1

T r a n s p o r t

Handbok för skyddsombud

2

Produktion: Bilda Förlag & Idé på uppdrag av

Svenska Transportarbetareförbundet 2014

Författare: Jan-Ewert Strömbäck

Tryck: Responstryck 2014

3

INNEHÅLL

Kap 1. Skyddsombudet har ansvar, befogenheter och rättigheter 5 1.1 Hur går det till när man utser skyddsombud? 1.2 Kan jag vara skyddsombud längre än tre år? 1.3 Om jag behöver avsluta uppdraget i förtid 1.4 Avdelningen kan avsluta uppdraget i förtid

Kap 2. En blåslampa på arbetsgivaren och arbetskamraterna 9 2.1 Ditt och arbetsgivarens ansvar 2.2 Arbetsmiljölagen – ditt viktigaste verktyg! 2.3 Det dagliga arbetet 2.4 Tid för uppdraget 2.5 Utbildningar 2.6 Så kan en skyddsrond gå till

Kap 3. Samverkan 16 3.1 Krav på samverkan 3.2 Skyddskommitté 3.3 Om samverkan inte fungerar

Kap 4. Att kräva åtgärd och skäl att stoppa arbetet 20 4.1 Vad händer efter ett skyddsombudsstopp?

Kap 5. Transports inställning till kontroller och policyer 23 A. Alkohol och droger B. Alkolåshantering C. Kameraövervakning D. Positioneringssystem (GPS) E. Medicinska hälsokontroller F. Utpasseringskontroll G. Sociala medier

Länkar och material 32Förkortningsregister

Bilagor 34Checklista inför skyddsronderExempel på skyddsombudsstopp

4

5

1. Skyddsombudet har ansvar, befogenheter och rättigheter

Du som har valts till skyddsombud (SO) på din arbets-plats har fått ett förtroendeuppdrag. Det är ett av de mest ansvarsfulla uppdrag som en medlem i Transport kan få. Du har ansvar för att kontrollera att arbetsgivaren bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter som gäller för just din bransch.

Men du har inte bara ansvar, utan också befogenheter och rättigheter. I vissa situationer kan skyddsombudet till och med stoppa farliga jobb.

Vi i Transport är anställda på bemanningsföretag, jobbar med bevakning och säkerhet, bränslehantering, däck, bärgning och bil-vård, är flygplatslastare eller har andra jobb inom flygbranschen, ar-betar med godstransporter, är hamnarbetare och truckförare, arbetar med persontransporter, renhållning, terminal och lager eller tidnings- och reklamdistribution. Arbetsmiljöproblemen varierar naturligtvis mellan yrkena.

Flera situationer och problem är jämförbara med varandra. Risk-fyllda situationer kan exempelvis vara lossning och lastning, trans-porter av farligt gods.

Vad du än arbetar med, så kan risken för till exempel hot och våld vara överhängande. Det gäller inte minst för tidningsbud som arbetar nattetid, ensamarbetande mackpersonal och väktare.

På arbetsplatser med minst fem anställda ska det finnas skydds-ombud. De företräder både ordinarie och inhyrd personal. Även på arbetsplatser med färre än fem anställda ska det finnas skyddsombud om arbetstagarna kräver det. Finns det fler än 50 arbetstagare ska det finnas en skyddskommitté (se kap. 3.2).

T r a n s p o r t

6

Du som är skyddsombud har fått dina arbetskamraters och din fackliga avdelnings förtroende att vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Lyssna på det viktiga småpratet på arbetsplatsen och fånga upp signaler om arbetsmiljöfrågor. Om olyckan är framme kan du hjälpa din kollega att anmäla till berört försäkringsbolag. Är du intresserad kan du även bli försäkringsinfor-matör på arbetsplatsen.

Ju fler medlemmar ni har på arbetsplatsen desto mer gehör får ni för arbetsmiljöfrågor och desto lättare blir ditt uppdrag som skydds-ombud. Passa därför även på att rekrytera medlemmar till Transport.

För att vara skyddsombud ska du vara medlem i Transport. Du ska ha intresset och viljan att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen och ha dina arbetskamraters och avdelningens förtroende att arbeta med arbetsmiljöfrågorna

1.1 Hur går det till när man utser skyddsombud?

Skyddsombud i Transport utses av avdelningarnas styrelser efter för-slag från fackklubbarna. Finns ingen fackklubb på din arbetsplats, ska de som är medlemmar själva komma med förslag till skyddsom-bud till avdelningen. Mandatperioden är vanligtvis tre år.

Finns det två eller fler skyddsombud på din arbetsplats ska det utses ett huvudskyddsombud (HSO) som samordnar er verksamhet. Det är de valda skyddsombuden som föreslår till avdelningsstyrelsen vem de vill ha som HSO. Ärendet bereds av avdelningens regionala skyddsombud (RSO) och beslutet tas av styrelsen, omvänd ordning gäller om ett HSO eller SO skall avsättas. Alla tillsättningar, omval samt avsättningar beslutas

av avdelningens styrelse. Tänk på att skydds- och huvudskydds- ombuden inte får sina lagliga befogenheter förrän arbetsgivaren underrättats om vem eller vilka personer ni har valt.

Du som skyddsombud ska vara den första att få information från arbetsgivaren kring arbetsmiljöfrågor. Du kan sedan informera HSO och övriga skyddsombud. Har Arbetsmiljöverket fattat beslut i ett

T r a n s p o r t

7

enskilt fall enligt arbetsmiljölagen eller enligt föreskrifter, är det huvudskyddsombudet som har rätt att överklaga beslutet till förvaltningsdomstol. Finns inget huvudskyddsombud har annat lokalt skyddsombud rätten att överklaga.

Transport har på sina avdelningar ett till tre regionala skyddsombud (RSO). Finns det fler än ett RSO på avdelningen brukar dessa dela upp arbetet mellan sig. Mandattiden för ett RSO är lika lång som för ett skyddsombud, det vill säga tre år.

Avdelningens RSO har ett övergripande ansvar i arbetsmiljö- frågor inom avdelningens verksamhetsområde och ska vara ett stöd för SO och HSO i det dagliga arbetet. Transports RSO är även skyddsombud på de arbetsställen som inte har något lokalt skydds-ombud. Han eller hon har rätt att verka på övriga arbetsställen inom Transports avtalsområden, förutom vissa avtalsområden där man dock kan vara till stöd och ge råd, även om det finns en gemensamt beslutad skyddskommitté. De ska även kunna bistå arbetsgivaren med hjälp i arbetsmiljöfrågor.

1.2. Kan jag vara skyddsombud längre än tre år?

När tre år har gått, kommer det regionala skyddsombudet att se om du har stöd hos din arbetsplats och avdelning att fortsätta vara skyddsombud. Om du har detta stöd och har skött ditt uppdrag, beslutar avdelningsstyrelsen om fortsatt uppdrag i ytterligare tre år.

1.3 Om jag behöver avsluta uppdraget i förtid

Ibland händer det saker som gör att man vill avsluta sitt uppdrag i förtid. Kontakta då ditt regionala skyddsombud och informera avdel-ningsstyrelsen om detta skriftligen. Ange ett datum då du vill avsluta uppdraget. Lämna tillbaka skyddsombudsbrickan och övrigt material som är kopplat till uppdraget till avdelningen.

T r a n s p o r t

8

1.4 Avdelningen kan avsluta uppdraget i förtid

Avdelningsstyrelsen kan också avsluta ett skyddsombuds uppdrag. Det regionala skyddsombudet ska då bereda frågan och avdelningsstyrelsen därefter fatta beslut om detta.

9

2. En blåslampa på arbetsgivaren och arbetskamraterna

Som skyddsombud ska du företräda dina arbets-kamrater i arbetsmiljöfrågor och därigenom verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Du ska kontrollera att arbetsgivaren arbetar systematiskt med att undersöka och förebygga ohälsa och olycksfall enligt gällande lagar och författningar.

2.1 Ditt och arbetsgivarens ansvar

Du som är skyddsombud ska:• vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen,

• vara uppmärksam på att arbetsgivaren uppfyller kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Dessa krav beskrivs i 3 kap 2a § i Arbetsmiljölagen (se längst bak i detta häfte) samt i Arbets-miljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Som skyddsombud ska du också:Rapportera till Transports lokala avdelning hur arbetsmiljöverksamheten på din arbetsplats fungerat under föregående år.Din avdelning ska informera om rutiner och ge dig en mall för inrap-portering. Inrapporteringen är till för att avdelningen och dess arbets-miljöansvarige ska få en uppfattning om hur skyddsverksamheten fungerar ute på respektive arbetsställe. I första hand handlar det om att identifiera vilka eventuella problem skyddsombudet anser sig ha och utifrån detta kunna erbjuda avdelningens hjälp.

10

Hålla avdelningens RSO underrättad om förändringar på din arbetsplats.Det är inte ovanligt att ett företag har arbetsställen placerade på olika orter. Många förändringar och beslut kan tas på en arbetsplats men påverka flera andra. Därför är det viktigt att du som fått information om sådant för informationen vidare till ditt regionala skyddsombud. Detta för att han eller hon ska kunna se till att förändringar på övriga arbetsplatser sker säkert. Det är viktigt att ta reda på och följa Trans-ports åsikt i sak- och policyfrågor.

Gå på de sektionsmöten som Transport håller.För att hålla dig uppdaterad om nyheter inom förbundet, vilket krävs av en fackligt förtroendevald, bör du vara med på medlemsmöten som klubb- och sektionsmöten.

Hålla dig informerad om lagar och regler som har betydelse för arbetsplatsens arbetsmiljö.Förutom att hålla dig uppdaterad via Arbetsmiljöverkets hemsida ska du delta på den lokala avdelningens erfarenhetsdagar samt även kontinuerligt uppdatera dina arbetsmiljökunskaper genom olika utbildningar. För mer information om de olika utbildningarna se avsnittet om utbildningar.

Arbetsgivaren ska:Utreda arbetsskador och tillbud, undersöka vilka risker som kan förekomma inom verksamheten, vidta åtgärder för att få bort eller minska befintliga och förväntade risker, ha en fungerande arbets-anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet och dokumentera arbets-miljöarbetet i den utsträckning som verksamheten kräver.

Om din arbetsgivare saknar ett regelbundet och systematiskt arbets-miljöarbete är det din uppgift att förmå arbetsgivaren att sätta igång ett sådant arbete. Som skyddsombud ska du delta i de undersökning-ar och riskbedömningar av arbetsmiljörisker som är nödvändiga. Du

11

ska även vara med och ta fram handlingsplaner, policys och rutiner. Se till att få delta redan på planeringsstadiet.

Uppdraget som skyddsombud handlar om mycket mer än skyddet mot olycksfall och den fysiska arbetsmiljön. Det handlar även om arbetets innehåll, arbetstidens förläggning, ensamarbete, rehabilite-rings- och anpassningsfrågor med mera.

Du ska se till att få kontinuerlig information från arbetsgivaren om de arbetsskador och tillbud som skett inom verksamheten. Om något har hänt ska du delta vid utredning. Om det inte genomförs någon utredning från arbetsgivarens sida, ska du uppmana till en sådan.

2.2 Arbetsmiljölagen ditt viktigaste verktyg!

Arbetsmiljölagen ska förebygga olycksfall och ohälsa på jobbet – både fysisk och psykisk. Den berör egentligen allt som påverkar dig på din arbetsplats. Arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetsuppgif-ter, teknik och arbetets organisation utformas så att det inte uppstår några risker för dig som jobbar. Dessutom måste arbetsgivaren se till att du har möjligheter till sociala kontakter på jobbet, att du själv har inflytande över din arbetssituation och att arbetsuppgifterna inte blir alltför enformiga.

Redan i den första paragrafen i Arbetsmiljölagens andra kapi-tel formuleras följande övergripande princip: “Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psy-kiskt avseende.”

Det är alltså arbetsförhållandena och arbetssituationen som ska förändras, inte den enskilde individen som ska anpassa sig till något som inte fungerar.

Arbetsmiljölagen hittar du via följande länkar:http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagarhttp://www.av.se/lagochratt/aml/

12

2.3 Det dagliga arbetet

Skyddsombud måste ständigt vara vaksamma på beteenden och attityder, både hos arbetsgivaren och arbetskamraterna. Det kan vara frestande att ta en genväg i jobbet, strunta i en hjälm eller annan personlig skyddsutrustning, för att momentet ska gå snabbare. När olyckan är framme kan det heta: “Men jag skulle ju bara…”

Men det är viktigt att du inte agerar som en arbetsmiljöpolis gent-emot arbetskamrater, utan påtalar brister för arbetsgivaren, som har huvudansvaret. Det finns dock inga hinder att upplysa sina arbets-kamrater att vara försiktiga och tänka efter…före.

Avtrubbning är ett välbekant psykologiskt fenomen hos alla människor. Den som är erfaren och har arbetat länge i sitt yrke kan välja att bortse från en och annan regel. Allt känns tryggt, och med-vetet eller omedvetet kopplas ”autopiloten” på. För skyddsombudet är det en utmaning att komma till rätta med en arbetsplatskultur som präglas av denna form av falsk trygghet.

Inom Åkeri och terminal, Transports största grupp, har det upp-stått återkommande problem när oseriösa entreprenörer anlitats. Det har inte bara handlat om löner, utan också om arbetarskydd och säkerhetstänkande. Transport har numera ökad insyn i bestäl-larverksamheten. Facket har visserligen ingen vetorätt när det gäller upphandling eller anlitande av bemanningsföretag, men skyddsom-budens rätt att i vissa lägen stoppa farliga jobb gäller också sådant som utförs av inhyrd personal.

För varje år och snart sagt för varje tillbud eller olycka införs någon ny regel eller princip i riskhanteringen. Ett exempel på en sådan regel för värdetransporter är så kallade end to end-kassetter, det vill säga att pengarna ska finnas i kassetter och vara oåtkomliga hela vägen till bankomaten. Det är viktigt att du som skyddsombud i ditt dagliga arbete förvissar dig om att nya regler verkligen följs, alltså inte bara nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket, utan också de regler som har vuxit fram på just din arbetsplats.

Även om en bensinmack är stängd under de mörka timmarna och betjäningen sker genom en så kallad nattlucka, så upplever många

13

ensamarbetande stationen som otrygg – för att nämna ett exempel på vad ett skyddsombud ska vara uppmärksam på. Skyddsombudens dagliga arbete skiljer sig naturligtvis åt beroende på vilken bransch det handlar om. Det som gäller vid kontanthantering gäller inte nöd-vändigtvis vid tidningsutdelning.

Är du tidningsbud och skyddsombud gäller det att vara extra lyhörd för arbetskamraternas erfarenheter, eftersom ni ofta är ut-spridda på olika områden (trakter) och har en form av ensamarbete nattetid. På vintrarna kan det handla om behovet av särskilda skor. På avsides belägna mörka vägar kan det handla om att få till stånd att två bud arbetar tillsammans sida vid sida.

På många av våra arbetsplatser finns människor med olika modersmål. Var uppmärksam på hur detta kan påverka arbets-miljöarbetet och var noga med att alla anställda förstår och kan ta till sig viktig information.

2.4 Tid för uppdraget

Stora delar av skyddsombudets befogenheter styrs av Arbetsmiljö-lagen där man framhåller att man ska få den tid som uppdraget kräver. Uppdragets innehåll kan variera mellan olika arbetsplatser. Det kan vara svårt att fastställa ett klart tidsmått för vad som kan behövas i uppdraget vid varje tillfälle.

Vid arbeten med plötsliga olyckor/händelser som kräver en ome-delbar åtgärd är det viktigt att kunna avbryta den arbetsuppgift som man vanligtvis utför, detta för att kunna agera omedelbart i samver-kan med arbetsgivaren.

För uppdraget behöver du gå en grundläggande utbildning och få genomgå vidareutbildningar. Skyddsombudet ska vara med och genomföra skyddsronder, delta i skyddskommittémöten och i övrigt samverka och vaka över arbetsmiljön. För detta måste tid för upp-draget avsättas, tid som planeras och fastställs på ett tidigt stadium. Tänk på att du också ska hålla dig uppdaterad på förändringar i olika regelverk och att tid ska avsättas till detta.

14

2.5 Utbildningar

Så snart du blivit utsedd till skyddsombud ska du genomgå en grundläggande arbetsmiljöutbildning. Vilken bransch du arbetar inom avgör vilken utbildning du ska gå. Inom bevakning är det BYA (Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd) som ger utbildningar. Inom transportyrken heter motsvarigheten TYA (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd och inom tidnings-distribution är det TAN (Tidningsdistributörernas arbetsmiljö-nämnd) som håller utbildningar. Om din arbetsgivare inte är ansluten till något av dessa organ, ska du få annan lämplig utbildning, detta efter samråd med lokalavdelningens regionala skyddsombud och företaget.

Utbildningen är obligatorisk och det är arbetsgivaren som är skyldig att anmäla skyddsombudet och stå för alla kostnader. Skulle arbetsgivaren av någon anledning inte ha anmält dig till utbildning inom rimlig tid ska du kontakta avdelningens regionala skyddsom-bud. Om din chef inte har den grundläggande utbildningen kan det vara av värde för er bägge att ni går utbildningen tillsammans.

Efter genomförd grundutbildning är det mycket viktigt att du som skyddsombud håller dina kunskaper uppdaterade genom påbyggnads- och vidareutbildningar samt deltar i avdelningens erfa-renhetskonferenser (skyddsombudsdagar). TYA och BYA anordnar grundkursen PAM (praktisk arbetsmiljö). I TAN:s (taninfo.se) regi heter kursen Grundutbildning i arbetsmiljö samt vidareutbildning. För information om när utbildningarna genomförs, gå in på respektive organisations hemsida eller kontakta ditt regionala skyddsombud.

2.6 Så kan en skyddsrond gå till

Som skyddsombud ska du delta i skyddsronder och de undersök-ningar och riskbedömningar av arbetsmiljörisker som är nödvändiga inom systematiskt arbetsmiljöarbete. Vid en skyddsrond går man igenom verksamheten. Då deltar skyddskommittén eller andra repre-sentanter, till exempel arbetsgivarens skyddsansvariga, skyddsombud

15

och berörda arbetstagare. Skyddsronden kan ha formen av ett sam-manträde eller att man tillsammans går runt på arbetsplatsen – eller en kombination av båda varianterna.

En skyddsrond med skyddsombud på till exempel ett åkeri kan inledas med en muntlig genomgång. Där går man igenom vad som gjorts sedan förra skyddsronden, vidtagna åtgärder, nyupptäckta brister och eventuella krav från Arbetsmiljöverket. Även sjukfrån-varo och anmälda arbetsskador och tillbud gås igenom. Därefter gör man fysiska kontroller av lokalerna.

Det är arbetsgivarens ansvar att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten tillsammans med skyddsombudet på ett sätt som leder till att arbetsplatsen uppfyller kraven på en god arbets-miljö. De ska tillsammans utreda arbetsskador, undersöka riskerna i verksamheten och arbetsgivaren ska därefter genomföra nödvändiga åtgärder. Oavsett antal anställda är det obligatoriskt att skriva ner riskbedömningar efter regelbundna undersökningar av arbetsmiljön och att ha handlingsplaner. Risk- och konsekvensanalyser i samband med organisationsförändringar ska alltid göras. Här är det viktigt att skyddsombudet får tillräckligt med tid och är med från start.

De regelbundna skyddsronderna är ett av dina viktigaste redskap som skyddsombud. Då har du möjlighet att vid ett och samma till-fälle uppmärksamma arbetsgivaren på fel, brister och även mindre allvarliga företeelser som bör åtgärdas. Se till att det förs ett noggrant protokoll över vad ni hittar och vad som bör åtgärdas. Skriv också ner när det ska vara klart (datum) och vem som är ansvarig (namn).

I bilaga 1 hittar du en checklista att använda vid skyddsronder.

16

3. Samverkan

I den bästa av världar bjuder arbetsgivaren in skydds-ombudet vid varje form av förändring i verksamheten. Av olika anledningar fungerar det oftast inte på det viset ute på arbetsplatserna. Då måste du som är skyddsom-bud själv kräva din rätt att delta samt din rätt att få ut handlingar och information.

Detta kan ske muntligen om du har en bra kommunikation med din arbetsgivare. Får du inget gehör och arbetsgivaren gång på gång gör avsteg från sina skyldigheter ska du framföra din begäran skriftligt. Spara alltid kopior av breven/mailen att använda vid en eventuell förhandling gällande hindrande av skyddsombud.

3.1 Krav på samverkan

Reglerna kring arbetsgivarens skyldighet att samverka med skydds-ombud är i huvudsak fastställda i Arbetsmiljölagen under kapitel 6 (Arbetsgivarens skyldigheter i enskilda fall finns även i Arbetsmiljö-förordningen och Arbetsmiljöverkets författningssamlingar).

Här fastställs att arbetsgivaren är skyldig att underrätta skydds- ombudet om varje förändring av betydelse som påverkar arbetsmiljö-förhållandena inom skyddsombudets område.

Exempel på detta är:• Tillbud och arbetsskador

• Kommande eller pågående rehabiliteringsärenden

• Ny- eller ombyggnation av lokaler

• Inköp av större arbetsredskap, fordon eller liknande

17

• Ändringar inom organisationen

• Större schemaändringar

• Policys och rutiner för att följa det systematiska arbetsmiljöarbetet

Självklart ska skyddsombudet informeras när händelserna ligger på planeringsstadiet, inte när de redan är beslutade. Som skyddsombud ska du ha en möjlighet att påverka händelsen utifrån ditt uppdrag.

Det är viktigt att du som skyddsombud har en kontinuerlig dialog med din chef där ni båda återkopplar och stämmer av så att all infor-mation uppfattats på samma sätt av båda parter.

3.2 Skyddskommitté

I en fungerande arbetsmiljöorganisation på företaget ska det finnas både skyddsombud och en skyddskommitté. Enligt arbetsmiljölagen ska det vid ett arbetsställe, där minst femtio arbetstagare regelbundet sysselsätts finnas en skyddskommitté, sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. En skyddskommitté ska tillsättas även vid arbetsställen med färre arbetstagare om det begärs av arbets-tagarna.

Företrädare för de anställda utses av avdelningsstyrelsen. Stöd för detta finns även i arbetsmiljölagen som säger ”av en lokal arbetsta-garorganisation, som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren”. Från arbetsgivaren ska, om det är möjligt, någon från företagsledningen vara med.

Skyddskommitténs huvudsakliga uppgift är att på ett övergripan-de plan diskutera och hantera frågor som rör arbetsplatsens arbets-miljö.

Skyddskommittén ska delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och följa arbetets genomförande. Den ska noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Förutom de lagstadgade punkter som arbetsmiljölagen tar upp kan den var ett forum att gå igenom tillbud

18

och olycksfall i, samt diskutera åtgärder som måste till för att und-vika upprepade tillbud och olycksfall.

Inom vissa stora landsomfattande företag kan parterna komma överens om en regional skyddskommitté som kan sträcka sig över till exempel två eller tre avdelningars områden. En central skyddskom-mitté kan sträcka sig över två eller flera avdelningars områden eller till och med hela Sverige. Överenskommelse angående regional och central skyddskommitté ska hanteras av en central arbetsmiljöom-budsman. (Regionala och centrala skyddskommittéer är inte regle-rade i arbetsmiljölagen).

Fristående fackförbund som Svenska hamnarbetarförbundet och Syndikalisterna tecknar inte kollektivavtal eller hängavtal och har därför inte någon självskriven plats i skyddskommittén, men kan eventuellt sitta med som adjungerad.

Ordföranden och sekreterare i skyddskommitté utses av arbets- givaren, om inte annat överenskommes. En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad. Vid skyddskommit-téns sammanträden bör även företrädare för företagshälsovården vara närvarande.

Om företrädare för arbetsgivare och arbetstagare inte kan enas sig om beslut i skyddskommittén, kan en ledamot begära att frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket som då ska pröva frågan.

Om medlemmarna i en skyddskommitté är oeniga kan kommittén inte fatta något bindande majoritetsbeslut.

ATT TänKA på:• Antalet ledamöter i en skyddskommitté fastställs med hänsyn till

antalet arbetstagare vid arbetsstället

• Det ska vara en jämn fördelning av ledamöter

• Transports regionala skyddsombud ska adjungeras

19

3.3 Om samverkan inte fungerar

Det första du som skyddsombud ska göra är att tala med din arbets-givare. Förklara hur viktigt det är att samverkan fungerar för att företaget ska kunna ha ett fungerande arbetsmiljöarbete. Ett tips är att försöka få till kontinuerliga möten med arbetsgivaren (allt från en gång i veckan till en gång i månaden beroende på verksamhetens storlek och utformning). Dessa möten ska enbart handla om arbets-miljörelaterade frågor.

Det kan vara så att arbetsgivaren inte känner till sina skyldigheter. I så fall bör du informera din arbetsgivare om dessa.

Skulle samverkan ändå inte fungera från arbetsgivarens sida bör du kontakta ditt regionala skyddsombud. Framkommer det att arbetsgivaren har gjort sig skyldig till hindrande av skyddsombud och att det efter samtal med ditt regionala skyddsombud inte sker några förbättringar, så kan avdelningen kalla till förhandling. Ytterligare ett tips är att du som skyddsombud antecknar de enskilda ärenden arbetsgivaren inte samverkat i med datum, tid och eventuell muntlig eller brev/mail konversation mellan dig som skyddsombud och arbetsgivaren. Dessa anteckningar kan komma att vara till stor hjälp vid en eventuell förhandling gällande hindrande av skyddsombud.

20

4. Att kräva åtgärd och skäl att stoppa arbetet

Ett vanligt problem är att skyddsombud inte får hand-lingar från arbetsgivaren direkt ”i handen”, det vill säga dokument på papper. Arbetsgivaren hänvisar ofta till ett intranät, där det begärda underlaget inte alltid återfinns.

Skyddsombudet har rätt enligt AML 6 kap 6§ att ta del av de hand-lingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet.

Arbetsmiljölagen ger dig rätt att begära att särskilda åtgärder vid-tas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö (AML 6 kap 6a §). Om ett visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbets-tagarens liv eller hälsa och om arbetsgivaren inte genast kan rätta till problemet kan skyddsombudet lägga ett skyddsombudsstopp enligt AML 6 kap 7 §.

I sådana lägen är det oerhört viktigt att handla formellt rätt – för att undvika missförstånd. Var särskilt noggrann med dokumentationen. Både AML 6 kap 6a § och 6 kap 7 § ska genomföras skriftligt, använd dig av de mallar som tagits fram. Denna rätt gäller arbete som utförs inom ditt skyddsombudsområde. Du har även rätt att företräda inhyrd personal.

Arbetsgivaren ska skriftligt bekräfta mottagandet av din begäran. Det är viktigt att du använder ordet ”ska” i begäran, till exempel att arbetsgivaren ”ska” åtgärda följande brister.

Om du inte har fått svar inom rimlig tid eller åtgärder inte har vidtagits, kan du vända dig till Arbetsmiljöverket som då prövar om ett föreläggande eller förbud ska meddelas. Arbetsgivaren får en viss tid på sig att svara.

Arbetsmiljöverkets beslut kan överklagas hos förvaltningsrätten av huvudskyddsombudet och av arbetsgivaren. Saknas huvudskydds-

21

ombud kan beslutet överklagas av annat skyddsombud. Är du själv inte huvudskyddsombud har du alltså bara rätt att överklaga om din arbetsplats saknar huvudskyddsombud.

Skyddsombudsstopp enligt 6 kap 7 § AML kan du tillgripa om du uppmärksammar en allvarlig fara i samband med ett arbete. Du är skyldig att påtala det för arbetsgivaren så att risken kan åtgärdas. Men om det inte finns tid eller möjlighet att informera arbetsgivaren, eller om en begäran inte leder till någon åtgärd, har du rätt att besluta att arbetet ska avbrytas.

Rättigheten att avbryta arbetet gäller under förutsättning att det utförs inom ditt skyddsombudsområde och att arbetet innebär ome-delbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa. Du har också rätt att avbryta arbetet om det är ett ensamarbete och är påkallat från skyddssynpunkt även om faran inte är omedelbart överhäng-ande. Om det pågår ett arbete trots att det är förbjudet av Arbets-miljöverket, har du också rätt att stoppa det. Rättigheten att avbryta arbetet omfattar även det som utförs av inhyrd personal.

Försök inför stoppet att få tid att samråda med arbetsledning, annat skyddsombud, huvudskyddsombud eller regionalt skyddsombud.

Överväg om det kan vara tillräckligt att begära en arbetsmiljö-åtgärd enligt 6 kap 6a § AML.

Var tydlig gentemot arbetsgivaren med dina avsikter att stoppa arbetet om inga åtgärder vidtas.

4.1 Vad händer efter ett skyddsombudsstopp?

Ett stopp kan hävas av dig om du är överens med arbetsgivaren om att tillräckliga åtgärder har genomförts, eller att förutsättningarna har förändrats så att skälen för stoppet inte längre kvarstår.

Arbetsgivaren kan begära prövning hos Arbetsmiljöverket om han eller hon anser att stoppet är obefogat, eller är oense med dig om vilka åtgärder som är nödvändiga för att häva det. Arbetsmiljöverket ska då, i normala fall, utan dröjsmål genomföra en inspektion och snarast fatta beslut.

22

Vid prövning av ett stopp fattar Arbetsmiljöverket ett av två följande beslut:• Inte meddela omedelbart förbud. Stoppet hävs och arbetet kan

återupptas.

• Meddela omedelbart förbud. Arbetsmiljöverket ”tar över” stoppet från dig och anger villkoren för att arbetet ska få återupptas.

Tänk på att Arbetsmiljöverkets beslut utgår från en bedömning av de förhållanden som gäller vid inspektionen, inte de förhållanden som rådde när du beslutade att stoppa arbetet.

Arbetsmiljöverkets beslut kan överklagas hos förvaltningsrätten av arbetsgivaren och av huvudskyddsombudet. Saknas huvudskydds-ombud på din arbetsplats kan beslutet överklagas av dig.

Tips: Som skyddsombud har man tillgång till Transports mallar gällande begäran enligt 6.6 a och skyddsstopp enligt 6.7 genom avdelnings regionala skyddsombud.

23

5. Transports inställning till kontroller om policyer

Transport har alltid värnat om den personliga integrite-ten och tror alltid gott om våra medlemmar. Generellt anser Transport att din arbetsgivare ska ge dig möjlighet att påverka policy och rutiner/riktlinjer innan förhandling sker enligt medbestämmandelagen (MBL).

En arbetsgivare kan efter att ha samverkan och förhandlat ändå ensidigt införa vissa policyer. Tänk på att kontakta ditt regionala skyddsombud om du känner dig tveksam till vissa frågeställningar.

Om arbetsgivaren inte vill samverka vid införande av policyer, utan väljer att införa dem utan att samverka lokalt så måste den lokala fackföreningen informera arbetstagarna muntligt och skriftligt. Av informationen ska framgå att arbetsgivaren ensidigt kommer att införa en policy och att Transport inte står bakom detta. Du behöver inte ha lagstöd för att säga nej.

A. Alkohol och drogerFrågor kring alkohol och droger är ofta svåra att hantera. Ofta finns en skam och ett förnekande om ett beroende hos den enskilde indivi-den. Som förtroendevalda möter vi problemen först när medlemmar råkar illa ut på arbetsplatsen på grund av sitt missbruk.

Transport har en tydlig ståndpunkt i dessa frågor:Alkohol och droger ska inte finnas i arbetslivet och på arbetsplatser.

Därför har Transport tagit fram en mall för alkohol- och drogpolicy som du kan få från ditt regionala skyddsombud.

Transport är negativa till tredjepart-tester, det vill säga när ett företags kund vill testa de anställda. I dessa fall föreligger inte något anställningsförhållande och Transport kan därför inte kvalitetssäkra

24

testerna och se till att de genomförs på ett sätt som värnar om den personliga integriteten. Det finns dock avgörande i arbetsdomstolen som ger arbetsgivaren rätt att införa dessa tredjepartstester.

Vi på Transport accepterar endast slumpvisa drogtester som utförs genom urinprov. Analyser av dessa prover ska utföras av SWEDAC-ackrediterade företag.

ATT TänKA på: • Syftet med testerna ska vara förbyggande och hindra riskfyllt

framförande av fordon/maskiner. Det vill säga man ska vara en reell fara för tredje man.

• Det ska alltid göras en avvägning av den personliga integriteten mot intrånget.

• Företaget ska genomföra en riskbedömning/ konsekvensanalys i samverkan med skyddsombud inför införande av tester.

• Arbetsgivaren ska kontakta lokalt förhandlingsombud eller lokal-funktionären för avdelningen för MBL och mellan parterna gäl-lande förhandlingsordning, när man vill genomföra/ införa tester.

• Om du som förtroendevald får kännedom om att företaget vill införa alkohol- och drogpolicy eller tester ska avdelningen kon-taktas.

• Arbetets organisation och innehåll kan vara en orsak till miss-bruk. Därför kan det vara viktigt att ta hänsyn till sådant som skiftarbete, stress, arbetsuppgifternas krav, sociala kontakter, arbetsförhållanden och tillgång till alkohol och droger när arbetet planeras.

25

B. Alkolåshantering

Transport genomförde en första utredning 1994 om alkolåshante-ring. Därefter gjordes en förnyad utredning 2003–2004, angående alkolås. Förbundsstyrelsen har tagit ett beslut i frågan utifrån AD-domar för att skydda den personliga integriteten. Förbundet har haft och har samverkan med LO, Alna, MHF, NTF, med flera i utforman-det av alkolåspolicy. Företaget ska ha ett krav på sig att tydligt infor-mera och ge utbildning till de anställda i hantering av alkolås samt att det ska vara endast alkoholspecifikt alkolås som inte ska kunna manipuleras.

Loggar som laddas ner från utrustningen ska hanteras med sekre-tess. Vid införande av alkolås ska Transport sträva efter att teckna en överenskommelse med arbetsgivaren som en tydlig vilja att seriöst hantera frågor runt alkolås.

Vi på Transport anser att handhållna alkotester inte har tillräck-ligt med integritetsskydd och menar därför att endast fordonsmon-terade alkolås är en acceptabel lösning.

ATT TänKA på vid införAndE:• Syftet med alkolås ska vara förbyggande och hindra riskfyllt fram-

förande av fordon/maskiner.

• Det ska alltid göras en avvägning av den personliga integriteten gentemot intrånget.

• Företaget ska genomföra en riskbedömning/ konsekvensanalys i samverkan med skyddsombud inför införande av alkolås.

• Arbetsgivaren ska kontakta lokalt förhandlingsombud eller lokal-funktionären för avdelningen för MBL och mellan parterna gäl-lande förhandlingsordning.

• Om du som förtroendevald får kännedom om att företaget vill införa alkolås i företagets fordon så ska avdelningen kontaktas.

• Arbetsgivaren är skyldig till rehabilitering om det skulle visa sig att det finns ett missbruk med i bilden om någon skulle blåsa

26

positivt ett flertal gånger. Därför ska företaget ha en alkohol- och drogpolicy samt rehabiliteringspolicy.

C. KameraövervakningTillståndsfri övervakning får ske under förutsättning att syftet med övervakningen är att förebygga brott och att den kamera som används är fast monterad. När det gäller övervakning i butiker, lager etc. ska en överenskommelse träffas med den organisation som företräder de anställda i, vårt fall Transport.

Tillstånd till allmän kameraövervakning krävs för att en övervak-ningskamera ska få vara uppsatt, detta tillstånd begärs och eventuellt beviljas av länsstyrelsen så att den kan riktas mot en plats dit allmän-heten har tillträde. Se Lag om allmän kameraövervakning (1998:150)

Exempel på platser dit allmänheten har tillträde är utrymmen i affärer, varuhus, banker med mera om det inte är utrymmen för per-sonal, lagring av varor, kontor, underhåll drift m.m.

ATT TänKA på vid införAndE:• Skyddsombud ska vara delaktigt genom att få granska ritningarna

och före installation kunna se hur kamerorna är tänkta att pla-ceras samt vilket upptagningsområde de har. Tänk på att lämna skriftliga synpunkter efter en ritningsgranskning.

• Företaget ska genomföra en riskbedömning/ konsekvensanalys i samverkan med skyddsombud inför kameraövervakning.

• Arbetsgivaren ska kontakta lokalt förhandlingsombud eller lokalfunktionären för avdelningen för MBL och mellan parterna gällande förhandlingsordning.

• Om du som förtroendevald får kännedom om att företaget vill införa kameraövervakning ska avdelningen kontaktas.

27

D. Positioneringssystem (GPS)

Transport har många medlemmar som i huvudsak utför sitt arbete ute i trafiken som förare av olika fordon. I dagens samhälle så är positio-neringssystem (GPS) en möjlighet att kunna hitta rätt adress i en stad, men det ges även möjlighet att i realtid kunna övervaka den enskilda individen för att se vad han eller hon är under arbetsdagen.

När sådana system används behandlas i de flesta fall personupp-gifter som regleras av personuppgiftslagen (PUL). Positioneringssys-tem möjliggör en närgången övervakning av enskilda individer och medför risker för otillbörliga integritetsintrång.

Personuppgiftslagens regler är till skydd för den personliga inte-griteten och fyller här en viktig funktion. Även om GPS sällan inne-håller uppgifter som direkt går att knyta till enskilda individer till exempel ”personnamn” går det ofta med tjänstgöringslistor, regist-reringsnummer eller på annat sätt att knyta fordonen i systemen till enskilda individer. En sådan indirekt koppling är tillräcklig för att personuppgiftslagen ska gälla.

Det finns EU-regler för kör- och vilotider samt regler om färdskri-vare vid vägtransporter.

Transport anser att positioneringssystem inte ska vara ett medel att övervaka, prestationsmäta, och därigenom kränka sina anställda.

Transport anser att positioneringssystem ska kunna vara till hjälp i situationer som innebär risker om hot och våld och vid ensam- arbete.

ATT TänKA på vid införAndE:• Företaget ska genomföra en riskbedömning/ konsekvensanalys i

samverkan med skyddsombud inför införande.

• Arbetsgivaren ska kontakta lokalt förhandlingsombud eller lokalfunktionären för avdelningen för MBL och mellan parterna gällande förhandlingsordning.

• Om du som förtroendevald får kännedom om att företaget vill införa positioneringssystem ska avdelningen kontaktas.

28

E. Medicinska hälsokontroller

Transport tycker att medicinska frivilliga hälsokontroller som erbjuds av arbetsgivaren är positivt. Att få en genomgång av sin hälsa samt även få möjlighet med råd och tips må bättre bör av alla ses som något bra.

Arbetsgivaren har även som en del i det systematiska arbetsmiljö-arbetet skyldighet att kontrollera arbetstagarnas sjukfrånvaro, detta för att analysera om en hög sjukfrånvaro kan det bero på omstän-digheter i arbetsorganisation. Då kan en del i sammanhanget vara hälsokontroller. Dessa innefattar inte alkohol och drogtester som ska hanteras för sig.

Arbetsgivaren har skyldighet att erbjuda anställda som arbetar natt läkarundersökning. Detta enligt AFS 2005:06 Medicinska kon-troller i arbetslivet.

TänK på ATT:• Arbetsgivarens skyldighet att erbjuda läkarundersökning till

nämnda grupp betyder att den anställde har rätt att tacka nej till erbjudandet.

• Som anställd har man heller ingen skyldighet att underteckna till-stånd för arbetsgivaren att få tillgång till sjukjournaler, alltså häva den medicinska sekretessen.

• Om arbetsgivaren ändå vill att arbetstagare ska skriva på för att häva den medicinska sekretessen, kontakta ditt fackliga ombud för att få råd.

• Skyddsombudet har rätt att ta del av handlingar samt ska delta i riskbedömningar och upprättandet av handlingsplaner.

• Det är inte godtagbart att underkasta sig hälsokontroll på grund av att en kund till arbetsgivaren begär det.

29

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det betyder att ingen får lämna ut uppgifter om dig, din sjukdom, din behandling eller om din privata situation utan att du själv har god-känt det. Den som bryter mot tystnadsplikten och sekretesslagen kan straffas.

F. Utpasseringskontroll

Generellt ser inte Transport något behov av att införa hemgångskon-troller. Arbetsgivaren har möjlighetet att polisanmäla om man anser att det pågår brottslig verksamhet

Det är Transports uppfattning att det inte finns lagstöd för att införa hemgångskontroller där man söker av jackor, kläder och väskor. Det gäller även metallbågar eller likande.

Kontroll av jackor och väskor får endast utföras av myndighets-person (polis).

Övrig utpasseringskontroll utförs av väktare från av parterna godkänt bevakningsföretag.

Väktaren får inte överskrida sina juridiska befogenheter vid kon-troller, detta kan skapa arbetsmiljöproblem och arbetsrättsliga pro-blem för såväl den enskilde som bevakningsföretaget och företag där kontrollen utförs. (se AD-dom A-194-1996)

Det krävs således goda rutiner och tydliga instruktioner kring utförandet av utpasseringskontroller.

En väktare som utför utpasseringskontroll bör vara införstådd i vad för slags verksamhet som bedrivs på företaget, där kontroll ska göras och vara väl insatt i vilka befogenheter väktaren har.

Det är därför viktigt att det finns en överenskommelse som förkla-rar hur en utpasseringskontroll ska gå till.

30

ATT TänKA på vid uTpASSEringSKonTroLL:• Vid utpasseringskontroll måste en intresseavvägning göras. Detta

ska göras innan utpasseringskontrollen påbörjas, lämpligast sam-tidigt som beställning av utpasseringskontroll görs från kund och riskbedömning sker.

• Om personal motsätter sig till exempel kontroll av väska krävs det starka skäl för att få genomföra en sådan kontroll.

• Den så kallade arbetsledningsrätten, rätt att organisera och bestämma hur arbetet ska utföras, får aldrig utövas godtyckligt, kränkande eller på ett sätt som strider mot lag och god sed på arbetsmarknaden.

ATT TänKA på vid införAndE: • Företaget ska genomföra en riskbedömning/ konsekvensanalys i

samverkan med skyddsombud inför införande av utpasserings-kontroll.

• Arbetsgivaren ska kontakta lokalt förhandlingsombud eller lokal-funktionären för avdelningen för MBL och mellan parterna gäl-lande förhandlingsordning.

• Om du som förtroendevald får kännedom om att företaget vill införa utpasseringskontroller så ska avdelningen kontaktas.

31

G. Sociala medier

Hur man använder sociala medier skiljer sig från person till person.Sociala medier har gjort gränsen mellan det privata och det

offentliga otydligare. Obehöriga kan med enkla medel få tillgång till individers kommunikation på sociala medier samt innehållet i mobiltelefoner, surfplattor och datorer. Man bör fundera på ändamålet med användandet av sociala medier. Av vilket skäl skapar jag en blogg eller startar ett Facebook-konto?

Både för arbetsgivare och anställd kan det vara bra att ha en stra-tegi för hur och när man bör kommunicera på exempelvis Facebook och Twitter.

Sociala medier kan likställas med digitala fikarum. De fyller sam-ma funktion som skvallret vid kaffeautomaten gjorde tidigare. Vi ser idag flera arbetsrättsliga ärenden som kommer upp i förhandlingar samt i Arbetsdomstolen på grund av vad någon anställd har yttrat på sociala medier.

Därför anser Transport att det är viktigt med en överenskommelse som på ett tydligt sätt förklarar företagets policy gällande användandet av sociala medier.

Tänk på hur du skriver om ditt fackliga uppdrag och de ärenden du är inblandade i på sociala forum. Kom ihåg att du som skyddsom-bud omfattas av sekretesslagstiftningen i ditt uppdrag.

32

LäNKAR OCH MATERIAL

www.transport.se – Svenska Transportarbetareförbundets hemsidawww.prevent.se – LO:s och Svenskt Näringslivs gemensamma organ för arbetsmiljöinformation

Arbetsmiljölagen i fulltext hittar du via dessa länkar:http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/http://www.av.se/lagochratt/aml/

Arbetsmiljölagen kap 3, 2a §Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbets-skador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras.

Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver doku-mentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas.

Arbetsgivaren ska vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabilite-ringsverksamhet för fullgörandet av de uppgifter som enligt den-na lag och enligt 30 kap socialförsäkringsbalken vilar på honom.

33

FörkortningsregisterAFS, Arbetsmiljöverkets författningssamling AML, Arbetsmiljölagen BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd GPS, Global Positionering System HSO, Huvudskyddsombud MBL, Medbestämmandelagen PAM, Praktiskt arbetsmiljöarbete PUL, Personuppgiftslagen RSO, Regionalt skyddsombud SO, Skyddsombud SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll TAN, Tidningsdistributörernas Arbetsmiljönämnd TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd

34

Bilaga 1. Checklista inför skyddsronder

Under en skyddsrond ska arbetsmiljöproblem och särskilt de som ris-kerar leda till ohälsa, tillbud och olyckor dokumenteras. Problemen ska identifieras och åtgärder med tidplan fastställas. Här följer några exempel på frågor att besvara under en skyddsrond:

1. Är ordningen på arbetsplatsen så god att olyckor undviks, att utrymningsvägar är fria, att lagrat gods inte rasar, etc.?

2. Är luften tillräcklig för att kompensera punktutsugen och annan frånluft (balanserad ventilation)?

3. Begärs bullerdata vid inköp av nya maskiner (ljudnivå vid tom-gång, drift med mera)?

4. Finns lyfthjälpmedel eller kärror för lastning/lossning eller trans-port?

5. Utbildas personalen regelbundet t ex om kemiska hälsorisker och andra arbetsmiljöfaktorer som är viktiga på arbetsplatsen?

Det partsgemensamma arbetsmiljöorganet Prevent har utarbetat ett formulär med närmare 75 frågor att besvara under en skyddsrond. Utgå gärna från det formuläret och anpassa vid behov frågorna till din bransch och arbetsplats. Formuläret finns på www.prevent.se under checklistor.

Bilaga 2. Exempel på skyddsombudsstopp

Det finns en lång rad exempel på missförhållanden eller situationer som lett till att skyddsombud stoppat arbeten. Här följer fem exempel

35

med varierande orsaker till skyddsombudens ingripande. Informera dig gärna vidare via Transports avdelning:

1. I Norrköping misshandlades en chaufför inom färdtjänsten av en passagerare/brukare. Skyddsombudet stoppade arbetet.

2. Det hittills mest omfattande skyddsombudsstoppet inom Trans-ports avtalsområden lades 2005 efter flera rån av värdetranspor-ter. Rånen var brutala, värdetransportbilar sprängdes sönder med kraftiga sprängmedel. Den 3 november 2005 skedde ett sådant rån på motorvägen vid Stenungsund. Skyddsombudsstoppen omfattade flera län i Sverige och upphävdes av Arbetsmiljöverket först sedan arbetsgivarna lovat vidta ett antal säkerhetsåtgärder.

3. Ett mindre uppmärksammat skyddsombudsstopp är det som lades vid Nordisk bevakningstjänst sedan väktarnas säkerhet inte kun-de garanteras. Deras radioutrustning hade slutat fungera efter-som fakturan för den inte var betald. Stoppet gällde ensamarbete för personal som inte hade tillgång till separata överfallslarm.

4. I Eskilstuna lades ett skyddsombudsstopp för taxiförare som utför färdtjänstuppdrag. Förarnas arbete med att bära personer i rullstol i trappor avbröts. Det ska i stället ske med tekniska hjälpmedel i form av så kallade trappklättrare. Skyddsombudet hänvisade till att skyddsombudsstopp lagts tidigare. Detta efter-levdes inte, utan det förekom fortfarande att färdtjänstchaufförer fick bära funktionshindrade i deras rullstolar både två och tre våningar.

5. I Enköping lades ett skyddsombudsstopp mot Ragnsells, som inte längre fick köra in på skolgårdarna vid några skolor för att hämta sopor. Orsaken var alla lekande barn som utgjorde en säkerhetsrisk.

36

Nu når du

Transport på direkten

Hos Transport på direkten får du personlig rådgivning i frågor som rör ditt medlemskap, jobbet och arbetslivet. Det kan vara allt från anställningsvillkor, löner, arbets-miljö, rättigheter och medlemsförmåner till frågor om din medlemsavgift.

Du når Transport på direkten alla vardagar 8-18 på 010 - 480 30 00, oavsett var du bor.

Svenska Transportarbetareförbundet

på 010 - 480 30 00

Var hittar jag mitt regionala skyddsombud?Kontakta din lokalavdelning. Den hittar du via vår webb-plats Transport.se/din-avdelning

transport.se