Greenpeace Action nr 1 - 2013

Så användS dina pengar! baksidan hjälp arktiS – använd pratbubblan!

Ditt stöd gör skillnad. Världen runt. Varje dag.

Arktis

Krympande isar hotar valrossensid 2

Sverige

grattis greenpeace, 30 år! sid 14

En tidning till dig som stödjer Greenpeace Våren 2013

# 1/2013

Världen

Slopade fossilprojekt kan rädda klimatet sid 6

kampanjen för att avgifta modeinduStrin har gett reSultat

sid 8

Klädjättarna ställs mot väggen

mitten & sid 5

130304 SE_Greenpeace Action 2013 1.indd 1 2013-04-12 10:26

En strand på Svalbards västkust Ögonblicket

ge ditt stöd

till valrossen!

ring 0900 2939

– så skänker du 100 kronor

till Greenpeace arbete.

du kan hjälpa oss att skydda arktis

och ge djuren där en framtid.

Tillsammans låter

vi dem leva!


action • en tidning från Greenpeace • våren 2013 • 3

En strand på Svalbards västkust

Kolbrytni n g ho tar Indin s

Valrossen har jagats hårt genom tiderna för kött, tran och elfenben.

På 1950-talet fanns det bara en liten skärva kvar av hela populationen. Sedan den storskaliga jakten på

valross förbjöds på 1930–40-talen har antalet ökat, men hur många

valrossar som finns i dag är inte känt. Den senaste mätningen genomfördes på 90-talet och då uppgick antalet till 201 000 individer.

I dag är det den globala uppvärmningen som hotar valrossens exsistens.

På vintrarna använder valrossarna den tjocka polar-isen som en bas för sina aktiviteter. Under våren och sommaren håller sig hanarna oftast på land, medan de flesta honor stannar på isen där de vilar, äter och matar sina kalvar. Valrossen kan dyka ner till 250 meters djup men håller helst till i grundare vatten där de kammar havsbotten med sitt borstiga skägg på jakt efter musslor, sniglar, maskar och kräftdjur.

När sommarisarna krymper är risken stor att den inte täcker de grundare vattnen där det är gynnsamt för valrossen att hitta mat. När det inträffar flyttar tusentals valrossar in till landområdena, där konkur-rensen om maten är stor och utrymmet begränsat.

Sommaren 2007 var Chukchihavet i den arktiska delen av Alaska isfritt under 80 dygn, vilket aldrig inträffat tidigare. Under den perioden dog tusentals valrossar längs Alaskas norra kust. Sedan dess har mönstret upprepats om somrarna. De senaste åren har både forskare och jägare observerat att honorna är i allt sämre kondition på hösten och noterat allt fler övergivna kalvar. Detta är både alarmerande och förvånande då mödrarna är mycket måna om sina kalvar och väldigt sälla n lämnar dem ensamma, ens för en liten stund.

Det här gör Greenpeace för att skydda Arktis:• Arbetar för att skydda de arktiska vattnen från oljeborrning och industriell utfiskning, samt få till stånd en fristad runt Nordpolen.• Arbetar globalt för att påverka klimatpolitiken genom att visa hur vi kan minska koldioxid-utsläppen.• Dokumenterar klimatförändringarna för att kunna tydliggöra behovet av att agera nu. ●

Text annika Wickman Foto nick cobbing

Läs mer på www.greenpeace.se/arktis

arKtis

Deras livsmiljö krymper med polarisen

en valross Kan bli 40 år. Hanarna är drygt tre meter långa och väger omkring 1 000 kilo. Honorna blir könsmogna i sex-sjuårsåldern och hanarna några år senare. dräktigheten pågår i närmare elva månader och honan diar sedan sin kalv i två år.


4 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2013

Arktis

I februari meddelade Shell att oljebolaget ska upphöra med sin oljeprospektering i Arktis under 2013.

Tillkännagivandet kom efter en lång rad brister och olyckor under 2012. Det senaste exemplet var när Shell vid nyår förlorade kon-trollen över en av sina oljeplattformar som gick på grund i Alaska.

– Avbrottet är goda nyheter för den känsliga arktiska naturen och jag är lättad över att Shell visar en smula av förnuft innan det händer en allvarlig olycka. Att borra efter olja i Arktis är djupt oansvarigt. Det får inte dröja för länge innan de stoppas helt, säger Jon Burgwald, Arktis-ansvarig på Greenpeace i Danmark. ●

Indonesien

Efter drygt tio år av kampanjer och förhandlingar har den indonesiska pappers-jätten Asia Pulp and Paper (app) äntligen fattat beslut om att upphöra med regn-skogsavverkning.

Nu ökar möjlig-heterna att bevara de många hotade djurarter som lever i regnskogen, däribland orangutangen och Sumatratigern. Tack vare alla engagerade gåvogivare över hela världen har Greenpeace kunnat övervaka och dokumentera skövlingen samt ställa de ansvariga företagen till svars.

Sedan Greenpeace och lokala organisationer började uppmärk-samma app:s skövling

av regnskogen har drygt 100 företag avbrutit sina samarbeten med pappers jätten eller stop-pat beställningar med

krav på att skövlingen upphör. Enligt Bustar Maitar som arbetar med skogsfrågor för Green-peace i Indonesien,

bidrog det till det ökade trycket på app.

