Historiebruk i historieläroböcker från Sverige och Libanon · 2019. 8. 23. · 3.2 Gymnasieskolan och ämnet historia i Sverige och Libanon ... 8.6 Perspektiv på historien A

Historia med Kulturanalys III VT 2009

C-uppsats

2009-08-17

Historiebruk

i historieläroböcker

från Sverige och Libanon En undersökning av fyra gymnasiala historieläroböcker

Use of history in history textbooks

from Sweden and Lebanon A study of four upper secondary history textbooks

Wael Eido

Handledare: Nils Andersson

Examinator: Irene Andersson

1

Innehållsförteckning

1. Inledning......................................................................................................................................... 4

2. Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 5

3. Bakgrund ........................................................................................................................................ 6

3.1 Källor till elevers historiekunskaper .............................................................................................. 6

3.2 Gymnasieskolan och ämnet historia i Sverige och Libanon .......................................................... 8

3.3 Ämnet historia på den libanesiska gymnasieskolan ...................................................................... 8

3.4 Ämnet historia på den svenska gymnasieskolan ........................................................................... 8

4. Tidigare forskning ....................................................................................................................... 10

5. Metod ............................................................................................................................................ 13

6. Avgränsning ................................................................................................................................. 15

7. Teori .............................................................................................................................................. 16

7.1 Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur .................................................................. 16

8. Undersökningen ........................................................................................................................... 21

8.1 Den svenska kursplanen för Historia A: ...................................................................................... 21

8.2 Den libanesiska kursplanen för ämnet historia i det andra läsåret............................................... 21

8.3 Kort presentation av böckerna ..................................................................................................... 22

8.4 Den moderna vetenskapliga historien ......................................................................................... 22

8.4.1 Förordet: ............................................................................................................................... 22

8.4.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra världskriget: ................................................................................................................................... 23

8.4.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken ....................... 25

8.4.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Den moderna vetenskapliga historien. .................................................................................................. 29

8.5 Det adekvata i Historien .............................................................................................................. 29

8.5.1 Förordet ................................................................................................................................ 29



8.5.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Det adekvata i historien. ...................................................................................................................... 38

8.6 Perspektiv på historien A ............................................................................................................ 38

8.6.1 Förordet ................................................................................................................................ 38

2



8.6.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Perspektiv på historien A . . 42

8.7 Alla tiders historia Maxi .............................................................................................................. 42

8.7.1 Förordet ................................................................................................................................ 42

8.7.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra världskriget .................................................................................................................................... 43


8.7.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Alla tiders historia Maxi. ...................................................................................................................... 46

9. Analys ........................................................................................................................................... 46

9.1 Analys av förorden ...................................................................................................................... 46

9.2 Analys av presentationen på den amerikanska insatsen under andra världskriget: ..................... 49

9.3 Analys av tabellerna .................................................................................................................... 51

10. Diskussion och slutsatser ........................................................................................................ 55

11. Käll- och litteraturförteckning ............................................................................................... 58

3

Sammanfattning: ��ل ��

Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i

gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas

påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera

förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under

det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och

verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna

studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika

tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna.

Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och

historiekultur. Studiens resultat kan inte generaliseras då endast två böcker från varje land har

inkluderats i studien. Böckerna som jag har använt i studien är: Perspektiv på historien A, Alla

tiders historia Maxi, Den moderna vetenskapliga historien, Det adekvata i historien.

Nyckelord: Historieläroböcker, historiebruk, historiemedvetande, förord, andra världskriget,

stoffurval.

4

1. Inledning

Historia är ett ämne som berör alla människor och som knyter ihop vardagen med det

förflutna med varierande styrka beroende på kontexten med tanke på att historia ”fungerar i

samhället och påverkar människor”.1 Människor som vi umgås med är olika ur ett historiskt

perspektiv. Olikheten kan till exempel ligga i deras etniska bakgrund eller deras sociala

förhållanden som också bygger på sociala förhållanden från det förflutna. ��ل ��

Skolan är en av de största platserna, om inte den största, för förmedlingen av

historiekunskapen på ett globalt plan. Läromedlen i allmänhet och historieböckerna i

synnerhet utgör en viktig faktor i denna förmedlingsprocess. Innehållet i historieböckerna

varierar över tid och rum beroende på en rad faktorer. Denna variation kan betraktas som

nödvändig och givande eller som onödig och i vissa fall som missbruk av historien.

Orsakerna till denna variation i historieläroböckerna är många och konsekvenserna är kanske

fler med tanke på att eleverna är en viktig del av samhället och får en del av sitt

historiemedvetande via historieläroböckerna. Dessa elever kommer så småningom att vara

ansvariga medborgare med egen rätt till olika beslut ute i samhället varav politiska beslut

såsom att rösta vid olika val. Detta med tanke på att ämnet trots att det berör det förflutna har

en direkt koppling till flera samhälleliga frågor som berör oss i dag och i vår framtid. Roger

Johansson refererar i sin bok Kampen om historien till Raphael Samuel som menar att

”människors intresse för historia har en förklaring i att historia möjliggör för oss att bearbeta

moraliska och politiska konflikter, både i det dagliga livet och i samhället”.2 Ett typiskt

exempel på att historia kan vara en grund för moraliska och politiska konflikter är synen på

andra världskrigets konsekvenser såsom koncentrationslägren som än idag ifrågasätts av en

del politiker och som har väckt en rad debatter på ett globalt plan. Denna fråga handlar om

historia och historiebruk eller missbruk. Kunskapsvariationen som förkommer i böckerna har

på så vis direkta kopplingar och påverkan på vårt samhälle då denna kunskap överförs till

eleverna som i sin tur återspeglar denna kunskap och använder den som handlingsredskap i

deras beslutsfattande och ställningstagande till olika frågor i samhället. Utifrån det kan man se

hur viktigt det är att lyfta och analysera innehållet i historieböckerna för att öka förståelsen

1 Göran Behre och Birgitta Odén, Historievetenskap och historiedidaktik, Lund: 1982, sid.50.

2 Roger Johansson, kampen om historien Ådalen 1931, Sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk

1931-2000, Lund: 2001, sid.41-42.

