt 21 och 22 sectsect kraumlvs proumlvningstillstaringnd vid oumlverklagande till kammarraumltten Detta gaumlller dock inte i fraringga om aumlrenden enligt 21 sect som har inletts hos en foumlrvaltningsraumltt tingsraumltt eller hovraumltt

1 Denna lag traumlder i kraft den 23 september 2018 2 Bestaumlmmelsen i 11 sect tillaumlmpas foumlrsta garingngen foumlr digital service

som tillhandaharinglls efter den 22 september 2020

Aumlrendet

Europeiska kommissionen publicerade i december 2012 ett foumlrslag till direktiv foumlr att harmonisera krav paring hur information paring myndigheters webbplatser ska tillgaumlngliggoumlras saring att alla i samhaumlllet ska kunna ta del av informationen Efter naumlrmare fyra aringrs behandshyling antog Europaparlamentet och raringdet den 26 oktober 2016 direktivet (EU) 20162102 om tillgaumlnglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgaumlngshylighetsdirektivet) se bilaga

Direktivet som traumldde i kraft den 23 december 2016 ska vara genomfoumlrt i medlemsstaterna senast den 23 september 2018

I promemorian laumlmnas foumlrslag till en ny lag och andra aringtgaumlrder som bedoumlms noumldvaumlndiga foumlr att genomfoumlra webbtillgaumlngligshyhetsdirektivet i svensk raumltt Direktivet aumlr ett minimiharmonishyseringsdirektiv och det foumlreslarings aumlven vissa bestaumlmmelser som garingr utoumlver minimikraven

Krav paring tillgaumlnglighet i gaumlllande raumltt

41 Inledning

Det finns ingen legaldefinition av vad som avses med tillgaumlnglighet Betydelsen av tillgaumlnglighet i vardagligt spraringkbruk aumlr emellertid taumlmligen klar och den mer specifika inneboumlrden framgaringr av den lagstiftning daumlr begreppet foumlrekommer I plan- och bygglagen (2010900) avser tillgaumlnglighet tex tillgaringng till en fysisk miljouml medan det i radio- och tv-lagen (2010696) avser moumljlighet att ta del av bla radio- och tv-saumlndningar Det foumlrekommer aumlven lagstiftning exempelvis diskrimineringslagen (2008567) i vilken med tillgaumlnglighet avses baringde tillgaringng till en fysisk miljouml och till tex information

Sverige saknar i dagslaumlget bestaumlmmelser i lag eller foumlrordning som specifikt reglerar tillgaumlnglighet till webbplatser eller mobila applikationer Det finns dock i saringvaumll svensk raumltt som i internationella konventioner bestaumlmmelser avseende tillgaumlnglighet som aumlven kan tillaumlmpas paring webbplatser och mobila applikationer I detta avsnitt behandlas FNs konvention om raumlttigheter foumlr personer med funktionsnedsaumlttning och ett urval av i sammanshyhanget relevant svensk lagstiftning roumlrande tillgaumlnglighet

42 FN-konventionen om raumlttigheter foumlr personer med funktionsnedsaumlttning

FNs generalfoumlrsamling antog i december 2006 konventionen om raumlttigheter foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Sverige ratishyficerade konventionen i december 2008 och den traumldde foumlr Sveriges del i kraft den 14 januari 2009 (SOuml 200826) I vissa stater blir inshy

Krav paring tillgaumlnglighet i gaumlllande raumltt Ds 201760

garingngna internationella konventioner automatiskt en del av den nationella raumltten I andra stater bla Sverige kraumlvs det att en internationell oumlverenskommelse infoumlrlivas i nationell raumltt foumlr att den ska bli internraumlttsligt gaumlllande Aumlven om Sverige aumlr folkraumlttsligt bunden att foumllja konvention aumlr den alltsaring inte en del av svensk raumltt

Enligt artikel 91 i konventionen ska konventionsstaterna vidta aumlndamaringlsenliga aringtgaumlrder foumlr att saumlkerstaumllla att personer med funktionsnedsaumlttning paring lika villkor som andra faringr tillgaringng till den fysiska miljouml transporter information och kommunikation innefattande informations- och kommunikationsteknik och system samt till andra anlaumlggningar och tjaumlnster som aumlr tillgaumlngliga foumlr eller erbjuds allmaumlnheten baringde i staumlderna och paring landsbygden Dessa aringtgaumlrder som ska innefatta identifiering och undanroumljande av hinder och barriaumlrer mot tillgaumlnglighet ska bla avse informashytion kommunikation och annan service daumlribland elektronisk service och service i noumldsituationer

Av artikel 92 foumlljer att konventionsstaterna aumlven ska vidta aumlndamaringlsenliga aringtgaumlrder foumlr att bla fraumlmja personer med funktionsnedsaumlttnings tillgaringng till ny informations- och kommunishykationsteknik och nya system daumlribland internet samt fraumlmja utformning utveckling tillverkning och distribution av tillgaumlnglig informations- och kommunikationsteknologi och system paring ett tidigt stadium saring att dessa blir tillgaumlngliga till laumlgsta moumljliga kostnad

43 Regeringsformen

Enligt 1 kap 2 sect regeringsformen (RF) ska den offentliga makten utoumlvas med respekt foumlr alla maumlnniskors lika vaumlrde och foumlr den enskilda maumlnniskans frihet och vaumlrdighet Vidare ska det allmaumlnna dels verka foumlr att alla maumlnniskor ska kunna uppnaring delaktighet och jaumlmlikhet i samhaumlllet och foumlr att barns raumltt tas till vara dels motverka diskriminering av maumlnniskor paring grund av koumln hudfaumlrg nationellt eller etniskt ursprung spraringklig eller religioumls tillhoumlrighet funktionshinder sexuell laumlggning aringlder eller andra omstaumlndigheter som gaumlller den enskilde som person Bestaumlmmelsen i 1 kap 2 sect RF aumlr ett sk program- eller maringlsaumlttningsstadgande Det innebaumlr att den inte har karaktaumlren av en raumlttsligt bindande foumlreskrift Enskilda

Ds 201760 Krav paring tillgaumlnglighet i gaumlllande raumltt

kan alltsaring inte direkt aringberopa bestaumlmmelsen infoumlr myndigheter och domstolar i enskilda aumlrenden Den ger i staumlllet uttryck foumlr vissa grundlaumlggande vaumlrderingar som aumlr avsedda att vara vaumlgledande foumlr all offentlig verksamhet

44 Foumlrvaltningslagen

I 4 7 och 8 sectsect foumlrvaltningslagen (1986223) finns krav paring service och tillgaumlnglighet foumlr foumlrvaltningsmyndigheter I 4 sect anges att varje myndighet ska laumlmna upplysningar vaumlgledning raringd och annan saringdan hjaumllp till enskilda i fraringgor som roumlr myndighetens verksamshyhetsomraringde Hjaumllpen ska laumlmnas i den utstraumlckning som aumlr laumlmplig med haumlnsyn till fraringgans art den enskildes behov av hjaumllp och myndighetens verksamhet Bestaumlmmelsen innebaumlr att varje myndigshyhet ska hjaumllpa enskilda att ta tillvara sin raumltt i foumlrvaltningsaumlrenden

Myndigheterna ska vidare enligt 7 sect foumlrvaltningslagen straumlva efter att uttrycka sig laumlttbegripligt och paring andra saumltt underlaumltta foumlr enskilda att ha med dem att goumlra Foumlr personer som aumlr allvarligt houmlrsel- eller talskadade boumlr myndigheter enligt 8 sect foumlrvaltningsshylagen aumlven vid behov anlita tolk Bestaumlmmelsen gaumlller baringde muntlig och skriftlig oumlversaumlttning

En ny foumlrvaltningslag (2017900) kommer att traumlda i kraft den 1 juli 2018 En genomgripande foumlraumlndring aumlr att den nya foumlrvaltningslagen aumlr teknikneutral (se prop 201617180 s 170 297 och 334) I de ovan angivna bestaumlmmelserna sker i huvudsak endast vissa redaktionella foumlraumlndringar I 6 sect i den nya foumlrvaltningslagen som motsvarar 4 sect i den nuvarande lagen har det emellertid tydliggjorts att enskilda har raumltt till den hjaumllp som kraumlvs foumlr att de ska kunna ta till vara sina intressen En avsikt med tydliggoumlrandet aumlr att moumljliggoumlra en vidareutveckling av de olika former av hjaumllp som foumlr naumlrvarande foumlrekommer eller som aumlr taumlnkbara i framtiden Vidare klargoumlrs i foumlrarbetena att en myndighet som ska bedoumlma den enskildes behov av hjaumllp i ett visst fall kan behoumlva beakta om denne har saumlrskilda behov till foumlljd av tex en funktionsnedsaumlttning (prop 201617180 s 66 f)

I propositionen framgaringr vidare att tillaumlmpningsomraringdet foumlr den ovan naumlmnda regleringen i 8 sect (13 sect i den nya lagen) utvidgas till att

aumlven omfatta personer som har en funktionsnedsaumlttning som allvarligt begraumlnsar foumlrmaringgan att se (prop 201617180 s 298 f)

45 Foumlrordning om de statliga myndigheternas ansvar foumlr genomfoumlrande av funktionshinderspolitiken

Enligt 1 sect foumlrsta stycket foumlrordningen (2001526) om de statliga myndigheternas ansvar foumlr genomfoumlrande av funktionshindersshypolitiken ska myndigheter under regeringen utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de funktionshinderspolitiska maringlen Av 1 sect andra stycket i foumlrordningen framgaringr att myndigshyheterna ska verka foumlr att personer med funktionsnedsaumlttning ges full delaktighet i samhaumlllslivet och jaumlmlikhet i levnadsvillkor Myndigheterna ska vidare saumlrskilt verka foumlr att deras lokaler verksamhet och information aumlr tillgaumlngliga foumlr personer med funktionsnedsaumlttning I detta arbete ska konventionen om raumlttigshyheter foumlr personer med funktionsnedsaumlttning vara vaumlgledande

46 Diskrimineringslagen

Den 1 januari 2015 infoumlrdes bristande tillgaumlnglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen Med bristande tillgaumlnglighet avses enligt 1 kap 4 sect foumlrsta stycket 3 diskrimishyneringslagen att en person med en funktionsnedsaumlttning missgynnas genom att saringdana aringtgaumlrder foumlr tillgaumlnglighet inte har vidtagits foumlr att den personen ska komma i en jaumlmfoumlrbar situation med personer utan denna funktionsnedsaumlttning Av bestaumlmmelsen framgaringr att de aringtgaumlrder foumlr tillgaumlnglighet ska vidtas som aumlr skaumlliga utifraringn krav paring tillgaumlnglighet i lag och annan foumlrfattning och med haumlnsyn till de ekonomiska och praktiska foumlrutsaumlttningarna varaktigheten och omfattningen av foumlrharingllandet eller kontakten mellan verksamhetsutoumlvaren och den enskilde samt andra omstaumlndigheter av betydelse

Foumlrbud mot diskriminering i form av bristande tillgaumlnglighet gaumlller enligt 2 kap diskrimineringslagen inom samhaumlllsomraringdena arbetslivet utbildning arbetsmarknadspolitisk verksamhet och

arbetsfoumlrmedling utan offentligt uppdrag start eller bedrivande av naumlringsverksamhet yrkesbehoumlrighet medlemskap i vissa organishysationer tillhandaharingllande av varor och tjaumlnster allmaumln sammanshykomst offentlig tillstaumlllning haumllso- och sjukvaringrden socialtjaumlnsten socialfoumlrsaumlkringen arbetsloumlshetsfoumlrsaumlkringen statligt studiestoumld vaumlrn- och civilplikt samt offentlig anstaumlllning

Fraringn diskrimineringsfoumlrbudet finns vissa undantag Enligt 2 kap 1 sect andra stycket diskrimineringslagen gaumlller foumlrbudet mot diskriminering i form av bristande tillgaumlnglighet inte i fraringga om den som goumlr en foumlrfraringgan om arbete Vidare gaumlller enligt 2 kap 12 c sect samma lag foumlrbudet bla inte foumlr privatpersoner eller foumlr foumlretag som vid det senaste kalenderaringrsskiftet sysselsatte faumlrre aumln tio arbetstagare

I propositionen Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgaumlnglighet (prop 201617220) har vissa aumlndringar i diskrimineringslagen foumlreslagits som innebaumlr att aumlven foumlretag som vid det senaste kalenderaringrsskiftet sysselsatte faumlrre aumln tio arbetsshytagare ska omfattas av foumlrbudet mot diskriminering i form av bristande tillgaumlnglighet om foumlretaget i sin naumlringsverksamhet tillhandaharingller varor och tjaumlnster till allmaumlnheten Aumlndringarna foumlreslarings traumlda i kraft den 1 maj 2018

47 Kommunallagen

Av 4 kap 33 sect kommunallagen (1991900) framgaringr att kommuner och landsting ska verka foumlr att foumlrtroendevalda med funktionsshyhinder kan delta i handlaumlggningen av aumlrenden paring samma villkor som andra foumlrtroendevalda Bestaumlmmelsen inbegriper moumljlighet att saringvaumll ta del av sammantraumldeshandlingar som delta i de oumlverlaumlggningar som foumlregaringr beslutsfattandet Bestaumlmmelsen aumlr ett maringlsaumlttningsshystadgande foumlr kommunerna och landstingen och medfoumlr i enlighet med vad som ovan anfoumlrts inte naringgra raumlttigheter foumlr enskilda (prop 20010280 s 94)

I juni 2017 beslutade riksdagen om en ny kommunallag (2017725) som traumlder i kraft den 1 januari 2018 I den nya kommunallagen finns den ovan angivna regleringen med vissa redaktionella aumlndringar i 4 kap 23 sect (prop 201617171 s 320 f)

48 Radio- och tv-lagen

Tv-saumlndningar skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Krav paring utformningen av en saumlndning utgoumlr en inskraumlnkning i den yttrandefrihet som grundlagen ska garantera En saringdan inskraumlnkshyning faringr endast foumlrekomma om det medges i YGL Enligt 3 kap 1 sect andra stycket 4 YGL faringr det i lag meddelas foumlreskrifter i fraringga om skyldighet foumlr den som saumlnder program i television att utforma saumlndningarna paring ett saringdant saumltt att programmen genom textning tolkning upplaumlst text eller liknande teknik blir tillgaumlngliga foumlr personer med funktionsnedsaumlttning

Av 5 kap 12 sect radio- och tv-lagen (2010696) framgaringr att en leverantoumlr av medietjaumlnster som tillhandaharingller tv-saumlndning bestaumlll-tv eller soumlkbar text-tv paring naringgot annat saumltt aumln genom traringd ska utforma tjaumlnsten paring ett saringdant saumltt att den blir tillgaumlnglig foumlr personer med funktionsnedsaumlttning genom textning tolkning upplaumlst text eller liknande teknik Detta gaumlller aumlven en leverantoumlr av medietjaumlnster som tillhandaharingller tv-saumlndning eller soumlkbar text-tv genom traringd Tillgaumlngliggoumlrandet ska vidare enligt paragrafen ske i den omfattning som beslutas av regeringen om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (198941) om finansiering av radio och TV i allmaumlnhetens tjaumlnst och av Myndigheten foumlr press radio och tv i oumlvriga fall Ett saringdant beslut ska gaumllla foumlr en viss tid Vid bestaumlmmandet av hur och i vilken omfattning tjaumlnsten ska goumlras tillgaumlnglig foumlr personer med funktionsnedsaumlttning ska leverantoumlrens finansiella foumlrutsaumlttningar och den tekniska utvecklingen av tillgaumlnglighetstjaumlnster beaktas

Mediegrundlagskommitteacuten har laumlmnat ett foumlrslag om att det i YGL ska infoumlras ett nytt medgivande till inskraumlnkning i yttrandeshyfriheten Den foumlreslagna bestaumlmmelsen medfoumlr att krav paring tillgaumlnglighet aumlven kan staumlllas paring tex bestaumlll-tv som tillhandaharinglls oumlver internet i form av sk play-tjaumlnster (SOU 201658 s 477 f) Sjaumllva tillgaumlngliggoumlrandet ska ske genom textning tolkning upplaumlst text eller liknande teknik I juni 2017 beslutade regeringen att inhaumlmta lagraringdets yttrande oumlver bla detta foumlrslag Aumlndringarna i YGL foumlreslarings traumlda i kraft den 1 januari 2019

49 Lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom foumlrsoumlrjningssektorerna

Enligt 9 kap 2 sect i lagen (20161145) om offentlig upphandling (LOU) och 9 kap 2 sect i lagen (20161146) om upphandling inom foumlrsoumlrjningssektorerna (LUF) ska i de fall daring det som anskaffas ska anvaumlndas av fysiska personer de tekniska specifikationerna bestaumlmmas med beaktande av samtliga anvaumlndares behov daumlribland tillgaumlngligheten foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Undantag faringr enligt paragrafernas andra stycke goumlras endast om det finns saumlrskilda skaumll Om Europeiska unionen i en raumlttsakt har antagit obligatoriska krav paring tillgaumlnglighet ska de tekniska specifikationshyerna bestaumlmmas med haumlnvisning till den raumlttsakten Webbtillshygaumlnglighetsdirektivet utgoumlr en saringdan raumlttsakt Detta innebaumlr att aktoumlrer som omfattas av LOU och LUF vid upphandling av webbplatser eller mobila applikationer i den maringn anskaffningen bedoumlms omfattas av direktivets tillaumlmpningsomraringde ska utforma de tekniska specifikationerna med haumlnvisning till direktivets krav

Internationella standarder och nationella riktlinjer foumlr webbpublicering

51 World Wide Web Consortiums Web Content Accessibility Guidelines

World Wide Web Consortium (W3C) aumlr ett internationellt konsortium vars medlemmar bestaringr av baringde statliga och privata aktoumlrer W3C har som huvudsakligt syfte att utveckla protokoll och riktlinjer som saumlkerstaumlller internets laringngsiktiga tillvaumlxt W3C publicerade 1999 en foumlrsta rekommendation foumlr hur material paring internet kunde goumlras tillgaumlngligt foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Web Content Accessibility Guidelines 10 I december 2008 publicerade W3C en ny standard foumlr webbutveckling som tog haumlnsyn till baringde funktionsnedsatta och aumlldre anvaumlndares behov Web Content Accessibility Guidelines 20 (WCAG 20) WCAG 20 inneharingller fyra principer foumlr tillgaumlnglighet Enligt den foumlrsta principen ska en webbplats vara moumljlig att uppfatta vilket innebaumlr att information och komponenter i ett anvaumlndargraumlnssnitt ska presenteras foumlr anvaumlndare paring ett saumltt som de kan uppfatta en text ska exempelvis kunna konverteras till stor stil punktskrift eller tal Enligt den andra principen ska komponenterna i ett anvaumlndargraumlnssnitt vara hanterbara Detta innebaumlr bla att det ska garing att navigera paring en webbplats enbart med hjaumllp av ett tangentbord Enligt den tredje principen maringste information om och hantering av anvaumlndargraumlnssnitt vara begriplig Detta uppnarings tex genom att sidans spraringk anges i HTML-koden saring att skaumlrmlaumlsare som anvaumlnds av personer med synnedsaumlttning anvaumlnder ett korrekt uttal Enligt den fjaumlrde och sista principen maringste en webbplats inneharingll vara

Internationella standarder och nationella riktlinjer foumlr webbpublicering Ds 201760

robust nog foumlr att kunna tolkas paring ett paringlitligt saumltt av ett brett spektrum av olika anvaumlndarprogram inklusive hjaumllpmedel

Inordnat under principerna finns tolv riktlinjer som represhysenterar grundlaumlggande maringl foumlr att goumlra inneharingll mer tillgaumlngligt Till varje riktlinje finns daumlrtill maumltbara framgaringngskriterier Det finns tre nivaringer foumlr hur vaumll en webbplats tillgodoser tillgaumlngligshyhetskraven i WCAG 20 nivaring A AA och AAA

Aringr 2012 antogs WCAG 20 av den Internationella standardishyseringsorganisationen (ISO) och Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) som internationell ISOIEC-standard (ISOIEC 405002012)

WCAG 20 aumlr som ovan framgaringr snart tio aringr gammal och den aumlr inte anpassad foumlr vare sig pekskaumlrmar eller mobila applikationer W3C arbetar foumlr naumlrvarande med att uppdatera WCAG Den nya standarden kallas WCAG 21 och ett foumlrsta arbetsutkast publicerades i februari 2017

52 Den foumlrsta europeiska standarden foumlr webbtillgaumlnglighet

Europeiska kommissionen gav i december 2005 tre europeiska standardiseringsorgan i uppdrag att ta fram en europeisk standard om tillgaumlnglighet foumlr anvaumlndning i samband med offentlig uppshyhandling av produkter och tjaumlnster inom omraringdet informations-och kommunikationsteknologi Arbetet resulterade i den euroshypeiska standarden EN 301 549 V112 (2015-04) EN-standarden specificerar funktionella tillgaumlnglighetskrav foumlr informations- och kommunikationsteknikprodukter och -tjaumlnster

I standarden finns bla krav paring webbplatser krav paring dokument och annat inneharingll som inte aumlr webbsidor och krav paring programshyvaror Standarden aumlr uppbyggd paring saring saumltt att den beskriver anvaumlnshydares behov och presenterar funktionella krav som kan tillgodose dessa behov Om kraven aumlr uppfyllda uppfylls daumlrmed aumlven behoven Standarden utesluter emellertid inte att behoven kan tillshygodoses paring annat saumltt aumln genom de funktionella kraven Standarden foumlr webbplatser oumlverensstaumlmmer med WCAG 20 och de funktionella kraven motsvarar kriterierna foumlr nivaring AA i WCAG 20

Ds 201760 Internationella standarder och nationella riktlinjer foumlr webbpublicering

53 Nationella webbriktlinjer

Arbetet med att goumlra svenska offentliga webbplatser mer tillshygaumlngliga paringboumlrjades foumlr 15 aringr sedan naumlr Statskontoret 2002 utvecklade en vaumlgledning som baserades paring standarder fraringn W3C (Statskontoret 200213) Tvaring aringr senare gav Naumlmnden foumlr elektronisk foumlrvaltning (e-naumlmnden) ut en uppdaterad version av Statskontorets vaumlgledning (e-naumlmnden 0401) Aringr 2006 gav Verket foumlr foumlrvaltningsutveckling (Verva) ut Vaumlgledningen 24-timmarsshywebben (Verva 20065) som 2009 uppdaterades och publicerades i webbform av E-delegationen Sedan augusti 2015 aumlr det Post- och telestyrelsen (PTS) som har regeringens uppdrag att ansvara foumlr vaumlgledningen Vaumlgledningen kallas numera Vaumlgledningen foumlr webbutveckling och inneharingller riktlinjerna foumlr hur man boumlr arbeta med webbplatser inom den offentliga sektorn PTS har sedan myndigheten tog oumlver ansvaret foumlr vaumlgledningen bla arbetat med en referensgrupp bestaringende av experter fraringn olika myndigheter i syfte att foumlrankra webbriktlinjerna Myndigheten har aumlven genomshyfoumlrt en behovskartlaumlggning i form av en loumlpande dialog med riktshylinjernas anvaumlndare och aktivt arbetat med att marknadsfoumlra vaumlgledningen

Foumlr naumlrvarande inneharingller webbriktlinjerna oumlver hundra riktshylinjer som aumlr prioriterade paring en femgradig skala Enligt den foumlrsta riktlinjen ska myndigheter vid sin webbutveckling foumllja kriterierna foumlr nivaring AA i WCAG 20

Lagstiftning i andra laumlnder roumlrande tillgaumlnglighet

61 Inledning

Det aumlr maringnga laumlnder som i dagslaumlget i likhet med Sverige saknar lagstiftning som specifikt reglerar tillgaumlngligheten till webbplatser och mobila applikationer Det finns emellertid flera laumlnder som i vissa fall sedan relativt laringngt tid tillbaka har tvingande lagstiftning eller oumlverenskommelser roumlrande tillgaumlngligheten till framfoumlr allt webbplatser Nedan presenteras naringgra exempel paring saringdana regshyleringar

62 Danmark

Aringr 2007 ingick den danska staten kommunerna och regionerna ett avtal om standarder foumlr anvaumlndning av informationsteknologi En del av avtalet avser tillgaumlnglighet till offentliga webbplatser och sedan 2008 har det i Danmark varit obligatoriskt foumlr offentliga myndigheters webbplatser att uppfylla nivaring AA i WCAG 20

63 Norge

Den norska diskrimineringslagstiftningen inneharingller specifika krav gaumlllande tillgaumlnglighet till informations- och kommunikationsshyteknologi (IKT) Kraven gaumlller foumlr webbplatser mobila applikashytioner och sjaumllvbetjaumlningsautomater som vaumlnder sig till allmaumlnshyheten Kraven gaumlller baringde foumlr den offentliga och den privata sektorn Fraringn tillaumlmpningsomraringdet undantas emellertid bla webbshyplatser som roumlr familjelivet och rent personliga foumlrharingllanden

Lagstiftning i andra laumlnder roumlrande tillgaumlnglighet Ds 201760

Webbplatser ska enligt lagstiftningen med vissa undantag goumlras tillgaumlngliga i enlighet med nivaring AA i WCAG 20

Reglerna traumldde i kraft den 1 juli 2013 och senast den 1 juli 2014 skulle alla nya IKT-loumlsningar uppfylla kraven Befintliga IKT-loumlsningar som existerade innan ikrafttraumldandet ska senast den 1 januari 2021 vara anpassade till kraven

64 Spanien

Spanien har sedan 2007 haft tvingande lagstiftning roumlrande tillgaringng till offentliga webbplatser Sedan september 2012 maringste offentliga webbplatser goumlras tillgaumlngliga i enlighet med en inhemsk standard som oumlverensstaumlmmer med nivaring AA i WCAG 20 Kraven gaumlller utoumlver offentliga myndigheters webbplatser aumlven webbplatser som tillhoumlr aktoumlrer som tar emot offentlig finansiering och daring saumlrskilt offentligt finansierade aktoumlrer som verkar inom omraringdena utbildning sjukvaringrd och socialtjaumlnst

65 USA

Sedan 1998 maringste alla federala myndigheter i USA enligt lag tillshyhandaharinglla IKT-loumlsningar som aumlr tillgaumlngliga foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Lagen kraumlver vidare att myndigheterna ger anstaumlllda med funktionsnedsaumlttning och allmaumlnheten tillgaringng till information som aumlr likvaumlrdig den tillgaringng som personer utan funktionsnedsaumlttning har Den amerikanska lagen har foumlr webbplatser tidigare haumlnvisat till krav som haft viss oumlverensshystaumlmmelse med WCAG-standarden Dessa krav har emellertid nyligen reviderats och webbplatserna ska from den 18 januari 2018 uppfylla nivaring AA i WCAG 20

7 Webbtillgaumlnglighetsdirektivet

71 Syfte och tillaumlmpningsomraringde

Syftet med webbtillgaumlnglighetsdirektivet aumlr enligt artikel 1 att foumlrbaumlttra den inre marknadens funktionssaumltt naumlr det gaumlller tillgaumlnglighetskraven avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer Dessa webbplatser och mobila applikshyationer ska bli mer tillgaumlngliga foumlr anvaumlndare och daring saumlrskilt foumlr personer med funktionsnedsaumlttning

Direktivets bestaumlmmelser gaumlller foumlr offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer Med offentliga myndigheter avses enligt artikel 31 statliga regionala eller lokala myndigheter offentligraumlttsliga organ enligt definitionen i led 4 i artikel 21 i Europaparlamentets och raringdets direktiv 201424EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphaumlvande av direktiv 200418EG eller sammanslutningar av en eller flera saringdana myndigheter eller ett eller flera saringdana offentligraumlttsliga organ om dessa sammanslutningar saumlrskilt inraumlttats foumlr att tillgodose behov i det allmaumlnnas intresse utan industriell eller kommersiell karaktaumlr

Direktivet aumlr enligt artikel 13 inte tillaumlmpligt paring webbplatser och mobila applikationer tillhoumlrande radio- och televisionsfoumlretag med uppdrag i allmaumlnhetens tjaumlnst eller deras dotterbolag Direktivet aumlr enligt samma artikel inte heller tillaumlmpligt paring webbshyplatser och mobila applikationer tillhoumlrande icke-statliga organisashytioner som inte tillhandaharingller tjaumlnster som aumlr vaumlsentliga foumlr allshymaumlnheten eller tjaumlnster som specifikt tillgodoser behoven foumlr eller aumlr avsedda foumlr personer med funktionsnedsaumlttning

I artikel 14 anges olika typer av inneharingll paring webbplatser och i mobila applikationer som direktivet inte aumlr tillaumlmpligt paring Av artikel 15 framgaringr att medlemsstaterna faringr undanta webbplatser och mobila applikationer tillhoumlrande skolor daghem och foumlrskolor fraringn

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet Ds 201760

direktivets tillaumlmpning med undantag av inneharingll som haumlnfoumlr sig till vaumlsentliga administrativa funktioner online

72 Kraven i direktivet

Direktivet inneharingller 15 artiklar Av artikel 2 framgaringr att medlemsstaterna faringr bibeharinglla eller infoumlra aringtgaumlrder i enlighet med unionsraumltten som garingr utoumlver de minimikrav som faststaumllls i direktivet Artikel 3 inneharingller definitioner av centrala begrepp i direktivet saringsom vad som anses utgoumlra en offentlig myndighet eller en mobil applikation I artikel 4 anges att medlemsstaterna ska saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter vidtar de aringtgaumlrder som aumlr noumldvaumlndiga foumlr att goumlra sina webbplatser och mobila applikationer mer tillgaumlngliga genom att goumlra dem moumljliga att uppfatta hantershybara begripliga och robusta Enligt artikel 5 ska medlemsstaterna saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter tillaumlmpar tillgaumlnglighetsshykraven i den utstraumlckning som dessa krav inte laumlgger en oproportionell boumlrda paring myndigheterna

I artikel 6 behandlas naumlr det finns en presumtion om oumlverensshystaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 Artikel 7 anger att medlemsstaterna ska saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter tillhandaharingller och regelbundet uppdaterar ett tillgaumlnglighetsshyutlaringtande om deras webbplatsers och mobila applikationers oumlvershyensstaumlmmelse med direktivet Tillgaumlnglighetsutlaringtandet ska aumlven inneharinglla en kommentarsfunktion som goumlr det moumljligt foumlr enskilda att meddela den beroumlrda aktoumlren att dess webbplats eller mobila applikation inte uppfyller tillgaumlnglighetskraven Genom kommenshytarsfunktionen ska enskilda ocksaring kunna begaumlra ut viss information som uteslutits i enlighet med artiklarna 14 och 5 i en foumlr dem tillgaumlnglig form

Av artikel 7 framgaringr att medlemsstaterna ska vidta aringtgaumlrder foumlr att underlaumltta tillaumlmpningen av tillgaumlnglighetskraven foumlr andra webbplatser och mobila applikationer aumln de som omfattas av direktivet Medlemsstaterna ska aumlven fraumlmja och underlaumltta utbildshyningsprogram om webbplatser och mobila applikationers tillgaumlngshylighet samt vidta noumldvaumlndiga aringtgaumlrder foumlr att oumlka medvetenheten om de tillgaumlnglighetskrav som anges i artikel 4

Ds 201760 Webbtillgaumlnglighetsdirektivet

I artikel 8 anges att medlemsstaterna regelbundet ska oumlvervaka att offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer uppfyller tillgaumlnglighetskraven och regelbundet rapportera resultatshyet av oumlvervakningen till Europeiska kommissionen

Enligt artikel 9 ska medlemsstaterna saumlkerstaumllla att det finns ett tillfredstaumlllande och effektivt uppfoumlljningsfoumlrfarande I artiklarna 10 11 och 13ndash15 finns bla bestaumlmmelser om Europeiska komshymissionens befogenheter att anta delegerade akter oumlversyn av tillaumlmpningen av direktivet och ikrafttraumldande Enligt artikel 12 ska direktivet vara genomfoumlrt i medlemsstaterna senast den 23 septemshyber 2018

8 Oumlvervaumlganden och foumlrslag

81 Utgaringngspunkter foumlr genomfoumlrandet

Genomfoumlrandet av webbtillgaumlnglighetsdirektivet

EU-direktiv aumlr i enlighet med artikel 288 i Foumlrdraget om Euroshypeiska unionens funktionssaumltt bindande foumlr medlemsstaterna med avseende paring det resultat som ska uppnarings men oumlverlaringter aringt medlemsstaterna att bestaumlmma form och tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr genomfoumlrandet Detta innebaumlr att medlemsstaterna inte aumlr bundna av tex ett direktivs terminologi och systematik Det avgoumlrande aumlr att de uppnaringr det resultat som direktivet efterstraumlvar

I promemorian goumlrs vissa avsteg fraringn den terminologi som foumlrekommer i den svenska oumlversaumlttningen av webbtillgaumlngligshyhetsdirektivet Detta goumlrs foumlr att bestaumlmmelserna ska vara enklare och tydligare och i vissa fall mer anpassade till svenska raumlttsshytraditioner I de fall saringdana avsteg fraringn direktivet foumlrekommer motiveras detta i respektive avsnitt

Promemorians lagfoumlrslag foumlljer webbtillgaumlnglighetsdirektivets grundlaumlggande struktur men foumlr att goumlra lagen mer laumlttoumlverskaringdlig och minimera anvaumlndningen av tekniska begrepp paring lagnivaring foumlreslarings att en del av direktivets bestaumlmmelser regleras i foumlrordning eller myndighetsfoumlreskrifter

Inneboumlrden av att direktivet aumlr ett sk minimiharmoniseringsdirektiv

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet aumlr ett sk minimiharmoniserings-direktiv Detta ger medlemsstaterna ett betydande utrymme att infoumlra bestaumlmmelser som garingr utoumlver minimikraven foumlr webbplatsers och mobila applikationers tillgaumlnglighet Daumlrmed aktualiseras aumlven

Foumlrslag

Skaumllen foumlr foumlrslaget

Oumlvervaumlganden och foumlrslag Ds 201760

fraringgan om det i svensk lag boumlr infoumlras mer laringngtgaringende krav aumln vad direktivet foumlreskriver Denna fraringga aktualiseras i tre sammanhang Det gaumlller vid bestaumlmningen av dels vilka aktoumlrer som boumlr omfattas av kraven dels vad som boumlr omfattas av kraven och dels vilken kravnivaring boumlr gaumllla Dessa fraringgestaumlllningar behandlas i de foumlljande avsnitten

Promemorians syfte och tolkningar av webbtillgaumlnglighetsdirektivet

Denna promemorias huvudsakliga syfte aumlr att foumlreslaring hur webb-tillgaumlnglighetsdirektivet ska genomfoumlras i Sverige och inte hur direktivets bestaumlmmelser ska tolkas I motsats till traditionell svensk lagstiftning saknar direktiv foumlrarbeten i egentlig mening Viss ledning garingr att finna i direktivets ingress i de sk skaumllen till direktivet men ytterst aumlr det dock EU-domstolen som tolkar EU-raumltten Daumlrmed finns det anledning att i denna promemoria vara naringgot restriktiv med foumlrfattningskommentarer till bestaumlmmelser som i princip endast aringterger direktivets bestaumlmmelser Samtidigt finns det ett behov av vaumlgledning i de fall daumlr direktivets bestaumlmmelser aumlr saring vaga att det skulle skapa en osaumlkerhet i samband med tillaumlmpningen av den svenska lagstiftningen I de fall det i promemorian framfoumlrs en tolkning av en foumlreslagen bestaumlmmelse som oumlverensstaumlmmer med direktivets lydelse markeras detta I de fall det i promemorian foumlreslarings bestaumlmmelser som garingr utoumlver direktivets minimikrav redovisas emellertid motiven foumlr den loumlsning som valts med en utfoumlrligare foumlrfattningskommentar

82 Foumlrfattningstekniska fraringgor

821 Behovet av en ny lag

Den lagreglering som aumlr noumldvaumlndig med anledning av webbtillgaumlnglighetsdirektivet ska samlas i en ny lag benaumlmnd lagen om tillgaumlnglighet till digital offentlig service

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet uppstaumlller krav paring hur offentliga aktoumlrers webbplatser och mobila applikashy

Ds 201760 Oumlvervaumlganden och foumlrslag

tioner ska vara utformade Direktivet medfoumlr aumlven behov av reglering roumlrande vilka aktoumlrer och vilket inneharingll som ska omfattas av respektive undantas fraringn tillaumlmpningsomraringdet Direktivet tillshyerkaumlnner aumlven enskilda en raumltt att bla begaumlra tillhandaharingllande av visst inneharingll som undantagits fraringn tillaumlmpningsomraringdet Inget av det ovan uppraumlknade tillgodoses till fullo genom befintliga foumlrfattningar Direktivet kan saringledes inte redan anses genomfoumlrt i Sverige genom befintlig lagstiftning

En del av bestaumlmmelserna som foumlreslarings med anledning av direktivet kraumlver lagform Fraringgan aumlr daring om de kompletterande lagbestaumlmmelserna boumlr infogas i en redan gaumlllande lag eller om de boumlr samlas i en saumlrskild foumlrfattning

Det finns ett antal foumlrfattningar (se avsnitt 4) som paring olika saumltt behandlar tillgaumlnglighet Exempelvis finns bestaumlmmelser som staumlller krav paring tillgaumlnglighet i foumlrvaltningslagen (1986223) Denna lags bestaumlmmelser uppfyller till viss del de krav som direktivet inneharingller Denna lag gaumlller emellertid endast foumlr vissa av de aktoumlrer som omfattas av direktivets tillaumlmpningsomraringde Bestaumlmmelserna i foumlrvaltningslagen som beroumlr tillgaumlnglighet aumlr vidare allmaumlnt haringllna Denna reglering boumlr dock inte vara alltfoumlr detaljerad daring bestaumlmmelser om myndigheternas service- och samverkansshyskyldighet enligt foumlrarbetena till den nya foumlrvaltningslagen (2017900) maringste vara tillraumlckligt oumlvergripande foumlr att deras funktion som grundlaumlggande raumlttssaumlkerhetsgarantier ska bli bestaringende oumlver relativt laringng tid (prop 201617180 s 66) Att foumlra in de detaljerade bestaumlmmelser webbtillgaumlnglighetsdirektivet kraumlver i foumlrvaltningslagen kan saringledes inte anses laumlmpligt

Ett annat alternativ vore att foumlra in de noumldvaumlndiga bestaumlmmelshyserna i diskrimineringslagen (2008567) Diskrimineringslagen har visserligen som syfte att motverka bristande tillgaumlnglighet men huvudaumlndamaringlet med lagen aumlr att motverka diskriminering och fraumlmja lika raumlttigheter och inte att paring det saumltt direktivet kraumlver detaljreglera vilka nivaringer av tillgaumlnglighet som ska foumlljas foumlr att naringgot inte ska anses diskriminerande Daumlrtill omfattar diskrimishyneringslagens bestaumlmmelser om bristande tillgaumlnglighet fler aktoumlrer aumln de som omfattas av direktivets tillaumlmpningsomraringde Det faringr daumlrfoumlr aumlven anses olaumlmpligt att foumlra in de bestaumlmmelser som direkshytivet kraumlver i diskrimineringslagen

Utoumlver lagstiftning som behandlar tillgaumlnglighet finns det aumlven befintlig lagstiftning som reglerar elektroniska kommunikationsshytjaumlnster exempelvis lagen (2003389) om elektronisk kommunishykation Dessa foumlrfattningar har dock inte som syfte att styra det inneharingll som oumlverfoumlrs i de tekniska strukturer som lagarna reglerar och det aumlr bla av denna anledning inte heller laumlmpligt att foumlra in de bestaumlmmelser som fordras i dessa foumlrfattningar

Mot denna bakgrund bedoumlms det inte finnas naringgon befintlig lag daumlr de bestaumlmmelser som direktivet kraumlver passar in Det alternativ som daring aringterstaringr aumlr att samla de nya lagbestaumlmmelserna i en saumlrskild foumlrfattning Daumlrigenom underlaumlttas aumlven moumljligheterna att enkelt hitta de nya bestaumlmmelserna

Den nya lagen boumlr benaumlmnas paring ett saumltt som avspeglar dess inneharingll och tillaumlmpningsomraringde Namnet boumlr vidare i motsats till webbtillgaumlnglighetsdirektivet inte inneharinglla naringgra tekniska begrepp Det foumlreslarings daumlrfoumlr att lagen benaumlmns lag om tillgaumlnglighet till digital offentlig service

Kraven i den foumlreslagna lagen beroumlr maringnga olika aktoumlrer vars verksamheter regleras av en maumlngd olika foumlrfattningar Det har inte bedoumlmts att det aumlr noumldvaumlndigt att infoumlra haumlnvisningar till den foumlreslagna lagen i beroumlrda foumlrfattningar

822 Den foumlreslagna lagens foumlrharingllande till befintlig lagstiftning

Tryckfrihetsfoumlrordningen

Av artikel 71 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet foumlljer att enskilda har raumltt att begaumlra tillhandaharingllande av digital service som uteslutits fraringn tillaumlmpningsomraringdet med stoumld av vissa undantagsbestaumlmshymelser i direktivet Denna reglering har vissa beroumlringspunkter med de grundlagsstadgade bestaumlmmelserna om utlaumlmnande av allmaumln handling i 2 kap tryckfrihetsfoumlrordningen (TF)

Raumltten att begaumlra ut allmaumlnna handlingar utgoumlr en central del av offentlighetsprincipen I 2 kap 1 sect TF stadgas att varje svensk medborgare ska ha raumltt att ta del av allmaumlnna handlingar Denna raumltt tillkommer enligt praxis aumlven juridiska personer (se RAring 2003 ref 83) I enlighet med 14 kap 5 sect TF har aumlven utlaumlndska medshy

borgare en principiell raumltt att ta del av allmaumlnna handlingar Denna raumltt kan emellertid inskraumlnkas genom bestaumlmmelser i lag aumlven om det foumlr naumlrvarande inte finns naringgra saringdana inskraumlnkande bestaumlmmelser

Med handling avses enligt 2 kap 3 sect TF framstaumlllning i skrift eller bild samt upptagning som kan laumlsas avlyssnas eller paring annat saumltt uppfattas endast med tekniskt hjaumllpmedel En handling aumlr allmaumln om den foumlrvaras hos en myndighet och aumlr att anse som inkommen till eller uppraumlttad hos myndigheten

Enligt 2 kap 2 sect andra stycket TF ska varje begraumlnsning i raumltten att ta del av allmaumlnna handlingar anges noga i en saumlrskild lag eller i en annan lag som den foumlrstnaumlmnda lagen haumlnvisar till Den saumlrskilda lag som aringsyftas aumlr offentlighets- och sekretesslagen (2009400 OSL)

Utoumlver myndigheter omfattar bestaumlmmelserna om utlaumlmnande av allmaumln handling enligt 2 kap OSL aumlven bla aktiebolag handelsbolag ekonomiska foumlreningar och stiftelser daumlr kommuner eller landsting utoumlvar ett raumlttsligt bestaumlmmande inflytande samt vissa andra organ som anges i bilagan till OSL

En allmaumln handling som faringr laumlmnas ut ska enligt 2 kap 12 sect TF paring begaumlran genast eller saring snart det aumlr moumljligt paring staumlllet utan avgift tillhandaharingllas den som oumlnskar ta del av den saring att handlingen kan laumlsas avlyssnas eller paring annat saumltt uppfattas Riksdagens ombudsshymaumln (JO) har i ett flertal beslut uttalat att inneboumlrden av detta aumlr att besked i en utlaumlmnandefraringga boumlr laumlmnas redan samma dag som begaumlran har gjorts (se tex JO 201112 s 539 och 201213 s 475) Naringgon eller naringgra dagars foumlrdroumljning kan dock godtas om en saringdan foumlrdroumljning aumlr noumldvaumlndig foumlr att myndigheten ska kunna ta staumlllning till om den efterfraringgade handlingen aumlr allmaumln och offentlig Haumlrtill kommer att ett visst droumljsmaringl aumlr ofraringnkomligt om framstaumlllningen avser eller kraumlver genomgaringng av ett omfattande material

Den som oumlnskar ta del av en allmaumln handling har aumlven enligt 2 kap 13 sect TF raumltt att mot faststaumllld avgift faring kopia av handlingen till den del den faringr laumlmnas ut En saringdan begaumlran ska behandlas skyndsamt Bestaumlmmelserna om myndigheters raumltt att ta ut en avgift foumlr kopior av allmaumlnna handlingar finns i avgiftsfoumlrordningen (1992191) En myndighet ska enligt denna reglering ta ut en avgift

foumlr att den efter saumlrskild begaumlran laumlmnar ut kopia av allmaumln handling om bestaumlllningen omfattar tio sidor eller mer

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet inneharingller i motsats till tex Europaparlamentets och raringdets direktiv 200398EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information fraringn den offentliga sektorn ingen bestaumlmmelse om att direktivet inte paringverkar tillaumlmpningen av medlemsstaternas gaumlllande bestaumlmmelser om tillgaringng till handlingar Detta innebaumlr att det uppstaringr en viss graumlnsdragningsproblematik mellan 2 kap TF och webbtillgaumlngligshyhetsdirektivets bestaumlmmelser Oumlvervaumlganden och foumlrslag roumlrande hur denna problematik ska hanteras framgaringr av avsnitt 892

Yttrandefrihetsgrundlagen

Webbtillgaumlnglighetsdirektivets bestaumlmmelser innebaumlr att krav kan komma att staumlllas paring webbplatser som omfattas av YGLs skydd (jfr avsnitt 48) Av skaumll 24 i direktivets ingress framgaringr att ingenting i direktivet syftar till att begraumlnsa yttrandefriheten och mediernas frihet och maringngfald eftersom de aumlr garanterade i unionen och medlemsstaterna saumlrskilt enligt artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundlaumlggande raumlttigheterna Daring bestaumlmmelser i lag inte faringr tillaumlmpas om de strider mot bestaumlmmelser i grundlag finns det inte skaumll att i lagen saumlrskilt ange att bestaumlmmelserna inte ska tillaumlmpas i den utstraumlckning detta skulle strida mot YGL

Foumlrvaltningslagen

Av 3 sect foumlrvaltningslagen framgaringr att om en annan lag eller en foumlrordning inneharingller naringgon bestaumlmmelse som avviker fraringn lagen gaumlller den bestaumlmmelsen I den nya foumlrvaltningslagen som traumlder i kraft den 1 juli 2018 kommer detta aumlven i fortsaumlttningen att gaumllla (prop 201617180 s 37 f) I foumlrarbetena till den nya lagen tydliggoumlr regeringen aumlven foumlrharingllandet mellan EU-raumltten och foumlrvaltningslagen och anger i detta sammanhang att avvikande bestaumlmmelser som genomfoumlr ett EU-direktiv ges foumlretraumlde framfoumlr foumlrvaltningslagen om foumlreskrifterna finns i en lag eller foumlrordning (prop 201617180 s 68) Foumlr de aktoumlrer som omfattas av baringda

regelverken kommer saringledes den i denna promemoria foumlreslagna lagen ha foumlretraumlde framfoumlr foumlrvaltningslagens bestaumlmmelser

Diskrimineringslagen

Enligt diskrimineringslagen aumlr bristande tillgaumlnglighet en form av diskriminering (se avsnitt 46) Av foumlrarbetena till diskrimineringsshylagen framgaringr att i den utstraumlckning det finns regler i lag eller annan foumlrfattning om tillgaumlnglighet foumlr personer med funktionsshynedsaumlttning boumlr dessa vara starkt vaumlgledande foumlr vad som kraumlvs enligt bestaumlmmelsen om bristande tillgaumlnglighet Det boumlr enligt foumlrarbetena inte heller anses skaumlligt att kraumlva aringtgaumlrder som garingr utoumlver saringdana krav och den som har uppfyllt saringdana krav boumlr kunna utgaring fraringn att ytterligare krav inte foumlljer av diskrimineringslagen (prop 201314198 s 112)

Mot denna bakgrund kommer den foumlreslagna lagens krav saringledes att vara vaumlgledande foumlr vad som enligt diskrimineringslagen kommer utgoumlra bristande tillgaumlnglighet till offentliga aktoumlrers webbplatser och mobila applikationer Aumlven om lagarna till viss maringn reglerar samma omraringde uppstaringr daumlrmed ingen konflikt mellan regelverken De sanktionsmoumljligheter som finns i diskrimineringsshylagen respektive i den foumlreslagna lagen boumlr emellertid foumlr att undvika dubbla sanktioner inte tillaumlmpas roumlrande samma fall av bristande tillgaumlnglighet (se vidare avsnitt 8103)

Upphovsraumlttslagen

Inneharingllet paring webbplatser mobila applikationer eller andra tekniska loumlsningar som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr kan vara skyddat av upphovsraumltt eller till upphovsraumltten naumlrstaringende raumlttigheter i enlighet med lagen (1960729) om upphovsraumltt till litteraumlra och konstnaumlrliga verk (upphovsraumlttslagen)

Den som har upphovsraumltt till ett verk (tex ett litteraumlrt eller musikaliskt verk eller en film) har raumlttigheter som aumlr dels ekonomiska dels ideella De ekonomiska raumlttigheterna innebaumlr att ingen utan upphovsmannens tillstaringnd faringr framstaumllla exemplar av ett verk eller goumlra verket tillgaumlngligt foumlr allmaumlnheten De ideella raumlttigheterna innebaumlr dels att upphovsmannens namn ska anges naumlr

hans eller hennes verk anvaumlnds dels att upphovsmannen har raumltt att motsaumltta sig saringdana aumlndringar av verket som kraumlnker hans eller hennes litteraumlra eller konstnaumlrliga anseende eller egenart eller att verket goumlrs tillgaumlngligt foumlr allmaumlnheten i en saringdan form eller i ett saringdant sammanhang att upphovsmannens litteraumlra eller konstshynaumlrliga anseende eller egenart kraumlnks De till upphovsraumltten naumlrshystaringende raumlttigheterna (tex en artists raumltt till sitt framfoumlrande eller skyddet foumlr fotografiska bilder) ger raumlttighetshavarna en ensamraumltt till sina prestationer som i stor utstraumlckning motsvarar det egentshyliga upphovsraumlttsskyddet

I de ekonomiska raumlttigheterna finns en rad inskraumlnkningar som motiveras av haumlnsyn till olika allmaumlnna eller enskilda intressen Det aumlr tex under vissa foumlrutsaumlttningar tillaringtet att utan tillstaringnd fraringn upphovsmannen citera ur ett verk eller att framstaumllla saringdana exemplar som personer med funktionsnedsaumlttning behoumlver foumlr att kunna ta del av verken

I 9 sect upphovsraumlttslagen finns bestaumlmmelser om att upphovsraumltt inte gaumlller till foumlrfattningar beslut av myndigheter yttranden av svenska myndigheter och officiella oumlversaumlttningar av saringdant material Vidare finns i 26ndash26 b sectsect upphovsraumlttslagen saumlrskilda bestaumlmmelser om inskraumlnkningar i det upphovsraumlttsliga skyddet foumlr offentliga debatter allmaumlnna handlingar mm

Webbtillgaumlnglighetsdirektivets bestaumlmmelser ger inte anledning att reglera fraringgor om upphovsraumltt Det finns tex inget krav paring infoumlrande av naringgon ny inskraumlnkning i upphovsraumltten och den foumlreslagna lagen medfoumlr ingen utoumlkad raumltt att utan tillstaringnd anvaumlnda inneharingll som naringgon annan har ensamraumltt till De krav paring tillgaumlnglighet som staumllls i den foumlreslagna lagen faringr alltsaring uppfyllas inom ramen foumlr avtal om anvaumlndning av inneharingll som skyddas av upphovsraumltt eller naumlrstaringende raumlttigheter och med respekt foumlr vad som foumlljer av det nationella upphovsraumlttsliga regelverket

Foumlrslag

823 En teknikneutral lagstiftning

Foumlr att goumlra den foumlreslagna lagen mer teknikneutral ska begreppen digital service och teknisk loumlsning anvaumlndas Med digital service avses tjaumlnster eller information som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning Med teknisk loumlsning avses de tekniska loumlsningar som regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer beslutar ska omfattas av lagens tillaumlmpningsomraringde

