Halmstad

HALMSTAD

” Nu flyttar vi till Halmstad”

EN STAD ATT TRIVAS I‣NÄRA NATUR OCH HAV‣NÄRA TILL SHOPPING‣NÄRA KONTINENTEN

I sommar flyttar familjen Johansson-Backlund från sin lägenhet i Stockholm till villa i Halmstad – med närhet till kultur, kommers, natur och havsluft.

EN TIDNING OM ATT BYGGA OCH BO

HALMSTAD UNDER VATTNET8

13

11 12NYTT KÖPCENTRUM

ETT VILLAOMRÅDE VÄXER FRAM

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN HALMSTADS KOMMUN

Foto

: Ros

ie A

lm

2 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN HALMSTADS KOMMUN

FÖR INFORMATION OM HALMSTADS KOMMUN: Halmstads kommunBox 153, 301 05 HalmstadTelefon: 035-13 70 00E-post: [email protected] www.halmstad.se

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic ABREDAKTION: Anders PostFORMGIVNING: Lorens PalmgrenREPRO: Bildrepro Sthlm ABTRYCK: MittMediaPrint

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Peter Ahlman, tel. 018-18 34 [email protected]

www.activemediapartner.com

olitikerna i Halmstad har bestämt att det alltid ska finnas mark för 700 bostäder. Men sanningen är att just nu har vi byggklar mark för 2 000 bostäder. Och det ser bra ut i

många år framöver. Halmstad kommer för lång tid att kunna er-bjuda tomtmark runt om i kommunen för villor, bostadsrätter och hyresrätter till privatpersoner och aktörer på bostadsmark-naden.

Anledningen till satsningen på bostadsmark är stor efter-frågan. Halmstad är en tillväxtort som ökar sin befolkning med i genomsnitt 700 personer om året – och alla måste ju ha någonstans att bo. Därför är Halmstad en intressant och säker ort att investera i för stora och små byggaktörer. Kommunen är den största markägaren och den som styr var det får byg-gas. Därför är det viktigt att det finns planlagd mark för bygg-aktörerna. Och det finns det nu.

I maj blir det klart hur det nya bostadsområdet i Snöstorp kommer att utformas. Välritade och inspirerande arkitektför-slag har kommit in till kommunen, och av dem ska en vinnare utses.

Ett annat exempel på nytt bostadsområde är Albinsro. Det är inte länge sedan området var obebyggd åkermark, men re-dan har de första familjerna flyttat in i sina nybyggda villor och bostadsrätter. Inom ett par år kommer det att finnas ett 50-tal villor, lika många rad/kedjehus och ungefär 90 lägen-heter i flerfamiljshus i såväl bostads- som hyresrättsform, och inom fem år totalt 500 bostäder.

För att påskynda hela byggprocessen har Bygglov över disk införts. För enklare ärenden finns en drop in-tid, då de som söker bygglov är välkomna att träffa handläggarna på Rådhuset. Beslut ges senare samma dag eller dagen efter.

Även andra tidstjuvar har tagits bort och uppföljning av

tidsplaner har blivit bättre. När det gäller markansvisning så ska man som byggherre vara igång inom ett år, i annat fall tar kommunen tillbaka marken och säljer till någon annan.

Men det är inte bara bostäder som planeras och byggs i kommunen. Halmstads efterlängtade resecentrum håller sakta men säkert på att förverkligas. Efter etapp ett och regionbuss-terminalen är det nu dags för etapp två och stadsbussarna.

Fastighetsägaren Eurocommercial vill bygga ut köpcen-trumet Eurostop och kommunen har snabbt mött upp med en detaljplan. Halmstad kan se fram emot en ny modern galleria med mer än dubbelt så många butiker.

Men även i Halmstads stadskärna rustar vi. Nya konstverk och en utvecklad Brogata är några av resultaten hittills för pro-jektet Stadens hjärta. Nu fortsätter arbetet med att göra Halmstad city ännu trevligare att besöka, flanera och shoppa i.

Projektet Stadens hjärta syftar till att göra de centrala de-larna av Halmstad mer levande. Det är en ambitiös satsning med hög målsättning. Vi siktar på att Halmstad city ska vinna titeln Årets stadskärna om ett till två år. En attraktiv kommun måste ha ett attraktivt centrum, som flödar av liv och rörelse.

Om allt detta kan du läsa i den här tidningen från Halmstads kommuns.

BOR DU I RÄTT KOMMUNOM DU FUNDERAR PÅ ATT BYGGA

P

Henrik OretorpKommunråd och ordförande för Samhällsbyggnadsutskottet

Gunilla Andersson Ordförande för Byggnadsnämnden

Gunilla Andersson, ordförande för Byggnadsnämnden och Henrik Oretorp, kommunråd och ordförande för Samhällsbyggnadsutskottet.

INNEHÅLL

Eurostop växer fram vid E6

50 villor på gammal åkermark

Gott om mark för bostäder

SNABBT BYGGLOV

STADENS HJÄRTA

Resecentrum etapp 2

11

12

18

22

LEDARE Foto: Patrik Leonardsson

” Halmstad expanderar och vi satsar på bostäder i hela kommunen, köpcentrum och en levande stadskärna.”

NU ÄR ELCYKELN HÄR

8

15

20

Kvarteren ska heta Galgbergsterrassen med nära till både natur och stadskärna. Det för-sta kvarteret är planerat att börja byggas till hösten 2014. Husen är 4 till 5 våningar höga med 40 bostadsrättslägenheter i första etap-pen. I nästa etapp blir det 32 lägenheter.

– Vi planerar att bygga lägenheter av blandade typer och storlekar, alla med balkong, och de översta med både terrass

och balkong, berättar projektutvecklaren Bengt Wallin. Under bostadshusen kom-mer det att finnas ett underjordiskt garage där man bekvämt kan parkera sin bil. Det finns även bussförbindelse 200 meter bort.

Bostäderna är energisnåla och ljusa med parkettgolv och värmeslingor i badrum.

– Ett modernt och förstklassigt boende med nära till allt, säger Bengt Wallin. I om-givningarna finns förutom Galgberget, även gym och konditori. Vår vision är att skapa ett nytt boende som väl smälter in i den gamla omgivningen på ett naturligt sätt.

Inflyttning beräknas till början av 2016, och försäljningen av lägenheterna startar i sommar.

– Det blir ett mycket flexibelt kontorshus, sä-ger projektutvecklaren

Jonas Ljunggren. Ingen ska behöva anpassa sin

verksamhet efter givna

lokaler. Det här blir istället en unik möj-lighet för såväl stora som mindre företag att skapa framtidens kontor och exempel-vis kunna forma en aktivitetsbaserad ar-betsplats, vilket innebär att man inte alltid behöver ha en egen fast arbetsplats i loka-lerna. Vi arbetar där hjärnan är och inte där skrivbordet står – något som, enligt forskningen, leder till ökad flexibilitet och kreativitet, och som även gör att lokalytan kan minskas med upp till 50 procent.

– På så sätt kan företaget expandera eller skala ner verksamheten utan att byta till större lokaler, menar Jonas Ljunggren. Vi hjälper gärna våra hyresgäster att utveckla sitt nya kontor på det sätt som bäst passar deras verksamhet när vi bygger fastigheten.

Intill det natursköna Galgberget, på fem minuters promenadavstånd från centrala Halmstad, kommer SKANSKA snart att sätta spaden i jorden för det första av två bostadskvarter. Här blir det bostadsrätter med terrasser och balkonger.

I kvarteret Järnvägen 3, några minuter från Halmstads nya resecentrum vid Centralstationen, ska SKANSKA uppföra en kontorsbyggnad där varje hyresgäst kan skapa

sitt eget kreativa kontor.

FLEXIBLA FRAMTIDSKONTOR MITT I STAN

www.skanska.se

Jonas Ljunggren, projektutvecklare för kvarteret Järvägen 3.

SKANSKA:s projektutvecklare Bengt Wallin visar var man ska bygga Galgbergsterrassen.

Vid natursköna Galgberget strax utanför Halmstad kommer SKANSKA att bygga attraktiva och energisnåla lägenheter med nära till centrum och natur.

Bild

: Whi

te a

rkite

kter

NATURSKÖNT BOENDE VID GALGBERGET

Skanska bygger i Halmstad

Fakta kvarteret Järnvägen 3• Ca 5 000 kvm effektiva kontorsytor.• 4 – 5 våningar.• Möjlighet till terrass med utsikt över

Halmstad.• 5 minuters promenad till

Centralstationen.• Klar för inflyttning 2016.

Anmäl ditt intressewww.skanska.se/galgbergsterrassen

Vill du veta mer?Kontakta Jonas Ljunggren 010-448 38 97 eller [email protected]

ANNONS

Strömmen av ungdomar på cykel längs Laholmsvägen och de färggla-da overallerna vid Nissan i augusti

är två av otaliga exempel på hur studentli-vet sätter sin prägel på Halmstad. Varje år börjar nästan 2000 nya studenter på Hög-skolan i Halmstad, och många av dem flyttar hit för att plugga. Att Halmstad är en attraktiv stad är ett viktigt argument för den som väljer att plugga här, vilket olika undersökningar visar.

Men att Halmstad är en högskoleort innebär mycket mer än ett livligt stu-dentliv – ännu viktigare är förstås Hög-skolans bidrag till den halländska arbets-marknaden och näringslivet.

– En högskola samlar människor, studenter och forskare, som flyttar hit och påverkar kulturen och livsvillkoren. Högskoleorter, sett till befolkningen, är orter där det sker utveckling, med mer

diversifierat näringsliv, större utbud av aktiviteter och så vidare, säger Jörgen Johansson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Studenter startar företagDe lärare, ingenjörer, sjuksköterskor, ekonomer och andra akademiker som Högskolan utbildar fyller ett stort behov på arbetsmarknaden. Men Högskolan har också bidragit till att själva arbets-marknaden i Halmstad ser ut som den gör. Närmare 100 företag i Halmstad har startats av före detta högskolestudenter, ibland redan som examensprojekt under studietiden. Det mest kända exemplet är kanske HMS, i dag ett internatio-nellt företag med 350 anställda. Men på den långa listan finns även företag som Comfort Audio, Delta, Phoniro, Sam-port Payment Service och många fler.

