Upload
others
View
5
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
1
Gömda eller undanlagda?
Ädelmetalldeponeringar på
Gotland under vikingatid
Södertörns högskola | Institutionen för historia och samtidsstudier
Magisteruppsats 30 hp | Arkeologi | Höstterminen 2014
Av: Ewa Ahlzén
Handledare: Kerstin Cassel
2
Abstract:
Hidden or withheld?
Precious metal deposits on Gotland during the Viking Age.
The Viking Age (800 – 1050 A.D.) is also called the “Silver Age”. Despite the fact that
no silver mines were in use in Sweden at that time, most of the landowners for one
reason or another had a lot of precious metal stored in their homes.
Alone the Island of Gotland has found over 700 different hoards of which around
400 of these hoards have been excavated over the last 100 years. Archeologists are
debating whether all this precious metal had been brought to the island by traders from
the east, or if it came from the Viking raids in the west. Besides the coins, thousands of
pieces of silver have been recorded.
The intention of this essay is to attempt to clarify if it is possible to find
differentiating factors between the hoards and to classify categories of these precious
metal deposits. I indeed, such classifications and categorizations are achievable in the
research findings in this paper.
Keywords: Gotland, Viking Age, silver deposits, treasury deposits, silver coins.
3
Innehåll
1. Inledning…………………………………………….……..4
1.1 Syfte och begränsningar…..………………….…….5
1.2 Frågeställningar …………. ………………….…… 8
1.3 Metod………………………………………………8
2. Bakgrund och forskningshistorik
2.1 Definitioner …………………………………... …..9
2.2 Forskningshistorik……………………………….. 10
3. Materialpresentation - kategorisering/differentiering …….19
Rå - ädelmetall
3.1 Tackor och fragmenterade bitar ……….….……..19
Bearbetad / ombearbetad- ädelmetall
3.2 Silver och guldbrakteater……………………..….20
3.3 Mittspännen …………………………………...…22
3.4 Halsringar ………………………………. ……....23
3.5 Armbyglar/ringar………………………….……...24
3.6 Andra smycken…………………………….…......26
Myntad - ädelmetall
3.7 Mynt…………………… ………………..…….. 27
4. Analys/tolkning/slutsats …………….……………….32
5. Sammanfattning………………………………… ………45
Litteratur-och källförteckning……………………….…… ….48
Förklaringar till de bilagor som är underlag för min analys. ...52
Bilagor ( 1 – 11 )…………………………………………….. 55
Omslagsbild: Fotot visar delar av Spillingsskatten som finns utställd i Fornsalen, Visby på Gotland.
Foto: Ewa Ahlzén 2014-04-13
.
4
1. Inledning
Mitt intresse för arkeologi började redan vid 10 års ålder då jag tittade på tv. Vår
dåvarande kung Gustav VI Adolf var i Italien och deltog i en arkeologisk utgrävning.
Jag satt som klistrad framför tv:n, precis som när dykaren Per Fälting 1961 var med och
bärgade det unika regalskeppet Vasa. I tonåren blev jag väldigt intresserad av ”stenar”,
vilket gjorde att jag valde hällristningar för min B uppsats och i min C uppsats
utforskade jag olika stenläggningar, ”tomtningar”. Stenar i olika former och
kombinationer anlagda av våra förfäder i naturen lämnar ifrån sig många intressanta
formationer.
Vikingatiden (800-1050 e Kr.) är känd som den period då nordborna reste ut till
den dåtida kända och okända världen. Många gotlänningar var under denna period en så
kallad farbonde som karakteriseras av att han var bosatt nära kusten, ganska välmående,
bedrev säsongshandel samt genomförde långväga färder (Ohlmark 1983:75). De hade
med sig nya impulser och intryck hem från de olika platserna, vilket påverkade
samhällen i det dåvarande Skandinavien. Inhemska ädelmetalltillgångar saknades under
vikingatiden men samtidigt rådde det trots detta ett stort överflöd av silver under denna
tid. Stora silverförråd fanns hos storbönder och hövdingar på många ställen i landet,
Skåne, Blekinge, Öland, Västergötland, Mälardalen men framför allt på Gotland.
Hur silvret kom till Sverige råder det olika uppfattningar om. Tidigare
publikationer har framhävt att silvret kom från öster och sydost som betalning av varor
och genom handel. Silvret kan även ha kommit till Sverige genom härjningsfärder som
vissa nordbor företog sig i väster och sydväst, men aldrig ifrån öst. I både gravar och
depåer förekommer mynt, hängen, pärlor, beslag av silver samt bitsilver. De flesta
svenska depåer hittades under 1800- talets senare hälft och i början av 1900- talet, men
än i dag registreras hos Raä (Riksantikvarieämbetet) varje år nya depåtillgångar.
Silverdepåer finns på ett antal platser i Sverige men framför allt på Gotland. Där
har över 700 ädelmetallfynd registrerats och under de senaste 100 åren har 400 av dem
har kunnat undersökas arkeologiskt. Till dessa siffror måste dessutom läggas alla de
fynd som inte lämnats in till museer eller myndigheter och här kan det finnas ett stort
mörkertal.
5
1.1 Syfte och begränsningar
Trots att det genomförts mycket forskning om de gotländska ädelmetalldepåerna står
olika tolkningar mot varandra och därför väcks frågan om vad oenigheten kan bero på.
Detta har väckt min nyfikenhet.
Silverdepåerna är ett mångskiftande fenomen och uppsatsens syfte är att försöka
svara på frågan om det med utgångspunkt av fyndsammansättning och
landskapssammanhang går att kategorisera, differentiera och nyansera denna kategori?
Vad beträffar den geografiska begränsningen i min analys har jag valt Gotland där
de allra flesta och största vikingatida silverdepåerna har hittats. Begränsningen i tid har
jag valt att koncentrera till den Gotländska vikingatiden 800 – 1150 e Kr. Enligt flera
forskare som till exempel Majvor Östergren hävdar de att den gotländska vikingatiden
på grund av depåernas fyndinnehåll var ungefär 100 år längre än på fastlandet
(Östergren 2008:12).
Jag har koncentrerat mitt arbete till att analysera de depåer som finns
dokumenterade som ”depåfynd” hos Riksantikvarieämbetets register Fornsök och de
undersökta depåer som Majvor Östergren tar upp i sin avhandling om Silverskatter och
boningshus från 1986. Av Riksantikvarieämbetets 250 registrerade depåer är det drygt
60 stycken som endast har beskrivningen ”Fyndplats för silverskatt” samt saknar
beskrivning av innehållet varför jag uteslutit dem i min analys. Majvor Östergren har
undersökt 82 depåer varav de flesta har ett Raä nummer (Riksantikvarieämbetets
fornminnesnummer). Några depåer som hon tar upp i sin avhandling saknar Raä
nummer men dessa depåer finns dock med i min studie. Detta innebär att jag efter
justering analyserat 200 olika depåfynd.
För att lättare kunna följa mitt forskningsarbete och analys, har jag valt att redan i början
av min uppsats visa hur spridningen är av de gotländka depåfynden i en geografisk karta.
Efter 1983 har 34 depåfynd registrerats hos Räa men dessa finns ej med i nedanstående karta,
se figur 1.
Orsak till detta är att en ny uppdaterad karta ej finns tillgänglig att printa ut hos Räa i deras
register – Fornsök.
För att kunna analysera var depåerna finns lokaliserade på ön och om det finns
några utmärkande eller gemensamma drag, har jag med hjälp av en sockenkarta delat in
Gotland i olika zoner. Dessa geografiska zoner, NV, NO, SV och SO finns markerade i
figur nr 2 nedan.
6
Figur 1: Figuren ovan visar de registrerade vikingatida depåfynd på Gotland fram till 1983 (Efter Östergren 1986:7).
7
Figur 2: Figuren ovan visar min egen indelning av den Gotlandska kartan i olika zoner, NV, NO, SV och
SO. För att kunna lokalisera depåfynden i de olika socknarna finns de namngivna i figuren
(Efter Östergren 1989:10).
8
1.2 Frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det under samlingsbegreppet
ädelmetalldepåer/silverskatter, döljer sig olika typer av fyndsammansättningar som
skulle kunna kategoriseras. Materialet har studerats utifrån följande frågor:
- Vilka ädelmetaller/smycken har hittats?
- Hur är depåerna sammansatta, var föremålen nedlagda ensamma eller tillsammans?
- Hur och var är ädelmetallerna placerade, finns det geografiska skillnader?
- Har depåernas sammansättning förändrats över tid?
- Kan man utifrån skillnader i depåernas sammansättningar och nedläggningar se om
det rör sig om olika kategorier av depåer?
- Kan resultatet av en kategoriindelning göra att olika tolkningar kan knytas till de
olika kategoridepåerna?
1.3 Metod
Eftersom alla forskare måste utgå från sin egen horisont och bakgrund när man
analyserar och tolkar sitt material, kommer jag som ekonom framför allt koncentrera
mig till övervägande del på de ekonomiska motiven till deponeringarna. Det är den teori
jag kommer att utgå ifrån. Att det förekommit andra motiv till deponering som magiska
eller religiösa har jag inte tagit fasta på. Även valet av metod präglas av min
yrkesverksamma bakgrund som ekonom.
Den metod jag använder mig av är den kvantitativa metoden. De båda processerna
insamling och systematisering är centrala för denna metod. Det innebär att jag studerar
ett stort antal depåer och utifrån dessa försöker jag hitta ett mönster t ex går det att hitta
någon eller fler gemensamma nämnare beträffande hur och var deponeringarna ägt rum?
Det är antalet depåer och var i landskapet de är belägna som leder mig fram till en
kategorisering, differentiering och tolkning av materialet.
Det är framför allt platsen för deponeringen och depåsammansättningen som är
betydelsefull och med utgångspunkt från dessa jag har kunnat identifiera gemensamma
nämnare. Depåerna är ett källmaterial som är spår av mänskliga handlingar, hur
människan agerade och på samma gång kan handlingen även i någon mån beskriva
samhället människorna levde i.
9
Källmaterialet visar att människor lämnat efter sig materiella spår som indikerar att hon
befunnit sig just på denna plats. För att försöka få svar på ovan nämnda frågor har jag
valt att studera tidigare utgiven litteratur, rapporter och avhandlingar i ämnet.
Källmaterialet som jag använder mig av är ett urval av litteraturen från tidigare
forskning. Jag har valt att presentarea de mest tongivande teorierna.
Att besöka alla delar av Gotland har varit en alldeles för stor uppgift för en
magisteruppsats. Jag har dock vid ett antal tillfällen besökt denna ö för att få en känsla
av delaktighet. Under april 2014 har jag även besökt Fornsalen i Visby för att med egna
ögon få se fynden i verkligheten och få en mer realistisk verklighetsförankring till de
olika rikedomar som visas där, med Spillingsskatten i centrum.
Jag har sammanställt mitt forskningsarbete som ligger till grund för min analys,
tolkningar och slutsats om kategorisering/differentiering av de vikingatida
silverdepåerna och de finns specificerade i bilagorna 1 - 11.
Avslutningsvis diskuterar, beskriver, analyserar och tolkar jag de slutsatser som jag
kommit fram till i min studie.
2. Bakgrund och forskningshistorik
2.1 Definitioner
När jag studerar den litteratur som finns skriven i ämnet finner jag olika definitioner på
vad en silverskatt är. Till saken hör att problemet är att redan i de olika begreppen ligger
en uttalad tolkning. Nedan följer några exempel på vetenskapliga/metodiska
definitioner.
Skattfynd: Fyndet är nedlagt med avsikt att återtas.
Torun Zachrisson avgränsar i sin avhandling skattfynd till föremål som är tyngre än
10g, eller minst 10 silvermynt funna tillsammans (Zachrisson 1998:60).
Maria Domeij påpekar att en myntskatt definitionsmässigt är en skatt med minst 2 till 5
mynt, men är även beroende på fyndsammanhang och datering av mynten.
Vidare begränsar hon sig till att skattfynd kan vara större enstaka föremål som till
exempel armbygel eller halsring (Domeij 1998:5).
10
Majvor Östergrens definition av skattfynd (silverskatt) = ”Ett eller flera föremål av
silver, vilka i förvaringssyfte gömts undan på en och samma plats, av ägaren utvald
plats” (Östergren 1989:16)
Gravfynd: Dessa skiljer sig från skatt eftersom de fynd som hittats i gravar kallas för
gravgåvor (Domeij 1998:5)
Offerfynd: Föremålet betraktas som om det var deponerad för evigt. Offerfynden är
oftast förstörda till viss del och deponerade i vatten enligt Zachrisson (Zachrisson
1998:38).
Depåfynd: Föremål som med avsikt lagts ner i jorden (Zachrisson 1998: 22;Stenberger
1958; A Carlsson 1983;Östergren 1989). Depå är ett vidare begrepp som dessutom inte
tar ställning till om föremålen lagts ner som skattgömma eller offerföremål. Även en
depå kan delas in i olika kategorier som lösa fynd (enstaka fynd), hopade fynd (flera på
samma ställe) eller slutna depåfynd (Zachrisson 1998:55).
Definition enligt Riksantikvarieämbetet Raä: Depåfynd = Fyndplats för ett eller
flera föremål som kan antas ha medvetet lagts ned på platsen.
Det begrepp som jag fortsättningsvis kommer att använda och koncentrera min
analys till är det vidare begreppet depåfynd. Jag har valt detta begrepp eftersom det är
det mest neutrala och att det inte läggs någon tolkning i själva ordet.
2.2 Forskningshistorik
Många forskare har genom åren studerat Gotlands depåer och kommit fram till olika
tolkningar. Nedan följer ett urval av analyser och tolkningar. Detta urval har jag gjort
eftersom dessa forskare har studerat depåfynd framför allt på Gotland under flera
decennier och har en stor erfarenhet av just detta geografiska område. Min fråga är om
de kan svara på frågorna hur, vad och varför deponeringarna skett? I den litteratur jag
studerat framgår det inte att alla forskare svarar på dessa frågor. Nedan presenteras
forskarna i alfabetisk ordning.
Sture Bolins tolkning av romerska mynt i depåerna är att ” Ju fler skatter, ju större
härjningar, ju större nöd”. Denna krigiska teori fick stor genomslagskraft när den
lanserades men det fanns fortfarande många som ansåg att fynden var ett tecken på att
en stor handel förekommit. Han påstår samtidigt att det är vanskligt att bedöma vilket
som gäller.
11
Han konstaterar dock att de stora skattfynden som hittats endast finns från tiden då de
som ägde skatterna grävde ner sina dyrbarheter, men sedan av någon anledning inte
kom tillbaka för att hämta sina ägodelar. Det kan ha varit härjningar, sjukdomar eller
något annat (Bolin 1962:126). Dessa ädelmetalldepåer eller ”silverskatter” upphör i och
med att den egna mynthanteringen kommer igång (Bolin 1962:142). Kanske var det på
detta sätt som det praktiska problemet löstes med deponeringen.
Mats Burström tolkar silverskatterna på Gotland under vikingatiden som en hemgift
eller morgongåva. Det innebar att brudgummen skulle ge en gåva till brudens far innan
bröllopet. Vad denna gåva innehöll berodde på speciella kulturella regler vid respektive
tillfälle. Han påstår i sin tolkning av de gotländska silverskatterna att de hade
prestige/symbolvärde i sig och det är därför som de senare blivit kvar på gården
(Burström 1993:35). Silver var relativt sällsynt under vikingatiden och måste skaffas
utifrån, varför många unga män begav sig till sjöss för att genom plundring finna det
värdefulla silvret som skulle bli deras hemgift (Burström 1993:36). Silvret i sig hade ett
egenvärde, behövde inte vara i omlopp och omformas till andra produkter utan skulle
stanna kvar på gården (Burström 1993:37).
Han påstår att troligen så mycket som 2/3 av allt silver från vikingatiden finns på
Gotland och 90 % av allt silver som inregistrerats på denna ö hänför sig till perioden
900-1100 e Kr. (Burström 1993:36). Den största eller tyngsta skatten vägde mer än 10
kg och vad gäller mynt var det största fyndet 5 992 stycken vid ett tillfälle. Han hänvisar
här till fyndet i Burge, Lummelunda socken. Burström tror trots alla fynd att en
majorität av fynden finns kvar i jorden (Burström 1993:33).
Anders Carlsson publicerade 1983 sin avhandling Djurhuvudformiga spännen och
gotländsk vikingatid. Han undersökte 1 551 spännen och indelade dessa i ett antal
klasser efter produktionsteknik. Under 700 och 800 talet e Kr. gjuts spännet och dess
botten i ett enda stycke. Under 900 talet var tekniken en annan, spännet var fastnitat
med bottenplattan från ovansidan. På 1000 talet förändrades tekniken igen och en lödd
bottenplatta användes. Sannolik upphörde spännetillverkningen någon gång i mitten av
1100 talet (A Carlsson 1983:7). Vanligast var att kvinnan bar ett djurhuvudformat
spänne, buret uppe vid halsen och att hon under sin livstid förbrukade åtminstone två
stycken (A Carlsson 1983:89).
Carlsson analyserar i denna avhandling även gårdsstruktur och gör
befolkningsberäkningar på Gotland under vikingatid. Enligt Anders Carlssons
avhandling 1983 arbetar han efter hypotesen att under vikingatid fanns på Gotland
gårdar med flerhushåll, bestående av två hushåll.
12
Med 1200 gårdar med 12 personer på varje gård skulle befolkningen på Gotland under
vikingatiden vara cirka 14 400 personer (exklusive småbarn) (A Carlsson 1983:37). Det
var bara äldste sonen på gården som fick ärva och detta skulle vara nyckeln till
förståelsen med vikingaräderna och silverdepåerna.
Carlsson hävdar att silverskatterna är ett resultat av vikingatågen. Gotlands
silverrikedom har inte erhållits genom handel utan via ett omfattande sjöröveri. Den
som inte fick överta gården kunde med hjälp av silvret via räderna skapa sig en egen
framtid och köpa sig en egen gård. Emellertid drevs son nummer två ut på ständiga
vikingaräder och i många fall hände att han så småningom omkom (A Carlsson
1988:37). Vid giftermål var silvret inte längre lösöre utan det betraktades som en ”fast
investering” och den gjorde man sig inte av med. Carlsson hävdar att jorden i gången tid
var vad ett bankfack är idag. Människan undanhöll med flit silvret för att hindra att den
dåvarande centrala byråkratin skulle tillgodogöra sig det (A Carlsson 1988:203).
Dan Carlsson anser att en viktig faktor att ta hänsyn till när man ska analysera de
vikingatida depåfynden är att studera de geografiska förutsättningarna. När han studerar
kartan över Gotland med de utmärkta viktiga vikingahamnarna konstaterade han att i
områdena runt dessa har många ädelmetalldepåer hittats. Längs hela den gotländska
kusten fanns ett betydande antal hamnar under vikingatiden (D Carlsson 2008,A:26).
Viktiga hamnar under denna tid var Paviken, Bandlundeviken, Bogeviken och framför
allt Fröjel (Domeij 1998:13). Inte bara hamnarna utan även vikingatidens
bebyggelsestruktur skulle kunna utläsas i kartan. Det finns fog för denna tolkning om vi
jämför silverskatternas utbredning och de gårdslägen som rådde under 1600 talet (D
Carlsson 2004:90). Ju högre uppodlingsgrad, ju mindre andel bevarade fornlämningar
(D Carlsson 2014:30).
Dan Carlsson har vid ett antal tillfällen gjort undersökningar på Gotland. Exempel
på sådana platser är i Halla och Vallingbo socknar. Han gör en klar differentiering av
depåerna i sin tolkning. Carlsson tolkar silverdepåer som ligger på eller i anslutning till
en gårdsplats på ett sätt och de som ligger perifert på ett annat sätt.
De perifert belägna silverdepåerna är oftast mindre och de mynt som påträffas där
är oftast hela. De depåer som hittas vid boplatser består i större utsträckning av
myntfragment och de kan ha använts som råvara i någon form av produktion som till
exempel smycketillverkning (D Carlsson 2010:9).
Hans tolkning av de perifert belägna depåerna är att det handlar om offer till
gudarna enligt ”Odens lag” för att få ett bättre liv efter döden (D Carlsson 2010:10).
13
Det vanligaste begravningssättet under vikingatid på Gotland var att kropparna lades ner
direkt i jorden som där är rik på sand, vilket innebär detta att bevaringsförhållandena
inte varit de bästa varför detta kan vara skälet till att få benrester har hittats tillsammans
med skatterna (D Carlsson 2007:85). Eftersom Gotland har en kalkrik berggrund, vilket
gör att bevaringsmöjligheterna för ben är ypperliga, måste D Carlssons fynd enligt min
mening verkligen legat väldigt ytligt.
Kerstin Cassel förklarar i Med draken som vakt fenomenet att lägga ner skatter i jorden
inte är någon typisk gotländsk sedvänja utan det förekom på många andra håll men att
de platser som man valde för nedläggningen kan skilja sig åt. På Gotland använde de sig
i många fall av gamla stengrunder och stensträngar och detta är en lokal särart.
Skatterna läggs i stengrunder som då inte är bostadshus som brukas i samtiden utan i
övergivna sådana (Cassel 2004:171). Det är just platsen för nedläggningen som är värd
att studera. Stensträngarna är idag bortodlade men med hjälp av äldre kartmaterial och
noga kartering kan oftast en rekonstruktion göras.
Birgitta Hårdh skiljer i sin tolkning på silverskatterna och övriga depåer som
innehåller guld och andra metaller (Hårdh 1996:132 -137). Enligt hennes tolkning finns
det ett samband mellan vikten på armringarna och strukturen på skatten, i områden med
stora och tunga armringar finns det få deponeringar av hacksilver medan det i områden
där det finns mycket fragmenterat silver saknas ringar.
I boken Silver in the Viking Age beskriver hon skatternas sammansättning samt
marknadens utveckling från viktsystem till myntsystem. Hon visar hur en livlig handel
förekom både från när och fjärran. Variationen i struktur och innehåll i skatterna kan
tala om hur de använts som betalningsmedel och hur långt gotlänningarna kommit i sin
ekonomiska utveckling. I ekonomiskt starka områden hade silvret en funktion som
betalningsmedel, silvret var där fragmenterat och i andra områden användes silvret mer
som ett prestigeobjekt (Hårdh 1996:18).
Kenneth Jonsson är en arkeolog med numismatik som specialitet. Han menar att alla
mynt före medeltiden var importerade och på Gotland hade de en funktion som
betalningsmedel efter vikt och inte efter valör (Jonsson 2010:10). Under 800-900 talet
e Kr. kom mynten öster ifrån men från slutet av 900 talet var tyska och engelska mynt
helt dominerande (Jonsson 2010:12).
14
Ett karakteristiskt drag för gotländska vikingaskatter är myntens stora kronologiska
spännvidd, i en depå kan man hitta mynt från tre-fyrahundra år och ibland till och med
ännu mer. Myntet är ett viktigt källmaterial eftersom myntet kan tolkas och säga något
om den ekonomiska utvecklingen men även vad som gällde politiskt, administrativt och
socialt (Jonsson 2002:2). Jonsson gör tolkningen att lösfynd av mynt som påträffats
långt bort ifrån själva depåerna kan omöjligt ha ingått i dessa (Jonsson 2010:14).
Christoph Kilger skriver om kombinationer av föremål i de olika vikingatida
mittspännedepåerna (Mittspänne = ett spänne som framtill höll ihop den kvinnliga
klädedräkten), vilka betraktas som vikingatidens praktfynd. Det intressanta här är att
han påpekar att det finns skillnader mellan sammansättningarna i mittspännedepåer och
övriga vikingadepåer. I mittspännedepåerna finns föremål som var tillverkade i olika
metaller, guld eller silver men även brons. De föremål som var i brons var vanligtvis
också förgyllda. Glaspärlor är även ett kännetecken gemensamt för mittspännedepåerna.
I västerländska depåer är det mycket vanligt med en kombination av halsringar,
armringar och ringnålar. Kilger menar att det är just kombinationen av ett visst antal
bestämda föremål som gjorde att man fick associationer till något som folk kunde ”läsa”
och förstå i sin egen samtid (Kilger 2002:325). Det finns dock vissa beröringspunkter
mellan vad som hittas i gravar och depåer; mynt, hängen och pärlor. Något som aldrig
ingår i gravfynd under denna period är halsringarna av silver (Kilger 2002:324).
Brita Malmer framförde tolkningen att det var säkrare att gräva ner silver än att det
skulle förvaras i boningshuset. Förrådet av silver i jorden kallade hon för dåtidens
”bankfack”. (Malmer 1968:7) Varför det stora antalet silverskatter legat kvar kan bero
på att de som ägde silvret hade dött i förtid och kanske till och med utomlands, varför
någon inte visste om skatten. De flesta silverskatter som inte hämtats har hittats på
Gotland som under vikingatiden låg precis i skärningspunkten mellan öster, väster och
söder av färdvägarna. Enligt Brita Malmer hade Gotland en mycket liten och primitiv
handel eftersom det var liten och ringa cirkulation av mynten (Malmer 1968:8).
Brita Malmer nämner i förbigående (Malmer 1968:9) att hon delar upp
silverfyndigheterna i olika kategorier som myntat silver, annat bearbetat silver, främst
smycken, samt råsilver men hon stannar där och ger inte någon ytterligare förklaring till
vad som skulle ingå samt hur stora de olika kategorierna skulle tänkas vara.
Hon är enligt min åsikt en av få forskare som verkligen försöker göra någon typ av
kategorisering. Därför är det ett avstamp, en bra utgångspunkt för mig i min uppsats att
ta hänsyn till när jag gör materialpresentation av mitt arbete.
15
Nanouschka Myrberg har kommit med en ny tolkning av de vikingatida och tidiga
medeltida ädelmetalldepåerna. Hennes nytolkning av dessa depåer visar att föremål
såsom smycken och hängen kan ersätta och representera döda kroppar eller grupper.
