Embed Size (px)
DESCRIPTION
Citation preview
GR
ÖN
PL
AN
FÖ
R M
AL
MÖ
20
03
Malmö stad
PO
PU
LÄR
UTG
ÅVA
GRÖNPLAN FÖR MALMÖ 2003har tagits fram gemensamt av gatukontoret, stadsbyggnadskontoret,fritidsförvaltningen och fastighetskontoret.
Styrgrupp
Gunnar Ericson, stadsträdgårdsmästare, gatukontoretJan-Olof Jönsson, översiktsplanechef, stadsbyggnadskontoretLennart Jönsson, planeringssekreterare, fritidsförvaltningenBörje Klingberg, exploateringschef, fastighetskontoret
Projektgrupp
Mats Wirén, ekolog, gatukontoretKatarina Borg, landskapsarkitekt, stadsbyggnadskontoretKarin Gullberg, landskapsarkitekt, gatukontoret (fram till 1999)Camilla Anderson, landskapsarkitekt, gatukontoret (fram till 1999)Gabriella Fricke, fritidsförvaltningen (avsnitt om särskilda fritidsområden)
Information om grönplanen lämnas avAnna Holmqvist, [email protected] Wirén, [email protected]
BeställningGrönplanen kan beställas i bokform eller på cd-skiva:Malmö stad, Gatukontoret, 205 80 Malmötel 040 - 34 14 04fax 040 - 34 14 37epost: [email protected]önplanen finns också tillgänglig via Malmö stads hemsida: www. malmo.seunder Bostad och bygge
PopulärutgåvaText och layout: Katarina BorgKartor och figurer: Mats Wirén och Ann-Margret RundqvistKartunderlag: stadsbyggnadskontorets stadsmätningsavdelningFlygfoto: stadsbyggnadskontorets foto/reproavdelningFotografier: Mats Wirén s. 2 bild 3, s. 17 bild 2; Kjell Wihlborg s. 2 bild 2Katarina Borg, övriga fotografier
Parkernas stadMalmö brukar kallas för parkernasstad. Epitetet myntades i början av1900-talet då Malmö blev känt försina storslagna stadsparker. Slottspar-ken, Kungsparken och Pildamms-parken betyder ännu idag mycket förMalmös karaktär och bidrar tillsam-mans med Ribersborgsstranden ochkanalerna till att staden av mångauppfattas som grön.
Liten andel park och naturDet gröna ryktet till trots så är densammanlagda arealen park- och natur-mark i Malmö mycket begränsad. Ijämförelse med andra svenska städerså har Malmö i särklass minst grönmark. Malmö ligger i ett sedan längeuppodlat jordbrukslandskap, utan”gratis” natur i form av berg, skogareller sjöar. All park- och naturmark ikommunen är på ett eller annat sättmänniskoskapad.
Staden växerMalmö befinner sig idag i ettexpansivt skede med snabb utbygg-nadstakt och hård konkurrens ommarken. Att formulera mål ochriktlinjer för arbetet med gröna frågoroch att bedriva en medveten, långsik-tig och strategisk grönplanering ärviktigt för att det skall vara möjligt attsätta den planerade exploateringen irelation till befintlig och önskvärdframtida grönstruktur. Ny lagstiftningställer också högre krav på attkommunerna skall planera för enändamålsenlig grön struktur och värnaom sina gröna områden.
Vad är en grönplan?Malmös grönplan är ett kommun-omfattande planeringsunderlag sommed utgångspunkt i inventeringar ochanalyser presenterar utveck-lingsförslag för kommunens grönamiljöer utifrån en rekreativ ochbiologisk utgångspunkt. Utvecklings-förslagen redovisas i två delar:• ett förslag som beskriver grön-ytornas storlek, placering och inbör-des samband (Ett grönt nätverk)• ett förslag som beskriver de grönamiljöernas biotopinnehåll och upp-byggnad (Landskapstyper ochkaraktärsområden)Grönplanen går inte närmare in påutfomningen av de gröna arealer somföreslås.
