Genus i Paradise Hotel - diva-portal.org1026367/FULLTEXT02.pdf · 1 SAMMANFATTNING Titel: Genus i Paradise Hotel - En innehållsanalys av deltagarna sett ur ett genus- och gestaltningsperspektiv

EXAMENSARBETE

Genus i Paradise HotelEn innehållsanalys av deltagarna sett ur ett genus- och gestaltningsperspektiv

Johanna FredrikssonLisa Krause

2014

Filosofie kandidatexamenMedie- och kommunikationsvetenskap

Luleå tekniska universitetInstitutionen för konst, kommunikation och lärande

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Examensarbete MKV Kandidat, V0012F

Genus i Paradise Hotel EN INNEHÅLLSANALYS AV DELTAGARNA SETT UR ETT GENUS- OCH

GESTALTNINGSPERSPEKTIV

Johanna Fredriksson, Lisa Krause

[email protected], [email protected]

2014-06-02

1

SAMMANFATTNING

Titel: Genus i Paradise Hotel - En innehållsanalys av deltagarna sett ur ett genus- och

gestaltningsperspektiv

Författare: Johanna Fredriksson och Lisa Krause

Avsikten med denna uppsats har varit att granska deltagarna i Paradise Hotel 2013/14 ur ett

genus- och gestaltningsperspektiv, och undersöka vilka stereotyper som gör sig synliga i

programmet. Undersökningen har skett i form av en innehållsanalys med teorierna; bilder och

tilltal, genusteori, och gestaltningsteori som grund.

Det utvalda materialet utgörs av ett strategiskt urval, av åtta händelserika scener. I det första

analyssteget granskades handlingen i scenerna, därefter gjordes en granskning av innehållet i

scenerna utifrån tre olika teorier; bilder och tilltal, genusperspektivet och gestaltningsteorin.

Resultaten visar att genusordningen i Paradise Hotel bekräftar bilden av dagens ojämnställda

samhälle. Alla scenerna reproducerar teorierna om ojämna könsförhållanden och

stereotypskapandet.

Antal sidor: 64

Kurs: Examensarbete MKV Kandidat, V0012F

Universitet: Luleå Tekniska Universitet

Termin: VT 14

Handledare: Staffan Sundin

Examinator: Inger Lindstedt

Nyckelord: Genus, könsroller, stereotyper, Paradise Hotel, maskulinitet, femininitet,

dokusåpa, gestaltning.

2

ABSTRACT

The purpose with this essay has been to examine the participants in Paradise Hotel 2013/14

through a gender- and representation perspective, and to examine which stereotypes are

visible in the program. The examination is made with help from a content analysis with

theories of; pictures and appeal, gender theory and representation theory as a basis.

The selected material is a strategic selection of eight scenes filled with happenings. The first

step in the analysis was to examine what happens in the scene, after that the content of the

scenes were examined based on three different theories; pictures and appeal, gender-

perspective and representation theory.

The result shows that the gender-order in Paradise Hotel confirms the picture of today's

uneven society. All scenes reproduce theories of unequal gender relations and the creation of

stereotypes.

Keywords: Gender, gender roles, stereotypes, Paradise Hotel, masculinity, femininity,

reality show, representation.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning

Abstract

Innehållsförteckning

1. Inledning .............................................................................................................................. 6

2. Bakgrund ............................................................................................................................... 8

2.1 Dokusåpor ............................................................................................................................ 8

2.1.1 Paradie hotel ................................................................................................................ 8

2.1.2 Formatbeskrivning ....................................................................................................... 9

2.1.3 Castingprocessen ....................................................................................................... 10

3. Syfte och frågeställningar .................................................................................................. 12

3.1 Syfte ................................................................................................................................... 12

3.2 Frågeställningar .................................................................................................................. 12

4. Teori ..................................................................................................................................... 13

4.1 Bilder och tilltal .................................................................................................................. 13

4.1.1 Närhet och distans ...................................................................................................... 13

4.1.2 Kroppsspråk ............................................................................................................... 14

4.1.3 Seendepositioner ........................................................................................................ 14

4.2 Genusteori .......................................................................................................................... 15

4.2.1 Maskulinitet ................................................................................................................ 16

4.2.2 Femininitet ................................................................................................................. 17

4.3 Hegemonisk maskulinitet ................................................................................................... 18

4.4 Stereotyper ......................................................................................................................... 20

4.5 Gestaltningsteori ................................................................................................................. 21

5. Tidigare forskning .............................................................................................................. 22

5.1 Könsroller ........................................................................................................................... 22

5.2 Mediernas makt .................................................................................................................. 22

5.3 Anna Edin ........................................................................................................................... 23

6. Metod och material ............................................................................................................ 25

6.1 Motivering för vald metod ................................................................................................. 25

6.2 Kvalitativ textanalys ........................................................................................................... 25

4

6.2.1 Analysmodell .............................................................................................................. 26

6.3 Material .............................................................................................................................. 27

6.4 Urval och avgränsningar .................................................................................................... 27

6.5 Tillvägagångssätt ................................................................................................................ 28

6.6 Metodens svagheter ............................................................................................................ 28

7. Analys .................................................................................................................................. 29

7.1 Presentation av deltagare .................................................................................................... 29

7.2 Scen 1 ................................................................................................................................. 32

7.2.1 Bilder och tilltal ......................................................................................................... 33

7.2.2 Genus .......................................................................................................................... 33

7.2.3 Gestaltning ................................................................................................................. 34

7.3 Scen 2 ................................................................................................................................. 35


7.3.2 Genus .......................................................................................................................... 36

7.3.3 Gestaltning ................................................................................................................. 37

7.4 Scen 3 ................................................................................................................................. 37


7.4.2 Genus .......................................................................................................................... 38

7.4.3 Gestaltning ................................................................................................................. 38

7.5 Scen 4 ................................................................................................................................. 39


7.5.2 Genus .......................................................................................................................... 40

7.5.3 Gestaltning ................................................................................................................. 41

7.6 Scen 5 ................................................................................................................................. 42


7.6.2 Genus .......................................................................................................................... 43

7.6.3 Gestaltning ................................................................................................................. 44

7.7 Scen 6 ................................................................................................................................. 44


7.7.2 Genus .......................................................................................................................... 45

7.7.3 Gestaltning ................................................................................................................. 46

7.8 Scen 7 ................................................................................................................................. 47


5

7.8.2 Genus .......................................................................................................................... 47

7.8.3 Gestaltning ................................................................................................................. 48

7.9 Scen 8 ................................................................................................................................. 49


7.9.2 Genus .......................................................................................................................... 49

7.9.3 Gestaltning ................................................................................................................. 50

8. Analyssammanfattning ...................................................................................................... 51

8.1 Bilder och tilltal .................................................................................................................. 51

8.2 Genus och gestaltning ........................................................................................................ 52

9. Diskussion ........................................................................................................................... 55

9.1 Vidare forskning ................................................................................................................. 60

Litteraturförteckning ............................................................................................................. 61

Litteratur .................................................................................................................................. 61

Elektroniska källor .................................................................................................................. 62

Avsnitt Paradise Hotel ............................................................................................................. 63

6

1. INLEDNING

Dokusåpagenren blev påtagligt populär i Sverige år 1997 då SVT sände den första säsongen

av Expedition: Robinson. Sedan dess har dokusåpan vuxit sig allt starkare och idag är det en

av de populäraste genrerna genom tiderna. Big Brother, Idol, Paradise Hotel och Farmen är

bara några av de dokusåpor som tagit Sverige med storm de senaste åren.

I takt med utvecklingen av genren har även mediebevakningen kring programmen varit

påtaglig. Redan 1997, anklagades Expedition: Robinson för att vara mobbning- och fascist tv

av tidningarna.

Anledningen till att denna genre har blivit så populära beror självklart mycket på all den

mediebevakning som sker och har skett. En ytterligare anledning kan bero på själva formatet.

I dokusåpor kan publiken lätt känna igen sig, vilket gör att publiken känner sig delaktiga i det

som händer.

Idag märker vi av mediernas bevakning i form av skandalrubriker i både kvällspress och

skvallertidningar från de olika dokusåporna. Även karaktärerna tar mer plats i dagens

dokusåpor och de senaste åren har dokusåpastjärnor blivit ett fenomen. Klimatet i

dokusåpavärlden har blivit hårdare och råare, och karaktärerna och deras metoder slår alla

tidigare rekord.

Den numera påtagliga råheten och utseendefixeringen dess program för med sig gjorde oss

intresserade av att få veta mer. Stämmer bilden i pappersmedierna överens med vad som visas

i tv-rutan? Är programinnehållet lika skandalöst som rubrikerna säger? Vilken bild av mannen

och kvinnan visas egentligen upp? Vad får dessa typer av program för påverkan hos publiken?

En ytterligare fråga som fångat vårt intresse är jämställdhetsfrågan. Sverige har kommit långt

i denna fråga men fortfarande finns en genusordning mellan könsrollerna som inte är helt

jämställd. Hur ser det ut i tv-världen, hur jämställt är det egentligen mellan könen i en

dokusåpa?

Vi har själva sett hur debatter och uppståndelsen kring dessa typer av program fokuserats på

sex, fest och alkohol. Ingenstans kan man läsa om maktkampen mellan könsrollerna eller om

framställningen av kvinnligt och manligt, som dessa typer av dokusåpor borde föra med sig.

7

För att kunna få svar på alla dessa funderingar kommer vi i denna studie att undersöka en av

de dokusåpor som fått störst uppmärksamhet i medierna under förra året. Dokusåpan vi valt

att granska är Paradise Hotel Sverige 2013/14.

Vi kommer i fortsättningen av arbetet undersöka hur genus, könsroller och stereotyper

framställs och gestaltas i Paradise Hotel ur ett genusteoretiskt perspektiv. Vi kommer att

utföra en innehållsanalys som vi hoppas ska kunna ge oss svar på hur de manliga och

kvinnliga deltagarna gestaltas, vilka synliga skillnader som finns mellan könsrollerna samt

vilka synliga stereotyper som gör sig synliga hos deltagarna.

Vi hoppas även att med denna uppsats få reda på vad som ligger bakom all medieuppståndelse

och om det är en rättvis bild av kvinnan och mannen som sänds ut till publiken. Vi vet sedan

tidigare att mediernas makt har stor betydelse i dessa typer av sammanhang. Vi vet även att

medierna bidrar till olika fördomar som finns i samhället, exempelvis skapandet av

stereotyper, som bidrar till möjligheten att kunna placera ”vissa typer” av människor i fack.

8

2. BAKGRUND

I bakgrunden utgörs en genomgång av de begrepp som är relevanta och betydelsefulla för

denna uppsatts. Även en grundlig presentation av det program vi valt att analysera och

fokusera detta arbete på kommer att introduceras.

2.1 Dokusåpor

Dokusåpa är en typ av tv-genre som blivit populärt världen över. En dokusåpa innebär ofta att

ett kamerateam följer de medverkande under en lång tid i många olika situationer.

Inspelningen sker dokumentärt, men innan programmen sänds genomgår allt material

redigering. I redigeringen klipps delarna ihop och får en tydlig berättandeform. Ett annat skäl

till redigeringen är att skapa en berättelse som innehåller spänning och relationer. Vanligt är

även att programmen inriktar sig på de medverkandes relationer och känslor. De format som

programmen grundas i ägs till stor del av diverse produktionsbolag (www.ne.se).

På 1990-talet kom det nya begreppet dokusåpa till Sverige. I denna uppsats kommer vi att

behandla begreppet dokusåpa som en typ av ett reality-tv program. Den allra första dokusåpan

”The Real World” producerades av MTV 1992 i USA. Dokusåpan gick ut på att några

ungdomar skulle bo i en lägenhet tillsammans och detta skulle då dokumenteras. 1995

spelades en svensk version av ”The Real World” in, men det var inte förrän SVT1 sände

Expedition: Robinson 1997 som svenska folket fick upp ögonen för denna genre. Sedan dess

har program som Big Brother, Baren och Idol haft stor framgång i svensk tv (www.ne.se).

Vanliga moment i en dokusåpa innehåller utröstningar och tävlingar. Nu för tiden är det dock

vanligt att en dokusåpa endast följer människor/familjer i deras vardagsliv (www.ne.se). I

programmen ses ofta en ”gränsutsuddning”, vilket betyder att gränsen mellan det privata och

offentliga suddas ut. I programmen skapas en frizon och en enorm plattform där det mesta är

tillåtet (Andersson, 2001).

2.1.1 Paradise Hotel

Nedan följer en presentation om Paradise Hotel, samt betydelsefull och informativ

beskrivning av format och casting.

Paradise Hotel kom till Sverige från USA 2005, och visades för första gången i svensk tv av

TV4 som tog programformatet till Sverige. Idag har MTG rättigheterna till programmet och

den senaste säsongen visades i TV3 (www.dagensmedia.se).

http://www.ne.se/

http://www.ne.se/

http://www.ne.se/

9

Programmet innehåller inga direkta tävlingsmoment, utan deltagarna dejtar varandra och

sedan ska de välja kvar varandra i så kallade par-ceremonier. Upplägget för programmet ser i

den senaste säsongen likadant ut som 2005 då formatet först kom till Sverige

(www.dagensmedia.se).

Produktionsbolaget Mastiff beskriver programmet på sin hemsida som:

Checka in på Paradise Hotell och följ intrigerna, pakterna, sexet och de snygga

människorna i de snygga miljöerna. Det finns kameror överallt, så du kommer garanterat

inte missa någonting. (www.mastiff.se, 2014)

Paradise Hotel Sverige säsong 5 sändes på TV3 mellan den 18 november 2013 och den 5

februari 2014. Publikantalet för programmet vart mycket sort, premiäravsnittet sågs av drygt

300 000 personer. Programmet riktar sig till en yngre målgrupp där intresset för TV3s play-

tjänst är stort (www.dagensmedia.se). Förhandsvisning av programmen har skett på

betaltjänsten www.viaplay.se, men har även gått att se i efterhand på webbplatsen

www.tv3play.se.

2.1.2 Formatbeskrivning

Paradise Hotel spelas in under åtta veckor på ett hotell i Mexiko. Hotellet är riggat med

kameror som filmar deltagarna dygnet runt. Programmet börjar med att fem singeltjejer och

fem singelkillar checkar in på hotellet, utan tidigare relation till varandra. Väl på hotellet

gäller det för deltagarna att finna en partner av motsatt kön. Partnerskapet innebär att

deltagarna delar rum med sin partner vecka efter vecka. I slutet av varje vecka, sker en par-

ceremoni och den deltagaren utan någon partner måste checka ut från hotellet. Under

inspelningen kommer det varje vecka in en ny deltagare. Dessa deltagare har ofta olika syften,

och väl på hotellet skapar de spänning. På hotellet kan allt hända, hela tiden ändras

förutsättningarna för deltagarna och överraskningarna är många. Pakter bildas och det går

verkligen ut på att spela spelet så man håller sig kvar till finalen. I finalen står två par, och de

deltagare som redan åkt ut kommer tillbaka till hotellet och röstar på de par de vill ska vinna.

Paret som vinner röstningen och även Paradise Hotel får efter det göra ett trohetstest. I

trohetstestet ställs det vinnande paret mot varandra, de kan tillsammans vinna 500 000 kr,

eller hugga sin partner i ryggen och ta pengarna själv (ww.tv3.se).

http://www.mastiff.se/

http://www.dagensmedia.se/

http://www.tv3play.se/

10

Denna ovanstående formatbeskrivning av Paradise Hotel hör till originalformatet av

programmet. När ett format som redan finns ska produceras på nytt är det många riktlinjer

som måste följas för att inte bryta formatmönstret.

För att kunna producera ett program som Paradise Hotel krävs budget, planering och

beställare. Vanligast är att tv-kanaler beställer producering av programformat från ett

produktionsbolag och även går in med budget och tidskrav. I andra fall försöker

produktionsbolag sälja in programidéer till kanalerna - där den största budgeten och

beställarna finns.

Bakom varje program som produceras finns ett stort produktionsteam. Paradise Hotel Sverige

bestod säsongen 2013/14 av en eller flera projektledare, producenter, inslagsproducenter, A-

foto, B-foto, redigerare, ljudtekniker, produktionsassistenter, manusansvariga, redaktörer,

castingansvariga, sminköser, rekvisita ansvariga osv.

