GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK - Opetushallitus

GRUNDER FÖR LÄROPLANEN

OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

INOM DEN YRKESINRIKTADE

GRUNDUTBILDNINGEN

GRUNDEXAMEN

I TANDTEKNIK

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR

TANDTEKNIK,

TANDLABORANT

UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001

© Utbildningsstyrelsen

Ombrytning: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho

ISBN 952-13-1097-9

Hakapaino Oy, Helsingfors 2001

DEL I GRUNDER FÖR LÄROPLANEN 7

1 YRKESUTBILDNINGENS SYFTEN OCH MÅL 91.1 Den yrkesinriktade grundutbildningen och dess syften 91.2 Gemensamma betoningar och för alla branscher gemensam baskompetens 101.3 Målen för grundexamen i tandteknik och för utbildningsprogrammet 12

2 UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIKOCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 132.1 Uppbyggnaden av grundexamen i tandteknik 132.2 Studiernas uppbyggnad 13

3 MÅLET FÖR STUDIERNA, DET CENTRALA INNEHÅLLET OCH BEDÖMNINGEN 153.1 Gemensamma studier – mål, centralt innehåll och bedömning 15

3.1.A Obligatoriska studier 153.1.1 Modersmålet 15

3.1.1.1 Modersmålet, svenska 153.1.1.2 Modersmålet, finska 173.1.1.3 Modersmålet, samiska 17

3.1.1.4 Modersmålet, teckenspråk 193.1.1.5 Modersmålet, det egna modersmålet för studerande

med ett främmande språk som modersmål 203.1.1.6 Modersmålet, svenska/finska som andraspråk 21

3.1.2 Det andra inhemska språket 24

3.1.2.1 Det andra inhemska språket, finska 243.1.2.2 Det andra inhemska språket, svenska 26

3.1.3 Ett främmande språk 273.1.3.1 Ett främmande språk, A-språk 273.1.3.2 Ett främmande språk, B-språk 29

3.1.4 Matematik 303.1.5 Fysik och kemi 31

3.1.6 Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 333.1.7 Gymnastik och hälsokunskap 343.1.8 Konst och kultur 36

3.1.B Valfria studier 373.1.9 Valfria tilläggsstudier i de obligatoriska studierna 37

3.1.10 Miljökunskap 373.1.11 Informations- och kommunikationsteknik 39

INNEHÅLL

3.1.12 Etik 393.1.13 Kulturkännedom 41

3.1.14 Psykologi 423.1.15 Företagsverksamhet 44

3.2 Yrkesinriktade studier och inlärning i arbetet – mål,centralt innehåll och bedömning 46

3.2.A Yrkesinriktade studier i examen och i utbildningsprogrammet 46

3.2.1 Tandteknisk verksamhet 463.2.2 Grundarbeten vid tillverkning av tandproteser 50

3.2.3 Tillverkning av helproteser 553.2.4 Tillverkning av delproteser 593.2.5 Tillverkning av kron- och broproteser 64

3.2.6 Tillverkning av tandreglerings- och bettfysiologisk apparatur 663.2.7 Arbete på mottagning 70

3.2.8 Övriga valfria studier 713.3 Valfria studier – mål, centralt innehåll och bedömning 723.4 Mål för studiehandledningen 72

3.5 Lärdomsprovet – mål och bedömning 72

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE 744.1 Syfte och genomförande 744.2 Föremål och kriterier för bedömningen 76

4.3 Vitsordsskala och omvandling av vitsord 784.4 Yrkesprov 78

4.5 Betyg 784.6 Bedömning vid specialundervisning 804.7 Bedömning av invandrare 80

5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER 815.1 Studiehandledning 81

5.2 Inlärning i arbetet 825.3 Yrkesinriktad specialundervisning 83

5.4 Undervisning för invandrare och olika språk- och kulturgrupper 855.5 Läroavtalsutbildning 86

6 LÄROPLANEN 87

DEL II GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN 89

1 FRISTÅENDE EXAMINA – SYFTE OCH MÅL 911.1 Fristående examina 911.2 Utbildning som förbereder för fristående examina 91

1.3 Allmänna grunder för bedömningen av olika sättatt påvisa yrkesskicklighet och examensprestationer 92

2 UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK 932.1 Delar som ingår i examen 93

3 GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK – KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET OCHGRUNDERNA FÖR BEDÖMNING 943.1 Kraven på yrkesskicklighet och bedömningen 94

BILAGEDEL 95

UTGÅNGSPUNKTER VID UPPGÖRANDET AV LÄROPLANSGRUNDER FÖRDEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 95

1 Styrande principer vid uppgörandet av grunderna 95

2 Beskrivning av tandteknik och dess värdegrund 993 Uppgörandet av en individuell studieplan 102

4 Möjligheterna till fortsatta studier 103

GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK – GRUNDER FÖRLÄROPLANEN OCH GRUNDER FÖR

FRISTÅENDE EXAMEN

En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som grundläggandeyrkesutbildning enligt grunderna för läroplanen eller såsom friståendeexamen enligt grunderna för fristående examen. Del I innehåller före-skriften om läroplansgrunderna och del II föreskriften om grundernaför fristående examen. Bilagedelen innehåller information om vilkautgångspunkterna varit när grunderna utarbetats

D E LI

G R U N D E R F Ö R L Ä R O P L A N E N

8

9

YRKESUTBILDNINGENS SYFTEN OCH MÅL

1.1 DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN OCH DESS SYFTEN

Enligt vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/98, 2 §, 5 §)och i statsrådets beslut (SRB 213/1999) skall den grundläggande yrkes-utbildningen ge de studerande vidsträckta basfärdigheter för branschensolika uppgifter samt mera specialiserat kunnande och yrkesskicklighetsom förutsätts i arbetslivet inom ett delområde av examen. De stude-rande kan efter avlagd examen placera sig i arbetslivet, klara av de olikauppgifterna i branschen också när förhållandena förändras samt vidareut-veckla sin yrkeskunskap livet igenom. I samarbete med näringslivet ocharbetsplatserna bör det säkerställas att utbildningen motsvarar kravenpå yrkeskunskap i arbetslivet. Utbildningen skall främja sysselsättningenoch möjligheterna till självständig yrkesutövning.

En grundläggande yrkesutbildning i enlighet med dessa grunder mot-svarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslutom betygens jämförbarhet (85/368/EEG) och undervisningsministerietsrekommendation om den finländska yrkesinriktade utbildningens pla-cering (25.3.1998, 55/330/97).

Utbildningen skall sporra de studerande till egna aktiviteter och per-sonlighetsutveckling och stödja beredskapen för fortsatta studier genomatt erbjuda mångsidiga, valfria studier. Inom utbildningen bör man skapaen öppen och positiv inlärningsmiljö, där de studerande kan växa tillansvars- och pliktmedvetna medborgare och medarbetare.

I undervisningen skall man ta hänsyn till olikheter i de studerandesinlärningsförmåga och målsättningar samt vid behov utveckla stödåt-gärder i samråd med hemmen och med sakkunniga utanför skolan. Enpositiv individuell utveckling och sund självkänsla skall understödas.

Utbildningen skall främja demokrati, jämställdhet mellan könen påalla samhällsområden och allmän jämlikhet i arbetslivet och samhället.

1

1 YRKESUTBILDNINGENS SYFTEN OCH MÅL

10

1.2 GEMENSAMMA BETONINGAR OCH FÖR ALLA BRANSCHERGEMENSAM BASKOMPETENS

1 GEMENSAMMA BETONINGAR

Utbildningen skall ge färdigheter som ökar den i alla branscher behöv-liga yrkesbildningen samt medborgarfärdigheter som hjälper de stude-rande att följa med förändringarna i samhället och i arbetslivet och attverka under nya förhållanden. Utbildningen skall ge de studerande fär-digheter i• internationalism• främjande av en hållbar utveckling• utnyttjande av teknologi och informationsteknik• företagsamhet• högklassig och kundinriktad verksamhet• konsumentkunskap• arbetarskydd och hälsa.

Internationalismen innebär att de studerande klarar sig i en mångkulturellmiljö, att de är toleranta och språkkunniga så att de kan delta i student-utbyte och placera sig på den alltmer internationella arbetsmarknaden.

Främjandet av en hållbar utveckling innebär att de studerande kännertill den hållbara utvecklingens principer och motiveras att verka för demi studier och arbete samt såsom medborgare. De känner till och iakttarmiljövänliga arbets- och handlingssätt och kan i synnerhet identifierade vanligaste problemavfallen och hanteringen av dem. De uppskattarnaturens mångformighet, förstår den hållbara utvecklingens ekonomiska,sociala och kulturella dimensioner och kan främja dessa värden i sinverksamhet.

Utnyttjandet av teknologi och informationsteknik avser att de stude-rande har de basfärdigheter som behövs i informationssamhället ochförutsättningar att använda data- och kommunikationstekniken mång-sidigt i sitt arbete och såsom medborgare. De studerande skall förståhur den teknologiska utvecklingen påverkar den egna branschen ochdess framtid och kunna tillämpa ny teknik i sitt arbete.

Företagsamheten går ut på att de studerande utvecklar sig till initiativ-rika, pliktmedvetna, driftiga och uppslagsrika arbetstagare och yrkes-utövare eller företagare som sätter värde på sitt arbete.

Kvalitativ och kundinriktad verksamhet innebär att de studerandelär sig de kvalitetsstyrningsmetoder som behövs och allmännast användsinom yrkesområdet. De kan beakta kundernas förväntningar och indivi-duella behov och sköta kundservicesituationer av olika slag.

11

Konsumentkunskapen syftar till att de studerande kan beakta konsu-mentlagstiftningens bestämmelser och i arbetet och som medborgareagera i enlighet med konsumenternas rättigheter, skyldigheter och an-svar. Både som konsumenter och i sitt yrkesliv skall de studerande kunnabete sig på sätt som främjar produktionen, sysselsättningen och samhälls-ekonomin.

Arbetarskydd och hälsa går ut på att de studerande känner till före-skrifter och anvisningar om arbetarskydd i sin bransch och iakttar dem.De kan uppskatta och utveckla en trygg, sund och trivsam arbetsmiljö.De kan identifiera de faror och hälsorisker som förekommer i arbetetoch skydda sig mot dem, samt bekämpa riskmomenten. De kan planeraen ergonomiskt riktig arbetsmiljö samt dra försorg om sin egen hälsaoch upprätthålla sin arbets- och funktionsförmåga.

2 FÖR ALLA BRANSCHER GEMENSAM BASKOMPETENS

Utbildningen skall ha som mål att hos de studerande utveckla följandefärdigheter som behövs i alla branscher:• inlärningsfärdigheter• problemlösningsförmåga• interaktions- och kommunikationsfärdigheter• samarbetsfärdigheter• etiska och estetiska färdigheter.

Inlärningsfärdigheterna skall utbildningen främja genom att ge destuderande beredskap för livslångt lärande och lust att utveckla sig själva.De bör kunna utvärdera sin egen inlärning och sitt kunnande och pla-nera sina studier. De skall lära sig att skaffa, organisera och bedömakunskap och att tillämpa tidigare inhämtad kunskap i nya situationer.

Problemlösningsförmågan utvecklas genom att de studerande underutbildningen får färdigheter i att handla flexibelt, innovativt ochnyskapande i sitt arbete och i problemsituationer.

Interaktions- och kommunikationsfärdigheterna skall främjas i utbild-ningen så att de studerande kan klara av olika slags interaktiva situatio-ner i arbetslivet. De skall övas i att sköta förhandlingar och i att kom-municera muntligt och skriftligt samt i att använda sig av informations-teknik i samband med utbyte och förmedling av information.

Samarbetsfärdigheterna skall utbildningen utveckla så att destuderande blir vana att agera tillsammans med andra bl.a. i team ochatt vara flexibla och uppmärksamma i sina människorelationer. De skallkunna identifiera egna och andras känslolägen och beakta dem på ettkonstruktivt sätt i sin verksamhet.

1 YRKESUTBILDNINGENS SYFTEN OCH MÅL

12

Etiska och estetiska färdigheter skall utbildningen främja genom attvänja de studerande vid att hantera och lösa etiska problem, vara med-vetna om sina egna värderingar och kulturbetingade skönhetsvärden ochbeakta dem i sin verksamhet. De studerande bör kunna handla ansvars-fullt och rättsinnigt och hålla sig till ingångna överenskommelser. I sittarbete bör de iaktta yrkesetiken, såsom tystnadsplikt, datasekretess ochkonsumentskyddsbestämmelser.

1.3 MÅLEN FÖR GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK OCH FÖRUTBILDNINGSPROGRAMMET

Den som avlagt grundexamen i tandteknik är behörig att arbeta somtandlaborant, oftast i tandlaboratorier. De studerande behärskar den tek-niska tillverkningen av protetiska tillbehör för att ersätta förlorade tän-der (helt eller delvis), behandlingsapparatur för att sköta funktionellaoch estetiska bettfel eller hela bettorganets felaktiga funktion. I enlig-het med de lagar och förordningar som gäller för branschen kan de ocksåalternativt arbeta med basuppgifter som hänför sig till tandläkares ellerspecialtandteknikers patientmottagning, samt med konsult- ochförsäljningsarbete i de specialaffärer som importerar material, arbets-redskap och apparater för branschen, antingen som anställda inom denprivata eller offentliga sektorn eller som egna företagare. De studerandekan ta hänsyn till miljön i valet av arbetsmetoder. De kan välja rättamaterial, redskap och apparater för sitt arbete och använda och under-hålla redskapen enligt anvisningarna. De studerande kan arbeta enligttandlaboratoriets kvalitetssystem och följa bestämmelserna för arbetar-skydd. De kan använda de vanligaste dataprogrammen och tjänsternapå datanätet som tangerar tandlaborantens arbete. De studerande kan påett etiskt hållbart sätt lösa de problem som möter dem i arbetet och vidbehov förbättra sin egen prestation. De kan använda sig av sina godakunskaper i fysik, kemi, anatomi och fysiologi för att utveckla sin yrkes-skicklighet och sina arbetsprestationer. Grundexamen i tandteknik geräven färdigheter för de studerande att kunna arbeta ergonomiskt riktigtoch upprätthålla sin arbets- och funktionsförmåga. De studerande kansåväl arbeta och inhämta kunskap självständigt som samarbeta med enyrkesövergripande arbetsgrupp inom branschen. De är aktiva och ini-tiativrika och vill ständigt få ny kunskap, även i samarbete med sakkun-niga inom branschen på internationell nivå. De studerande kan arbetaenligt anvisningar på ett främmande språk och de kan söka informationur källor på främmande språk.

13

2.1 UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK

Statsrådet har beslutat om examinas uppbyggnad (SRB 213/1999) ochundervisningsministeriet om examinas omfattning, utbildningsprogram-men och examensbenämningarna (1/011/2000). I förordningen omyrkesutbildning (F 811/ 98, 2 §) har stadgats om studiernas omfattningoch i lagen om yrkesutbildning (L 630/98, 30 §, 31 §) om tillgodo-räknande av studier och studietiden.

2.2 STUDIERNAS UPPBYGGNAD

UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK

OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD2

GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK 120 SVTANDLABORANT

GEMENSAMMA STUDIER 20 SVObligatoriska studiehelheter 1–8 17 svValfria studiehelheter 1–15 3 sv

YRKESINRIKTADE STUDIER 90 SVI studierna ingår minst 20 sv inlärning i arbetet

YRKESINRIKTADE STUDIER I EXAMENOCH I UTBILDNINGSPROGRAMMETUtbildningsprogrammet för tandteknik

Obligatoriska studier 80 svStudiehelheter 1–4

Valfria studier 10 svStudiehelheter 5–8

VALFRIA STUDIER 10 SV

I studierna ingår minst 1,5 sv studiehandledning och ett lärdomsprov vars omfattning är minst2 sv. En studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar.

2 UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD

14

STUDIEHELHETER INOM DE GEMENSAMMA STUDIERNA

obligatoriska valfria

1. Modersmålet 4 sv 0–3 sv

2. Det andra inhemska språket 2 sv 0–3 sv

3. Ett främmande språk 2 sv 0–3 sv

4. Matematik 3 sv 0–3 sv

5. Fysik och kemi 2 sv 0–3 sv

6. Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 1 sv 0–3 sv

7. Gymnastik och hälsokunskap 2 sv

8. Konst och kultur 1 sv

9. Valfria tilläggsstudier i de obligatoriska studierna, se ovan punkterna 1–8

10. Miljökunskap 0–3 sv

11. Informations- och kommunikationsteknik 0–3 sv

12. Etik 0–3 sv

13. Kulturkännedom 0–3 sv

14. Psykologi 0–3 sv

15. Företagsverksamhet 0–3 sv

Totalt 17 sv 3 sv

I utbildning med finska som undervisningsspråk är det andra inhemskaspråkets omfattning en studievecka. De obligatoriska studiernas om-fattning är då 16 studieveckor och de valfria studiernas omfattning 4studieveckor.

Om studerande har ett annat modersmål än finska eller svenska, kanutbildningsanordnaren besluta om fördelningen av studierna i moders-målet och det andra inhemska språket (tot. 6 sv) på ett sätt som avvikerfrån Statsrådets beslut (SRB 213/99, 2 mom.) (se kapitel 5.4).

YRKESINRIKTADE STUDIEHELHETER

1. Tandteknisk verksamhet 13 sv

2. Grundarbeten vid tillverkning av tandproteser 20 sv

3. Tillverkning av helproteser 20 sv

4. Tillverkning av delproteser 27 sv

5. Tillverkning av kron- och broproteser 10 sv

6. Tillverkning av tandreglerings- och bettfysiologisk apparatur 10 sv

7. Arbete på mottagning 10 sv

8. Övriga valfria studier 10 sv

VALFRIA STUDIERSe kapitel 3.3.

15

MÅLET FÖR STUDIERNA, DET CENTRALA INNEHÅLLET

OCH BEDÖMNINGEN3

3.1 GEMENSAMMA STUDIER – MÅL, CENTRALT INNEHÅLLOCH BEDÖMNING

3.1.A Obligatoriska studier

3.1.1 MODERSMÅLET, 4 SV

3.1.1.1 MODERSMÅLET, SVENSKA

Mål och centralt innehåll, berömlig nivå

De studerande skall i olika samarbetssituationer, t.ex. då de arbetar iteam, samt inom kundservice, kunna handla och uttrycka sig på det sättsom situationen kräver. De studerande skall förstå de centrala begreppenoch kunna urskilja och förstå det väsentliga innehållet i texter som hörtill tandteknik. De studerande bör ytterligare kunna analysera texter ochdra slutsatser av det de läst. De studerande skall kunna använda sig avolika kunskapskällor, både böcker och IT-material, och kunna analy-sera, tolka, och förhålla sig kritiskt till den information de får samt för-medla den vidare i tal och skrift. De skall också kunna utvärdera sinaegna kunskaper i modersmålet och fortlöpande utveckla dem.

De studerande skall kunna delta i och begära ordet i diskussionerinom en studie- eller arbetsgemenskap; aktivt lyssna på andra och ut-trycka sina tankar klart och redigt. De skall bidra till att bygga upp engod atmosfär och till att föra diskussionen framåt. De skall kunna varaartiga och flexibla vid verbal och icke-verbal kommunikation och kunnaanpassa sitt språkbruk till situationen. De skall även kunna tolka ochutnyttja nonverbala kommunikationsmedel och visa tolerans gentemotolika talare och olika sätt att kommunicera.

� Centralt innehåll:

att lära sig hantera information och utveckla den kommunikativakompetensen.

3 MÅLET FÖR STUDIERNA, DET CENTRALA INNEHÅLLET OCH BEDÖMNINGEN

16

De studerande skall kunna använda grundterminologin inom tandteknikoch inom kundservice. De skall vara så vana vid olika sätt att uttryckasig, både muntligt och skriftligt, att de kan producera texter inom sittyrkesområde och inom den arbetsgemenskap de verkar i. De kan t.ex.skriva dokument, rapporter och promemorior och den skriftliga delenav lärdomsprovet. De skall klara av muntlig kommunikation som telefon-ärenden, diskussioner, förhandlingar och möten samt referat ochrapporter. De studerande skall veta hur de skall kommunicera vidarbetsintervjuer och kunna utforma de dokument som behövs för detta.

De studerande skall kunna utnyttja facktidskrifter och andra infor-mationskällor inom tandteknik. De skall kunna förmedla information,både muntligt och skriftligt till andra så att budskapet är tydligt ochklart och språkbehandlingen god. De skall hela tiden utveckla sinakommunikations- och interaktionsfärdigheter och medverka till att ut-veckla kommunikationen på sin arbetsplats.


att behärska olika språksituationer i arbetslivet.

De studerande skall känna till sina språkliga rötter och förstå språketsoch kulturens betydelse för individens identitet och för ett smidigt sam-arbete mellan personer och intressegrupper i arbetslivet. De skall insenyttan av litteratur, teater, film och andra medier. De skall kunna analy-sera och tolka både faktatexter och skönlitterära texter. De skall kännatill det svenska språkets ställning i Finland, och skillnaderna mellandialekt, finlandssvenskt talspråk och det allmänna svenska standard-språket. De skall inse nyttan av att behärska det svenska standardspråket,med tanke på vad arbetslivet kräver. De skall inse värdet av vårt landstvåspråkiga kultur och betydelsen av flerspråkighet och kulturell mång-fald, så att de kan tillämpa dessa insikter i olika kommunikations-situationer, både privat och i arbetslivet.

� Centralt innehåll:att förstå språkets och kulturens betydelse.

Bedömning, nöjaktig nivå (1)

De studerande skall• förstå att man talar och skriver på olika sätt i olika situationer och

kunna variera sitt eget språkbruk enligt situation• förstå de väsentligaste begreppen och frågorna i texter som berör

tandteknik och också kunna använda branschspecifika grundbegreppi sitt eget språkbruk

OBLIGATORISKA STUDIER

17

• klara av att skaffa fram information ur olika källor, med hjälp avhandledning och i grupp. De skall känna till de viktigaste tidskrifternaoch uppslagsverken i tandteknik. De skall kunna utnyttja biblioteks-tjänster och modern teknologi då det gäller att söka och förmedlainformation

• våga och kunna ta ordet i studie- och arbetsgruppsdiskussioner ochframföra sina egna tankar och åsikter i diskussionerna

• kunna ta andra i beaktande i diskussionen -åtminstone i någon mån-och vara medvetna om vilken verkan den nonverbala kommunika-tionen har

• klara av att fylla i formulär som är viktiga i arbetet och att uppgörarapporter

• kunna presentera sig själv och olika sakfrågor• kunna fungera sakligt inom kundbetjäning• kunna finna sådant som intresserar inom litteratur, film eller teater• kunna arbeta tillsammans med olika människor, också i en mång-

kulturell arbetsgemenskap• vara medvetna om hur de kommunicerar, öva sig i att bedöma sina

egna kunskaper i modersmålet och kunna ställa upp mål för sin egenutveckling

• känna till det svenska språkets ställning i Finland och inse betydelsenav tvåspråkigheten och den nordiska samhörigheten.

3.1.1.2 MODERSMÅLET, FINSKA

I den finskspråkiga utbildningen är målen och det centrala innehållet(berömlig nivå) identiska med texten i modersmålet för studerande iden svenskspråkiga utbildningen, förutom till den del texten innehållerhänvisningar till finlandssvenskt språkbruk och finlandssvenska förhål-landen.

3.1.1.3 MODERSMÅLET, SAMISKA


De studerande skall känna till språkets centrala funktion som kultur-skapare och -förmedlare. Studerandena skall uppnå en fungerandetvåspråkighet och behärska yrkesspråket i tandteknik också på samiska.Studierna skall stärka de studerandes samiska kulturella identitet ochutveckla deras språkliga och kognitiva färdigheter.

De studerande skall ha en stark språklig identitet, så att de kan ut-veckla sina färdigheter i samiska och bevara kontakten till den samiskakulturkretsen. De skall kunna jämföra det samiska språkets och kulturens


18

karaktäristiska drag med motsvarande i finskan. De studerande skallvara förtrogna med litteratur på samiska och med samisk kulturtraditionså att de intresserar sig för samisk litteratur och konst.

� Centralt innehåll:att behärska de karaktäristiska dragen i samiska språket ochkulturtraditionen.

De studerande skall behärska samiskans struktur och språkriktighet samtolika nyanser i talspråket i olika situationer. De skall kunna jämföragrundstrukturerna i samiskan med släktspråket finska. De skall behärskarättskrivning på samiska och kunna utveckla sin skriftliga förmåga. Destuderande skall kunna skriva språkriktiga saktexter, exempelvis infor-mationsmaterial, projektplaner, ansökningar och brev på samiska. Deskall utveckla sin skriftliga och muntliga förmåga att uttrycka sig påsamiska och skall ställa sig kritiskt till det de läser.

� Centralt innehåll:att uttrycka sig skriftligt och muntligt på samiska i olika sammanhang.

De studerande skall kunna kommunicera på samiska i frågor som beröryrket. De skall vara beredda att arbeta inom yrkena i tandteknik och attutveckla sitt yrkeskunnande på samiska så att de kan verka i motsvarandeyrke inom den samiska kulturkretsen. De studerande skall vara förtrognamed de samiska näringarnas historia och aktuella läge. De skall kunnainhämta fakta genom olika medier och de skall kunna tänka kritiskt.