Skaumllen foumlr foumlrslaget Webbtillgaumlnglighetsdirektivet inneharingller ett antal tekniska begrepp Utgaringngspunkten boumlr vara att den foumlreslagna lagen i moumljligaste maringn ska vara teknikneutral framfoumlr allt med haumlnsyn till att den tekniska utvecklingstakten inom nu aktuella omraringden aumlr vaumlldigt houmlg I lagen boumlr daumlrfoumlr helst inte de i direktivet centrala begreppen webbplats och mobil applikation anvaumlndas utan i staumlllet mer teknikneutrala begrepp Mot bakgrund av att vissa bestaumlmmelser i direktivet aumlr kopplade till om det roumlr sig om en webbplats eller en mobil applikation finns det emellertid behov av att i den nya regleringen anvaumlnda dessa begrepp Dessa bestaumlmmelser kan dock med foumlrdel placeras i foumlrordning eller foumlreskrift Att placera de begrepp som knyter an till en specifik teknisk loumlsning i foumlrordning eller foumlreskrift moumljliggoumlr en flexibel lagstiftning som snabbare kan foumllja den tekniska utvecklingen Det leder aumlven till en laumlngre livslaumlngd foumlr den foumlreslagna lagen Att foumlra in en del av den nya regleringen paring foumlrordningsnivaring kan naturligtvis ha en negativ paringverkan foumlr lagens oumlversiktlighet I detta fall innebaumlr det emellertid aumlven att en stor maumlngd detaljfoumlreskrifter inte behoumlver tynga lagen Detta leder i sin tur till att lagen blir mer laumlttillgaumlnglig Sammanfattningsvis bedoumlms foumlrdelarna med en teknikneutral lag oumlvervaumlga nackdelarna med att bestaumlmmelserna inte samlas paring samma regelnivaring

Syftet med den foumlreslagna lagen aumlr inte i foumlrsta hand att vissa tekniska loumlsningar ska vara tillgaumlngliga utan att den information och de tjaumlnster som omfattas av bestaumlmmelserna tillhandaharinglls paring ett tillgaumlngligt saumltt via de tekniska loumlsningar som omfattas av tillaumlmpningsomraringdet Den foumlreslagna lagen boumlr saringledes i foumlrsta hand fokusera paring inneharingllet Samtidigt boumlr det finnas en tydlig signal om vilka typer av informations- och tjaumlnstebaumlrare det roumlr sig om och givetvis aumlven ett enkelt saumltt att identifiera vilka tekniska

loumlsningar som kraven avser Detta boumlr aringstadkommas genom en begreppsmaumlssig aringtskillnad mellan inneharingllet och informations- och tjaumlnstebaumlraren

I webbtillgaumlnglighetsdirektivet aringsyftas ibland med begreppen webbplats och mobil applikation utoumlver tekniken som saringdan aumlven det inneharingll som foumlrmedlas I andra fall aumlr det endast den tekniska loumlsningen som avses I den foumlreslagna lagen boumlr i staumlllet foumlr webbplats och mobil applikation begreppet teknisk loumlsning anvaumlndas Med teknisk loumlsning avses bara den tekniska loumlsningen som saringdan och inte det inneharingll som tillhandaharinglls via den tekniska loumlsningen Vilka specifika tekniska loumlsningar som avses foumlreslarings framgaring av foumlrordning eller foumlreskrift (se avsnitt 851) I den norska lagstiftningen (se avsnitt 63) anvaumlnds begreppet IKT Detta begrepp foumlrekommer baringde i svensk lagstiftning och i direktivet2

Anvaumlndningen av begreppet aumlr aumlven vanligt foumlrekommande i allmaumlnt spraringkbruk IKT aumlr emellertid som begrepp inte lika neutralt som teknisk loumlsning Det anvaumlnds i en rad olika sammanhang och det finns aumlven flera tolkningar av vad begreppet omfattar Sammantaget bedoumlms teknisk loumlsning daumlrfoumlr vara ett baumlttre alternativ eftersom foumlrslaget aumlr att begreppets naumlrmare inneboumlrd kommer att ges genom att regeringen eller den myndighet regeringen bestaumlmmer beslutar om vilka tekniska loumlsningar som ska omfattas av kraven Ett begrepp som i motsats till IKT saknar koppling till specifika tekniska loumlsningar aumlr daring att foumlredra

Naumlr det sedan gaumlller det begrepp som ska anvaumlndas foumlr att beskriva det inneharingll som det offentliga erbjuder via webbplatser och mobila applikationer behoumlver begreppet ha tvaring bestaringndsdelar en del som paring ett mer generellt plan indikerar att det beroumlr informationsteknik och en del som indikerar vilken typ av inneharingll det roumlr sig om Det bedoumlms i dagslaumlget inte i svensk lagstiftning finnas ett etablerat begrepp som passar det syftet Ett nytt begrepp maringste daumlrfoumlr anvaumlndas Begreppet maringste emellertid givetvis foumlrharinglla sig till de beslaumlktade begrepp som redan i dag foumlrekommer i svensk lag eller allmaumlnt spraringkbruk

Det som foumlrmedlas via webbplatser och mobila applikationer aumlr information och tjaumlnster som utgoumlr en form av service Begreppet

2 Se skaumll 14 16 37 och 42 i direktivets ingress och bla 3 sect lagen (2013315) om intelligenta transportsystem vid vaumlgtransporter samt 1 kap 3 sect skollagen (2010800)

service foumlrekommer i maringnga olika sammanhang i svensk lagstiftshyning men den anvaumlndning som har starkast koppling till denna kontext aumlr klargoumlrandet av myndigheternas serviceskyldighet i foumlrvaltningslagen Av 4 sect foumlrvaltningslagen framgaringr bla att varje myndighet ska laumlmna upplysningar vaumlgledning raringd och annan saringdan hjaumllp till enskilda i fraringgor som roumlr myndighetens verksamhetsomraringde Hjaumllpen ska laumlmnas i den utstraumlckning som aumlr laumlmplig med haumlnsyn till fraringgans art den enskildes behov av hjaumllp och myndighetens verksamhet I den nya foumlrvaltningslagen som traumlder i kraft den 1 juli 2018 anges i 6 sect som inneharingller bestaumlmmelser om serviceskyldigheten att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla Myndigheten ska vidare laumlmna den enskilde saringdan hjaumllp att han eller hon kan ta till vara sina intressen Hjaumllpen ska ges i den utstraumlckning som aumlr laumlmplig med haumlnsyn till fraringgans art den enskildes behov av hjaumllp och myndighetens verksamhet (prop 201617180 s 291) Enligt 5 sect i den nu gaumlllande foumlrvaltningslagen ska myndigheterna ocksaring se till att det aumlr moumljligt foumlr enskilda att kontakta dem med hjaumllp av telefax och elektronisk post och att svar kan laumlmnas paring samma saumltt Den senare paragrafen aumlr ett tydligt exempel paring naumlr en haumlnvisning till en specifik teknisk loumlsning i princip blivit obsolet och det kan i detta sammanhang noteras att den nya foumlrvaltningslagen aumlr teknikneutral (se avsnitt 44)

Sjaumllva andemeningen av vad som utgoumlr service enligt baringde den nuvarande och foumlreslagna foumlrvaltningslagen oumlverensstaumlmmer vaumll med det inneharingll som aringsyftas i den lag som foumlreslarings i denna promemoria Det boumlr mot bakgrund av direktivets tekniska koppling foumlr tydlighetens skull aumlven poaumlngteras att den service som aringsyftas givetvis aumlr saringdan service som riktar sig till maumlnniskor och inte tex saringdan service som sker mellan olika tekniska graumlnssnitt som anvaumlndare inte kan uppfatta Foumlr att klargoumlra att det aumlr service som tillhandaharinglls av offentliga aktoumlrer boumlr detta aumlven tydligt framgaring Begreppet offentlig service foumlrekommer foumlr naumlrvarande i tvaring olika svenska foumlrfattningar Det boumlr med foumlrdel aumlven kunna anvaumlndas i detta sammanhang3 Sammanfattningsvis boumlr daumlrfoumlr beshy

3 Foumlrordningen (2009145) med instruktion foumlr Tillvaumlxtverket samt kommitteacutefoumlrordningen (19981474)

greppet offentlig service anvaumlndas foumlr att signalera vilket inneharingll det roumlr sig om

Naumlr det gaumlller den del av begreppet som ska signalera vilken typ av informations- och tjaumlnstebaumlrare det roumlr sig om finns det i lagstiftning eller allmaumlnt spraringkbruk tre vanligen foumlrekommande alternativ i form av rdquoinformationssamhaumllletsrdquo rdquoelektroniskrdquo och rdquodigitalrdquo Informationssamhaumlllets offentliga service ligger rent spraringkligt alltfoumlr naumlra det redan i lagstiftning anvaumlnda informationsshysamhaumlllets tjaumlnster foumlr att vara ett laumlmpligt val4 Valet staringr daring mellan elektronisk eller digital Elektronisk och digital aumlr i maringnga sammanhang synonyma begrepp (se tex SOU 201723 s 44 f) Elektronisk service foumlrekommer redan som begrepp i artikel 91 b i FN-konventionen om raumlttigheter foumlr personer med funktionsshynedsaumlttning Paring senare tid har det emellertid i Sverige skett ett skifte fraringn begreppet elektronisk till begreppet digital foumlr att beskriva anvaumlndning av informationsteknik Ett tydligt exempel paring detta aumlr att det som tidigare benaumlmndes som elektronisk foumlrvaltning (e-foumlrvaltning) allt oftare omnaumlmns som digital foumlrvaltning Mot denna bakgrund boumlr begreppet digital anvaumlndas foumlr att beskriva vilken informations- eller tjaumlnstebaumlrare som avses

Sammanfattningsvis bedoumlms saringledes begreppet digital offentlig service avgraumlnsa det huvudsakliga tillaumlmpningsomraringdet paring ett tydligt saumltt Begreppet digital offentlig service boumlr daumlrfoumlr anvaumlndas i den foumlreslagna lagens namn medan det i lagtexten aumlr tillraumlckligt att digital service anvaumlnds eftersom det daumlr av sammanhanget aumlr tydligt att det roumlr sig om digital service med koppling till det offentliga Med digital service avses saringledes i den foumlreslagna lagen tjaumlnster eller information som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning Med teknisk loumlsning avses de tekniska loumlsningar som regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer beslutar ska omfattas av lagens tillaumlmpningsomraringde (se vidare avsnitt 851)

4 Informationssamhaumlllets tjaumlnster foumlrekommer i lagen (2002562) om elektronisk handel och andra informationssamhaumlllets tjaumlnster och definieras i 2 sect som tjaumlnster som normalt utfoumlrs mot ersaumlttning och som tillhandaharinglls paring distans paring elektronisk vaumlg och paring individuell begaumlran av en tjaumlnstemottagare

83 Vilka aktoumlrer omfattas av webbtillgaumlnglighetsdirektivets tillaumlmpningsomraringde

831 Offentliga aktoumlrer

Foumlrslag Kraven i den nya lagen boumlr gaumllla foumlr offentliga aktoumlrer Begreppet omfattar bla det som avses med begreppet offentlig myndighet i webbtillgaumlnglighetsdirektivet Med offentlig myndighet avses

ndash en statlig eller kommunal myndighet

ndash en beslutande foumlrsamling i en kommun eller ett landsting

ndash ett offentligt styrt organ och

ndash en sammanslutning av en eller flera statliga eller kommunala myndigheter eller beslutande foumlrsamlingar i en kommun eller ett landsting eller

ndash en sammanslutning av ett eller flera offentligt styrda organ om dessa sammanslutningar saumlrskilt inraumlttats foumlr att tillgodose behov i det allmaumlnnas intresse under foumlrutsaumlttning att behovet inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr

Med offentligt styrt organ avses i den foumlreslagna lagen en saringdan juridisk person som tillgodoser behov i det allmaumlnnas intresse under foumlrutsaumlttning att behovet inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr och

1 som till stoumlrsta delen aumlr finansierad av staten en kommun ett landsting eller en offentlig myndighet

2 vars verksamhet staringr under kontroll av staten en kommun ett landsting eller en offentlig myndighet eller

3 i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer aumln halva antalet ledamoumlter aumlr utsedda av staten en kommun ett landsting eller en offentlig myndighet

Webbtillgaumlnglighetsdirektivets definitioner av aktoumlrer som omfattas av tillaumlmpningsomraringdet och kopplingen till upphandlingslagstiftningen

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet gaumlller enligt artikel 11 tillgaumlngligshyhetskrav avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer Offentliga myndigheter definieras i artikel 31 som statliga regionala eller lokala myndigheter offentligraumlttsliga organ enligt definitionen i led 4 i artikel 21 i Europaparlamentets och raringdets direktiv 201424EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphaumlvande av direktiv 200418EG (det nya upphandlingsdirektivet) Som offentliga myndigheter raumlknas aumlven sammanslutningar av en eller flera saringdana myndigheter eller ett eller flera saringdana offentligraumlttsliga organ om dessa sammanslutningar saumlrskilt inraumlttats foumlr att tillgodose behov i det allmaumlnnas intresse utan industriell eller kommersiell karaktaumlr

I definitionen av offentligraumlttsligt organ haumlnvisas som ovan framgaringtt till det nya upphandlingsdirektivet Aumlven definitionen av offentlig myndighet i webbtillgaumlnglighetsdirektivet aumlr i stort denshysamma som definitionen av upphandlande myndighet i artikel 21 i det nya upphandlingsdirektivet Det nya upphandlingsdirektivet har nyligen genomfoumlrts i svensk raumltt genom lagen (20161145) om offentlig upphandling (LOU) Definitionerna av upphandlande myndighet och offentligraumlttsligt organ med mindre redaktionella skillnader fanns aumlven med i det aumlldre upphandlingsdirektivet fraringn 2004 som genomfoumlrdes genom den nu upphoumlrda lagen (20071091) om offentlig upphandling Utifraringn den direkta haumlnvisning som finns till det nya upphandlingsdirektivet samt de likheter som aumlven i oumlvrigt finns framstaringr det som naturligt vid genomfoumlrandet av webbtillgaumlnglighetsdirektivet att i moumljligaste maringn anvaumlnda sig av de definitioner som finns i upphandlingslagstiftningen

Offentliga myndigheter

Det centrala aktoumlrsbegreppet i webbtillgaumlnglighetsdirektivet aumlr offentlig myndighet I den engelska spraringkversionen av direktivet anvaumlnds begreppet rdquopublic sector bodyrdquo och med haumlnsyn till den utoumlkning av vilka aktoumlrer som omfattas av tillaumlmpningsomraringdet foumlr

den nya lagen som foumlreslarings i promemorian (se avsnitt 843) framshystaringr offentlig aktoumlr som ett laumlmpligare begrepp att anvaumlnda i lagen Med begreppet offentlig aktoumlr avses saringledes de aktoumlrer som omshyfattas av begreppet offentlig myndighet i direktivet samt de aktoumlrer som omfattas av regleringen genom den foumlreslagna utoumlkningen Kretsen av aktoumlrer som omfattas aumlr inte i alla fall offentliga aktoumlrer Inom ramen foumlr den foumlreslagna lagen ska dessa dock jaumlmstaumlllas med offentliga aktoumlrer Begreppet offentlig myndighet och den krets begreppet avgraumlnsar fyller emellertid en viktig funktion i definitionen av offentligt styrt organ Aumlven om begreppet enligt foumlrslaget inte ska foumlrekomma i lagen boumlr begreppet definieras foumlr att avgraumlnsa vilka aktoumlrer i Sverige som omfattas av direktivets tillaumlmpningsomraringde och foumlr att i promemorian med ett samlingsbegrepp kunna haumlnvisa till dessa aktoumlrer

Den krets som omfattas av begreppet offentlig myndighet oumlverensstaumlmmer i princip med den krets som utgoumlr upphandlande myndigheter enligt 1 kap 22 sect LOU Det som skiljer dem aringt aumlr att det i webbtillgaumlnglighetsdirektivet finns ett tillaumlgg som inte finns med i det nya upphandlingsdirektivet Tillaumlgget avser sammanshyslutningar av offentligt styrda organ och att dessa ska vara saumlrskilt inraumlttade foumlr att tillgodose behov i det allmaumlnnas intresse utan industriell eller kommersiell karaktaumlr Den krets som omfattas av begreppet offentlig myndighet i direktivet bedoumlms daumlrfoumlr vara

Offentligt styrda organ

Offentligraumlttsliga organ eller offentligt styrda organ

I webbtillgaumlnglighetsdirektivet haumlnvisas till det nya upphandlingsshydirektivet naumlr det gaumlller definitionen av offentligraumlttsliga organ Denna bestaumlmmelse aumlr i svensk raumltt genomfoumlrd genom 1 kap 18 sect LOU I LOU anvaumlnds i staumlllet begreppet offentligt styrt organ Detta val gjordes med motiveringen att begreppet offentligraumlttsligt organ i upphandlingsdirektivet har en vid inneboumlrd som straumlcker sig laumlngre aumln vad begreppet motsvarar i svensk raumltt Begreppet offentligt styrt organ bedoumlmdes baumlttre motsvara vad som avses i upphandlingsdirektivet (jfr prop 200607128 s 129 och s 303)

Argumentet att anvaumlnda begreppet offentligt styrt organ framfoumlr offentligraumlttsligt organ aumlr lika relevant foumlr det i denna promemoria aktuella lagfoumlrslaget Begreppet offentligt styrt organ ska daumlrfoumlr anvaumlndas i den nya lagen och definieras paring samma saumltt som i LOU Med offentligt styrt organ avses saringledes i den foumlreslagna lagen en saringdan juridisk person som tillgodoser behov i det allmaumlnnas intresse under foumlrutsaumlttning att behovet inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr och

ndash som till stoumlrsta delen aumlr finansierade av staten en kommun ett landsting eller en offentlig myndighet

ndash vars verksamhet staringr under kontroll av staten en kommun ett landsting eller en offentlig myndighet eller

ndash i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer aumln halva antalet ledamoumlter aumlr utsedda av staten en kommun ett landsting eller en offentlig myndighet

Vad aumlr ett offentligt styrt organ

Att avgraumlnsa vilka organ som potentiellt omfattas utifraringn offentlig finansiering eller kontroll aumlr relativt enkelt Bedoumlmningen om ett organ tillgodoser ett allmaumlnnyttigt behov som inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr aumlr dock ofta en svaringrare bedoumlmning Det finns flera avgoumlranden fraringn EU-domstolen kring hur bedoumlmningen ska goumlras Enligt EU-domstolen utgoumlrs allmaumlnnyttiga behov som inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr i allmaumlnhet av

behov som staten av skaumll som har samband med allmaumlnintresset vaumlljer att sjaumllv tillgodose eller som den avser att fortsaumltta att ha ett avgoumlrande inflytande paring (se BFI Holding C-36096 EUC1998525 punkt 50) Bedoumlmningen av om det foumlreligger ett allmaumlnnyttigt behov som inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr ska enligt EU-domstolen goumlras med haumlnsyn till samtliga relevanta faktiska och raumlttsliga omstaumlndigheter Foumlrekomsten eller fraringnvaron av allmaumlnna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktaumlr ska bedoumlmas med haumlnsyn till samtliga relevanta faktiska och raumlttsliga omstaumlndigheter saringsom de omstaumlndigheter som var aktuella vid bildandet av det beroumlrda organet och paring vilka villkor som organet utoumlvar sin verksamhet inklusive bla huruvida det saknas konkurrens paring marknaden huruvida det saknas ett huvudsakligt vinstsyfte huruvida organet inte staringr risken foumlr den verksamhet som utoumlvas och huruvida den aktuella verksamheten aringtnjuter offentlig finansiering (se tex SIEPSA C-28300 EUC2003544 punkt 81) Ett organ som inte har tillkommit i det saumlrskilda syftet att tillgodose allmaumlnna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktaumlr men som senare aringtagit sig saringdana intressen och numera faktiskt tillgodoser dessa uppfyller vidare enligt EU-domstolen villkoret foumlr att vara ett organ som lyder under offentlig raumltt under foumlrutsaumlttning att aringtagandet att tillgodose dessa intressen kan faststaumlllas objektivt (se Universale-Bau C-47099 EUC2002746 punkt 63) Enligt EU-domstolen saknar det betydelse om den allmaumlnnyttiga delen endast utgoumlr en relativt obetydlig del av den totala verksamheten Saring laumlnge organet i naringgon omfattning bedriver allmaumlnnyttig verksamhet utan industriell eller kommersiell karaktaumlr aumlr det ett offentlig styrt organ (se Mannesmann C-4496 EUC19984 punkterna 25 och 32) Om ett organ verkar paring normala marknadsmaumlssiga villkor har ett vinstsyfte och baumlr de foumlrluster som uppstaringr i samband med utoumlvandet av sin verksamhet aumlr det foumlga sannolikt att de behov som det syftar till att tillgodose inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr (se Korhonen Cshy1801 EUC2003300 punkt 51)

Som denna oumlversiktliga praxisgenomgaringng visar aumlr bedoumlmningen maringnga garingnger svaringr att goumlra och det aumlr inte i alla laumlgen klart om en juridisk person som till oumlvervaumlgande del finansieras eller kontrolleras av det offentliga aumlven aumlr ett offentligt styrt organ Foumlr

utomstaringende bedoumlmare kan det vara i det naumlrmaste omoumljligt att avgoumlra om ett visst foumlretag aumlr ett offentligt styrt organ och daumlrmed kommer att omfattas av de foumlreslagna bestaumlmmelserna roumlrande tillgaumlnglighet till digital service eller inte Naumlr det gaumlller svenska statliga bolag har efter proumlvning i svensk domstol tex Akademiska Hus Aktiebolag bedoumlmts vara ett offentligt styrt organ5 medan Systembolaget Aktiebolag i tvaring avgoumlranden har bedoumlmts inte vara det6

Aumlven om det finns omfattande praxis paring baringde EU-nivaring och nationell nivaring avseende begreppet offentligt styrda organ aumlr det de offentligt finansierade och kontrollerade organen som initialt bedoumlmer om de omfattas eller inte Det finns ingen sammanshystaumlllning eller ens uppskattning oumlver hur maringnga offentligt styrda organ det finns i Sverige I en studie utfoumlrd paring uppdrag av Konkurrensverket gjordes bedoumlmningen att de flesta kommunala foumlretag och vissa statliga bolag utgoumlr offentligt styrda organ7

Sammanfattningsvis kan det konstateras att inte all digital service som tillhandaharinglls av statliga och kommunala foumlretag omfattas av direktivets tillaumlmpningsomraringde Detsamma gaumlller privata aktoumlrer som bedriver helt eller delvis offentligt finansierad verksamhet Dessa aktoumlrer verkar som regel paring normala markshynadsmaumlssiga villkor har ett vinstsyfte och baumlr de foumlrluster som uppstaringr i samband med utoumlvandet av sin verksamhet Saringledes aumlr de behov som de syftar till att tillgodose av industriell eller kommershysiell karaktaumlr och de aumlr daumlrmed inte offentligt styrda organ I promemorian foumlreslarings emellertid att vissa av dessa aktoumlrer aumlndaring ska omfattas av den foumlreslagna lagens tillaumlmpningsomraringde (se avsnitt 843)

5 HFD 2016 ref 67 6 Kammarraumltten i Stockholms domar den 19 februari 2016 i maringl nr 7265-14 och den 20 februari 2017 i maringl nr 5101-16 7 Den offentliga marknaden i Sverige ndash En empirisk analys av den offentliga sektorns samlade inkoumlp Uppdragningsforskningsrapport 20154 s 27

832 Aktoumlrer som aumlr specifikt undantagna fraringn direktivets tillaumlmpningsomraringde

Radio- och televisionsfoumlretag med uppdrag i allmaumlnhetens tjaumlnst

Foumlrslag Den foumlreslagna lagen ska inte vara tillaumlmplig foumlr digital service som tillhandaharinglls av ett foumlretag som bedriver radio- och tv-verksamhet som finansieras enligt lagen (198941) om finansiering av radio och TV i allmaumlnhetens tjaumlnst

Enligt artikel 13 a i webbtillgaumlnglighets-direktivet omfattar inte direktivet webbplatser och mobila applikashytioner tillhoumlrande radio- och televisionsfoumlretag med uppdrag i allmaumlnhetens tjaumlnst samt deras dotterbolag Detta gaumlller aumlven foumlr andra organ eller deras dotterbolag som fullgoumlr ett uppdrag att verka i allmaumlnhetens tjaumlnst paring radio- eller tv-omraringdet I Sverige innebaumlr detta att direktivet inte omfattar aktoumlrer som bedriver radio- och tv-verksamhet som finansieras enligt lagen (198941) om finansiering av radio och TV i allmaumlnhetens tjaumlnst Undantaget gaumlller saringledes de sk public service-foumlretagen Sveriges Television Sveriges Radio och Utbildningsradion

Bestaumlmmelser om tillgaumlnglighet foumlr audiovisuella medietjaumlnster finns i Europaparlamentets och raringdets direktiv 201013EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestaumlmmelser som faststaumllls i medlemsstaternas lagar och andra foumlrfattningar om tillhandashyharingllande av audiovisuella medietjaumlnster (AV-direktivet) AV-direktivet aumlr foumlremaringl foumlr oumlversyn inklusive reglerna foumlr tillshygaumlnglighet foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Baringde raringdet och Europaparlamentet har foumlreslagit att kraven paring tillgaumlnglighet skaumlrps foumlr baringde tv och bestaumlll-tv (sk play-tjaumlnster)

Det finns redan lagstiftning som roumlr tillgaumlnglighet till tv-saumlndningar och Mediegrundlagskommitteacutens foumlrslag oumlppnar aumlven foumlr att utoumlka kraven till att bla aumlven gaumllla play-tjaumlnster via internet (se avsnitt 48) Kraven paring tillgaumlnglighet inom detta omraringde boumlr med haumlnsyn till det paringgaringende arbetet regleras i sektorspecifik lagstiftning Det saknas mot denna bakgrund skaumll att i foumlrslaget fraringngaring webbtillgaumlnglighetsdirektivets undantag foumlr public serviceshyfoumlretag

Vissa icke-statliga organisationer

Foumlrslag Den foumlreslagna lagen ska inte vara tillaumlmplig paring digital service som tillhandaharinglls av en icke-statlig organisation vars service inte aumlr vaumlsentlig foumlr allmaumlnheten eller specifikt tillgodoser behoven foumlr eller aumlr avsedd foumlr personer med funktionsnedsaumlttning

Av artikel 13 b framgaringr att webbtillgaumlngshylighetsdirektivet inte aumlr tillaumlmpligt paring webbplatser och mobila applikationer tillhoumlrande icke-statliga organisationer som inte tillhandaharingller tjaumlnster som aumlr vaumlsentliga foumlr allmaumlnheten eller tjaumlnster som specifikt tillgodoser behoven foumlr eller aumlr avsedda foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Av skaumll 25 i direktivets ingress framgaringr att vissa icke-statliga organisationer som aumlr frivilliga sjaumllvshystyrande organ som inraumlttats huvudsakligen utan vinstsyfte tillshyhandaharingller tjaumlnster som inte aumlr vaumlsentliga foumlr allmaumlnheten tex tjaumlnster som inte utfoumlrs direkt paring statliga regionala eller lokala myndigheters uppdrag eller tjaumlnster som inte specifikt tillgodoser behoven foumlr i synnerhet personer med funktionsnedsaumlttning och skulle kunna omfattas av detta direktivs tillaumlmpningsomraringde Foumlr att undvika att laumlgga en oproportionell boumlrda paring saringdana icke-statliga organisationer boumlr enligt skaumll 25 direktivet inte vara tillaumlmpligt paring dem

Endast sett till hur artikel 13 b aumlr formulerad aumlr det moumljligt att motsatsvis tolka bestaumlmmelsen som att direktivet aumlven aumlr tillaumlmpligt paring digital service tillhoumlrande alla icke-statliga orgashynisationer som tillhandaharingller tjaumlnster som aumlr vaumlsentliga foumlr allmaumlnshyheten eller tjaumlnster som specifikt tillgodoser behoven foumlr eller aumlr avsedda foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Vid en samlad bedoumlmning och saumlrskilt med beaktande av vad som anfoumlrs i skaumll 25 kan dock direktivet endast anses omfatta icke-statliga organisashytioner som aumlven aumlr offentligt styrda organ

Det finns varken en definition i direktivet eller en svensk legal-definition av vad som utgoumlr en icke-statlig organisation Som exemshypel paring icke-statliga aktoumlrer kan dock naumlmnas bla ideella foumlreningar stiftelser och registrerade trossamfund Det aumlr den organisation som vill anvaumlnda sig av undantaget som vid en eventuell proumlvning

har bevisboumlrdan foumlr att rekvisiten foumlr att kunna tillaumlmpa bestaumlmmelsen aumlr uppfyllda

Aumlven om tillaumlmpningsomraringdet foumlr bestaumlmmelsen i en svensk kontext kan anses oklar utifraringn det som garingr att utlaumlsa av webbtillgaumlnglighetsdirektivet boumlr undantaget tas med i den foumlreslagna lagen foumlr att dessa organisationer inte ska drabbas av krav som inte staringr i proportion till deras foumlrmaringga eller nyttoshyeffekten av anpassningen

84 Boumlr aumlven andra aktoumlrer omfattas av tillaumlmpningsomraringdet

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet aumlr som tidigare anfoumlrts ett minimishyharmoniseringsdirektiv Detta ger medlemsstaterna ett betydande utrymme att infoumlra bestaumlmmelser som garingr utoumlver direktivets minimikrav I detta avsnitt oumlvervaumlgs vilka offentligt aumlgda foumlretag och privata aktoumlrer som trots att de inte aumlr offentligt styrda organ aumlndaring boumlr omfattas av den foumlreslagna lagen

841 Utgaringngspunkter foumlr en utoumlkning av de aktoumlrer som omfattas

Inledningsvis kan konstateras att det inom de snaumlva tidsramar som gaumlller foumlr att genomfoumlra webbtillgaumlnglighetsdirektivet i svensk raumltt saknas utrymme foumlr att utreda foumlrutsaumlttningarna foumlr ett avsevaumlrt bredare tillaumlmpningsomraringde foumlr den nya lagstiftningen Att laringta kraven gaumllla foumlr all digital service i samhaumlllet vore inte heller laumlmpligt med haumlnsyn till annat paringgaringende lagstiftningsarbete inom EU Europeiska kommissionen publicerade i december 2015 ett foumlrslag till direktiv om tillnaumlrmning av medlemsstaternas lagar och andra foumlrfattningar vad gaumlller tillgaumlnglighetskrav foumlr produkter och tjaumlnster (tillgaumlnglighetsdirektivet)8 Foumlrslaget aumlr i motsats till webbtillgaumlnglighetsdirektivet vars fokus aumlr paring offentliga aktoumlrer i stoumlrre utstraumlckning inriktat paring saringdana produkter och tjaumlnster som tillhandaharinglls av framfoumlr allt privata aktoumlrer Foumlrslaget omfattar

8 20150278 (COD)

Skaumllen foumlr bedoumlmningen

bla tillgaumlnglighet till kollektivtrafiktjaumlnster banktjaumlnster e-boumlcker och e-handel

842 Statliga eller kommunala foumlretag som inte aumlr offentligt styrda organ

Bedoumlmning Lagens tillaumlmpningsomraringde boumlr inte utvidgas till att aumlven omfatta statliga eller kommunala foumlretag som inte aumlr offentligt styrda organ

Det finns ingen sammanstaumlllning oumlver vilka statliga och kommunala foumlretag i Sverige som utgoumlr offentligt styrda organ men i en studie som utfoumlrdes paring uppdrag av Konkurrensverket gjordes bedoumlmningen att de flesta kommunala foumlretag och vissa statliga bolag aumlr offentligt styrda organ9 Detta innebaumlr att resterande kommunala och statliga foumlretag som inte aumlr offentligt styrda organ inte omfattas av direktivets tillaumlmpningsshyomraringde Foumlr den kommunala sektorn aumlr det svaringrt att faring en oumlverblick oumlver inom vilka omraringden som dessa foumlretag verkar De statligt aumlgda bolagen aumlr betydligt faumlrre men inte heller foumlr dessa finns en tydlig bild av exakt vilka som utgoumlr offentligt styrda organ Oaktat dessa oklarheter kan det konstateras att vissa av de omraringden daumlr kommunala och statliga foumlretag verkar aumlven kan komma att omfattas av det i avsnitt 841 naumlmnda tillgaumlnglighetsdirektivet Att inkludera vissa foumlretag i tillaumlmpningsomraringdet foumlr den foumlreslagna lagstiftningen enbart utifraringn den grunden att de aumlr offentligt aumlgda kan inte anses vara ett tillraumlckligt starkt skaumll foumlr att foumlregaring det paringgaringende arbetet paring EU-nivaring Att identifiera och kategorisera offentligt aumlgda foumlretag och deras verksamhetsomraringden i synnerhet paring kommunal nivaring foumlr att avgoumlra om de ska omfattas av tillaumlmpningsomraringdet eller ej aumlr inte heller en uppgift som aumlr genomfoumlrbar inom ramarna foumlr detta arbete Mot denna bakgrund foumlreslarings inte att den nya lagen ska gaumllla foumlr de statliga eller kommunala foumlretag som inte aumlr offentligt styrda organ

9 Den offentliga marknaden i Sverige - En empirisk analys av den offentliga sektorns samlade inkoumlp Uppdragningsforskningsrapport 20154 s 27

843 Privata aktoumlrer som inte aumlr offentligt styrda organ

Gruppen privata aktoumlrer som inte aumlr offentligt styrda organ aumlr baringde vaumlldigt omfattande och maringngfacetterad Att inom ramen foumlr detta arbete utreda och foumlreslaring en bred tillaumlmpning av kraven foumlr privata aktoumlrer aumlr i enlighet med vad som ovan anfoumlrts varken moumljligt eller laumlmpligt Av skaumll 34 i webbtillgaumlnglighetsdirektivets ingress framgaringr dock bla att medlemsstaterna uppmuntras att utvidga tillaumlmpningen av direktivet till privata enheter som tillhandaharingller anlaumlggningar och service som aumlr oumlppna foumlr eller erbjuds allmaumlnheten inbegripet omraringdena foumlr haumllso- och sjukvaringrd barnomsorg social integration och social trygghet samt tjaumlnster foumlr el gas vaumlrme vatten och elektronisk kommunikation samt postshytjaumlnster

Omraringdet elektronisk kommunikation innefattar bla teleshyoperatoumlrer men aumlven andra typer av verksamheter Tjaumlnster foumlr el gas vaumlrme vatten och posttjaumlnster aumlr en del av de sk foumlrsoumlrjningsshysektorerna Baringde inom omraringdet elektronisk kommunikation och inom foumlrsoumlrjningssektorerna finns verksamheter daumlr tillgaumlnglig service aumlr av stor betydelse Elektronisk kommunikation omfattas emellertid delvis av tillaumlmpningsomraringdet foumlr tillgaumlnglighetsshydirektivet och naumlr det gaumlller foumlrsoumlrjningssektorerna staumllls genom lagen (20161146) om upphandling inom foumlrsoumlrjningssektorerna krav paring att behovet av tillgaumlnglighetsanpassning alltid maringste beaktas vid upphandling i de fall daring det som anskaffas ska anvaumlndas av fysiska personer (se avsnitt 49) Mot denna bakgrund och utifraringn de snaumlva tidsramarna foumlr genomfoumlrandet av direktivet boumlr oumlvershyvaumlgandena om en utoumlkning av tillaumlmpningsomraringdet fokuseras paring privata aktoumlrer som bedriver verksamhet som aumlr offentligt finansierad

Offentligt finansierad verksamhet som utfoumlrs av privata aktoumlrer

Foumlrslag Den foumlreslagna lagens tillaumlmpningsomraringde boumlr utoumlkas till att aumlven omfatta privata aktoumlrer som bedriver verksamhet som till naringgon del aumlr offentligt finansierad och som bedrivs inom omraringdena skola haumllso- och sjukvaringrd samt omsorg

Aumlven enskilda utbildningsanordnare med examenstillstaringnd som erharingller statsbidrag foumlr ersaumlttning foumlr houmlgskoleutbildning paring grundnivaring eller avancerad nivaring eller foumlr utbildning paring forskarshynivaring boumlr omfattas av lagen

Skaumllen foumlr foumlrslagen

Offentligt finansierad verksamhet

Utifraringn webbtillgaumlnglighetsdirektivets fokus paring offentlig verksamshyhet ligger det naumlra till hands att utvidga tillaumlmpningsomraringdet till offentligt finansierad verksamhet som utfoumlrs av privata aktoumlrer Det finns ingen klar definition av vad som menas med offentligt finansierad verksamhet I foumlrarbetena (prop 20161731 s 28) till lagen (2017151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter definieras offentlig finansiering som ett direkt stoumld eller betalning fraringn det allmaumlnna foumlr att driva verksamheten Ett krav boumlr enligt foumlrarbetena vara att finansieringen aumlr kopplad till sjaumllva driften av verksamheten Om viss ekonomisk ersaumlttning fraringn det allmaumlnna inte avser sjaumllva driften av verksamheten boumlr alltsaring ersaumlttningen inte medfoumlra att verksamheten anses vara offentligt finansierad Detta kan enligt foumlrarbetena tex vara fallet naumlr ekonomiskt stoumld utgaringr foumlr att anordna arbetstraumlning eller sysselsaumlttning enligt jobb- och utvecklingsgarantin

Aumlven med den definition av helt eller delvis offentligt finansierad verksamhet som anges ovan inbegrips en vaumlldigt bred och svaringroumlverskaringdlig grupp av verksamheter och aktoumlrer Konseshykvenserna av en saringdan utoumlkning skulle i det naumlrmaste vara omoumljlig att foumlrutse Inom denna grupp finns det emellertid offentligt finansierad verksamhet inom vissa omraringden tex skola haumllso- och sjukvaringrd samt omsorg daumlr en utoumlkning till foumlljd av dessa omraringdens centrala plats i samhaumlllet kan anses saumlrskilt motiverad och daumlr nyttan av oumlkad tillgaumlnglighet aumlr extra tydlig foumlr personer med funkshy

tionsnedsaumlttning Saring aumlr aumlven fallet med enskilda utbildningsshyanordnare med examenstillstaringnd som erharingller statsbidrag foumlr ersaumlttning foumlr houmlgskoleutbildning paring grundnivaring eller avancerad nivaring eller foumlr utbildning paring forskarnivaring Vissa av dessa omraringden omshynaumlmns aumlven i skaumll 34 i direktivets ingress som verksamheter som medlemsstaterna uppmuntras att utvidga tillaumlmpningen till (se ovan)

Privat bedriven verksamhet inom skola houmlgskola haumllso- och sjukvaringrd samt omsorg

De senaste decennierna har utvecklingen garingtt mot att allt fler offentligt finansierade verksamheter bedrivs i privat regi (SOU 201678 s 125 f) Den offentliga sektorn koumlpte 2013 tjaumlnster inom skola varingrd och omsorg foumlr naumlrmare 100 miljarder kronor fraringn privata utfoumlrare och enskilda huvudmaumln (SOU 20157 s 13) Antalet privata foumlretag inom dessa omraringden uppgick under samma aringr till drygt 36 500 (SOU 20157 s 73ndash77 114 och 127) Inom houmlgskoleomraringdet ges varje aringr mer aumln 3 miljarder kronor i statsbidrag till enskilda utbildningsanordnare foumlr houmlgskoleshyutbildning paring grundnivaring och avancerad nivaring samt behoumlrighetsshygivande och houmlgskoleintroducerande utbildning (prop 2016171 utgomr 16 avsnitt 10263)

Verksamhet som bedrivs inom dessa centrala samhaumlllsomraringden omfattas av tillgaumlnglighetskraven i direktivet naumlr de tillhandaharinglls av staten kommuner eller landsting medan privata aktoumlrer som bedriver samma typ av verksamhet med offentligt finansiering inte omfattas om de inte aumlven utgoumlr offentligt styrda organ Offentligshyfinansierad verksamhet inom dessa omraringden boumlr bedrivas paring lika villkor oavsett utfoumlrare Behovet av tillgaumlnglig digital service inom dessa omraringden aumlr vidare detsamma oavsett vilken aktoumlr som bedriver verksamheten Utgaringngspunkten boumlr daumlrfoumlr vara att den foumlreslagna lagen aumlven boumlr gaumllla foumlr privata aktoumlrer som med offentlig finansiering bedriver verksamhet inom de ovan angivna omraringdena Detsamma gaumlller aumlven enskilda utbildningsanordnare med examenstillstaringnd som erharingller statsbidrag foumlr ersaumlttning foumlr houmlgskoleutbildning paring grundnivaring eller avancerad nivaring eller foumlr utbildning paring forskarnivaring En naumlrmare avgraumlnsning av vilka

verksamheter som ska omfattas boumlr i foumlrsta hand goumlras med koppling till relevant lagstiftning inom varje omraringde

Vilka verksamheter ska omfattas inom utbildningsomraringdet

Foumlrslag Digital service som tillhandaharinglls av privata aktoumlrer som bedriver offentligfinansierad verksamhet som bedrivs av en enskild huvudman inom skolvaumlsendet eller av en huvudman foumlr en saringdan internationell skola som avses i 24 kap skollagen ska omfattas av den foumlreslagna lagen Detsamma ska aumlven gaumllla saringdan digital service som tillhandaharinglls av enskilda utbildningsanordshynare med examenstillstaringnd enligt lagen (1993792) om tillstaringnd att utfaumlrda vissa examina och som erharingller statsbidrag foumlr ersaumlttning foumlr houmlgskoleutbildning paring grundnivaring eller avancerad nivaring eller foumlr utbildning paring forskarnivaring

Inledningsvis boumlr framharingllas att webbtillgaumlnglighetsdirektivet inneharingller ett undantag som medfoumlr att endast saringdant inneharingll som haumlnfoumlr sig till vaumlsentliga administrashytiva processer roumlrande bla skola och foumlrskola omfattas av direkshytivets bestaumlmmelser (se vidare avsnitt 866)

Skollagen (2010800) omfattar skolvaumlsendet de saumlrskilda utbildshyningsformerna och annan pedagogisk verksamhet Skolvaumlsendet omfattar enligt 1 kap 1 sect skollagen skolformerna foumlrskola foumlrshyskoleklass grundskola grundsaumlrskola specialskola sameskola gymnasieskola gymnasiesaumlrskola kommunal vuxenutbildning och saumlrskild utbildning foumlr vuxna I skolvaumlsendet ingaringr ocksaring fritidshem som kompletterar utbildningen i foumlrskoleklassen grundskolan grundsaumlrskolan specialskolan och sameskolan

De saumlrskilda utbildningsformerna utgoumlrs enligt 24 kap 1 sect skollagen av internationella skolor utbildning vid saumlrskilda ungshydomshem utbildning foumlr intagna i kriminalvaringrdsanstalt utbildning vid folkhoumlgskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska foumlr invandrare utbildning foumlr barn och elever som varingrdas paring sjukhus eller en institution som aumlr knuten till ett sjukhus utbildning i hemmet eller paring annan laumlmplig plats och annat saumltt att fullgoumlra skolplikten

Foumlrslag

Annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap skollagen omfattar saringdan pedagogisk omsorg som erbjuds i staumlllet foumlr foumlrskola eller fritidshem oumlppen foumlrskola oumlppen fritidsverksamhet och omsorg under tid daring foumlrskola eller fritidshem inte erbjuds

De skollagsreglerade verksamheter som boumlr omfattas aumlr de som bedrivs av enskild huvudman inom skolvaumlsendet samt intershynationella skolor vars upplaumlgg samt finansiering paringminner om vanlig utbildning inom skolvaumlsendet Det bedoumlms inte finnas tillraumlckliga skaumll att aumlven inkludera andra saumlrskilda utbildningsshyformer eller annan pedagogisk verksamhet

Naumlr det gaumlller houmlgskoleomraringdet saring boumlr enskilda utbildningsshyanordnare med examenstillstaringnd enligt lagen (1993792) om tillshystaringnd att utfaumlrda vissa examina och som erharingller statsbidrag foumlr ersaumlttning foumlr houmlgskoleutbildning paring grundnivaring eller avancerad nivaring eller foumlr utbildning paring forskarnivaring omfattas av den foumlreslagna lagens tillaumlmpningsomraringde

Vilka verksamheter ska omfattas inom haumllso- och sjukvaringrdsomraringdet

Digital service som tillhandaharinglls av privata aktoumlrer som bedriver offentligfinansierad verksamhet som utgoumlr haumllsoshyoch sjukvaringrd enligt haumllso- och sjukvaringrdslagen eller tandvaringrd enligt tandvaringrdslagen ska omfattas av den foumlreslagna lagen

I svensk lagstiftning finns tvaring definitioner av haumllso- och sjukvaringrd Enligt 2 kap 1 sect haumllso- och sjukvaringrdslagen (201730) avses med haumllso- och sjukvaringrd aringtgaumlrder foumlr att medicinskt foumlrebygga utreda och behandla sjukdomar och skador Till haumllso- och sjukvaringrden houmlr aumlven enligt samma paragraf sjukshytransporter och att ta hand om avlidna Den foumlreslagna lagen boumlr omfatta saringdan digital service som tillhandaharinglls av aktoumlrer som bedriver offentligfinansierad verksamhet som utgoumlr haumllso- och sjukvaringrd enligt haumllso- och sjukvaringrdslagen En naringgot vidare definishytion av haumllso- och sjukvaringrd aringterfinns i patientsaumlkerhetslagen (2010659) daumlr utoumlver ovan angivna verksamheter aumlven verksamhet enligt tandvaringrdslagen (1985125) lagen (2001499) om omskaumlrelse

av pojkar samt verksamhet inom detaljhandel med laumlkemedel enligt lagen (2009366) om handel med laumlkemedel innefattas

Enligt 1 sect tandvaringrdslagen avses med tandvaringrd aringtgaumlrder foumlr att foumlrebygga utreda och behandla sjukdomar och skador i munharinglan Kraven paring tillgaumlnglighet avseende digital service boumlr omfatta verkshysamhet som utgoumlr tandvaringrd enligt denna definition

Av 1 sect lagen (2001499) om omskaumlrelse av pojkar framgaringr att med omskaumlrelse avses i lagen ett saringdant kirurgiskt ingrepp i syfte att helt eller delvis avlaumlgsna foumlrhud runt penis som inte anses utgoumlra haumllso- och sjukvaringrd i den mening som avses i haumllso- och sjukvaringrdslagen Det bedoumlms saknas tillraumlckliga skaumll foumlr att saringdan verksamhet ska omfattas av tillaumlmpningsomraringdet

Verksamhet inom detaljhandel med laumlkemedel enligt lagen (2009366) om handel med laumlkemedel ingaringr ocksaring i patientshysaumlkerhetslagens definition av haumllso- och sjukvaringrd Det som saumlrskiljer apoteksverksamheten aumlr emellertid att den i princip helt saknar direkt offentlig finansiering och att en stor del av verksamhetens digitala service faller in under vad som avses med e-handel enligt det gaumlllande foumlrslaget till tillgaumlnglighetsdirektiv Mot denna bakgrund vore det inte laumlmpligt att foumlregaring detta EU-raumlttsliga lagstiftningsarbete genom att redan nu laringta denna verksamhet omfattas av kraven

Sammanfattningsvis ska alltsaring endast digital service som tillhandaharinglls av privat bedriven verksamhet som utgoumlr haumllso- och sjukvaringrd enligt haumllso- och sjukvaringrdslagen eller tandvaringrd enligt tandvaringrdslagen omfattas av kraven i den foumlreslagna lagen

Vilka verksamheter ska omfattas inom omsorgsomraringdet

Foumlrslag Digital service som tillhandaharinglls av privata aktoumlrer som bedriver offentligfinansierad verksamhet som bedrivs enligt socialtjaumlnstlagen lagen om varingrd av missbrukare i vissa fall lagen med saumlrskilda bestaumlmmelser om varingrd av unga lagen om stoumld och service till vissa funktionshindrade samt personlig assistans som utfoumlrs med assistansersaumlttning enligt 51 kap socialfoumlrsaumlkringsshybalken ska omfattas av den foumlreslagna lagen

Det finns ingen legaldefinition av begreppet omsorg Naumlr man i dagligt tal anvaumlnder begreppet omsorg syftas ofta paring saringdan verksamhet som omfattas av begreppet socialtjaumlnst Inte heller detta begrepp har naringgon enhetlig legal-definition Viss ledning garingr dock att faring av definitioner i lagstiftning och foumlrarbeten10 Enligt Socialstyrelsens termbank avses med socialtjaumlnst i foumlrsta hand den verksamhet som regleras genom bestaumlmmelser i socialtjaumlnstlagen (2001453) lagen (1988870) om varingrd av missbrukare i vissa fall lagen (199052) med saumlrskilda bestaumlmmelser om varingrd av unga lagen (1993387) om stoumld och service till vissa funktionshindrade samt personlig assistans som utfoumlrs med assistansersaumlttning och som regleras i 51 kap socialshyfoumlrsaumlkringsbalken Socialtjaumlnst avser aumlven enligt Socialstyrelsens termbank handlaumlggning av aumlrenden som roumlr adoptioner faderskap varingrdnad och umgaumlnge enligt foumlraumlldrabalken

Den foumlreslagna lagen boumlr endast omfatta verksamhet inom omsorgsomraringdet daumlr det vanligen foumlrekommer privat bedriven verksamhet som till naringgon del aumlr offentligt finansierad Mot denna bakgrund boumlr lagen omfatta aktoumlrer som med offentlig finansiering bedriver verksamhet enligt socialtjaumlnstlagen lagen om varingrd av missbrukare i vissa fall lagen med saumlrskilda bestaumlmmelser om varingrd av unga lagen om stoumld och service till vissa funktionshindrade samt personlig assistans som utfoumlrs med assistansersaumlttning och som regleras i 51 kap socialfoumlrsaumlkringsbalken

10 Se bla 26 kap 1 sect offentlighets- och sekretesslagen (2009400) 2 sect lagen (2001454) om behandling av personuppgifter inom socialtjaumlnsten och prop 200809160 s 111

Foumlrslag

Behoumlvs ytterligare avgraumlnsningar eller anpassningar

Foumlr att offentligt finansierad privat verksamhet som bedrivs inom omraringdena skola haumllso- och sjukvaringrd samt omsorg ska omfattas av den foumlreslagna lagen ska verksamheten bedrivas yrkesmaumlssigt

Inledning

De privat bedrivna verksamheter som utifraringn den ovan foumlreslagna avgraumlnsningen ska omfattas av den nya lagen innefattar allt fraringn stora koncerner med miljardomsaumlttning till enskilda individer som tex arrangerar sin egen assistans (SOU 201662 s 113 f) Hur stor andel av verksamheten som aumlr offentligfinansierad kan aumlven variera kraftigt Fraringga uppkommer daumlrmed om och i saring fall i vilken utstraumlckning haumlnsyn boumlr tas till dessa faktorer

Yrkesmaumlssig verksamhet

En inledande fraringga aumlr vilken betydelse det har hur verksamheten bedrivs Inom de omraringden som foumlreslarings ingaring finns verksamheter som inte bedrivs yrkesmaumlssigt tex familjehem och daring assistansshyberaumlttigade som privatpersoner anstaumlller assistenter Aumlven om kraven inte kommer att innebaumlra naringgot aringtagande foumlr merparten av dessa verksamheter till foumlljd av att de inte tillhandaharingller digital service saknas det tillraumlckliga skaumll foumlr att laringta dem omfattas av det foumlreslagna regelverket Att en verksamhet aumlr yrkesmaumlssigt bedriven boumlr daumlrfoumlr vara en foumlrutsaumlttning foumlr att dess digitala service ska omfattas av kraven

Boumlr andelen offentlig finansiering finansieringens varaktighet eller verksamhetens storlek ha betydelse

En i sammanhanget viktig fraringga aumlr huruvida andelen offentlig finanshysiering finansieringens varaktighet eller verksamhetens storlek boumlr

paringverka om en verksamhet ska omfattas av kraven eller inte En grundlaumlggande foumlrutsaumlttning foumlr att kraven ska gaumllla aumlr givetvis att det ges ett direkt stoumld eller betalning fraringn det allmaumlnna foumlr att driva verksamheten inom de aktuella verksamhetsomraringdena I enlighet med vad som framgaringr av foumlrarbetena till lagen (2017151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter maringste stoumldet vara kopplat till bedrivandet av verksamheten (prop 20161731 s 28) Verksamheter som oumlver huvud taget inte aumlr offentligt finansierade faller naturligtvis utanfoumlr regleringen Detta innebaumlr att foumlr juridiska personer som omfattas av tillaumlmpningsomraringdet men har flera olika verksamhetsgrenar saring gaumlller kraven endast foumlr saringdan digital service som tillhandaharinglls med anledning av verksamhet som bedrivs med stoumld av offentlig finansiering inom nu aktuella verkshysamhetsomraringden

Naumlr det gaumlller om det boumlr finnas naringgon graumlns foumlr hur stor andel av verksamheten som ska vara offentligt finansierad skulle ett alternativ kunna vara att laringta lagen bli tillaumlmplig foumlrst naumlr den offentliga finansieringen uppgaringr till en viss nivaring tex foumlrst naumlr verksamheten till oumlvervaumlgande del aumlr offentligt finansierad Detta kan dock i sin tur paringverkas av andra faktorer En faktor som kan vara av betydelse aumlr under hur laringng tid en verksamhet mottar offentlig finansiering och aumlven om det roumlr sig om tillfaumlllig eller mer regelbunden ersaumlttning En verksamhet kan saringledes periodvis vara till oumlvervaumlgande del offentligt finansierad och under andra perioder inte vara det En faktor som ytterligare komplicerar det hela aumlr att vissa foumlretag kanske endast delvis bedriver verksamhet inom de beroumlrda omraringdena Det framstaringr mot denna bakgrund som svaringrt att utforma ett generellt undantag grundat paring andelen offentlig finansiering