Grönplanens rollGrönplanen är ett underlag för denfysiska planeringen och skall varavägledande för beslut i allmännaskötsel- och naturvårdsfrågor samt iförändrings- och förnyelsearbete. Ilikhet med övriga sektorsprogram ärgrönplanen inte en självständigtreglerande markanvändningsplan utanutgör ett underlag till bland annatöversikts- och detaljplaner däravvägningar görs mot andra intressen.
Grönplan för Malmö 2003 godkändesav kommunfullmäktige i Malmö den15 maj 2003.
En grönplan för Malmö
Slottsparken
Pildammsparken
Allmänt tillgänglig grön mark i några svenskaslättstäder1) Mängd allmänt tillgänglig grön mark per invå-nare inom tätorten. 2) Andel allmänt tillgänglig grönmark inom 5 km från tätortsgränsen.
0
20
40
60
80
100
kvm/invånare
procent
0
10
20
30
40
50
g
Mal
mö
Hel
sing
borg
Link
öpin
g
Öre
bro
Med
elvä
rde
sver
iges
stör
sta
täto
rter
1
Hälsa och livskvalitetDe gröna miljöerna har stor betydelseför människors hälsa. Stärkt immun-försvar, förbättrad kondition ochrörlighet, ökad kreativitet, förbättradkoncentration och inlärningsförmågaoch minskad stress är några av depositiva effekter som vistelse i parkoch natur har. Områden för lek,promenader, naturupplevelser, idrott,solbad, kulturevenemang, fester ochavkoppling i tätortsmiljöerna ärviktiga för trivsel och välbefinnande.
NaturvärdenDen gröna marken i staden och pålandsbygden är en förutsättning förett stort och varierat utbud av växter,djur och naturtyper. Betydelsen avstaden som livsmiljö för djur ochväxter underskattas ofta. Stadsnaturenkan utveckla ett mycket rikt växt- ochdjurliv som kompletterar landsbyg-dens naturmiljöer.
Lek och pedagogikFör barn är de gröna miljöernaoöverträffade för lek, fysisk träningoch inlärning. Tillgång till naturlikalekområden har visat sig påverkabarns rörelseutveckling positivt. Barnbehöver plats och möjlighet att leka,springa och röra sig fritt. Vistelse ipark och natur ger ökad kunskap omoch förbättrad förståelse för växteroch djur, biologiska kretslopp,miljöfrågor och ekologiska samband inaturen.
Klimat och kretsloppStadens parker och natur bidrar till ettmer hälsosamt och behagligt stads-klimat genom att rena luften frånföroreningar, utjämnatemperatursvängningar, dämpa vind,höja luftfuktigheten och fungera somfilter som tar upp damm och stoft frånluften. Även på landsbygden ärvegetationen viktig som damm-samlare och vindskydd.
Stadsbild och karaktärGröna miljöer utgör, tillsammans medbebyggelse, gator och vatten, en avstadens grundläggande byggstenar.Parker, kanaler, koloniområden,trädgårdar, kyrkogårdar och alléer geridentitet och karaktär åt staden ochbidrar till att göra den trevlig ochattraktiv att bo och verka i. Grönastadsdelar är ofta populära att bosättasig i och företag söker sig gärna tillområden där de kan understryka sinmiljömedvetenhet och locka arbets-kraft med en trevlig arbetsmiljö.
KulturvärdenMånga gröna miljöer har historiskaoch kulturhistoriska värden sombärare av spår av vår historia; histo-riska parker, gamla vägar, pilevallar,ägogränser, bybildningar, gamlagårdar och fornlämningar är någraexempel. Kulturlandskapet har till sinkaraktär varit mer eller mindrebestående under århundraden ochutgör därmed ett viktigt kulturarv somspeglar regionens särart.
Betydelsen av gröna miljöer
Folkets park
Alnarpsparken
Stenören från Lernacken
Klagshamnshalvön
2
GrönpolicyMalmö kommun skall erbjuda engod livsmiljö med ett kvalitativtoch tillgängligt utbud av olikagröna miljöer. Staden, tätorternaoch landsbygden skall präglas aven rik och varierad natur- ochkulturmiljö med höga rekreativaoch biologiska värden.