– Vi hade aldrig kom-mit så här långt utan alla er runt om i världen som

har hjälpt till med att övertyga dussintals väl-kända varumärken att säga upp sina kontrakt med app, säger han. ●

Hopp för SumatratigernpapperSjätte avbröt Skövlingen av regnSkogen

Shell trycker på pausknappen

det finns bara 400 sumatratigrar kvar. apps löfte om att sluta skövla indonesiens regnskogar väcker hopp.

shells borrigg Kulluk gick på grund i Alaska den 31 december 2012.

ww

f

the u

nited

states coast g

uard

senaste nytt. Vill du veta när, var och hur det händer? Gå in på www.greenpeace.se/nyhetsbrev och prenumerera!nyheter


Mads Flarup Christensengeneralsekreterare, greenpeace norden

joh

ann

a han

no

steve mo

rgan

Arktis

Greenpeace tror att en global folkrörelse kan stoppa hotet om en industriell exploatering av Arktis.

I förra numret av Action bad vi om hjälp att samla namnunder-skrifter i kampanjen Save the Arctic. Tack vare er fick Greenpeace in fler än 5 000 signatu-

rer, att lägga till de över 2,8 miljoner som redan

har samlats in globalt. Namnunderskrif-

terna vilar nu på den arktiska havsbotten, förseglade i en kapsel. ●

Ledare

du gjorde det! Att arbeta tillsammans ger framgång.

När nu den indonesiska pappers-jätten app, som du kan läsa om på sidan 4, har förbundit sig att stoppa avskogningen är det till stor del tack vare ditt stöd för vårt

arbete med att rädda världens regnskogar.Kanske har du, som hundratusentals andra,

bidragit genom att stödja kampanjen aktivt via webben? Med namnunderskrifter, e-post och via Facebook har vi fått företag som Mattel, Nestlé och Danone att avbryta sina avtal med app för att i stället införa en policy för hållbar upphandling av papper och förpackningar.

Den stora press som du har hjälpt oss att sätta på app har varit helt avgörande för att vi skulle kunna nå ända hit. Det har varit en tuff resa, men det visar att vi kan åstadkomma riktigt mycket när vi arbetar tillsammans.

Även i vårt arbete för Arktis väntar tuffa utma-ningar. Vi vill att den arktiska naturen ska skyddas och att förbud införs mot både oljeborrning och storskaligt fiske. Mot oss har vi starka ekonomiska intressen som använder alla sina lobby muskler för att komma åt ett unikt och orört natur område. Men även i Arktis kan vi göra skillnad när vi är många som arbetar tillsammans.

Vi är nu 2,8 miljoner som har skrivit under för att skydda Arktis. Tillsammans har vi skapat en global medvetenhet om vad som händer där. Detta har satt press på Shell och tvingat bolaget att avbryta sitt arktiska oljeprogram för i år.

I maj när de arktiska ländernas utrikesmi-nistrar samlas i Arktiska rådet i Kiruna, kom-mer vi att påminna dem om deras ansvar för Arktis känsliga natur och det globala klima-tet. Vi kommer att göra det med bilder av människor från hela världen som i kör säger: I ARCTIC!

Genom att använda pratbubblan på mittupp-slaget kan du vara med i Kiruna och hjälpa oss att sätta press på politikerna.

Mexiko

I majsens ursprungsland Mexiko är den genetiska banken för världens majs bevarad. Det är där-för viktigt att Mexikos majsodlingar skyddas mot föroreningar från gmo-majs. Ändå utsätts den mexikanska reger-

ingen för stora påtryck-ningar från multinatio-nella bioteknikföretag för att tillåta odlingar av genmodifierad majs.

Hittills har lokalbe-folkningen tillsammans med organisationer som Greenpeace lyckats stoppa bioteknikföretag

som Monsanto och Du-Pont. Men nu överväger Mexiko att öppna för odling av genmodifie-rad majs.

Greenpeace menar att odling av gmo-majs i Mexiko kan hota livs-medelsförsörjningen i världen. ●

Shell trycker på pausknappen

GMO-strid i majsens vagga

5 000 skrev under för Arktis

flurin

bertschin

ger

En hemlös isbjörn söker efter de ansvariga utanför The World Economic Forum i davos.

Världens största marina reservat. Australien har upprättat ett omfattande nätverk av marina reservat för att skydda hotade djurarter som grön havs-sköldpadda, blåval, dugong, sydkapare och valhaj. initiativet är ett steg mot Green-peace mål att upprätta ett världsomspännande nätverk av storskaliga marina reservat.

Just nu. Greenpeace samlar foton för att sända ett tydligt budskap till Arktiska rådet i maj. Håll upp pratbubblan och ta en bild – på mittuppslaget kan du läsa hur du ska göra.

är antalet givare i norden. tack vare era gåvor kan Greenpeace agera oberoende för

att skydda miljön. tack alla gåvogivare!143 997

Du som missat uppropet har fortfarande chansen att skriva under på www.savethearctic.org



”Vi har inte råd att inte ställa om”

till i dag ligga kvar i marken. Det innebär bland annat att vi måste sätta stopp för planerna på ett antal större utvinningsprojekt av gas, kol och olja, konstaterar Greenpeace rapport. Den redovisar sammanlagt 14 projekt som både bidrar till den globala uppvärmningen och utgör stora påfrestningar på den lokala miljön.