– För drygt 30 år sedan var Högskolan i Halmstad en liten utbildningshögskola med 40 anställda och knappt 400 studen-ter. I dag är vi en framstående högskola med 9 000 studenter och 600 anställda, och de vetenskapligt skolade människ-orna blir allt fler i hela samhället. Under dessa år har Högskolans personal och studenter varit med och skapat ofantliga samhällsvärden, säger Högskolans rek-tor Mikael Alexandersson.

Forskning i samverkan med andraEn allt viktigare och större del av Hög-skolans verksamhet är forskning – och den kommer att växa ännu mer de när-maste åren. Mycket av forskningen görs tillsammans med företag, myndigheter eller organisationer.

– Det finns en tradition vid Hög-skolan i Halmstad av väldigt praktiskt

orienterad forskning, säger Jörgen Jo-hansson, docent i statsvetenskap vid Högskolan. Vi har potential att bidra till olika samhällssektorer: kommun, regi-on, näringsliv och ideell sektor. Genom att bedriva gemensamma forsknings-projekt kan vi utveckla ny, praktiskt in-riktad kunskap.

Som exempel nämner han det sam-arbete som är på väg att ta form, där forskare följer kommunens arbete med samhällsutveckling i Halmstads östra stadsdelar.

– I Högskolans forskningsmiljöer finns kunskap om byggteknik, transport-logistik, vattensystem, trygghetsaspek-ter i samhället och mycket mer. Det är sådant som kan hjälpa kommunen att få ett mer hållbart samhälle, bra flöden i stadsmiljön, och goda förutsättningar för företagande, säger Jörgen Johansson.

Högskola för bildning och tillväxtHögskolan i Halmstad har satt tydliga spår i Halmstad under sina 30 år – ett blomstrande studentliv, en högre bildningsnivå och ett innovativt företagsklimat är bara några exempel på vad Högskolan bidrar med till sin stad.

Titt och tätt till GöteborgRes bekvämt och prisvärt med Öresundståg till centrala Göteborg!Valfriheten är stor då Öresundståg kör minst 25 turer om dagen* mellan Halmstad och Göteborg – tur och retur! Betalar du biljetten med reskassa får du dessutom ytterli-gare 20 procent rabatt. Läs mer på hallandstrafiken.se.

25 turer om dagen*

Kattegattgymnasiet är Halmstads största gymnasieskola med ett antal olika pro-gram att välja på, bland annat Industri-tekniska programmet och Teknik pro-grammet. Skolans teknikutbildningar in-går i Teknikcollege vilket innebär att de

uppfyller tio kriterier som industrin satt upp för att säkerställa kvaliteten på ut-bildningen. Industritekniska programmet är ett yrkesprogram där eleverna utbildas i praktisk teknik och har minst 15 veckors praktik.

På Teknikprogrammet som är högsko-leförberedande får eleverna lära sig hela processen från idé och design i CAD, till konstruktion och färdig produkt.

På Kattegattgymnasiet finns teknik och utrustning av hög kvalitet.

Tillsammans med företag kan de få ta fram prototyper att lansera i verkligheten.

Har man gått Teknikprogrammet så finns det på Kattegattgymnasiet även möjlighet att läsa vidare till gymnasieingenjör genom att gå ett fjärde tekniskt år med inriktning-en produktions- och automationsteknik.

Det är bara ett begränsat antal skolor i landet som har fått det fjärde året beviljat av Skolverket – en påbyggnad som ger elever-na en unik möjlighet att komma ut i arbets-livet direkt efter skolan. Eleverna praktise-rar i perioder ute på en arbetsplats, och byg-ger på sina industritekniska kunskaper.

– Efter fjärde året är eleverna väl för-beredda för att kunna få arbete inom in-dustrin, säger Linda Olofsson, som är lä-rare på Teknikprogrammet.

Hur vanligt är det att eleverna får jobb direkt efter skolan?

– Att de får sommarjobb direkt är nästan hundraprocentigt, säger Linda Olofsson. På så vis lär de känna företaget och får en inkörsport som leder till fast jobb. Vi har utvecklat företagskontakter över hela Halland för att kunna få fram så många praktikplatser som möjligt.

– Teckning och formgivning har varit mina stora intressen, säger Wilhelm.

Vad gjorde ni fjärde året på Teknikprogrammet?– Det var en hel del nytt jämfört med de tidigare tre åren som har en mer teoretisk inriktning. Fjärde året är det mycket praktik med exempelvis svets-ning, fräsning, svarvning och metall-bearbetning.

Wilhelm gjorde sina praktikperioder på Nitator och som ett examensprojekt designade han en lastpall i metall för Volvo, som nu finns i produktionen.

– Det betyder mycket att få se sin pro-dukt i verkligheten och att ett stort före-tag godkände den med bara mindre mo-difieringar.

Efter skolan fick Wilhelm sommar-jobb på företaget och nu har han en tillsvidareanställning.

Vad gör du här på Nitator?– Jag ingår i en grupp som gör olika bearbetningar av plåtmaterial via en ro-bot och trivs väldigt bra. Men man vet ju aldrig, kanske kommer jag så små-ningom att läsa vidare på högskolan.

Industrin ropar efter personal. Idag handlar industriarbete om att behärska teknik, exempelvis att kunna sköta en robot i produktionen. För detta krävs utbildning och expertkunskap. På Kattegattgymnasiet i Halmstad finns utbildningarna som kan ge jobb direkt efter gymnasiet.

Wilhelm Sundström gick Teknikprogrammets fjärde år. Nu jobbar han på företaget Nitator AB i Oskarström, som bland annat levererar bearbetade plåtkomponenter till den tunga fordonsindustrin.

– EN SÄKER VÄG IN I ARBETSLIVET

GYMNASIEINGENJÖRSUTBILDNING PÅ KATTEGATTGYMNASIET

WILHELM GICK FJÄRDE ÅRET OCH FICK JOBB

Linda Olofsson är lärare på

Kattegattgymnasiets

teknikprogram.

Wilhelm Sundström gick Teknikprogrammets fjärde år på Kattegattgymnasiet och fick jobb efter utbildningen. Läs hans berättelse här till höger.

Utbildningar på Kattegattgymnasiet:• Bygg- och anläggningsprogrammet• El- och energiprogrammet• Ekonomiprogrammet• Fordons- och transportprogrammet• Industritekniska programmet• Naturvetenskapsprogrammet – da Vinci• Teknikprogrammet

• Fjärde tekniskt år• VVS- och fastighetsprogrammet

Gymnasiesärskola med följande utbildningar:• Fastighet, anläggning och byggnation• Hantverk och produktion• Individuella programmet

För mer information se: www.kattegatt.nu

KattegattgymnasietHär börjar framtiden

UTBILDNING Text: Anders postFoto: Alexander Olofsson

5HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN HALMSTADS KOMMUN


ELCYKLAR

almstadsborna var snabba att agera när det blev känt att kommunen er-bjuder hundra elcyklar för utlåning

i ett nytt projekt. – Redan efter ett par dagar hade vi fått

femhundra intresseanmälningar, så sats-ningen ligger rätt i tiden. Verkligen roligt, säger Marianne Olovsson, kommunikatör för hållbart resande på Samhälls byggnads-kontoret, Halmstads kommun.

Deltagarna får låna en elcykel och en cykelhjälm gratis i ett halvår. De ska vara vanebilister som förbinder sig att cykla minst tre kilometer, minst tre dagar i veckan.

– Via en app får deltagarna hälsocoach-ning och information om hur mycket de cyklar. Efter en månad bjuder vi in till ett

inspirationsföredrag om kost och motion. säger Marianne Olovsson.

Hon berättar att projektet ”Elcyklist” är en unik satsning – något liknande har inte gjorts tidigare i Sverige. Syftet med just elcyklar är att få nya målgrupper att börja cykla.

– Elcykel kan passa dem som har lite längre avstånd, eller inte är i så jättebra form. Då kan steget från bil till vanlig cy-kel kännas för stort.

Kommunens tidigare cykelsatsningar har visat att cyklande lätt blir en vana. En utvärdering av projektet ”Hälsotrampare” visar att sextiofem procent av deltagarna fortsatte cykla ett år efteråt. Vinterns pro-jekt ”Vintercyklist” har också varit lyckat och tillsammans visar de olika satsning-arna cykelns många möjligheter, alla års-tider.

– I vår lånar vi även ut cykelkärror till småbarnsföräldrar som vill cykla till för-skolan. Vi har också ett par så kallade lastcyklar, som är trehjuliga cyklar med plats för barn längst fram.

Halmstads kommun satsar stort på hållbart resande. Nu får hundra vanebilister låna var sin splitterny elcykel i ett halvår, och coachning till ett hälsosammare liv.

Kommunen erbjuder hundra elcyklar och en cykelhjälm gratis i ett halvår.

FÅR BILISTER ATT SLÄPPA RATTEN

Projektet Vintercyklist, med vinterutrustade cyklar, blev mycket lyckat.

H

HÅLLBART RESANDE Text: Eva AnnellFoto: Patrik Leonardsson

” Redan efter ett par dagar hade vi fått fem hundra intresseanmälningar.”

Marianne Olovsson, kommunikatör, Samhällsbyggnadskontoret

Det var Gunnar Rejme som på 50-talet startade Rejmes Bil AB. Idag är företaget Hallands största auktoriserade återförsäl-jare av Volvo, Renault, Dacia och Toyota. Nu bygger man om sina anläggningar för att bli mer kundanpassade och effektiva. De stora varumärkena ska visa upp sig i bilhallar med separata ingångar.

– I Halmstad har vi precis kommit igång med byggplanerna, säger Einar Gudmundsson, som är koncernchef för Rejmes. I Laholm börjar vi bygga nu i vår efter det nya konceptet.

Vad är det nya konceptet?– Volvo, Renault och Toyota får egna ut-ställningshallar med separata entréer, stora ljusa demonstrationsytor för bilar, tillbehör och tjänster. Kunderna besöker på så vis ett specifikt bilmärke och blir väl omhändertagna av kunniga medarbe-tare som kan just det märket.

I Volvos hall blir det även ett ”Living room” med välkomnande ”kundmötes-platser” där det bjuds fika och varma bul-lar. Det ska kännas bekvämt och hemtrev-ligt att exempelvis vänta på sin bil när den är på service.

