Guide ung på landsbygden

En guide & kartläggning med syfte

att öka ungas organisering & inflytande i norrländska

landsbygdskommuner

UNG PÅ LANDSBYGDEN

1 Kommuner i fokus i Norrbottens län: Jokkmokk, Haparanda, Boden, Kalix, Gällivare, Piteå, Pajala 2 Kommuner i fokus i Västernorrlands län: Kramfors, Härnösand, Sollefteå, Timrå, Ånge

Kartläggning Action På Byn! Action på Byn! är Förbundet Vi Ungas projekt där målet är att förbättra ungas organisering i Norrländska landsbygdkommuner, med fokus på Norrbottens och Västernorrlands län. I projektet ingår att kartlägga det stödsystem som finns i landsbygdskommuner med syfte att stötta ungas organisering och ungt föreningsliv. Vi har valt att lägga fokus på 12 olika kommuner, 7 i Norrbottens län1 och 5 i Västernorrland2 . Syftet med kartläggningen är att få en samlad bild av vilka förutsättningar som kommunerna ger unga att organisera sig, samt ge förslag på förändringar som kan förbättra och underlätta för unga att organisera sig och ha inflytande i kommunen.

Metoder och material för denna kartläggning och rapport har vi samlat in material i två omgångar.

För denna kartläggning och rapport har vi samlat in material i två omgångar.

Under våren 2015 skickades en enkät med korta frågor kring kommunens stödsystem och inkludering av unga i beslutsfattandet har till alla fokuskommuner. I de fall där det funnits kontaktuppgifter till kontaktperson för föreningsverksamhet tillgängligt på kommunens hemsida har enkäten skickats till den personen. I annat fall har det skickats till den nämnd eller förvaltning som ansvarar för föreningslivet. Efter att svar på enkäten samlats in har uppföljningsfrågor skickats till den som svarat på enkäten där mer ingående information har efterfrågats. Alla fokuskommuner förutom Jokkmokk har svarade på vår enkät. Av de som svarade på vår enkät svarade även 7 på uppföljningsfrågorna.

Under november och december 2015 skickades två intervjuförfrågningar ut till alla fokuskommuner. De som kontaktades var dels personer med ansvar för förenings- och/eller fritidsverksamheten i kommunen (såsom fritidschefer, kulturchefer och dylikt), och dels tjänstemän med högst övergripande ansvar (såsom kommunchefer) – detta för att kunna ställa både specifika frågor kring föreningsstödet och ungas organisering men också om politisk riktning kring ungas situation och hur unga involveras i beslutsfattande. Därefter har de kommuner som besvarat vår förfrågan själva fått välja den kontaktperson de trott att skulle vara bäst lämpad att svara på våra frågor. Minst en person från 7 av de 12 fokuskommunerna intervjuades under januari 2016. De sju kommuner där minst en representant ställt upp för intervju är: Boden, Haparanda, Gällivare, Härnösand, Kramfors, Jokkmokk och Sollefteå.

Utöver kontakten med kommunerna direkt har också kommunernas offentliga informationskanaler, främst hemsidan, legat som underlag. Hemsidorna har dels gett information om bidragsnormer, samt gett en fingervisning om hur tillgänglig information riktad till unga kring föreningsliv är.

Fokus

Kartläggningens fokus ligger främst på följande:

•Kommunernasekonomiskastödsystem - Finns det bidragssystem riktat specifikt till ungdomsorganisationer? - Hur förmedlas föreningsbidrag i kommunen? - Vilka regler och krav finns för att kunna få bidrag?

•Stödtilldetungaföreningslivet - Hur förmedlas informationen kring stöd till föreningar? - Finns specifik information riktat till unga? - Görs några uppsökande insatser för att nå unga och uppmuntra till föreningsbildning?

•Ungdomspolitiskabeslutpåkommunal nivå och inkludering av unga i beslutsfattande - För kommunen någon specifik ungdomspolitik? - Inkluderas unga och ungdomsorgnisa- tioner på något sätt i beslutsfattandet?

Ung på Landsbygden - Kartläggning Action på Byn! 2

Problemformulering

I kartläggningen har framkommit att alla kommuner har någon slags ekonomiskt stödsystem tillgängligt för ungas föreningsliv. Däremot är det i många kommuner ett krav att redan ha startat en förening och under en viss period (mellan 3 månader och ett år) ha bedrivit verksamheten med andra medel än kommunala.

Kommunens ekonomiska stödsystem

Ung på Landsbygden - Kommunens ekonomiska stödsystem 3

Rekommenderad åtgärd

Förenkla och tillgängliggöra För att etablera nya föreningar och verksamheter av unga är det av stort vikt att det ska gå snabbt och vara enkelt att söka tillgängliga ekonomiska stöd. Med en väl fungerande metod som under-lättar för en snabb hantering i ansökningsarbete, beslutsfattande och utbetalning underlättar det för kommunerna att tillgängliggöra startbidrag som underlättar ungas egen föreningsbildning.

Kartläggningen påvisade även bidragssystem som utformas utifrån idrottsverksamhet samt vuxnas engagemang för unga. Det är av stor vikt att kommunerna skapar förutsättningar för ungas egna engagemang samt skapar stödsystem som främjar även fritidsaktiviteter utanför idrotts-verksamheten.

VerksamhetstidDet är problematiskt att det förekommer att kommuner baserar ekonomiskt stöd utifrån tidigare verksamhet. Det är ett hinder för ungas organisering och engagemang. Genom att inte begränsa bidragstagarna till en verksamhetstid möjliggör det för unga att starta upp nya föreningar och verksamheter. Vi föreslår därför att ge en möjlighet för nyetablerade föreningar eller initiativtagare att söka ekonomiskt stöd.