Hon frågar vad sammansättningen av olika fynd kan betyda? Hon identifierar hängen
som tillhörande kvinnogravar och dessa har förmodligen ärvts i generationer. Dessa
objekt tycks ha sin egen livscykel, ofta gamla och återanvända, men till sist bryts denna
kedja och smycket hamnar i jorden (Myrberg 2009:132). Vidare tolkar hon depåerna
som en separat händelse och menar att de är ett uttryck för individens och dennes
identitet. Hon argumenterar för att vid tolkning av myntdepåer måste hänsyn tas till
social kategori eller kön för att förstå orsaken till depositionen och dess kontext
(Myrberg 2007:157).
Myrberg menar att metalldepåerna kan jämföras med gravar, helt enkelt ett
symboliskt sätt att begrava de döda. Detta gäller framför allt om man studerar smycken.
Smyckeskatterna tycks enligt Myrberg följa ett visst fixt mönster med broscher, nålar,
ringar och armband (Myrberg 2009:132). En hel del av de fyndskatter som påträffas är
av gravlika fyndkontexter i rösen eller stensträngar. Myrberg påpekar även en annan
liknelse, att gravkärlen i depåerna kan motsvara gravurnor, askar av trä motsvarar
gravsättning i likkistor och i de fall linne hittats motsvarade liksvepningar. I vilken
utsträckning reflekterar detta material den levnadssituation som personerna ifråga hade?
Säger innehållet i ”graven” över huvud taget något om det liv den döde förde, frågar sig
Myrberg?
”Skatterna” i depåerna kan vara ett uttryck för en gravmetaforik och hon refererar i
detta sammanhang till Heimskringla, där de döda tar med sig det som läggs på bålet och
även vad de själva tidigare gömt i jorden (Myrberg 2009:150 -151). Varför ta med sig
saker i graven i stället för att överlämna det till en annan då levande person, kan man
fråga sig? Myrberg menar att en del av det ”sociala kontraktet” mellan den döde och de
levande var att skapa en förfader. Kompositionerna i gravarna varierar över tid fast
inom en viss tidsperiod hittas samma typ av till exempel juveler (Myrberg 2009:131).
Antal mynt följer ett visst mönster. Få mynt och mer föremål motsvarar en gravlik
kontext, medan många mynt normalt inte finns i depåer som saknar en sådan kontext.
Mårten Stenberger har redan i Boken om Gotland 1945 kommit fram till att en viss
kategorisering av depåerna kunde göras. Detta fastställde han redan då, nästan 70 år
innan många av de nuvarande depåerna hade hittats eller närmare undersökts.
Det är ingen tillfällighet vad som läggs ner, menar han, utan det finns ett medvetet
urval och det är avsiktligt. Inga tabeller eller sammanställningar finns i hans beskrivning
av de gotländska depåerna men jag har kunnat utläsa följande ur hans textbeskrivning.
16
Hur är skatterna sammansatta?
2. Uteslutande mynt: under 800-900 tal e Kr. enbart arabiska, under senare
århundraden uteslutande mynt men med olika västerländskt ursprung
1. Mynt (hela och styckade) skadade smycken, barrer och tenar
2. Hela oskadade smycken
De två första kategorierna var avsedda för affärslivet medan den sista hade att göra med
familjeklenoder (Stenberger 1945:100).
Lena Thunmark-Nylén menar att det finns förklaringar till varför den äldre
vikingatiden på Gotland var fyndfattig. Hon förklarar detta på två sätt: 1) dessa skatter
gömdes inte på samtida boplatser 2) de gömdes för att komma ägaren till godo efter
hans eller hennes död.
Däremot säger hon att under den yngre vikingatiden då kristendomen, den nya
religionen hade etablerats, gömde man sina silverskatter hemma på gården för att senare
kunna påträffas (Thunmark-Nylén 1986:23). Samtida forskning har dock visat att denna
hypotes inte är hållbar utan att även under yngre tid grävdes skatterna ner nära den
samtida bostaden (Östergren 1986:53). Slutsats enligt Thunmark-Nylén: Vi ska inte
använda orden ”gräva ner” eller ”nedgrävda” när det gäller de gotländska
silverskatterna utan vi ska använda orden ”gömd” eller ”undanlagt”. Hon vill betona att
det är av stor vikt att skilja på om deponeringen var en aktiv medveten eller en passiv,
av slentrian gjord handling.
Sannolikt har silverföremålen dessutom förvarats i boningshuset på den egna
gården och med detta följer att jorden inte varit den normala förvaringsplatsen. Hon är
noga med att berätta att hon i sitt verk ”Die Wikingerzeit Gotlands” verkligen använts
sig av kronologier (tidsföljden) för utan denna kunskap gör hon inte de rätta
tolkningarna. Det är morfokronologi som hon tillämpar det vill säga en systematisering
som grundar sig i sin identifiering av både form och tidsföljd (Gustafson 2006:23).
Torun Zachrisson disputerade 1998 med en avhandling – Gård, gräns, gravfält som
bland annat behandlar silverdeponeringar vid olika tidpunkter och bebyggelse i Uppland
och Gästrikland. Orsaker eller anledningar till deponeringar är likartade i många av våra
landskap varför det är av vikt att även här referera till hennes undersökningar.
Hon skiljer på depåns innehåll, deponeringen som sådan och dess placering. Hon
frågar sig om det är en fredlig handel eller en krigisk plundring som resulterat i
deponeringen?
17
Zachrissons syfte i avhandlingen är inte att i första hand bevisa om depåerna fanns i
eller i närheten av boningshusen utan att försöka förstå varför dessa
silverskatter/ädelmetalldepåer med avsikt lämnats kvar i landskapet. Hon menar att inga
depåfynd godtyckligt har placerats i lanskapet utan handlingen har skett avsiktligt. För
att förstå detta använder hon sig av de föreställningar som förknippats med
deponeringen och försöker rekonstruera var i landskapet människan valt att placera sin
deponering. På detta sätt skulle de traditioner som omgärdat själva depositionen erhållas
och hon använder runstenarna som tolkningsram för detta (Zachrisson 1998:26).
Under vikingatiden var det viktigt för människorna att återknyta banden med de
avlidna nära och kära. Det som gav människan sin sociala position var innehavet av en
ärvd gård, oberoende av vilken storlek. Denna rätt kallas för odal, en jordegendom med
full förvaltanderätt. Det var viktigt att synliggöra genom olika ritualer, att samhörighet
fanns med tidigare generationer, vilka etablerat denna släktgård (Zachrisson 1998:121).
Att till exempel resa en runsten vid gård, gräns eller grav var ett säkert sätt att för
gårdens ägare vårda och värna om sitt gårdsinnehav (Zachrisson 1998:94).
Majvor Östergren är en av de arkeologer som av stort lokalt intresse vid ett antal
tillfällen studerat utgrävningar på Gotland, vilket medförde att hon 1977 inledde en
undersökning tillsammans med Riksantikvarieämbetet. Vikingatida boplatser på
Gotland ingår i det överodlade kulturlandskapet och Skattfyndsprojektet, RAGU
(Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar) hade som målsättning att hitta dessa
boplatser. Detta gjordes med hjälp av ny dåtida teknik med metalldetektor och man
avsåg på detta sätt kunna identifiera silverskatterna som en slags boplatsindikation.
Denna studie resulterade i en avhandling år 1986 Silverskatter och boningshus.
RAGU - innebar att projektet registrerade och fotograferade upphittade föremål hos
privata gårdar. Projektet möttes av förstående och tillmötesgående markägare.
Motiveringen till detta projekt var att komma före de privata skattsökarna.
Målsättningen med projektet var att pröva hypotesen om sambandet mellan silverskatt
och boplats kunde bekräftas. Om denna hypotes var riktig skulle detta samband kunna
tolka bebyggelsens läge och förändring.
Cirka 700 vikingafynd har hittats på Gotland och av dessa har närmare ca 400
undersökts. Innehållet i depåerna är följande: 64 depåfynd har registrerats med
guldföremål och av dessa finns i 9 stycken både guld och silverföremål men i hela 165
finns enbart silver som mynt, enstaka armringar och armbyglar; 70 innehåller bara
enstaka mynt: i 65 depåer finns mellan 2 till 5 föremål men i ca 400 fanns mer än 5
stycken, enligt Majvor Östergren (Östergren 1986:6).
18
Totalt finns i de gotländska depåfynden hela 168 000 mynt från andra länder och bara
detta i sig är ett riktigt världsarv eftersom dessa mynt inte ens finns bevarade på samma
sätt i de länder de ursprungligen kom ifrån (Östergren 2008:11). Antalet gårdar som
fanns på Gotland under vikingatid och fram till 1700 talet är i stort sett oförändrat
(Östergren 1989:232). Hon drar slutsatsen att ägorna har varit i stort sätt densamma
medan bonings- och gårdshus har flyttats av olika anledningar och vid olika tidpunkter.
Över hela Gotland tycks detta vara ett allmänt mönster (Östergren 1986:12). Hon menar
att det finns en stark kontinuitet från äldre järnålder till medeltid i landskapsutnyttjandet
och bebyggelsestruktur under 500 till 1300 tal e Kr. (Östergren 1986:35). Östergren gör
tolkningen att om handel drivs behöver de inte gömma sitt silver i lönndom utan silvret
förvarades inne i boningshuset.
Av säkerhetsskäl lades silverskatterna ner i närheten av själva gårdsbebyggelsen
(Östergren 1986:39). Förvarades silvret i huset förde det dessutom tur med sig, menar
Östergren (Östergren 1989:237). Hon tycker sig kunna bevisa att vikingasilvret
förvarades i boningshusen medan folk fortfarande bodde där. Hennes tolkning har under
senare tid kritiserats av andra forskare.
Utöver de vanligaste hypoteserna att skatterna hänför sig till handel eller
krigshändelser finns även påståenden att nedgrävningen av skatterna var en hednisk
tradition med andra ord ett offer till gudarna som den döde senare fick tillgodo i ett liv
efter detta (Östergren 1989:28). Vidare säger hon att i stort sett alla vikingaskatter på
Gotland har hittats under liknande förhållanden och i liknande miljöer samt att de har
hittats på i stort sett samma nivåer, nämligen 10-30 cm under markytan, med andra ord
ett normalt spadtag. Av de funna silverdepåerna fanns 86 % på ett djup på högst 30 cm
(Östergren 1986:61).
Det är framför allt Östergrens avhandling som jag utgår ifrån när jag kommer fram
till en differentiering och kategorisering av de gotländska ädelmetalldepåerna under
vikingatiden. Hon lämnar en detaljerad uppställning av fyndmaterialet på de 82
undersökta gårdarna (Östergren 1986:191). I Östergrens analys och slutsats finns
emellertid ingenting som tyder på att hon skulle kategorisera eller differentiera de olika
fynden, hon har helt koncentrerat sig på att knyta silverdepåerna till närheten av
bostadshusen. Hon har dock kommit fram till slutsatsen att skatterna var rikare under
den yngre vikingatiden jämfört med en äldre (Östergren 1986:242). Här gör Östergren
dock en differentiering av depåerna.
19
Som framkommer av ovan beskrivna forskningshistorik har arkeologerna olika
uppfattningar om hur de funna skatterna på Gotland ska tolkas. Jag tycker mig kunna
samla dem under två huvudinriktningar:
Tolkningar till nedläggning:
1) Sakrala/religiösa skäl, ett definitivt nedläggande, en ritual där det är värdefullt
för ägaren att ha med sig föremål i sitt kommande liv, till exempel arm- och
halsringar, stora brakteater.
2) Profana skäl, av tillfällig karaktär, ett gömställe, en typ av ett ”bankfack”, för
att någon vid ett senare tillfälle skulle ta upp föremålen. Av olika anledningar
blev de dock kvar i jorden.
3. Materialpresentation - kategorisering/differentiering
Vid genomgång av tidigare forskningshistorik tilltalade Brita Malmers
kategoriindelning mig. Hon delade in silverdepåerna i rå-ädelmetall,
bearbetad/ombearbetad ädelmetall och myntad- ädelmetall (Malmer 1968:9).
Denna indelning är utgångspunkten för min materialpresentation. Nedan följer en
uppdelning av olika typer av ädelmetaller som fanns i de undersökta depåerna.
Rå - ädelmetall
3.1 Tackor och fragmenterade bitar
Rå ädelmetall är benämningen på ett material som är silver i berg eller i form av
silvertackor/barrer. När det gäller framför allt råsilver och i viss mån delar av smycken
är det svårt att bestämma varifrån de kommer och hur gamla de är.
Bitsilver är ett råmaterial klippta eller huggna bitar av silver. Det kan vara tidigare
smycken eller rester av misslyckad smycketillverkning. Bitsilver kan även vara klippta
mynt. Arkeologerna har konstaterat att många hittade silverbitar har blivit klippta från
ett metallstycke och inte gått sönder av sig själva. En svårighet med identifieringen är
att avgöra om metallen använts som betalningsmedel eller i föremålstillverkning, men
det finns belägg för att handel med bitsilver existerat.
20
När det gäller identifiering och datering av mynt förhåller det sig annorlunda eftersom
det oftast finns inskrifter på dem. Av de depåer som jag studerat fanns det bitsilver i 76
av depåerna och i 49 av dessa mellan 1 till 25 stycken bitsilver.
I få depåer har det funnits ett stort antal, som till exempel i Fröjel, Sälle där hela
318 stycken bitsilver var nedgrävda. Det största antalet barrer (tackor), hela 177 stycken
påträffades år 1978 i Alskog på sydöstra Gotland.
Under vikingatiden var i de östra delarna av norden guldet sällsynt till skillnad från
hur förhållandet var under folkvandringstiden. I undantagsfall hittades guld men om de
fanns i en vikingaskatt var det främst i form av en ten (en pinne eller stav) eller en liten
tacka (Stenberger 1945:100). Av Gotlands hittills kända ädelmetalldepåer/skatter, vilka
i dagsläget är över 700, finns det guldföremål i 64 av dessa (Östergren 2008:11).
Figur 3: Bilden visar silverbarrer som är ett råsilver innan någon bearbetning skett. Foto: Ewa Ahlzén i
Fornsalen, Visby på Gotland 2014-04-13.
Bearbetad /ombearbetad - ädelmetall
3.2 Silver och guldbrakteater
Brakteat kommer från latinets ”bractea” och betyder tunn plåt. Det är ett mynt präglat
på en sida eller en amulett i form av ett hängsmycke. Smycket är ofta väldigt tunt vilket
gör att präglingen ses även på baksidan. Motiven visar vanligtvis en man i profil, en
högervänd bröstbild, men även motiv av ett fyrfota djur har hittats.
21
Under folkvandringstid förekom brakteaterna ofta i form av guld vilket ändrades under
vikingatiden till silver. Brakteaterna har till utseendet förändrats över tid och det finns
olika faser i deras utformning, från A till E.
Den äldsta formen A avspeglar ett människohuvud i profil, B visar en person som
springer samt att en häst och eller fågel avbildades. Den tredje varianten - C- visar att
dessa symboler flyter ihop och runt dessa finns abstrakta symboler.
Djurornamentiken framträder markant i de brakteater som klassificeras som fas D.
På Gotland är den absolut vanligaste varianten E – brakteatern har ett ormornament. Det
finns en markant likhet i dessa ormmotiv med den ormtriptyk som finns på den bildsten
som hittats i Smiss, När socken (Domeij 1998:8). De funna brakteaterna på Gotland
varierar i storlek mellan 2 cm till 4 cm (Stenberger 1951:68)
Ofta finns det en omskrift runt myntet/amuletten men i vissa fall har det en
pärlkrans innanför kanten som på det smycke som hittades i Mannegårda på Gotland.
Denna skatt bedöms ha blivit nedlagd omkring år 1050 e Kr. (Stenberger 1951:68).
Många av de funna brakteaterna är i dåligt skick, sällan hela utan i delar beroende på
deras skörhet. Flera ställen på ön visar upp liknande brakteater och vissa är dock
välbevarade såsom de funna i Tingstäde, Kännungs, Digrans, Kviende och Lilla Valla.
Vid flertalet av dessa sägs slutmynten (synonymt med slutmynt används termen
t.p.q – treminus post quem vilket anger det yngsta myntet i depån, dess tidigast möjliga
prägling) vara slagna för kung Knut (1025-1035 e Kr.). Flertalet av mynten som det
gjorts brakteater av har varit arabiska men senare även tyska och engelska. Trots dessa
vackra smycken säger Stenberger att i inget fall har dessa påträffats i de rika gotländska
gravarna och han säger fortsättningsvis att brakteater av det här slaget i många fall har
hamnat i de gotländska silverdepåerna relativt sent som i mitten eller senare delen av
1000 talet e Kr. Anmärkningsvärt är att på Öland har inte någon kunnat hitta en skatt
innehållande en brakteat och endast en är känd från fastlandet, nämligen i
Ångermanland vid Holm i Övernäs socken. Samma förhållande gäller i Norge och
Finland där inga exemplar av denna smyckeform har hittats. Landskapet Gotland tycks i
detta fall vara unikt för Sverige, där både silver-och guldbrakteater påträffats
(Stenberger 1951:75). Stenberger drar slutsatsen att inga smyckebrakteater producerats i
Sverige utan att Gotland importerat dem tillsammans med annat silver från sydväst,
Frankrike och England. Mångfalden funnen på andra håll gör att det inte går att peka ut
något speciellt tillverkningsställe. Inga tyska brakteater eller mynt förekom i de äldre
vikingatida depåfynden (Stenberger 1951:85).
22
Figur 4: Silverbrakteat från Kännungs, Hellvi socken på Gotland (Efter Stenberger 1951:70). Denna
brakteat är till utseendet den tidigaste modellen, den som kallas A formen (Domeij 1998:8) där bilden
visar ett porträtt i profil, med flera varv utsmyckade ringar.
3.3 Mittspännen
Vikingatidens praktfynd var mittspännena i kvinnodräkten och de finns spridda över
hela Skandinavien. Dessa föremål är tillverkade i olika metaller som guld, silver och
brons. Dessutom återfinns pärlor, vanligast i glas men även silverpärlor. Vanligt
förekommande är mynt eller myntliknande föremål i dessa mittspännen. Avvikande från
dessa karakteristiska grunduppsättningar är miniatyrsmyckena, där föremålen är den
ringlande ormen samt miniatyrskålar, kubbstolar, torshammaren eller små figuriner.
De vikingatida mittspännena har förändrats över tid och det tros hänga ihop med att
den kvinnliga dräkten ändrades. Till en början var spännet treflikigt men under början
av 900 talet e Kr. ersattes det med ett runt spänne som var av guld eller förgyllt silver
(Kilger 2002:329).
Djurhuvudformade mittspännen bars oftast parvis och det treflikiga spännet fanns i
ett antal utföranden, enligt Anders Carlsson 1983 i hela 10 olika utföranden och 1 551
stycken sådana spännen är funna på Gotland främst vid jordbruksarbete, arkeologiska
undersökningar och kyrkogårdsfynd (A Carlsson 1983:59). Enligt Kilger karakteriseras
de depåer där mittspännen hittats av en viss ordning och de skiljer sig från
hacksilverdepåerna där det förekom ett totalt kaos (Kilger 2002:329-330).
23
3.4 Halsringar
Den norske arkeologen Marte Spangen har undersökt vikingatida depåer i Nordnorge
och kommit fram till att innehållet i depåerna inte är slumpartat utan att medvetna och
avsiktliga urval har gjorts (Kilger 2002:324).
Samma åsikt har Birgitta Hårdh när hon säger att de västerländska depåerna oftast
har en kombination av halsringar, armringar och ringnålar och dessa kombinationer gav
folk associationer att ”läsa” och förstå sin samtid. Dessa depåer förekommer ganska
frekvent i södra Skandinavien och i de depåer som hittats är halsringarna de största och
tyngsta objekten. Hon menar att de därför kan betraktas som prestige och statusobjekt
men att det kan finns fler faktorer som avspeglar deras roll under denna tidsperiod
(Hårdh 1996:149).
Birgitta Hårdhs undersökningsområde delas in i 13 olika regioner varav Gotland är
en av dem. Ringarna som undersöks är en eller två, virade eller släta med en ände med
en krok eller ögla. Det finns 6 olika varianter på hur låset på halsringen stängs.
Halsringens ände är oftast dekorerad. Vanligaste är en triangelformad ände med många
små ringar stämplade i triangeln. Viktstorleken på halsringar i Nordeuropa var mellan
20 till 100 dirhams.
En dirham har en vikt på strax under 3 gram (2,7 - 2,9), vilket innebär att
halsringen kunde väga mellan 60 till 300 gram. Halsringar har tillverkats på olika sätt
beroende på var de hittats, man har använts sig av de lokala konventionella traditionerna
vid respektive produktion. Hårdh tolkar detta som att silvrets roll varierar från region till
region.
Hon ställer frågan – vad är egentligen halsringar, har de använts som
betalningsmedel? De finns enligt Hårdh uppenbarligen i Skandinavien bara i ”skatter”,
de förekommer inte i gravar och förmodligen inte som en del av klädedräkten. I de
baltiska och slaviska länderna förekommer halsringar däremot i gravar (Hårdh
1996:16).
Under 900 talets mitt var gjutna fiskhuvudformade hängkragar vanliga. Kragen
bestod av en mängd hängen vilka till utseendet var två spegelvända motställda fåglar
med näbbarna uppåt och vända mot en mittlist.
24
Figur 5: Bilden till höger visar hur en hel krage såg ut medan den vänstra bilden visar ett par hängen från
liknande krage hittade i Kullingbos, Källunge socken på norra delen av Gotland efter (Thunmark-Nylén
1982:60). Dessa gjutna fiskhuvudformade hängen förekommer i flera av de depåer som innehållit
smycken.
När ”kragmodet” blev omodernt ändrade hantverkaren föremålen. De gjordes om till
enskilda hängen och ofta sattes pärlor i dem. Det tog ett par generationer i anspråk
innan de tunga fiskformiga hängena blev spännen.
Ytterligare en omarbetning kan registreras från hänge till spännen, men detta
skedde på sen vikingatid eller vid forntidens slut efter sekelskiftet 1100 e Kr. Av de
tungformade hängspännena eller enskilda hängen är alla lösfynd som hittats i trädgårdar
eller i åkrar.
Thunmark-Nylén påstår att det är skillnad på depå och gravfynd – i gravar finner vi
kragar med bleckhängen men om kragarna har gjutna hängen förekommer de i
depåfynd. Typiska lösfynd är däremot enstaka hängen eller spännen som är omarbetade.
Av alla de föremål som hittats kan vi i alla fall dra en slutsats och det är att en stor del
av de tunga dräktsmyckena har omarbetats efter det att det primära ändamålet tjänat ut
(Thunmark-Nylén 1982:65).
3.5 Armbyglar/ringar
Armbyglar finns i många depåer på Gotland. Vad är en armbygel för något? Enligt Erik
Nylén (1982:2) definieras de som gjutna i ett stycke, öppna, stela smidda och bredast på
mitten. I ”Die Wikingzeit Gotland” beskriver Lena Thunmark-Nylén armbyglar av olika
utformning (2006:166) med en indelning av dessa enligt nedan:
25
Figur 6: (Efter Stenberger 1958:105). Föremålet till vänster i figuren är en armbygel av typ 1 och 160
exemplar är funna på Gotland. Bygeln består av en enkel stav, rund eller rundoval, insidan plattare än
utsidan. Vanligtvis blir staven smalare mot ändarna. Armbygel av typ 2 bygeln (bilden till höger) var
gjord av tre slingrande stavar, massiv och med en fåra på insidan, 95 exemplar funna på Gotland
(Thunmark-Nylén 2006:166).
Figur 7: (Efter Stenberger 1958:109). Denna armbygel är av typ 3. Bygeln är kraftigare än typ 1 och 2
och med djupt försänkta dekorativa rännor, 9 exemplar funna på Gotland (Thunmark-Nylén 2006:166).
Silverarmringar var ofta en väsentlig del av en familjs förmögenhet och inte
nödvändigtvis personlig, varför de inte begravdes med den avlidne utan överlämnades
till arvingarna (Perdersen 2011:157).
Figur 8: (Efter Stenberger 1958:115). Armbygeln till vänster är av typ 4. Bygeln är ihålig men med böjda
kanter vilket gör att den ser massiv ut på armen , 20 exemplar funna på Gotland . Armbygeln till höger är
av typ 5. Bygeln består av ett flätverk av avsmalnande små trådar eller lika tjocka trådar, 13 exemplar
funna på Gotland (Thunmark-Nylén 2006:166).
Alla dessa sorters armbyglar är försedda med yttäckande stämplar, en mycket omtyckt
och vanlig orneringsmetod under vikingatiden. Som framgår av texten ovan är armbygel
av typ 1 och 2 de vanligaste. Från mitten av 900 - talet fram till 1000 e Kr. förekommer
armbygel av typ 2 (Stenberger 1958:107).
26
3.6 Andra smycken
Pärlor/Dosspännen/Ringspännen/Nycklar
Att använda smycken är ett personligt uttrycksmedel. Ju rikare en person var desto mer
och finare smycken bar man.
Figur 9: Bilden visar ett typiskt depåfynd i denna kategori och kommer från depån i Västerhejde, Nygårds
daterad till 950 e Kr. Inget mynt hittats men däremot 3 vackra armbyglar och 300 smycken, pärlor och ett
dosspänne i silver och guld. Smyckeskatten påträffades 1982. Till vänster i bild syns de 7 guldpärlorna i
denna monter i Fornsalen, Visby. Foto: Ewa Ahlzén 2014-04-13.
I många kulturer har det funnits skillnader mellan vad en kvinna bar och vad en man
utsmyckade sig med och detta gällde även på Gotland under vikingatiden. Kvinnorna
bar djurhuvudformiga och dosformiga spännen, fiskhuvudformiga hängen, pärlor i olika
uppsättningar samt kedjor med varierande verktyg.
Nyckeln skulle kunna betraktas som ett smycke som kvinnan hade hängande i en
kedja på dräkten. Enligt Orrlings tolkning rådde det på vikingatiden jämställdhet på
gården, arbetet utfördes efter förmåga och eftersom mannen i huset ofta var iväg på
vikingaräder eller andra göromål var det naturligt att husfrun hade hand om nyckeln.