Generellt ska Rejmes anläggningar bli mer kundorienterade och lätta att hitta rätt i, med anslutande parkeringsplatser.

– När det gäller serviceverkstäderna byg-ger vi regionens mest effektiva produktions-anläggningar med ljusa, öppna och mer transparanta lokaler, säger Einar Gud-mundsson. Verkstäderna blir ultramoderna med samma standard som bilhallarna. Vi kommer att jobba i team om sex personer på tre arbetsplatser, och med två tekniker på varje bil, vilket ger snabbare service och kortare väntetider för våra kunder. Max en timme ska man behöva vänta på sin bil.

Även däck och reservdelslogistiken kommer att effektiviseras. Det blir små la-ger med fokus på förplanering i världs-klass. Däckförvaringen utvecklas med de senaste lösningarna för lagring, flöde, däcktvätt och däcklagersystem.

Även biltvättarna får sin beskärda del av ombyggnationen.

– Ja, vi utreder just nu möjligheterna att bygga en 30 meter lång tvätt-tunnel både i Halmstad och Falkenberg. Sammantaget kommer hela vår ombyggnad att ge kun-derna snabbare och bättre service, större tillgänglighet, trivsammare lokaler och en bilförsäljning i världsklass, säger Einar Gudmundsson.

Rejmes Personvagnar finns i Halmstad, Falkenberg, Torup och Laholm. Nu ska bilhallarna byggas om med representation i separata hallar för tre av företagets bilmärken. Samtidigt slimmas verkstäderna, vilket radikalt förkortar väntetiderna.

BILHANDEL I VÄRLDSKLASS””Nu bygger vi om – och blir en

rejmesbil.se

Einar Gudmundsson är koncernchef och vd för Rejmes Personvagnar AB. För 16 år sedan lämnade han lantbruket i Östergötland och gick över till bilbranschen där han arbetade med Volvo globalt i flera år.

– Generellt tycker jag bilbranschen är mycket konservativ. I den hårda konkurrens som råder måste vi hitta nya smartare vägar att möta våra kunder. Det vi gör nu inom Rejmes är ett nytt strategiskt val i den riktningen.

Stora ljusa servicelokaler med ultramodern produktionsteknik.

ANNONS


EN VÄRLD UNDER VATTEN!

är kommunstyrelsens ordförande Carl Fredrik Graf förra året sim-mande invigde snorkelleden var

vattnet fortfarande så kylslaget att han valde våtdräkt. Sedan blev sommaren re-kordvarm och den 200 meter långa snor-kelleden vid Svärjarehålan en vältempe-rerad succé.

– Allt gick över förväntan, säger kom-munekolog Ann-Charlotte Abrahamsson. Vädret var vackert, publiciteten stor och de många besökarna spred intresset för leden från mun till mun.

Under uppsiktSnorkelleden, ett 30-tal meter från stran-den, ligger i anslutning till handikappba-det vid Svärjehålan, där den är skyddad från hårda havsvindar och nyckfulla strömmar.

– Ur säkerhetssynpunkt är det en fördel och finess att leden ligger nära handi-kappbadet, där det rör sig mycket folk. Även om badvärden bara ansvarar för att ha uppsikt över de funktionshindrade är det en trygghet också för de som snorklar, säger Ann-Charlotte Abrahamsson. Men precis som vid andra kommunala stränder sker bad och snorkling ändå på egen risk.

Ett fantastiskt västerhavDjupet i leden varierar mellan 1, 5 och 3 meter, längre ner än så behöver man inte komma för att möta den fascinerande och föränderliga undervattensvärlden.

På havsbotten är sammanlagt tio skyl-tar med information om växt- och djurli-vet fastskruvade i stadiga betongblock med handtag att hålla sig fast vid, för den som vill stanna upp och läsa. Från varje betongblock leder en vajer upp till ytan, där en boj visar ledens sträckning.

Leden är ett samarbetsprojekt mellan Halmstads naturskyddsförening, som kom med idén, kommunen och stadens dykarskola. Den har finansierats av LONA-bidrag (lokala naturvårdssats-ningen) och med hjälp av hundratals tim-mar av frivilligarbete.

Nu är det återigen dags för en grupp frivilliga dykare från dykarskolan att ta på sig sina våtdräkter och försvinna ner under ytan för att gå igenom säkerheten inför den kommande badsäsongen. Bland annat har en boj slitit sig från sitt fäste. I sommar när vattentemperaturen stigit till en behagligare nivå, ska allt vara i topp-trim, för att ge snorklarna en upplevelse utöver det vanliga badlivet.

– Få människor känner till hur fantas-tiskt vårt västerhav är. Leden ökar för-hoppningsvis intresset för marina miljöer, liksom viljan att värna om dem, säger Ann-Charlotte Abrahamsson.

Bara någon meter under ytan öppnar sig ett hemligt djur och växtrike. Det enda som behövs för att upptäcka det är snorkel och cyklop. Snorkelleden vid Svärjehålan väntar på årets första undervattensgäster.

VÄLKOMMEN TILL

N

” I sommar när temperaturen stigit till en behaglig nivå ska snorkelleden vara i topptrim.”

Ann-Charlotte Abrahamsson, kommunekolog

NATUR & MILJÖ Text: Maria LeijonhielmFoto: Halmstads Dykarskola


Bonum utvecklar och förvaltar senior-boende samt erbjuder hjälp i vardagen. Vi är en del av Riksbyggen. Läs mer på bonumseniorboende.se

Ett tryggt och modernt seniorboende

Bonum är namnet på Riksbyggens organisation för senior-boende. Oavsett vilket skede i livet du be� nner dig i, � nns här möjlighet till både lugn och ro och ett rikt socialt liv. På Bonum arbetar vi med ett seniorboende som en helhet, bestående av tre grundstenar: Bostaden, Förvaltningen och Tjänsterna. Tillsammans med våra kärnvärden trygghet, bekvämlighet och trivsel bildar det Bonum seniorboende.

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

Du får tillgång till en egen Bonum-värd som hjälper till med allt � ån att sätta upp bokhyllor till att vattna blommor och gå ärenden. Bekvämt, eller hur?

Förutom teknisk och ekonomisk förvaltning, är vi på Riksbyggen ledande på daglig fastighetsservice. Nyckeln till långsiktigt bra skötsel handlar om att vara omsorgsfull och närvarande. Vi delar upp fastighetsservice i tre delar; Tillsyn, Skötsel och Felavhjälpande underhåll. Vi är närvarande och ger er fastighet daglig tillsyn. Vi sköter om byggnader, gårdar och tekniska installationer. Vi ger också råd om åtgärder för att föreningen ska undvika problem i framtiden.

Hur kan vi ge er förening ny näring? Svaret hittar du på riksbyggen.se

Vi får både människor och fastigheter att växa

Riksbyggen_och_Bonum_annons_123x352.indd 1 2014-03-27 11:04

EN VÄRLD UNDER VATTEN!

Halmstad under vattnet. På havs

botten är tio skyltar med information om

växt och djurlivet fastskruvade i stadiga betongblock. Här kan man upptäcka en helt

ny värld.

9

Det är smart att shoppa på Eurostop. Det är både bekvämt och otroligt smidigt att ha många butiker på samma plats. På några stegs avstånd kan du både gå till frissan, kolla synen, fi xa naglarna, pudra näsan och shoppa nya vår-garderoben. Just nu fi nns det massor av fräscha vårnyheter i våra butiker. – Så hatten av för alla smarta shoppare!

Välkommen till en bekväm shopping för hela familjen!

NÅGOTFÖR ALLA

hst

d r

ekla

mb

yrå

VARDAGARBUTIKER 10–19Livsmedel 8–21Systembolaget 10–19

SÖNDAGBUTIKER 11–17 Livsmedel 8–21Systembolaget stängt

LÖRDAGBUTIKER 10–17 Livsmedel 8–21Systembolaget 10–15

Följ oss i sociala mediereurostophalmstad.se


BRA SAMARBETE

öpcentrumet Eurostop ligger vid E6 södra infart till Halmstad. Här finns idag ett 30-tal butiker och fastighe-

ten ägs av företaget Euro commercial. Med start nästa år ska Euro stop byggas ut med 23 000 kvadratmeter, få nytt utseende och totalt 70-80 butiker. Inspiration kommer från Eurocommercials galleria i Växjö, som fick utmärkelsen Skandinaviens bästa köp-centrum 2012.

– Vi tar guldkornen därifrån och ut-vecklar dem vidare. Det blir bland annat en intressant mix av nya butiker samt restau-rangtorg och caféer. Nya Eurostop ska bli en trevlig mötesplats, säger Fredrik Forsling, uthyrningsdirektör på Eurocommer cial.

Har arbetat effektivt Stora byggprojekt innebär mycket plane-ringsarbete för Halmstads kommun. Tidigare tog en detaljplan 18-24 månader att arbeta fram, men detaljplanen för Eurostop-utbyggnaden gjordes på bara 11 månader, trots att projektet är både stort och komplicerat.

– Vi vet att tiden är viktig för fastig-hetsägarna och försöker vara snabba, utan att tumma på kvaliteten. De planer vi tar fram ska Halmstadsborna leva med länge, säger Fredrik Ottosson, samhällsbygg-nadschef på Halmstads kommun.

Att tiden kunnat pressas beror på att kom-munen utvecklat en ny, effektivare arbets-process för samhällsbyggnadsprojekt. Ett gott samspel mellan kommunen och fastig-hetsägaren är en annan viktig förklaring.

– Eurocommercial har haft ett lös-ningsorienterat synsätt och visat förståel-se för att kommunen måste företräda an-dra intressen än bara fastighetsägarens, säger Fredrik Ottosson.

På Eurocommercial är man också nöjd med hur processen framskridit.

– Kommunens tjänstemän har varit ly-hörda och effektiva. Vårt samarbete har fungerat väldigt bra, säger Fredrik Forsling.

Starkt regionalt handelscentrumNär nya Eurostop invigs får kommunen upp till 300 nya arbetstillfällen, i butiker och kringservice. Samhällsbyggnads chefen ser ingen motsättning mellan ett större Eurostop och handeln i Halmstad city.