Antal medlemmarGenom inte begränsa föreningsbidraget till enbart större föreningar med många antal medlemmar tillgängliggörs möjligheten att starta verksam-heter och föreningar för unga med särintressen alternativt som ser en potential att skapa ett större medlemsantal eller med sin verksamhet nå ut till ett större antal deltagare.

Stöd till det unga föreningslivet


UppsökningsverksamhetFör att hitta unga som intresserar sig för föreningslivet är det av stor vikt att hitta en arbetsmetod där en kan komma i kontakt och engagera unga. De allra flesta kommuner har idag inte någon aktiv uppsökningsverksamhet gällande ungas organisering. Det vill säga, det finns möjligheter för den som vill starta och driva en förening att få stöd, men det finns ofta ingen fältverksamhet för att informera unga om att de kan starta föreningar eller informera om fördelarna och möjligheterna med att starta en förening.

Uppsökningsverksamhet bör ske genom besök hos etablerade föreningar eller ungdomsgrupper, skolor, fritidsgårdar eller andra mötesplatser för unga i kommunen. Etablerade ungdomsorganisationer bör bjudas in att medverka i den uppsökande verksamheten, så steget till att starta en förening inte blir så långt.

Haparanda kommun är ett exempel på försöks-verksamhet med uppsökande som metod, genom att nå ut till unga genom undervisning i skolan. Denna verksamhet verkar intressant och bör följas upp.

Enkla metoder Utveckla enkla metoder för det administrativa eller ta hjälp av ungdomsorganisationer som redan har utvecklat metoder för ungas möjlighet till ungas inkludering i beslutsfattande. Uppmana och belöna föreningar som inkluderar unga i verksamheternas beslutsorgan. För konkreta arbetsmetoder och mål kan det förenkla att uppmana föreningar att ha en viss procent av beslutsfattande ska vara ungdom utifrån kommunen bestämda regler.

Tillgängliggöra informationAtt tillgängliggöra information på ett tydligt och attraktivt sätt kring stöd för organisering till unga genom att inkludera detta specifikt på hemsidan där unga tilltalas. Viktigt att även beröra hur en ung medborgare kan påverka besluten i sin kommun. Ett positivt exempel är Ung i Sollefteå där allt detta samlats på ett och samma ställe.

Problemformulering

De allra flesta av kommunerna vi varit i kontakt med upplever att det är svårt att engagera unga i föreningslivet, och att föreningarna i sig har svårt att hitta unga (bortsett från idrottsverksamhet).

Ingen av kommunerna vi varit i kontakt med vittnar om att unga leder de föreningar där verksamheten riktar sig till unga, utan det är framförallt vuxna som sitter i styrelser och leder föreningar med barn- och ungdomsverksamhet. Många kommuner tror att detta beror på att det adminis-trativa arbetet är för krångligt för att locka unga.

De allra flesta kommuner har information tillgänglig som riktar sig specifikt mot sina unga medborgare. Denna information är för det mesta inriktad på jobb, bostad och utbildning, och i viss mån också hälsa och fritid. I vissa fall har kommunen både ekonomiskt stöd och annan form av stöd specifikt riktad till ungas organisering tillgänglig, men i många fall framkommer inte detta i den information som är menad att riktas till unga. Det saknas även allt som oftast information kring hur unga kan påverka och ha inflytande i den kommunala politiken, vilket kan ses som en stor brist.

Ung på Landsbygden - Stöd till det unga föreningslivet 4

Ungdomspolitiska beslut på kommunal nivå och inkludering av unga i beslutsfattande


Tillgängliggör informationTillgängliggör information kring hur kommunen arbetar politiskt med ungas situation och ungas organisering så att det blir tydligt var ansvaret ligger för ungdomspolitiken. Ta även hjälp och samråd med lokala ungdomsorganisa-tioner vid politiskt beslutsfattande.

HandlingsplanerHandlingsplaner som tas fram bör förankras både i ungas verklighet, men också i den kom-munala verksamheten, för att kunna bidra till förändring. En kontinuerlig uppföljning och tydligt ansvar bör också finnas med för att programmen och planerna ska fung-era. Sätt upp konkreta mål som är tydliga och enkla att följa upp.

Problemformulering

De allra flesta av de kontakter vi haft med kommunrepre-sentanter har inte gett ett positivt svar på om kommunen för någon specifik ungdomspolitik, och i de allra flesta fall har det varit svårt att få fram tydliga exempel på hur kom-munerna inkluderar unga i det lokala beslutsfattandet. Om detta beror på att det inte finns handlingsprogram för dessa frågor är svårt att utröna. Ingen av kommunerna vi varit i kontakt med har heller påtalat att de samarbetar med lokalt organiserade ungdomar i föreningar vad gäller beslut som berör unga.

De allra flesta av kommunerna vi varit i kontakt med har eller har haft ungdomspolitiska handlingsplaner och pro-gram som inbegripit hela kommunens verksamhet, men samtidigt indikerar de flesta vi pratat med att handlingsplanerna är svåra att införliva.

Ung på Landsbygden - Ungdomspolitiska beslut på kommunal nivå och inkludering av unga i beslutsfattande 5

Vår vision är att: ”Alla ungdomar ska få utvecklas, känna sig betydelsefulla och ha möjlighet att förverkliga sina idéer”.

Sammanställning från varje kommun Jokkmokk 8 Haparanda 9Boden 10 Kalix 11 Gällivare 12 Piteå 13 Pajala 14Kramfors 15 Härnösand 16 Sollefteå 17 Timrå 18 Ånge 19

Jokkmokk

Kommunens ekonomiska stödsystem Då Jokkmokks kommun inte svarat på den enkät som skickats ut finns begränsad information kring det ekonomiska stödsystemet. I riktlinjerna kring föreningsbidrag framgår det att en sökande förening bör ha minst 10 medlemmar för att kunna söka bidrag. Det finns ett flertal bidragsformer i kommunen, varav föreningsbidraget är det relevanta för denna kartläggning. I riktlinjerna framgår det dock inte vad som krävs för att få det, eller hur mycket bidraget ligger på.