5

om hur detta varierande innehåll kan påverka eleverna och samhället i övrigt. Tanken med

denna studie är att lyfta upp likheter och skillnader mellan gymnasiala läroböcker i ämnet

historia från två länder, Sverige och Libanon. Skolsystemet i Libanon ser annorlunda ut än i

Sverige och även historieundervisningen skiljer sig på en rad punkter vilka kommer att

redovisas senare i studien. Sveriges och Libanons historia skiljer sig också en hel del vilket

också kan ha påverkat dagens historieundervisning och böckernas innehåll i stora drag i båda

länderna. Libanons geografiska placering i Mellanöstern är utan tvekan en viktig faktor till

flera historiska budskap som läggs fram i böckerna precis som Sveriges position i Europa och

tillhörigheten till Skandinavien och EU. Ett exempel på det är historieböckernas fokus i

Sverige på vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen och historieböckernas fokus i

Libanon på osmanska rikets fall. Utöver det exemplet kan man nämna och jämföra Libanons

historiska förhållande till Frankrike med Sveriges historiska förhållande med övriga

skandinaviska länder.

Faktum är att det förkommer variation i historieläroböckernas innehåll och att orsakerna till

denna variation är många. Denna studie kommer att lyfta upp och analysera en del av denna

variation för att få en bättre förståelse hur historia används i skolböckerna och hur denna

variation kan se ut.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i

dagsaktuella historieböcker från den libanesiska och svenska gymnasieskolan och hur dessa

skillnader kan påverka elevernas historiemedvetande. Detta kommer att ske genom att studera

presentationen och inkluderingen av stoff i kapitlen som berör det andra världskriget.

Brännpunkten kommer att ligga på hur den amerikanska insatsen under andra världskriget

presenteras. Utöver det kommer förorden till böckerna att ingå i studien då det har visat sig att

inkluderingen av detta i studien berikar arbetet.3

Studien kommer att utföras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och

historiekultur.

Förhoppningsvis kommer resultatet att kunna ge en mer generell bild över skillnaderna och

likheterna i böckerna vad gäller presentationen av historiska händelser.

3 I den här studien skriver jag den amerikanska insatsen och med det menas USA:s insats.

6

Utifrån det hoppas jag kunna få en bättre förståelse för hur historia brukas i de gymnasiala

historieböckerna i Libanon och Sverige och som blivande historielärare få en givande

orientering över historiebrukets skillnader som kan påverka undervisningen på skolorna.

Mina frågeställningar i studien är:

Hur skiljer sig böckerna i stoffurval som inkluderats under kapitlet som berör det andra

världskriget?

Kan man utifrån förorden till böckerna observera skillnader som berörs av perspektiven

historiebruk, historiemedvetande och historiekultur?

Hur presenteras den amerikanska insatsen under andra världskriget i böckerna?

Ger böckerna olika förklaringar till den amerikanska insatsens orsaker och följder under andra

världskriget?

3. Bakgrund

3.1 Källor till elevers historiekunskaper

Som redan nämnts i inledningen är historia ett ämne som påverkar alla människor med

varierande styrka. Men faktum är att historia berör alla människor då ”vi är historia i den

meningen att historien har funnits före oss själva och har skapat betingelser som vi lever

under. Dessa betingelser påverkar vår uppfattning om oss själva och vår position i samhället

och världen”.4 Detta påverkande varierar i styrka beroende på olika faktorer varav en är

historieböckerna som eleverna använder på skolan.

På skolan och med historieböckerna som grund får eleverna den historieundervisning som

skapar hos dem en förståelse om hur det har varit förr i en rad olika ämnen. På så sätt blir

historieundervisningen på skolan en kärna i elevernas medvetande om det förflutna. I dagens

samhälle och tack vare den utvecklade tekniken, som till exempel internet, har skoleleverna

stor tillgång till att söka efter historieinformation som de är intresserade av. Media i form av

tidningar eller tv-program såsom dokumentärfilmer eller vanliga filmer kan också utgöra en

källa hos elever då de söker information om det förflutna. Källor som tidningar eller filmer

påverkar givetvis deras förståelse om vad som har hänt förr bortsett från äktheten i vad som

förs fram i dessa källor. Men dessa källor, trots deras starka påverkan och tillgänglighet, har

inte tagit över rollen som historieundervisningen har på skolan. Det är där eleverna får den 4 Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander,

Historien är nu en introduktion till historiedidaktiken, Lund: 2009, sid.44.

7

allmänna och breda synen om det förflutna som omfattar allt från forntiden till de senaste

årens historiska händelser.

Precis som många andra skolämnen utgör läroboken kärnan i undervisningen i ämnet historia.

Niklas Ammert understryker att flera undersökningar pekar tydligt på att läroboken dominerar

undervisningen på skolan och inte minst i just ämnet historia. Han nämner bland annat två

undersökningar som är Youth and History och Sture Långströms undersökning Författarröst

och lärobokstradition. En historiedidaktisk studie.5 På så sätt blir det klart att historieböckerna

spelar en avgörande roll i elevernas medvetande om det förflutna och fungerar som en

kunskapsförmedlare ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta med tanke på variationen och

innehållet som finns i historieböckerna och ramarna som kursplanerna sätter. Men innehållet i

dessa böcker kan variera utifrån olika faktorer såsom tid, skribent och beroendet av läroplan

och kursplan. Den sista punkten är nog den som påverkar innehållet mest i läroböckerna med

tanke på att skribenten vill hitta en marknad för dessa böcker och att om de inte är anpassad

efter kursplanen blir det inte någon lyckad affär.

Kursplaner kan ändras med tiden i ett visst land men ser ofta, om inte alltid, annorlunda ut i

olika länder. Dessa ändringar som avspeglas i läroboken kommer att påverka elevernas

kunskaper i ämnet, något som ger läroboken en mycket central roll i elevernas kunskaper i

ämnet historia. Resultatet blir att kunskaperna inom ämnet historia som eleverna skall lära sig

via läroboken kommer att se olika ut med tanke på att tyngdpunkten i dessa böcker kan

variera beroende på bland annat politiska intressen som kan tolkas utifrån bland annat

läroplanen och kursplanen. Den politiska påverkan av innehållet i historieböckerna kan man

inte bortse ifrån då ”historia och politik alltid har varit nära förbundna med varandra.

Historieämnet kan stimulera fram tankar om nutid och framtid där demokratifrågor har en

naturlig och viktig plats”.6

Utifrån det är det av stort intresse och nytta för berörda lärare, elever och för allmänheten att

få en inblick i hur innehållet i historieböckerna kan variera mellan olika länder och hur detta

kan påverka eleverna och samhället. Denna studie kommer förhoppningsvis att tillföra läsaren

bättre förståelse om hur historia har brukats i Läroböcker från Sverige och Libanon.