Det var inte bara praktiskt att låta nyckel hänga fritt i dräkten utan det var på detta
sätt en markering som visade hennes ställning. Kvinnan var den på gården som
bestämde över förråd, mat, bonader och övriga tyger, hon var helt enkelt gårdens husfru
(Orrling 1997:37). Nycklar av olika utseende var vanliga i kvinnogravar från
vikingatiden.
27
Männen däremot bar ringspännen olika bältesbeslag men framför allt vapenutrustning.
Däremot har armringar och fingerringar burits av både män och kvinnor (Domeij
1998:25). Ringspännet som dock var vanligast buret av den vikingatida mannen hade ett
otal olika utformning på ändknopparna. De kunde vara med upprullade ändar,
facetterade, trattformade, blomformade eller kombinerade ändknoppar. Det finns upp
till 19 kombinationstyper av ändknopparna på ringspännena (A Carlsson 1988:43-57).
Ringspännen har lagts ned i både mans- som kvinnogravar. Av Carlssons studerade
objekt var hela 84 % funna i mansgravar och 16 % i kvinnogravar (A Carlsson
1988:81). I min studie av de 200 dokumenterade depåerna har jag funnit ringspännen i
endast 16 olika depåer.
Figur 10: Denna nyckel och detta ringspänne som finns i privat ägo hittades i Hägvide i Lärbro socken på
nordöstra Gotland (Efter Östergren 1989:128). Nyckeln var en kvinnlig symbol medan ringspännet var ett
föremål som oftast tillhörde mannen.
Myntad - ädelmetall
3.7 Mynt
Mynten är en viktig del i de allra flesta vikingatida depåer och varje mynt kan berätta
sin egen historia. På myntet kan utläsas var det har präglats och det finns ofta ett
porträtt eller namn som talar om var och av vem myntet har präglats. Dateringen på
myntet talar om när det tidigast kan ha blivit nedlagt. Mynten var ofta en legering av
guld och silver - elektron.
Ett karakteristiskt drag för vikingadepåer är myntens stora kronologiska spännvidd,
i en depå kan man hitta mynt från tre-fyrahundra år och ibland till och med ännu mer.
28
Myntet är ett viktigt källmaterial eftersom myntet kan tolkas och säga något om den
ekonomiska utvecklingen men även vad som gällde politiskt, administrativt och socialt
(Jonsson 2002:2). Dessutom går det med utgångspunkt från myntets datering med all
sannolikhet att säga under vilken tid en gård har existerat (A Carlsson 1983:21).
Eftersom mynten är en stor och viktig del av de depåer som jag studerat kommer
jag att ägna detta textavsnitt till att beskriva de olika myntsorterna lite närmare, framför
allt de arabiska, de västerländska och de ”svenska”. Om hur mynten kom till Sverige
råder delade meningar om bland experterna. Var det genom fredlig handel eller genom
plundringar och korståg?
Brita Malmer menar dock att de mynt som kom från Tyskland och Ryssland hänför
sig från handeln med dessa stater, medan mynt från väster, England härstammar från
danagälder (lösensumma som betalades till vikingarna för att slippa deras härjningar)
och tribut (Malmer 2007:7). Kenneth Jonsson däremot säger att all myntimport
härstammar från handel. Han hävdar att eftersom en väldigt stor andel mynt
importerades från Ryssland och det Västslaviska området kan detta inte förklaras av
några vikingaräder (Jonsson 1995:43).
Sverige importerade väldiga mängder av silvermynt och cirka två tredjedelar av
dem har återfunnits på Gotland. Silverdepåer från den äldsta tiden utgörs nästan
uteslutande av islamska mynt. Myntimport delas in i två perioder: 800 - 975 e Kr. då
mynten var islamska eller kopior från khazarer och volgabulgarer och den andra
perioden 975 – 1150 e Kr. då importen huvudsakligen bestod av engelska och tyska
mynt (Rehnberg 2005:17). I Väst- och Mellaneuropa började nu silvermyntet att
användas som betalning för en viss vara, medan man i Nord och Östeuropa fortfarande
betalade en vara med ett stycke silver som hade en viss vikt. Man kontrollerade silvrets
äkthet genom att böja eller sticka kniven i det (Malmer 1968:13).
I de länder som haft myntproduktion länge var delningen av ett mynt i halvor eller
fjärdedelar ett avsiktligt sätt att införa och skapa ett skiljemynt. Även om silvret var
dominerande under vikingatiden fanns det guld i omlopp men guldet var en raritet och
av de ca 60 000 arabiska mynten (huvudsakligen präglade i östra Persien) som hittats i
Sverige var endast 6 stycken av ädelmetallen guld (Malmer 1968:15).
De arabiska mynten, även kallade dirhamer från Kalifatet, kom till Sverige längs de
ryska floderna enligt Rehnberg. Kalifatet var ett område där idag Iran, Irak,
Afghanistan och närliggande områden är belägna och dessa kontrollerades av olika
dynastier (Rehnberg 2005:2). Av alla de arabiska mynt som hittats i Sverige, totalt
69 800 stycken, har 51 300 registrerats som funna på Gotland (Domeij (1998:11).
29
Före år 950 e Kr. var de arabiska mynten helt dominerande och det yngsta hittade
arabiska myntet var präglat 1000 e Kr.
Från det bysantinska riket (år 867 -1056 e Kr.) har man i Sverige funnit mer än 400
mynt, de allra flesta av silver. Den makedonska dynastins medlemmar präglade dessa.
De islamska mynten kan delas upp i sasanidiska (från Iranska områden), umajadiska,
abbasidiska och samanidiska silvermynt (Rehnberg 2005:10). Importen av silvermynt
minskade i mitten av 900 talet e Kr. och det berodde bland annat på att silverhalten i
mynten minskade och därmed blev mynten mindre attraktiva.
Figur 11: Bilden visar ett arabiskt mynt där inskriften i mitten talar om att det fanns ingen annan Gud
utom Allah. I den högra bilden står det runt kanten att Muhammed är Guds sändebud. Efter en
myntreform 697 e Kr. avskaffades alla bilder på de arabiska mynten och efter detta såg i princip alla
arabiska mynt ut enligt ovan (Efter Malmer 1968:46).
Fram till mitten av 900- talet kom mynten från öster men därefter kom mynten nästan
uteslutande från Tyskland och sedan från de anglosachsiska länderna. Av alla de tyska
mynt som hittats har omkring 50 000 stycken kunnat undersökas. Dessa mynt når
Sverige ungefär när den arabiska myntimporten avtar (Malmer 1968:49).
Under Otto I till Otto III (912 – 983 e Kr.) fanns präglade mynt men det var svårt
att skilja dem åt eftersom mynten saknade årtal och bilderna på mynten var samma från
regent till regent (Malmer 1968:55).
Mynt från andra viktiga samhällen är Kievriket, Volgabulgarerna (den under
vikingatiden viktigaste knutpunkten för handeln) men trots det är mynten från Polen
sällsynta. Däremot förekom en kontinuerlig import av mynt från England i slutet av 900
talet e Kr. De äldsta skandinaviska mynten kommer från Hedeby.
De präglades redan under 800 - talets senare del. Vid slutet av 900 - talet e Kr.
började en helt ny tid i och med myntpräglingen i Norge, Danmark och Sverige. De
kopierade då engelska mynt (Malmer 1968:130).
30
Det var nu de tre kungarna, Harald Blåtand, Olov Tryggvason och Olof Skötkonung står
i centrum för de politiska händelserna omkring år 1000 e Kr.
Mynt från Frisien, ett område i norra Holland har hittats runt Mälardalen men även
på Gotland. Myntfynd anses vara bevis på att handeln med detta område startade år
1050 e Kr. och pågick intill år 1080 e Kr. Även depåer i södra Sverige tyder på att det
handlades med mynt från Frisien. Däremot finns det väldigt lite som tyder på att
gotländska handelsmän varit inblandade i någon större utsträckning. I Gotlands alla
depåer hittades bara 5 % frisiska mynt.
Figur 12: Myntet i figuren ovan är en teckning över ett av de mynt som hittades i Tingstädefyndet.
Myntet präglades av Henrik II regering i Bayern 985 - 995 e Kr. På ena sidan ett kors med fyra
olikformade punkter. Den högra bilden visar ett hus, en kyrka ganska summariskt utformad (Efter
Malmer 1968:59).
Figur 13: Myntet i figuren ovan är ett engelskt mynt, Oxfordmyntet från 973 e Kr. Två exemplar av denna
sort fanns i Tingstädefyndet. Myntet visar kungen i profil och med ett diadem knutet i nacken ( Efter
Malmer 1968:102).
Av myntat silver, har i det som vi idag kallar Sverige hittats över 160 000 mynt som
nästan alla har inskrifter om var och när de blivit präglade. Det äldsta myntet präglades i
grekiska kolonier i Mindre Asien. Det vi vet om de importerade mynten är att de inte
brukades som vi använder mynt idag i valörer utan att man använde åtminstone till en
början vikten i mynten som betalningsmedel.
31
Med andra ord hade mynten på den tiden inget nominellt värde. Värdet på mynten
kopplades istället till sin vikt och silverhalt. Därför var den tvåarmade balansvågen med
dess vikter ett viktigt verktyg för dåvarande köpmän. En balansvåg är en våg som består
av en stång (vågbalken) som bär upp en vikt i vardera änden av stången (två vågarmar).
Denna är upphängd på det viset att den kan vrida sig i en axel mellan de båda vikterna.
Det var det absolut vanligaste och säkraste sättet att väga föremål på. Loden var
tillverkade av järn med en tunn legering av koppar (Hårdh 2007:78). Antagligen
användes en marker som måttstock. En marker vägde drygt 200 gram (Östergren
2008:13).
Vid utgrävningar i Bandlunde, hamn på sydöstra Gotland, under ledning av Majvor
Östergren 1983 hittades 150 vikter som senare undersöktes av Erik Sperber. Att hitta ett
så komplett set är mycket ovanligt och dessa var dessutom var i gott skick (Sperber
1996:7).
Figur 14: Bilden visar hur en balansvåg fungerar. (Efter Sperber 1996:15 Balances, Weight and
Weighing).
Vid slutet av 900 -talet började den västerländska penningpolitiken göra sitt intåg på
Gotland och samtidigt som den inhemska myntningen började försvann de utländska
mynten från de gotländska depåerna (Bolin 1945:137).
Under vikingatiden präglades inga egna mynt i Sverige utan de importerades
istället mynt från andra länder. Det finns dock ett undantag och det är den myntning
som gjordes av Olof Skötkonung i Sigtuna under åren 995 – 1030 e Kr.
Figur 15: Bilden visar ett mynt från Olof Skötkonung år 997 e Kr. Den vänstra bilden är myntets framsida
och den högra visar myntets baksida. Myntet är 21mm i diameter (Jonsson 2011:1).
32
4 Analys/tolkning/slutsats
Min kvantitativa undersökning av de hos Riksantikvarieämbetets register- Fornsök och
Majvor Östergrens 82 undersökta depåer har efter noggrann genomgång lett mig fram
till nedan beskrivna analys/tolkning samt slutsats. Vid genomgång av detta material har
jag valt ett antal relevanta variabler att studera närmare.
Samtliga depåer som jag har undersökt sammanfattas i tabellform med hänsyn taget
till följande variabler, fynd år, plats, Raä nr, geografiskt läge, TPQ, innehåll såsom
mynt, bitsilver/barrer, arm/halsringar/byglar, ringspänne, fingerring, smycken/pärlor,
guld samt övrigt. Där utöver har jag sammanställt var i landskapet de lagts ned och hur
de förvarats vid nedläggandet i den mån rester fortfarande finns kvar och inte förstörts.
Bilagorna 1 till 11 visar fördelning per variabel.
Med hjälp av att titta på sammansättningen i depåerna, vilka föremålstyper som
finns tillsammans eller aldrig finns tillsammans, om depåerna innehåller hela, hackade
eller förstörda föremål har jag kunnat göra en fördelning av depåerna i ett antal
kategorier. När jag sammanställt materialet efter depåsammansättning har ett antal
kategorier utkristalliserat sig. Underlag till kategoriindelningen har sammanställts i
bilagor.
Den geografiska spridningen av silverdepåerna på Gotland framgår av upprättad
kartering och förekomsten är relativt jämt fördelad över ön, men en viss form av kluster
förekommer i samband med jordbruksbygd och hamnar. Med hjälp av en sockenkarta
har jag delat in kartbilden i fyra zoner för att kunna placera in depåerna i rätt geografisk
läge, se figur 2. Resultatet av denna fördelning visar att av alla depåerna är drygt
hälften, 109 stycken belägna söder om en linje mitt på ön. Även om depåerna fördelar
sig med nästan lika många söder som norr om denna linje finns det några utmärkande
drag att påvisa. Ett stort antal depåer är funna invid gamla troliga hamnar utmed
Gotlands både väst- och ostkust. De allra flesta depåerna är enligt min analys daterade
mellan 950 e Kr. till 1140 e Kr. se bilaga 3.
De äldre depåerna under vikingatiden (800 - 975 e Kr.) var koncentrerade till de då
gällande jordbruksområdena (Östergren 2008:12). De yngre depåerna (975 - 1150 e Kr.)
har hittats vid kusterna.
Går det att göra en differentiering eller kategorisering av depåerna utifrån de jag
studerat? Mitt svar är ja och i mina studier och analyser av depåerna har jag kommit
fram till följande indelning till kategorisering/differentiering av de olika depåerna.
Dessa kategorier kan nu delas in i ett antal olika typer av depåer:
33
1. Depåer utan mynt
2. Depåer med färre än 100 mynt
3. Myntdepåer före 1000 f Kr.
4. Depåer under yngre vikingatid
5. Depåer med halsringar/armbyglar
Nedan följer min analys och tolkning av dessa kategorier:
1. Depåer utan mynt
Har de depåer som inte innehåller mynt någonting gemensamt? I det stora material som
jag studerat, saknas mynt i endast 13 av dessa. Trots detta har jag vid en närmare analys
kunnat konstatera följande likheter. Fanns det inte mynt, var innehållet i depåerna någon
form av smycken, mestadels silverföremål såsom armringar/byglar och fingerringar.
Dessa depåer har också det gemensamt att de innehåller ett stort antal guldföremål och i
två fall stora mängder med pärlor eller fragment av pärlor. Samtliga depåer har hittats i
åkrar och mellan 200 till 800 meter från närhet till gård. Fördelningen av dessa depåer
geografiskt ger en bild av att 10 stycken lokaliserats till östra sidan av Gotland men att
fördelningen mellan nord och syd är i princip den samma, 7 respektive 6 depåer.
Tabell 1 - Depåer utan mynt
Plats Karta TPQ Arm Finger- Pärlor Guld Övr Avs
ringar ring
gård/m
Boge NO
6 1
Bunge NO
2
Burs,Häffinds SO 1050 6
800
Fole NV
3 armring
Grötlingbo SO
231 13 pärlor
Havdhem SV
8
1 armring
Othem NO
5
Rone,Halor SO 1050 13 5 8 7 bleck 2 400
Stånga SO
2 armring
Stånga,Stenstuga SO 1000
2 armring
210
Vallenstena NO
226
2 brakteat
Vallenstena NO
1
2 brakteat
Västerhejde,Nygårds NV 950 3 1 250 7 pärlor 19 680
150
hängen
fragment
Figur 16: Tabellen ovan visar innehållet i samtliga 13 depåer i denna kategori.
34
Min tolkning av detta depåmaterial är att dessa depåer kan tolkas som en gravplats. De
depåer som daterats tillhör yngre vikingatid och innehållet i dessa depåer är rikare än de
som daterats till äldre vikingatid. Ovan nämnda depåer förekommer inte i samband med
boningshus utan är perifert belägna. De myntfria depåerna skulle kunna tolkas som väl
avgränsade från boningshus och därmed inte betraktas som någon form av ”bankfack”
där man förvarade sina ägodelar. Min tolkning att dessa depåer som en gravplats kan
stödjas i tidigare forskning av Nanouschka Myrberg där hon också tolkar depåer som
innehåller många ringar och smycken som gravplatser. I två av de ovan nämnda
depåerna har föremålen dessutom blivit nedgrävda i linneväv eller i näverask. Detta är
ytterligare ett argument för att de skulle kunna definieras som gravar. Även i denna
tolkning hittar jag stöd hos Myhrberg, där hon menar att näverasken är att likställa med
en kista och linnet med liksvepningar (Myrberg 2009:150).
Min tolkning att depåerna ska ses som gravar motsägs inte av Chrisoph Kilgers
tolkning. Han menar att halsringar i silver inte finns i gravar från denna tid (Kilger
2002:324). De av mig undersökta myntfria depåerna innehåller endast armbyglar och
armringar av silver och inga halsringar.
2. Depåer med färre än 100 mynt.
I min analys av silverdepåerna innehåller 36 % eller 72 depåer av alla undersökta ett
lägre antal mynt än 100 stycken. Av intresse är att notera att den största deponeringen
av de funna depåerna på Gotland hamnar inom denna kategori. Vad utmärker eller
skiljer då denna kategori från de övriga av mig definierade kategorierna?
Min tolkning av dessa depåer är att de är rester från uteslutande små gårdar och jag
stöder min hypotes på det eftersom dessa är relativt fyndfattiga i jämförelse med övriga
depåer. Undantag är de 13 depåer som inte har några mynt över huvud taget enligt
kategori 1. Arabiska mynt förekommer i 32 % av depåerna med mindre än 100 mynt,
vilket tyder på att det är depåer klassificerade till tiden före år 1000 e Kr. eftersom
arabiska mynt inte påträffats senare. I denna kategori finns bara lite bitsilver och
enstaka hals/armringar, ringspännen och fingerringar i jämförelse med de övriga
depåerna. Jag tolkar detta som att dessa depåer är en lämning efter människor med en
liten gårds ägodelar och inte att de tillhörde stora familjeförmögenheter. Denna
företeelse är ett tecken på att depåerna inte tillhörde de stora gårdarna som hade egen
tillverkning av diverse silverföremål. Fördelningen av dessa depåer över ön visar att är
relativt jämt fördelade, 43 % är belägna på norra delen av Gotland. Underlag se bilaga 9
och 10.
Ingen av de forskare som jag studerat har gjort några liknande kategoriseringar
varför denna kategori inte kan jämföras med tidigare forskning.
35
Tabell 2 - Depåer med färre än 100 mynt.
Ej tidsbestämda
Mynt Fynd Plats Raä Karta Bitsilver Arm Ring- Finger- Smycken Guld Hittats För-
år
Barrer hals spänne ring pärlor
m varades
spiral
invid i
byglar
0 1968 Boge 79:1 NO
6
1
0 1878 Bunge 98:1 NO
2
åk
0 1873 Fole 168:1 NV
3
0 1932 Grötlingbo 186.1 SO
231 13 g
0 2009 Othem 150:1 NO
5
åk
0 1924 Stånga 139:1 SO
2 åk
0 2009 Vallstena 207:1 NO 226
ja
0
Vallstena 218:1 NO
1
2
åk
0 1999 Havdhem 92:1 SV
1
8 åk
1 1940 Björke 39:1 NV
7 åk
2 2000 Burs 212:1 SO
åk
2 1878 Fole 110:1 NV
6 g
3 1981 Bunge 105:1 NO
3 1976 När 158:1 SO
åk
10 2011 Burs 227 SO
10 1931 Lokrume 99:1 NV
2
åk
11 1977 Hall 147:1 NV 4
1
åk brons
12 2010 Eksta 544 SV ja
12 1982 Fole 183:1 NV
4
13 2009 Källunge 57:1 NO
åk
14 1977 Stenkyrka 122:1 NV 1
1
17 1981 Lärbro 608:1 NO
åk
20 1998 Hellvi 161:1 NO 5
44 1978 Alskog 259:1 SO 177
åk
48
Roma 87:1 NV
2
åk
50 2009 Eksta 241:1 SV
52 1920 Linde 94:1 SO
1
4
åk
55 2009 Vamlingbo 215 SO
åk
58 1999 Othem 179:4 NO
ja
65 1869 Västerhejde 90:1 NV
ja
åk
70 1946 Garde 90:1 NV 118
1 1
v50
72 2010 Stånga 152: SO
36
77 2009 Linde 117 SO
88 1928 Lokrume 100:1 NV
1
5
-
90 1978 När 159:1 SO 3
t
99 1853 Hemse 44:1 SO
åk
Tidsbestämda
Mynt Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Arm Ring- Finger- Smycken Övr Hittats För-
år
sort hals spänne ring pärlor
m varades
ring
Guld
invid i
byglar
0 1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050
13
5 10+7
å 30 linneväv
0 1982
Västerhejde,
Nygårds 104:4 NV 950
3
1 300+7 19 v 190 näverask
0 1980 Burs,Häffinds ? SO 1050
4
å70
0 1924 Stånga, Stenstugu ? S 1000
2
å170
1 1918 Hamra, Skogs 44 S 950-1050
6
1
v190
6 1930 Linde,Myrungs ? S 945 A
v120
7 1945 Fardhem 62:1 S 1002
åk
7 1995 Linde 118 S 890
åk
7 1928 Stenkyrka,Niome 130 N 1030
2 1
å180
8 2008 Lojsta 103:1 S 1000
1
1
åk
10 1982 Fole, Stora Tollby ? N 1035
1
å10
10 2009 Havdhem 193 S 800-1000
åk
10 2009 Havdhem 192 S 800-1001 D
åk
10 1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850
v170
10 1960 Öja,Sigfride ? S 1000
1
v70
11 1977 Hall 147:1 N 800-1000
1
2 åk
12 1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 A ja
v170
12 1964 Rone,Uggårde ? SO 1050
v100
13 1983 Burs, Vanges ? SO 950 A
v360
15 2009 Grötlingbo 289 S 800-1000 A
brons åk
17 1998 Lärbro 626 NO 800-1000
brons åk
17 1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 A
å120
18 1907
Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 A 5
å440
19 2009 Norrlanda 179 NO 800-1000
brons åk
20 1871 När 155:1 SO 930 A
åk
27 1985 Hejnum, Rings 95:1 N 956 A
1
v120
27 1992 Linde 109:2 S 1090
åk
27 1865 Vamlingbo 163:1 S
A
åk
37 1983 Hejde 121:2 N 800-1000
åk
38 2009 Vamlingbo 214 S
A
- bronskärl
37
43 1950 Hejnum 190 N 800-1000
t
50 2009 Väte 116 S 800-1000 A 1
åk
52 1916 Stenkyrka,Tune ? N 997 A
v225
58 1999 Othem 179:4 NO 800-1000
ja
t
69 2007 Bunge 108 NO 1022
t
69 1910 Slite 67:1 NO 954 A
1
åk
70 1950 Fole 184:1 N 800
åk
71 1911 Näs,Rangsarve 66:1 S 953 A
v 320
72 2010 Stånga 152: S 800-1000 A
åk
82 1920 Levide,Alskute 52:1 S 867 A
v 320
88 1992 Linde 109:3 S 990
åk
92 2009 Halla 121 N 800-1000 A
1
1
åk
97 2002 Levide 109 S 803 A
1
2 åk
99 1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 A 2
2
å 80
99 1879 Fårö 149:1 NO 925 A 2
b
Figur 17: Tabellen visar 36 depåer med antal mynt från 0 till 100 stycken, ej tidsbestämda och 45 depåer
som är tidsbestämda. Teckenförklaring se bilaga 1.
3. Myntdepåer före 1000 e Kr.
Jag ville studera om tidsfaktorn påverkade depåernas myntsammansättning. Detta skulle
kunna leda till en kronologisk indelning av till exempel olika myntsorter. Jag
konstaterade att de arabiska mynten bara fanns i depåer som har daterats före år 1000
e Kr. Därefter förekommer de inte alls varför denna kategori var lätt att isolera till en
egen grupp. Detta konstaterande har tidigare forskare redan gjort. Jag ville dock se om
man isolerade dessa depåer, har de något gemensamt att berätta om sin
sammansättning?
Att arabiska mynt inte finns i depåerna efter 1000 e Kr. förklaras av att kontakterna
med omvärlden förändrades och därför även myntsort. Silvret kom till Gotland som var
Östersjöns nav, genom resor som företogs på de ryska floderna i handeln med Caliphate
(en islamsk religiös härskarinstitution) (Skre 2011:84). Under vikingatiden växte
Gotland fram som ett viktigt betydelsefullt handelscentrum.
Av de depåerna som ingår i undersökningen och var TPQ bestämda var det 33 som
innehöll enbart myntsorten arabiska mynt.
38
Det totala antalet mynt som förekom var ca 12 000 stycken. Geografiskt fördelar sig
dessa depåer så att dubbelt så många lokaliseras till södra halvan av Gotland. I
landskapet hittades depåerna till en tredjedel i åkrar, en tredjedel i närheten till väg och
en tredjedel i någon form av myr å eller vattendrag, se bilagorna 9 och 10. I de depåer
jag isolerat till endast arabiska mynt fanns i hälften av dem bitsilver till ett antal av mer
än 240 enheter. Övriga silverföremål, arm, hals eller fingerringar samt smycken och
guld uppgick till mer än 45 till antalet i 16 av dessa depåer.