� Centralt innehåll:kännedom om centrala begrepp i tandteknik på samiska.


De studerande skall• känna till vilken betydelse det samiska språket och kulturen har för

deras egen identitet• känna till de centrala drag som utmärker det samiska språket och

kulturarvet• kunna skriva saktexter som hänför sig till yrket och arbetet på samiska• kunna uttrycka sig muntligt på samiska i olika sammanhang• behärska yrkets centrala begrepp på samiska så att de kan arbeta

med de mest centrala uppgifterna inom tandteknik och utveckla sittprofessionella kunnande på sitt eget språk.


19

3.1.1.4 MODERSMÅLET, TECKENSPRÅK


De studerande skall kunna uttrycka sig väl på teckenspråk med dessolika skiftningar i olika kommunikationssituationer. De skall kunna jäm-föra särdragen i tecknade språk och talade språk. De bör inse det egnateckenspråkets särart i förhållande till andra nationella teckenspråk ochkunna fungera tillsammans med döva som använder ett främmande språk.

� Centralt innehåll:att kunna uttrycka sig väl på teckenspråk i olika

kommunikationssituationer.

De studerande skall kunna stärka sin språkliga identitet och utvecklasina färdigheter i teckenspråk för att bevara kontakten med dövas ochteckenspråksanvändares kulturkrets. De bör kunna utveckla den tecken-språkiga kulturtraditionen. De skall kunna jämföra dövkulturen och detfinländska teckenspråket med den finlandssvenska/finska kulturen ochsvenska/finska språket.


att känna till och utveckla särdragen i teckenspråket och denteckenspråkiga kulturtraditionen.

Studerandena skall kunna fungera på två språk i sitt yrke, dvs. de skallbehärska yrkesspråket inom den bransch de studerar även på tecken-språket. De skall kunna kommunicera på teckenspråket i frågor somgäller yrket. De skall kunna utveckla sitt yrkeskunnande på tecken-språket. De studerande skall klara av att skaffa tilläggsinformation omsin yrkesbransch på sitt eget språk och kritiskt analysera informationen.

� Centralt innehåll:att kommunicera på teckenspråk i frågor som gäller yrket och utveckla

sitt yrkeskunnande på teckenspråk.


De studerande skall• kunna uttrycka sig själva i en teckenspråkig omgivning i de vanlig-

aste språkliga sammanhangen• kunna identifiera de centrala särdragen i teckenspråket och tecken-

språkskulturen


20

• kunna använda de centrala begreppen inom yrket så att de kan fungerai sitt yrke och utveckla sitt yrkeskunnande på sitt eget språk.

3.1.1.5 MODERSMÅLET, DET EGNA MODERSMÅLET FÖR STUDERANDEMED ETT FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL


De studerande skall uppnå en fungerande tvåspråkighet och behärskafackspråket i sin bransch också på sitt eget modersmål. Studierna skallförstärka de studerandes kulturella identitet och utveckla dem språkligtoch kognitivt.

De studerande skall ha en stark språklig identitet som gör det möj-ligt att bevara banden till den språk- och kulturkrets där de vuxit upp.De bör ha kunskaper om sin egen kultur och sitt eget språk och kunnajämföra deras typiska drag med motsvarande drag i finländsk kulturoch språk. De studerande skall bekanta sig med den egna kulturkretsenslitteratur och traditioner, så att de kan intressera sig för litteratur ochkonst på det egna modersspråket.

� Centralt innehåll:kännedom om särdragen i det egna språket och kulturarvet.

De studerande skall känna till sitt eget språks struktur och förstå sig påspråkriktighet och olika nyanser i talspråket. De skall också kunna upp-fatta grundstrukturerna i sitt eget språk jämfört med svenskan/finskan.De bör aktivt använda sina muntliga och skriftliga färdigheter i moders-målet. De studerande skall känna till modersmålets användnings-möjligheter och variationer inom respektive språkområde, och vänjasig vid att jämföra språkbrukssituationerna i det egna modersmålet medmotsvarande i Finland.

� Centralt innehåll:förmåga att uttrycka sig muntligt på det egna modersmålet och såvitt

möjligt skrivfärdigheter för olika ändamål.

De studerande skall kunna behandla frågor i tandteknik på sitt moders-mål. De skall ha beredskap att vid behov utveckla sitt yrkeskunnandepå sitt eget modersmål så att de kan verka i motsvarande yrke inom sinegen kulturkrets. De skall kunna inhämta ytterligare kunskap genomolika medier även på sitt eget språk och kritiskt jämföra olika källor.


21

� Centralt innehåll:kännedom om centrala begrepp i tandteknik på det egna modersmålet.


De studerande skall• känna till de väsentligaste dragen i sitt språk och vara förtrogna med

sin kulturbakgrund• kunna uttrycka sig muntligt i de vanligaste kommunikations-

situationerna inom den egna kulturkretsen• behärska yrkets centrala begrepp så att de kan utveckla sitt profes-

sionella kunnande på sitt eget språk.

3.1.1.6 MODERSMÅLET, SVENSKA/FINSKA SOM ANDRASPRÅK


De studerande skall förstå det väsentliga innehållet i muntlig svensk-/finskspråkig kommunikation och utan möda följa med vad som behand-las, samt delta i arbetet. De skall förstå det väsentliga innehållet i skrift-liga läromedel och kunna utnyttja det för att gå framåt i studierna. Debör bekanta sig med litteratur och olika skrivna texter på svenska/finskaoch såvitt möjligt på sitt modersmål och kunna motta impulser och upp-levelser genom dem. De skall vara förtrogna med de allmännaste sättenför ickeverbal kommunikation i den finländska kulturen, uppfatta socialanyanser och variationer i olika situationer i det svenska/finska språketsamt använda sådana språkliga uttryck som passar för olika tillfällenoch textarter. De bör kunna delta i socialt umgänge och fritidsaktiviteteroch kunna följa med den samhälleliga debatten i tidningar och andramedier när det gäller frågor som angår dem själva och deras yrke.


att uppfatta det väsentliga vid muntlig och skriftlig kommunikation.

De studerande skall kunna använda språket i tal och skrift i vardagligasituationer. De skall känna till de viktigaste, mest betydelsefulla drageni det svenska/finska uttalssystemet och vara bekanta med intonationen.De skall vänja sig vid att producera skriftligt material av olika slag ochkunna formulera sina tankar på svenska/finska även i skrift. De skallvåga sig på att avfatta varierande texter, lära sig använda texter sombehövs i yrket och klara av att sköta ärenden skriftligt. De studerandeskall känna till centrala strukturer i svenskan/finskan och kunna an-vända språket frimodigt i tal och skrift. De skall uppfatta betydelsen i


22

komplicerade strukturer med ledning av saksammanhanget. De skallbehärska grunderna i det svenska/finska rättstavningssystemet. De skallbli vana vid att urskilja likheter och olikheter mellan sitt modersmåloch det svenska/finska språket.

� Centralt innehåll:att känna till och använda det svenska/finska språkets fundamentala

strukturer och kommunicera begripligt i tal och i skrift.

De studerande skall i tal och skrift kunna använda standardsvenska/-finska. De skall dessutom behärska fackspråk inom tandteknik så attde kan delta i utbildningen på ett jämlikt, aktivt och självständigt sätt.De skall kunna utöva yrket samt utveckla sig själva och handla sommedlemmar i samhället.

De studerande skall känna till fackspråket och uttryckssätten inomtandteknik. De skall förstå både muntliga och skriftliga arbets-instruktioner och bruksanvisningar inom tandteknik liksom också före-skrifter om arbetssäkerheten. De skall muntligt och skriftligt kunna be-handla centrala frågor inom yrkesområdet på ett begripligt sätt påsvenska/finska och såvitt möjligt också på sitt modersmål. De skall iarbete och i kundservice kunna använda språket enligt situationens kravoch veta hur man visar hövlighet i Finland. De skall känna till den fin-ländska arbetskulturens väsentligaste drag och kunna handla i enlighetmed dem. De skall kunna vidareutveckla sin yrkesidentitet och yrkes-stolthet med hjälp av sina kunskaper i svenska/finska.


ett gott språkbruk inom tandteknik.

De studerande skall inse vad modersmålet och tvåspråkigheten innebär,känna sina rötter och sätta värde på sin kultur samt stärka sin själv-känsla och sin identitet genom att frimodigt använda sitt modersmål.De skall känna till hur samhället fungerar i Finland och bekanta sig medlandets kultur. De bör på svenska/finska bekanta sig med sina samhälle-liga rättigheter och skyldigheter. De bör förstå växelverkan mellan olikakulturer och orsakerna till kulturella konflikter och kunna hantera dempå ett konstruktivt sätt. De bör visa respekt och tolerans för olika männi-skor och tänkesätt och ha förmåga att fritt och kritiskt betrakta olikasynpunkter.

� Centralt innehåll:insikter om betydelsen av språk och kultur samt kulturell växelverkan.


23

De studerande skall kunna arbeta ansvarsfullt såväl ensamma som igrupp. De skall kunna inhämta kunskap ur olika källor, använda ord-böcker och göra anteckningar på egen hand, och de bör kunna begagnasig av material i böcker och datanät för att utveckla sin språkkunskapoch avancera i sina studier. De skall träna upp sig i kritiskt tänkande. Deskall använda svenska/finska för att tillägna sig ändamålsenligainlärningsstrategier.


goda inlärningsfärdigheter och beredskap för livslångt lärande.


De studerande skall• förstå det centrala innehållet i talad svenska/finska så att de klarar

sig på svenska/finska i vardagliga situationer i arbetet inom tand-teknik och i studierna

• förstå det centrala innehållet i skriftligt material som hänför sig tillstudierna, branschen, arbetet och samhället

• känna till de väsentligaste strukturerna i svenskan/finskan och dencentrala yrkesterminologin i tandteknik, för att kunna uttrycka sigbegripligt i tal och skrift i frågor som berör yrket och arbetet

• med handledning klara av skriftliga uppgifter• kunna be om hjälp vid behov• med handledning kunna bedöma utvecklingen av sin språkliga för-

måga och uppställa mål för dess utveckling• känna till finländska seder och arbetskultur och förstå orsakerna till

kulturella skillnader så att de kan fungera i mångkulturella arbets-grupper och miljöer

• kunna arbeta självständigt under handledning och i någon mån i gruppsöka information ur olika källor

• kunna fungera som medborgare och uttrycka sig på svenska/finska.


24

3.1.2 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET, 2/1 SV

3.1.2.1 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET, FINSKA, 2 SV

Utgående från den lärokurs som börjat i åk 1–6 i grundskolan

Nivån på språkkunskaperna inom den grundläggande yrkesutbildningenmotsvarar steg 3–6 i de allmänna språkexamina. Om de studerande haravlagt allmän språkexamen på den nivå som krävs, förutsätts tilläggs-prestation i branschens yrkesspråk.


De studerande skall frimodigt kunna bemöta, förstå och tilltala finsk-språkiga kunder, förmän och arbetskamrater och handla ändamålsenligtpå basis av anvisningar, begäran och diskussion i vardagliga arbets- ochspråksituationer i tandteknik. De studerande skall speciellt förstå tal ochtext som anknyter till yrket och samtala både direkt och i telefon. Vidbehov skall de också kunna kommunicera skriftligen per e-post, faxoch brev. De skall förstå och kunna fylla i yrkesspecifika blanketter,räkningar, beställningsformulär och kontrollistor och kunna skriva kortareferat och rapporter. De studerande skall förstå kundens avsikt ellerönskemål och kunna beskriva ändamålsenliga produkter och tjänsterinom tandteknik på ett tillfredsställande sätt. De skall också kunna för-klara funktioner och möjliga fel, utbyta åsikter och komplimanger ochupprätthålla diskussionen. De skall kunna diskutera sina arbetsuppgif-ter och -praxis också på finska och kunna läsa broschyrer, föreskrifter,anvisningar och meddelanden som har anknytning till tandteknik. Destuderande skall kunna följa med sin bransch och samhälleliga händel-ser också i finskspråkiga broschyrer, nätverk, massmedier och yrkes-publikationer.

� Centralt innehåll:att verka inom arbetsuppgifter i tandteknik och kunna skaffa

information.


De studerande skall• förstå innehållet i korta, enkla, skriftliga och muntliga meddelanden

som hänför sig till arbetet och arbetssäkerheten och kunna fungeraenligt dem


25

• förstå och kunna betjäna kunder och sköta arbetsuppgifter på finskai åtmistone de väsentligaste situationerna

• kunna fylla i en finskspråkig blankett som förekommer allmänt inombranschen

• kunna skriva ett meddelande eller ett kort referat som anknyter tillyrket på finska med hjälpmedel.

Utgående från den lärokurs som börjat i åk 7–9 i grundskolan



De studerande skall inse betydelsen av att kunna finska i arbetslivet ochi det tvåspråkiga samhället. De skall handla och reagera åtminstone i demest rutinmässiga uppgifterna på finska. De skall förstå kundens ellersamtalspartens ärende eller önskemål, och kunna svara på frågor och beom tilläggsinformation. De studerande skall förstå föreskrifter och kunnaläsa finskspråkiga arbetsanvisningar, åtminstone med hjälpmedel. Deskall kunna läsa annonstexter, meddelanden och manualer som anknytertill arbetsuppgifterna och i någon mån kunna diskutera med sina finsk-språkiga förmän, arbetskamrater och gäster. De studerande skall kunnata reda på sådana adresser, arbetsredskap, fakta och metoder som behövsur finskspråkiga källor, samt också våga be om hjälp och ställa frågorpå finska. De skall behjälpligt kunna berätta om sig själva, sitt arbeteoch sina erfarenheter för sina förmän, arbetskamrater och gäster. Destuderande skall våga säga sin åsikt på sammanträden också på finskaoch med hjälpmedel kunna skriva meddelanden, förklaringar ochbeställningar på finska.


att kunna betjäna kunder på finska i väsentliga situationer och sökainformation ur finskspråkiga källor, åtminstone med hjälpmedel.


De studerande skall• kunna bemöta kunden, förmannen och arbetskamraten samt förstå

och betjäna dem på finska i några vardagliga situationer


26

• visa att de förstår huvudpunkterna i en annons eller i en viktig anvis-ning genom att fungera enligt dem eller genom att förklara vad sa-ken gäller

• kunna skriva meddelanden på finska och med hjälpmedel fylla i enenkel blankett eller kontrollista som anknyter till arbetsuppgifterna.

3.1.2.2 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET, SVENSKA, 1 SV*)



De studerande skall känna till det svenska språkets och den svenskakulturens betydelse i dagens mångkulturella Finland, och de kan betesig ändamålsenligt i internordiska sammanhang.

De studerande skall klara av rutinmässiga samtalskontakter i anslut-ning till det dagliga livet, arbetet, hemlandet och dess kultur, även omde inte alltid själva förmår hålla i gång diskussioner. De skall kunnahandla enligt anvisningar, förbud och uppmaningar som gäller arbetet.De skall klara av vanliga kundservicesituationer, både som kunder ochinom kundbetjäningen, vid direkt kontakt och i telefon och kan vid behovbe om precisering eller förklaring. De skall kunna läsa korta texter somanknyter till bekanta situationer, t.ex. matsedlar, tidtabeller, annonsersamt med arbetet sammanhängande säkerhetsföreskrifter och bruksan-visningar. De skall kunna, genom att anlita hjälpmedel, söka fram faktasom behövs i yrket. De skall kunna göra skriftliga anteckningar, anvis-ningar och beställningslistor i samband med arbetet.


att kunna verka i arbetsuppgifter inom tandteknik och i nordiskasammanhang.


De studerande skall• förstå vardagliga och enkla muntliga uttryck och skriftliga meddelan-

den som berör dem själva, deras familj och närmiljö

*) undervisas i finskspråkiga yrkesläroanstalter


27

• förstå det centrala innehållet i korta och enkla skriftliga och munt-liga meddelanden angående arbetet och arbetssäkerheten inom bran-schen och kunna fungera enligt dem

• klara av att med några ord betjäna kunder i åtminstone centrala arbets-situationer

• klara av att fylla i standardiserade blanketter som används i arbetet.

3.1.3 ETT FRÄMMANDE SPRÅK, 2 SV

I läroplanen har målen och bedömningen för de främmande språken iden grundläggande yrkesinriktade utbildningen differentierats i enlig-het med om språket har studerats som A- eller B-språk. Det valda språ-ket kan vara ett alldeles nytt språk för studeranden och då tillämpasmålen och bedömningen för B-språket. Med A- och B-språk avses föl-jande:• A-språk = ett främmande språk som börjar på åk 1–6 i grundskolan

(tidigare lågstadiet)• B-språk = ett främmande språk som börjar på åk 7–9 i grundskolan

(tidigare högstadiet).

Nivån på språkkunskaperna inom den grundläggande yrkesutbildningenmotsvarar för A-språk steg 2–5 och för B-språk steg 1–3 i de allmännaspråkexamina. Om de studerande har avlagt allmän språkexamen påden nivå som krävs, förutsätts tilläggsprestation i branschens yrkesspråk.

3.1.3.1 ETT FRÄMMANDE SPRÅK, A-SPRÅK, 2 SV


De studerande skall klara sig väl i vardagliga talsituationer och kunnabeskriva händelser, erfarenheter, drömmar, förhoppningar och strävan-den samt redogöra för sitt land och sin kultur. De skall förstå det huvud-sakliga innehållet i vanligt tal som håller normalt tempo och i person-liga brev och meddelanden och vid behov kunna be om förtydligande.De skall kunna delta i diskussioner samt skriva personliga brev ochmeddelanden om motiv som är bekanta och av personligt intresse ochsom hänför sig till vardagens liv, t.ex. familjen, fritiden, resor och aktu-ella frågor.

� Centralt innehåll:att agera som privatperson i en internationell värld.


28

De studerande skall kunna kommunicera på ett sakligt och artigt sättvid betjäning av kunder både direkt och per telefon. De skall kunnapresentera produkterna och servicen i tandteknik och diskutera dem medkunder bland annat genom att besvara de vanligaste frågorna om dem.De studerande skall kunna berätta om sin arbetsplats, sitt arbete ochsina arbetsuppgifter, material och arbetsredskap vid samtal medarbetskamrater och besökare som talar det främmande språket. De skallkunna redogöra för normer och seder i den inhemska arbetskulturen,även om arbetssäkerhet och miljöhänsyn, och veta det väsentligaste ommotsvarande normer och seder i det land där språket ifråga talas. Deskall förstå både skriftliga och muntliga anvisningar som rör arbetetoch produkterna, exempelvis fax, e-post och reklam, så att de kan handlaändamålsenligt. De skall kunna ta emot respons om arbetet och produk-terna, de skall kunna tillämpa sina kunskaper och färdigheter och moti-vera nödvändiga lösningar och rättelser.

De studerande skall kunna arbeta i internationella arbetsmiljöer ochdå kunna fråga efter information som berör arbetet och läsa facklittera-tur inom tandteknik. Vid behov kan de utnyttja hjälpmedel, också dennyaste teknologin. De skall kunna avfatta enklare sammanhängande tex-ter som berör arbetet, bl.a. beställningar, anvisningar och olika medde-landen.

� Centralt innehåll:att kunna agera som arbetstagare i en internationell arbetsgemenskap.


De studerande skall• förstå enklare muntliga och skriftliga meddelanden som anknyter

till deras eget liv, och aktivt kunna söka information i t.ex. menyer,tidtabeller och broschyrer

• förstå korta och enkla muntliga och skriftliga meddelanden somanknyter till arbetet och arbetssäkerheten i tandteknik och kunna verkai enlighet med dem

• kunna söka information i broschyrer, anvisningar, och kataloger påfrämmande språk

• kunna berätta om sig själva och sin livssituation och om sina arbets-uppgifter inom tandteknik

• kunna skriva enkla personliga meddelanden och fylla i blankettermed personuppgifter samt blanketter som berör arbetet i tandteknik.


29

3.1.3.2 ETT FRÄMMANDE SPRÅK, B-SPRÅK, 2 SV


De studerande skall kunna ställa och besvara sådana enkla frågor somgäller dem själva och den omedelbara konkreta omgivningen, ommotparten talar långsamt och tydligt. De skall vid behov kunna be omförtydligande. De skall kunna kommunicera både verbalt och ickeverbaltt.ex. när de presenterar sig, gör inköp, skaffar biljetter och söker inkvar-tering. De skall förstå enkla uttryck och meningar bland annat i anvis-ningar, annonser och kataloger som hänför sig till välbekanta motiv iprivatlivet och arbetslivet. De skall kunna skriva kortfattade enkla per-sonliga meddelanden, som t.ex. kort och fylla i blanketter av standard-typ som gäller arbetsrelaterade uppgifter och personuppgifter. De skallkunna uppfatta muntliga och skriftliga besked som ansluter sig till ar-betet och kunna handla enligt situationens krav, självständigt eller medanlitande av andras hjälp.


att kunna kommunicera privat och i arbetslivet.


De studerande skall• förstå bekanta ord och uttryck som berör dem själva eller den omedel-

bara arbetsmiljön• förstå uttryck, ord och enkla meningar i t.ex. bekanta annonser,

kataloger och arbetsanvisningar• med enkla ord och meningar kunna berätta om sig själva och sitt

arbete• kunna skriva ett kort, enkelt meddelande om vardagliga arbetsupp-

gifter inom tandteknik och kunna fylla i en blankett med person-uppgifter.


30

MATEMATISK-NATURVETENSKAPLIGA STUDIER

3.1.4 MATEMATIK, 3 SV


Studerandena skall i sitt kommande yrke kunna tillämpa matematikenmångsidigt och använda den som ett problemlösningsredskap. De skallbehärska de elementära räkneoperationerna, såsom procenträkning ochomvandling av enheter, i samband med yrkesrelaterade arbetsuppgifter.De skall kunna bilda bokstavsuttryck för relationer mellan storheter ochbeskriva arbets- och vardagslivets problem som modeller i form avtabeller, figurer, satser och ekvationer. De skall kunna lösa matematiskaproblem med hjälp av slutsatser, ekvationer och grafiska representationer.De studerande skall kunna tillämpa geometri i den utsträckning somkrävs i tandteknik, t.ex. beräkna areor och volymer samt använda skalor.

� Centralt innehåll:att lösa i yrket förekommande matematiska problem genom normala

räkneoperationer, tillämpning av matematiska modeller och geometri.

Studerandena skall mångsidigt kunna använda räkneapparater ochdatorer för att lösa matematiska problem. De skall kunna bedömaresultatens tillförlitlighet, exakthet och meningsfullhet. De skall kunnasjälvständigt samla data och på basis av dem utarbeta statistik, tabelleroch diagram som gäller deras bransch. De skall kunna läsa och tolkastatistik. De skall behärska den ekonomiska matematik som behövs ivardags- och arbetslivet, bl.a. kostnads-, skatte- och lånekalkyler.

� Centralt innehåll:bedömning av resultatriktighet och uppgörande och tolkning av statistikoch tabeller samt ekonomisk matematik.


De studerande skall• kunna räkna de additions-, subtraktions-, multiplikations- och

divisionsräkningar som behövs i yrket• kunna räkna procentandelar och använda enheter rätt• kunna lösa de vanligaste matematiska problemen i tandteknik ge-

nom att antingen beskriva problemen eller dra slutsatser om demmed hjälp av ekvationer


31

• kunna använda räkneapparat och dator för att lösa de centrala mate-matiska uppgifterna i tandteknik

• kunna avläsa statistik, tabeller och grafiska framställningar som an-knyter till tandteknik

• kunna beräkna areor och volymer på de vanligast använda kropparna• kunna beräkna material- och produktionskostnader för de arbeten

som utförs.

3.1.5 FYSIK OCH KEMI, 2 SV


De studerande skall kunna de ur yrkets synvinkel viktigaste lagbunden-heterna i fysiken, t.ex. värmeöverföring, luftfuktighet och värmeut-vidgning. De skall kunna använda behövliga elapparater tryggt och eko-nomiskt. De skall kunna arbeta ergonomiskt och därför känna till denfysik som hänför sig till ergonomi.

� Centralt innehåll:de kunskaper i fysik som behövs för att uppnå yrkesskicklighet ochupprätthålla arbetsförmågan.

De studerande skall i sitt arbete kunna beakta de med tanke på miljönoch yrket centrala kemiska företeelserna och skall därför känna till devanligaste grundämnenas och föreningarnas egenskaper (t.ex. syre,kväve, väte, kol och oxider av dem, de viktigaste syrorna, baserna, sal-terna, kolhydraterna, fetterna och proteinerna). Studerandena skall kunnaförvara och använda de substanser som behövs inom tandteknik rättoch kunna förstöra dem på behörigt sätt. De studerande kan i sitt arbetebeakta substansernas speciella egenskaper så att de inte försätter sinegen och andras säkerhet eller miljösäkerheten i fara. De skall med led-ning av beteckningarna på de ämnen och material samt produkter somförekommer inom tandteknik kunna identifiera och tolka de faktorersom påverkar hälsan och säkerheten och fungera på det sätt som situa-tionen förutsätter.

� Centralt innehåll:att känna till och beakta de inom tandteknik centrala kemiska

företeelserna samt riktig användning, förvaring och förstöring av deämnen som används inom tandteknik.