– Kommunen vill se tre starka handels-områden; centrala Halmstad, Eurostop och Flygstaden. Syftet är att stärka

Halmstads position som regionalt han-delscentrum. Vi vill att Halmstadsborna oftare ska välja att handla här, inte resa

till Göteborg eller Helsingborg. Vi vill också attrahera fler besökare från övriga Västsverige, säger Fredrik Ottosson.

Fastighetsägaren Eurocommercial vill bygga ut köpcentrumet Eurostop. Halmstad kan se fram emot en ny modern galleria med mer än dubbelt så många butiker.– Detta är ett led i att utveckla starka handelsområden i Halmstad, säger Fredrik Ottosson, samhällsbyggnadschef på Halmstads kommun.

KRING NYA EUROSTOP

K

HANDEL Text: Eva AnnellFoto: Patrik Leonardsson

Fredrik Forsling, Eurocommercial och Fredrik Ottosson, samhällsbyggnadschef, Halmstads kommun.

Köpcentrumet Eurostop byggs vid E6 södra infart till Halmstad.


et är inte länge sedan Albinsro var obebyggd åkermark, men redan har de första familjerna flyttat in i

sina nybyggda villor. Inom ett par år kommer där finnas totalt ett 50-tal villor, lika många rad/kedjehus och ungefär 90 lägenheter i flerfamiljshus i såväl bo-stads- som hyresrättsform.

– Som vanligt när man bygger på jung-frulig mark har dagvattenhanteringen va-rit en ganska stor fråga att lösa. Inom om-rådet har också funnits fornlämningar som grävts ut, säger Andreas Ahlman. Men det som framförallt har försenat bygget är en rad överklaganden. Därefter har allt gått enligt planerna.

Det övergripande målet med bostads-området är att blandningen av villor, rad-hus, kedjehus, bostadsrätter och hyresrät-ter ska främja ett levande område. Till skillnad från 60- och 70-talens miljonpro-gramsområden kommer människor med olika ålder, härkomst, utbildning och in-komst oundvikligen att mötas i vardagen.

– Med mixade upplåtelseformer undvi-ker vi kategoriboende, sammanfattar Andreas Ahlman.

De familjer som idag bor i Albinsro har inte långt vare sig till Flygstadens han-delscentrum eller Söndrums centrum. Men det kommer att bli ännu bättre. I kommande etapper satsar kommunen på utbyggnad av den offentliga närservicen. I en tredje etapp finns möjligheter för bo-stadsområdet att få en egen för- och grundskola.

– Möjligheterna finns, men ännu är inget bestämt, säger Andreas Ahlman.

Byggjobbare, lastbilar, grävmaskiner, lyftkranar – det är full fart på byggandet i Albinsro.– Vi följer kommunens handlingsprogram. Behovet av bostäder är stort, säger Andreas Ahlman, mark och exploateringschef i kommunen.

NU BYGGS DET NYTT

D

PÅ FÖRFÄDERS MARK

BYGGA & BO Text: Maria LeijonhielmFoto: Patrik Leonardsson

” Behovet av bostäder är stort, inom ett par år kommer här att finnas ett femtiotal villor.”

Andreas Ahlman, Halmstads mark- och exploateringschef


nnika och hennes sambo Torbjörn Backlund driver sedan 15 år en stugby och camping i Bohuslän,

där de tillbringar ungefär fem månader per år.

Resten av året jobbar de hemifrån med hjälp av dator och telefon.

De skulle gärna ge sina barn en uppväxt i villa, men priserna i Stockholm är svind-lande. Ha småbarn i storstad har sina si-dor, som det är nu måste de följa med ung-

arna när de ska ut och leka

och om hela familjen åker till stan för att

handla

eller gå på bio är det ett jätteprojekt.– Eftersom vår arbetssituation är flex-

ibel, har vi länge funderat på att flytta till västkusten, delvis för att komma närma-re vårt företag, men framförallt för att bo bättre. Vi har tittat på massor av hus mel-lan Strömstad i norr och Halmstad i söder – som vi fastnade för.

Annika hade sedan tidigare en positiv känsla för staden där hon pluggade någ-ra år i 20-årsåldern. Även om behoven för en småbarnsförälder är annorlunda än för en student, visste hon att Halmstad är mycket mer än bara en turist- och sommarstad.

– För oss är naturen jätteviktig. Jag älskar de fantastiska sandstränderna och de öppna vidderna. Samtidigt är utbudet av kultur stort och stadens centrum le-vande.

För Annika och Torbjörn räckte det inte att hitta ett bra hus, det skulle dess-utom ligga i ett nyproducerat område, eftersom sådana brukar dra till sig barn-familjer.

– Albinsro känns perfekt! Amanda och Felix kommer att få massor av kompisar. Jag räknar med att också de vuxna kom-mer att vara öppna för kontakter. Alla är lika nyinflyttade som vi, säger Annika.

Felix har redan en plats på förskola och i höst börjar Amanda ettan på Hovgårdskolan.

Felix är ännu för liten för att bry sig, men Amanda ser otåligt fram emot flyt-ten. Anledningarna är två, dels ska hon få

ett eget rum, men fram-förallt kommer hon att bo på gångavstånd från sin farmor.

– Det var jobbigt att berätta för bar-nens farmor att vi skulle lämna Stock holm. Jag menade verkli-gen allvar när jag frågade om

hon inte också ville flytta, det finns ju bostads-

rätter i området. Efter en vecka ring-de hon och sa: Ja, jag kommer med!

Stor villa med trädgård. Bra dagis och skola. Närhet till kultur, kommers och natur. I sommar byter familjen JohanssonBacklund Södra Hammarbyhamnen i Stockholm mot Albinsro i Halmstad.– Visst känns det pirrigt, men jag vet att vi har gjort rätt, säger Annika Johansson.

NU BYGGS DET NYTT SNART GÅR FLYTTLASSET TILL ALBINSRO

A

Det byggs och grävs för nya villor i Albinsro nära Söndrums Centrum. För inte så länge

sedan var området obebyggd åkermark där man grävt ut fornlämningar. Det kan alltså ha funnits bostäder här tidigare. Infällda bilden:

Så här kommer ett antal villor att se ut i Albinsro, där flera byggare är igång. Bilden

kommer från Kärnhem.

FAKTANamn: Annika Johansson, 39Familj: sambon Torbjörn Backlund, 49, bonussonen Leo 18, Amanda 6, Felix 3, svärmor Barbro 77.

Gör: Driver tillsammans med Torbjörn familjeföretaget Ramsvik Ser mest fram emot i den nya staden: Hus

med egen trädgård, cykla och spring i naturen vid havet.

Foto

: Ros

ie Al

m

JUST NU utvecklas både små och stora svenska städer enormt. I förändringarna finns chansen att skapa nya samband mel-lan gammalt och nytt, mellan glest och tätt, och inte minst mellan stadens alla människor.

Vi är branschledande inom hållbar arkitektur. Vi är ett av Skandi-naviens ledande arkitektföretag och det största i Europa med cirka 700 medarbetare på 14 kontor i Sverige, Danmark, Norge och England.Vårt mål är att tillsammans med kunder och samarbetspartners skapa attraktiva livsmiljöer och städer som håller över tid.Välkommen till White.

www.halmstadarena.se • 035-12 02 00 • [email protected]

15 april–31 augusti 2014

Partners

Foto

: ©Cl

aes-

Gör

an W

ette

rhol

m A

rkiv

©M

usea

lia

Gör som Halmstad Bordtennis Klubb – var med och vinn hem ett evenemang

www.halmstadcvb.se • [email protected] • 070-670 75 84 Halmstad Convention Bureau

Halmstad Convention Bureau är den del av Destination Halmstad som jobbar med att få fler evenemang och möten till regionen. Funderar din förening, organisation eller företag på att söka ett evenemang eller möte, kontakta oss.

Aldrig tidigare har Halmstad varit med och arrangerat ett VM. HBTK har tillsammans med oss jobbat hårt för att detta skulle bli verklighet.

Öppet hela påskenkl. 10 – 17

De tre delägarna, som alla hade chefspo-sitioner, lämnade tryggheten i det stora byggföretaget och startade från noll. På fyra år har de byggt upp en framgångsrik verksamhet med hundra anställda och stora uppdrag i hela Halland. Men det är inte att mängden anställda ökat så snabbt som gör företaget unikt, utan kvaliteten på medarbetarna.

– Vår framgång är helt beroende av hur våra medarbetare mår, säger vd Tommy Zryd. Annars hade vi aldrig lyckats med vår snabba tillväxt.

MTA är ett komplett bygg- och anlägg-

ningsföretag som bygger hus, kontor, bo-städer och industrier. Under de fyra år fö-retaget varit verksamt har man exempelvis byggt cirka 150 lägenheter, gjort exploa-teringsarbetena i det nya bostadsområdet Albinsro i Halmstad, och byggt Biltemas lager på 45 000 kvm. Nyligen öppnade MTA kontor även i Varberg.

– När vi startade verksamheten ville vi göra det på ett något annorlunda sätt, sä-ger Mats Johansson. Det skulle vara ett värderingsstyrt företag, byggt på arbets-glädje och långsiktiga relationer med an-ställda, kunder och leverantörer. Dessutom strävar vi efter enkelhet utan krångliga beslutsvägar.

Rekryteringen av medarbetare har skett i takt med att projekten kommit in. Alla tre delägarna är närvarande vid an-ställningsintervjuer där man berättat vilka värderingar man har och vilka krav som ställs.

– Det här gäller alla medarbetare, oav-sett om det är hantverkare, arbetsledare eller administrativ personal, säger Andreas Olsson. På så vis har vi lyckats hand-plocka rätt människor med samma värde-ringar som våra egna. Arbetsglädje och

trivsel ger kostnadseffektivitet, hög kvali-tet på jobben och tider som hålls.

Ett kvitto på att man lyckats kom i slu-tet av mars i år. Då utsågs MTA till en av Sveriges bästa arbetsplatser av det inter-nationella organisationsutvecklingsföreta-get Great Place to Work, som listat de bästa arbetsplatserna i Sverige och Europa under tolv år. Listorna över Sveriges bästa arbetsplatser baseras på en enkät där de anställda i företaget anonymt får ta ställ-ning till ett antal påståenden om sin ar-betsgivare och företaget.