Tabell 3 – Arabiska mynt
TPQ Plats Raä Karta Mynt Bit Arm Arm- Ring- Finger- Pärla Guld Övr
antal silver ring byglar spänne ring
938 Hall,Hall,Gannarve ? N 1326 142 1 3 1
900 Hejde 140:1 N 1150 1
1
957 Buttle,Stora Velinge 56:1 S 1011 27
972 Stånga,Botvalde 141:1 S 909 14 1 1
859 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 893
2
953 Alva,Rangsarve 54:1 S 746 2
954 Väte,Stora Tune 107:1 S 630
869 Alva,Östris 98 S 487
935 Dalhem,Hallfose 47:1 N 445
964 Lärbro 628 NV 424 22
958 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 423 10
2
954 Väte,Gullarve 43:1 S 331 2
911 Öja,Gisle 70:1 S 261
1 1
958 Gammelgarn,Skogby ? SO 250 6 4
896 Näs,Lingsarve 65 S 243
900 Mästerby 26:1 SV 231 ja ja
ja ja
954 Stenkumla,Martille 215:1 NV 231
900 Fårö 383 NO 209
959 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 208
8
957 Burs,Häffinds 4st ? SO 205 2 1 6
1
937 Roma,Snauvalds 82:1 N 194
1 1 1
876 Eke,Bölske 136:1 SO 169
961 Stenkyrka,Liknatte ? N 132 3
900 Garde 149:1 SO 106
3
912 Alskog,Bote 275:1 SO 99
2
1
925 Fårö 149:1 NO 99
2
803 Levide 109 S 97
1
2
900 Halla 121 N 92
1
1
39
867 Levide,Alskute 52:1 S 82
900 Stånga 152: S 72
953 Näs,Rangsarve 66:1 S 71 2
954 Slite 67:1 NO 69 8
1
996 Levide,Mallgårds 54 S 36 1
Figur 18: Tabellen ovan visar underlaget för mitt resonemang, sorterad efter antal arabiska mynt.
Av de tidigare gjorda undersökningarna som jag studerat framgår inte alltid om de
arabiska mynt som hittats var hela eller fragmenterade. Importen av silvermynt
minskade i mitten av 900 talet e Kr. och det berodde bland annat på att silverhalten i
mynten minskade och därmed blev mynten mindre attraktiva. Vad innebar då vetskapen
om att dessa depåer innehöll ett stort antal bitsilver mer än 240 bitar registrerade? I 10
av de 14 depåer som innehöll bitsilver har även efterundersökningar av fyndmaterialet
gjorts. Här har man hittat fragment av föremål, nycklar, spikar, bronssmält rester, skiffer
samt keramik. Denna kombination av innehåll med förekomsten av bitsilver tolkar jag
som att här på gården förekom någon form av tillverkning av silvermaterialet. De
silversmycken som registrerats kan vara ett resultat av deras tillverkning. För denna
gemensamma nämnare kan noteras att arabiska mynt i kombination med bitsilver
dateras i 73 % av fallen till perioden 938 – 964 e Kr. Efter 1000 e Kr. förekommer
aldrig några arabiska silvermynt varför denna kategori var lätt att isolera till en egen.
Eftersom dessa depåer i flertalet fall daterats till äldre vikingatid finns de lokaliserade i
stor utsträckning till jordbruksbygderna och inte till kustområdena i närhet till de dåtida
potentiella hamnarna.
4. Depåer under yngre vikingatid
Min analys har visat att sammansättningen och lokalisering av depåerna varierar över
tid, varför en differentiering av depåerna kan göras beroende på ålder. Depåerna var
rikare på fynd under den yngre vikingatiden jämfört med en äldre. De många depåfynd
från yngre vikingadepåerna är en av anledningarna till att fler forskare anser att
vikingatiden på Gotland sträcker sig till 1150 e Kr jämfört med 1050 e Kr på det
svenska fastlandet (Östergren 2008:12).
Myntströmmarna ändrade riktning från öster och började istället komma från syd
eller sydväst och depåerna innehåller sen olika sorters västerländska mynt, alltifrån de
vanligaste tyska, danska till engelska.
40
Depåer från yngre vikingatid (975 - 1150 e Kr.) hittar man närmare den då existerande
kustlinjen. Denna tolkning stämmer överens med den som Majvor Östergren redovisat
även om hon inte kom med några konkreta exempel.
Tidigare undersökningar på Gotland visar att det troligtvis kan ha funnits upp till så
många som 50 lokala hamnar. Man brukar kalkylera med att under vikingatiden låg
strandnivån 2 till 3 meter högre än idag, lägre på den södra delen av ön och högre på
den norra sidan (D Carlsson 2008:14). Jag har analyserat några av dessa depåer och
tabellen nedan visar exempel på depåer lokaliserade till de troliga tänkbara vikingatida
hamnarna.
Tabell 4 - Depåfynd under yngre vikingatid
Plats Raä Karta TPQ Mynt Bit Arm Finger Ring Pärlor
silver byglar ringar spänne Smycken
Fröjel, Sälle ? SV 1009 1028 318
1 1
Grötlingbo, Bölske 141:1 S 1027 508 25
Grötlingbo,
Uddvide 246:1 S 1002 1104 126
Hall, Gannarve I-IV ? NV 934-1120 1326 142
3
ja
Lummelunda,
Burge 93:2 NV 1140 3100
Lummelunda,
Burge 102 NV 1017 102
Rone,Stale (1954) 132:1 SO 1036 989 ja
Rone,Stale (2012)
SO 1050 6372
ja ja ja ja (171)
Rone, Änggårde 166:1 SO 1085 1043 46
Totalt
antal
Totalt
15572 657
4
Figur 19: Tabellen visar depåer lokaliserade till de troliga tänkbara vikingatida hamnarna.
Det stora antalet mynt och bitsilver/barrer i depåerna tolkar jag som om det förekom en
viss produktion av till exempel smycken av olika natur. Innehållet i depåerna kunde
användas som handelsvara, i utbyte mot andra varor med ditkomna näringsidkare. Den
senast funna depån i Rone, Stale (år 2012) tyder på att denna tolkning skulle vara trolig.
Efterundersökningar har gjorts vid dessa depåer och funna strömynt och viktlod tolkar
jag som att här har handel förekommit i större utsträckning än vid gårdar längre inåt
landet i de bördiga jordbruksbygderna. Att handel förekom vid dåtida potentiella
hamnar överensstämmer med de tolkningar som även gjorts av Dan Carlsson och Maria
Domeij.
Ett undantag från denna tolkning har jag noterat och det är den hittills största funna
skatten i Othem, Spillingskatten (Raä 179:4) där det yngsta myntet dateras till 871/872
e Kr. med andra ord daterad till äldre och inte yngre vikingatid.
41
5. Depåer med halsringar/armbyglar.
Mynt är naturligtvis den överväldigande mängden av upphittade föremål i de allra flesta
depåer under vikingatid men depåer innehållande hals och armringar visar i det
undersökta materialet ett speciellt mönster.
Depåer av hals/armringar/byglar har bara hittats i depåer som daterats efter år 900 e
Kr. Före år 900 e Kr existerade inte denna sammansättning i depåerna över huvud taget.
I 44 av dessa depåer har hittats hela 138 föremål av denna kategori och i 10 depåer har
texten i Raä´s register ”Fornsök” bara utvisat att armbyglar finns med ett ”ja” men inte i
vilket antal. Av detta tolkar jag att i dessa fall måste ja betyda åtminstone en, varför
denna kategori måste innehålla betydligt fler än 138 till antalet.
Jag har utifrån ursprungsmaterialet närmare studerat 18 depåer i denna kategori
men då även tagit med mynt och bitsilver som variabler, enligt tabell nedan:
Tabell 5 - Arm och Halsringar
Plats Raä Karta TPQ Mynt Bit Arm/hals- Ring- Finger- Smycken Guld
silver ring/spiral spänne ring pärlor
byglar
Akebäck,Glammunds 40:2 N 1044 716 31 2 1 1
Burs,Häffinds 5st ? SO 957 1657 2 7
1
Buttle,Buttleskatten 8:2 S 920 2635 50 1
Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 18 3 5
Etelhem,Hemängen 100:1 S 1024 822 57 1
3
Gammelgarn,Skogby ? SO 958 250 6 4
Havdhem,Lingvide 53:1 S 978 252 15 4
Hejde,Sigsarve 121:1 N 1053 1381 70 4 3 3
Lye 81:1 SO 959 139 1 1
3
Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 423 10 2
Mästerby 26:1 SV 900 231 ja ja
ja ja
När,Pilgårds 156 SO 1046 809 9 1
Rone,Halor 294:1 SO 1050 0 ja 13
5 10 7
Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083 973 43 2
2
Stenkyrka,Stora Bjärs I+II 68:2 N 1053 2083 ja ja ja
ja
Stånga,Botvalde 141:1 S 972 909 14 2
Sundre 129 S 900 1374 6 10
1
Vamlingbo,Lillängen 165:1 S 994 1007 82 2
Figur 20: Tabellen visar depåer innehållande arm och halsringar.
I tabellen ovan är det endast 3 depåer som inte forskare har gjort efterundersökningar,
Lye, Mästerby och Wamlingbo.
42
Vid dessa undersökningar har föremål som kan härledas till viss smide och
gjuteritillverkning hittas, bronssmältor (restprodukt), järnbitar och keramik. I de 18
depåerna finns förhållandevis ett stort antal mynt, sammanlagt nästan 16 000 stycken.
Antalet bitsilver uppgår till minst 400 bitar. Geografiskt ligger 65 % av depåerna på
Gotlands södra halva.
För att kunna tillverka silverföremål behövs råmaterial i form av bitsilver eller
fragmenterade mynt. Att verksamhet i form av tillverkning på dessa gårdar förefaller
mycket sannolikt. Att föremålen användes som betalningsmedel samt att hantverkare
tillverkade silverföremål av detta råmaterial överensstämmer även med hur Östergren
tolkat materialet. Det finns ett samband mellan vikten på armringarna och strukturen på
skatten, i områden med stora och tunga armringar finns det få deponeringar av
hacksilver medan det i områden där det finns mycket fragmenterat silver saknas ringar
vilket överensstämmer med Hårdh tolkning. Innehållet i dessa depåer anser jag kan
betraktas som statusobjekt men det kan naturligtvis finns fler faktorer som avspeglar
deras roll under denna tidsperiod.
Slutsats: Följande resonemang ger svar på de av mig inledande frågor. Av min analys
framgår klart att silver är den dominerande metallen i depåerna på Gotland under hela
vikingatiden. Silvermynten, hela eller fragmenterade är klart överrepresenterade jämfört
med övriga silverföremål. Bitsilver och barrer var de silverföremål som till antalet var
de näst största. Andra silverföremål som deponerades var halsringar/armbyglar,
fingerringar och ringspännen. Eftersom jag trodde att det inte skulle finnas guld över
huvud taget så förvånade det mig att guld skulle finnas i så många som 14 av de
undersökta depåerna. Guld fanns främst i form av armringar och brakteater. I några rika
depåer fanns även ett stort antal pärlor, både hela och fragmenterade, några i guld men
övervägande delen var av glas.
Sammansättningen i depåerna är varierande, men mynten är övervägande både till
antal och vikt. Bitsilver/barrer finns i majoriteten av de depåer som det finns mynt i. I
de 72 undersökta depåerna med färre mynt än 100 stycken, saknade hälften av dem
andra föremål än mynt. Övriga föremål som hals/armringar, fingerringar och spännen
finns representerade men jämfört med antal myntdepåer är de få till antalet, utöver de
stora depåfynden som till exempel i Spillings. I de allra flesta depåer finns olika typer
av föremål tillsammans. Endast i två depåer har jag funnit enstaka föremål, i Stånga
Stenstugu, där 2 guldbrakteater fanns och i Bunge, Raä 98:1, där endast 2 armringar
påträffades. Jag tolkar sammansättningen i en depå som om det var ett antal händelser
som ledde fram till deponeringen. Depåerna måste särskiljas och undersökas i olika
typer av kontext, mynt måste betraktas tillsammans med övriga komponenter i depån.
43
Dessa måste även tolkas utefter trolig orsak till nedläggelsen, att ägaren velat lägga
undan besparingar på längre sikt, att ägaren använt platsen som gömställe eller att
ägaren ska få med sig innehållet i depån till livet efter detta.
Eftersom bevaringsomständigheterna i ytliga depåer har varit dåliga finns det få
depåer som innehåller någon form av förvaringskärl. Endast i 20 av de depåer jag
analyserat finns rester av det kärl som depån har förvarats i. Näverask är det material
som tycka ha klarat nedbrytningen bäst, i 5 av de 20 depåerna var förvaringskärlet av
näver. Övrigt material i förvaringskärl som delvis bevarats är keramik, koppar eller
bronskärl.
Den harvade eller plöjda åkern är det allra vanligaste stället för ett depåfynd. Några
fynd har hittats vid grustag. Närhet till väg och vatten är utmärkande för de flesta
fynden. Endast 13 depåer av 42 ligger längre ifrån forntidaväg än 170 meter och 9
depåer av 36 ligger längre ifrån vatten än 170 meter. Ungefär hälften av undersökta
depåer har hittats på södra delen av Gotland (109 stycken). Även om depåerna fördelar
sig med nästan lika många söder som norr om denna linje finns det ett utmärkande drag
att påvisa. En koncentration av depåer är funna invid gamla potentiella hamnar utmed
Gotlands både väst- och ostkust.
Under vikingatiden ändrades sammansättningen av depåerna. I äldre depåer var
föremålen få medan de i yngre vikingatid blev färre till antal men betydligt större.
Undantag från detta är Spillingsskatten som är den hittills största och daterad äldre
vikingatid. Arabiska mynt förekommer endast före 1000 e Kr. medan andra myntsorter
blir vanliga under senare tid. Armringar/byglar förekom endast efter 900 e Kr. Beroende
på hur välbärgad ägaren/ägarna var kunde deponeringen vara från några gram eller upp
till flera kilo. De allra flesta depåerna är daterade mellan 950 e Kr. till 1040 e Kr.
Depåerna från äldre vikingatid visar en koncentration till jordbruksområdena medan de
yngre depåerna har hittats vid kusterna. Men hamnarna var förmodligen inte platsen
man bodde på, utan sin hemgård var säkert den plats som fortfarande var boplatsen. Det
var inte långt till hamnarna vid kusten var man än bodde på ön. Studerar man de olika
skatternas utbredning och gårdslägen är en trolig slutsats att den karta man får fram av
silverdepåernas utbredning är som en spegelbild av vikingatidens
bebyggelseutbredning. En stor kontinuitet rådde, bebyggelsen ligger i princip kvar inom
gårdens ägor och efterkommande generation flyttade endast bebyggelsen ett 50 tal
meter. Dyrbara metaller deponerades i högre grad i områden där befolkningen idkade
handel, i de tänkbara vikingatida hamnarna, som till exempel i Fröjel, Rone och
Grötingbo, än i jordbruksområden på Gotland. I ekonomiskt starka områden som dessa
kan silvret ha haft en funktion som betalningsmedel men i andra områden kunde silvret
istället ha används mer som statusobjekt. Om det finns någon skillnad mellan stora och
små hamnar har jag inte undersökt men det kan vara ett förslag till vidare forskning.
44
Har flera depåer gjorts i samma område tolkar jag det som att ägaren/ägarna måste ha
varit mycket rik, exempel på detta visar Spillingsskatten och Roneskatten, Stale.
Spillingsskatten hittades under det som har tolkats som ett golv till ett hus eller uthus.
Den tolkningen stödjer min tolkning att skatten är en enskild förmögenhet - eller har
gjorts till enskilt. Dessa fynd tyder på att människan med avsikt undanhöll silvret för att
hindra att andra skulle tillgodogöra sig det.
Min studie av de olika ädelmetalldepåerna på Gotland under vikingatid visar att det
går att göra en kategorisering av materialet beroende på innehåll och sammansättning.
Jag har kallat kategorierna för - Depåer utan mynt, Depåer med färre än 100 mynt,
Myntdepåer före 1000 e Kr., Depåer under yngre vikingatid samt Depåer med
halsringar/armbyglar. Min analys ovan visar att denna uppdelning går att göra samt att
detta också leder till att jag tolkat kategorierna på olika sätt. De fem definierade
kategorierna har jag sedan valt att sortera in i olika tolkningskategorier enligt nedan:
1. Gömda depåer – här placerar jag in ”Depåer utan mynt” och dessa karaktäriseras
av att de är perifert belägna, samtliga har hittats i åkrar mellan 200 till 800 meter från
närhet till gård. På grund av depåernas innehåll samt detta avstånd tolkar jag de som
gravplatser. Depåerna har lagts ner för att ligga gömda där för all evighet med andra ord
ingen tillfällig deponering. Flertalet av det daterade depåerna tillhör yngre vikingatid
och innehållet i dessa depåer är rikare än de som daterarts till äldre vikingatid.
2. Undanlagda depåer – innehåller kategorin ”Depåer med färre mynt än 100 stycken”.
Dessa depåer är fyndfattiga och är rester från uteslutande små gårdar. Föremålen
förvarades i eller i närhet till bostadshus. Anledningen till deponeringen var att
innehållet vid ett senare tillfälle skulle kunna användas, det var en form av dåtidens
”bankfack”.
3. Hantverksdepåer – till denna hänförs ”Myntdepåer före 1000 e Kr.” samt ”Depåer
med halsringar/armbyglar”. Innehåller uteslutande arabiska mynt före 1000 e Kr.
Kombination av innehållet i dessa depåer samt förekomsten av bitsilver tolkar jag som
att det på respektive gård har förekommit någon form av tillverkning utav
silvermaterialet. Eftersom dessa depåer i flertalet fall daterats till äldre vikingatid finns
de lokaliserade i stor utsträckning till jordbruksbygderna och inte till kustområdena i
närhet till de dåtida potentiella hamnarna.
4. Handelsdepåer – i denna ingår ”Depåer under yngre vikingatid”. Under yngre
vikingatid blev depåerna färre men betydligt större och de var lokaliserade till den
tidens tänkbara hamnar. Innehållet i depåerna kunde användas som handelsvara, i utbyte
mot andra varor med ditkomna näringsidkare. Strömynt och viktlod hittade i
efterundersökningar tolkar jag som att handel förekommit. Dyrbara metaller
deponerades i högre grad i områden där befolkningen idkade handel.
45
. 5 Sammanfattning
Under vikingatiden var många gotlänningar en farbonde, vilken karakteriseras av att
han var bosatt nära kusten, ganska välmående och bedrev säsongshandel samt
genomförde långväga färder (Ohlmark 1983:75). Gotland växte under vikingatiden fram
till en ledande handelscentrum mitt i Östersjön och var ett utbyte mellan öst och väst
med en blandning av handel och sjöröveri. Detta medförde att detta område blev ett mer
oskyddat handelscentrum än under tidigare århundraden. Handels fördelar bestod av att
rikedom ökade men det fanns även en baksida som visade sig i plundringar, vilka
medförde en oro hos öns befolkning och kan vara en av orsakerna till att man gömde
undan sitt silver. Ett mångskiftande fenomen kan man kalla de gotländska
silverdepåerna. Mitt syfte har varit att undersöka om det är möjligt att nyansera denna
kategori med utgångspunkt från fyndsammansättningen och dess placering i landskapet.
Min detaljerade studie av de 200 olika ädelmetalldepåerna på Gotland under dess
vikingatid 800 till 1150 e Kr. visar att det går att göra en kategorisering av materialet.
Att kunna dela in depåerna i rå-ädelmetall, bearbetad/ombearbetad-ädelmetall samt
myntad-ädelmetall visar min studie. Att utifrån dessa göra en ytterligare differentiering i
underkategorier och att olika tolkningar kan knytas till de olika kategorierna.
Mitt tillvägagångssätt och metod har varit att sytematiskt gå igenom de
ädelmetalldepåer som registrerats hos Riksantikvarieämbetet som ”depåfynd”. Jag har
gjort sammanställningar i tabellform av innehållet i dessa depåer samt var i landskapet
de har blivit nedlagda. Därefter har jag jämfört innehållet, föremålstyper, ensamma,
tillsammans eller aldrig tillsammans samt sammansättningen i de olika depåerna. När
jag sammanställt materialet efter depåsammansättning och lokalisering har ett antal
relativt självklara kategorier utkristalliserat sig. Jag har hittat ett mönster, identifierat
gemensamma nämnare och kommit fram till att en kategorisering går att göra utifrån
mitt material. Dessa kategorier har jag valt att dela in i följande fem typer: ”Depåer utan
mynt”; ”Depåer med färre än 100 mynt”, ”Myntdepåer före 1000 e Kr”;” Depåer under
yngre vikingatid” samt ”Depåer med halsringar/armbyglar”.
Min kategoriindelning leder sedan fram till att jag kan göra en differentiering i hur de
olika depåerna kan tolkas. Tolkningskategorierna har jag valt att benämna enligt nedan:
1. Gömda depåer – här placerar jag in ”Depåer utan mynt” och dessa karaktäriseras av
att de är perifert belägna, samtliga har hittats i åkrar mellan 200 till 800 meter från
närhet till gård. På grund av depåernas innehåll samt detta avstånd tolkar jag de som
gravplatser. Depåerna har lagts ner för att ligga gömda där för all evighet med andra ord
ingen tillfällig deponering. Flertalet av det daterade depåerna tillhör yngre vikingatid
och innehållet i dessa depåer är rikare än de som daterarts till äldre vikingatid.
46
2. Undanlagda depåer – innehåller kategorin ”Depåer med färre mynt än 100 stycken”.
Dessa depåer är fyndfattiga och är rester från uteslutande små gårdar. Föremålen
förvarades i eller i närhet till bostadshus. Anledningen till deponeringen var att
innehållet vid ett senare tillfälle skulle kunna användas, det var en form av dåtidens
”bankfack”.
3. Hantverksdepåer – till denna hänförs ”Myntdepåer före 1000 e Kr.” samt ”Depåer
med halsringar/armbyglar”. Innehåller uteslutande arabiska mynt före 1000 e Kr.
Kombination av innehållet i dessa depåer samt förekomsten av bitsilver tolkar jag som
att det på respektive gård har förekommit någon form av tillverkning utav
silvermaterialet. Eftersom dessa depåer i flertalet fall daterats till äldre vikingatid finns
de lokaliserade i stor utsträckning till jordbruksbygderna och inte till kustområdena i
närhet till de dåtida potentiella hamnarna.
4. Handelsdepåer – i denna ingår ”Depåer under yngre vikingatid”. Under yngre
vikingatid blev depåerna färre men betydligt större och de var lokaliserade till den
tidens tänkbara hamnar. Innehållet i depåerna kunde användas som handelsvara, i utbyte
mot andra varor med ditkomna näringsidkare. Strömynt och viktlod hittade i
efterundersökningar tolkar jag som att handel förekommit. Dyrbara metaller
deponerades i högre grad i områden där befolkningen idkade handel.
Variationen i struktur och innehåll i depåerna kan till exempel tala om för oss hur
de använts och hur långt befolkningen kommit i sin ekonomiska utveckling. Varför
många ädelmetalldepåer hittats just på Gotland har över tid varit föremål för olika
tolkningar. Min uppfattning är dock den att det är en kombination av fredlig handeln
och politiska förbindelser med andra länder som gett detta överskott men även ett visst
mått av sjöröveriverksamhet där de vunnit olika tribuner. Föremålen som har blivit
nedlagda har sin egen historia att berätta, de ger en ovärderlig information om hur det
bakomliggande samhället fungerade. Den bearbetade ädelmetallen i form av smycken,
mynt berättar om den hantverksskicklighet som förekom, dessutom hade föremålen i
många fall en underliggande symbolisk betydelse. Orsakerna till nedläggningarna
varierar, ett” bankfack” för att kunna sätta in och ta ut pengar, ett förvaringsställe där
man förvarade sina ägodelar på längre sikt eller en grav med innehåll som ska skydda
ägaren i sitt nästa liv.
Dateringen av de gotländska vikingafynden görs till perioden 800 – 1150 e Kr.
Efter denna tidsperiod började den egna myntningen på Gotland och troligen var det på
grund av att den handel som bedrevs inom Östersjöområdet nu krävde ett
betalningsmedel som hade ett nominellt värde. Silvret användes även tidigare som
betalningsmedel men till en början hade mynten inget nominellt värde utan användes
efter vikt.
47
I ekonomiskt starka områden hade silvret en funktion som betalningsmedel och silvret
var där fragmenterat och i andra områden användes silvret som ett statusobjekt. Silvret
användes i hantverk till smycken av olika slag av fragmenterat silver. Med silver som
vikt kunde det även användas för att köpa sig fri från plundrare.
Några silverdepåer har inte anträffats i myr eller våtmarker och inte heller är det
uppenbart att alla silverdepåer är nedlagda i hus eller på gårdstomter! De som studerat
silverdepåerna på Gotland är eniga om att det inte finns en enda förklaring till hur de
deponerats, när i tiden och att de i så stor utsträckning ännu ligger kvar. Jag tror dock att
om arkeologen skulle gräva djupare och hitta fler depåer skulle den procentuella
andelen förändras en hel del.
Det nedgrävda silvret är det överskott som inte omsattes under ägarens livstid. Hur
mycket silver kom till Gotland? Enligt forskare kom det miljard belopp till ön under en
period på 350 år, per generation troligen till ett värde på 80 till 100 tusen kronor. Bara
Spilligsskatten beräknas till ett värde av 6 700 000 kronor (Westholm 2008:150).
En av tjusningarna med att studera arkeologi är att jag i princip aldrig kan få ett
slutgiltigt svar utan allt vårt källmaterial kommer hela tiden att på ett eller annat sätt
omprövas, eller det borde i alla fall vara på det viset. Vi kommer aldrig fram till den
riktigt verkliga sanningen, allt vi tolkar påverkas av våra egna erfarenheter och
preferenser samt värderingar. Framför allt verkar det som om gotländska arkeologin
dras med många fastslagna sanningar som är svårt att överhuvudtaget ifrågasätta.
48
Litteratur- och källförteckning:
Bolin, Sture (1945). Gotlands vikingaskatter och världshandeln. I: Boken om Gotland.
Stockholm: Esselte. Del 1, S.125 - 137.
Bolin, Sture (1962). Er penningens historia. Lund.
Burström, Mats (1993). Silver as bride wealth: An interpretation of Viking age silver
hoards on Gotland, Sweden. Current Swedish Archaeology. Stockholm: The Swedish
Archaeological Society. S. 33 - 37.
Carlsson, Anders (1983).Djurhuvudformiga spännen och gotländsk vikingatid.
Stockholm: Stockholms universitet.
Carlsson, Anders (1988). Vikingatida ringspännen från Gotland. Stockholm: Pristryck
Ab (Farsta).
Carlsson, Dan (2004). Vikingatidens gårdar- en fråga om kontinuitet. I: Gotländskt
Arkiv. Visby. S. 90 - 99.