32

De studerande skall i sitt arbete och i sitt privatliv kunna beakta naturenslagbundenheter och verka på sätt som är energibesparande och skonarmiljön. De skall kunna beskriva livscykeln för någon produkt somanvänds/tillverkas inom tandteknik och därmed förknippad energi-omvandling.


livscykeltänkande och därmed förknippad energihushållning.

De studerande skall kunna göra observationer och mätningar rörandecentrala fysikaliska och kemiska företeelser inom tandteknik. De skallkunna tolka fysikaliska och kemiska mätresultat och dra slutsatser avdem. De skall kunna bedöma mätresultatens tillförlitlighet, exakthet ochmeningsfullhet. De skall kunna dokumentera erhållna resultat i enlighetmed tandteknikens kvalitetskrav och presentera resultaten t.ex. medtabeller och grafiska representationer. De skall självständigt kunna letafram fakta som behövs i arbetet ur olika källor samt kritiskt granskasådana data och bearbeta dem för praktiska tillämpningar. De skall kunnatillämpa sina kunskaper i fysik och kemi genom att tillägna sig ekono-miska och naturvänliga arbetssätt och tekniker.


experimentellt arbete, bedömning av resultatens riktighet ochdokumentering av erhållna resultat.


De studerande skall• kunna förstå de från yrkets synpunkt viktigaste fysikaliska och

kemiska företeelser och lagbundenheter som anknyter till de vanlig-aste arbetsuppgifterna

• kunna arbeta utan att orsaka fara för sig själv, andra eller omgiv-ningen och tryggt och ekonomiskt använda olika apparater såsomelapparater

• kunna förvara och använda i arbetet behövliga kemikalier rätt ochförstöra avfallet på behörigt sätt

• kunna identifiera och tolka hälso- och säkerhetsfaktorer med ledningav beteckningarna för de centrala ämnen och material som används/tillverkas inom tandteknik och fungera såsom beteckningarna förut-sätter

• kunna beskriva livscykeln för någon produkt• kunna utföra mätningar enligt anvisningar, dokumentera mätnings-

resultaten och uppgöra en läsbar rapport över resultaten.


33

HUMANISTISK-SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA STUDIER

3.1.6 SAMHÄLLS-, FÖRETAGS- OCH ARBETSLIVSKUNSKAP, 1 SV


De studerande skall kunna verka aktivt inom sin läroanstalt och i miljöermed anknytning till studierna, t.ex. vid andra läroanstalter, inom olikaarbetsgemenskaper och utomlands vid utbyte av studerande. De skallveta vilka rättigheter och förpliktelser som gäller för deras egna studieroch för deras åldersstadium samt känna till de grundläggande medbor-gerliga rättigheterna och skyldigheterna, förstå sitt samhälleliga ansvaroch handla i enlighet härmed. De skall vara kapabla att fungera somaktiva samhällsmedlemmar. Dessutom skall de veta det väsentligasteom EUs beslutssystem och hur det påverkar medborgarnas aktiviteter.


att verka som grupp- och samhällsmedlem och som EU-medborgare.

De studerande skall kunna sköta sin egen ekonomi och sina ekonomiskaförpliktelser, såsom skatterna. De skall inse vad skatterna betyder förfinansieringen av samhällets välfärdsservice, och känna till systemenför social trygghet i Finland så att de vid behov kan utnyttja dem. Deskall förstå hur hushållens och företagens verksamhet påverkar sysselsätt-ningen och samhällsekonomin så att de främjar dem som konsumenteroch inom kundbetjäning. De skall förstå Finlands ställning i relation tillandra länder och i sitt handlande ta hänsyn till principerna för hållbarutveckling.

� Centralt innehåll:insikt om hushållens och företagens roll i Finlands samhällsekonomi.

De studerande skall aktivt kunna söka sig ut i arbetslivet eller någonmedborgerlig verksamhet. De skall sätta värde på sitt yrke och sina fär-digheter och kunna presentera dem för arbetsgivare i syfte att få enarbetplats eller för intressegrupper i syfte att bli företagare. De skallbeakta att alla människor har samma medborgerliga rättigheter och skyl-digheter. De skall känna till arbetsmarknadens verksamhetsprinciper ochfunktionssätt och centrala avtalsförfaranden så att de kan ingå arbets-avtal i sin bransch och därvid se till sina rättigheter och sitt ansvar sommedlemmar av en arbetsgemenskap. De skall veta vilka rättigheter dehar på den internationella arbetsmarknaden och vara i stånd att sökaarbete framför allt i EU-länderna.


34

� Centralt innehåll:att fungera som medlem i arbetsgemenskapen och enligt

arbetsmarknadens tillvägagångssätt.


De studerande skall• kunna verka inom sin läroanstalt och under inlärning i arbetet enligt

där givna regler• kunna fungera i enlighet med de rättigheter och förpliktelser som

gäller studierna och det egna åldersstadiet• kunna fungera som samhällsmedlem i enlighet med de grundläg-

gande medborgerliga rättigheterna och skyldigheterna• under handledning kunna planera sin egen ekonomi och sköta sina

ekonomiska förpliktelser• känna till sina rättigheter och förpliktelser som arbetstagare och kunna

söka arbete, ingå arbetsavtal och iaktta vad som där avtalats• kunna analysera sitt eget beteende som konsument och dess inver-

kan på sysselsättningen och samhällsekonomin• under handledning kunna söka information om EU-beslutsfattandet

och -arbetsmarknaden.

GYMNASTIK OCH HÄLSOKUNSKAP

3.1.7 GYMNASTIK OCH HÄLSOKUNSKAP, 2 SV

Mål och centralt innehåll för gymnastik, berömlig nivå

De studerande skall besitta de centrala kunskaper och färdigheter sombehövs för ett sunt levnadssätt och motionsintresse. De skall kunna upp-göra en personlig motionsplan, följa den och bedöma effekterna av den.De skall idka gymnastik och idrott för att bevara och förbättra sin hälsaoch sitt välbefinnande samt sin funktions- och arbetsförmåga. De skallgenom sina kunskaper och handlingssätt visa att de förstår sambandenmellan dels motion och hälsa dels hälsa och funktions- och arbetsför-måga och kunna bedöma sin funktions- och arbetsförmåga med olikametoder.

� Centralt innehåll:uppgörande av motionsprogram samt genomförande och uppföljningav dem.


35

De studerande skall kunna skaffa sig för hälsan och humöret välgörandeupplevelser och erfarenheter av olika motionsformer i olika omgivningarunder alla årstider. De skall kunna bedöma sina upplevelser och erfaren-heter. De skall vara ansvarskännande och beakta andra vid interaktion.De skall följa överenskommelser och tidtabeller, ta ansvar och hjälpaandra i motions- och andra sammanhang.

� Centralt innehåll:idkande av olika motionsformer i olika miljöer.

Mål och centralt innehåll för hälsokunskap, berömlig nivå

De studerande skall genom sitt kunnande och agerande visa att de harförmåga och vilja att främja och bevara hälsan. De skall visa att de inservilken betydelse den mentala hälsan, människorelationerna och sexuali-teten har för funktionsförmågan samt känna till hur tobak och rusmedelinverkar på hälsan. De skall kunna motverka faktorer som sliter på hälsanoch främja faktorer som bygger upp den. De skall visa att de inser sam-banden mellan motion, näring och hälsa.

De studerande skall känna till sambanden mellan arbete och hälsaoch de centrala belastningsfaktorer som förekommer på yrkesområdetsamt i samarbete med andra kunna utveckla trygga och sunda arbets-metoder och en trygg och sund arbetsmiljö.

De studerande skall behärska de vanligaste förstahjälpssituationernaoch de ergonomiska kraven i arbetet. De skall kunna utnyttja företags-hälsovårdens tjänster och möjligheterna till arbets- och arbetsplatsmotionför att upprätthålla arbetsförmågan.


hälsofrämjande verksamhet i arbetet och på fritiden samt förebyggandeav arbetsrelaterade riskfaktorer och olycksfall.


De studerande skall• under handledning kunna göra upp ett personligt motionsprogram

och genomföra det• kunna fungera på ett sätt som främjar hälsan och bedöma sin

funktions- och arbetsförmåga med någon metod• följa överenskommelser och tidtabeller eller komma överens om

ändringar och genomföra sin andel i motions- och andra sammanhang• visa att de är medvetna om seder och vanor som främjar hälsan


36

• kunna identifiera de centrala belastningsfaktorerna på yrkesområdetoch under handledning kunna utveckla sunda arbetsvanor och ensund arbetsmiljö i samarbete med andra

• kunna söka hjälp och handledning för att upprätthålla hälsan samtarbets- och funktionsförmågan.

KONST- OCH FÄRDIGHETSÄMNEN

3.1.8 KONST OCH KULTUR, 1 SV


De studerande skall engagera sig aktivt i konstnärliga och kulturellaaktiviteter och förnya kulturen i sin skolgemenskap t.ex. genom attmedverka till att utveckla och upprätthålla skolornas estetiska, visuellaoch auditiva framtoningar. De skall förstå konstens betydelse i sitt egetliv och känna till dess olika uttrycksformer i ett mångkulturellt sam-hälle. De skall också kunna inhämta och hantera kunskap som förmed-las via olika medier.


att delta i ortens eller skolgemenskapens konstliv ochkulturevenemang.

De studerande skall kunna utnyttja och uppskatta traditionerna inomtandteknik. De skall i sin verksamhet kunna ta hänsyn till de värdensom har betydelse inom kundernas kulturkrets och veta att konsten tarsig olika uttryck i olika kulturer.

� Centralt innehåll:kännedom om och utnyttjande av tandteknikens traditioner.

De studerande skall med hjälp av sina idéer och föreställningar kunnatillverka en konstnärlig produkt och då kunna avancera från kunskaps-inhämtande och idéplanering till en färdig produkt. De skall i material-val och arbete tillämpa principerna för ekologisk hållbarhet. De skallkunna bedöma egna och andras arbetsprocesser och resultat samt ut-nyttja erhållen respons för vidareutveckling av sitt arbete. De stude-rande skall uppfatta estetiska kvaliteter i sin arbets- och livsmiljö och sehur de påverkar livskvaliteten.

� Centralt innehåll:att tillverka en egen produkt samt miljömedvetenhet.


37


De studerande skall• kunna delta i konstnärliga och kulturella aktiviteter på orten• under handledning kunna delta i utvecklingen av en trivsam och

fungerande skolgemenskap och arbetsmiljö• under handledning kunna inhämta information som förmedlas via

medier för sina produkter och kunna bedöma den• i sin verksamhet kunna ta hänsyn till de, ur arbetets eller kund-

betjäningens synpunkt, centrala värderingar som har betydelse ikundens kulturkrets

• i sitt arbete kunna ta hänsyn till energiförbrukning och naturresurserbl.a. vid val av material

• under handledning på det sätt som är lämpligast för studerandenasjälva eller branschen kunna skapa en produkt för hand eller på nå-got annat sätt som uttrycker deras tankar, känslor och föreställningar.

3.1.B Valfria studier

3.1.9 VALFRIA TILLÄGGSSTUDIER I DE OBLIGATORISKA STUDIERNA

Som valfria studier kan väljas tilläggsstudier i studierna som beskrivs ipunkt 3.1.A. Läroanstalten definierar studiernas mål, centrala innehålloch bedömning.

3.1.10 MILJÖKUNSKAP, 3 SV


De studerande skall kunna arbeta för en hållbar utveckling och naturensmångformighet och kunna göra etiskt och ekonomiskt hållbara val bådesom medborgare och i sitt yrke. De skall inse nödvändigheten av håll-bar utveckling och förstå hur människans handlande sammanhänger medmiljön och naturens jämvikt, lokalt och globalt. De skall förstå vad utnytt-jandet och förädlingen av naturresurser, konsumtion samt hanteringenav avfall och utsläpp har för samband sinsemellan och med naturskyddetoch miljövården.

De studerande skall värdesätta sin omgivning och komma ihåg attmänniskor har rätt till en sund miljö. De skall kunna bedöma hur derasegna aktiviteter och konsumtionsvanor påverkar miljöns tillstånd ochförsöka ändra på olämpliga konsumtions- och produktionssätt och arbeta


38

aktivt som konsument för att understödja sådan produktutveckling somminskar belastningen på miljön. De skall känna till miljöriskerna inomsin bransch och kunna använda sina kunskaper i miljövård för att mini-mera dem.

De studerande skall i vardagslivet och på arbetsplatsen vara med-vetna om att miljöfrågorna är invecklade och kontroversiella och i sinaavgöranden kunna beakta olika synpunkter. De skall vara i stånd attinhämta information om miljön och att bedöma de direkta och indirektamiljöeffekterna av sina egna konsumtionsval.

De studerande skall värdesätta sin livsmiljö och kulturtraditionerna.De skall kunna hålla bostads- och arbetsmiljöer i gott skick, trivsamma,sunda och estetiskt tilltalande. De skall förhålla sig ansvarsfullt till denvisuella och auditiva kulturmiljön och det nationella kulturarvet. Deskall delta i läroanstaltens verksamhet för hållbar utveckling. De skallkunna medverka till utveckling av sin närmiljö.


bevarande av naturens mångformighet, ekologiskt riktigakonsumtionsvanor och aktiviteter som främjar hållbar utveckling.


De studerande skall• med respekt kunna utnyttja det som Finlands natur har att erbjuda

t.ex. i form av rekreation• under handledning kunna träffa hållbara val i yrket och som konsu-

menter• kunna beakta miljöriskerna i samband med arbetet• kunna handla ansvarsfullt i enskilda situationer och vid behov fråga

om råd• kunna iaktta arbetsplatsens miljöbestämmelser från det egna arbetets

synpunkt• kunna hålla sin skol-, arbets- och boendemiljö ren och städad• kunna fundera över marknadsmekanismernas effekter på det egna

konsumentbeteendet och bedöma sin egen konsumtion med tankepå hållbar utveckling

• under handledning kunna inhämta miljöfakta om yrket i olika källoroch tillämpa dem i sitt arbete.

VALFRIA STUDIER

39

3.1.11 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK, 3 SV


De studerande skall aktivt och ansvarsmedvetet kunna använda informa-tions- och kommunikationstekniska hjälpmedel för anskaffning, hanter-ing, produktion och förmedling av information såväl i arbetet inom sinbransch som i samhällelig verksamhet. De skall kunna hantera datafiler,dvs. söka fram, lagra och kopiera dem samt skicka dem som e-post. Deskall kunna använda ordbehandlings-, tabell-, rit- och databasprogramoch foga in tabeller och bilder i text. De skall mångsidigt kunna an-vända den informationstekniska utrustningen också för självständigastudier och utnyttja de möjligheter som informationstekniken ger närdet gäller livslångt lärande och samarbete via olika nätverk. De stude-rande skall kunna använda olika sökfunktioner och kritiskt granska er-hållen information samt omarbeta den till relevant kunskap, och de skallkunna förmedla information genom att utnyttja olika datakommuni-kationstjänster.

� Centralt innehåll:användningen av informationsteknik, olika informationskällor ochdatakommunikationsmedel på det egna yrkesområdet och i privatlivet.


De studerande skall• kunna använda åtminstone ett ordbehandlingsprogram• kunna söka, lagra och kopiera datafiler• kunna söka relevant information ur t.ex. internet• kunna använda e-post• under handledning kunna använda datakommunikationstjänster.

3.1.12 ETIK, 3 SV


De studerande skall kunna inhämta information om etiska frågor inomsin egen bransch och bedöma de värderingar och etiska problem som ärförbundna med deras eget liv och deras människorelationer, med sam-hället, miljön, arbetslivet, företagsverksamheten och de olika yrkena.De skall kunna bedöma vad etiska värden, normer, dygder ochåskådningar betyder i deras liv och i relationerna människor emellan.


40

De skall kunna diskutera etiska frågor och livsåskådningsfrågor ochmotivera sina åsikter. De skall kunna diskutera och hantera etiskaproblem som angår arbetslivet och tandteknik.

� Centralt innehåll:att fundera över frågor om etik, livskunskap, yrkesetik och samhällsetiksom är förbundna med studerandenas eget liv.

De studerande skall kunna träffa etiskt grundade avgöranden och be-döma deras effekter med tanke på människovärde, rättvisa och hållbarutveckling. De skall både självständigt och i samråd med andra kunnalösa värde- och normkonflikter på etiskt godtagbara sätt, särskilt i frågorsom rör arbetslivet och tandteknik. De skall agera på ett ansvarsmed-vetet och etiskt hållbart sätt i konfliktsituationer och ha intresse för ut-veckling av den egna branschens värdegrunder och etiska principer.


att lösa värde- och normkonflikter inom tandteknik och ageraansvarsmedvetet och etiskt i konfliktsituationer.


De studerande skall• under handledning kunna diskutera värderingar i fråga om sitt eget

liv och sina människorelationer samt kring etik och livsåskådning• kunna motivera sina egna val som baserar sig på värderingar• i samråd med medlemmar i arbetsgemenskapen kunna lösa värde-

och normkonflikter som förekommer inom tandteknik på ett etisktgodtagbart sätt

• kunna handla ansvarsfullt och på ett etiskt godtagbart sätt i konflikt-situationer som berör yrket

• under handledning kunna inhämta information om etiska frågor inombranschen.

VALFRIA STUDIER

41

3.1.13 KULTURKÄNNEDOM, 3 SV


De studerande skall kunna fungera med människor från olika kulturer.Hit hör exempelvis sätten att inleda bekantskap, hälsa och ta emot gäster,det fysiska reviret, vad det passar sig att samtala om, männens ochkvinnornas olika roller, och både skrivna och oskrivna regler och normerför klädsel och uppträdande.

� Centralt innehåll:uppträdande och klädsel, sätten att bemöta arbetskamrater, kunder och

gäster.

De studerande skall inom tandteknik kunna identifiera kulturskillnaderi arbetsplatsbeteende, i arbetsplatshierarkin och PR-verksamheten ochkunna bete sig rätt i normala situationer i arbetet, framför allt i kund-sevicesammanhang.

� Centralt innehåll:flexibelt beteende enligt organisationsmiljö och arbetsuppgift.

De studerande skall för personer från andra kulturer kunna presenterade allmänna dragen i sitt eget lands kultur, t.ex. huvuddragen i desshistoria, landets sevärdheter och konst, sportprestationer och underhåll-ning, och noggrannare kunna redogöra för kunnandet, arbetssätten ochinnovationerna inom den egna branschen.


kännedom om de väsentliga kulturdragen och presentation av dem.

De studerande skall kunna ställa betydande händelser och epoker ihembygdens och landets historia i relation till grannländernas historiaoch världshistorien. De skall kunna diskutera olika länders tolkningarav historien. De skall kunna jämföra sitt eget lands och Europas centralakulturströmningar och -påverkare.

� Centralt innehåll:kännedom om och jämförelse av huvuddragen i Finlands och

grannländernas historia och nuläge.


42

De studerande skall känna till särdragen inom tandteknik i andra länder.

� Centralt innehåll:kännedom om särdragen inom tandteknik.


De studerande skall• under handledning kunna söka information om skillnader mellan

människors vardagliga aktiviteter i Finland och några andra länder• kunna bemöta också utländska kunder och gäster utan större kultur-

konflikter• kunna berätta om centrala fakta om Finland och sitt arbete för ut-

ländska gäster• kunna söka information och berätta om tandteknik i något annat land

eller identifiera sådana drag i tjänster och produkter inom tandtekniksom har sitt ursprung i något annat land

• under handledning kunna söka information om främmande länderoch kulturer.

3.1.14 PSYKOLOGI, 3 SV


De studerande skall vara medvetna om sitt eget inlärningsbeteende ochkänna till de grundläggande inlärningsmekanismerna så att de kan ut-veckla sina inlärningsfärdigheter. De skall kunna förstå och förklarabåde sitt eget och andra människors agerande i normala arbetssituationergenom att tillämpa psykologiska baskunskaper om varseblivningen, tän-kandet, personligheten, känslorna och andra faktorer som reglerar bete-endet. De skall med hjälp av sitt psykologiska vetande uppfatta egnaoch andras känslor och attityder och kunna hantera dem i enlighet medsituationens krav. De skall kunna tillämpa psykologiskt kunnande föratt utveckla sin självkännedom och sin jagbild.


att förstå och förklara människors agerande med hjälp av kognitivpsykologi och personlighetspsykologi, att utveckla sina

inlärningsfärdigheter och sin självkännedom.

De studerande skall känna till psykologiska faktorer av betydelse förverksamheten inom grupper och team så att de klarar av kundservice

VALFRIA STUDIER

43

och grupparbete. De skall känna till gruppdynamiken på arbetsplatseroch kunna samarbeta i olika roller. De bör klara av samarbete medmänniskor av olika slag. De skall kunna identifiera olika ledarstilar ocharbetsplatskulturer och handla som dessa förutsätter.

� Centralt innehåll:att kunna fungera i människorelationer och växelverkan med andra på

arbetsplatsen och att förstå och förklara agerandet med hjälp av social-och organisationspsykologi.

De studerande skall veta vad motivationen betyder för ett målinriktatagerande i och utanför arbetet och med dess hjälp kunna bedöma ochförklara sin egen prestation och förbättra sin kapacitet. De skall förståhur engagemang för arbetet och identifikation med gruppen inverkar påprestationerna och trivseln i arbetet och försöka tillämpa detta vetande isin egen verksamhet.

� Centralt innehåll:motivation, identifikation och engagemang och deras betydelse för

egna och andras arbetsprestationer.

De studerande skall känna till de centrala faktorer och regleringsmekanismersom påverkar den psykiska arbets- och funktionsförmågan och aktivtkunna verka för välbefinnandet på arbetsplatsen. De skall vara med-vetna om de psykiska faktorer som påverkar orken och stresshanteringenoch kunna inverka på dessa så att de orkar bättre. De skall känna tillhurdana psykiska problem, kriser och mentala störningar som förekom-mer och skall vid behov kunna söka sakkunnig hjälp.

� Centralt innehåll:att bevara den psykiska arbets- och funktionsförmågan och kunna sökahjälp för psykiska problem.


De studerande skall• känna till de viktigaste inlärningsfaktorerna och under ledning kunna

bedöma sitt eget inlärande• med hjälp av psykologi kunna förklara människors agerande i normala

situationer i arbetslivet och sitt eget agerande i och utanför arbets-livet

• kunna tillämpa central psykologisk kunskap i vanlig kundbetjäningoch i annan växelverkan på arbetsplatsen


44

• kunna beakta betydelsen av motivation, identifikation och engage-mang för sina egna prestationer

• kunna fundera över sina möjligheter att främja sin psykiska arbets-och funktionsförmåga.

3.1.15 FÖRETAGSVERKSAMHET, 3 SV


De studerande skall kunna utveckla och bedöma affärsidéer av skildaslag och välja en produkt som anknyter till deras utbildning samt för-verkliga den och skydda den. De skall kunna presentera sin idé visuelltoch i skrift samt utforma produkter och tjänster utgående från den. Vidplaneringen skall de beakta kravet på hållbar utveckling. De skall kunnauppställa ekonomiska mål för sin affärsidé.

� Centralt innehåll:utveckling av affärsidé och produktutveckling.

De studerande skall kunna överväga alternativen för startande av egetföretag och hur det eventuella företaget inverkar på arbetskarriär ochprivatliv. De skall behärska de vanligaste företagsformerna, ansvarsför-delningen i dem och beskattningen av dem och behärska förfarandetnär ett företag grundas och veta vilka speciella drag som präglar företagi branschen. De skall kunna uppgöra de handlingar som behövs när mangrundar ett företag och vid byte av företagsform.


grundandet av företag.

De studerande skall kunna fungera serviceinriktat i ett företags internaoch externa relationer. De skall kunna utgå från faktiska behov vidförsäljningsplanering och kundkontakter. De skall kunna agera så attkunderna är belåtna, vilket är förutsättningen för framgång och konti-nuitet i all företagsverksamhet. I kundrelationerna skall de kunna be-akta företagens produktansvar och konsumenternas rättigheter.


kundservice och försäljning.

De studerande skall kunna gestalta marknadsföringen av produkter ellerservice i olika skeden. De skall kunna identifiera inre och yttre faktorer

VALFRIA STUDIER

45

av betydelse för marknadsföringen. De skall förstå att söka de rättamålgrupperna för ett företags produkter eller tjänster och att inriktamarknadsföringen på dem. De skall kunna skaffa behövlig informationvia olika kanaler samt utnyttja statistikoch registerdata för att inhämtafakta. Med ledning av dessa skall de studerande kunna planera marknads-föringen för tilltänkta företag samt fatta beslut om priser, produkter,tillgänglighet och marknadskommunikation. De skall härvid arbeta kund-inriktat och eftersträva varaktiga kundrelationer.

� Centralt innehåll:marknadsföring av företag och produkter.

