Hållbart byggande - Den sociala dimensionen

TEMAHållbart byggandeDen sociala dimensionen

tegelinformation.se

TEMA

02 Hållbart byggande · Den sociala dimensionen · www.tegelinformation.se

INNEHÅLL

03 Vårt välbefi nnande

04 byggmaterial och inomhusklimat

06 Arkitektur gör något med oss

07 Enstegstätade putsfasader

08 Arkitektur och inomhusklimat

10 Inomhusklimatets AbC

11 Ljus och skugga

12 Värme och kyla

13 Fukt och nederbörd

14 Ljud och vibrationer

17 Det gäller vår hälsa

18 Tegel är brandsäkert

19 Nytt byggregelverk: bbr18

02 Hållbart byggande Den sociala dimensionen www.tegelinformation.se

Hållbart byggandeDen sociala dimensionen

Hållbart byggande · Den sociala dimensionen · www.tegelinformation.se 03

När vi bygger nytt eller renoverar,tänker vi mycket på om ekonominär hållbar. Under de senaste årenhar vi även uppmärksammat huren speciell lösning påverkar miljönpå ett positivt eller negativt sätt.Det är klokt tänkt men vi får integlömma bort den tredje pelaren förett hållbart byggande: Den socialapelaren.

Den sociala pelaren eller densociala dimensionen handlar omhur vi kan designa husen på ettsätt som är bra för vårt välbefinnande, hur husets arkitektur talartill oss och hur inomhusklimatetpåverkar trivseln. Och när vi talarom långsiktig hållbarhet är det

utifrån en livscykelvärdering, det villsäga påverkan under husets helalivslängd.

De flesta har en åsikt om vilka hussom har en bra eller vacker arki t ektur och vilka som inte har det.Våra preferenser märks tydligast ihur vi bor och inrättar våra liv. Endel vill bo mitt i stan, i en lägenheti ett hus med tegel från 1920talet.Andra vill bo bakom stora glasfasader i en supermodern, minimalistisk villa.

Vi väljer att bo på platser och i hussom tillfredställer olika behov somhandlar om funktionen, till exempelantalet sovrum, närheten till butiker

och goda transportmöjligheter.Men våra val speglar i hög grad våridentitet eller det, som vi gärna villbli identifierade med. Att designaen bostad ska både uppfylla merakollektiva behov och stämmaöverens med våra möjligheter attförverkliga oss själva.

Arkitektur har i alla tider varitföremål för diskussion – för vad äregentligen god arkitektur? Mångaanser, att det beror på vem manfrågar. Syftet med det här tema häftet är inte att vara domare övergod eller dålig arkitektur utan attge några riktlinjer på hur arkitekturpåverkar oss.

Vårt välbefinnande

I Skandinavien tillbringar vi 8090procent av vår tid inomhus. Därförhar inomhusklimatet stor betydelseför vår hälsa och vårt välbefi nnandeoch är en viktig faktor när vi mäterhållbarheten utifrån den socialadimensionen.

Flera undersökningar visar, attinomhusklimatet ligger bakom detkraftigt ökande antalet allergier.

”När det gäller möjligheterna attminska besvären och medicinförbrukningen bland de 2030procent av befolkningen som lider

av allergi är det en klok början attminska förekomsten av allergiframkallande ämnen i dessa allergikersmiljö. Allergikällor i inomhuskli matet kan vara damm, mögelangrepp och husdjur som har päls,visar rapporten ”Murat byggandeoch inomhusklimat” från Sbi*.

Den goda nyheten är, att DTU,Danmarks Tekniska Universitet, isin rapport slår fast, att inomhusklimatet inte påverkas negativt avde material som används vid muratbyggande”*. Med andra ord säkrarhus i tegel ett sunt inomhusklimat.

En del av förklaringen är, att detsom byggs i tegel består av ma terial som tillverkats av naturensegna oorganiska material somlera, kalksten, sand, sten och grus.Tegel ger inte näring åt mögelsvampar, det reglerar värmen ochär ljuddämpande.

Byggmaterialoch inomhusklimat

*rapporterna fi nns på www.tegelinformation.se


Byggmaterialoch inomhusklimat


I alla tider har arkitektur varit föremålför diskussion. Den stora frågan är:Vad är god arkitektur? Och hur påverkas vi av arkitekturen omkring oss? Här kommer några korta riktlinjer.