– Den här utmärkelsen är förstås myck-

et glädjande, säger Tommy Zryd. Bortsett från äran, så visar det att vi från allra för-sta början valde rätt väg.

Det var 2010 som de tre arbetskamraterna Tommy Zryd, Mats Johansson och Andreas Olsson lämnade ett av landets större byggföretag och startade eget med ”sex tomma händer”. Nu, 2014, har man 100 anställda och MTA Bygg och Anläggning, som företaget heter, är utsett till en av Sveriges bästa arbetsplatser.

EN AV SVERIGES BÄSTA ARBETSPLATSER 2014

www.mtabygg.se

MTA kommer att vara en viktig producent av bostäder i Halland under den kommande 3årsperioden. För närvarande planeras en produktion av ca 300 bostäder under åren 20142017. MTA:s delägare, från vänster Mats Johansson, Tommy Zryd och Andreas Olsson.

ANNONS


rojektet Stadens hjärta syftar till att göra de centrala delarna av Halmstad mer levande. Det är en

ambitiös satsning med hög målsättning.– Vi siktar på att Halmstad city ska

vinna titeln Årets stadskärna om ett till två år. En attraktiv kommun måste ha ett attraktivt centrum, som flödar av liv och rörelse, säger kommunrådet Henrik Oretorp (C) som är ordförande i styrgrup-pen för Stadens hjärta.

Kommunen har avsatt pengar för att förbättra Storgatan och hoppas att fastig-hetsägarna gör likadant.

– Storgatan är huvudstråket och det är oerhört viktigt att den blir tilltalande. Vi vill bland annat ta bort barriärerna och skapa ett gångstråk i mitten, säger Henrik Oretorp.

Nästa steg blir att få bort bilarna från Lilla Torg och att göra området kring Bastionen mer attraktivt.

– Norre katts park har förutsättningar att bli en fantastisk mötesplats i slutet av gågatan, säger Henrik Oretorp.

Bygger på samarbeteTre parter samarbetar i projektet; kom-munen, Fastighetsägarna Halmstad och cityföreningen Halmstads City, som hu-vudsakligen ägs av näringsidkarna. Ida Andersson, centrumledare på Halmstads City, är en av projektledarna:

– Stadens hjärta lyfter fram flera områ-den; den fysiska stadsmiljön, utbudet av butiker och restauranger, respektive kultur och evenemang. Jag tror att Halmstadsborna mest lagt märke till de förändringar som syns på gator och torg, säger hon.

Till dessa hör exempelvis nya konst-verk och upprustningen av Brogatan. På Stora torg kommer marknadsstånden att få ett mer enhetligt utseende och öppetti-der som överensstämmer med butikernas.

– Den 24:e maj invigs ytterligare ett konstverk, i samband med folkfesten Halmstadgillet som vi förstärker i år, sä-ger Ida Andersson.

På Halmstads Citys hemsida finns en förslagslåda och allmänheten uppmuntras att lämna sin bästa idé för att utveckla centrum.

– Inom Stadens hjärta följer vi en åt-gärdslista och är alltid villiga att ta in nya idéer. Många är väldigt positiva till att in-nerstaden utvecklas, säger Ida Andersson.

Inom kort påbörjas en marknadsunder-

sökning där boende i Halmstad bland an-nat får uttrycka sina åsikter om utbudet i innerstaden.

– Sedan hoppas vi kunna arbeta fram en strategi för att stärka upp innerstadens utbud. Det behövs en bra mix av butiks-kedjor och enskilda aktörer, säger Ida Andersson.

Nya konstverk och en utvecklad Brogata är några av resultaten hittills för projektet Stadens hjärta. Nu fortsätter arbetet med att göra Halmstad city ännu trevligare att besöka, flanera och shoppa i.

STADENS HJÄRTA

P

Projektledaren Ida Andersson har slagit sig ner i en något obekväm fåtöljskulptur. Om ett till två år siktar man på att Halmstad ska vinna titeln Årets stadskärna.

LEVANDE CENTRUM Text: Eva AnnellFoto: Patrik Leonardsson

” De centrala delarna av Halmstad ska bli ännu mer levande.”

Ida Andersson, projektledare Halmstads City

FÅR FLER LYFT

www.halmstadsstenhus.se

UNITED BY OURDIFFERENCE

Des

ign

ing

Fu

ture

Cit

ies

– Ja vi är numera ett mycket populärt fö-retag att arbeta i, säger Kjell Andersson som är sektionschef för Division Industri på ÅF-kontoret i Halmstad. Många söker sig till oss för att arbetsuppgifterna är så stimulerande och varierande – allt ifrån utveckling av mobiltelefoni till projekte-ring av kompletta energianläggningar.

Och på landets ÅF-kontor finns jobb för ytterligare 800 ingenjörer.

Du säger att ni numera är mycket populära – så har det inte alltid varit?– Företaget har ju drygt hundra år på nacken och sågs en gång som lite tråkigt. Men den stämpeln är för länge sedan borta. Här finns stora utvecklingsmöjligheter och många karriärvägar för olika typer av ingenjörer.

Vad gör ni här i Halmstad?– Här på Slottsmöllan i Halmstad är vi 45 medarbetare med en mycket bred inriktning och kompetens inom elkonstruktion, automa-tion, mekanisk konstruktion och elkraft – för att nämna några områden. Kunderna finns till exempel inom pappers- och massaindustrin, tillverkning, livsmedel, kärnkraft, signalsys-tem för järnväg och bilar. Vi arbetar såväl ut-omlands som i närområdet – i en radie från norra Falkenberg, in mot Ljungby, Markaryd och ner förbi Hallandsåsen. Vi erbjuder kom-pletta lösningar där vi projekterar och tar fram handlingar, men där vi även levererar hårdvara som styrsystem, transformatorer

och ställverk – något som ökar varje år.Medarbetarna på ÅF i Halmstad har ofta

något specialområde – det kan gälla att de-signa en produkt innan den går i produktion, det kan även vara utformningen av en för-packning. Ibland kan projekten ligga inom områden som högspänning, elbesiktning, el-säkerhetsutbildningar, mekatronik och auto-mation med styrning och programmering av robotar i tillverkningsindustrin.

Hållbarhet är ett övergripande område som kommer in överallt, menar Kjell Andersson.

– Vi jobbar mycket med energieffekti-viseringar för att få en hållbar industri

med tillverkning i Sverige och utveckling i närområdet. Det är något som vi är väl-digt bra på i Sverige – att kombinera in-dustriernas egen kompetens i samverkan med konsulter och entreprenörer.

ÅF är ett av Sveriges äldsta konsultföretag som numera ligger i den absoluta framkanten när det gäller teknisk ingenjörskonst och problemlösning. Kunderna finns över hela världen inom energi, infrastruktur och industri. 2012 utsågs ÅF av Universums karriärbarometer till Sveriges mest populära teknikkonsult bland ”young professionals” med civil eller högskoleingenjörsexamen.

HÖG KOMPETENS OCH BREDA LÖSNINGAR

(f.v.)Walter Nilsson, Kjell Andersson och Helena Torin.

www.afconsult.com

Populär teknikkonsult medANNONS


nöstorp ligger drygt tre kilometer öster om centrala Halmstad och domineras idag av friliggande vil-

lor. Här råder brist på mindre bostäder och hyreslägenheter, men inte länge till. Snart finns 60-70 nya bostäder på den ti-digare idrottsplatsen.

– Vi har fått in tre väldigt intressanta arkitektförslag för bostäder på Snöstorps IP, alla med fina vyer och bilder. Varje för-slag är spännande på sitt sätt, säger Otto Martler som är exploateringsingenjör på Samhällsbyggnadskontoret, Halmstads kom mun.

Att det finns tre förslag att överväga beror på att kommunen utlyst en markan-visningstävling för Snöstorps IP. Den ar-kitektfirma som vinner tävlingen får se sitt bostadsområde uppföras.

– Fördelen med en tävling är att man har större chans att finna en riktigt bra lösning. Annars arbetar man med bara en arkitektfirma och det är inte säkert att just den har de bästa idéerna, säger Otto Martler som är projektledare för markan-visningstävlingen.

Planerar en helhetSextio procent av de nya bostäderna blir hyresrätter och resten äganderätter, till exempel radhus. Otto Martler tycker att det är bra att arkitekterna fått ett helt kvarter att jobba med, inte bara några en-staka hus.

– Det ger möjlighet att planera en hel-het. Arkitekterna tänker utanför boxen när de får forma ett helt område som de vill och hittar oväntade lösningar.

Helt fria var arkitekterna dock inte. Kommunen ställde krav på en viss max-hyra, med tanken att bostäderna ska vara relativt billiga, men ändå av god kvalitet.

För att få en bild av vad som är en rim-lig hyresnivå tog kommunen hjälp av det kommunala bostadsbolaget HFAB.

– Vi bad dem räkna på vad hyrorna skulle bli om HFAB skulle bygga husen

på Snöstorps IP. I beräkningarna utgick de från sitt ”Kombohus”, ett flerbostads-hus som innehåller en kombination av 2:or och 3.or. Sedan ställde vi som krav i tävlingen att hyrorna inte får överstiga de hyror som HFAB kom fram till.

I maj beslutar kommunstyrelsens sam-

hällsbyggnadsutskott vilket arkitektför-slag som vinner. Sedan väntar detaljpla-nering och samråd då allmänheten får tycka till.

– Förhoppningen är att byggstart kan ske om ett år, avslutar Otto Martler.

– Det handlar egentligen om hur vi ska förbereda oss för framtiden, säger Eric Ericsson som är vd för Halmstads stads-nät. För att vi ska kunna ”konsumera” framtidens tjänster så krävs en säker och snabb uppkoppling till internet. Det kan till exempel gälla distanssjukvård där man får konsultation och medicin via nä-tet – tjänster som gör att vi kan bo kvar längre hemma när vi blir äldre. Men det handlar naturligtvis också om uppkopp-lingen just nu. Både företag och hushåll behöver en snabb väg ut mot världen. Vår vision är ett uppkopplat Halmstad 2020 – vilket innebär att vi knyter samman alla fastigheter i Halmstad i ett gemensamt nätverk.