Alla moment i Paradise Hotel 2013/14 är noga planerade och genomtänkta. Bakom innehållet

i programmet ligger en noga förberedd och välarbetad projektplan. I projektplanen ingår allt

från casting till manusskrivande, alltså alla små delar som tillsammans bidrar till helheten som

visas i tv-rutan. Alla delar är noga genomarbetade och alla moment som händer i

programmen sker av en mening (www.tv3.se).

2.1.3 Castingprocessen

Castingprocessen till Paradise Hotel går till i olika steg, den vanligaste sökningsprocessen

som nedan kommer förklaras kommer i detta arbete kallas för den ”Traditionella

sökningsprocessen”.

I de flesta fall skickas det först in en skriftlig ansökan till produktionen, som castingteamet på

Paradise Hotel redaktionen går igenom och läser. Efter en genomgång av alla ansökningar

bokas det i nästa steg in intervjuer med de personer som valts vidare i processen.

Efter den personliga intervjun som sker med delar från castingteamet, ska de personer som går

vidare skicka in en presentationsvideo på dem själva. Anledningen till det, är att fler personer

från produktionen ska få möjlighet att ”lära känna” de sökande. I filmen som skickas in ska en

viss typ av frågor besvaras, och temat för filmen ska vara, Paradise. Exempel på frågor som

ska besvaras i filmen är följande:

Vem kommer du att vara i Paradise Hotel?

11

Hur får du den du vill ha?

Hur raggar du?

Vem är du på festen?

Hoppas du på att hitta kärleken i Paradise Hotel?

Filmen får inte vara mer än tre minuter lång, men personen får utforma filmen valfritt och den

kan vara filmad antingen via mobil eller videofilmkamera (www.tv3.se).

I slutskedet av castingen får de sökande som gått vidare träffa producenten för Paradise Hotel

samt de exekutiva producenterna hos TV3. Efter det mötet, får alla de utvalda personerna

träffa en läkare och genomföra en hälsokontroll samt träffa en psykolog.

Uppfyller de personer som är kvar i castingprocessen produktionens och hälsokontrollens

krav, får det ett samtal om att de ska med till Mexiko.

Castingteamet är enligt dem själva ute efter att hitta en bra blandning med folk, och utifrån det

skaffa fram en dynamisk grupp med människor.

Idag är det dock inte bara den ”traditionella” ansökningsprocessen som sker när nya

dokusåpastjärnor ska hittas. Både castingturnéer, hemliga tips och kändisar är nycklar som

produktionerna gärna använder sig utav.

Inför den nya säsongen av Paradise Hotel Sverige som ska spelas in i höst består

castingsökandet av både den ”traditionella” castingprocessen och castingturnéer.

Castingturnéerna innebär att delar av castingteamet tillsammans med deltagare från denna

säsong av Paradise Hotel besöker olika svenska städer i jakten på nya deltagare. Vanligast är

speciella castingevent på diverse nattklubbar och gallerior, där vem som helst kan komma och

söka (www.tv3.se; www.malingramer.spotlife.se).

I många fall sker även en ”mindre allmän” casting, då castingteamet letar efter nya deltagare

via sociala medier, på stan eller kollar upp tips. Hittar det någon intressant person de vill veta

mer om, blir den personen inbjuden på intervju och får sedan följa samma castingprocess som

de flesta andra sökande.

Castingteamet till Paradise Hotel 2013/14 utgjordes av sex personer, bestående av både killar

och tjejer (www.tv3.se).

12

3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

3.1 Syfte

Syftet med denna studie är att studera hur deltagarna i Paradise Hotel 2013/14 gestaltas och

framställs ur ett genusteoretiskt perspektiv och att undersöka om det finns stereotypiska roller

bland deltagarna och i så fall hur de gör sig synliga.

3.2 Frågeställningar

Huvudfråga: Hur gestaltas genus i Paradise Hotel?

- Hur gestaltas kvinnligt och manligt i Paradise Hotel?

- Vilka synliga skillnader finns det mellan könsrollerna?

- Vilka stereotyper gör sig synliga bland deltagarna?

13

4. TEORI

Nedan kommer de utvalda teorier att presenteras som ligger till grund för denna studie.

Upplägget av teorier presenteras i samma ordning som även kommer gå att återse i

analysmodellen.

4.1 Bilder och tilltal

Kroppsretorik och seendepositioner är två retoriska komponenter som är avgörande i det vi

ser. Exempel på dessa komponenter kan vara blickar, uttryck och kroppshållning – vilket är

betydelsefullt i en bild. Nedan presenteras alla de betydelsefulla komponenter som bidrar till

den bild tittaren ser.

En synk innebär en konstruerad intervju, begreppet kommer ofta användas i arbetet, där av

väljer vi att förklara betydelsen av begreppet redan här.

4.1.1 Närhet och distans

Val och avstånd i bilder har sina olika betydelser. Det finns fyra olika bildperspektiv som hör

till de vanligaste. Det första bildperspektivet är långdistans, vilket innebär att bilden visar hela

personer och mycket bakgrundsmiljö. Det andra bildperspektivet är medeldistans som i bild

visar personer och miljö i lika mycket plats. Det tredje perspektivet är närbilden som visar

huvud och skuldror i fokus och det sista och fjärde perspektivet innebär extremnärhet där

bilden visar en persons ansikte i detalj (A. Hirdman, 2001).

De olika bildperspektiven har olika betydelser. Dock är det bildens sammanhang som är

avgörande. De olika perspektiven och dess avstånd visar olika grader av formalitet och tilltal.

Närbilder är mer intima och visar ett personligt tilltal samt innehåller mycket känslor och

reaktioner. Medeldistansbilder bidrar till ett socialt tilltal och långa avstånd blir på detta sätt

det mest formella tilltal – alltså opersonligt (A. Hirdman, 2001).

Det finns även olika kameravinklar som har olika betydelser. Ett lätt exempel att förklara

detta på kan vara att en ovanifrån vinkel visar personen liten och en undervinkel visar

personen stor.

Den förstnämnda etablerar ofta en relation där den som ser har symbolisk makt över den

som visas, medan underifrån vinkeln tillskriver den som avbildas en högre grad av

auktoritet. (A. Hirdman, 2001 s. 49)

14

4.1.2 Kroppsspråk

Hur en person blir avporträtterad beror inte bara på avståndsperspektivet och vinklar utan

kroppsstrukturen, alltså hur personer ser ut. Känslor kan finnas i alla former och kan innebära

sorg, lycka, oro, osv. dock tar de alla utryck i kroppsspråk. Kroppsspråk är det språk de olika

känslotillstånden lättast förmedlas på.

Idag kan man se att delar av antikens retoriska formler och betydelser finns kvar i bilder ex:

”det sörjande böjda huvudet, det anklagande pekande och så vidare” (A. Hirdman, 2001 s.

49).

De ofta betydelselösa handrörelserna kan även de betraktas som diverse uttryck. Exempelvis

handen vid hakan ger ett uttryck av allvar och eftertänksamhet. Starka och stora handrörelser

ger uttryck för engagemang och kraft. Poser är ett annat uttryck som man ser lika mycket i

familjebilder, som journalistiska bilder. Blickar och leenden är betydande i denna del (A.

Hirdman, 2001).

Ervning Goffman som är professor och författare tolkar leendet som ett rituellt tecken, leendet

i sin tur visar på att inget oroväckande är i görningen, samt att leendet visar en inbjudan att

engagera sig i ansiktet. De uttryck människor ger, påverkar bilden vi uppfattar.

Goffman har genom sin forskning och kunskap kommit fram till mycket intressanta

betydelser i bilder. De kroppsliga uttrycken som ses som spontana uttryck, omedvetna och

naturliga, är följt från ett fastställt schema som bestämmer när ett speciellt uttryck ska

användas. Betydelserna av detta är genusbundna (A. Hirdman, 2001).

Vi lär oss inte bara hur och när vi ska uttrycka oss på ett visst sätt utan vi lär oss samtidigt

att bekräfta våra idéer om det som är vårt jag, både för oss själva och andra. (A. Hirdman,

2001 s. 50)

Det genusschema som finns i uttrycken innehåller de föreställningar som finns om kvinnor

och män, inom bildernas kroppsretorik (A. Hirdman, 2001).

4.1.3 Seendepositioner

Blickar och dess riktningar är enligt Anja Hirdman (2001) ett ”omtvistade retoriskt fält”. Här

avgränsas seendets olika betydelser till de sociala koder som vårt seende är fullt med. Sättet

att se på någon/något kan tolkas på otaliga sätt. De finns de sociala koder som har en

betydande tolkning. Exempel: vi uppfattas som oartiga om vi inte tittar, vi ska alltså titta dock

15

är det viktigt hur vi tittar, vi får inte titta på fel sätt, inte titta för länge, och speciellt inte titta

på fel ställen vilket kan menas att titta på vissa kroppsdelar och så vidare.

4.2 Genusteori

Idealen om vad som utmärker mannen respektive kvinnan grundas i religion. Religionen har

ofta präglat sättet att se på mannen och kvinnan. Mannens ställning, som den som överordnats

kvinnan kommer även den, ursprungligen från århundraden tillbaka. Ett exempel från den

västerländska historien visar att kvinnor sågs som ”vanskapta män”, och att det inte förrän på

1700-talet kom till insikt med att mannen och kvinnan var två olika individer (Fagerström &

Nilsson, 2008).

Genusbegreppet är ett stort och omtalat begrepp. De sociala och kulturella egenskaper vi ofta

kategoriserar kvinnligt/manligt med, är de typiska egenskaperna. Det finns en bild i samhället

om de typiska uppfattningarna om kvinnors och mäns egenskaper. Den typiska kvinnan

beskrivs som graciös och gillar smink, samtidigt som det är typiskt manligt att gilla sport

(Fagerström & Nilsson, 2008). Begreppen maskulinitet och femininet, är vanliga begrepp

inom genusforskning. De begreppen förstärker meningen om att genus är konstruerat - socialt

och kulturellt (Fagerström & Nilsson, 2008 s. 7).

Det finns idag otaliga studier, böcker och forskningsmaterial som alla involverar begreppet

genus. Yvonne Hirdman, en svensk historiker och genusforskare har haft stort inflytande i

svensk forskning med hennes teori om begreppet genuskontrakt. Genuskontraktet kan kort

beskrivas som bakgrunden till män och kvinnors relationer, så kallade relationsmönster män

och kvinnor emellan (Jarlbro, 2012).

Yvonne Hirdman skapade begreppet genuskontrakt på 1980-talet. Enligt Y. Hirdman

strukturerar kontraktet arbetsfördelningen på fler nivåer mellan män och kvinnor i samhället.

Genuskontraktet bygger på två delar. I boken Genus – om det stabilas föränderliga former

(2001) beskriver Y. Hirdman att genuskontraktet innebär att mannen är normen, en så kallad

”standardmänniska”, vilket gör att kvinnan blir avvikande. I och med detta skiljs män och

kvinnor åt. Genuskontraktet synliggör att kvinnor och män, fortfarande upprättar det

ojämnställda samhället, och att mannen vinner fördelar på det orättvisa samhället (Fagerström

& Nilsson, 2008).

16

Det går att urskilja att mannen tar hand om kvinnan, som i sin tur tar hand om barnet. I

genuskontraktet kan mannens roll förklaras som beskyddande, och kvinnans roll blir att föda

barn och uppfostra dem.

De blir som två motsatser till varandra – vilket man kan se i könens skilda positioner.

Kontraktet ringar helt enkelt in de strukturer som finns mellan könen – genuskontraktet ändras

med tiden men är samtidigt svårförändrat eftersom att kontraktet visar de tvång könen tyngs

under. Förändring av genuskontrakt kan ske först efter en förändring av omständigheter

(Fagerström & Nilsson, 2008).

Ett annat begrepp inom genusteorin är begreppet genusslentrian. Genusslentrian menas med

att medieproducenterna genom vana uttrycker sig på ett speciellt sätt. Det menas med att det

inte behöver ligga någon större tanke bakom mediernas framställning av mannen och kvinnan

utan att det sker per automatik.

Medierna präglas av en genusslentrian i framställningen av genus. Genusslentrian är

vanemässig och skapas av både kvinnor och män genom att i medierna oreflekterat

upprepar de föreställningar av manligt och kvinnligt som finns i samhället. (Jarlbro, 2012,

s. 56)

I och med den pågående genusforskningen, utvecklas begreppet genus konstant, och mängder

av nya begrepp uppkommer ständigt. Nedan följer en presentation av de genusbaserade

begrepp som är av värde för denna uppsats.

4.2.1 Maskulinitet

Maskulinet står för att en person har tydliga manliga egenskaper, alltså sådana egenskaper

som många andra människor anser är typiskt för män (www.ne.se). Marcus Herz och Thomas

Johansson (2011) skriver om maskulinitet och manlighet inom forskningen och tar upp olika

aspekter på vad som anses vara manligt. De skriver att maskulinitet fortfarande är kopplat till

patriarkatet, vilket är en djupt rotad samhällsstruktur där männen är överordnad kvinnorna i

samhället. Det innebär att framför allt äldre män har den ekonomiska och politiska makten,

både i hushållet och i offentligheten (www.ne.se).

Män beskrivs ofta som mer känslokalla än kvinnor och de sägs även ha svårigheter med att

prata om känslor och att de har svårt för att inleda långvariga, intima relationer. Det leder till

att vi har en bild av att det inte är manligt att visa känslor och vara lika intima som kvinnor

Det är dock inte bara den känslomässiga osårbarheten som anses vara manligt, en man ska

17

även vara fysiskt osårbar. I filmer får vi se manliga hjältar som slåss och skadas, trots det

överlever de allt som oftast och ger en bild av att män ska vara osårbara och oövervinnerliga.

En maskulin kropp förknippas idag ofta med fysisk styrka och stora muskler, vilket har lett till

ett ökat intresse för män att ta hand om sin kropp och att styrketräna. Det är dock inte bara

muskler och en vältränad kropp som utseendemässigt kopplas ihop till manlighet. Även

tatueringar anses höra ihop med ett maskulint utseende (Herz & Johansson, 2011).

Att vara fysisk stark och även risktagande, som anses vara vanligare bland män än kvinnor,

kan leda till många negativa konsekvenser. Män är generellt sett våldsammare än vad kvinnor

är och enligt Herz & Johansson (2011) kan det bero på att många män känner ett behov av att

hävda sig och visa vem som har makten. De menar att våldet används för att visa sin

maskulinitet och vem som erhåller makten, då det är något som de anser vara ett manligt

beteende. I boken skriver de även att män dricker mer alkohol och använder mer narkotika än

kvinnor, vilket i många fall även kan vara anledningen till våldsbrott.

Den klassiska bilden av mannens sexualitet är att de är dominanta, villiga och aktiva till

skillnad från kvinnorna som anses ha en mer passiv sexualitet. Det är även mer socialt

accepterat att män har haft många sexuella relationer än vad det är för kvinnor, detta på grund

av att det ofta anses vara manligt att ha haft många sexuella relationer. Heterosexualitet och

maskulinitet är hårt knutna till varandra och är en man inte är heterosexuell ses han ofta inte

som lika manlig. Det finns en stor rädsla hos många män, att bli placerad som omanlig,

honomsexuell eller feminin i fall de går emot någon av dessa egenskaper som rent generellt

anses vara manligt (Herz & Johansson, 2011).

4.2.2 Femininitet

Feminint står för att någon har typiska kvinnliga egenskaper, med det menas sådana

egenskaper som många andra människor anser är kvinnligt (www.ne.se). Judith Butler skriver

i sin bok Genustrubbel (2007) att femininitet är något som existerar på grund av att det är

motsatsen till maskulinitet. Mannen utgör det universellt mänskliga och femininitet är något

som jämförs och mäts med detta. Butler (2007) menar att på samma sätt som att maskulinitet

fortfarande (till viss del) följer patriarkatet, så gör även femininitetet det. Det innebär alltså att

kvinnor ses som underordnade männen i samhället, både i hemmet och i det offentliga.

Nina Björk skriver om femininitet och hur en kvinna förväntas vara i sin debattbok Under det

rosa täcket (1996). Hon tar upp teorier om genus, femininitet och maskulinitet samtidigt som

18

hon själv diskuterar om vad medierna ger för bild av vad kvinnlighet är. Hon menar att bara

för att en person föds som kvinna, betyder det inte automatiskt att hon är kvinnlig.