Arkitekturgör någotmed oss

”Att ta arkitektur på allvar ställer med andra ord stora krav på oss. Det kräver att vi är öppna för det faktum, att vi påverkas av vår omgivning. Att vi håller med om att vi är pinsamt känslo samma när det gäller färgen på våra tapeter och att vår koncentrationsförmåga kan bli allvarligt rubbad av ett felaktigt valt sängöverkast.”

Alain De botton i boken

”Lyckans arkitektur”, 2006.

”När vi beskriver ett hus som vackert, antyder vi något mer än estetiskförälskelse. Det är det samma somatt vi känner oss attraherade av denspeciella livsform, som det här husetutstrålar med sitt tak, sina dörrhandtag, fönsterkarmar, trappor ochinteriör”

Alain De botton i boken

”Lyckans arkitektur”, 2006.

”Vi har alltid uppfattat den som ”niceto have”. För den har berikat vår vardag, talat till våra sinnen, inte minstdet estetiska, och signalerat innovation, överskott och en massa talang.Utvecklingen av de behov och utmaningar som den globala världen stårinför, betyder att den idag är ”need tohave”. Vi talar om design”

Krönika i danska Politiken 10122009,

skriven av Kigge Hvid och Niels jarler från

organisationen Index: Design to improve live.

“Logiskt är det svårt att förstå varför inte alla hus som byggs idag är passivhus. Tekniken är okomplicerad. Inget märkvärdigt. Ett grundproblem är att få använder sig av kunskapen och alldeles för sent. Så länge arkitekter ser hållbarhet som ett tillägg blir det som med allt annat. Det man adderar innebär tillämpningsproblem och extra kostnader. Man löser ingenting. Tänkandet måste vara solitt från början.”

österrikaren Walter Unterrainer, han ritade

sitt hemlands första passivhus och har

sedan dess varit frontfi gur för den hållbara

arkitekturen, Arkitekten augusti 2009.


Arbetet tog fl era månader och det kostade en rejäl slant, men Petra brüggemann och hennes man är övertygade om att det varit mödan värt. De bytte ut den enstegstätade putsfasaden mot kakaobrunt tegel och träpanel. – Huset har fått ett mervärde, säger Petra brüggemann när hon berättar husets historia.

både hon och hennes man är i bygg och anläggningsbranschen, hon som certifi erad Sbr besiktnings man med eget företag. Hon förstår att folk undrar hur just de kunde välja en huskonstruktion som kallats för storriskbygge i media under de senaste åren.

– Vi såg bakom fasaden och inredningen, förklarar hon. Vi valde ett hus som byggts av den byggmästare som hade det lägsta antalet fel vid slutbesiktningen. Han representerade en typhusfi rma och vi valde att bygga en 1,5plansvilla med grå puts på fasaden.

Det var för åtta år sedan och debatten om enstegstätade, putsade fasader på frigolit hade inte kommit igång. Men efter några år blev Petra nyfi ken och hon beställde en fasadundersökning. Första testet visade inte på några fuktskador men efter en regnig höst gjordes nya provborrningar i fasaden och då upptäcktes fukt på sju av åtta punkter.– Det är ju allmänt känt att om ett hus har problem som påverkar

inomhusklimatet så får också människorna som bor i huset problem, fortsätter Petra. Om man aldrig

vaknar utsövd, alltid går omkring och snörvlar och kliar sig i ögonen, då kan det bero på att något i huset inte är sunt.

Familjen brüggemann tog hjälp av en stenhusexpert, Tomas gustavsson Konstruktioner i Lund, när de skulle ta fram ritningar till ny grund och ny fasadbeklädnad.

– De fl esta väljer väl byggmaterial som de känner till och här i Skåne är det tegel och trä, säger Petra. Vi fi ck rådet att sätta stenbaserade mineritskivor och putsa på dem men det kändes inte genuint och hållbart. Däremot har vi bytt ut gipsskivorna i den bakomliggande träregelväggen och det fungerar utmärkt. Numera består de olika lagren i väggarna av tegel, en fem centimeter tjock luftspalt, minerit, träregel med isolering och plast, och på innerväggarna har vi gipsskivor som är målade med en miljövänlig färg som i stort bara innehåller gips och sand, vilket ger en skrovlig yta.