Carlsson, Dan (2007). Offerfynden i Gudingsåkrarna - en arkeologisk myt? I:
Gotländskt Arkiv. Visby. S. 75 - 86.
Carlsson, Dan (2008, A). Medeltidens dolda landskap. I: Gotländskt Arkiv. Visby. S 13
- 28.
Carlsson, Dan (2008, B). Ägare saknas? I: Pettersson, Ann-Marie (red) Spillingsskatten
– Gotland i vikingatidens världshandel. Lund: Wallin & Dahlholm. S. 65 – 108.
Cassel, Kerstin (2004). Med draken som vakt. I: Åsa Berggren & Stefan Arvidsson &
Ann-Mari Hållans. Minne och myt: konsten att skapa det förflutna. Lund : Nordic
Academic Press. S. 159 - 174.
Domeij, Maria (1998). Skatter- Gotlands fornsal. Visby: Godrings tryckeri.
Gustafson, Birgitta (2006). Femton år och sju luntor. I: Birgitta Gustafson. Populär
arkeologi – nr 3. Stockholm: Trydell. S. 23.
Hårdh, Birgitta (1996). Silver in the Viking Age-A regional-Economic Study.
Stockholm:Almquist & Wiksell International.
Hårdh, Birgitta (2007). Oriental Scandinavian Contacts on The Volga as Manifested by
Silver Rings and Weight System. I: Graham-Campbell, James & William Gareth. Silver
Economy in The Viking age. USA: Left Coast Press. S. 129 - 142.
49
Jonsson, Kenneth (1995). Från utländsk metall till inhemskt mynt. M yntningen i
Sverige. Numismatiska meddelanden XL. Stockholm.
Jonsson, Kenneth (2001). Century: a Monetary Economy? Sweden in the Tenth. I:
Graham-Campbell,James &Sindbaek,Sören M & Williams,Gareth. Silver Economies,
Monetization and Society in Scandinavia AD 800 -1100. Aarhus: Aarhus University
Press. S. 245 -257.
Jonsson, Kenneth (2002). The numismatic evidence for Frisian in Sweden in the late
Viking age. I: Paszkiewicz, Borys (red) Moneta Medieavalis:Warszawa: Instytut
Archeologi I Etnologi PAN & Wydawnictwo DiG. S. 233- 244.
Kilger, Christoph (2002). Kombinationer av föremål - De vikingatida
mittspännedepåerna. Stockholm: Fornvännen. S. 323 – 338.
Malmer, Brita (1968). Mynt och människor. Uddevalla: Rabén & Sjögren.
Malmer, Brita ( 2007). South Scandinavian Coinage in the Ninht Century. I: Graham-
Campbell, James & William Gareth. Silver Economy in the Viking Age. USA: Left
Coast Press. S 13 - 27.
Myrberg, Nanouschka (2007). The social identity of coins hoards . I: Hans-Markus von
Kaenel & Fleur Kemmers. Coins in context I. Mainz: Akademie der Wissenschaften
und der Literatur. S. 191 - 193.
Myrberg, Nanouschka (2009). The hoarded dead, Late Iron Age silver hoards as graves.
I: Ing-Marie Back Danielsson m fl. Döda personers sällskap. Växjö: Davidssons
Tryckeri. S 131 - 145.
Nylén, Erik (1982). Sex armringar av silver – 1980 års skatt. I: Gotländskt Arkiv 1982.
Visby. S. 94 -96.
Ohlmark, Åke (1983). Fornnordiskt lexikon. Stockholm: Tiden.
Orrling, Carin (1997). Vikingar. Borås: Centraltryckeriet.
Rehnberg, Tommy (2005). Vikingatida skandinaviska hamnar och gotländska
silverskatter. Visby: Högskolan på Gotland.
Skre, Dagfinn (2011). Commodity money, silver and coinage in Viking age
Scandinavia. I: Graham-Campbell,James &Sindbaek,Sören M & Williams,Gareth.
Silver Economies, Monetization and Society in Scandinavia AD 800 -1100. Aarhus:
Aarhus University Press. S. 80 - 90.
Sperber, Erik (1996). Balances, weights and weighing in the ancient and early medieval
Sweden. Stockholm: Stockholms Universitet.
50
Stenberger, Mårten (1945). Det forntida Gotland. I: Boken om Gotland. Stockholm:
Esselte. Del 1 S. 44 - 107.
Stenberger, Mårten (1958). Die Schatzfunde Gotlands der Wikingerzeit. Uppsala:
Ahlmqvist &Wiksells.
Thunmark-Nylén, Lena (1982). Återanvändning av vikingatida metallsmycken. I:
Gotländskt Arkiv. Visby. S. 57 - 76.
Thunmark-Nylén, Lena (1986) . Hedningar, kristna och silverskatter. I: Gotländskt
Arkiv. Visby. S. 23 - 44.
Thunmark-Nylén, Lena (2006).Die Wikingzeit Gotlands. Stockholm Almqvist &
Wiksell.
Westholm, Gun (2008). Gotland och omvärlden. I: Pettersson, Ann-Marie (red)
Spillingsskatten – Gotland i vikingatidens världshandel. Lund: Wallin & Dahlholm.
S. 109 – 154.
Zachrisson, Torun (1998). Gård, gräns och gravfält. Stockholm: Arkeologiska
Institutionen. Stockholms Universitet.
Östergren, Majvor (1986). Silverskatter och boningshus. Stockholm:
Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer.
Östergren, Majvor (1989). Mellan stengrund och stenhus. Visby: Gotlands Allehanda
tryckeri AB.
Östergren, Majvor (2008). Spillings – världens största vikingatida silverskatt. I:
Pettersson, Ann-Marie (red) Spillingsskatten – Gotland i vikingatidens världshandel.
Lund: Wallin & Dalholm. S. 11- 40.
51
Källor, elektroniskt tillgängliga:
Carlsson, Dan: Den folkvandringstida ödeläggelsen på Gotland.
(Elektronisk)Tillgänglig:< https://hgo.academia.edu/DanCarlsson ( 2014-02-02).
Carlsson, Dan: A Viking age port of trade at Fröjel, Gotland. (Elektronisk)
Tillgänglig:<https://hgo.academia.edu/DanCarlsson ( 2014-02-02).
Carlsson, Dan (2010): Skatter, gårdar och landskap – vikingatidens Gotland.
(Elektronisk) Tillgänglig:< http://myntstudier.se/pdf/hog1001.pdf (2014-08-22).
Jonsson, Kenneth (2010): Myntcirkulationen på Gotland i belysning an
skattfyndsprojektet. (Elektronisk) Tillgänglig:< http://myntstudier.se/pdf/hog1001.pdf
(2014-08-22).
Jonsson, Kenneth (2011). Mynt öppnar fönster mot medeltiden. (Elektronisk)
Tillgänglig:< hppt:// www.humanistportalen.se/artiklar/numismatisk/mynt-oppnar-ett-
fonster-mot-medeltiden (2013-10-23).
Stenberger, Mårten (1951). Vikingatidens Smyckebrakteater. (Elektronisk) Tillgänglig:<
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/htlm/1951_066.
Annerud (Patrik 2013).(Elektronisk) Tillgänglig.
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8337244
52
Förklaringar till de bilagor som är underlag för min analys:
Av Riksantikvarieämbetets 250 registrerade depåer är det drygt 60 stycken som inte har
blivit klassificerade med depåinnehåll utan endast har beskrivningen ”Fyndplats för
silverskatt” varför jag uteslutit dem i min analys. Majvor Östergren undersökte 82
depåer varav de flesta har ett Raä nummer men några depåer i hennes avhandling har
inte något Raä nummer men de finns med i min studie, detta innebär att jag efter
justering för dessa närmare bestämt tittar på 200 olika depåer i min magisteruppsats.
Av dessa depåfynd har 120 kunnat tidsbestämmas till vikingatid och ytterligare 80
stycken har ett Raä nr men ett exakt TPQ datum har inte kunnat registreras.
1. Bilaga nr 1 - Tabell över de 120 funna depåer på Gotland som har undersökts
som kunnat tidsbestämmas, i alfabetisk ordning.
Av dessa depåer saknar 19 ett registrerat Raä nummer och det kan bero på att en
undersökning inte slutförts genom att en rapport lämnats in till
Riksantikvarieämbetet eller att de inte har hunnit med att behandla och registrera
rapporten. Tabellen visar förutom första fynd år, plats, Raä nr, geografisk
placering, TPQ (Terminus Post Quem), depåns innehåll, var i landskapet depån
hittades och i vissa fall även om den förvarades i något kärl.
2. Bilaga nr 2 - Tabell över 80 övriga depåer.
Tabellen visar de registrerade depåer hos Raä som inte exakt kunnat tidsbestämmas. Av
dessa 80 stycken depåer har endast 2 depå över 2 500 mynt eller en vikt på flera kilo.
Utöver detta har det i 12 stycken depåer funnits över 500 mynt. Av tabellens depåer har
38 stycken hittats i åker. I endast tre depåer har bitsilver till ett större antal av 118, 177
respektive 226 funnits men för övrigt har utöver mynt endast ett fåtal övriga föremål
påträffats.
3. Bilaga nr 3 - Tabell över depåer sorterade efter TPQ
När det gäller tidsbestämningen av de 120 depåerna upptagna i tabellen är spannet
mellan 800 till 1120 e Kr. Fördelningen över åren förhåller sig enligt följande: 11
stycken daterade till 800 talet e Kr., 37 stycken till 900 talet e Kr., 43 stycken till 1000
talet e Kr. och i övriga 27 stycken depåer ligger i spannet 800 till 1120 e kr.
53
4. Bilaga nr 4 - Tabell över depåer sorterade efter antal mynt
Antalet mynt i de 120 depåerna varierar från det lägsta på 0 stycken mynt i Rone, Halor
till 3 100 stycken mynt i Lummelunda. Fördelningen av mynt i depåerna är enligt
nedan: 45 stycken depåer har mindre än 100 mynt, 15 stycken depåer har mellan 500 till
1000 mynt, övervägande depåer, 41 stycken, innehåller mynt mellan 100 till 500
stycken medan 16 stycken depåer har mer än 1000 mynt och 3 ej angivna.
I de 80 depåer som inte kunde tidsbestämmas var det 36 som innehöll färre mynt än
100. I 26 depåer fanns det mellan 100 och 500 mynt, 8 depåer hade mellan 500 och
1000 mynt medan 6 hade mer än 1000 mynt och 3 depåer ej angivna.
5. Bilaga nr 5 - Tabell över depåer sorterade efter myntsort
För de allra flesta depåerna har bara silvermynt registrerats men ej vilken sort, medan i
44 stycken av depåerna har det specificerats att det är arabiska mynt som påträffats.
Endast i 3 depåer fanns denarer.
6. Bilaga nr 6 - Tabell över depåer sorterade efter ”fynd år”
Tabellen av de tidsbestämda fynden visar när i tiden som de undersökta depåerna är
funna. År 1854 är det första år som noterats för en myntdepå och det var i Boge socken i
nordöstra delen av Gotland och där påträffades 485 mynt vid grundarbete, dessa mynt
löstes in redan samma år. De allra flesta fynden gjordes under 1900 talet då 83 stycken
depåer hittades. Endast 17 stycken av alla är funna under 2000 talet, resterande 21 var
funna redan på 1800 talet.
Av de depåer som inte kunnat tidsbestämmas var första ”fynd år” 1807 då 634 mynt
hittades i en åker. Under 1800 talet registrerades 15 depåer, under 1900 talet så många
som 51 stycken och 10 depåer var funna under 2000 talet. I 4 fall har inget fynd år
registrerats.
7. Bilaga nr 7 - Tabell över depåer sorterade efter i vilka markförhållande de hittats
Eftersom bevaringsförhållandena inte varit de bästa har depåerna i de allra flesta fall
hittas utan att de legat i något kärl eller dylikt. Endast i 20 stycken fall kan konstateras
att någon typ av förvaring, delar av en näverask, järn- eller bronskärl eller lerkruka
använts.
54
När jag undersöker var de olika depåerna har hittas finner jag att 37 depåer låg nära till
någon form av vatten, myr, å, eller källa. Några fler, 42 stycken funna i anslutning till
någon väg medan 94 fanns i åker eller annan tomtmark. I 27 fall fanns inget område
registrerat.
8. Bilaga nr 8 – Tabell över efterundersökningar av depåer
Efterundersökningar har gjorts av många depåer och det som hittats vid dessa har varit
många olika föremål, allt ifrån guld, silver och flera mynt till vanliga hushållsföremål.
I 65 av de depåer som jag studerat och arkeologer gjort efterundersökningar i kan
konstateras så många föremål som 2 878 stycken och av dem var 1 017 mynt och hur de
övriga funna fynden fördelar sig på olika föremål framgår närmare av tabellen.
9. Bilaga nr 9 -10 - Tabeller över var geografiskt depåerna är funna
Tabellen visar hur de olika depåerna geografiskt fördelar sig över ön Gotland. Av de
200 stycken depåerna är drygt hälften belägna söder om en linje mitt på ön.
Även om depåerna fördelar sig nästan lika många söder som norr om denna linje
finns det några utmärkande drag att påvisa. En koncentration av depåer är funna invid
gamla hamnar utmed Gotlands både väst- och ostkust. De allra flesta depåerna är
daterade mellan 950 e Kr. till 1040 e Kr. Depåerna från äldre vikingatid visar en
koncentration till jordbruksområdena medan de yngre depåerna har hittats vid kusterna.
10. Bilaga nr 11 - Tabell över större registrerade depåer
Utöver de depåer som jag ovan redovisat utmärker sig några av Gotlands stora
vikingadepåer. Tabellen visar att några depåer är värda att titta lite närmare på. De
största fynden har gjorts mellan åren 1967 till 2012 från fyndet i Lummelunda till Rone,
Stale.
55
Bilaga Nr 1
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken *
alfabetisk ordning/tidsbestämda (TPQ)
Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Mynt Bit Arm/hals- Ring- Finger- Smycken Övr Hittats För-
år
sort silver ring/spiral spänne ring pärlor
m varades
byglar
Guld
invid i
1986 Akebäck,Glammunds 40:1 NV 1023 1048
22
å 60 näverask
1986 Akebäck,Glammunds 40:2 NV 1044 716
31 2 1 1
å 60 näverask
1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 99 A
2
1
å 80
1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1085 1146
27
å 15
1984 Alva,Binge ? SO 1075 113
2
1
v 200
1950 Alva,Rangsarve 54:1 SO 953 746 A 2
v 50
1919 Alva,Östris 98:1 SO 869 487 A
å 200 näverask
1998 Ardre 85:1 SO 1040 194
brons åk
1854 Boge 96:3 NO 980 485
v
2007 Bunge 108 NO 1022 69
t
1931 Burs,Ammunde 158 SO 1040 366
15
1
å 30
1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 957 1657 A 2 7
1
å 100
1980 Burs,Häffinds ? SO 1050 0
6
å70
1983 Burs, Vanges ? SO 950 13 A 1
v360
2005 Burs 213 SO 945-955 232
g
1936 Buttle,Buttleskatten 8:2 SO 920 2635
50 1
g
1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 SO 957 1011 A 27
å 190
1868 Dalhem,Hallfose 47:1 NO 935 445 A
å 50
1935 Eke,Bölske 136:1 SO 876 169 A
å 50
1907 Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 18 A 3 5
å440
2012 Eskelhem 132 SV 970 712
80
v
1914 Etelhem,Hemängen 100:1 SO 1024 822
57 1
3
å
1945 Fardhem 62:1 SV 1002 7
ja
åk
1982 Fole, Stora Tollby ? NV 1035 10
1
å10
1993 Fole 170:1 NV 1089 100
åk
1950 Fole 184:1 NV 800 70
åk
1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 959 208 A
8
å 100
1987 Fröjel,Sälle ? SV 1009 1028
318
1 1
å 60
1879 Fårö 149:1 NO 925 99 A
2
b
1893 Fårö 383 NO 800-1000 209 A
åk
1937 Gammelgarn,Skogby ? SO 958 250 A 6 4
järn å järnskål
1932 Grötlingbo 187:2 SO 800-1001 136 D 9
2
8 åk
56
1998 Grötlingbo 244:1 SO 1036 144
åk
1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 SO 1027 508
25
v 50
1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 SO 1002 1104
126
v 80
2009 Grötlingbo 289 SO 800-1000 15 A
brons åk
1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 1056 213
3
v 38
1889 Hablingbo 153:1 SV 1036 345
21
åk
2009 Hall 121 NV 800-1000 92 A
1
1
åk
1918 Hamra, Skogs 44 SO 950-1050 1
6
1
v190
1977 Hall 147:1 NV 800-1000 11
4
1
2 åk
1924 Hall,Gannarve ? NV 934-1120 1326
142
1 3 ja ja å 20
1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 SV 1048 269
8
v 100
1955 Havdhem,Lingvide 53:1 SV 978 252
15 4
v 150
1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 SV 1048 310
17
v 70
2009 Havdhem 193 SV 800-1000 10
åk
2009 Havdhem 192 SV 800-1001 10 D
åk
1918 Hejde,Sigsarve 121:1 SV 1053 1381
70 4 3 3
å 200 bronskärl
1983 Hejde 121:2 SV 800-1000 37
åk
1884 Hejde 140:1 SV 800-1000 1150 A 1
1
åk
1952 Hejnum,Riddare 233 NO 1009 186
v 50
1985 Hejnum, Rings 95:1 NO 956 27 A
1
v120
1950 Hejnum 190 NO 800-1000 43
t
1925 Hellvi 182:1 NO 700-1000 800
1
g
1920 Hemse,Ocksarve 64:1 SO 1120 593 D 2
å 270 koppar
1896 Hogrän,Prostavre 68 NV 1023 108
9
v 40
1920 Levide,Alskute 52:1 SV 867 82 A
v 320
1940 Levide,Mallgårds 54 SV 996 231 A 1
v 75
1978 Levide,Tummelbos ? SV 1018 483
53
å 20
2002 Levide 109 SV 803 97 A
1
2 åk
1930 Linde,Smiss ? SO 1089 422
7
å 160
1930 Linde,Myrungs ? SO 945 6 A
v120
1967 Lummelunda 93:2 NV 1140 3100
v160
1972 Lummelunda 102 NV 1017 102
v140
1995 Linde 118 SO 890 7
åk
1992 Linde 109:2 SO 1090 27
åk
2008 Lojsta 103:1 SV 1000 8
1
1
åk
1992 Linde 109:3 SO 990 88
åk
1978 Lye 81:1 SO 959 139
1 1
3
t
1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 423 A 10 2
myr
1998 Lärbro 628 NO 964 424 A 22
åk
1998 Lärbro 626 NO 800-1000 17
brons åk
1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 17 A
å120
57
1947 Mästerby 26:1 SV 800-1000 231 A ja ja
ja ja
åk
1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 12 A
ja
v170
2009 Norrlanda 179 NO 800-1000 19
brons åk
1871 När 155:1 SO 930 20 A
åk
1874 När,Pilgårds 156 SO 1046 809
9 1
å 100
1892 Näs,Lingsarve 65 SO 896 243 A
v 400
1911 Näs,Rangsarve 66:1 SO 953 71 A 2
v 320
1999 Othem 179:4 NO 800-1000 58
ja
t
1983 Roma,Snauvalds 82:1 NV 937 194 A
1 1 1
å 150
1974 Roma,Timans I+II 73:1 NV 991-1002 188
21
å 400
1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050 0
ja 13
5 10+7
å 30 linneväv
1954 Rone,Stale 132:1 SO 1036 989
v 360
1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1085 1043
46
v 10 koppar
1964 Rone,Uggårde ? SO 1050 12
v100
1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 1017 451
11
å 15
1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 859 893 A
2
å 200 lerkruka
1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083 973
43 2
2
v 240
1910 Slite 67:1 NO 954 69 A 8
1
åk
1921 Stenkumla,Martille 215:1 NV 954 231 A
v 200
1909 Stenkyrka,Stora Bjärs I+II 68:2 NV 1053 2083
ja ja ja
ja
v 90 trä
1935 Stenkyrka,Garde ? NV 1050 861
19
v 150
1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 NV 973 391
32
2
å100
1903 Stenkyrka,Liknatte ? NV 961 132 A 3
åk
1916 Stenkyrka,Tune ? NV 997 52 A 1
v225
1928 Stenkyrka,Niome 130 NV 1030 7
2 1
å180
1935 Stenkyrka 134:1 NV 900 179
åk
1939 Stånga, Bosarve 69:1 SO 1029 601
37
v 260
1899 Stånga,Botvalde 141:1 SO 972 909 A 14 2
å 160 lerkärl
1924 Stånga, Stenstugu ? SO 1000 0
2
å170
2010 Stånga 152: SO 800-1000 72 A
åk
2006 Sundre 129 SO 800-1001 1374
6 10
1
strand
1966 Tingstäde,Karls 81:1 NV 1039 1343
ja
ja
v 750
2004 Tofta 198 NV
1000-1050 ja ja
g läder
1923 Vall 51:1 NV 900 120
åk
1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850 10
v170
1990 Väskinde 180 NV 800-1000 ja
ja
t näverask
1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 SO 994 1007
82 2
å 240
1865 Vamlingbo 163:1 SO 800-1000 27 A
åk
2009 Vamlingbo 214 SO 800-1000 38 A
- brons
2009 Vallstena 226:2 NO 800-1000 ja A ja
ja
-
1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 NV 950 0
3
1 300+7 19 v 190 näverask
58
1938 Väte,Gullarve 43:1 SV 954 331 A 2
å 20
1943 Väte,Botarve 44:1 SV 1048 347
1 1
v 271 koppar
1891 Väte,Stora Tune 107:1 SV 954 630 A
v 170
2009 Väte 116 SV 800-1000 50 A
1
åk
1960 Öja,Sigfride ? SO 1000 10
1
v70
1864 Öja,Gisle 70:1 SO 911 261 A
2
v 70
Teckenförklaring till
bilagor enligt nedan:
A = arabiska
TPQ = Terminus post Quem
* (svart font) enligt Majvor Östergrens avhandling 1989
* (röd font) enligt RAÄ
? = inget Raä nr registrerat
b = betesmark
g = grustag
s = strand
t = trädgård
v = väg
å = källa,brunn,å,myr, vatten
åk = åker
59
Bilaga Nr 2
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken
alfabetisk ordning/ ej tidsbestämda
Fynd Plats Raä Karta Mynt Bitsilver Arm/hals- Ring- Finger- Smycken Övr Hittats För-
år
Barrer ring/spiral spänne ring pärlor