Ytterligare en faktor som maringste beaktas aumlr verksamhetens storlek Aumlven om verksamheter som inte bedrivs yrkesmaumlssigt inte ska omfattas av regelverket saring varierar storleken kraftigt paring de verksamheter som kommer att omfattas av den foumlreslagna regleringen Diskrimineringslagen (2008567) inneharingller en graumlns daumlr diskriminering paring grund av bristande tillgaumlnglighet inte gaumlller foumlr foumlretag som vid det senaste kalenderaringrsskiftet sysselsatte faumlrre aumln tio arbetstagare Regeringen har emellertid nyligen beslutat att inhaumlmta lagraringdets yttrande oumlver ett foumlrslag om att denna graumlns ska

tas bort foumlr foumlretag som i sin naumlringsverksamhet tillhandaharingller varor och tjaumlnster till allmaumlnheten (se avsnitt 46)

Problemet med att enbart ha en graumlns som baseras paring antalet arbetstagare eller omsaumlttning aumlr att haumlnsyn daring inte tas till andra faktorer av vikt samt svaringrigheter som kan uppkomma naumlr endast en del av ett foumlretags verksamhet omfattas av kraven En avgraumlnsning som endast tar haumlnsyn till antalet arbetstagare eller omsaumlttning aumlr daumlrmed olaumlmplig

Aumlven om baringde verksamhetens storlek samt andelen och varaktigheten av den offentliga finansieringen skulle utgoumlra parametrar foumlr bedoumlmningen skulle det aumlndaring vara en skoumlnsmaumlssig avgraumlnsning Den skulle aumlven medfoumlra svaringra bedoumlmningar och foumlr anvaumlndare av digital service skulle det bli naumlstintill omoumljligt att avgoumlra om verksamheten omfattades av tillaumlmpningsomraringdet eller inte

Sammantaget skulle en graumlnsdragning som tar haumlnsyn till baringde offentlig finansiering och storlek kunna leda till administrativa boumlrdor stor osaumlkerhet och i foumlrlaumlngningen en oklar tillaumlmpning Aumlnnu en viktig aspekt att beakta aumlr att en saringdan avgraumlnsning inte skulle beakta det faktiska behovet av tillgaumlnglighet foumlr personer med funktionsnedsaumlttning till den digitala service som en verksamhet tillhandaharingller En i sammanhanget enklare modell som aumlven moumljliggoumlr helhetsbedoumlmningar i varje enskilt fall aumlr att alla beroumlrda verksamheter som helt eller delvis tar emot offentlig finansiering ska omfattas av kraven men att vid tillaumlmpningen av den generella undantagsbestaumlmmelsen om skaumllig anpassning beakta omfattningen av det stoumld som utgaringr (se vidare avsnitt 88) En del privata aktoumlrer boumlr aumlven omfattas av den saumlrskilda undantagsshybestaumlmmelsen foumlr vissa icke-statliga organisationer (se avsnitt 832)

Naumlr ska kraven boumlrja gaumllla

Kraven paring tillgaumlnglighetsanpassning boumlrjar gaumllla from den tidpunkt verksamheten boumlrjar ta emot offentlig finansiering Det aumlr inte rimligt att kraumlva att digital service som en privat aktoumlr tillhandaharingller i alla situationer omedelbart ska anpassas i samband med att skyldigheten att foumllja kraven intraumlder Den tid som en

Foumlrslag

aktoumlr har haft paring sig att anpassa sin digitala service till kraven boumlr daumlrfoumlr i viss utstraumlckning kunna beaktas vid bedoumlmningen om digital service kan undantas med stoumld av den generella undantagsbestaumlmmelsen (se vidare avsnitt 88)

Krav paring tillgaumlnglighetsutlaringtande och att paring begaumlran tillhandaharinglla digital service paring ett tillgaumlngligt saumltt

Aumlven om en verksamhet omfattas av den generella undantagsshybestaumlmmelsen kommer den fortfarande omfattas av skyldigheten att tillhandaharinglla ett tillgaumlnglighetsutlaringtande (se avsnitt 891) samt att efter begaumlran tillhandaharinglla viss digital service paring ett tillgaumlngligt saumltt (se avsnitt 892) Dessa krav faringr anses vara en acceptabel administrativ boumlrda aumlven foumlr mindre verksamheter och saumlkerstaumlller daumlrtill en acceptabel miniminivaring avseende tillgaumlnglighet Det tillgaumlnglighetsutlaringtande som ska tillhandaharingllas kan dock ges en enklare utformning (se vidare avsnitt 891)

Det boumlr i sammanhanget framharingllas att privata aktoumlrer som omfattas av undantagsbestaumlmmelsen foumlr vissa icke-statliga orgashynisationer (se avsnitt 832) aumlr undantagna fraringn alla krav som foumlljer av den foumlreslagna lagen

85 Vilken digital service ska lagen omfatta

851 Digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av en offentlig aktoumlr

Digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som staringr under en offentlig aktoumlrs kontroll ska foumllja tillshygaumlnglighetskraven i den foumlreslagna lagen Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela foumlreskrifter om vilka tekniska loumlsningar som ska omfattas av lagens tillaumlmpningsomraringde Saringdana foumlreskrifter faringr avse saringdana tekniska loumlsningar som anges i artikel 11 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet

Det aumlr endast den digitala service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr via en teknisk loumlsning som staringr under aktoumlrens kontroll som omfattas av webbtillgaumlnglighetsshy

direktivets tillaumlmpningsomraringde Att det aumlr kontrollen som aumlr avgoumlrande faringr av direktivet anses framgaring genom tex skaumll 22 i direktivets ingress och undantaget i artikel 14 e foumlr inneharingll fraringn tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den beroumlrda offentliga myndigheten eller staringr under dess kontroll (se avsnitt 864) eller att mobila operativsystem inte omfattas (se vidare nedan)

Som anfoumlrts i avsnitt 823 aumlr avsikten att lagen ska vara saring teknikneutral som moumljligt Samtidigt behoumlver det framgaring vilka tekniska loumlsningar som omfattas av den foumlreslagna lagen Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer boumlr daumlrfoumlr ges raumltt att meddela foumlreskrifter om vilka tekniska loumlsningar som ska omfattas av lagens tillaumlmpningsomraringde Saringdana foumlreskrifter faringr bara avse saringdana tekniska loumlsningar som anges i artikel 11 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet dvs webbplatser och mobila applikationer

Mobil applikation definieras i artikel 32 i direktivet som en programvara som utformas och utvecklas av eller paring uppdrag av offentliga myndigheter foumlr anvaumlndning av allmaumlnheten i mobila enheter som smarttelefoner och pekplattor I detta ingaringr inte den programvara som styr dessa enheter (mobila operativsystem) eller datorutrustningen Enligt skaumll 20 i direktivets ingress boumlr tillgaumlnglighetskraven inte vara tillaumlmpliga paring inneharingll som uteslutande finns i mobila enheter eller anvaumlndarprogram foumlr mobila enheter som aumlr utvecklade foumlr slutna anvaumlndargrupper eller foumlr specifik anvaumlndning inom vissa miljoumler och som inte aumlr tillgaumlngliga foumlr eller anvaumlnds av stora delar av allmaumlnheten

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet inneharingller ingen definition av vad som utgoumlr en webbplats Vad som daumlremot garingr att utlaumlsa aumlr att utoumlver publika webbplatser saring avses med webbplats aumlven intranaumlt och extranaumlt dvs webbplatser som endast aumlr tillgaumlngliga foumlr slutna grupper (se avsnitt 867)

I allmaumlnhet avses med begreppet webbplats oftast en samling av tex texter bilder och annan media som narings via internet En webbplats bestaringr i sin tur av en eller flera webbsidor

I den europeiska EN-standarden definieras webbsida i standardshyens avsnitt 31 som en resurs som inte aumlr inbaumlddad och som

haumlmtats fraringn en enda URI11 med hjaumllp av HTTP12 och varje annan resurs som anvaumlnds i aringtergivningen eller aumlr taumlnkt att aringterges tillsammans med den huvudsakliga resursen i ett anvaumlndarprogram I brist paring en definition i direktivet eller praxis fraringn EU-domstolen roumlrande vad som utgoumlr en webbplats boumlr definitionen i EN-standarden vara vaumlgledande tills vidare och ligga till grund foumlr de foumlreskrifter som utfaumlrdas med stoumld av lagen

852 Digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part

Foumlrslag Digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr via en teknisk loumlsning som staringr under tredje parts kontroll ska saring laringngt det aumlr moumljligt foumllja tillgaumlnglighetskraven i den foumlreslagna lagen

I enlighet med vad som anfoumlrts i avsnitt 851 bedoumlms saringdan digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som staringr under tredje parts kontroll inte omfattas av webbtillgaumlnglighetsdirektivets krav Offentliga aktoumlrer har oftast ingen faktisk moumljlighet att styra utformningen av en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part utoumlver det inneharingll de vaumlljer att tillhandaharinglla I de fall en offentlig aktoumlr nyttjar en teknisk loumlsning som aumlgs av en tredje part men daumlr aktoumlren kan kontrollera teknisk utformning design och inneharingll gaumlller givetvis kraven som vanligt Att kraumlva fullstaumlndig uppfyllnad roumlrande tillgaumlnglighetsshykraven foumlr det som tex publiceras i sociala medier aumlr daumlremot inte praktiskt moumljligt och skulle aringlaumlgga krav paring de privata foumlretag som tillhandaharingller saringdana tjaumlnster vilket inte direktivet syftar till att goumlra Att indirekt inskraumlnka offentliga aktoumlrers anvaumlndning av sociala medier genom att staumllla krav som innebaumlr att de blir foumlrhindrade fraringn att anvaumlnda saringdana medier som inte uppfyller den foumlreslagna lagens krav aumlr inte heller rimligt eftersom offentliga

11 URI staringr foumlr Uniform Resource Identifier och aumlr en unik adress till en resurs paring internet 12 HTTP staringr foumlr Hypertext Transfer Protocol och aumlr ett kommunikationsprotokoll foumlr oumlverfoumlringar paring internet

aktoumlrer naringr ut till maringnga personer genom dessa kommunikationsshykanaler

De tekniska loumlsningar i form av webbplatser och mobila applikationer som kontrolleras av tredje part och som anvaumlnds av offentliga aktoumlrer kan ofta anpassas foumlr att bli mer tillgaumlngliga foumlr fler anvaumlndare Paring sociala medier saringsom Facebook och YouTube aumlr det tex moumljligt att texta video Aumlven om det inte aumlr moumljligt att kraumlva att tillgaumlnglighetskraven ska foumlljas fullt ut aumlr det rimligt att kraumlva att det material som en offentlig aktoumlr tillhandaharingller via digital service som kontrolleras av en tredje part saring laringngt det aumlr moumljligt ska foumllja tillgaumlnglighetskraven En utoumlkning av lagens tillaumlmpningsomraringde i foumlrharingllande till direktivet av denna inneboumlrd foumlreslarings daumlrfoumlr I avsnitt 87 finns en naumlrmare beskrivning av inneboumlrden av foumlrslaget

Naringgon skyldighet att tillhandaharinglla ett tillgaumlnglighetsutlaringtande boumlr inte gaumllla foumlr digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part

86 Vilken digital service aumlr specifikt undantagen fraringn tillaumlmpningsomraringdet

861 Inledning

Den digitala service som omfattas av kraven i webbtillgaumlnglighets-direktivet innefattar i princip allt som finns paring en webbplats eller i en mobil applikation Av skaumll 19 i webbtillgaumlnglighetsdirektivets ingress framgaringr att det som omfattas aumlr saringvaumll text som icke-textuell information nedladdningsbara dokument och formulaumlr samt tvaringvaumlgsinteraktion saringsom behandling av digitala formulaumlr och hantering av autentisering identifiering och betalning I direktivet undantas emellertid viss digital service specifikt fraringn tillaumlmpningsshyomraringdet I de foumlljande avsnitten redovisas dessa undantag samt bedoumlmningar av huruvida undantagen boumlr tas med i den foumlreslagna lagen

862 Direktsaumlndningar av tidsberoende medier

Foumlrslag Den foumlreslagna lagen ska inte vara tillaumlmplig paring digital service som utgoumlrs av direktsaumlndningar av tidsberoende medier

Med tidsberoende medier avses ljud eller video en kombination av ljud och video eller naringgot av de foumlregaringende i kombination med moumljligheter till interaktion

Definition av tidsberoende medier

Med tidsberoende media avses enligt artikel 36 medier av foumlljande typ

ndash enbart ljud

ndash enbart video

ndash kombination av ljud och video och

ndash enbart ljud ocheller video i kombination med interaktion

Begreppet tidsberoende media omfattar saringledes alla former av media vars inneharingll har en tidsmaumlssig varaktighet Enkelt uttryckt innebaumlr det att all media som har en spellaumlngd utgoumlr tidsberoende media Daumlrigenom omfattas alla olika typer av ljud- och videoshyinspelningar samt saringdana inspelningar i kombination med interaktion Exempel paring vad som kan utgoumlra video ocheller ljud med interaktion aumlr bla spel och sk e-utbildningar som ofta kombinerar ljud och video med interaktion i form av att anvaumlndare ska besvara fraringgor under utbildningens garingng

Att begreppet tidsberoende media foumlrekommer i den svenska spraringkversionen av direktivet kan foumlrmodligen foumlrklaras av att begreppet aumlven anvaumlnds i den svenska oumlversaumlttningen av baringde WCAG 20 och EN-standarden Det aumlr saringledes ett redan inarbetat begrepp foumlr de personer som arbetar med webbtillgaumlnglighet Foumlr andra kan begreppet framstaring som svaringrfoumlrstaringeligt I den engelska spraringkversionen av direktivet anvaumlnds begreppet rdquotime-based mediardquo som kan direktoumlversaumlttas med tidsbaserad media Tidsbaserad media faringr i jaumlmfoumlrelse med tidsberoende media anses vara ett naringgot tydligare begrepp Aumlven med beaktande av att begreppet tidsshyberoende media aumlr fraumlmmande utifraringn svenskt spraringkbruk och svensk raumlttstradition finns det starka skaumll foumlr att anvaumlnda begreppet i den nya lagen Inledningsvis kan det konstateras att det saknas

alternativa begrepp som taumlcker in alla de medier som avses Tidsberoende media har aumlven viss inarbetning inom den krets som arbetar med tillgaumlnglighetsfraringgor Det skaumllet som starkast talar foumlr att infoumlra begreppet i den nya lagen aumlr dock att det foumlrekommer i den svenska oumlversaumlttningen av EN-standarden Av spraringkliga skaumll boumlr emellertid media aumlndras till medier

Mot denna bakgrund boumlr begreppet tidsberoende medier anvaumlndas i den nya lagen Definitionen av begreppet boumlr emellertid av redaktionella skaumll aumlndras till ljud eller video en kombination av ljud och video eller naringgot av de foumlregaringende i kombination med moumljligheter till interaktion

Undantaget foumlr direktsaumlndningar

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet aumlr inte tillaumlmpligt paring direktsaumlndshyningar av tidsberoende medier Enligt skaumll 27 i direktivets ingress boumlr direktsaumlndningar av tidsberoende medier som finns kvar paring naumltet eller som publiceras paring nytt efter direktsaumlndningen betraktas som foumlrinspelade tidsberoende medier om den tid som aumlr absolut noumldvaumlndig foumlr att goumlra medier tillgaumlngliga oumlverskrids Denna noumldvaumlndiga tidsperiod raumlknat from dagen foumlr den ursprungliga saumlndningen eller aringterpubliceringen av det tidsberoende mediet boumlr enligt skaumll 27 i princip inte oumlverstiga 14 dagar men i motiverade fall kan denna tidsperiod undantagsvis foumlrlaumlngas till den kortaste tid som aumlr noumldvaumlndig foumlr att goumlra inneharingllet tillgaumlngligt

Det faringr anses motiverat att i enlighet med vad som gaumlller enligt webbtillgaumlnglighetsdirektivet undanta digital service i form av direktsaumlndningar fraringn lagens tillaumlmpningsomraringde Att som regel tex kraumlva simultantextning av en direktsaumlndning kan inte anses skaumlligt Mot bakgrund av vad som anfoumlrs i skaumll 27 i ingressen till webbtillgaumlnglighetsdirektivet boumlr direktsaumlnt material som finns tillgaumlngligt laumlngre aumln 14 dagar eller som publiceras paring nytt efter direktsaumlndningen som huvudregel inte laumlngre omfattas av undanshytaget

Foumlrslag

863 Kartor

Den foumlreslagna lagen ska inte vara tillaumlmplig paring tillhandaharingllande av digital service som utgoumlrs av kartor som inte aumlr avsedda foumlr navigering Lagen ska inte heller tillaumlmpas vid tillhandaharingllande av kartor avsedda foumlr navigering om vaumlsentlig information om dessa tillhandaharinglls paring ett tillgaumlngligt digitalt saumltt

Undantaget

Enligt artikel 14 d i webbtillgaumlnglighetsdirektivet aumlr detta inte tillaumlmpligt paring onlinekartor och onlinekarttjaumlnster saring laumlnge som vaumlsentlig information tillhandaharinglls paring ett tillgaumlngligt digitalt saumltt foumlr kartor som aumlr avsedda foumlr navigering Av skaumll 29 i direktivets ingress framgaringr att naumlr kartor aumlr avsedda foumlr navigering och inte som en geografisk beskrivning kan tillgaumlnglig information vara noumldvaumlndig foumlr att hjaumllpa personer som inte kan anvaumlnda visuell information eller komplicerade navigeringsfunktioner paring raumltt saumltt tex foumlr att lokalisera fastigheter eller omraringden daumlr tjaumlnster tillhandaharinglls Ett tillgaumlngligt alternativ boumlr daumlrfoumlr enligt samma skaumll tillhandaharingllas i form av tex postadresser och naumlrliggande haringllplatser foumlr kollektivtrafik eller namn paring orter eller regioner som ofta redan finns tillgaumlngliga foumlr den offentliga myndigheten i en form som aumlr enkel och laumlsbar foumlr de flesta anvaumlndare

Daring det bedoumlms vara extremt kraumlvande och i maringnga fall i det naumlrmaste omoumljligt att anpassa en karta saring att den aumlr fullstaumlndigt tillgaumlnglig i enlighet med direktivets krav boumlr motsvarande undantag aumlven infoumlras i den foumlreslagna lagen

Begreppen karta och karttjaumlnst

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet omfattar som redan angetts baringde kartor och karttjaumlnster men definierar inte vad som utgoumlr skillshynaden mellan dessa begrepp Mot bakgrund av att tillaumlmpningen av bestaumlmmelsen aumlr densamma oberoende av om det roumlr sig om en

karta eller karttjaumlnst faringr det anses tillraumlckligt att endast anvaumlnda begreppet karta och att begreppet i den foumlreslagna lagen faringr anses innefatta baringde kartor och karttjaumlnster

Direktivet bedoumlms vidare aumlven om begreppet online anvaumlnds i direktivstexten aumlven omfatta tex kartor som aumlr en del av en mobil applikation som garingr att anvaumlnda aumlven utan uppkoppling i sk offlinelaumlge

Kartor avsedda foumlr navigering

Webbtillgaumlnglighetsdirektivets undantag foumlr kartor gaumlller saring laumlnge som vaumlsentlig information tillhandaharinglls paring ett tillgaumlngligt digitalt saumltt foumlr kartor som aumlr avsedda foumlr navigering Vad som exakt avses med kartor avsedda foumlr navigering klargoumlrs inte och de flesta kartor kan i naringgon utstraumlckning anvaumlndas foumlr att navigera Fokus foumlr bedoumlmningen om en karta aumlr avsedd foumlr navigering boumlr rimligen laumlggas paring sjaumllva syftet med kartan Aumlr ett av syftena med kartan att denna ska anvaumlndas foumlr navigering maringste vaumlsentlig information tillhandaharingllas paring ett tillgaumlngligt digitalt saumltt Om kartan kan anvaumlndas foumlr navigering men detta inte utgoumlr ett avsett syfte boumlr det inte finnas naringgon saringdan skyldighet Vad kartan aumlr avsedd att anvaumlndas foumlr aumlr saringledes det avgoumlrande foumlr bedoumlmningen och inte vad kartan rent objektivt kan anvaumlndas till Vad som i sammanshyhanget utgoumlr vaumlsentlig information aumlr inte moumljligt att definiera daring det av naturliga skaumll maringste avgoumlras utifraringn tex vad den aktuella kartan avbildar och vilka karttecken den inneharingller Viss ledning garingr emellertid att faring fraringn vad som ovan anfoumlrts om vilken slags information som enligt skaumll 29 i ingressen till direktivet kan utgoumlra ett tillgaumlngligt alternativ till en karta

864 Digital service fraringn tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den beroumlrda offentliga aktoumlren eller staringr under dess kontroll

Foumlrslag Den foumlreslagna lagen ska inte vara tillaumlmplig paring digital service som en offentlig aktoumlr tillhandaharingller och som utgoumlrs av digital service fraringn tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den beroumlrda offentliga aktoumlren eller staringr under dess kontroll

Skaumllen foumlr foumlrslaget Inneharingll fraringn tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den beroumlrda offentliga myndigheten eller staringr under dess kontroll omfattas enligt artikel 14 e i webbtillgaumlnglighetsdirektivet inte av dess tillaumlmpningsomraringde

Inbaumlddat inneharingll boumlr enligt skaumll 30 omfattas av direktivet Med inbaumlddat inneharingll avses tex ett filmklipp som haumlmtas fraringn en extern kaumllla men som visas paring den egna webbplatsen Det finns emellertid situationer daring inneharingll kan komma att laumlggas till senare Det kan roumlra sig om tex artiklar med moumljlighet foumlr anvaumlndare att laumlgga till kommentarer en nyhetswebbplats som bestaringr av inneharingll som sammanfogas fraringn flera bidragslaumlmnare eller webbplatser som automatiskt foumlr in inneharingll fraringn andra kaumlllor i form av exempelvis reklamannonser som genereras dynamiskt Saringdant inneharingll fraringn tredje part boumlr enligt skaumll 30 undantas fraringn tillaumlmpningsomraringdet foumlrutsatt att det varken har finansierats eller tagits fram av den beroumlrda aktoumlren eller staringr under dess kontroll

Mot bakgrund av vad som anfoumlrs i skaumll 30 boumlr bestaumlmmelsen tolkas paring saring saumltt att det aumlr sjaumllva kontrollen som i synnerhet aumlr avgoumlrande foumlr om inneharingllet ska omfattas av kraven eller inte Bara det faktum att en offentlig aktoumlr vaumlljer att ha tex inbaumlddat inneharingll innebaumlr inte att aktoumlren inte har naringgon form av kontroll oumlver materialet Om inneharingllet aumlr kaumlnt vid publicering aumlr det dock ett aktivt val fraringn aktoumlren att publicera detta material och aktoumlren har daumlrmed kontroll oumlver det

Skillnaden mellan digital service fraringn tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den beroumlrda offentliga aktoumlren eller staringr under dess kontroll och digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part (se avsnitt 852) aumlr att det nu aktuella undantaget tar sikte paring viss digital service som

skapas av eller haumlmtas fraringn tredje part och som ligger utanfoumlr aktoumlrens kontroll men som utgoumlr en del av exempelvis en webbshyplats som en offentlig aktoumlr kontrollerar Foumlr digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part saring aumlr situationen naumlrmast den omvaumlnda eftersom det roumlr sig om digital service som en offentlig aktoumlr tillhandaharingller via tex en webbplats som kontrolleras av en tredje part

Vid en samlad bedoumlmning bedoumlms det laumlmpligt att det aktuella undantaget aumlven foumlrs in i den foumlreslagna lagen

865 Vissa reproduktioner av foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar

Foumlrslag Den foumlreslagna lagen ska inte vara tillaumlmplig paring digital service som utgoumlrs av reproduktioner av foumlremaringl fraringn kultur-arvssamlingar som inte kan goumlras fullstaumlndigt tillgaumlngliga paring grund av betydande hinder Med foumlremaringl fraringn kulturarvs-samlingar avses privat eller offentligt aumlgda foumlremaringl av historiskt konstnaumlrligt arkeologiskt estetiskt vetenskapligt eller tekniskt intresse som ingaringr i samlingar som bevaras av kulturshyinstitutioner som bibliotek arkiv och museer

Skaumllen foumlr foumlrslaget Foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar defishynieras i artikel 37 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet som privat eller offentligt aumlgda foumlremaringl av historiskt konstnaumlrligt arkeologiskt estetiskt vetenskapligt eller tekniskt intresse som ingaringr i samlingar som bevaras av kulturella institutioner som bibliotek arkiv och museer Direktivets definition faringr anses laumlmplig aumlven foumlr svenska foumlrharingllanden med undantag foumlr att begreppet kulturinstitutioner boumlr anvaumlndas i staumlllet foumlr kulturella institutioner Det boumlr aumlven framharingllas att direktivets uppraumlkning av institutioner vars samlingar omfattas av undantaget inte aumlr uttoumlmmande Daumlrmed kan aumlven kulturinstitutioner saringsom exempelvis teatrar operor och konsertshyhallar omfattas om de har kulturarvssamlingar

Av artikel 14 f i direktivet foumlljer att det inte omfattar reproduktioner av foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar som inte kan goumlras fullstaumlndigt tillgaumlngliga paring grund av

ndash att tillgaumlnglighetskraven inte aumlr foumlrenliga med antingen det beroumlrda foumlremaringlets bevarande eller reproduktionens autenticitet (tex vad gaumlller kontrast) eller

ndash att det saknas automatiska loumlsningar till oumlverkomligt pris som skulle goumlra det laumltt att oumlverfoumlra text i handskrifter eller andra foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar till presentationsformat som aumlr foumlrenliga med tillgaumlnglighetskraven

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet staumlller inte krav paring att foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar eller foumlr den delen att naringgon tjaumlnst eller information oumlverhuvudtaget ska tillhandaharingllas i form av digital service Kraven aktualiseras endast foumlr reproduktioner som tillhandaharinglls digitalt Exakt vad som menas med att tillgaumlnglighetsshykraven inte aumlr foumlrenliga med antingen det beroumlrda foumlremaringlets bevarande eller reproduktionens autenticitet framgaringr inte av direktivet Om foumlremaringlet aumlr saring pass kaumlnsligt att en tillgaumlnglig reproduktion inte kan framstaumlllas utan att foumlremaringlet riskerar att skadas eller att en anpassning av faumlrg eller kontrast i samband med reproduktionen medfoumlr att aringtergivningen av foumlremaringlet blir foumlrvanskat boumlr dock de aktuella kriterierna anses uppfyllda

I den svenska spraringkversionen av direktivet framgaringr att undanshytaget bla kan tillaumlmpas om det saknas automatiska loumlsningar till oumlverkomligt pris som skulle goumlra det laumltt att oumlverfoumlra foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar till presentationsformat som aumlr foumlrenliga med tillgaumlnglighetskraven Anvaumlndningen av detta begrepp faringr i sammanhanget anses udda I den engelska spraringkversionen av direktivet anges att loumlsningar ska vara rdquocost-efficientrdquo dvs kostnadseffektiva Den bedoumlmning som ska goumlras aumlr daumlrmed om en automatiserad loumlsning aumlr kostnadseffektiv och inte om priset aumlr oumlverkomligt eller inte Direktivet ger emellertid ingen vaumlgledning foumlr bedoumlmningen av vad som avses med kostnadseffektivt i detta sammanhang Viss ledning torde emellertid kunna haumlmtas av bedoumlmningskriterierna foumlr vad som inte utgoumlr en skaumllig anpassning enligt den generella undantagsbestaumlmmelsen (se avsnitt 88)

Undantagsbestaumlmmelsen gaumlller endast i den utstraumlckning som reproduktioner inte kan goumlras fullstaumlndigt tillgaumlngliga Detta inneshybaumlr att enbart det faktum att undantagsbestaumlmmelsen aumlr tillaumlmplig avseende ett eller flera anpassningskrav inte foumlr den delen betyder

att reproduktionen av foumlremaringlet aumlr undantaget fraringn all tillgaumlngligshyhetsanpassning som behoumlver utfoumlras enligt den foumlreslagna lagen

Med haumlnsyn till de stora praktiska och ekonomiska hinder som kan foumlreligga mot att tillgaumlngliggoumlra vissa reproduktioner av foumlreshymaringl fraringn kulturarvssamlingar boumlr undantaget aumlven infoumlras i den foumlreslagna lagen Att i lagtexten aringterge undantagen saringsom de aumlr formulerade i direktivet framstaringr inte som laumlmpligt I lagtexten boumlr i staumlllet uttrycket betydande hinder anvaumlndas Med betydande hinder avses dock inget annat aumln undantagen som framgaringr av artikel 14 f

Enligt skaumll 31 i ingressen till direktivet boumlr vissa tillgaumlnglighetsshykrav foumlr webbplatser eller mobila applikationer iakttas naumlr det gaumlller metadata som aumlr kopplade till reproduktioner av foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar aumlven om det aktuella undantaget aumlr tillaumlmpligt foumlr reproduktionerna

Med metadata avses enkelt uttryckt data om data Det roumlr sig om information som tex beskriver foumlrklarar eller lokaliserar informationsresurser Utifraringn undantagets syfte aumlr det logiskt att detta inneharingll samt funktioner kopplade till metadatan saringsom soumlkningar ska vara tillgaumlngliga och inte omfattas av undantaget Teknisk metadata som inte aumlr avsedd foumlr anvaumlndare att ta del av omfattas rimligtvis inte av kraven Undantaget ska sammanshyfattningsvis daumlrmed bara tillaumlmpas paring reproduktionerna som saringdana och inte paring tex metadata soumlkfunktioner som anvaumlnder metadata eller graumlnssnittet i oumlvrigt i en digital databas som inneharingller reproduktioner av foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar

Foumlrslag

866 Digital service som inte haumlnfoumlr sig till verksamhetens vaumlsentliga administrativa funktioner

Den foumlreslagna lagen ska inte vara tillaumlmplig paring digital service som inte haumlnfoumlr sig till verksamhetens vaumlsentliga administrativa funktioner naumlr den tillhandaharinglls av offentliga aktoumlrer som bedriver verksamhet som tillhoumlr skolvaumlsendet eller de saumlrskilda utbildningsformerna enligt 1 kap eller 24 kap skollagen eller pedagogisk omsorg som erbjuds i staumlllet foumlr foumlrskola eller fritidshem enligt 25 kap skollagen

Fraringn webbtillgaumlnglighetsdirektivets tillaumlmpningsomraringde faringr enligt artikel 15 i direktivet webbplatser och mobila applikationer tillhoumlrande skolor daghem och foumlrskolor undantas med undantag foumlr digital service som haumlnfoumlr sig till vaumlsentliga administrativa funktioner online

Daghem foumlrekommer inte laumlngre som begrepp i svensk lagstiftning utan benaumlmns numera pedagogisk omsorg som erbjuds i staumlllet foumlr foumlrskola eller fritidshem (prop 200910165 s 525 f) De verksamheter som i Sverige bedoumlms omfattas av undantaget aumlr daumlrmed verksamheter som tillhoumlr skolvaumlsendet eller de saumlrskilda utbildningsformerna enligt 1 kap eller 24 kap skollagen (2010800) eller pedagogisk omsorg som erbjuds i staumlllet foumlr foumlrshyskola eller fritidshem enligt 25 kap skollagen

Undantaget gaumlller i enlighet med vad som ovan anfoumlrts inte all digital service som dessa aktoumlrer tillhandaharingller utan endast det som inte haumlnfoumlr sig till verksamhetens vaumlsentliga administrativa funktioner Detta kan omfatta digital service som tillhandaharinglls via publika webbplatser intranaumlt och extranaumlt samt mobila applikashytioner

Naringgon vaumlgledning foumlr vad som avses med vaumlsentliga adminshyistrativa funktioner finns inte i direktivet Undantaget boumlr dock bla vara tillaumlmpligt foumlr allt som skapas inom ramen foumlr utbildshyningsverksamheten tex text bild ljud eller video som elever publicerar paring en skolas webbplats Kraven paring tillgaumlnglighet ska inte utgoumlra ett hinder foumlr att anvaumlnda digital service som ett pedagogiskt verktyg eller foumlr elevers moumljlighet att publicera saringdant de skapat Det bedoumlms daumlrfoumlr som angelaumlget att det aktuella undantaget infoumlrs i den svenska lagstiftningen

Foumlrslag

Naumlr det sedan gaumlller det som faktiskt faringr anses utgoumlra vaumlsentliga administrativa funktioner aumlr det en skaumllig utgaringngspunkt att inshykludera saringdana administrativa foumlrfaranden som regleras i skollagen exempelvis saringdana foumlrfaranden som avser fraringnvaro antagning individuella utvecklingsplaner utvecklingssamtal saumlrskilt stoumld stoumld i form av extra anpassning aringtgaumlrdsprogram och disciplinaumlra aringtgaumlrder Som exempel paring saringdana administrativa foumlrfaranden som inte regleras i skollagen men som borde inbegripas i begreppet vaumlsentliga administrativa funktioner kan naumlmnas information om laumlxor och annan information fraringn verksamheten till varingrdnadshavare eller elever samt grundlaumlggande information om verksamheten i oumlvrigt

867 Tidsbegraumlnsade undantagsbestaumlmmelser

Regeringen faringr meddela foumlreskrifter om att annan digital service ska undantas fraringn lagens tillaumlmpningsomraringde Saringdana foumlreskrifter faringr bara avse saringdan digital service som faringr undantas enligt artikel 14 a b g och h i webbtillgaumlnglighets-direktivet

I artikel 14 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet finns fyra undantagsbestaumlmmelser som aumlr tidsbegraumlnsade Med haumlnsyn till att dessa bestaumlmmelser har en begraumlnsad livslaumlngd bedoumlms det laumlmpligast att undantagen inte anges i lagen utan i staumlllet regleras i foumlrordning eller foumlreskrift Aumlven om undantagen inte foumlreslarings ingaring i lagen finns anledning att kommentera dem och i vissa fall presentera den tolkning av undantagen som goumlrs i denna promemoria Det boumlr framharingllas att enskilda foumlr saringdan digital service som omfattas av undantagen har raumltt att i enlighet med vad som anfoumlrs i artikel 71 b i direktivet begaumlra att viss digital service tillhandaharinglls (se vidare avsnitt 892) Sammantaget faringr det bla mot denna bakgrund anses skaumlligt att regeringen eller den myndighet regeringen bestaumlmmer faringr besluta om att infoumlra undantagen i foumlrordning eller myndighetsfoumlreskrift

Filformat foumlr dokument

Enligt artikel 14 a i webbtillgaumlnglighetsdirektivet aumlr det inte tillaumlmpligt paring filformat foumlr dokument som offentliggjorts foumlre den 23 september 2018 om saringdant inneharingll inte behoumlvs foumlr att genomfoumlra de aktiva administrativa foumlrfaranden som foumlljer av den beroumlrda myndighetens uppgifter Med filformat foumlr dokument avses enligt skaumll 26 i direktivets ingress dokument som inte i foumlrsta hand aumlr avsedda foumlr anvaumlndning paring naumltet men som ingaringr i webbshysidor tex PDF- eller Microsoft Office-dokument eller andra format som aumlr likvaumlrdiga med dessa

Exempel paring digital service som behoumlvs foumlr att genomfoumlra aktiva administrativa foumlrfaranden aumlr tex blanketter eller formulaumlr Saringdana dokument maringste saringledes uppfylla kraven oavsett naumlr de offentligshygjorts

Foumlrinspelade tidsberoende medier som offentliggjorts foumlre den 23 september 2020

Direktivet aumlr enligt artikel 14 b inte tillaumlmpligt paring foumlrinspelade tidsberoende medier som offentliggjorts foumlre den 23 september 2020 Med tidsberoende medier avses ljud eller video en kombishynation av ljud och video eller naringgot av de foumlregaringende i kombinashytion med moumljligheter till interaktion (se vidare avsnitt 862)

Webbplatser som endast aumlr tillgaumlngliga foumlr slutna grupper

Webbplatser som endast aumlr tillgaumlngliga foumlr slutna grupper kan enligt artikel 14 g undantas fraringn kraven beroende paring bla naumlr webbplatsen offentliggjorts Med webbplatser som endast aumlr tillgaumlngliga foumlr slutna grupper avses sk extranaumlt och intranaumlt Med intranaumlt avses ett skyddat naumltverk inom en organisation och med extranaumlt avses ett skyddat naumltverk som tillgaumlngliggoumlrs foumlr externa parter tex kunder

Foumlr att webbplatsen inte ska omfattas av kraven kraumlvs enligt artikel 14 g att den endast aumlr avsedd foumlr slutna grupper samt att den offentliggjorts foumlre den 23 september 2019 Om en webbplats

uppfyller dessa kriterier omfattas den enligt artikel 14 g inte av kraven foumlrraumln den genomgaringr en omfattande oumlversyn

Vad som avses med en omfattande oumlversyn framgaringr inte av direktivet En rimlig tolkning aumlr att en omfattande oumlversyn aumlr att likstaumllla med att webbplatsens plattform genomgaringr en stoumlrre uppgradering daumlr aumlven struktur och inneharingll omarbetas eller daumlr plattformen byts ut helt Att enbart tillfoumlra nytt inneharingll eller foumlraumlndra webbplatsens struktur torde inte anses utgoumlra en omshyfattande oumlversyn

Arkiverat inneharingll

Direktivet aumlr enligt artikel 14 h inte tillaumlmpligt paring inneharingll paring webbplatser och i mobila applikationer som raumlknas som arkiverat vilket innebaumlr att de endast har inneharingll som varken aumlr noumldvaumlndigt foumlr att genomfoumlra aktiva administrativa foumlrfaranden eller uppdateras eller redigeras efter den 23 september 2019 Av skaumll 32 i direktivets ingress framgaringr att underharingll av rent teknisk karaktaumlr inte boumlr anses utgoumlra en uppdatering eller redigering

Att inneharingll inte laumlngre anses arkiverat om det uppdateras eller redigeras aumlr enkelt att baringde foumlrstaring och tillaumlmpa Direktivet ger daumlremot ingen ledning kring vad som utgoumlr arkiverat inneharingll i relation till inneharingll som aumlr noumldvaumlndigt foumlr att genomfoumlra aktiva administrativa foumlrfaranden utoumlver att det i det naumlrmaste roumlr sig om ett motsatsfoumlrharingllande Inneharingll som aumlr noumldvaumlndigt foumlr att genomshyfoumlra aktiva administrativa foumlrfaranden aumlr svaringrt att definiera eftersom det aumlr beroende av den beroumlrda aktoumlrens verksamhetsshyomraringde (jfr avsnittet om filformat foumlr dokument ovan) Begreppet arkiverat tyder emellertid paring att det roumlr sig om inneharingll som inte laumlngre aumlr aktuellt En rimlig utgaringngspunkt vid tolkningen av bestaumlmmelsen aumlr daumlrfoumlr att inneharingll som inte laumlngre aumlr aktuellt ska anses arkiverat Vad som naumlrmare utgoumlr arkiverat inneharingll faringr bedoumlmas i varje enskilt fall Exempelvis skulle det kunna roumlra sig om inneharingll i form av nyhets- eller annat informationsinneharingll vars relevans aumlr tidsbegraumlnsad Det boumlr framharingllas att undantaget endast kan anvaumlndas foumlr att fraringn tillaumlmpningsomraringdet undanta digital service som publiceras fram tom den 23 september 2019 Digital service som tillhandaharinglls efter detta datum omfattas av kraven

Foumlrslag

oavsett om det aumlr arkiverat inneharingll enligt tolkningen ovan eller inte

87 Vilka krav paring tillgaumlnglighet ska gaumllla

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela foumlreskrifter om vilka krav paring tillgaumlnglighet som ska gaumllla och naumlr kraven ska boumlrja tillaumlmpas Saringdana foumlreskrifter ska oumlverensstaumlmma med artikel 6 i webb-tillgaumlnglighetsdirektivet

Enligt artikel 4 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet ska medlemsstaterna saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter vidtar de aringtgaumlrder som aumlr noumldvaumlndiga foumlr att goumlra sina webbplatser och mobila applikationer mer tillgaumlngliga genom att goumlra dem moumljliga att uppfatta hanterbara begripliga och robusta Dessa fyra principer utgoumlr grunden foumlr WCAG 20 och daumlrigenom aumlven vissa delar av EN-standarden (se mer om dessa standarder i avsnitt 5)

I artikel 6 specificeras naumlr det finns en presumtion om oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 Enligt artikel 61 ska inneharingll paring webbplatser och i mobila applikationer som oumlverensstaumlmmer med de harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka haumlnvisningar har offentliggjorts av kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning foumlrutsaumlttas oumlverensstaumlmma med kraven i artikel 4 Arbetet med att ta fram en harmoniserad standard paringgaringr foumlr naumlrvarande parallellt med arbetet med att uppdatera WCAG 20 Det garingr i dagslaumlget inte att saumlga naumlr en harmoniserad standard kommer att vara faumlrdigstaumllld eller i vilken utstraumlckning som inneharingllet kommer skilja sig fraringn EN-standarden

Av artikel 62 framgaringr att i avsaknad av saringdana harmoniserade standarder som avses i punkt 1 ska inneharingll i mobila applikationer anses oumlverensstaumlmma med kraven om de oumlverensstaumlmmer med tekniska specifikationer som kommissionen ska ange i genomshy

foumlrandeakter som ska antas senast den 23 december 2018 Enligt artikel 63 ska foumlr webbplatser relevanta delar av EN-standarden tillaumlmpas om harmoniserade standarder saknas Av samma punkt framgaringr att om harmoniserade standarder och tekniska specifikationer som avses i artikel 62 saknas ska relevanta krav i EN-standarden tillaumlmpas aumlven foumlr mobila applikationer

Det aumlr saringledes i dagslaumlget inte klart vilka standarder som ska tillaumlmpas naumlr de foumlreslagna bestaumlmmelserna boumlrjar gaumllla och kommissionen har aumlven genom artikel 64 befogenhet att anta delegerade akter om den europeiska standarden uppdateras eller ersaumltts och den nya versionen eller standarden saumlkerstaumlller en tillgaumlnglighetsnivaring som minst motsvarar den nivaring som saumlkerstaumllls genom den nuvarande EN-standarden Med haumlnsyn till den osaumlkerhet som raringder och de framtida foumlraumlndringar som kan foumlrvaumlntas avseende vilka standarder som ska tillaumlmpas boumlr bestaumlmmelser som anger vilken standard eller standarder som uppfyller kraven paring tillgaumlnglighet enligt lagen genomfoumlras i foumlrordning eller myndighetsfoumlreskrift Ett bemyndigande om detta boumlr daumlrfoumlr infoumlras i lagen De foumlreskrifter som meddelas ska oumlverensstaumlmma med artikel 6 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet

I promemorian foumlreslarings att krav paring tillgaumlnglighet aumlven ska staumlllas paring digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part (se avsnitt 852) Detta aumlr en utoumlkning gentemot vad som foumlljer av webbtillgaumlnglighetsdirektivet Tillshygaumlnglighetskraven foumlr denna service kan daumlrfoumlr avvika fraringn vad direktivet anger Det aumlr inte heller i praktiken moumljligt att kraumlva att offentliga aktoumlrer tillaumlmpar kraven fullt ut foumlr tekniska loumlsningar som inte staringr under deras kontroll Det framstaringr dock som rimligt att digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part saring laringngt det aumlr moumljligt foumlljer de krav som gaumlller foumlr de tekniska loumlsningar som staringr under en offentlig aktoumlrs kontroll Detta innebaumlr att de krav som foumlljer av lagen bara ska uppfyllas om det aumlr moumljligt att helt eller delvis uppfylla dem

Ansvarig tillsynsmyndighet boumlr kunna ge stoumld eller utfaumlrda allmaumlnna raringd i fraringgan om vilka anpassningar som boumlr kunna vidtas

Naumlr ska kraven boumlrja tillaumlmpas

Av artikel 123 framgaringr att medlemsstaterna ska boumlrja tillaumlmpa bestaumlmmelserna i direktivet vid olika tidpunkter Foumlr offentliga myndigheters webbplatser som offentliggjorts efter den 22 sepshytember 2018 ska bestaumlmmelserna boumlrja tillaumlmpas from den 23 september 2019 Foumlr offentliga myndigheters webbplatser som offentliggjorts foumlre den 23 september 2018 ska bestaumlmmelserna boumlrja tillaumlmpas from den 23 september 2020 Foumlr offentliga myndigheters mobila applikationer ska bestaumlmmelserna boumlrja tillaumlmpas foumlrst from den 23 juni 2021 Inte minst med haumlnsyn till den osaumlkerhet som raringder kring vilken standard som ska gaumllla saring boumlr dessa tidpunkter foumlr naumlr kraven ska boumlrja gaumllla aumlven tillaumlmpas vid genomfoumlrandet i Sverige Eftersom bestaumlmmelserna knyter an till specifika tekniska loumlsningar och daumlrtill aumlr tidsbegraumlnsade boumlr emellertid regeringen eller den myndighet regeringen bestaumlmmer bemyndigas att besluta om detta

Trots att lagen inte foumlreslarings inneharinglla dessa tidpunkter finns det anledning att inom ramen foumlr denna promemoria lyfta fram vad som i sammanhanget boumlr avses med begreppet offentliggjorts eftersom detta kommer paringverka naumlr kraven boumlrjar gaumllla foumlr olika webbplatser En helt ny webbplats faringr anses ha offentliggjorts naumlr denna gjorts tillgaumlnglig foumlr allmaumlnheten Aumlven en befintlig webbshyplats som genomgaringr en stoumlrre uppgradering faringr dock anses ha offentliggjorts naumlr den uppdaterade versionen gjorts tillgaumlnglig foumlr allmaumlnheten (jfr inneboumlrden av omfattande oumlversyn i avsnitt 867)

Boumlr en houmlgre kravnivaring infoumlras aumln den som direktivet anger

Grunden foumlr vissa delar av EN-standarden utgoumlrs av WCAG 20 Den nivaring av WCAG-standarden som aringterges i den europeiska standarden EN-standarden aumlr AA-nivaringn Den houmlgsta nivaringn foumlr tillgaumlnglighet enligt WCAG 20 aumlr AAA Eftersom webbtillgaumlngshylighetsdirektivet aumlr ett minimiharmoniseringsdirektiv uppkommer fraringgan om Sverige boumlr infoumlra en houmlgre kravnivaring Det aumlr dock foumlr tidigt att innan den nya harmoniserade standarden aumlr framtagen ta staumlllning till denna fraringga

Foumlrslag

88 Foumlrutsaumlttningar foumlr att helt eller delvis undanta digital service fraringn tillgaumlnglighetskraven

En offentlig aktoumlr aumlr endast skyldig att uppfylla tillgaumlnglighetskraven om fullgoumlrandet av dessa krav utgoumlr en skaumllig anpassning

Vid bedoumlmningen av om en anpassning aumlr skaumllig ska bla den offentliga aktoumlrens storlek art och resurser samt uppskattade kostnader och foumlrdelar foumlr den beroumlrda aktoumlren i foumlrharingllande till de uppskattade foumlrdelarna foumlr personer med funktionsnedsaumlttshyning beaktas

Foumlr en privat aktoumlr som inte utgoumlr ett offentligt styrt organ och som bedriver verksamhet som omfattas av den foumlreslagna lagen inom omraringdena skola houmlgskola haumllso- och sjukvaringrd samt omsorg ska vid bedoumlmningen aumlven den offentliga finansieringshyens storlek och varaktighet beaktas samt hur laringng tid aktoumlren har haft paring sig att anpassa sin digitala service till kraven

Om en offentlig aktoumlr bedoumlmer att fullgoumlrandet av kraven inte utgoumlr en skaumllig anpassning ska denna bedoumlmning aringterges i tillgaumlnglighetsutlaringtandet

Oproportionell boumlrda i webbtillgaumlnglighetsdirektivet

Enligt artikel 51 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet ska medlemsshystaterna saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter tillaumlmpar tillgaumlngligshyhetskraven i den utstraumlckning som dessa krav inte laumlgger en oproportionell boumlrda paring de offentliga myndigheterna Av artikel 52 foumlljer att relevanta omstaumlndigheter i sammanhanget kan vara den beroumlrda offentliga myndighetens storlek art och resurser Andra relevanta omstaumlndigheter kan enligt artikel 52 vidare vara att uppskattade kostnader och foumlrdelar foumlr den beroumlrda offentliga myndigheten i foumlrharingllande till de uppskattade foumlrdelarna foumlr personer med funktionsnedsaumlttning med haumlnsyn tagen till hur ofta och under hur laringng tid den specifika webbplatsen och mobila applikationen anvaumlnds

I skaumll 39 i direktivets ingress anfoumlrs att det i motiverade fall kanske inte aumlr rimligt att en offentlig myndighet ska ha moumljlighet att goumlra visst inneharingll helt tillgaumlngligt Den offentliga myndigheten boumlr emellertid fortfarande goumlra detta inneharingll saring tillgaumlngligt som moumljligt och goumlra annat inneharingll helt tillgaumlngligt Undantag fraringn uppfyllandet av tillgaumlnglighetskraven boumlr enligt skaumll 39 inte garing utoumlver vad som aumlr absolut noumldvaumlndigt foumlr att begraumlnsa denna boumlrda i foumlrharingllande till det beroumlrda saumlrskilda inneharingllet i varje enskilt fall Aringtgaumlrder som skulle leda till en oproportionell boumlrda boumlr vidare enligt samma skaumll anses innebaumlra aringtgaumlrder som skulle laumlgga en foumlr stor organisatorisk eller ekonomisk boumlrda paring en offentlig myndighet eller som skulle aumlventyra myndighetens kapacitet att antingen fullgoumlra sin uppgift eller att offentliggoumlra information som aumlr noumldvaumlndig eller relevant foumlr dess uppgifter eller tjaumlnster naumlr man samtidigt beaktar de foumlrvaumlntade foumlrdelarna eller nackdelarna foumlr medborgarna saumlrskilt personer med funktionsnedsaumlttning Av skaumll 39 framgaringr aumlven att endast beraumlttigade skaumll boumlr beaktas naumlr man bedoumlmer i vilken utstraumlckning tillgaumlnglighetskraven inte kan uppfyllas

Liknande bestaumlmmelser i FN-konventionen om raumlttigheter foumlr personer med funktionsnedsaumlttning och diskrimineringslagen

Av artikel 2 i FN-konventionen om raumlttigheter foumlr personer med funktionsnedsaumlttning framgaringr att diskriminering paring grund av funktionsnedsaumlttning bla omfattar underlaringtenhet att goumlra skaumllig anpassning Skaumllig anpassning definieras i artikeln som noumldvaumlndiga och aumlndamaringlsenliga aumlndringar och anpassningar som inte innebaumlr en oproportionerlig eller omotiverad boumlrda naumlr saring behoumlvs i ett enskilt fall foumlr att saumlkerstaumllla att personer med funktionsshynedsaumlttning paring lika villkor som andra kan aringtnjuta eller utoumlva alla maumlnskliga raumlttigheter och grundlaumlggande friheter

I 1 kap 4 sect foumlrsta stycket 3 diskrimineringslagen definieras diskriminering genom bristande tillgaumlnglighet som att en person med en funktionsnedsaumlttning missgynnas genom att saringdana aringtshygaumlrder foumlr tillgaumlnglighet inte har vidtagits foumlr att den personen ska komma i en jaumlmfoumlrbar situation med personer utan denna funkshytionsnedsaumlttning som aumlr skaumlliga utifraringn krav paring tillgaumlnglighet i lag och annan foumlrfattning och med haumlnsyn till

ndash de ekonomiska och praktiska foumlrutsaumlttningarna

ndash varaktigheten och omfattningen av foumlrharingllandet eller kontakten mellan verksamhetsutoumlvaren och den enskilde samt

ndash andra omstaumlndigheter av betydelse

Utformning av den svenska bestaumlmmelsen

Begreppet oproportionell boumlrda foumlrekommer inte sedan tidigare i svensk lagstiftning Den typ av proportionalitetsbedoumlmning som det aumlr fraringga om foumlrekommer emellertid och vanligtvis likt exemplet ovan fraringn diskrimineringslagen foumlrharingller det sig om en proumlvning av huruvida en viss aringtgaumlrd bedoumlms skaumllig eller inte Det bedoumlms inte noumldvaumlndigt att infoumlra begreppet oproportionell boumlrda i svenskt raumltt Ett utifraringn svensk raumlttstradition naturligare val aumlr daumlrmed att i likhet med FN-konventionen och diskrimineringslagen utforma proumlvningen som en skaumllighetsbedoumlmning Bedoumlmningen ska utgaring fraringn om det roumlr sig om en skaumllig anpassning

Grunderna foumlr bedoumlmningen av vad som inte utgoumlr en skaumllig anpassning

Som ovan framgaringtt anges i artikel 52 endast tvaring konkreta exempel paring vad som kan utgoumlra relevanta omstaumlndigheter i samband med bedoumlmningen

ndash den beroumlrda aktoumlrens storlek art och resurser och

ndash uppskattade kostnader och foumlrdelar foumlr den beroumlrda offentliga myndigheten i foumlrharingllande till de uppskattade foumlrdelarna foumlr personer med funktionsnedsaumlttning med haumlnsyn tagen till hur ofta och under hur laringng tid den specifika webbplatsen och mobila applikationen anvaumlnds