5 Niklas Ammert i Historievetenskap och historiedidaktik, Lund: 1982, sid.293. 6 Sture Långström, Ungdomar tycker om historia och politik, Umeå universitet: 2001, sid.4.

8

3.2 Gymnasieskolan och ämnet historia i Sverige och Libanon

I de två följande avsnitten kommer jag att beskriva kort och undervisningssystemet på

gymnasiet i Sverige och Libanon. Detta för att ha en allmän bakgrund om hur gymnasieskolan

och historieundervisningen fungerar i båda länderna Sverige och Libanon. Redogörelsen

kommer förhoppningsvis att underlätta för läsaren att förstå hur den empiriska studien har

använts i analysdelen och på så sätt underlätta förståelsen av studien och slutsatserna.

3.3 Ämnet historia på den libanesiska gymnasieskolan

Skolsystemet i Libanon ser annorlunda ut än i Sverige och därmed skiljer sig också läroplaner

och kursplaner. Motsvarigheten till den svenska läroplanen i Libanon kallas för de allmänna

målen men kommer i denna studie att kallas för libanesiska läroplanen för att underlätta

förståelsen för läsaren. Den libanesiska läroplanen är i strukturen ganska lik den svenska och

innehåller regler och övergripande mål för skolväsendet i allmänt. De allmänna målen delas

upp i olika kategorier med olika perspektiv som omfattar ett pedagogiskt, ett nationellt och ett

socialt perspektiv. Under de olika perspektiven förtydligas det hur skolan bland annat skall

sträva efter att skapa medborgare som respekterar och deltar i processer som gynnar

jämställdhet, demokrati, solidaritet, frihet och medborgarens libanesiska och arabiska identitet

och solidaritet.7

Historieundervisningen som sker på de libanesiska gymnasieskolorna styrs också av

kursplanerna som har samma uppgift som de svenska kursplanerna. På samma sätt som i

Sverige fungerar kursplanen som en ram och en grund för vad som skall undervisas inom

ämnet på de olika kurserna. Däremot läser eleverna på gymnasiet i Libanon ämnet historia

under hela tre år oavsett vilken linje de går på.

Poängteras skall att syftet med detta arbete inte är att studera likheter och skillnader mellan

gymnasieskolan i Sverige och Libanon utan historieböckerna som används som läromedel på

gymnasiet och innehållet i dessa böcker. Därför kommer jag inte att fördjupa mig i vilka linjer

de tre inriktningarna omfattar.

3.4 Ämnet historia på den svenska gymnasieskolan

Historieundervisningen som sker på gymnasiet i de svenska skolorna idag styrs i första hand

av läroplanen och kursplanen som regeringen och skolverket har lagt fram. Läroplanen

7 http://www.mehe.gov.lb/Templates/HomePage.aspx?PostingId=4 Lebanese Republic Ministry of education and

higher education 2009-05-08.

9

fungerar som en allmän vägledning för skolväsendet då ”läroplanen anger vad

gymnasieskolan har för uppgifter, övergripande mål, samt de värden som ska ligga till grund

för undervisningen”8. Exempel på det är att det betonas tydligt i läroplanen att ”verksamheten i

skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar”.9

Detta visar tydligt att läroplanen utgör en grund för verksamheten inom gymnasieskolan som

sker i Sverige. Kursplanerna däremot fungerar mer som en klar och konkret vägledning inom

varje ämne då ”Kursplanerna anger målet för undervisningen i varje enskilt ämne och kurs”10

varav en är historia. Med hjälp av kursplanen vet både läraren och eleven vilka mål som

eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs. På så sätt blir kursplanen den allra viktigaste

ramen och utgångspunkten för undervisningen inom varje specifikt ämne. Läroboken som

fungerar som ett mycket viktigt läromedel i undervisningen berörs direkt av kursplanen då

skolor inte är intresserade av läromedel som inte hjälper eleven att nå målen eller som inte

gynnar undervisningen på ett sätt som överensstämmer med kursplanen.

I Sverige hör historia inte till kärnämnen som är de obligatoriska ämnen som alla

gymnasieelever skall läsa oavsett vilket program de än går. Detta resulterar i att det inte är alla

elever som läser ämnet på gymnasiet. Historieundervisningen i Sverige är uppdelad i tre

kurser som är historia A, historia B och historia C. Bland de sjutton nationella program som

finns i Sverige är Historia A ett obligatoriskt ämne i endast fyra av dessa program.11 Fyra

program har historia A bland de valbara kurserna och de resterande nio programmen erbjuder

inte ämnet historia inom kursutbudet. Det är ett fåtal program som erbjuder historia B och C inom

kursutbudet och båda två är inte obligatoriska i något av de nationella programmen. 12 I tabellen

nedan kan man se vilka program som har Historia A som obligatoriskt, valbart eller icke

erbjudet ämne:

8 http://www.skolverket.se/sb/d/786/a/3481 2009-05-09. 9 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94,Ödeshög:2006, sid.3. 10 http://www.skolverket.se/sb/d/786/a/3481 2009-05-09. 11

Se bifogad tabell. 12

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=15&skolform=21&id=52&extraId= 2009-05-09.

10

Obligatorisk Valbar Erbjuds ej

Barn- och fritidsprogrammet Hantverksprogrammet Bygg programmet

Estetiska programmet Medieprogrammet Elprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Energiprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Fordonsprogrammet

Industriprogrammet

Livsmedelsprogrammet

Naturbruksprogrammet

Hotell- och

restaurangprogrammet

Handels- och

administrationsprogrammet

4. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer jag att redogöra för forskningsläget inom området som berör

jämförandet av olika historieböcker, undersökningar om historieundervisningen och

läromedelsanalys i ämnet historia.

I boken Ungdomar tycker om historia och politik redovisar Sture Långström i en omfattande

studie resultatet från tre svenska undersökningar som gjorts mellan 1994 och 2000. Ungdomar

från Sverige har fått svara på en del frågor via enkätundersökning om ämnet historia och

historieundervisning och tagit ställning till en rad politiska frågor.

Långström förklarar i sin bok att begreppet historiemedvetande utgör en utgångspunkt i

undersökningen och diskuterar begreppet i det första kapitlet. Historiemedvetande är enligt

Långström ett ”samspel mellan dåtid, nutid och framtid som orsakas av människors

handlingar”.13 Denna förklaring stämmer väl överens med Aronssons, Anderssons och

Ammerts syn på historiemedvetandet som det kommer att visa sig i teoridelen då alla pekar på

kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid. I undersökningen som Långström har gjort har

13

Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, Umeå universitet: 2001, sid.10.