De studerande skall kunna handla i enlighet med etiska värderingar isin företagsverksamhet. De skall kunna planera omfattningen av dettilltänkta företagets verksamhet med hänsyn till de behövliga resursernaoch finansieringen av dem. De skall kunna budgetera verksamheten ochfölja med det ekonomiska utfallet. De skall kunna beräkna intäkter ochkostnader, prissätta produkter och tjänster och beakta sambanden mel-lan rabattförsäljning och lönsamhet. De skall på basis härav kunna upp-göra resultatoch balansräkningar samt analysera behoven av omlägg-ningar i verksamheten. De studerande skall behärska de viktigaste avandra nyckeltal i tandteknik, veta var jämförelsetal erhålls och kunnaanvända dessa vid verksamhetsplaneringen. De skall kunna risktagningoch riskhantering. De skall behärska löneuträkningens principer, kännatill lönernas kostnadseffekter och kunna uppgöra med löneutbetalningenförenade anmälningar till skattemyndigheter och försäkringsbolag.

� Centralt innehåll:uppföljning av ett företags ekonomi.


De studerande skall• ha initiativförmåga och kunna bedöma sina möjligheter som yrkes-

utövare• som medlem i en bekant grupp kunna söka information om små och

medelstora företag inom branschen och utveckla affärsidéer i litenskala utgående från egna produkter eller tjänster

• förmå sätta upp ekonomiska mål för sitt företag• kunna marknadsföra sin produkt eller sina tjänster i närmiljön och

betjäna sina kunder• kunna prissätta produkten eller tjänsten på ett lönsamt sätt och be-

räkna intäkter och kostnader


46

• kunna söka information om etiska frågor i företagsverksamheten inomsin egen bransch och under handledning kunna fundera över sin egenverksamhet.

3.2 YRKESINRIKTADE STUDIER OCH INLÄRNING I ARBETET – MÅL,CENTRALT INNEHÅLL OCH BEDÖMNING

3.2.A Yrkesinriktade studier i examen och i utbildningsprogrammet

3.2.1 TANDTEKNISK VERKSAMHET, 13 SV


De studerande skall, som en del av hälsovårdens allmänna servicesystem,kunna arbeta som tandlaboranter inom munhälsovården. De skall kännatill de etiska principerna inom hälsovården (respekten för människovär-det, individens självbestämmanderätt, jämställdhet, tolerans och hållbarutveckling) och kunna redogöra för vad de innebär i tandlaborantensarbete.

De studerande skall följa och känna till det viktigaste innehållet i decentrala lagar, förordningar och författningar för servicesystemet försocial- och hälsovård, som reglerar tandlaborantens arbete (socialvårds-lagen, folkhälsolagen, lagen om specialiserad sjukvård, lagen om data-sekretess, lagen om patientens ställning och rättigheter, lagen om pro-dukter och utrustning för hälso- och sjukvård, läkemedelsverkets special-direktiv samt internationella bestämmelser för den tandtekniska bran-schen, t.ex. om aktivt implanterande och medicinsk apparatur). I sittarbete skall de studerande beakta det nationella mål- och handlings-programmet för social- och hälsovård. De skall kunna arbeta inomservicesystemet för munhälsovård och känna dess struktur, finansierings-grunderna och de olika serviceformerna samt deras utveckling. De stude-rande skall veta vilka yrkesgrupper som arbetar inom den offentligaoch privata munhälsovården, deras verksamhets- och ansvarsområdensamt kunna redogöra för tandlaborantens arbetsfält samt framtidsutsik-terna inom det.

� Centralt innehåll:servicesystemet och författningarna för hälso- och munhälsovård.

De studerande skall, såväl självständigt som en del av gruppen, kunnaarbeta seriöst och enligt givna direktiv. De skall, utifrån interaktionensolika faser, instrument och regler samt grundlinjerna för gruppdynamik,

YRKESINRIKTADE STUDIER I EXAMEN OCH I UTBILDNINGSPROGRAMMET

47

kunna arbeta i yrkesinriktad interaktion med individer och grupper. Denstuderande skall kunna arbeta i både team och nätverk. De skall kunnasköta en individuell kundbetjäning och en kundnära telefonservice i tand-laboratoriet. De studerande skall kunna bedöma och utveckla sina för-utsättningar för kommunikativ kompetens i arbetet som tandlaborant.Vid nationella och internationella tilldragelser som tangerar branschenskall de studerande, förutom på sitt modersmål, kunna kommunicera pådet andra inhemska eller på något främmande språk.

� Centralt innehåll:yrkesinriktad interaktion samt arbete i team och nätverk.

De studerande skall, i samarbete med den övriga personalen inom mun-hälsovården, upprätthålla och främja mun- och tandhälsan och samtidigtmänniskans övergripande välmående. I sitt arbete skall de använda sigav kunskaperna om människans anatomi, fysiologi, bettfysiologi ochmorfologi samt känna till grunderna för protetisk verksamhet samt grund-begreppen inom munhälsovård och odontologi. De studerande skallsjälva kunna ta ansvar för att lära och sätta sig in i yrket. De skall kunnabedöma och utveckla sitt eget arbete som en del av systemet för mun-hälsovård. De skall kunna anpassa sitt arbete till olika arbetsmiljöerinom munhälsovården. De skall kunna arbeta självständigt och med inreföretagsamhet. De studerande skall kunna utveckla sin yrkesskicklig-het och på ett mångsidigt sätt utnyttja olika källor (datateknik, elektro-nisk kommunikation, litteratur, facktidskrifter) för informationssökning.De skall, enligt principen om livslångt lärande, kunna utveckla sinayrkesinriktade färdigheter och det egna kunnandet i förhållande till detföränderliga arbetslivet och den egna livssituationen.

� Centralt innehåll:yrkesinriktad verksamhet och begreppsapparaten.

De studerande skall kunna arbeta enligt kvalitetsstandarden inom dentandtekniska branschen. De skall känna till kvalitetsbegreppen, kunnajämföra dem och veta vilka faktorer som har betydelse för en god kvalitet.De studerande skall i sitt arbete kunna använda, tillämpa och delta iutvecklingen av kvalitetssystemen på företaget eller den egna arbetsplat-sen. I arbetet skall de kunna beakta patienttryggheten (bl.a. behandlings-apparaturens och protesernas brukssäkerhet). De skall kunna arbeta en-ligt miljösystemen utan att skada miljön. De studerande skall känna tilloch kunna följa innehållet i de miljöskyddslagar och -bestämmelser somgäller för arbetstagare och arbetsgivare på arbetsplatsen. De skall kunnaredogöra för de miljöfarliga utsläpp processen ger upphov till och


48

relevanta metoder för att minska dem. De studerande skall enligt givnadirektiv kunna hantera, sortera och förstöra avfall som uppkommer iarbetet och därvid känna principer och märkningar för återvinning ochproblemavfall.

� Centralt innehåll:arbete enligt kvalitetsstandarden på tandlaboratoriet.

De studerande skall kunna ge första hjälpen enligt FHJ 1-nivå och kunnahänvisa patienten till fortsatt vård.


första hjälpen.

De studerande skall kunna sköta sin personliga hygien och inse bety-delsen av renlighet i arbetet. Genom aseptiska arbetsmetoder skall dekunna undvika smittospridning varvid de måste känna till de vanligastesmitthärdarna och deras spridningsvägar. De studerande skall förstå ochkunna redogöra för de hälsoekonomiska följderna av infektioner. Deskall följa den hygienkutym som gäller på ett vanligt, rent tand-laboratorium (inkommande arbeten, produktion, utgående arbeten). Destuderande skall enligt aseptiska metoder kunna utföra de olikaarbetsfaserna, även varumottagning, -lagring och frakt till beställaren.De skall kunna desinficera de protetiska produkterna och arbetsredskapensamt känna de kemiska och fysikaliska desinfektions- och steriliserings-metoderna. De studerande skall veta vilka specialåtgärder smittfarligapatientarbetena kräver och kunna redogöra för sitt arbete. De skall kunnafölja anvisningarna för arbetarskydd i tandlaboratoriet och för egen delta ansvar för utvecklandet av arbetarskyddet genom att vara förtrognamed den lokala organisationen för arbetarskydd och dess verksamhets-principer. De studerande skall kunna avvärja fysiska hot och skadeverk-ningar på hälsan (maskiner och apparater som används i tandlaboratoriet,deras underhåll och service samt CE-märkningen). Då de handskas medtunga bördor skall de behärska en riktig lyftteknik samt vid behov kunnaanvända lyft- och flyttanordningar. De studerande skall kunna avvärjakemiska faror för hälsan (farliga ämnen som används i arbetet ochexponering för dem, t.ex. allergi och astma, olyckshändelser som gerupphov till frätskador, risk för brand eller explosion) varvid de i sittarbete skall beakta förpackningspåskrifter och bruksanvisningar för trygganvändning. De skall använda korrekt arbetsklädsel och de skydd somifrågavarande arbete kräver (skyddshandskar, andningsskydd, skydds-glasögon, hörselskydd, hårskydd). De studerande skall kunna avvärjafysikaliska skador och faror för hälsan (vibrationer, buller, värme,


49

belysning). De skall följa elektricitets- och brandskyddsbestämmelsernai tandlaboratoriet (anmäla fel, kunna hantera lättantändliga ämnen, kunnapåbörja släckningsarbetet och känna till brandskyddsplanen för arbets-platsen). Vid de olika faserna i sitt arbete skall de studerande kunnaanvända ergonomiskt riktiga arbetsställningar och förebygga belastnings-skador orsakade av arbetet, t.ex. genom pauser i arbetet och paus-gymnastik. De skall för egen del kunna upprätthålla en god atmosfär påarbetsplatsen och identifiera negativa faktorer, såsom utbrändhet ochmobbning.

� Centralt innehåll:aseptik, instrumentvård och arbetarskydd i tandlaboratoriet.

Bedömning nöjaktig nivå (1)

De studerande skall• följa de för tandlaboranter centrala lagarna, förordningarna och

författningarna inom servicesystemet för social- och hälsovård ochkänna till det viktigaste innehållet i dem vad gäller det egna arbetet(socialvårdslagen, folkhälsolagen, lagen om specialiserad sjukvård,lagen om datasekretess, lagen om patientens ställning och rättigheter,lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, läke-medelsverkets specialdirektiv samt internationella bestämmelser förden tandtekniska branschen, t.ex. om aktivt implanterande och medi-cinsk apparatur)

• kunna arbeta inom servicesystemet för munhälsovård och känna dessstruktur och serviceformer

• veta vilka yrkesgrupper som arbetar inom den offentliga och privatasektorn för munhälsovård och deras arbetsuppgifter i relation till detegna arbetet

• enligt givna direktiv kunna arbeta som medlem i ett team för munvård• vid behov på ett kundnära sätt kunna sköta kundtjänsten samt

telefonkontakterna på tandlaboratoriet• från utifrån erhållen feedback kunna utveckla sina färdigheter i kom-

munikativ kompetens och sin yrkesskicklighet genom att utnyttjaolika källor (datateknik, elektronisk kommunikation, litteratur, fack-tidskrifter) för informationssökning

• i situationer som gäller den egna branschen förutom på sitt modersmålkunna göra sig förstådda på det andra inhemska eller på något främ-mande språk (allmän språkexamen, finska nivå 3, svenska nivå 2)

• enligt givna direktiv och i samarbete med den övriga hälsovårds-personalen kunna upprätthålla och främja mun- och tandhälsan


50

• känna till grunderna för protetisk verksamhet samt grundbegreppeninom munhälsovård och odontologi

• kunna arbeta enligt kvalitetsstandarden för den tandtekniska bran-schen och veta vilka faktorer som har betydelse för en god kvalitet,behöver fortfarande handledning

• kunna arbeta enligt företagets eller den egna arbetsplatsens kvalitets-system

• i arbetet kunna beakta patienttryggheten (bl.a. behandlingsapparatur-ens och protesernas brukssäkerhet), behöver fortfarande ibland hand-ledning

• kunna arbeta enligt miljödirektiven utan att skada miljön• enligt givna direktiv kunna hantera, sortera och förstöra det avfall

som uppstår i arbetet• kunna ge första hjälp på FHJ1-nivå• sköta sin personliga hygien och arbeta så att smittospridning förhin-

dras• på sin arbetsplats följa den hygienkutym som gäller för ett vanligt

och rent tandlaboratorium och kunna utföra sitt arbete på ett aseptisktsätt (inkommande arbeten, produktion, utgående arbeten)

• känna till vilka speciella skyddsåtgärder de vanligaste smittfarligapatientarbetena kräver (HIV, hepatit, tuberkulos)

• kunna följa föreskrifterna för arbetarskydd på arbetsplatsen och rap-portera brister eller problem

• när de handskas med tunga bördor kunna använda rätt lyftteknik samtlyft- och flyttanordningarna på arbetsplatsen

• kunna använda korrekt arbetsklädsel och de skydd som arbetet krä-ver (skyddshandskar, andningsskydd, skyddsglasögon, hörselskydd,hårskydd)

• följa elektricitets- och brandskyddsbestämmelserna på tandlaboratoriet• som regel behärska ergonomiskt riktiga arbetsställningar i sitt arbete.

3.2.2 GRUNDARBETEN VID TILLVERKNING AV TANDPROTESER, 20 SV


Det centrala innehåll som presenteras i det följande beaktas vid bedöm-ningen av det centrala innehållet i alla deluppgifter som gäller tillverk-ning av tandtekniska produkter.

Vid all tandteknisk produktion (grunderna vid tillverkning av tand-proteser, tillverkning av hel- och delproteser, kronor, broar eller tand-regleringsinstrument) skall de studerande känna till patientens andel iden kliniska vården samt, i samarbete med ett yrkesövergripande tand-


51

vårdsteam, ansvarskännande kunna tillverka tekniska komponenter förtandtekniska produkter. De skall i arbetet kunna beakta olika mun-förhållanden samt kundens behov genom att använda sig av sina kun-skaper om hur de problem och följder som felaktig tandställning,funktionsstörningar i bettorganet, felaktigt bett, partiell avsaknad avtänder eller tandlöshet har för människans hälsa som helhet. De stude-rande skall kunna beakta tändernas estetiska inverkan på kundens utse-ende. I samarbete med de andra medlemmarna i arbetsgruppen skall dekunna organisera arbetet så att det är flexibelt, ekonomiskt och av högkvalitet. För att uppnå ett gott arbetsresultat skall de genom initiativ-förmåga och inre företagsamhet ta ansvar för sitt arbete . De skall kunnabedöma och utveckla sina färdigheter i tandteknisk produktion, kun-skaperna i språk samt informationsteknik och nätverkskunnande irelation till den nationella och internationella utvecklingen inom bran-schen. De studerande skall utföra alla arbetsfaser aseptiskt och enligtbestämmelserna för arbetar- och kundtrygghet. De skall kunna arbetaenligt miljösystemen utan att skada miljön. De skall känna till och kunnafölja innehållet i de lagar och avtal om miljön som gäller för arbets-tagare och -givare på arbetsplatsen. De skall kunna redogöra för vilkaverkningar utsläppen från processen har på miljön och de viktigastemetoderna för att minska dem. De studerande skall enligt givna direktivkunna hantera, sortera och förstöra det avfall som uppkommer i derasarbete, varvid de skall känna till principerna och märkningarna för åter-vinning och problemavfall. De måste kunna rengöra, desinficera, packaoch registrera arbeten som inkommer till eller levereras från tand-laboratoriet. De studerande skall kunna sköta om sin egen och arbets-miljöns ordning och renlighet. För att kunna följa och förstå den inter-nationella utvecklingen inom tandtekniken samt materialens ochapparaternas bruksanvisningar skall de kunna läsa och förstå facklittera-tur på åtminstone ett främmande språk.


arbetet på patientmottagningen och tandlaboratoriet.

De studerande skall kunna utföra normal desinfektion och rengöring avde avtryck som kommer till tandlaboratoriet. De skall känna till farligasmittokällor (hepatit, tuberkulos, HIV) och varningsmärkningen för demsamt kunna arbeta och skydda sig på det sätt situationen kräver. Deskall känna till den kemiska och fysikaliska strukturen hos de materialsom används för avtryck, materialens mekaniska toleransgräns och derasreaktioner efter att avtrycken tagits. För att avtrycket varken skall skadaseller förlora sin form skall de studerande känna till den optimala metodenför bearbetning av de material som används till avtryck.


52

� Centralt innehåll:hantering av avtryck.

De studerande skall kunna blanda och gjuta en tät gipsblandning iavtrycken och känna till industriell framställning av och den kemisk-fysikaliska strukturen hos gips. De skall veta vilka egenskaper, meka-nisk struktur, slitstyrka, hårdhet och användningsområde den gips (form-gips, hårdgips, specialhård gips) har som används inom tandbranschen.De studerande skall kunna välja rätt gipskvalitet för varje användnings-ändamål, känna till proportionerna mellan gips och vatten, kunna blandadem enligt olika metoder och veta när gjutningen skall genomföras. Deskall enligt anvisningar och krav kunna tillverka gipsmodellens sockel(primär- och sekundärmodell). De studerande skall beakta arbetarskyddetoch kunna använda de handredskap och apparater som behövs för atttillverka en gipsmodell (gipsredskap, vibrator, slipsten för gips) samtvid behov kunna reparera dem.

� Centralt innehåll:tillverkning av gipsmodell.

I enlighet med de krav som varje delsektor inom protetiken ställer skallde studerande kunna utföra förarbetena för att tillverka en individuellavtryckssked (kanternas konturer, underskärsslipningar, isoleringar). Deskall känna de material som används vid skedtillverkningen ( sked-akryl,ljushärdande akrylat), deras kemisk -fysikaliska struktur och egenska-per, riskerna för hälsan och skyddsmetoderna. De studerande skall, ienlighet med beställningen och de material och metoder som används,genom rätt bearbetning av materialen kunna tillverka individuellaavtrycksskedar för protetikens olika delsektorer. Vid tillverkningen skallde studerande använda sig av sina kunskaper i anatomi och fysiologioch de genomsnittsvärden biometrin ger för hur området kring munnenär uppbyggt. Utifrån arbetarskyddet skall de kunna använda och under-hålla de handredskap och apparater som behövs i arbetet (redskap föratt blanda och härda akryl, mikromotor, olika fräsare och finputsnings-instrument). De studerande skall kunna använda korrekt skyddsutrust-ning (skyddshandskar, skyddsglasögon, andningsskydd, punktutsug,avdunstningsskåp).


tillverkning av individuella avtrycksskedar.


53

De studerande skall, enligt de krav som varje delsektor inom protetikenställer, kunna utföra förarbetena för att tillverka modeller (underskärs-slipningar, isoleringar). De skall känna de material som används tillmodellerna (sked-akryl, ljushärdande akrylat, schellack och vax), ma-terialens kemisk -fysikaliska och mekaniska struktur, villkor och egen-skaper samt eventuella risker för hälsan och behövliga skyddsåtgärder.I sitt arbete skall de kunna välja och använda de material som enligtbruksanvisningarna lämpar sig för ändamålet och håller tillräckligt högstandard samt kunna planera och beräkna materialåtgången vid grund-arbetena för protestillverkningen. De studerande skall, i enlighet medbeställningen och de metoder som är i bruk, kunna tillverka modellerför olika delsektorer inom protetiken. Vid tillverkningen skall de stude-rande använda sig av sina kunskaper i anatomi och fysiologi och degenomsnittsvärden biometrin ger för hur området kring munnen är upp-byggt. De studerande skall kunna använda och underhålla de handred-skap och apparater som används i arbetet (redskap och apparater för attblanda och härda akryl, mikromotor, olika slags fräsare och finputsnings-instrument, vaxningsredskap och bunsenbrännare). I sitt arbete skall dekunna beakta arbetarskyddet, bruksanvisningarna, läkemedelsverketsdirektiv, författningarna om produkt- och patienttrygghet samt kunnaarbeta på ett miljövänligt sätt. De studerande skall kunna använda denskyddsutrustning som arbetet kräver (skyddshandskar, skyddsglasögon,andningsskydd, punktutsug, avdunstningsskåp) De skall kunna motiverasina val samt, utifrån principen om livslångt lärande, bedöma ochutveckla sin yrkesskicklighet i att tillverka tandproteser. För att kunnafölja med och ha ett begrepp om den internationella utvecklingen inomtandtekniken samt för att kunna läsa bruksanvisningar för material ochapparater skall de studerande kunna läsa och förstå facklitteratur på främ-mande språk

� Centralt innehåll:tillverkning av modeller.


De studerande skall• kunna utföra dagligt, normalt samarbete med ett yrkesövergripande

tandvårdsteam• för att uppnå ett gott arbetsresultat kunna utifrån erhållen feedback

ta ansvar för det egna arbetet inom protetikens alla delsektorer• kunna utföra normal desinfektion och rengöring av de avtryck som

kommer till tandlaboratoriet


54

• känna till de vanligaste farliga smittokällorna (hepatit, tuberkulos,HIV) samt varningsmärkningen för dem samt med handledning kunnaarbeta och skydda sig enligt behov

• känna till de vanligaste avtrycksmaterialens (alginat, silikon) reak-tioner efter att avtrycket tagits samt kunna bearbeta det så att avtrycketvarken skadas eller förlorar sin form.

• kunna redogöra för egenskaper, slitstyrka, hårdhet och användnings-område för den gips (formgips, hårdgips, specialhård gips) som an-vänds inom tandbranschen.

• kunna välja rätt gipskvalitet för varje användningsändamål, kännatill proportionerna mellan gips och vatten, kunna blanda dem enligtolika metoder och veta när gjutningen skall genomföras.

• enligt anvisningar och krav kunna tillverka gipsmodellens sockel(primär- och sekundärmodell).

• kunna använda de handredskap och apparater som behövs för atttillverka en gipsmodell (gipsredskap, vibrator, slipsten för gips).

• med handledning kunna utföra förarbetena vid tillverkningen av in-dividuella avtrycksskedar och modeller (kanternas konturer, under-skärsslipningar, isoleringar) enligt de krav som varje delsektor inomprotetiken ställer

• kunna redogöra för egenskaperna hos de material som används tillskedar och modeller (sked- och ljushärdande akryl, schellack samtvax)

• enligt bruksanvisningen kunna använda material som håller tillräck-ligt hög standard och är lämpade för ändamålet

• kunna använda den skyddsutrustning som tillverkningen kräver(skyddshandskar, skyddsglasögon, andningsskydd, punktutsug,avdunstningsskåp)

• kunna använda de handredskap och apparater som behövs vid pro-cessen (redskap och härdningsapparater för akryl, mikromotor, olikaslags fräsare, finputsningsinstrument, vaxningsredskap och bunsen-brännare)

• kunna rengöra och utföra basservice på arbetsredskap, apparater ocharbetsutrymmen

• kunna arbeta enligt arbetsplatsens miljö- och säkerhetsdirektiv och–bestämmelser (el, gas, brand) samt kunna sortera det avfall somuppkommer i arbetet

• kunna läsa och förstå facktidskrifter samt bruksanvisningar för ma-terial och apparater på det andra inhemska eller ett främmande språk(allmänna språkexamina, finska nivå 3, svenska nivå 2)

• utifrån erhållen feedback kunna utveckla sitt eget arbete.


55

3.2.3 TILLVERKNING AV HELPROTESER, 20 SV


De studerande skall känna till strukturen och funktionerna hos de vanlig-aste medelvärdesartikulatorerna och de partiellt reglerbara artikulatorerna(Atomic, Freeplane, Dentatus). De skall förstå sambandet mellanartikulatorn, skallens form och bettorganets funktioner. De skall, enligtanvisningar och markeringar i helprotesmodellerna samt i det förhål-lande till skallens struktur som är utmärkande för varje artikulatortyp,kunna utföra en riktig artikulatorgipsning av arbetsmodellerna. De skallkunna använda de inställningar och funktioner på artikulatorn som be-hövs för att tillverka en helprotes och för att applicera tänder. De stude-rande skall kunna rengöra och underhålla artikulatorerna. De skall kunnabedöma och anpassa gipsnings- och funktionsanvisningarna för arti-kulatorer individuellt till olika helproteser och kunna motivera sinabeslut.


användningen av artikulatorer.

De studerande skall känna till strukturen och övriga särdrag (slitstyrka,hårdhet, form, storlek, färg, fästningsförmåga) hos de material (akryl,komposit, porslin) som vid helprotetik används till proteständer. De skallkunna välja tänder för sitt arbete enligt anvisningarna och vid behovkunna utforma dem på det sätt arbetet kräver. De studerande skall kännatill de biometriska principerna för applicering av tänder och kunna til-lämpa dem individuellt på olika patienter (Angle I, II, III -klasser). Deskall inom de gränser situationen och beställningen medger kunna app-licera en stabil och välbalanserad ocklusion på alla tänders berörings-punkter (vidsträckt artikulationsbalans och trepunktsartikulation). Destuderande skall på individuell nivå kunna använda sig av sina biometri-ska kunskaper i anatomi och fysiologi, bettfysiologi samt morfologi dåde tillverkar tandappliceringar för helproteser. De skall kunna välja ochpå ett tryggt sätt använda de arbetsredskap och material som behövs förtandappliceringen och känna till materialens kemisk -fysikaliska bak-grund samt kunna motivera sina val. De studerande skall kunna rengöraoch underhålla de redskap och utrymmen som används i arbetet. Deskall kunna bedöma och utveckla sina färdigheter i tandapplicering påhelproteser.


tandapplicering.