De alternativa bredbandslösningarna utnyttjar i de flesta fall koppartrådnät, oavsett om det är telenätet (ADSL) eller TV-nätet (koaxial). Även om man lyckats höja överföringskapaciteten via koppar-nät på senare år, så kommer koppartråden inte att överleva framtidens krav, enligt Eric Ericsson.

Ett stadsnät är ett lokalt, fiberoptiskt bredbandsnät för all digital kommunika-tion. Det kan användas till internet, TV och Telefoni, men även till säkerhets-tjänster, datatjänster och samhällstjänster.

– Vi bygger ut med fiberteknik i områ-de efter område i Halmstad, säger Eric Ericsson. Kapaciteten i fibernätet erbju-der obegränsad prestanda. De flesta bred-bandsoperatörer bestämmer vilka tjänster du ska ha tillgång till och du har därför ingen möjlighet att påverka eller byta le-verantör. I det öppna stadsnätet råder fri konkurrens mellan flera olika tjänsteleve-rantörer och tjänster. Du kan välja som du vill efter dina egna behov.

En annan fördel med stadsnätet är att om uppkopplingen till internet av olika anledningar slås ut så kommer ändå kom-

munens tjänster att fungera, eftersom dessa läggs på en nivå under internet.

– På så vis kan kommunen alltid kom-municera med invånarna. Vi kallar det för Det robusta samhället, säger Eric Ericsson.

I Halmstad pågår utbyggnaden av fi-bernät i en rasande takt. Praktiskt handlar det om att gräva. Fibern, i ett villaområde, dras fram i en stamledning till tomtgrän-serna. Därefter får villaägaren dra in en kabel till sin fastighet.

Eric Ericsson summerar fördelarna med Halmstads stadsnät:

– Det kommer att utveckla regionen

och gynna näringsliv, samhällsservice och hushåll. Via olika internetleverantörer kan våra invånare snabbt nå ut i världen och dessutom ha tryggheten att uppkoppling-en till samhällsservice alltid fungerar.

I maj blir det klart hur det nya bostadsområdet i Snöstorp kommer att utformas. Tre välritade och inspirerande arkitektförslag har kommit in till kommunen och av dem ska en vinnare utses.

Fiber till hushåll och företag i hela kommunen – det är den övergripande uppgiften för Halmstads stadsnät. Ambitionen är att knyta samman alla fastigheter i Halmstad med snabb, öppen och säker uppkoppling.

SPÄNNANDE BOSTADSFÖRSLAG FÖR SNÖSTORP

REGIONENS SNABBA VÄG UT MOT VÄRLDEN

S

Eric Ericsson, vd för Halmstads stadsnät.

Snart klart hur bostadsområdet Snöstorp ska utformas. Tre intressanta arkitektförslag ska bedömas. På den tidigare idrottsplatsen ska 6070 nya bostäder byggas.

www.halmstadsstadsnat.se

BOSTÄDER PÅ GÅNG Text: Maria Leijonhielm

ANNONS


ecilia Bergström är chef för Plan-avdelningen på Samhälls byggnads-kontoret, Halmstads kommun. Hon

är nöjd med kommunens beredskap när det gäller detaljplaner.

– Vi har fått upp ett bra tempo när det gäller att ta fram planer. Det beror på att vi utvecklat ett nytt arbetssätt med en tyd-lig struktur för hur samarbetet mellan för-valtningarna ska ske. Medarbetare kom-mer in tidigare i processen och kan bidra med sin kunskap. Fler frågor som ska hanteras i planprocessen identifieras ti-digt och hanteras därför effektivare. De planer som går fortast tar vi nu fram på bara 11 månader, säger Cecilia Bergström.

Detaljplaner beskriver hur olika områ-den ska utformas – vilken typ av bostads-hus som ska byggas och var vägar, parker och skolor ska placeras. Utifrån dem kan byggbolag teckna avtal med kommunen om att köpa marken och bygga. Eftersom kommunen har bostadsbrist vill kommu-nen att de planer som tas fram bebyggs så snabbt som möjligt.

– Vi har ett bra tryck från byggbolag som vill bygga och nu vill vi öka utbygg-nadstakten. Idag byggs strax under 300 bostäder om året och vårt mål är 400, sä-ger Cecilia Bergström.

Från och med nu ställer kommunen hö-gre krav på entreprenörerna att snabbt börja bygga när de tecknat avtal om viss mark. Har de inte kommit igång inom 6-12 månader bjuder kommunen ut mar-ken till andra entreprenörer.

Följer ett politiskt programJust nu pågår ett arbete med att ta fram en ny övergripande strategi för hur Halmstad ska växa. Politikerna kommer att fatta be-slut om en ny översiktsplan för kommu-nen innan sommaren. Ledorden är förtät-ning och byggande längs kollektivtrafik-stråk.

Ett annat viktigt dokument är kommu-nens bostadsförsörjningsprogram. Det säger att det alltid ska finnas färdiga pla-ner för att bygga 700 lägenheter i Halmstad. Idag finns möjlighet att bygga över 2 000 lägenheter i gällande planer, så målet nås med råge.

– Bostadsförsörjningsprogrammet vi-sar vilka projekt som ska prioriteras och när. Kommunen kan ju inte planlägga överallt samtidigt, men genom att följa programmet blir processen både transpa-

rent och effektiv, säger Cecilia Bergström.För fem år sedan saknades detaljplaner

för kommunens mindre orter. Så är det inte nu.

– Nu har vi planarbeten klara eller på gång för alla orter med minst 1 000 invå-nare, både när det gäller verksamheter

och bostäder, säger Cecilia Bergström.

Förtätning ger miljövinsterNu arbetar kommunen till exempel med planer för flerbostadshus och radhus i centrala Harplinge. Andra projekt innebär förtätning i centrala Halmstad. Planarbete

pågår på söder, vid stationen och vid Laholmsvägen.

– Vid Laholmsvägen planerar vi för flerfamiljshus på 4-5 våningar och jag tror att det blir jättebra. Platsen ligger centralt med gångavstånd till city.

När det gäller förtätningsprojekt är

Många bostadsbyggen är på gång i Halmstads kommun och fler ska det bli. På kommunen finns nu ett stort antal färdiga detaljplaner, som sammanlagt ger möjlighet att bygga hela 2 000 nya bostäder.

C

FRAMTIDSPLANER Text: Eva AnnellFoto: Xxxxxxxxxxxxx

1

2

3

45

6

7

8 9

11

10

12

13 14

1516

17

18

1920

21

22

GOTT OM PLANLAGD MARK FÖR

BOSTÄDER

1 Trottaberg/

Ranagård

2 Albinsro

3 Tallvik

4 Hallägra

5 Brudtärnan

6 Sporthallen

7 Karl XI

8 Bagaren

10 Söderkaj

11 Sofieberg

12 Slottsmöllans

tegelbruk

13 Nissastrand

14 Lundgrens

Urval av projektca 1050ca 1400

Urval av projektByggkartaPågående planering

Det finns många anledningar att flyt-ta till Albinsro, menar Therese Jacobsson, som är kundansvarig på Kärnhem.

Albinsro ligger i trakterna av Söndrum med golf, friluftsliv, havs-luft, skolor och Halmstads största han-delsområde – Flygstaden – i närheten.

Kärnhem bygger 12 villor i tre olika storlekar, samt 16 bostadsrätter – de senare som kedjehus med takter-rasser och egen liten trädgård.

Köparna gör sitt eget inredningsval utifrån en hög grundstandard.

– Vi har 6 designlinjer som tagits fram av en inredningsarkitekt, säger Therese Jacobsson. Utgångspunkten är köket som finns i olika stilar men också golvmaterialen skiljer sig lik-

som utföranden av badrum.Villorna är planerade med ett sam-

band mellan rummen som ger mycket bostadsyta och skapar en luftig inom-husmiljö. Det gör att man kan se ige-nom rummen längs, tvärs och diago-nalt. Men man har fortfarande möjlig-heten att stänga om sig. I Albinsro byg-ger Kärnhem enplansvillor i två storle-kar samt ett par större tvåplansvillor.

– När det gäller bostadsrätterna färdigställer vi allt, med inredning, trädgård, häckar och träd. Bara att flytta in. Det är Kärnhems filosofi – vi levererar helheten, säger Therese Jacobsson. Vi följer kunden hela vä-gen, från designval till inflyttning.

Bostadsrätterna har inflyttning i november, och i villorna har inflytt-ningen redan börjat. Men än finns chansen till en bostad i Albinsro!

I Albinsro i närheten av populära Söndrum, med cykelavstånd till både Halmstads centrum och till havet, växer nu ett attraktivt villa och kedjehusområde fram. Här bygger Kärnhem både villor och bostadsrätter i olika storlekar.

– NÄRA HAVET OCH CENTRUM


Attraktiva villor och bostadsrätter i Albinsro

Skapa livsrum Kärnhems devis är att skapa livsrum. Med livsrum menar vi en helhet som är mycket mer än huset där du bor. För oss handlar ett trivsamt boende lika mycket om området, din bostads design och inredning, och inte minst trygghet. Framförallt vill vi att du alltid ska tycka att du gjort en prisvärd bostadsaffär. www.karnhem.se

Therese Jacobsson, kundansvarig på Kärnhem.

1

2

3

45

6

7

8 9

11

10

12

13 14

1516

17

18

1920

21

22

planarbetet extra komplext, med mycket att ta hänsyn till. Ibland måste marken sa-neras, till exempel om det varit en bensin-station på platsen tidigare.

– Att förtäta är ett bra sätt att hushålla med marken och ligger i linje med kom-munens ambition att skapa ett hållbart

resande. Tätare bebyggelse gör att fler kan gå och cykla. Fler människor i ett område ger också bättre underlag för kol-lektivtrafik.

15 Klotet

16 Krusbäret

17 Nyhem

18 Gasen

19 Volontären

20 Travet

21 Snöstorps IP

22 Fyllinge

ANNONS


En långsiktig hyresvärd i Halmstad

Vi tror på att ge unga möjligheter för att kunna påverka sin framtid. Därför erbjuder vi ungdomarna som bor hos oss att söka sommarjobb i sina egna områden.