11

frågorna i enkäterna genomsyrats av en dåtids- nutids- och framtids anda. Jag kommer i detta

arbete att endast beröra de frågor som har med historieundervisningen och historieböckerna

att göra. Därför tar jag upp tre frågor från undersökningen som gjorts 2000. De tre frågorna

är:

1. Vilka sätt att möta historien tycker du om?

2. Vilka sätt att möta historien litar du på?

3. Vad händer vanligen på dina historielektioner?14

Resultatet från undersökningen visar att läroböcker är det sätt som eleverna tycker minst om

då det gäller frågan om viket sätt att möta historien man tycker om. Detta trots att eleverna

svarade på den tredje frågan att det vanligaste som händer på historielektionerna är att man

använder läroboken. Elevernas svar på den andra frågan tyder enligt Långström på att de litar

på historieböckerna som källa till deras kunskaper men de tenderar att besöka museer och

historiska platser då de är mer pålitliga enligt eleverna som deltagit i undersökningen.

Långström påpekar att elevernas svar på den tredje frågan ”visar att undervisningen inte i

dessa avseenden motsvarar de intentioner och krav som finns i kursplanerna” men påpekar att

”både svensk och utländsk forskning har visat att en stor del av undervisningen är

läroboksstyrd”.15

Utifrån detta resultat kan man se att läroboken är det hjälpmedel som används mest vid

historieundervisning och att kunskapen som eleverna får grundar sig till stor del på böckernas

innehåll. Variationen på innehållet leder på så vis till en variation i kunskapen som eleverna

tar till sig. Detta har Långström tagit upp också då han beskriver att elevernas kunskaper

bygger till stor del på läroboken med tanke på att ”den traditionella triangeln läraren –

läroboken – eleven är det som fullständigt dominerar historieundervisningen”.16 Vidare

fastslår Långström utifrån undersökningen att ”förändringsaspekten och kopplingen mellan de

olika tidsformerna är exempel på historiemedvetenhet”.17 Men han påpekar samtidigt att

undersökningen inte kan säga något om kvaliteten på historiemedvetenheten utan fastslår att

eleverna använde sina kunskaper i historia för att besvara frågorna och gjorde en koppling

14

Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.49-54. 15

Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.54. 16

Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.188. 17

Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.170.

12

utifrån dessa kunskaper mellan det förflutna, det som händer idag, och det som kan hända i

framtiden.

Ett examensarbete vars syfte är att bland annat undersöka hur dagsaktuella historieböcker från

gymnasieskolan i Sverige och USA skiljer sig i presentation, inkludering och sortering av

stoff visar att skillnaderna är stora. Studiens brännpunkt ligger på franska revolutionen och

andra världskriget. Resultatet pekar på att de amerikanska böckerna innehåller mer material

men att de inte utmärker sig nämnvärt i jämförelse med de svenska böckerna ifråga om

struktureringens stil förutom sorteringen under andra världskriget då de amerikanska

böckerna är mer utförliga i struktureringen.18

En C-uppsats från Högskolan i Halmstad grundar sig också på jämförelse mellan

historieböcker från två länder, Sverige och Ungern, men dock inte läroböcker. Syftet med

uppsatsen var bland annat att få en inblick i hur öst och väst tolkar samma fenomen som i

denna studies fall var första korståget. Utöver det skulle studien också undersöka om politiska

ideologier påverkade vad som skrevs om just första korståget och hur beskrivningen har

förändrats över olika tidsperioder. I studiens resultat påpekar författaren att synen på

korstågets orsaker har förändrats över tid vilket han förklarar med att historiesynen har

förändrats efter andra världskriget. På så vis visar författaren att det finns gemensamma

förändringar som har skett i böckerna från båda länderna och att dessa förändringar beror på

en förändrar historiesyn. Exempel på det är att böckerna från både Sverige och Ungern

karakteriseras av nationalism. Denna likhet mellan böckerna innehåller dock en skillnad inom

sig då 1910-talets böcker från Ungern anses innehålla mer nationalism än de svenska

böckerna vilket författaren förklarar med att det kan bero på att Ungern var drabbat av det

första korståget. En annan skillnad som författaren pekar på är att de svenska böckerna från

1990-talet är mer lättlästa än de ungerska böckerna då de innehåller svårlästa texter.19 Det

sammanfattade resultatet från studien visar att historiesynen, religionen och politiska

ideologier påverkar innehållet i historieböckerna. Denna påverkan är bundet av tidsfaktorn

och som det redan nämnts var exempelvis nationalism en dominerande faktor under 1910-

talet.

18

Engström Andreas En analys av svenska och amerikanska historieböcker för gymnasiet, Karlstads universitet,

Institutionen för samhällsvetenskap 2006. http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:6710 2009-

05-11. 19

Bölöni Andras, Bilden av det första korståget En komparativ studie om svenska och ungerska historieböcker 1910-2006, 2008. Högskolan i Halmstad Institutionen för humaniora, 2008

https://dspace.hh.se/dspace/bitstream/2082/2831/1/kandidat-korstag2009.pdf 2009-05-11.

13

5. Metod

Som redan har framkommit handlar den här studien om att jämföra olika historieböcker med

varandra. Jag kommer att använda en komparativ metod med syftet att belysa skillnader och

likheter i de valda avsnitten från böckerna. Denna metod är ”ett grundläggande vetenskapligt

arbetssätt, så även inom historieforskningen”.20 Metoden går ut på att ställa ”(minst) två olika

enheter av samma art mot varandra, till exempel två olika historiska utvecklingsförlopp eller

två olika sociala system”.21 I denna studie kommer böckernas innehåll att ställas mot varandra

och på så sätt utgöra två enheter av samma art. Som det redan nämnts kommer brännpunkten

att ligga på hur den amerikanska insatsen under andra världskriget presenteras i böckerna,

förorden och stoffurvalet i de berörda kapitlen. Under arbetets gång visade det sig att

inkluderingen av förorden och stoffurvalet skulle berika arbetet och underlätta förståelsen för

läsaren om hur historiebruk förekommer och används i böckerna. I den del av studien som

behandlar stoffurvalet är det förintelsen som utgör en av de stora skillnaderna och därför har

det lyfts upp i undersökningen och analysen.