Kvinnlighet och femininitet handlar mycket om att paketera sig som en kvinna. Kvinnor ”ska”

klä sig feminint, raka benen och under armarna, vara mån om sitt utseende, vara sexiga,

smala, vackra och så vidare. Kvinnor lägger ner mycket tid på att ”förändra” den naturliga

kvinnokroppen och det naturliga, kvinnliga utseendet i tron att bli mer feminina och kvinnliga

(Björk, 1996).

Även Butler (2007) skriver i sin bok att, bara för att en person biologisk är en kvinna betyder

det inte att personen ses som kvinnlig och feminin. Utan den biologiska kvinnan formas till

den underordnade, feminina kvinnan på grund av kulturen i samhället. Björk (1996) skriver

även att vara feminin och kvinnlig inte bara handlar om att sträva efter att se ut och uppfattas

som kvinnlig på grund av sitt utseende. Utan kvinnor förväntas även att vara på ett visst sätt

och ha vissa egenskaper som mannen inte har. Kvinnor förväntas vara mjuka, omtänksamma,

förföriska, moderliga, sköna, pyssliga, vänliga, försåtende och så vidare.

Listan med egenskaper om hur en kvinna förväntas vara kan göras lång. Något som Björk

(1996) även tar upp i sin bok är att kvinnliga egenskaper ofta får en negativ klang i jämförelse

med manliga egenskaper. Kvinnorna är känsliga istället för att vara förnuftiga som männen,

passiva i stället för handlingskraftiga, irrationella istället för rationella och så vidare.

Detta sätt att se på femininitet och kvinnlighet hänger ihop med tankarna om patriarkatet och

även teorin om att kvinnorna är en ”olikhet” från mannen. Vilket innebär att femininitet och

kvinnlighet är vad mannen generellt sett inte är, en kvinna är något som jämförs och är

någonting annorlunda i jämförelse med mannen. Både kvinnlighet och manlighet är någonting

som är kulturellt skapat i samhället och varierar i tid och rum (Butler, 2007).

4.3 Hegemonisk maskulinitet

Raewyn Connell är en maskulinitetsforskare som har utformat en teori som kallas för

hegemonisk maskulinitet. Teorin är baserad på Antonio Gramscis begrepp hegemoni.

Hegemoni är ett begrepp som hänvisar till att en grupp inom en viss kultur, kan upprätthålla

och hävda en central position i samhället. Det vill säga, att en dominerande grupps tankesätt

och värderingar, godtas och tolkas av resten av samhället och på så vis formas till exempel

normer och synsätt inom en viss kultur (Connell, 2008; Gottzén & Jonsson, 2012; Herz &

Johansson, 2011).

19

Herz & Johannson (2011) skriver att hegemonisk maskulinitet handlar om den härskande

synen på de maskulina ideal som framförallt män, men även kvinnor förhåller sig till. De

skriver dessutom att hegemonisk maskulinitet kan förklaras på följande sätt; ”ett kulturellt

ideal som förändras beroende på tid och rum” (Herz & Johansson, 2011, s.127).

Connell (2008) menar att hegemonisk maskulinitet baseras på en strategi som är allmänt

accepterad av samhället. Den kan utmanas av nya tankesätt i ett försök att konstruera en ny

hegemoni och på så vis är hegemonisk maskulinitet något som kan förändras och utvecklas

med tiden och ser ofta olika ut i olika kulturer.

Inom den hegemoniska maskuliniteten utvecklade Connell även tre andra typer av positioner.

De används för att skildra hur män positioneras i relationen till hegemonisk maskulinitet

(Herz & Johansson, 2011).

Connell beskriver dessa positioner samt vad de innebär i sin bok Maskuliniteter (2008).

Underordnad maskulinitet är en av de tre positionerna och Connell (2008) menar att det i

första hand handlar om relationen mellan heterosexuella och homosexuella män. De

heterosexuella männen är dominerande över de underordnade homosexuella männen i

samhället. Homosexuella män har länge levt i förtryck och avviker från de normer som finns

inom den hegemoniska maskuliniteten, vilket har lett till att de har placerats i botten av mäns

genushierarki. Det är dock inte bara homosexuella män som ses som en underordnad

maskulinitet, även om den är den mest utmärkande. Även heterosexuella män och pojkar som

på något sätt avviker från de bestämda normer och ideal inom den hegemoniska

maskuliniteten ses som underordnade.

Den andra positionen som Connell (2008) formulerade är delaktighet. Det är få män som

strängt följer och helt lever upp till den hegemoniska maskuliniteten som finns i samhället.

Däremot försöker de flesta män leva upp till och dra nytta av de normer och ideal som den

hegemoniska maskuliniteten konstruerat. De är alltså delaktiga i den hegemoniska

maskuliniteten, samtidigt som de kompromissar med kvinnor om tillexempel familjeliv,

hemarbete och faderskap.

Marginaliserad maskulinitet är den tredje positionen som Connell (2008) utformade.

Marginaliseringen fokuserar främst på hur strukturer som klass och ras samspelar med genus.

Tillexempel kan en svart idrottsman var en förebild för den hegemoniska maskuliniteten, men

trots det innebär det inte generellt att alla svarta män erhåller samma typ av maskulinitet.

20

Även en vit atlet kan vara förebild för den hegemoniska maskuliniteten, men det betyder inte

heller att alla vita män lever upp till den maskuliniteten.

Connell (2008) menar att dessa termer, som hegemonisk maskulinitet och de tre positionerna;

...inte betecknar några fixerade karaktärstyper utan är konfigurationer av praktiken. De är

skapade i särskilda situationer i en föränderlig relationsstruktur. (Connell, 2008, s.119)

4.4 Stereotyper

Boken Allt är möjligt (2004) är skriven av den ideella föreningen Allt är möjligt. Föreningen

uppkom 1992 och har sedan dess bevakat och ifrågasatt mediernas skildringar av kvinnor och

män (Jacobson & Broman Norrby, 2004).

Beskrivningar av begreppet stereotyp som används i denna uppsats kommer ursprungligen

ifrån denna bok, vilket gör ovanstående presentation nödvändig.

Walter Lippman, en amerikansk journalist och författare myntade begreppet Stereotyp inom

mediebranschen i början av 1900-talet. Lippman beskrev begreppet stereotyp som bilder i

våra huvuden som vi använder för att förstå världen (Jacobson & Broman Norrby, 2004).

Under 1900-talet i Sverige framkom bilden av kvinnan och mannen i mediebruset som skilda

stereotyper. Mannen framställdes som: stark, kompetent, utåtriktad, chef eller politiker, hjälte

eller brottsling. Kvinnan beskrevs som smal, vacker, inåtvänd, mor och maka, sexobjekt eller

offer (Jacobson & Broman Norrby, 2004, s.7). Mannen ansågs som stark och stor och

kvinnan blev bärare av kön och sexualitet. Den historiska bilden av kvinnan och mannen samt

vad de representerar är en tradition medierna följer än idag.

De människoskildringar vi ser i massmedierna är ofta stereotypa. Att kategorisera

människor efter stereotypa uppfattningar är en maktdemonstration och ett sätt att

diskriminera. (Jacobson & Broman Norrby, 2004, s. 23)

Dagordningen sätts av medierna, och på det sättet förstärker de alla värderingar som finns runt

om i samhället. I detta sammanhang förklaras värderingar som något ”självklart” och som

många människor är överens om, ett exempel till det kan vara att det är bättre att vara rik än

fattig och att det är bättre att jobba och så vidare. ”Samtidigt kan man slå fast att när det gäller

synen på kvinnor och män är mediesektorn konservativ, ungefär som kyrkan och militären”

(Jacobson & Broman Norrby, 2004, s. 17).

21

Stereotyper uppkommer i alla typ av mediesammanhang, där ibland tv och passar ofta in i

massmediernas dramaturgi. Det finns en mängd olika stereotyper som alla vid olika tillfällen

domineras på mediearenan. I boken Allt är möjligt (2004) presenteras 7 olika stereotyper;

skönhetsslaven, projektören, hushållsfunktionären, machomannen, kärleksgudinna,

kärleksguden och tönten. En stereotyp kan även ha religiös, etnisk eller nationell bakgrund

(Jacobson & Broman Norrby, 2004).

Dock är det grundstereotypen, den starka och stora mannen och den svaga och smala kvinnan

som fortfarande ligger till grund för alla de stereotyper som utvecklas med tiden. I grunden är

dessa stereotyper detsamma, men i och med utvecklingen och tiden – passar stereotyperna in i

nutid.

4.5 Gestaltningsteorin

Jesper Strömbäck (2009) skriver att gestaltningsteorin handlar om hur människornas

uppfattning av verkligheten påverkas av den bild som medierna ger av verkligheten. Teorin

handlar i stort sett om hur medierna väljer att gestalta verkligheten på ett specifikt sätt,

samtidigt som de utesluter andra sätt att gestalta verkligheten. Detta leder till att människorna

betraktar världen och omgivningen just på det sättet som medierna väljer att gestalta den.

När människor kommunicerar pågår en gestaltningsprocess, det handlar om att vi människor

försöker skapa mening, gestalta, tolka och förstå oss på verkligheten utifrån våra egna

erfarenheter. Något som är viktigt att förstå i det här sammanhanget är att medierna endast

visar en del av verkligheten. Det som visas är det som producenterna valt ut att visa och på så

sätt påverkar de hur en viss person, händelse eller nyhet gestaltas i medierna (Strömbäck,

2009). ”Medierna beskriver inte verkligheten som den är; medierna (re)konstruerar och

gestaltar verkligheten” (Strömbäck, 2009, s.120).

Avsnitten av Paradise Hotel är redigerade och visar endast upp en liten del av

”verkligenheten” på hotellet. Mycket klipps bort och tittarna får bara se en viss del av allt

material. Detta leder till att deltagarna gestaltas på det sätt som producenter och andra

personer bakom programmet väljer att gestalta dem på. Det leder i sin tur att tittarna upplever

att det som visas är ”verkligheten” av Paradise Hotel. Denna teori kommer därför att användas

för att undersöka hur deltagarna i Paradise Hotel Sverige 2013/14 gestaltas.

22

5. TIDIGARE FORSKNING

Könsroller i medierna och mediernas makt är två begrepp som är relevanta i detta arbete. I

denna del kommer begreppen förklaras kortfattat, så att begreppen kan förstås och användas

i senare del av uppsatsen. Därefter följer en redogörelse angående Anna Edin forsknings

studie: Verklig underhållning, dokusåpor, publik, kritik.

5.1 Könsroller

Begreppet könsroller behandlar det sociala könet. Det sociala könet handlar kort om hur

kvinnan respektive mannen väntas vara eller bete sig.

Könsroller är ett laddat begrepp. På alla platser i världen skiljer sig kvinnligt och manligt åt,

eller snarare hur människor ser på vad som är kvinnligt respektive manligt. Könsrollerna

anses ofta vara de typiska exempel som finns av kvinnan och mannen. Mannen är stark och

kvinnan svag.

Begreppet könsroller förklaras på följande sätt i Nationalencyklopedin:

Könsroller är inte medfödda utan skapade. TV, film, reklam, mode, föräldrar och vänner

med mera hjälper till att forma våra bilder av vad som är manligt och kvinnligt. (www.ne.se

2014)

Idag är genus det begrepp som används i störst utsträckning, istället för begreppet könsroller.

5.2 Mediernas makt

Det finns otaliga teorier om mediernas påverkan på människan, dock går det att fastställa att

medierna är en central del av vårt samhälle (Berglez & Olausson, 2009). Medierna har en

betydande roll när det kommer till hur vi uppfattar vår omgivning. Medierna bidrar även till

de stereotyper som finns idag och de fördomar som följer. Medierna fångar ofta det socialt

konstruerade könet. Mannen blir den aktiva och kvinnan finns med som ett objekt (Jarlbro,

2012). ”Människans sociala och kulturella föreställningar om kön förstärks med de

stereotyper som media skapar” (Jarlbro, 2012, s. 8).

I och med mediernas makt, låter vi oss insvepas i den värld medierna erbjuder oss. Medierna

har det avgörande valet att sortera bland händelser, nyheter, information. Medierna

bestämmer vad som är av intresse och inte. Medierna skapar ett sätt för mottagaren att se och

förstå världen på. Det är i denna del, medierna producerar de föreställningar mottagaren får på

http://www.ne.se/

23

vad som är ”kvinnligt” respektive ”manligt”, vilket är intressant i denna studie. Även

mottagarens tankar om kvinnan och mannen skapas utifrån medieinnehållet medierna erbjuder

oss (Hirdman. A, 2001).

Begreppet medier kommer i denna uppsats innebära traditionella medier, sociala, tv och

webb-medier.

5.3 Anna Edin

Reality-genren har sedan den kom till Sverige och fick sitt genombrott med Expedition:

Robinsson, utvecklats enormt och idag innehåller genren ett flertal olika alternativformar.

Exempel på olika typer av reality-program är Big Brother, Extreme make-over, Bachelor,

Paradise Hotel. De faller alla under reality-genren men har olika syften. De är in

kategoriserade i bland annat datingprogram, make-over program, talangjaktprogram (Edin,

2005).

Reality-formatet har både positiva och negativa kritiker. Förnedring och mobbnings-tv är bara

två exempel på alla de tankar och synpunkter som finns mot dessa typer av program. Dock är

dokusåpan – som det kallas i Sverige, det format som väcker mest känslor och som oftast får

mest uppmärksamhet i medierna. ”Reality programmen engagerar” (Edin, 2005 s. 89).

Anna Edin (2005) har utfört en studie om reality-tv och den kvinnliga publikens åsikter och

uppfattningar av olika reality-program och dess deltagare. Enligt Edin ”är deltagarna i reality-

programmen sig själva samtidigt som de spelar sig själva” (Edin, 2005, s.67). Deltagarna är

representationer av sig själva och får en roll som skapas i programmet. Något som är typiskt

för rollspelet inom reality-tv är relationen och framställningen av kvinnor och män. De

”typiska” kvinnorna i reality-tv ska vara förföriska, vackra, sociala och moderliga samtidigt

som männen ska vara modiga, duktiga, heterosexuella och fysiskt starka.

Dessa konventionella roller av kvinnligt och manligt möts av personligheter som utmanar

denna traditionella syn på kvinnor och män och ses då som annorlunda. Tillexempel en kille

som gråter och öppet visar känslor ses som omanlig och en tjej som slåss och härjar ses som

bitchig och okvinnlig (Edin, 2005).

Edin (2005) menar att på detta sätt upprätthåller de flesta reality-program en traditionell

genusordning, som formas av hegemonisk maskulinitet och den centrala aspekten i detta är

iscensättningen av femininitet och maskulinitet.

24

Gemensamt för reality-tv är att det finns en stor efterfråga, många tittare samt att formaten är

billiga att producera. Dokusåpor skapar ofta en slags identifikation hos tittaren, dock är

tolkningen av vad som visas – olika hos olika människor (Edin, 2005).

25

6. METOD OCH MATERIAL

6.1 Motivering för vald metod

I denna undersökning kommer en innehållsanalys av scener ur Paradise Hotel 2013/14 att

utföras. Innehållsanalysen genomförs i form av en kvalitativ textanalys där scenerna kommer

att analyseras ur ett genus- och gestaltningsperspektiv.

En textanalys kan utföras på två olika sätt, antingen genom kvantitativa eller kvalitativa

studier. Med hjälp av en kvantitativ studie undersöks till exempel hur ofta någonting

förekommer i en viss medietext eller hur stort utrymme något specifikt får i det materialet

som undersöks. Det innebär att data i studien, sammanställs, jämförs och analyseras till

exempel med hjälp av siffror och tabeller. En kvalitativ undersökning består, till skillnad från

en kvantitativ undersökning av mer djupgående analyser. En kvalitativ metod används för att

studera en specifik medietexts innehåll genom att dela upp texten och studera textens delar

och helhet, samt att ställa frågor till texten (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud,

2012). Den kvalitativa analysen har därför valts för denna studie, på grund av att denna

undersöknings syfte är att granska deltagarna i Paradise Hotel ur ett genus- och

gestaltningsperspektiv, samt undersöka vilka stereotyper som gör dig synliga i programmet.