Några exempel som tas upp är utvinningen av oljesand i Kanada, oljeborrning i Arktis samt storskalig kolutvinning och utbyggnaden av en hamn för koltransporter i Austra-lien. Det främsta argumentetet mot dessa projekt är naturligtvis miljön. Men faktum är att utvinningen av fossila bränslen numera inte ens är ekonomiskt försvarbar, eftersom vi lägger ned enorma summor på att

global uppvärmning. Vi kan fortfarande undvika de mest katastrofala klimatförändringarna. Men det förutsätter att vi lyckas stoppa ett antal planerade utvinningsprojekt av gas, kol och olja, visar en ny rapport från Greenpeace.

Vi måste hålla nere jordens tempera-turhöjning under 2 grader för att und-vika de allra svåraste konsekvenserna av

den globala uppvärmningen. Det har världens ledare enats om. Ändå accepterar de utvinningsprojekt av gas, kol och olja som på sikt bidrar till att höja jordens medeltempera-tur med åtminstone 3–4 grader.

– Många beslutsfattares agerande hänger inte ihop med klimatmålen, säger Martina Krüger, som ansvarar för Greenpeace energi- och klimat-arbete i Norden.

Vi har fortfarande en chans att rädda klimatet, men då måste vi låta ungefär 80 procent av de reserver av fossila bränslen som vi känner

martina Krüger an-svarar för Greenpeace energi- och klimatarbete i Norden.

utvinna bränslen som vi ändå inte kommer att kunna förbränna ifall löftet om en temperaturökning under 2 grader ska infrias.

– Projektet lockar till sig stora mängder investeringskapital från försäkringsbolag, pensionsfonder och aktieägare i banker, säger Mar-tina Krüger. Vi är på väg att blåsa upp en fossilbubbla som förr eller senare kommer att spricka.

En god nyhet är emellertid att det ännu inte är för sent att riktning, visar Greenpeace och presenterar ett antal konstruktiva förslag på hur omställningen från fossila bränslen till förnybara energikällor kan gå till. Kostnaderna är inte det största problemet, med tanke på vilka enorma summor som i dag pumpas in i exempelvis oljeprospektering, konstaterar Martina Krüger.

– Det gäller att investera i rätt saker, som förnybara energikällor och smart energisparande tek-nik, säger hon. Det hjälper oss att spara bränslekostnader, minska koldioxid utsläppen och dessutom skapa massvis med nya jobb. Vi har helt enkelt inte råd att inte ställa om. ●

Fokus

Text michael masoliver Grafik daniel Gineman

+3–4°C+2°C+1,5°C+0,8°C+0,8°C

Kazak�an290

Kanada420

USA280

Arktis520

Venezuela190

Mexikanska gulfen350

Borrninge�er gas

Utvinningav ski�ergas

Utvinningav oljesand

Oljeborrningtill havs

Kapacitetför kolexport

Kolbrytning

Afrika260

Brasilien330

Ka�iska havet240

Irak420

Kina1 400

Indonesien460

Au�ralien760

Källa: Point of No Return: �e massive climate threats we must avoid. Greenpeace, 2013.

Oljeborrning

USA420

Fossilbubblan

Det här händer när jorden blir varmareSedan år 2000 har vi släppt ut 300 gigaton koldioxid i atmosfären, vilket tillsammans med tidigare utsläpp kommer att leda till att jorden blir totalt 1,5 grader varmare. Havsvattennivån förväntas därmed stiga med 0,65 meter fram till år 2100. Vi kan också förvänta oss minskande isar i arktis, kraftigare orkaner samt ökad risk för torka.

+0,8°C

+1,5°C

±0°C

Mellan åren 1850 och 2000 släpptes uppskattningsvis 1 020 gigaton koldioxid ut i atmosfären. detta har lett till att medeltemperaturen på jorden har ökat med 0,8 grader. konsekvenser som kan härledas från detta är försurat havs vatten och fler värmeböljor.

Läs mer på www.greenpeace.se/ pointofnoreturn



+3–4°C+2°C+1,5°C+0,8°C+0,8°C

Kazak�an290

Kanada420

USA280

Arktis520

Venezuela190

Mexikanska gulfen350

Borrninge�er gas

Utvinningav ski�ergas

Utvinningav oljesand

Oljeborrningtill havs

Kapacitetför kolexport

Kolbrytning

Afrika260

Brasilien330

Ka�iska havet240

Irak420

Kina1 400

Indonesien460

Au�ralien760

Källa: Point of No Return: �e massive climate threats we must avoid. Greenpeace, 2013.

Oljeborrning

USA420

Fossilbubblan

De största expansionerna inom fossilutvinning fram till 2020

De globala utsläppen måste börja minska senast år 2016 om vi ska hålla nere temperaturhöjningen under 2 grader. därmed kan vi undvika de mest katastrofala förändringarna av vårt klimat, även om havsvattennivån stiger med 0,8 meter, korallreven skadas och vi får längre perioder av torka.

om dessa 14 planerade projekt blir verklighet kommer ytterligare 6,34 gigaton co2 att släppas ut per år fram till år 2020. detta innebär en 20procentig ökning av de globala co2utsläppen från fossila bränslen, vilket kan ge 5–6 grader varmare temperaturer. de senaste åren har drygt 30 gigaton co2 släppts ut i världen årligen. 1 gigaton = 1 000 miljoner ton.

siffrorna i grafiken anger miljoner ton koldioxidutsläpp (co2).