Den komparativa metoden delas in i två delar, den maximala överrensstämmelsens metod och

den maximala skillnadens metod. I den maximala överrensstämmelsens metod ”väljer man

undersökningsobjekt som skiljer sig mycket från varandra och söker den avgörande likheten

trots alla skillnader”. 22 I den maximala skillnadens metod gör man motsatsen då man söker

”objekt som är så lika som möjligt och spårar upp den eller de avgörande olikheter som finns

trots likheterna”.23 Innan jag satte igång med denna studie hade jag snabbläst de svenska och

de libanesiska böckerna flera gånger. Syftet var att skapa en övergripande bild över innehållet

i böckerna och få en insyn i hur de skiljer sig åt för att kunna utveckla idén som jag hade och

utföra denna studie. Under denna tid uppmärksammade jag att trots att böckerna skiljde sig

mycket från varandra, då de är på olika språk och skrivna i olika länder, så innehöll de många

likheter. Samtidigt uppmärksammade jag att trots att böckerna var så lika, då de tillhör samma

undervisningsämne, så fanns det stora olikheter i innehållet, vilket är huvudpoängen med

denna studie. Därför kan jag inte påstå att denna studie har följt den maximala skillnadens

metod eller den maximala överrensstämmelsens metod däremot är det en blandning av båda

dessa metoder som kommer att användas. Dessa likheter och skillnader kommer att jämföras

20

Stellan Dahlgren och Anders Florén, Fråga det förflutna En introduktion till historieforskning, Lund: 2000,

sid.195. 21

Knut Kjeldstadli, Fråga det förflutna, Lund: 2003, sid.252. 22

Knut Kjeldstadli, sid.252. 23

Knut Kjeldstadli, sid.252.

14

med varandra utifrån förutsättningen att böckerna har framställts för att verka som

kunskapsförmedlare till skolelever.

Utöver likheter och skillnader som man kan jämföra i olika material kan man välja mellan två

sätt att studera dessa skillnader och likheter på. Det ena sättet är att man gör en kvalitativ

undersökning där fokus ligger på att tolka och analysera materialet man har fått utifrån den

empiriska studien då ”kvalitativa metoder är inriktade på tolkning av materialet; med dem

analyserar och värderar forskaren verbalt källuppgifter”.24 Det andra sättet är det kvantitativa

sättet där analys av sifferdata är den mest betydelsefulla då forskare ”med hjälp av de

kvantitativa metoderna matematiskt och statistiskt analyserar siffermässigt formulerade

data”.25 Men även om man följer den kvantitativa metoden kan man inte utesluta den

kvalitativa då den kvantitativa inte säger mycket utan en analys och en tolkning av resultatet.

Detta innebär att den kvalitativa metoden kommer att genomsyra hela den empiriska studien

och analysdelen. I denna studie kommer båda sätten att användas vilket är förekommande i

olika historiska undersökningar med tanke på att ”kvantitativa och kvalitativa angreppssätt

kan kombineras; det är faktiskt det normala i en vanlig historisk undersökning”.26 Den

kvantitativa metoden i denna studie kommer bland annat att beröra ett antal rubriker och sidor

i de valda kapitlen i böckerna. Detta på grund av de stora skillnaderna som finns i böckerna ur

denna aspekt och för att dessa skillnader som är i form av kvantitativ data är en viktig skillnad

som kännetecknar böckerna.

Till den kvalitativa delen hör två arbetssätt, ett induktivt och ett deduktivt. Den hypotetiskt -

deduktiva metoden går ut på att man utgår från en allmän teori eller hypotes och ”ställer upp

mera preciserade hypoteser och från dem logiskt avleder (’deducerar’) satser som testas mot

observationer eller som används för att förklara observationerna”.27 Den induktiva metoden

innebär att man ”utgår ifrån iakttagelser i materialet och bygger upp empiriska

generaliseringar utifrån dem”.28 Den induktiva och deduktiva metoden är med andra ord

varandras motsatser. I denna studie kommer den induktiva metoden att användas då

Kjeldstadli understryker att ”för dem som endast vill beskriva en enskild situation ligger den

induktiva metoden närmast”.29 Böckerna som jag har använt från både Sverige och Libanon

kan inte återspegla hur alla andra historieböcker från båda länderna förhåller sig till teorin jag 24

Stellan Dahlgren, Anders Florén, sid.180. 25

Stellan Dahlgren, Anders Florén, sid.180. 26




Knut kjledstadli, sid.181.

15

använder och därmed är resultatet från denna studie inte aktuellt för någon generalisering.

Däremot kommer resultatet från denna studie att beskriva hur de studerade böckerna förhåller

sig till varandra utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur.

Poängteras skall att detta inte betyder att denna studie utesluter den deduktiva metoden då

”det inte finns någon rent induktiv metod, eftersom ingen forskare går till ett material

förutsättningslöst eller helt utan hypoteser eller förutfattad mening om vad detta kan ge”.30

Under teoridelen har jag redogjort för begreppen historiebruk, historiemedvetande och

historiekultur vilka kommer att vara utgångspunkten för denna studie.

Texten i de libanesiska böckerna är givetvis skriven på arabiska. Därför har jag i vissa fall

använt nätlexikon som hjälpmedel för översättning från arabiska till svenska. I första hand är

det ett nätlexikon som har tagits fram av Myndigheten för skolutveckling och som jag har

använt för direkt översättning från arabiska till svenska.31 I de fall där jag inte kunde översätta

direkt från arabiska till svenska fick jag översätta från arabiska till engelska och vidare till

svenska. I dessa fall använde jag också ett nätlexikon för översättningen från arabiska till

engelska.32 Ett tredje lexikon som jag använde för översättning från engelska till svenska

utöver lexikonet från Myndigheten för skolutveckling är nätlexikonet Tyda.33 Problem som

uppstod under översättningen berodde till stor del på att ord i det arabiska språket kan inneha

mer än en betydelse som är lätt att blanda med andra betydelser. Vid sådana fall översatte jag

från arabiska till svenska och från arabiska till engelska och sedan från engelska till svenska

för att kontrollera att översättningen stämmer med den arabiska texten.

6. Avgränsning

Som redan nämnts kommer studien att fokusera på historieböcker från Sverige och Libanon.