Uppraumlkningen aumlr inte uttoumlmmande och det aumlr endast EU-domstolen som kan meddela vad som i oumlvrigt utgoumlr relevanta omstaumlndigheter Till dess att saringdan praxis skapats finns dock i skaumll 39 viss ledning foumlr hur bestaumlmmelsen ska tolkas Av skaumllet framgaringr bla att bedoumlmningen av vad som utgoumlr en skaumllig anpassning kan

resultera i att saringvaumll nivaringn av anpassning aumlr laumlgre aumln vad som kraumlvs som att naringgon service inte maringste anpassas Aringtgaumlrder som skulle leda till att en anpassning inte anses skaumllig boumlr vidare enligt samma skaumll anses innebaumlra aringtgaumlrder som skulle laumlgga en foumlr stor organisatorisk eller ekonomisk boumlrda paring en offentlig aktoumlr eller som skulle aumlventyra aktoumlrens moumljlighet att antingen fullgoumlra sin uppgift eller att offentliggoumlra information som aumlr noumldvaumlndig eller relevant foumlr dess uppgifter eller tjaumlnster naumlr man samtidigt beaktar de foumlrshyvaumlntade foumlrdelarna eller nackdelarna foumlr enskilda personer saumlrskilt personer med funktionsnedsaumlttning Endast beraumlttigade skaumll boumlr vidare beaktas naumlr man bedoumlmer i vilken utstraumlckning tillshygaumlnglighetskraven inte kan uppfyllas Avsaknad av prioriteringar tidsbrist eller bristande kunskaper boumlr inte anses utgoumlra beraumlttigade skaumll Att inte upphandla eller utveckla system foumlr programvara foumlr att hantera inneharingll paring webbplatser och mobila applikationer paring ett tillgaumlngligt saumltt aumlr inte heller enligt skaumll 39 ett beraumlttigat skaumll

Aumlven med exemplifieringarna ovan aumlr det till viss grad oklart vad som ska vaumlgas in i den bedoumlmning som direktivet foumlreskriver Det ligger emellertid i sakens natur att det aumlr den offentliga aktoumlren som vill goumlra gaumlllande att det inte aumlr en skaumllig anpassning som har bevisboumlrdan foumlr det

Skaumllig anpassning foumlr privat bedriven verksamhet

I denna promemoria foumlreslarings att den foumlreslagna lagens tillaumlmpshyningsomraringde i foumlrharingllande till direktivet ska utoumlkas till att aumlven omfatta privata aktoumlrer som bedriver offentligt finansierad verkshysamhet inom omraringdena skola haumllso- och sjukvaringrd samt omsorg samt enskilda utbildningsanordnare med examenstillstaringnd som erharingller statsbidrag foumlr ersaumlttning foumlr houmlgskoleutbildning paring grundnivaring eller avancerad nivaring eller foumlr utbildning paring forskarnivaring (se avsnitt 843) Maringnga av de mindre verksamheter som bedrivs inom de beroumlrda omraringdena torde kunna undantas fraringn anpassning av sin digitala service till foumlljd av att det inte skulle utgoumlra en skaumllig anpassning Haumlnsyn ska emellertid inte bara tas till tex ekoshynomiska faktorer och aumlven om det roumlr sig om en mindre privat bedriven verksamhet kan det foumlrekomma situationer daring exempelvis foumlrdelarna foumlr personer med funktionsnedsaumlttning av att en verkshy

samhets digitala service goumlrs tillgaumlnglig bedoumlms stoumlrre aumln uppshyskattade kostnader och foumlrdelar foumlr den offentliga aktoumlren Utoumlkningen till att omfatta dessa aktoumlrer innebaumlr emellertid att viss anpassning behoumlver ske utifraringn dessa verksamheters saumlrskilda foumlrutsaumlttningar Eftersom den foumlreslagna utoumlkningen av tillaumlmpshyningsomraringdet garingr utoumlver direktivets krav laumlmnar detta handshylingsutrymme att foumlr dessa aktoumlrer foumlrutsatt att de inte aumlven aumlr offentligt styrda organ inkludera andra faktorer som ska beaktas i samband med bedoumlmningen om en anpassning anses skaumllig eller inte

Dessa privat bedrivna verksamheter kan ibland ha begraumlnsad eller oregelbunden offentlig finansiering Det foumlrharingllandet paringverkar inte huruvida aktoumlrerna omfattas av den foumlreslagna lagen eller inte men daumlremot ska det beaktas vid bedoumlmningen av om det utgoumlr en skaumllig anpassning Foumlr dessa aktoumlrer ska utoumlver de bedoumlmningsshygrunder som generellt gaumlller foumlr de aktoumlrer som omfattas av den foumlreslagna lagen saringledes aumlven den offentliga finansieringens storlek och varaktighet kunna beaktas Eftersom en helhetsbedoumlmning ska goumlras aumlr det inte moumljligt eller ens oumlnskvaumlrt att saumltta upp naringgra fasta graumlnser foumlr naumlr andelen offentlig finansiering eller dess regelbundenhet ska paringverka bedoumlmningen Saringdant som emellertid kan beaktas aumlr storleken paring den offentliga finansieringen i jaumlmfoumlrelse med anpassningskostnaden och hur laumlnge verksamheten bedoumlms vara mottagare av offentlig finansiering

Ytterligare en faktor som boumlr kunna beaktas aumlr om en aktoumlr getts tillraumlckligt med tid foumlr att anpassa sin digitala service utifraringn kraven Om aktoumlren omfattats av den foumlreslagna lagens tillaumlmpshyningsomraringde fraringn det att lagen traumldde i kraft faringr aktoumlren som regel ha anses haft en skaumllig anpassningsperiod utifraringn att det foumlreslarings att kraven successivt intraumlder fram till 2021 (se avsnitt 87) Moumljligheten att beakta tiden foumlr anpassning aumlr fraumlmst till foumlr privat bedriven verksamhet som kommer att omfattas av tillaumlmpningsshyomraringdet efter att lagen traumltt i kraft Det faller sig naturligt att tiden foumlr anpassning bara kan beaktas under en begraumlnsad period Laumlngden paring anpassningsperioden boumlr avgoumlras fraringn fall till fall

Foumlrslag

89 Tillgaumlnglighetsutlaringtande och kommentarsfunktion

891 Tillgaumlnglighetsutlaringtande

En offentlig aktoumlr ska foumlr saringdan digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som staringr under aktoumlrens kontroll tillhandaharinglla ett tillgaumlnglighetsutlaringtande

Tillgaumlnglighetsutlaringtandet ska bla inneharinglla en funktion som goumlr det moumljligt foumlr en enskild att meddela den beroumlrda aktoumlren att dess digitala service inte uppfyller tillgaumlnglighetskraven samt laumlmna en begaumlran om tillhandaharingllande av digital service som uteslutits med stoumld av bestaumlmmelser i den foumlreslagna lagen

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela naumlrmare foumlreskrifter om tillgaumlnglighetsutlaringtandets utformning och inneharingll

I artikel 71 i webbtillgaumlnglighets-direktivet anges att offentliga myndigheter paring den relevanta webbshyplatsen eller i anslutning till den information som aumlr tillgaumlnglig naumlr man laddar ned en mobil applikation ska tillhandaharinglla ett tillgaumlngshylighetsutlaringtande Tillgaumlnglighetsutlaringtandet ska inneharinglla

ndash en foumlrklaring avseende de delar av inneharingllet som inte aumlr tillgaumlngliga och de skaumll som ligger till grund foumlr att de inte aumlr tillgaumlngliga och i foumlrekommande fall de tillgaumlngliga alternativ som finns och

ndash en beskrivning av och en laumlnk till en kommentarsfunktion som goumlr det moumljligt foumlr vem som helst att meddela den beroumlrda offentliga myndigheten att dess webbplats eller mobila applikashytion inte uppfyller tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 och att begaumlra ut information som uteslutits i enlighet med artiklarna 14 och 5 samt

ndash en laumlnk till det uppfoumlljningsfoumlrfarande som foumlreskrivs i artikel 9 och som kan aringberopas i haumlndelse av ett otillfredsstaumlllande svar paring meddelandet eller begaumlran

Av artikel 71 foumlljer aumlven att medlemsstaterna ska saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter paring ett tillfredstaumlllande saumltt besvarar detta meddelande eller denna begaumlran inom en rimlig tidsperiod

Enligt artikel 72 ska Europeiska kommissionen senast den 23 december 2018 i en genomfoumlrandeakt faststaumllla en mall foumlr dessa tillgaumlnglighetsutlaringtanden Eftersom de exakta formerna foumlr tillgaumlngshylighetsutlaringtandet aumlnnu inte aumlr faststaumlllda och kan komma att aumlndras oumlver tid faringr det anses laumlmpligast att regeringen eller den myndighet regeringen bestaumlmmer bemyndigas att bestaumlmma den naumlrmare utformningen av utlaringtandet De raumlttigheter som genom utlaringtandet tillerkaumlnns enskilda i form av kommentarsfunktionen boumlr emellershytid framgaring av den foumlreslagna lagen

Eftersom kravet paring tillgaumlnglighetsutlaringtande foumlreslarings gaumllla aumlven foumlr all privat bedriven verksamhet som omfattas av lagen men inte direktivet oavsett storlek boumlr tillgaumlnglighetsutlaringtandet utformas saring att det inneharingller all vaumlsentlig information men samtidigt medfoumlr saring liten administrativ boumlrda foumlr dessa verksamheter som moumljligt Regeringen eller den myndighet regeringen bestaumlmmer boumlr daumlrfoumlr kunna besluta om att tillgaumlnglighetsutlaringtanden foumlr dessa verksamshyheter ska utformas paring annat saumltt aumln vad som anges i direktivet eller genomfoumlrandeakten

Bedoumlmning av skaumllig anpassning i tillgaumlnglighetsutlaringtandet

Av artikel 54 och artikel 71 a framgaringr bla att den bedoumlmning som legat till grund foumlr att viss digital service undantagits ska redovisas i tillgaumlnglighetsutlaringtandet Denna skyldighet gaumlller bara foumlr digital service som tillhandaharinglls av offentlig aktoumlr via en teknisk loumlsning som staringr under aktoumlrens kontroll Detta boumlr framgaring av den foumlreshyslagna lagen

Foumlrslag

892 Raumltten att begaumlra tillhandaharingllande av digital service som uteslutits med stoumld av bestaumlmmelser i den foumlreslagna lagen

En beraumlttigad och rimlig begaumlran om tillhandaharingllande av digital service som uteslutits med stoumld av undantagen foumlr viss digital service eller foumlr att tillgaumlngliggoumlrandet inte utgjort en skaumllig anpassning och som inkommit via kommentars-funktionen i tillgaumlnglighetsutlaringtandet ska tillgodoses utan onoumldigt droumljsmaringl

Om en offentlig aktoumlr aumlven omfattas av bestaumlmmelserna om utlaumlmnande av allmaumln handling i tryckfrihetsfoumlrordningen ska aktoumlren innan en begaumlran proumlvas enligt den foumlreslagna lagen bedoumlma om begaumlran aumlven ska proumlvas enligt bestaumlmmelserna i tryckfrihetsfoumlrordningen

En offentlig aktoumlr ska paring begaumlran laumlmna ett skriftligt beslut om en begaumlran helt eller delvis har avslagits Saringdana beslut ska inneharinglla de skaumll som har bestaumlmt utgaringngen i aumlrendet

Vid oumlverklagande av beslut som fattas av en offentlig aktoumlr som inte omfattas av foumlrvaltningslagen (2017900) tillaumlmpas bestaumlmmelserna i 43ndash47 sectsect samma lag

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet tillerkaumlnner enligt artikel 71 enskilda raumltten att begaumlra tillhandaharingllande av digital service som uteslutits fraringn tillaumlmpningsomraringdet foumlr att tillgaumlngliggoumlrandet inte utgjort en skaumllig anpassning eller aumlr saringdan digital service som uteslutits eftersom det omfattas av de undantag som framgaringr av avsnitt 862 863 864 865 och 867 (nedan kallad tillgaumlnglighetsbegaumlran) Av artikel 71 framgaringr vidare att medlemsstaterna ska saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter paring ett tillfredstaumlllande saumltt besvarar en saringdan begaumlran inom en rimlig tidsperiod

Av skaumll 46 i direktivets ingress framgaringr bla att anvaumlndare genom att anvaumlnda kommentarsfunktionen boumlr kunna begaumlra att faring noumldvaumlndig information inklusive tjaumlnster och dokument Naumlr en beraumlttigad och rimlig begaumlran besvaras boumlr den beroumlrda offentliga myndigheten enligt skaumll 46 tillhandaharinglla informationen paring ett tillfredsstaumlllande och laumlmpligt saumltt inom en rimlig tidsperiod

Som framgaringr av avsnitt 822 har en tillgaumlnglighetsbegaumlran vissa beroumlringspunkter med raumltten att ta del av allmaumlnna handlingar enligt 2 kap TF I avsnittet finns aumlven en allmaumln beskrivning av bestaumlmmelserna av raumltten att ta del av allmaumlnna handlingar

Naumlstan alla privata aktoumlrer inom skola houmlgskola varingrd och omsorg samt vissa offentligt styrda organ som omfattas av den foumlreslagna lagens tillaumlmpningsomraringde omfattas inte av bestaumlmmshyelserna om utlaumlmnande av allmaumln handling13 Foumlr de aktoumlrer som kommer att omfattas av baringda regelverk maringste det dock vara tydligt hur och naumlr respektive regelverk ska tillaumlmpas Innan foumlrharingllandet till regleringen i 2 kap TF behandlas aumlr det dock viktigt att klargoumlra vad en tillgaumlnglighetsbegaumlran egentligen innebaumlr

Vad ska tillhandaharingllas enligt webbtillgaumlnglighetsdirektivet

Av skaumll 46 i webbtillgaumlnglighetsdirektivets ingress framgaringr att det som kan begaumlras ut enligt artikel 71 aumlr noumldvaumlndig information inklusive tjaumlnster och dokument Det som avses aumlr daumlrmed det som i promemorian omnaumlmns som digital service dvs tjaumlnster eller information som tillhandaharinglls via en saringdan teknisk loumlsning som omfattas av den foumlreslagna lagens tillaumlmpningsomraringde

Av direktivet framgaringr att den digitala service som efter begaumlraran ska tillhandaharingllas aumlr den som uteslutits fraringn tillaumlmshypningsomraringdet foumlr att tillgaumlngliggoumlrandet inte utgjort en skaumllig anpassning eller aumlr saringdant inneharingll som uteslutits efter att ha bedoumlmts omfattas av undantagen som framgaringr av de ovan angivna avsnitten Av skaumll 46 framgaringr aumlven att en begaumlran ska vara beraumlttigad och rimlig En definitiv tolkning av vad detta innebaumlr kan endast laumlmnas av EU-domstolen Foumlr att underlaumltta tillaumlmpshyningen kraumlvs dock vaumlgledning roumlrande hur en saringdan bedoumlmning ska goumlras En faktor som boumlr ha betydelse foumlr om en begaumlran aumlr beraumlttigad aumlr att den digitala service som en enskild begaumlr ska tillhandaharingllas paring ett tillgaumlngligt saumltt maringste vara saringdan digital service som den enskilde sjaumllv har tillgaringng till men inte kan ta del av till foumlljd av sin funktionsnedsaumlttning En enskild som tex inte har

13 Det finns emellertid ett foumlrslag om att aumlven vissa privata aktoumlrer som bedriver offentligfinansierad verksamhet ska omfattas av offentlighetsprincipen (SOU 201662)

tillgaringng till en offentlig aktoumlrs intranaumlt har ingen raumltt att enligt dessa bestaumlmmelser ta del av digital service fraringn intranaumltet aumlven om det i oumlvrigt uppfyller kraven foumlr att tillhandaharingllas efter en tillshygaumlnglighetsbegaumlran

En rimlig begaumlran torde aumlven vara av begraumlnsad omfattning Om en offentlig aktoumlr tillaumlmpat bestaumlmmelsen om skaumllig anpassning och daumlrigenom undantagit en hel webbplats fraringn tillgaumlnglighetsshykraven aumlr det exempelvis inte rimligt att kraumlva en begaumlran om att tillgaumlngliggoumlra hela webbplatsen behoumlver tillgodoses

Ytterligare vaumlgledning foumlr vad som kan utgoumlra en beraumlttigad och rimlig begaumlran finns i det efterfoumlljande avsnittet om risk foumlr missshybruk

Avslutningsvis boumlr framharingllas att om en begaumlran aumlr saring otydlig att det aumlr svaringrt att avgoumlra vad begaumlran gaumlller boumlr vara den offentliga aktoumlren ta kontakt med den som laumlmnat begaumlran foumlr att foumlrsoumlka klargoumlra vilken digital service som efterfraringgas och paring vilket saumltt som den digitala servicen ska tillgaumlngliggoumlras foumlr att den enskilde ska kunna ta del av det

Naumlr och paring vilket saumltt ska digital service efter begaumlran tillhandaharingllas

Hur snabbt en begaumlran ska tillgodoses aumlr av naturliga skaumll beroende av vilken digital service som ska tillhandaharingllas och paring vilket saumltt det ska tillgaumlngliggoumlras foumlr den som begaumlr det I artikel 71 anges att en begaumlran ska hanteras inom en rimlig tidsperiod I den nya foumlrvaltningslagen framgaringr av 6 sect som inneharingller bestaumlmmelser om serviceskyldigheten att myndigheter ska hjaumllpa enskilda utan onoumldigt droumljsmaringl (prop 201617180 s 291) Samma krav boumlr gaumllla foumlr hanteringen av en tillgaumlnglighetsbegaumlran

Naumlr det gaumlller paring vilket saumltt som informationen ska laumlmnas ut framgaringr av artikel 71 samt skaumll 46 att det begaumlrda inneharingllet ska tillhandaharingllas paring ett tillfredsstaumlllande och laumlmpligt saumltt En definitiv tolkning av vad detta innebaumlr kan endast laumlmnas av EU-domstolen Bedoumlmningen av vad som aumlr tillfredstaumlllande och laumlmpligt utifraringn varje given situation med haumlnsyn till vilken typ av digital service det roumlr sig om samt hur den digitala servicen ska tillgaumlngliggoumlras utifraringn de behov som den enskilde som laumlmnat en tillgaumlnglighetsbegaumlran har Om den digitala servicen redan tillshy

handaharinglls paring ett tillfredstaumlllande och laumlmpligt saumltt behoumlver en begaumlran inte tillgodoses paring det saumltt som en enskild person specifikt begaumlr

Ett tillfredstaumlllande och laumlmpligt saumltt att tillhandaharinglla digital service behoumlver noumldvaumlndigtvis inte heller innebaumlra att tillhandashyharingllandet sker digitalt utan kan exempelvis aumlven ske genom en muntlig redogoumlrelse om det innebaumlr att den enskilde daumlrigenom kan ta del av informationen eller tjaumlnsten paring ett tillfredstaumlllande saumltt I maringnga fall torde vidare en begaumlran av det aktuella slaget resultera i att digital service som tillhandaharinglls uppdateras eller kompletteras Detta kan tex ske genom att ett filmklipp paring en webbplats efter begaumlran textas

Hantering av en nekad begaumlran

Om den offentliga aktoumlren av naringgon anledning inte avser att bevilja en tillgaumlnglighetsbegaumlran ska detta motiveras skriftligen i ett beslut som ska garing att oumlverklaga till allmaumln foumlrvaltningsdomstol (se vidare avsnitt 811) De aktoumlrer som omfattas av det foumlreslagna tillaumlmpningsomraringdet utgoumlrs av baringde aktoumlrer som i dag omfattas av foumlrvaltningslagens bestaumlmmelser och saringdana som inte goumlr det Kompetensen roumlrande beslutsfattande av denna art torde daumlrmed variera kraftigt En viktig uppgift foumlr tillsynsmyndigheten blir daumlrmed att utforma stoumld som underlaumlttar denna hantering Foumlr att saumlkerstaumllla en ordnad hantering av oumlverklaganden boumlr en saumlrskild skyldighet infoumlras foumlr aktoumlrer som inte omfattas av foumlrvaltningsshylagen att tillaumlmpa bestaumlmmelserna om hur beslut oumlverklagas i foumlrvaltningslagen Eftersom den foumlreslagna lagen foumlreslarings traumlda i kraft efter att den nya foumlrvaltningslagen traumltt i kraft boumlr haumlnvisning ske till 43ndash47 sectsect i den nya lagen

Foumlrharingllandet mellan en tillgaumlnglighetsbegaumlran och en begaumlran om utlaumlmnande av allmaumln handling enligt 2 kap TF

Som ovan naumlmnts har en tillgaumlnglighetsbegaumlran enligt den foumlreshyslagna lagen beroumlringspunkter med bestaumlmmelserna om utshylaumlmnande av allmaumln handling i 2 kap TF Detta innebaumlr att det

riskerar att uppstaring graumlnsdragningsproblem foumlr de aktoumlrer som ska tillaumlmpa baringda regelverken

Inledningsvis kan det konstateras att den sk handlingsshyoffentligheten som aumlr en del av offentlighetsprincipen och som kommer till uttryck i 2 kap TF och en tillgaumlnglighetsbegaumlran fyller olika syften Handlingsoffentligheten syftar enligt 2 kap 1 sect TF till fraumlmjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning En tillgaumlnglighetsbegaumlran syftar aring andra sidan till att personer med funktionsnedsaumlttning ska ges moumljlighet att ta del av en offentlig aktoumlrs digitala service som av olika anledningar uteslutits fraringn tillaumlmpningsomraringdet En tillgaumlnglighetsbegaumlran kan ocksaring i foumlrlaumlngningen fraumlmja ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning men detta utgoumlr inte det centrala syftet

Baumlgge regelverken foumlreskriver att naringgot efter begaumlran ska tillhandaharingllas Enligt 2 kap TF aumlr det allmaumlnna handlingar som ska tillhandaharingllas i den maringn de inte omfattas av sekretess Med handling avses enligt 2 kap 3 sect TF framstaumlllning i skrift eller bild samt upptagning som kan laumlsas avlyssnas eller paring annat saumltt uppfattas endast med tekniskt hjaumllpmedel Definitionen omfattar aumlven datorprogram En handling aumlr allmaumln om den foumlrvaras hos en myndighet och aumlr att anse som inkommen till eller uppraumlttad hos myndigheten Det som en tillgaumlnglighetsbegaumlran kan avse aumlr digital service dvs tjaumlnster eller information som tillhandaharinglls via en saringdan teknisk loumlsning som omfattas av den foumlreslagna lagens tillaumlmpningsomraringde Sett till den allmaumlnna inneboumlrden av begreppet tjaumlnst aumlr en tjaumlnst inte alltid en handling enligt TF Digitala tjaumlnster som aumlr mjukvarubaserade utgoumlr daumlremot handlingar enligt TF Det som avses med digital service enligt den foumlreslagna lagen utgoumlr saringledes aumlven handlingar enligt TF

En tillgaumlnglighetsbegaumlran innebaumlr emellertid ingen raumltt att ta del av all digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr En enskild har som ovan framgaringr endast raumltt att begaumlra att digital service tillhandaharinglls paring ett tillgaumlngligt saumltt om

ndash denna digitala service omfattas av lagens tillaumlmpningsomraringde och

ndash med stoumld av vissa undantagsbestaumlmmelser inte har tillgaumlngligshygjorts i enlighet med den foumlreslagna lagens krav och

ndash det aumlr digital service som den enskilde har tillgaringng till men till foumlljd av en funktionsnedsaumlttning inte kan ta del av

Utoumlver vad som efter begaumlran ska tillhandaharingllas finns det stora skillnader roumlrande hur en begaumlran enligt respektive regelverk ska tillgodoses Enligt 2 kap 12 sect TF ska allmaumln handling som faringr laumlmnas ut paring begaumlran genast eller saring snart det aumlr moumljligt paring staumlllet tillhandaharingllas saring att handlingen kan laumlsas avlyssnas eller paring annat saumltt uppfattas Av 2 kap 13 sect TF foumlljer aumlven att den som oumlnskar ta del av allmaumln handling med vissa undantag aumlven har raumltt att mot faststaumllld avgift faring avskrift eller kopia av handlingen till den del den faringr laumlmnas ut TF innebaumlr emellertid inte naringgon skyldighet att laumlmna ut en allmaumln handling elektroniskt

En tillgaumlnglighetsbegaumlran ska hanteras utan onoumldigt droumljsmaringl och kan tillgodoses paring olika saumltt beroende paring vad som vid varje enskilt tillfaumllle aumlr laumlmpligt och tillfredstaumlllande Detta kan i enlighet med vad som ovan anfoumlrts tex innebaumlra att begaumlrd information tillhandaharinglls muntligen eller att den digitala servicen anpassas foumlr att vara tillgaumlnglig foumlr den som begaumlr att ta del av den Exempelvis skulle en tillgaumlnglighetsbegaumlran kunna leda till att en avskrift av en ljudupptagning behoumlver goumlras Aumlven detta aumlr ett avsteg fraringn vad som gaumlller enligt TF (se tex Justitiekanslerns beslut den 28 sepshytember 2004 dnr 1451-04-21) Naringgon raumltt att ta ut en avgift i samband med en tillgaumlnglighetsbegaumlran foumlreligger inte heller

Graumlnsdragningen mellan 2 kap TF och den foumlreslagna lagen

Av de skillnader mellan en tillgaumlnglighetsbegaumlran och ett utlaumlmnshyande av allmaumln handling enligt TF som angetts ovan aumlr det tydligt att de krav som foumlljer av direktivet inte tillgodoses genom bestaumlmshymelserna om utlaumlmnande av allmaumln handling En anpassning av dessa bestaumlmmelser foumlr att tillgodose kraven kan inte heller anses laumlmplig

Foumlr offentliga aktoumlrer som omfattas av baringda regelverken maringste det daumlrfoumlr vara tydligt naumlr respektive bestaumlmmelser ska tillaumlmpas Bestaumlmmelserna i den foumlreslagna lagen boumlr mot denna bakgrund utformas paring saring saumltt att risken foumlr graumlnsdragningsproblematik i moumljligaste maringn minimeras

Ett saumltt att tydliggoumlra att det roumlr sig om separata regelverk aumlr att anvaumlnda olika begrepp Handlingsbegreppet aumlr av central betydelse i 2 kap TF och som ovan framgaringr saring utgoumlr digital service enligt den foumlreslagna lagen aumlven handlingar enligt definitionen i TF Handshylingsbegreppet skulle saringledes aumlven kunna anvaumlndas i den foumlreslagna lagen Aumlven om vedertagna begrepp i moumljligaste maringn boumlr anvaumlndas i ny lagstiftning bedoumlms det emellertid mer aumlndamaringlsenligt att i detta sammanhang anvaumlnda begreppet digital service framfoumlr allt foumlr att tydligare saumlrskilja den foumlreslagna ordningen fraringn utlaumlmnande av allmaumln handling enligt TF

Ytterligare ett saumltt att saumlrskilja de tvaring regelverken aumlr det saumltt paring vilken en begaumlran laumlmnas in Det finns inga formkrav foumlr hur en begaumlran om utlaumlmnande av allmaumln handling enligt TF ska laumlmnas in Av direktivet framgaringr att en tillgaumlnglighetsbegaumlran ska kunna laumlmnas via kommentarsfunktionen i tillgaumlnglighetsutlaringtandet Dishyrektivet staumlller inte naringgot krav paring att en tillgaumlnglighetsbegaumlran ska kunna laumlmnas paring annat saumltt I syfte att minska graumlnsdragningsshyproblematiken boumlr det daumlrfoumlr infoumlras ett krav paring att en begaumlran ska laumlmnas via kommentarsfunktionen foumlr att hanteras som en tillgaumlnglighetsbegaumlran enligt den foumlreslagna lagen Att infoumlra ett formkrav aumlr ett avsteg fraringn vad som vanligtvis brukar gaumllla i foumlrvaltningsraumlttsliga sammanhang Det faringr daumlremot anses noumldvaumlndigt foumlr att de aktoumlrer som omfattas av baringda regelverk inte ska behoumlva bedoumlma huruvida en begaumlran ska proumlvas enligt TF den foumlreslagna lagen eller baringda regelverk naumlr de tar emot en begaumlran som inte inkommer via den aktuella kommentarsfunktionen Myndigheternas serviceskyldighet enligt foumlrvaltningslagen faringr emellertid anses innebaumlra att myndigheterna ska vara behjaumllpliga med att se till att en enskild som inkommer med en tillshygaumlnglighetsbegaumlran paring annat saumltt aumln kommentarsfunktionen faringr information om hur en saringdan begaumlran ska laumlmnas in Saringdan information boumlr givetvis aumlven laumlmnas av offentliga aktoumlrer som inte omfattas av foumlrvaltningslagens bestaumlmmelser

Till foumlljd av att det inte finns naringgot formkrav foumlr hur en begaumlran om utlaumlmnande av allmaumln handling ska laumlmnas kan en saringdan begaumlran inkomma via kommentarsfunktionen i tillgaumlnglighetsshyutlaringtandet Naumlr en begaumlran inkommer via den aktuella funktionen maringste saringledes de aktoumlrer som omfattas av baringda regelverken foumlrst avgoumlra om begaumlran utgoumlr en begaumlran om utlaumlmnande av allmaumln

handling enligt TF en tillgaumlnglighetsbegaumlran enligt den foumlreslagna lagen eller om en begaumlran ska proumlvas enligt baringda regelverk Eftersom TF ger allmaumlnheten en grundlagsstadgad raumltt att paring begaumlran genast eller saring snart som moumljligt faring ta del av en allmaumln handling i den del den inte omfattas av sekretess ska bedoumlmningen av om det kan anses vara en begaumlran enligt denna ordning alltid utfoumlras foumlrst Detta boumlr aumlven framgaring av den foumlreslagna lagen Om en begaumlran enligt 2 kap TF aumlr saring otydlig att det aumlr svaringrt att avgoumlra vilka handlingar en begaumlran avser aumlr det den offentliga aktoumlrens ansvar att foumlrsoumlka klargoumlra detta (se tex JO 20002001 s 572) Paring samma saumltt maringste det foumlr de aktoumlrer som omfattas av baringda regelverken aringligga ett laringngtgaringende ansvar att om osaumlkerhet raringder roumlrande vilken raumlttslig grund en begaumlran som inkommit via kommentarsfunktionen vilar paring snabbt faststaumllla vilket eller vilka regelverk en begaumlran ska proumlvas utifraringn

Om en begaumlran ska proumlvas enligt baringda regelverk saring boumlr den foumlrst proumlvas utifraringn bestaumlmmelserna i TF och daumlrefter proumlvas utifraringn bestaumlmmelserna i den foumlreslagna lagen I de fall daring en offentlig aktoumlr proumlvar en begaumlran baringde utifraringn den foumlreslagna lagen och TF ska eventuella avslagsbeslut uppraumlttas separat och oumlverproumlvningen ske i enlighet med oumlverklagandebestaumlmmelserna som foumlljer av 6 kap OSL om ett avslagsbeslut aumlr fattat utifraringn bestaumlmmelserna i TF och enligt den i avsnitt 811 angivna ordningen om beslutet aumlr fattat utifraringn den foumlreslagna lagen

Foumlrharingllandet mellan en tillgaumlnglighetsbegaumlran och lagstiftning som begraumlnsar vad som kan laumlmnas ut

Eftersom raumltten att efter begaumlran ta del av digital service endast ska omfatta det som den enskilde redan har tillgaringng till torde avslag med haumlnsyn till att sekretess foumlreligger i princip aldrig foumlrekomma Rent teoretiskt garingr det emellertid inte att utesluta att saringdana situationer kan uppkomma Detsamma gaumlller begraumlnsningar som foumlljer av bestaumlmmelser avseende behandling av personuppgifter

En begaumlran boumlr kunna avslarings paring den grunden att de angivna begraumlnsningarna medfoumlr att det inte aumlr laumlmpligt att tillhandashyharingllandet sker paring ett visst saumltt Skulle en saringdan situation uppstaring borde det innan ett avslagsbeslut fattas i foumlrsta hand undersoumlkas om det finns alternativa och tillfredstaumlllande saumltt paring vilket en

tillgaumlnglighetsbegaumlran kan tillgodoses utan att sekretess- eller dataskyddsbestaumlmmelser utgoumlr ett hinder foumlr tillhandaharingllandet

Risk foumlr missbruk

En stor skillnad mellan en tillgaumlnglighetsbegaumlran och en begaumlran av utlaumlmnande av en kopia av en allmaumln handling enligt 2 kap TF aumlr som tidigare anfoumlrts att den senare ibland kan foumlrenas med en avgift Detta skulle i teorin kunna ge upphov till att en tillgaumlnglighetsbegaumlran laumlmnas i staumlllet foumlr en begaumlran enligt 2 kap TF i syfte att undvika en eventuell avgift I realiteten faringr denna risk dock anses minimal fraumlmst daring en tillgaumlnglighetsbegaumlran foumlr att den ska tillgodoses bara kan gaumllla saringdan digital service som den som begaumlr ut materialet redan har tillgaringng till men daumlr tillgaumlnglighetsshyanpassning kraumlvs foumlr att denne ska kunna ta del av servicen i fraringga Daumlrtill innebaumlr en begaumlran ingen absolut raumltt att faring digital service utlaumlmnad en eventuell anpassning kan tex ske genom aumlndringar av det inneharingll som begaumlran gaumlller exempelvis kan en PDF paring en webbplats ersaumlttas med en tillgaumlnglighetsanpassad PDF Incitashymentet foumlr att inkomma med en tillgaumlnglighetsbegaumlran i staumlllet foumlr en begaumlran enligt 2 kap TF boumlr daumlrmed vara i det naumlrmaste obefintligt Detsamma gaumlller eventuella foumlrsoumlk att genom en tillgaumlnglighetsbegaumlran kringgaring att det inte finns naringgon skyldighet att laumlmna ut handlingar elektroniskt enligt 2 kap TF

I samband med utlaumlmnande av en allmaumln handling kan problem uppstaring med aumlrenden som baringde aumlr frekventa och omfattande Denna fraringga och vad som i foumlrlaumlngningen kan goumlras foumlr att hantera detta har behandlats i en nyligen publicerad promemoria (Ds 201737) En liknande problematik kan givetvis aumlven uppstaring i samband med en tillgaumlnglighetsbegaumlran enligt den foumlreslagna lagen I motsats till vad som gaumlller enligt regelverket om utlaumlmnande av allmaumlnna handlingar finns i samband med en tillgaumlnglighetsbegaumlran emellershytid en moumljlighet att ta haumlnsyn till om en begaumlran aumlr beraumlttigad och rimlig

Foumlrslag

810 Tillsynsmyndigheten och dess uppgifter

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet anger att medlemsstaterna ska vidta en rad aringtgaumlrder roumlrande utbildning och information samt oumlvervakshyning och rapportering Vidare ska medlemsstaterna se till att det finns ett tillfredstaumlllande och effektivt uppfoumlljningsfoumlrfarande foumlr att saumlkerstaumllla att direktivets bestaumlmmelser foumlljs Det kan i vissa fall finnas foumlrdelar med att dela upp ansvaret foumlr information och utbildning samt ansvaret foumlr tillsynsuppgifter mellan olika myndigheter Med haumlnsyn till att omfattningen av den verksamhet som kraumlvs i vart fall inledningsvis kommer att vara av relativt begraumlnsad omfattning bedoumlms det som mest aumlndamaringlsenligt att samla kompetensen kring dessa fraringgor hos en och samma myndigshyhet I de foumlljande avsnitten redogoumlrs foumlr vilka uppgifter som tillshysynsmyndigheten boumlr utfoumlra Vidare laumlmnas foumlrslag till vilken myndighet som boumlr utfoumlra uppgifterna

8101 Oumlvervakning

Tillsynsmyndigheten ska oumlvervaka att digital service som tillhandaharinglls av offentlig aktoumlr uppfyller kraven i den foumlreslagna lagen

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela naumlrmare foumlreskrifter om hur oumlvervakningen ska genomfoumlras

Skaumllen foumlr foumlrslagen Enligt artikel 81 ska medlemsstaterna regelbundet oumlvervaka att offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer uppfyller tillgaumlnglighetskraven Av artikel 83 framgaringr vad oumlvervakningen ska omfatta Den exakta metoden foumlr oumlvervakning ska dock tas fram av kommissionen och presenteras i en genomfoumlrandeakt senast den 23 december 2018 Exakt hur oumlvervakningen ska garing till aumlr daumlrmed i nulaumlget inte klart Daumlrtill kan metoden foumlr oumlvervakning komma att aumlndras i takt med teknikshyutvecklingen Det saumltt paring vilket oumlvervakning ska genomfoumlras och omfattningen av den boumlr daumlrfoumlr delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer att besluta om Det boumlr emellertid av lagen framgaring att tillsynsmyndigheten ska oumlvervaka att

digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr uppfyller kraven i den foumlreslagna lagen

8102 Utbildning information och rapportering

Foumlrslag Tillsynsmyndigheten boumlr ges i uppdrag att utfoumlra de utbildnings- informations- och rapporteringsuppgifter som webbtillgaumlnglighetsdirektivet foumlreskriver

Bedoumlmning De utbildnings- och informationsinsatser samt den rapportering till Europeiska kommissionen som webb-tillgaumlnglighetsdirektivet foumlreskriver boumlr tillgodoses paring annat saumltt aumln genom den foumlreslagna lagen

Skaumllen foumlr foumlrslaget och bedoumlmningen

Utbildning och information

Enligt artikel 74 ska medlemsstaterna fraumlmja och underlaumltta utbildningsprogram om webbplatsers och mobila applikationers tillgaumlnglighet riktade till relevanta intressenter och personal paring offentliga myndigheter foumlr att laumlra dem att skapa underharinglla och uppdatera webbplatser och mobila applikationer I artikel 75 framshygaringr vidare att medlemsstaterna ska vidta noumldvaumlndiga aringtgaumlrder foumlr att oumlka medvetenheten om de tillgaumlnglighetskrav som anges i artikel 4 om deras nytta foumlr anvaumlndare och aumlgare till webbplatser och mobila applikationer och om moumljligheten att laumlmna aringterkoppling om kraven i direktivet inte uppfylls Av artikel 73 framgaringr bla att medlemsstaterna ska vidta aringtgaumlrder foumlr att underlaumltta tillaumlmpningen av tillgaumlnglighetskraven paring webbplatser och mobila applikationer som inte omfattas av direktivets tillaumlmpningsomraringde

Den foumlreslagna lagen kommer inte bara att paringverka personal som arbetar med att skapa eller underharinglla de tekniska plattformshyarna foumlr den digitala service som tillhandaharinglls utan aumlven de personer som ansvarar foumlr att skapa det redaktionella inneharingllet Daumlrtill tillkommer de personer som tex ska fylla i tillgaumlngligshyhetsutlaringtandet eller hantera en begaumlran om tillhandaharingllande av digital service som uteslutits med stoumld av vissa bestaumlmmelser i den foumlreslagna Foumlr alla dessa uppgifter som den foumlreslagna lagen medshy

foumlr maringste det finnas laumlttillgaumlnglig och tydlig information utbildningar samt annat stoumld Tillsynsmyndigheten boumlr samarbeta med funktionshinderroumlrelsen vid utformningen av denna del av verksamheten

En annan viktig aspekt aumlr stoumld foumlr att avhjaumllpa brister i tillgaumlnglighet genom tex skapande av forum foumlr erfarenhetsutbyte och funktioner foumlr att skapa en aringtervinning av loumlsningar och programmeringskod foumlr olika problem som aktoumlrer stoumlter paring i samband med tillgaumlnglighetsanpassningen

All information och loumlsningar boumlr i enlighet med vad som framgaringr av artikel 73 aumlven tillhandaharingllas aktoumlrer som inte omfattas av lagens tillaumlmpningsomraringde

Tillsynsmyndighetens uppgifter avseende utbildning och inshyformation boumlr framgaring paring annat saumltt aumln genom den i denna promemoria foumlreslagna lagen

Rapportering

Enligt artikel 84 ska medlemsstaterna senast den 23 december 2021 och daumlrefter vart tredje aringr oumlverlaumlmna en rapport till Euroshypeiska kommissionen om resultatet av oumlvervakningen inbegripet maumltdata

Rapporten ska ocksaring omfatta uppgifter om anvaumlndningen av uppfoumlljningsfoumlrfarandet (se mer om uppfoumlljningsfoumlrfarandet i avsnitt 8103) Den foumlrsta rapporten ska enligt artikel 85 aumlven inneharinglla

ndash En beskrivning av de mekanismer som medlemsstaterna har infoumlrt foumlr samraringdet med relevanta intressenter om tillgaumlnglighet avseende webbplatser och mobila applikationer

ndash Foumlrfaranden foumlr att offentliggoumlra utveckling inom tillgaumlngligshyhetspolitiken foumlr webbplatser och mobila applikationer

ndash Erfarenheter och resultat fraringn genomfoumlrandet av reglerna om oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven i artikel 4

ndash Uppgifter om utbildning och verksamhet foumlr oumlkad medvetenhet

Om betydande aumlndringar har gjorts av de aringtgaumlrder som avses i punkterna ovan ska enligt artikel 85 medlemsstaterna aumlven i sina daumlrefter foumlljande rapporter inkludera uppgifter om dessa aumlndringar

Europeiska kommissionen ska enligt artikel 86 anta genomshyfoumlrandeakter om faststaumlllande av naumlrmare bestaumlmmelser om medlemsstaternas rapportering till kommissionen Den foumlrsta genomfoumlrandeakten ska antas senast den 23 december 2018

Eftersom alla aspekter av rapporteringen i nulaumlget inte aumlr faststaumlllda aumlr det inget som kan eller boumlr regleras i den foumlreslagna lagen Uppdraget att rapportera till kommissionen boumlr i staumlllet tillgodoses paring annat saumltt

8103 Uppfoumlljningsfoumlrfarande

Foumlrslag Enskilda som anser att digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr inte uppfyller kraven i den foumlreslagna lagen ska kunna anmaumlla detta till tillsynsmyndigheten

Om tillsynsmyndigheten genom oumlvervakning eller efter anmaumllan konstaterar brister i foumlrharingllande till kraven i den foumlreslagna lagen ska myndigheten genom paringpekanden eller liknande foumlrfaranden foumlrsoumlka aringstadkomma raumlttelse Leder insatserna inte till raumlttelse faringr myndigheteten foumlrelaumlgga den offentliga aktoumlren att vidta aringtgaumlrder foumlr att uppfylla kraven Ett nytt foumlrelaumlggande om samma sak faringr foumlrenas med vite

Direktivets bestaumlmmelser om uppfoumlljningsfoumlrfarandet

Medlemsstaterna ska enligt artikel 91 saumlkerstaumllla att det finns ett tillfredstaumlllande och effektivt uppfoumlljningsfoumlrfarande foumlr att saumlkershystaumllla efterlevnaden av direktivet i foumlrharingllande till kraven gaumlllande tillgaumlngligheten till digital service undantagande av visst inneharingll till foumlljd av att det inte bedoumlmts utgoumlra en skaumllig anpassning samt tillgaumlnglighetsutlaringtanden Medlemsstaterna ska vidare enligt samma artikel saumlrskilt saumlkerstaumllla att det finns ett uppfoumlljningsfoumlrfarande tex en moumljlighet att kontakta en ombudsman foumlr att saumlkerstaumllla en effektiv hantering av meddelanden eller begaumlranden av att faring ut

inneharingll som tagits emot genom tillgaumlnglighetsutlaringtandets kommentarsfunktion och foumlr att se oumlver bedoumlmningar roumlrande vad som inte utgoumlr en skaumllig anpassning

Enligt skaumll 53 i direktivets ingress boumlr det faststaumlllas bestaumlmmelser om raumltten att inleda ett tillfredstaumlllande och effektivt foumlrfarande foumlr att saumlkerstaumllla efterlevnaden av direktivet Foumlrfaranshydet boumlr vidare anses inbegripa raumltten att laumlmna in klagomaringl till myndigheter som aumlr behoumlriga att besluta om klagomaringlet i fraringga och ska inte heller paringverka raumltten till ett effektivt raumlttsmedel enligt artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundlaumlggande raumlttigheterna

Anmaumllan

Av direktivet framgaringr att enskilda ska ges moumljlighet att kontakta en ombudsman eller nationell myndighet foumlr att laumlmna in klagomaringl En bestaumlmmelse om att enskilda kan anmaumlla till tillsynsmyndigshyheten att digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr inte uppfyller kraven boumlr daumlrfoumlr tas in i den foumlreslagna lagen

Information och stoumld foumlre beslut om raumlttelse

Ett vaumllfungerande uppfoumlljningsfoumlrfarande aumlr en viktig bestaringndsdel foumlr att tillgaumlnglighetskraven ska foumlljas Tillsynsmyndigheten maringste i detta avseende kunna agera och paringtala brister baringde utifraringn den oumlvervakning som myndigheten bedriver och utifraringn anmaumllningar om brister som inkommer fraringn andra Myndighetens fraumlmsta uppshygift boumlr emellertid inte vara att paringtala brister utan att bistaring med stoumld och information foumlr att avhjaumllpa eventuella brister Aktoumlrer som aumlr medvetna om att de har brister avseende tillgaumlnglighet till deras digitala service ska inte avskraumlckas fraringn att kontakta myndigshyheten foumlr att de befarar att det endast kommer att resultera i ett foumlrelaumlggande Det huvudsakliga maringlet maringste i alla laumlgen vara att skapa en oumlkad tillgaumlnglighet till den digitala service som omfattas av de foumlreslagna bestaumlmmelserna

Foumlrelaumlggande och vite

Skulle insatser i form av information och stoumld inte leda till raumlttelse maringste tillsynsmyndigheten ha verktyg foumlr att se till att den foumlreslagna lagens krav foumlljs Som ett andra steg boumlr daumlrfoumlr myndigheten ges moumljlighet att foumlrelaumlgga en aktoumlr om vad den behoumlver goumlra foumlr att uppfylla kraven Ett saringdant foumlrelaumlggande ska aumlven vara moumljligt att foumlrena med vite om ett foumlrsta foumlrelaumlggande inte leder till raumlttelse Det kan inte anses troligt att tillsynsshymyndigheten i naringgon stoumlrre omfattning kommer behoumlva anvaumlnda vite foumlr att aringstadkomma raumlttelse Det boumlr dock vara en sankshytionsaringtgaumlrd som vid behov kan anvaumlndas Foumlr att undvika att aktoumlrer drabbas av dubbla sanktioner boumlr dock foumlrelaumlgganden inte foumlrenas med vite om samma fraringga aumlr eller har varit foumlremaringl foumlr en sanktion enligt diskrimineringslagen

Den foumlreslagna lagens tillaumlmpningsomraringde omfattar ett brett spektrum av aktoumlrer bla statliga och kommunala myndigheter offentligt aumlgda foumlretag samt privata aktoumlrer Det finns ingen saumlrskild bestaumlmmelse om vite mot staten i lagen (1985206) om viten Vid lagens tillkomst uttryckte Lagraringdet oumlnskemaringl om att fraringgan om staten kan foumlrelaumlggas vite borde loumlsas i lagen men departementschefen ansaringg att fraringgan borde oumlverlaumlmnas aringt raumlttstillaumlmpningen (prop 19848596 s 98 f) Det aumlr en vedertagen princip att staten normalt inte foumlrelaumlggs vite Som skaumll foumlr detta framhaumlvs oftast att det aumlr staten som uppbaumlr utdoumlmda vitesbelopp och att det daumlrmed skulle vara uteslutet att rikta ett vitesshyfoumlrelaumlggande mot en statlig myndighet I vissa foumlrfattningar exempelvis diskrimineringslagen finns det ett uttryckligt lagstoumld foumlr att staten kan foumlrelaumlggas vite Foumlr att staten ska foumlrelaumlggas vite kraumlvs emellertid att det finns starka skaumll i form av tex ett saumlrskilt skyddsintresse som motiverar att man fraringngaringr huvudregeln (se tex prop 19992000143 s 95)

Inom det nu aktuella omraringdet kan det inte anses finnas saring pass starka skaumll att den restriktiva instaumlllningen till att foumlrelaumlgga staten vite boumlr fraringngarings Det faringr foumlrutsaumlttas att om det garingr saring laringngt att en statlig myndighet foumlrelaumlggs att aringtgaumlrda brister kommer myndigshyheten foumllja ett saringdant foumlrelaumlggande utan att hot om sanktioner aumlr behoumlvliga

8104 Val av tillsynsmyndighet

Foumlrslag Regeringen faringr meddela foumlreskrifter om vilken myndighet som ska utoumlva tillsyn enligt den foumlreslagna lagen

Som framgaringr av avsnitt 810 ovan aumlr bedoumlmningen att utbildning information oumlvervakning rapportshyering och uppfoumlljning ska skoumltas av samma myndighetsaktoumlr Nedan redogoumlrs foumlr de myndigheter som kan taumlnkas ges dessa uppgifter

Myndighet med ett samlat ansvar foumlr digitaliseringen av den offentliga sektorn

Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjaumlnster har i sitt delbetaumlnkande foumlreslagit att ansvaret foumlr digitaliseringen i den offentliga sektorn ska samlas hos en myndighet (SOU 201723) Utredningen foumlreslaringr bla att det i myndighetens uppdrag ska ingaring att ansvara foumlr att stoumldja statliga myndigheters och kommuners digitala utveckling och genomfoumlrandet av nationella digitala tjaumlnstshyer i den offentliga foumlrvaltningen samt vidta eller foumlreslaring saringdana aringtgaumlrder som behoumlvs foumlr att saumlkerstaumllla en effektiv och aumlndamaringlsshyenlig digitalisering av den offentliga foumlrvaltningen Utredningen foumlreslaringr vidare att uppdraget att samordna ansvaret foumlr digitalishyseringen av den offentliga foumlrvaltningen ska gaumllla fraringn den 1 juli 2018 Utredningen foumlreslaringr att myndigheten ska ansvara foumlr aumlr den vaumlgledning foumlr webbutveckling som PTS i dagslaumlget har hand om och som inkluderar fraringgor roumlrande tillgaumlnglighet Utredningen foumlreslaringr aumlven att de uppgifter som kan foumllja genom genomfoumlrandet av webbtillgaumlnglighetsdirektivet boumlr skoumltas av myndigheten Utredningen laumlmnar tvaring foumlrslag till vilken myndighet som boumlr ges i uppgift att ansvara foumlr digitaliseringen av den offentliga sektorn Utredningens huvudalternativ aumlr Ekonomistyrningsverket (ESV) och som andrahandsalternativ presenteras E-legitimationsshynaumlmnden Regeringen har emellertid i budgetpropositionen foumlr 2018 laumlmnat foumlrslag om infoumlrandet av en ny myndighet som kommer ha i uppgift att samordna och stoumldja den foumlrvaltningsshy

oumlvergripande digitaliseringen (prop 2017181 utgomr 2 avsnitt 64)

Post- och telestyrelsen

PTS aumlr sektors- och tillsynsmyndighet inom omraringdena elektronisk kommunikation och post PTS ska vidare verka foumlr att maringlen inom politiken foumlr informationssamhaumlllet uppnarings I detta innefattas att myndigheten saumlrskilt ska verka foumlr att maringlen foumlr funktionshindersshypolitiken uppnarings inom dess ansvarsomraringde och vara samlande stoumldjande och paringdrivande i foumlrharingllande till oumlvriga beroumlrda parter PTS har som redovisats i avsnitt 53 i dagslaumlget ansvaret foumlr de webbriktlinjer som finns om utformningen om offentliga webbshyplatser Inom ramen foumlr PTS ansvar foumlr att fraumlmja anvaumlndningen av elektroniska kommunikationstjaumlnster foumlr personer med funktionsshynedsaumlttning arbetar PTS foumlr att oumlka tillgaumlngligheten till dessa tjaumlnster tex mobila bank- och betalapplikationer

Myndigheten foumlr delaktighet

Myndigheten foumlr delaktighet (MFD) har till uppgift att fraumlmja respekten foumlr och medvetenheten om raumlttigheter foumlr personer med funktionsnedsaumlttning samt att ur ett raumlttighets- maringngfalds- jaumlmstaumllldhets- och medborgarperspektiv verka foumlr full delaktighet i samhaumlllslivet foumlr personer med funktionsnedsaumlttning i alla aringldrar och foumlr jaumlmlikhet i levnadsvillkor MFD ansvarar bla foumlr uppfoumlljshyningen av de funktionshinderspolitiska maringlen men har i dagslaumlget inga kontroll- eller tillsynsuppgifter

Ekonomistyrningsverket

ESV har som allmaumln uppgift att utveckla och foumlrvalta den ekoshynomiska styrningen av statlig verksamhet samt utfoumlra revision av Sveriges hantering av EU-medel och fraumlmja en effektiv och korrekt hantering av dessa medel