Utifrån intervju med tjänsteman från Jokkmokks kommun framgår det dock att kommunens bidrag till föreningar är föränderligt, det vill säga att varje enskild förening förhandlar med kommunen varje år om hur stort bidrag föreningen ska få. Detta med utgångspunkt i föreningarnas egna verksamhetsplaner.

I kommunens föreningsregister finns för tillfället 130 föreningar, men antalet medlemmar i varje förening går ner och har gjort det under många år tillbaka.

Sammantagen budget för verksamhetsbidrag till fritids- och kulturverksamhet i Jokkmokks kommun var under år 2015 närmare 2 miljoner kronor. Därtill finns möjlighet för föreningarna att få 20% i lönestöd, det vill säga att kommunen betalar 20% av en persons lön för varje förening.

Stöd till det unga föreningslivet På kommunens hemsida finns en sektion som heter Ung i Jokkmokk, men som tyvärr är tom på aktuell information.

De insatser som kommunen själva säger att de gör för att höja ungas inflytande i föreningslivet är att föra kontinuerliga diskussioner med de föreningar som redan finns och får stöd av kommunen. Två gånger per år arrangerar kom-munen ordförandeträffar, där ambitionen är att träffa alla ordföranden för de föreningar som finns i kommunen, och där diskuteras aktuella frågor och det finns en ambition från kommunens håll att uppmuntra föreningarna till att öka andelen unga som sitter i styrelserna.

Ungdomspolitiska beslut på kommunal nivå och inkludering av unga i beslutsfattande Jokkmokks kommun har för tillfället inget ungdoms-politiskt handlingsprogram eller något forum för ungas inflytande, såsom ett ungdomsråd. Tidigare försök att hålla igång ett ungdomsråd har fallerat på grund av att frågan blivit bortprioriterad från kommunens håll både vad gäller politiker och tjänstemän.

Däremot arrangeras varje år en demokratiutbildning för högstadie- och gymnasieskolornas elevråds styrelser. Tanken med dessa dagar är att deltagarna ska kunna diskutera frågor som berör unga och att de på plats ska kunna rådfråga hur de kan gå vidare med de frågor som kommit upp. Detta är också den enda uppsökande verksamheten gentemot unga gällande politisk inkludering.

Ung på Landsbygden - Sammanställning av varje kommun - Jokkmokk 8

Haparanda

Kommunens ekonomiska stödsystem Haparanda kommun har specifika stödformer riktade till ungdomsorganisationer i kommunen. Det finns tre former av bidrag: verksamhetsbidrag, anläggningsbidrag samt särskilda bidrag (där startbidrag ingår). För att få bidragen krävs att föreningen/organisationen driver fritidsverksamhet riktad till unga och har minst 10 medlemmar mellan 5-19 år. Stödformen riktar sig både till idrottsföreningar och till andra föreningar.

Verksamhetsbidraget är tänkt att stimulera föreningens aktiviteter, och kan snarare liknas vid ett aktivitetsbidrag då det främst utgår från antalet aktiviteter och deltagare per aktivitet. Ett högre bidrag kan också utdelas till särskilt prioriterade områden eller åldrar, vilket beslutas om varje år av barn- och ungdomsnämnden i kommunen. Till skillnad från många andra kommuners verksamhets- eller administrationsbidrag är alltså inte verksamhetsbidraget i Haparanda kommun ett budgetstöd, utan kräver visst antal aktiviteter per år.

Kommunen fördelar även ett särskilt startbidrag på 1000 kr, där inga krav finns på att föreningen funnits under viss tid, utan det riktar sig till ”nystartade föreningar”.

Budget för bidrag till alla slags föreningar är sammanlagt 1,5 miljon kr per år, varav 200 000 kr är rent verksamhets-bidrag till föreningarna.

Under år 2015 startades 4 föreningar i kommunen, vilket är ungefär snittet för antalet föreningar som brukar startas varje år i Haparanda.

Stöd till det unga föreningslivet På sin hemsida har kommunen begränsad information riktad till ungas fritidsverksamhet. Under fliken kultur och fritid finns information kring ungdomens hus. Utöver detta finns också information kring bidragsnormer. Hemsidan är i dagsläget under bearbetning kommer få ett nytt innehåll till 2016 där samtliga ungdomspolitiska insatser synliggörs.

I Haparanda kommun har ungas organisering i föreningslivet minskat under de senaste åren, och kulturenheten har fått i uppdrag att förnya och förstärka föreningslivet för att till viss del ändra på denna trend. Den metod som kommunen beslutat sig för är att nå unga i deras skolmiljö, i syfte att förstärka ungas organisering på fritiden. Under år 2016 plane-rar kommunen därför att utveckla ett utbildningsmaterial som ska användas i samhällsundervisningen i åk 8. Under-visningen ska fokusera på hur unga kan organisera sig och gå från idé till att starta förening, och sedan driva den med stöd av kommunen. Detta arbete görs i samråd med till exempel ungdomsorganisationer, och syftar långsiktigt till att vara en del av den ordinarie samhällsundervisningen i högstadiet.

Ung på Landsbygden - Sammanställning av varje kommun - Haparanda 9


Haparanda stad antog år 2001 ett ungdomspolitiskt handlingsprogram, som följdes upp år 2004. 2006 antogs ett gemensamt handlingsprogram med Tornio. I det ungdomspolitiska programmet ingår följande områden: skola, bostäder, kultur/fritid, arbetsmarknad, landsbygd, miljö samt inflytande. Direktiven i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet är tydliga, men det har inte skett någon fortsatt uppföljning. Haparanda har genomfört en LUPP-undersökning med syfte att undersöka ungas situa-tion i kommunen i sin helhet, och tanken är att denna ska ligga till grund för att driva fram ett förändringsarbete i de kommunala verksamheterna. Undersökningen har genomförts 2003, 2005, 2009 och senast 2015.