Jag har valt två böcker som används vid undervisningen i Historia A i Sverige och två böcker

som används vid undervisningen i Historia A på gymnasiet i Libanon. Att jag just valt

Historia A beror på att det är den kursen som läses mest på gymnasiet i Sverige i jämförelse

med B- och C-kursen och för att kunna utföra en djupare studie med tanke på tidsfaktorn och

för att hålla mig inom ramen för en c-uppsats. Det var meningen från början att studera

mellankrigstiden, andra världskriget och efter krigstiden men efter att ha satt igång med

arbetet insåg jag att det skulle bli alldeles för stort och ytligt. Jag hade börjat skriva om hur

30


http://lexin2.nada.kth.se/sve-ara.html. 32

http://www.alburaq.net/dictionary1/transform.cfm. 33

http://tyda.se/.

16

andra världskriget presenteras i två böcker och då överskred jag 35 sidor. Därför bestämde jag

mig för att fokusera på ett visst ämne som presenteras i båda böckerna, vilket blev den

amerikanska insatsen under andra världskriget då denna insats påverkade hela

krigsutvecklingen och beskrivs i alla fyra böckerna. Att jag just valt böcker från Libanon och

inget annat land beror dels på att jag själv kommer från Libanon och kan det arabiska språket

både i tal och skrift och dels på att jag har tillgång till läromedel från just Libanon.

7. Teori I detta avsnitt kommer jag att redogöra för begreppen historiebruk, historiemedvetande och

historiekultur i och med att dessa begrepp kommer att vara den teoretiska utgångspunkten för

denna studie. Historieundervisningens roll kommer även att beröras i teoridelen då läroböcker

i stort sätt utgör en grund i undervisningsprocesser och i historieundervisningen.

7.1 Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur

Vikten av historia kan variera hos olika människor beroende på kontexten. De allra flesta

människor som en gång suttit bakom en skolbänk har blivit undervisade i historia oavsett

vilken skolan de gick i eller vilket land de bott i. Det jag vill framföra med den punkten är att

skolan är den plats där historia brukas i stora skalor av flera hundra miljontals människor. I

boken ut med historien upplyser Kim Salomon att ”SYNEN PÅ

HISTORIEUNDERVISNINGENS mål och syfte kan förstås på en mer generell nivå sägas

handla om synen på kulturvetenskapens samhälleliga roll och nytta.”34 Han lyfter upp tre

uppfattningar som rådde i Sverige under 1900-talet och som berör ”kulturvetenskapernas

samhälleliga roll och nytta”. Dessa tre uppfattningar är den idealistiska, den pragmatiska och

den emancipatoriska uppfattningen. Den emancipatoriska uppfattningen berör mest denna

studie då den pekar på historiens samhälleliga nytta från en kritisk synvinkel samt bygger ett

underlag för politiskt och moraliskt ställningstagande som kopplas till ett historiskt

medvetande.35 Salomon understryker att många historiker betonar att man genom ett historiskt

medvetande kan ”öka elevernas möjlighet till självbestämmelse, öka deras intresse för att

deltaga aktivt i det politiska livet och göra det möjligt för dem att kunna påverka sin

vardag.”36

34

(RED) Lars Edgren & Eva Österberg, Kim Salomon i Ut med historien! Sju historiker om historieundervisningens uppgifter idag, Malmö: 1992, Sid.125. 35

Kim Salomon, En plädoajé för emancipatorisk historieundervisning, (RED) Lars Edgren och Eva Österberg, Ut med historien, Lund 1992 sid.126. 36

Kim Salomon, En plädoajé för emancipatorisk historieundervisning sid. 126.

17

Historiemedvetandet är direktkopplat till skola och undervisning då begreppet har ”sedan

1990-talet spelat en nyckelroll i målformuleringar för historieämnet i utbildningssystemen”.37

Begreppet historiemedvetande illustrerar enligt historiedidaktikern Karl-Ernst Jeismann

relationen som råder mellan tolkningen av det förflutna, förståelsen av samtida situationen

och perspektiv på framtiden.38 Båda tolkningarna och förklaringarna som Salomon och

Jeismann ger visar att ett historiemedvetande är till stor nytta för elever och samhället i övrigt.

Salamons syn på elevernas självbestämmelse, deltagandet i det politiska livet och påverkandet

av vardagen kan inte ske utan grunder som i det fallet utgörs i vad Jeismann förklarar som en

tolkning av det förflutna som leder till en förståelse av samtiden och som är påverkande på

framtida beslutstagande som berör allt från det privata till stora politiska frågor. En annan mer

övergripande förklaring av historiemedvetandets roll är att ”historiemedvetande och

historiemedvetenhet utvecklats för att fånga kopplingarna mellan dåtid, nutid och framtid”.39

Denna relation mellan dåtid, nutid och framtid är ett faktum som man dagligen lever med i

samhället även om man inte funderar över detta förhållande eller ser det som en process som

är baserad på historiemedvetandet. Bo Andersson betonar i boken Vad är historiedidaktik? att

historiemedvetandet som vi bär med oss, medvetet eller omedvetet, är ”ett medvetande som vi

kontinuerligt tillägnar oss i öppen dialog med andra i vår omvärld eller genom en inre dialog

med oss själva”.40 Ur denna aspekt kan man se en koppling mellan historiemedvetandet och

historieläroböckerna då läroböckerna enligt Niklas Ammert utgör ”en del av den

socialisationsprocess där människors syn på dåtid, nutid och framtid skapas”.41

Alla människor har ett intresse för historia även skolelever oavsett om man är intresserad av

historia som ett skolämne eller ej. Detta intresse kan förklaras med att historia som skolämne

eller som händelser i det förflutna ”möjliggör för oss att bearbeta moraliska och politiska

konflikter, både i det dagliga livet och i samhället”.42 På så sätt blir vårt sätt att bearbeta

moraliska eller politiska frågor ett resultat av vår kunskap om det förflutna och vidare bildar

denna kunskap en grund för vår framtid då våra beslut om nutiden och framtiden baseras på

den. Ett exempel som illustrerar hur denna relation uppstår är Sveriges medlemskap i EU och

37

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktikens teori, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, Historien är nu, Lund: 2009, sid.47. 38

Klas Göran Karlsson, sid.48. 39

Peter Aronsson, Historiebruk – att använda historia, Lund:2008, sid.67. 40

Bo Andersson, Vad är historiedidaktik?, Göteborg: 2004, sid.44. 41

Niklas Ammert, Finns då (och) nu (och) sedan?, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, i Historien är nu, sid.275. 42

Roger Johansson, Kampen om historien Ådalen 1931. Sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk 1931 – 2000, Lund: 2001, sid.40.

18

framtida val om ett införande av euron i Sverige. Människorna som bor i Sverige varav en del

utgörs av skolelever har erfarenhet av ett utanförskap och ett medlemskap i EU.