Om utsläppen inte börjar minska senast år 2016 kommer den globala temperaturökningen att överstiga 2 grader. om temperaturen höjs med 3–4 grader kommer havsvattennivån att stiga med cirka 1 meter. matproduktion slås ut, 40 procent av alla djur och växter försvinner och stora delar av syd europa förvandlas till öknar.

+2°C

+3°C

+4°C



Modebranschen på avgiftning

smutsig byk. År 2010 startade Greenpeace en kampanj med målet att sätta stop för textilindustrins utsläpp av farliga kemikalier. Sedan dess har flera av världens ledande klädmärken lovat att helt sluta använda miljögifter i hela produktionskedjan. Så här gick det till.

Avgifta klädindustrinRapport



Modebranschen på avgiftning

smutsig byk. År 2010 startade Greenpeace en kampanj med målet att sätta stop för textilindustrins utsläpp av farliga kemikalier. Sedan dess har flera av världens ledande klädmärken lovat att helt sluta använda miljögifter i hela produktionskedjan. Så här gick det till.

Avgifta produktionen. det var budskapet till modeindustrin när aktivister från Greenpeace genomförde en

kampanj utanför Zaras butik i stockholm i november 2012.

christian

åslun

d



Greenpeace kampanj för att avgifta mode-industrin gjorde världen uppmärksam på de internationella klädjättarnas ansvar

för utsläppen av farliga kemikalier i bland annat Kina och Mexiko. Kampanjens stora framgångar kan bland annat förklaras med välfung-erande globala samarbeten, nog-granna förberedelser och modiga insatser av lokala team.

En av dem som haft en framträ-dande roll är 30-åriga Li Yifang. Hon arbetar med miljögiftsfrågor på Greenpeace kontor i Beijing och har varit engagerad i allt från strategisk planering till informationsinsatser till press och allmänhet.

I fjol medverkade hon vid Green-peace granskning av två industri-områden med textilfabriker vid den starkt förorenade floden Qiantang i Zhejiangprovinsen. Inför prov-tagningarna ägnade Li Yifang och hennes team veckor åt att läsa rap-porter och intervjua fabriksarbetare och bybor.

– Det är alltid svårt att samla prover. Det krävs mycket research för att ta reda på vilken fabrik som bär ansvaret för utsläppet av en viss kemikalie. Vi var också försiktiga för att inte väcka uppmärksamhet bland lokala myndigheter och fabri-kernas säkerhetsvakter. Ibland var vi till och med tvungna att arbeta undercover.

Även själva provtagningarna

krävde rigorösa förberedelser. De dagliga kontakterna med Green-peace Research Laboratories i brit-tiska Exeter var till stor hjälp. Men en hel del måste också lösas på plats, berättar Li Yifang.

En gång fick hon och hennes team låna en fiskebåt för att komma långt ut på Qiantang-floden, som är känd för sina starka tidvattenströmmar. Det var enda sättet att kunna ta pro-ver från ett avloppsrör vars utsläpp bildar en 50 meter bred svart virvel på flodbanken.

– Vi blev tvungna att säkra oss själva i båten och invänta exakt rätt tillfälle, säger Li Yifang. Senare visade det sig att provet var ett av de giftigaste vi hade hittat.

Även 27-årige Pierre Terras, som

De finkammar avloppsrör i jakt på gifter

det krävs mycket research för att ta reda på vilken fabrik som bär ansvaret för utsläppet av en viss kemikalie.

Efter veckor av research och provtagningar av utsläppsvatten kunde Greenpeace avslöjatextilfabrikernas användning av farliga kemikalier.

Efter veckor av research och provtagningar av utsläppsvatten kunde Greenpeace avslöja textilfabrikernas användning av farliga kemikalier.


Li Yifang tillsammans med aktivister från Greenpeace utanför en sportklädesbutik i Beijing, där de uppmanar sportföretagen att ta ansvar för sin produktion.



arbetar med miljögifter hos Green-peace i Mexiko, vittnar om besvär-liga omständigheter i samband med sina undersökningar av mexikanska textilfabriker.

– Det handlar om väldigt ogäst-vänliga miljöer. Inte minst på nätterna när fabrikerna passar på att göra sig av med sina farligaste kemi-kalier. De vill inte att vi får reda på vad de släpper ut och har därför ofta säkerhetsvakter på plats.

En av de stora utmaningarna är att ta sig fram till avloppsrör som bevisligen kommer direkt från en fabrik, berättar Pierre Terras.

– Endast då kan vi vara helt säkra på vem som är ansvarig för utsläp-pet. Det är ett svårt jobb som kräver en hel del efterforskningar. Men så

här långt har inga varumärken eller fabriker haft några invändningar mot resultatet av våra granskningar. De vet själva vad de har ställt till med, säger han.

Ett konkret resultat av Pierre Terras och hans kamraters arbete är att 30 textilfabriker i Mexiko har förbundit sig att sluta använda alkylfenoler i sin produktion.