Inom digitaliseringsomraringdet har ESV bla i uppdrag av regeringen att ge stoumld till regeringens satsning paring e-foumlrvaltning

samt att foumllja statliga myndigheters anvaumlndning av it och hur myndigheterna tillvaratar digitaliseringens moumljligheter

E-legitimationsnaumlmnden

E-legitimationsnaumlmnden aumlr en statlig naumlmndmyndighet vars huvudsakliga uppgift aumlr att stoumldja och samordna elektronisk identishyfiering och underskrift i den offentliga foumlrvaltningens e-tjaumlnster E-legitimationsnaumlmndens personal aumlr anstaumllld av naumlmndens vaumlrdmynshydighet Skatteverket

Diskrimineringsombudsmannen

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska utoumlva tillsyn oumlver att diskrimineringslagen foumlljs DO ska aumlven verka foumlr att bla diskriminering som har samband med funktionsnedsaumlttning inte foumlrekommer inom naringgra omraringden av samhaumlllslivet DO ska ocksaring i oumlvrigt verka foumlr lika raumlttigheter och moumljligheter oavsett bla funktionsnedsaumlttning samt genom raringd och paring annat saumltt medverka till att den som utsatts foumlr diskriminering kan ta till vara sina raumlttigheter

Oumlvervaumlganden

Om en myndighet ges ett samlat ansvar foumlr digitaliseringen av den offentliga sektorn eller en ny myndighet inraumlttas med detta ansvarsomraringde aumlr denna myndighet det naturliga valet foumlr de uppgifter som den foumlreslagna lagstiftningen medfoumlr Mot bakgrund av att ingen myndighet i dagslaumlget har detta ansvar finns det emellertid anledning att aumlven presentera en befintlig myndighet som en alternativ loumlsning

E-legitimationsnaumlmnden saknar utifraringn nuvarande ansvarsshyomraringden och organisationsform de foumlrutsaumlttningar som kraumlvs foumlr att kunna fullgoumlra de aringtaganden som ansvaret som tillsynsshymyndighet medfoumlr och bedoumlms inte vara en laumlmplig kandidat

PTS har sett till myndighetens storlek och de uppgifter myndigheten utfoumlr tillsammans med att de i dag ansvarar foumlr vaumlgshy

ledningen foumlr webbutveckling goda foumlrutsaumlttningar foumlr att hantera de foumlreslagna uppgifterna PTS huvudansvar ligger dock inom infrastruktur och marknadstillsyn PTS tillsyn fokuserar paring kommersiella aktoumlrer och inte andra offentliga aktoumlrer Den tillsyn som lagen kommer medfoumlra passar med undantag foumlr arbetet med webbriktlinjerna inte med myndighetens oumlvriga uppgifter och PTS aumlr av den anledningen inte en laumlmplig myndighet foumlr detta uppdrag PTS kommer emellertid aumlven fortsaumlttningsvis att arbeta med tillgaumlnglighetsfraringgor inom sina ansvarsomraringden Eftersom vissa av dessa omraringden har en naumlra koppling till tillsynsmyndighetens ansvarsomraringden aumlr det noumldvaumlndigt att tillsynsmyndigheten och PTS har ett naumlra samarbete kring fraringgor som roumlr webbtillgaumlngligshyhet

DO ska utoumlva tillsyn oumlver att diskrimineringslagen foumlljs Bristande tillgaumlnglighet till digital service kan baringde vara ett fall av diskriminering enligt diskrimineringslagen och en grund foumlr raumlttelse foumlr att kraven som uppstaumllls i den foumlreslagna lagen inte foumlljs Om DO skulle utses till tillsynsmyndighet skulle de handshylaumlgga baringda dessa aumlrendetyper Detta kan inte anses oumlnskvaumlrt och utifraringn att dessa tvaring roller boumlr haringllas isaumlr kan DO inte anses laumlmplig som tillsynsmyndighet

Kvarstaringr goumlr daring ESV och MFD MFD har i dagslaumlget inte naringgra tillsynsuppgifter eller ansvar foumlr digitaliseringsfraringgor men har gedigen erfarenhet av tillgaumlnglighetsfraringgor och av uppfoumlljning med koppling till omraringdet ESV har stor erfarenhet av att arbeta med digitaliseringsfraringgor och aumlven granskningar som paringminner om vissa av de uppgifter tillsynsmyndigheten ska utfoumlra ESV saknar emellertid stoumlrre erfarenhet av arbete med tillgaumlnglighetsfraringgor Vid en samlad bedoumlmning faringr ESV ha ett visst foumlrsteg framfoumlr MFD och bedoumlms daumlrfoumlr som den laumlmpligaste kandidaten inom den befintliga myndighetsstrukturen

Den exakta omfattningen av tillsynsverksamheten aumlr aumlnnu inte helt klarlagd (se avsnitt 8101 och 8102) Det aumlr inte heller i dagslaumlget beslutat om naringgon befintlig eller ny myndighet kommer att tilldelas ett samlat ansvar foumlr digitaliseringen av den offentliga sektorn Mot bakgrund av dessa tvaring osaumlkra faktorer laumlmnas utoumlver oumlvervaumlgandena ovan inget foumlrslag till vilken myndighet som ska bli tillsynsmyndighet Det bedoumlms med haumlnsyn till foumlrutsaumlttningarna

laumlmpligast att regeringen bemyndigas att besluta om vilken myndighet som ska utses till tillsynsmyndighet

811 Oumlverklagande av beslut mm

Foumlrslag Beslut enligt den foumlreslagna lagen av en annan offentlig aktoumlr aumln regeringen Houmlgsta domstolen Houmlgsta foumlrvaltningsshydomstolen eller Riksdagens ombudsmaumln om tillhandaharingllande av digital service samt tillsynsmyndighetens foumlrelaumlgganden faringr oumlverklagas till allmaumln foumlrvaltningsdomstol

Beslut av en hovraumltt tingsraumltt eller foumlrvaltningsraumltt oumlvershyklagas till kammarraumltt Beslut av en kammarraumltt oumlverklagas till Houmlgsta foumlrvaltningsdomstolen

Proumlvningstillstaringnd kraumlvs vid oumlverklagande till kammarraumltten Detta gaumlller dock inte i fraringga om aumlrenden som har inletts hos en foumlrvaltningsraumltt tingsraumltt eller hovraumltt

Om ett beslut av en offentlig aktoumlr som inte aumlr en myndighet oumlverklagas ska aktoumlren vara den enskildes motpart sedan handlingarna i aumlrendet har oumlverlaumlmnats till allmaumln foumlrvaltningsshydomstol

Det aumlr angelaumlget att det finns en effektiv och raumlttssaumlker ordning foumlr att offentliga aktoumlrer och enskilda personer ska kunna faring beslut enligt lagen oumlverproumlvade En bestaumlmmelse om detta boumlr tas in i den foumlreslagna lagen Direktivet inneharingller inte naringgot uttryckligt krav paring nationella bestaumlmmelser om raumltt att oumlverklaga myndigheters beslut och det aumlr saringledes enligt direktivet upp till medlemsstaterna att besluta om ett saringdant system ska infoumlras och hur det i saring fall utformas Det aumlr tvaring typer av beslut som kan fattas med stoumld av den foumlreslagna lagen dels beslut som fattas av offentliga aktoumlrer om att helt eller delvis avslaring en begaumlran om tillhandaharingllande av digital service som uteslutits med stoumld av bestaumlmmelser i den foumlreslagna lagen (se avsnitt 892) dels foumlrelaumlgganden om raumlttelse som fattas av tillsynsmyndigheten (se avsnitt 8103)

Instansordning mm

Beslut som fattas av en offentlig aktoumlr om att helt eller delvis avslaring en begaumlran om tillhandaharingllande av digital service som uteslutits med stoumld av bestaumlmmelser i den foumlreslagna lagen samt tillsynsshymyndighetens foumlrelaumlggande om raumlttelse ska kunna oumlverklagas till allmaumln foumlrvaltningsdomstol

Av konstitutionella skaumll aumlr det inte laumlmpligt att de houmlgsta statsorganens avgoumlranden underkastas en proumlvning av domstol enligt den ordning som haumlr foumlreslarings Det boumlr daumlrfoumlr framgaring av den foumlreslagna lagen att beslut enligt lagen som fattats av regeringen inte kan oumlverklagas

Detsamma boumlr gaumllla Riksdagens ombudsmaumln (JO) Foumlr oumlverklagande av beslut om utlaumlmnande av handling gaumlller samma ordning foumlr JO som foumlr regeringen se 4 sect andra stycket lagen (1989186) om oumlverklagande av administrativa beslut av riksdagsshyfoumlrvaltningen och riksdagens myndigheter Det finns ingen anledning att se annorlunda paring JOs beslut enligt den foumlreslagna lagen

Inom kretsen av aktoumlrer som omfattas av kraven ingaringr aumlven Houmlgsta domstolen och Houmlgsta foumlrvaltningsdomstolen Houmlgsta domstolen aumlr houmlgsta allmaumlnna domstol och Houmlgsta foumlrvaltningsshydomstolen aumlr houmlgsta foumlrvaltningsdomstol (11 kap 1 sect RF) Av detta foumlljer att dessa domstolars avgoumlranden inte kan oumlverklagas Houmlgsta domstolens och Houmlgsta foumlrvaltningsdomstolens egna beslut enligt den foumlreslagna lagen boumlr daumlrfoumlr inte kunna oumlverklagas Detta oumlverensstaumlmmer med vad som gaumlller enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009400) lagen (2010566) om vidareutnyttjande av handlingar fraringn den offentliga foumlrvaltningen och domstols-datalagen (2015728)

Att tillaumlmpa den foumlreslagna instansordningen i fraringga om aumlrenden som har inletts hos en allmaumln domstol eller en allmaumln foumlrvaltningsshydomstol aumlr inte laumlmpligt Foumlr att foumlrvaltningsraumltterna inte ska behoumlva oumlverproumlva sina egna eller houmlgre instansers beslut har det i lagen om vidareutnyttjande av handlingar fraringn den offentliga foumlrvaltningen och domstolsdatalagen infoumlrts en avvikande instansordning i fraringga om oumlverklagande av domstolars beslut Enligt dessa lagar gaumlller att foumlrvaltningsraumltts beslut oumlverklagas till kammarraumltt kammarraumltts beslut till Houmlgsta foumlrvaltningsdomstolen

och att tingsraumltts och hovraumltts beslut oumlverklagas till kammarraumltt Den nu redovisade instansordningen framstaringr som aumlndamaringlsenlig och boumlr gaumllla aumlven vid oumlverklagande av beslut enligt den foumlreslagna lagen

I likhet med vad som aumlr huvudregeln foumlr oumlverklagande av foumlrvaltningsbeslut boumlr proumlvningstillstaringnd kraumlvas foumlr oumlverproumlvning i kammarraumltten Undantag boumlr dock goumlras foumlr aumlrenden som har inletts hos en foumlrvaltningsraumltt tingsraumltt eller hovraumltt

Om ett beslut av en offentlig aktoumlr som inte aumlr en myndighet oumlverklagas ska aktoumlren i likhet med vad som gaumlller foumlr myndigheter enligt 7 a sect foumlrvaltningsprocesslagen (1971291) vara den enskildes motpart sedan handlingarna i aumlrendet har oumlvershylaumlmnats till allmaumln foumlrvaltningsdomstol

9 Ikrafttraumldande mm

Foumlrslag Den foumlreslagna lagen ska traumlda i kraft den 23 september 2018

Kraven i den foumlreslagna lagen gaumlllande digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part ska tillaumlmpas foumlrsta garingngen foumlr digital service som tillhandaharinglls efter den 22 september 2020

Lagens ikrafttraumldande

Webbtillgaumlnglighetsdirektivet ska enligt artikel 121 vara genomfoumlrt i nationell raumltt senast den 23 september 2018 Det foumlreslarings daumlrfoumlr att lagen ska traumlda i kraft samma dag

Tillaumlmpningen av vissa bestaumlmmelser

Av artikel 123 framgaringr att medlemsstaterna ska boumlrja tillaumlmpa bestaumlmmelserna i direktivet vid olika tidpunkter Foumlr offentliga myndigheters webbplatser som offentliggjorts efter den 22 september 2018 ska bestaumlmmelserna boumlrja tillaumlmpas from den 23 september 2019 Foumlr offentliga myndigheters webbplatser som offentliggjorts foumlre den 23 september 2018 ska bestaumlmmelserna boumlrja tillaumlmpas from den 23 september 2020 Foumlr offentliga myndigheters mobila applikationer ska bestaumlmmelserna boumlrja tillaumlmpas foumlrst from den 23 juni 2021 I artikel 14 aringterfinns aumlven en rad bestaumlmmelser som reglerar naumlr vissa typer av digital service ska omfattas av regelverket beroende paring som huvudregel naumlr det offentliggjordes I avsnitt 867 och 87 foumlreslarings att regeringen eller

Ikrafttraumldande mm Ds 201760

den myndighet regeringen bestaumlmmer bemyndigas att besluta om foumlreskrifter om detta

Naumlr ska kraven gaumlllande digital service som tillhandaharinglls via teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part boumlrja gaumllla

I avsnitt 852 foumlreslarings en utoumlkning av tillaumlmpningsomraringdet som innebaumlr att digital service som tillhandaharinglls av offentlig aktoumlr via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part ska saring laringngt det aumlr moumljligt foumllja tillgaumlnglighetskraven i den foumlreslagna lagen En betydande del av den tillgaumlnglighetsanpassning som kan bli aktuell foumlr digital service som tillhandaharinglls via teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part roumlr tidsberoende medier och daring framfoumlr allt textning av video Med tidsberoende medier avses ljud eller video en kombination av ljud och video eller naringgot av de foumlreshygaringende i kombination med moumljligheter till interaktion Enligt artikel 14 b i direktivet aumlr tillgaumlnglighetskraven inte tillaumlmpliga paring foumlrinspelade tidsberoende medier som offentliggjorts foumlre den 23 september 2020 Det faringr anses laumlmpligt att kraven avseende digital service som tillhandaharinglls via en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part ska boumlrja gaumllla foumlr inneharingll som publiceras from samma datum Kraven ska inte gaumllla retroaktivt foumlr digital service som tillhandaharingllits foumlre denna tidpunkt

10 Konsekvens- och kostnadsanalys

101 Inledning

Foumlrslagen som laumlggs fram i denna promemoria kommer framfoumlr allt leda till positiva konsekvenser foumlr personer med funktionsshynedsaumlttning som faringr baumlttre tillgaringng till digital offentlig service Foumlrslagen kommer aumlven faring konsekvenser foumlr ett stort antal verksamheter Foumlr att baumlttre belysa konsekvenserna av foumlrslaget har delar av konsekvensanalysen genomfoumlrts av ett externt konsultshyfoumlretag

Foumlr offentliga aktoumlrer som i dagslaumlget inte omfattas av tillgaumlnglighetskrav roumlrande digital service kommer den foumlreslagna lagen innebaumlra att det uppstaumllls nya krav paring tillgaumlnglighet Foumlr de aktoumlrer som omfattas av de generella kraven paring tillgaumlnglighet i exempelvis foumlrvaltningslagen (1986223) och diskrimineringslagen (2008567) specificerar den foumlreslagna lagen i huvudsak endast hur digital service ska anpassas foumlr att vara tillgaumlnglig men krav paring tillgaumlnglighet foumlljer daumlremot av redan gaumlllande lagstiftning (se vidare avsnitt 4) Vissa krav exempelvis roumlrande tillgaumlnglighetsshyutlaringtanden aumlr dock nya foumlr alla aktoumlrer som omfattas av den foumlreslagna lagens tillaumlmpningsomraringde

Aumlven utan beaktande av redan gaumlllande krav aumlr de anpassningar som den foumlreslagna lagen medfoumlr en del i den allmaumlnna tekniska utvecklingen som en offentlig aktoumlr behoumlver foumlrharinglla sig till Naumlr offentliga aktoumlrer boumlrjade flytta sin service till internet var inte standarderna foumlr tillgaumlnglighet lika spridda och vedertagna som de aumlr i dag Naumlr standarderna nu har bred acceptans och kunskapen och stoumldet finns exempelvis genom webbriktlinjerna (se avsnitt 53) kan tillgaumlnglighetsanpassning anses som en naturlig del ordinarie verksamhetsutveckling

Konsekvens- och kostnadsanalys Ds 201760

Avslutningsvis boumlr det framharingllas att de konsekvenser som beskrivs nedan i allmaumlnhet beskrivs som konsekvenser av den foumlreslagna lagen Konsekvenserna boumlr emellertid i maringnga fall ses som en bedoumlmning av skillnaden mellan den kravnivaring som foumlljer av den foumlreslagna lagen och den nivaring av tillgaumlnglighet till offentliga aktoumlrers digitala service som foumlr naumlrvarande finns i praktiken och inte den kravnivaring som faringr anses foumlreligga foumlr vissa aktoumlrer redan enligt nu gaumlllande bestaumlmmelser om tillgaumlnglighet

102 Foumlrutsaumlttningar och avgraumlnsningar

De foumlrutsaumlttningar och avgraumlnsningar som beskrivs nedan har anvaumlnts vid beraumlkningen av populationer foumlr statistiska underlag till kostnadsberaumlkningar och ligger till grund foumlr redogoumlrelser av andra effekter och konsekvenser

ndash Den digitala service som i dagslaumlget omfattas av kraven i den foumlreslagna lagen aumlr saringdan service som tillhandaharinglls via webbshyplatser (inklusive intranaumlt och extranaumlt) eller mobila applikashytioner Konsekvensanalysen beaktar saringledes inga andra tekniska loumlsningar som kan anvaumlndas foumlr att tillhandaharinglla digital service

ndash Populationen utgaringr fraringn de aktoumlrer och den digitala service som omfattas av foumlrslaget Offentliga aktoumlrer behoumlver inte tillgaumlngshyliggoumlra sina webbplatser och mobila applikationer om det inte utgoumlr en skaumllig anpassning Denna faktor har emellertid endast beaktats genom att vissa privat bedrivna verksamheter uteslutits fraringn beraumlkningen eftersom bedoumlmningen aumlr att de kommer kunna tillaumlmpa den generella undantagsbestaumlmmelsen om skaumllig anpassning (se avsnitt 1081 och 109) Bestaumlmmelsen om skaumllig anpassning kan aumlven faring genomslag foumlr andra verksamheter men denna paringverkan har inte beaktats eftersom den aumlr svaringr att kvantifiera

ndash Webbtillgaumlnglighetsdirektivet haumlnvisar i avvaktan paring en harshymoniserad standard till EN-standarden (se avsnitt 52) som i de relevanta kapitlen (kapitel 9 10 och 11) bygger paring WCAG 20 nivaring AA Det finns i direktivet naringgra avvikelser fraringn WCAG 20 nivaring AA genom att viss digital service undantas (se avsnitt 86) I konsekvensanalysen haumlnvisas i huvudsak till WCAG 20 eftershy

Ds 201760 Konsekvens- och kostnadsanalys

som den utgoumlr grunden foumlr EN-standarden och aumlven aumlr den standard som offentliga aktoumlrer i Sverige i dagslaumlget rekomshymenderas att foumllja

ndash Synergier kan taumlnkas uppstaring naumlr exempelvis kommuner landsshyting eller statliga myndigheter samverkar genom att dela kod eller erfarenheter Saringdana synergier kan foumlrstarings aumlven uppstaring inom en organisatorisk enhet Synergieffekter inkluderas inte vid kostnadsberaumlkningarna

ndash Det aumlr rimligt att anta att maringnga investeringar som aumlr kopplade till en houmljning av tillgaumlngligheten aumlven utan den foumlreslagna lagen skulle ha skett inom ordinarie verksamhetsplaner till foumlljd av befintliga krav paring tillgaumlnglighet samt ett modernare synsaumltt paring foumlrenklad kommunikation med intressenter och inkluderande demokrati Det har dock inte varit moumljligt att kvantifiera denna effekt och daumlrfoumlr aumlr den inte inkluderad i kostnadsberaumlkningshyarna

ndash Foumlrslagen leder till foumlrvaumlntade samhaumlllsvinster i form av tex laumlgre kostnader foumlr aumlrendehantering personlig assistans och arbetsloumlshetsersaumlttning Om fler personer saumltts i produktivt arbete kan aumlven en positiv skatteeffekt foumlrvaumlntas Detta har inte beaktats i beraumlkningarna

ndash Den utoumlkning av omfattningen som foumlreslarings vad gaumlller digital service som tillhandaharinglls via teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part gaumlller saringdant inneharingll som en offentlig aktoumlr har kontroll oumlver Exempelvis kan videoklipp som publiceras paring sociala medier oftast textas Effekten av en saringdan utoumlkning bedoumlms bli marginell daring materialet sannolikt ofta kommer att publiceras baringde paring aktoumlrens webbplats och daring aumlndaring omfattas av tillaumlmpningsomraringdet samt paring sociala medier Oumlkade kostnader till foumlljd av denna utoumlkning har daumlrmed inte beaktats vid beraumlkningarna

103 Metodbeskrivning

Beskrivning av effekter (baringde kostnader och oumlvriga effekter) foumlr beroumlrda parter har varit en del i den konsekvensanalys som utfoumlrts

av det aktuella konsultfoumlretaget I detta avsnitt beskrivs den metod som foumlretaget anvaumlnt

Information har samlats in genom intervjuer med experter inom tillgaumlnglighet samt experter inom utveckling av webbplatser och mobila applikationer (fortsaumlttningsvis benaumlmnda som tillgaumlngligshyhetsexperter) samt representanter foumlr myndigheter och organisashytioner kombinerat med egna studier Effekter av foumlrslaget har diskuterats med ovanstaringende grupper Populations- kostnads- beraumlknings- och metodfraringgor har diskuterats och foumlrankrats med tillgaumlnglighetsexperter it-konsulter och representanter foumlr vissa organisationer

Cirka 10 procent av kommunerna i Sverige med geografisk och storleksmaumlssig spridning har intervjuats angaringende deras webbshyplatser och mobila applikationer Intervjuerna med kommunerna har aumlven gett information om tex hur tillgaumlnglighetskraven paringshyverkar redaktionellt arbete

De flesta effekter som identifierats beskrivs endast kvalitativt men kostnadseffekterna har kvantifierats I det kvantitativa arbetet med kostnader har tre it-konsulter som alla har ramavtal med Kammarkollegiet anvaumlnts som informationskaumllla It-konsulterna har vana att arbeta enligt WCAG 20 och att uppskatta kostnader foumlr utvecklingsprojekt avseende webbplatser och mobila applikationer Med it-konsulterna har ocksaring baringde kostnadsaspekter och nuvarande situation foumlr offentliga aktoumlrers webbplatser och mobila applikationer ur ett tillgaumlnglighetshaumlnseende diskuterats och foumlrankrats Konsulterna har aumlven varit en viktig del i den definitionsklassning som resulterat i en indelning av webbplatser och mobila applikationer i kategorierna enkla medelkomplexa samt komplexa ur ett utvecklingshaumlnseende Syftet med uppdelningen aumlr att mer korrekt kunna uppskatta schabloniserade kostnader foumlr den anpassning som behoumlvs utifraringn bedoumlmd komplexitetsgrad

En grundlaumlggande analys och schabloniseringar av nuvarande tillgaumlnglighetssituation har gjorts avseende webbplatser och mobila applikationer It-konsulterna och tillgaumlnglighetsexperterna har ansett det rimligt att anta att en genomsnittlig svensk offentlig webbplats i dag naringr upp till WCAG 20 nivaring A Kostnadsberaumlkningshyarna bygger sedan paring analyser och uppskattningar av kostnader foumlr anpassning av webbplatser till WCAG 20 nivaring AA

Foumlr att ge utrymme foumlr viss osaumlkerhet avseende de beraumlkningar som gjorts presenteras beraumlkningsresultatet med en marginal om +- 10 procent Flera andra effekter kan foumlrutses och beskrivs kvalitativt

104 Effekter foumlr allmaumlnheten

Genomfoumlrandet av webbtillgaumlnglighetsdirektivet ger positiva sociashyla effekter daring fler inkluderas i det digitala samhaumlllet Att kunna hantera sina egna aumlrenden och i stoumlrre utstraumlckning sjaumllv kunna paringverka sitt liv tillskrivs ett mycket stort vaumlrde Det aumlr en aspekt som ocksaring medfoumlr positiva ekonomiska konsekvenser daring behovet av personlig assistans i foumlrekommande fall minskar

Att fler kan ta del av digital offentlig service har ocksaring ett betydande demokratiskt vaumlrde daring fler kan naumlrvara och medverka i samhaumlllsdebatten och samhaumlllsutvecklingen

Den foumlreslagna lagen kommer framfoumlr allt att medfoumlra positiva effekter foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Exakt hur stor del av befolkningen som har en eller flera funktionsnedsaumlttningar aumlr inte kaumlnt Ett vanligt foumlrekommande antagande aumlr att det roumlr sig om ca 20 procent av befolkningen14

WCAG 20 nivaring AA inneharingller grovt foumlrenklat till betydande del krav som fokuserar paring tillgaumlnglighet foumlr personer med synnedsaumlttning Aspekter som hjaumllper andra grupper faringr inte lika stort utrymme Aumlven om personer med olika typer av funktionsshynedsaumlttningar kommer faring en foumlrbaumlttrad tillgaringng till digital offentlig service till foumlljd av foumlrslaget bedoumlms den oumlkade tillgaumlngligheten till form av kravens utformning daumlrmed faring stoumlrst genomslag foumlr personer med synnedsaumlttning

Antalet personer med synnedsaumlttning som gynnas av mer tillgaumlnglig digital service aumlr inte helt enkelt att kartlaumlgga En rapport fraringn PTS visar att 38 procent av befolkningen (297 000 personer) har svaringrigheter med att laumlsa en dagstidning aumlven om de har linser eller glasoumlgon15 En undersoumlkning fraringn Synskadades Riksfoumlrbund

14 Se tex Statistiksammanstaumlllning oumlver funktionsnedsaumlttningar ndash bilaga till PTS marknadsoumlversikt foumlr innovatoumlrer A-focus 15 Statistiksammanstaumlllning oumlver funktionsnedsaumlttningar ndash bilaga till PTS marknadsoumlversikt foumlr innovatoumlrer A-focus

goumlr gaumlllande att mindre aumln haumllften av deras medlemmar anvaumlnder internet dagligen och att var fjaumlrde aldrig har anvaumlnt internet16

Skillnaden mellan den haumlr uppgiften jaumlmfoumlrt med internetshyanvaumlndningen bland befolkningen i allmaumlnhet som aumlr 93 procent boumlr indikera en betydande potential foumlr oumlkat internetanvaumlndande bland personer med synnedsaumlttning17

Fraringn denna population ska de som aumlndaring inte kommer anvaumlnda digital offentlig service oavsett hur denna service utformas sorteras bort Naringgon uppgift avseende hur maringnga personer med funktionsnedsaumlttning som tillgodogoumlr sig digital service genom dator ocheller mobila enheter har inte hittats En uppgift i den ovan naumlmnda rapporten fraringn PTS aumlr att ca 85 procent av personer med synnedsaumlttning uppges vara aumlldre och dessa kan antas anvaumlnda digital service i laumlgre utstraumlckning aumln yngre Bland personer oumlver 75 aringr anvaumlnde 2014 endast 34 procent internet enligt en rapport fraringn Stiftelsen foumlr internetinfrastruktur18 Ett rimligt antagande aumlr dock att fler personer med funktionsnedsaumlttning skulle anvaumlnda digital service om den var mer tillgaumlnglig

Som framgaringr i avsnitt 103 saring antas en genomsnittlig offentlig webbplats befinna sig paring WCAG 20 nivaring A Vid en samlad bedoumlmning beraumlknas ca 200 000 personer befinna sig inom den grupp personer som med anpassningar av digital service enligt standarden WCAG 20 nivaring AA skulle vara mer benaumlgna att foumlrsoumlka skoumlta sina aumlrenden paring egen hand aumln vad de hade varit utan houmljningen till nivaring AA

Anpassningar som fraumlmjar tillgaumlngligheten ur ett funktionsshyhindersperspektiv gynnar i de flesta fall aumlven anvaumlndare i stoumlrsta allmaumlnhet Alla oavsett om de har en funktionsnedsaumlttning eller inte foumlrvaumlntas daumlrfoumlr dra nytta av den oumlkade tydlighet som tillgaumlnglighetsanpassningen medfoumlr Foumlrutom den uppenbara vinsshyten foumlr personer med funktionsnedsaumlttning kan alltsaring dessutom en bredare samhaumlllsnytta foumlrvaumlntas Aumlven personer med tillfaumllliga begraumlnsningar gynnas Likasaring kan personer som inte har svenska som modersmaringl gynnas daring det finns fler saumltt eller kombinationer av saumltt att ta till sig information

16 Daringlig digital delaktighet ndash En rapport om anvaumlndning av internet hos personer med synnedsaumlttning Synskadades Riksfoumlrbund 2015 17 Svenskarna och internet 2016 Internetstiftelsen i Sverige 18 Pensionaumlrerna och Internet Stiftelsen foumlr internetinfrastruktur 2014

Daring aumlven intranaumlt och extranaumlt omfattas av tillaumlmpningsomraringdet kan ocksaring moumljligheten att foumlrvaumlrvsarbeta oumlka om tex intranaumlt blir mer tillgaumlngliga Detta leder foumlrutom till betydande vinster foumlr den enskilda ocksaring till effektivitetsvinster foumlr samhaumlllet i stort

Tillgaumlnglighetsexperter och representanter foumlr organisationer har till viss del olika uppfattning om foumlrslagets effekter Foumlrdelarna med att infoumlra en miniminivaring aumlr att den genomsnittliga tillgaumlngligshyheten i hela det offentliga Sverige kommer bli baumlttre daring offentliga aktoumlrer i stoumlrre utstraumlckning blir medvetna om fraringgorna Samtidigt menar vissa experter att det finns risk att nya lagkrav i enstaka fall och i vissa avseenden kan minska tillgaumlnglighetsnivaringerna paring vissa offentligt finansierade webbplatser Anledningen till farharinggan grundar sig i att vissa tillgaumlnglighetsaspekter utelaumlmnas i kraven Experterna menar att kraven i WCAG 20 som direktivets krav baseras paring aumlr naringgot inaktuella och daumlrmed inte alltid helt relevanta utifraringn dagens webbplatser Daumlrutoumlver saknar riktlinjerna foumlr WCAG 20 nivaring AA aspekter som roumlr exempelvis kognition De krav som finns avseende kognition finns i staumlllet paring den houmlgre AAA-nivaringn och aumlr aumlven mer framtraumldande i det foumlrsta arbetsutkastet till WCAG 21 Detta innebaumlr att webbplatserna inte noumldvaumlndigtvis kommer bli tillgaumlngliga foumlr vissa maringlgrupper Foumlrslagets nuvarande kravnivaring aumlr alltsaring i vissa sammanhang och foumlr vissa tjaumlnster laumlgre aumln den nivaring som redan uppfylls av vissa webbplatser samt ur vissa haumlnseenden i jaumlmfoumlrelse med de svenska webbriktlinjerna Foumlrslaget kan daumlrmed innebaumlra att ambitions- och tillgaumlnglighetsnivaringn eventuellt saumlnks paring vissa webbplatser och ur vissa haumlnseenden EN-standarden som direktivet haumlnvisar till i avsaknad av en harmoniserad standard kommer med stor saumlkerhet att ersaumlttas och beroende paring utformningen och inneharingllet i den kommande standarden kan denna effekt minska eller helt undanshyroumljas Det boumlr dock framharingllas att det endast aumlr ett faringtal webbshyplatser som redan i dag har en tillgaumlnglighet som aumlr houmlgre aumln den nivaring som foumlljer av foumlrslaget

105 Effekter foumlr foumlretag

1051 Privata aktoumlrer som omfattas av foumlrslagets tillaumlmpningsomraringde

Enligt foumlrslaget ska privata aktoumlrer som yrkesmaumlssigt bedriver verksamhet som till naringgon del aumlr offentligt finansierad inom skola houmlgskola haumllso- och sjukvaringrd samt omsorg omfattas av tillaumlmpningsomraringdet (se avsnitt 843) De ekonomiska konsekvenshyserna foumlr beroumlrda foumlretag som verkar inom houmlgskoleomraringdet behandlas tillsammans med de ekonomiska konsekvenserna foumlr statliga myndigheter i avsnitt 1081 De ekonomiska konsekvenshyserna foumlr beroumlrda foumlretag som verkar inom skola haumllso- och sjukvaringrd samt omsorg behandlas tillsammans med de ekonomiska konsekvenserna foumlr kommuner och landsting i avsnitt 109 Bedoumlmningen aumlr emellertid att maringnga av dessa foumlretag kommer att omfattas av den generella undantagsbestaumlmmelsen till foumlljd av att det ofta roumlr sig om smaring foumlretag Aumlven om en verksamhet omfattas av den generella undantagsbestaumlmmelsen innebaumlr det enligt foumlrslaget fortfarande en skyldighet att tillhandaharinglla ett tillgaumlnglighetsutlaringtande (se avsnitt 89) samt att efter begaumlran tillhandaharinglla digital service som uteslutits med stoumld av bestaumlmmelser i den foumlreslagna lagen (se avsnitt 892) Om undantaget foumlr icke-statliga organisationer aumlr tillaumlmpligt omfattas emellertid den privata aktoumlren inte heller av dessa krav Foumlr framtagande av tillgaumlnglighetsutlaringtanden uppskattas inga naumlmnshyvaumlrda kostnader uppstaring Skyldigheten att efter begaumlran tillhandaharinglla viss digital service aumlr en oregelbunden kostnad som aumlr beroende av i vilken omfattning begaumlran om att tillhandaharinglla digital service inkommer och paring vilket saumltt en saringdan begaumlran tillgodoses Den administrativa boumlrda som dessa krav medfoumlr bedoumlms sammantaget inte ge upphov till oumlkade kostnader i naringgon stoumlrre utstraumlckning

1052 Konkurrensfoumlrdelen av en harmoniserad inre marknad

Enligt artikel 11 aumlr syftet med webbtillgaumlnglighetsdirektivet bla att foumlrbaumlttra den inre marknadens funktionssaumltt Harmoniseringen av tillgaumlnglighetskrav paring offentliga webbplatser intranaumlt och

mobila applikationer innebaumlr en oumlkad moumljlighet foumlr foumlretag att exportera webbloumlsningar till kunder i olika laumlnder Detta bedoumlms framfoumlr allt innebaumlra att konkurrensen paring varje inhemsk marknad skaumlrps daring fler aktoumlrer fraringn andra laumlnder konkurrerar om kunderna Detta torde i laumlngden innebaumlra minskade kostnader foumlr kunderna i det haumlr fallet till stor del den offentliga sektorn i hela Europeiska unionen

1053 Spridning till andra verksamheter

Att offentliga aktoumlrers webbplatser och mobila applikationer tillgaumlngliggoumlrs skapar positiva spridningseffekter genom att andra kan antas foumllja efter Detta skulle till att boumlrja med kunna gaumllla de offentligt aumlgda foumlretag som inte omfattas av foumlrslagets tillaumlmpshyningsomraringde banker e-handelsfoumlretag och andra verksamheter som tillhandaharingller tjaumlnster till allmaumlnheten Spridningseffekterna foumlrvaumlntas spaumldas paring av roumlrligheten paring arbetsmarknaden exempelvis genom att utvecklare designers redaktoumlrer och bildredaktoumlrer byter arbetsplats fraringn verksamheter som omfattas av kraven till verksamheter som inte omfattas Dessutom aumlr det i maringnga fall konsulter som arbetar med utveckling av nya webbplatser och mobila applikationer hos de offentliga aktoumlrerna och daring de byter uppdragsgivare kommer de ta med sina kunskaper och erfarenheter till andra kunder vilket ocksaring bidrar till positiva spridningseffekter

1054 Krav paring redaktoumlrer designers och utvecklare

De formella kraven paring redaktoumlrer som finns inom alla typer av offentlig foumlrvaltning och som i dag arbetar med digital publicering behoumlver uppdateras foumlr att de loumlpande ska kunna leva upp till krav som den foumlreslagna lagen medfoumlr Detsamma gaumlller foumlr de som arbetar med design och utveckling av webbplatser och mobila applikationer Aumlven om maringnga inom dessa grupper redan arbetar med tillgaumlnglighet bedoumlms samtliga dessa grupper behoumlva utbildas vilket boumlr leda till utveckling av utbildningsutbudet inom naumlmnda omraringden Detta aumlr ocksaring omraringden som den myndighet som ska ansvara foumlr de stoumldjande aktiviteterna kommer att behoumlva arbeta med Aumlven de som levererar de publiceringssystem som anvaumlnds i

1061 Minskad manuell aumlrendehantering foumlr offentlig

verksamhet

dag kommer behoumlva vidta aringtgaumlrder foumlr att underlaumltta foumlr redaktoumlrer att utfoumlra tillgaumlnglighetsanpassning och utbilda dessa enligt de krav som foumlljer av den foumlreslagna lagen

I synnerhet stoumlrre organisationer kan ocksaring komma att behoumlva rekrytera personal foumlr att klara sina loumlpande behov inom digital publicering i samband med att kraven infoumlrs

106 Generella effekter foumlr offentlig verksamhet

En av de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna som foumlrslaget kan innebaumlra aumlr att minska kostnaden foumlr aumlrendehantering foumlr offentliga aktoumlrer daring en mer tillgaumlnglig digital offentlig service kan minska efterfraringgan paring hjaumllp oumlver telefon eller via e-post

Det har tidigare antagits att en genomsnittlig svensk offentlig webbplats i dag har en tillgaumlnglighet som motsvarar WCAG 20 nivaring A Utifraringn det underlag roumlrande personer med synnedsaumlttning och deras internetanvaumlndning som redovisas i avsnitt 104 saring bedoumlms ca 200 000 personer befinna sig inom den grupp som med anpassningar av webbplatser enligt kraven i foumlrslaget skulle vara mer benaumlgna att foumlrsoumlka och ha stoumlrre moumljligheter att skoumlta sina aumlrenden via en webbplats I ett scenario daumlr haumllften av dessa 200 000 personer utraumlttar sina aumlrenden paring egen hand och daumlrmed sparar en timmes aringrlig telefontid med offentliga instanser vardera skulle 100 000 offentliga timmars aumlrendehantering aringrligen sparas in Det kan raumlknas om till ca 12 500 arbetsdagar eller 57 heltidstjaumlnster Baserat paring loumlnestatistik fraringn Statistiska centralbyraringn skulle vaumlrdet av detta kunna beraumlknas till ca 39 miljoner kronor19 Europeiska kommissionens motsvarande beraumlkning av aringrlig besparing foumlr oumlkad sjaumllvbetjaumlning som gjordes i en konsekvensanalys foumlr ett foumlrsta mer begraumlnsat utkast till direktivet var 316 miljoner euro foumlr alla medlemsstater20 Med en valutakurs om 950 skulle utifraringn befolkshy

19 Baserat paring SCBs Loumlnedatabas 2015 aringrs uppgifter Maringnadsloumln foumlr rdquoskatte- och socialfoumlrsaumlkringshandlaumlggare mflrdquo om 31 000 kronor uppraumlknad med semesterersaumlttning och sociala avgifter samt slutligen med ett paringslag foumlr overheadkostnader om 25 procent 20 Commission Staff Working Document Impact Assessment 3122012 SWD (2012) 401 final

ningsmaumlngden den svenska delen av en saringdan besparing uppgaring till 58 miljoner kronor

1062 Oumlvriga besparingar foumlr det offentliga

Att fler kan hantera sina egna aumlrenden foumlrvaumlntas medfoumlra positiva ekonomiska konsekvenser foumlr det offentliga daring behovet av personlig assistans i foumlrekommande fall boumlr minska Om arbetsfoumlrmaringgan oumlkas av den oumlkade tillgaumlngligheten aumlr det ocksaring rimligt att anta att fler personer kan saumlttas i produktivt arbete I denna promemoria har naringgon saringdan skattning inte gjorts men i den ovan angivna konsekvensanalysen utfoumlrd av Europeiska kommissionen var den aringrliga besparingen till foumlljd av minskade utgifter foumlr arbetsloumlshetsersaumlttning och stoumld till personer med funktionsnedsaumlttning beraumlknad till 224 miljoner euro foumlr alla medlemsstater21 Med en valutakurs om 950 skulle utifraringn befolkningsmaumlngden den svenska delen av en saringdan besparing uppgaring till 41 miljoner kronor

107 Generella ekonomiska konsekvenser foumlr verksamheter som omfattas av foumlrslagets tillaumlmpningsomraringde

Maringnga av verksamheterna som omfattas av foumlrslagen har flera webbplatser och mobila applikationer vilket goumlr att kostnaderna foumlr att uppfylla kraven blir houmlgre Som framgaringtt av avsnitt 102 finns moumljliga synergier naumlr verksamheterna ska anpassa sina webbplatser efter kraven i foumlrslaget Det aumlr ocksaring taumlnkbart att kommuner eller landsting med maringnga webbplatser tar ett samlat grepp om dessa och paring saring saumltt konsoliderar hela utbudet av webbplatser Detta kan bidra till att kostnaderna framfoumlr allt foumlr kommuner och kommunala verksamheter kan minska

21 Commission Staff Working Document Impact Assessment 3122012 SWD (2012) 401 final

1071 Webbplatser

Arbetet med att oumlka tillgaumlngligheten paring offentliga webbplatser aumlr egentligen inte beroende av genomfoumlrandet av direktivet utan aumlr naringgot som de flesta offentliga aktoumlrer redan i dag arbetar med eller aringtminstone borde arbeta med De tekniska foumlrutsaumlttningarna foumlr att uppfylla webbtillgaumlnglighetsdirektivets krav bedoumlms finnas paring de flesta offentliga aktoumlrers webbplatser eftersom moderna webb- och inneharingllsplattformar har inbyggt stoumld foumlr tillgaumlnglighetstekniker De webbplatser som inte har en modern plattform kan dock behoumlva uppgraderas Foumlr att aktoumlrerna saring effektivt som moumljligt ska kunna dra nytta av den tillgaumlnglighetsfunktionalitet som redan finns i moderna verktyg aumlr det viktigt att tillgaumlnglighetskraven specificeras noga vid upphandling

Som angetts i avsnitt 103 aumlr uppfattningen bland it-konsulterna och tillgaumlnglighetsexperterna att en genomsnittlig svensk offentlig webbplats i dag uppfyller nivaring A i WCAG 20 Befintliga webbshyplatser ska vara anpassade enligt kraven den 23 september 2020 medan webbplatser som offentliggjorts den 23 september 2018 eller senare ska vara anpassade senast den 23 september 2019 Det innebaumlr att om en verksamhet avser att publicera en webbplats mellan den 23 september 2018 och 23 september 2019 saring finns det stora foumlrdelar med att uppfylla kraven direkt Aumlven oumlvriga verksamheter boumlr redan i dag paringboumlrja arbetet med att anpassa sig till kraven och ta med detta tex daring olika stoumld upphandlas eller daring man goumlr naringgon foumlraumlndring paring sin webbplats

De kostnader som uppstaringr foumlr anpassningen till kraven kommer att foumlrdelas fram till 23 september 2020 daring samtliga webbplatser ska vara tillgaumlngliggjorda Det innebaumlr att det aumlr from 2018 till 2020 alltsaring under ca tre aringr som kostnaderna kommer uppstaring

I dagslaumlget uppger it-konsulterna att ca 15 procent av kostnaden foumlr att ta fram en ny webbplats med WCAG 20 nivaring AA garingr att haumlrleda till tillgaumlnglighetsanpassning Utifraringn vad som framkommit vid intervjuer med konsulterna dras slutsatsen att denna andel kommer att minska och att det om naringgra aringr endast uppstaringr en marginell kostnadsskillnad mellan om kunden kravstaumlller enligt WCAG 20 nivaring AA eller inte Detta innebaumlr att det med stor sannolikhet inte laumlngre garingr att haumlrleda kostnader enbart med haumlnvisning till infoumlrandet av kraven Den kostnad som aumlr aktuell att

uppskatta aumlr daumlrfoumlr kostnaden foumlr uppdatering fraringn WCAG 20 nivaring A till nivaring AA foumlr webbplatser paring moderna plattformar Nedan visas kostnaderna som kan haumlnfoumlras till tillgaumlnglighet foumlr webb shyplatser paring olika komplexitetsnivaringer baserat paring it-konsulternas uppskattningar

Komplexitetsskalan garingr fraringn enkla webbplatser som endast inneharingller text till komplexa webbplatser med stora maumlngder information och funktioner Kostnaderna foumlr att uppdatera en webbplats fraringn WCAG 20 nivaring A till nivaring AA varierar enligt samtalen med it-konsulter fraringn 90 000 kronor till 358 333 kronor (se tabell 101 nedan)

Tabell 101 Kostnad foumlr att uppdatera fraringn WCAG 20 nivaring A till WCAG 20 nivaring AA paring en modern plattform

Enkel Medel Komplex

Kostnad 90 000 kr 183 333 kr 358 333 kr

De beraumlknade utvecklingskostnaderna baseras paring att it-konsulter upphandlas foumlr att genomfoumlra uppdateringen av webbplatsen till en uppskattad genomsnittlig timkostnad om 1 000 kronor

Foumlrutom kostnader foumlr den tekniska utvecklingen av tillgaumlngliga webbplatser och applikationer behoumlvs en stor arbetsinsats naumlr det gaumlller det redaktionella arbetet foumlr att leva upp till kraven Bland annat behoumlver foumlljande insatser genomfoumlras i olika omfattning beroende paring hur verksamheten ser ut i dag

ndash Webbplatser och mobila applikationer maringste garings igenom och det redaktionella inneharingllet som omfattas av kraven maringste uppdateras med exempelvis sk alt-taggar paring bilder som beskriver bilden i textform samt formatering av text

ndash En bred utbildningsinsats kommer ocksaring kraumlvas foumlr att saumlkerstaumllla kompetensen hos alla som bidrar med inneharingll som omfattas av kraven Baringde kunskap avseende sjaumllva kraven och kompetens naumlr det gaumlller hur man praktiskt uppfyller dessa med de verktyg som aktoumlren i fraringga anvaumlnder kommer att behoumlvas I vissa fall kommer aumlven designkompetens kraumlvas

ndash Foumlr att fortsaumlttningsvis kunna leva upp till kraven maringste nya rutiner och processer etableras Inom en kommun eller myndighet kan personal paring maringnga olika enheter bidra med

inneharingll till webbplatser och mobila applikationer I synnerhet i stoumlrre organisationer exempelvis i kommuner och landsting kommer denna uppgift kraumlva en fokuserad samordningsinsats

Internt utvecklingsarbete foumlrekommer ocksaring liksom interna uppshyhandlings- och projektledningskostnader De interna utvecklingsshykostnaderna aumlr medtagna i de redaktionella kostnaderna

Stoumlrre offentliga aktoumlrer har i intervjuer framfoumlrt att det utoumlver befintliga resurser kommer kraumlvas ytterligare en heltidsanstaumllld fram till tidpunkten daring kraven ska vara uppfyllda foumlr att hantera webbplatser och mobila applikationer I kostnadsberaumlkningen har daumlrfoumlr ytterligare resursbehov baserat paring organisationsstorlek oumlver en tidsperiod om 32 maringnader beaktats Beroende paring webbplatsers och mobila applikationers komplexitet samt organisationers storlek har omfattningen av den dagliga tidsaringtgaringngen foumlr arbetet anpassats till mellan 0 och 100 procent under dessa 32 maringnader

1072 Mobila applikationer

I dagslaumlget finns det inte naringgon dedikerad standard foumlr tillgaumlngshylighet i mobila applikationer I avsaknad av en saringdan standard ska enligt direktivet tillaumlmpliga delar av kapitel 11 i EN-standarden som egentligen avser mjukvara anvaumlndas foumlr mobila applikationer Kapitlet kan till stora delar anvaumlndas om man bortser fraringn terminologin

Det finns olika typer av mobila applikationer och de som bekostar utveckling av mobila applikationer vaumlljer om de vill ha en applikation som fungerar paring flera operativsystem eller om de vill utveckla sk native-applikationer foumlr olika operativsystem I dag vaumlljer de flesta att ha tvaring native-applikationer en utvecklad foumlr Apples operativsystem iOS och en foumlr Googles operativsystem Android Foumlrdelen med detta aumlr att den mobila applikationen fungerar bra tillsammans med enhetens inbyggda hjaumllpmedel och daumlrmed har native-applikationer ofta en houmlgre nivaring av tillgaumlngshylighet

Kommuner landsting och statliga myndigheter har i dag uppskattningsvis ca 1 100 mobila applikationer som maringste tillgaumlngliggoumlras innan den 23 juni 2021

It-konsulterna menar att gamla mobila applikationer aumlr foumlrharingllshyandevis dyra att uppdatera naumlr dessa behoumlver omarbetas mera genomgripande Daumlrfoumlr vaumlljer aktoumlrer ofta att ta fram nya mobila applikationer naumlr befintliga applikationer behoumlver mer genomgripande omarbetning Inom fyra aringr uppskattas maringnga av dagens mobila applikationer vara utbytta eller ha genomgaringtt en stoumlrre foumlraumlndring och tillgaumlnglighetsaspekter kan daring arbetas in paring ett kostnadseffektivt saumltt It-konsulterna betonar att oumlver tid naumlr kraven blivit det normala kommer de tekniska loumlsningarna foumlr tillgaumlnglighet inkluderas i det ordinarie priset foumlr en mobil applikation Vidare foumlrvaumlntas foumlrutsaumlttningarna foumlr tillgaumlnglighet i mobila applikationer gynnas av en vidare utveckling av de integrerade tillgaumlnglighetsfunktioner som finns inbyggda i moderna telefoners och laumlsplattors operativsystem Daring mobila applikationer inte behoumlver vara tillgaumlngliggjorda foumlrraumln juni 2021 bedoumlms de flesta av de nu tillgaumlngliga mobila applikationerna vara utbytta naumlr kraven boumlrjar gaumllla Daumlrmed kommer den aktuella digitala servicen ha tillgaumlngliggjorts till laringg eller ingen kostnad Kostnaden foumlr anpassning bedoumlms baserat paring det ovanstaringende vara marginell och beaktas daumlrfoumlr inte

1073 Intranaumlt och extranaumlt

Maringnga av de aktoumlrer som omfattas av den foumlreslagna lagen har aumlven webbaserade intra- och extranaumlt som ocksaring kraven ska tillaumlmpas paring De genomfoumlrda kostnadsberaumlkningarna haumlr avser tidsperioden fram till den tidpunkt daring kravet i fraringga ska vara uppfyllt foumlr respektive omraringde Inga tidsbestaumlmda krav staumllls gaumlllande intra- och extranaumlt som publicerats foumlre den 23 september 2019 De omfattas foumlrst daring de genomgaringr en omfattande oumlversyn (se vidare avsnitt 867) Intranaumlt som publiceras efter detta datum omfattas emellertid av kraven Saringledes bedoumlms inte verksamheter med intra- eller extranaumlt belastas av naringgra kostnader foumlrraumln de antingen beslutar att genomfoumlra en stoumlrre foumlraumlndring i ett befintligt intra- eller extranaumlt alternativt publicera ett nytt Daumlrmed bedoumlms inte kraven ge upphov till naringgra tvingande kostnader i samband med att den foumlreslagna lagens krav boumlrjar gaumllla och daumlrfoumlr aumlr de inte heller medraumlknande

108 Konsekvenser foumlr staten

1081 Ekonomiska konsekvenser foumlr statliga myndigheter

I dagslaumlget finns det enligt Statistiska centralbyraringns myndighets shyregister sammanlagt 337 statliga myndigheter i Sverige och 107 utlandsmyndigheter foumlrdelade enligt tabellen nedan

Tabell 102 Svenska statliga myndigheter och utlandsmyndigheter

Myndighetsgrupp Antal

Statliga foumlrvaltningsmyndigheter 240

Myndigheter under riksdagen 4

Statliga affaumlrsverk 3

AP-fonder 6

Domstolarna samt Domstolsverket och Raumlttshjaumllpsmyndigheten 84

Svenska utlandsmyndigheter 107

I myndighetsgruppen som inkluderar domstolarna Domstolsshyverket och Raumlttshjaumllpsmyndigheten finns 84 myndigheter Sveriges Domstolar22 har dock samma plattform vilket innebaumlr att aumlven om det aumlr 82 unika myndigheter anvaumlnds endast en webbplats Arbetsdomstolen och Foumlrsvarsunderraumlttelsedomstolen aumlr fristaring shyende specialdomstolar som har egna webbplatser De 107 utlands shymyndigheterna ingaringr i Regeringskansliet men det finns anledning att lyfta fram dem i beraumlkningen Utlandsmyndigheterna delar en gemensam plattform och har saringledes endast en webbplats Det redaktionella inneharingllet skapas emellertid baringde paring central och paring lokal nivaring De redaktionella kostnaderna foumlr anpassningen av det lokala inneharingllet har inte medraumlknats till foumlljd av att det av naturliga skaumll varierar kraftigt beroende paring vem som utfoumlr arbetet och i vilket land det utfoumlrs