Utanförskapet är en del av det förflutna medan medlemskapet är en del av det förflutna,

nutiden och framtiden. Ett införande av euron i Sverige är en fråga som berör framtiden men

som inte kan uteslutas från nuvarande och tidigare erfarenheter om medlemskapet i EU. På så

vis kommer ett beslutsfattande att byggas på tidigare erfarenheter och basera sig på det

förflutna direkt eller indirekt. Eleverna på skolan lär sig bland annat genom historieböckerna

vad EU- medlemskapet innebär för Sverige och ett eventuellt införande av euron i Sverige.

Det de lär sig från böckerna baseras i första hand på det förflutna och skapar ett

historiemedvetande som förbereder dem inför kommande politiska beslutstagande som i

exemplet är ett införande av euron i Sverige. I exemplet blir historiemedvetandet beroende av

historiebruket då just detta medvetande inte kan existera om inte en specifik historia har

förmedlats till eleverna och då är det inte tal om något annat än historiebruk. Klas-Göran

Karlsson understryker att

Historien betraktas som ett skafferi ur vilket man kan hämta olika tårtbitar som man kan ställa i

nutidens tjänst/…/ I en föga reflekterad historieundervisning kan historia på så sätt få enkla

avskräckande eller uppmuntrande funktioner, utan att den historiska dimensionens intellektuella

potential tillvaratas.43

Skillnaderna som finns i historieböckerna på gymnasieskolor från olika länder avspeglar de

olika tårtbitarna som skall ställas till nutidens tjänst. Dessa skillnader får rollen som

avskräckande eller uppmuntrande funktioner beroende på när och hur de används. På så sätt

blir historiemedvetandet ett resultat av historiebruket och ur detta kan man se att

historiemedvetande och historiebruk är direkt kopplade till varandra då ett historiemedvetande

inte kan existera utan ett historiebruk med tanke på att ”ett visst urval av historiekulturen

iscensätts i ett historiebruk och formerar ett historiemedvetande”. 44 Detta historiebruk kan

också få en form av missbruk som till exempel ”politiskt bruk för totalitära syften”.45 Det kan

också användas i ett gott politiskt syfte som till exempel ”skolans fostran av demokratiska

medborgare”.46 Skolan är som redan nämnts en plats för bland annat överföringen av historisk

kunskap som varierar beroende på olika faktorer varav politiska ideologier. Aronsson

beskriver historiebruk som ”de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma

43

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander,

Historien är nu, Lund: 2009, sid.67. 44

Peter Aronsson, sid.18. 45

Peter Aronsson, sid.95. 46

Peter Aronsson, sid.95.

19

bestämda meningsskapande och handlingsorienterande helheter”.47 Denna beskrivning

stämmer mycket väl med skolmiljön där eleverna blir mottagare för processerna som formar

olika meningsskapande och handlingsorienterande helheter. På så sätt blir skolan och

historielektionen med läroboken i spetsen den plats eller process där historiebruket blir synligt

då en viss förvald historia ur ett visst perspektiv förmedlas till eleverna antingen via läraren

eller via läroboken. Aronsson betonar vidare att ”ett historiebruksperspektiv betyder en

medvetenhet om det urval och de skiftande sammanhang som iscensätter det förflutna i

samtiden”.48 Utifrån Aronssons historiebruksperspektiv blir läroböckerna som används vid

historieundervisningen ett tydligt exempel på hur variationen på urvalet i böckerna styr

historiemedvetenheten hos eleverna. Historiemedvetandet förklaras av Aronsson som ”de

uppfattningar av sambandet mellan dåtid, nutid, och framtid som styr, etableras och

reproduceras i historiebruket”.49 Utöver de två begreppen kopplar han in begreppet

historiekultur som han förklarar med ”de källor, artefakter, ritualer, sedvänjor och påståenden

med referenser till det förflutna som erbjuder påtagliga möjligheter att binda samman

relationen mellan dåtid, nutid och framtid”. Som det framkommit ovan understryker han att

”ett visst urval av historiekulturen iscensätts i ett historiebruk och formerar ett

historiemedvetande”.50

Klas- Göran Karlsson har också förklarat begreppet historiekultur efter att ha diskuterat

begreppet historiedidaktik som han kopplar till historiebruk. Han menar att historiedidaktik

”handlar om förmedling av historia”51 och att historiedidaktik är ett sätt att bruka historia då

han konstaterar att ”det senaste dryga decenniets samhällsutveckling har visat att historia kan

brukas och faktiskt brukas på flera olika sätt”.52 Ett av dessa sätt är det historiedidaktiska som

han utvecklar vidare då han skriver om den historiedidaktiska kommunikationskedjan som

omfattar ”aktörer som är både avsändare, förmedlare och mottagare av historia”.53 Denna

kedja omfattar enligt Karlsson olika kanaler varav många är de traditionella såsom

utbildningssystem och massmedier eller moderna kanaler såsom filmer och dataprogram.54

47

Peter Aronsson sid.17. 48


Peter Aronsson sid.17-18. 50


Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander,

Historien är nu, Lund: 2009, sid.34. 52

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.55. 53

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.34. 54

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.34.

20

Han skriver vidare att en sådan kommunikationskedja som är ”byggd kring historia kan man

kalla en historiekultur”.55

Ur dessa förklaringar som framkommit ovan kan man se att de tre begreppen historiekultur,

historiebruk och historiemedvetande är starkt kopplade till varandra. Historiedidaktik är som

det förtydligats ett sätt som ingår i ett historiebruk. Alla dessa begrepp är synliga i

skolväsendet och just vid historieundervisningen där innehållet i läroböckerna avspeglar ett

historiebruk då ett visst urval av historiekulturen aktiveras för att skapa ett visst

historiemedvetande. I modellen nedan kan man se en illustration som sammanfattar

kopplingen mellan historiebruk, historiekultur och historiemedvetande. Denna studie kommer

som redan framkommit att belysa historiebruket som förekommer i historieläroböcker och

som är knutet till två olika historiekulturer från Sverige och Libanon och som utgör en del av

den process där eleverna bildar och utvecklar sitt historiemedvetande.