– Det är fantastiskt, säger Pierre Terras. Människor, drabbade sam-hällen, kändisar och supportrar har tillsammans skapat den här starka rörelsen för avgiftning, och vi ska se till att ingen kan stoppa oss. ●

De finkammar avloppsrör i jakt på gifter

Text michael masoliver

De ska avgifta15 skrev under. puma var först ut med att förbinda sig att avgifta sin produktion redan 2011. därefter följde nike, adidas, H&m, kinesiska li ning och c&a. år 2012 följde marks & spencer, inditex (som äger varumärket Zara), levi’s, esprit, mango, benetton, uniqlo, limited brands och Gstar. tillsammans svarar de 15 varumärkena för cirka 14 procent av världens samlade textilproduktion.

Gifter i plaggFakta. Greenpeace lät undersöka drygt 200 klädesplagg från ett stort antal internationellt kända varumärken. av dessa innehöll två tredjedelar rester av farliga kemikalier. det handlade i första hand om nonylfenoletoxilater. dessa kan i vatten brytas ned till nonylfenol, som i sin tur är giftigt och kan påverka hormonbalansen hos oss människor. Forskarna upptäckte också spår av cancerframkallande aminer, och i kläder med tryck påträffades spår av ftalater, som är hormonstörande. kemikalierna sköljs ur under tvätt och förorenar lokala vattendrag.

läs vidare: Greenpeace

Research Labo-ratories testar avloppsvatten.

Efter veckor av research och provtagningar av utsläppsvatten kunde Greenpeace avslöja textilfabrikernas användning av farliga kemikalier.

Aktion i Oslo.

berit bjorn

sen

xxxx

zon

g m

u

joh

n n

ovisg

uad

alupe szym

anski

gu

adalu

pe szyman

ski

dieg

o u

riarte

Läs mer på www.greenpeace.se/miljogifter

Greenpeace inspekterar ett utlopp av avloppsvatten vid Pärlfloden i Kina.

Li Yifang tillsammans med aktivister från Greenpeace utanför en sportklädesbutik i Beijing, där de uppmanar sportföretagen att ta ansvar för sin produktion.

Pierre Terras och hans team av volontärer samlade vattenprover under natten, då fabrikerna ofta passar på att släppa ut de värsta kemikalierna. de var tvungna att gömma sig i buskarna i timmar, och sedan vara diskreta och effektiva för att inte bli upptäckta av fabrikernas säkerhetsvakter.



Kevin Bridgen testar vattenproverna som aktivister i Kina och Mexiko samlat in.

En av dem som varit engagerad i Greenpeace kam-panj för att avgifta modeindustrin sedan starten är Kevin Brigden. Han jobbar på Greenpeace Research Laboratories vid universitetet i brittiska Exeter som bedriver forskning inom ett stort an-tal områden. Bland annat om föroreningar från

kolförbränning, förekomsten av plaster i haven, jordbrukets påverkan på miljön, genmodifierade grödor och utsläpp av farliga kemikalier från industrin.

För några år sedan tog enheten initiativ till att också börja kartlägga textilindustrins användning och utsläpp av ke-mikalier i sin produktion. Kevin Brigden och hans kolleger koordinerade arbetet som bland annat gick ut på att lokala team samlade in prover från avloppsvatten. Parallellt med detta började forskarna också leta efter kemikalierester i kläder som fanns att köpa i Europa. Av drygt 200 undersökta plagg innehöll två tredjedelar rester av farliga kemikalier.

– Det här är ett sätt för oss att uppmana kända varumär-ken att ta ett större ansvar för sin produktion. Vi vill få dem att berätta mer öppet om att farliga kemikalier används. Vi vill också att de ska inse att det finns alternativa lösningar, säger Kevin Brigden.

En fördel med att Greenpeace bedriver egen forskning är att det ger organisationen stor trovärdighet, inte minst i diskussionerna med myndigheter och representanter för textilbranschen.

– De vet att vi har den vetenskapliga kunskapen och att vi kan föra samtal på en hög teknisk nivå. Det ökar våra möjlig-heter att påverka opinionen och beslutsfattarna, och därmed också att komma fram till lösningar. ●

Personligt

Doktor Kevin BrigdenJobbar som Forskare på Greenpeace Research Laboratories vid det brittiska universitetet i Exeter sedan år 2000. ålder 43 år. bor i Morchard Bishop i devon, England. dröm Att mina barn ska få leva i en värld där de saker de behöver tillverkas utan att några farliga kemikalier används.

Text michael masoliver Foto sam morganmoore


Han sätter dina kläder på prov



3

Redan ett par år efter starten står det klart att Greenpeace kam-panj för att avgifta klädindustrin har bli-vit en stor framgång.

Flera av världens ledande klädva-rumärken, som tillsammans svarar för ungefär 14 procent av världspro-duktionen, har förbundit sig till att sluta använda farliga kemikalier i sin tillverk-ning.

Dessutom ska kläd-varumärken öppet börja redovisa vilka fabriker deras kläder tillverkas i och vilka kemikalier som används, berättar Erik Albertsen, som arbetar med miljögiftsfrågor på Greenpeace i Kö-penhamn. Han har varit engagerad i kampanjen sedan starten, på både lokal och global nivå.

– Kampanjen har lyckats göra världen uppmärksam på industri-ernas utsläpp av farliga kemikalier i bland annat Kina. Klädbranschen bär en del av ansvaret för detta. När

produktionen flyttade från Europa till Asien så följde problemen med, samtidigt som Europa fortfarande står för en betydande del av kon-sumtionen, säger han.