Generella mål• att öka den sammanlagdaarealen grön mark i Malmö• att säkerställa värdefull grönmark så att denna skyddas frånexploatering
Rekreativa mål• att skapa ett varierat utbud avparker och natur- och rekreation-sområden som tillsammans medsärskilda fritidsområden ochgröna bostadsgårdar uppfyllermalmöbornas ”gröna behov”• att inom hela kommunenåstadkomma ett sammanhäng-ande grönt nätverk med godtillgänglighet
Biologiska mål• att skapa ett rikare och mervarierat utbud av arter ochbiotoper inom kommunen• att förstärka kommunens olikalandskapstyper och utveckla olikakaraktärsområden inom varjelandskapstyp
Strategi (ett urval punkter)• att säkerställa befintliga värde-fulla gröna miljöer• att anlägga nya gröna miljöer ibristområden• att i möjligaste mån undvikaexploatering av grön mark• att utveckla befintliga grönamiljöer så att de får störrerekreativa och biologiska värden• att reducera barriäreffekter frånvägar och andra barriärer• att förbättra de gröna miljöernastillgänglighet• att bygga upp ett grönt nätverkkring ett system av gröna stråk• att förlänga, förstärka och knytasamman befintliga gröna stråk• att anlägga nya gröna stråk därde har stor potential att utvecklas• att utgå från definierade land-skapstyper vid nyanläggning ochutveckling av biotoper• att inom varje landskapstyputveckla flera sammanhängandekaraktärsområden• att utgå från regionalt förekom-mande och historiskt dokumente-rade naturtyper
Mål och strategi
Grönpolicy, mål och strategi ligger tillgrund för grönplanens förslag.Tanken är att de skall inarbetas ikommunens verksamhet och utgöraen grund för allt arbete med det grönai kommunen.
Sibbarp
Flugbagge
Gyllins trädgård
Hyllievång
3
GrönmodellenGrönmodellen är grönplanens redskapför att analysera utbudet avrekreationsmiljöer i kommunen. Igrönmodellen ingår riktvärden förtillgång till parker och natur- ochrekreationsområden av olika storlek.Riktvärdena behandlar avstånd frånbostad till respektive område samttrafikbarriärer på vägen dit mätt itrafiktäthet och hastighet. Bakomriktvärdena ligger en bedömning avvad som kan anses vara en acceptabeltillgång till park och natur med tankepå de behov människor har och vilkamöjligheter som finns att uppfylladessa i Malmö.
RiktvärdenGröning: 0,2-1 hektar, max 300 meterfrån bostad, max 3000 bilar/dygn, max 30km/h
Grannskapspark: 1-5 hektar, max 500meter från bostad, max 3000 bilar/dygn,max 50 km/h
Stadsdelspark: 5-10 hektar, max 1kilometer från bostad, max 8000 bilar/dygn, max 50 km/h
Stadspark: >10 hektar, max 2 kilometerfrån bostad, max 8000 bilar/dygn, max 50km/h
Större natur- och rekreationsom-råde: >35 hektar, max 3 km från bostad,max 8000 bilar/dygn, max 50 km/h
BristanalysUtbudet av olika typer av parker ochnatur- och rekreationsområden ikommunen har analyserats med hjälpav grönmodellens riktvärden. Analy-sen visar vilka områden som har ettgott utbud av allmänna gröna miljöeroch var det är brist på någon av deanalyserade kategorierna.
BristområdenAv analysen framgår att den störstabristen finns i de centrala delarna avstaden, i Tygelsjö samt i delar avLimhamn och Husie. Stor brist finnsäven i hamnområdet och i byarna pålandsbygden.
Områden som saknar skyddAv bristanalysen framgår att till-gången till stora naturområden somstrandängarna, Klagshamnsudden,Robotfältet, Gyllins trädgård ochHusie mosse har stor betydelse förrekreationsmöjligheterna i kommun.Dessa områden saknar idag skydd iform av detaljplan eller reservat.