Enstegstätade putsfasader


stenhusexpert, Tomas gustavsson Konstruktioner i Lund, när de skulle ta fram ritningar till ny grund och ny fasadbeklädnad.

Den nya fasaden i kakaobrunt tegel gav huset i skegrie i södra skåne ett helt nytt utseende.

Petra Bruggeman gläder sig åt att huset i tegel inte behöver underhållas på många år. nu kan hon njuta av sin härliga träd-gård i stället.

Inomhusklimatet är en av de viktigaste indikatorerna när vi mäter långsiktig hållbarhet utifrån den sociala dimensionen.

Det påverkar bland annat om vi fryser, svettas, plågas av drag eller får en god luftkvalitet. Men även faktorer som ljus, ljud, vibrationer och inte minst om huset är sunt att vistas i, har betydelse.

När inomhusklimatet försämras går det ut över arbetslusten. Undersökningar från Arbetsmiljöverket visar, att de anställda värderar inomhusklimatet högt, när de ska betygsätta arbetsmiljön i sin helhet. Och många anser, att inomhusklimatet är den näst viktigaste parametern för bostaden (efter läget och priset).förutom klimatförhållandena fi nns arkitekturen med alla sina tekniska

lösningar för värme, avkylning och ventilation med när det gäller att värdera inomhusklimatet. Så har det varit allt sedan vi började söka skydd för väder och vind.

Men det är långt ifrån självklart att dagens avancerade material och teknik skapar ett sunt inomhusklimat eller ett hållbart byggande.

Arkitektur och inomhusklimat


Arkitekt Søren Mølbak, PHL Arkitekter, har fått frågan om vilka aspekter på hållbarhet som han lägger störst vikt vid.”Lagstiftningen lägger stort fokus på att minska energiförbrukningen. Men förutom energiförslag, som ofta styrsav ekonomi och räntabilitet, anser vi, att hållbarhet också ska ses i relation till en god miljö för människor. Vianser till exempel inte, att konceptet med passivhus nödvändigtvis ger bättre hus för människor att vistas i, manfokuserar mest på uppvärmningskostnaden. Därför försöker vi undersöka utifrån ett projekt som vi kallar förAktivhuset, om det fi nns andra sätt att erbjuda hållbar arkitektur med ännu tjockare väggar och värmeväxlare.saker, som också kan bidra till ett sunt inomhusklimat och mänskligt välbefi nnande i största allmänhet.”

Arkitekt Søren Mølbak, i boken ”global Danish Architecture # 3 Sustainability”, 2008.

Sjuka hus ger sjuka människor, säger yrkeshygieniker och forskar vid Umeå universitet, bo glas.” Det är ingen tvekan om att en dålig inomhusmiljö gör oss sjuka. Men det saknas fortfarande kunskap om sambandet mellan byggnader, luftkvalitet och hälsa. Det är sedan länge känt att människor som lever i ett fukt och mögelpåverkat hus kan drabbas av trötthet, ”grus i ögonen”, torra slemhinnor, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Nu talar man även om att sådana miljöer kan ge hudbesvär.”


”Inomhusklimatet är det klimat, som husets skärm och olika klimatanläggningar skapar, och som har den mänskliga komforten som mål.” Klimat och Arkitektur.

Bokens författare delar in inom-husklimatet i tre kvalitetsnivåer:

Nivå 1:Det acceptabla inomhusklimatet,som gör att man slipper skadeverkningar och garanterar att minst80 procent av de boende är nöjda.Typisk grund för lagstiftning.

Nivå 2:Det sunda inomhusklimatet tarhänsyn till individuella behov, möjliggör eget inflytande och tar hänsyn till särskilt känsliga och utsatta grupper.

Nivå 3:Det utmärkta inomhusklimateterbjuder dessutom positivt stimulerande påverkan, välbefinnande,upplevelser och omväxling.

1970 definierade den danskainomhusklimatforskaren Ole Fangerkomfortbegreppet som sex mätbara faktorer: Lufttemperatur, strålningstemperatur, luftrörelser, relativ fuktighet, energiomsättning och fasadens termiska egenskaper. Sedan dess har det tillkommit mått på luftföroreningar, ljusmängder och gränser för den akustiska miljön.

