52
1 Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad Institutionen för Samhällsplanering och Miljö Avdelningen för miljöstrategisk Analys

Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad Institutionen för Samhällsplanering och Miljö Avdelningen för miljöstrategisk Analys. Avdelningen för miljöstrategisk analys fms. Gruppen funnits sedan 1993 men på KTH sedan dec 2003 - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

1

Göran Finnveden, projektledareKarin Alverbro, doktorand

KTHSkolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad

Institutionen för Samhällsplanering och MiljöAvdelningen för miljöstrategisk Analys

Page 2: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

2

Avdelningen för miljöstrategisk analys fms

• Gruppen funnits sedan 1993 men på KTH sedan dec 2003

• Bidra till långsiktiga lösningar, kunskapsuppbyggnad och debatt kring strategiska miljöproblem.

• Skärningen mellan miljöfrågor, samhällsförändringar och teknikutveckling

Page 3: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

3

…fms…• Tvärvetenskaplig grupp, ca 25 pers.

• Metodikområden:

Scenariometoder

Miljösystemanalytiska verktyg

Förändringsprocesser

• Tillämpningsområden:Transporter, energi, städer, bebyggelse och infrastruktur, ICT, hållbar konsumtion, avfallshantering och försvaret

Page 4: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

4

Strategiskt Beslutsunderlag

baserat på

Miljö och Riskfrågor

Page 5: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

5

Bakgrund

• Många beslutssituationer berör både säkerhet och miljö.

• I praktiken finns många beslut utan en helhetsbild

• Besluten fattas inom antingen ett ramverk för miljö eller ett ramverk för säkerhet.

• Exempelvis destruktion av ammunition.

Page 6: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

6

Syfte

• Syftet är att utveckla ett ramverk där både miljöfrågor och riskfrågor integreras för ett bättre beslutsunderlag.

• Utveckla ett ramverk.

• Testa i ett eller flera fall.

• Tänkt fallstudie på destruktion av ammunition.

Page 7: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

7

Preliminär tankemodell

Fråga

Avvägning

Beslutsunderlag!

Miljö EtikPerson-

riskEkonomi

Page 8: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

8

Fallstudie

Destruktion av ammunition.

Avgränsning:

• Ej oexploderad ammunition

• Destruktionen sker i Sverige med metoder som används idag

Page 9: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

9

Mål för fallstudien

• Använda realistiska destruktionsmetoder

• Använda relevanta data och på så vis göra studien användbar.

Page 10: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

10

Tre destruktionsalternativ :

• Öppen detonation (med och utan metallåtervinning)

• Förbränning i ugn (två nivåer av utsläpp)

• Kombinationsalternativ

Page 11: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

11

Varför destruera ammunition?Varför inte spara den, om tiderna försämras?

• Den är dyr att tillverka.

• Den är dyr att destruera.

• Det är inte så dyrt att bara förvara den.

• Riskerna uppstår när ammunitionen hanteras.

Page 12: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

12

Skälen för demilitarisering, destruktion

• Ammunitionen är för gammal

• Ammunitionen har behandlats så att funktionen inte kan garanteras

• Vapensystemen används inte längre

• Politiska skäl

• Andra skäl…

Page 13: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

13

Granaten

• 40 mm granat

• 2.5 kg totalvikt för en granat

• 0.590 kg totalvikt energetiskt material

per granat

• 1.93 kg totalvikt metall per granat

Page 14: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

14

MILJÖ

Page 15: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

15

Exempel på miljösystemanalytiska verktyg• MFA• TMR• MIPS • SFA• IOA• SEEA• MKB• SMB

• EMS• EA• LCA• LCC• CBA• EF• RA

Page 16: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

16

Sätt att karaktärisera ”verktyg”• Analytiska verktyg och processverktyg• Objektet som studeras

– Nation, region– Anläggning– Policy, plan– Företag, organisation– Produkt/tjänst– Kemisk substans

• Typ av effekter– Miljö– Hälsa– Naturresurser– Ekonomi

• Platsspecifikt - platsoberoende

Page 17: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

17

Förhållandet mellan verktygen

• Användas i följd

• Komplettera

• Konkurrera

• Överlappande

• Övergripande

Page 18: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

18

LCA – Life Cycle AssessmentLivsCykelAnalys

• Fokus på produkter, service, funktioner,

• Från ”vagga till grav”

• Miljömässiga aspekter

• Till viss del ett standardiserat verktyg

• LCAs används ofta för avfallshantering

• LCAs för avfallshantering börjar ofta med

insamlandet av avfallet

Page 19: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

19

Målet för livscykelanalysen:

• Vilken påverkan har destruktionen på miljön?

• Vilken del av granaten bidrar mest till påverkan?

• Vilken substans bidrar mest till påverkan?

• Vilken del av destruktionsprocessen har den största

påverkan på miljön?

Page 20: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

20

Forskningsfrågor

• Vilka är fördelarna och nackdelarna för de tre olika destruktionsmetoderna?

• Vilken del av destruktionsprocessen bidrar mest till de potentiella effekterna för de olika effektkategorierna?

Page 21: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

21

Öppen detonation

Page 22: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

22

Öppen detonation med metallåtervinning

Page 23: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

23

Förbränning i ugn (Static Kiln)

Page 24: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

24

Förbränning i ugn, max utsläpp(Static Kiln, max emissions)

Page 25: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

25

Kombinationsalternativ(Combination Treatment)

Page 26: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

26

Jämförelse

Page 27: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

27

Sammanfattning resultat av livscykelanalysen

• Öppen detonation har stor negativ miljöpåverkan

• Metallåtervinning gör att stor negativ miljöpåverkan kan minskas radikalt.