– En viktig orsak till den stora succén är att hundratusentals män-niskor över hela världen har tagit aktiv del av kampanjen via sociala

medier och namninsamlingar via internet. För de kända

företagen har det blivit up-penbart att de inte längre vill förknippas med farliga

kemikalier, eftersom det kan skada deras varumärke allvarligt. De har helt enkelt

vaknat upp.Ett skäl till kampanjens snabba

framgång är att Greenpeace redan från början valde att rikta kam-panjen mot varumärkesjättar som H&M, Zara och Levi’s.

– Som stora kunder till klädfa-brikerna har de ett stort ansvar, och det är viktigt att komma ihåg att det är varumärkena som designar kläderna och därför också bestäm-

mer kvaliteten på dem. Därför sitter de också inne med lösningarna på problemen, säger Erik Albertsen.

En av de största utmaningar-na har varit att ta reda på i vilka fabriker de aktuella varumärkena låter tillverka sina kläder. Endast ett fåtal klädjättar äger nämligen sina egna anläggningar. Det stora flertalet köper i stället sina kläder från underleverantörer i länder som Kina, Vietnam, Mexiko och Bangla-desh, och det är inte alls ovanligt att leverantörer byts ut med jämna mel-lanrum, berättar Erik Albertsen.

– En annan stor utmaning har varit att knyta utsläpp av en viss kemikalie till en viss fabrik och ett speciellt varumärke. Det hade inte varit möjligt utan våra forskare på plats och på Greenpeace Research Laboratories i Exeter.

Inom de kommande två, tre åren räknar Erik Albertsen med att textil-industrin kommer till en punkt där samtliga större varumärken väljer att anlita fabriker som inte använder giftiga kemikalier. Därför förväntar han sig att även övriga fabriker väl-jer bort farliga tillverkningsmetoder av rena lönsamhetsskäl.

– Då ökar också förutsättningarna för att vi ska få en bra lagstiftning på området, säger Erik Albertsen. ●

När jättarna backar följer andra efter

frågor till Johanna Grant Axén ●1 Berätta om den

vertikala catwalken på Levi’s fasad i Köpenhamn. det var en uppmaning till levi’s att avgifta sin produktion från farliga kemikalier till 2020 – något som företaget faktiskt hörsammade en vecka efter aktionen! Vi tog vår uppmaning till levi’s och modeindustrins egen arena och hängde en stor

banderoll vid levi’s butik i en av köpenhamns största gallerior, för att sedan promenera ner och upp på fasaden. ●2 Hur förberedde du dig?

med ett glatt humör och en kopp varmt ekologiskt kaffe. Vi övade också såklart, för att hitta den ultimata lösningen så att det skulle se okej ut.

●3 Vad var svårast? att hitta balansen och

inte tänka på att det var en glasfasad under banderollen. och att hålla upp överkroppen för att få det att se någorlunda vertikalt ut. men framförallt var det väldigt roligt! Vi fick en väldigt fin respons från besökarna vid gallerian, och det även från levi’s i efterhand!

Text michael masoliver Foto lauritz albertsen

av drygt 200 undersökta plagg innehöll rester av farliga kemikalier.

christian

åslun

d

Erik Albertsen.

Framgångsrik kampanj. Klädjättar som H&M, Levi’s och Adidas har redan lovat att sluta an-vända farliga kemikalier i sin produktion. Nu förväntas resten av textilbranschen följa efter.

Uppåt väggarna.

Läs mer på www.greenpeace.se/ miljogifter



För femte året i rad har Greenpeace norden tagit emot ett generöst bidrag från svenska postkodlotteriet. 22 miljoner kronor blev utdelningen för 2013. – tillsammans med gåvorna från våra drygt 140 000 givare är stödet vi får från postkodlotteriet ett viktigt bidrag till vårt arbete för att skydda och värna planeten. under 2013 kommer Greenpeace att satsa stort på att skydda den känsliga arktiska naturen och stoppa den vansinniga skövlingen av regnskog i amazonas, säger annika Jacobson, chef för Greenpeace sverige. tidigare har pengarna

från lotteriet bland annat använts till att stoppa avskogningen i indonesien som hotar tigerns och orangutangens livsmiljö. detta arbete resulterade i början av 2013 i att pappersföretaget app

lovade att sluta skövla regnskog. Greenpeace vill rikta ett stort tack till svenska postkodlotteriet och alla lottköpare för deras generösa bidrag till Greenpeace arbete. ●

lokalt

Tack Gunilla!

Hon samlade in över hundra underskrifterNär Gunilla Peters-son, aktiv pensionär i Norrköping, tog emot Greenpeace upprop för att skydda Arktis i förra numret av Action bestämde hon sig för att agera för Arktis sak. Hon kopierade namnlistor och samlade in över hundra namnunderskrifter. – Bland mina närståen-de och på seniorgympan var det lätt att övertyga folk om hur viktigt det är att skriva under. Med andra som jag inte känner var det svårare.

Gunilla Petersson är bekymrad över att isarna smälter och hur djurlivet drabbas. – Jag hoppas att fler förstår att det inte bara handlar om miljön i Arktis, utan att konsekvenserna berör hela klotet. Jag förstår inte att politikerna inte reagerar. det handlar ju om våra barns och barnbarns framtid, säger hon.