Oumlvriga myndigheter har aringtminstone en webbplats var vilket innebaumlr totalt 257 webbplatser Vissa myndigheter har dock fler webbplatser i syfte att marknadsfoumlra delar av verksamheten eller foumlr att underlaumltta foumlr vissa grupper av anvaumlndare Med hjaumllp av en

22 Sveriges Domstolar aumlr samlingsnamnet foumlr de allmaumlnna domstolarna de allmaumlnna foumlrvaltningsdomstolarna hyres- och arrendenaumlmnderna Raumlttshjaumllpsmyndigheten och Domstolsverket

Statliga myndigheter 254ndash 311 85ndash 104 85ndash 104 85ndash 104

kombination av information fraringn representanter foumlr organisationer och myndigheter samt analyser bedoumlms att i genomsnitt var femte myndighet har fler aumln en webbplats Det innebaumlr att det aumlr ca 308 webbplatser hos statliga myndigheter som kommer att omshyfattas av tillgaumlnglighetskraven Majoriteten av myndigheterna (ca 80 procent) har aumlven intranaumlt som kommer paringverkas av foumlrslaget Vidare visar kartlaumlggningen att ungefaumlr 20 procent av de 257 myn shydigheterna som tillhandaharingller egen digital service alltsaring ca 52 stycken har en egen mobil applikation

De uppskattade kostnaderna foumlr myndigheterna foumlr anpassning av webbplatser under 2018ndash2020 redovisas i tabell 103 Som redovisats ovan samt i avsnitt 103 och 1071 bygger denna kost shynadsberaumlkning paring en rad antaganden Den exakta kostnaden foumlr respektive myndighet beror bla paring antalet webbplatser hur komplexa webbplatserna aumlr och nuvarande tillgaumlnglighetsnivaring Om tillgaumlnglighetsnivaringn foumlr en myndighet bedoumlms vara i enlighet med WCAG 20 nivaring A kan emellertid de anpassningskostnader som framgaringr av tabell 101 anvaumlndas som utgaringngspunkt foumlr en mer detaljerad beraumlkning paring myndighetsnivaring

Tabell 103 Kostnader foumlr statliga myndigheter under 2018-2020

Aktoumlr Totalt mnkr (+- 10 ) 2018 2019 2020

I promemorian foumlreslarings att enskilda utbildningsanordnare med examenstillstaringnd som erharingller statsbidrag foumlr ersaumlttning foumlr houmlgshyskoleutbildning paring grundnivaring eller avancerad nivaring eller foumlr utbildning paring forskarnivaring ska omfattas av den foumlreslagna lagen Denna krets omfattar foumlr naumlrvarande 14 enskilda utbildningsshyanordnare (oktober 2017)23 Det innebaumlr att lagens tillaumlmpningsshyomraringde utoumlkas i foumlrharingllande till direktivet eftersom direktivet

23 Beckmans designhoumlgskola Chalmers tekniska houmlgskola Ericastiftelsen Ersta Skoumlndal Braumlcke houmlgskola Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen foumlr Johannelunds teologiska houmlgskola Evangeliska Frikyrkan foumlr Akademi foumlr ledarskap och teologi Gammelkroppa skogsskola Handelshoumlgskolan i Stockholm Newmaninstitutet Roumlda Korsets houmlgskola Sophiahemmet houmlgskola Stiftelsen Houmlgskolan i Joumlnkoumlping Stockholms Musikpedagogiska Institut och Teologiska houmlgskolan Stockholm

enbart omfattar de enskilda utbildningsanordnare som aumlven utgoumlr offentligt styrda organ

Enskilda utbildningsanordnare har likt andra aktoumlrer moumljlighet att med stoumld av den generella undantagsbestaumlmmelsen i den foumlreslagna lagen helt eller delvis undantas fraringn kraven paring anpassning av webbplatser och mobila applikationer om saringdan anpassning inte anses skaumllig (se avsnitt 88) Utifraringn de ovan angivna foumlrutsaumlttningarna aumlr det svaringrt att uppskatta kostnaden foumlr dessa aktoumlrer utoumlver att kostnaden per webbplats foumlr aktoumlrer som omfattas och inte tillaumlmpar den generella undantagsbestaumlmmelsen kan foumlrvaumlntas ligga inom det spann som framgaringr av tabell 101

1082 Ekonomiska konsekvenser foumlr statliga bolag som omfattas av tillaumlmpningsomraringdet

Majoriteten av de statliga bolagen omfattas inte av foumlrslaget I den statliga bolagsportfoumlljen finns 48 hel- och delaumlgda bolag varav tvaring aumlr boumlrsnoterade De statliga bolag som omfattas av tillaumlmpningsomraringdet aumlr de som aumlven aumlr offentligt styrda organ (se avsnitt 83) Det finns ingen statistik oumlver hur maringnga statliga bolag som utgoumlr offentligt styrda organ I denna konsekvensanalys har som grund foumlr beraumlkningen en oumlversiktlig bedoumlmning gjorts om att 15 stycken statliga bolag omfattas av foumlrslagets tillaumlmpningsomraringde Kostnaderna foumlr anpassning av webbplatser foumlr bolagen som omfattas beraumlknas bli totalt 9ndash11 miljoner kronor fram tom 2020 I tabell 104 redovisas de beraumlknade kostnaderna under den period daring anpassningarna kommer att utfoumlras

Tabell 104 Kostnader foumlr statliga bolag under 2018-2020

Statliga bolag 9 ndash 11 3 ndash3 7 3 ndash37 3 ndash37

109 Konsekvenser foumlr kommuner och landsting

1091 Ekonomiska konsekvenser foumlr kommuner och kommunal verksamhet

Kommuner i Sverige har ansvar foumlr verksamhetsomraringden som exempelvis skola bygglov fastigheter gator stoumld och omsorg samt kultur och fritid Beroende paring kommun finns dessa verksamheter antingen paring kommunens egen webbplats eller paring externa webbplatser foumlr exempelvis bygglovshantering bostadsfoumlrmedling skolor eller idrottsarenor Verksamheten kan drivas direkt av kommunen i privat regi eller i kommunala foumlretag

Samtliga kommuner i Sverige beroumlrs av foumlrslaget genom att baringde deras egna och de flesta kommunala foumlretags digitala service omfattas av kraven De ekonomiska konsekvenserna har beraumlknats foumlr samtliga de kommunala foumlretagen aumlven om vissa av dem inte kommer att omfattas av den foumlreslagna lagens tillaumlmpningsomraringde Foumlrslaget omfattar aumlven skol- och omsorgsverksamhet som bedrivs i privat regi med offentlig finansiering Dessa verksamheter aumlr daumlrfoumlr med undantag foumlr mindre verksamheter som i stor utstraumlckning bedoumlms kunna tillaumlmpa den generella undantagsshybestaumlmmelsen ocksaring beaktade i beraumlkningarna

Foumlr att faring en uppfattning om hur maringnga webbplatser och mobila applikationer som totalt finns inom den kommunala verksamheten har drygt 10 procent av Sveriges 290 kommuner intervjuats Foumlr att faring en saring representativ bild som moumljligt har kommunerna delats upp i fyra grupper utifraringn befolkningsmaumlngd (se tabell 105) I varje grupp har 8ndash9 slumpmaumlssigt utvalda kommuner kontaktats

Tabell 105 Kommuner uppdelade efter befolkningsmaumlngd

Kommunindelning Befolkning Antal kommuner

Smaring kommuner Upp till 10 000 invaringnare 76

Mellansmaring kommuner 10 001 ndash25 000 invaringnare 110

Mellanstora kommuner 25 001 ndash75 000 invaringnare 76

Stora kommuner Oumlver 75 000 invaringnare 28

Baserat paring svaren fraringn kommunerna kan konstateras att det sammanlagt finns ca 3 200 webbplatser inom den kommunala verksamheten (se tabell 106) Detta inkluderar aumlven de webbshyplatser som tillhandaharinglls av de kommunala bolagen och de webbplatser inom omsorgsverksamheten som tillhandaharinglls av privata utfoumlrare

Tabell 106 Antal webbplatser inom kommunal verksamhet

Typ av kommun Antal kommuner Antal webbplatser i

genomsnitt

Totalt antal

webbplatser

Smaring kommuner 76 4 304

Mellansmaring kommuner

110 7 770

Mellanstora kommuner

76 9 684

Stora kommuner 28 52 1456

Totalt 290 72 3 214

Det aumlr alltsaring ett stort antal webbplatser som behoumlver anpassas till kraven De beraumlknade kostnaderna foumlr att anpassa webbplatserna foumlrdelat paring de olika typerna av verksamheter och oumlver de aringr som anpassningarna kommer att goumlras framgaringr av tabellen nedan I enlighet med vad som ovan anfoumlrts bygger denna kostnadsshyberaumlkning paring en rad antaganden Den exakta kostnaden foumlr respektive aktoumlr beror bla paring antalet webbplatser hur komplexa dessa aumlr och nuvarande tillgaumlnglighetsnivaring Om en webbplats redan uppfyller kraven i WCAG 20 nivaring AA kommer foumlrslagen i denna promemoria inte ge upphov till naumlmnvaumlrda anpassningskostnader

Tabell 107 Kostnader foumlr kommunala verksamheter under 2018-2020

Aktoumlr Totalt mnkr

(+- 10 )

2018 2019 2020

Kommuner 448 ndash 547 149ndash 182 149ndash 182 149ndash 182

Kommunala bolag 427 ndash 522 142ndash 174 142ndash 174 142ndash 174

Privat bedrivna verksamheter 262 ndash 320 87 ndash 107 87 ndash 107 87ndash 107

Skolverksamhet omfattas av foumlrslaget men det aumlr bara dessa verksamheters vaumlsentliga administrativa funktioner som kraven ska tillaumlmpas paring (se avsnitt 866) Det finns i dag ca 20 foumlretag som erbjuder administrativa skolplattformar i Sverige och de har tillsammans ungefaumlr 35 olika plattformar med tillhoumlrande mobila applikationer Den stora majoriteten av dessa loumlsningar aumlr molnbaserade och daumlrmed kan leverantoumlren aumlndra plattformen centralt och graumlnssnittet i alla skolplattformar aumlndras lokalt Kostnaden foumlr detta kommer daumlrfoumlr delas av alla leverantoumlrens kunder och bli en del av den loumlpande avgiften foumlr tjaumlnsten Den totala kostnaden foumlr anpassningen av skolplattformar som anvaumlnds foumlr vaumlsentliga administrativa funktioner beraumlknas till ca 64 miljoner kronor

1092 Ekonomiska konsekvenser foumlr landsting

Landstingen i Sverige ansvar bla foumlr haumllso- och sjukvaringrd tandvaringrd och lokaltrafik De verksamheter som landstingen ansvarar foumlr finns antingen paring den gemensamma webbplatsen foumlr landstinget eller saring har verksamheten en egen webbplats Delar av verksamshyheten kan antingen drivas av landstinget eller i privat regi Daumlrshyutoumlver kan vissa delar av verksamheten aumlven drivas av landstings-aumlgda foumlretag

Foumlr att faring en uppfattning om hur maringnga webbplatser som totalt finns har haumllften av de 20 landstingen kontaktats Foumlr att faring en saring representativ bild som moumljligt har landstingen delats upp i tvaring grupper utifraringn befolkningsmaumlngd (se tabell 108)

Tabell 108 Landsting uppdelade efter befolkningsmaumlngd

Landstingsindelning Befolkning Antal landsting

Mindre landsting Under 1 000 000 invaringnare 17

Stoumlrre landsting oumlver 1 000 000 invaringnare 3

Det genomsnittliga antalet webbplatser per landstingsgrupp multishypliceras daumlrefter med antalet landsting i respektive grupp (se tabell 109)

Tabell 109 Antal webbplatser inom landstingens verksamhet

Typ av landsting Antal landsting Antal webbplatser i

genomsnitt

Totalt

Mindre landsting 17 8 136

Stoumlrre landsting 3 54 162

Totalt 20 298

De uppskattade kostnaderna foumlr landstingen foumlr anpassning av webbplatser 2018ndash2020 redovisas i tabell 1010 Varingrdcentraler sjukhus och landstingsaumlgda bolag har i beraumlkningen endast beaktats om det finns naringgon verksamhet paring annan webbplats aumln landstingets huvudsakliga webbplats Detta aumlr framfoumlr allt fallet foumlr privata utfoumlrare som ofta har en egen webbplats foumlr sina verksamheter Det aumlr ocksaring mer vanligt foumlrekommande att varingrdcentraler och sjukhus har egna webbplatser i stoumlrre landsting Aumlven tandvaringrd omfattas av tillaumlmpningsomraringdet Denna verksamhet har beaktats paring saring saumltt att folktandvaringrden har inkluderats med en webbplats per landsting Privat tandlaumlkarverksamhet och annan privat varingrdverksamhet aumln varingrdcentraler och sjukhus omfattas ocksaring av foumlrslaget men inkluderas inte i beraumlkningarna eftersom den generella undantagsshybestaumlmmelsen om skaumllig anpassning bedoumlms kunna tillaumlmpas i vaumlldigt stor utstraumlckning foumlr dessa verksamheter till foumlljd av att de bla till oumlvervaumlgande del bestaringr av smaringfoumlretag Exempelvis kan naumlmnas att 2013 hade 92 procent av naumlringsidkare inom haumllso- och sjukvaringrden faumlrre aumln tio arbetstagare (prop 201314198 s 112)

Tabell 1010 Kostnader foumlr landstingens verksamheter under 2018-2020

(+- 10 )

2018 2019 2020

Landsting 91 ndash 112 30ndash 37 30ndash 37 30ndash 37

Privat bedrivna verksamheter 18 ndash 22 6 ndash 7 6 ndash 7 6 ndash 7

Enligt branschorganisationen Privattandlaumlkarna domineras aumlven tandvaringrdsbranschen av smaring foumlretag24

1093 Konsekvenser foumlr den kommunala sjaumllvstyrelsen

I 14 kap 3 sect regeringsformen anges att en inskraumlnkning i den kommunala sjaumllvstyrelsen inte boumlr garing utoumlver vad som aumlr noumldvaumlndigt med haumlnsyn till de aumlndamaringl som foumlranlett den En lagstiftning som staumlller upp krav foumlr en kommunal verksamhet minskar generellt sett kommunernas moumljligheter att sjaumllva goumlra prioriteringar i sin verksamhet

Foumlrslaget innebaumlr delvis nya aringligganden foumlr kommunerna genom att det bla staumlller specifika krav paring utformningen av kommunernas webbplatser och mobila applikationer Vidare innebaumlr det att kommunal verksamhet i stoumlrre utstraumlckning aumln tidigare staumllls under statlig tillsyn och domstolskontroll Utoumlver de tillgaumlnglighetsshyutlaringtanden som den foumlreslagna lagen medfoumlr staumllls inga krav paring vilken digital service som kommunerna ska tillhandaharinglla Lagen staumlller endast krav paring hur denna service ska utformas foumlr att vara tillgaumlnglig foumlr fler personer Kommunerna omfattas daumlrtill redan i dag av de generella krav paring tillgaumlnglighet som foumlljer av foumlrshyvaltningslagen och diskrimineringslagen Paringverkan paring den kommushynala sjaumllvstyrelsen faringr daumlrmed anses begraumlnsad Det huvudsakliga syftet med foumlrslaget aumlr att genomfoumlra webbtillgaumlnglighetsdirektivet och att digital offentlig service som ett resultat av detta ska vara mer tillgaumlnglig foumlr alla i samhaumlllet Foumlr att uppnaring detta syfte kraumlvs foumlraumlndringar i regelverket Den inskraumlnkning som foumlrslaget innebaumlr faringr mot denna bakgrund anses vara proportionerlig

24 httpsptlsetandvarden-i-siffror-2

1010 Finansiering av de ekonomiska konsekvenserna foumlr offentliga aktoumlrer

En av de grundlaumlggande principerna inom svensk funktionshindersshypolitik aumlr den sk ansvars- och finansieringsprincipen Den innebaumlr att varje sektor i samhaumlllet ska utforma och bedriva sin verksamhet saring att den blir tillgaumlnglig foumlr alla medborgare inklusive personer med funktionsnedsaumlttning (prop 1999200079 s 16 f) I propositionen Bristande tillgaumlnglighet som en form av diskriminering (prop 201314198 s 111) anfoumlr regeringen bla att utgaringngspunkten foumlr finansieringen av en aringtgaumlrd foumlr tillgaumlnglighet boumlr vara att kostnader ska taumlckas inom ramen foumlr den ordinarie verksamheten Enligt propositionen ligger detta i linje med ansvars-och finansieringsprincipen som aumlr fastslagen av riksdagen Principen innebaumlr enligt propositionen att miljoumler och verksamheter ska utformas och bedrivas saring att de blir tillgaumlngliga foumlr alla maumlnniskor samtidigt som kostnaderna foumlr anpassningsshyaringtgaumlrderna ses som en sjaumllvklar del av de totala kostnaderna foumlr verksamheten Undantag fraringn principen kan ske naumlr andra loumlsshyningar anses vara effektivare Det gaumlller tex naumlr kostnaderna anses vara stora i foumlrharingllande till huvudmannens ekonomiska moumljligheter

I budgetpropositionen foumlr 2017 och 2018 konstaterar regeringen att ansvars- och finansieringsprincipen tydligt maringste gaumllla och att varje sektor i samhaumlllet har ansvar foumlr att funktionshinderspolitiken genomfoumlrs Det aumlr daumlrtill hela samhaumlllets ansvar att se till att inte maumlnniskor exkluderas och att alla maumlnniskors kompetens kan tas tillvara (prop 2016171 utgomr 9 avsnitt 65 och prop 2017181 utgomr 9 avsnitt 54)

Utgaringngspunkten foumlr finansieringen av en aringtgaumlrd foumlr tillgaumlnglighet boumlr utifraringn ansvars- och finansieringsprincipen vara att kostnaderna ska taumlckas inom den ordinarie verksamheten Mot bakgrund av redan gaumlllande lagstadgade krav paring tillgaumlnglighet som aringligger de flesta offentliga aktoumlrer (se avsnitt 101) ansvars- och finansieringsprincipen samt den naturliga verksamhetsutveckling som tillgaumlnglighetsanpassning innebaumlr saring ska de kostnader som kan uppstaring till foumlljd av foumlrslaget finansieras inom den ordinarie verksamheten Foumlr de fall daumlr anpassningen skulle medfoumlra kostnader som anses vara stora i foumlrharingllande till aktoumlrens ekoshy

nomiska moumljligheter kan den foumlreslagna bestaumlmmelsen om skaumllig anpassning tillaumlmpas (se avsnitt 88)

Betraumlffande den kommunala sektorn gaumlller aumlven att den kommunala finansieringsprincipen ska tillaumlmpas under vissa foumlrutshysaumlttningar Principen innebaumlr att naumlr staten beslutar om nya aringtaganden och skyldigheter foumlr kommunerna och landstingen ska de ges moumljlighet att finansiera dessa med annat aumln houmljda skatter Riktlinjerna foumlr tillaumlmpningen av den kommunala finansieringsshyprincipen har godkaumlnts av riksdagen (prop 199394150 bilaga 7 s 30 f bet 199394 FiU19 rskr 199394442) Den kommunala finansieringsprincipen omfattar enbart statligt beslutade aringtgaumlrder som direkt tar sikte paring den kommunala verksamheten Principen omfattar inte statliga beslut om aringtgaumlrder som inte direkt tar sikte paring men som aumlndaring faringr direkta ekonomiska effekter foumlr kommunshysektorn vilket bedoumlms vara fallet med detta lagfoumlrslag Effekterna av saringdana aringtgaumlrder ska daumlremot beaktas vid den bedoumlmning som goumlrs av det skattefinansierade utrymmet i samband med fastshystaumlllandet av statsbidragsramen vilket aringrligen goumlrs i budgetshypropositionen

1011 Konsekvenser foumlr tillsynsmyndigheten

Enligt foumlrslaget ska en tillsynsmyndighet ansvara foumlr utbildning och information oumlvervakning rapportering samt uppfoumlljning Delar av arbetet med utbildning och information hanteras i dag inom regeringsuppdraget att ansvara foumlr vaumlgledningen foumlr webbshyutveckling Sedan augusti 2015 aumlr det PTS som inom ram ansvarar foumlr detta uppdrag Detta ansvar foumlreslarings flyttas oumlver till tillsynsshymyndigheten

Tillsynsmyndighetens uppgifter med koppling till information och utbildning som grundar sig i webbtillgaumlnglighetsdirektivet bedoumlms bli mer resurskraumlvande aumln PTS nuvarande uppdrag Arbetet beraumlknas ta ca 1ndash15 aringrsarbetskrafter i anspraringk Daumlrtill tillkommer kostnader foumlr tex framtagande av informationsmaterial och genomfoumlrande av olika utbildningsinsatser Sammantaget bedoumlms kostnaden foumlr verksamheten i denna del uppgaring till ca 3 miljoner kronor per aringr Tillsynsmyndighetens informations- och utbildshyningsinsats boumlr inledas i boumlrjan av 2019 Omfattningen av arbetet

med de delar som ligger inom oumlvervakning och rapportering aumlr i dag svaringra att uppskatta daring foumlrutsaumlttningarna paring maringnga saumltt kommer att avgoumlras av inneharingllet i genomfoumlrandeakterna Det spelar tex roll om metoden foumlr oumlvervakning baseras paring sjaumllvskattning eller extern bedoumlmning om det kan anvaumlndas automatiserade verktyg eller om det aumlr en stor del manuellt arbete samt hur stort urval av webbplatserna som ska kontrolleras Oumlvervakningen kommer att paringboumlrjas efter den 23 september 2019 naumlr kraven foumlr nya webbplatser boumlrjar gaumllla och sedan succesivt utoumlkas fram till den 23 juni 2021 daring aumlven mobila applikationer ska foumllja tillgaumlnglighetsshykraven Rapporteringen till Europeiska kommissionen av resultatet av oumlvervakningen ska foumlrsta garingngen ske 2021

De uppgifter som foumlljer av uppfoumlljningsfoumlrfarandet har samma tidsperspektiv som oumlvervakningen Hur omfattande arbetet med uppfoumlljningsfoumlrfarandet kommer att bli aumlr mycket svaringrt att bedoumlma eftersom det bla beror paring hur maringnga anmaumllningar som kommer att laumlmnas in

Med den osaumlkerhet som finns roumlrande alla tillsynsmyndighetens ansvarsomraringden aumlr det laumlmpligt att organisationen faringr anpassas allt eftersom olika foumlrutsaumlttningar klargoumlrs och att organisationen faringr vaumlxa efter hand som arbetsuppgifterna och arbetsbelastningen oumlkar Fraringn och med 2019 fram tom 2021 bedoumlms det behoumlvas tvaring till fem aringrsanstaumlllda foumlr att hantera arbetsuppgifterna roumlrande oumlvervakning rapportering och uppfoumlljning hos tillsynsmyndigshyheten De foumlrsta tvaring resurserna behoumlver vara tillgaumlngliga i boumlrjan av 2019 och daumlrefter tillfoumlrs oumlvriga resurser under 2020 Schabloner har anvaumlnts foumlr att uppskatta kostnaderna foumlr aringrsarbetskrafterna Kostnaderna varierar mellan olika myndigheter men utifraringn aringrsarbetskostnaden foumlr naringgra av de myndigheter som i promeshymorian framharinglls som kandidater att vara tillsynsmyndighet ger snittet en driftskostnad om 1 308 000 kronor per aringrsanstaumllld Detta innebaumlr en kostnad om 2 616 000ndash6 540 000 kronor under perioden 2019 och 2020 Utoumlver detta kan det beroende paring utformning av oumlvervakningsmetoden tillkomma kostnader till foumlljd av att det behoumlvs extern hjaumllp med oumlvervakningen av hur tillgaumlnglighetsshykraven uppfylls

1012 Konsekvenser foumlr domstolarna

Beslut som fattas med stoumld av lagen kan enligt foumlrslaget oumlverklagas till allmaumln foumlrvaltningsdomstol Tillsynsmyndigheten kan aumlven hos foumlrvaltningsraumltt ansoumlka om utdoumlmande av vite I enlighet med vad som anfoumlrts i avsnitt 8103 ska tillsynsmyndigheten i foumlrsta hand ge stoumld till beroumlrda aktoumlrer som inte uppfyller lagens krav Foumlrelaumlgganden ska enligt den foumlreslagna lagen endast tillgripas naumlr stoumldinsatser inte leder till raumlttelse Vite kan daumlrtill endast bli aktuellt i samband med ett nytt foumlrelaumlggande om samma sak Det aumlr troligt att de flesta offentliga aktoumlrer kommer att aringtgaumlrda av tillsynsmyndigheten uppmaumlrksammade brister innan tillsynsshymyndigheten beslutar om ett foumlrelaumlggande Det borde daumlrfoumlr endast roumlra sig om ett begraumlnsat antal foumlrelaumlgganden per aringr som potentiellt kan komma att oumlverklagas till allmaumln foumlrvaltningsshydomstol

Utoumlver foumlrelaumlgganden kan aumlven avslag paring en begaumlran om tillhandaharingllande av digital service som uteslutits med stoumld av vissa av lagens bestaumlmmelser oumlverklagas till domstol Det aumlr rimligt att anta att offentliga aktoumlrer saring laringngt det aumlr moumljligt kommer att tillgodose en saringdan begaumlran Raumltten att oumlverklaga dessa beslut boumlr daumlrfoumlr inte generera naringgon stoumlrre maumlngd maringl foumlr domstolarna Foumlrslaget bedoumlms sammanfattningsvis inte faring naringgra konsekvenser foumlr de allmaumlnna foumlrvaltningsdomstolarna som maringste finansieras i saumlrskild ordning

1013 Klimat- och miljoumlkonsekvenser

Klimat och miljouml bedoumlms inte paringverkas av foumlrslagen Den oumlkade tillgaumlngligheten paring webbplatserna kommer att oumlka anvaumlndandet av webbplatser foumlr att tex hitta information i staumlllet foumlr att anvaumlnda telefon

1014 Konsekvenser foumlr jaumlmstaumllldheten mellan kvinnor och maumln

Som tidigare naumlmnts saring inneharingller WCAG 20 nivaring AA grovt foumlrenklat till betydande del krav som fokuserar paring tillgaumlnglighet

foumlr personer med synnedsaumlttning Andelen med synnedsaumlttningar bland kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln bland maumln 59 procent mot 40 procent25 De krav som finns skulle daumlrfoumlr i naringgot stoumlrre utstraumlckning kunna gynna kvinnor mer aumln maumln Det aumlr dock flera faktorer som spelar in och fler grupper aumln de med synnedsaumlttningar som har nytta av tillgaumlngligheten

Den digitala service som omfattas av foumlrslaget anvaumlnds av baringde maumln och kvinnor Foumlrslagen gynnar i detta haumlnseende inte naringgot specifikt koumln utan alla som paring naringgot saumltt har svaringrt att tillgodogoumlra sig den digitala service som omfattas av foumlrslagen har nytta av den oumlkade tillgaumlngligheten som foumlrslagen medfoumlr Det garingr av samma anledning inte heller att saumlga att naringgot koumln skulle missgynnas av genomfoumlrandet av foumlrslagen

25 Undersoumlkningarna av levnadsfoumlrharingllanden (ULFSILC) Statistiska centralbyraringn 2014ndash 2015

11 Foumlrfattningskommentar

Foumlrslag till lag om tillgaumlnglighet till digital offentlig service

1 sect

Paragrafen som saknar motsvarighet i webbtillgaumlnglighets-direktivet behandlas i avsnitt 82

Paragrafen inneharingller en upplysningsbestaumlmmelse som anger att lagen inneharingller bestaumlmmelser om krav paring tillgaumlnglighet till digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr Vad som avses med offentlig aktoumlr anges i 4 sect

2 sect

I paragrafen definieras begreppet digital service som tjaumlnster eller information som tillhandaharinglls via en saringdan teknisk loumlsning som avses i 6 sect

3 sect

Paragrafen som motsvarar artikel 37 i webbtillgaumlnglighets-direktivet behandlas i avsnitt 865

I paragrafen definieras begreppet foumlremaringl fraringn kulturarvs-samlingar som privat eller offentligt aumlgda foumlremaringl av historiskt konstnaumlrligt arkeologiskt estetiskt vetenskapligt eller tekniskt intresse och som ingaringr i samlingar som bevaras av kulturinstitushytioner som bibliotek arkiv och museer

Foumlrfattningskommentar Ds 201760

4 sect

Paragrafen som delvis motsvarar artikel 31 i webbtillgaumlnglighets-direktivet behandlas i avsnitt 831 och 843

I paragrafen definieras begreppet offentlig aktoumlr Paragrafens foumlrsta stycke och andra stycke 1 och 2 motsvarar direktivets definition av offentlig myndighet Definitionen av offentlig myndighet i webbtillgaumlnglighetsdirektivet oumlverensstaumlmmer i princip med definitionen av upphandlande myndighet i det nya upphandlingsdirektivet som ligger till grund foumlr LOU Paragrafens foumlrsta stycke och andra stycke 1 och 2 aumlr daumlrmed avsedd att ha samma inneboumlrd som definitionen av upphandlande myndighet i 1 kap 22 sect LOU (se prop 200607128 del 1 s 145 f och 306 f samt prop 201516195 del 2 s 943 f) Det enda som skiljer dem aringt aumlr att det i webbtillgaumlnglighetsdirektivet anges att sammanslutshyningar av offentligt styrda organ ska vara saumlrskilt inraumlttade foumlr att tillgodose behov i det allmaumlnnas intresse utan industriell eller kommersiell karaktaumlr Detta tillaumlgg finns inte med i det nya upphandlingsdirektivet

Enligt foumlrsta stycket avses med offentlig aktoumlr en statlig eller kommunal myndighet eller en beslutande foumlrsamling i en kommun eller ett landsting Detta innebaumlr att statliga myndigheter saringsom tex Skatteverket Foumlrsaumlkringskassan och domstolarna omfattas av tillaumlmpningsomraringdet En kommunal myndighet utgoumlrs av exempelvis en kommunal naumlmnd Med beslutande foumlrsamling i en kommun eller landsting avses kommun- eller landstingsshyfullmaumlktige

Enligt andra stycket punkt 1 ska vid tillaumlmpning av lagen med offentlig aktoumlr jaumlmstaumlllas ett offentligt styrt organ Begreppet offentligt styrt organ definieras i 5 sect Exempel paring offentligt styrda organ aumlr de flesta kommunala foumlretag och vissa statliga bolag tex utgoumlr de statligt aumlgda bolagen Akademiska Hus Aktiebolag och AB Svenska Spel i dagslaumlget offentligt styrda organ men aumlven AB Trav och Galopp

Enligt andra stycket punkt 2 ska vid tillaumlmpning av lagen med offentlig aktoumlr aumlven jaumlmstaumlllas en sammanslutning av en eller flera myndigheter eller foumlrsamlingar som avses enligt foumlrsta stycket eller en sammanslutning av ett eller flera organ som avses enligt andra

Ds 201760 Foumlrfattningskommentar

stycket 1 Sammanslutningar av offentligt styrda organ omfattas bara av tillaumlmpningsomraringdet om de aumlr saumlrskilt inraumlttade foumlr att tillgodose behov i det allmaumlnnas intresse under foumlrutsaumlttning att behoven inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr Den bedoumlmning som ska utfoumlras aumlr densamma som i 5 sect

Enligt andra stycket punkt 3 ska vid tillaumlmpning av lagen med offentlig aktoumlr aumlven jaumlmstaumlllas privata aktoumlrer som yrkesmaumlssigt bedriver verksamhet som till naringgon del aumlr offentligt finansierad och som bedrivs inom i punkterna 3 a b och c angivna omraringden Med privat bedriven verksamhet avses enskilda personer eller sammanshyslutningar av personer som bedriver ett medvetet arbete foumlr att uppnaring ett eller flera maringl Verksamheten behoumlver saringledes inte utgoumlra naumlringsverksamhet Det kan roumlra sig om allt fraringn enskilda naumlringsidkare ideella organisationer och kooperativa driftsformer till stiftelser och stora koncerner Att verksamheten aumlr yrkesshymaumlssigt bedriven innebaumlr att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i foumlrvaumlrvssyfte Kravet paring att verksamheten ska vara yrkesshymaumlssig innebaumlr att tex familjehem och personlig assistans som inte bedrivs i foumlretagsform utan av den assistansberaumlttigade i egenskap av privatperson faller utanfoumlr lagens tillaumlmpningsomraringde

Med verksamhet avses i lagen aumlven verksamhet som bedrivs som en verksamhetsgren i en stoumlrre organisation Ett exempel paring detta aumlr naumlr ett och samma foumlretag baringde bedriver verksamhet inom skolvaumlsendet och producerar laumlromedel Tillgaumlnglighetskraven kommer daring att gaumllla endast i skolverksamheten eftersom lagen inte omfattar laumlromedelsverksamhet Det kan ocksaring foumlrekomma att en verksamhetsgren aumlr offentligt finansierad medan en annan inte aumlr det Tillgaumlnglighetskraven kommer daring endast att gaumllla i den foumlrstshynaumlmnda verksamheten

Med offentlig finansiering avses ett direkt stoumld eller betalning foumlr att driva verksamheten inom de aktuella verksamhetsomraringdena Det kan tex vara fraringga om bidrag till enskilda huvudmaumln foumlr fristaringende skolor som ges med stoumld av skollagen (2010800) ersaumlttning som utgaringr med stoumld av lagen (19931651) om laumlkarshyvaringrdsersaumlttning eller verksamhet som upphandlas av det allmaumlnna Det aumlr tillraumlckligt att en enskild verksamhet till naringgon del uppbaumlr offentlig finansiering foumlr att betraktas som offentligt finansierad Stoumldet maringste dock vara kopplat till bedrivandet av den aktuella verksamheten Att en verksamhet faringr stoumld fraringn det allmaumlnna av

andra skaumll tex enligt foumlrordningen (2007414) om jobb- och utvecklingsgarantin foumlr att anordna arbetstraumlning eller sysselsaumlttning medfoumlr inte att verksamheten aumlr att betrakta som offentligt finansierad Oftast aumlr verksamheter helt eller delvis offentligt finansierade under en laringng tid Det kan tex vara fraringga om fristaringende skolor vars huvudmaumln faringr bidrag fraringn kommunerna och daumlrigenom omfattas av lagen Lagen gaumlller dock aumlven i verksamheter som periodvis uppbaumlr offentlig finansiering till naringgon del och foumlr kortare projekt som aumlr offentligt finansierade Naumlr en verksamhet bedrivs under laringng tid men finansieras av allmaumlnna medel endast under en begraumlnsad tid tex naumlr en privat laumlkarmottagning under en begraumlnsad period tar emot patienter fraringn landstinget och tar emot ersaumlttning fraringn landstinget foumlr detta aumlr lagen tillaumlmplig under den period som verksamheten kan anses vara helt eller delvis offentligt finansierad Skulle det garing en laumlngre tid utan att naringgon ytterligare offentlig finansiering erharinglls tex till foumlljd av att en laumlkarmottagning inte laumlngre tar emot patienter fraringn landstinget kan inte verksamheten anses vara offentligt finansierad laumlngre vilket innebaumlr att den inte laumlngre omfattas av lagens krav

Enligt andra stycket punkt 3 a) omfattar lagen privat och yrkesmaumlssigt bedrivna verksamheter med offentlig finansiering som bedrivs av enskild huvudman inom skolvaumlsendet eller av en huvudman foumlr en saringdan internationell skola som avses i 24 kap skollagen Skolvaumlsendet omfattar enligt 1 kap 1 sect skollagen bla foumlrskola foumlrskoleklass grundskola grundsaumlrskola specialskola sameskola gymnasieskola gymnasiesaumlrskola kommunal vuxenshyutbildning (komvux) och saumlrskild utbildning foumlr vuxna (saumlrvux)

Enligt andra stycket punkt 3 b) omfattar lagen ocksaring privat och yrkesmaumlssigt bedrivna verksamheter med offentlig finansiering som utgoumlr haumllso- och sjukvaringrd eller tandvaringrd Lagens tillaumlmpningsshyomraringde aumlr knutet till definitionerna av haumllso- och sjukvaringrd respektive tandvaringrd i haumllso- och sjukvaringrdslagen och tandvaringrdslagen Med haumllso- och sjukvaringrd avses alltsaring aringtgaumlrder foumlr att medicinskt foumlrebygga utreda och behandla sjukdomar och skador Till haumllsoshyoch sjukvaringrden houmlr aumlven sjuktransporter samt att ta hand om avlidna Med tandvaringrd avses aringtgaumlrder foumlr att foumlrebygga utreda och behandla sjukdomar och skador i munharinglan

Lagen omfattar vidare enligt andra stycket punkt 3 c) privat och yrkesmaumlssigt bedrivna verksamheter med offentlig finansiering som bedrivs enligt ndash socialtjaumlnstlagen ndash lagen om varingrd av missbrukare i vissa fall ndash lagen med saumlrskilda bestaumlmmelser om varingrd av unga ndash lagen om stoumld och service till vissa funktionshindrade samt ndash personlig assistans som utfoumlrs med assistansersaumlttning enligt

51 kap socialfoumlrsaumlkringsbalken Dessa verksamheter innefattar baringde saringdan enskild verksamhet

som kraumlver tillstaringnd saringdan verksamhet som kommunen oumlverlaringtit till enskild att utfoumlra och annan enskild verksamhet som kommunen upphandlar tjaumlnster fraringn foumlr att fullgoumlra skyldigheter enligt socialtjaumlnstlagen

Enligt andra stycket punkt 4 ska lagen aumlven tillaumlmpas foumlr enskilda utbildningsanordnare som har examenstillstaringnd enligt lagen om tillstaringnd att utfaumlrda vissa examina och erharingller statsbidrag foumlr ersaumlttning foumlr houmlgskoleutbildning paring grundnivaring eller avancerad nivaring eller foumlr utbildning paring forskarnivaring

5 sect

Paragrafen som delvis motsvarar artikel 31 i webbtillgaumlnglighets-direktivet behandlas i avsnitt 831

I paragrafen definieras begreppet offentligt styrt organ Definitionen av offentligt styrt organ i webbtillgaumlnglighets-direktivet haumlnvisar till direktivet som ligger till grund foumlr LOU Definitionen av offentligt styrt organ i den foumlreslagna lagen aumlr daumlrmed avsedd att ha exakt samma inneboumlrd som definitionen av offentligt styrt organ i 1 kap 18 sect LOU (se prop 200607128 del 1 s 145 f och 302 f samt prop 201516195 del 2 s 942 f) Eftersom alla juridiska personer kan utgoumlra offentligt styrda organ kan begreppet offentligt styrt organ omfatta tex bolag foumlreningar delaumlgarfoumlrvaltningar saumlrskilt bildade samfaumlllighetsfoumlreningar och stiftelser

Bedoumlmningen av om det foumlreligger ett allmaumlnnyttigt behov som inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr ska enligt EU-domstolen goumlras med haumlnsyn till samtliga relevanta faktiska och raumlttsliga omstaumlndigheter Foumlrekomsten eller fraringnvaron av allmaumlnna

intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktaumlr ska bedoumlmas med haumlnsyn till samtliga relevanta faktiska och raumlttsliga omstaumlndigheter saringsom de omstaumlndigheter som var aktuella vid bildandet av det beroumlrda organet och paring vilka villkor som organet utoumlvar sin verksamhet inklusive bla huruvida det saknas konshykurrens paring marknaden huruvida det saknas ett huvudsakligt vinstsyfte huruvida organet inte staringr risken foumlr den verksamhet som utoumlvas liksom huruvida den aktuella verksamheten tar emot offentlig finansiering (se tex SIEPSA C-28300 EUC2003544 punkt 81)

Utoumlver att den juridiska personen tillgodoser behov i det allmaumlnnas intresse som inte aumlr av industriell eller kommersiell karaktaumlr saring kraumlvs det aumlven att staten en kommun ett landsting eller en offentlig myndighet utoumlvar viss kontroll oumlver den juridiska personen i fraringga Huruvida en saringdan kontroll foumlreligger bedoumlms utifraringn kriterierna i paragrafens avslutande punkter Punkterna aumlr alternativa och en juridisk person maringste saringledes bara uppfylla en av dem

Enligt punkt 1 uppfyller en juridisk person kraven paring offentlig kontroll om den till stoumlrsta delen aumlr finansierad av staten en kommun ett landsting eller en offentlig myndighet Med till stoumlrsta delen finansierad avses mer aumln 50 procent

Enligt punkt 2 uppfyller en juridisk person kraven paring offentlig kontroll om dess verksamhet staringr under kontroll av staten en kommun ett landsting eller en offentlig myndighet

Enligt punkt 3 uppfyller en juridisk person kraven paring offentlig kontroll om det i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan finns mer aumln halva antalet ledamoumlter som aumlr utsedda av staten en kommun ett landsting eller en offentlig myndighet

6 sect

Paragrafen som saknar motsvarighet i webbtillgaumlnglighets-direktivet behandlas i avsnitt 823 och 851

Av paragrafen framgaringr att med begreppet teknisk loumlsning avses de tekniska loumlsningar som regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer beslutar ska omfattas av lagens tillaumlmpshyningsomraringde

7 sect

I paragrafen definieras tidsberoende medier som ljud eller video en kombination av ljud och video eller naringgot av de foumlregaringende i kombination med moumljligheter till interaktion Som exempel paring saringdana medier kan naumlmnas film- eller ljudklipp spel och e-utbildningar

8 sect

Paragrafen inneharingller bestaumlmmelser om vilka aktoumlrer som aumlr specifikt undantagna fraringn lagens tillaumlmpningsomraringde

Genom bestaumlmmelsen i punkt 1 undantas public serviceshyfoumlretagen dvs Sveriges Television Sveriges Radio och Utbildshyningsradion

I regleringen i punkt 2 undantas vissa icke-statliga organisationer fraringn tillaumlmpningsomraringdet naumlmligen saringdana organisationer vars service inte aumlr vaumlsentlig foumlr allmaumlnheten eller specifikt tillgodoser behoven foumlr eller aumlr avsedd foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Som exempel paring icke-statliga aktoumlrer kan naumlmnas bla ideella foumlreningar stiftelser och registrerade trossamfund

9 sect

Paragrafen som motsvarar artiklarna 14 c d e f och 15 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet behandlas i avsnitt 862‒867

Paragrafen inneharingller en uppraumlkning av digital service som aumlr undantagen fraringn lagens tillaumlmpningsomraringde

Av foumlrsta stycket punkt 1 framgaringr att direktsaumlndningar av tidsberoende medier aumlr undantagna fraringn lagens tillaumlmpningsshyomraringde Begreppet tidsberoende medier definieras i 7 sect Av skaumll 27

direktivets ingress framgaringr att direktsaumlnt material som tillshyhandaharinglls utan tillgaumlnglighetsanpassning laumlngre aumln 14 dagar efter saumlndningen eller aringterpubliceringen av saumlndningen som huvudregel inte laumlngre ska omfattas av undantaget

Av foumlrsta stycket punkt 2 framgaringr att kartor som inte aumlr avsedda foumlr navigering undantas fraringn lagens tillaumlmpningsomraringde Bedoumlmningen om en karta aumlr avsedd foumlr navigering boumlr kunna goumlras utifraringn kartans utformning och det sammanhang i vilket den foumlrekommer Om kartan kan anvaumlndas foumlr navigering men detta inte aumlr ett avsett syfte med den boumlr det inte finnas naringgon skyldighet att tillhandaharinglla saringdan information paring ett tillgaumlngligt digitalt saumltt I andra stycket anges under vilka omstaumlndigheter kartor avsedda foumlr navigering undantas fraringn lagens tillaumlmpningsshyomraringde

I foumlrsta stycket punkt 3 anges att inneharingll fraringn tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den beroumlrda offentliga aktoumlren eller staringr under dess kontroll inte omfattas av lagen Mot bakgrund av vad i skaumll 30 i direktivets ingress anfoumlrs om inneharingll fraringn tredje part boumlr bestaumlmmelsen tolkas paring saring saumltt att det i synnerhet aumlr sjaumllva kontrollen som aumlr avgoumlrande foumlr om inneharingllet ska omfattas av kraven eller inte Bara det faktum att en offentlig aktoumlr vaumlljer att ha inbaumlddat inneharingll i form av tex ett filmklipp fraringn en extern kaumllla men som visas paring den egna webbplatsen innebaumlr inte att aktoumlren inte har naringgon kontroll oumlver materialet Om inneharingllet aumlr kaumlnt vid publicering aumlr det ett aktivt val fraringn aktoumlren att publicera detta material och aktoumlren har daumlrmed kontroll oumlver det

Av foumlrsta stycket punkt 4 framgaringr att reproduktioner av foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar som inte kan goumlras fullstaumlndigt tillgaumlngliga utan betydande hinder aumlr undantagna fraringn lagens tillaumlmpningsshyomraringde Med betydande hinder avses att tillgaumlnglighetskraven inte aumlr foumlrenliga med antingen det beroumlrda foumlremaringlets bevarande eller reproduktionens autenticitet (tex vad gaumlller kontrast) eller att det saknas kostnadseffektiva automatiska loumlsningar som skulle goumlra det laumltt att oumlverfoumlra text i handskrifter eller andra foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar till presentationsformat som aumlr foumlrenliga med tillgaumlnglighetskraven Viss ledning foumlr bedoumlmningen av vad som ska anses vara kostnadseffektivt torde kunna haumlmtas fraringn det som ska vaumlgas in vid bedoumlmningen av huruvida en anpassning aumlr skaumllig eller inte enligt 12 sect

Av foumlrsta stycket punkt 5 framgaringr att inneharingll som inte haumlnfoumlr sig till en verksamhets vaumlsentliga administrativa funktioner aumlr undantagen naumlr verksamheten tillhoumlr skolvaumlsendet eller de saumlrskilda

utbildningsformerna enligt 1 kap eller 24 kap skollagen (2010800) eller pedagogisk omsorg som erbjuds i staumlllet foumlr foumlrskola eller fritidshem enligt 25 kap skollagen Undantaget boumlr bla vara tillaumlmpligt foumlr allt som skapas inom ramen foumlr utbildningsverksamheten tex text bild ljud eller video som elever publicerar paring en skolas webbplats Med digital service haumlnfoumlrlig till vaumlsentliga administrativa funktioner torde i foumlrsta hand avses tjaumlnster och information om exempelvis fraringnvaro antagning individuella utvecklingsplaner utvecklingssamtal saumlrskilt stoumld stoumld i form av extra anpassning aringtgaumlrdsprogram och disciplinaumlra aringtgaumlrder samt information om laumlxor och annat fraringn verksamheten till varingrdnadshavare eller elever Aumlven grundlaumlggande information om verksamheten torde avse vaumlsentliga administrativa funktioner

Enligt andra stycket aumlr lagen inte heller tillaumlmplig paring kartor avsedda foumlr navigering om vaumlsentlig information om dessa tillhandaharinglls paring ett tillgaumlngligt digitalt saumltt Vad som avses med att en karta aumlr avsedd foumlr navigering framgaringr av foumlrsta stycket 2 Vad som i sammanhanget utgoumlr vaumlsentlig information aumlr inte moumljligt att definiera daring det av naturliga skaumll maringste avgoumlras utifraringn tex vad den aktuella kartan avbildar och vilka karttecken den inneharingller Viss ledning garingr emellertid att faring fraringn de exempel som anges i skaumll 29 i direktivets ingress Ett tillgaumlngligt alternativ aumlr enligt skaumll 29 tex postadresser och naumlrliggande haringllplatser foumlr kollektivtrafik eller namn paring orter eller regioner

Av tredje stycket framgaringr att regeringen faringr meddela foumlreskrifter om annan digital service som kan undantas fraringn lagens tillaumlmpshyningsomraringde Foumlreskrifter faringr bara avse saringdan digital service som faringr undantas enligt artikel 14 a b g och h i webbtillgaumlngligshyhetsdirektivet i den ursprungliga lydelsen Konsekvensen av haumlnvisningen till de ovan angivna artiklarna aumlr att regeringen endast kan besluta om undantag gaumlllande saringdan digital service som enligt den ursprungliga lydelsen av direktivet kan undantas De artiklar som paragrafen haumlnvisar till tillaringter i vissa fall att filformat foumlr dokument foumlrinspelade tidsberoende medier webbplatser som endast aumlr tillgaumlngliga foumlr slutna grupper samt arkiverat inneharingll faringr undantas fraringn tillaumlmpningsomraringdet Att haumlnvisningen goumlrs till direktivet i den ursprungliga lydelsen och daumlrmed aumlr en sk statisk haumlnvisning beror paring att den ger den svenska foumlrfattningstexten ett materiellt inneharingll

10 sect

I foumlrsta stycket anges att digital service som tillhandaharinglls aven offentlig aktoumlr via en teknisk loumlsning som staringr under aktoumlrens kontroll ska foumllja tillgaumlnglighetskraven i foumlreskrifter som meddelas med stoumld av den foumlreslagna lagen

Av andra stycket framgaringr att regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela foumlreskrifter om vilka tekniska loumlsningar som ska omfattas av lagens tillaumlmpningsomraringde Saringdana foumlreskrifter faringr bara avse saringdana tekniska loumlsningar som anges i artikel 11 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet i den ursprungliga lydelsen

Enligt tredje stycket faringr regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer meddela foumlreskrifter om vilka tekniska krav som ska gaumllla och naumlr kraven ska boumlrja tillaumlmpas Saringdana foumlreskrifter ska oumlverensstaumlmma med artiklarna 6 och 123 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet i den ursprungliga lydelsen

Konsekvensen av haumlnvisningarna till de ovan angivna artiklarna aumlr att de tekniska loumlsningar som lagen omfattar aumlr de som framgaringr av artikel 11 saringledes webbplatser och mobila applikationer samt att kraven ska utgoumlras av de krav som framgaringr av artikel 6 och att kraven ska boumlrja gaumllla i enlighet med de tidpunkter som framgaringr av artikel 123 Att haumlnvisningen goumlrs till direktivet i den ursprungliga lydelsen och daumlrmed aumlr en sk statisk haumlnvisning beror paring att den ger den svenska foumlrfattningstexten ett materiellt inneharingll

11 sect

Enligt paragrafen ska digital service som tillhandaharinglls av en offentlig aktoumlr via en teknisk loumlsning som staringr under tredje parts kontroll saring laringngt det aumlr moumljligt foumllja tillgaumlnglighetskraven i foumlreskrifter som meddelats med stoumld av den foumlreslagna lagen

Bestaumlmmelsen ska endast tillaumlmpas naumlr den offentliga aktoumlren saknar faktisk moumljlighet att till fullo styra utformningen av en teknisk loumlsning som kontrolleras av tredje part Som ett exempel paring

en saringdan situation kan naumlmnas de fall daring en offentlig aktoumlr tillhandaharingller digital service genom sociala medier Tillgaumlnglighetsshykraven kan daring inte till fullo tillaumlmpas Ofta finns emellertid foumlrutsaumlttningar foumlr viss tillgaumlnglighetsanpassning tex att texta ett filmklipp Om det finns foumlrutsaumlttningar foumlr att delvis tillgodose de tillgaumlnglighetskrav som foumlljer av lagen saring ska dessa anpassningar utfoumlras

12 sect

Paragrafen som delvis motsvarar artikel 51ndash53 i webbtillgaumlngligshyhetsdirektivet behandlas i avsnitt 88

I paragrafen regleras hur laringngtgaringende aringtgaumlrder som en aktoumlr aumlr skyldig att vidta foumlr att uppfylla lagens krav

Av foumlrsta stycket framgaringr att en offentlig aktoumlr endast aumlr skyldig att uppfylla kraven i 10 och 11 sectsect om fullgoumlrandet av dessa krav utgoumlr en skaumllig anpassning

I andra stycket anges att vid bedoumlmningen av om en anpassning aumlr skaumllig ska bla den offentliga aktoumlrens storlek art och resurser samt uppskattade kostnader och foumlrdelar foumlr den beroumlrda aktoumlren i foumlrharingllande till de uppskattade foumlrdelarna foumlr personer med funktionsnedsaumlttning beaktas Exemplen aumlr haumlmtade fraringn artikel 52 i webbtillgaumlnglighetsdirektivet Viss ytterligare ledning kan haumlmtas fraringn direktivets ingress Som exempel paring aringtgaumlrder som aumlr mer laringngtgaringende aumln vad som kraumlvs kan utifraringn det som anges i skaumll 39 i direktivets ingress naumlmnas aringtgaumlrder som skulle laumlgga en foumlr stor organisatorisk eller ekonomisk boumlrda paring en offentlig aktoumlr eller som skulle aumlventyra aktoumlrens kapacitet att antingen fullgoumlra sin uppgift eller att offentliggoumlra information som aumlr noumldvaumlndig eller relevant foumlr dess uppgifter eller tjaumlnster naumlr man samtidigt beaktar de foumlrvaumlntade foumlrdelarna eller nackdelarna foumlr medborgarna saumlrskilt personer med funktionsnedsaumlttning Av skaumll 39 framgaringr vidare att endast beraumlttigade skaumll boumlr beaktas naumlr man bedoumlmer i vilken utstraumlckning tillgaumlnglighetskraven inte kan uppfyllas Avshysaknad av prioriteringar tidsbrist eller bristande kunskaper boumlr inte anses utgoumlra beraumlttigade skaumll Att inte upphandla eller utveckla system foumlr programvara foumlr att hantera inneharingll paring webbplatser och mobila applikationer paring ett tillgaumlngligt saumltt aumlr inte heller enligt skaumll 39 ett beraumlttigat skaumll