Områden utanför kommunenStörre natur- och rekreationsområdenutanför kommungränsen, exempelvisRisebjär, Alnarpsparken och boksko-gen i Torup, spelar en mycket viktigroll för malmöbornas sammantagnarekreationsutbud.
Möllevången, brist på 2 kategorier
Tygelsjö, brist på 4 kategorier
Del av Bunkeflostrand, brist på 1-2 kategorier
Sorgenfri, brist på 1-2 kategorier
Bristanalys
4
Ö
N
S
V
Bristanalys
Ingen brist
Brist på 1 underkategori
Brist på 2 underkategorier
Brist på 3 underkategorier
Brist på 4 underkategorier
Brist på 5 underkategorier
100 personer
Bristanalys
5
Tätorternas naturvärdenNaturvärden i kommunens tätorterMalmö, Oxie, Tygelsjö och Bunkeflo-strand, har analyserats genom enbiotopinventering och kartering. Avkarteringen framgår vilka biotoptyper(naturtyper) som finns i tätorterna ochhur stor andel av marken som är grön(täckningsgraden).
Naturtypernas fördelningEn analys av det karterade resultatetvisar att fördelningen av olikabiotoptyper är mycket varierad. Vissadelar av tätorterna präglas av endominerade biotoptyp, t ex västraMalmö som domineras av trädgårds-biotoper. Andra delar består av en mermosaikartad blandning av olikabiotoptyper, t ex ytterstaden i östraMalmö. Andelen grönt (täcknings-graden) skiftar också påtagligt.
Stor andel hårdgjord markNågra typiska karaktärsdrag förMalmö är att en relativt stor del avtätorten består av industriområdenmed höga andelar hårdgjord yta(bebyggelse och asfalt) ochruderatmark. De centrala delarna avMalmö domineras av hårdgjorda ytoroch olika parkbiotoper med en relativtlåg täckningsgrad och de östra ochvästra delarna av tätorten har mycketträdgårdsbiotoper, med en relativt högtäckningsgrad. Andelen hårdgjord ytai tätorten är 50%.
Halvöppen gräsmark Kyrkogård
Trädgård
Odling Hårdgjord yta
Trafikerade vägar
Tätortsinventering
6
Gräsmatta Park - grästyp Park - busktyp
Park - blandtyp Buskage Trädbestånd
Våtmark Vatten Lagun
Strand Ruderatmark Öppen gräsmark
Tätortsinventering
7
Ö
N
S
V
Tätortsinventering
Tätortsbiotoper
Våtmark
Vatten
Lagun
Strand
Ruderatmark
Öppen gräsmark
Gräsmatta
Park -grästyp
Park -busktyp
Park -blandtyp
Buskage
Trädbestånd
Halvöppen gräsmark
Kyrkogård
Trädgård
Odling
<5% grönyta
(gråyta)
8
Ö
N
S
V
Tätortsinventering
50-20% grönyta
> 90% grönyta
90-50% grönyta
20-5% grönyta
Gråyta (<5% grönyta)
Täckningsgrad
9
Landsbygdens naturvärdenLandsbygdens naturvärden haranalyserats genom en biotopinven-tering och kartering. Karteringenvisar vilka biotoptyper (naturtyper)som finns på landsbygden.
Åkermarken dominerarAnalysen av det karterade resultatetvisar att biotoperna åker och vallupptar ca 70% av landsbygdsarealenoch öppen gräsmark upptar ca 10%.
Stora och små områdenEn analys av fördelningen av natur-typer på landsbygden visar attgräsmarksbiotoperna förekommerbåde som stora och små enheter, attkoloniområden och golfbanor gene-rellt utgör större och sammanhäng-ande områden, medan träd- ochbuskbestånd, vatten, vattendrag ochruderatområden generellt är mindreoch mer utspridda. Närmare hälftenav landsbygdens vattendrag, som tillstor del ligger i södra slättområdet, ärkulverterade.