m varades
byglar
Guld
invid i
1978 Alskog 259:1 SO 44 177
åk
1865 Boge 84:1 NO 151 1 2
1854 Boge 96:3 NO 485
1911 Bro 126:1 NV 259
3
åk
1990 Barlingbo 30:1 NV
2,5 kg
ja ja
1940 Björke 39:1 NV 1
7
åk
1968 Boge 79:1 NO 0
6
1
1856 Bunge 99:1 NO 1140
åk
1878 Bunge 98:1 NO 0
2
åk
1981 Bunge 105:1 NO 3
2000 Burs 212:1 SO 2
åk
2011 Burs 227 SO 10
1931 Buttle,Stora Velinge 8:2 SO 2635
1
1983 Bäl 119:1 NO ja
2009 Eksta 241:1 SV 50
2010 Eksta 544 SV 12 ja
1941 Etelhem 104:2 SO 319 2
v
1978 Fardhem 79:2 SV 466
4
g
1878 Fole 110:1 NV 2
6
g
1873 Fole 168:1 NV 0
3
1993 Fole 170:1 NV 100
1982 Fole 183:1 NV 12
4
1893 Fårö 383 NO 209
1978 Garde 65:1 NV 367
v50 lerkärl
1946 Garde 90:1 NV 70 118
1 1
v50
1999 Garde 149:1 NV 106
3 åk
1852 Grötlingbo 242:1 SO 570
åk
1907 Grötlingbo 261 SO 116
åk
1932 Grötlingbo 186.1 SO 0
231+13
g
Hablingbo 119:1 SV 366 2
1 1 1
åk
1999 Havdhem 92:1 SV 0
1
8
åk
1977 Hall 147:1 NV 11 4
1
2 åk brons
60
1884 Hejde 140:1 SV 1150 1
1
1998 Hellvi 161:1 NO 20 5
1912 Hellvi 183:1 NO 129
8
åk
1853 Hemse 44:1 SO 99
åk
1870 Hemse 59;2 SO 1500
1 2 åk
1976 Hogrän 82:1 SV 200
2
åk
2009 Källunge 57:1 NO 13
åk
1860 Levide 24:6 SV 169
2 b
1807 Linde 78:2 SO 634
åk
1920 Linde 94:1 SO 52
1
4
åk
2009 Linde 117 SO 77
3
1914 Lokrume 98:1 NV 890
2
1931 Lokrume 99:1 NV 10
2
åk
1928 Lokrume 100:1 NV 88
1
5 4 -
1978 Lye 81:1 SO 139 1 1
3
1978 Lye 82:1 SO 213 7
2
4
brons
1999 Lye 110:1 SO 2634 3
1 1
åk
1912 Lärbro 320:1 NO 200
åk
1981 Lärbro 608:1 NO 17
brons åk
1976 Mästerby 67:1 SV 231
ja
1978 När 148:1 SO 758 3
åk
1978 När 149:1 SO 301
1
t
1978 När 157:1 SO 161
ä brons
1976 När 158:1 SO 3
åk
1978 När 159:1 SO 90 3
t
1911 Othem 144:1 NO 154
1
åk
2009 Othem 150:1 NO 0
5
åk
1976 Othem 157:1 NO 600
ja
åk
1999 Othem 179:4 NO 58
ja
Othem 218:1 NO 1000
s
Roma 87:1 NV 48
2
åk
1977 Rute 149:1 NO 618 ja
ja
åk
1917 Rute 151:1 NO 291
å
1977 Stenkyrka 122:1 NV 14 1
1 brons
1977 Stenkyrka 130.1 NV ja
1
brons
1903 Stenkyrka 133:1 NV 125 ja
s
1977 Stenkyrka 155:1 NV 300
åk
2010 Stånga 152: SO 72
1924 Stånga 139:1 SO 0
2
åk
1937 Tingstäde 149:5 NV 159
s
1976 Tingstäde 158:1 NV 290
7
åk
61
2009 Vallstena 207:1 NO 0 226
ja
Vallstena 218:1 NO 0
1
2
åk
1978 Vamlingbo 166:1 SO 900
mässing s
2009 Vamlingbo 215 SO 55
åk
1869 Västerhejde 90:1 NV 65
ja
åk
1874 Västerhejde 95:2 NV 775
1
åk
62
Bilaga Nr 3
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken - TPQ
TPQ Fynd Plats Raä Karta Mynt Mynt Bit Arm Ring- Finger- Smycken Övr Hittats För-
år
sort silver hals spänne ring pärlor
m varades
ring
Guld
invid i
byglar
800 1950 Fole 184:1 NV 70
åk
803 2002 Levide 109 SV 97 A
1
2 åk
850 1920 Väskinde, Skäggs ? NV 10
v170
859 1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 893 A
2
å 200 lerkruka
867 1920 Levide,Alskute 52:1 SV 82 A
v 320
867 1945 Mästerby, Ammor 25 SV 12 A
ja
v170
869 1919 Alva,Östris 98:1 SO 487 A
å 200 näverask
876 1935 Eke,Bölske 136:1 SO 169 A
å 50
887 1981 Lärbro,Hägvide ? NO 17 A
å120
890 1995 Linde 118 SO 7
åk
896 1892 Näs,Lingsarve 65 SO 243 A
v 400
900 1935 Stenkyrka 134:1 NV 179
åk
900 1923 Vall 51:1 NV 120
åk
911 1864 Öja,Gisle 70:1 SO 261 A
2
v 70
912 1982 Alskog,Bote 275:1 SO 99 A
2
1
å 80
920 1936 Buttle 8:2 SO 2635
50 1
g
925 1879 Fårö 149:1 NO 99 A
2
b
930 1871 När 155:1 SO 20 A
åk
935 1868 Dalhem,Hallfose 47:1 NO 445 A
å 50
937 1983 Roma,Snauvalds 82:1 NV 194 A
1 1 1
å 150
940 1907 Eksta, Stora Mellings 169 SV 18 A 3 5
å440
945 1930 Linde,Myrungs ? SO 6 A
v120
950 1983 Burs, Vanges ? SO 13 A 1
v360
950 1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 NV 0
3
1 300+7 19 v 190 näverask
953 1950 Alva,Rangsarve 54:1 SO 746 A 2
v 50
953 1911 Näs,Rangsarve 66:1 SO 71 A 2
v 320
954 1910 Slite 67:1 NO 69 A 8
1
åk
954 1921 Stenkumla,Martille 215:1 NV 231 A
v 200
954 1938 Väte,Gullarve 43:1 SV 331 A 2
å 20
954 1891 Väte,Stora Tune 107:1 SV 630 A
v 170
956 1985 Hejnum, Rings 95:1 NO 27 A
1
v120
957 1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 1657 A 2 7
1
å 100
957 1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 SO 1011 A 27
å 190
63
958 1937 Gammelgarn,Skogby ? SO 250 A 6 4
järn å järnskål
958 1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 423 A 10 2
myr
959 1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 208 A
8
å 100
959 1978 Lye 81:1 SO 139
1 1
3
t
961 1903 Stenkyrka,Liknatte ? NV 132 A 3
åk
964 1998 Lärbro 628 NO 424 A 22
åk
970 2012 Eskelhem 132 SV 712
80
v
972 1899 Stånga,Botvalde 141:1 SO 909 A 14 2
å 160 lerkärl
973 1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 NV 391
32
2
å100
978 1955 Havdhem,Lingvide 53:1 SV 252
15 4
v 150
980 1854 Boge 96:3 NO 485
v
990 1992 Linde 109:3 SO 88
åk
994 1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 SO 1007
82 2
å 240
996 1940 Levide,Mallgårds 54 SV 231 A 1
v 75
997 1916 Stenkyrka,Tune ? NV 52 A 1
v225
1000 2008 Lojsta 103:1 SV 8
1
1
åk
1000 1924 Stånga, Stenstugu ? SO
2
å170
1000 1960 Öja,Sigfride ? SO 10
1
v70
1002 1945 Fardhem 62:1 SV 7
ja
åk
1002 1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 SO 1104
126
v 80
1009 1987 Fröjel,Sälle ? SV 1028
318
1 1
å 60
1009 1952 Hejnum,Riddare 233 NO 186
v 50
1017 1972 Lummelunda 102 NV 102
v140
1017 1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 451
11
å 15
1018 1978 Levide,Tummelbos ? SV 483
53
å 20
1022 2007 Bunge 108 NO 69
t
1023 1986 Akebäck,Glammunds 40:1 NV 1048
22
å 60 näverask
1023 1896 Hogrän,Prostavre 68 NV 108
9
v 40
1024 1914 Etelhem,Hemängen 100:1 SV 822
57 1
3
å
1027 1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 SO 508
25
v 50
1029 1939 Stånga, Bosarve 69:1 SO 601
37
v 260
1030 1928 Stenkyrka,Niome 130 NV 7
2 1
å180
1035 1982 Fole, Stora Tollby ? NV 10
1
å10
1036 1998 Grötlingbo 244:1 SO 144
åk
1036 1889 Hablingbo 153:1 SV 345
21
åk
1036 1954 Rone,Stale 132:1 SO 989
v 360
1039 1966 Tingstäde,Karls 81:1 NV 1343
ja
ja
v 750
1040 1998 Ardre 85:1 SO 194
brons åk
1040 1931 Burs,Ammunde 158 SO 366
15
1
å 30
1044 1986 Akebäck,Glammunds 40:2 NV 716
31 2 1 1
å 60 näverask
1046 1874 När,Pilgårds 156 SO 809
9 1
å 100
64
1048 1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 SV 269
8
v 100
1048 1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 SV 310
17
v 70
1048 1943 Väte,Botarve 44:1 SV 347
1 1
v 271 koppar
1050 1980 Burs,Häffinds ? SO
4
1050 1914 Rone,Halor 294:1 SO 0
ja 13
5 10+7
å 30 linneväv
1050 1964 Rone,Uggårde ? SO 12
v100
1050 1935 Stenkyrka,Garde ? NV 861
19
v 150
1053 1918 Hejde,Sigsarve 121:1 SV 1381
70 4 3 3
å 200 brons
1053 1909 Stenkyrka,Stora Bjärs I+II 68:2 NV 2083
ja ja ja
ja
v 90 trä
1056 1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 213
3
v 38
1075 1984 Alva,Binge ? SO 113
2
1
v 200
1083 1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 973
43 2
2
v 240
1085 1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1146
27
å 15
1085 1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1043
46
v 10 koppar
1089 1993 Fole 170:1 NV 100
åk
1089 1930 Linde,Smiss ? SO 422
7
å 160
1090 1992 Linde 109:2 SO 27
åk
1120 1920 Hemse,Ocksarve 64:1 SO 593 D 2
å 270 koppar
1140 1967 Lummelunda 93:2 NV 3100
v160
1000-1050 2004 Tofta 198 NV ja ja
g läder
700-1000 1925 Hellvi 182:1 NO 800
1
g
800-1000 1893 Fårö 383 NO 209 A
åk
800-1000 2009 Grötlingbo 289 SO 15 A
brons åk
800-1000 2009 Halla 121 NV 92 A
1
1
åk
800-1000 1977 Hall 147:1 NV 11
4
1
2 åk
800-1000 2009 Havdhem 193 SV 10
åk
800-1000 1983 Hejde 121:2 SV 37
åk
800-1000 1884 Hejde 140:1 SV 1150 A 1
1
åk
800-1000 1950 Hejnum 190 NO 43
t
800-1000 1998 Lärbro 626 NO 17
brons åk
800-1000 1947 Mästerby 26:1 SV 231 A ja ja
ja ja
åk
800-1000 2009 Norrlanda 179 NO 19
brons åk
800-1000 1999 Othem 179:4 NO 58
ja
t
800-1000 2010 Stånga 152: SO 72 A
åk
800-1000 1990 Väskinde 180 NV ja
ja
t näverask
800-1000 2009 Vallstena 226:2 NO ja A ja
ja
-
800-1000 2009 Väte 116 SV 50 A
1
åk
800-1001 1932 Grötlingbo 187:2 SO 136 D 9
2
8 åk
800-1001 2009 Havdhem 192 SV 10 D
åk
800-1001 2006 Sundre 129 SO 1374
6 10
1
strand
934-1120 1924 Hall,Hall ? NV 1240
119
1 3
1 å 20
65
945-955 2005 Burs 213 SO 232
g
950-1050 1918 Hamra, Skogs 44 SO 1
6
1
v190
991-1002 1974 Roma,Timans I+II 73:1 NV 188
21
å 400
1865 Vamlingbo 163:1 SO 27 A
åk
2009 Vamlingbo 214 SO 38 A
- brons
66
Bilaga Nr 4
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken
tidsbestämda - Antal
Mynt Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Arm Ring- Finger- Smycken Övr Hittats Förvaras
år
sort hals spänne ring pärlor
m
varades
i
ring
Guld
invid i
byglar
0 1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050
13
5 10+7
å 30 linneväv
0 1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 NV 950
3
1 300+7 19 v 190 näverask
0 1980 Burs,Häffinds ? SO 1050
4
å70
0 1924 Stånga, Stenstugu ? S 1000
2
å170
1 1918 Hamra, Skogs 44 S 950-1050
6
1
v190
6 1930 Linde,Myrungs ? S 945 A
v120
7 1945 Fardhem 62:1 S 1002
åk
7 1995 Linde 118 S 890
åk
7 1928 Stenkyrka,Niome 130 N 1030
2 1
å180
8 2008 Lojsta 103:1 S 1000
1
1
åk
10 1982 Fole, Stora Tollby ? N 1035
1
å10
10 2009 Havdhem 193 S 800-1000
åk
10 2009 Havdhem 192 S 800-1001 D
åk
10 1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850
v170
10 1960 Öja,Sigfride ? S 1000
1
v70
11 1977 Hall 147:1 N 800-1000
1
2 åk
12 1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 A ja
v170
12 1964 Rone,Uggårde ? SO 1050
v100
13 1983 Burs, Vanges ? SO 950 A
v360
15 2009 Grötlingbo 289 S 800-1000 A
brons åk
17 1998 Lärbro 626 NO 800-1000
brons åk
17 1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 A
å120
18 1907 Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 A 5
å440
19 2009 Norrlanda 179 NO 800-1000
brons åk
20 1871 När 155:1 SO 930 A
åk
27 1985 Hejnum, Rings 95:1 N 956 A
1
v120
27 1992 Linde 109:2 S 1090
åk
27 1865 Vamlingbo 163:1 S
A
åk
37 1983 Hejde 121:2 N 800-1000
åk
38 2009 Vamlingbo 214 S
A
- bronskärl
67
43 1950 Hejnum 190 N 800-1000
t
50 2009 Väte 116 S 800-1000 A 1
åk
52 1916 Stenkyrka,Tune ? N 997 A
v225
58 1999 Othem 179:4 NO 800-1000
ja
t
69 2007 Bunge 108 NO 1022
t
69 1910 Slite 67:1 NO 954 A
1
åk
70 1950 Fole 184:1 N 800
åk
71 1911 Näs,Rangsarve 66:1 S 953 A
v 320
72 2010 Stånga 152: S 800-1000 A
åk
82 1920 Levide,Alskute 52:1 S 867 A
v 320
88 1992 Linde 109:3 S 990
åk
92 2009 Halla 121 N 800-1000 A
1
1
åk
97 2002 Levide 109 S 803 A
1
2 åk
99 1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 A 2
2
å 80
99 1879 Fårö 149:1 NO 925 A 2
b
100 1993 Fole 170:1 N 1089
åk
102 1972 Lummelunda 102 NV 1017
v140
108 1896 Hogrän,Prostavre 68 N 1023
v 40
113 1984 Alva,Binge ? S 1075
1
v 200
120 1923 Vall 51:1 NV 900
åk
132 1903 Stenkyrka,Liknatte ? N 961 A
åk
136 1932 Grötlingbo 187:2 SO 800-1001 D
2
8 åk
139 1978 Lye 81:1 SO 959
1
3
t
144 1998 Grötlingbo 244:1 SO 1036
åk
169 1935 Eke,Bölske 136:1 SO 876 A
å 50
179 1935 Stenkyrka 134:1 N 900
åk
186 1952 Hejnum,Riddare 233 N 1009
v 50
188 1974 Roma,Timans I+II 73:1 N 991-1002
å 400
194 1998 Ardre 85:1 SO 1040
brons åk
194 1983 Roma,Snauvalds 82:1 N 937 A
1 1 1
å 150
208 1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 959 A 8
å 100
209 1893 Fårö 383 NO 800-1000 A
åk
213 1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 1056
v 38
231 1940 Levide,Mallgårds 54 S 996 A
v 75
231 1947 Mästerby 26:1 SV 800-1000 A ja
ja ja
åk
231 1921 Stenkumla,Martille 215:1 NV 954 A
v 200
232 2005 Burs 213 SO 945-955
g
243 1892 Näs,Lingsarve 65 S 896 A
v 400
250 1937 Gammelgarn,Skogby ? SO 958 A 4
järn å järnskål
252 1955 Havdhem,Lingvide 53:1 S 978
4
v 150
261 1864 Öja,Gisle 70:1 S 911 A 2
v 70
68
269 1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 S 1048
v 100
310 1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 S 1048
v 70
331 1938 Väte,Gullarve 43:1 S 954 A
å 20
345 1889 Hablingbo 153:1 SV 1036
åk
347 1943 Väte,Botarve 44:1 S 1048
1 1
v 271 koppar
366 1931 Burs,Ammunde 158 SO 1040
1
å 30
391 1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 N 973
2
å100
422 1930 Linde,Smiss ? S 1089
å 160
423 1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 A 2
myr
424 1998 Lärbro 628 NO 964 A
åk
445 1868 Dalhem,Hallfose 47:1 N 935 A
å 50
451 1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 1017
å 15
483 1978 Levide,Tummelbos ? S 1018
å 20
485 1854 Boge 96:3 NO 980
v
487 1919 Alva,Östris 98:1 S 869 A
å 200 näverask
508 1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 S 1027
v 50
593 1920 Hemse,Ocksarve 64:1 S 1120 D
å 270 koppar
601 1939 Stånga, Bosarve 69:1 S 1029
v 260
630 1891 Väte,Stora Tune 107:1 S 954 A
v 170
712 2012 Eskelhem 132 SV 970
v
716 1986 Akebäck,Glammunds 40:2 N 1044
2 1 1
å 60 näverask
746 1950 Alva,Rangsarve 54:1 S 953 A
v 50
800 1925 Hellvi 182:1 NO 700-1000
1
g
809 1874 När,Pilgårds 156 SO 1046
1
å 100
822 1914 Etelhem,Hemängen 100:1 S 1024
1
3
å
861 1935 Stenkyrka,Garde ? N 1050
v 150
893 1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 859 A 2
å 200 lerkruka
909 1899 Stånga,Botvalde 141:1 S 972 A 2
å 160 lerkärl
973 1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083
2
2
v 240
989 1954 Rone,Stale 132:1 SO 1036
v 360
1007 1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 S 994
2
å 240
1011 1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 S 957 A
å 190
1028 1987 Fröjel,Sälle ? SV 1009
1 1
å 60
1043 1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1085
v 10 koppar
1048 1986 Akebäck,Glammunds 40:1 N 1023
å 60 näverask
1104 1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 S 1002
v 80
1146 1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1085
å 15
1150 1884 Hejde 140:1 N 800-1000 A
1
åk
1240 1924 Hall,Hall ? N 934-1120
1 3
1 å 20
1343 1966 Tingstäde,Karls 81:1 N 1039
ja
v 750
1374 2006 Sundre 129 S 800-1001
10
1
strand
69
1381 1918 Hejde,Sigsarve 121:1 N 1053
4 3 3
å 200 bronskärl
1657 1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 957 A 7
1
å 100
2083 1909
Stenkyrka,Stora Bjärs
I+II 68:2 N 1053
ja ja
ja
v 90 trä
2635 1936 Buttle 8:2 S 920
1
g
3100 1967 Lummelunda 93:2 NV 1140
v160
ja 2004 Tofta 198 NV
1000-
1050 ja
g läderpung
ja 1990 Väskinde 180 NV 800-1000
ja
t näverask
ja 2009 Vallstena 226:2 NO 800-1000 A
ja
-
Fortsättning Bilaga Nr 4
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken
ej tidsbestämda - Antal
Mynt Fynd Plats Raä Karta Bitsilver Arm Ring- Finger- Smycken Guld Hittats För-
år
Barrer hals spänne ring pärlor
m varades
spiral
invid i
byglar
0 1968 Boge 79:1 NO
6
1
0 1878 Bunge 98:1 NO
2
åk
0 1873 Fole 168:1 NV
3
0 1932 Grötlingbo 186.1 SO
231 13 g
0 2009 Othem 150:1 NO
5
åk
0 1924 Stånga 139:1 SO
2 åk
0 2009 Vallstena 207:1 NO 226
ja
0
Vallstena 218:1 NO
1
2
åk
0 1999 Havdhem 92:1 SV
1
8 åk
1 1940 Björke 39:1 NV
7 åk
2 2000 Burs 212:1 SO
åk
2 1878 Fole 110:1 NV
6 g
3 1981 Bunge 105:1 NO
3 1976 När 158:1 SO
åk
10 2011 Burs 227 SO
10 1931 Lokrume 99:1 NV
2
åk
11 1977 Hall 147:1 NV 4
1
åk brons
12 2010 Eksta 544 SV ja
12 1982 Fole 183:1 NV
4
70
13 2009 Källunge 57:1 NO
åk
14 1977 Stenkyrka 122:1 NV 1
1
17 1981 Lärbro 608:1 NO
åk
20 1998 Hellvi 161:1 NO 5
44 1978 Alskog 259:1 SO 177
åk
48
Roma 87:1 NV
2
åk
50 2009 Eksta 241:1 SV
52 1920 Linde 94:1 SO
1
4
åk
55 2009 Vamlingbo 215 SO
åk
58 1999 Othem 179:4 NO
ja
65 1869 Västerhejde 90:1 NV
ja
åk
70 1946 Garde 90:1 NV 118
1 1
v50
72 2010 Stånga 152: SO
77 2009 Linde 117 SO
88 1928 Lokrume 100:1 NV
1
5
-
90 1978 När 159:1 SO 3
t
99 1853 Hemse 44:1 SO
åk
100 1993 Fole 170:1 NV
106 1999 Garde 149:1 NV
åk
116 1907 Grötlingbo 261 SO
åk
125 1903 Stenkyrka 133:1 NV ja
s
129 1912 Hellvi 183:1 NO
8
åk
139 1978 Lye 81:1 SO 1 1
3
151 1865 Boge 84:1 NO 1 2
154 1911 Othem 144:1 NO
1
åk
159 1937 Tingstäde 149:5 NV
s
161 1978 När 157:1 SO
ä bronsdosa
169 1860 Levide 24:6 SV
b
200 1976 Hogrän 82:1 SV
2 åk
200 1912 Lärbro 320:1 NO
åk
209 1893 Fårö 383 NO
213 1978 Lye 82:1 SO 7
2
4
bronskittel
231 1976 Mästerby 67:1 SV
ja
259 1911 Bro 126:1 NV
3
åk
290 1976 Tingstäde 158:1 NV
7
åk
291 1917 Rute 151:1 NO
å
300 1977 Stenkyrka 155:1 NV
åk
301 1978 När 149:1 SO
1
t
319 1941 Etelhem 104:2 SO 2
v
366
Hablingbo 119:1 SV 2
1 1 1
åk
367 1978 Garde 65:1 NV
v50 lerkärl
71
466 1978 Fardhem 79:2 SV
4
g
485 1854 Boge 96:3 NO
570 1852 Grötlingbo 242:1 SO
åk
600 1976 Othem 157:1 NO
ja
åk
618 1977 Rute 149:1 NO ja
ja 1 åk
634 1807 Linde 78:2 SO
åk
758 1978 När 148:1 SO 3
åk
775 1874 Västerhejde 95:2 NV
1 åk
890 1914 Lokrume 98:1 NV
2
900 1978 Vamlingbo 166:1 SO
s
1000
Othem 218:1 NO
s
1140 1856 Bunge 99:1 NO
åk
1150 1884 Hejde 140:1 SV 1
1
1500 1870 Hemse 59;2 SO
1 åk
2634 1999 Lye 110:1 SO 3
1 1
åk
2635 1931 Buttle,Stora Velinge 8:2 SO
1
2,5 kg 1990 Barlingbo 30:1 NV
ja ja
ja 1983 Bäl 119:1 NO
ja 1977 Stenkyrka 130.1 NV
1
72
Bilaga Nr 5
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken
alfabetisk ordning/tidsbestämda – Myntsort
Mynt Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Bitsilver/ Arm/hals- Ring- Finger- Smycken
sort år
barrer ring/spiral spänne ring pärlor
byglar
Guld
A 1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 99
2
1
A 1950 Alva,Rangsarve 54:1 S 953 746 2
A 1919 Alva,Östris 98:1 S 869 487
A 1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 957 1657 2 7
1
A 1983 Burs, Vanges ? SO 950 13 1
A 1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 S 957 1011 27
A 1868 Dalhem,Hallfose 47:1 N 935 445
A 1935 Eke,Bölske 136:1 SO 876 169
A 1907 Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 18 3 5
A 1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 959 208
8
A 1879 Fårö 149:1 NO 925 99
2
A 1893 Fårö 383 NO
800-
1000 209
A 1937 Gammelgarn,Skogby ? SO 958 250 6 4
A 2009 Grötlingbo 289 S
800-
1000 15
A 2009 Halla 121 N
800-
1000 92
1
1
A 1884 Hejde 140:1 N
800-
1000 1150 1
1
A 1985 Hejnum, Rings 95:1 N 956 27
1
A 1920 Levide,Alskute 52:1 S 867 82
A 1940 Levide,Mallgårds 54 S 996 231 1
A 2002 Levide 109 S 803 97
1
A 1930 Linde,Myrungs ? S 945 6
A 1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 423 10 2
A 1998 Lärbro 628 NO 964 424 22
A 1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 17
A 1947 Mästerby 26:1 SV
800-
1000 231 ja ja
ja ja
A 1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 12
ja
A 1871 När 155:1 SO 930 20
A 1892 Näs,Lingsarve 65 S 896 243
A 1911 Näs,Rangsarve 66:1 S 953 71 2
A 1983 Roma,Snauvalds 82:1 N 937 194
1 1 1
A 1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 859 893
2
A 1910 Slite 67:1 NO 954 69 8
1
73
A 1921 Stenkumla,Martille 215:1 NV 954 231
A 1903 Stenkyrka,Liknatte ? N 961 132 3