56

De studerande skall kunna använda sig av sina kunskaper i anatomi föratt i vax utforma och finputsa alveoldelarna för helproteser (alveolensgenerella form, tandhalsar, papiller, juga). De skall känna till och i sittarbete kunna använda sig av sina kunskaper om vaxets kemisk -fysika-liska struktur och reaktioner, olika typer av vax och deras användnings-områden inom tandbranschen. De studerande skall kunna använda ochunderhålla de redskap och apparater som används vid vaxarbetet(vaxknivar, formgivningsknivar, bunsenbrännare). De skall kunna be-döma och utveckla sina färdigheter i vaxarbete och formgivning.

� Centralt innehåll:formgivning av alveoldelar i vax.

De studerande skall självständigt, på en helprotes för över- eller under-käken i vaxstadiet, kunna göra en kyvettgipsning enligt olika metoder(press, injektion eller tappning). De skall kunna öppna, rengöra och för-bereda kyvettformen för plastpressning samt kunna utföra en raderingav AV (alveolaravallens) område. De studerande skall kunna förbereda,pressa och tappa värmepolymeriserande akrylplast i formen och de skallkänna till akrylplastets fysikalisk-kemiska egenskaper och struktur. Deskall enligt anvisningarna kunna skydda sig mot de risker för hälsansom akrylhanteringen medför (bruksanvisningen). De studerande skallbehärska den rätta press- och tappningstekniken för akryl med de vanlig-aste metoderna (press-, injektions- och tappningsmetoder). De skallkänna akrylplastens olika polymeriseringsreaktioner och kunna utföraen sakkunnig polymerisering, så att produkten uppfyller gällandekvalitetskriterier. De studerande skall kunna öppna formen utan att pro-dukten skadas. De skall kunna använda och underhålla de redskap ochapparater som används då formen tillverkas och akrylen polymeriseras(formkyvett, redskap för att blanda akryl, press, polymeriseringskokare)samt bedöma sitt arbete och motivera sina val. De studerande skall kunnavälja och använda de material som processen kräver (formgips, isole-ringsmaterial, akryl) samt kunna motivera sina val utifrån sina kunska-per om materialens och apparaternas kemiska och fysikaliska funktions-principer. De skall arbeta enligt arbetarskyddsbestämmelserna (nödvän-dig skyddsutrustning) och informera om de missförhållanden de obser-verar.


tillverkning och akrylisering av formar.

Efter polymeriseringen skall de studerande kunna finputsa och polerahelproteserna samt känna till de olika metoderna för finputsning- och


57

polering. De skall kunna utföra behövliga slipningar för att reparera felsom har uppkommit på ocklusionen i samband med polymeriseringensamt känna till orsakerna till felen och förstå betydelsen av reparerandeslipning. De studerande skall kunna slipa proteständerna så de verkarnormalt slitna och passar ihop med patientens yttre. De skall känna tillslip- och polermedlens fysikalisk–kemiska egenskaper. De studerandeskall kunna använda de arbetsredskap och apparater (mikromotor, olikafräsare, slip- och polermotor) och de ämnen (pimpsten, polerpastor och-vätskor) som behövs vid slipning och polering och, med beaktande avarbetssäkerheten, kunna utveckla sin yrkesskicklighet. De skall veta hurhelproteserna efter finputsningen desinficeras, packas och avsänds samtkänna till hur försändelser etiketteras.


bearbetning och finputsning.

De studerande skall kunna sköta individuell kundbetjäning i tand-laboratoriet och bedöma förutsättningarna för att reparera en skadadhelprotes. De skall kunna utföra tekniska reparations-, upprustnings-och ändringsarbeten på gamla helproteser (reparera och förstärka enskadad helprotes, komplettera, applicera och ersätta tänder, rebaseringsamt förnyelse av hela bottenmaterialet). Med beaktande av arbetar-skyddet skall de studerande kunna välja och använda de material, ar-betsredskap och apparater som behövs för reparationerna (kemisktpolymeriserande akryl och akrylredskap, rebaseringsformar, olika stöd-trådstänger, polymeriseringskokare). De studerande skall kunna bedömasitt arbete och motivera sina val.


reparations- och ändringsarbeten på helproteser.


De studerande skall• enligt anvisningar och markeringar i modellerna för helproteser kunna

gipsa arbetsmodeller i en medelvärdesartikulator• kunna använda inställningarna och funktionerna på medelvärdes-

artikulatorn• kunna rengöra och underhålla medelvärdesartikulatorer• kunna skilja porslins- och akryltänder från varandra (slitstyrka, hård-

het, fästningsförmåga)• enligt arbetsbeskrivningen kunna välja och utforma proteständer


58

• kunna anpassa appliceringsprinciperna för tänder till de vanligastförekommande fallen (Angle I -klass / idealocklusion)

• inom de gränser situationen och beställningen medger kunna göraen stabil och välbalanserad ocklusion på alla tänders beröringspunk-ter (trepunktsartikulation), behöver ibland handledning

• enligt arbetsbeskrivningen kunna hantera modellvax och av vax ut-forma alveoldelarna till en helprotes (alveolens generella form, tand-halsar, papiller, juga) så att den går att sälja

• på en helprotes i vaxstadiet för över- eller underkäken kunna göra engrundkyvettgipsning

• kunna öppna, rengöra och förbereda kyvettformen för att pressa plast• kunna förbereda och pressa värmepolymeriserande akrylplast i for-

men• kunna polymerisera akryl enligt anvisningarna• kunna öppna formen• enligt givna anvisningar kunna finputsa helprotesen efter polymeri-

sering• med handledning kunna utföra reparerande slipning av fel som upp-

står i ocklusionen i samband med polymerisering• med handledning kunna utföra de vanligaste tekniska reparationerna

och upprustningen av gamla skadade helproteser (reparera skadadhelprotes, komplettera, applicera och ersätta tänder, rebasering)

• kunna välja och använda de redskap (gips-, vax- och akrylredskap,fräsare) maskiner (mikromotor, bunsenbrännare, press, polymeri-seringskokare, apparat för vaxborttagning, poleringsmotor) och ma-terial (gips, vax, specialmedel, akryl, slip- och poleringsmedel) somoftast behövs för att tillverka och reparera helproteser

• kunna följa arbetarskyddsbestämmelserna på arbetsplatsen (brand,el, gas) samt kunna påbörja släckningsarbetet

• behärska en ergonomiskt riktig lyftteknik• kunna använda den skyddsutrustning som arbetarskyddet kräver• kunna rengöra de redskap, apparater samt utrymmen som de har an-

vänt för att tillverka helproteser• kunna sortera det avfall som uppstår vid tillverkningen• utifrån erhållen feedback kunna utveckla sin yrkesskicklighet vid

tillverkningen av helproteser.


59

3.2.4 TILLVERKNING AV DELPROTESER, 27 SV


De studerande skall känna till strukturen och funktionerna hos de vanlig-aste, partiellt reglerbara medelvärdesartikulatorerna inom delprotetiken.De skall, enligt de hänvisningar och anteckningar som gjorts i delprotes-modellerna och med beaktande av patientens egna tänder samt det förvarje artikulatortyp specifika förhållandet till skallen, kunna utföra arti-kulatorgipsning. De studerande skall kunna använda de av artikulatornsinställningar och funktioner som behövs för att tillverka en delprotesoch för att applicera tänder. De skall kunna bedöma och anpassaartikulatorns gipsnings- och bruksanvisningarna individuellt från falltill fall och kunna motivera sina val. De studerande skall kunna rengöraoch underhålla artikulatorerna.


användningen av artikulatorer.

De studerande skall känna strukturen på de material som inomdelprotetiken används till proteständer (akryl, komposit, porslin) ochmaterialens övriga särdrag (slitstyrka, hårdhet, fästningsförmåga, form,storlek, färg). Enligt givna anvisningar skall de kunna välja tänder försitt arbete och vid behov kunna utforma dem på det sätt arbetet kräver.De studerande skall känna till principerna för hur tänder appliceras ochpå ett individuellt sätt, (form, storlek, färg), kunna tillämpa dem på pa-tientens återstående tänder. De skall, inom de gränser situationen ochbeställningen medger, kunna applicera en stabil och välbalanserad ock-lusion på alla tänders beröringspunkter. Vid tillverkningen av tand-applikationer för delproteser skall de studerande på ett individuellt sättkunna använda sig av sina biometriska kunskaper i anatomi, fysiologi,bettfysiologi samt morfologi. De skall kunna välja och på ett tryggt sättanvända de arbetsredskap och material som behövs i arbetet och kännatill materialens kemisk-fysikaliska bakgrund samt kunna motivera sittval. De studerande skall kunna rengöra och underhålla de redskap ochutrymmen de använder i sitt arbete. De skall kunna bedöma och ut-veckla sina färdigheter i att applicera tänder på delproteser.


tandapplicering.

De studerande skall enligt beställning och anvisningar och genom attanvända sig av sina kunskaper i anatomi kunna utforma och finputsa


60

delprotesernas alveoldelar i vax (alveolens generella form, tandhalsar,papiller, juga), så att de är väl avpassade till patientens återstående tän-der och den omgivande vävnaden. De skall känna till de vax som an-vänds inom tandbranschen, deras kemisk-fysikaliska struktur och egen-skaper samt olika vaxkvaliteter och användningsområden. De stude-rande skall kunna använda, rengöra och underhålla de redskap och ap-parater som används i vaxarbetet (vaxknivar, formgivningsknivar, bun-senbrännare). De skall kunna bedöma och utveckla sina färdigheter ivaxarbete och formgivning.

� Centralt innehåll:utformning av alveoldelar i vax.

De studerande skall självständigt och genom att använda sig av olikametoder (press-, injektions- och tappningsmetoder) kunna görakyvettformgipsning för tänder och klamrar på en delprotes i vaxstadietför över- och underkäken (dubbelsidig gipsning, vallgipsning). De skallkunna öppna, rengöra och förbereda kyvettformen för att pressa ochtappa plast samt utföra en radering av AV-området. De studerande skallkunna förbereda, pressa och tappa akrylplast i formen och kännaakrylplastens fysikalisk-kemiska egenskaper och struktur. De skall enligtanvisningarna kunna skydda sig mot de risker för hälsan som akryl-hanteringen medför (bruksanvisningen). De studerande skall känna tillden rätta pressnings- och tappningstekniken samt kunna göra de struktur-förstärkningar, som kan vara nödvändiga i samband med pressning ochtappning. De skall känna till akrylplastens olika polymeriserings-reaktioner och kunna utföra en sakkunnig polymerisering. De stude-rande skall kunna öppna formen utan att produkten skadas. De skallkunna använda och underhålla de redskap och apparater som användsvid formtillverkningen och polymeriseringen av akryl (formkyvett, red-skap för att blanda akryl, press, polymeriseringskokare) samt kunnabedöma sitt arbete och motivera sina val. De studerande skall kunnavälja och använda de material (formgips, isoleringsmaterial, akryl) somanvänds i processen samt genom att använda sig av sina kunskaper ommaterialens och apparaternas kemiska och fysikaliska egenskaper kunnamotivera sina val. I sitt arbete skall de följa arbetarskyddsbestämmelserna(nödvändig skyddsutrustning) samt informera om de missförhållandende observerar.

� Centralt innehåll:tillverkning och akrylisering av formarna.


61

Efter polymeriseringen skall de studerande kunna finputsa och poleradelproteser med plaststomme och känna till de finputsnings- ochpoleringsmetoder som används. De skall kunna utföra inslipning avdelprotesen på sekundärmodellen. De studerande skall kunna utförabehövliga slipningar av fel som uppkommit i ocklusionen i sambandmed polymeriseringen samt känna orsakerna till felen och inse betydelsenav reparerande slipning. De skall kunna slipa proteständerna så att deverkar normalt slitna och passar ihop med patientens yttre. De stude-rande skall kunna använda de arbetsredskap och apparater som behövsvid slipning och polering (mikromotor, olika fräsare, slip- och polerings-motor) och känna till slip- och poleringsmedlens fysikalisk-kemiskaegenskaper. De skall veta hur delproteserna efter finputsningen rengörs,desinficeras, packas och avsänds samt känna till hur försändelseretiketteras.

� Centralt innehåll:bearbetning och finputsning.

De studerande skall kunna utföra tekniska reparationer, upprustning ochändringsarbeten på gamla proteser (reparera och förstärka skadad protes,komplettera, applicera och ersätta tänder, tillsätta klamrar, rebasering).De skall, med beaktande av arbetarskyddet, kunna välja och använda dematerial, arbetsredskap och apparater som behövs för reparationerna(kemiskt polymeriserande akryl och akrylredskap, rebaseringsformar,stödtråds- och klammertänger, polymeriseringskokare) och de skallkunna bedöma sitt arbete samt motivera sina val.

� Centralt innehåll:reparations- och ändringsarbeten på delproteser.

De studerande skall känna tillverkningsprocessen för delproteser medmetallstomme (tillverkning av eldfast form för massa. vaxgjutning en-ligt anvisningar, tillverkning av eldfast form, förvärmning av formen,smältning av metall och gjutning samt finputsning av den gjutna metall-konstruktionen). De skall kunna använda de material som behövs i pro-cessen och känna deras kemisk-fysikaliska bakgrund och egenskaper(specialhård gips, gjutmassa, agar-agar, silikon, gjutvax, metall för gjut-ning, finputsnings- och poleringsmedel för metall). De studerande skallkänna funktionsprinciperna för och kunna använda de arbetsredskapoch apparater som behövs i processen (duplikator, vaxredskap, för-värmningsugnar, flamsmältnings-, elsmältnings- och gjutapparater förmetall samt övriga gjutmetoder). De skall genom böjning kunna fram-ställa olika klamrar (en-klammer, två-klammer, färdigt gjutna klamrar)


62

för att fästa delprotesen vid de egna tänderna samt stödtrådar som stär-ker strukturen på delproteser med plaststomme. De studerande skallkänna den fysikalisk-kemiska strukturen och egenskaperna för deståltrådarna som används till klamrarna. De skall kunna använda deredskap som behövs för att böja klamrar och stödtrådar. De studerandeskall kunna beakta arbetarskyddet vid de olika tillverkningsfaserna fördelproteser. De skall kunna bedöma och utveckla sina färdigheter imetallarbete.

� Centralt innehåll:metallarbete.


De studerande skall• kunna gipsa arbetsmodeller i medelvärdesartikulatorn enligt de hän-

visningar och anteckningar som gjorts i delprotesmodellen och medbeaktande av patientens egna tänder

• kunna använda inställningarna och funktionerna på medelvärdes-artikulatorn vid tillverkningen av delproteser och kunna rengöra ochunderhålla de använda artikulatorerna

• veta vilka egenskaper (slitstyrka, hårdhet, fästningsförmåga) somuppvisar de största skillnaderna hos de tänder som är i bruk (akryl,komposit, porslin)

• enligt arbetsbeskrivningen kunna välja och utforma proteständer• känna till principerna för tandapplicering och kunna anpassa dem i

relation till patientens återstående tänder, behöver fortfarande hand-ledning

• inom de gränser situationen och beställningen medger med handled-ning kunna göra en stabil och välbalanserad ocklusion på tändernasberöringspunkter

• enligt givna anvisningar kunna utforma och finputsa alveoldelarnaför delproteser i vax (alveolens generella form, tandhalsar, papiller,juga) så de är väl avpassade till patientens återstående tänder och deomgivande vävnaderna och går att sälja

• med handledning kunna göra en delprotetisk kyvettformgipsning förtänder och klamrar på en delprotes i vaxstadiet för över- och under-käken (dubbelsidig gipsning, vallgipsning)

• kunna öppna, rengöra och förbereda kyvettformen för plastpressning• kunna förbereda och pressa akrylplast i kyvettformen• kunna polymerisera akryl enligt anvisningarna• kunna öppna kyvettformen


63

• efter polymeriseringen kunna finputsa och polera delproteser medplaststomme enligt anvisningarna

• kunna utföra de vanligaste tekniska reparations- och underhålls-arbetena på delproteser (reparera skadad protes, komplettera, appli-cera och ersätta tänder, tillsätta klamrar, rebasering), behöver fortfa-rande ibland handledning

• kunna välja och använda de arbetsredskap (gips- och akrylredskap,tänger, fräsare), maskiner (mikromotor, bunsenbrännare, press,polymeriseringskokare, apparat för vaxborttagning, poleringsmotor)och material (gips, vax, specialmedel, akryl, slip- och poleringsmedel)som oftast används vid tillverkning och reparation av delprotesermed plaststomme

• kunna följa arbetarskyddsbestämmelserna på arbetsplatsen (brand-,el-, gas-) samt kunna påbörja släckningsarbetet

• behärska en ergonomiskt riktig lyftteknik• kunna använda den skyddsutrustning som arbetarskyddet kräver• kunna rengöra de redskap, apparater och utrymmen som används

vid tillverkningen av delproteser• kunna sortera det avfall som uppstår vid tillverkningen• utifrån handledning och erhållen feedback kunna utveckla sina egna

färdigheter vid tillverkningen av delproteser• känna tillverkningsprocessen för delproteser med metallstomme (till-

verkning av eldfast modell för massa, vaxgjutning enligt anvisningar,tillverkning av eldfast form, förvärmning av formen, smältning ochgjutning av metall samt finputsning av den gjutna metallkonstruk-tionen) och kunna använda materialen (specialhård gips, gjutmassa,agar-agar, silikon, gjutvax, metall som används vid gjutning,bearbetnings- och poleringsmedel för metall), behöver fortfarandeibland handledning

• med handledning kunna använda de arbetsredskap och apparater(duplikator, vaxredskap, föruppvärmningsugnar, flamsmältnings-,elsmältnings och gjutapparater för metall) som behövs vid proces-sen

• kunna använda de redskap som behövs för böjning och kunna fästagrundklamrar (ocklusalt och kervicalt) vid de återstående tändernasamt stödtrådar för att stärka strukturen på delproteser med plast-stomme

• utifrån handledning och erhållen feedback kunna utveckla sina fär-digheter i metallarbete.


64

3.2.5 TILLVERKNING AV KRON- OCH BROPROTESER, 10 SV


I sitt arbete skall de studerande beakta särdragen i olika arbetsmodellerför kronor och broar och kunna tillverka arbetsmodeller (välja och han-tera material, inrikta och stabilt fastsätta modellstift, bearbeta delarnatill sockeln, såga av pelarna). De skall kunna använda de vanligasteartikulatorerna. De skall, enligt principerna för gipsning av kron- ochbroprotetik, kunna fästa arbetsmodellerna vid artikulatorn.


tillverkning av arbetsmodeller och användning av artikulator.

De studerande skall känna till de olika teknikerna (metall keramisktporslin- och kompositteknik) för att tillverka vaxgjutning till metall-stommar för enskilda kronor och korta broar. De skall kunna välja ma-terial till sitt arbete och känna till den fysikalisk -kemiska bakgrundenoch egenskaperna hos de ämnen som används (olika typer av gjutvax,färdiga gjutningar). De studerande skall känna till bakgrundsfaktorernavid gjutning och den smultna metallens reaktioner samt kunna användasig av den här kunskapen vid dräneringen av vaxprodukten. De skall,med beaktande av arbetarskyddsbestämmelserna, kunna använda dearbetsredskap som behövs för vaxarbete (elkniv, vanliga vaxknivar,vaxfräsverktyg).


vaxarbete på metalldelarna för kronor och broar.

De studerande skall känna till den kemisk-fysikaliska bakgrunden, egen-skaperna samt användningen av gjutmassorna för kron- och broprotetik.De skall kunna utföra de förarbeten som massan kräver (avlägsnaytspänning, täckningsmassa, fodra gjutcylindern) och kunna utföra ensänkning av gjutmassan för vaxgjutningen. För att uppnå ett lyckatresultat av metallgjutningen måste de studerande kunna utföra den fort-satta behandlingen (förvärmning) av gjutmassaformen efter att den harstelnat. De skall kunna smälta metallen vid rätt tidpunkt. De skall kännatill de metallegeringar som används inom kron- och broprotetiken ochkänna materians teoretiska struktur och egenskaper. De studerande skallkunna välja de material som bäst passar för deras arbete och kunnamotivera sina val. De studerande skall, med beaktande av arbetarskyddet,kunna använda de redskap och apparater som behövs för att tillverka engjutmassaform (vakuum-blandare, vibrator, förvärmningsugnar, appa-


65

rater för flam- och elsmältning samt gjutningscentrifuger). De skall kunnakyla ned och öppna formen utan att skada den gjutna strukturen.


att tillverka en gjutmassaform och gjuta metall.

De studerande skall kunna bearbeta och finputsa stommen inför yt-behandlingen och känna till de anspråk kronans ytmaterial (opak, porslin,komposit, akryl) ställer på finputsningen. De skall kunna löda ihop enbrostomme som har gjutits i flera delar eller brutits av vid provningen,känna till de lödmassor, lödningar och flusser som används och deraskemisk-fysikaliska bakgrund samt teknikerna för påfyllning avytmaterial. Genom att använda sig av sina kunskaper i morfologi ochfärglära skall de, av enbart ytmaterial eller på en metallstomme, kunnatillverka en krona eller en brokonstruktion med bra passform och sommorfologiskt är en exakt kopia av patientens egna tänder. De stude-rande skall kunna använda de redskap och apparater (penslar, porslins-ugnar, polymeriseringskokare, smältapparater för lödning) som behövsvid tillverkningen. De studerande skall kunna finputsa ytmaterialet. Deskall, med beaktande av arbetarskyddet och de speciella kraven vid kron-protetik (dammfria utrymmen), kunna använda, rengöra och underhållade utrymmen, apparater och redskap som behövs för att tillverka ochlöda kronor och broar.

� Centralt innehåll:att bearbeta, löda samt påfylla ytstrukturen på metalldelar för kronoroch broar.


De studerande skall• kunna välja material till och enligt anvisningarna tillverka arbets-

modeller för kronor och broar (fastsättning av modellstiften, bear-beta sockeldelarna, såga pelarna)

• kunna gipsa arbetsmodellerna i medelvärdesartikulatorn• kunna tillverka vaxgjutning till metallstommar för enskilda kronor

och korta broar (2–3 tänder) enligt olika tekniker (metall keramisktporslin och kompositteknik) behöver fortfarande handledning

• kunna välja material för vaxarbeten (olika typer av gjutvax, färdig-gjutning) enligt anvisningar

• kunna dränera vaxprodukten enligt anvisningar• kunna använda de gjutmassor som är allmänna inom kron- och

broprotetiken


66

• kunna utföra de vanligaste förarbetena vid massabehandling (avlägsnaytspänning, fodra gjutcylindern) och kunna utföra sänkning av gjut-massan

• kunna utföra fortsatt behandling (förvärmning) av gjutmassaformenefter att den har stelnat

• känna till reaktionerna hos de vanligaste metallegeringarna inomkron- och broprotetiken vid smältning och gjutning

• kunna välja rätt tidpunkt för att smälta och gjuta metall, behöverfortfarande handledning

• kunna kyla ned och öppna formen på rätt sätt• enligt anvisningar kunna finputsa stommen till en krona eller en kort

bro för påfyllning av ytstrukturen• kunna göra en lödfog mellan två kronor och kunna använda de van-

liga lödmassorna, lödningarna och flusserna• kunna redogöra för egenskaper och skillnader mellan olika ytmaterial

för kronor och broar (porslin, komposit) samt behärska en riktigpåfyllningsteknik, behöver fortfarande handledning

• av enbart ytmaterial eller på en metallstomme kunna tillverka enkrona eller en kort brokonstruktion (2–3 tänder) som är en kopia avpatientens egna tänder och har bra passform

• kunna finputsa ytmaterialet på rätt sätt• enligt anvisningarna på arbetsplatsen kunna använda de redskap

(elknivar, vanliga vaxknivar, vaxfräsverktyg, finputsningsinstrument,formgivningsknivar, penslar, fräsare) och apparater (mikromotor,vakuum-blandare, vibrator, förvärmningsugnar, metallsmältnings-och gjutapparat, porslinsugn, polymeriseringskokare, polerings-motor) som behövs för att tillverka kronor och broar

• kunna rengöra och sköta basunderhållet av de apparater, redskap ochutrymmen som används vid tillverkningen av kronor och broar

• i sitt arbete följa arbetar- och miljöskyddsbestämmelserna på arbets-platsen

• utifrån erhållen feedback kunna utveckla sina färdigheter i tillverk-ningen av kronor och broar.

3.2.6 TILLVERKNING AV TANDREGLERINGS- OCH BETTFYSIOLOGISK APPARATUR, 10 SV


I sitt arbete skall de studerande beakta de särdrag som anknyter till arbets-och arkiveringsmodellerna inom ortodontin (parslipning, ytbehandling,skärslipning av ringar) och kunna tillverka arbetsmodeller samt par-


67

slipade arkiveringsmodeller. De skall kunna välja rätt material för varjemodelltyp och kunna handskas med materialen samt motivera sina val.

De studerande skall känna till den fysikalisk-kemiska bakgrundenoch egenskaperna hos de material som används (hård och specialhårdgips, plastförstärkt gips) och kunna använda sig av sina kunskaper iarbetet. De skall genom att använda sig av individuella bettindex kunnautföra ockludator- och artikulatorgipsningar på ortodonti- och bett-fysiologiska arbetsmodeller.

� Centralt innehåll:tillverkning av gipsmodeller och användning av artikulator.