Gällande ungas inflytande i beslutsfattande är ungdoms-rådet i kommunen en remissinstans, dock finns det inga kommunala politiker som är kontaktpersoner för ungdomsrådet. Deltagare till ungdomsrådet rekryteras framförallt genom skolornas elevråd och genom Ungdomens hus. Ungdomsrådet har en budget på cirka 80 000 kr/år för sin verksamhet. Under de senaste åren har Haparanda kommun hållit 5 demokratidagar som riktat sig till unga, och alla elever i högstadiet och gymnasiet har deltagit. Ur de diskussioner som hållits under dessa dagar har underlag till ungdoms-politiska hanlingsplaner tagits fram.

Boden

Kommunens ekonomiska stödsystem Det kommunala bidraget till fölreningslivet i Bodens kommun är uppdelat i ett flertal olika former, där framförallt det lokala aktivitetsstödet är det mest relevanta för denna kartläggning. Alla bidragsformer har som främsta fokus att stötta föreningar som riktar sig till barn och unga, samt funktionshindrade personer. En majoritet av de föreningar som beviljas kommunala bidrag är idrottsföreningar, men bidragsnormerna är lika för alla föreningar oavsett aktivitet.

Grundkraven för att en förening ska vara bidragsberättigad är förutom demokratisk grund, att föreningen har minst 25 medlemmar, funnits i minst 6 månader och att föreningen tar ut en medlemsavgift på minst 100 kr/år och medlem.

Det lokala aktivitetsstödet riktar sig specifikt till unga (7-20 år) och baseras på antalet sammankomster per år. Vikten gällande ålder läggs vid deltagare snarare än medlemmar, vilket innebär att det inte nödvändigtvis är unga själva som driver verksamheten.

I kommunen finns inte möjlighet att ansöka om startbidrag. Det lokala aktivitetsstödet uppgår till cirka 1,3 miljoner kronor per år för Bodens kommun.

Det finns möjlighet för unga som inte tillhör en förening att söka medel för projekt. Denna pott kallas Snabba Cash och varje år delas sammanlagt 100 000 kronor ut ur denna pott. Detta bidrag är ämnat för projekt av och för unga.

Stöd till det unga föreningslivet På sin hemsida har kommunen en sektion kallat för Ung i Boden med information specifikt riktat till unga kring idrottsanläggningar, Snabba Cash och mötesplatser för det unga föreningslivet och fritidsaktiviteter. Här finns också information riktad till unga gällande kontaktpersoner på kommunen.

En föreningsservice finns till hands i kommunen som stöttar föreningar som behöver hjälp med att starta föreningen, administration och att söka bidrag. Kommunen har också samarbete med olika bildningsförbund för att arrangera utbildningar för att matcha föreningarnas behov.

I syfte att nå unga och uppmuntra föreningsverksamhet bland unga går Bodens kommun framförallt genom de fritidsgårdar som finns. Intresset bland unga att starta upplevs dock vara lågt.

För de kulturföreningar som finns i kommunen har kulturförvaltningen i Boden startat ett kulturråd som består av representanter från föreningarna, och träffas cirka 4 gånger per år. Detta råd har fungerat som en hubb för samverkan kring kulturella arrangemang utifrån som görs av föreningslivet, och har utökat utbudet av kulturella arrangemang i kommunen.

Ung på Landsbygden - Sammanställning av varje kommun - Boden 10

Ungdomspolitiska beslut på kommunal nivå och inkludering av unga i beslutsfattande Sedan 10 år tillbaka finns det ett ungdomsråd och ett ungdomsfullmäktige i Boden. För att samordna ungdomsfullmäktige finns cirka 100 000 kr per år budgeterat. Rekryteringen till ungdomsfullmäktiges styrelse och ungdomsråd sker framförallt genom skolorna, och de elevråd som finns. För att vidga representativiteten i dessa har Bodens kommun också försökt nå ut till unga i föreningslivet.

Boden har ett ungdomspolitiskt handlingsprogram som antogs på 1990-talet och som inte längre aktivt används. Avdelningen för unga och fritid har emellertid getts i uppdrag att utveckla ett nytt handlingsprogram, och gör det genom att träffa barn och unga i hela kommunen. Målgruppen är personer mellan 0-25 år i Bodens kommun.

Kalix

Kommunens ekonomiska stödsystem Kalix kommuns bidragssystem ser lika ut för alla föreningar, och fokus ligger på att skapa miljöer för unga och funktionsnedsatta. Ett grundkrav för att få erhålla bidrag är 10 planlagda sammankomster under ett år, med minst 5 deltagare.

Kommunen delar ut ett antal olika bidrag, varav verksam-hetsbidraget är det mest relevanta för denna kartläggning. Verksamhetsbidraget delas ut likvärdigt till alla föreningar, vare sig det är ungdomsföreningar, idrottsföreningar eller andra. För närvarande erhåller föreningarna 300 kr/år för varje aktiv deltagare mellan 7-20 år. Både i riktlinjerna och i kommunikation med kommunen är det oklart om deltagare innebär medlem i föreningen eller bara någon som deltar i en/flera aktiviteter. Då det inte finns tydliga riktlinjer på bidrag riktat till idrottsföreningar, verkar denna bidragsform vara mer fokuserad på idrottsverk-samhet där vilka som är deltagare är mer tydligt. Under 2014 erhöll 89 föreningar föreningsbidrag i Kalix.

Det finns möjlighet för föreningar i Kalix kommun att ansöka om startbidrag. Startbidraget uppgår till 2000 kr. Kraven för att få startbidrag är att föreningen har en styrelse och stadgar. Under 2014 och 2015 har fyra föreningar startats i kommunen.