6.2 Kvalitativ textanalys

En textanalys används för att analysera innehållet i olika typer av texter. I det här fallet kan en

text vara allt ifrån, ljud och bild, till kläder och mode. Vi möter och integrerar med texter

överallt i vår vardag, det kan till exempel vara en reklampelare på väg till jobbet, tidningen

som läses till frukosten, musiken som spelas i hörlurarna eller en statusuppdatering på

Facebook (Ledin & Moberg, 2010).

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud (2012) skriver att en kvalitativ textanalys

används för att undersöka en medietexts betydande innehåll. Detta görs genom en noggrann

”läsning” av det utvalda materialet både som helhet och även dess delar. Vissa delar i texten

är mer intressanta att studera än andra, beroende på vad undersökningens syfte är. En del

partier är tydliga samtidigt som vissa bitar kan ligga dolt under ytan och därför krävs det en

noggrann läsning av materialet och dess delar för att hitta dessa komponenter. En annan

central del i tillvägagångssättet i en textanalys är att ställa frågor till texten. Detta för att se om

det finns svar i texten eller om forskaren själv kan besvara frågorna genom att ha läst texten.

26

De utvalda scenerna kommer att brytas ned och därefter granskas scenernas helhet och dess

delar utifrån ett genus- och gestaltningsperspektiv. Detta görs för att undersöka hur deltagarna

framställs och gestaltas utifrån de teorier som ligger till grund för undersökningen. En

analysmodell har utformats för att på ett strukturerat sätt kunna analysera scenerna utifrån de

aktuella teorierna.

6.2.1 Analysmodell

Första steget av analysen i denna studie kommer att behandla det självklara i den aktuella

scenen. Vad är det som syns och vad är det som händer i scenen?

Bilder och tilltal

Andra steget i analysen, bilder och tilltal fokuserar på vilka bildvinklar samt vilket avstånd

som valts på bilderna som visas i scenen.

Genus

Tredje steget av analysen studerar deltagarna ur ett genusteoretiskt perspektiv som baseras på

de teorier och begrepp som ligger till grund för uppsatsen:

Maskulint och feminint

Hegemonisk maskulinitet

Stereotyper

Könsroller

Kroppsspråk

Seendepositioner

Gestaltning

I gestaltningsdelen analyseras det hur deltagarna gestaltas och framställs i scenen. Vilken bild

av deltagarna sänds ut till publiken?

27

6.3 Material

Nedan följer en presentation av vårt utvalda material, samt en presentation om hur vi tänkt

kring urval. Vi kommer även ge en grundlig förklaring och motivering till vårt val av

dokusåpa.

Redan när Paradise Hotel kom till Sverige 2005 blev det uppmärksammat i medierna och den

senaste säsongen är inte ett undantag. I och med sociala mediers utveckling och mediernas

utveckling på internet, som webb-tv, har Paradise Hotel Sverige 2013/14 fått väldigt stort

utrymme både på webben, i kvällspressen och skvallerpressen.

Förutom de tre avsnitt som sändes varje vecka under en tio veckors period, sändes även ett

program på tv3play som hette Studio Paradise. En gång i veckan fick vi i programmet Studio

Paradise en sammanfattning av vad som hänt under den senaste veckan i Paradise Hotel och

vi fick även möta deltagare som blivit utröstade från programmet.

I samband med både Paradise Hotel och Studio Paradise skapades även en så kallad

”hashtag”, #paradisehotelse. Hashtagen användes för att tittarna kunde diskutera,

uppmärksamma och föra fram sina åsikter om programmen i sociala medier, som Twitter och

Instagram. Förutom uppmärksamheten som programmet fick i de sociala medierna, skrevs det

även många rubriker i kvällspress och skvallertidningar. Kärleksrelationer, svek och intriger

bland deltagarna uppmärksammades.

På grund av all medieuppståndelse som följde med serien, valde vi Paradise Hotel Sverige

2013/14 som material för vår undersökning. Vi tycker även att programmet känns väldigt

aktuellt och på grund av den inriktning vi valt i vår undersökning, kändes programmet som ett

relevant val av dokusåpa-serie.

6.4 Urval och Avgränsningar

Urvalet av materialet har gjorts genom ett slumpmässigt urval av program från säsongen

2013/14. Urvalet har skett genom ett neutralt plock av säsongens 30 avsnitt.

Vi började med att plocka ut 14 avsnitt helt ovetande om vad de innehöll. På så sätt kunde vi

bäst undvika att medvetet välja ut delar vi sedan tidigare var bekanta med.

För att vårt analysinnehåll ska bli så brett som möjligt har vi försökt hitta scener som

behandlar ett speciellt ämne per scen, för att hitta dessa scener gick vi igenom utvalda avsnitt

28

och hittade åtta händelserika scener bland avsnitten 1- 14. Scenerna är strategiskt utvalda, då

vi kände att det var viktigt att få ett brett och innehållsrikt underlag till vår kommande analys.

Sammanlagt kommer åtta scener att analyseras. Scenerna är mellan 01.00 till 2.30 minuter

långa.

6.5 Tillvägagångssätt

Till grund för vår analys ligger en analysmodell som är uppbyggt utifrån arbetets teorier och

metod (se: 5.2.1 Analysmodell).

Vi har valt att analysera vårt utvalda material i två steg. I det första steget analyseras vad som

händer i scenen samt vilka personer/deltagare som är aktiva. Därefter kommer innehållet i

scenerna analyseras utifrån tre teorier som är aktuella för undersökningen. De teorier som

ligger till grund för hur scenerna granskas är, bilder och tilltal, genusperspektivet samt hur

innehållet i scenen gestaltas.

6.6 Metodens svagheter

Ledin & Moberg (2010) skriver att en textanalys handlar om att granska och analysera en text

förutsättningslöst. Det ska handla om att prova sig fram för att finna de svar som söks. Trots

detta krävs det en analysmodell för att avgränsa analysen och undersöka det som är relevant

utifrån undersökningens syfte och teorier. Detta kan leda till att en del resultat kan bli olika

beroende på vilka frågor som valts att ställas till texten.

En annan del i en textanalys handlar om att tolka textens innehåll, vilket det ofta finns en viss

problematik med. Trots att de som analyserar en medietext har som mål att var opartiska och

objektiva går det inte att undgå att de undermedvetet kan påverkas av till exempel tidigare

erfarenheter, etnisk bakgrund eller social bakgrund.

29

7. ANALYS

7.1 Presentation av deltagare

Nedan följer en presentation av de aktuella deltagarna. Presentationen av deltagarna görs i

syfte att förbättra förståelsen i analyserna, då deltagarna kommer att namnges.

Anja Lesse, 21 år, från

Norrköping.

Anna-Katarina ”AK”

Rydberg, 23 år, från

Härnösand.

Emelie Rydberg, 23, från

Hässleholm.

Evelina Schönherr, 20,

från Örebro.

30

Magdalena Reise, 19, från

Timmernabben.

Niklas Örn, 29, från

Stockholm.

Jesper ”Jeppe” Johansson, 23,

från Malmö.

Jesper Fröidh, 35, från

Ängelholm.

Samir Badran, 23, från

Linköping.

Björn Norrby, 25, från

Oskarshamn.

31

Thobias Johansson, 23, från

Stockholm.

Emilie Dahlst, 26, från

Stockholm.

Anja Almeida, 23, från

Stockholm.

Lenita Drottmark, 23, från

Stockholm.

Paulina ”Paow” Danielsson,

20, från Stockholm.

Mia Helen, 24, från

Stockholm.

32

Jesper ”Joppe” Sundebäck,

23, från Kungsbacka.

Sebastian "Casanovan"

Johansson, 28, från Gävle.

Dorotha ”Miss D” Bartlewska, 21,

från Stockholm.

7.2 Scen 1, Avsnitt 1- Presentation av deltagare.

Scenen utspelar sig utomhus, alla bilder är tagna i djungeln, vid stranden och på hotellet.

Alla tio deltagare visas i korta sekvenser iförda badbyxor och bikinis. Alla deltagare berättar

vad de förväntar sig av de andra deltagarna och av hotellet.

Händelseförloppet i scenen kan kort beskrivas med dessa bilder i följd: Scenen börjar med

Niklas som reser sig ur vattnet, följt av Björn som står och smörjer in sig i olja, Evelina som

står vid en surfingbräda, Jesper. J som kommer gående genom djungeln, Anna-Katarina som

slår iväg en vattenballong, Samir som står och poserar med öppen skjorta på en brygga,

Magdalena som dyker upp ur vattenbrynet, Jesper. F som kommer gåendes emot kameran,

Emelie som ligger ner på stranden, Aina som sitter och poserar på en stol. Samtidigt som

bilderna rullas hörs vissa deltagare prata om Paradise Hotel och förväntningarna de har.

I den första synken, berättar Aina om hur hennes drömkille ska se ut. Klippet med Aina

33

blandas med klippbilder på de deltagare som passar in på utseendebeskrivning av hennes

drömkille.

I den andra synken beskriver Björn hur den perfekta tjejkroppen ska vara. Synken blandas

med bilder på två kvinnliga deltagare som står och poserar i bikini på stranden med vattnet i

bakgrunden.

I den tredje synken beskriver Samir den dröm tjej han ska leta efter på hotellet.

Alla deltagare syns i olika konstruerade bilder scenen igenom. Alla deltagare, killar som tjejer

är lättklädda.

7.2.1 Bilder och tilltal

I en bild går det att tyda betydelse i allt från kroppsretorik till val av vinklar och avstånd. Alla

dess komponenter bidrar till bilden tittaren ser. Betydelser som uttryck, kroppshållning och

blickar skapar det betydelsefulla i en bild. Retoriska komponenter som är avgörande i det vi

ser.

Hela scenen är uppbyggd med bilder, synkar och musik. Bilder på deltagarna blandas med

ljudsynkar och ljudsynk med bild.

Denna scen är fylld med medeldistans, närhet och extrema närhetsbilder. Val och avstånd i

bilderna har olika betydelser. Medeldistans visar personen och miljö lika mycket, närbilden

visar personens huvud och skuldror och den extrema närheten fokuserar på personens ansikte

i detalj.

I denna presentationsscen är det betydligt mer närbilder, vilket av bildens betydelse kan tolkas

som intima bilder, bilder med känslor och reaktioner. Bilderna fokuserar på deltagarnas

ansikten, kroppar och rörelser.

7.2.2 Genus

Kroppsspråket är generellt det språk som känslotillstånd lättast förmedlas på. De uttryck

människor ger påverkar uppfattningen av bilden. Betydelselösa rörelser kan även de betraktas

som diverse uttryck. Poser och rituella tecken som leendet har betydelse. Scenen innehåller

mycket poserande, vilket är ett sätt att uttrycka sig. Det inlärda sättet att uttrycka sig på

reproduceras om och om igen. Poseringen av kroppen, både för de manliga och kvinnliga

deltagarna är medvetna uttryck som är genusbundna. De kvinnliga deltagarna poserar sexuellt,

och visar upp sig på det sättet som de förväntas göra. Både mannen och kvinnan har otaliga

34

förväntningar på att vara på ett visst sätt, både utseendemässigt och beteendemässigt.

Kvinnorna i denna scen poserar sexigt i bikinis stående och liggandes. De feminina grunderna

för hur en kvinna ska se ut och uppfattas gör sig synliga och tolkas som den typiska kvinnliga

stereotypen, sexobjektet. Kvinnans roll som är kulturellt skapad, innebär att om du som

kvinna lever upp till hur en kvinna förväntas vara inom den kulturen som är aktuell – känner

du sig som kvinna väldigt naturlig. Dagens kultur bestämmer vad som definieras som

kvinnligt.

Männen i denna scen poserar även de, lättklätt i endast badbyxor. Den typiska bilen av en

man är genomsyrad i hela scenen. Den stereotypa mannen med stora muskler och tatueringar.

Alla killar i scenen har antingen stora muskler eller tatueringar. Den stereotypa ”badboyen”

gör sig synlig.

Det första citatet sägs av deltagaren Aina som beskriver hennes drömkille utseendemässigt,

med ”mörkt hår, långt hår och tatuerad”. Det andra citatet kommer från deltagaren Björn, som

handlar om hur en tjej ska se ut, ”hon ska ha höfter, rumpa och hela den formen”. Det tredje

citatet från deltagaren Samir handlar om hur hans drömtjej i Paradise Hotel ska se ut, ”hon ska

vara blond, kort och med stor rumpa”.

Alla dessa tre citat från deltagarna präglas av kroppsideal och utseende. Både kvinnans bild av

mannen och mannens bild av kvinnan passar in i de olika koder som finns för det feminina

och maskulina.

I scenen tolkas både kvinnan och mannen som bärare av det sexuella, dock är fortfarande

bilden på en kvinna i lättklädda kläder mer sexuellt laddad och utmanande än en man med

muskler och badbyxor.

De kvinnliga deltagarna uppfattas och tolkas som de förväntas vara, smala, snygga, sexiga

samtidigt som männen ger en bild av den manlighet som förknippas med den stereotypiska

mannen, stor och stark. Mediernas bild av könen gör sig tydlig i hur en kvinna gentemot en

man ska se ut.

7.2.3 Gestaltning

I denna scen gestaltas en presentation av deltagarna som är med i Paradise Hotel. Växelvis

visas bilder på alla tio deltagare, endast iklädda bikinis och badbyxor – i enstaka bilder visas

deltagare i en öppen skjorta eller tröja. Sättet vi som mottagare uppfattar deltagarna beror på

bilden vi får se. De kvinnliga deltagarna gestaltas i små badkläder, långt utsläppt hår,

35

sminkade, blöta av vatten, poserande på en strand eller i vattnet. De gestaltas som det typiska

sexobjekt som är skapat av medierna. Männen gestaltas som den stereotypa mannen med

tatueringar och muskler. Deltagarna passar väl in i de fördomar som finns om det socialt

konstruerade könet.

7.3 Scen 2, Avsnitt 2 – Snurraflaskan-leken.

Klippet utspelar sig inne på hotellet, det är kväll och mörkt ute. Det är fest på hotellet och

tjejerna och killarna sitter samlade på golvet och dricker. Alla killar sitter med bar överkropp

och tjejerna är klädda i topp och kjol samt klackskor.

Jesper. J startar igång en lek och säger åt en av de kvinnliga deltagarna att ställa sig på bordet

och dansa sexigt framför de andra deltagarna.

I bakgrunden vrålar tjejerna ja till Jespers förslag på lek. Därefter ställer sig Lenita på bordet

och hasar sig upp och ned. Alla vrålar och klappar händer.

Leken fortsätter och alla dricker. Två kvinnliga deltagare har blivit tillsagda att hångla, vilket

de gör. Niklas: ”Festen är helt grym, brudarna är spårade, de är party!”.

Leken fortsätter med att en kvinnlig deltagare måste ge en manlig deltagare en lap-dance.

Samtidigt hörs de övriga deltagarna applådera och skrika.

En manlig deltagare säger åt en kvinnlig deltagare att ta av sig kläder, vilket hon gör genast

och frågar om det är de enda han vill.

Scenen fortsätter sedan med olika synkar mellan de tre deltagarna Jesper. J, ”Paow” och

Samir. I synkarna pratar de om hur stora chanserna är att få ligga, och vem som kanske får

ligga med vem.


Bildperspektivet i denna scen är i största del långdistans och medeldistans. Långdistansen

visar hela gruppen till och från under lek-momentet, medeldistansbilden visar upp

reaktionsbilder och även de utmaningar vissa av deltagarna måste göra. Betydelserna för

dessa bildperspektiv blir i likhet till varandra betydelsefullt. Långdistansbilden som visar

gruppen och någon enstaka utmaning får sitt opersonliga tilltal då medeldistansbilderna

fokuserar på bland annat när två av de kvinnliga deltagarna hånglar och när en av de manliga

deltagarna får en lap-dance av en annan kvinnlig deltagare. Medeldistansbilden blir i kontrast

till långdistansen nästan en närbild som verkligen känns intim med tanke på vad den visar.

36

7.3.2 Genus

Kroppsspråket och poser gör sig som bekant betydande i många bilder. I denna scen syns

uttryck i dans och även kroppslig närhet och intimitet mellan deltagarna.

Jesper. J, den deltagare som tar tag i leken citeras: ”Nu kör vi snurraflaskan, och lättar på

stämningen lite grann. Det är jag som snurrar så det är jag som bestämmer. Upp på bordet där

och kör någon lite halv sexig låt, halv sexig dans då”.