Sammanhängande landskaps-avsnittDet går att urskilja fyra störrelandskapsavsnitt med sinsemellanolika karaktär och uppbyggnad:kustområdet, slättlandskapet, områdetkring Oxie samt backlandskapet.
Kustområdet – öppen gräsmark och ruderatmark
Slättlandskapet – storskaligt jordbrukslandskapmed spridda småbiotoper
Området kring Oxie – kuperad mark med samladesmåbiotoper
Malmös östra landsbygd – kuperad mark, storvariation
Landsbygdsinventering
10
Ö
N
S
V
Landsbygdsinventering
Öppen gräsmark
Träd- och buskdungar
Halvöppen gräsmark Åker och vall
Gårdsmiljö/by
Golfbana
Gråyta
Koloniområde
Vatten
Vattendrag/kulverterat
Ruderatområde
Tätort
Landsbygdsbiotoper
11
Ett grönt nätverkGrönplanens strukturförslag visar hurdet är möjligt att bygga upp ettsammanhängande grönt nätverk iMalmö med en grov stomme av grönastråk och områden. Nätverket inbe-griper hela kommunen, såväl tätortsom landsbygd, och binder sammanstörre delen av kommunens befintligagröna miljöer. Totalt omfattar försla-get 16 gröna stråk. Därtill kommerförslag på 33 nya områden och ettantal särskilda fritidsområden, varavde flesta ingår som delar i de grönastråken.
Förbättrade rekreations-möjligheterAtt skapa ett grönt nätverk är ett sättatt förbättra rekreationsmöjligheternai kommunen. Genom att ordna olikatyper av förbindelser mellan grönaområden blir det möjligt att utnyttjade gröna miljöerna tillsammans somstörre promenad- och rekreations-landskap. Därigenom kan ett sam-mantaget större rekreationsutbudåstadkommas.
Gröna stråk på landsbygdenHuvuddelen av förslagets nya stråkoch områden ligger på landsbygdendär det är möjligt att med relativtenkla medel utveckla nya stråk ianslutning till vattendrag, småvatten,dungar och andra småbiotoper.Många av de befintliga stråken har ennaturlig fortsättning ut i landskapetoch flera av de gröna stråken har enfortsättning in i grannkommunerna
Burlöv, Staffanstorp, Svedala ochVellinge. Att förlänga stråken ut ilandskapet och därmed göra lands-bygden mer tillgänglig och attraktivför rekreation är ett mål som återkom-mer i kommunens översiktsplan.
Mer grönt i stadenI den täta stadsmiljön är det svårt attskapa nya stråk och områden. Iställetblir det extra angeläget att utveckla(förstärka, förlänga och binda sam-man) befintliga stråk samt att ökaandelen grönt genom att t ex anlägganya parker, plantera träd på torg ochlängs gator och anlägga grönaskolgårdar och bostadsgårdar.
En grov stomme att byggavidare påFörslaget utgör en grov stomme sominte innefattar mindre ytor. Den finarestrukturen av grönt inne i tätorternaoch på landsbygden kommer attbehandlas närmare i det fortsattaarbetet med det gröna på stadsdels-och områdesnivå. I samband med attfördjupningar görs för olika del-områden är det också angeläget attden föreslagna stommens exaktautbredning och avgränsning studerasmer noggrant.
Ett grönt nätverk
Gröna stråk i stadsmiljö. Exempel frånKungsgatan.
Nya parker i Sorgenfri och Sofielund och Västrahamnen. Exempel från Hammars park.
Gröna stråk i landskapet längs bäckar och iåkerkanter. Exempel från Staffanstorp, ”beträda”.
Större natur- och rekreationsområden i stadensutkant. Exempel från Limhamns kalkbrott.
12
Ö
N
S
V
Ett grönt nätverk
Föreslagna gröna stråk Föreslagna större områden Områden inom vilket det föreslås en större grönyta(samt i vissa fall en idrottsanläggning)
FörslagskartaEtt grönt nätverk
13
LandskapstyperGrönplanens förslag till biotop-innehåll i de föreslagna gröna area-lerna innebär att ett antal områdenmed likartad biotopsammansättningoch struktur utvecklas i kommunen.Till grund för förslaget ligger enuppdelning av kommunen i fem olikalandskapstyper: öppet kustlandskap,träd- och buskrikt stadslandskap,öppet och halvöppet stadslandskap,småbiotoprikt slättlandskap ochbiotoprikt backlandskap.