Stöd till det unga föreningslivet På sin hemsida har kommunen under kultur, fritid och idrott en sektion som kallas Ung i Kalix, där information om evenemang och fritidsgårdar finns. Där finns dessutom kontaktinformation till kommunens kulturcoacher som finns till för att stötta unga i kulturverksamhet som de vill driva.

Här finns också möjlighet att söka medel från Fria Pengar, som finns till för att stimulera projekt som görs av unga för unga. Här finns också möjlighet att söka pengar upp till 15 000 kr, och det framgår inte om även föreningar kan söka från denna pott.

Ung på Landsbygden - Sammanställning av varje kommun - Kalix 11

Ungdomspolitiska beslut på kommunal nivå och inkludering av unga i beslutsfattande Vår kommunikation med kommunen visar att kommunen för viss dialog med unga genom elevråden i skolorna, och att unga i vissa fall är remissinstans. Det är dock oklart om denna kommunikation och dialog skett genom specifika ungdomsföreningar/organisationer eller om kommunen själv upprättat ett råd eller dylikt.

Vad gäller inkludering av ungas perspektiv i beslutfat-tandet har kommunen utvecklat en checklista som alla nämnder ska använda sig av i beslutsfattandet. Denna checklista ska besvaras innan beslut fattats i nämnderna och ställer kortfattat tre frågor; har barn och unga fått tillräcklig med information om detta? Har barn och unga getts möjlighet att uttrycka sin mening? Är beslutet bra för barn och unga?. Tanken med denna checklista är att om något besvaras med nej ska det göras en konsekven-sanalys, och att det ska framgå i protokollet att detta perspektiv tagits i beaktande. Det framgår inte hur denna checklista tagits fram, alltså om unga på något sätt varit med och tagit fram den. På grund av tidsbrist har det inte funnits möjlighet att undersöka om checklistan använts och vilka konsekvenser detta fått.

Gällivare

Kommunens ekonomiska stödsystem Gällivare kommun har ett antal olika former av bidrag som går till föreningar, och dessa handläggs av kommun-styrelsen, nämnder och förvaltningar beroende på vilken slags förening eller verksamhet som bidraget går till. Service- och teknikförvaltningen har ett bidragssystem som riktar sig specifikt till ungas föreningar, där kravet är att föreningen ska ha minst 10 medlemmar mellan 7-20 år. Inom detta bidragssystemet finns en form som är verksamhetsbidrag, och grundas både på antalet medlemmar och på antalet aktiviteter som föreningen har arrangerat. Under 2014 fick 50 föreningar bidrag inom detta system, och den årliga budgeten för bidrag uppgår till 5,5 mkr (alla slags bidrag, inklusive anläggnings- och startbidrag). Inom detta system finns också ett startbidrag som är specifikt till för ungdomsorganisationers lokalföreningar och ligger på mellan 500-1000 kr. Under 2014 startades dock inga föreningar i kommunen som fick detta bidrag.

Stöd till det unga föreningslivet På kommunens hemsida finns en sektion riktat till unga med rubriken Ung i Gällivare, där information kring fritidsgårdar och ungdomsråd. Där finns också kontakt-uppgifter till ungdomskonsulenter. Övrig information kring föreningsverksamhet och bidrag till organisering finns under sektionen fritid, där också kontaktuppgifter till ansvarig person finns.

För de föreningar som behöver stöd i att starta och driva föreningen finns det möjlighet att få hjälp genom att vända sig till kontaktpersoner på fritidsförvaltningen.


Under 1990-talet utvecklades ett ungdomspolitiskt handlingsprogram i Gällivare, som togs fram i samarbete med unga medborgare och vuxna (majoritet unga). Detta program innehöll sektoröverskridande strategier för kommunen. Därefter inrättades ett ungdomsråd som också fungerade som remissinstans. År 2004 antog kommunfullmäktige ett nytt program vid namn Ung i Gällivare, som inte på samma sätt var levande och använd som det föregående programmet, och blev något av en hyllvärmare. Dock har effekterna av det gamla programmet fungerat som en grund eftersom det gett naturliga kontaktytor mellan politiker och framförallt ungdomsrådet, och det är genom denna som dagens ungdomspolitik förs i kommunen. Kommunen kan dock inte sägas ha något aktivt ungdomspolitiskt handlingsprogram just nu.

Gällivare kommun gjorde under år 2006 en LUPP-enkät bland åttondeklassare och gymnasister i årskurs 2. Enkäten efterfrågade ungas åsikter kring t.ex. fritid och vilka samhällsfrågor unga själva är mest intresserade av.

Innan LUPP-undersökningen utfördes 2006 jobbade kommunen med ungdomspolitiska mål som varit sektorövergripande, men då detta arbete inte fungerat så väl som det var tänkt samt att revidering inte skett löpande gjordes LUPP för att få en fingervisning åt vilket håll kommunen skulle jobba framöver.

Ung på Landsbygden - Sammanställning av varje kommun - Gällivare 12

Piteå

Kommunens ekonomiska stödsystem I Piteå Kommun finns specifika bidrag riktade till ungas föreningsverksamhet i två olika former; aktivitetsbidrag till föreningar anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) och till föreningar som inte är anslutna till RF. Fokus för den-na kartläggning har vilat på den senare formen.

Bidragsformen vilar på antalet aktiviteter per verksam-hetsår. Beroende på antalet deltagare utgår mellan 47-67 kr per sammankomst beroende på antalet deltagare. Under år 2014 fick 23 föreningar i kommunen denna form av stöd. Som jämförelse ges aktivitetsbidrag till ungas idrottföreningar med 2 kr per deltagare och sammankomst.

Utöver bidrag har också kommunen ett antal tjänster tillhanda för unga som startar föreningar i Piteå kommun. Kommunen har tre föreningskonsulenttjänster som jobbar med föreningsfrågor, samt två ungdomskonsulenter som jobbar specifikt med unga mellan 13-25 år. Genom dessa tjänster tillhandahåller kommunen möteslokaler, samt hjälper unga kring föreningsbildning och – administration.