KomfortzonerI en enklare modell värderas inomhusklimatet enligt parametrarnatemperatur, fukt och vind.

Forskning visar, att vi trivs bäst ien lufttemperatur på 22 grader C,plus/minus 2 grader, medan vi haren förhållandevis hög tolerans närdet gäller luftens relativa fuktinnehåll, som mycket lätt kan pendlamellan 20 och 80 procents relativfuktighet.

Inomhusklimatet och därmed komforten utmanas när det byggs mednya material och ny teknik somska minska energiförbrukningen.Passivhusen behöver inte vara detsamma som hög komfort.

Inomhusklimatets ABC

InomhusklImat tegel

• AVgEr INgA gASEr

• gEr INTE NärINg åT MögELSVAMPAr

• INgA LUFTbESVär

• ACKUMULErAr OCH rEgLErAr VärMEN

• DäMPAr LjUD

• KAN SNAbbT SUgA UPP VATTEN OCH AVgE DET

• VATTENDIFFUSION gENOM VäggEN

• rEDUCErAr LUFTFUKTIgHETEN

• INgA ELEKTrISKA ELLEr EL EKTrOSTATISKA FörHåLLANDEN

• INgEN jONISErAD ELLEr rADIOAKTIV STråLNINg


Det är avgörande för människors trivsel och arbete att det finns bra belysning i rummen och att man har en bra utsikt över omgivningarna. Dagsljuset är nog det viktigaste elementet som arkitekterna arbetar med när det gäller rummets visuella intryck. Det finns tre sorters dagsljus: Solljus, dagsljus och reflexljus.

Fönstrens storlek och placering bestämmer var ljuset hamnar, medan fönstrets detaljutformning har stor betydelse för det visuella intrycket.

De bästa ljusförhållandena inomhus uppnås generellt med hjälp avljusa invändiga ytor och en inredning som inte ökar ljusabsorptionen och ljusreflexionen.

bra belysning på arbetsplatsengagnar inte bara medarbetarnasvälbefinnande och hälsa utan bidrar också till att öka produktiviteten.bristande belysning leder blandannat till spänningstillstånd, huvudvärk, trötthet och irriterade ögon.

Case: Tyholmett passivhus byggdes för att skapa enenergineutral bostad.

Det fullmurade passivhuset från tyholmförbrukar bara 9 kWh/m2/år. en traditionell villa, byggt samma år (2008), förbrukar i genomsnitt 58 kWh/m2/år. tyholmshuset minskar inte bara energiförbrukningen utan även koldioxidutsläppet med två ton om året. huset är byggt som ett äkta hållbart passivhus efter det europeiska regelverket Cen/tC350.

Ljus och skugga


I arkitekturens värld talar man om”den tredje huden” som en beskrivning på en byggnads klimatskärmoch dess klimatreglerande funktion.På samma sätt som med kroppensvärmebalans kan man analyseravärmebalansen i ett hus.

Värmebalansen i ett hus:Ett hus tar emot sitt värmetillskottfrån solen, jorden och från husetsegen värmetillförsel (värmeanläggning, elapparater och personvärme) och huset avger värme via värmeledning, värmestrålning, konvektion(ventilation) och avdunstning.

Man kan fundera över varför desom bor i Sydeuropa bygger sinahus i sten och inte i lätta konstruktioner som till exempel trä. Detberor på att tegel har en bättre förmåga att reglera värmen och tryggaen god komforttemperatur jämförtmed lätta konstruktioner.

Hus som är byggda med tungamaterial, det som är kännetecknetför murat byggande, leder värmenbättre än lätta material och harsamtidigt en hög värmeackumuleringsförmåga. I praktiken betyderdet jämnare temperaturer inomhus.Väggar, som bevarar värmen på dethär sättet, garanterar till exempelatt inomhustemperaturen inte ökaroacceptabelt mycket under en varmsommardag. Samma effekt uppnårman på vintern. Stenens förmåga

att ackumulera värme betyder, attinomhustemperaturen inte sjunkerdramatiskt under en vinterdag, när det är kallt utomhus. På det viset re ducerar eller dämpar ett hus byggt i tegel temperaturväxlingarna inomhus.