KaraktärsområdenInom varje landskapstyp föreslås ettantal karaktärsområden, i vilka eneller ett par dominerande biotoptyperutvecklas. Sammanlagt är kommu-nen indelad i 18 karaktärsområden.Till varje område finns ett biotop-förändringsförslag som anger vilkabiotoper som behöver öka och vilkasom bör minska för att önskadsammansättning skall uppnås. Gene-rellt föreslås öppna biotoper av typenängs- och betesmark och våtmark i dekaraktärsområden som ligger ute pålandsbygden och längs kusten,halvöppna biotoper i tätortsrandenoch slutna biotoper med större trädoch buskbestånd i staden. I karaktär-sområden med industrimiljöerföreslås generellt ett bevarande avvärdefull ruderatmark.
Befintliga karaktärer förstärksFörslaget går ut på att inom varjekaraktärsområde minimera barriäreroch åstadkomma mer enhetligasammansättningar av biotoper.Därigenom förbättras möjligheternaför djur och växter att etablera sig,sprida sig och hålla livskraftigapopulationer. Samtidigt skapas en storvariation mellan de olika karaktär-sområdena, vilket ger ett sammanta-get stort biologiskt utbud i kommu-nen. En viktig utgångspunkt förförslaget är att förstärka och förädlastadens och landsbygdens befintligakaraktärer och kvaliteter. En förutsätt-ning för att artrikedomen i kommunenskall öka är att andelen grön markökar betydligt.
Utgångspunkt vid förändringoch nyanläggningFörändringsförslagen skall vara enutgångspunkt vid allt arbete med detgröna i kommunen, såväl vid skötseloch utveckling av befintliga grönytorsom vid nyanläggning av grönaområden – allt från småytor, somrefuger, till stora park- och natur-områden.
Karaktärsområden
Träd- och buskrika parker i staden. Exempel frånPildammsparken.
Öppet landskap med betesmark och ruderatmarklängs kusten. Exempel från Lernacken.
Halvöppet landskap i stadens ytterområden.Exempel från Gyllins trädgård.
Öppet landskap med träd- och buskdungar, våt-mark och vattendrag på landsbygden. Exempelfrån Almåsa.
Ö
N
S
V
Träd - buskrikt
stadslandskap
Öppet och halv öppet s tadslands ka
p
Små biotoprikt s lättlandskapBiotop rik
t backl
and
skap
Öpp
etku
stla
ndsk
ap
Karaktärsområden
FörslagskartaLandskapstyper och karaktärsområden
Landskapstyper och karaktärsområdenInom respektive område eftersträvas en likartad biotopsammansättning och struktur.
15
Ökad andel grön markIdag är ca 12% av kommunens ytasäkerställd (planlagd eller på annatsätt skyddad som park eller natur). Igrönplanen föreslås ytterligare 19%av kommunens mark säkerställas ochomvandlas till grön mark. Detta skulleinnebära att antalet kvadratmeter grönmark per invånare ökar från 33 till 48inom tätorten och att mängdentillgänglig grön mark på landsbygdenökar från 2% till 33%.
Ett långsiktigt förslagGrönplanens förslag utgår både fråndagens behov av att göra kommunengrönare och från kommande behovvid framtida utbyggnad av tätorten.När staden expanderar är det viktigtatt tidigt ta ställning till vilken marksom skall utnyttjas för att utveckladen gröna strukturen så att det finnsen beredskap för att möta framtidensgröna behov.
Kommunens rollFörslagen i grönplanen är långsiktigaoch kan genomföras successivt underen längre tid och av olika aktörer.Kommunen kan genom planläggning,reservatsbildning, inrättande avbiotopskydd eller avtal med markä-gare verka för att mark säkerställs förgrönt ändamål och får ett långsiktigtskydd mot exploatering. Kommunenkan också genom förvaltning ochskötsel av sin mark utveckla derekreativa och biologiska värden somföreslås i grönplanen.