Kommunen ger dock inga startbidrag, utan ger adminis-trativt stöd vid startandet av förening. För unga som inte driver föreningar, utan vill starta verksamhet i projektform finns

Kommunen har även projektpott (kallad PÅPP) som ska gå till unga eget initiativ, och inte betecknas som ordinarie föreningsverksamhet. För att få pengar från denna pott krävs inte att det finns en förening. Utgångspunkten är ungas inflytande, eget initiativ och ungas självständighet. .

Ung på Landsbygden - Sammanställning av varje kommun - Piteå 13

Stöd till det unga föreningslivet På kommunens hemsida, under fritid och kultur finns en sektion riktat till unga där information finns tillgänglig kring mötesplatser för idrott och kultur för unga, samt information kring PÅPP.

Under fritid och kultur finns också sektionen föreningsliv, bidrag och stipendier där det enkelt och tydligt framgår att det finns riktade bidrag till ungas föreningar.

Kultur, park och fritidsförvaltningen i kommunen har föreningsutvecklare och ungdomskonsulenter anställda, men det framgår inte i anslutning till bidragsansökan vem ansökande föreningar ska vända sig till för att få stöd.

Ungdomspolitiska beslut på kommunal nivå och inkludering av unga i beslutsfattandeEnligt ansvariga på kultur, park och fritidsförvaltningen för kommunen inte någon aktiv ungdomspolitik.

Kommunen söker dock till viss del aktivt ungas synpunkter på lokalpolitiken, genom enkäter, genom att använda skolklasser som liknande remissinstanser kring specifika frågor samt samråd med skolor och föreningar kring insatser och projekt som kommunen utför som berör unga.

Vid sökning finns inget ungdomspolitiskt program eller mål att hitta för Piteå kommun. Enkäten som projektet skickat ut visar också att kommunen inte för någon specifik ungdomspolitik.

Pajala

Kommunens ekonomiska stödsystem Kultur- och fritidsnämnden i Pajala kommun fördelar föreningsbidrag. För denna kartläggning har det dock varit svårt att få fram tillfredställande information kring vilka krav som ställs eller hur många föreningar som sökt bidraget.

På kommunens hemsida framgår dock att ungdomsfören-ingar som tillhör riksorganisation har möjlighet att söka bidrag. De bidragsformer som främst är relevanta för denna kartläggning är grundbidraget och det lokala aktivitetsstödet. Grundbidraget beräknad utifrån hur många (betalande) medlemmar en förening har. Det lokala aktivitetsstödet utgår från hur många sammankomster en förening har där minst 3 personer mellan 7-20 år deltar.

I Pajala kommun finns inte möjlighet att ansöka om startbidrag till föreningar.

Ung på Landsbygden- Sammanställning av varje kommun - Pajala 14

Stöd till det unga föreningslivet Informationen på kommunens hemsida är knapphändig gällande ungas organisering och föreningsliv. I övrigt finns heller ingen del som är specifikt riktad till unga, vare sig gällande fritid eller till exempel arbetsmarknad eller bostad.


Under kartläggningsarbetet har det inte framkommit någon information om att kommunen för ungdomspolitik eller på vilket sätt unga inkluderas i beslutsfattandet.

Kramfors

Kommunens ekonomiska stödsystem I Kramfors kommun finns möjlighet för föreningar som bedriver verksamhet riktad till barn och unga att söka ett antal olika former av bidrag, såsom bidrag till lokaler, ledarutbildningar och administration. I denna kartläggning har fokus framförallt legat på administrationsbidraget då den riktar sig till föreningens verksamhet i stort.

För att kunna söka bidrag måste föreningen tillhöra en riksorganisation, samt har minst 20 medlemmar varav minst 10 måste vara mellan åldrarna 7-20 år. Administra-tionsbidraget är menat att finnas till som en grundtrygghet för att kunna driva föreningens administration, men är alltså inte tillräckligt stor för att täcka själva verksamheten. Denna del bekostas snarare genom de andra bidragen. Bidragsformen baseras dels på antalet medlemmar och antalet sammankomster per år.

För att kunna söka bidrag från kommunstyrelsen (alla slags föreningsbidrag, inklusive administrationsbidrag) krävs att föreningen haft igång verksamhet under minst 3 månader. Dock har föreningar inte möjlighet att söka startbidrag från kommunen.

Stöd till det unga föreningslivet På kommunens hemsida finns ingen information specifikt riktad till unga, det vill säga det finns ingen specifik sek-tion där unga tilltalas varken gällande föreningsliv och organisering eller kring påverkan och politik.

Ungdomspolitiska beslut på kommunal nivå och inkludering av unga i beslutsfattande Under 2012 utförde Kramfors kommun en LUPP-under-sökning som visade på att möjligheten att vara delaktig i beslutsfattandeprocesser var av stor vikt för de unga kramforsbor som var med i undersökningen. Detta resulterade i att kommunen därefter lade fokus på att starta upp ett ungdomsråd som kunde fungera som rådgörande instans för den politiska styrningen av kommunen gällande frågor som berör unga. Detta försök fungerade emellertid dåligt och rådet lades ner efter mindre än ett år.

En ny LUPP-undersökning gjordes under år 2015 och frågor kring påverkan har visat sig vara mindre viktiga för de unga medborgarna i denna undersökning.