Miljoner till Arktis och Amazonas

Niclas Kjellström Matseke, vd för svenska Postkod- Lotteriet, Annika Jacobson, chef för Greenpeace i sverige, Mads Flarup Christensen, generalsekreterare på Greenpeace Norden och stina Götbrink, välgören- hetschef på svenska PostkodLotteriet.

Grattis!

I år fyller Greenpeace i Sverige 30 år, och efter alla framgångar genom åren finns defi-nitivt ingen ålderskris i sikte.

Miljöengagemang och aktivism har aldrig varit viktigare och varje dag ansluter sig fler till vår organisation. Tillsammans med våra givare, frivilliga och aktivister kan vi påverka för att världen ska ut-vecklas utan att det sker på bekostnad av miljö och klimat.

Under våra 30 år i Sverige har Greenpeace drivit i många viktiga förändringar: stop-pat kärnbestyckade fartyg i svenska hamnar, hindrat försurning av

svenska vatten, förmått OKQ8 att välja bort diesel tillverkad av palmolja, skyddat ma-rina miljöer, och mycket mer.

Från Greenpeace håll tror vi att det är bredden i hur vi arbetar som gör oss slagkraftiga. Ett viktigt sätt för oss att angripa miljöproblem och framhäva lösningar är aktivismen. Många gånger sker föränd-ringar när människor vågar gå ett steg längre i sin beslutsamhet att göra världen lite bättre. Därför kommer vi på olika sätt fira våra 30 år i Sverige genom att bely-sa hur viktigt det är att agera. Stort som smått – aktivism innebär att ta ansvar! ●

Greenpeace – 30 år i SverigeaktiviSm i fokuS under jubileumSåret

privathar du frågor angående ditt stöd? Hör gärna av dig på adressen [email protected]

tack! din gåva möjliggör vårt arbete för att skydda miljön!

and

re masklen

nikov

Aktivister blockerar en klortransport från Eka

Nobel i skoghall, 1991.

stefan jerrevån

g



Sverige: box 151 64, 104 65 stockholm. besök: rosenlundsgatan 29b. telefon: 08702 70 70 (menyval, tryck 1) epost: [email protected]

Finland: pb4130, 00002 Helsingfors. besök: stora robertsgatan 20–22 a telefon: 09 698 6317 epost: [email protected]

som finlandssvensk får du vår svenska utgåva av Greenpeace action, därför kan rapporteringen om våra aktiviteter i Finland vara begränsad. du hittar alltid de senaste uppdateringarna på greenpeace.fi.

Greenpeace Action# 1 2013Ansvarig utgivare: irina HeinonenRedaktion: kristine clement, raisa Heinämäki, saman saidi och annika WickmanKontakt: [email protected], skriv Green- peace Action i ärenderaden

Omslagsbild: Vertikal catwalk i köpenhamn. Foto av christian åslundAlla foton är från Greenpeace bildbank om ej annat anges

www.greenpeace.sepå vår hemsida kan du: • Ge en extra gåva• Ge via autogiro• Ge en högtidsgåva eller

minnesgåva• Beställa information om

testamenten• Ändra dina adress

uppgifter• Anmäla dig för vårt

nyhetsbrev• Delta i nätaktioner

Papper & miljödenna tidning är tryckt i norden på 100 procent återvunnet papper. när vi producerar tryckt material strävar vi alltid efter att göra en så liten påverkan på miljön som möjligt.

Management-konsulten och före-tagsledaren

Christian Sörlie Ek-ström kom till en punkt i livet där han fått nog av pengar och karriär. Han ville i stället göra det som kändes viktigt. Ett steg i den riktningen var att bli aktivist i Greenpeace.

Varför valde du att bli aktivist?

– Jag blev givare till Greenpeace i början av 90-talet, så miljöenga-gemanget har funnits länge. Men som många andra var jag fokuserad på att tjäna pengar och göra karriär. På mitt första jobb, hos ett av

Sveriges mest framstå-ende managementkon-sultbolag, satte jag upp en Greenpeace-affisch på kontoret. Jag ville rycka upp människorna där, men givetvis åkte affischen ner lika snabbt som den kom upp. Den passade inte i den världen.

Vad har du gjort för Greenpeace?

– Man kan ju aktivera sig på många olika sätt, men jag ville in i hetluf-

ten. Därför valde jag att bland annat gå Non-Violent Direct Action-utbildningen, så att jag kunde få vara med på de mest vågade aktionerna. Jag har varit med i båt-gruppen i några år och har därigenom blivit speciellt intresserad av havsfrågorna. En aktion som jag minns särskilt är den mot tjuvfisket i Kattegatt när vi släppte stenblock på havsbotten för att förhindra botten-trålning i det känsliga

Natura 2000-området. Det var en av de mest framgångsrika aktioner jag varit med på. Den senaste aktionen jag medverkade i var den utanför Karlskrona, när vi bordade Shells isbry-tare Nordica som skulle till Arktis.

Hur är det att vara aktivist i Greenpeace?