De studerande skall kunna tillverka, böja, löda och svetsa de klamrar,fjädrar, bågar och stöd- samt fogkonstruktioner (Adamstänger, flytt-fjädrar, labialbågar med nödvändiga krokar, nackdrag, öglor, skjutmått,utvidgningsfjädrar och –lås, ringar, tuber, bracketter, krokar) som an-vänds vid avtagbar och fastsittande tandreglerings och bettfysiologiskapparatur (Schwartz-platta, aktivator, retentionsapparat bi- och quad-helix, snabbvidgande apparat, bettskenor). Vid tillverkningen skall dekunna använda sig av sina kunskaper om hur fel i tanduppsättningeneller ocklusionen samt malocklusion uppkommer och om orsakerna tillfunktionsstörningar i bettorganet och behandlingen av dem. Vid till-verkningen av olika delar till behandlingsapparaturen skall de stude-rande kunna beakta deras funktionsförmåga och bekvämlighet ur kun-dens synvinkel och använda sig av kunskaperna om delarnas tekniskaoch mekaniska funktionsprinciper och om bettorganets anatomi, tän-dernas morfologi samt om bettfysiologin. De skall känna till den teore-tiska bakgrunden och egenskaperna för de material som används tillmetalltrådar och färdiga delar vid den tandtekniska tillverkningen inomortodontin samt kunna använda sig av sina kunskaper då de böjer, lödereller svetsar ihop trådar samt andra delar av behandlingsapparaturen.De studerande skall känna till de tänger som oftast används vid böjningoch kunna använda dem utan att trådarna skadas (Adams-, angle-, ränn-,trenäbbs-, fjäder-, flattänger). De skall kunna löda och svetsa ihop trå-dar och färdiga delar (ringar, tuber, bracketter, krokar, knoppar) ochmed beaktande av arbetarskyddet kunna använda de redskap och appa-rater som behövs för det (lödbrännare, punktsvets). De skall känna defysikalisk-kemiska egenskaperna hos lödningar och flusser som användsi bettfysiologisk apparatur. De studerande skall kunna finputsa, poleraoch rengöra de böjda trådarna och lödfogarna. Vid tillverkningen avmetalldelar till behandlingsapparaturen skall de följa arbetar- och patient-säkerheten.


68

� Centralt innehåll:tillverkning av metalldelar till behandlingsapparaturen.

De studerande skall kunna tillverka den plastdel som förenar tråddelarnai behandlingsapparaturen för tandreglering och den helt i akryl tillver-kade tandreglerings- eller bettfysiologiska behandlingsapparaturen(Schwartz-platta, retentionsapparat, aktivator, bettskenor). De skallkänna till akryliseringsmetoderna (kyvetteknik och olika påfyllnings-teknik) och kunna använda de material och apparater som behövs förakrylisering (polymeriseringskokare, tryckkärl, ljushärdare) samt kunnabedöma sitt arbete och motivera sina val. De studerande skall kunnafinputsa behandlingsapparaturens plastdelar och använda finputsnings-redskap (mikromotor, fräsare, slip- och poleringsmotor). Vid tillverkningoch finputsning skall de kunna beakta de specialfordringar användningenav behandlingsapparaturen ställer (rengöring, hållbarhet samt belast-ning av tanduppsättningen). I sitt arbete skall de beakta patienttrygghetenoch handla enligt arbetarskyddsbestämmelserna (skyddsutrustning vidakrylarbete, skyddsglasögon) samt informera om de missförhållandende observerar.

� Centralt innehåll:tillverkning av plastdelar till behandlingsapparaturen.

De studerande skall kunna utföra reparationer, upprustnings- ochändringsarbeten på tandreglerings- och bettfysiologisk apparatur (repa-rera skadade plastdelar, komplettera och förnya klamrar och fjädrar,reparerande lödning och svetsning, ökning av bitvall). De skall kunnavälja och använda material (kemiskt polymeriserande akryl, ortodontisktråd), arbetsredskap och apparater (akrylredskap, olika stödtrådar ochklammertänger, polymeriseringskokare, löd- och svetsaggregat) för re-parationerna. De skall med beaktande av arbetarskyddet och patient-tryggheten kunna bedöma sitt arbete samt motivera sina val.


reparationer och ändringsarbeten på behandlingsapparaturen.


De studerande skall• kunna tillverka ortodontiska och bettfysiologiska arbetsmodeller samt

parslipade arkiveringsmodeller enligt anvisningarna• för varje modelltyp kunna välja rätt material och kunna hantera ma-

terialen


69

• med hjälp av bettindex kunna utföra ockludator- och medelvärdes-artikulatorgipsning på arbetsmodellerna

• kunna böja, löda och svetsa de i behandlingsapparaturen oftast an-vända klamrarna, fjädrarna och bågarna (Adamsklamrar, flyttnings-fjädrar, labialbåge)

• enligt anvisningarna vid tillverkningen av olika delar kunna beaktabehandlingsapparaturens ändamålsenlighet, användarvänlighet ochtrygghet ur kundens synvinkel

• känna till egenskaperna hos de metalltrådar och instrumentdelar somoftast används inom ortodontin (härdning, smidbarhet) och beaktadem vid böjning, lödning och svetsning

• kunna använda de redskap och apparater som behövs vid lödning(lödbrännare, punktsvets)

• kunna finputsa de böjda trådarna samt löd- och svetsfogarna• känna till vilka tänger som oftast används vid böjning och kunna

använda dem (Adams-, angel-, ränn-, trenäbbs-, flattänger)• kunna tillverka den plastdel som förenar tråddelarna i behandlings-

apparaturen för tandreglering och den vanligaste helt i akryl gjorda tand-reglerings- eller bettfysiologiska behandlingsapparaturen (Schwartz-platta, retentionsapparat, aktivator, bettskenor), behöver fortfarandehandledning

• känna till de vanligaste arbetssätten och metoderna (påfyllnings-teknik) vid tillverkningen av akryldelar och kunna använda de mate-rial och apparater som behövs vid processen

• kunna använda den skyddsutrustning som behövs vid akrylarbete• kunna finputsa behandlingsapparaturens akryldelar enligt anvisningarna• kunna utföra de vanligaste tekniska reparationerna och upprustningen

(reparera skadade plastdelar, komplettera och förnya klamrar ochfjädrar) på behandlingsapparatur för tandreglering och bettfysiologi

• kunna välja och använda de material, arbetsredskap och apparatersom behövs för reparationerna (kemiskt polymeriserande akryl ochakrylredskap, olika stödtråds- och klammertänger, polymeriserings-kokare)

• kunna utföra basunderhåll och rengöra arbetsredskap, maskiner ochutrymmen

• kunna sortera det avfall som uppstår vid arbetet enligt miljö-bestämmelserna på arbetsplatsen

• utifrån erhållen feedback kunna utveckla sina färdigheter i tillverk-ning av tandreglerings- och bettfysiologisk apparatur.


70

3.2.7 ARBETE PÅ MOTTAGNING, 10 SV


De studerande skall kunna sköta den primära verksamhetsberedskapenpå tandläkares och specialtandtekniker mottagning (vårdenhet och öv-rig utrustning; mikromotor, turbiner, kompressor, sugmotor, härdare,blandare). De skall kunna rengöra vårdenheten och utrustningen samtta ansvar för rengöring och desinficering av instrumenten samt kunnasamarbeta med instrumentservicen. De studerande skall kunna beaktapatient- och arbetarskyddet i sitt arbete. De skall kunna främja patientensoch den övriga personalens arbetsmiljö och hålla den ren, snygg ochtrivsam. De skall kunna beställa material och instrument, ta emot ochlagra varor samt sköta transporter i samband med det. De studerandeskall kunna arbeta enligt de säkerhetsplaner och -avtal som gäller påmottagningen (t.ex. första hjälpen, brand- och räddningsplan).

� Centralt innehåll:beredskap och aseptik på patientmottagningen.

På mottagningen skall de studerande visa företagaranda och initiativ-förmåga. De skall kunna ge kunderna individuell handledning i att sökavård och kunna ge råd till kunderna och deras närstående. De skall kunnasköta tidsbeställningen på tandläkares eller specialtandteknikers mot-tagning. De skall kunna sköta rutinarbete vid dokumentering, fakture-ring, arkivering och telefonservice. De skall kunna arbeta i jämställdinteraktion med kunder som har en annan kulturbakgrund, med derasanhöriga och sina kolleger. De studerande skall behärska provokativakundsituationer och vara beredd på våldssituationer. I sitt arbete skallde kunna tala det andra inhemska språket. De studerande skall kunnaarbeta som medlemmar i ett vårdteam och kunna samarbeta med denövrig vårdpersonalen. De skall kunna be om och ta emot handledningoch feedback samt använda sig av dem för att utveckla sin yrkesskicklig-het.

� Centralt innehåll:kundservice och vårdpersonalens samarbete.

De studerande skall kunna främja munhälsan genom att handledapatienten och hans anhöriga. De skall kunna rengöra och instruera ianvändningen av avtagbara proteser och tandreglerings- och bett-fysiologisk apparatur samt kunna lägga märke till behov av reparationeller fortsatt vård. Vid sin handledning skall de kunna dra nytta av skrift-


71

ligt material och åskådningsmaterial. De skall, genom såväl inre somyttre bedömning, kunna försöka få feedback på den givna handledningenoch utifrån den kunna förändra och utveckla sitt arbete.

� Centralt innehåll:hälsofostran för att upprätthålla och främja munhälsan.


De studerande skall• kunna öppna och stänga vårdenheten (el-, vatten och trycklufts-

anslutningar)• kunna ta ansvar för att vårdenheten är i snyggt skick• kunna rengöra utrustningen på vårdenheten och leverera instrumen-

ten till instrumentservice• kunna ta emot och lagra vårdmaterial och -instrument• kunna arbeta utan att riskera patient- och arbetssäkerheten• kunna sköta tidsbeställningen på mottagningen enligt givna direktiv• uppträda vänligt och artigt• kunna sköta tidsbeställningar på finska (allmän språkexamen, fin-

ska nivå 3, svenska nivå 2)• följa arbetstiderna och de gemensamma reglerna på arbetsplatsen• kunna instruera patienten/kunden i rengöringen av avtagbara pro-

teser, tandreglerings- och bettfysiologisk apparatur• kunna ta emot feedback och förändra sina arbetsmetoder utifrån den.

3.2.8 ÖVRIGA VALFRIA STUDIER, 10 SV

I läroplanen som godkänns av utbildningsanordnaren kan som valfriastudier i de yrkesinriktade studierna ingå också andra än de studiehelhetersom nämns i punkterna 3.2.5–3.2.7. Det kan vara frågan om studier ienlighet med arbetslivets regionala och lokala behov, andra studier somfördjupar eller vidgar yrkesstudierna, gemensamma studier ellergymnasiestudier.

Dessa studiers omfattning kan vara högst 10 studieveckor i examen.


72

3.3 VALFRIA STUDIER – MÅL, CENTRALT INNEHÅLL OCH BEDÖMNING

De studerande skall i sina studier innefatta 10 studieveckor valfria studierför vilka mål, centralt innehåll och bedömning en individuell studieplanskall uppgöras. De valfria studierna kan utgöras av yrkesstudier ellergemensamma studier från det egna utbildningsområdet eller något annatområde, studier som förbereder för fortsatta studier eller för avläggandeav studentexamen, arbetserfarenhet eller handledda fritidsintressen somfrämjar de allmänna och yrkesinriktade syftena med utbildningen samtde studerandes personlighetsutveckling.

3.4 MÅL FÖR STUDIEHANDLEDNINGEN

I studierna skall ingå 1,5 studieveckor studiehandledning. Studiehandled-ningens mål skall vara att den studerande kan fungera inom läroanstalt-ens gemenskap och kan planera sina studier och engagera sig i dem,dvs. känna till studierna och valfriheten i examen. Studerandena skallkunna följa med sina studieprestationer och be om stöd för planeringenav studierna. De skall kunna skaffa hjälp vid eventuella svårigheter medstudierna samt söka arbete eller en studieplats även utomlands.

3.5 LÄRDOMSPROVET – MÅL OCH BEDÖMNING

I studierna ingår ett lärdomsprov, vars omfattning är minst två studie-veckor. De studerande skall kunna utarbeta ett lärdomsprov, som kanbestå av en uppgiftshelhet som sammanfattar studierna eller som visarspecialkunnande inom ett delområde av examen. Det kan vara fråganom ett skriftligt arbete, ett multimedie- eller hypermediearbete, en ut-redning, ett projektarbete eller en produkt. Lärdomsprovet skall upp-fylla målen i examen.

De studerande skall kunna planera lärdomsprovet i enlighet med egetintresse och egen yrkesinriktning. Då de utarbetar lärdomsprovet skallde kunna arbeta självständigt, logiskt och systematiskt. De skall kunnaskaffa fram information som de behöver för lärdomsprovet ur olika käl-lor och förhålla sig kritiskt till den information de får. De skall kunnaförena kunnande från olika delområden i examen och använda ända-målsenliga arbetsmetoder. De skall självständigt kunna lösa problemoch bedöma hur lärdomsprovet framskrider samt dess resultat. De skallkunna presentera sitt lärdomsprov både skriftligt och muntligt.

73


De studerande skall• som sitt lärdomsprov utarbeta en uppgiftshelhet som sammanfattar

de grundläggande uppgifterna i branschen eller en uppgiftshelhet urett enskilt delområde

• med handledning kunna planera sitt lärdomsprov• med handledning skaffa information ur de viktigaste källorna• med handledning kunna välja ändamålsenliga arbetsmetoder för

lärdomsprovet• vid behov kunna be om hjälp för att lösa problem i samband med

lärdomsprovet• kunna bedöma resultatet av lärdomsprovet• kunna presentera lärdomsprovet.

74

BEDÖMNING AV DE STUDERANDE4

4.1 SYFTE OCH GENOMFÖRANDE

1 SYFTET OCH MÅLET MED BEDÖMNINGEN

Utöver vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/98, 25 §)skall bedömningen förstärka utvecklingen av de studerandes jaguppfatt-ning och tillväxt som yrkesmänniskor. Härvid grundar sig bedömningenpå de studerandes självvärdering och på utvärderingssamtal som försmellan de studerande och lärarna. Vid inlärning i arbetet deltar ocksåarbetsplatsutbildarna i utvärderingssamtal.

Bedömningen skall utom att handleda de studerande också ge infor-mation om deras kunnande till lärarna och arbetsgivarna samt utgöraunderlag för ansökan till fortsatta studier.

2 GENOMFÖRANDE AV BEDÖMNINGEN

Utöver vad som bestäms i förordningen om yrkesutbildning (F 811/98,10 §, 11 §) skall de studerande bedömas kvalitativt genom att deraskunnande jämförs med målen för respektive studiehelhet och med debedömningskriterier som är baserade på målen. Strävan att uppnå målenför studiehelheterna skall stödas genom bedömning av olika studie-perioder. Vitsorden för studiehelheter bör ges med tonvikt på de stude-randes kunnande i slutskedet. De studerandes kunnande skall påvisas.Bedömningsresultaten från olika avsnitt i studierna kan inte mekaniskträknas ihop, delas eller betonas.

Bedömningsmetoderna skall väljas så att de mäter hur de uppställdamålen har nåtts, lämpar sig för de studiemetoder som har använts ochstöder de studerandes inlärning. Eftersom de studerande kan visa sittkunnande på olika sätt, skall de också kunna påvisa sitt kunnande påannat sätt än enbart i skrift. Speciellt när det gäller handikapp, sjukdo-mar och därmed jämförbara lässvårigheter, t.ex. läs- och skrivsvårig-heter, måste bedömningsmetoden anpassas efter respektive studerandesproblem.

Alla studerande och alla som deltar i bedömningen skall innanstudierna inleds informeras om bedömningsprinciperna och deras

75

tillämpning, bl.a. om syften och mål, om vitsordsbildningen, vitsords-skalan och kravnivåerna, om möjligheterna till omtagning och de villkorsom måste uppfyllas för att kunna avancera i studierna, om bedöm-ningen av inlärning i arbetet, om korrigering av bedömningen, och be-dömningen av tillgodoräknade studier samt om dokumenteringen avvitsord och om innehållet i studiekort och examensbetyg.

3 VITSORDSGIVNING

Utöver bestämmelserna i förordningen om yrkesutbildning (F 811/98,10 §) gäller att vitsord skall ges för alla studiehelheter som motsvararläroplansgrunderna, också för de andra valfria studierna som ingår i deyrkesinriktade studierna.

När en studerande har studerat i enlighet med 12 § L 630/98, anteck-nas för de ifrågavarande studierna i betyget en hänvisning och i nedrekanten: “Genomfört enligt 12 § L 630/98”.

Om gemensamma studier tilläggsvis har bedrivits i samband med val-fria studier, kan de tas med i bedömningen av de gemensamma studierna.Mängden gemensamma studier överstiger då 20 sv. I anslutning till devalfria studierna nämns studierna med en fotnot: “Fullgjort i sambandmed de gemensamma studierna”.

För de gemensamma studierna (20 sv) som statsrådet beslutat om gesseparata vitsord. De gemensamma studier som ingår i de yrkesinriktadestudiehelheterna skall bedömas som en del av de yrkesinriktade studie-helheterna. I den studerandes studiekort skall dessa studier specificerasmed tanke på tillgodoräknande och fortsatta studier.

En del av en studiehelhet bör kunna godkännas som genomförd ellerräknas till godo också utan vitsord. Då måste man försäkra sig om att destuderande kan ges ett vitsord för ifrågavarande studiehelhet i examens-betyget. Lärdomsprov skall bedömas såsom del av de studiehelheterdär de ingår. För lärdomsprov skall också ett skilt vitsord ges och detskall antecknas i examensbetyget.

Det kunnande som påvisats under perioderna med inlärning i arbetetskall bedömas såsom del av de yrkesinriktade studiehelheter där inlär-ningen i arbetet ingår. På examensbetygen antecknas omfattningen avinlärningen i arbetet men inte vitsorden.

4 TILLGODORÄKNANDE

Utöver bestämmelserna i lagen och förordningen om yrkesutbildning(L 630/ 98, 30 §, F 811/98, 13 §) gäller att man genom tillgodoräknandeav tidigare studier skall undvika överlappningar och förkorta studie-tiden. Vid övergång från en examen till en annan eller från gymnasium

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

76

till yrkesutbildning på andra stadiet skall åtminstone de slutförda gemen-samma studierna och de valfria studierna räknas till godo.

Sommararbete och tidigare arbetserfarenhet skall räknas till godo,om det kunnande som har förvärvats konstateras motsvara läroplans-målen.

Vid läroanstalten skall man kontrollera att studierna motsvarar läro-planen i fråga om mål och centralt innehåll. Vid behov bör överens-stämmelsen påvisas med prov. Tillgodoräknandet skall underlättasgenom att utveckla för ändamålet lämpliga bedömningsmetoder.

När de studerandes tidigare studier eller studier som samtidigt bedrivsvid en annan läroanstalt godkänns att kompensera en full studiehelhetskall det givna vitsordet införas i betyget. Skulle vitsordsskalorna varaolika använder man det omvandlingsschema som finns i kapitel 4.3.Namnet på den läroanstalt som givit vitsordet skall noteras i betyget.Om inget vitsord för ifrågavarande studier har givits, bör en bedömninggöras.

5 FÖRNYANDE AV STUDIEPRESTATIONER

Beträffande möjlighet att ta om prestationer och höja vitsord gäller vadsom sägs i förordningen om yrkesutbildning (F 811/98, 12 §).

6 RÄTTELSE AV BEDÖMNING

Beträffande rättelse av bedömning gäller vad som sägs i förordningenom yrkesutbildning (F 811/98, 15 §).

4.2 FÖREMÅL OCH KRITERIER FÖR BEDÖMNINGEN

Föremålen och kriterierna för bedömning skall härledas från de målsom anges i läroplans- och examensgrunderna. Föremålen för bedöm-ningen är de gemensamma betoningarna och den för alla branscher ge-mensamma baskompetensen, behärskandet av arbetsmetoder, redskap,material och arbetsprocesser samt arbetssäkerheten och den kunskapsom ligger till grund för arbetet.

I det följande definieras kunnande på nivåerna nöjaktiga, god ochberömlig och på basis av dem fastställer läroanstalterna bedömnings-kriterierna för studiehelheterna.

Nöjaktiga:De studerande skall kunna sysselsätta sig inom det yrkesområde sommotsvarar examen och sköta uppgifter som motsvarar utbildnings-

77

programmet, oavsett smärre brister i skickligheten och kunskaperna.De studerande skall kunna använda de vanligaste arbetsmetoderna,arbetsredskapen och materialen och behärska de grundläggandearbetsuppgifterna i tandteknik. De studerande skall kunna fungera imiljöer och situationer de är bekanta med. De skall kunna tillämpa in-hämtade färdigheter och för arbetet relevanta kunskaper i inövade, oftaåterkommande situationer. De skall under handledning kunna söka framvetande som gäller arbetet och kunna begripligt återge det muntligt ellerskriftligt. De skall kunna utföra de uppgifter de tilldelats och bedömasig själva och sitt arbete. De studerande skall iaktta arbetstider, säker-hetsföreskrifter och andra anvisningar och överenskommelser samt råd-göra om avsteg från dessa.

Goda:

De studerande skall kunna använda tandteknikens arbetsmetoder, arbets-redskap och material. De kan sköta de centrala uppgifterna i branschen.De studerande skall reda sig i olika slags situationer och grupper ochtillämpa sina färdigheter och för arbetet relevanta kunskaper i nyasituationer. De skall kunna klassificera, jämföra och organisera inhämtatvetande och bearbeta det så att det är användbart. De studerande skallkunna gestalta sitt arbete som en helhet och också beakta arbetsplatsensspeciella behov. De skall tillämpa gällande regler och anvisningar i olikasituationer och iaktta föreskrifterna om säkerhet i arbetet. De stude-rande skall självständigt kunna utföra arbetsuppgifter som de tilldelatsoch kunna utvärdera sig själva och sitt arbete mångsidigt. De stude-rande skall kunna bedöma information med avseende på riktighet ochtillförlitlighet.

Berömliga:

De studerande skall kunna välja de för sitt arbete bäst lämpade arbets-metoderna, arbetsredskapen och materialen och använda dem på rättsätt. De skall kunna utvärdera och vidareutveckla sitt arbetssätt. De skallagera aktivt och konstruktivt i olika situationer och i samverkan medolika grupper. De studerande skall finna nya problemlösningar och klaraupp konfliktsituationer. De studerande bör självständigt kunna utföraockså andra än förelagda uppgifter. De skall kunna utveckla sitt arbete,sin arbetsmiljö och säkerheten i arbetet samt mångsidigt bedöma sigsjälva och utveckla sin beredskap att verka under förändrade förhållan-den. De studerande skall kunna bedöma inhämtad information vad gällerdess riktighet och tillförlitlighet. De skall kunna klassificera, jämföraoch organisera sitt vetande, bearbeta det för användning och dra slut-ledningar av det. De skall kunna gradera frågor i angelägenhetsordning,göra upp planer och begrunda effekterna av olika alternativ för att kunna


78

välja det lämpligaste i respektive fall. De studerande skall i sin verk-samhet kunna beakta arbetsplatsens specialbehov. De skall kunna sesitt arbete som en del av den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsenoch i hela dess verksamhetsmiljö.

4.3 VITSORDSSKALA OCH OMVANDLING AV VITSORD

1 VITSORDSSKALAN

Beträffande vitsordsskalan gäller vad som bestäms i förordningen omyrkesutbildning (F 811/98, 10 §).

2 OMVANDLING AV VITSORD

De studerande skall bedömas enligt bedömningspraxis vid den läro-anstalt där studieprogrammet eller delar av detta genomförs. Omläroanstalternas vitsordsskalor är olika, skall den läroanstalt som tillgodo-räknar studierna omvandla vitsorden och avgöra motsvarighetsfrågantill de studerandes fördel. Vitsord bör omvandlas enligt följande:

Gymnasiets vitsordsskala Yrkesläroanstaltens Skala(5–10) vitsordsskala (1–5) (1–3)

utmärkta 10 berömliga 5 3

berömliga 9 berömliga 5 3

goda 8 goda 4 2

nöjaktiga 7 goda 3 2

försvarliga 6 nöjaktiga 2 1

hjälpliga 5 nöjaktiga 1 1

4.4 YRKESPROV

Om yrkesproven ges separata föreskrifter.

4.5 BETYG

1 EXAMENSBETYG

Examensbetyget är ett officiellt dokument, vars innehåll skall motsvaragrunderna för läroplanen eller grunderna för fristående examen.

79

Examensbetyg ges i enlighet med bestämmelserna i förordningen omyrkesutbildning (F 811/98, 13 §).

Vid läroavtalsutbildning som har ordnats enligt läroplansgrundernaskall examensbetyg ges, när den studerande har genomfört de studiersom hör till examen med godkänt resultat.

Examensbetyg som motsvarar läroplansgrunderna skall innehålla föl-jande uppgifter:• namnet på utbildningsanordnaren eller läroanstalten som beviljar

betyget• den studerandes namn och personbeteckning• namnet på den avlagda grundexamen och dess omfattning 120 sv/3 år• namnet på det avlagda utbildningsprogrammet• examensbenämning• de genomförda studierna, deras omfattning och vitsorden för dem• lärdomsprovet som ingått i studieveckorna, dess omfattning, namn

och vitsord• inlärning i arbetet som ingått i studierna, dess omfattning samt verk-

samhetsområde eller omfattande uppgifter (högst två rader)• datum och underskrifter• stämpel.