Den attityd och uttryck han har, kan kopplas till stereotypen om den dominerande och

bestämda mannen. Han går in i ledarrollen över både de kvinnliga och manliga deltagarna.

Den dominanta och aktiva mannen tar plats och kvinnan lyder hans utmaning och ställer sig

på bordet och dansar.

De tre övriga händelserna som inträffar då två tjejer hånglar, en tjej gör en lap-dance och en

tjej klär av sig – utstrålar den svaga sexuella kvinna. Alla ovanstående händelser sker genom

att andra säger åt dem att göra de, kvinnan går in i könsrollen som den svaga, som lyder och

är underordnad mannen.

Dessa tre nedanstående citat finns med i slutet av denna scen. Alla citat kommer från synkar,

och handlar om sex.

Jesper. J: ”Samir, om han inte dricker för mycket och ballar ut kommer han kanske säkert få

ligga med Paow”. Återigen anammas Jesper av den dominerande mansrollen, han tar på sig

ledarrollen och tror sig veta mycket.

I en synk efter säger den kvinnliga deltagaren ”Paow”; ”Kanske, kanske, kanske går jag med

på lite pilla, inte mer än så, inte nu faktiskt, för jag vill inte vara en slampa och släppa till det

första jag gör liksom, men jag vet inte vad som händer man ska aldrig säga aldrig”.

Sista synken med Samir; ”Jag vet inte vad som händer, vi får se om jag vill ligga med henne

med några bärs och lite sprit alltså, (djup suck) ...inte bra”.

Ur ett genusperspektiv beskriver ”Paow”, att hon inte vill vara en slampa som ligger med

någon första dagen. Om detta ska kopplas till stereotypskapandet och femininitet, finns

otaliga mönster hur en kvinna ska vara och inte vara.

Samir axlar i sin tur rollen som överordnad kvinnan, då han talar om att han får se om han vill

ligga med henne eller inte. Detta går att koppla till den klassiska bilden av mannens sexualitet,

att de är dominanta, villiga och aktiva till skillnad från kvinnan som anses ha en mer passiv

sexualitet.

37

Det blir även genom detta tydligt att det är mer accepterat för mannen att ha många sexuella

relationer, och att kvinnan om hon har sex anses som en slampa. Den kvinnliga deltagaren

sätter sig själv i en offerroll och förstärker mannens makt då hon själv påpekar att hon: ”… för

jag vill inte vara en slampa och släppa till det första jag gör liksom”, vilket bekräftar den

redan ojämna könsordningen.

7.3.3 Gestaltning

Gestaltningen av deltagarnas lek i denna scen är sexuellt baserad. Tittaren får se hur en tjej

dansar sexigt på ett bord, hur en annan kvinnlig deltagare dansar framför en kille, två tjejer

som hånglar och sedan att en av tjejerna klär av sig alla kläder till endast underkläder.

Kvinnan uppfattas som villig och att hon göra allt hon blir tillsagd om, hon behagar de andra

deltagarna. Mannen tittar på och applåderar, vilket styrker mannens maktroll.

Återigen gestaltas kvinnan som underordnad mannen, och i och med kvinnans sätt att bete sig

i denna scen förstärks mannens överordnade roll.

7.4 Scen 3, Avsnitt 7 - Modellfotografering.

(I denna scen förekommer utöver deltagarna en modellcoach vid namn Jonas. Han är bara

med i programmet för denna specifika uppgift).

Scenen utspelar sig vid en strand. Alla killar står iklädda badbyxor och deltagaren Niklas blir

uppropad att komma med för att bli insmord i olja. Niklas första stopp blir dock hos en

sminkös.

Därefter blir han insmord i olja av coachen Jonas, samtidigt som Jonas i synk beskriver Niklas

utseende och kropp.

Niklas blir fortfarande insmord av Jonas som fortsätter med beskrivningen av Niklas: ”När

jag äntligen får chansen att ha en riktigt jävla snygg kille här ska jag ta för mig... ”(skratt hörs

från Niklas, som även instämmer).

Niklas och den kvinnliga deltagaren går ut till vattenbrynet och börjar posera tillsammans, de

tar på varandra, skvätter vatten på varandra, poserar ståendes och liggandes, medan fotografen

tar bilder på dem.

I bakgrunden hörs beröm från deras coach Jonas. I slutet av scenen berättar Dorota om Niklas

kropp i en synk.

38


Bildperspektiven består till mestadels i denna scen av medeldistans, då personerna och

miljöerna syns lika mycket. Långdistans finns med i slutet när det är dags för deltagarnas

plåtning. I helhet bidrar bilderna med det sociala tilltal som tanken med medeldistans innebär.

7.4.2 Genus

Den kroppsliga kontakten som påvisas i dessa bilder, stärker teorin om att kroppsspråket är de

språk känslor förmedlas på. När paret poserar använder de exempelvis händerna, handrörelser

är bara ett av de uttryck som styrker uttrycket i sig. Handrörelserna använder deltagarna när

de rör vid varandra eller när det ska göra en viss inövad pose.

Coachen Jonas: ”Niklas är fantastisk, vilken hunk, en riktig alfahane, riktig gorilla boy, jag

älskar stora ” muscle-guys””. I och med detta citat förstärks bilden av hur en riktig man ska

se ut. Jonas tolkar själv Niklas genom att se på hans utseende, och kan efter det konstatera att

Niklas som innehar den typiska manliga kroppen är fantastik och en alfahane. Stereotyper

produceras inte bara hos tittaren utan går även att upptäcka i innehållet. Då en utomstående

coach kommer in och själv styrker bilden vi tittare ser.

Coachen Jonas könsidentitet skiljer sig tydligt från den typiska mannen. Jonas skiljer sig från

den heterosexuella normen som finns i vårt samhälle. Han gestaltas som omanlig i jämförelse

till Niklas som framställs som den manliga idealbilden. Många män är ofta rädda att bli sedda

som omanliga och feminina, detta gäller dock inte i detta fall, då Jonas tolkas som bekväm i

sin könsroll.

Den kvinnliga deltagen Dorota, tolkas som ett objekt i detta klipp. Hon finns med som en

sexsymbol under plåtningen och får säga ett litet kort citat i slutet av scenen. Helheten av

klippet fokuserar på killarna

Dorota: ”Niklas kropp var väldigt fin, han är väldigt vältränad, fin solbränna inget jag klagar

på”. Återigen fokuseras allt på utseendet, Dorota berömmer Niklas kropp – vilket kan tolkas

att hon gör just för att han har muskler och är vältränad.

7.4.3 Gestaltning

Genom att gestalta en plåtning på detta viset, producerar tv-mediet återigen de föreställningar

som finns om kvinnligt och manligt. En modeplåtning visas upp med en man och en kvinna,

de typiska könsrelaterade fördomarna bekräftas med att det just är en kvinna och en man som

ska plåtas i minimala kläder, liggandes på en strand, tillsammans. Den stora starka mannen

39

och den vackra sex-symboliska kvinnan. Den sexuella spänningen mellan en man och en

kvinna bekräftar att det är just där den sexuella spänningen finns, mellan mannen och kvinna.

Coachen Jonas gestaltas som den typiska ”bögen”, feminin och modeintresserad.

7.5 Scen 4, Avsnitt 8 - Tjejernas modelltävling.

Detta klipp utspelar sig utomhus. Killarna sitter uppradade på sidan av ett podie som är

uppbyggt framför dem. I slutet av podiet sitter två personer som är jury. Juryn består av en

deltagare och en modellcoach.

Den ena jurymedlemmen presenterar tjejerna och välkomnar dem in. Killarna applåderar och

busvisslar, tjejerna går in på ett led och ställer upp sig på podiet. Tjejerna är klädda i bikinis

och höga klackskor.

I den första synken hörs en av de kvinnliga deltagarna. Aina: ”Jag ser inte ut som de andra,

jag är inte skitlång eller asvältränad, men jag har i alla fall en skitbra personlighet, en bra

utstrålning och jag tänker faktiskt vinna det här, så nu jävlar kör vi”.

I den andra synken berättar Anna-Katarina att hon är sig själv och kommer ta hem tävlingen

100 procent.

En av jurymedlemmarna berömmer tjejerna för att de alla är snygga och har höga klackskor

på sig. Han förklarar även att en immunitet står på spel och att vinsten av modelltävlingen är

viktig.

Tjejerna filmas uppifrån och ned, samtidigt som man får se hur killarna spanar in tjejerna som

står på catwalken.

Anna-Katarina är den första tjejen som går på catwalken medan killarna och juryn applåderar.

Samtidigt som hon går tillbaka får hon beröm från juryn. En av killarna säger att hennes gång

var väldigt sexig. Niklas: ”Jag tycker hon är så sjukt sexig alltså”.

Aina går ut på catwalken och flörtar med killarna, alla applåderar och hon får beröm från

juryn att hon har utvecklats från ett litet barn som nu vuxit upp.


I denna scen blandas alla de fyra bildperspektiv som är de vanligaste. Långdistans,

medeldistans, närhet och extrem närhet. Alla olika perspektiv fyller olika funktioner som i

denna scen styrker teorin om betydelserna.

Scenens början fylls av långdistansbilder och medeldistans bilder. Bilderna visar miljön, juryn

40

och killarna som sitter bänkade framför podiet. Tjejerna går upp på podiet i en

medeldistansbild som övergår i närbilder och extrema närhetsbilder på deras kroppar och

ansikten.

Betydelsen i bilderna gäller även här, då de närbilder som visas uppfattas som intima. De

bilder som visas på killarna och juryn visar över lag ett ganska formellt tilltal. Fokus ligger på

att visa de kvinnliga deltagarnas kroppar som är klädda i bikinis.

Tjejerna är i fokus betydligt mer än de övriga deltagarna. De båda synkarna med citat är

inramade i en närhetsbild som tyder på ett personligt tilltal som innehåller känslor och

reaktioner. Ainas citat, om att hennes kropp inte ser ut som de andra tjejernas, innehåller

känslor, och Niklas citat, om hur sexig Anna-Katarina är visar på ett personligt tilltal.

Slutligen, över lag i denna scen presenteras tjejerna i betydlig mer närbilder, och killarna i

helhetsbilder. Tjejerna visas intimt och killarna formellt. De olika bilderna går lätt att koppla

till kvinnlig och manligt, en tjej ska vara känslig och öppen och en kille ska vara tuff och

hård. De olika bildvalen och de typiska sätten för könen att vara förstärker varandra.

7.5.2 Genus

Kroppsspråket är betydelsefullt i alla typer av bilder. De manliga deltagarna ler och

applåderar både vid tjejernas intåg och även under deras modeshow. De stora handrörelserna

vid applåder kan ses som ett uttryck för engagemang och kraft, samt att leendet ger uttryck i

engagemang och inbjudan till något bra.

De kvinnliga deltagarna ler och försöker charma killarna och juryn när de går sin catwalk,

enligt Goffmans teori om genusschemat går det att se hur de kroppsliga uttrycken som ses

som spontana följs av ett färdigt schema. Tjejerna går alltså en spontan gång, men deras

leende uttryck ligger till grunden en bestämmelse för hur de ska uttrycka sig i den situationen.

Även deltagarnas sätt att se på varandra i detta klipp går att utläsa. Det finns många sociala

koder vad gäller seendekoder. Killarna tittar på tjejerna, och tjejerna tittar på killarna. Skulle

inte killarna tittat, kan de uppfattats som att de inte bryr dig. Den betydande tolkningen

tittandet har, får mening i hur vi tittar. I detta klipp kan ibland killarnas blickar tolkas som lite

opassande, då det gäller att titta på ett så kallat rätt sätt (inte på kroppsdelar).

I klippet syns det tydligt hur mediernas skildringar av könen fortfarande är aktuella. Den

typiska kvinnliga stereotypen gör sig väldigt synlig i klippet. Kvinnan har i medierna sedan

1900-talet beskrivits som smal, vacker, sexobjekt osv, vilket speglar hur kvinnorna i detta

41

klipp framställs. Klippet handlar om att de kvinnliga deltagarna ska gå modeller samtidigt

som männen sitter nedanför och applåderar och busvisslar när de går på catwalken. Vi kan

genom klippet se hur alla tjejerna bär bikinis och höga skor vilket kan tolkas som lättklätt och

sexigt. Där igenom blir tjejerna framställda som sexobjekt.

Det typiska feminina genuset märks tydligt i klippet. Vi tolkar modelltävlingen som ett

tillfälle där kvinnan måste visa upp sig i lite kläder och imponera juryn med den snyggaste

gången. De typiska könsrollerna blir synliga. Kvinnan är bärare av det sexuella och mannen

tittar på. Könsrollerna gör sig även synliga då mannen får den position att han sitter och

bedömer kvinnan. Kvinnan visar upp sig för mannen. Kvinnan blir genom detta den svaga och

mannen den starka. Kvinnan i scenen håller sig till de förväntningarna som finns på en

kvinna, att de ska klä sig feminint, raka benen och underarmarna, vara måna om sitt utseende

osv. Även hur kvinnan uppfattas vara blir påtagligt i scenen, förförisk, vänlig och mjuk.

Mannen som visslar och applåderar på kvinnan anses handlingskraftig och stark i sin roll som

man.

Den feminina typiska kvinnan blir sig påmind då kvinnan i klippet visar upp sig för mannen,

detta kan tolkas som hur det var förr i tiden då kvinnan var underordnad av mannen.

Den historiska bilden av kvinnan och mannen samt vad de representerar är en tradition

medierna följer än idag.

7.5.3 Gestaltning

Gestaltningsteorin handlar om hur medierna väljer att gestalta verkligheten på ett visst sätt, i

detta klipp gestaltas en modelltävling med fokus på den typiska modellen. Tjejer med sexiga

långa ben, smala, snygga, som ska charma killarna och juryn med sin kropp. Det är sättet vi

som mottagare uppfattar det som. Tjejerna blir bedömda hur de för sig, hur de går och hur de

använder sin kropp. Tjejerna gestaltas som sexobjekt då deras klädsel uppfattas som

utmanande. Kvinnan finns med som ett objekt och den starka gruppen blir juryn och de

manliga åskådarna som har makten. Gestaltningar förstärker den stereotypiska kvinnan som

förväntas vara smal och snygg. Medierna producerar återigen de föreställningar om vad som

är ”kvinnligt”, det vill säga gestaltningen av kvinnan i en liten bikini som är utmanande med

sin kropp.

42

7.6 Scen 5, Avsnitt 10 - Sebastian (Casanovan) kommer in som ny deltagare.

Denna scen utspelar sig utomhus vid poolen och Sebastian kommer in som ny deltagare på

hotellet med ”Paow”. Alla deltagare går fram och ställer sig i en halvcirkel runt Sebastian och

där efter skakar de hand med honom en och en.

Efter att Sebastian har hälsat på alla ställer han sig framför ”halvcirkeln” som deltagarna har

bildat runt honom och presenterar sig som hotellets ”casanova”.

Aina berättar i synk att det har varit väldigt tråkigt på hotellet den senaste tiden och mitt i allt

dyker Sebastian upp som ny deltagare, vilket hon i synken berättar att hon tycker är kul.

Vid poolen frågor Samir, Sebastian vad som menas med att han är hotellets casanova.

Sebastian: ”det är något som du kanske får märka av”.

Scenen slutar med att Jesper. J berättar i synk om hans egen roll på hotellet och om den nya

deltagaren.

7.6.1. Bilder och tilltal

De flesta bilderna i scenen är filmat med ett medeldistansavstånd. Alla deltagarna syns bra

men även poolen och miljön är synligt i bakgrunden. Detta på grund av att tittarna ska

uppfatta mötet mellan deltagarna, den nya killen och miljön.

Den första bilden som syns i scenen är filmad från sidan då deltagarna har samlats runt

Sebastian samtidigt som han går runt och skakar hand med alla. Det klipps även in en bild

snett bakifrån Sebastian, så att deltagarnas ansikten syns framifrån. Klippet och bildvalet

etablerar att Sebastian är i fokus då alla samlas runt honom och publiken får se det sociala

mötet mellan Sebastian och deltagarna.

I synkarna med Aina och Jesper. J är bilderna filmat i närbilder. Detta på grund av att den typ

av närbilder är mer personliga och fokus i dessa synkar ligger på vad den aktuella personen

har för åsikter och tycker.