– Det är extremt roligt, och man möter fantas-tiska människor hela tiden. Jag kom snabbt in i organisationen, och med tiden tog det upp mer och mer av min tid. Jag blev överraskad av mångfalden bland aktivisterna: gamla, unga, akademiker, arbetare – alla med olika bakgrund och erfaren-heter. ●

Porträtt

”Det var dags att göra något viktigt på riktigt”

Personligt

namn Christian sörlie Ekström.ålder Hemligt.volontär sedan 2007. sysselsättning Numera författare.ort stockholm

Du kan också bli volontär!som volontär hos Greenpeace kan du hjälpa till med allt från undersökningar till praktiskt kampanjarbete. du kan också bli föredrags hållare eller aktivist. anmäl dig som volontär på http://www.greenpeace.org/volontar, eller kontakta volontärkoordinator ivan oljelund på [email protected]

colo

urbo

x

edward

beskow

ivan o

ljelun

d

Arktisk kärlek sprider sig som en löpeld över Sverige. Greenpeace globala kampanj ”i love Arctic” har engagerat svenskarna som vill skicka en uppmaning till Arktiska rådet om att skydda Arktis. Rådet är den församling som beslutar om Arktis framtid. På bilden ser vi en volontär från Greenpeace på sergels torg som frågar folk hur de känner för Arktis. svaret är tydligt.

–Aktivist tycker jag är ett bra ord, och för mig betyder det att göra något aktivt. Om det är att demonstrera, starta en namninsamling eller

släppa ner stenblock i havet spelar mindre roll, säger Christian Ekström.

hjälp oss att uppmana politikerna att ställa om sverige till 100% förnybart! skicka din uppmaning på www.greenpeace.se/100fornybart

gilla greenpeace på Facebook! Gå in på facebook.com/greenpeace.sverige.se så får du senaste nytt i ditt flöde.


Moçambique

Insats mot tjuvfiske

●4 Greenpeace fartyg Rainbow Warrior har hjälpt Moçambiques regering att

patrullera landets vatten. Genom förbätt-rad övervakning och dokumentation hop-pas man få bukt med det olagliga fi sket

som är ett stort pro-blem i hela områ-det.

Sydkorea

Skrotade planer på valjakt ●1 I juli 2012 presenterade Sydkoreas re-

gering sina planer på att tillåta valfångst i så kallat forskningssyfte. Greenpeace fartyg Esperanza skickades dit med ett antal forskare som kunde visa hur andra länder studerar valar utan att döda dem. I november startade Greenpeace ett upprop på internet, och redan efter tre veckor hade över 100 000 människor hört av sig per mejl till premiärminis-tern Kim Hwang-sik med en vädjan om att han skulle stoppa valfång-sten. Resultatet blev att pla-nerna skrotades innan de hann sättas i verket.

action • en tidning från Greenpeace • våren 2013

NYHETER: SHELL TVINGADES TILL TIME OUT FRÅN OLJEBORRNING I ARKTIS SID 4

Ditt stöd gör skillnad.�Världen runt.�Varje dag.

Ryssland

Oljebolag städar upp

●3 Efter Greenpeace avslöjanden om oljeutsläpp i ryska Arktis har � e

Nature Protection Supervisor Body i delrepubliken Komi beordrat det största oljebolaget i regionen att städa upp efter sig. Enligt ett brev från organisatio-

nen till Greenpeace har företaget gått

med på kravet.

5

Finland

E.ON drar sig ur kärnkraftsbygge

●5 Tack vare de senaste två årens intensifi erade

kampanj mot kärnkraft i Finland har e.on, som är ett av världens största privatägda elbolag, dragit sig ur bygget av ett kärnkraftverk i fi nska Pyhäjoki. Eftersom eljätten var den största fi nansiären leder det förhoppningsvis till att hela projektet läggs ner.

3

Världen runt

Här gör dina pengar nytta!

FOTO: SCOTT PO

RTELLI (SYDKO

REA), NIG

EL MARPLE (M

OÇAM

BIQU

E), DAN

IEL MU

ELLER (RYSSLAND

), NO

RIKO H

AYASHI (JAPAN

) KARTA: COLO

URBO

X

2

Brasilien

God nyhet för Amazonas

●2 Brasilianska JBS, som är världens

största köttproducent, har lovat att arbeta mot en fortsatt avskogning i Amazonas. Redan 2009 lovade bolaget att sluta sälja kött från skövlade områden, dock utan att infria löftet. Efter påtryck-ningar från Greenpeace har JBS nu offentliggjort en arbetsplan med tyd-liga tidsfrister. Green-peace kommer att följa händelse utvecklingen noga.

1 6

Japan

Årsdagen av katastrofen i Fukushima

●6 Den japanska allmänheten betalar fortfarande priset för kärnkraftsolyckan i Fukushima, som enligt uppskatt-

ningar har kostat motsvarande 1 500 miljarder svenska kronor. Däremot har den vinstrika kärnkraftsindustrin sluppit ifrån allt ekonomiskt ansvar. Som svar på detta har Greenpeace startat en kampanj för att ändra internationella konventioner så att kärnkraftsindustrin blir skyldig att betala för konsekvenserna av sin verksamhet i enlighet med principen att förorenaren betalar.

4

På patrull. Kraftuttryck.


box 151 64, 104 65 Stockholm


Mitella Posti Oy

pb 4130, fi-00002, helsingfors


Documents

Greenpeace Action nr 1 - 2013