På baksidan eller tilläggsbladet• kontaktinformation om utbildningsanordnaren eller läroanstalten som

beviljar betyget• utbildningsanordnarens eller läroanstaltens namn, om det inte nämnts

ovan• tillståndet att ordna utbildning som undervisningsministeriet beviljat• lagstiftning som utbildningen grundar sig på• notis om att utbildningen har genomförts i enlighet med de läroplans-

grunder som Utbildningsstyrelsen godkänt• grundutbildningskrav och den nationella examensnivån• examensnivå enligt EG-klassificeringen• behörighet för fortsatta studier som utbildningen medför• definition av omfattningen av examen, studieår och studievecka• vitsordsskala• de specialbestämmelser som hör till utövandet av yrket.

2 BETYG

Utöver det som sägs om givande av betyg i förordningen om yrkes-utbildning (F 811/98, 13 §) ges de studerande betyg över slutförda studier.I betyget antecknas utöver vitsorden också de studiehelheter som de har


80

deltagit i utan att ha fått godkänt vitsord. I betygen anges dessutom vaderhållandet av examensbetyg förutsätter av de studerande.

3 SKILJEBETYG

Beträffande skiljebetyg gäller vad som bestäms i förordningen om yrkes-utbildning (F 811/98, 13 §).

4.6 BEDÖMNING VID SPECIALUNDERVISNING

Bedömningen av de studerande skall följa samma principer som i andrafall. Eventuella avvikelser från läroplansgrundernas mål med stöd av20 § L 630/98 skall antecknas i betyget. Examensbetyg skall utfärdasäven när examensmålen har anpassats för de studerande. De anpassademålen skall framgå av examensbetyget. Bedömningen skall avpassasefter de anpassade målen, vilket förutsätter att särskilda bedömnings-kriterier uppgörs. Vitsordsskalan skall vara densamma som används iallmänhet. De studerande skall veta att justering av utbildningsmålenkan inverka på möjligheterna till fortsatta studier och framgång i sådanastudier.

Om studierna till väsentliga delar blir ofullständiga ges i stället förexamensbetyg ett betyg över slutförda studier, och i en bilaga uppgesvad de studerande kan bäst.

4.7 BEDÖMNING AV INVANDRARE

Studerande som är invandrare och som tillhör andra särskilda språk-och kulturgrupper skall få sina prestationer bedömda på samma sätt somandra studerande. Kunskaperna och färdigheterna skall bedömas enligtsådana metoder att vitsorden inte påverkas av eventuella brister i språk-kunnandet.

Om svenska eller finska inte är de studerandes modersmål, skallstudierna bedömas enligt målen för svenska/finska som andra språk vidfrämmande modersmål också i det fall att sådan undervisning inte sär-skilt anordnats för de studerande. Om läraren och de studerande är över-ens om att de studerandes kunskap i svenska/finska är på modersmåls-nivå, skall kunnandet bedömas enligt målen för modersmål, svenska/finska. I examensbetyget skall det antecknas enligt vilkendera målsätt-ningen prestationerna har bedömts; skalan bör vara 1–5.

Om de studerande inte har läst finska/svenska som det andra inhemskaspråket, skall det antecknas i betyget vilket språk de i stället har studerat.

81

ÖVRIGA BESTÄMMELSER5

5.1 STUDIEHANDLEDNING

Examen skall innefatta minst 1,5 studieveckor studiehandledning. Dess-utom har varje studerande rätt att få tillräcklig personlig och annanbehövlig studiehandledning i sina studier. Läroanstalten skall specielltägna omsorg åt handledningen av sådana studerande som har studie-svårigheter (t.ex. läs- och skrivsvårigheter), många frånvarodagar ellerproblem i sin livssituation.

Studiehandledningen skall läggas upp så, att de studerande• får tillräcklig information om utbildningen i förväg och medan den

pågår• får kunskap om och erfarenhet av arbetslivet, företagsamheten och

yrkena• får vetskap om och möjligheter till internationella kontakter, studier

och arbete• får hjälp med särskilda problem i sina studier och i sitt liv.

De som har blivit antagna till yrkesutbildning skall få information omexamina, hur de bildas och vad de innehåller samt om studier som vidbehov kan väljas ur andra läroanstalters utbud. De studerande skall stö-das i sina olika val. Individuella studieplaner skall uppgöras för de stude-rande utgående från deras val. När de individuella studieplanerna upp-görs bör man särskilt beakta sådana studerande som under skolåren hafteller vid yrkesutbildningens början har svårigheter i anslutning till sinstudie- eller livssituation.

Hela personalen bör delta i handledningen av de studerande, menhuvudansvaret för planeringen av den vilar på studiehandledaren. Föratt lyckas väl kräver studiehandledningen expertsamarbete inom läro-anstalten, samarbete med de studerande och deras hem, samverkanmellan olika läroanstalter och samarbete med utomstående experter.

Yrkesläroanstalterna skall utveckla sina väglednings- och rekryterings-tjänster i samarbete med arbetskraftsbyråerna och näringslivet samtfrämja de studerandes sysselsättnings- och fortbildningsmöjligheter.

5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER

82

5.2 INLÄRNING I ARBETET

Utöver bestämmelserna i förordningen om yrkesutbildning (F 811/98,5 §) skall följande principer iakttas i fråga om inlärning i arbetet:

Inlärningen i arbetet skall utgöra målinriktade studier med tillhörandehandledning och bedömning. Inlärningsperioderna måste vara så passlånga och mångsidiga att de studerande kan lära sig behärska yrket. Ibörjan av studietiden bör perioderna vara korta, men i senare studie-skeden, när kunskaperna och färdigheterna ökat, så långa som möjligtför att de studerande skall kunna lära sig större helheter och ta ansvarför sina arbetsuppgifter.

Planeringen av inlärning i arbetet skall ske i samverkan med lokalarepresentanter för arbetslivet och med beaktande av arbetslivets regio-nala och lokala behov och möjligheter. Vid läroanstalten skall man be-sluta hur inlärningen i arbetet och inlärningsmålen inordnas i de stude-randes individuella studieplaner. Det skall framgå hur den inlärning somsker vid läroanstalten och den som sker på arbetsplatsen kompletterarvarandra när det gäller att uppnå examensmålen.

De studerande kan fullgöra en del av inlärningen i arbetet utom-lands, och detta skall i så fall vara överenskommet på förhand.

Bara i undantagsfall och av särskilt vägande skäl kan en studerandesinlärning i arbetet ordnas vid läroanstaltens övningsföretag eller på någotmotsvarande sätt.

Läroanstalten skall ge de studerande träning för arbetsplatserna samtmöjligheter att skaffa sig fackkunskaper som hör till studierna ocksåunder tiden för inlärning i arbetet. På arbetsplatserna måste det särskiltbeaktas att de studerande får handledning, övervakning och respons.

ORGANISERINGEN

Utöver vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/98, 16 §)åligger det utbildningsanordnaren att tillsammans med de studerandeordna med platser för inlärningen i arbetet. I avtalet mellan utbildnings-anordnaren och arbetsgivaren kommer man överens om de frågor somnämns i förordningen om yrkesutbildning (F 811/98, 5 §).

Utbildning på en arbetsplats läggs i regel upp så att den studerandeinte är anställd hos arbetsgivaren. Den studerande har då rätt till studie-stöd och studiesociala förmåner, såsom måltider och eventuella rese-kostnadsersättningar. Om det särskilt avtalas skall inlärningen i arbetetockså kunna ske inom ramen för ett arbetsavtalsförhållande.

83

SKYDD I ARBETET

Utöver bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning (L 630/98, 19 §, 28§) skall följande iakttas beträffande skydd i arbetet:

Samtliga parter skall ha klart för sig ansvaret och nödiga försäk-ringar i fråga om arbetarskydd, olycksfall och skadestånd. Vid behovkan man separat komma överens om ansvarsfördelningen. Innan arbe-tet börjar skall arbetsgivaren och utbildningsanordnaren i samråd för-vissa sig om att den studerande är tillräckligt insatt i arbetet och kanfölja arbetarskyddsanvisningarna.

Anordnandet av inlärning i arbetet regleras dessutom bl.a. av lagenom unga arbetstagare (998/93, ändrad 754/98), förordningen om skyddför unga arbetstagare (508/86, ändrad 679/90 och 1428/93) ocharbetsministeriets med stöd av dessa författningar utfärdade beslut omlätta arbeten lämpliga för unga (1431/93) och beslut om arbeten som ärfarliga för unga arbetstagare (1432/93) samt skadeståndslagen (412/74).

Bedömningen av inlärning i arbetet, se kapitel 4.

5.3 YRKESINRIKTAD SPECIALUNDERVISNING

För att jämlikheten inom utbildningen skall förverkligas bör var och en,oberoende av olikheter i inlärningsförutsättningarna, ha likvärdiga möjlig-heter att delta i yrkesutbildning och efter utbildningen få arbete ochplacera sig i samhället som fullvärdig medborgare.

Yrkesutbildningen för personer i behov av särskilt stöd skall enligtprincipen om jämlikhet i första hand anordnas i vanliga yrkesläroanstalteri samma grupper som för andra eller i specialgrupper eller i vardera.Specialyrkesläroanstalterna skall främst dra försorg om utbildningenför gravt handikappade och om förberedande och rehabiliterandeundervisning och handledning för dem. Dessutom skall de tillhanda-hålla experthjälp för andra läroanstalter. Yrkesinriktad specialundervis-ning bör anordnas också i form av läroavtalsutbildning.

Studerande som behöver särskilda undervisnings- eller elevvårds-tjänster på grund av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, emotio-nell störning eller av andra skäl skall få specialundervisning, som avseratt trygga en inlärning baserad på deras individuella förutsättningar ochatt främja deras självutveckling och tillväxt som människor. Till special-undervisningen ansluts stödservice och vid behov rehabilitering i sam-verkan med producenter av rehabiliteringsservice.

Principerna för specialundervisningen skall fastställas i läroplanen:mål, genomförande, undervisningsmetoder, stöd- och specialtjänster,expertservice, samarbetsinstanser och ansvarsfördelning. Tillräckliga


84

resurser skall reserveras för specialundervisningen. Hela läroanstaltenskall främja inlärningen hos dem som behöver särskilt stöd.

Behovet av specialundervisning skall definieras för varje enskild stude-rande utgående från läroplansgrunderna och med stöd av 20 § förord-ningen om yrkesutbildning. Uppnåendet av målen skall understödasgenom en individuellt planerad och handledd inlärningsprocess och medlämpliga stödåtgärder.

INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS

För studerande i behov av specialundervisning skall man alltid uppgöraen skriftlig individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. I planenanges den examen som skall avläggas, de läroplansgrunder som iakttas,omfattningen av examen, de studerandes individuella läroplan, de ser-vice- och stödåtgärder som tillhandahålls och vem som svarar för demsamt grunderna för specialundervisningen. Planen bör uppgöras i sam-råd med de studerande, vid behov med deras förmyndare, representanterför den föregående skolan samt respektive lärare och elevvårds-sakkunniga.

INDIVIDUELL LÄROPLAN

I den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas ingår denindividuella läroplanen, där man skall fastställa de studerandes person-liga inlärningsmål, vilka bör basera sig på läroplansgrunderna för denexamen som studierna siktar till. Den yrkesinriktade specialunder-visningen skall planeras så att de studerande i möjligaste mån uppnårsamma kompetens som studerande inom yrkesutbildningen i övrigt.Målen kan anpassas efter de studerandes förutsättningar antingen genomatt målen för all undervisning har ändrats eller så att målen för bara eneller vissa av studiehelheterna ändras. Man skall i undervisningen betonade områden där de studerandes kunnande är starkt för att förbättra derasutsikter att få arbete. Speciell uppmärksamhet skall ägnas åt den prak-tiska inträningen under perioder av inlärning i arbetet. De studerandeskall informeras om sina möjligheter att få behövlig specialservice efterutbildningen.

Under utbildningens gång skall man följa med de studerandes fram-steg och vid behov skall de personliga målen och stödåtgärderna justeras.För bedömningen i samband med specialundervisning redogörs i kapitel4.

85

5.4 UNDERVISNING FÖR INVANDRARE OCH OLIKA SPRÅK- OCHKULTURGRUPPER

STUDIEARRANGEMANG

De yrkesinriktade målen skall vara desamma för invandrarstuderandesom för andra studerande.

Studerande vars modersmål är ett annat än läroanstaltens under-visningsspråk skall stödas med särskilda undervisningsarrangemang,speciellt när det gäller språkstudierna.

I läroplanen skall ingå en plan för hur undervisningen skall ordnasför studerande som är invandrare. När det enligt 21 § L 630/98 ingårsärskilda undervisningsarrangemang i läroplanen för studerande som ärinvandrare skall följande iakttas:

Studierna i svenska/finska skall i vårt land vid behov kunna ordnasenligt målen för svenska/finska som andra språk (se kapitel 3, punkt3.1.1.6). Härmed avses då det språk som den studerande har lärt sigefter modersmålet i en svensk- eller finskspråkig miljö.

En studerande med annat modersmål än svenska eller finska kan försina studier i främmande språk också välja sitt modersmål.

MODERSMÅLSSTUDIER

Enligt statsrådets beslut (SRB 213/99) kan utbildningsanordnaren, ifallde studerandes modersmål är något annat språk än svenska eller finska,besluta om att fördela de i 12 § 2 mom. lagen om yrkesutbildning av-sedda obligatoriska studierna i modersmålet och det andra inhemskaspråket på ett sätt som avviker från vad som bestäms i 2 mom.

Resurserna för studier i modersmålet och det andra inhemska språ-ket bör flexibelt kunna fördelas på eventuella studier i den studerandeseget modersmål, studier i svenska/finska som andra språk vid främ-mande modersmål och studier i det andra inhemska språket.

De studerande skall läsa svenska/finska1) antingen enligt målen för svenska/finska som andra språk (kap. 3,

punkt 3.1.1.6)2) eller enligt målen för modersmål, svenska/finska (kap. 3, punkt

3.1.1.1/3.1.1.2), om den studerandes kunskap i svenska/finska ansesvara på modersmålsnivå.

De studerandes studieplan kan innefatta båda typerna av studier. Denstuderande skall under studiernas gång också kunna övergå från det förratill det senare alternativet.


86

Enligt lagen (L 630/98, 12 § 3 mom.) kan modersmålsundervisningberoende på de studerandes behov även anordnas i rommani, tecken-språk eller något annat språk som är de studerandes modersmål. Deallmänna läroplansgrunderna för undervisning i det egna modersmåletanges i kapitel 3, punkt 3.1.1.5. Utifrån dem skall utbildningsanordna-ren utforma tillämpningar för de särskilda språk som behövs.

De studerande får för sina modersmålsstudier välja att utnyttja studie-veckor avsedda för svenska eller finska som modersmål (4 sv) ellerockså studera modersmålet som främmande språk (2 sv) eller som valfriastudier.

Om för modersmålet (svenska eller finska) avsedda studieveckoranvänds för studier i de studerandes eget modersmål, skall i varje fallstudier i svenska/finska inrymmas i de studerandes utbildning.

STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

För invandrarstuderande ordnas undervisningen i det andra inhemskaspråket (finska eller svenska) enligt målen för det andra inhemska språ-ket, med beaktande av de studerandes situation och nivå.

Studierna i det andra inhemska språket skall för studerande med främ-mande modersmål kunna ersättas med studier i modersmålet och isvenska/finska (6 sv), se kapitel 3, punkt 3.1.1.6.

5.5 LÄROAVTALSUTBILDNING

Beträffande läroavtalsutbildning gäller vad som bestäms i lagen omyrkesutbildning (L 630/98, 17 §) och i lagen om ändring av lagen omyrkesutbildning (L 1185/98, 17 §).

Både för unga och för vuxna kan läroavtalsutbildning som leder tillen yrkesinriktad grundexamen ordnas som grundläggande yrkesutbild-ning enligt läroplansgrunderna eller som läroavtalsutbildning som för-bereder för fristående examen enligt grunderna för fristående examen.

Examensbetyg över examen avlagd enligt läroplansgrunderna utfär-das av utbildningsanordnaren och examensbetyg över fristående exa-men av vederbörande examenskommission.

87

LÄROPLANEN6

UPPGÖRANDET AV LÄROPLANEN

Enligt 14 § lag 630/98 skall utbildningsanordnaren godkänna en läro-plan för utbildningen, och planen skall följa läroplansgrunderna i dettadokument. Planen skall godkännas särskilt för svensk-, finsk- ochsamiskspråkig undervisning och vid behov för undervisning på någotannat språk. Läroplanen skall utformas så att den möjliggör individuellaval för de studerande.

RÄTT ATT FÅ TILLRÄCKLIG UNDERVISNING OCH HANDLEDNING

I läroplanen skall det beaktas, att de studerande har rätt att få tillräckligundervisning och behövlig handledning under varje arbetsdag, oberoendeav hur utbildningen är upplagd. De studerande skall få tillräckligt medhandledning också under tiden för inlärning i arbetet och särskilt i börjanav tiden.

Utbildningsanordnaren skall också svara för att de studerande avan-cerar i sina självständiga studier genom att studieuppgifterna planeras,de studerande vägleds i arbetet och uppnåendet av målen bedöms. Själv-ständiga studier skall övervakas och stödundervisning ges vid behov.Närundervisning och lärarhandledning är centrala i början av studierna.Efterhand som de studerandes självstyrnings- och studiekapacitet utveck-las skall mera utrymme beredas för självständiga studier och ansvaretför arbets- och studieuppgifterna småningom ökas, varvid lärarens rollnärmast går ut på planering, övervakning och bedömning. Studiernasomfattning och mål har definierats så att de förutsätter 40 timmars arbets-insats i veckan av de studerande. Läroanstalten skall sörja för att målenuppnås.

LÄROPLANENS INNEHÅLL

Läroplanen skall innehålla en gemensam del som gäller för samtligautbildningsområden och examina samt separata delar för de olika examina.I den gemensamma delen definieras, vid sidan av principer och förfarings-sätt som är gemensamma för alla utbildningsområden, de delar som ärdifferentierade enligt utbildningsområde.

6 LÄROPLANEN

88

Den gemensamma delen skall ha följande innehåll:• centrala värderingar och strategier för att utveckla verksamheten,

samt en plan för hur man kan förstärka samhörigheten och ge stude-randena möjligheter till att dryfta värderingar och lära känna kultur-arvet

• utbildningens syften och mål samt medel och åtgärder för att uppnåmålen

• anordnande av grundläggande utbildning och utbildning för fristå-ende examina

• undervisningens uppläggning (när-, distans-, flerformsundervisning,läroavtalsutbildning)

• uppgörande av individuella studieplaner• principer för tillgodoräknande av tidigare studier• studieutbud i samverkan med andra utbildningsanordnare• stödtjänster i anslutning till studiehandledningen• plan för anordnande av inlärning i arbetet• anordnande av specialundervisning och tillhörande stödtjänster• plan för hur undervisningen för invandrarstuderande ordnas• plan för hur bedömningen av de studerande verkställs• plan för verkställandet av yrkesprov• plan för vidareutvecklingen av personalens yrkesskicklighet; mål och

förverkligande samt metoder med vilka utvecklingen kan utvärderas• plan för hur gemensamma betoningar skall förverkligas, såsom främ-

jande av en hållbar utveckling, internationalism, utnyttjande av tek-nologi och informationsteknik.

• plan för verkställandet av självvärderingen.

För varje examen uppgörs en plan som gäller:• uppläggning och periodisering av studierna• precisering av målen, innehållen och bedömningskriterierna i fråga

om gemensamma studier och yrkesinriktade studiehelheter samtstudiegången

• studiehelheternas uppbyggnad: studieperioder, projekt och andra hel-heter samt inlärning i arbetet

• de prestationer som vitsorden för studiehelheterna förutsätter• möjligheter att tillgodoräkna tidigare studier.

Individuell studieplan• för att den individuella valfriheten skall förverkligas bör individu-

ella studieplaner uppgöras utgående från läroplanen och de stude-randes val.

89

D E LI I

G R U N D E R F Ö R F R I S T Å E N D E E X A M E N

DEL II GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

90

91

FRISTÅENDE EXAMINA – SYFTE OCH MÅL1

1.1 FRISTÅENDE EXAMINA

Fristående examina kan avläggas oberoende av hur yrkesskicklighetenhar förvärvats. Kunnande som förvärvats genom utbildning, deltagandei arbetslivet och odling av intressen behandlas som en helhet, så att densom vill få en examen kan utnyttja det för att påvisa den yrkesskicklig-het som krävs.

De fristående examina är uppbyggda av moduler. De består av upp-giftshelheter som hänför sig till arbetslivet och dess utvecklingsbehov.Utmärkande för helheterna är kombinationen av vetande och praktisktkunnande, yrkesskicklighetens mångsidighet och sambandet mellanarbetsprocessen och dess resultat. En modul eller examensdel bildar ettdelområde av yrkeskompetensen som kan särskiljas från den naturligaarbetsprocessen och bedömas som en helhet för sig. Yrkesprovenanordnas och avläggs flexibelt, en examensdel i sänder. I stället för enhel examen kan man också ha som mål att avlägga en bestämd ellervissa bestämda examensdelar.

Beskrivningen av kraven på yrkesskickligheten utgår från den kom-petensklassificering som anses bäst lämpad för ifrågavarande yrkesom-råde. Beskrivningen inriktas på kraven för de centrala yrkesfunktionerna,på behärskandet av arbetsprocesserna och på yrkespraxis i vid mening.I kraven ingår även den språkkunskap och de sociala färdigheter sombehövs i arbetslivet.

1.2 UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR FRISTÅENDE EXAMINA

För deltagandet i fristående examina kan det inte formellt förutsättasnågon bestämd förhandsutbildning, men i regel brukar examina avläggasi samband med olika slag av förberedande utbildning.

Den som anordnar förberedande utbildning bör fastställa en läroplansom motsvarar grunderna för fristående examina. Utbildningen och deyrkesprov som ingår i den skall planeras utgående från examensmodulerna.Utbildningsanordnaren är skyldig att anordna yrkesprov som en del avden förberedande utbildningen. Den studerande är skyldig att delta i yrkes-proven som en del av sina studier.


92

De gemensamma studier som hör till grundexamina inom den grund-läggande yrkesutbildningen är inte obligatoriska inom utbildning somförbereder för avläggande av grundexamen som fristående examen.Målen för de gemensamma studierna bör dock i tillämpliga delar beak-tas i läroplanerna och undervisningsarrangemangen.

1.3 ALLMÄNNA GRUNDER FÖR BEDÖMNINGEN AV OLIKA SÄTTATT PÅVISA YRKESSKICKLIGHET OCH EXAMENSPRESTATIONER

Bedömningen av yrkesproven förutsätter systematiskt materialsamlande,beslutsfattande och dokumentation av de studerandes yrkes- och arbets-färdigheter i relation till de krav på yrkesskicklighet och bedömnings-kriterier som anges i examensgrunderna. Bedömningen skall främst gällautförande och sätt att fungera i arbetet. Färdigheterna eller kunskapernaskall i regel bedömas direkt utifrån de motsvarande arbetsprestationerna.

Miljön för yrkesproven skall vara så realistisk och autentisk sommöjligt. Vid bedömningen används många olika och framför allt kvali-tativa metoder, bland annat observation, intervjuer, förfrågningar, tidig-are dokumenterade prov samt självutvärdering och gruppbedömning.Yrkesproven skall ordnas modulvis så att man kan bedöma hur de målhar uppnåtts som är centrala med tanke på yrkeskompetensen.

Föremål för bedömningen är de olika kompetensområden som manspeciellt fäster avseende vid. Det gäller då studerandenas kärnkunnande,hur de behärskar den kunskapsmässiga grunden för arbetet, arbetsmeto-derna, arbetsredskapen och -materialen samt arbetsprocessen. Bedöm-ningsobjekten såväl som bedömningskriterierna härleds från kraven påyrkesskicklighet för respektive examensdelar. De på bedömnings-objekten baserade kriterierna skall beskriva och precisera prestationerpå olika nivåer. Kriterierna anger trösklar som gör det möjligt att skiljamellan olika prestationsnivåer.

93

GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK

Obligatoriska delar 1. Tandteknisk verksamhet2. Grundarbeten vid tillverkning av tandproteser3. Tillverkning av helproteser4. Tillverkning av delproteser

Valfria delar 5. Tillverkning av kron- och broproteser6. Tillverkning av tandreglerings- och

bettfysiologisk apparatur7. Arbete på mottagning

Figur 1. Uppbyggnaden av grundexamen i tandteknik

UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK2

2.1 DELAR SOM INGÅR I EXAMEN

Grundexamen i tandteknik kan avläggas inom social- och hälsovårds-branschen. Examen består av fyra delar i examen som är obligatoriskaför alla och av en valfri del i examen. För att få examensbetyg för grund-examen i tandteknik skall alla delar som ingår i examen avläggas (figur1). Examensbenämningen är tandlaborant.