Andra aktörerNär det gäller den mark som inte ägsav kommunen finns det ett stortutrymme för markägarna att hittainspiration i grönplanen och genomomvandling av sin mark bidra till attdelar av grönplanens förslag genom-förs. Detta kan ske exempelvis genomatt delar av åkermarken omvandlas tillängs- eller betesmark, att obrukadezoner lämnas längs diken och åker-kanter, att våtmarker anläggs, attkulverterade vattendrag öppnas osv.Det finns idag flera ekonomiskastödformer för denna typ av åtgärder.Förutom förhöjda rekreativa ochbiologiska värden kan dessa föränd-ringar ge andra värden för markä-garna, såsom förbättrade jakt- ochfiskemöjligheter.
Samverkan kring genomförandeGrönplanens förslag kan fungera sominspirationskälla och som riktmärkeför de privata markägarnas frivilligaåtaganden. I det vidare arbetet mednärmare avgränsning och genomför-ande av grönplanens föreslagna stråkoch områden på landsbygden blirkontakten och samarbetet medmarkägare, boende och andra intres-senter mycket viktig.
Omvandling, nyskapande ochsäkerställandeDet är önskvärt att förändringar avmarkanvändningen i de föreslagnagröna arealerna påbörjas så fort sommöjligt. Stora delar av grönplanens
Genomförande och tidsperspektiv
Allmänt tillgänglig grön mark efter genom-förande av grönplanen1) Mängd allmänt tillgänglig grön mark per invå-nare inom tätorten. 2) Andel allmänt tillgänglig grönmark inom 5 km från tätortsgränsen.
0
20
40
60
80
100
kvm/invånare
procent
0
10
20
30
40
50
g
Mal
mö
Hel
sing
borg
Link
öpin
g
Öre
bro
Med
elvä
rde
sver
iges
stör
sta
täto
rter
Idag är 12% av kommunens yta skyddad som parkeller natur. Slottsparken.
När staden växer behövs nya parker och natur-områden. Hyllievång (planerad ny stadsdel).
16
föreslagna grönytor ligger på marksom idag används som åker. Dennamark har i de flesta fall begränsadevärden att bygga vidare på, varförutvecklingen av gröna biotoperkommer att ta lång tid. God framför-hållning innebär att förändringar imarkanvändning måste påbörjastidigt. Det är också viktigt att dengröna marken säkerställs och skyddasgenom planläggning eller reservats-bildning. Stora delar av de nyaområden som föreslås i grönplanenhar naturkaraktär, vilket generelltinnebär lägre skötselkostnader äntraditionell parkskötsel men somkräver ny kunskap hos beställare ochentreprenörer.
Ett planeringsunderlagGrönplanen är ingen självständigtreglerande markanvändningsplan utanutgör dels en fördjupning av över-siktsplan 2000 vad avser de grönafrågorna och dels ett planerings-underlag för kommande detalj- ochöversiktsplaner, där avvägningar görsmot andra intressen. I de fall grön-planens förslag skiljer sig från beslutom markanvändning som tagits igällande planer, skall grönplanenutnyttjas som fakta- och planerings-underlag som redovisar var befintligaoch potentiella gröna värden finns, såatt det blir möjligt att ta hänsyn tilldessa om det blir aktuellt att genom-föra eller förändra planerna, bebyggaeller på annat sätt förändramarkanvändningen.
Grönplanens förslag kommer att genomföras isamverkan med markägare. Tygelsjöstigen.
Arbete pågår med att långsiktigt skydda Malmösstrandängar som naturreservat.
Stora delar av grönplanens föreslagna områden harnaturkaraktär och kräver mindre intensiv skötselän traditionell park. Husie mosse.
Att utveckla nya naturområden tar lång tid. Det ärviktigt att utvecklingsarbetet påbörjas tidigt.