Vi samarbetar även med Mentor Sverige och Jobblotsen Sverige. Vi satsar på lokala samarbeten i våra bostadsområden runt om i landet. Allt för att skapa ett bra boende för våra hyresgäster.

Vi är en långsiktig hyresvärd som finns på många orter i Sverige. Vi förvaltar och utvecklar vårt befintliga bestånd för framtiden.

Vi bygger nytt för morgondagens behov och vi tror på att växa tillsammans med kommunerna.

Men vi nöjer oss inte med det.

Svetsaregatan 6, Larsfrid3 kontor. Delbart, från 200 till 600 kvmFrån 295 kr/kvm/år

Svetsaregatan 5, Larsfrid550 kvm kontor och600 kvm lager/produktionslokal

Montörgatan 7, Larsfrid383 kvm kontor på tredje våningenarkivrum, konferensrum & lunchrum

Bissmarksgatan 16Nyrenoverad 4a på första våningen, 104 kvm med två balkonger

Skyttevägen 34, SannarpProduktionslokal 777 kvmäven lämplig som försäljningslokal

Svetsaregatan 6, LarsfridKällarförrådslokalerFrån 5 kvm upp till 400 kvmGarageplatser i torr varm källareFrån 400kr/månad

För vidare information maila [email protected] ring vårt kontor 035-17 18 70

Besök vår hemsida: www.fastighetsstaden.se

Vi är ett lokalt fastighetsbolag som erbjuder ett intressant utbud av lokaler - kontor - lägenheter

Lokaler - Kontor - LägenheterRätt paRtneR































nligt lagen måste kommuner be-sluta om bygglov inom 10 veckor och Halmstads kommun klarar ar-

betet på mindre än halva tiden. Här är den genomsnittliga handläggningstiden bara 30 dagar. Dessutom finns möjlighet att få bygglov över disk – få sitt ärende behand-lat direkt.

– Att ge bygglov över disk är ett sätt att förbättra servicen till medborgarna. De kan komma in med sitt ärende på förmid-dagen och hämta sitt besked på eftermid-dagen, säger Ingegerd Persson som är tillförordnad bygglovschef på Byggnads-kontoret, Halmstads kommun.

Bygglov över disk fungerar utmärkt

för enkla ärenden, till exempel när någon vill bygga en carport, måla huset i en an-nan färg, eller sätta in ett ytterligare föns-ter. På kommunens hemsida finns infor-mation om vad som krävs för att ansökan ska kunna behandlas som ett bygglov över disk.

– Fackmannamässiga ritningar är ett krav, men det är också bra om man tar med sig foton av hur det ser ut idag. Eftersom det blir en personlig dialog kan eventuella oklarheter redas ut direkt, vil-ket spar tid för alla, säger Ingegerd Persson.

Hittills har drop in-tiden legat på fredags-förmiddagar, men den ska nu flyttas till en kvällstid för att bli tillgänglig för fler. Platsen blir dock densamma; Bygglovsavdelningen på våning 1 i Rådhuset.

En annan smidig service är att det går att söka bygglov med e-legitimation via kommunens hemsida.

– Då skickar man in sina handlingar i pdf-format och får ett sms så fort något sker i ärendet. På så sätt får man full koll på hanteringen, säger Ingegerd Persson.

Det går undan att få bygglov i Halmstads kommun. För enklare ärenden finns en drop intid, då de som söker bygglov är välkomna att träffa handläggarna på Rådhuset. Beslut ges senare samma dag eller dagen efter.

HÄR GES BYGGLOV ÖVER DISK

E

MINDRE BYRÅKRATI Text: Eva AnnellFoto: Patrik Leonardsson

” Nu förbättrar vi bygglovsservicen.”

Ingegerd Persson, tillförordnad bygglovschef

www.ramirent.se

HALMSTADSpikgatan 12Tel. 035-15 38 80

Avspark för byggprojektet?Hos oss är det enkelt att hyra allt du behöver, från stora maskiner till alla typer av handverktyg. Välkommen in!

MER INFO: hsb.se/gota/vagen

NYA LÄGENHETER PÅ SÖDERKAJ Söderkaj har de senaste åren utvecklats till ett av Halmstads populäraste bostadsområden. HSBs byggda bostäder är sedan länge slutsålda och det är med glädje vi nu planerar för nästa etapp, bostadsrättsföreningen Vågen.

Vattennära lägeBostadsrättsföreningen Vågen utgörs av ett 60-tal lägenheter i två byggnader. Gavlarna vätter mot Nissan vilket gör att fl ertalet av lägenheterna kommer få vattenutsikt. Lägenhetsstorlekarna varierar från ett till fyra rum och kök.

Anmäl ditt intresse idag!Säljstart för planeras till hösten/vintern 2014. Var med från början och anmäl ditt intresse via www.hsb.se/gota/vagen. Givetvis har du som bosparare förtur vid säljstart.

– Många förknippar Anticimex med ska-dedjursbekämpning. Men det är inte hela sanningen, säger David Säfström på Anticimex kontor i Halmstad. Vi har en rad experter på olika områden, exempel-vis inom byggområdet där vi varje år gör cirka 85 000 husbesiktningar med be-siktningstekniker som är kunniga, erfar-na och opartiska.

Vid nybyggnation där det behövs bygglov brukar kommunen kräva att nå-gon är kontrollansvarig. Men vid många olika reparationsarbeten samt om- och tillbyggnadsarbeten, exempelvis där ROT-avdrag gäller så finns inte det kra-vet, vilket gör att beställaren själv måste avgöra om arbetet är korrekt utfört.

– Här kan det finnas anledning att an-

lita en erfaren byggkonsult, säger David Säfström. Oavsett vilken typ av bygg-projekt det gäller så kan vi vara expert-hjälpen hela vägen – före, under och ef-ter projektet.

Anticimex har tillsammans med Villa-ägarnas Riksförbund tagit fram skräd-darsydda lösningar och även färdiga pa-ket som är anpassade till standardpro-

jekt, exempelvis badrum/våtrum, kök, tak, dränering och fasader.

– Det är viktigt att man redan från början av ett byggprojekt kan ställa rätt krav, säger David Säfström. Med Anticimex Byggsäkring blir hela projek-tet tryggare, byggprocessen smidigare, kvaliteten på utfört arbete blir bättre, och möjligheten att budgeten håller ökar.

Måsar och andra större fåglar or-sakar en hel del skador på bygg-nader och kan vara bärare av smittsamma sjukdomar. Särskilt i städer nära kusten kan proble-men bli dyra och stora. Anticimex erbjuder lösningar som hindrar fåglarna att slå sig ner på byggnader.

– Att skydda fastigheter från att fåglar slår sig ner på tak och entréer kan vi göra året runt med olika lösningar, som exempel-vis nätning, säger Niklas Holmberg på Anticimex. Men när våren kommer så blir problemen mer påtagliga. Här kan vi göra ett så kallat plockningsavtal med fastighets-ägarna där vi fortlöpande rensar bort fågel-bon och plockar bort måsägg från fastighe-terna. Allt det här måste ske i april innan ungarna har kläckts, sedan är det för sent.

Anticimex Fågelsäkring skyddar både fastigheter och människor, menar Niklas Holmberg.

– Städer som Halmstad, Laholm, Falkenberg och Varberg som ligger utmed kusten är extra utsatta för just måsar. Vi plockar och rensar där det är en sanitär olä-genhet, och vi tar förstås aldrig några levan-de fåglar.

Många husägare och lägenhetsinnehavare som ska göra om och tillbyggnad har inte alltid den kunskap som behövs för att kunna ställa rätt krav vid beställningen. Ännu svårare kan det vara att veta om arbetet är korrekt utfört. Med tjänsten Anticimex Byggsäkring minimeras riskerna för obehagliga överraskningar.

SÄKRARE BYGGPROJEKT MED ERFAREN BYGGKONSULT

Fågelsäkring – skydd för både hus och människor

www.anticimex.com

Har du problem med fåglar?Vi på Anticimex hjälper dig att bli av med de problem

fåglarna kan skapa. Vi förstår den miljö som fåglarna

lever i och kan därför hitta orsaken till varför problemen

uppstår. Under alla våra år i skadedjursbranschen har

vi byggt upp en enorm erfarenhetsbank.

Fåglar är vackra när de lever i naturen, men tyvärr slår de sig ibland ner på ställen där de gör mer

skada än nytta. De blir ett dyrbart problem när de smutsar ner med sitt frätande träck, river upp

skräp och stör människor. Deras spillning kan sprida kvalster och bakterier såsom salmonella,

och många upplever dessutom obehag när det samlas en stor mängd fåglar på samma plats.

Säkra fastigheten innan fåglar hinner slå sig till ro.

FÅGLAR SOM UPPEHÅLLER SIG på fel platser kan orsaka en

hel del skador. Statyer, markiser, balkonger, skyltar, fordon

och fasader fläckas ner av frätande och missfärgande

fågelspillning. Spillningen kan också orsaka stopp i tak- och stuprännor och fräta sönder takläggningar och

byggnadsmaterial.DESSUTOM KAN FÅGLAR VARA BÄRARE av smittsamma sjukdomar, bland annat salmonella, fågelinfluensa och

papegojsjuka. Fåglarnas reden och häckningsplatser blir

ofta tillhåll för loppor, löss och mottfjärilar som kan ta sig

in i en fastighet. Det finns också risk för att fåglarna kan

utlösa larm som styrs av fotoceller och infrarött ljus, vilket

ger falska och kostsamma utryckningar.ANTICIMEX FÅGELSÄKRING BYGGER PÅ effektiva och specialanpassade metoder för att undvika att fåglar bosätter sig där de kan orsaka skador. Genom att hindra

fåglarna från att slå sig ner på fel platser eller att ta sig in

genom öppningar i fasader, kan problemet förebyggas.

Lösningarna är anpassade för att smälta in i arkitekturen på

bästa sätt och är även godkända av Naturvårdsverket.

Anticimex Fågelsäkring

VI FOKUSERAR PÅ ATT SÄKRA BYGGNADEN så att fåglarna inte

hittar hål där de kan bygga bon och att hindra dem från att

sätta sig på utskjutande delar eller liknande på fasaden. Alla

lösningar baseras på att fågeln inte ska komma till skada.