94

GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK – KRAVEN PÅ YRKES-

SKICKLIGHET OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNING3

3.1 KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖMNINGEN

Kraven på yrkesskicklighet har fastställts separat för varje examensdelpå berömlig nivå i del I, kapitel 3, punkt 2 (Yrkesinriktade studier ochinlärning i arbetet – mål, centralt innehåll och bedömning). Där har ocksådefinierats det kunnande som krävs för att erhålla det lägsta godkändavitsordet eller nöjaktig (T1).

95

BILAGEDEL

UTGÅNGSPUNKTER VID UPPGÖRANDET AV LÄROPLANSGRUNDER FÖRDEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Läroplanssystemet inom yrkesutbildningen är uppbyggt av läroplans-grunder för varje examen, läroplanen samt individuella studieplaner somuppgörs på basen av dessa. Den utbildning och den inlärningskultursom genomgår förändringar påverkas av uppfattningarna om värderingar,människan, kunskapen och inläringen samt synen på yrkesområdets,arbetets och yrkesfärdighetens utveckling.

I den här bilagan granskas utgångspunkterna för de uppgjorda läro-plansgrunderna: de förnyade examina, läroplansgrundernas syften, yrkes-utbildningens uppgifter och värderingar, människouppfattningen, synenpå kunskap och inlärning samt synen på arbete och yrke. Bilagan innehålleräven de beskrivningar av de olika branscherna och deras värderingarsom har lagts till grund, när målen för examina och utbildningsprogramdefinierats och studiehelheterna och studiemålsättningarna utformats.Slutligen behandlas uppgörandet av individuella studieplaner och möjlig-heterna till fortsatta studier.

1 STYRANDE PRINCIPER VID UPPGÖRANDET AV GRUNDERNA

DE NYA EXAMINA

De yrkesinriktade grundexamina är gemensamma för både unga ochvuxna, vare sig de avläggs inom den grundläggande yrkesutbildningeni enlighet med lagen om yrkesutbildning (630/98) eller såsom friståendeexamina i enlighet med lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/98). Den yrkeskompetens som examen ger är densamma i vartdera fallet.

De yrkesinriktade grundexamina skall ge basfärdigheter för olikauppgifter inom respektive yrken och branscher samt ett mera speciali-serat kunnande och yrkesskicklighet som förutsätts av arbetslivet pånågot delområde av examen. I undervisningsministeriets beslut omexamensstrukturen (7/011/98, 5/011/99, 1/011/2000) fastslås examina,utbildningsprogrammen och examensbenämningarna. Bestämmelsernaär bindande och en utbildningsanordnare kan inte avvika från dem utantillstånd av ministeriet.

Grundexaminas omfattning är tre år (120 sv). En studievecka mot-svarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar. Ett studieår innehåller40 sv.

BILAGEDEL

96

LÄROPLANSBEGREPPET OCH LÄROPLANENS UPPGIFTER

Grunderna för läroplanen är en med lag jämförbar norm, som utbild-ningsanordnarna inte kan lämna obeaktad eller avvika från. Med dennanorm garanteras den grundläggande rätten till utbildning, jämlikhet ochrättsskydd inom utbildningen samt principerna om enhetlighet och kva-litet i undervisningen samt en nationellt enhetlig yrkesskicklighet.

Läroplansgrunderna för yrkesutbildningen har till uppgift att angeutbildningspolitiska mål samt visa på de krav som gäller för en riksom-fattande enhetlighet i yrkeskunnandet och för basfärdigheterna, bl.a. decentrala inlärningsfärdigheterna och medborgerliga färdigheterna. Dess-utom skall grunderna utgöra underlag för bedömningen.

I normdelen av läroplansgrunderna beskrivs utbildningens mål ochinnehåll samt målen för examina och utbildningsprogrammen, examensuppbyggnad, studiernas mål och centrala innehåll samt bedömningen.Dessutom ingår bestämmelser om bedömning av de studerande, inlär-ning i arbetet, studiehandledning, specialundervisning, utbildning förinvandrare, läroavtalsutbildning samt om läroanstalternas läroplaner.

Enligt statsrådets beslut 25.2.1999 (213/99) innefattar de yrkes-inriktade grundexamina 90 studieveckor yrkesstudier, varav minst 20studieveckor bör utgöras av inlärning i arbetet. Högst 10 studieveckorav yrkesstudierna kan i läroplansgrunderna anvisas för övriga valfriastudier, som kan bestå av gemensamma studier, gymnasiestudier ellerstudier som fördjupar eller breddar de yrkesinriktade studierna.

De gemensamma studierna utgör 20 studieveckor. Valfria studierutgör 10 sv. De kan utgöras av studier från den egna branschen, yrkes-studier från andra branscher, gemensamma studier, studier som förbe-reder för fortsatta studier eller för studentexamen eller intresserelateradestudier. Vidare ingår i studierna 1,5 studieveckor studiehandledning.Studiestrukturen möjliggör allt enligt de studerandes val upp till 100studieveckor yrkesstudier, av vilka en del också kan vara studier inomandra branscher. Å andra sidan kan de studerande välja hela 40 studie-veckor gemensamma studier som förbättrar beredskapen för fortsattastudier.

Läroplansgrunderna har utvecklats genom ett samarbete mellan olikaintressegrupper. I samråd med företrädare för närings- och arbetslivetuppgjordes till en början branschbeskrivningar som belyser verksamhets-miljöerna, verksamheterna, de centrala funktionerna och arbetsupp-gifterna, värderingarna och framtidsutsikterna samt det yrkeskunnandesom krävs i respektive branscher. Utbildningsanordnarna och läro-anstalterna har till uppgift att fortsätta arbetet lokalt och regionalt.

Yrkesstudiehelheterna har utformats med ledning av de verksamhets-helheter inom arbetslivet som omtalats i branschbeskrivningarna.

97

Benämningarna på studiehelheterna hänför sig till arbetslivet. Målenför studiehelheterna definieras som ett sådant kunnande på berömlignivå som krävs för medverkan i arbetslivet och utveckling av det. Decentrala innehållen motsvarar de centrala funktioner och uppgifter somstuderandena förutsätts behärska. Dessutom definieras det kunnande pånöjaktig nivå som studerandena åtminstone måste uppnå för att kunnafå arbete. Utifrån dessa utgångspunkter definierar läroanstalterna när-mare undervisningens innehåll och preciserar bedömningskriterierna.

De gemensamma studierna anges som läroämnen. Också för demdefinieras målen såsom kunnande på berömlig nivå som stöder yrkes-kompetensen, de centrala innehållen i form av centrala funktioner ochbedömningskriterierna såsom kunnande på nöjaktig nivå.

INNEHÅLL OCH VÄRDEGRUND I YRKESUTBILDNINGEN

Yrkesutbildningens gemensamma syften betonar sambandet mellan denyrkesrelaterade och den personliga tillväxten. I synnerhet inom ungdoms-utbildningen eftersträvas utom yrkesskicklighet en mångsidig utveck-ling av personligheten så att de unga växer till aktiva och ansvars-medvetna samhällsmedlemmar.

Yrkesutbildningen har som mål att stödja de studerande i deras ut-veckling till harmoniska människor med helgjuten personlighet, vilkainser sitt ansvar inom växelverkan människor emellan och mellan männi-skan och naturen och vilka aktivt vill främja sitt lands kultur. Centralavärderingar är demokrati, jämlikhet och tolerans, värdesättning av hem-met och familjen, ansvar för medmänniskorna, respekt för arbetet samtintresse för det nationella kulturarvet och internationalism.

Värderingarna återspeglas i skolans verksamhet. Att klargöra de vär-deringar som styr en läroanstalts arbete och omsätta dem i praktisk verk-samhet är hela läroanstaltens samfällda uppgift. Till yrkesutbildningenhör utom de för all utbildning gemensamma värderingarna också devärderingar som gäller för olika yrkesområden, och dessa skall begrundasoch inlemmas i undervisningen. Att ha gemensamma värderingar ochbesluta hur de kan förverkligas utgör en del av läroanstaltens läroplan.

MÄNNISKOUPPFATTNINGEN

Undervisning och fostran grundar sig på människouppfattningen. Läro-plansarbetet har utgått från att varje människa är värdefull och unik.Envar har rätt till ett människovärdigt liv, ett människovärdigt arbeteoch jämlika studiemöjligheter. Människan är i grunden god till sin naturoch har mångsidiga möjligheter att växa. Enligt denna människosynuppfattas den studerande som en aktiv varelse med lust att inhämta kun-

BILAGEDEL

98

skap och utvecklas. Varje studerande är en individ, som vill träffa indi-viduella val även i sina studier och själv påverka sin inlärning. Detbetyder dock inte att en studerande är tvungen att klara sig ensam, utandet innebär full delaktighet och samarbete. Det innebär också att individersom är annorlunda godkänns och respekteras och att man tar hänsyn tillderas olika erfarenheter och sätt att studera. En ansvarskännande männi-ska bryr sig om andra och särskilt om dem vars egna kraftresurser ärbristfälliga.

SYNEN PÅ KUNSKAP OCH INLÄRNING

Synen på kunskap och inlärning har sin egen betydelse för läroplansgrun-derna. I yrkeskunnandet som helhet integreras yrkesteori och praktiskafärdigheter, vilket yttrar sig i smidig verksamhet, gott handlag och för-måga att lösa problem som förekommer i arbetet. Den kunskap somvisar sig i yrkesverksamheten är mångskiktad. Där ingår kunskapsbasenoch den genom övning vunna praktiska skickligheten, men också “tyst”kunskap: känslor, erfarenheter och insikter med vars hjälp en människaflexibelt klarar av olika arbetssituationer. Till kunnandet hör förmågaatt analysera det egna kunnandet, att självständigt lösa problem och attförhålla sig kritiskt till information samt kapacitet att lära sig ständigtnytt genom att utnyttja tidigare erfarenheter. Utveckling i yrket och för-nyande av arbetssätten samt föränderliga krav i arbetslivet förutsättergod självvärderings- och inlärningsförmåga och motivation att hela tidenlära sig mera såsom principerna om livslångt lärande kräver.

Vid sidan av bestående, tidlösa kunskaper finns det allt mera föränder-lig kunskap. Man bör kunna inhämta ny kunskap och dra nytta av data-tekniken. Av den snabbt växande kunskapsmängden kan läroanstalternaförmedla bara en del. Det gäller att noggrant överväga på vilka grunderläroinnehållen väljs ut och bedöms som väsentliga.

Dagens syn på inlärning betonar de studerandes aktiva roll; de börsjälva strukturera sina kunskaper och färdigheter, skaffa sig vetande samthantera och bedöma det. Inlärning innebär att omorganisera och komp-lettera tidigare tanke- och verksamhetsmodeller. De studerande skallkunna kombinera ny kunskap med tidigare kunskap. Förståelsen upp-står, när de studerande aktivt sovrar kunskap och bildar sig en egenuppfattning. Genom sitt handlande bearbetar de inlärningens resultatoch är själva ansvariga för sin inlärning. En fördjupad inlärning krävermöjligheter att behandla inlärningserfarenheterna tillsammans med lärareoch andra erfarna. De studerande, deras personliga erfarenheter ochstudiestil skall beaktas i undervisningen. Att fungera och studera till-sammans med andra blir allt viktigare, då arbete oftare än förut skallutföras i team av olika slag.

99

Inlärningen av ett yrke är nära förbunden med arbetets innehåll ochverksamhetsmiljön. Studier bedrivna i autentiska arbetsmiljöer främjardärför inlärningen effektivt. För att utveckla goda yrkesfärdigheter be-höver de studerande få bekanta sig ordentligt med arbetets innehåll såatt de kan internalisera processernas olika skeden och öva upp smidig-heten i arbetet.

BEGREPPEN ARBETE OCH YRKE

Sätten att uppfatta arbete och yrke har förändrats. Med yrkeskompetensförstås numera vittomfattande arbets- och verksamhetshelheter, allt of-tare också färdigheter inom flera olika branscher. Utom ett brett kun-nande förutsätts också gediget specialkunnande.

God yrkeskunskap och bred yrkesbildning innebär färdigheter medvars hjälp de studerande kan klara av varierande uppgifter inom sinbransch och mödolöst utveckla sin yrkesskicklighet och kontinuerligtkomplettera den. Yrkesbildning är en helhet där yrkesskicklighet kom-bineras med allmänbildning. I yrkesbildningen ingår också värderingaroch en internaliserad yrkesetik som ger riktlinjer för hur det är rätt atthandla i yrket, i arbetslivet och i samhället. God yrkeskunskap inne-fattar såväl gott handlag som praktisk tillämpning av vetandet. Det förän-derliga arbetslivet kräver ansvarskänsla, engagemang för arbetet och enmental beredskap och förmåga att sköta arbetsuppgifter och funktioner.Då team- och samarbete blir allt vanligare krävs också goda socialafärdigheter.

I de här läroplansgrunderna är yrkeskunskapen definierad som behärs-kande av arbets-och verksamhetshelheter. Det innebär att de studerandebesitter de färdigheter som betonas gemensamt för alla, och den för allabranscher gemensamma baskompetensen. Dessutom har de studerande denkunskap som arbetet bygger på, behärskar arbetsmetoderna, -redskapen ochmaterialen samt arbetsprocesserna. I dessa förutsättningarna ingår för-ståelsen av arbetets mål och betydelse samt behärskande av arbetsetiken.I läroplansgrunderna beskrivs detta kunnande i form av mål för examina,utbildningsprogram och studiehelheter. I bedömningskriterierna angesnivåkraven för kunnandet.

2 BESKRIVNING AV TANDTEKNIK OCH DESS VÄRDEGRUND

BESKRIVNING AV BRANSCHEN

Tandtekniken är en del av samhällets hälsovårdssystem. Inom mun-hälsovården fördelas det tandtekniska arbetet i den direkta kliniska vår-den – på tandläkarmottagningen – och indirekt vård – i tandlaboratoriet –

BILAGEDEL

100

där nya tänder som skall ersätta de tänder patienten har förlorat ochbehandlingsapparatur för tandreglering och bettfysiologi tillverkas.Arbetet i tandlaboratoriet är indirekt patientvård där finmotoriken ochdet tekniska handarbetet accentueras. Målet med arbetet är att medtekniska metoder återställa bettorganets funktion och patientens natur-liga utseende, vilket främjar patientens rehabilitering, allmänna hälso-tillstånd och övergripande välmående. Det tandtekniska handarbetetinbegriper formgivning av olika fasta och avtagbara protestyper samttandreglerings- och bettfysiologisk apparatur, tillverkning, bearbetning,slipning och polering av olika formar– d.v.s. att tillverka en färdig pro-dukt. Då branschen är ganska konjunkturkänslig kommer den över helalinjen växande konsumtionen inom den närmaste framtiden att medföraökad efterfrågan på tandtekniska tjänster. Om systemet med ersättningför tandvård utvidgas till att gälla hela befolkningen kommer det antag-ligen också att medföra ökad efterfrågan på tandtekniska tjänster, ävenom protetiken inte direkt kommer att ingå i de ersättningsbara utgifterna.När befolkningen åldras står branschen inför nya behov och utmaningar.

VERKSAMHETSOMGIVNINGEN

De sakkunniga inom tandteknik, tandlaboranterna, arbetar i allmänhet iett tandlaboratorium. De tillverkar tandproteser i enlighet med tand-läkarens kliniska och tandteknikerns tekniska arbetsplan. De kan arbetasjälvständigt inom tillverkningsprocessen eller delta i arbetet inom etttandtekniskt team, varvid initiativförmåga och inre företagsamhet beto-nas. De kan också arbeta som mottagningsbiträden hos specialtand-tekniker specialiserade på klinisk helprotetik samt, efter påbyggnads-utbildning, även på tandläkarmottagningar, varvid kundnärhet och kund-service i arbetet är en viktig del av yrkeskompetensen.

VERKSAMHETEN

I tandlaborantens arbete krävs å ena sidan hantverkarfärdigheter, godsyn och förmåga att skilja på färger och förmåga till tredimesionell ge-staltning samt å andra sidan en övergripande teoretisk yrkesskicklighet.En viktig egenskap är också samarbetsförmåga med de övriga medlem-marna i ett yrkesövergripande tandvårdsteam. Arbetet förutsätter skick-lighet i problemlösning samt kapacitet att använda sig av kunskapernaom det regelverk som finns för branschen, såsom social- och hälsovårds-lagstiftningen, konsument-, arbetarskydds-, produktsäkerhets- ochproduktansvarslagstiftningen samt övriga myndighetsbestämmelser.Processen förutsätter att tandlaboranten använder sig av sina kunskaperom de material som används inom tandtekniken och materialens arbets-

101

och produktsäkerhet, branschens kvalitetsstandarder, maskiner ochapparater samt kunskaperna i kemi, fysik, biologi, anatomi och fysio-logi. I tandlaborantens arbetsuppgifter ingår också ansvar för aseptik,ordning och renlighet på arbetsplatsen och att beakta och minimera miljö-konsekvenserna av tillverkningsprocessen. Samarbetet och interaktionenpå den egna arbetsplatsen och med de övriga medlemmarna i tandvårds-teamet framhävs vid tillverkningsprocessen för tandtekniska produkter.En yrkeskunnig tandlaborant är företagsam, flexibel, initiativrik, stress-tålig och effektiv. Inom munhälsovården arbetar tandlaboranten antingeni en privat arbetsgivares eller i den offentliga sektorns tjänst. I någonmån arbetar tandlaboranter med försäljnings- och konsultationsuppdraginom branschen. Då är arbetsgivarna de partiaffärer som importerarapparater och material för branschen. En tandlaborant kan också arbetasom egen företagare.

VÄRDEGRUND

Den tandtekniska branschens uppgift är att med hjälp av högklassigaprodukter och tjänster främja människornas hälsa, naturliga skönhet ochvälmåga. Med de tandtekniska produkterna och tjänsterna kan vi stärkaindividens självkänsla, vilket har central betydelse för personens socialaaktivitet, för hur han accepterar sig själv och för hans samhörighet medden egna kulturen. Kunden som använder sig av de tandtekniska tjäns-terna betraktas som en mål- och helhetsinriktad individ som självständigttar beslut i fråga om den egna vården. Att vårda sig om sin egen hälsaoch sitt naturliga utseende är en viktig komponent för det yttre, känslanav välmåga och för livskvaliteten. De genomgripande etiska principernainom den tandtekniska branschen är högaktning av människovärdet,individens självbestämmanderätt, jämlikhet, tolerans och hållbar utveck-ling. En etiskt ansvarskännande, framgångsrik företagsverksamhet inombranschen baserar sig på kundnärhet samt på produkter och tjänster somär hälsosamma, miljövänliga och av hög kvalitet, på lönsamhet, sundkonkurrens, samverkan och utvecklingspotential. Yrkesetiken för desakkunniga inom tandbranschen betonar respekten för kundens indivi-dualitet och värdighet, diskretion, ärlighet, empati, servicevilja och vän-lighet samt en ständig utveckling av den egna yrkesskickligheten. Värde-grunden samt kapaciteten för team- och samarbete styr företags-verksamheten inom branschen. Allt viktigare är det också att vara miljö-medveten och stödja hållbar utveckling.

BILAGEDEL

102

UTMANINGAR OCH BEHOV AV KUNNANDE

Kraven på yrkesskicklighet i branschen påverkas av det internationellasamarbetet och den ökade rörligheten inom EU:s gemensamma mark-nader. Också kundernas prismedvetenhet, den ökade efterfrågan påestetisk tandvård och högre kvalitet, speciellt inom de stora bosättnings-centra, höjer kraven inom branschen. Tillsammans med den ökande kon-kurrensen innebär detta att arbetsbilden i tandlaboratorierna polariseras.Då sker en rationalisering i de större tätorterna och tandlaboratoriernaväljer ut något delområde inom protetiken och koncentrerar sig på nå-gon av de mest specialiserade arbetsuppgifterna. Utanför de större tät-orterna behövs fortfarande en bredare yrkeskunskap inom protetikensalla delområden. Konkurrensen som uppkommer av att kommunernaoch städerna ber om prisanbud leder till att man redan nu kan se hurtillverkningen av tandregleringsinstrument koncentreras till vissa tand-laboratorier. Det i vårt samhälle potentiellt ökande antalet olycksfalloch -händelser samt misshandlar som riktar sig mot området kring mun-nen kommer också för sin del att öka efterfrågan på och behovet avstörre yrkesskicklighet. Utvecklingen av vårdmetoderna och materialetinom tandtekniken i Finland är en del av den internationella utveck-lingen inom odontologin. De internationella trenderna kan snabbt skön-jas i det praktiska arbete. Detta förutsätter att tandlaboranten hela tidenföljer med utvecklingen inom odontologin och tandtekniken på såvälnationell som internationell nivå för att, i enlighet med principerna omlivslångt lärande och om att lära för att lära, upprätthålla och främja sinegen yrkesskicklighet. I detta arbete för att utveckla sig själv behövertandlaboranten goda språkkunskaper, samarbetsförmåga, nätverks-kunnande och färdigheter inom informationstekniken.

3 UPPGÖRANDET AV EN INDIVIDUELL STUDIEPLAN

En individuell läroplan uppgörs på basis av läroplanen och de studerandesegna val. Den utgör en utvecklingsplan för de studerande som stöderkarriärplaneringen och självvärderingen. Den individuella studieplanenbaserar sig på de studerandes individuella behov; de studerande deltar iplanläggningen av sina studier, valen av studiekurser och den ordning ivilken de avläggs samt i utvärderingen av den egna inlärningen. De stude-rande och läraren/lärarna utformar i samarbete, utgående från läroplans-målen och de studerandes egna mål, en plan där de studerandes bakgrund,målsättningar och motivation beaktas och som de studerande förbindersig att genomföra. Uppgörandet av en individuell studieplan kan sålundajämföras med en problemlösningsprocess som grundar sig på mångsidigväxelverkan mellan de studerande och deras lärare.

103

I den individuella studieplanen definieras målen för inlärningen, destudier som skall bedrivas, studiesätten och –tidtabellen samt bedöm-ningen av studieprestationerna. När man utformar planen beaktas ochtillgodoräknas sådan kunskap som motsvarar grunderna för läroplanen,såsom tidigare studier och arbetserfarenhet. Vid behov skall det förutinhämtade kunnandet kontrolleras med ändamålsenliga metoder. Tillden individuella studieplanen hör också en plan för inlärning i arbetet,där man för varje inlärningsperiod fastslår målen, lärouppgifterna, perio-dernas längd och tidpunkt samt bedömningsförfarandet.

Genomförandet av den individuella studieplanen understöds kontinu-erligt genom studiehandledningen. Vid enskilda samtal med läraren harde studerande möjlighet att öppet och förtroligt avhandla olika frågoroch problem som står i samband med studierna. Samtalens innehållregisteras dock inte i den individuella studieplanen.

Under utbildningstiden följer man med hur den individuella studie-planen förverkligas. De studerande och alla lärare för fram omstän-digheter som påverkar planens förverkligande, och de studerande ledstill att fatta egna beslut rörande sin inlärning. Vid behov kan en indivi-duell studieplan ändras medan studierna pågår, eftersom exempelvisinlärning i arbetet kan göra det möjligt att avlägga examen på ett nyttsätt.

Om de studerandes studiemål har anpassats i enlighet med 20 eller21 § L 630, skall den individuella studieplanen uppgöras så att denmotsvarar de ändrade målen och de ändrade bedömningskriterierna.

4 MÖJLIGHETERNA TILL FORTSATTA STUDIER

Den som har avlagt en treårig grundexamen har allmän behörighet förfortsatta studier, dvs. kan söka inträde vid yrkeshögskolor och universitet.(förordning om yrkesutbildning 811/98, universitetsförordning 115/ 98,lag om yrkeshögskolestudier 255/95, UVM:s beslut om behörighet föryrkeshögskolestudier 30.12.1998, dnr 18/011/98)

Den som avlagt en grundexamen som fristående examen har en all-män behörighet för fortsatta studier i en yrkeshögskola. Med stöd avuniversitetsförordningen kan ett universitet besluta att också en somfristående examen avlagd grundexamen ger tillräckliga kunskaper ochfärdigheter för studier, samt en behörighet för universitetsstudier (UVM:sbrev 11.5.1999, dnr 21/500/99).

Vid yrkeshögskolorna kan de studerande avlägga yrkeshögskole-examina inom naturbruk, inom teknik och kommunikation, inom handeloch administration, inom turism, kosthåll och ekonomi, i social- ochhälsovårdsbranschen, i kulturbranschen samt inom humanistisk ochpedagogisk utbildning. Utbildningstiden varierar mellan 140 och 180

BILAGEDEL

104

studieveckor. Den vanligaste tiden är 160 studieveckor. Examensbenäm-ningarna varierar med utbildningsområdena.

Vid universiteten kan de studerande avlägga en lägre högskoleexamenom 120 sv (kandidat) eller en högre högskoleexamen om 160 sv (magister).

Naturliga möjligheter till vidareutbildning för dem som avlagt grund-examen i tandteknik är bl.a. yrkeshögskoleexamen inom social- ochhälsovårdsbranschen, tandtekniker, 140 sv, och munhygienist, 140 sv,samt vid universitet licentiatexamen i odontologi 200 sv.

Documents

GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK - Opetushallitus