A 1916 Stenkyrka,Tune ? N 997 52 1
A 1899 Stånga,Botvalde 141:1 S 972 909 14 2
A 2010 Stånga 152: S
800-
1000 72
A 1865 Vamlingbo 163:1 S
27
A 2009 Vamlingbo 214 S
38
A 2009 Vallstena 226:2 NO
800-
1000 ja ja
ja
A 1938 Väte,Gullarve 43:1 S 954 331 2
A 1891 Väte,Stora Tune 107:1 S 954 630
A 2009 Väte 116 S
800-
1000 50
1
A 1864 Öja,Gisle 70:1 S 911 261
2
D 1932 Grötlingbo 187:2 SO
800-
1001 136 9
2
D 2009 Havdhem 192 S
800-
1001 10
D 1920 Hemse,Ocksarve 64:1 S 1120 593 2
ja 2004 Tofta 198 NV
1000-
1050 ja
1986 Akebäck,Glammunds 40:1 N 1023 1048 22
1986 Akebäck,Glammunds 40:2 N 1044 716 31 2 1 1
1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1085 1146 27
1984 Alva,Binge ? S 1075 113 2
1
1998 Ardre 85:1 SO 1040 194
1854 Boge 96:3 NO 980 485
2007 Bunge 108 NO 1022 69
1931 Burs,Ammunde 158 SO 1040 366 15
1
1980 Burs,Häffinds ? SO 1050
4
2005 Burs 213 SO 945-955 232
1936 Buttle 8:2 S 920 2635 50 1
2012 Eskelhem 132 SV 970 712 80
1914 Etelhem,Hemängen 100:1 S 1024 822 57 1
3
1945 Fardhem 62:1 S 1002 7 ja
1982 Fole, Stora Tollby ? N 1035 10
1
1993 Fole 170:1 N 1089 100
1950 Fole 184:1 N 800 70
1987 Fröjel,Sälle ? SV 1009 1028 318
1 1
1998 Grötlingbo 244:1 SO 1036 144
1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 S 1027 508 25
1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 S 1002 1104 126
1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 1056 213 3
1889 Hablingbo 153:1 SV 1036 345 21
74
1918 Hamra, Skogs 44 S
950-
1050 1
6
1
1977 Hall 147:1 N
800-
1000 11 4
1
1924 Hall,Hall ? N
934-
1120 1240 119
1 3
1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 S 1048 269 8
1955 Havdhem,Lingvide 53:1 S 978 252 15 4
1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 S 1048 310 17
2009 Havdhem 193 S
800-
1000 10
1918 Hejde,Sigsarve 121:1 N 1053 1381 70 4 3 3
1983 Hejde 121:2 N
800-
1000 37
1952 Hejnum,Riddare 233 N 1009 186
1950 Hejnum 190 N
800-
1000 43
1925 Hellvi 182:1 NO
700-
1000 800
1
1896 Hogrän,Prostavre 68 N 1023 108 9
1978 Levide,Tummelbos ? S 1018 483 53
1930 Linde,Smiss ? S 1089 422 7
1967 Lummelunda 93:2 NV 1140 3100
1972 Lummelunda 102 NV 1017 102
1995 Linde 118 S 890 7
1992 Linde 109:2 S 1090 27
2008 Lojsta 103:1 S 1000 8
1
1
1992 Linde 109:3 S 990 88
1978 Lye 81:1 SO 959 139 1 1
3
1998 Lärbro 626 NO
800-
1000 17
2009 Norrlanda 179 NO
800-
1000 19
1874 När,Pilgårds 156 SO 1046 809 9 1
1999 Othem 179:4 NO
800-
1000 58
ja
2003 Roma 87:1 N
800-
1000 48
2
1974 Roma,Timans I+II 73:1 N
991-
1002 188 21
1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050 0 ja 13
5 10
1954 Rone,Stale 132:1 SO 1036 989
1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1085 1043 46
1964 Rone,Uggårde ? SO 1050 12
1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 1017 451 11
1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083 973 43 2
2
1909
Stenkyrka,Stora Bjärs
I+II 68:2 N 1053 2083 ja ja ja
ja
1935 Stenkyrka,Garde ? N 1050 861 19
1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 N 973 391 32
2
75
1928 Stenkyrka,Niome 130 N 1030 7
2 1
1935 Stenkyrka 134:1 N 900 179
1939 Stånga, Bosarve 69:1 S 1029 601 37
1924 Stånga, Stenstugu ? S 1000
2
2006 Sundre 129 S
800-
1001 1374 6 10
1
1966 Tingstäde,Karls 81:1 N 1039 1343 ja
ja
1923 Vall 51:1 NV 900 120
1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850 10
1990 Väskinde 180 NV
800-
1000 ja
ja
1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 S 994 1007 82 2
1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 NV 950 0
3
1 300+7
1943 Väte,Botarve 44:1 S 1048 347
1 1
1960 Öja,Sigfride ? S 1000 10
1
76
Bilaga Nr 6
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken
tidsbestämda- Fynd år
Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Mynt Bitsilver/ Arm/hals-
år
sort barrer ring/spiral
byglar
1854 Boge 96:3 NO 980 485
1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 SO 1027 508
25
1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 SO 1002 1104
126
1864 Öja,Gisle 70:1 SO 911 261 A
2
1865 Vamlingbo 163:1 SO
27 A
1868 Dalhem,Hallfose 47:1 NO 935 445 A
1871 När 155:1 SO 930 20 A
1874 När,Pilgårds 156 SO 1046 809
9 1
1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 423 A 10 2
1879 Fårö 149:1 NO 925 99 A
2
1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 NV 973 391
32
1884 Hejde 140:1 SV
800-
1000 1150 A 1
1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 1056 213
3
1889 Hablingbo 153:1 SV 1036 345
21
1891 Väte,Stora Tune 107:1 SV 954 630 A
1892 Näs,Lingsarve 65 SO 896 243 A
1893 Fårö 383 NO
800-
1000 209 A
1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 SV 1048 269
8
1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083 973
43 2
1896 Hogrän,Prostavre 68 NV 1023 108
9
1899 Stånga,Botvalde 141:1 SO 972 909 A 14 2
1903 Stenkyrka,Liknatte ? NV 961 132 A 3
1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 859 893 A
2
1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 SO 994 1007
82 2
1907 Eksta, Stora Mellings 169 SV 940 18 A 3 5
1909 Stenkyrka,Stora Bjärs I+II 68:2 NV 1053 2083
ja ja
1910 Slite 67:1 NO 954 69 A 8
1911 Näs,Rangsarve 66:1 SO 953 71 A 2
1914 Etelhem,Hemängen 100:1 SV 1024 822
57 1
1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050 0
ja 13
1916 Stenkyrka,Tune ? NV 997 52 A 1
1918 Hamra, Skogs 44 SO
950-
1050 1
6
1918 Hejde,Sigsarve 121:1 SV 1053 1381
70 4
1919 Alva,Östris 98:1 SO 869 487 A
1920 Hemse,Ocksarve 64:1 SO 1120 593 D 2
1920 Levide,Alskute 52:1 SV 867 82 A
1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850 10
1921 Stenkumla,Martille 215:1 NV 954 231 A
1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 1017 451
11
1923 Vall 51:1 NV 900 120
1924 Hall,Hall ? NV
934-
1120 1240
119
1924 Stånga, Stenstugu ? SO 1000
77
1925 Hellvi 182:1 NO
700-
1000 800
1928 Stenkyrka,Niome 130 NV 1030 7
2
1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 959 208 A
8
1930 Linde,Smiss ? SO 1089 422
7
1930 Linde,Myrungs ? SO 945 6 A
1931 Burs,Ammunde 158 SO 1040 366
15
1932 Grötlingbo 187:2 SO
800-
1001 136 D 9
1935 Eke,Bölske 136:1 SO 876 169 A
1935 Stenkyrka,Garde ? NV 1050 861
19
1935 Stenkyrka 134:1 NV 900 179
1936 Buttle 8:2 SO 920 2635
50 1
1937 Gammelgarn,Skogby ? SO 958 250 A 6 4
1938 Väte,Gullarve 43:1 SV 954 331 A 2
1939 Stånga, Bosarve 69:1 SO 1029 601
37
1940 Levide,Mallgårds 54 SV 996 231 A 1
1943 Väte,Botarve 44:1 SV 1048 347
1945 Fardhem 62:1 SV 1002 7
ja
1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 12 A
ja
1947 Mästerby 26:1 SV
800-
1000 231 A ja ja
1950 Alva,Rangsarve 54:1 SO 953 746 A 2
1950 Fole 184:1 NV 800 70
1950 Hejnum 190 NO
800-
1000 43
1952 Hejnum,Riddare 233 NO 1009 186
1954 Rone,Stale 132:1 SO 1036 989
1955 Havdhem,Lingvide 53:1 SV 978 252
15 4
1960 Öja,Sigfride ? SO 1000 10
1
1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1085 1043
46
1964 Rone,Uggårde ? SO 1050 12
1966 Tingstäde,Karls 81:1 NV 1039 1343
ja
1967 Lummelunda 93:2 NV 1140 3100
1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 SO 957 1011 A 27
1972 Lummelunda 102 NV 1017 102
1974 Roma,Timans I+II 73:1 NV
991-
1002 188
21
1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 957 1657 A 2 7
1977 Hall 147:1 NV
800-
1000 11
4
1978 Levide,Tummelbos ? SV 1018 483
53
1978 Lye 81:1 SO 959 139
1 1
1980 Burs,Häffinds ? SO 1050
4
1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 17 A
1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 99 A
2
1982 Fole, Stora Tollby ? NV 1035 10
1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 NV 950 0
3
1983 Burs, Vanges ? SO 950 13 A 1
1983 Hejde 121:2 SV
800-
1000 37
1983 Roma,Snauvalds 82:1 NV 937 194 A
1984 Alva,Binge ? SO 1075 113
2
1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 SV 1048 310
17
1985 Hejnum, Rings 95:1 NO 956 27 A
1986 Akebäck,Glammunds 40:1 NV 1023 1048
22
78
1986 Akebäck,Glammunds 40:2 NV 1044 716
31 2
1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1085 1146
27
1987 Fröjel,Sälle ? SV 1009 1028
318
1990 Väskinde 180 NV
800-
1000 ja
ja
1992 Linde 109:2 SO 1090 27
1992 Linde 109:3 SO 990 88
1993 Fole 170:1 NV 1089 100
1995 Linde 118 SO 890 7
1998 Ardre 85:1 SO 1040 194
1998 Grötlingbo 244:1 SO 1036 144
1998 Lärbro 628 NO 964 424 A 22
1998 Lärbro 626 NO
800-
1000 17
1999 Othem 179:4 NO
800-
1000 58
ja
2002 Levide 109 SV 803 97 A
2003 Roma 87:1 NV
800-
1000 48
2004 Tofta 198 NV
1000-
1050 ja ja
2005 Burs 213 SO 945-955 232
2006 Sundre 129 SO
800-
1001 1374
6 10
2007 Bunge 108 NO 1022 69
2008 Lojsta 103:1 SV 1000 8
1
2009 Grötlingbo 289 SO
800-
1000 15 A
2009 Halla 121 NO
800-
1000 92 A
2009 Havdhem 193 SV
800-
1000 10
2009 Havdhem 192 SV
800-
1001 10 D
2009 Norrlanda 179 NO
800-
1000 19
2009 Vamlingbo 214 SO
38 A
2009 Vallstena 226:2 NO
800-
1000 ja A ja
2009 Väte 116 SV
800-
1000 50 A
1
2010 Stånga 152: SO
800-
1000 72 A
2012 Eskelhem 132 SV 970 712
80
79
Fortsättning Bilaga Nr 6
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken
ej tidsbestämda – Fynd år
Fynd Plats Raä Karta Mynt Bitsilver Arm/hals- Arm- Ring-
år
Barrer ring/spiral byglar spänne
1807 Linde 78:2 SO 634
1852 Grötlingbo 242:1 SO 570
1853 Hemse 44:1 SO 99
1854 Boge 96:3 NO 485
1856 Bunge 99:1 NO 1140
1860 Levide 24:6 SV 169
1865 Boge 84:1 NO 151 1 2
1869 Västerhejde 90:1 NV 65
ja ja
1870 Hemse 59;2 SO 1500
1873 Fole 168:1 NV 0
1874 Västerhejde 95:2 NV 775
1878 Bunge 98:1 NO 0
2
1878 Fole 110:1 NV 2
1884 Hejde 140:1 SV 1150 1
1893 Fårö 383 NO 209
1903 Stenkyrka 133:1 NV 125 ja
1907 Grötlingbo 261 SO 116
1911 Othem 144:1 NO 154
1911 Bro 126:1 NV 259
3
1912 Hellvi 183:1 NO 129
8
1912 Lärbro 320:1 NO 200
1914 Lokrume 98:1 NV 890
2
1917 Rute 151:1 NO 291
1920 Linde 94:1 SO 52
1
1924 Stånga 139:1 SO 0
1928 Lokrume 100:1 NV 88
1
1931 Lokrume 99:1 NV 10
2
1931 Buttle,Stora Velinge 8:2 SO 2635
1
1932 Grötlingbo 186.1 SO 0
1937 Tingstäde 149:5 NV 159
1940 Björke 39:1 NV 1
1941 Etelhem 104:2 SO 319 2
1946 Garde 90:1 NV 70 118
80
1968 Boge 79:1 NO 0
6
1976 När 158:1 SO 3
1976 Hogrän 82:1 SV 200
1976 Mästerby 67:1 SV 231
ja
1976 Tingstäde 158:1 NV 290
1976 Othem 157:1 NO 600
1977 Hall 147:1 NV 11 4
1977 Stenkyrka 122:1 NV 14 1
1977 Stenkyrka 155:1 NV 300
1977 Rute 149:1 NO 618 ja
1977 Stenkyrka 130.1 NV ja
1
1978 Alskog 259:1 SO 44 177
1978 När 159:1 SO 90 3
1978 Lye 81:1 SO 139 1 1
1978 När 157:1 SO 161
1978 Lye 82:1 SO 213 7
2
1978 När 149:1 SO 301
1
1978 Garde 65:1 NV 367
1978 Fardhem 79:2 SV 466
4
1978 När 148:1 SO 758 3
1978 Vamlingbo 166:1 SO 900
1981 Bunge 105:1 NO 3
1981 Lärbro 608:1 NO 17
1982 Fole 183:1 NV 12
1983 Bäl 119:1 NO ja
1990 Barlingbo 30:1 NV 2,5 kg
ja
ja
1993 Fole 170:1 NV 100
1998 Hellvi 161:1 NO 20 5
1999 Havdhem 92:1 SV 0
1
1999 Othem 179:4 NO 58
ja ja
1999 Garde 149:1 NV 106
1999 Lye 110:1 SO 2634 3
2000 Burs 212:1 SO 2
2009 Othem 150:1 NO 0
5
2009 Vallstena 207:1 NO 0 226
2009 Källunge 57:1 NO 13
2009 Eksta 241:1 SV 50
2009 Vamlingbo 215 SO 55
2009 Linde 117 SO 77
2010 Eksta 544 SV 12 ja
2010 Stånga 152: SO 72
81
2011 Burs 227 SO 10
Vallstena 218:1 NO 0
1
Roma 87:1 NV 48
Hablingbo 119:1 SV 366 2
1
Othem 218:1 NO 1000
82
Bilaga Nr 7
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken
tidsbestämda - Hittats
Hittats Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Mynt Arm Ring- Finger- Smycken Övr
m år
sort hals spänne ring pärlor
vid
ring
guld
byglar
- 2009 Vamlingbo 214 S
38 A
- 2009 Vallstena 226:2 NO
800-
1000 ja A
ja
b 1879 Fårö 149:1 NO 925 99 A 2
g 2005 Burs 213 SO 945-955 232
g 1936 Buttle 8:2 S 920 2635
1
g 1925 Hellvi 182:1 NO
700-
1000 800
1
g 2004 Tofta 198 NV
1000-
1050 ja ja
myr 1877 Lärbro,Pavalds 585:1 NO 958 423 A 2
strand 2006 Sundre 129 S
800-
1001 1374
10
1
t 2007 Bunge 108 NO 1022 69
t 1950 Hejnum 190 N
800-
1000 43
t 1978 Lye 81:1 SO 959 139
1
3
t 1999 Othem 179:4 NO
800-
1000 58
ja
t 1990 Väskinde 180 NV
800-
1000 ja
ja
v 1854 Boge 96:3 NO 980 485
v 2012 Eskelhem 132 SV 970 712
v 10 1964 Rone,Änggårde 166:1 SO 1085 1043
v 100 1893 Havdhem, 151:1 S 1048 269
Kvinnegårde
v 150 1955 Havdhem,Lingvide 53:1 S 978 252
4
v 150 1935 Stenkyrka,Garde ? N 1050 861
v 170 1891 Väte,Stora Tune 107:1 S 954 630 A
v 190 1982 Västerhejde, 104:4 NV 950 0
3
1 300+7 19
Nygårds
v 200 1984 Alva,Binge ? S 1075 113
1
v 200 1921 Stenkumla, 215:1 NV 954 231 A
Martille
v 240 1893 Sanda,Sandgårde 199:1 SV 1083 973
2
2
v 260 1939 Stånga, Bosarve 69:1 S 1029 601
v 271 1943 Väte,Botarve 44:1 S 1048 347
1 1
v 320 1920 Levide,Alskute 52:1 S 867 82 A
83
v 320 1911 Näs,Rangsarve 66:1 S 953 71 A
v 360 1954 Rone,Stale 132:1 SO 1036 989
v 38 1889 Hablingbo,Mickels 77:1 SV 1056 213
v 40 1896 Hogrän,Prostavre 68 N 1023 108
v 400 1892 Näs,Lingsarve 65 S 896 243 A
v 50 1950 Alva,Rangsarve 54:1 S 953 746 A
v 50 1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 S 1027 508
v 50 1952 Hejnum,Riddare 233 N 1009 186
v 70 1984 Havdhem, 153:2 S 1048 310
Rangvalds
v 70 1864 Öja,Gisle 70:1 S 911 261 A 2
v 75 1940 Levide,Mallgårds 54 S 996 231 A
v 750 1966 Tingstäde,Karls 81:1 N 1039 1343
ja
v 80 1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 S 1002 1104
v 90 1909 Stenkyrka, 68:2 N 1053 2083
ja ja
ja
Dstota Bjärs I+II
v100 1964 Rone,Uggårde ? SO 1050 12
v120 1985 Hejnum, Rings 95:1 N 956 27 A
1
v120 1930 Linde,Myrungs ? S 945 6 A
v140 1972 Lummelunda 102 NV 1017 102
v160 1967 Lummelunda 93:2 NV 1140 3100
v170 1945 Mästerby, Ammor 25 SV 867 12 A ja
v170 1920 Väskinde, Skäggs ? NV 850 10
v190 1918 Hamra, Skogs 44 S
950-
1050 1
6
1
v225 1916 Stenkyrka,Tune ? N 997 52 A
v360 1983 Burs, Vanges ? SO 950 13 A
v70 1960 Öja,Sigfride ? S 1000 10
1
å 1914 Etelhem, 100:1 S 1024 822
1
3
Hemängen
å 1937 Gammelgarn, ? SO 958 250 A 4
järn
Skogby
å 100 1874 När,Pilgårds 156 SO 1046 809
1
å 100 1975 Burs,Häffinds 5st ? SO 957 1657 A 7
1
å 100 1929 Fröjel,Gustavs 182:1 SV 959 208 A 8
å 15 1986 Alskog,Snauvalds 190:1 SO 1085 1146
å 15 1923 Rute,Kjauparve 152:1 NO 1017 451
å 150 1983 Roma,Snauvalds 82:1 N 937 194 A
1 1 1
å 160 1899 Stånga,Botvalde 141:1 S 972 909 A 2
å 160 1930 Linde,Smiss ? S 1089 422
å 190 1968 Buttle, 56:1 S 957 1011 A
Stora Velinge
84
å 20 1924 Hall,Hall ? N
934-
1120 1240
1 3
1
å 20 1978 Levide, ? S 1018 483
Tummelbos
å 20 1938 Väte,Gullarve 43:1 S 954 331 A
å 200 1919 Alva,Östris 98:1 S 869 487 A
å 200 1918 Hejde,Sigsarve 121:1 N 1053 1381
4 3 3
å 200 1905 Sanda,Norrgårde 196:1 SV 859 893 A 2
å 240 1906 Vamlingbo, 165:1 S 994 1007
2
Lillängen
å 270 1920 Hemse,Ocksarve 64:1 S 1120 593 D
å 30 1931 Burs,Ammunde 158 SO 1040 366
1
å 30 1914 Rone,Halor 294:1 SO 1050 0
13
5 10+7
å 400 1974 Roma,Timans I+II 73:1 N
991-
1002 188
å 50 1868 Dalhem,Hallfose 47:1 N 935 445 A
å 50 1935 Eke,Bölske 136:1 SO 876 169 A
å 60 1987 Fröjel,Sälle ? SV 1009 1028
1 1
å 60 1986 Akebäck, 40:1 N 1023 1048
Glammunds
å 60 1986 Akebäck, 40:2 N 1044 716
2 1 1
Glammunds
å 80 1982 Alskog,Bote 275:1 SO 912 99 A 2
1
å10 1982 Fole, ? N 1035 10
1
Stora Tollby
å100 1882 Stenkyrka, 118:1 N 973 391
2
Grausne
å120 1981 Lärbro,Hägvide ? NO 887 17 A
å170 1924 Stånga, Stenstugu ? S 1000
2
å180 1928 Stenkyrka,Niome 130 N 1030 7
2 1
å440 1907 Eksta, 169 SV 940 18 A 5
Stora Mellings
åk 1998 Ardre 85:1 SO 1040 194
brons
åk 1945 Fardhem 62:1 S 1002 7
åk 1993 Fole 170:1 N 1089 100
åk 1950 Fole 184:1 N 800 70
åk 1893 Fårö 383 NO
800-
1000 209 A
åk 1932 Grötlingbo 187:2 SO
800-
1001 136 D
2
8
åk 1998 Grötlingbo 244:1 SO 1036 144
åk 2009 Grötlingbo 289 S
800-
1000 15 A
brons
åk 1889 Hablingbo 153:1 SV 1036 345
åk 2009 Halla 121 N 800- 92 A
1
1
85
1000
åk 1977 Hall 147:1 N
800-
1000 11
1
2
åk 2009 Havdhem 193 S
800-
1000 10
åk 2009 Havdhem 192 S
800-
1001 10 D
åk 1983 Hejde 121:2 N
800-
1000 37
åk 1884 Hejde 140:1 N
800-
1000 1150 A
1
åk 2002 Levide 109 S 803 97 A
1
2
åk 1995 Linde 118 S 890 7
åk 1992 Linde 109:2 S 1090 27
åk 2008 Lojsta 103:1 S 1000 8
1
1
åk 1992 Linde 109:3 S 990 88
åk 1998 Lärbro 628 NO 964 424 A
åk 1998 Lärbro 626 NO
800-
1000 17
brons
åk 1947 Mästerby 26:1 SV
800-
1000 231 A ja
ja ja
åk 2009 Norrlanda 179 NO
800-
1000 19
brons
åk 1871 När 155:1 SO 930 20 A
åk 2003 Roma 87:1 N
800-
1000 48
2
åk 1910 Slite 67:1 NO 954 69 A
1
åk 1903 Stenkyrka, ? N 961 132 A
Liknatte
åk 1935 Stenkyrka 134:1 N 900 179
åk 2010 Stånga 152: S
800-
1000 72 A
åk 1923 Vall 51:1 NV 900 120
åk 1865 Vamlingbo 163:1 S
27 A
åk 2009 Väte 116 S
800-
1000 50 A 1
1980 Burs,Häffinds ? SO 1050
4
86
Fortsättning Bilaga Nr 7
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken
ej tidsbestämda - Hittats
Hittats Fynd Plats Raä Karta Mynt Bit Arm Ring- Finger- Smycken Guld För-
m år
silver hals spänne ring pärlor
varades
invid
Barrer ring
i
byglar
- 1928 Lokrume 100:1 NV 88
1
5
b 1860 Levide 24:6 SV 169
g 1878 Fole 110:1 NV 2
6
g 1932 Grötlingbo 186.1 SO 0
231 13
g 1978 Fardhem 79:2 SV 466
4
s 1903 Stenkyrka 133:1 NV 125 ja
s 1937 Tingstäde 149:5 NV 159
s 1978 Vamlingbo 166:1 SO 900
s
Othem 218:1 NO 1000
t 1978 När 159:1 SO 90 3
t 1978 När 149:1 SO 301
1
v 1941 Etelhem 104:2 SO 319 2
v50 1946 Garde 90:1 NV 70 118
1 1
v50 1978 Garde 65:1 NV 367
lerkärl
å 1917 Rute 151:1 NO 291
åk 1807 Linde 78:2 SO 634
åk 1852 Grötlingbo 242:1 SO 570
åk 1853 Hemse 44:1 SO 99
åk 1856 Bunge 99:1 NO 1140
åk 1869 Västerhejde 90:1 NV 65
ja
åk 1870 Hemse 59;2 SO 1500
1
åk 1874 Västerhejde 95:2 NV 775
1
åk 1878 Bunge 98:1 NO 0
2
åk 1907 Grötlingbo 261 SO 116
åk 1911 Othem 144:1 NO 154
1
åk 1911 Bro 126:1 NV 259
3
åk 1912 Hellvi 183:1 NO 129
8
åk 1912 Lärbro 320:1 NO 200
åk 1920 Linde 94:1 SO 52
1
4
åk 1924 Stånga 139:1 SO 0
2
åk 1931 Lokrume 99:1 NV 10
2
87
åk 1940 Björke 39:1 NV 1
7
åk 1976 När 158:1 SO 3
åk 1976 Hogrän 82:1 SV 200
2
åk 1976 Tingstäde 158:1 NV 290
7
åk 1976 Othem 157:1 NO 600
ja
åk 1977 Hall 147:1 NV 11 4
1
brons
åk 1977 Stenkyrka 155:1 NV 300
åk 1977 Rute 149:1 NO 618 ja
ja 1
åk 1978 Alskog 259:1 SO 44 177
åk 1978 När 148:1 SO 758 3
åk 1981 Lärbro 608:1 NO 17
åk 1999 Havdhem 92:1 SV 0
1
8
åk 1999 Garde 149:1 NV 106
åk 1999 Lye 110:1 SO 2634 3
1 1
åk 2000 Burs 212:1 SO 2
åk 2009 Othem 150:1 NO 0
5
åk 2009 Källunge 57:1 NO 13
åk 2009 Vamlingbo 215 SO 55
åk
Vallstena 218:1 NO 0
1
2
åk
Roma 87:1 NV 48
2
åk
Hablingbo 119:1 SV 366 2
1 1 1
ä 1978 När 157:1 SO 161
bronsdosa
1854 Boge 96:3 NO 485
1865 Boge 84:1 NO 151 1 2
1873 Fole 168:1 NV 0
3
1884 Hejde 140:1 SV 1150 1
1
1893 Fårö 383 NO 209
1914 Lokrume 98:1 NV 890
2
1931
Buttle,Stora
Velinge 8:2 SO 2635
1
1968 Boge 79:1 NO 0
6
1
1976 Mästerby 67:1 SV 231
ja
1977 Stenkyrka 122:1 NV 14 1