7.6.2. Genus

När Sebastian kommer in och möter de (för honom) nya personerna undviker han inte deras

ögonkontakt vilket ger ett intryck av att han är artig, teorin säger att vi människor uppfattas

43

som oartiga om vi inte tittar. När han ställer sig framför deltagarna och ska presentera sig

själv har han svårt att stå still och ger ett kroppsligt uttryck för att han är nervös. Att vara

nervös kan tolkas som ett tecken på sårbarhet och svaghet, vilket går emot den bilden som

finns av manlighet. En man ska vara modig och osårbar.

Alla deltagarna samlas runt honom och på grund av att de närmar sig honom uppfattas det

som om att de är intresserade av vem han är. Det är en ny kille som kommer in, alltså

förväntas han vara på ett speciellt sätt, han ska vara manlig. Han presenterar sig även som

hotellets casanova, vilket även ger deltagarna en stereotyp att förhålla sig till, innan de ens lärt

känna honom. Deltagarnas nyfikenhet handlar förmodligen om att identifiera vem han är och

där med även hur manlig han här. Den hegemoniska maskuliniteten är något som formats

inom en kultur av en dominant grupp och på Paradise Hotel är linjerna för att vara manlig

redan satta. Detta innebär att när Sebastian kommer in som ny deltagare, kan deltagarna med

hjälp av den hegemoniska strukturen på hotellet identifiera hur han lever upp till dessa.

Aina berättar i sin synk att hon tycker att det är kul att en ny kille kommit in och att han ”är

rätt så snygg också”. Hon säger detta med ett leende på läpparna vilket är ett tecken för glädje

och det tolkas som att hon är väldigt nöjd. Detta ger även ett intryck av att utseendet spelar

rätt stor roll i ett första möte.

I Jesper. Js synk hävdar han att det bara finns en casanova på hotellet och det är han inte

Sebastian. Det är ett typiskt manligt beteende att vilja hävda sig och visa vem som äger

makten. ”Han får ju tro det och ha sin makt och göra vad han vill, men jag vet ju vem som är

casanovan på riktigt i Paradise Hotel, hehehe”. Jesper. J påstår med sitt citat att Sebastian

gärna får ha sin makt och tro att han är casanovan, men hävdar att det egentligen är han själv

(Jesper. J) som är den riktiga casanovan på hotellet.

Aina ser positivt på att det har kommit in en ny kille och Jesper. J ser det negativt, då han inte

vill att det ska komma in någon och ”ta hans plats” som hotellets casanova. Detta kan vara ett

tecken på att Jesper. J på något sätt känner sig hotad av en ny kille då Sebastian uppskattas av

de kvinnliga deltagarna. Att ha makten är någonting som anses vara typiskt manligt och det

kan tolkas som att Jesper. J inte vill förlora den maktposition som han hävdar att han har.

44

7.6.3. Gestaltning

I den här scenen gestaltas ett möte mellan en grupp och en ny person. Sebastian framställs

som en ny och trevlig kille som är lite nervös över att träffa en stor grupp med nya människor.

Han presenterar sig även som hotellets casanova, men på grund av scenens begränsade

innehåll gestaltas han inte som en casanova i denna scen.

De kvinnliga deltagarna, gestaltas i det här klippet som nyfikna och intresserade av den nya

personen som kommit in. Aina bekräftar detta ytterligare i hennes synk där hon berättar att

hon tycker att han är snygg. Det gestaltas som att hon har fått ett intresse för Sebastian på

grund av hans utseende. Några av de manliga deltagarna gestaltas som ifrågasättande till den

nya deltagarens roll som casanova. Det styrks i Jesper. Js synk och Samirs fråga; ”casanova,

vad menas med det då?”.

7.7 Scen 6, Avsnitt 10 – Killarna och tjejerna diskuterar Sebastians kropp.

Scenen börjar med att killarna anländer till ett större rum på hotellet. Killarna visar Sebastian

runt och när de kommer in i rummet berättar Samir att det är här de brukar ”käka”.

Alla killarna går runt i enbart shorts/badbyxor utan någonting på överkroppen, förutom

Sebastian som har en t-shirt på sig. De stannar till i matsalen och Jesper. F, uppmanar

Sebastian att ta av sig sin tröja för att se hur hans kropp ser ut.

I synk berättar Sebastian att den han fått bäst intryck av är Jesper. F, på grund av att han

skämtar hela tiden.

Grabbarna skojar med varandra och kollar på varandras kroppar. Samir berättar i synk om vad

han tycker om den nya deltagaren ”casanovan”.

Scenen fortsätter med att tjejerna sitter inne på ett av hotellrummen och diskuterar Sebastian

och hans utseende. De säger att har ett väldigt exotiskt utseende och Mia säger att hon gillade

hans överkropp, speciellt armarna och axlarna. Aina säger att hon kan tänka sig att hångla

med honom och de andra tjejerna börjar skratta. Aina berättar därefter i en synk att det inte är

så svårt att charma henne.

45

”Paow” berättar för de andra tjejerna att Sebastian har sagt att hans typ av tjej ska vara kurvig.

I synken efter berättar Aina vad hon tycker om Sebastians utseende. Samtidigt visas bilder i

bakgrunden där Sebastian hjular på stranden.


Bilderna i denna scen fokuserar mycket på den maskulina kroppen. När Sebastian tar av sig

sin tröja och visar sin kropp för de manliga deltagarna syns det i medeldistansbilder. Dessa

bilder visar tydligt killarnas reaktioner när Sebastian visar sin överkropp.

Medeldistansavståndet används ofta för att visa den sociala interaktionen mellan personer.

När tjejerna diskuterar Sebastians kropp används även då medeldistansbilder. Bilderna visar

att tjejerna sitter inne på ett hotellrum och diskuterar och genom medeldistansavståndet syns

det hur alla tjejerna integrerar och diskuterar med varandra. Även en närbild används i

tjejernas diskussion för att visa Ainas reaktion när ”Paow” berättar vilken typ av tjej som

Sebastian gillar.

Synkarna med Sebastian, Samir och Aina syns i halvbilder. Detta för att förmedla en mer

personlig känsla av deras åsikter och tankar.

7.7.2 Genus

I början av scenen ber Jesper. F, Sebastian att ta av sig sin tröja för att visa sin kropp. När

Sebastian har gjort det kommenterar Jesper. F ”Jag visste det, att det skulle komma in någon

fit, nu får man hålla in magen igen”. Detta tolkas som om att idealet för en snygg kropp är att

se ut som Sebastian som har synliga magrutor och muskulösa armar, vilket är ett tecken på att

han är vältränad. Jesper. F kommenterar att han måste dra in sin mage, detta för att se mer ut

som Sebastian och även för att leva upp till den bilden av hur en maskulin kropp ska se ut. Att

vara vältränad och ha muskler är något som anses vara manligt och Jesper. Fs kommentar

tolkas som om att han på något sätt måste förändra sin kropp för att vara mer manlig och se

mer maskulin ut.

Samir berättar sedan i sin synk om Sebastian: ”Han var skön, jävligt grym kropp faktiskt, inte

speciellt charmig”, sedan säger han: ”Jag är fan mycket charmigare än den där killen alltså”.

Detta tyder på att även Samir lagt märke till att Sebastian har en väldigt vältränad och

maskulin kropp, därefter påstår han att han är charmigare än Sebastian. Att Samir påstår sig

46

vara charmigare än Sebastian, kan vara ett tecken på att han känner sig hotad på grund av

Sebastians kropp. Samir hävdar därför sig själv genom att säga att han är charmigare än

Sebastian. Att hävda sig är en typiskt manlig handling och på grund av att Samir känner sig

hotad av Sebastians utseende måste han försvara sig själv för att visa att även han är manlig

och ”bättre” än Sebastian.

När ”Paow” berättar för tjejerna att Sebastian gillar kurviga tjejer kommenterar Aina: ”Nice”.

Detta tolkas som om att hon tycker att det är bra att han gillar lite mer kurviga kvinnor. En

stereotypisk kvinna ses ofta som smal, Ainas reaktion tolkas som att hon tycker det är skönt

att inte behöva leva upp till den smala stereotypiska kvinnan.

I synk berättar Aina att hon ganska lätt kommer att kunna bli ”omkullcharmad” av Sebastian.

Aina: ”För mig så ska det nog inte bli så svårt att bli omkullcharmad, tror jag”.

Aina förväntar sig därmed att bli charmad av den nya killen och anspelar på att det är mannen

som bör ta första steget. Att Aina själv skulle göra något och ”ta första steget” är ingenting

som det reflekteras över i scenen. Detta kan kopplas till att hon ser sig som den typiska bilden

som finns om att kvinnan är underordnad mannen och att det därmed är mannen som bör ta

initiativet, då det är han som vanligtvis innehar makten.

Aina berättar även att hon tycker att Sebastian ser ut som en superhjälte. ”Han ser ju ut som

någon sorts superhjälte, det tror jag att han är i alla fall”. En hjälte är ofta en stereotyp som

mannen brukar kopplas till i medier. Den stereotypiska hjälten utgår från bilden av den store

och starke mannen.

7.7.3 Gestaltning

Denna scen fokuserar främst på Sebastian och hans kropp. Hans vältränade och muskulösa

kropp gestaltas som ett ideal för hur en manlig kropp ska se ut, som både eftersträvas av killar

och uppskattas av tjejer. Detta stärks av Jesper. Fs kommentar om att han måste ”dra in

magen” och att både Mia och Aina uttalar sig positivt om hans kropp och utseende.

I och med att Aina även berättar att hon tycker att Sebastian ser ut som en superhjälte,

bekräftar hon att han även gestaltas som osårbar, stark och modig, då det är stereotypiska

egenskaper hos en manlig superhjälte.

Kvinnorna gestaltas i scenen som väldigt intresserade av muskulösa och vältränade män. Aina

är den tjejen som utmärker sig mest i tjejernas diskussion, hon förväntar sig att bli charmad av

47

den stora, starka mannen och gestaltas därför som passiv då hon väntar sig att mannen ska ta

det första steget.

7.8 Scen 7, Avsnitt 14 – Diskussion i poolen.

Denna scen utspelar sig i poolen, längst ut vid poolkanten hänger tre manliga deltagare och en

fjärde deltagare simmar ut emot dem. De tre deltagarna Jesper. J, Niklas och Jesper. F som

redan befinner sig vid poolslutet småpratar med varandra om Samir. Niklas: ”undra hur han

löser det här idag, det ska bli jävligt kul att se”.

När den fjärde deltagaren Samir når de andra deltagarna uppstår en hetsig diskussion om en

händelse som skett dagen innan. Samir står vid poolens ena sida, och de andra tre står tätt ihop

på den andra sidan.

Samir börjar skrika om att han inte ville att det som hände igår skulle hända, och skyller på att

det är de andra killarnas fel. De andra killarna undrar varför han gjorde det han gjort, och

Samir berättar att det skedde för att de triggade honom till det.

Niklas: ”Om du gillar Anja så mycket finns det ju inte på karta att du skulle rört någon annan

tjej”. Diskussionen fortsätter med att Niklas förklarar för Samir att han tycker Samir ska njuta

av den här tiden han har här, men har han sådana känslor för Anja att han inte vill röra någon

annan, då är det upp till honom själv, till 100 procent.

Niklas berättar i en synk att han och grabbarna har fått Samir ”dit de vill ha honom”.

Alla killar börjar röra sig inåt mot poolen samtidigt som Samir förklarar att spelet ”psykar”

hans huvud.

Scenen avslutas med en scen där Jesper. J berättar om hans planer på Paradise Hotel.


De bildperspektiv som gör sig synliga i denna scen är medeldistansbilden som fångar

deltagarna och poolmiljön. I synkarna används närhetsbilder, då reaktioner är i fokus. Det

sociala tilltalet som ska belysas i medeldistansbilden gör sig sedda i hela scenen.

7.8.2 Genus

Scenen innehåller mycket känslor vilket till stor del ger uttryck i kroppsspråk. Samir använder

stora handrörelser genom hela klippet, vilket påvisar kraft och tillgänglighet i samtalet som

sker.

Ofta beskrivs kvinnor som svaga och känslomässiga medan Samir i denna scen ger uttryck för

48

ångest och oro. Detta leder till att bilden av Samir uppfattas som omanlig och att han inte

lever upp till den hegemoniska maskuliniteten som existerar.

Detta är en situation då Samir går in i offerrollen som ofta anses vara kvinnans roll. Han

skyller ifrån sig på de övriga deltagarna som svarar med att han måste ta ansvar själv. Att ta

ansvar och vara stark ses som några av de största egenskaper en man ska ha.

Samtidigt som Samir träder in i offer roller, förstärks resterandes roller. Niklas och Jesper. J

förstärker sin manlighet med nedanstående citat.

Niklas: ”Vi har fått Samir exakt där vi vill ha honom nu, och det finns ju faktiskt inget

roligare än att se hans ångest och hur desperat han faktiskt är nu idag”.

Jesper. J: ”Jag är bra på att smida planer, och jag gillar att skapa lite kaos, och samtidigt som

jag gillar att lösa problemen – sen så, det är skitnice, jag mår riktigt bra just nu, allt går enligt

mina planer, jag älskar livet inne i Paradise Hotel”.

Varken Niklas eller Jesper. J visar några känslor eller svagheter. Genom detta förstärks de i

sin maskulinitet vilket bekräftar bilden som finns om att män ska vara osårbara. Ett typiskt

manligt beteende, är att visa sig osårbar och oövervinnlig. Från citaten ovan kan det även

tolkas som att både Niklas och Jesper. J känner makt från den position de har vilket även det,

anses som en förstärkning av mannen. Det är ett typiskt manligt beteende att upprätthålla den

starka bilden av sig själv.

7.8.3 Gestaltning

Scenen gestaltar en diskussion mellan fyra manliga deltagare. Sättet det gestaltas på visar en

mot tre, vilket även är sättet vi som mottagare uppfattar det. Gestaltningen av stereotypiska

bilder gör sig sedd, då det finns ett offer och makthavare. Gestaltningen av offret förstärks

utöver samtalet med kroppsspråk som viftande händer, och oroliga uttryck.

Denna scen innehåller både en gestaltning som inte är typiskt manlig och även en gestaltning

som är överordnat manlig. Samir, som gestaltas som ett offer kliver in i en roll som anses

tillhöra en underordnad maskulinitet. Det sättet hans känslor och oro visas på, hjälper till att

förstärka den starka maskulinitet de andra manliga deltagarna får.

49

7.9 Scen 8, Avsnitt 14 – Jesper. S, Mia och Anja är på ”krokodil-date”.

Jesper. S, Anja och Mia anländer till platsen där de ska ha sin date. Jesper. S berättar i synk att

de ska på ”krokodil-date”.

Alla tre åker ut på vattnet i en liten båt. Mia och Jesper. S har varsin åra och Anja sitter längst

fram. De diskuterar vad som skulle hända om det råkade slå en krokodil med en av årorna och

att det inte är ofta man ser en krokodil på nära håll. De ror runt på vattnet och ser ett antal

krokodiler. Mia ropar ”hjälp” vid ett tillfälle när de är ute på vattnet. I den andra synken

berättar Jesper. S om daten och vad han känner om den.

De fortsätter att ro runt och Mia säger att hon får lite panik. Därefter följer en synk då Mia

berättar om ”krokodil-daten”.

I båten pratar de alla tre om krokodilerna och sedan får Jesper. S syn på en stor krokodil i

närheten och pekar på den för att tjejerna ska se den.


I denna scen varvas främst långdistansbilder med medeldistansbilder. Detta för att etablera

miljön de befinner sig i och även för att fånga den sociala interaktionen mellan de tre

deltagarna. En del närbilder används även på deras ansikten för att fånga deras känslor och

ansiktsuttryck.

I synkarna används endast närbilder på grund av att det ska upplevas mer personligt då det är

deltagarens personliga tankar och åsikter som förmedlas.

7.9.2 Genus

I denna scen framställs könsrollerna väldigt tydligt. Mannen ska vara fysiskt och psykiskt

osårbar och skydda de svagare kvinnorna mot eventuella faror. Jesper. S upplevs som väldigt

lugn och nonchalant, medan både Anja och Mia ger tecken på oro och rädsla. Hans uppgift är

grundad på genusteori att framstå som den stora och starka mannen och skydda de svaga och

små kvinnorna. Han säger till och med ”Vad kan hända?”, vilket är ett tecken på hans

nonchalans och mod.