Enligt tredje stycket ska vid bedoumlmningen om en aringtgaumlrd utgoumlr en skaumllig anpassning aumlven den offentliga finansieringens storlek och varaktighet beaktas foumlr de privata aktoumlrer som avses i 4 sect andra stycket 3 och 4 och som inte utgoumlr offentligt styrda organ enligt 5 sect Exempelvis kan storleken paring den offentliga finansieringen i jaumlmfoumlrelse med anpassningskostnaden samt hur laumlnge verksamshyheten bedoumlms vara mottagare av offentlig finansiering beaktas

Vidare kan aumlven hur laringng tid aktoumlren har haft paring sig att anpassa sin digitala service till kraven beaktas Det kan inte anses rimligt att kraumlva att digital service som en privat aktoumlr tillhandaharingller alltid ska uppfylla kraven omedelbart i samband med att skyldighet att foumllja kraven intraumlder Om aktoumlren omfattades av den foumlreslagna lagens tillaumlmpningsomraringde fraringn det att lagen traumldde i kraft faringr aktoumlren dock som regel ha anses haft en skaumllig anpassningsperiod utifraringn att kraven successivt boumlrjar tillaumlmpas fram tom juni 2021 Moumljligheten att beakta tiden foumlr anpassning aumlr fraumlmst till foumlr de aktoumlrer vars verksamheter kommer att omfattas av tillaumlmpningsshyomraringdet efter att lagen traumltt i kraft Det faller sig naturligt att tiden foumlr anpassning bara kan beaktas under en oumlvergaringngsperiod Laumlngden paring anpassningsperioden boumlr avgoumlras fraringn fall till fall Vid bedoumlmningen kan bla haumlnsyn tas till saringdana faktorer som verksamhetens foumlrutsaumlttningar i form av storlek och ekonomi samt den digitala servicens komplexitet

13 sect

Paragrafen som delvis motsvarar artikel 54 och 71 i webbtillshygaumlnglighetsdirektivet behandlas i avsnitt 89

I foumlrsta stycket anges att en offentlig aktoumlr ska foumlr saringdan digital service som avses i 10 sect tillhandaharinglla ett tillgaumlnglighetsutlaringtande Skyldigheten omfattar saringledes inte saringdan digital service som avses i 11 sect

I andra stycket anges att utlaringtandet ska inneharinglla en funktion som goumlr det moumljligt att meddela den beroumlrda aktoumlren att dess digitala service inte uppfyller tillgaumlnglighetskraven och genom vilken enskild kan laumlmna en saringdan begaumlran som avses i 15 sect

Av tredje stycket framgaringr att om en offentlig aktoumlr bedoumlmer att fullgoumlrandet av kraven foumlr saringdan digital service som avses i 10 sect inte

utgoumlr en skaumllig anpassning ska denna bedoumlmning aringterges i tillgaumlngshylighetsutlaringtandet

14 sect

Av paragrafen framgaringr att regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer faringr meddela naumlrmare foumlreskrifter om tillgaumlnglighetsutlaringtandets inneharingll och utformning

15 sect

Paragrafen som delvis motsvarar artikel 71 b i webbtillgaumlnglighets-direktivet behandlas i avsnitt 892

Av foumlrsta stycket framgaringr att en beraumlttigad och rimlig begaumlran om tillhandaharingllande av digital service som uteslutits med stoumld av 9 sect foumlrsta stycket 1ndash4 samt andra och tredje stycket eller 12 sect och som inkommit via den funktion som avses i 13 sect andra stycket ska tillgodoses utan onoumldigt droumljsmaringl Bestaumlmmelsen ger enskilda raumltten att efter begaumlran faring ta del av viss digital service paring ett foumlr dem tillgaumlngligt saumltt Foumlr att en begaumlran ska behandlas kraumlvs att den laumlmnas via kommentarsfunktionen i tillgaumlnglighetsutlaringtandet

Av paragrafen och skaumll 46 i direktivets ingress framgaringr att en begaumlran ska vara beraumlttigad och rimlig En definitiv tolkning av vad detta innebaumlr kan endast laumlmnas av EU-domstolen En sjaumllvklar utgaringngspunkt som aumlven uttryckligen framgaringr av bestaumlmmelsen aumlr emellertid att en begaumlran foumlr att anses beraumlttigad bara kan avse saringdan digital service som omfattas av lagens tillaumlmpningsomraringde men som inte tillgaumlnglighetsanpassats med stoumld av ovan naumlmnda bestaumlmmelser Det boumlr vidare foumlrutsaumlttas att den enskilde redan maringste ha tillgaringng till den digitala service som avses foumlr att en begaumlran ska anses beraumlttigad En enskild som tex inte har tillgaringng till en offentlig aktoumlrs intranaumlt har ingen raumltt att med stoumld av den foumlreslagna lagen ta del av digital service fraringn intranaumltet i fraringga

Att en begaumlran aumlr rimlig faringr underfoumlrstaringtt bla anses innefatta att den aumlr av begraumlnsad omfattning Om en offentlig aktoumlr tillaumlmpat bestaumlmmelsen om skaumllig anpassning och daumlrigenom undantagit en hel webbplats fraringn tillgaumlnglighetskraven aumlr det exempelvis inte

rimligt att kraumlva att en begaumlran om att tillgaumlngliggoumlra hela webbplatsen behoumlver tillgodoses Foumlr att en begaumlran ska anses rimlig boumlr den saringledes avse tex en viss tjaumlnst eller en avgraumlnsad informationsmaumlngd

Hanteringen ska alltid ske utan onoumldigt droumljsmaringl Vilken tidsrymd som kan godtas foumlr hanteringen av en begaumlran faringr avgoumlras fraringn fall till fall beroende paring vilken digital service som en begaumlran gaumlller och paring vilket saumltt tillgaumlngliggoumlrandet ska ske paring

Naumlr det gaumlller paring vilket saumltt den digitala servicen ska tillhandaharingllas framgaringr av skaumll 46 i direktivets ingress att det begaumlrda inneharingllet ska tillhandaharingllas paring ett tillfredstaumlllande och laumlmpligt saumltt Aringterigen kan en definitiv tolkning av vad detta innebaumlr endast laumlmnas av EU-domstolen En laumlmplig utgaringngspunkt foumlr vad som aumlr tillfredstaumlllande och laumlmpligt bedoumlms emellertid vara vad som laumlmpar sig baumlst foumlr varje given situation med haumlnsyn till vilken typ av digital service det roumlr sig om och hur den digitala servicen ska tillgaumlngliggoumlras utifraringn de behov som den enskilde som laumlmnat en begaumlran har Saring laumlnge som den digitala servicen tillhandaharinglls paring ett tillfredstaumlllande och laumlmpligt saumltt behoumlver en begaumlran inte tillgodoses paring det saumltt som den enskilde specifikt begaumlr En begaumlran boumlr daumlrtill kunna avslarings paring den grunden att sekretess- eller dataskyddsbestaumlmmelser medfoumlr att det inte aumlr laumlmpligt att tillhandaharingllandet sker paring ett visst saumltt

Av andra stycket framgaringr att en offentlig aktoumlr som aumlven omfattas av bestaumlmmelserna om utlaumlmnande av allmaumln handling i 2 kap TF innan en proumlvning goumlrs enligt foumlrsta stycket ska bedoumlma om begaumlran aumlven ska proumlvas enligt bestaumlmmelserna i TF Naumlr en begaumlran inkommer maringste daumlrmed de aktoumlrer som omfattas av baringda regelverk foumlrst avgoumlra om en begaumlran utgoumlr en begaumlran om utlaumlmnande av allmaumln handling enligt TF en begaumlran enligt den foumlreslagna lagen eller om en begaumlran ska proumlvas enligt baringda regelverk Bedoumlmningen av om det kan anses vara en begaumlran enligt TF ska alltid utfoumlras foumlrst De aktoumlrer som omfattas av baringda regelverk har ett laringngtgaringende ansvar att om osaumlkerhet raringder snabbt faststaumllla vilken raumlttslig grund som en begaumlran vilar paring

Enligt tredje stycket ska en offentlig aktoumlr paring begaumlran laumlmna ett skriftligt beslut om att en begaumlran enligt foumlrsta stycket helt eller delvis har avslagits Ett saringdant beslut ska inneharinglla de skaumll som har bestaumlmt utgaringngen i aumlrendet (jfr 32 sect foumlrvaltningslagen [2017900])

I de fall daumlr en offentlig aktoumlr i enlighet med vad som foumlljer av andra stycket proumlvar en begaumlran baringde utifraringn den foumlreslagna lagen och TF ska eventuella avslagsbeslut uppraumlttas separat och oumlverproumlvningen ske i enlighet med bestaumlmmelserna som gaumlller foumlr respektive ordning

16 sect

Enligt paragrafen faringr regeringen bestaumlmma vilken myndighet som ska vara tillsynsmyndighet

17 sect

Av foumlrsta stycket framgaringr att tillsynsmyndigheten ska oumlvervaka att digital service som tillhandaharinglls av offentliga aktoumlrer uppfyller kraven i 10 11 13 och 15 sectsect Om tillsynsmyndigheten konstaterar brister i foumlrharingllande till kraven i ovan naumlmnda paragrafer ska myndigheten foumlrsoumlka aringstadkomma raumlttelse med de aringtgaumlrder som framgaringr av 19 sect

Enligt andra stycket faringr regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer meddela naumlrmare foumlreskrifter om hur oumlvervakningen ska genomfoumlras

18 sect

Av paragrafen framgaringr att enskilda har moumljlighet att goumlra anmaumllningar till tillsynsmyndigheten om att digital service som tillhandaharinglls av offentlig aktoumlr inte uppfyller de krav som avses i 10 11 13 och 15 sectsect Enskilda personer kan aumlven anmaumlla en bedoumlmning om att en anpassning inte aumlr skaumllig enligt 12 sect En anmaumllan kan vara saringvaumll muntlig som skriftlig

19 sect

Av foumlrsta stycket framgaringr att om tillsynsmyndigheten i samband med oumlvervakning eller efter anmaumllan konstaterar brister avseende hur kraven i 10 11 13 och 15 sectsect foumlljts ska myndigheten i foumlrsta hand genom paringpekande eller liknande foumlrfaranden foumlrsoumlka aringstadshykomma raumlttelse Myndigheten ska alltsaring i foumlrsta hand utbilda och stoumldja beroumlrda aktoumlrer i syfte att de ska uppfylla lagens krav

Enligt andra stycket faringr tillsynsmyndigheten om insatserna enligt foumlrsta stycket inte leder till raumlttelse foumlrelaumlgga om vilka aringtgaumlrder den offentliga aktoumlren ska vidta foumlr att tillgodose kraven

Av tredje stycket framgaringr att ett nytt foumlrelaumlggande om samma sak faringr foumlrenas med vite Vitesfoumlrelaumlgganden kan inte riktas mot statliga myndigheter Med haumlnsyn till att offentliga aktoumlrer inte ska drabbas av dubbla sanktioner boumlr foumlrelaumlgganden inte heller foumlrenas med vite om samma sak aumlr eller har varit foumlremaringl foumlr en sanktion enligt diskrimineringslagen (2008567)

20 sect

Av paragrafen framgaringr att en offentlig aktoumlr som inte omfattas av foumlrvaltningslagen i sin handlaumlggning av aumlrenden enligt den foumlreslagna lagen aumlndaring ska tillaumlmpa vissa foumlrfarandebestaumlmmelser i foumlrvaltningslagen naumlmligen bestaumlmmelserna om hur beslut oumlverklagas i 43ndash47 sectsect

21 sect

Av foumlrsta stycket framgaringr att beslut som fattats enligt 15 sect faringr oumlverklagas till allmaumln foumlrvaltningsdomstol Raumltten att oumlverklaga gaumlller inte beslut av regeringen Riksdagens ombudsmaumln Houmlgsta domstolen eller Houmlgsta foumlrvaltningsdomstolen

Enligt andra stycket ska vissa domstolars beslut oumlverklagas direkt till kammarraumltten Beslut av en kammarraumltt i ett aumlrende som har inletts daumlr oumlverklagas direkt till Houmlgsta foumlrvaltningsdomstolen

22 sect

Paragrafen som saknar motsvarighet i webbtillgaumlnglighetsdirekshytivet behandlas i avsnitt 811

I paragrafen anges att tillsynsmyndighetens beslut om foumlreshylaumlggande enligt 19 sect faringr oumlverklagas till allmaumln foumlrvaltningsdomstol

23 sect

Av bestaumlmmelsen framgaringr att om ett beslut av en offentlig aktoumlr som inte aumlr en myndighet oumlverklagas ska aktoumlren vara den enskildes motpart naumlr handlingarna i aumlrendet har oumlverlaumlmnats till allmaumln foumlrvaltningsdomstol Foumlr myndigheter aumlr motsvarande skyldighet reglerad i 7 a sect foumlrvaltningsprocesslagen (1971291)

24 sect

I bestaumlmmelsen anges att proumlvningstillstaringnd kraumlvs vid oumlvershyklagande till kammarraumltt Detta gaumlller dock inte naumlr oumlverklagandet sker till kammarraumltten som foumlrsta instans

Ikrafttraumldandebestaumlmmelser

Bestaumlmmelserna som saknar motsvarighet i webbtillgaumlnglighets-direktivet behandlas i avsnitt 9

Av bestaumlmmelserna framgaringr att lagen ska traumlda i kraft den 23 september 2018 men att bestaumlmmelsen i 11 sect endast ska tillaumlmpas paring digital service som tillhandaharinglls efter den 22 september 2020

Ds 201760 Bilaga

2122016 SV Europeiska unionens officiella tidning L 3271

(Lagstiftningsakter)

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RAringDETS DIREKTIV (EU) 20162102

av den 26 oktober 2016

om tillgaumlnglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer

(Text av betydelse foumlr EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RAringD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av foumlrdraget om Europeiska unionens funktionssaumltt saumlrskilt artikel 1141

med beaktande av Europeiska kommissionens foumlrslag

efter oumlversaumlndande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitteacutens yttrande (1)

efter att ha houmlrt Regionkommitteacuten

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsfoumlrfarandet (2) och

av foumlljande skaumll

(1) Utvecklingen mot ett digitalt samhaumllle ger anvaumlndarna nya saumltt att faring tillgaringng till information och tjaumlnster Tillhandaharingllare av information och tjaumlnster saringsom offentliga myndigheter anvaumlnder sig allt mer av internet foumlr att producera samla in och tillhandaharinglla olika slag av information och tjaumlnster som aumlr vaumlsentliga foumlr allmaumlnheten

(2) Inom ramen foumlr detta direktiv boumlr tillgaumlnglighet anses innebaumlra principer och tekniska haumlnsyn som ska respekteras naumlr man utformar bygger underharingller och uppdaterar webbplatser och mobila applikationer i syfte att goumlra dem mer tillgaumlngliga foumlr anvaumlndare saumlrskilt personer med funktionsnedsaumlttning

(3) Den snabbvaumlxande marknaden foumlr att goumlra digitala produkter och tjaumlnster mer tillgaumlngliga omfattar en rad olika ekonomiska aktoumlrer som till exempel utvecklar webbplatser eller programvaruverktyg foumlr att skapa underharinglla och testa webbsidor eller mobila applikationer utvecklar anvaumlndarprogram saringsom webblaumlsare och tillhoumlrande hjaumllpmedel samt genomfoumlr certifieringstjaumlnster eller tillhandaharingller utbildning

(4) I enlighet med vad som framharinglls i kommissionens meddelande av den 19 maj 2010 Den digitala agendan foumlr Europa boumlr offentliga myndigheter satsa paring att fraumlmja marknader foumlr onlineinneharingll Regeringarna kan fraumlmja inneharingllsmarknader genom att goumlra information fraringn den offentliga sektorn tillgaumlnglig enligt klara och tydliga effektiva och icke-diskriminerande villkor Det haumlr aumlr en viktig kaumllla till potentiell tillvaumlxt foumlr innovativa onlinetjaumlnster

(1) EUT C 271 1992013 s 116 (2) Europaparlamentets staringndpunkt av den 26 februari 2014 (aumlnnu ej offentliggjord i EUT) och raringdets staringndpunkt vid den foumlrsta

behandlingen av den 18 juli 2016 (aumlnnu ej offentliggjord i EUT) Europaparlamentets staringndpunkt av den 26 oktober 2016 (aumlnnu ej offentliggjord i EUT)

Ds 201760 Bilaga

L 3272 SV Europeiska unionens officiella tidning 2122016

(5) Flera medlemsstater har antagit aringtgaumlrder baserade paring internationellt anvaumlnda riktlinjer foumlr design av tillgaumlngliga webbplatser men dessa aringtgaumlrder avser ofta olika versioner eller nivaringer av oumlverensstaumlmmelse med riktlinjerna eller har infoumlrt tekniska varianter foumlr tillgaumlngliga webbplatser paring nationell nivaring

(6) Leverantoumlrerna av tillgaumlngliga webbplatser mobila applikationer och relaterad programvara och teknik omfattar ett stort antal smaring och medelstora foumlretag Dessa leverantoumlrer och saumlrskilt smaring och medelstora foumlretag avskraumlcks fraringn att engagera sig i affaumlrsprojekt utanfoumlr sina nationella marknader Paring grund av skillnaderna mellan medlemsstaterna i specifikationer och regler om tillgaumlnglighet skulle leverantoumlrernas konkurrenskraft och tillvaumlxt haumlmmas av de ytterligare kostnader de skulle aringsamkas vid utveckling och marknadsfoumlring av graumlnsoumlverskridande produkter och tjaumlnster foumlr webbtillgaumlnglighet

(7) Paring grund av den begraumlnsade konkurrensen staumllls koumlpare av webbplatser och mobila applikationer och tillhoumlrande produkter och tjaumlnster infoumlr houmlga priser foumlr tjaumlnsterna eller blir beroende av en enda leverantoumlr Leverantoumlrerna vaumlljer ofta varianter av patentskyddade rdquostandarderrdquo vilket i foumlrlaumlngningen foumlrhindrar interoperabilitet med anvaumlndarprogram och tillgaringngen till inneharingll paring webbplatser och mobila applikationer i hela unionen Fragmenteringen av de nationella reglerna minskar foumlrdelarna med att utbyta erfarenheter med nationella och internationella kolleger i syfte att anpassa sig till den sociala och tekniska utvecklingen

(8) Med ett harmoniserat regelverk boumlr branschen foumlr formgivning och utveckling av webbplatser och mobila applikationer moumlta faumlrre hinder foumlr verksamhet paring den inre marknaden samtidigt som kostnaderna foumlr offentliga myndigheter och andra som upphandlar produkter och tjaumlnster relaterade till tillgaumlnglighet avseende webbplatser och mobila applikationer boumlr minska

(9) Detta direktiv syftar till att saumlkerstaumllla att offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer goumlrs mer tillgaumlngliga paring grundval av gemensamma tillgaumlnglighetskrav En tillnaumlrmning av de nationella aringtgaumlrderna paring unionsnivaring grundad paring oumlverenskomna tillgaumlnglighetskrav avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer aumlr noumldvaumlndig foumlr att faring ett slut paring fragmenteringen av den inre marknaden Det skulle minska osaumlkerheten foumlr utvecklarna och fraumlmja interoperabiliteten Anvaumlndning av tillgaumlnglighetskrav som aumlr teknikneutrala kommer inte att haumlmma innovationer och kan eventuellt stimulera dessa

(10) En tillnaumlrmning av de nationella aringtgaumlrderna boumlr aumlven goumlra det moumljligt foumlr offentliga myndigheter och foumlretag i unionen att vinna ekonomiska och sociala foumlrdelar naumlr de utoumlkar sina onlinetjaumlnster eller mobila tjaumlnster till att omfatta fler medborgare och kunder Detta boumlr oumlka den inre marknadens potential foumlr produkter och tjaumlnster relaterade till tillgaumlnglighet avseende webbplatser och mobila applikationer Den marknadstillvaumlxt som detta leder till boumlr ge foumlretagen moumljlighet att bidra till den ekonomiska tillvaumlxten och sysselsaumlttningen i unionen En foumlrstaumlrkning av den inre marknaden boumlr goumlra investeringar i unionen mer lockande De offentliga myndigheterna skulle faring tillgaringng till billigare produkter och tjaumlnster foumlr webbtillgaumlnglighet

(11) Medborgarna skulle faring baumlttre tillgaringng till offentliga sektorns tjaumlnster genom webbplatser och mobila applikationer och skulle erharinglla tjaumlnster och information som underlaumlttar deras dagliga liv och aringtnjutandet av deras raumlttigheter i hela unionen saumlrskilt raumltten att fritt roumlra sig och bosaumltta sig inom unionens territorium friheten att etablera sig och friheten att tillhandaharinglla tjaumlnster

(12) Genom att ratificera respektive ingaring Foumlrenta nationernas konvention om raumlttigheter foumlr personer med funktionsshynedsaumlttning antagen den 13 december 2006 (nedan kallad FN-konventionen) har en majoritet av medlemsstaterna samt unionen aringtagit sig att vidta aumlndamaringlsenliga aringtgaumlrder foumlr att saumlkerstaumllla tillgaumlnglighet avseende bland annat informations- och kommunikationsteknik och system foumlr personer med funktionsnedsaumlttning paring lika villkor som andra och att utveckla utfaumlrda och oumlvervaka tillaumlmpning av miniminormer och riktlinjer foumlr tillgaumlnglighet avseende anlaumlggningar och service som aumlr oumlppna foumlr eller erbjuds allmaumlnheten samt att fraumlmja tillgaumlnglighet avseende ny informations- och kommunikationsteknik och nya system foumlr personer med funktionsnedsaumlttning daumlribland internet och foumlrbundit sig att avstaring fraringn alla saringdana handlingar som aumlr ofoumlrenliga med konventionen och saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter och institutioner agerar i oumlverensstaumlmmelse med den I FN-konventionen anges aumlven att utformningen av produkter miljoumler program och tjaumlnster boumlr moumljliggoumlra att de kan anvaumlndas av alla i stoumlrsta moumljliga utstraumlckning utan behov av anpassningsaringtgaumlrder eller specialutformning En saringdan rdquouniversell utformningrdquo boumlr vid behov inte utesluta hjaumllpmedel foumlr saumlrskilda grupper av personer med funktionsnedsaumlttning Enligt FN-konventionen omfattar personer med funktionsnedsaumlttning bland annat personer med varaktiga fysiska psykiska intellektuella eller sensoriska funktionsnedsaumlttningar som i samspel med andra hinder motverkar personernas fulla och verkliga deltagande i samhaumlllet paring lika villkor som andra

Ds 201760 Bilaga

(13) Kommissionens meddelande av den 15 november 2010 med titeln EUs handikappstrategi 2010ndash2020 Nya aringtgaumlrder foumlr ett hinderfritt samhaumllle i EU bygger paring FN-konventionen och syftar till att undanroumlja hindren foumlr jaumlmlikt deltagande i samhaumlllet foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Den inneharingller aringtgaumlrder som ska vidtas inom flera prioriterade omraringden inbegripet tillgaumlnglighet avseende informations- och kommunikationsteknik och system och den syftar till att rdquoskapa tillgaumlnglighet till varor tjaumlnster (aumlven offentliga tjaumlnster) och hjaumllpmedel foumlr maumlnniskor med funktionsnedsaumlttningrdquo

(14) Europaparlamentets och raringdets foumlrordning (EU) nr 13032013 (1) och (EU) nr 13042013 (2) inneharingller bestaumlmmelser om tillgaumlnglighet inbegripet till informations- och kommunikationsteknik (IKT) De inneharingller dock inga specifika bestaumlmmelser om tillgaumlnglighet avseende webbplatser eller mobila applikationer

(15) Horisont 2020 ndash ramprogrammet foumlr forskning och innovation som inraumlttades genom Europaparlamentets och raringdets foumlrordning (EU) nr 12912013 (3) stoumlder forskning om och utveckling av tekniska loumlsningar paring problem som roumlr tillgaumlngligheten

(16) I sitt meddelande av den 15 december 2010 med titeln EUs handlingsplan foumlr e-foumlrvaltning 2011ndash2015 ndash Utnyttja IKT foumlr att skapa en smart haringllbar och innovativ foumlrvaltning uppmanade kommissionen till aringtgaumlrder foumlr att utveckla e- foumlrvaltningstjaumlnster som saumlkerstaumlller integration och tillgaumlnglighet Detta inbegriper aringtgaumlrder foumlr att minska klyftan i fraringga om anvaumlndningen av IKT och fraumlmja anvaumlndningen av IKT foumlr att faring bukt med utestaumlngning och paring saring vis saumlkerstaumllla att alla anvaumlndare kan dra stoumlrsta moumljliga nytta av de moumljligheter som erbjuds I sitt meddelande av den 19 april 2016 med titeln EUs handlingsplan foumlr e-foumlrvaltning 2016ndash2020 ndash Snabbare digital omvandling av foumlrvaltningar upprepar kommissionen vikten av integration och tillgaumlnglighet

(17) I En digital agenda foumlr Europa tillkaumlnnagav kommissionen att den offentliga sektorns webbplatser boumlr vara helt tillgaumlngliga senast 2015 varigenom ministerfoumlrklaringen fraringn Riga av den 11 juni 2006 aringterspeglas

(18) I den digitala agendan foumlr Europa betonar kommissionen att samordnade aringtgaumlrder behoumlvdes foumlr att se till att nytt elektroniskt inneharingll var helt tillgaumlngligt foumlr personer med funktionsnedsaumlttning foumlr att ge medborgarna baumlttre livskvalitet genom tex enklare tillgaringng till offentliga tjaumlnster och kulturellt inneharingll Den foumlrordade aumlven att man fraumlmjar samfoumlrstaringndsavtalet om digital tillgaumlnglighet foumlr personer med funktionsnedsaumlttning

(19) Inneharingllet paring webbsidor och mobila applikationer omfattar saringvaumll text som icke-textuell information nedladdningsbara dokument och formulaumlr samt tvaringvaumlgsinteraktion saringsom behandling av digitala formulaumlr och hantering av autentisering identifiering och betalning

(20) Tillgaumlnglighetskraven i detta direktiv boumlr inte vara tillaumlmpliga paring inneharingll som uteslutande finns i mobila enheter eller anvaumlndarprogram foumlr mobila enheter som aumlr utvecklade foumlr slutna anvaumlndargrupper eller foumlr specifik anvaumlndning inom vissa miljoumler och som inte aumlr tillgaumlngliga foumlr eller anvaumlnds av stora delar av allmaumlnheten

(21) Detta direktiv paringverkar inte tillaumlmpningen av Europaparlamentets och raringdets direktiv 201424EU (4) saumlrskilt artikel 42 och Europaparlamentets och raringdets direktiv 201425EU (5) saumlrskilt artikel 60 som foumlrutsaumltter att de tekniska specifikationerna foumlr alla upphandlingar daumlr kontraktsfoumlremaringlet ska anvaumlndas av fysiska personer oavsett om det roumlr sig om allmaumlnheten eller personal vid den upphandlande myndigheten utom i vederboumlrligen motiverade fall ska faststaumlllas med haumlnsyn till kriterier avseende tillgaumlngligheten foumlr personer med funktionsnedshysaumlttning eller formgivning med tanke paring samtliga anvaumlndares behov

(1) Europaparlamentets och raringdets foumlrordning (EU) nr 13032013 av den 17 december 2013 om faststaumlllande av gemensamma bestaumlmmelser foumlr Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Sammanharingllningsfonden Europeiska jordbruksfonden foumlr landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden om faststaumlllande av allmaumlnna bestaumlmmelser foumlr Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Sammanharingllningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphaumlvande av raringdets foumlrordning (EG) nr 10832006 (EUT L 347 20122013 s 320)

(2) Europaparlamentets och raringdets foumlrordning (EU) nr 13042013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphaumlvande av raringdets foumlrordning (EG) nr 10812006 (EUT L 347 20122013 s 470)

(3) Europaparlamentets och raringdets foumlrordning (EU) nr 12912013 av den 11 december 2013 om inraumlttande av Horisont 2020 ndash ramprogrammet foumlr forskning och innovation (2014ndash2020) och om upphaumlvande av beslut nr 19822006EG (EUT L 347 20122013 s 104)

(4) Europaparlamentets och raringdets direktiv 201424EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphaumlvande av direktiv 200418EG (EUT L 94 2832014 s 65)

(5) Europaparlamentets och raringdets direktiv 201425EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som aumlr verksamma paring omraringdena vatten energi transporter och posttjaumlnster och om upphaumlvande av direktiv 200417EG (EUT L 94 2832014 s 243)

Ds 201760 Bilaga

(22) Eftersom det saknas automatiserade eller effektiva och laumltt genomfoumlrbara saumltt att goumlra vissa typer av publicerat inneharingll tillgaumlngliga och foumlr att begraumlnsa detta direktivs tillaumlmpningsomraringde till inneharingll paring webbplatser och mobila applikationer som faktiskt staringr under offentliga myndigheters kontroll foumlreskrivs i detta direktiv att vissa typer av inneharingll paring webbplatser eller mobila applikationer tillfaumllligt eller permanent ska undantas fraringn dess tillaumlmpningsomraringde Dessa undantag boumlr omproumlvas i samband med oumlversynen av detta direktiv mot bakgrund av den framtida tekniska utvecklingen

(23) Raumltten foumlr personer med funktionsnedsaumlttning och foumlr aumlldre att delta i det sociala och kulturella livet i unionen haumlnger oupploumlsligt samman med att audiovisuella medietjaumlnster goumlrs tillgaumlngliga Denna raumltt kan dock utvecklas baumlttre inom ramen foumlr unionens sektorsspecifika lagstiftning eller lagstiftning med inriktning paring tillgaumlnglighet som ocksaring aumlr tillaumlmplig paring privata radio- och televisionsfoumlretag med uppdrag i allmaumlnhetens tjaumlnst foumlr att garantera raumlttvisa konkurrensvillkor utan att det paringverkar den roll som de audiovisuella medietjaumlnsterna spelar i det allmaumlnnas intresse Detta direktiv boumlr foumlljaktligen inte vara tillaumlmpligt paring webbplatser eller mobila applikationer tillhoumlrande radio- och televisionsfoumlretag med uppdrag i allmaumlnhetens tjaumlnst

(24) Ingenting i detta direktiv syftar till att begraumlnsa yttrandefriheten och mediernas frihet och maringngfald eftersom de aumlr garanterade i unionen och medlemsstaterna saumlrskilt enligt artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundlaumlggande raumlttigheterna (stadgan)

(25) Vissa icke-statliga organisationer som aumlr frivilliga sjaumllvstyrande organ som inraumlttats huvudsakligen utan vinstsyfte tillhandaharingller tjaumlnster som inte aumlr vaumlsentliga foumlr allmaumlnheten tex tjaumlnster som inte utfoumlrs direkt paring statliga regionala eller lokala myndigheters uppdrag eller tjaumlnster som inte specifikt tillgodoser behoven foumlr i synnerhet personer med funktionsnedsaumlttning och skulle kunna omfattas av detta direktivs tillaumlmpningsomraringde Foumlr att undvika att laumlgga en oproportionell boumlrda paring saringdana icke-statliga organisationer boumlr detta direktiv inte vara tillaumlmpligt paring dem

(26) Filformat foumlr dokument boumlr anses utgoumlra dokument som inte i foumlrsta hand aumlr avsedda foumlr anvaumlndning paring naumltet men som ingaringr i webbsidor tex Adobe Portable Document Format (PDF) Microsoft Office-dokument eller format (med oumlppen kaumlllkod) som aumlr likvaumlrdiga med dessa

(27) Direktsaumlndningar av tidsberoende media som finns kvar paring naumltet eller som publiceras paring nytt efter direktsaumlndningen boumlr betraktas som foumlrinspelade tidsberoende media utan onoumldigt droumljsmaringl fraringn och med dagen foumlr den ursprungliga saumlndningen eller aringterpubliceringen av det tidsberoende mediet utan att den tid som aumlr absolut noumldvaumlndig foumlr att goumlra medier tillgaumlngliga oumlverskrids med prioritering av vaumlsentlig information om allmaumlnhetens haumllsa vaumllfaumlrd eller saumlkerhet Denna noumldvaumlndiga tidsperiod boumlr i princip inte oumlverstiga 14 dagar I motiverade fall tex naumlr det aumlr omoumljligt att upphandla de beroumlrda tjaumlnsterna i tid kan denna tidsperiod undantagsvis foumlrlaumlngas till den kortaste tid som aumlr noumldvaumlndig foumlr att goumlra inneharingllet tillgaumlngligt

(28) Genom detta direktiv uppmuntras offentliga myndigheter att goumlra allt inneharingll tillgaumlngligt men det aumlr inte avsett att begraumlnsa det inneharingll som offentliga myndigheter laumlgger ut paring sina webbplatser eller i sina mobila applikationer till endast det tillgaumlngliga inneharingllet Naumlr icke tillgaumlngligt inneharingll laumlggs till boumlr de offentliga myndigheterna saring laringngt det rimligen aumlr moumljligt laumlgga till tillgaumlngliga alternativ paring sina webbplatser eller i sina mobila applikationer

(29) Naumlr kartor aumlr avsedda foumlr navigering och inte som en geografisk beskrivning kan tillgaumlnglig information vara noumldvaumlndig foumlr att hjaumllpa personer som inte kan anvaumlnda visuell information eller komplicerade navigeringshysfunktioner paring raumltt saumltt till exempel foumlr att lokalisera fastigheter eller omraringden daumlr tjaumlnster tillhandaharinglls Ett tillgaumlngligt alternativ boumlr daumlrfoumlr tillhandaharingllas tex postadresser och naumlrliggande haringllplatser foumlr kollektivtrafik eller namn paring orter eller regioner som ofta redan finns tillgaumlngliga foumlr den offentliga myndigheten i en form som aumlr enkel och laumlsbar foumlr de flesta anvaumlndare

(30) Inbaumlddat inneharingll tex en inbaumlddad bild eller video boumlr omfattas av detta direktiv Ibland skapas emellertid webbplatser och mobila applikationer daumlr ytterligare inneharingll kan komma att laumlggas till senare tex ett e-postprogram en blogg en artikel med moumljlighet foumlr anvaumlndare att laumlgga till kommentarer eller applikationer som stoumlder inneharingll som anvaumlndare bidrar till Ett annat exempel kan vara en sida tex en portal eller nyhetswebbplats som bestaringr av inneharingll som sammanfogas fraringn flera bidragslaumlmnare eller webbplatser som automatiskt foumlr in inneharingll fraringn andra kaumlllor efterhand tex naumlr reklamannonser genereras dynamiskt Saringdant inneharingll fraringn tredje part boumlr undantas fraringn detta direktivs tillaumlmpningsomraringde foumlrutsatt att det varken har finansierats eller tagits fram av den beroumlrda offentliga myndigheten eller staringr under dess kontroll Saringdant inneharingll

Ds 201760 Bilaga

boumlr i princip inte anvaumlndas om det hindrar eller minskar funktionen foumlr den offentliga tjaumlnst som tillhandaharinglls paring de beroumlrda webbplatserna eller mobila applikationerna Om syftet med inneharingllet paring offentliga myndigheters webbplatser eller mobila applikationer aumlr att haringlla samraringd eller organisera forumdiskussioner kan det inneharingllet inte betraktas som inneharingll fraringn tredje part och boumlr daumlrfoumlr vara tillgaumlngligt med undantag av inneharingll som anvaumlndare bidrar med som inte staringr under den beroumlrda offentliga myndighetens kontroll

(31) Vissa tillgaumlnglighetskrav foumlr webbplatser eller mobila applikationer boumlr fortfarande iakttas naumlr det gaumlller metadata som aumlr kopplade till reproduktioner av foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar

(32) Detta direktiv boumlr inte aringlaumlgga medlemsstaterna att goumlra inneharingll paring arkiverade webbplatser eller mobila applikationer tillgaumlngligt om det inte laumlngre uppdateras eller redigeras eller om det inte laumlngre behoumlvs foumlr att genomfoumlra administrativa foumlrfaranden Vid tillaumlmpningen av detta direktiv boumlr inte underharingll av rent teknisk karaktaumlr anses utgoumlra en uppdatering eller redigering av en webbplats eller en mobil applikation

(33) Skolors och foumlrskolors vaumlsentliga administrativa funktioner online boumlr goumlras tillgaumlngliga Naumlr detta vaumlsentliga inneharingll tillhandaharinglls paring ett tillgaumlngligt saumltt via en annan webbplats boumlr det inte vara noumldvaumlndigt att goumlra det inneharingllet tillgaumlngligt paring nytt paring den beroumlrda enhetens webbplats

(34) Medlemsstaterna boumlr kunna utvidga tillaumlmpningen av detta direktiv till att omfatta andra typer av webbplatser och mobila applikationer saumlrskilt webbplatser paring intranaumlt eller extranaumlt och mobila applikationer som inte omfattas av detta direktiv som utformats foumlr och anvaumlnds av ett begraumlnsat antal personer paring arbetsplatsen eller inom undervisningen och bibeharinglla eller infoumlra aringtgaumlrder i enlighet med unionsraumltten som garingr utoumlver minimikraven foumlr webbplatsers och mobila applikationers tillgaumlnglighet Medlemsstaterna boumlr ocksaring uppmuntras att utvidga tillaumlmpningen av detta direktiv till privata enheter som tillhandaharingller anlaumlggningar och service som aumlr oumlppna foumlr eller erbjuds allmaumlnheten inbegripet omraringdena foumlr haumllso- och sjukvaringrd barnomsorg social integration och social trygghet samt tjaumlnster foumlr el gas vaumlrme vatten och elektronisk kommunikation samt posttjaumlnster med saumlrskild uppmaumlrksamhet paring de tjaumlnster som avses i artiklarna 8ndash13 i direktiv 201425EU

(35) Aumlven om detta direktiv inte aumlr tillaumlmpligt paring unionsinstitutionernas webbplatser eller mobila applikationer uppmuntras dessa institutioner att uppfylla tillgaumlnglighetskraven i detta direktiv

(36) De tillgaumlnglighetskrav som anges i detta direktiv aumlr avsedda att vara teknikneutrala De beskriver vad som maringste aringstadkommas foumlr att en anvaumlndare ska ha moumljlighet att uppfatta hantera tolka och foumlrstaring en webbplats en mobil applikation och relaterat inneharingll De specificerar inte vilken teknik som boumlr vaumlljas foumlr en viss webbplats viss onlineinformation eller en viss mobil applikation De haumlmmar saringledes inte innovationer

(37) De fyra principerna foumlr tillgaumlnglighet aumlr foumlljande moumljlighet att uppfatta vilket innebaumlr att information och komponenter i ett anvaumlndargraumlnssnitt maringste presenteras foumlr anvaumlndare paring saumltt som de kan uppfatta hanterbarhet vilket innebaumlr att komponenter i ett anvaumlndargraumlnssnitt och navigering maringste vara hanterbara begriplighet vilket innebaumlr att information och hantering av anvaumlndargraumlnssnittet maringste vara begriplig robust karaktaumlr vilket innebaumlr att inneharingllet maringste vara robust nog foumlr att kunna tolkas paring ett tillfoumlrlitligt saumltt av ett brett spektrum av anvaumlndarprogram inklusive hjaumllpmedel Dessa principer foumlr tillgaumlnglighet omvandlas till maumltbara framgaringngskshyriterier tex de som utgoumlr grunden foumlr europeisk standard EN 301 549 V112 Tillgaumlnglighetskrav laumlmpliga vid offentlig upphandling av IKT-produkter och -tjaumlnster i Europa (2015-04) (europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04)) via harmoniserade standarder och en gemensam metod foumlr att testa hur vaumll inneharingll paring webbplatser och mobila applikationer oumlverensstaumlmmer med dessa principer Den europeiska standarden antogs med stoumld av mandat M376 som utfaumlrdades av kommissionen foumlr de europeiska standardiseringsorganen I avvaktan paring offentliggoumlrande av de harmoniserade standarderna eller delar daumlrav i Europeiska unionens officiella tidning boumlr relevanta klausuler i europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04) betraktas som en minimimetod foumlr att genomfoumlra dessa principer i praktiken

(38) Om tillgaumlnglighetskraven i detta direktiv inte aumlr tillaumlmpliga saring kommer kraven paring rdquorimliga anpassningsaringtgaumlrderrdquo att vara fortsaumltt tillaumlmpliga i enlighet med raringdets direktiv 200078EG (1) FN-konventionen eller annan relevant lagstiftning och anpassningar boumlr vid behov goumlras saumlrskilt paring arbetsplatsen och inom undervisningen

(1) Raringdets direktiv 200078EG av den 27 november 2000 om inraumlttande av en allmaumln ram foumlr likabehandling (EGT L 303 2122000 s 16)

Ds 201760 Bilaga

(39) Offentliga myndigheter boumlr tillaumlmpa tillgaumlnglighetskraven i detta direktiv i den utstraumlckning som dessa inte laumlgger en oproportionell boumlrda paring dem Detta innebaumlr att det i motiverade fall kanske inte aumlr rimligt att en offentlig myndighet ska ha moumljlighet att goumlra visst inneharingll helt tillgaumlngligt Den offentliga myndigheten boumlr emellertid fortfarande goumlra detta inneharingll saring tillgaumlngligt som moumljligt och goumlra annat inneharingll helt tillgaumlngligt Undantag fraringn uppfyllandet av tillgaumlnglighetskraven paring grund av en oproportionell boumlrda boumlr inte garing utoumlver vad som aumlr absolut noumldvaumlndigt foumlr att begraumlnsa denna boumlrda i foumlrharingllande till det beroumlrda saumlrskilda inneharingllet i varje enskilt fall Aringtgaumlrder som skulle leda till en oproportionell boumlrda boumlr anses innebaumlra aringtgaumlrder som skulle laumlgga en foumlr stor organisatorisk eller ekonomisk boumlrda paring en offentlig myndighet eller som skulle aumlventyra myndighetens kapacitet att antingen fullgoumlra sin uppgift eller att offentliggoumlra information som aumlr noumldvaumlndig eller relevant foumlr dess uppgifter eller tjaumlnster naumlr man samtidigt beaktar de foumlrvaumlntade foumlrdelarna eller nackdelarna foumlr medborgarna saumlrskilt personer med funktionsnedsaumlttning Endast beraumlttigade skaumll boumlr beaktas naumlr man bedoumlmer i vilken utstraumlckning tillgaumlnglighetskraven inte kan uppfyllas daumlrfoumlr att de leder till en oproportionell boumlrda Avsaknad av prioriteringar tidsbrist eller bristande kunskaper boumlr inte anses utgoumlra beraumlttigade skaumll Det boumlr inte heller finnas beraumlttigade skaumll foumlr att inte upphandla eller utveckla system foumlr programvara foumlr att hantera inneharingll paring webbplatser och mobila applikationer paring ett tillgaumlngligt saumltt eftersom tillraumlckliga och rekommenderade loumlsningsmetoder aumlr tillgaumlngliga foumlr att dessa system ska kunna uppfylla tillgaumlnglighetskraven i detta direktiv

(40) Interoperabilitet naumlr det gaumlller tillgaumlnglighet boumlr maximera inneharingllets kompatibilitet med nuvarande och framtida anvaumlndarprogram och hjaumllpmedel Mer specifikt boumlr inneharingllet paring webbplatser och mobila applikationer tillhandaharinglla anvaumlndarprogrammen en gemensam intern kodning av naturligt spraringk strukturer relationer och sekvenser samt data om eventuella inbaumlddade anvaumlndargraumlnssnittskomponenter Interoperabilitet gynnar saringledes anvaumlndarna eftersom den goumlr det moumljligt foumlr dem att oumlverallt komma in paring webbplatser och mobila applikationer med sina anvaumlndarprogram De kan ocksaring faring stoumlrre valmoumljligheter och laumlgre priser i hela unionen Interoperabilitet kommer ocksaring att gynna leverantoumlrerna och koumlparna av produkter och tjaumlnster relaterade till tillgaumlnglighet avseende webbplatser och mobila applikationer

(41) I detta direktiv faststaumllls tillgaumlnglighetskrav paring offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer Foumlr att underlaumltta foumlr dessa webbplatser och mobila applikationer att uppnaring oumlverensstaumlmmelse med dessa krav aumlr det noumldvaumlndigt att foumlreskriva presumtion om oumlverenstaumlmmelse foumlr beroumlrda webbplatser och mobila applikationer som uppfyller kraven i harmoniserade standarder eller delar av dessa som tas fram och offentliggoumlrs i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med Europaparlamentets och raringdets foumlrordning (EU) nr 10252012 (1) i fraringga om angivande av naumlrmare specifikationer foumlr dessa krav Enligt den foumlrordningen boumlr medlemsstaterna och Europaparlamentet kunna invaumlnda mot harmoniserade standarder som enligt deras uppfattning inte helt uppfyller de tillgaumlnglighetskrav som faststaumllls i detta direktiv

(42) De europeiska standardiseringsorganen har antagit europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04) som specificerar funktionella tillgaumlnglighetskrav foumlr IKT-produkter och IKT-tjaumlnster inbegripet webbinneharingll som kan anvaumlndas vid offentlig upphandling eller foumlr att stoumldja annan lagstiftning och politik Presumtion om oumlverensstaumlmmelse med de tillgaumlnglighetskrav som anges i detta direktiv boumlr bygga paring avsnitten 9 10 och 11 i europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04) Tekniska specifikationer som antas paring grundval av detta direktiv boumlr inneharinglla en naumlrmare beskrivning av europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04) i foumlrharingllande till mobila applikationer

(43) De tekniska specifikationer och standarder som utarbetats i foumlrharingllande till tillgaumlnglighetskraven i detta direktiv boumlr dessutom beakta mobila enheters begreppsmaumlssiga och tekniska saumlrdrag

(44) Ett tillgaumlnglighetsutlaringtande boumlr ges av offentliga myndigheter om deras webbplatsers och mobila applikationers oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven enligt det haumlr direktivet Tillgaumlnglighetsutlaringtandet boumlr i foumlrekommande fall redovisa de tillgaumlngliga alternativ som foumlreskrivs

(45) Mobila applikationer aumlr aringtkomliga fraringn flera olika kaumlllor bland annat privata applikationsbutiker Information om tillgaumlnglighet avseende offentliga myndigheters mobila applikationer som laddas ned fraringn tredjepartskaumlllor boumlr tillhandaharingllas i anslutning till den beskrivning av den mobila applikationen som anvaumlndarna ges innan de laddar

(1) Europaparlamentets och raringdets foumlrordning (EU) nr 10252012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om aumlndring av raringdets direktiv 89686EEG och 9315EEG samt av Europaparlamentets och raringdets direktiv 949EG 9425EG 9516EG 9723EG 9834EG 200422EG 200723EG 200923EG och 2009105EG samt om upphaumlvande av raringdets beslut 8795EEG och Europaparlamentets och raringdets beslut 16732006EG (EUT L 316 14112012 s 12)

Ds 201760 Bilaga

ned den mobila applikationen Detta innebaumlr inget krav paring stora plattformsleverantoumlrer att aumlndra sina mekanismer foumlr applikationsdistribution men utgoumlr daumlremot ett krav paring att den offentliga myndigheten goumlr tillgaumlnglighetsutlaringtandet aringtkomligt med hjaumllp av nuvarande eller framtida teknik

(46) En kommentarsfunktion boumlr inraumlttas foumlr att goumlra det moumljligt foumlr en person att underraumltta den beroumlrda offentliga myndigheten om fall daumlr webbplatser eller mobila applikationer inte oumlverensstaumlmmer med de tillgaumlnglighetskrav som anges i detta direktiv och att begaumlra ut utesluten information Saringdana begaumlranden om information kan ocksaring gaumllla inneharingll som undantas fraringn detta direktivs tillaumlmpningsomraringde eller paring annat saumltt undantas fraringn oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven i detta direktiv saringsom filformat foumlr dokument foumlrinspelade tidsberoende media eller inneharingll i arkiverade webbplatser Genom att anvaumlnda kommentarsfunktionen som aumlr knuten till ett uppfoumlljningsfoumlrfarande boumlr det vara moumljligt foumlr anvaumlndare av offentliga myndigheters webbplatser eller mobila applikationer att begaumlra att faring noumldvaumlndig information inklusive tjaumlnster och dokument Naumlr en beraumlttigad och rimlig begaumlran besvaras boumlr den beroumlrda offentliga myndigheten tillhandaharinglla informationen paring ett tillfredsstaumlllande och laumlmpligt saumltt inom en rimlig tidsperiod

(47) Medlemsstaterna boumlr vidta noumldvaumlndiga aringtgaumlrder foumlr oumlkad medvetenhet och fraumlmja utbildningsprogram relaterade till tillgaumlnglighet avseende webbplatser och mobila applikationer foumlr relevanta intressenter och i synnerhet personal som ansvarar foumlr webbplatsers och mobila applikationers tillgaumlnglighet Relevanta intressenter boumlr konsulteras eller medverka i foumlrberedelserna av inneharingllet i utbildningen om tillgaumlnglighet och aringtgaumlrderna foumlr oumlkad medvetenhet

(48) Det aumlr viktigt att medlemsstaterna i naumlra samarbete med kommissionen fraumlmjar anvaumlndningen av publiceringsverktyg som goumlr det moumljligt att baumlttre genomfoumlra tillgaumlnglighetskraven i detta direktiv Det kan handla om att fraumlmja passivt tex genom att offentliggoumlra en foumlrteckning oumlver kompatibla publiceringsverktyg utan naringgot krav paring anvaumlndning av dessa verktyg eller aktivt tex krav paring att anvaumlnda kompatibla publiceringsverktyg eller att finansiera en utveckling av dessa

(49) Foumlr att saumlkerstaumllla korrekt genomfoumlrande av detta direktiv och saumlrskilt genomfoumlrandet av regler om oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven aumlr det ytterst viktigt att kommissionen och medlemsstaterna regelbundet raringdgoumlr med relevanta intressenter Relevanta intressenter i den mening som avses i detta direktiv boumlr bl a inbegripa organisationer som foumlretraumlder personer med funktionsnedsaumlttning och aumlldre arbetsmarkshynadsparter foumlretag som medverkar vid framstaumlllning av programvara foumlr tillgaumlnglighet relaterad till webbplatser och mobila applikationer samt civilsamhaumlllet

(50) Oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven i detta direktiv boumlr regelbundet oumlvervakas En harmoniserad metod foumlr oumlvervakning skulle innebaumlra en beskrivning av saumlttet att i alla medlemsstater paring enhetlig grund kontrollera graden av oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven utfoumlrandet av representativa stickprov och oumlvervakningens periodicitet Medlemsstaterna boumlr regelbundet rapportera om resultatet av oumlvervakningen och minst en garingng om vilka aringtgaumlrder som har vidtagits foumlr genomfoumlrandet av detta direktiv

(51) Den oumlvervakningsmetod som ska faststaumlllas av kommissionen boumlr vara klar och tydlig oumlverfoumlrbar jaumlmfoumlrbar ochreproducerbar Oumlvervakningsmetodens reproducerbarhet boumlr maximeras samtidigt som haumlnsyn tas till det faktum att maumlnskliga faktorer tex testning med hjaumllp av anvaumlndare eventuellt kan paringverka denna reproducerbarhet Foumlr att foumlrbaumlttra jaumlmfoumlrbarhet av data mellan medlemsstater boumlr oumlvervakningsmetoderna inneharinglla en beskrivning av hur resultatet av de olika testen maringste eller kan laumlggas fram Foumlr att inte ta resurser fraringn uppgifterna att goumlra inneharingll mer tillgaumlngligt boumlr oumlvervakningsmetoden vara laumltt att anvaumlnda

(52) Foumlr att inte hindra innovation i fraringga om maumltmetoder foumlr tillgaumlnglighet avseende webbplatser och mobila applikationer och foumlrutsatt att det inte hindrar jaumlmfoumlrbarhet av data i unionen boumlr medlemsstaterna kunna anvaumlnda mer avancerad oumlvervakningsteknik paring grundval av oumlvervakningsmetoder som faststaumllls av kommissionen

(53) Foumlr att undvika att man systematiskt vaumlnder sig till domstol boumlr det faststaumlllas bestaumlmmelser om raumltten att inleda ett tillfredstaumlllande och effektivt foumlrfarande foumlr att saumlkerstaumllla efterlevnaden av detta direktiv Detta ska inte paringverka raumltten till ett effektivt raumlttsmedel enligt artikel 47 i stadgan Detta foumlrfarande boumlr anses inbegripa raumltten att laumlmna in klagomaringl till befintliga nationella myndigheter som aumlr behoumlriga att besluta i fraringga om dessa klagomaringl