Ung på Landsbygden- Sammanställning av varje kommun - Kramfors 15

Härnösand

Kommunens ekonomiska stödsystem Härnösands kommun har ett antal bidragsformer som föreningar har möjlighet att ta del av såsom anläggnings- och arrangemangsbidrag. Det finns dessutom specifikt riktade bidrag såsom bidrag för fiskeriföreningar, föreningar för funktionshindrade och pensionärsföreningar. Det finns däremot inget riktat bidrag specifikt till ungas föreningar. Den mest relevanta bidragsformen för denna kartläggning är aktivitetsbidraget som föreningar med barn- och ungdom-sverksamhet som är anslutna till riksorganisation kan söka. Bidraget baserar sig på mängden sammankomster och antalet deltagare per sammankomst. Detta bidrag är detsamma som idrottsföreningar för barn och unga söker för sin verksamhet. Under år 2014 fick 50 stycken föreningar denna typ av bidrag, inklusive idrottsföreningar.

Föreningar med barn- och ungdomsverksamhet (riktat till personer mellan 7-20 år) har också möjlighet att söka ett startbidrag från kommunen, utifrån ett belopp som beslutas varje år av Samhällsnämnden. Under år 2014 var det dock få, endast 2 föreningar med ungdomsverksamhet som startade i kommunen. Budgeten för föreningsbidrag var under år 2015 på cirka 1,7 mkr.

Samhällsnämnden beslutar också varje år kring riktningar och mål för riktade stimulansbidrag, som kan gälla att till exempel ökad jämställdhet eller integration, där föreningar kan söka medel för att utföra projekt som riktar sig till specifika utsatta grupper av unga (13-20 år).

Härnösands kommun har också tillgängliga projektmedel riktat till unga som inte har en förening (PÅPP). Tanken med dessa fria medel är att stötta ungas initiativ och rikta sig till unga (mellan 13-21 år).

Stöd till det unga föreningslivet På sin hemsida har kommunen en sektion under kultur, fritid och turism som riktar sig till unga, där fokus är på inflytande (information om ungdomsrådet och LUPP) samt jobb och ungdomsarbetslöshet.

Under sektionen kultur, fritid och turism finns också föreningsregistret och övrig information till föreningar. Där finns också en del information kring hur en startar en förening och information kring bidragsnormer. Här finns också kontaktuppgifter till samhällsförvaltningen, men inga kontaktuppgifter till specifikt ansvarig person.

Härnösands kommun jobbar inte aktivt med uppsökande verksamhet för att uppmuntra unga att engagera sig i fören-ingslivet, men verksamhet riktad till unga prioriteras när det kommer till bidragsbedömning. Majoriteten av de föreningar kommunen stöttar är dock idrottsföreningar som har barn- och ungdomsverksamhet och leds av vuxna ledare.

Ung på Landsbygden- Sammanställning av varje kommun - Härnösand 16

Ungdomspolitiska beslut på kommunal nivå och inkludering av unga i beslutsfattande Enligt kontaktperson på samhällsförvaltningen för kommunen ingen specifik ungdomspolitik. Enligt övrig tillgänglig information har kommunen heller inga ungdomspolitiska mål. En LUPP-undersökning genom-fördes under 2015 i samarbete med kommunförbundet i Västernorrland, och en rapport kring detta kommer under 2016. Detta kommer att ligga till grund för hur kommunen ska jobba gentemot unga.

I Härnösands kommun finns ett kommunalt ungdomsråd som träffas minst 2 gånger per termin. Syftet är där att kommunens företrädare ska informera ungdomsrådet om planer och utförande av politiska beslut som berör unga, samt få input kring ungas situation och perspektiv. Ungdomsrådet är därför det enda återkommande forum där politiker, tjänstemän och unga diskuterar ungdoms-politik i kommunen.

Sollefteå

Kommunens ekonomiska stödsystem Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden fördelar ett antal olika slags bidrag till lokala föreningar i Sollefteå kommun. För denna kartläggning är de mest relevanta administrationsbidraget och det lokala aktivitetsstödet.

Bland grundkraven för att en förening ska ha möjlighet att få bidrag finns att föreningens fokus ska vara på fritidsverksamhet för unga mellan 5-20 år, att minst 15 betalande medlemmar i föreningen är mellan 5-20 år, och att föreningen ska vara ansluten till en riksorganisation som får statligt stöd från MUCF. Även om detta inte direkt kan sägas vända sig till ungdomsorganisationers lokalföreningar gör dessa krav att det med största sannolikhet är de som är lämpliga att ansöka om det.

Administrationsbidraget baseras på antalet medlemmar en förening har som är mellan 5-20 år, och sträcker sig mellan 600 kr (om föreningen har 15 medlemmar) till 2600 kr (om föreningen har mer än 300 medlemmar). Administrationsbidraget delas också ut som ett startbidrag till nystartade föreningar, och kräver då inte attföreningen lämnar in några årshandlingar. Utöver detta finns inte möjlighet för föreningar att erhålla startbidrag.

Det lokala aktivitetsstödet utgår med 20 kr per aktivitet och år. För föreningar som inte är anslutna till Riksidrott-förbundet gäller sammankomster med 5 eller flera personer mellan 7-25 år.

Då Sollefteå kommun inte besvarat våra uppföljningsfrågor finns inga siffror på hur många föreningar som sökt dessa bidrag eller hur många föreningar som startats i kommunen under senaste åren.

Ung på Landsbygden- Sammanställning av varje kommun - Sollefteå 17

Stöd till det unga föreningslivet På kommunens hemsida finns en hel sektion riktad till unga, Ung i Sollefteå, med relativt omfattande information riktad till unga. Denna sektion innehåller till exempel information om både föreningsbidrag och projektbidrag som finns att söka, men även en del om inflytande.

Det finns också tydlig kontaktinformation till ungdom-senheten på kommunen, samt ungdomssamordnare och fritidskonsulenter. Tillgängligheten till information är bra och väldigt tydligt inriktad på unga. Kommunen erbjuder stöd både till existerande föreningar och till personer som är intresserade av att starta föreningar. Dock verkar svårigheten finnas i att hitta unga som är intresserade av att starta föreningar.