1
1977 Stenkyrka 130.1 NV ja
1
1978 Lye 81:1 SO 139 1 1
3
1978 Lye 82:1 SO 213 7
2
4
bronskittel
1981 Bunge 105:1 NO 3
1982 Fole 183:1 NV 12
4
1983 Bäl 119:1 NO ja
1990 Barlingbo 30:1 NV
2,5
kg
ja ja
1993 Fole 170:1 NV 100
1998 Hellvi 161:1 NO 20 5
88
1999 Othem 179:4 NO 58
ja
2009 Vallstena 207:1 NO 0 226
ja
2009 Eksta 241:1 SV 50
2009 Linde 117 SO 77
2010 Eksta 544 SV 12 ja
2010 Stånga 152: SO 72
2011 Burs 227 SO 10
89
Bilaga Nr 8
Efterundersökningar av gotländska silverdepåer under vikingatid/socken
Antal Plats Karta Mynt Guld Silver Viktlod Dräkt Dräktnål Nyckel
fynd
föremål föremål Brons spänne Brons Brons
bitsilver
63 Akebäck,Glammunds NV
2 2 4
42 Alskog,Bote SO 8
3
2
13 Alskog,Snauvalds SO
1
85 Alva,Binge SO
1 3 3
46 Alva,Rangsarve SO
3 2
5 Alva,Östris SO
1
108 Ardre SO 93
15
1 Bro NV
Bunge NO ja
ja ja ja ja
1372 Burs SO 1372
62 Burs SO 60
2
5 Burs,Ammunde SO
1
382 Burs,Häffinds 4st SO
8 Burs SO 1
16 Buttle,Stora Velinge SO
1
1
1
5 Dalhem,Hallfose NO
1
2 Eke,Bölske SO
33 Eksta, Stora Mellings SV
1
2 1
24 Etelhem,Hemängen SO
3
17 Fole, Stora Tollby NV
1
21 Fole NV 19
1
18 Fole NV 17
1
74 Fole NV 56
1
29 Fröjel,Gustavs SV
1
1
20 Gammelgarn,Skogby SO
16 Garde SO 14
1
6 Grötlingbo,Bölske SO
6 Grötingbo,Uddvide SO 1
12 Hablingbo,Mickels SV
2 1
329 Hall,Hall, Gannarve NV
7 Hamra, Skogs SO
47 Havdhem,Kvinnegårde SV 8
2 6 2
10 Havdhem,Lingvide SV
141 Havdhem,Rangvalds SV
2 Hejde,Sigsarve SV
133 Hejnum,Riddare NO
4 Hejnum, Rings NO
7 Hellvi NO 6
67 Hemse,Ocksarve SO
3 4 1
4 Hogrän,Prostavre NV
3 Levide,Alskute SV
1
47 Levide,Mallgårds SV 3
5 5 3 9
4 Levide,Tummelbos SV
38 Levide SV 38
48 Linde,Smiss SO 1
1 1
1
14 Linde,Myrungs SO
6 Lummelunda,Burge NV 2
1
90
7 Lummelunda,Burge NV
3 Lärbro,Pavalds NO
64 Lärbro NO 60
1
30 Lärbro,Hägvide NO 1
1
57 Mästerby,Ammor SV
4 2
1 1
25 När,Pilgårds SO 3
6 Näs,Lingsarve SO
16 Näs,Rangsarve SO 16
1 Roma,Snauvalds NV
1
46 Roma,Timans NV
1 3 1
4 Rone,Halor SO
1 3
5 Rone,Stale SO
24 Rone,Uggårde SO
1 6
1
4 Rone,Änggårde SO
13 Rute,Kjauparve NO
13 Sanda,Norrgårde SV
15 Sanda,Sandgårde SV
1
28 Slite NO 27
1
1 Stenkumla,Martille NV 1
21 Stenkyrka,Stora Bjärs NV
1
18 Stenkyrka,Garde NV
1 1 1
6 Stenkyrka NV
4 Stenkyrka NV 4
539 Stenkyrka NV 539 ja
24 Stånga.Bosarve SO
2 Stånga, stenstugu SO
3 Tingstäde NV
2 Vamlingbo SO 1
8 Väskinde NV
82 Väte SV 82
10 Väte,Botarve SV
1 1
18 Väte, Stora Tune SV 18
6 Öja, Sigfride SO
21 Öja,Gisle SO
2
4528 Summa
2451 1 33 20 50 29 16
Fortsättning Bilaga Nr 8
Antal Plats Brons Brons Övrigt Pärlor Kam Järn Keramik Övr Total
fynd
ringar smältor Brons Smycken Fragment Bitar
koppar
63 Akebäck,Glammunds
7 7 3 3 8 9 18 63
42 Alskog,Bote
2 11
15
1 42
13 Alskog,Snauvalds 2
2
6
2 13
85 Alva,Binge
27 28
2 1 20 85
46 Alva,Rangsarve 1 3 7
15
15 46
5 Alva,Östris
2
2 5
108 Ardre
108
1 Bro
1
1
91
Bunge
0
1372 Burs
1372
62 Burs
62
5 Burs,Ammunde
1
3
5
382 Burs,Häffinds 4st
382
8 Burs
6
1
8
16 Buttle,Stora Velinge
8
3
2 16
5 Dalhem,Hallfose
4
5
2 Eke,Bölske
1 1
2
33 Eksta, Stora Mellings 1 6 17
5
33
24 Etelhem,Hemängen
2 1
17
1 24
17 Fole, Stora Tollby
11 1
4
17
21 Fole
1
21
18 Fole
18
74 Fole
17
74
29 Fröjel,Gustavs 1
21
4
1 29
20 Gammelgarn,Skogby 1
4
10 2 3 20
16 Garde
1
16
6 Grötlingbo,Bölske
4
1 1 6
6 Grötingbo,Uddvide
2
2
1 6
12 Hablingbo,Mickels
3
6
12
329 Hall,Hall, Gannarve
329
7 Hamra, Skogs 2 1 2 1
1 7
47 Havdhem,Kvinnegårde
3 12
7
7 47
10 Havdhem,Lingvide
6
4
10
141 Havdhem,Rangvalds
141
2 Hejde,Sigsarve
1
1
2
133 Hejnum,Riddare
133
4 Hejnum, Rings
2 1
1
4
7 Hellvi
1 7
67 Hemse,Ocksarve
44 2
6
7 67
4 Hogrän,Prostavre
2
1
1 4
3 Levide,Alskute
1
1 3
47 Levide,Mallgårds
11
2
9 47
4 Levide,Tummelbos
1 1
1 1
4
38 Levide
38
48 Linde,Smiss
19 14
2
9 48
14 Linde,Myrungs
9
5
14
6 Lummelunda,Burge
1 1
1 6
7 Lummelunda,Burge
4
1
1
1 7
3 Lärbro,Pavalds
3 3
64 Lärbro
3
64
30 Lärbro,Hägvide 1
9
18 30
57 Mästerby,Ammor 1 13 20
13
2 57
25 När,Pilgårds
1 8 1
1
11 25
6 Näs,Lingsarve
1
5 6
16 Näs,Rangsarve
16
1 Roma,Snauvalds
1
46 Roma,Timans
14 18
1 1 4 3 46
4 Rone,Halor
4
5 Rone,Stale
2
1
2 5
24 Rone,Uggårde
1
1
14 24
4 Rone,Änggårde
1
3
4
13 Rute,Kjauparve
1
7
5 13
92
13 Sanda,Norrgårde 1
2
7
3 13
15 Sanda,Sandgårde
7
1 1 1 4 15
28 Slite
28
1 Stenkumla,Martille
1
21 Stenkyrka,Stora Bjärs
3
2 1 10 4 21
18 Stenkyrka,Garde
2 10
2
1 18
6 Stenkyrka
6 6
4 Stenkyrka
4
539 Stenkyrka
ja
539
24 Stånga.Bosarve
3
2 15 4 24
2 Stånga, stenstugu
2 2
3 Tingstäde
1
2
3
2 Vamlingbo
1
2
8 Väskinde
8 8
82 Väte
82
10 Väte,Botarve
4
2
2 10
18 Väte, Stora Tune
18
6 Öja, Sigfride
6 6
21 Öja,Gisle
2 14 2
1
21
4528 Summa 11 114 364 13 7 181 45 208 4528
93
Bilaga Nr 9
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid/socken
ej tidsbestämda - Karta
Karta Mynt Fynd Plats Raä Mynt Bitsilver/ Arm/hals- Ring- Finger- Smycken Guld Övr
år
sort Barrer ring/spiral spänne ring pärlor
byglar
NV 1 1940 Björke 39:1
7
NV 2 1878 Fole 110:1
6
NV 11 1977 Hall 147:1
4
1
2
NV 12 1982 Fole 183:1
4
NV 14 1977 Stenkyrka 122:1
1
1
brons
NV 100 1950 Fole 182:1
NV 100 1993 Fole 170:1
NV 125 1903 Stenkyrka 133:1
ja
NV 159 1937 Tingstäde 149:5
NV 209 1893 Fårö 383
NV 290 1976 Tingstäde 158:1
7
NV 300 1977 Stenkyrka 155:1
NV 2,5 kg 1990 Barlingbo 30:1
ja ja
NV ja 1977 Stenkyrka 130.1
1
brons
NV
1873 Fole 168:1
3
NV 10 1931 Lokrume 99:1
2
NV 65 1869 Västerhejde 90:1
ja
NV 88 1928 Lokrume 100:1
1
5
4
NV 259 1911 Bro 126:1
3
NV 775 1874 Västerhejde 95:2
1
NV 890 1914 Lokrume 98:1
2
NO 3 1981 Bunge 105:1
NO 13 2009 Källunge 57:1 A
NO 17 1981 Lärbro 608:1 A
brons
NO 20 1998 Hellvi 161:1
5
NO 58 1999 Othem 179:4
ja
NO 129 1912 Hellvi 183:1
8
NO 151 1865 Boge 84:1
1 2
NO 154 1911 Othem 144:1
1
NO 200 1912 Lärbro 320:1
NO 291 1917 Rute 151:1
NO 485 1854 Boge 96:3
NO 600 1976 Othem 157:1
ja
NO 618 1977 Rute 149:1
ja
ja 1
NO 1000 1977 Othem 218:1
NO 1140 1856 Bunge 99:1
NO ja 1983 Bäl 119:1
NO
1968 Boge 79:1
6
1
NO
1878 Bunge 98:1
2
NO
2009 Othem 150:1
5
NO
2009 Vallstena 207:1
226
ja
NO
2009 Vallstena 218:1
1
2
SO 16 1950 Alva 54:2
1
ja
1
SO 52 1920 Linde 94:1
1
4
SO 55 2009 Vamlingbo 215
94
SO 72 2010 Stånga 152:
SO 77 2009 Linde 117
3
SO 99 1853 Hemse 44:1
SO 319 1941 Etelhem 104:2 A 2
SO 634 1807 Linde 78:2
SO 1500 1870 Hemse,Asarve 59;2
1 2
SO ja 1884 Ethelhem 63.1
A 1
SO
1978 Alva 86:1
ja
SO
1924 Stånga 139:1
ja
2
SO 2 2000 Burs 212:1
SO 3 1976 När 158:1
SO 10 2011 Burs 227
SO 44 1978 Alskog 259:1
177
SO 70 1946 Garde 90:1
118
1 1
SO 90 1978 När 159:1
3
SO 106 1999 Garde 149:1 D
3
SO 116 1907 Grötlingbo 261
SO 139 1978 Lye 81:1
1 1
3
SO 161 1978 När 157:1
SO 213 1978 Lye 82:1
7
2
4
SO 301 1978 När 149:1
1
SO 367 1978 Garde 65:1
SO 570 1852 Grötlingbo 242:1
SO 758 1978 När 148:1
3
SO 2634 1999 Lye 110:1
3
1 1
SO
1932 Grötlingbo 186.1
231 13
SV 12 2010 Eksta 544 A ja
SV 50 2009 Eksta 241:1
SV 466 1978 Fardhem 79:2
4
SV
1999 Havdhem 123:1
1guld
8
SV 1150 1884 Hejde 140:1
1
1
SV 200 1976 Hogrän 82:1
2
SV 169 1860 Levide 24:6
2
SV 231 1976 Mästerby 67:1
ja
SV 366 1978 Hablingbo 119:1
2
1 1 1
95
Bilaga Nr 10
Ursprungligt hittade gotländska silverdepåer under vikingatid / socken * -
tidsbestämda - Karta
Karta Fynd Plats Raä TPQ Mynt Sort Bit Arm Ring- Finger- Smycken Guld Övr
år
silver hals spänne ring pärlor
barrer spiral
byglar
NV 1986 Akebäck,Glammunds 40:1 1023 1048
22
NV 1986 Akebäck,Glammunds 40:2 1044 716
31 2 1 1
NV 1982 Fole, Stora Tollby ? 1035 10
1
NV 1993 Fole 170:1 1089 100
NV 1950 Fole 184:1 800 70
NV 1977 Hall 147:1
800-
1000 11
4
1
2
NV 1924 Hall,Hall ?
934-
1120 1240
119
1 3
1
NV 1896 Hogrän,Prostavre 68 1023 108
9
NV 1967 Lummelunda 93:2 1140 3100
NV 1972 Lummelunda 102 1017 102
NV 1921 Stenkumla,Martille 215:1 954 231 A
NV 2004 Tofta 198
1000-
1050 ja ja
NV 1923 Vall 51:1 900 120
NV 1920 Väskinde, Skäggs ? 850 10
NV 1990 Väskinde 180
800-
1000 ja
ja
NV 1982 Västerhejde, Nygårds 104:4 950 0
3
1 300 7 19
NV 2003 Roma 87:1
800-
1000 48
2
NV 1983 Roma,Snauvalds 82:1 937 194 A
1 1 1
NV 1974 Roma,Timans I+II 73:1
991-
1000 188
21
NV 1909 Stenkyrka,Stora Bjärs 68:2 1053 2083
ja ja ja
ja
NV 1935 Stenkyrka,Garde ? 1050 861
19
NV 1882 Stenkyrka, Grausne 118:1 973 391
32
2
NV 1903 Stenkyrka,Liknatte ? 961 132 A 3
NV 1916 Stenkyrka,Tune ? 997 52 A 1
NV 1928 Stenkyrka,Niome 130 1030 7
2 1
NV 1935 Stenkyrka 134:1 900 179
NV 1966 Tingstäde,Karls 81:1 1039 1343
ja
ja
NO 1854 Boge 96:3 980 485
NO 2007 Bunge 108 1022 69
NO 1868 Dalhem,Hallfose 47:1 935 445 A
NO 1879 Fårö 149:1 925 99 A
2
NO 1893 Fårö 383
800-
1000 209 A
NO 2009 Halla 121
800-
1000 92 A
1
1
NO 1952 Hejnum,Riddare 233 1009 186
NO 1985 Hejnum, Rings 95:1 956 27 A
1
NO 1950 Hejnum 190
800-
1000 43
96
NO 1925 Hellvi 182:1
700-
1000 800
1
NO 1877 Lärbro,Pavalds 585:1 958 423 A 10 2
NO 1998 Lärbro 628 964 424 A 22
NO 1998 Lärbro 626
800-
1000 17
brons
NO 1981 Lärbro,Hägvide ? 887 17 A
NO 2009 Norrlanda 179
800-
1000 19
brons
NO 1999 Othem 179:4
800-
1000 58
ja
NO 1923 Rute,Kjauparve 152:1 1017 451
11
NO 1910 Slite 67:1 954 69 A 8
1
NO 2009 Vallstena 226:2
800-
1000 ja A ja
ja
SO 1984 Alva,Binge ? 1075 113
2
1
SO 1950 Alva,Rangsarve 54:1 953 746 A 2
SO 1919 Alva,Östris 98:1 869 487 A
SO 1936 Buttle 8:2 920 2635
50 1
SO 1968 Buttle,Stora Velinge 56:1 957 1011 A 27
SO 1914 Etelhem,Hemängen 100:1 1024 822
57 1
3
SO 1856 Grötlingbo,Bölske 241:1 1027 508
25
SO 1856 Grötingbo,Uddvide 246:1 1002 1104
126
SO 2009 Grötlingbo 289
800-
1000 15 A
brons
SO 1918 Hamra, Skogs 44
950-
1050 1
6
1
SO 1920 Hemse,Ocksarve 64:1 1120 593 D 2
SO 1930 Linde,Smiss ? 1089 422
7
SO 1930 Linde,Myrungs ? 945 6 A
SO 1995 Linde 118 890 7
SO 1992 Linde 109:2 1090 27
SO 1992 Linde 109:3 990 88
SO 1892 Näs,Lingsarve 65 896 243 A
SO 1911 Näs,Rangsarve 66:1 953 71 A 2
SO 1939 Stånga, Bosarve 69:1 1029 601
37
SO 1899 Stånga,Botvalde 141:1 972 909 A 14 2
SO 1924 Stånga, Stenstugu ? 1000
2
SO 2010 Stånga 152:
800-
1000 72 A
SO 2006 Sundre 129
800-
1000 1374
6 10
1
SO 1906 Vamlingbo,Lillängen 165:1 994 1007
82 2
SO 1865 Vamlingbo 163:1
800-
1000 27 A
SO 2009 Vamlingbo 214
800-
1000 38 A
SO 1960 Öja,Sigfride ? 1000 10
1
SO 1864 Öja,Gisle 70:1 911 261 A
2
SO 1982 Alskog,Bote 275:1 912 99 A
2
1
SO 1986 Alskog,Snauvalds 190:1 1085 1146
27
SO 1998 Ardre 85:1 1040 194
brons
SO 1931 Burs,Ammunde 158 1040 366
15
1
SO 1975 Burs,Häffinds 5st ? 957 1657 A 2 7
1
SO 1980 Burs,Häffinds ? 1050
4
SO 1983 Burs, Vanges ? 950 13 A 1
SO 2005 Burs 213 945-955 232
97
SO 1935 Eke,Bölske 136:1 876 169 A
SO 1937 Gammelgarn,Skogby ? 958 250 A 6 4
järn
SO 1932 Grötlingbo 187:2
800-
1000 136 D 9
2
8
SO 1998 Grötlingbo 244:1 1036 144
SO 1978 Lye 81:1 959 139
1 1
3
SO 1871 När 155:1 930 20 A
SO 1874 När,Pilgårds 156 1046 809
9 1
SO 1914 Rone,Halor 294:1 1050 0
ja 13
5 10 7
SO 1954 Rone,Stale 132:1 1036 989
SO 1964 Rone,Änggårde 166:1 1085 1043
46
SO 1964 Rone,Uggårde ? 1050 12
SV 1907 Eksta, Stora Mellings 169 940 18 A 3 5
SV 2012 Eskelhem 132 970 712
80
SV 1945 Fardhem 62:1 1002 7
ja
SV 1929 Fröjel,Gustavs 182:1 959 208 A
8
SV 1987 Fröjel,Sälle ? 1009 1028
318
1 1
SV 1893 Havdhem,Kvinnegårde 151:1 1048 269
8
SV 1955 Havdhem,Lingvide 53:1 978 252
15 4
SV 1984 Havdhem,Rangvalds 153:2 1048 310
17
SV 2009 Havdhem 193
800-
1000 10
SV 2009 Havdhem 192
800-
1000 10 D
SV 1918 Hejde,Sigsarve 121:1 1053 1381
70 4 3 3
SV 1983 Hejde 121:2
800-
1000 37
SV 1884 Hejde 140:1
800-
1000 1150 A 1
1
SV 1889 Hablingbo,Mickels 77:1 1056 213
3
SV 1889 Hablingbo 153:1 1036 345
21
SV 1920 Levide,Alskute 52:1 867 82 A
SV 1940 Levide,Mallgårds 54 996 231 A 1
SV 1978 Levide,Tummelbos ? 1018 483
53
SV 2002 Levide 109 803 97 A
1
2
SV 2008 Lojsta 103:1 1000 8
1
1
SV 1947 Mästerby 26:1
800-
1000 231 A ja ja
ja ja
SV 1945 Mästerby, Ammor 25 867 12 A
ja
SV 1905 Sanda,Norrgårde 196:1 859 893 A
2
SV 1893 Sanda,Sandgårde 199:1 1083 973
43 2
2
SV 1938 Väte,Gullarve 43:1 954 331 A 2
SV 1943 Väte,Botarve 44:1 1048 347
1 1
SV 1891 Väte,Stora Tune 107:1 954 630 A
SV 2009 Väte 116
800-
1000 50 A
1
98
Bilaga Nr 11
Större gotländska depåfynd under vikingatid
Fynd Plats Raä Karta TPQ Mynt Bit- Barrer Spiral Arm Finger Brons Pärlor Plats Totalt
år
silver
ringar byglar ringar kg Smycken
kg
1999
Othem,
Spillingskatten ? NO 870
14
300 ja 80 ja
486 25 20
åk 67
1+2
17kg
2012 Rone, Stale ? SO 1050 6 372
ja ja
ja
11
1967
Lummelunda,
Burge 93:2 NV 1140 3100
v
160 10,4
1984
Lummelunda,
Burge 102 NV 1017 102
1936
Buttle,
Buttleskatten 8:2 S 920 2673
1
g 8
1903
Hemse,
Asarve ? S - 1500
ja
7
1997
Hemse,
Ocksarve 64:1 S 999 ja
ja ja
5
Större depåfynd
Av alla depåfynd som gjorts på Gotland är det bara ett fåtal som väger över 5 kilo.
Depåerna förändras under vikingatidens gång, ju yngre vikingatid ju färre men betydligt
större depå. I samband med att de större depåerna göms förändras härmed rikedomen
hos bönderna anser några forskare, till exempel Majvor Östergren. Den fördelas nu på
färre händer och specialiseringen inom både jordbruk och hantverk koncentreras nu till
kustområdena. En specifikation över de större funna depåfynden på Gotland, de som
registrerats med en silvervikt på mer än 5 kilo, visas nedan.
99
Spillingsskatten – störst, bäst och vackrast!
Den hittills största funna ”vikingaskatten”, den berömda Spillingsskatten, hittades i juli
1999 i nordöstra Gotland i Othem socken i närheten av Slite och dateras till 870 e Kr.
Skatten bestod av två depåer som tillsammans vägde 67 kilo. Innehållet bestod av
14 300 silvermynt från många andra länder och vägde 17 kilo, det yngsta myntet
daterades till 871/872 e Kr. , 486 armbyglar med typisk ornamentik som var
karaktäristisk för de föremål som tillverkats på Gotland, 25 silverringar, spiralringar och
en hel del bitsilver.
De 67 kilo silver kan räknas om till 335 marker eftersom 1 marker vägde drygt 200
gram (200 g för en marker är dessutom lågt räknat. Jonsson bl a har angett vikten till
ca 220 – 240 g). Detta skulle ha räckt till att betala hela Gotlands skatt till den svenske
kungen i drygt 5 år eller räcka i mer än 8000 år för en enskild gård att reglera sin
skatteskuld (Östergren 2008:24).
Utgrävningen genomfördes på två dagar och allmänheten bjöds in. Cirka 2000
personer var närvarande under dessa dagar. Den mindre av depåerna var dessvärre i
ganska dålig kondition eftersom den hade blivit angripen av en kemisk process med
alltför höga halter salt. Den stora skatten gipsades in i sin helhet och undersöktes senare
på länsmuseets laboratorium i Visby.
Året efter fyndet gjordes en stor undersökning av platsen och i anslutning till
fyndplatsen fanns rester av en byggnad. Stengrunden som grävdes fram var det första
beviset på att det var i en byggnad som depåerna hade legat. Under golvet i byggnaden
hade de två silverdepåerna förvarats men där fanns även en tredje depå, en träkista full
av bronsföremål. De var delar av armbyglar, dräktnålar, halsringar, smältor, barrer och
olika beslag. Denna bronsdepå vägde 20 kilo (Östergren 2008:16 ). Åkern där alla
fynden är gjorda tillhörde före laga skifte år 1873 - 1876 gården Närs som var en
granngård till Spillings (D Carlsson 2008,B:79).
Frågorna och spekulationerna om vem eller vilka som varit ägare till dessa
rikedomar är många, mer eller mindre sannolika eller osannolika.
100
I Gotlands Fornsals skattkammare finns denna Spillingsskatt.
Figur 21: Figur 22:
Den största av silverdepåerna i Spillingsskatten var över 40 kilo silver i en salig blandning. Bilden till
vänster är tagen före konservering och den högra bilden visar samma föremål men efter konservering
(Efter Östergren 2008:23;25). Bilden visar mynt, barrer (silvertackor), armringar och armbyglar. Alla
föremål finns att beskåda i Fornsalens skattkammare i Visby. Depåerna innehöll bland annat 486 stycken
armbyglar. Foto: Göran Ström respektive Raymond Hejdström.
Figur 23: Ett mycket sällsynt mynt från Spillingskatten. Det är en imitation av ett arabiskt mynt som var
slaget i Khazarriket 766 - 767 e Kr. Inskriptionen säger att Moses är Guds sändebud. Bara ett enda
tidigare av denne prägling är känt och det kommer från Nordafrika (Westholm 2008:141).
Foto: Kenneth Jonsson (Efter Östergren 2008:29).
101
Roneskatten
År 2012 hittades den hittills näst största silverskatten på Gotland. Fyndet gjordes i
Rone, Stale. Skatten låg i ett kopparkärl och var helt orörd. Innehållet vägde 11 kilo och
bestod till största delen av mynt, 6 372 stycken. De allra flesta mynten var tyska, näst
vanligast var de engelska och danska. Skatten dateras till 1050 e Kr. I övrigt innehöll
skatten 171 andra föremål såsom armbyglar, ringar kedjor och smycken. Endast 5 av
dessa föremål var hela (Annerud 2013).
Lummelunda
I Burge, Lummelunda socken på nordvästra Gotland hittades år 1967 ett depåfynd på
10,4 kilo. Denna depå var länge den största som hittats på Gotland, men därefter slog
Spillingsskatten alla tidigare rekord. En stor del av innehållet bestod av silvertackor
samt mer än 3000 mynt. Av Gotlands över 400 undersökta vikingafynd har bara en
handfull vägt över 4 kilo. Efterforskningar visade att depån hade varit placerad i ett sent
- vikingatida hus. Dateringen är gjord till 1140 e Kr. Gården Burge har sitt ursprung i
tidig vikingatid och gården har flyttats åtminstone två gånger (D Carlsson 2004:90).
Buttleskatten
Vid ett grustag i Stora Velinge i Buttle hittade år 1936 några småpojkar denna depå vid
botten av ett grustag. Antalet mynt som hittades var 2 635 stycken arabiska mynt, 50
bitsilver och en armbygel. Fyndet dateras till 920 e Kr. och innehållet vägde 8 kilo
(Stenberger 1945:103).
Asarve
Silverdepån i Asarve i Hemse som hittades år 1903 bestod framför allt av spiralvridna
armringar till en vikt av cirka 7 kilo. Endast 1 ½ mynt anträffades i denna depå, båda
var arabiska. Arkeologen Mårten Stenberger tror att hela skatten var importerad till
Gotland eftersom spiralringarna konstaterades vara av ryskt ursprung (Stenberger
1945:103).
Ocksarve
År 1997 hittades efter plogningsarbete i Ocksarve, Hemse ett antal mynt. Vid
efterundersökningen påträffades den stora depå som innehöll drygt 5 kilo silver.
Datering av denna depå bestämdes till år 999 e Kr. Förutom ett stort antal mynt fanns
många buntar med silvertenar som var vridna i spiraler som fogats samman till vikter.
Forskare tror att föremålen användes som betalningsmedel samt att hantverkare
tillverkade silverföremål av detta råmaterial (Östergren 2008:13). Efterundersökningen
av platsen visade också rester av bebyggelse från äldre järnålder.