Arkitekterna väljer tegel igenEnligt författarna till ”Klimat och Arkitektur” har de senaste årtiondenasfokus på att ta fram industrialiserade lätta konstruktioner resulterat i,att de tunga materialens värmeackumulerande och klimatreglerandeegenskaper har blivit förbisedda närdet gäller nybyggnation. Men nuhåller det på att ändra sig.

När det gäller materialvalet finnsdet en tendens bland internationellaarkitektbyråer att kombinera lättaoch tunga byggmaterial för att påså sätt dra nytta av bådas positivaegenskaper. Stora glaspartier ochminimalkonstruktioner integrerasmed tunga värmeackumulerandematerial. Det betyder att kvalitetenhos flera tusen år gamla och beprövade byggmetoder erkänns änen gång, de som utnyttjar jordenstermostabilitet och materialens värmeackumulerande egenskaper.

”Dåtidens och nutidens erfarenhe ter av tunga och lätta material ochderas relation till klimatet och komforten förblir därför ett obegränsatforskningsområde när det handlarom att utveckla långsiktigt hållb ara hus”. (Klimat och Arkitektur, Danska Konstakademiens Arkitektskola, 2008).

Klimatanpassat bygganderob Marsh, arkitekt och seniorforskare, menar att överhettning av våra hus är ett mera omfattande problem idag, och det kommer att bli ännu större i takt med klimatförändringarna och temperaturökningarna.

”Det finns en tendens att användamånga lätta material i det modernabyggandet, till exempel gips. Detger problem med överhettning.Man bör intressera sig mera för attuppnå termisk massa genom attanvända tunga material som tegeloch betong,”säger rob Marsh.

Han anser, att arkitektoniskaoch funktionella förändringar harresulterat i en ny och annorlundarumsindelning, som bidrar till attöka överhettningen. På 1950 och60talen byggde man ofta mångafler rum både på kontor och iprivata hem. Det gav mera termiskmassa jämfört med idag, när en öppen planlösning, särskilt i kontorsmiljöer, bidrar till överhettning.

Värme och kyla


De skandinaviska husfasaderna ärnågra av de mest utsatta i världeneftersom vi har så långa periodermed regn och täta temperaturväxlingar kring fryspunkten. De delarsom byggts med organiska material är särskilt utsatta eftersom hög fuktpåverkan ger en bra grogrund föralgbildning, mögel, röta och svamp.risken för biologisk tillväxt blir mindre om man använder oorganiskamaterial som tegel och murbruk.

En familj på fyra personer kan under normala omständigheter föra in fuk tig luft i bostaden på upp till tio liter vatten om dagen. För att inte belasta inomhusklimatet med för hög luftfuktighet måste man ta bort det därextra vattnet. För att lyckas med det måste bostaden ventileras med ett

luftbyte på 0,3 – 1,0 gång i timmen,oavsett vad familjen håller på med.

Fuktproblem och skador kan uppstå på invändiga ytor och döljas i kon struktionen, om den relativa luftfuktigheten är på mellan 70100 procent.

Olika väggkonstruktioner har olikaförmåga att transportera bort

fukten genom diffusion och attutjämna inomhusluftens fuktinnehållgenom absorption. Täta konstruktioner av till exempel glas ochmetall eller träkonstruktioner medfuktspärrar har en sämre förmågaatt ta upp och avge fukt än tegel,och i och med det ställs det högrekrav på ventilation.

Tegel har dessutom lättare för att taupp fukt än de flesta andra byggnadsmaterial och det skadas inteav fukt. Eftersom en nymurad vägginnehåller en del fukt ska den torkaut efter murningen. Det kräveröppna ytor, uppvärmning och ventilation samt tillräckligt med torktid.Hur lång den är beror på årstid ochluftfuktighet.

Fukt och nederbörd


Ljud, efterklanger och vibrationersom tränger igenom konstruktionen eller väggen, uppfattassom störande och besvärande avnästan alla människor. ju tyngremassa en konstruktion har, destosvårare är det för ljudet att trängaigenom och därför isolerar tegelljud på ett bra sätt.