(54) I syfte att garantera att presumtionen om oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven i detta direktiv tillaumlmpas korrekt boumlr befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i foumlrdraget om Europeiska unionens funktionssaumltt delegeras till kommissionen med avseende paring aumlndringar av detta direktiv genom uppdatering av

Ds 201760 Bilaga

haumlnvisningar till europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04) Det aumlr saumlrskilt viktigt att kommissionen genomfoumlr laumlmpliga samraringd under sitt foumlrberedande arbete inklusive paring expertnivaring och att dessa samraringd genomfoumlrs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om baumlttre lagstiftning (1) Foumlr att saumlkerstaumllla lika stor delaktighet i utarbetandet av delegerade akter erharingller Europaparshylamentet och raringdet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter och deras experter ges systematiskt tilltraumlde till moumlten i de av kommissionens expertgrupper som arbetar med foumlrberedelse av delegerade akter

(55) Foumlr att saumlkerstaumllla enhetliga villkor foumlr genomfoumlrandet av relevanta bestaumlmmelser i detta direktiv boumlr kommissionen tilldelas genomfoumlrandebefogenheter Granskningsfoumlrfarandet boumlr anvaumlndas foumlr att faststaumllla de tekniska specifikationerna foumlr tillgaumlnglighetskraven den metod som medlemsstaterna boumlr anvaumlnda foumlr att oumlvervaka de beroumlrda webbplatsernas och mobila applikationernas oumlverensstaumlmmelse med dessa krav och naumlrmare bestaumlmmelser om medlemsstaternas rapportering om oumlvervakningsresultaten till kommissionen Det raringdgivande foumlrfarandet boumlr anvaumlndas foumlr antagande av genomfoumlrandeakter foumlr faststaumlllande av en mall foumlr tillgaumlnglighetsutshylaringtanden som inte paringverkar arten och omfattningen av de skyldigheter som foumlljer av detta direktiv men som underlaumlttar tillaumlmpningen av de bestaumlmmelser som foumlreskrivs Dessa befogenheter boumlr utoumlvas i enlighet med Europaparlamentets och raringdets foumlrordning (EU) nr 1822011 (2)

(56) Eftersom maringlet foumlr detta direktiv naumlmligen att inraumltta en harmoniserad marknad foumlr tillgaumlnglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer inte i tillraumlcklig utstraumlckning kan uppnarings av medlemsstaterna eftersom det kraumlver en harmonisering av de nuvarande olika reglerna i deras respektive raumlttsordningar utan snarare kan uppnarings baumlttre paring unionsnivaring kan unionen vidta aringtgaumlrder i enlighet med subsidiashyritetsprincipen i artikel 5 i foumlrdraget om Europeiska unionen I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel garingr detta direktiv inte utoumlver vad som aumlr noumldvaumlndigt foumlr att uppnaring detta maringl

HAumlRIGENOM FOumlRESKRIVS FOumlLJANDE

Artikel 1

Syfte och tillaumlmpningsomraringde

1 Foumlr att foumlrbaumlttra den inre marknadens funktionssaumltt syftar detta direktiv till tillnaumlrmning av medlemsstaternas lagar och andra foumlrfattningar naumlr det gaumlller tillgaumlnglighetskraven avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer foumlr att daumlrigenom goumlra dessa webbplatser och mobila applikationer mer tillgaumlngliga foumlr anvaumlndare saumlrskilt personer med funktionsnedsaumlttning

2 I detta direktiv faststaumllls bestaumlmmelser som kraumlver att medlemsstaterna ska saumlkerstaumllla att offentliga myndigheters webbplatser oavsett vilken anordning som anvaumlnds foumlr aringtkomst och mobila applikationer uppfyller tillgaumlnglighetskraven i artikel 4

3 Detta direktiv aumlr inte tillaumlmpligt paring foumlljande webbplatser och mobila applikationer

a) Webbplatser och mobila applikationer tillhoumlrande radio- och televisionsfoumlretag med uppdrag i allmaumlnhetens tjaumlnst samt deras dotterbolag liksom foumlr andra organ eller deras dotterbolag foumlr fullgoumlrandet av ett uppdrag att verka i allmaumlnhetens tjaumlnst paring radio- eller tv-omraringdet

b) Webbplatser och mobila applikationer tillhoumlrande icke-statliga organisationer som inte tillhandaharingller tjaumlnster som aumlr vaumlsentliga foumlr allmaumlnheten eller tjaumlnster som specifikt tillgodoser behoven foumlr eller aumlr avsedda foumlr personer med funktionsnedsaumlttning

4 Detta direktiv aumlr inte tillaumlmpligt paring foumlljande inneharingll paring webbplatser och i mobila applikationer

a) Filformat foumlr dokument som offentliggjorts foumlre den 23 september 2018 om saringdant inneharingll inte behoumlvs foumlr att genomfoumlra de aktiva administrativa foumlrfaranden som foumlljer av den beroumlrda offentliga myndighetens uppgifter

b) Foumlrinspelade tidsberoende media som offentliggjorts foumlre den 23 september 2020

(1) EUT L 123 1252016 s 1 (2) Europaparlamentets och raringdets foumlrordning (EU) nr 1822011 av den 16 februari 2011 om faststaumlllande av allmaumlnna regler och principer

foumlr medlemsstaternas kontroll av kommissionens utoumlvande av sina genomfoumlrandebefogenheter (EUT L 55 2822011 s 13)

Ds 201760 Bilaga

c) Direktsaumlndningar av tidsberoende medier

d) Onlinekartor och onlinekarttjaumlnster saring laumlnge som vaumlsentlig information tillhandaharinglls paring ett tillgaumlngligt digitalt saumltt foumlr kartor som aumlr avsedda foumlr navigering

e) Inneharingll fraringn tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den beroumlrda offentliga myndigheten eller staringr under dess kontroll

f) Reproduktioner av foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar som inte kan goumlras fullstaumlndigt tillgaumlngliga paring grund av

i) att tillgaumlnglighetskraven inte aumlr foumlrenliga med antingen det beroumlrda foumlremaringlets bevarande eller reproduktionens autenticitet (tex vad gaumlller kontrast) eller

ii) att det saknas automatiska loumlsningar till oumlverkomligt pris som skulle goumlra det laumltt att oumlverfoumlra text i handskrifter eller andra foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar till presentationsformat som aumlr foumlrenliga med tillgaumlnglighetskraven

g) Inneharingll i extranaumlt och intranaumlt det vill saumlga webbplatser som endast aumlr tillgaumlngliga foumlr slutna grupper och inte foumlr allmaumlnheten som saringdan som offentliggjorts foumlre den 23 september 2019 fram till dess att saringdana webbplatser genomgaringr en omfattande oumlversyn

h) Inneharingll paring webbplatser och i mobila applikationer som raumlknas som arkiverat vilket innebaumlr att de endast har inneharingll som varken aumlr noumldvaumlndigt foumlr att genomfoumlra aktiva administrativa foumlrfaranden eller uppdateras eller redigeras efter den 23 september 2019

5 Medlemsstaterna faringr undanta webbplatser och mobila applikationer tillhoumlrande skolor daghem och foumlrskolor fraringn detta direktivs tillaumlmpning med undantag av inneharingll som haumlnfoumlr sig till vaumlsentliga administrativa funktioner online

Artikel 2

Minimiharmonisering

Medlemsstaterna faringr bibeharinglla eller infoumlra aringtgaumlrder i enlighet med unionsraumltten som garingr utoumlver de minimikrav som faststaumllls i detta direktiv foumlr webbplatsers och mobila applikationers tillgaumlnglighet

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv avses med

1 offentlig myndighet statliga regionala eller lokala myndigheter offentligraumlttsliga organ enligt definitionen i led 4 i artikel 21 i Europaparlamentets och raringdets direktiv 201424EU eller sammanslutningar av en eller flera saringdana myndigheter eller ett eller flera saringdana offentligraumlttsliga organ om dessa sammanslutningar saumlrskilt inraumlttats foumlr att tillgodose behov i det allmaumlnnas intresse utan industriell eller kommersiell karaktaumlr

2 mobil applikation en programvara som utformas och utvecklas av eller paring uppdrag av offentliga myndigheter foumlr anvaumlndning av allmaumlnheten i mobila enheter som smarttelefoner och pekplattor I detta ingaringr inte sjaumllva den programvara som styr dessa enheter (mobila operativsystem) eller sjaumllva datorutrustningen

3 standard en standard i enlighet med definitionen i artikel 2 led 1 i foumlrordning (EU) nr 10252012

4 europeisk standard en europeisk standard enligt definitionen i artikel 2 led 1 b i foumlrordning (EU) nr 10252012

5 harmoniserad standard en harmoniserad standard enligt definitionen i artikel 2 led 1 c i foumlrordning (EU) nr 10252012

6 tidsberoende media medier av foumlljande typ enbart ljud enbart video kombination av ljud och video enbart ljud och eller video i kombination med interaktion

Ds 201760 Bilaga

7 foumlremaringl fraringn kulturarvssamlingar privat eller offentligt aumlgda foumlremaringl av historiskt konstnaumlrligt arkeologiskt estetiskt vetenskapligt eller tekniskt intresse och som ingaringr i samlingar som bevaras av kulturella institutioner som bibliotek arkiv och museer

8 maumltdata kvantifierade resultat av den oumlvervakningsverksamhet som utfoumlrs foumlr att kontrollera att offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer oumlverensstaumlmmer med tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 Maumltdata omfattar baringde kvantitativa uppgifter om stickprovet av kontrollerade webbplatser och mobila applikationer (antal webbplatser och applikationer eventuellt med antal besoumlkare eller anvaumlndare etc) och kvantitativa uppgifter om tillgaumlnglighetsnivaring

Artikel 4

Tillgaumlnglighetskrav paring offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer

Medlemsstaterna ska saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter vidtar de aringtgaumlrder som aumlr noumldvaumlndiga foumlr att goumlra sina webbplatser och mobila applikationer mer tillgaumlngliga genom att goumlra dem moumljliga att uppfatta hanterbara begripliga och robusta

Artikel 5

Oproportionell boumlrda

1 Medlemsstaterna ska saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter tillaumlmpar tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 i den utstraumlckning som dessa krav inte laumlgger en oproportionell boumlrda paring de offentliga myndigheterna vid tillaumlmpningen av den artikeln

2 Foumlr att bedoumlma i vilken utstraumlckning efterlevnad av tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 innebaumlr en oproportionell boumlrda ska medlemsstaterna saumlkerstaumllla att den beroumlrda offentliga myndigheten beaktar relevanta omstaumlndigheter bland annat foumlljande

a) Den beroumlrda offentliga myndighetens storlek art och resurser

b) Uppskattade kostnader och foumlrdelar foumlr den beroumlrda offentliga myndigheten i foumlrharingllande till de uppskattade foumlrdelarna foumlr personer med funktionsnedsaumlttning med haumlnsyn tagen till hur ofta och under hur laringng tid den specifika webbplatsen och mobila applikationen anvaumlnds

3 Utan att det paringverkar tillaumlmpningen av punkt 1 i denna artikel ska den beroumlrda offentliga myndigheten goumlra den inledande bedoumlmningen av i vilken utstraumlckning oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 innebaumlr en oproportionell boumlrda

4 Om en offentlig myndighet utnyttjar det undantag som foumlreskrivs i punkt 1 i denna artikel foumlr en specifik webbplats eller mobil applikation efter att ha genomfoumlrt den bedoumlmning som avses i punkt 2 i denna artikel ska den i det tillgaumlnglighetsutlaringtande som avses i artikel 7 foumlrklara vilka delar av tillgaumlnglighetskraven som inte kunde uppfyllas och daumlr saring aumlr laumlmpligt tillhandaharinglla tillgaumlngliga alternativ

Artikel 6

Presumtion om oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskrav

1 Inneharingll paring webbplatser och i mobila applikationer som oumlverensstaumlmmer med de harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka haumlnvisningar har offentliggjorts av kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med foumlrordning (EU) nr 10252012 ska foumlrutsaumlttas oumlverensstaumlmma med de tillgaumlnglighetskrav som anges i artikel 4 som omfattas av dessa standarder eller delar av dem

2 Om inga haumlnvisningar till de harmoniserade standarder som avses i punkt 1 i denna artikel har offentliggjorts ska inneharingll i mobila applikationer som oumlverensstaumlmmer med de tekniska specifikationerna eller delar av dem foumlrutsaumlttas oumlverensstaumlmma med de tillgaumlnglighetskrav som anges i artikel 4 och som omfattas av dessa tekniska specifikationer eller delar av dem

Ds 201760 Bilaga

Kommissionen ska anta genomfoumlrandeakter som anger de tekniska specifikationer som avses i foumlrsta stycket i denna punkt Dessa tekniska specifikationer ska uppfylla tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 och ska saumlkerstaumllla en tillgaumlngligshyhetsnivaring som aringtminstone motsvarar den nivaring som saumlkerstaumllls genom europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04)

De genomfoumlrandeakter som avses i andra stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det granskningsfoumlrfarande som avses i artikel 113 Om inga haumlnvisningar till de harmoniserade standarder som avses i punkt 1 i den haumlr artikeln har offentliggjorts ska den foumlrsta av dessa genomfoumlrandeakter antas senast den 23 december 2018

3 Om inga haumlnvisningar till de harmoniserade standarder som avses i punkt 1 i denna artikel har offentliggjorts ska inneharingll paring webbplatser som uppfyller relevanta krav i europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04) eller delar av den foumlrutsaumlttas oumlverensstaumlmma med de tillgaumlnglighetskrav i artikel 4 som omfattas av dessa relevanta krav eller delar av dem

Om inga haumlnvisningar till de harmoniserade standarder som avses i punkt 1 i denna artikel har offentliggjorts och om de tekniska specifikationer som avses i punkt 2 i denna artikel saknas ska inneharingll i mobila applikationer som uppfyller relevanta krav i europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04) eller delar av den foumlrutsaumlttas oumlverensstaumlmma med de tillgaumlnglighetskrav i artikel 4 som omfattas av dessa relevanta krav eller delar av dem

4 Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10 foumlr att aumlndra punkt 3 i denna artikel genom en uppdatering av haumlnvisningen till europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04) saring att de haumlnvisar till en senare version av denna standard eller till en europeisk standard som ersaumltter denna om denna version eller standard uppfyller tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 och saumlkerstaumlller en tillgaumlnglighetsnivaring som minst motsvarar den nivaring som saumlkerstaumllls genom europeisk standard EN 301 549 V112 (2015-04)

Artikel 7

Ytterligare aringtgaumlrder

1 Medlemsstaterna ska saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter tillhandaharingller och regelbundet uppdaterar ett detaljerat fullstaumlndigt och tydligt tillgaumlnglighetsutlaringtande om deras webbplatsers och mobila applikationers oumlverensstaumlmmelse med detta direktiv

Naumlr det gaumlller webbplatser ska tillgaumlnglighetsutlaringtandet laumlmnas i ett tillgaumlngligt format genom anvaumlndning av den mall foumlr tillgaumlnglighetsutlaringtanden som avses i punkt 2 och offentliggoumlras paring den relevanta webbplatsen

Naumlr det gaumlller mobila applikationer ska tillgaumlnglighetsutlaringtandet laumlmnas i ett tillgaumlngligt format genom anvaumlndning av den mall foumlr tillgaumlnglighetsutlaringtanden som avses i punkt 2 och vara tillgaumlnglig paring webbplatsen foumlr den offentliga myndighet som utvecklade den beroumlrda mobila applikationen eller i anslutning till den information som aumlr tillgaumlnglig naumlr man laddar ned applikationen

Utlaringtandet ska inneharinglla foumlljande

a) En foumlrklaring avseende de delar av inneharingllet som inte aumlr tillgaumlngliga och de skaumll som ligger till grund foumlr att de inte aumlr tillgaumlngliga och i foumlrekommande fall de tillgaumlngliga alternativ som finns

b) En beskrivning av och en laumlnk till en kommentarsfunktion som goumlr det moumljligt foumlr vem som helst att meddela den beroumlrda offentliga myndigheten att dess webbplats eller mobila applikation inte uppfyller tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 och att begaumlra ut information som uteslutits i enlighet med artiklarna 14 och 5

c) En laumlnk till det uppfoumlljningsfoumlrfarande som foumlreskrivs i artikel 9 och som kan aringberopas i haumlndelse av ett otillfredsshystaumlllande svar paring meddelandet eller begaumlran

Medlemsstaterna ska saumlkerstaumllla att offentliga myndigheter paring ett tillfredstaumlllande saumltt besvarar detta meddelande eller denna begaumlran inom en rimlig tidsperiod

2 Kommissionen ska anta genomfoumlrandeakter om faststaumlllande av en mall foumlr tillgaumlnglighetsutlaringtanden Dessa genomfoumlrandeakter ska antas i enlighet med det raringdgivande foumlrfarande som avses i artikel 112 Senast den 23 december 2018 ska kommissionen anta den foumlrsta genomfoumlrandeakten

Ds 201760 Bilaga

3 Medlemsstaterna ska vidta aringtgaumlrder foumlr att underlaumltta tillaumlmpningen av de tillgaumlnglighetskrav som anges i artikel 4 paring andra typer av webbplatser eller mobila applikationer aumln de som avses i artikel 12 saumlrskilt webbplatser eller mobila applikationer som omfattas av befintliga nationella lagar om tillgaumlnglighet

4 Medlemsstaterna ska fraumlmja och underlaumltta utbildningsprogram om webbplatsers och mobila applikationers tillgaumlnglighet riktade till relevanta intressenter och personal paring offentliga myndigheter foumlr att laumlra dem att skapa underharinglla och uppdatera webbplatser och mobila applikationer

5 Medlemsstaterna ska vidta noumldvaumlndiga aringtgaumlrder foumlr att oumlka medvetenheten om de tillgaumlnglighetskrav som anges i artikel 4 om deras nytta foumlr anvaumlndare och aumlgare till webbplatser och mobila applikationer och om moumljligheten att laumlmna aringterkoppling om kraven i detta direktiv inte uppfylls i enlighet med denna artikel

6 I samband med den oumlvervakning och rapportering som avses i artikel 8 ska kommissionen underlaumltta samarbetet paring unionsnivaring mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och relevanta intressenter foumlr att utbyta baumlsta praxis och foumlr att se oumlver den oumlvervakningsmetod som avses i artikel 82 marknads- och teknikutvecklingen samt framstegen mot tillgaumlnglighet foumlr webbplatser och mobila applikationer

Artikel 8

Oumlvervakning och rapportering

1 Medlemsstaterna ska paring grundval av den oumlvervakningsmetod som anges i punkt 2 i denna artikel regelbundet oumlvervaka att offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer uppfyller tillgaumlnglighetskraven i artikel 4

2 Kommissionen ska anta genomfoumlrandeakter om faststaumlllande av en metod foumlr oumlvervakning av att webbplatser och mobila applikationer oumlverensstaumlmmer med tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 Denna oumlvervakningsmetod ska vara klar och tydlig oumlverfoumlrbar jaumlmfoumlrbar reproducerbar och laumltt att anvaumlnda Dessa genomfoumlrandeakter ska antas i enlighet med det granskningsfoumlrfarande som avses i artikel 113 Senast den 23 december 2018 ska kommissionen anta den foumlrsta genomfoumlrandeakten

3 Den metod foumlr oumlvervakning som avses i punkt 2 faringr beakta expertanalys och ska omfatta

a) periodiciteten foumlr oumlvervakningen och stickprov av webbplatser och mobila applikationer som ska vara foumlremaringl foumlr oumlvervakning

b) paring webbplatsnivaring stickprov av webbplatser och inneharingllet paring dessa webbplatser

c) paring mobil applikationsnivaring det inneharingll som ska kontrolleras med beaktande av tidpunkten foumlr naumlr applikationen foumlrst slaumlpptes ut och senare uppdateringar av funktioner

d) en beskrivning av hur oumlverensstaumlmmelse eller bristande oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven i artikel 4 ska paringvisas i tillraumlcklig grad med direkt haumlnvisning naumlr det aumlr laumlmpligt till relevanta beskrivningar i den harmoniserade standarden eller om saringdan saknas i de tekniska specifikationer som avses i artikel 62 eller i den europeiska standard som avses i artikel 63

e) om brister konstateras en mekanism foumlr att tillhandaharinglla data och information om oumlverensstaumlmmelsen med tillgaumlngshylighetskraven i artikel 4 i ett format som de offentliga myndigheterna kan anvaumlnda foumlr att raumltta till bristerna och

f) laumlmpliga arrangemang inklusive vid behov exempel och riktlinjer foumlr automatiska och manuella kontroller samt anvaumlndbarhetskontroller i kombination med en beskrivning av hur stickprov boumlr utfoumlras paring ett saumltt som oumlverensstaumlmmer med periodiciteten foumlr oumlvervakningen och rapporteringen

4 Senast den 23 december 2021 och daumlrefter vart tredje aringr ska medlemsstaterna oumlverlaumlmna en rapport till kommissionen om resultatet av oumlvervakningen inbegripet maumltdata Rapporten ska utarbetas paring grundval av de bestaumlmmelser om rapportering som avses i punkt 6 i denna artikel Rapporten ska ocksaring omfatta uppgifter om anvaumlndningen av det uppfoumlljningsfoumlrfarande som avses i artikel 9

Ds 201760 Bilaga

5 Med avseende paring de aringtgaumlrder som antas i enlighet med artikel 7 ska den foumlrsta rapporten aumlven omfatta foumlljande

a) En beskrivning av de mekanismer som medlemsstaterna har infoumlrt foumlr samraringdet med relevanta intressenter om tillgaumlnglighet avseende webbplatser och mobila applikationer

b) Foumlrfaranden foumlr att offentliggoumlra utveckling inom tillgaumlnglighetspolitiken foumlr webbplatser och mobila applikationer

c) Erfarenheter och resultat fraringn genomfoumlrandet av reglerna om oumlverensstaumlmmelse med tillgaumlnglighetskraven i artikel 4

d) Uppgifter om utbildning och verksamhet foumlr oumlkad medvetenhet

Om betydande aumlndringar har gjorts av de aringtgaumlrder som avses i foumlrsta stycket ska medlemsstaterna i sina daumlrefter foumlljande rapporter inneharinglla uppgifter om dessa aumlndringar

6 Inneharingllet i samtliga rapporter dock inte noumldvaumlndigtvis foumlrteckningen oumlver de granskade webbplatserna mobila applikationerna eller offentliga myndigheterna ska offentliggoumlras i ett tillgaumlngligt format Kommissionen ska anta genomfoumlrandeakter om faststaumlllande av naumlrmare bestaumlmmelser om medlemsstaternas rapportering till kommissionen Dessa genomfoumlrandeakter ska antas i enlighet med det granskningsfoumlrfarande som avses i artikel 113 Senast den 23 december 2018 ska kommissionen anta den foumlrsta genomfoumlrandeakten

7 Senast den 23 september 2018 ska medlemsstaterna underraumltta kommissionen om det organ som utsetts foumlr att genomfoumlra oumlvervakningen och rapporteringen

Artikel 9

Uppfoumlljningsfoumlrfarande

1 Medlemsstaterna ska saumlkerstaumllla att det finns ett tillfredstaumlllande och effektivt uppfoumlljningsfoumlrfarande foumlr att saumlkerstaumllla efterlevnaden av detta direktiv i foumlrharingllande till kraven i artiklarna 4 5 och 71 Medlemsstaterna ska saumlrskilt saumlkerstaumllla att det finns ett uppfoumlljningsfoumlrfarande tex en moumljlighet att kontakta en ombudsman foumlr att saumlkerstaumllla en effektiv hantering av meddelanden eller begaumlranden som tagits emot i enlighet med artikel 71 b och foumlr att se oumlver den bedoumlmning som avses i artikel 5

2 Senast den 23 september 2018 ska medlemsstaterna underraumltta kommissionen om det organ som ansvarar foumlr efterlevnaden av detta direktiv

Artikel 10

Utoumlvande av delegeringen

1 Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med foumlrbeharingll foumlr de villkor som anges i denna artikel

2 Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 64 ska ges till kommissionen tills vidare fraringn och med den 23 juni 2017

3 Den delegering av befogenhet som avses i artikel 64 faringr naumlr som helst aringterkallas av Europaparlamentet eller raringdet Ett beslut om aringterkallelse innebaumlr att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphoumlr att gaumllla Beslutet faringr verkan dagen efter det att det offentliggoumlrs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum Det paringverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har traumltt i kraft

4 Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samraringda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om baumlttre lagstiftning

Ds 201760 Bilaga

5 Saring snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och raringdet denna

6 En delegerad akt som antas enligt artikel 64 ska traumlda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller raringdet har gjort invaumlndningar mot den delegerade akten inom en period paring tvaring maringnader fraringn den dag daring akten delgavs Europaparshylamentet och raringdet eller om baringde Europaparlamentet och raringdet foumlre utgaringngen av den perioden har underraumlttat kommissionen om att de inte kommer att invaumlnda Denna period ska foumlrlaumlngas med tvaring maringnader paring Europaparlamentets eller raringdets initiativ

Artikel 11

Kommitteacutefoumlrfarande

1 Kommissionen ska bitraumldas av en kommitteacute Denna kommitteacute ska vara en kommitteacute i den mening som avses i foumlrordning (EU) nr 1822011

2 Naumlr det haumlnvisas till denna punkt ska artikel 4 i foumlrordning (EU) nr 1822011 tillaumlmpas

Artikel 12

Infoumlrlivande

1 Medlemsstaterna ska saumltta i kraft de bestaumlmmelser i lagar och andra foumlrfattningar som aumlr noumldvaumlndiga foumlr att foumllja detta direktiv senast den 23 september 2018 De ska genast underraumltta kommissionen om detta

Naumlr en medlemsstat antar dessa bestaumlmmelser ska de inneharinglla en haumlnvisning till detta direktiv eller aringtfoumlljas av en saringdan haumlnvisning naumlr de offentliggoumlrs Naumlrmare foumlreskrifter om hur haumlnvisningen ska goumlras ska varje medlemsstat sjaumllv utfaumlrda

2 Medlemsstaterna ska till kommissionen oumlverlaumlmna texten till de centrala bestaumlmmelser i nationell raumltt som de antar inom det omraringde som omfattas av detta direktiv

3 Medlemsstaterna ska tillaumlmpa dessa bestaumlmmelser enligt foumlljande

a) Foumlr offentliga myndigheters webbplatser som inte offentliggjorts foumlre den 23 september 2018 fraringn och med den 23 september 2019

b) Foumlr alla offentliga myndigheters webbplatser som inte omfattas av led a fraringn och med den 23 september 2020

c) Foumlr offentliga myndigheters mobila applikationer fraringn och med den 23 juni 2021

Artikel 13

Oumlversyn

Kommissionen ska goumlra en oumlversyn av tillaumlmpningen av detta direktiv senast den 23 juni 2022 Vid denna oumlversyn ska haumlnsyn tas till medlemsstaternas rapporter om resultatet av den oumlvervakning som anges i artikel 8 och anvaumlndning av det uppfoumlljningsfoumlrfarande som anges i artikel 9 Den boumlr aumlven inneharinglla en oumlversyn av tekniska framsteg som skulle kunna goumlra tillgaumlngligheten laumlttare att aringstadkomma foumlr vissa typer av inneharingll som undantas fraringn detta direktivs tillaumlmpningsomraringde Resultatet av denna oumlversyn ska offentliggoumlras i ett tillgaumlngligt format

Artikel 14

Ikrafttraumldande

Detta direktiv traumlder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning

Ds 201760 Bilaga

Artikel 15

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna

Utfaumlrdat i Strasbourg den 26 oktober 2016

Paring Europaparlamentets vaumlgnar I LESAY

Ordfoumlrande

Paring raringdets vaumlgnar M SCHULZ

Ordfoumlrande

Departementsserien 2017 Kronologisk foumlrteckning

1 Elektronisk oumlvervakning av kontaktfoumlrbud Ju

2 Aringldersdifferentierat underharingllsstoumld och houmljt grundavdrag foumlr bidragsskyldiga foumlraumlldrar S

3 Genomfoumlrande av ICT-direktivet Ju

4 Sjukpenning i avvaktan paring slutligt beslut S

5 Effektivare sanktioner i livsmedels-kedjan mm N

6 Foumlrslag till lag om ersaumlttning till personer som har faringtt aumlndrad koumlnstillhoumlrighet faststaumllld i vissa fall S

7 Kommunikation foumlr varingr gemensamma saumlkerhet Uppdrag om en utvecklad och saumlker kommunikationsloumlsning foumlr aktoumlrer inom allmaumln ordning saumlkerhet haumllsa och foumlrsvar Ju

8 Kultursamverkan foumlr ett Sverige som haringller ihop Framtida inriktning och utvecklingsmoumljligheter foumlr kultursamverkansmodellen Ku

9 Foumlrstaumlrkt rehabilitering foumlr aringtergaringng i arbete S

10 ILOs konvention om anstaumlndiga arbetsvillkor foumlr husharingllsarbetare A

11 Aumlndrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestoumld S

12 Om foumlrenklat beslutsfattande och saumlrskilda boendeformer foumlr aumlldre S

13 Skadestaringndets bestaumlmmande vid finansiell raringdgivning Fi

14 Vissa aumlndringar i laumlkemedelslagen S

15 Oumlkat konsulaumlrt skydd foumlr unionsmedborgare och deras familjemedlemmar Genomfoumlrande av direktiv (EU) 2015637 UD

16 Arbetsplatsinspektioner och houmljd saumlrskild avgift Ju

17 En ny lag om foumlrsaumlkringsdistribution Fi

18 Karensavdrag ndash en mer raumlttvis sjaumllvrisk S

19 Anpassningar av de fastighetsraumlttsliga associationsraumlttsliga transportraumlttsliga och immaterialraumlttsliga foumlrfattningarna till dataskyddsfoumlrordningen Ju

20 Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms Kalmar och Blekinge laumln Fi

21 Skyldighet foumlr vissa offentliga funktionaumlrer att anmaumlla innehav av finansiella instrument Fi

22 Utstationering och vaumlgtransporter A

23 Kompletterande bestaumlmmelser till EUs foumlrordning om personlig skyddsutrustning Fi

24 Skjutvapen och explosiva varor ndash Skaumlrpta straff foumlr de grova brotten Ju

25 Nya ungdomsparingfoumlljder Ju

26 En anpassning till dataskyddsfoumlrordningen ndash kreditupplysningslagen och naringgra andra foumlrfattningar Ju

27 Genomfoumlrande av saumlsongsanstaumlllnings-direktivet Ju

28 En anpassning till dataskydds-foumlrordningen av dataskyddsbestaumlm-melser inom Naumlringsdepartementets verksamhetsomraringde N

29 Utoumlkade moumljligheter till utbyte av laumlkemedel S

30 Ett entreprenoumlrsansvar i bygg-och anlaumlggningsbranschen A

31 Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling Fi

32 Biologiskt maringngfald och ekosystem-tjaumlnster Kontrollstation 2016 M

33 Anpassningar till dataskydds-foumlrordningen av registerfoumlrfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsomraringde A

34 Aumlndringar i bestaumlmmelser om val till Sametinget K

35 Koumlrkortslaringn A

36 En snabbare lagfoumlring Foumlrsoumlksprojekt med ett snabbfoumlrfarande i brottmaringl Ju

37 Frekventa och omfattande aumlrenden om utlaumlmnande av allmaumln handling Ju

38 Livstidsstraff foumlr mord Ju

39 Legitimation foumlr haumllso- och sjukvaringrdskuratorer S

40 Aumlndringar i vissa foumlrfattningar inom Finansdepartementets ansvarsomraringde med anledning av EUs dataskydds-reform Fi

41 En omarbetad domstolsdatalag Anpassning till EUs dataskyddsfoumlrordning Ju

42 Foumlljdaumlndringar till ny foumlrvaltnings-lag Ju

43 Konsultation i fraringgor som roumlr det samiska folket Ku

44 Elmarknadslag M

45 En omarbetad utlaumlnningsdatalag Anpassning till EUs dataskydds-foumlrordning Ju

46 Kriminalvaringrdens datalag Anpassning till EUs dataskyddsfoumlrordning Ju

47 Utredningar avseende vissa skador och doumldsfall S

48 Statistik paring upphandlingsomraringdet Fi

49 Omedelbart omhaumlndertagande av barn och unga i vissa internationella situationer S

50 Ett moderniserat medinflytande foumlr totalfoumlrsvarspliktiga Fouml

51 Swedenrsquos sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste mana-gement M

52 Tillgaringng till upphovsraumlttsligt skyddat material foumlr personer med laumlsnedsaumlttning Ju

53 Raumltten till offentlig foumlrsvarare Genomfoumlrande av EUs raumlttshjaumllps-direktiv Ju

54 En anpassning till dataskyddsfoumlrordningen av foumlrfattningar inom Miljouml- och energidepartementets verksamhetsomraringde M

55 En karensdag mindre i arbetsloumlshetsfoumlrsaumlkringen A

56 Bastjaumlnstgoumlring foumlr laumlkare S

57 Foumlljdaumlndringar till aumlndrade mediegrundlagar Ju

58 EUs dataskyddsreform ndash anpassningar av vissa foumlrfattningar om allmaumln ordning och saumlkerhet Ju

59 Regelfoumlrenklingar inom ekonomisk familjepolitik S

60 Genomfoumlrande av webbtillgaumlnglighets-direktivet Fi

Departementsserien 2017 Systematisk foumlrteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

ILOs konvention om anstaumlndiga arbetsvillkor foumlr husharingllsarbetare [10]

Utstationering och vaumlgtransporter [22]

Ett entreprenoumlrsansvar i bygg- och anlaumlggningsbranschen [30]

Anpassningar till dataskyddsfoumlrordningen av registerfoumlrfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsomraringde [33]

Koumlrkortslaringn [35]

En karensdag mindre i arbetsloumlshetsfoumlrsaumlkringen [55]

Finansdepartementet

Skadestaringndets bestaumlmmande vid finansiell raringdgivning [13]

En ny lag om foumlrsaumlkringsdistribution [17]

Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms Kalmar och Blekinge laumln [20]

Skyldighet foumlr vissa offentliga funktionaumlrer att anmaumlla innehav av finansiella instrument [21]

Kompletterande bestaumlmmelser till EUs foumlrordning om personlig skyddsutrustning [23]

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling [31]

Aumlndringar i vissa foumlrfattningar inom Finansdepartementets ansvarsomraringde med anledning av EUs dataskyddsreform [40]

Statistik paring upphandlingsomraringdet [48]

Genomfoumlrande av webbtillgaumlnglighets-direktivet [60]

Foumlrsvarsdepartementet

Ett moderniserat medinflytande foumlr totalfoumlrsvarspliktiga [50]

Justitiedepartementet

Elektronisk oumlvervakning av kontaktfoumlrbud [1]

Genomfoumlrande av ICT-direktivet [3]

Kommunikation foumlr varingr gemensamma saumlkerhet Uppdrag om en utvecklad och saumlker kommunikationsloumlsning foumlr aktoumlrer inom allmaumln ordning saumlkerhet haumllsa och foumlrsvar [7]

Arbetsplatsinspektioner och houmljd saumlrskild avgift [16]

Anpassningar av de fastighetsraumlttsliga associationsraumlttsliga transportraumlttsliga och immaterialraumlttsliga foumlrfattningarna till dataskyddsfoumlrordningen [19]

Skjutvapen och explosiva varor ndash Skaumlrpta straff foumlr de grova brotten [24]

Nya ungdomsparingfoumlljder [25]

En anpassning till dataskyddsfoumlrordningen ndash kreditupplysningslagen och naringgra andra foumlrfattningar [26]

Genomfoumlrande av saumlsongsanstaumlllnings- direktivet [27]

En snabbare lagfoumlring Foumlrsoumlksprojekt med ett snabbfoumlrfarande i brottmaringl [36]

Frekventa och omfattande aumlrenden om utlaumlmnande av allmaumln handling [37]

Livstidsstraff foumlr mord [38]

En omarbetad domstolsdatalag Anpassning till EUs dataskyddsfoumlrordning [41]

Foumlljdaumlndringar till ny foumlrvaltningslag [42]

En omarbetad utlaumlnningsdatalag Anpassning till EUs dataskyddsfoumlrordning [45]

Kriminalvaringrdens datalag Anpassning till EUs dataskyddsfoumlrordning [46]

Tillgaringng till upphovsraumlttsligt skyddat material foumlr personer med laumlsnedsaumlttning [52]

Raumltten till offentlig foumlrsvarare Genomfoumlrande av EUs raumlttshjaumllpsdirektiv [53]

Foumlljdaumlndringar till aumlndrade mediegrundlagar [57]

EUs dataskyddsreform ndash anpassningar av vissa foumlrfattningar om allmaumln ordning och saumlkerhet [58]

Kulturdepartementet

Kultursamverkan foumlr ett Sverige som haringller ihop Framtida inriktning och utvecklingsmoumljligheter foumlr kultursamverkansmodellen [8]

Aumlndringar i bestaumlmmelser om val till Sametinget [34]

Konsultation i fraringgor som roumlr det samiska folket [43]

Miljouml- och energidepartementet

Biologisk maringngfald och ekosystemtjaumlnster Kontrollstation 2016 [32]

Elmarknadslag [44]

Swedenrsquos sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management [51]

En anpassning till dataskyddsfoumlrordningen av foumlrfattningar inom Miljouml- och energidepartementets verksamhetsomraringde [54]

Naumlringsdepartementet

Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan mm [5]

En anpassning till dataskyddsfoumlrordningen av dataskyddsbestaumlmmelser inom Naumlringsdepartementets verksamhets-omraringde [28]

Socialdepartementet

Aringldersdifferentierat underharingllsstoumld och houmljt grundavdrag foumlr bidragsskyldiga foumlraumlldrar [2]

Sjukpenning i avvaktan paring slutligt beslut [4]

Foumlrslag till lag om ersaumlttning till personer som har faringtt aumlndrad koumlnstillhoumlrighet faststaumllld i vissa fall [6]

Foumlrstaumlrkt rehabilitering foumlr aringtergaringng i arbete [9]

Aumlndrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestoumld [11]

Om foumlrenklat beslutsfattande och saumlrskilda boendeformer foumlr aumlldre [12]

Vissa aumlndringar i laumlkemedelslagen [14]

Karensavdrag ndash en mer raumlttvis sjaumllvrisk [18]

Utoumlkade moumljligheter till utbyte av laumlkemedel [29]

Legitimation foumlr haumllso- och sjukvaringrdskuratorer [39]

Utredningar avseende vissa skador och doumldsfall [47]

Omdelbart omhaumlndertagande av barn och unga i vissa internationella situationer [49]

Bastjaumlnstgoumlring foumlr laumlkare [56]

Regelfoumlrenklingar inom ekonomisk familjepolitik [59]

Utrikesdepartementet

Oumlkat konsulaumlrt skydd foumlr unionsmedborgare och deras familjemedlemmar Genomfoumlrande av direktiv (EU) 2015637 [15]

Inneharingll

1 Sammanfattning

2 Foumlrfattningsfoumlrslag



Definitioner






Tillsyn

Anmaumllan

Raumlttelse



3 Aumlrendet

4 Krav paring tillgaumlnglighet i gaumlllande raumltt

41 Inledning


43 Regeringsformen




47 Kommunallagen

48 Radio-och tv-lagen


5 Internationella standarder och nationella riktlinjer foumlr webbpublicering




6 Lagstiftning i andra laumlnder roumlrande tillgaumlnglighet

61 Inledning

62 Danmark

63 Norge

64 Spanien

65 USA
























861 Inledning


863 Kartor











8101 Oumlvervakning






10 Konsekvens-och kostnadsanalys

101 Inledning










1061 Minskad manuell aumlrendehantering foumlr offentlig verksamhet



1071 Webbplatser













1013 Klimat-och miljoumlkonsekvenser




1 sect

2 sect

3 sect

4 sect

5 sect

6 sect

7 sect

8 sect

9 sect

10 sect

11 sect

12 sect

13 sect

14 sect

15 sect

16 sect

17 sect

18 sect

19 sect

20 sect

21 sect

22 sect

23 sect

24 sect


Bilaga EUROPAPARLAMENTETS OCH RAringDETS DIREKTIV (EU) 20162102 av den 26 oktober 2016 om tillgaumlnglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer




Finansdepartementet



Kulturdepartementet



Socialdepartementet


SOU och Ds kan koumlpas fraringn Wolters Kluwers kundserviceBestaumlllningsadress Wolters Kluwers kundservice 106 47 StockholmOrdertelefon 08-598 191 90E-post kundservicewolterskluwerseWebbplats wolterskluwerseoffentligapublikationer

Foumlr remissutsaumlndningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB paring uppdrag av Regeringskansliets foumlrvaltningsavdelningSvara paring remiss ndash hur och varfoumlr Statsraringdsberedningen SB PM 20032 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning foumlr dem som ska svara paring remiss Haumlftet aumlr gratis och kan laddas ner som pdf fraringn eller bestaumlllas paring regeringenseremisser

Omslag Regeringskansliets standardTryck Elanders Sverige AB Stockholm 2017

ISBN 978-91-38-24710-5ISSN 0284-6012

Inneharingll

1 Sammanfattning 7

3 Aumlrendet 19

41 Inledning 21

47 Kommunallagen 25

61 Inledning 33

62 Danmark 33

63 Norge 33

64 Spanien 34

65 USA 34

101 Inledning 121

Sammanfattning

Definitioner

Tillsyn

Anmaumllan

Raumlttelse

Aumlrendet

41 Inledning

43 Regeringsformen

47 Kommunallagen

61 Inledning

62 Danmark

63 Norge

64 Spanien

65 USA

Foumlrslag

8 20150278 (COD)

Foumlrslag

Inledning

Foumlrslag

861 Inledning

ndash enbart ljud

ndash enbart video

Foumlrslag

863 Kartor

Undantaget

Foumlrslag

8101 Oumlvervakning

Rapportering

Anmaumllan

Oumlvervaumlganden

Instansordning mm

101 Inledning

verksamhet

1071 Webbplatser

Enkel Medel Komplex

Kostnad 90 000 kr 183 333 kr 358 333 kr

AP-fonder 6

genomsnitt

Totalt antal

webbplatser

110 7 770

76 9 684

Totalt 290 72 3 214

(+- 10 )

2018 2019 2020

genomsnitt

Totalt

Totalt 20 298

(+- 10 )

2018 2019 2020

1 sect

2 sect

3 sect

4 sect

5 sect

6 sect

7 sect

8 sect

9 sect

10 sect

11 sect

12 sect

13 sect

14 sect

15 sect

16 sect

17 sect

18 sect

19 sect

20 sect

21 sect

22 sect

23 sect

24 sect

Ds 201760 Bilaga

DIREKTIV

Ds 201760 Bilaga

Artikel 1

Ds 201760 Bilaga

Artikel 2

Minimiharmonisering

Artikel 3

Definitioner

Ds 201760 Bilaga

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 6

Ds 201760 Bilaga

Artikel 7

Ds 201760 Bilaga

Artikel 8

Ds 201760 Bilaga

Artikel 9

Artikel 10

Ds 201760 Bilaga

Artikel 11

Artikel 12

Infoumlrlivande

Artikel 13

Oumlversyn

Artikel 14

Ikrafttraumldande

Ds 201760 Bilaga

Artikel 15

Adressater

Ordfoumlrande

44 Elmarknadslag M

Finansdepartementet

Kulturdepartementet

Elmarknadslag [44]

Socialdepartementet

Inneharingll

1 Sammanfattning



Definitioner






Tillsyn

Anmaumllan

Raumlttelse



3 Aumlrendet


41 Inledning


43 Regeringsformen




47 Kommunallagen








61 Inledning

62 Danmark

63 Norge

64 Spanien

65 USA
























861 Inledning


863 Kartor











8101 Oumlvervakning







101 Inledning













1071 Webbplatser

















1 sect

2 sect

3 sect

4 sect

5 sect

6 sect

7 sect

8 sect

9 sect

10 sect

11 sect

12 sect

13 sect

14 sect

15 sect

16 sect

17 sect

18 sect

19 sect

20 sect

21 sect

22 sect

23 sect

24 sect






Finansdepartementet



Kulturdepartementet



Socialdepartementet


Inneharingll

1 Sammanfattning 7

3 Aumlrendet 19

41 Inledning 21

47 Kommunallagen 25

61 Inledning 33

62 Danmark 33

63 Norge 33

64 Spanien 34

65 USA 34

101 Inledning 121

Sammanfattning

Definitioner

Tillsyn

Anmaumllan

Raumlttelse

Aumlrendet

41 Inledning

43 Regeringsformen

47 Kommunallagen

61 Inledning

62 Danmark

63 Norge

64 Spanien

65 USA

Foumlrslag

8 20150278 (COD)

Foumlrslag

Inledning

Foumlrslag

861 Inledning

ndash enbart ljud

ndash enbart video

Foumlrslag

863 Kartor

Undantaget

Foumlrslag

8101 Oumlvervakning

Rapportering

Anmaumllan

Oumlvervaumlganden

Instansordning mm

101 Inledning

verksamhet

1071 Webbplatser

Enkel Medel Komplex

Kostnad 90 000 kr 183 333 kr 358 333 kr

AP-fonder 6

genomsnitt

Totalt antal

webbplatser

110 7 770

76 9 684

Totalt 290 72 3 214

(+- 10 )

2018 2019 2020

genomsnitt

Totalt

Totalt 20 298

(+- 10 )

2018 2019 2020

1 sect

2 sect

3 sect

4 sect

5 sect

6 sect

7 sect

8 sect

9 sect

10 sect

11 sect

12 sect

13 sect

14 sect

15 sect

16 sect

17 sect

18 sect

19 sect

20 sect

21 sect

22 sect

23 sect

24 sect

Ds 201760 Bilaga

DIREKTIV

Ds 201760 Bilaga

Artikel 1

Ds 201760 Bilaga

Artikel 2

Minimiharmonisering

Artikel 3

Definitioner

Ds 201760 Bilaga

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 6

Ds 201760 Bilaga

Artikel 7

Ds 201760 Bilaga

Artikel 8

Ds 201760 Bilaga

Artikel 9

Artikel 10

Ds 201760 Bilaga

Artikel 11

Artikel 12

Infoumlrlivande

Artikel 13

Oumlversyn

Artikel 14

Ikrafttraumldande

Ds 201760 Bilaga

Artikel 15

Adressater

Ordfoumlrande

44 Elmarknadslag M

Finansdepartementet

Kulturdepartementet

Elmarknadslag [44]

Socialdepartementet

Inneharingll

1 Sammanfattning



Definitioner






Tillsyn

Anmaumllan

Raumlttelse



3 Aumlrendet


41 Inledning


43 Regeringsformen




47 Kommunallagen








61 Inledning

62 Danmark

63 Norge

64 Spanien

65 USA
























861 Inledning


863 Kartor











8101 Oumlvervakning







101 Inledning













1071 Webbplatser

















1 sect

2 sect

3 sect

4 sect

5 sect

6 sect

7 sect

8 sect

9 sect

10 sect

11 sect

12 sect

13 sect

14 sect

15 sect

16 sect

17 sect

18 sect

19 sect

20 sect

21 sect

22 sect

23 sect

24 sect






Finansdepartementet



Kulturdepartementet



Socialdepartementet


61 Inledning 33

62 Danmark 33

63 Norge 33

64 Spanien 34

65 USA 34

101 Inledning 121

Sammanfattning

Definitioner

Tillsyn

Anmaumllan

Raumlttelse

Aumlrendet

41 Inledning

43 Regeringsformen

47 Kommunallagen

61 Inledning

62 Danmark

63 Norge

64 Spanien

65 USA

Foumlrslag

8 20150278 (COD)

Foumlrslag

Inledning

Foumlrslag

861 Inledning

ndash enbart ljud

ndash enbart video

Foumlrslag

863 Kartor

Undantaget

Foumlrslag

8101 Oumlvervakning

Rapportering

Anmaumllan

Oumlvervaumlganden

Instansordning mm

101 Inledning

verksamhet

1071 Webbplatser

Enkel Medel Komplex

Kostnad 90 000 kr 183 333 kr 358 333 kr

AP-fonder 6

genomsnitt

Totalt antal

webbplatser

110 7 770

76 9 684

Totalt 290 72 3 214

(+- 10 )

2018 2019 2020

genomsnitt

Totalt

Totalt 20 298

(+- 10 )

2018 2019 2020

1 sect

2 sect

3 sect

4 sect

5 sect

6 sect

7 sect

8 sect

9 sect

10 sect

11 sect

12 sect

13 sect

14 sect

15 sect

16 sect

17 sect

18 sect

19 sect

20 sect

21 sect

22 sect

23 sect

24 sect

Ds 201760 Bilaga

DIREKTIV

Ds 201760 Bilaga

Artikel 1

Ds 201760 Bilaga

Artikel 2

Minimiharmonisering

Artikel 3

Definitioner

Ds 201760 Bilaga

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 6

Ds 201760 Bilaga

Artikel 7

Ds 201760 Bilaga

Artikel 8

Ds 201760 Bilaga

Artikel 9

Artikel 10

Ds 201760 Bilaga

Artikel 11

Artikel 12

Infoumlrlivande

Artikel 13

Oumlversyn

Artikel 14

Ikrafttraumldande

Ds 201760 Bilaga

Artikel 15

Adressater

Ordfoumlrande

44 Elmarknadslag M

Finansdepartementet

Kulturdepartementet

Elmarknadslag [44]

Socialdepartementet

Inneharingll

1 Sammanfattning



Definitioner






Tillsyn

Anmaumllan

Raumlttelse



3 Aumlrendet


41 Inledning


43 Regeringsformen




47 Kommunallagen








61 Inledning

62 Danmark

63 Norge

64 Spanien

65 USA
























861 Inledning


863 Kartor











8101 Oumlvervakning







101 Inledning













1071 Webbplatser

















1 sect

2 sect

3 sect

4 sect

5 sect

6 sect

7 sect

8 sect

9 sect

10 sect

11 sect

12 sect

13 sect

14 sect

15 sect

16 sect

17 sect

18 sect

19 sect

20 sect

21 sect

22 sect

23 sect

24 sect






Finansdepartementet



Kulturdepartementet



Socialdepartementet


101 Inledning 121

Sammanfattning

Definitioner

Tillsyn

Anmaumllan

Raumlttelse

Aumlrendet

41 Inledning

43 Regeringsformen

47 Kommunallagen

61 Inledning

62 Danmark

63 Norge

64 Spanien

65 USA

Foumlrslag

8 20150278 (COD)

Foumlrslag

Inledning

Foumlrslag

861 Inledning

ndash enbart ljud

ndash enbart video

Foumlrslag

863 Kartor

Undantaget

Foumlrslag

8101 Oumlvervakning

Rapportering

Anmaumllan

Oumlvervaumlganden

Instansordning mm

101 Inledning

verksamhet

1071 Webbplatser

Enkel Medel Komplex

Kostnad 90 000 kr 183 333 kr 358 333 kr

AP-fonder 6

genomsnitt

Totalt antal

webbplatser

110 7 770

76 9 684

Totalt 290 72 3 214

(+- 10 )

2018 2019 2020

genomsnitt

Totalt

Totalt 20 298

(+- 10 )

2018 2019 2020

1 sect

2 sect

3 sect

4 sect

5 sect

6 sect

7 sect

8 sect

9 sect

10 sect

11 sect

12 sect

13 sect

14 sect

15 sect

16 sect

17 sect

18 sect

19 sect

20 sect

21 sect

22 sect

23 sect

24 sect

Ds 201760 Bilaga

DIREKTIV

Ds 201760 Bilaga

Artikel 1

Ds 201760 Bilaga

Artikel 2

Minimiharmonisering

Artikel 3

Definitioner

Ds 201760 Bilaga

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 6

Ds 201760 Bilaga

Artikel 7

Ds 201760 Bilaga

Artikel 8

Ds 201760 Bilaga

Artikel 9

Artikel 10

Ds 201760 Bilaga

Artikel 11

Artikel 12

Infoumlrlivande

Artikel 13

Oumlversyn

Artikel 14

Ikrafttraumldande

Ds 201760 Bilaga

Artikel 15

Adressater

Ordfoumlrande

44 Elmarknadslag M

Finansdepartementet

Kulturdepartementet

Elmarknadslag [44]

Socialdepartementet

Inneharingll

1 Sammanfattning



Definitioner






Tillsyn

Anmaumllan

Raumlttelse



3 Aumlrendet


41 Inledning


43 Regeringsformen




47 Kommunallagen








61 Inledning

62 Danmark

63 Norge

64 Spanien

65 USA
























861 Inledning


863 Kartor











8101 Oumlvervakning







101 Inledning













1071 Webbplatser

















1 sect

2 sect

3 sect

4 sect

5 sect

6 sect

7 sect

8 sect

9 sect

10 sect

11 sect

12 sect

13 sect

14 sect

15 sect

16 sect

17 sect

18 sect

19 sect

20 sect

21 sect

22 sect

23 sect

24 sect






Finansdepartementet



Kulturdepartementet



Socialdepartementet


Documents

Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet · 2017. 11. 28. · 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndig heters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighets