Embed Size (px)
Citation preview
HANDELSBANKENS PERSONALTIDNING ÅRGÅNG 33 NOVEMBER 1981
SMÄTT&GOTTSMÄTT&GOTTS
Lokalrapportörer RN, Birger Nordlund, tfn 090/11 86 40 RG, Lennart Jansson, tfn 026/12 93 70 RC, Ingrid Klint, tfn 08/769 2223 RB, Inga-Lill Ljung, t fn 08/769 2375 RM, Bengt Hållbus, t fn 019/1 3 09 50 Ro, Kurt Hugosson, tfn 0470/260 20 RV, Anders Wiking, tfn 0520/500 08 RS, Inger Edberg, tfn 040 702 00 CHK
)ouko Granmar, CF, t fn 08/769 1175 Bo Möller, CA, t fn 08/769 1882 Lennart Sunnerholt, CU, t fn 08/769 1 346
Svenska Finans Fredrik Lundstedt, t fn 788 6191
Redaktionskommitté Siw Andersson, RCAP, tfn 08/769 1017 Inga-Lill Göransson, Uppsala
industriområdet, t fn 018/15 08 18 Leif Lundberg, CCM, tfn 08/769 1036 Oscar Widman, CAP, tfn 08/769 1923
Handelsbankens personaltidning, Remissan, 103 28 Stockholm tfn 08/769 2084 eller 1245
Redaktör och ansvarig utgivare: Olle Sethson I redaktionen: Kr is t ina Eriksson
Remissan får inte citeras utan redaktionens medgivande. Tryckt hos VLT-Press, Västerås.
ISSN 0345-9721
Redigeringen av detta nummer avslutades den i 1 november.
MANUSSTOPP för nästa nummer är den 30 november. Det utkommer omkring den 16 december.
Innehål l sid
Remissans fadderbamsfond 4 At t vara ung i banken idag 5 Introducera företag på börsen . . .8 Vd-besök i Stockholm City-banken 10 Facket har ordet 11 Insänt 12 2 sjukdagar på 40 år! 13 Åke Wennman: Bankplats Island 14 Resultatet i fototävlingen 17 Pistol- resp badmintonseger. . . . 17
OMSLAGSBILD
I år har vi kostat på oss att visa den segrande bilden i årets fototävling i färg. Förstepristagaren är Leif Gun-nerstål i Luleå. Bilden »Dimman lyfter» har han tagit vid sitt sommarställe vid sjön Rudjärv i närheten av överkalix.
Mer om fototävlingen på sid 17.
Roland Larsson, kc i Uppsala, hyllar professorn och kontorsstyrelseledamoten Kai Siegbahn, den ene av årets två Nobelpristagare i fysik. Professorskan Anna-Britta ser inte ut att ha något emot att få (present)korgen.
Kai Siegbahn är född i professorsvillan där han nu bor. Liksom fadern Manne Siegbahn, fysikpristagare 1925, är han prefekt för fysiska institutionen vid Uppsala universitet.
(Foto: Uppsala-Bild)
Uppsala har en nobelpristagare i kontorsstyrelsen
Som bekant gick hälften av årets Nobelpris i fysik, 500 000 kalla, t i l l professor Kai Siegbahn, prefekt — dvs administrativ chef — för Fysiska Institutionen vid Uppsala universitet, Fysi-kum kallat.
Sedan tjugo år tillbaka — han invaldes 1961 — är Kai Siegbahn medlem av bankens kontorsstyrelse i Uppsala.
Vad var därför naturligare än att vår
uppsalachef Roland Larson så snärt nyheten blivit känd ilade bort ti l l den siegbahnska villan nära Fysikum med en liten lyckönskningsgåva i näven.
Kai Siegbahn var sju år 1925 då hans far Manne Siegbahn, professor och liksom sonen bas för Fysikum, fick Nobelpriset i fysik.
Äpplet faller stundom inte långt från päronträdet.. .
MÅNADENS ROS
får Carina Eriksson, på notariatsidan inom finans- och fond i Stockholm rätt och slätt för att hon alltid är hjälpsam och ställer upp närhelst osäkra kamrater behöver hjälp och förklaringar.
Kristina Bederoff på Djursholmskontoret är det som ber oss vidarebefordra den rosen.
2 Remissan 11/81
ÄTT&G0TTSMÄTT&G0TTSMÄTT&G0TTSM>8 På blockträff i Jörn: fr v Mats Malm, Mala, Birger Höglund och Sigge Bardos-son, Skellefteå, Rolf Berggren, Byske, Ivan Forsgren, Bureå, Lars Åkerlund, Lövånger, Stig Lundström, Norsjö, och Bo Renström, Burträsk. Erik Norrfors Jörn rapporterade och plåtade.
Västerbottningar på höstlig blockträff I norra Västerbotten brukar man ordna något som man kallar blockträffar, dvs ett av kontoren inbjuder cheferna för geografiskt närliggande kontor ti l l en sammankomst. Nu senast var det Jörn som stod i tur.
Nåja, »närliggande» är kanske fel ord. De åtta killarna som skulle träffas den här gången hade tillsammans över 100 landsvägsmil att avverka för att ta sig ti l l sin kollega i Jörn. Och dimma var det också. Men sånt som avstånd
och klimatiska motigheter bekymrar sällan norrlänningar. Som bekant.
Den här gången avhandlades bi a enhetligare bankfacksavgifter och samannonsering i ortspressen. Och så fick man en inblick i trävarubranschens problem av J örnträ-chefen Thomas Eriksson, som uttalade en viss optimism för branschens del. Trävarulagren ute i Europa är nämligen relativt små, men konkurrensen från bi a Kanada och Sovjet oroar.
/ Jörn lär SJ beredskapstesta gamla ånglok. Man vet ju aldrig, en dag kanske dom behövs igen . . .
En kväll efter jobbet
Nu när höstregnet smattrar mot rutorna och snön yr runt knutarna kan det vara skönt att betrakta valda delar av växjöpersonalen på utflykt till sjön Åsnen, där kontorets styrelse/ordförande Lennart Olsson har icke blott sitt sommarviste utan även ett blivande museum för allmogeredskap.
Fri disposition för gästerna av segelbåtar, kanoter och roddbåtar med tillhörande flytvästar. Somliga nappade det också för som synes.
Några allvarsord till de sina hann k c Lennart Winlund också med (det är han som står i mitten uppe på bryggan): kommande satsningar, sparsamhet och självdisciplin. Jojomensann.
Kurt Hugosson i Växjö — vår man inom östra Sverige — rapporterade.
3 Remissan 11/81
En dräglig tillvaro tack vare Remissans fadderbarnsfond
Sedan redogörelsen i Remissans augustinummer — där alla fadderåtagandena presenterades — har följande hänt. • Ja/a/, vår fadderpojke i Dacca, Bang
ladesh, har nu lyckligen återförenats med sin mor, som alla utom Jalal själv trodde var död. Alla de efterforskningar som tidigare gjorts av föreståndaren för barnbyn där Jalal bodde hade varit förgäves — men Jalal lyckades själv leta rätt på modern, och nu bor han hos henne. Följaktligen upphörde vårt åtagande, men vi fick genast ett nytt.
• Ram) heter vår nya lilla fadderflicka, född i mars 1979. Hon har intagit Ja-lals plats bland RFFs barn. Hon är ett hittebarn, som fått ett tryggt hem i barnbyn — så tryggt det nu kan vara därborta i österns oroliga länder.
•77//M, den tolvåriga fadderflickan i SOS-barnbyn i Espoo i Finland, har f lyttat till sin storasyster, som själv bett att få ta hand om henne. Från Tiina har vi fått flera trevliga brev under årens lopp. • I hennes ställe har vi nu fått en an
nan flicka vid namn Irmeli, född 1967. Föräldrarna är sjuka och kan inte ta vård om Irmeli och hennes tre syskon, som därför tagits om hand av SOS-barnbyn i Tapiola, Finland. Irmeli sägs ha läshuvud och har börjat spela piano. Det vore roligt om RFF kunde hjälpa henne fram t i l l en bra utbildning.
Det är vad som timat i RFF just nu. Här i Malmö ser vi fram mot det stora Lucia-lotteriet, som i år går av stapeln för fjärde gången. Kollegerna skänker lotterivinster — huvudsakligen av egen tillverkning — och lotterna går åt på några timmar. Dragning och utdelning av vinsterna sker vid lussefirandet. Pengarna sätts in på konto 6761-84902 515 för att sedan fördelas bland fadderbarnen t i l l ju l .
Bästa hälsningar t i l l alla som stöder RFF med sina regelbundna bidrag, skickar de båda eldsjälarna i Malmö, Ingrid von Trofimowitz och Inger Carlhamn.
• Vi på redaktionen vill gärna under
stryka det behjärtansvärda i våra ma-mökollegers vädjanden.
över ett trettiotal kontor och avdelningar skickar också regelbundet bidrag till vår fadderbarnsfond. Men visst skulle väl många fler i vår stora bank kunna sälla sig till den skaran?
Ett bra sätt att få in pengar till fonden är om du och dina kamrater på kontoret/avdelningen kommer överens om att varje avlöningsdag avstå en slant till våra fadderbarn.
Någon åtar sig att samla in pengarna och sätta in dem på fadderbarnsfon-dens konto.
Numret är 6761-84 902 515. Låt det bli en vana att varje avlö
ningsdag tänka på Remissans fadderbarnsfond!
Ett alldeles särskilt julkort
Hittebarnet Rani i Dacca, Bangladesh — drygt två år gammal — är vårt nyaste fadderbarn. Du kan hjälpa henne till ett människovärdigt liv med ditt bidrag till Remissans fadderbarnsfond.
Ingrid von Trofimowitz i Malmö lägger som alla vet vid det här laget ner hela sin själ i det oegennyttiga arbetet med Remissans fadderbarnsfond.
År efter år har hon vädjat till oss kamrater i banken om bidrag till fonden. Långtifrån förgäves, det framgår av fondens årsredovisning härförleden.
Ingrid är — men det vet kanske inte alla — också en driven tecknare. I sin strävan att få in så mycket pengar som möjligt till »våra» barn runt om i världen har hon nu tecknat ett barnporträtt som hon kallar »Liten Carin».
Porträttet pryder första sidan till ett fyrsidigt kort i A5-format(145x 210 mm).
Du kan beställa kortet direkt hos Ingrid von Trofimowitz på RSUS i Malmö. Det kostar 5 kronor per styck inklusive kuvert, varav 3:75 går direkt till fadderbarnsfonden.
Snart är det jul. Låt »Liten Carin» bli din hälsning till anhöriga och vänner nu i jul så gör du samtidigt en god gärning!
Red
Remissans Fadderbarnsfond konto 6761-84 902 515
4 Remissan 11/81
Ung i banken
Remissans »ungdomspanel» på altanen högt över Stockholms ström: fr v Jörgen öhrn, Birgitta Björk, Göran Wallo, Agneta Myrlöv, Per Andersson och Vi-veka Erning.
Varför blev du bankman? Anser du att du är väl omhändertagen på din arbetsplats? Hur trivs du med chef och arbetskamrater? Din framtid i banken —hur tänker du dig den? Hur ser du på din arbetssituation idag och vilka möjligheter tror du dig ha framöver i vår bank?
Några frågor av det här slaget ställde Remissan härförleden till en grupp ungdomar som av redaktionen inbjudits till en träff kring aktuella spörsmål för den som är ny - eller i varje fall tämligen ny — i banken.
Agneta Myrlöv i Stockholm, nybliven ställföreträdande chef för den grupp som bi a arbetar med att finansiera exporten till Nord- och Sydamerika, DDR, Kina, Laos, Mongoliet och Rumänien.
Sex var de ti l l antalet, tre fl ickor och tre pojkar med en genomsnittsålder på 23 år, samtliga alltså tillhörande den krympande skaran anställda under 30. Hälften har högskoleutbildning och hälften saknar sådan. Ännu så länge får man väl tillägga. Två hör hemma på provinskontor, två arbetar på innerstadskontor och en på ett av förortskontoren inom stockholmsområdet. En slutligen har sin dagliga tillvaro på centrala huvudkontoret.
Mamma pådrivare Förr var det inte ovanligt att unga människor blev banktjänstemän av en slump. Löneförhållandena var långtifrån lysande, men yrket hade tröts allt en viss status.
Idag tycks man inte hamna i bankyrket av en tillfällighet. I den här gruppen har de flesta prövat på bankjobb kortare perioder innan de beslutade sig för att söka anställning.
At t sommarbarn så småningom blir tjänstemän tycks inte höra ti l l ovanligheten. Efter avslutade studier t ex eller efter värnplikten. Agneta hör till den kategorin, liksom Viveka och Per.
• De flesta av er hade alltså känt er för innan ni hamnade i Handelsbanken för gott så att säga. Tydligen fann ni arbetet så meningsfullt att ni bestämde er för att återvända? Eller fanns det andra motiv?
Agneta: Rent allmänt anses det meriterande att arbeta i bank. At t jag efter min ekonomexamen sökte mig til l Handelsbanken är ganska naturligt eftersom jag redan i mitten av sjuttiotalet bekantat mig med banken. Det var på notskrivningen i Stockholm närmare bestämt.
Jörgen hade tre års erfarenhet från annan affärsbank innan han sökte til l vår bank. Det var de goda utbildningsmöjligheterna i Handelsbanken som kom honom att f lytta över.
I platsannonser, hade Viveka för sin del observerat, efterlyste man ofta bankpraktik. Det var ett av skälen til l att hon återvände til l Handelsbanken efter ekonomistudierna.
Det utåtriktade arbetet i banken och kundkontakterna var väl det som främst hade lockat Göran och Per.
H ä r a r namnen på dem som deltog:
Per Andersson, Skärholmen Birgitta Björk, Stockholm
Gustav Adolfs Torg Viveka Erning, Enköping Agneta Myrlöv, centrala
utlandsavdelningen, långa krediter
Göran Wallo, Örebro Drottninggatan
Jörgen Öhrn, Stockholm östermalmstorg
5 Remissan 11/81
—/ Enköping har vi en förslagskommitté på kontoret som försöker åstadkomma förbättringar i vårt dagliga arbete, säger Viveka Erning. Där kläcks många goda idéer.
j ^ En som från början inte alls hade ^r tänkt sig bank är Birgitta. Efter en
kort sejour inom sjukvården — »ingenting för mig» — uppmanades hon av mamma att söka t i l l Handelsbanken. Där finns hon nu sen drygt ett år t i l l baka. Och trivs.
Faddrar efterlyses Att vi i Handelsbanken inte skulle vara så värst bra på att ta hand om våra nykomlingar, det hör man från tid t i l l annan. Men är vi verkligen så dåliga?
Tyvärr verkar det vara så. På sina håll. Nykomlingen känner sig i regel utlämnad första tiden. Då skulle det vara önskvärt om någon avdelades att ta sig an honom eller henne. Stå fadder helt enkelt. Det är alla i gruppen ense om. Göran — som också har ekonomutbildning — är förvånad över det stora ansvar han fick ta på sig redan efter en kort tid på kontoret, alltför stort för en som är ny egentligen. Det kan ha sina sidor att plötsligt anförtros stora värden i utländska valutor.
Agneta instämmer. — Nog borde nykomlingarna slippa ta ansvar innan de känner sig mogna. Jag fick göra »egna» affärer först efter fyra månader på långa krediter. Det var riktigt, anser jag.
De introduktionskurser som hålls för nyanställda i banken är tänkta att sättas in när dessa hunnit acklimatisera sig något. A t t de ska behöva vänta 1 1/2 år — som faktiskt inträffat — är knappast meningen. Eller att introduktionen inskränks t i l l att låta nykomlingen gå runt och skaka hand med sina blivande arbetskamrater. Vilket också inträffat.
• Hur är det, får ni tillräckligt med information?
Där får en del överordnade en känga, dvs de chefer som gärna håller inne med det de vet och kan. Informationsflödet är stort, men ändå anser sig flera få veta för lite om sådant som rör arbetet. På något håll avdelar man en av tjänstemännen att informera kamraterna om ett visst ämne, de nya reglerna för vinstsparkonto t ex.
Vårt behov av rosor
—Självfallet ska en chef ställa krav på sina medarbetare, anser Birgitta. Men han eller hon ska också kunna ge beröm när så är påk'allat.
Beröm från chefshåll är vad flera saknar. Det kostar så lite, men kan betyda oerhört mycket for trivseln på arbetsplatsen — och för effektiviteten.
Underskatta inte personalfesternas och kaffepausernas betydelse, menar samtliga. Man hinner inte umgås socialt på arbetstid. Det är lättare att riva eventuella barriärer om man har chans att umgås mer på fritiden.
Kosta gärna på lite grann, det betalar sig.
Ingen skillnad För banken är det angeläget att rekrytera folk med god utbildning i bagaget. I framtiden är det också troligt att fler högskoleutbildade kommer att anställas än som sker idag.
Men bankledningen är också angelägen att betona att akademiska betyg i sig inte är någon passersedel t i l l befordrade tjänster. Det är dugligheten i jobbet som gäller när någon ska befordras.
På den punkten är alla sex överens. De tre som har akademisk bakgrund har inte upplevt att de »särbehandlats». En fördel med studierna, som någon
uttrycker det, är att man lär sig tänka kritiskt. Tyvärr finns det många förutfattade meningar om akademiker, i synnerhet sådana på kontor. At t det skulle vara under deras värdighet att sitta i kassan t ex.
Den inställningen är i varje fall främmande för det här gänget.
Flyttningsbenägna Ville man komma någon vart i banken, hette det förr, skulle man söka sig ti l l Norrland. Det betydde uppbrott — inte en gång utan flera kanske — men det avskräckte knappast den karriärsugne.
Är dagens unga lika beredda att röra på sig, att ta ansvar, som gårdagens?
Huruvida den här gruppen är representativ är svårt att yttra sig om. Några är så pass unga att de har svårt att ta ställning til l vår fråga. Men hälften menar spontant att visst kan man tänka sig att bryta upp, först vill man dock lära sig så mycket som möjligt där man nu är.
Bodensaren Göran vill gärna cirkulera geografiskt och då gärna norröver. »Där bjussar de mer på sig själva».
Avancera, ta ansvar? Så länge man trivs och allt går åt rätt håll förefaller det naturligt att söka befordrade jobb, det är den allmänna meningen.
Två flugor i en smäll. Fotbollsspelaren på fritid Göran Wallo värvades till Örebro Sportklubb — och till Handelsbanken vid Drottninggatan efter studier i Luleå och Umeå. Göran har dessutom hunnit med två Cypern-vistelser i FN-tjänst.
6 Remissan 11/81
Per Andersson frän stockholmsförorten Skärholmen kan mycket väl tänka sig att röra på sig geografiskt — om det skulle bli aktuellt.
Det låter hoppfullt för bankens del — om de här svaren skulle tyda på att en omsvängning är på gång vad beträffar befordringslusta och flyttningsbenägenhet.
Högre lön, mer info, mer rotation
• V a d önskar du dig av banken i största allmänhet?
Högre begynnelselön! ropardeyngs-ta grabbarna unisont. Jämfört med and
ra företag ligger bankerna lägre löne-mässigt. »I Konsum t ex har jämnåriga med oss 1000 kronor mer i månaden».
De påminns strax av sin jämnåriga kollega om att de faktiskt fortfarande är lärlingar. Begynnelselönen är lagom, tycker hon i varje fall.
Vad man vill mer av banken? Jo, bättre information om vilka utvecklingsmöjligheter som bjuds.
I det sammanhanget får facket sig en känga. De fackliga representanterna informerar för lite om vad facket kan göra för den som är ny. över huvud taget kan man spåra en viss negativ inställning til l facket hos gruppen i ge
men. Där efterlyser man en skärpning hos kontaktombuden, alltså.
Mer rotation i arbetet är också ett gemensamt önskemål. A och O för den som vill bli så mångsidig som möjligt.
Den planerade utbildningen som nu kommer att erbjudas i princip alla.häl-sas med tillfredsställelse. I den ingår så vitt vi vet även job rotation.
OlleS
Foto: Kristina Eriksson
Birgitta Björk på Gustav Adolfs Torg i Stockholm prövade på sjukvården innan hon fastnade för banken.
—I Uplandsbanken där jag jobbade förut avdelades alltid någon att ta hand om nykomlingar, säger Jörgen öhrn.
7 Remissan 11/81
Foto: Kristina Eriksson
Introducera företag på börsen stimulerande för våra finansanalytiker 1981 kanske går till historien som de många börsintroduktionernas och nyemissionernas år. För bankens finansanalytiker har de nämligen varit fler än på mycket länge.
Det började i stor stil i vintras när Volvo och Beijerinvest skulle slå ihop sina påsar och Argentus —Anders Walls skapelse — såg dagens ljus. En process som föregåtts av månader av intensiva förberedelser. Och sen har det fortsatt i rask takt.
En rad företag står i dessa dagar i tur att introduceras på Stockholms fondbörs. Vi känner redan namnen på
flera av dem: Fastighetsbolaget Kilaberg, byggarna John Mattson och Nils P Lund, Sture Ljungdahl i Nybro som levererat åtskilliga kuvert och annat t i l l oss genom åren. Och just nu leder banken nyemissionerna för AGA och Fortia. Till det senare företaget torde det finnas anledning att återkomma i våra spalter.
Blå meddelanden som berättar om förestående introduktioner på börsen och prospekt med mer eller mindre lockande erbjudanden om teckning av aktier är väl vad de flesta av oss får under ögonen. Men hur många reflekterar över vilka mödor som ligger bakom innan det är dags att gå ut t i l l offentligheten?
Vi har vänt oss t i l l Bengt Nyberg, chef för finansanalysavdelningen i
Stockholm, för att få begrepp om hur det går till vid en introduktion av ett företag på börsen eller vid en nyemission.
De är en ganska anonym grupp i banken, Bengt Nyberg och hans medarbetare fem trappor upp i huset vid Arsenalsgatan. För det stora flertalet av oss i varje fall. Men en arbetsenhet med verkligt stora och betydelsefulla uppgifter.
Vad är det som ni framför allt ägnar er åt, era huvuduppgifter med andra ord?
—Det är analyser av olika börsföretag som underlag för den placeringsrådgivning som vi ger kunderna, säger Bengt Nyberg.
Det är rådgivning när villkoren ska utformas vid nyemissioner av aktier och konverteringslån. Och så hjälper vi företagskunderna med att introducera sig på fondbörsen. Det är vad vi gör i ett nötskal.
FORTIA I N T R O D U K T I O N E R S T Ä N D I G T PÄ G Ä N G
Hur går en börsintroduktion till i praktiken? Tar kunden kontakt med banken eller är det banken som tar initiativet?
—Vanligast är att kunden vänder sig ti l l banken, men ibland är det vi som tar initiativet. Där spelar regionbankernas kontakter en viktig roll.
—Det är inte alltid som saker och ting sker lika snabbt som vid de nu aktuella introduktionerna, understyrker Bengt. Ibland kan det av olika skäl dröja flera år innan man kommer ti l l skott. Man kan lugnt säga att vi ständigt har börsintroduktioner på lut.
1981 har varit ett händelserikt år för finansanalysavdelningen i Stockholm. Här är hela styrkan samlad. Sittande fr v Hélene Alf ort, chefen Bengt Nyberg och Birgit Browall. Stående fr v Göran Fjelkner, Lars Flöjt, Thomas Halvorsen och Nils-Magnus Lilla.
8 Remissan 11/81
V Ä G A C H A N S E R M O T R I S K E R
Hur det går till att introducera ett företag på börsen?
—För det första gäller det för oss att lära så mycket som möjligt om företaget. I regel rör det sig om familjeföretag.
—När vi lärt känna företaget så väl att vi kan göra en värdering är nästa steg att komma fram til l en lämplig kurssättning på aktierna vid försäljningen på marknaden.
—Det kräver en avvägning mellan marknadens och säljarens intressen. Båda måste tillgodoses på ett rättvist sätt.
—A och O i det här sammanhanget är vilken vinsttillväxt som man kan räkna med i framtiden. Vi måste ständigt väga chanser mot risker för att komma fram ti l l en värdering som mynnar ut i kurssättningen.
över varje torr kopia vill jag stiga upp och skria: vadan denna pappersälv över alla, plus mig själv
Pappersblad för millioner seglar ut i alla zoner över gator, hus och torg och far ner i papperskorg
Cirkulär modell A 4 är en ändlös sorts ohyra • bör bekämpas hårt och kallt där den strömmar tusenfalt
Men man vågar tro och sia slut tar aldrig på kopia. Förrän världen går i kras bara fler och flera dras
T A F R A M PROSPEKT T I D S Ö D A N D E JOBB
Är det nu det är dags att snickra ihop ett förföriskt och säljande prospekt?
— Förföriskt får det inte vara — det ska vara objektivt och seriöst. Ingen kan ana vilket tidsödande jobb som inte minst prospektarbetet för med sig för oss här i vår grupp, understryker Bengt Nyberg.
—Det gäller verkligen att se til l att prospektet ger så god information som möjligt om företagets verksamhet så att marknaden få bästa möjliga underlag för sin värdering av aktierna.
Kilaberg Vad betyder det för företaget att bli introducerat på börsen?
—För det första blir aktierna likvida — kapitalet skulle ju vara låst annars. Bolaget får större möjlighet att finansiera sig på kapitalmarknaden. Bli mera känt och får därigenom kanske en viss PR.
Och hur känns det för dig och de dina när en introduktion är klar?
Bengt Nyberg: Det är spännande att följa kursutvecklingen pä aktierna i de företag som vi har varit med om att introducera på börsen.
—För oss är det stimulerande att få medverka vid en så viktig händelse som en börsintroduktion är i ett företags liv, betonar Bengt. Går det sen bra för företaget är det inte utan att vi känner en viss tillfredsställelse.
—Spännande är det också att följa kursutvecklingen hos »våra» företag. En viss omedelbar kursuppgång är bra, men bara en viss, annars har inte säljarna blivit tillräckligt tillgodosedda.
Olle Sethson
Besinna ditt ansvar i pappersfloden! utropar anonym medarbetare med dessa rader
isvar i pappersfloden! i arbetare med dessa rader
9 Remissan 11/81
Lyssnar till vd Tom Hedelius gör fr v Jonas Domeij, Stureplan, Bo Kaijser, Huvudsta, Roland Hallberg, Rotebro, och Kjell Edholm, Norrmalmstorg.
Vd-besök i Stockholm City:
Om bristen på befordrade kvinnor bi a
A t t det snackas brudar killar emellan hör just inte till ovanligheten. Men att en massivt manlig församling på 24 själar i chefsställning ett bra tag uppehåller sig kring bristen på befordrade kvinnliga kolleger, det skulle ha fåt t bankens jämställdhetsprästinnor att gnugga händerna av tillfredsställelse — om de hade varit med. För det visar att en att i tydförändring är på gång.
På höstarna besöker våra verkställande regionbankerna i tur och ordning, hälsar på hos några av kontoren, upp
söker större kunder. Besöket avslutas i regel med att ett antal kc får chans att träffa vd:arna och ställa frågor vid en gemensam måltid.
Nu hade turen kommit t i l l Stockholm City. Bland de fjorton inbjudna kontorscheferna råkade ingen' vara kvinna.
—Rena ynkedomen att vi bara har två kvinnliga kc i vår regionbank, men det beror på oss själva, fastslog region-bankschefen och värden Holger Clarkson.
—Vi måste se t i l l att de duktiga kvinnorna inom regionen får den utbildning som gör att de vill söka befordrade tjänster.
Vd Tom Hedelius underströk att kvinnorna i banken har alla chanser att komma vidare. Men de måste ge sig t i l l känna!
At t en befordrad kvinna ska kunna återvända ti l l banken efter några år som hemmamamma och ta upp jobbet igen, borde bli naturligt i framtiden, menade Tom. Tanken på att rekrytera lite äldre kvinnor — säg i 35-årsåldern — var honom heller inte främmande.
—Varje utslag av fruktsamhet vänds i arbetslivet mot den gruppen. Men ingen opponerar sig mot att en karl är tjänstledig längre tider för exempelvis reservofficersutbildning. Det sa vd Jan Ekman.
At t prya på utlandssidan är attraktivt för kontorsfolket. Men hur ofta söker sig någon från centrala utlandsavdelningen ut på kontoren för att bekanta sig med jobbet där?
Det är bara att bjuda in dem och se til l att det görs upp program för gästerna, förklarade Jan Ekman. Alla ska ju kunna sälja allt.
Olle S.
Stockholm City-chefen Holger Clarkson hälsar välkommen och konstaterar att läget är tillfredsställande. Lyssnar gör fr v rörelsechefen Lars Jacobsson, kc Guy Rudberg, Sveavägen 45, Bengt Björck, Kungsträdgården, Carl-Evert Erlandsson, Solna Centrum, och ekonomichefen Lennart Johansson (med kaffekannan i högsta hugg). Med ryggen mot kameran chefen för Fältöversten Jan Kindström.
10 Remissan 11/81
FACKET HAR ORDET
Centrala företagsklubben:
Banken bör anställa en internkonsult Det var den samstämmiga uppfattningen bland klubbens ledamöter vid månad ssammanträdet den 22—23 oktober.
Klubben hade att ta ställning til l en mängd frågor, bi a personalförmåner, utbildningsfrågor, Oktogonens po-licy, avtalet om facklig förtroendemans verksamhet i bank (FMA) och rapport från tekniska gruppen.
Den viktigast punkten blev emellertid diskussionen om vi i vårt arbete ska anlita en intern eller extern konsult. Sammantaget innebär det att klubben föreslår att banken anställer en intern konsult med följande arbetsuppgifter:
Utbilda regionala personalhandläggare för såväl banken som den fackliga organisationen. Vara resurs i personalfrågor genom att ge tips, idéer och hjälp till den
fackliga organisationen och banken vid t ex rekrytering, urval, omplaceringar, övriga personalfrågor.
• Hjälpa till med handläggning av vissa rekryteringsfrågor — såväl externt som internt — t ex administrativ chef eller personalchef, i de fall facket eller banken så begär.
• Göra personalinventeringar på direktionsnivå samt avskedsintervjuer med chefstjänstemän.
En internkonsult bör med sin kännedom om bankens organisation och po-licy på ett bättre sätt än en utomstående kunna vara både facket och banken til l hjälp i komplicerade frågor.
Lennart Fröjdh Stig Rehnberg
RC-klubben
Lennart Fröjdh, Frihamnen, Stockholm
Stig Rehnberg, Sturegatan, Sundbyberg
(ungdomsbild)
Samtliga belopp i kkr
Balansräkning
Tillgångar: Checkräkning Sparkassa Upplupna räntor Aktier och andelar Konverteringslån Förlagslån Ej I i kv träns
Skulder/fondmedel: Skattereserv Diverse skulder
Stiftelsekapital Fondmedel
STIFTELSEN OKTOGONEN Kvartalsrapport 1.7-30.9 1981
Resultaträkning
9 968 2
1 163 343 453
5 363 675 697
361 321
3 528 2
3 530 1
357 790 361 321
Intäkter: Aktieutdelningar Räntor
Kostnader Skatter Nettoresultat
839 474
1 313 2
166 1 145
Förändring fondmedel 1.7-30.9 1981 Fondvärde 1981 -06-30 335 067 Värdeförändring
orealiserad +22 887 realiserad — 1 309
Periodens resultat + 1 145 Fondvärde 1981-09-30 357 790
Förändring i värdepappersinnehav 3 »kvar ta le t 1981
Genom köp: 5 616 ABV 4 000 Fortia 8 200 Iggesund
Genom fondemission: 5 000 Custos
Genom aktieuppdelning: 30 000 Aritmos
Genom försäljning: 39 500 Handelsbanken, index 15 750 Atlas
Latent skatteskuld på realisationsvinsten har beräknats till 572 kr per basandel Värde för hel andel i samtliga avsättningar (efter avdrag för latent skatteskuld) 70 996 kr per 30 september 1981 (=basvärde 5 460 kr x ditt basande/stal)
11 Remissan 11/81
INSÄNT- INSÄNT- INSÄNT
Morgan Abrahamsson svarar Lennart Peterson:
Varje kontor och avdelning är primärt ansvarig
för bra rekrytering och personalvård
Att rätt ta hand om nyanställda, att se till att de - och även andra som redan finns i banken — får möjlighet att utvecklas till deras eget och bankens bästa, det är några väsentliga frågor som Lennart Peterson i Luleå tar upp till debatt i oktobernumret.
Lennart hävdar i sitt inlägg att vi i banken är dåliga på den punkten, att vi inte »bryr oss om» i tillräcklig utsträckning. Själv säger han sig åtminstone försöka.
Vi är medvetna om att vi inte är världsbäst på att vare sig värva eller lära upp nytt folk eller att se om dem vi redan har, det medger utan omsvep Morgan Abrahamsson — vice vd och chef för centrala administrationsavdelningen — som tagit del av Lennarts insändare.
Men det ska bli bättre. Mycket är på gång.
Lennart Petersons insändare om kostnadsjakt och personalvård i förra numret av Remissan var fyl ld med intressanta och tankeväckande synpunkter. BI a säger Lennart att vi i banken är dåliga på att ta hand om våra nyanställda. I frågans form antyder han också att det inte heller är så vidare värst med »vården» av redan anställda.
Under det senaste året har jag ägnat ganska mycket tid åt att t i t ta närmare på de förhållanden som Lennart här berör. Med ett understatement vågar jag därför på goda grunder påstå att vi inte är världsmästare på att vare sig rekrytera och inskola ny personal eller utveckla talangerna hos den personal som redan är ordinarie.
Många aktiviteter är emellertid nu i gång runt om i regionbankerna och på centrala huvudkontoret för att åstadkomma ett bättre sakernas t i l l stånd på det här området. Jag hoppas därför att Remissan i något nummer under våren 82 vill ställa utrymme ti l l förfogande för en mera allsidig belysning av dessa frågor som ju onekligen i allra högsta grad berör samtliga anställda.
Vi ska bli bättre på att värva nytt folk till banken än vi är nu, säger Morgan Abrahamsson. Och att utveckla talangerna hos dem vi redan har.
Redan nu vill jag emellertid starkt betona att ansvaret för att vi får en bra rekrytering och personalvård inte primärt vilar på de centrala instanserna i banken utan på varje avdelning och kontor. Til l de mest meriterande chefsegenskaperna hör att kunna dra til l sig duktiga människor som genom utveckling i jobbet blir skickade och intresserade att gå vidare ti l l andra ansvarsfulla uppgifter i banken.
Morgan Abrahamsson
INSÄNT • INS Södergarns-dagen igen
Ett fång välförtjänta rosor överlämnades i förra numret av Remissan till arrangörerna av årets Södergarnsdag. Jag instämmer i hyllningskören men vill ändå komma med en liten stilla undring.
Skulle inte maten kunna vara lite annorlunda? Lite mer neutral och därmed barnvänligare. Eller kan man kanske ha mer än en rätt?
Betrakta mitt inlägg mer som en fråga än som kritik, men det skulle vara intressant att få veta om ett varierat utbud blir för omständligt eller kanske rent av för dyrt?
Hunger är bästa kryddan
Svar: Matsäck på Södergarnsdagen?
Förhoppningsvis var det många som ifjol på Södergarnsdagen lade märke til l att maten var annorlunda än tidigare. Besökarna bjöds då på en mera näringsriktig kost, bi a risotto, råkostsal-lad, grovt bröd, lättmjölk eller lättöl. Dessutom hade vi ordnaten kostutställ-ning i anslutning ti l l »Södergarnsleden».
Av de positiva reaktionerna som då kom fram beslöt de ansvariga för Södergarnsdagen att en liknande måltid skulle serveras även i år. Risotton hade dock bytts ut mot chili con carne. Vällagad och god tyckte de flesta vuxna, men alltför kryddstark kanske för barnen. I det avseendet förstår jag insändaren.
Den största utgiftsposten på Södergarnsdagen är maten. At t servera flera
rätter skulle bli betydligt dyrare förutom att det stöter på praktiska svårigheter.
Kan man inte tänka sig att var och en istället tar med sin egen picknickkorg? Alla som går Södergarnsleden skulle i belöning kunna få t ex ett sittunderlag att utnyttjas under lunchen och sedan användas för eget friluftsliv. Tänk så trevligt det skulle se ut vid lunchdags på Södergarns inbjudande gräsmattor!
På det sättet skulle vi kunna satsa mer på ännu flera dragplåster än vi hittills har kunnat. Visserligen förväntar sig många att maten ska ingå i attraktionerna på Södergarnsdagen, men jag är ganska säker på att de flesta inte främst kommer av den anledningen.
Har du några synpunkter så hör gärna av dig til l Jan Grauers
(Jan är bankens fritidskonsulent och en av arrangörerna av Södergarnsdagen.)
12 Remissan 11/81
Två sjukdagar på 40 år - vem slår det rekordet?
Egentligen är det orättvist. Här späker sig somliga på alla de sätt. Dom joggar, cyklar, simmar, gör mångmilavandringar, fastar och jag vet inte vad. A l l t för att hålla sig i form.
Och så finns det andra som visar sig ha bortåt 4 0 år i banken bakom sig och som på den tiden kan redovisa två (2) sjukdagar. Utan att strängt taget ha gjort nånting särskilt för hälsans bevarande. Dom är bara oförskämt friska — år ut och år in.
Till den grupppen lyckostar hör Lennart Emilsson, kc på Renstiernas gata i Stockholm. Urstockholmare nära nog — mor kom från Småland — född på Kungsholmen för snart 63 år sen.
Två sjukdagar på snart 40 år. Du måste väl i alla fall ha någon sorts friskvårdsrecept att visa upp för dina klentrogna kamrater, Lennart?
Lennart tar sig en funderare. —Att jag har fått vara frisk är jag
naturligtvis oändligt tacksam för. Jag tror emellertid att en positiv inställning till omvärlden är väl så viktig även
för den fysiska hälsan. —Jag har alltid kunnat gå til l jobbet
med glädje, känner mig glad för det mesta.
Hur lever du annars, med mat och dryck menar jag. Och hur har du det med de s k njutningsmedlen?
—Vad mat och dryck beträffar lever jag väl som folk gör mest. Rökt har jag aldrig gjort och starkt har jag försökt nyttja med måtta.
Och hur är det med motionen? Kroppen är ju byggd för rörelse som det så klokt heter.
—I yngre dar idrottade jag en hel del. BI a var jag skolmästare i kula. Nu inskränker sig sportandet till en tennistimma i veckan. Det räknas knappt, det vet jag. Men sommarstugan på Tyresö håller kroppen sysselsatt desto mer.
Känner du dig aldrig vissen nån enda gång? Dom där två sjukdagarna vad hände då?
—Jovars, det händer faktiskt att jag drabbas av en lättare infektion. Som alltså inte satt några djupare spår i bankens sjukstatistik.
—En gång för längesen skulle jag resa utomlands. Tog en gammaglobulin-spruta för säkerhets skull. Men den sprutan resulterade i 40 graders feber och sängläge en dag. Orsaken ti l l min andra sjukdag minns jag inte längre, slutar Lennart.
Du som joggar etc, låt föralldel inte berättelsen om den här oförskyllde friskusen hindra dig från att fortsätta. Det skulle Jan Grauers inte gilla . . .
OlleS
En friskus i bokstavlig mening, kc Lennart Emilsson på Renstiernas gata i Stockholm. Två sjukdagar på 40 år kanske berättigar honom till den benämningen.
13 Remissan 11/81
- 1
^3P^
Foto: Mats Wibe Lund Jr, Reykjavik
>50-procentig inflationstakt
»Skuldfria lyxvillor
»Garanterade inlåningsräntor
Bankplats Island Island, minstingen i den nordiska syskonskaran, hamnar ofta utanför i f rågorom samhälle,ekonomi och arbetsliv i Norden. Det behövs ett vulkanutbrott eller ett presidentbesök för att väcka vårt intresse för vad som händer där. Annars försvinner Island ur sikte långt borta i havet.
Men vardagsisland finns där med inte minst för en bankman många intressanta drag. Island har ju som de flesta vet en extremt hög inflation, den högsta bland industriländerna. Sedan 1974 har priserna varje år ökat med i genomsnittt 40 % med topp i fjol på 57,5 %. I Sverige har vi under samma tid haft ca 10% inflationstakt och anser det vara alldeles för högt.
Konstigt nog, kan man tycka, sker de våldsamma prisstegringarna i ett lugnt och stabilt samhälle med en framgångsrik ekonomi. Den ekonomiska ti l l-växten är tre gånger så snabb som Sve-
riges, levnadsstandarden ligger ful l t i klass med de främsta industriländernas. Man har praktiskt taget full sysselsättning medan arbetslösheten blir ett allt större problem i andra länder.
Al l t indexreglerat
Grunden för den här utvecklingen ligger i Islands starka beroende av fisket. Under 70-talet har Island utvidgat sina fiskegränser från 12 ti l l 200 sjömiL Därmed har man väsentligt kunnat öka sina fångster eftersom man sluppit konkurrensen från främst brittiska och västtyska trålare.
När fiskarnas inkomster stigit har också andra velat vara med och dela. Snabba löne- och prisstegringar har fortplantat sig runt hela landet. Numera är praktiskt taget alla löner och priser indexreglerade och inflationen rullar på.
Hur fungerar kreditmarknaden i ett land med så hög inflation? Vi vet ju av egen erfarenhet hur svårt det är att hålla räntorna i nivå med prisstegringarna
Hur fungerar kreditmarknaden i ett land med så kraftig inflation som Island? Åke Wennman, ekonom på ekonomiska sekretariatet i Stockholm, har underrättat sig på ort och ställe.
14 Remissan 11/81
och hur svårt det är att förklara för människor att det är bra att spara i bank när man rent ut sagt förlorar pengar på det, när inflationen och skatten tagit sitt.
På Island har det varit etter värre. När inflationstakten steg under 70-ta-let hängde räntan inte med utan bankspararna förlorade mellan 15 och 25 procent varje år på sitt sparande redan före skatt. Å andra sidan, lånade man pengar så hade inflationen praktiskt taget betalat tillbaka lånen på 4—5 år.
Bygga hus räddningen
Det kunde ju bara gå på ett sätt. Man slutade spara och började låna. Banksparandet sjönk från drygt en tredjedel av bruttonationalprodukten til l en femtedel på fem år. Både privatpersoner och företag lånade vad som fanns att få och satsade pengar i betong.
För hushållen var räddningen undan inflationen att bygga egna hus. Bostadsstandarden är mycket hög. Genomsnittsytan på lägenheter är 150 m2
och runt kring Reykjavik finns kilometerlånga rader av vad som i Sverige kallas lyxvillor och bara förunnas ett fåtal.
När inflationen var som värst och
realräntan som lägst kunde man låna pengar löpande, bygga huset kanske delvis med egen arbetsinsats och stå med en skuldfri villa i miljonkronors-klassen efter 5—6 år. På samma sätt var det för företagen. En investering betalade sig snabbt tack vare inflationen, nästan allt lönade sig.
De glada tiderna är nu på väg att försvinna. Det fanns ändock nackdelar. Sparandet gick som sagt ned och de investeringar som gjordes var inte alltid de bästa. Äldre småsparare, pensionsfonder och andra förlorade mycket pengar.
Inlåningsränta 4 0 procent
Nu har man successivt infört ett system som ska ge spararna ordentlig ersättning och låntagarna en verklig kostnad. Det sker antingen så att man anpassar räntan ti l l inflationstakten eller indexreglerar beloppet. Nu har man t ex garanterade realräntor på tvåårigt banksparande på 1 procent om året — det är mer än vi kan lova i Sverige — och real lånekostnad på 2 1/2 procent årligen på fyraåriga banklån. Räntesatserna inklusive inflationsersättning ligger mellan 35 och 40 procent på olika bankräkningar.
Banksparandet har i år gått upp igen til l en dryg fjärdedel av bruttonationalprodukten och tendensen är fortsatt uppåt. Det kan behövas i utvecklingen av Islands ekonomi framöver.
Inkomsterna från fisket — som nu svarar för 75 % av landets export — kan knappast stiga lika snabbt i framtiden. Men man har stora outnyttjade energitillgångar i vattenkraft och jordvärme. Dessa kan man dock inte exportera direkt som Norge gör med sin olja. I stället räknar man med att investera i särskilt energikrävande industrier där man kan få nya exportinkomster. Men det kräver rationella investeringsbeslut och mycket kapital. Ur den synvinkeln är det en fördel om huggsexan på kreditmarknaden upphör och sparandet ökar. Då kan Island säkerligen se fram emot en fortsatt god ekonomisk utveckling. Trots inflationen.
Åke Wennman
PlOcK • Det har varit squash-VM i Toronto
i Kanada. Sverige blev nia bland de 14 deltagande länderna. I det svenska damlaget fyra kvinnor starkt — vår världselit alltså — ingår Susanne Nyberg på aktieorder i Stockholm.
• Ett av våra kontor norröver kan stoltsera med att på åtta månader ha tjänat 12000 kalla enbart på att stämpla av premieobligationsvinster.
• Kockums i Malmö har jobben säkrade åtminstone ett år framåt. En fartygsorder från Saudi-Arabien på 1,3 miljarder har tänt nytt hopp inom malmöregionen.
• Sätt fart på svensk ekonomi — använd bankerna rätt! Hur det skulle gå ti l l diskuterades på årets bankmöte nyligen. En panel där såväl regering som opposition, industri, fackförbund och banker ingick, utfrågades av TV-män-nen Äke Ortmark och Christer Peterson. Vd Tom Hedelius var en av bankcheferna i panelen.
• Tisdagen den 17 november var det höstdragning i konstföreningens konst-och konsthantverkslotteri. Vinnarna kommer att underrättas direkt. En förteckning över samtliga vinnare publiceras i decembernumret.
O O c o o °
sS_°^> o o o ° o & •
a° oj%m(l
15 Remissan 11/81
Tante H. utsatt för koppleri!
Tante H. var nyligen utrikes. Semester å Cypern. Med varmbad ute. Skulle vara tjusig och ringa ti l l en hemmavarande och äckla lite. Tantens engelska är i bästa laget, men tyvärr visste inte den cypriotiska telefonuttan detta, utan kopplade hej vilt.
—Halla, sa Tante H. —Halla, sa Andra Änden. —Vareja? sa Tante H. —Titta ut, sa Andra Änden. Det ger
kanske någon ledtråd. -Lägg av, röt Tante H. Lägg på
också! Detta är från Cypern! —Herregud, sa Andra Änden. Detta
är Johansson på Kungsgatan i Malmö . . . det är första gången jag talar med Cypern, hur är vädret?
Inför tantens inre öga rasslade de cypriotiska punden raskt in på hotellräkningen. Hon tröck ned Johansson.
Nytt försök. Kom fram til l rätt företag också.
—Träffas Farbror H? -Va? Farbror H? Va? Det hörs då
ligt. Kan du ringa på en annan apparat?
Ere nån på Personalkontoret? Jaså inte? Va? Vänta så ska jag koppla . . .
Tante H. tänkte behärskat att det-var mycket vänligt av Växeln att erbjuda sig koppla. Jättebussigt helt enkelt. Ovanligt. Tänk att dom kan det, koppla samtal från Cypern!
—Halla? sa Nästa Andra Ände. Vemere?
—Tante H., stönade Tante H. Från Cypern.
—Va? Cypern? Snackarom svenska där? Eru från FN-trupperna?
—Nä, sa Tante H: Jag vill tala med Farbror H.
—De e fel, vänta ska jag koppla . . . Knaster. —Halla, sa Ytterligare Nästa Andra
Ände. Vem söks? —Farbror H. —Jahaja, ett ögonblick ska jag kopp
la . . . Knaster och skrap. -Halla? Tante H. var nu riktigt sur och und
rade i hemlighet om hon kanske måste
jobba en vecka på hotellet för att kunna betala telefonräkningen.
—Jag ringer från Cypern. Jag söker Farbror H.
—Från Cypern?? Ett ögonblick. Knaster och skrap. -Halla? Tante H. lade på. Lyfte efter en l i
ten stund. Förgäves! —Halla? Vemere? Jag kopplar t i l l
baks ti l l Växeln. (Räkningen var nu säkert uppe i
astronomiska tal.) -Halla? -Farbror H.! —Nä, han e på lunch. Ere nån på av
delningen som kan ...??? —Nej, n e j , NEJ!! ropade Tante H.
Jag smäller av! För övrigt tycker Tante H. att Cy
pern aren trevlig ö.
-Det är till er igen .
Förkylningstider
Anmäl tor din egen skull alltid ändrad inkomst till försäkringskassan.
SAXAT Det är inte var dag värderade kunder tackar för födelsedagshyllningar lika »officiellt» som den här annonsören i ett av dalabladen..,
Lennart Jansson, vår man i Södra Norrland-banken, skickade klippet.
HUSBY
Ett hjärtligt tack till släkten samt Handelsbanken för all uppvaktning pä min födelsedag.
/Namn/
16 Remissan 11/81
Naturromantiska dominerar årets
Solnedgång, månsken, d imma, spegelblanka vatten, fjällvandringar. Så tycks många av Handelsbankens fotografer minnas sommaren 1 9 8 1 . Åtminstone om man får döma av de bidrag som strömmat in till årets fototävling — liksom ifjol ett samarrangemang mellan Remissan och fotosektionen i Stockholm.
»Så minns jag sommaren 1981» var temat för fototävlingen. Ett tjugotal kollektioner med sammanlagt 91 bilder hade juryn att ta ställning ti l l — de flesta från Norrland eller Stockholm. Vad det nu kan bero på.
• Segrade gjorde en norrlänning, nämligen lulegrabben Leif Gunnerstål. Han tog även hem priset för bästa kollektion med en jämn serie naturbilder.
Leif fotograferar mycket. Det fick Remissan veta när vi ringde för att gratulera. Särskilt sen han på senare tid börjat göra egna bildspel, dvs visa bilderna med flera projektorer och med musik och andra ljudeffekter t i l l .
• Andra pris gick till Inga-Britt Eklund, centrala utlandsavdelningen, fjolårets vinnare. Det var inte många
Pistolseger över finska bröder
Sedan fyra år tillbaka möts våra och Kansallis-Osake-Pankkis (KOP) pistolskyttar i en årlig skyttematch. Tävlingarna går vartannat år i Helsingfors, vartannat år i Stockholm.
De består dels av en precisionsskyt-tetävling om 30 skott (huvudtävling)
Äntligen seger i badminton
För första gången på åtta försök har våra stockholmska badmintonspelare lyckats besegra kamraterna från Köpenhamns Handelsbank, vår danska systerbank, rapporterar Mikael Neuman på korta krediter förnöjt. En grundlig revansch för tidigare nederlag att segra med 11 —2! Men danskarna var överlägsna både i allsång och på dansgolvet efteråt, det måste Mikael medge.
Tilläggas kan att matchen gick på Bosön, nära granne til l vårt eget Södergarn på Lidingön.
sommarminnen färgfototävling poäng som skilde. Det var det inte heller till trean Lennart Arnér på utbildningsavdelningen i Stockholm. Lennart kan också se tillbaka på många fina placeringar i tidigare fototävlingar i banken. • Exakt samma poäng — alltså delad
fjärdeplats — hade ytterligare två stockholmare, nämligen Kristina Attarp, som även hon hör hemma på utbildningssidan, och Eva Parell på inköp. De fick dela fjärdeplatsen med Nyköpings Bo Palmgren. Var sin bok får de tre i hederspris: »Fotoglädje — att lyckas med sin kamera», utgiven på Askild & Kärnekulls förlag.
Vinnarna har utsetts genom kollektiv bedömning av fotosektionens medlemmar. Först visades varje bild — anonymt förstås — i 15 sekunder. Därefter en kort paus, sen en ny genomgång av alla bilderna — denna gång fem sekunder. Var och en gallrade sen ut de som de ansåg vara de fem bästa bilderna och rangordnade dem. Sammanräkningen blev spännande.
Du som är intresserad av fotografering, hor av dig til l Remissan med förslag till tema för nästa års tävling. Färg eller svartvitt? Vad tycker du?
Kristina Eriksson
och omfattar både individuell- och lagtävling, dels en duelltävling (extratäv-ling) om 30 skott individuell tävlan. Skjutavståndet i båda fallen är 25 m.
I lagtävlingen tävlas om Jan Ekmans vandringspris — en silverpokal. För att erövra priset för alltid krävs fyra inteckningar. Före årets tävling ledde KOP med två inteckningar mot en för vår del.
I år var vi tävlingsarrangörer och tävlingsplats var Lidingös pistolskytte-bana i närheten av Södergarn.
Handelsbanken segrade i huvudtävlingen både individuellt och i lagtävlingen. Individuellt genom Sven Bimark på 278 poäng av 300 möjliga. Lagtävlingen vanns på 1 339 poäng för SHB mot 1 324 för KOP, en segermarginal på 15 poäng. Således en mycket hård och
Handelsbankens lag: Sven Bimark 278 poäng Anders Löfqvist 276 - # -Thomas Nordh 268 —»— Bengt-Göran Andersson 264 —»— Hans Lundström 253 —»— Summa 7 339 poäng
k I :a pris 300 kr: Leif Gunnerstål, Luleå. Ytterligare 300 kr för bästa kollektion.
2:a pris 250 kr: Inga-Britt Eklund, centrala utlandsavdelningen, Stockholm.
3:e pris 150 kr: Lennart Arnér, utbildningsavdelningen, Stockholm.
jämn match. SHB tog inteckningen i vandringspriset för 1981 och utjämnade sålunda ställningen til l två lika i antalet inteckningar.
KOP tog en mindre revansch då man i extratävlingen (duellskjutningen) belade tre första platserna.
Den traditionella pistolskyttematchen mellan Handelsbanken och vår finska systerbank Kansallis-Osake-Pankki vanns i år av svenskarna med lagledaren Sven Bimark som främste poäng-knipare. Fr v höjer finländske llpo Serkko — som segrade i duelltävlingen — sitt vapen tillsammans med våra egna Sven Bimark och Thomas Nordh.
17 Remissan 11/81
Önskas hyra Lägenhet om 4 - 5 rum o kok på Gärdet i Stockholm.
S u s 250 kvm, ink» garage och kallutrymmen, i 2 plan» Sköndal söder om Stockholm. Ring m^ar Svensson tfn 08/64 75 92 efter W 19.
Som en påminnelse om att vissa tjänster är till ansökan lediga kommer Remissan att fortsättningsvis på försök publicera de utannonserade tjänster som enligt centrala personalavdelningens noteringar inte är tillsatta när tidningen går i press. Samtidigt anges numret på det meddelande där tjänsten utannonserats.
Vi måste dock reservera oss för att en befattning kan ha hunnit tillsättas under den tid som förflutit mellan ansökningstidens utgång och Remissans pressläggning.
Stuga i södra Jämtlandsfjällen Modern timmerstuga i Södra Storhogna ca 1 mil från Vem-dalsskalet uthyres v 5, 8, 12 och 13. Självhushåll. 2 sovrum med 4 resp 2 bäddar, barnsäng. Storstuga med matplats och köksdel. Öppen spis, färg-TV, bastu och dusch. 18 liftar varav 3 för barn inom en radie av 1 mil och ca 180 km märkta leder. Ring Kaarina Bergman, CAAA-I , t fn 08/761 56 24 efter kl 18.
H U S V A G N till salu
Husvagn Solifer 45T Artic uttagen hösten 1978, använd ca 6 veckor. Höstpris 28 000 kronor. R;ng Kenneth Nilsson, Sala, t fn 0224/10090
Ti l l ansökan lediga tjänster den 10 november 1981
Kontor/avdelning Befattning Meddelande nr
Midsommarkransen/RB Gällö/RG Betalningsförmedling/CU Personalavdelningen/CU
Sala/RM Stenungsund/RV Umeå/RN Oskarshamn/RÖ S:t Eriksplan/RC Skara/RM RM (med placering i Västerås) Värdepapper/C F Centrala finans- och fondavd Checkgruppen/CUBB RHK/RB
RHK/RB Vallentuna/RC
RHK/RC Sundsvall/RG
Kontorschef —»— Chef Sekreterare (vik ca 1 år) Allexpeditör —»— Stf kontorschef
3 579
Kontorschef Stf kontorschef Bankjurist Medarbetare Distributör Gruppchef Assistent ti l l AR-och redovisningsfunktionen Kreditberedare Medarbetare (informell stf kontorschef) V Säljinriktad ekonom 1) Stf kontorschef 1)
—»— 3 592 —»— 3 598
V V
V
1) ej kant i vid pressläggningen
Är du intresserad av att söka någon av ovanstående tjänster kan du ta kontakt med någon av de personer som anges i det blå meddelandet.
18 Remissan 11/81
19 Remissan 11/81
Vingreserabatten gäller på priser som är angivna i Vingresors gällande prislista. Du som är intresserad av att utnyttja rabatten, läs i Vingresors katalog om resmål och priser. Ytterligare upplysningar om rabattresorna finner du i IS 02911. Detta erbjudande gäller f r o m utgivningsdagen tills nya rabatter utkommer.
COSTA DEL SOL
Hotell: El Faro, Puerto Azul
Från Stockholm 1 v 2 v 27.11 - 350 4.12 - 300 11.12 200 300 18.12 200 -1.1 200 300
LANZAROTE
Hotell: Bermudas, Los Cocoteros
Från Stockholm 1 v 2 v 30.11-7.12 225 350 4.1 - 350 11.1-25.1 225 350
MAROCKO
Hotell: Tagadirt, Yasmina, Roy al
Från Stockholm 1 v 2 v 26.11-10.12 250 350 17.12 175 -31.12-21.1 200 300
Från Göteborg/Malmö 26.11 - 300 3.12-10.12 175 275 7.1-21.1 150 250
ISRAEL
Hotell: Red Rock, Shulamit Garden, Morian, Queen of Sheba, rundtur (end 10.12)
Från Stockholm 1 v 2 v 3.12-10.12 250 350 7.1-21.1 250 350
Från Göteborg 3.12-10.12 250 350 7.1-21.1 250 350
Från Malmö 3.12-10.12 200 300 7.1-21.1 200 300
ALGARVE
Hotell: Solar, Boa Vista, Do Cerro
Från Stockholm 1 v 2 v 21.12 - 450
Från Malmö 21.12 - 350
MADEIRA
Hotell: Monte Rosa, Blue Ship
Från Stockholm 1 v 2 v 28.11-5.12 - 350 12.12 - 300 2.1-23.1 200 300
Från Göteborg 27.11 - 300 4.12-11.12 200 300 1.1-22.1 200 300
Från Malmö 3.12-10.12 200 300 17.12-24.12 200 -31.12-21.1 200 300
CYPERN
Hotell: Green Bungalow, Castle Chrielka
Från Stockholm 1 v 2 v 28.11 - 350 5.12-12.12 250 350 26.12-2.1 200 -
Från Göteborg 28.11 - 350 5.12-12.12 250 350
Från Malmö 28.11-5.12 200 300 12.12 200 -26.12 200 -
G R A N C A N A R I A
Hotell: Monte Rojo, Beverly Park, Los Arcos, Hartaguna
Från Göteborg 1 v 2 v 5.12 (lo) 200 300 9.1 (lo) 200 300 16.1 (lo) - 300 6.1,20.1 (on) 200 300
Från Jönköping 2.1 - 350 9.1-16.1 200 300
Från Malmö 28.11(15) 200 300 6.1,20.1 (on) 200 300
Från Umeå 2.12-9.12 - 400 6.1,20.1 250 350
MALLORCA
Hotell: Sunwing Princesa
Från Stockholm 1 v 2 v 21.12 - 300
Från Malmö 21.12 - 250
TENERIFFA
Hotell: Ten Bel, Las Lanzas, Caribe, Vina del Mar, Onuba (Club 33)
Från Stockholm 1 v 2 v 29.11 (sö) - 350 1.12-8.12 (ti) 250 350 6.12 (sö) 250 -10.1-24.1 (sö) 250 350 12.1-26.1 (ti) 250 -
Från Göteborg 29.11-6.12 (sö) 250 350 13.12 (sö) 250 -3.1 (sö) - 350 10.1-24.1 (sö) 250 350 12.1-26.1 (ti) 250 350
Från Luleå 1.12,29.12,12.1 - 400
Från Malmö 29.11-13.12 (sö) 250 350 3.1 (sö) - 350 10.1-24.1 (sö) 250 350 12.1-26.1 (ti) 200 300
Från Östersund 8.12,5.1,19.1 - 400
Från Umeå 8.12 250 400 12.1-19.1 250 400
CEYLON
Hotell: Seashells, Sunflower, Blue Lagoon, rundturskombinationer, Seagarden (Club 33), Maldiverna
Från Stockholm/Köpenhamn 1 v 2 v
2.12 300 450
LONDON
Hotell: Park Avenue, London Embassy, Park Plaza, Plaza
Från Stockholm 1 v 2 v 20.12 300 -
Från Göteborg 20.12 200 -
VINTERSPORT
GENEVE
Hotell: Avoriaz: Les Intrets,
Portes du Soleil Courchevel: Les Ane'mones,
Le Trois Vallées La Plagne: Bellecöte, L'Arvi Val d'lsére:Gentianes, Millega, Grizny
Från Stockholm 1 v 2 v 22.12 (12 dgr) - 300 9.1-23.1 200 -
Från Göteborg 23.12(11 dgr) - 350 2.1-23.1 250 -
Från Malmö 9.1-23.1 200 -
INNSBRUCK
Hotell: Ischgl: Elfrieda, Albert, Alpina Solden: Koll B Val Gardena: Touring, Olimpic St Anton: Flunger, Villa Resi Kitzbuhel: Sonnenhof, Goldene
Greif, Florianihof
Från Stockholm 1 v 2 v 19.12 300 -9.1 200 -
Från Västerås 19.12 300 -
Från Göteborg (flyg ti l l Munchen)
9.1-16.1 200 -
PYRENÉERNA Hotell: La Mongie: Mongie Hebdo, Sol y Neou, Baqueira: Apt. Baqueira
Från Stockholm 1 v 2 v 22.12 (13 dgr) - 400 3.1-17.1 300 -
Utnyttjar du Vingreserabatterna?
Varje nummer av Remissan innehåller en förteckning över rabatterade resor i Vingresors regi.
Eftersom rabatterbjudandena som du själv kan se upptar nära nog en helsida av Remissans begränsade utrymme och vi dessutom här på redaktionen har en stark känsla av att bankens folk inte utnyttjar dem i någon större omfattning (några siffror går det inte att få fram från resebyrån, eftersom rabatterna inte enbart gäller Handelsbanken) så funderar vi på att fr o m nästa år slopa förteckningen.
Tycker du att vi ska fortsätta med att ta in listan över rabatterbjudandena, så hör av dig till redaktionen. Men gör det senast den 27 november! _
Red
Conny Dolonius, CU marknader, utsedd till Resident Vice President vid vårt representationskontor i Säo Paolo.
Kamrer Lars Grönlund, Umeå Storgatan, utsedd till stf chef inom kreditavdelningen, Svenska Finans.
A nn-Cathrine Hedberg, Göteborg Första Långgatan, utsedd till kamrer och stf chef för Sisjön.
Gunnar Jehrlander, Säo Paolo, utsedd till assistent till marknadsansvarig för Latinamerika, CU,
Harriet Liljekvist, Gävle City, utsedd till stf chef för Strängnäs.
Mikael Lundqvist, Orminge, utsedd till stf chef för Västerhaninge.
Åke Nyberg, Norrköping Repslagaregatan, utsedd till ny mäklare/ kontaktman inom utlandsrörelsen, östra Sverige.
Linda Olsson, CU utländska obligationslån, utnämnd till kamrer.
Kamrer Lars Skoglund, centrala finans-och fondavdelningen, clearingen, utsedd till chef för gruppen värdepapper.
Percy Widén, Vallentuna, utsedd till kamrer och gruppchef vid ko/ttoret Kungsträdgården.
100 år fyller i dagarna Adelheid Bartha i Stockholm. Hon anställdes den 16 maj 1916 — då banken ännu hette Stockholms Handelsbank — och gick i pension 1936 vid 55 års ålder som kvinnor gjorde på den tiden. Vilket inte hindrade att Adelheid arbetade i banken in på femtiotalet som til lfäll igt anställd.
Adelheid Bartha är »eine echte Wie-nerin» med praktik som utlandskorrespondent både i hemstaden, i Berlin, i Stockholm och London innan hon 1916 anställdes i vår bank.
Al l t tyder på att Adelheid var utom
ordentligt duglig i sitt yrke. BI a åtnjöt hon för dåtida förhållanden — och för en kvinna — osedvanligt goda lönevillkor. En månatlig begynnelselön på 200 kronor tyder på det. För en som drygt tjugo år senare blev ordinarie i banken kunde månadslönen uppgå til l hela 175 kronor . . .
Adelheid Bartha firar 100-årsdagen på Rosenlunds sjukhus i Stockholm med obrutna själskrafter. Tyvärr omöjliggör bristande syn- och hörselförmåga en intervju med födelsedagsbarnet
O.S.
Direktor Björn-A ke Wilsenius, Stockholm Midsommarkransen, utsedd till chef för utlandsrörelsen inom Södra Norrland.
Ingrid Zetterström, Telexgruppen, utlands-betalningar, utsedd till chef för gruppen.
Pensioneras 1 december 1981
Per Boman, direktör, Svenska Finans, Stockholm
Bo Helmers, kamrer, centrala finans-och fondavdelningen, Stockholm
Ebbe Jönsson, centrala utlandsavdelningen, betalningsförmedling, Stockholm
Avlidna
Elsa Gottfridsson, telefonväxeln, Stockholm, avled 1981-10-22. Född 1891-04-01. Pensionerad 1946.
Christian Näslund, valvskamrer, Borås, avled 1981-10-12. Född 1893-07-25. Pensionerad 1956.
Alfred Sundberg, kontorsföreståndare och kamrer, Kramfors, avled 1981-10-17. Född 1893-12-23. Pensionerad 1954.
Märta Wahlberg,, inlåningsavdelningen huvudkontoret, Stockholm, avled 1981-09-30. Född 1908-11-07. Pensionerad 1965.
Leo Wedenberg, Svenska Finans, avled 1981-10-23. Född 1921-05-24.
Helge Åstrand, avdelningsdirektör, Falun, avled 1981-10-18. Född 1892-09-13. Pensionerad 1957.