Innerväggarnas ljudisolering berorförst och främst på deras massaper m2. Lätta konstruktioner iso

lerar därför sämst mot lågfrekventbuller. I rum med skrovliga ytor ärresonanstiden oftast lägst.

Det säger sig själv att även småotätheter vid hörn och fönster gördet möjligt för ljud att tränga igenom från ett rum till ett annat.

Mer buller och sämre luft i lättakonstruktionerI Danmark har man konstaterat attde så kallade barackskolorna ger

eleverna otillräcklig rörelsefrihet ochdet försämrar både trivseln ochinlärningen. Enligt jørgen bruunChristensen, handläggare på Danmarks Lärarförening, är bullernivåni barackbyggnaderna ofta alldelesför hög. Det beror dels på de lättamaterialen och dels på det trångautrymmet.

Av samma anledning är inomhusklimatet i barackerna i regel mycketdåligt. jørgen bruun Christensenberättar, att barackerna har naturligvädring och klarar därför inte avden nödvändiga luftväxlingen.För att den ska fungera krävs detnämligen att eleverna och lärarnaöppnar fönstren ofta och det gårinte på vintern.

Undersökningar visar, att inomhusklimatet har stor betydelse för inlärningen. Tillräckligt med frisk luft kanöka elevernas inlärning med upp till20 procent. bristande vädring ochpå grund av den ökade luftfuktigheten i klassrummet kan ocksåorsaka mögel och damm.

Ljud och vibrationer

träbaracker ger bullerproblem ochdåligt inomhusklimat.




Ett dåligt inomhusklimat är intebara obehagligt, det kan också orsaka olika sjukdomar. Den kraftigaökningen av allergier beror blandannat på ett dåligt inomhusklimat.

En för hög luftfuktighet ökar riskenför mögel och damm. Den kanorsaka allergier eller astma, särskilthos känsliga personer.

Förutom det kan en rad allergiframkallande ämnen, till exempel pollen,tränga in i husen tillsammans medden mekaniska ventilationsluften.

De allergiframkallande ämnenakan också komma från förorenadebyggvaror, till exempel ytbehandlatträ eller material, som har utsattsför föroreningar.

Välbyggda och välventilerade hus itegel har inga fuktproblem. Dessutom kan biologisk tillväxt sommögel och damm inte få näringfrån de här materialen.

Luften i nya hus kan innehålla förorenade gaser från materialen somhusen är byggda av. I ett hus av tegel används varken lösningsmedel eller andra organiska produkter i samband med tillverkningen eller bygget.

Hus av tegel avger därför inga gaseroch de ger inga luktbesvär.

Dessutom har byggmaterial somtegel, som kan ”andas” (är diffussionsöppna) normalt en positivinverkan på luftkvaliteten ochinomhusklimatet. De ger en naturlig luftväxling i huset.

Trä avger formaldehyd I februari 2008 presenteradeStatens byggforskningsinstitut iDanmark (Sbi) sin undersökning”Koncentrationen av formalde hyd i nybyggda hus i Danmark”.Den visar, att nybyggda hus, sominnehåller träskivor, avger så storamängder formaldehyd att det överskrider WHOs rekommenderadegränsvärde och kan orsaka cancer.

Koncentrationer av det farligaämnet formaldehyd förekommer iluften som gasbildning från träbaserade produkter. Tegel avger inteformaldehyd.

Formaldehydmätningarna i de nybyggda husen visar ett medelvärdepå 0,050 mg/m3, och forskarnaslår fast, att värdena som uppnåttsi den här undersökningen ligger påen liknande nivå som de värdensom fastställts i svenska och tyskaundersökningar.

Fukt i byggmaterial bidrar också tillatt sätta fart på gasbildningen avformaldehydånga, och det är

bekymmersamt, när man ser hurmånga byggskador, som orsakatsav fukt.

Det gäller vår hälsa

ETT DåLIgT INOMHUSKLIMAT KAN

gE FöLjANDE SjUKDOMAr:

• HUVUDVärK

• TröTTHET

• KONCENTrATIONSSVårIgHETEr

• MINNESFörLUST

• YrSEL

• ögONKLåDA – ögONKATArr

• NäSTäPPA

• HESHET

• rODNANDE OCH bräNNANDE HUD

• HöSNUVA OCH ASTMA

• EKSEM

• CANCEr


Tegel kan inte brinna och tegelväggar förlorar en väsentlig del av sinstyrka först vid 400 grader C. Omen brand skulle uppstå betyder detatt man har längre tid på sig attsätta barnen och sig själv i säker het utanför huset. Vid takbränderser man ofta att tegelväggarna ärintakta och kan återanvändas utanatt man behöver riva huset.