• Beroende på typ av ammunition är förbränning i ugn eller kombinationsalternativet bättre

Page 28: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

28

Rekommendationer

• Öka graden av återvinning.

• Öka återanvändningen.

• Förbättra reningen av utsläppen.

• Försök att konstruera/designa ammunitionen så att den är enklare att ta isär.

Page 29: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

29

ETIK

Page 30: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

30

Etiska överväganden är svåra att göra

• Etisk analysmetod utvecklad av Hermansson och Hansson (2007)

Page 31: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

31

Roller

• Riskexponerad

• Nyttotagare

• Beslutsfattare

Page 32: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

32

Frågeställningar (Hermansson och Hansson)

1. I vilken utsträckning har den som tar risken nytta av att utsätta sig för risken?

2. Är fördelningen av risktagande och nytta rättvis?

3. Kan fördelningen av risker och nytta göras mer rättvis genom omfördelning eller kompensation?

Page 33: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

33

Frågeställningar forts…

4. I vilken utsträckning är det risktagaren som fattar beslut om att risken ska tas?

5. Har risktagaren tillgång till all relevant information?

6. Finns det risktagare som inte kan informeras om riskerna eller som inte kan delta i beslutsprocessen?

Page 34: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

34

Frågeställningar forts…

7. Drar beslutsfattaren nytta av att andra

utsätter sig för riskerna?

Page 35: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

35

Preliminära resultat

• Risktagare:Företag

Personal

Tredje man, närstående

Tredje man, andra länder, kommande generationer

• NyttotagareFöretag

Personal

Tredje man, närstående

Page 36: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

36

Resultat forts…

• Frågorna ibland svåra att besvara”Vad är rättvist?”

”I vilken utsträckning har risktagaren nytta?”

• Ibland är de dock lätta att besvaraTredje man i form av människor i andra länder och

kommande generationer har liten nytta av destruktion av ammunition. Det verkar inte rättvist.

Speciell hänsyn behöver tas till tredje man i beslutsfattandet.

Page 37: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

37

PERSONRISK

Page 38: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

38

RA -Risk Assessment of substances

• Fokus på substanser/kemikalier

• Kombination av exponerings- och effektstudier

• Syftet kan vara att definiera riktvärden och/eller acceptabla risker

Page 39: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

39

RA -Risk Assessment of accidents

• Används ofta för projekt och processer

• Studier av oplanerade händelser/incidenter

• Kan innehålla aspekter på miljön

Page 40: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

40

Riskanalyser

• Slumpmässiga/osäkra händelser med negativa konsekvenser för hälsa, liv, miljö och/eller egendom

• Vad kan hända?

• Hur troligt är det?

Page 41: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

41

Vem och vad utsätts för risker?

• Personal

• Allmänhet

• Kommande generationer

• Miljö

Page 42: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

42

Hur och när utsätts man (det) för risk?

• Vid hantering av ammunition

• Effekterna av destruktion

• Direkt och indirekt via miljöpåverkan

Page 43: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

43

Risker och önskemål (nytta) behöver kunna vägas mot varandra.

Riskerna måste kunna identifieras för att kunna förebyggas.

Många analysmetoder tillgängliga

Olika analysmetoder är lämpliga för olika sammanhang.

Page 44: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

44

Riskanalysmetoder för olika typer av objekt

Page 45: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

45

EKONOMI

Page 46: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

46

Ekonomi

• Vem betalar?

• Vem bestämmer vem som ska betala?

• Vad vill vi betala (summa)?

• Vad vill vi betala för?

Page 47: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

47

Tänkbara metoder för ekonomisk analys• Livscykelkostnadsanalys

Analys av en produkts kostnad över hela dess livscykel.

Kan innehålla olika typer av miljökostnader.

• Samhällsekonomisk analyserAnalys av ett projekts samhällsekonomiska kostnader och

nyttor.

Skall innehålla miljö och olyckskostnader.

Page 48: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

48

AVVÄGNING

BESLUTSUNDERLAG

Miljö EtikPerson-

riskEkonomi

Page 49: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

49

Förväntat resultat

Ett verktyg (ramverk) för att

underlätta för handläggare och

beslutsfattare att fatta så bra beslut

som möjligt som medför så små

risker som möjligt för både

människor och miljö samtidigt.

Page 50: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

50

Vem har nytta av projektet?

• Lagstiftare

• Myndigheter

• Näringslivet

• Och många andra

Page 51: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

51

Tidplan, preliminär

• Fas 1 2007-2009, försenat till våren 2010.• Livscykelanalys av destruktion av ammunition

publicerad.• Etisk analys av destruktion av ammunition,

underbearbetning.• Riskanalysmetoder, under bearbetning.• Slutrapport, under bearbetning.• Fas 2 20010-2011• Metoder för ekonomi och avvägning.

Page 52: Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

52

Litteratur

• Alverbro, K., Björklund, A., Finnveden, G., Hochschorner, E. and Hägvall, J. (2009): A Life Cycle Assessment of Destruction of Ammunition. Journal of Hazardous Materials, 170, 1101-1109.

• Alverbro et al (2009): Ethical analysis of three methods for destruction of ammunition. Under bearbetning.

• Alverbro et al (2009): Methods for risk analysis. Under bearbetning.