Om en fågel skulle råka flyga in i byggnaden kan vi även

hjälpa till att fånga in den.

Anticimex byggkonsulter kan vara experthjälp hela vägen vid exempelvis en ombyggnation.

ANNONS

VÄLKOMMENtill en plats där en mångfald av

människor i alla åldrar samlas och trivs.

Här får du vara den du är och hämta kraft för livets utmaningar. Du får möjlighet att utforska meningen med livet och upptäcka

den kristna tron. Barn och ungdomar har en viktig plats i vår gemenskap.

GÖR ETT BESÖK HOS OSS! Gudstjänst varje söndag kl 11.

Läs mer på www.fralsningsarmen.se/halmstad

tadsbussar på ett håll, regionalbus-sar på ett annat och tågstationen på ett tredje är ingen optimal lös-

ning för att kollektivtrafiken i en stad ska löpa smidigt. I Halmstad har det i decen-nier varit uppenbart att något måste göras. Den gamla regionbussterminalen, som 2012 ersattes av en ny i anslutning till tågstationen, byggdes som ett provisori-um för mer än 20 år sedan.

– Huvudförklaringen till att det tagit så lång tid att hitta en permanent lösning är att stora infrastrukturprojekt alltid är mycket omfattande, komplicerade och

kostsamma, säger Sabina Andersson, som är trafikstrateg i kommunen.

Men den som väntar på något gott vän-tar aldrig för länge.

Den gångbro över spårområdet som numera förenar centralstationen med re-gionbussterminalen, nyttjas inte bara av resenärer som ska byta från ett transport-medel till ett annat.

– Järnvägsbarriären är här inte längre ett hinder för fotgängare. Bron är en po-pulär passage, också för dem. Mest märks det under rusningstid, säger Sabina Andersson.

Den generösa cykelparkeringen vid gång bron underlättar för pendlare som föredrar att ta tåget istället för bilen. Från parkeringen leder en cykelväg direkt till högskolan.

Ett av mycket få klagomål på den nya regionbussterminalen vid brons ena ände

är att där saknas en varm väntsal. Men det finns en förklaring.

– Många bussresenärer känner sig otrygga i inbyggda väntutrymmen som alltid är långa och smala. Vi har gjort en avvägning mellan trygghet och komfort, och valt en öppen lösning, säger Sabina Andersson.

Det finns tankar på att i samband med etapp 2 bygga en större uppvärmd buss-kur mellan stadsbusshållplatserna och re-gionbussterminalen. Om det blir så be-stäms under närmaste året.

Byggstarten för etapp 2 planeras till hösten 2015. Under den etappen ska bytet mellan stadsbuss, regionbuss och tåg bli enklare, samtidigt som det blir lättare för fotgängare och cyklister att ta sig till kol-lektiva transportmedel.

I paketet ingår att stadsbussarnas håll-platser får nya lägen längs med Laholms-

vägen. Vägen är idag starkt trafikerad, varje dygn passerar ungefär 30 000 bilar. För att omdirigera biltrafiken, både under och efter byggtiden, planeras stora förbätt-ringar av till exempel Wrangelsgatan och korsningen med Laholmsvägen. Dessutom uppmuntras kommunens medborgare att gå, cykla, åka kollektivt eller samåka is-tället för att själv ta bil.

Den tredje och sista etappen kommer att koncentrera sig på förbättringar för tågresenärerna. Satsningen kräver natio-nell finansiering och tidsplanen är därför ännu inte fastställd.

– När alla tre delarna är byggda blir re-secentrum ett nav som samordnar regio-nalt och lokalt kollektivtrafikresande. Samtidigt utvecklas staden för att bli att-raktiv för gång-, cykel- och kollektivtra-fik, säger Sabina Andersson.

Halmstads efterlängtade resecentrum håller sakta men säkert på att förverkligas. Efter etapp ett och regionbussterminalen är det nu dags för etapp två och stadsbussarna.

S

VÄGEN MOT ETT SAMORDNAT RESECENTRUM FORTSÄTTER


LOKALTRAFIKEN Text: Maria LeijonhielmFoto: Patrik Leonardsson

” Gångbron över spårområdet har blivit en populär passage.”

Sabina Andersson, trafikstrateg Halmstads kommun

Halmstads resecentrum är nu redo för etapp 2 som innebär att bytet mellan stadsbuss, regionbuss och tåg ska bli enklare.

Optimeras kunder är proffs – allt ifrån stora byggföretag som projekterar hela höghusområden, till hantverkare, inred-ningsföretag, och även för konsumenten som bygger sin villa själv.

Optimera i Halmstad startades på 1950-ta-let under namnet Halmstad trä. Numera ingår företaget i Optimerakoncernen och ägs av franska Saint-Gobain som är en av Europas största leverantörer av byggmaterial.

Ambitionen är att bygga långsiktiga relationer med kunder och samarbetspart-ners – en ambition som blir än mer tydlig i Halmstad när företaget flyttar till nya lokaler.

– Vi får effektivare logistik i våra nya lo-kaler, berättar Bodil Sjögren på Optimera. Dessutom kommer Bevego, som är ett grossistföretag inom byggplåt, och Dahlgruppen med VVS-produkter, att fin-

nas i de nya byggnaderna. Våra kunder får därmed allt inom bygg samlat på ett ställe – lättillgängligt och överskådligt.

I och med flytten kommer även öppet-tiderna att ändras och anpassas till yrkes-verksamma hantverkares arbetstider: 6.30 till 16.30.

– Förutom produkterna har vi genom åren blivit kända för att ha kunnig perso-nal som kan hjälpa till med olika lösning-ar, säger Bodil Sjögren. Vi finns ofta med redan från början när ett stort byggprojekt ska starta och sedan följer vi processen med bygglösningar, kostnadsberäkning och materialanskaffning.

I början av maj är det premiär för det nya byggvaruhuset, som för övrigt bara ligger hundra meter från det nuvarande på

Skyttevägen, strax söder om Halmstads centrum.

Optimera är en av Sveriges ledande bygghandelskedjor för proffs. I Halmstad är man sedan gammalt en traditionell bygghandel som har allt som behövs för såväl stora som mindre byggprojekt. I vår flyttar Optimera till nya lokaler och blir ännu mer heltäckande i sortiment och service tillsammans med Bevego och Dahlgruppen.

PROFFSENS BYGGHANDEL blir ännu proffsigare med allt under ett tak

www.optimera.se

Om OptimeraOptimera är en av Sveriges ledande bygghandelskedjor för proffs. Optimera har idag byggvaruhus från Töcksfors i norr till Trelleborg i söder och omsätter drygt 2 miljarder kronor. Optimerakon-cernen ägs av franska Saint-Gobain med huvudsäte i Paris och är en av Europas största leverantörer av byggma-terial. Optimera finns förutom i Sverige dessutom i Danmark, Norge, Estland och Lettland och gemensamt har vi mer än 160 byggvaruhus med drygt 3 000 anställda.

ANNONS

– Det finns en stor efterfrågan på våra lä-genheter. Den genomsnittliga kötiden för att få en lägenhet ökade med ett halvår under 2013. Nyproducerade lägenheter, där det inte krävs kötid, hyr vi idag ut när-mare ett år innan inflyttning, säger Marie Dellhag, fastighetsutvecklingschef på HFAB.

Idag har HFAB pågående nyproduktio-ner på tre ställen i kommunen. Det är en kombination av tillgång till byggbar mark och att det finns efterfrågan från hyresgäs-ter som vill bo på olika håll i kommunen.

Det största projektet är Kv Jordmånen med 154 lägenheter på Nissastrand. Inflyttningen sker där i tre etapper, preli-minärt blir det 1 juli 2014, 1 november 2014 och 1 april 2015. Hyresexempel: 3 ROK kostar från 8.961 kronor per månad.

På Sofieberg pågår produktion av yt-terligare tre s.k. Kombohus, totalt blir det 48 lägenheter med preliminär inflyttning 1 februari 2015. Hyresexempel: 3 ROK kostar från 7.810 kronor per månad.

I Harplinge pågår produktionen av Sveriges första flerfamiljshus med plus-energiteknik. Det innebär att huset produ-cerar mer energi än vad som förbrukas, inklusive hyresgästernas förväntade för-brukning. Hyresexempel: 3 ROK kostar från 7.980 kronor per månad.

– Vi jobbar kontinuerligt med att pres-sa byggkostnaderna så att vi kan erbjuda attraktiva lägenheter till rimliga hyror. Det kan t ex handla om nya former av upphandlingar eller att vara snabba att nyttja SABOs upphandlingar som är fal-let när det gäller de s.k. Kombohusen, fortsätter Marie Dellhag.

I HFAB:s affärsplan står det att bolaget ska färdigställa 110 lägenheter per år. Bolaget äger mark och planerar för fram-tida nyproduktioner i Kv Borgen på sö-der, vid Lundgrens Trädgårdar vid järn-vägen i höjd med Nissastrand och på Vårhem. På samtliga tre ställen pågår ar-bete med detaljplan.

– Vi måste få till detaljplaner för att kunna utnyttja vår mark till nya bostäder. Vi arbetar intensivt med detta tillsammans med kommunens samhälls-byggnadskontor och hoppas få till nya bo-städer på dessa områ-

den inom den kommande fem års perio-den, säger Marie Dellhag.

HFAB behöver flera projekt runtom i kommunen för att klara ambitionen med 110 färdigställda lägenheter per år, vilket bolaget bedömer kommer att behövas för att möta delar av den efterfrågan som finns på

hyreslägenheter i alla delar av kommunen. – Vi kan och vill bygga fler bostäder. I

dagsläget har vi endast tillgång till bygg-rätter på Nissastrand och vi ser nu över möjligheterna att tidigarelägga ytterligare nyproduktion där, med syfte att minska bostadsköerna i kommunen, säger Marie Dellhag avslutningsvis.

Under 2013 hyrde HFAB ut drygt 160 nyproducerade lägenheter med inflyttning under 20142015. Det innebär att ungefär tio procent av alla lägenheter som bolaget förmedlade förra året var under produktion.

www.hfab.se

HFAB ÖKAR TAKTEN I NYPRODUKTIONEN

Marie Dellhag, fastighets utvecklingschef på HFAB.

ANNONS

Documents

Halmstad