Tegel är brandsäkert

katarina kyrka i stockholm, byggd 1695, har brunnit två gånger. Första gången 1723, när kyrkan förstördes tillsammans med 500 trähus i omgivningarna på söder-malm. andra gången var 1990, när kyrk-tornet störtade samman och gick genom kyrkvalvet. I stort sett fanns bara kyrkans ytterväggar kvar men man lyckades rädda värdefulla textilier och kyrksilvret. Det bestämdes att inga moderna byggmaterial fick användas vid återuppbyggnaden – i stället har man murat med 120 000 stor-tegel av gammalt format, använt 52 000 handsmidda spikar och 1 600 rutor med munblåst färgat antikglas.


bbr18 trädde i kraft maj 2011.

“byggnader ska utformas så att luft och vattenkvalitet samt ljus, fukt, temperatur och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas.”

Skärpta krav på inomhusklimatetDet nya byggregelverket ställer högre krav på ventilation och luftväxling i ett hus. När det gäller formaldehyd från trä är funktionskravet bara uppfyllt om den totala gasbildningen från träskivorna som använts inte överstiger WHOs rekommendation på högst 0,1 mg/ m3.”

VägledningTillfredställande hälsomässigaförhållanden i ett hus omfattar ävenkomfort och välbefinnande.

Den del av inomhusklimatet somgäller bygget omfattar de termiskaförhållandena, luftkvaliteten, detakustiska inomhusklimatet ochljusförhållandena.

När det gäller det termiska inomhusklimatet ska man vid planeringen av bygget och vid val av material, fönsterytor, avkylningsmöjligheter

och solskydd säkerställa att manuppnår tillfredställande temperaturförhållanden även under sommaren.

Luftkvaliteten bestäms först ochfrämst utifrån den ventilation somanvänds och av föroreningarna inomhus, däribland fukten som kommer från de boendes avdunstningar.Man bör alltid använda byggmaterial som ger så få föroreningar sommöjligt.

När det gäller det akustiska inomhusklimatet ska byggkonstruktionerna dimensioneras och byggasså att det skapas tillräcklig ljudisolering mellan rummen som ligger intillvarandra och med tanke på externabullerkällor.

Tillfredställande akustiska förhållanden uppnås i de olika rummengenom att man använder ytmate rial som har tillräcklig förmåga attabsorbera ljud och på så sätt säkrarden nödvändiga ljudregleringen.

När det gäller ljusförhållandena bördet vara en passande avstämningmellan fönsterstorlek, rumsfördelning och ytornas utformning medtanke på omgivningarna. Samtidigtär det viktigt att de övriga faktorerna, som skapar den rätta visuella

miljön, är tillfredställande, vilket innebär, att ljuset ska klara de uppgiftersom det har i ett rum.

När det gäller risk för personska dor vid elektromagnetisk strålning,så finns det inga specifika regler ibygglagstiftningen.

Nytt byggregelverk:BBR18

InomhusklImat tegel

• AVgEr INgA gASEr

• gEr INgEN NärINg TILL MögELSVAMPAr

• INgA LUFTbESVär

• ACKUMULErAr OCH rEgLErAr VärMEN

• DäMPAr LjUD

• KAN SNAbbT SUgA UPP VATTEN OCH AVgE DET

• VATTENDIFFUSSION gENOM VäggEN

• rEDUCErAr LUFTFUKTIgHETEN

• INgA ELEKTrISKA ELLEr EL EKTrOSTATISKA FörHåLLANDEN

• INgEN jONISErAD OCH rADIOAKTIV STråLNINg


Kalk- og teglværksforeningenNørre Voldgade 481358 København KTelefon: +45 3332 3434Fax: +45 3332 9578Email: [email protected] w

ww

.plu

z.nu

tegelinformation.se

Documents

Hållbart byggande - Den sociala dimensionen