50

I en närbild får vi se Anjas oro i form av en rynkad panna och en djup suck i början av scenen.

Lite längre in i scenen får vi se att hon ler och det upplevs som om att hon tycker att det är lite

roligt och spännande, samtidigt som att hon är lite vaksam. Mias oro uttrycker hon med ord.

Vi ett tillfälle säger Mia ”hjälp” och i sin synk berättar hon om sin rädsla för krokodilerna

”jag var den som var mest rädd för krokodilerna”. Detta är ett tydligt tecken på att hon var

rädd.

I båten sitter Jesper. S lugnt och stilla samtidigt som han ror vilket ger ett tecken på att han

faktiskt är lugn och inte särskilt orolig. Tjejerna däremot har svårare att sitta still och kollar

sig oroligt runt om kring, vilket är ett tecken på deras oro.

I sin synk erkänner dock Jesper. S att han var rädd och säger, ”Jag som man kände ju rädsla,

jag får svälja min stolthet som man och säga att, ja det fanns rädsla hos mig, det gjorde det”.

Detta är ett tydligt bevis på att när han är med tjejerna vill han försöka leva upp till den

hegemoniska maskuliniteten och därmed upplevas som manlig genom att uppträda som modig

och orädd. När Jesper. S däremot sitter själv och berättar om händelserna vågar han erkänna

att han var rädd. I och med hans citat bekräftar han att han själv vet om att han inte lever upp

till bilden av manlighet som existerar och uttrycker detta med att han säger att han måste

”svälja sin stolthet som man”. Jesper. S bekräftar med andra ord att de teorier som beskriver

att en man ska vara modig och osårbar är något som han strävar efter. Trots att han själv

egentligen var rädd, ville han visa sin manlighet inför de kvinnliga deltagarna och agera på

det sett som teoretiskt kopplas till manlighet.

7.9.3 Gestaltning

I denna scen gestaltas manlighet som en person som egentligen ska vara modig och lugn i

riskfyllda situationer. Jesper. S hävdar dock själv att han som man var rädd. Att han erkänner

att han ”som man” var rädd gör att han gestaltas som mindre manlig i den här scenen.

Däremot förstärks den stereotypa bilden av att en man ska vara modig och stark då Jesper. S

bekräftar att han går emot det typiskt manliga.

Kvinnorna i den här scenen gestaltas som rädda och oroliga, detta kan kopplas till att de ses

som svagare än mannen, som i den här scenen (när han är tillsammans med de kvinnliga

deltagarna) upplevs som lugn och modig ute på vattnet bland krokodilerna.

51

8. ANALYSSAMMANFATTNING

Efter att vi studerat vår analys kan vi fastställa att en synlig röd tråd gör sig påmind genom

hela analysinnehållet. Nedan kommer vi nu presentera en sammanställning av analysen.

Anledningen till detta är att vi på ett informativt och konkret sätt vill skapa en lättare

förståelse för resultaten som uppkommit i och med analysen.

8.1 Bilder och tilltal

Val av bildperspektiv och vinklar är båda komponenter som ger betydelse i hur vi som tittare

uppfattar bilder. De fyra bildperspektiven som vi studerat i analysen är långdistans,

medeldistans, närhet och extrem närhet. Vi kan genom analysen fastställa att alla de fyra

bildperspektiven används frekvent genom alla scener. Alla scener innehåller även två eller fler

bildperspektiv. Alla olika perspektiv fyller olika funktioner som styrker teorin om

betydelserna.

Synkarna som är återkommande i alla scener är tagna ur ett närhetsperspektiv.

Närhetsperspektivet bjuder in till en intimare relation mellan deltagare och tittare. I

närhetsbilderna förmedlas känslor och reaktioner, innehållet förstärks med denna typ av bild.

I scen 1 (presentationen) blandas extrem närhet, närhet och medeldistansperspektivet vilket

känns relevant då en presentations syfte är att komma närmare personerna, i detta fall de

aktuella deltagarna. Bilderna fokuserar på deltagarnas ansikten, kroppar och rörelser.

Vi kan i alla scener dra slutsatsen att, teorin om att närhetsperspektivet förmedlar känslor även

anpassas i de situationer som kräver detta. Typiskt för närbilden är att den visar personens

huvud och skuldror och den extrema närheten fokuserar på personens ansikte i detalj.

Generellt sett kan vi genom alla analyser avläsa att närhetsperspektivet återkommer när en

mer personlig kontakt sker. Vi kan även se hur scener som fokuserar på deltagarnas kroppar,

visas i närhetsbilder.

Medeldistansperspektivet visar personer och miljö lika mycket. De sociala interaktionerna

som sker mellan ett mindre antal deltagare visas i alla scener ur ett medeldistansperspektiv,

detta görs för att på så sätt kunna visa det sociala tilltalet. I de flesta fall varvas

medeldistansen i samtal med reaktionsbilder, som visar känslor och ansiktsuttryck.

52

Medeldistansen är ett tacksamt perspektiv som kan fånga både sociala tilltal, reaktioner och

samtidigt visa mycket miljö samtidigt som personen/personer kan vara i fokus.

I alla långdistansbilder syns gruppen, eller en etablering av den miljö deltagarna befinner sig

i. Långdistansperspektivet används främst i de scener som innehåller många deltagare

samtidigt eller för att belysa en händelse som i exempelvis i scen 2 då alla deltagare leker en

”drick-lek”.

Slutligen kan vi genom analysen av bilder och tilltal i scenerna konstatera att de olika

bildperspektiven finns med som komplement till känslan i innehållet.

Det ska även tydliggöras att scener som innehåller endast långdistans och medeldistans, i

jämförelse till varandra innebär att avstånden i bilderna känns annorlunda. Medeldistansbilden

blir i kontrast till långdistansen en bild som känns mer intim en vad en medeldistansbild i

”rätt” sammanhang gör.

Generellt sett visas kvinnorna i mer närbilder än männen. Valen av vinklar kan lätt kännas

igen med den genusbundna teorin. Uppdelningen av bildval kan lätt kopplas ihop med hur

bilden av mannen och kvinnan ser ut. Enligt femininiteten och maskuliniteten anses kvinnan

vara mer känslig än mannen, något som även kan utläsas i bildvalen. Kvinnorna visas i

närbilder vilket fångar upp den intima känslan och männen oftast i medeldistans och

långdistansbilder vilket tyder på ett mer formellt tilltal.

8.2 Genus och gestaltning

Kroppspråk

Kroppsspråket hör till människans sätt att uttrycka sig och deltagarna använder kroppsspråket

för att förmedla och förstärka deras känslor. Kroppsspråket kan tydas i uttryck som

handrörelser, posering och ansiktsuttryck.

Kroppsspråket är en del av hur kvinnor och män uppfattas och det finns vissa sociala koder

som visar hur en man och en kvinna ska bete sig och röra sig. I scen 5 och 7 blir

kroppsspråkets mening väldigt påtagligt, då Samir och Sebastian avviker från vad som anses

vara ett maskulint sätt att uttrycka sig.

Deras kroppsspråk avspeglar nervositet, oro och svaghet. Vilket gör att de båda inte upplevs

leva upp till den hegemoniska maskuliniteten. Framför allt Samir tar på sig en offerroll i scen

53

7 och i och med detta styrks de andra männens manlighet. Ju svagare en person är, desto

starkare blir den/de andra personerna i samma omgivning.

Stereotyper, könsroller, feminint och maskulint

Dessa fyra begrepp är något som tydligt återkommer i alla scener och bekräftar de teorier om

just, stereotyper, könsroller, femininitet och maskulinitet som finns.

Utifrån de genomförda analyserna går det tydligt att se hur de kvinnliga och manliga

könsrollerna och stereotyperna gestaltas i programmet. De gestaltas som de teoretiskt sett

förväntas vara och lever upp till de fördomar som finns i samhället.

Generellt gestaltas de kvinnliga deltagarna som, vackra, sexiga, svagare än männen,

sexobjekt, utmanande och smala. De manliga deltagarna gestaltas som muskulösa, tatuerade,

starka, osårbara, hävdande och beskyddande. Vilket teoretisk sett, är hur de stereotypiska

männen och kvinnorna förväntas vara.

I scen 2, 4, 8 gör sig skillnaden mellan könsrollerna extra tydlig. Alla tre scenerna har även

tydliga kopplingar till patriarkatet där männen anses vara överordnade kvinnorna. I scen 2

uttrycks detta genom att det är en manlig deltagare som tar initiativet till drick-leken och mer

eller mindre bestämmer att de alla ska vara med på det. De kvinnliga deltagarna gör sedan det

de blir tillsagda att göra, vilket leder till att de uppfattas som underordnade männen i scenen.

När de kvinnliga deltagarna har sin modevisning i scen 4, syns en skillnad mellan de två

könsrollerna. Kvinnorna visar upp sig och sina kroppar för de manliga deltagarna som kollar

på, applåderar och tjoar. De är även med och bedömer tjejernas utseende och prestation. Detta

leder till att kvinnorna även i den här scenen framställs som underordnade männen. I scen 8

när Jesper. S är på ”krokodil-date” med två av de kvinnliga deltagarna är skillnaden mellan

könsrollerna uppenbar. De kvinnliga deltagarna beter sig rädda och oroliga, samtidigt som

mannen i scenen agerar beskyddande och modig. Han intar en beskyddande position för att

lugna tjejerna och framstå som en ”riktig man”. Återigen framställs mannen som överordnade

kvinnorna.

Scen 8 är även intressant av andra anledningar. Trots att de kvinnliga deltagarna är två och

mannen endast en i denna scen, känner han ansvaret att beskydda de båda kvinnorna. De är tre

personer, men ändå är det han som tar på sig rollen som den starka, osårbara och beskyddande

mannen för att skydda de två kvinnorna.

54

Stereotyper är ett sätt för oss att kategorisera människor utifrån deras utseende och personliga

egenskaper. I samtliga scener som vi har analyserat är den stereotypiska mannen och kvinnan

synliga.

I två av scenerna avviker två män från det som generellt uppfattas om manligt. Jonas som

agerar coach i scen 3 till Niklas och Dorotas fotografering, avviker från den manliga

stereotypen och går emot den hegemoniska maskuliniteten som existerar. Han upplevs som

väldigt feminin och gestaltas som en homosexuell man, vilket innebär att han kopplas till den

underordnade maskuliniteten. Även Samir kategoriseras in i den underordnade maskuliniteten

när han i scen 7 har en hetsig diskussion med tre av de andra manliga deltagarna. Han hamnar

i en position där han anses som mindre manlig då han hanterar situationen passivt och

uppfattas som den svaga karaktären i scenen.

Något annat som tydligt gestaltas i scenerna är intresset och fixeringen av kroppar. I scen 1

har vi en tydligt visuell bild på manliga och kvinnliga kroppar. Kvinnorna gestaltas som

smala, långhåriga och poserar sexigt samtidigt som männen gestaltas som muskulösa,

tatuerade och snygga. Detta lägger grunden för hur kroppar generellt gestaltas i programmet.

Detta klipp styrks även av olika uttalanden från både kvinnliga och manliga deltagare, där de

berättar hur de vill att en dröm tjej/kille ska se ut och vara. Även i scen 3, 4 och 6 gestaltas

fixeringen och intresset för kroppar samt hur idealet av manliga och kvinnliga kroppar ska se

ut. I scen 3 ska männen posera halvnakna med en snygg halvnaken tjej där fokus ligger på

deras kroppar och interaktionen samt kemin mellan dem. Under tjejernas modelltävling i scen

4 visar de kvinnliga deltagarna upp sig endast klädda i bikinis, fokusen i den här scenen ligger

på kvinnornas kroppar. När Sebastian kommer in som ny deltagare i scen 6 diskuterar både de

kvinnliga och de manliga deltagarna hur hans kropp ser ut, samt vad de tycker om den,

därmed ligger all fokus i scen 6 på den manliga kroppen.

I och med dessa gestaltningar visar Paradise Hotel en bild av den syn på männen och

kvinnorna som vi är vana att se dem i medierna. Gestaltningarna lever upp till de teorier som

finns om det som anses vara kvinnligt och manligt samt de kvinnliga och manliga stereotyper

och könsroller som finns.

55

9. DISKUSSION

Uppsatsens syfte har varit att granska deltagarna i Paradise Hotel ur ett genus- och

gestaltningsperspektiv, och undersöka vilka stereotyper som gör sig synliga i programmet.

Granskningen har skett med hjälp av en innehållsanalys och nedan kommer en diskussion att

presenteras. Till att börja med kommer en redogörelse för vald metod att presenteras.

För att analysera innehållet i denna studie har en textanalytisk metod valts, vilket fungerat bra.

Analysmodellen som togs fram för denna studie har varit ett bra och värdefullt hjälpmedel.

Analysmodellen har underlättat strukturen av analyserna och även underlättat till att kunna

koppla ihop dem till de teorier som varit aktuella i undersökningen.

Ett problem vi upplevt med den valda metoden är att egna uppfattningar och påståenden lätt

kan göra sig synliga i analysen. Dock har vi haft det i åtanke under analysprocessen och på

det sättet kunnat sträva mot att vara så objektiva och neutrala som möjligt under

genomförandet. En annan nackdel med denna typ av metod är att resultatet kan se annorlunda

ut, beroende på vilka teorier som undersökningen baseras på. Det är därför viktigt att tänka på

att analysmodellen fångar upp det som är centralt och viktigt för den aktuella studien. Vi är

nöjda med genomförandet av analyserna och nedan kommer resultat och diskussion följa.

Efter avslutad analys kunde vi tydligt se hur genusordningen i Paradise Hotel bekräftar bilden

av hur det ser ut i samhället mellan könsrollerna. Även bilden av manliga och kvinnliga

stereotyper lever upp till de teorier om vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Vi lever i ett samhälle fyllt av måsten och förpliktelser. Vi blir ständigt påverkade av allt runt

omkring oss, både medvetet och omedvetet. Reklam, film och tidningar är bara några av de

medier som ständigt söker vår uppmärksamhet, och i takt med den ökade upprinnelsen av

sociala medier kan vi vara delaktiga i nästan allt som händer. Det är ingen nyhet att medierna

sprider budskap om hur mannen och kvinnan ska vara och se ut.

Dokusåpagenren som vi behandlat i detta arbete har som vi tidigare nämnt blivit både råare

och hårdare med tiden. Skandalrubriker och nya dokusåpastjärnor fyller både kvällspressen

och skvallertidningarna.

Samhälls- och mediebilden av mannen och kvinnan är något som intresserat oss båda och

anledningen till att vi valde att granska genus i Paradise Hotel, var delvis på grund av all

56

medieuppståndelse som uppkommit i och med dokusåpan men även att få undersöka hur

jämställdheten mellan könen gestaltats.

Vi tog oss an detta arbete med en förhoppning om att genusordningen inte var så självklar

som den varit historiskt sett. Men ganska snart efter att vår analys blivit klar kunde vi

konstatera att både stereotyper och tydliga könsroller avlöser varandra.

Tydligast framställs den stereotypiska mannen samt den stereotypiska kvinnan. Den

stereotypiska mannen går att känna igen utifrån teorin som stark, utåtriktad och hjälteliknande

och den stereotypiska kvinnan känns igen som smal, vacker, sexobjekt, inåtvänd och offer. I

och med den bilden som Paradise Hotel visar av de manliga och kvinnliga deltagarna,

förstärks bilden av stereotyperna.

Vi upptäckte även att deltagarna själva använder sig av stereotyper främst för att förklara

bilden av någon annan. Genom att tolka någons utseende och sedan med hjälp av det, kunna

konstatera bilden av den typiska stereotypen.

Stereotyper produceras inte bara hos tittaren utan går alltså även att upptäcka i innehållet.

Dock är det viktigt att påpeka att stereotyper används lika mycket i dokusåpor som i

samhället. Anledningen till det kan vara ett sätt att förenkla förståelsen för hur en person är

eller ser ut. Människan använder ofta associationer, delvis för att underlätta för sig själv men

även för andra. Stereotyperna blir som redskap både i medier och i vardagen. Detta bekräftar

även Lippmans teori från boken Allt är möjligt (2004) om att stereotyper är bilder i våra

huvuden som vi använder för att förstå världen.

Det går inte att komma ifrån att medierna är den bidragande faktorn till stereotypskapandet.