På hemsidan finns också information riktad specifikt till unga kring hur kommunal politik och förvaltning fungerar, vilket möjligen kan göra det lättare för personer som är intresserade av att påverka den lokala politiken att också kunna göra det.

Här finns också information kring kommunens ungdoms-delegation, som består av ett 20-tal unga och fyra ledamöter från kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden. De unga representanterna rekryteras till viss del i samverkan med elevråd från olika skolor, och ska enligt delegationens riktlinjer ha bred ålders- och geografisk spridning. Delegationen fungerar som remissinstans för den kommunala politiken.

Delegationens uppdrag är att stärka ungas inflytande i politiskt beslutsfattande, arbeta för att det politiska arbetet i kommunen tar hänsyn till ungas åsikter samt att vara ett forum för opinionsbildning.

Ett ungdomspolitiskt visionsprogram finns som togs fram under år 2006, men ska omarbetas och utvecklas av ungdomsdelegationen. Detta ska sedan ligga till grund för den politiska styrningen i kommunen i varje fråga som berör unga medborgare.

TimråKommunens ekonomiska stödsystem Föreningsbiraget i Timrå kommun utdelas av kultur- och tekniknämnden. För att kunna erhålla föreningsbidrag bör föreningens verksamhet vara inom kultur- och fritidssektorn och rikta sig till unga mellan 7-25 år, ha minst 10 medlemmar och haft minst 10 sammankomster under året innan ansökan.

Bidraget utgår med ett grundbidrag och ett aktivitetsbidrag. Grundbidraget är tänkt att täcka föreningens administration och innehåller två delar. En grunddel som är detsamma oavsett förening, och en rörlig del som baseras på antalet medlemmar i åldern 7-25 år. Aktivitetsbidraget baseras på antalet sammankomster under föregående år.

Då Timrå kommun inte besvarat våra uppföljningsfrågor finns inga siffror tillgängliga kring hur många föreningar som under de senaste åren startats i kommunen eller hur många som beviljats föreningsbidrag.

Ung på Landsbygden - Sammanställning av varje kommun - Timrå 18

Stöd till det unga föreningslivet På kommunens hemsida finns ingen specifik information tillgänglig gällande ungas organisering och föreningsliv, eller kring ungas inflytande i beslutsfattande på kommunal nivå.


Timrå kommun jobbar sedan år 2005 kontinuerligt med LUPP-undersökningar, och gör uppföljningsarbete för att få grepp om ungas åsikter i frågor kring utbildning, arbete, bostad och fritid m.m.

Kommunen har under ett antal år haft ungdomsråd som dock inte fungerat så bra, på grund av utflyttning av aktiva ungdomar.

Ånge

Kommunens ekonomiska stödsystem Humanistiska nämnden i Ånge kommun fördelar föreningsbidrag till föreningar som är verksamma inom kommunen. Nämnden fördelar ett antal olika sorters bidrag, varav det lokala aktivitetsbidraget är det mest relevanta för denna kartläggning. Bidraget utgår med 50 kr/deltagare/sammankomst med minst 5 deltagare. Bidragberättigad deltagare är person mellan 7-20 år. Bidraget är tänkt att täcka grundkostnader såsom administration, lokaler, utbildningar och resekostnader.

Nystartade föreningar har även möjlighet att söka startbidrag på 2500 kr.

Då Ånge kommun inte besvarat våra uppföljningsfrågor finns inga siffror på hur många föreningar som startats eller fått bidrag under de senaste åren.

Stöd till det unga föreningslivetPå kommunens hemsida finns ingen specifik del med information riktad till unga. Ånge kommun har inte besvarat vår intervjuförfrågan.

Ung på Landsbygden- Sammanställning av varje kommun - Timrå 19

Ungdomspolitiska beslut på kommunal nivå och inkludering av unga i beslutsfattande På Ånge kommuns hemsida finns ingen information om detta. Ånge kommun har heller inte besvarat våra uppföljningsfrågor eller intervjuförfrågan.

Ung på Landsbygden- Sammanställning av varje kommun 20

Överblick avfokuskommunernas ekonomiska stöd till ungas organisering

Kommun Typ av bidrag Målgruppens ålder

Minst antal i målgruppen

Startbidrag Övrigt

Jokkmokk Föreningsbidrag ”unga” Måste tillhöra riksorganisation

Haparanda Verksamhetsbidrag 5-19 år 10 st Ja, 1000 kr Måste tillhöra riksorg., minst 5 aktiviteter per år

Boden Lokalt aktivitetsstöd ”unga” Nej

Kalix Verksamhetsbidrag 7-20 år Ja, 2000 kr Måste tillhöra riksorg., minst 10 aktiviteter

Gällivare Verksamhetsbidrag 7-20 år 10 st Ja, 500-1000 kr

Piteå Aktivitetsbidrag 7-25 år Nej

Pajala Föreningsbidrag ”unga” Nej

Kramfors Administrationsbidrag 7-20 år 10 st Nej Föreningen måste ha funnits i min 3 månader

Härnösand Föreningsbidrag barn- och ungdomsverksamhet

7-20 år 10 st Ja Måste tillhöra riksorganisation där det finns

Sollefteå Administrationsbidrag, lokalt aktivitetsstöd

5-20 år 10 st Nej Måste tillhöra riksorg. som får stasbidrag

Timrå Administrationsbidrag (grund- och rörlig del)

7-25 år 10 st Minst 10 sammankomster

Ånge Aktivitetsbidrag 7-20 år Ja, 2500 kr

Ung på Landsbygden - Överblick avfokuskommunernas ekonomiska stöd till ungas organisering 22

www.viunga.se

Postadress Box 30083104 25 Stockholm

BesöksadressFranzéngatan 6, Stockholm Tunnelbana: Stadshagen

E-post 08 - 587 686 71

Telefon [email protected]

Documents

Guide ung på landsbygden