Medierna fångar det socialt konstruerade könet. Mannen blir den aktiva och kvinnan finns

med som ett objekt. Det finns självklart många olika faktorer som bidrar till hur mannen och

kvinnan ofta framställs, det kan handla om våra sociala och kulturellt skapande föreställningar

om kön eller helt enkelt om att medierna vill underlätta kommunikationen mellan dem och

publiken. Genom att använda stereotyper kan medierna beskriva människor kortfattat och

lättförståeligt, dock medför mediernas rutin till de fördomar som finns, och därmed utövar de

sin makt destruktivt.

Ett annat sätt som kan ligga bakom mediernas framställningar av könen, kan handla om

genusslentrian. Genusslentrian innebär att medierna genom vana uttrycker sig på ett speciellt

sätt gång på gång. Jarlbro (2012), menar att genusslentrian skapas av både kvinnor och män

57

genom att i medierna oreflekterat upprepar de föreställningar av manligt och kvinnligt som

finns i samhället. Detta gäller stereotyper och såväl könsrollernas betydelse.

Utifrån vår analys har vi även kunnat konstatera att det finns tydliga skillnader mellan

könsrollerna i Paradise Hotel. Könsroller innebär att det finns förutfattade meningar om hur

en man respektive kvinna väntas vara och bete sig.

Intressant är att deltagarna själva förstärker könsrollernas fördomar. Alla kvinnliga deltagare

är väldigt feminina, och de manliga deltagarna är överlag extremt maskulina.

Samtidigt som samhället och medierna förhåller sig till historiska utseendeideal är det idag

mer accepterat att kunna se ut och vara exakt som man vill, jämfört med för 10 år sedan. Trots

detta genomsyras Paradise Hotel av en extrem bild av den perfekta kvinnan och mannen.

Bara genom att överblicka den första scenen då deltagarna presenteras kan vi konstatera att

alla de kvinnliga deltagarna är smala, sminkade och sexiga samt att alla män har stora muskler

eller kroppen fylld med tatueringar.

Denna framställning av kvinnan och mannen går även att känna igen ifrån Anna Edins studie

(2005), som genomfördes 2004. Studien bygger på reaktioner och åsikter från olika

samtalsgrupper – angående olika reality-program så som Big Brother och Expedition:

Robinsson.

I Edins studie framkommer bilden av den typiska kvinnan som är vacker och moderlig och

mannen som modig, fysiskt strak och heterosexuell. Denna bild av könsrollerna stämmer

överens med bilden vårt resultat visat utifrån genusteorin och gestaltningsteorin.

Edin (2005) skriver även i sin studie att många reality-program upprätthåller en historisk

genusordning, vilket överensstämmer med den genusordning vi sett i Paradise Hotel. Edin

menar att genusordningen formas av hegemonisk maskulinitet och att den centrala aspekten i

detta är iscensättningen av femininitet och maskulinitet.

Framställningen av könsrollerna i denna analys ser i jämförelse med Edins analysresultat

likadant ut idag som för tio år sedan.

Vi vill tydliggöra att det inte är någon slump vilka deltagare som är med i Paradise Hotel. Alla

deltagare har starka karaktärer som sammansätts för att programmet ska bli så innehållsrikt

som möjligt.

58

Deltagarna är noga utvalda och genomgår en lång castingprocess som är beskriven tidigare i

denna studie. Det är inte slumpen som avgör. I programmet sätts deltagarna in i obekväma

och oväntade situationer tillsammans med personer de aldrig träffat. Allt dras till sin spets,

både deltagarna och händelserna. Alla manusplanerade moment och uppdrag är till för att

skapa dramatik och väcka känslor hos deltagarna. Alla dessa delar som sker resulterar i en

mängd händelser, som gynnar programmet innehållsmässigt och även det mediala flödet.

Paradise Hotel speglar samhällsproblem och gör det yttersta för att väcka uppmärksamhet

med programmet. Ett exempel på detta kan utläsas i en mening från produktionsbolaget

Mastiffs beskrivning av programmet ”följ intrigerna, pakterna, sexet och de snygga

människorna…” (www.mastiff.se, 2014).

Det finns alltid en tanke bakom provokativa program – så länge samhället uppmärksammar

dem kommer de att fortsätta produceras. Paradise Hotel har den senaste säsongen lyckats

skapa mycket medieuppståndelse. Detta är en ytterligare en viktig anledning till varför vi

valde att behandla genusfrågan i denna studie.

All medieuppståndelse som gynnar programmet bidrar till höga tittarsiffror, nya

dokusåpastjärnor och skandalrubriker som avlöser varandra.

Men vem granskar vad som faktiskt visas? Vad är det vi egentligen får se i tv-rutan?

Syftet i denna studie fokuserar på det som gestaltas, alltså det vi ser och kan utläsa i de valda

scenerna. All planering som sker bakom Paradise Hotel spelar ingen vidare roll för denna

uppsats, det är inte relevant eftersom att denna studie undersöker vad som faktiskt visas.

I och med detta måste frågor som de ovan diskuteras tillsammans med studiens resultat, och

även tillsammans med de samhällsmässiga problem denna typ av program bidrar till. Utifrån

detta och med vetskapen om vad vår analys visat kan vi inte undgå att ställa oss frågan; Hur

det är möjligt att en dokusåpa år 2014 kan ge ut denna snedvridna syn på kvinnan och

mannen?

Det kan omöjligt komma som någon nyhet för medierna att publiken till denna dokusåpa är de

yngre tittarna. Resultatet av vår analys visar Paradise Hotel som en otroligt utseendefixerad,

könsförpliktad och sexistisk dokusåpa. Denna bild av programmet är även den bild som den

unga publiken blir matade med tre gånger i veckan, vilket resulterar i frågor angående ansvar,

moral och vuxnas förpliktelser mot ungdomsvärlden.

http://www.mastiff.se/

59

När dessa typer av frågor uppkommer i samhället vill många av oss att medierna ska ta

ansvar. Vi skyller ofta fördomar, orättvisor och skandaler på medierna.

Samtidigt kräver vi ständigt medierna på snabba nyheter, skandalrubriker, drama och bråk. Vi

hjälper även till att sprida mycket av medieinnehållet via sociala medier vilket gör oss till

medproducenter. Faktum är att människan själv är en stor bidragande faktor till mycket av de

innehåll som syns i medierna. Vi vill kunna ta del av allt medierna har att erbjuda, samtidigt

som vi vill ha möjligheten att skylla allt det negativa på medierna.

Vi kan inte lasta medierna för alla fördomar och ojämställdhet som finns. Alla måste ta ansvar

för att göra samhället jämställt.

Det går heller inte att göra dokusåpan Paradise Hotel till ensam syndabock för de ojämna

förhållandena som finns mellan mannen och kvinnan. Det finns många bidragande faktorer till

de skönhetsideal och den utseendefixering som finns bland oss. Skyltdockor, reklampelare,

tidningsomslag – överallt visas bilder på perfekta kroppar präglade av femininitet eller

maskulinitet.

Även fast vi som skriver detta arbete är medvetna om att bilden medierna ger ut bara är en del

av verkligheten är det inte lätt att förstå som tonåring. Att växa upp runt denna typ av ideal

och allt det den för med sig, kan leda till många konsekvenser.

Slutligen kan vi även konstatera att, trots att Sverige är ett land som har kommit långt i

kampen om ett jämställt samhälle finns det fortfarande stora brister hos både medier och

människan vad gäller synen på mannen och kvinnan. Dokusåpa-genren är bara en plats av alla

arenor där kvinnans roll förminskas och objektifieras.

Det spelar ingen roll hur mycket samhället utvecklas om dessa arenor fortsätter att visa den

extremt genusbundna gestaltningen om hur män och kvinnor ska se ut och vara.

Det är inte ett slumpmässigt resultat som framkommit i detta arbete, och resultatet och

insikten om att historiska teorier fortfarande styr bilden av könen är skrämmande. Mannen

som har makten över den underordnade kvinnan.

Vi hade aldrig trott att bilden skulle vara så självklar i ett samhälle som anser sig öppensinnat

och jämställt. Samhället består av män och kvinnor som alla ser olika ut. Vi hoppas med

denna uppsats och egen insikt kunna medverka till en förändring i medieinnehållet i

60

framtiden. De feminina och maskulina ideal som är hundratals år gamla är skrämmande nog

lika starka då som idag. Gestaltningen av genusbilden vårt resultat visat är oroväckande.

9.1 Vidare forskning

Paradise Hotel Sverige 2013/14 har som nämnt tidigare fått stort utrymme i sociala medier

som Twitter, Instagram och Facebook. Ett intressant förslag på vidare forskning skulle därför

vara att undersöka hur deltagarna framställs och gestaltas på dessa plattformar. Antingen kan

undersökningens syfte vara att undersöka hur publiken uppfattar deltagarna och även vad de

skriver om dem i sociala medier. En annan intressant vinkel skulle vara att studera hur

deltagarna själva framställer sig i sociala medier. Många av deltagarna från årets säsong är

aktiva på Instagram och Twitter och några av dem har även egna bloggar som de uppdaterar

frekvent. Hur väljer de själva att framställa sig i dessa sociala medier och stämmer den bilden

överens med hur de framställs i programmet?

Även skvallertidningar och kvällspress har skrivit mycket om programmet och deltagarna.

Därför skulle en annan ingång på vidare forskning kunna vara, hur de framställs där. Finns det

lika tydliga skillnader mellan könsrollerna i denna typ av medier och framkommer det några

synliga stereotyper?

Ett annat förslag på en intressant idé till vidare forskning skulle vara att utföra en

receptionsstudie, för att undersöka hur olika personer uppfattar deltagarna, samt hur de

påverkas av det innehållet programmet har. Uppfattar kvinnor och män deltagarna likadant?

Påverkas den yngre publiken mer än den äldre publiken?

En fördjupning på vår undersökning och förslag på ytterligare en inriktning till vidare

forskning, skulle även kunna vara att närmare undersöka om det finns tydliga stereotyper i

programmet. Förslagsvis att följa olika starka karaktärer genom några avsnitt, för att kartlägga

hur de beter sig och agerar. På sätt kanske det är lättare att hitta tydliga stereotyper utöver den

klassiska manliga och kvinnliga stereotypen, som var tydliga i vår undersökning.

61

LITTERATURFÖRTECKNING

Litteratur

Andersson. Y. (2001). Granskningsnämnden rapportserie – Rapport nr 8, Dokusåpor – en

”verklighet” för dig? Stockholm: Elanders Gotab.

Berglez, P. & Olausson, U. (red.) (2009). Mediesamhället: centrala begrepp. Lund:

Studentlitteratur.

Björk, N. (1996). Under det rosa täcket: om kvinnlighetens vara och feministiska

strategier. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Butler, J. (2007). Genustrubbel feminism och identitetens subversion . Göteborg:

Daidalos.

Connell, R. (2008). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos.

Edin. A. (2005). Verklig underhållning, dokusåpor, publik, kritik. Stockholm: Institutet för

mediestudier i samarbete med Sellin & partner.

Eriksson. G. & Östman. J. (2010). Receptionsanalys. I B. Ekström, M. & Larsson, L. (red.),

Metoder i kommunikationsvetenskap. (s.305-330) Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan:

konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.

Fagerström. J., Nilsson. M. (2008) Genus, medier och masskultur. 2008.

Gottzén, L. & Jonsson, R. (red.) (2012). Andra män: maskulinitet, normskapande och

jämställdhet. Malmö: Gleerups.

Gripsrud, J. (2011). Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos.

Herz, M. & Johansson, T. (2011). Maskuliniteter kritik, tendenser, trender. Malmö:

Liber.

Hirdman. A. (2001). Tilltalande bilder. Falun: ATLAS.

Hirdman. Y. (2001) Genus – om det stabila föränderliga former. Malmö: Liber.

62

Jacobson, M. & Broman Norrby, A. (2004). Allt är möjligt: en handbok i mediekritik.

Göteborg: Allt är möjligt.

Jarlbro. G. (2012). Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur.

Ledin. J. & Moberg. M. (2010). Textanalytisk metod. I B. Ekström, M. & Larsson, L. (red.),

Metoder i kommunikationsvetenskap. (s.153-178) Lund: Studentlitteratur.

Strömbäck, J. (2009). Makt, medier och samhälle: en introduktion t ill politisk

kommunikation. Stockholm: SNS förlag.

Elektroniska källor

Dagens media, Paradise Hotel, http://www.dagensmedia.se/nyheter/tv/article151176.ece

Hämtad: 2014-04-08

Dagens media, Publiksiffror, http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article3789545.ece

Hämtad: 2014-05-20

Nationalencyklopedin, Dokusåpa, http://www.ne.se/kort/dokus%C3%A5pa Hämtad: 2014-

04-08

Nationalencyklopedin, Dokusåpa, http://www.ne.se/enkel/dokus%C3%A5pa Hämtad: 2014-

04-08

Nationalencyklopedin, Femininitet, http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/enkel/feminin Hämtad:

2014-04-26

Nationalencyklopedin, Genus, http://www.ne.se/lang/genus/181336 Hämtad: 2014-04-08

Nationalencyklopedin, Könsroller, http://www.ne.se/lang/k%C3%B6nsroll/235811 Hämtad:

2014-04-08

Nationalencyklopedin, Könsroller, http://www.ne.se/enkel/k%C3%B6nsroll Hämtad: 2014-

04-08

Nationalencyklopedin, Maskulinitet, http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/kort/maskulin Hämtad:

2014-04-26

Malin Gramers blogg (programledare), Casting,

http://malingramer.spotlife.se/category/paradise-hotel/page/5/ Hämtad: 2014-05-29

http://www.dagensmedia.se/nyheter/tv/article151176.ece

http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article3789545.ece

http://www.ne.se/kort/dokus%C3%A5pa

http://www.ne.se/enkel/dokus%C3%A5pa

http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/enkel/feminin

http://www.ne.se/lang/genus/181336

http://www.ne.se/lang/k%C3%B6nsroll/235811

http://www.ne.se/enkel/k%C3%B6nsroll

http://malingramer.spotlife.se/category/paradise-hotel/page/5/

63

Mastiff Produktionsbolag, Paradise Hotel, http://www.mastiff.se/produktioner/ Hämtad:

2014-04-08

TV3, Lenita Drottmarks blogg (deltagare), http://www.tv3.se/lenita Hämtad:2014-05-29

TV3, Paradise Hotel, Material http://www.tv3.se/paradise-hotel/premiär-för-paradise-hotel-

norge-på-tv3-play Hämtad: 2014-03-27

Avsnitt Paradise Hotel 2013/14

Scen 1, Avsnitt 1- Presentation av deltagare - http://www.tv3play.se/program/paradise-hotel-

-1/332904?autostart=true Tid: 00.00 – 01.02.

Scen 2, Avsnitt 2 - Snurraflaskan leken - http://www.tv3play.se/program/paradise-hotel--

1/332905?autostart=true Tid: 38.20 – 39.33.

Scen 3, Avsnitt 7 - Modellfotografering - http://www.tv3play.se/program/paradise-hotel--


Scen 4, Avsnitt 8 - Tjejernas modelltävling - http://www.tv3play.se/program/paradise-hotel--


Scen 5, Avsnitt 10 - Sebastian (Casanovan) kommer in som ny deltagare -

http://www.tv3play.se/program/paradise-hotel--1/332913?autostart=true Tid: 04.55 – 05.42.

Scen 6, Avsnitt 10 – Killarna och tjejerna diskuterar Sebastians kropp -


Scen 7, Avsnitt 14 – Diskussion i poolen - http://www.tv3play.se/program/paradise-hotel--


Scen 8, Avsnitt 14 – Jesper S, Mia och Anja är på ”krokodil-date” -


http://www.mastiff.se/produktioner/

http://www.tv3.se/lenita

http://www.tv3.se/paradise-hotel/premiär-för-paradise-hotel-norge-på-tv3-play

http://www.tv3.se/paradise-hotel/premiär-för-paradise-hotel-norge-på-tv3-play

http://www.tv3play.se/program/paradise-hotel--1/332904?autostart=true













Documents

Genus i Paradise Hotel - diva-portal.org1026367/FULLTEXT02.pdf · 1 SAMMANFATTNING Titel: Genus i Paradise Hotel - En innehållsanalys av deltagarna sett ur ett genus- och gestaltningsperspektiv