55

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.34

Historiemedvetande

Bildas i en process där utgångspunkten är

historiekulturen och där uppfattningar från dåtid,

nutid och framtid reproduceras i ett

historiebruk

Historiekultur

Källor, artefakter, ritualer, sedvänjor mm

Historiemedvetande

Historiebruk

Läroböcker, filmer, muntliga källor, museer, romaner mm

21

8. Undersökningen

I den här delen av studien kommer jag att redovisa kursplanen för Historia A i Sverige och

Kursplanen för det andra läsåret på gymnasiet i Libanon då det andra världskriget skall

undervisas under detta läsår enligt den libanesiska kursplanen. Jag kommer också att kortfattat

presentera de fyra böckerna som studien omfattar. Utöver det kommer jag att redogöra för den

amerikanska insatsen under andra världskriget i de fyra böckerna och sammanfatta

författarnas urval av kapitel och avsnitt som berör det andra världskriget i fyra tabeller där

varje boks stoffurval presenteras i en tabell för sig själv.

8.1 Den svenska kursplanen för Historia A:

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall

• Känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen

• Förstå innebörden av vanliga epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp

• Kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska

förändringsprocesser

• Kunna beskriva det historiska skeendet utifrån olika perspektiv med insikt i den

historiska kunskapens tidsbundenhet

• Kunna diskutera några av dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv

• Kunna formulera sina tankar i historiska frågor.

8.2 Den libanesiska kursplanen för ämnet historia i det andra läsåret

1. Mellankrigstiden (1918-1939)

Versaillesfreden - Nationernas Förbund och dess arbete, - Europa efter

Versaillesfreden – fascismen – nazismen - kommunismen

Finanskrisen 1929:

Uppkomsten av finanskrisen i USA och effekten av den i Europa och Japan -

konsekvenserna av finanskrisen och metoderna att behandla den.

Politiska konflikten:

Avväpningskonflikten och Tysklands avhopp från Nationernas Förbund -

Inbördeskriget i Spanien - Italien och Al Habasha - Tyskland och Österrike -

22

Tyskland och Tjeckoslovakien (Munich konferensen) - konflikten i polen - ( skall

pekas på at NF misslyckades att lösa konflikten).

2. Andra världskriget

3. Världen efter andra världskriget

FN:s uppkomst - kampen mellan kapitalismen och kommunismen - koreanska

rörelsen - kommunismen vinst i Kina – Koreakriget - Kolonialismens sönderfall

och friheten för kolonierna - Pakternas politik - Bandungkonferensen.

8.3 Kort presentation av böckerna

Den första svenska boken heter Perspektiv på historien A. Boken innehåller 472 sidor och

behandlar historien i en kronologisk ordning från forntiden fram till början av 2000-talet.

Tyngdpunkten i boken ligger på de två senaste århundradena. Kapitlet som behandlar det

andra världskriget består av 10 sidor.

Den andra svenska boken heter Alla tiders historia Maxi. Boken innehåller 580 sidor och

behandlar också så som den första svenska boken historien i en kronologisk ordning från

forntiden fram till början av 2000-talet. Kapitlet som behandlar det andra världskriget

innehåller sju sidor.

Den första libanesiska boken heter Den moderna vetenskapliga historien. Boken innehåller

198 sidor och behandlar endast mellankrigstiden, andra världskriget och efterkrigstiden.

Kapitlet som behandlar det andra världskriget innehåller 59 sidor.

Den andra arabiska boken heter Det adekvata i historien. Boken innehåller 186 sidor och

behandlar också så som den första libanesiska boken mellankrigstiden, andra världskriget och

efterkrigstiden. Kapitlet som behandlar det andra världskriget innehåller 76 sidor.

8.4 Den moderna vetenskapliga historien

8.4.1 Förordet:

Boken Den moderna vetenskapliga historien börjar med ett förord av författarna där de

beskriver kortfattat bokens innehåll och pekar på vikten av förståelsen av det förflutna då de

skriver att ”förståelsen av det förflutna med en vetenskaplig anda ger den bästa grunden för

förståelsen av nutiden och planeringen för framtiden”.56 Författarna betonar också vikten av

56

Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5

23

historia då de understryker att historia är en viktig faktor i ”skapandet av en mogen människa

och en god medborgare”.57

Vidare poängterar författarna att de har följt kursplanen noga och att de har sökt efter och

använt pålitliga källor för att ge eleverna ”en balanserad kunskap som förbereder eleverna

inför provet och som erbjuder den fordrade historiska kunskapen”.58 I slutet av förordet tackar

författarna alla som har bidragit med råd för att kunna framställa den nya upplagan av boken

och de hoppas på ett fortsatt samarbete ”för att höja kunskapsnivån och förbättra arbetet, och

detta är en tjänst för läran och för Libanon”.59

8.4.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra världskriget:

I tabellen nedan kan man se vilka kapitel i boken som behandlar det andra världskriget och

den amerikanska insatsen under andra världskriget. Det som är skrivet i fetstil är namn på

kapitel och det som är skrivet med normalstil är namn på mindre avsnitt i kapitlen. Observera

att jag har inkluderat ett kapitel från mellankrigstiden i tabellen. Detta beror på att det

kommer att underlätta förståelsen av analysen då det förkommer stora skillnader i val av

rubriker vad gäller ett av dessa avsnitt. Mer förklaring till det kommer i analysdelen.

Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien

Mellankrigstiden Nazismen Nazityskland

Hitlers inrikes politik a) Diktatoriska nazismen b) Hitler och kyrkan c) Den starka armén d) Propagandan och

förberedningen av ungdomarna e) Tillämpning av den nazistiska

politiken f) Propaganda i tjänsteekonomi g) Kooperativa system h) självförsörjningen

Världen under andra världskriget 1939-1945 Kriget i Polen

Den internationella situationen Konflikten kring Danzig och den polska korridoren

57

Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5 58



24

Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien Den moderna vetenskapliga historien

Styrkebalansen och stridens utveckling Ländernas ståndpunkter

Västfronten Kriget i norra Europa Kriget i Nederländerna, Belgien och Frankrike De tyska styrkornas överlägsenhet Stridernas utveckling Vapenstillestånden mellan Frankrike och Tyskland Slaget om Storbritannien Det politiska och militära läget i Storbritannien sommaren 1940 Stridens utveckling

Kriget kring medelhavet Kriget i Balkan Motiven till det Stridens utveckling Kriget i norra Afrika Intresseområdenas delning kring medelhavet sommaren 1941

Anfallet mot Sovjetunionen Skälen till anfallet Den tyska planen för anfallet Den sovjetiska planen för försvaret Stridernas utveckling Vändpunkten: Stalingrad

USA i Kriget Den amerikanska ståndpunkten kring kriget Kriget i fjärran östern

De allierade tar initiativet Slaget vid El Alamein De allierade i Marocko Slaget om Tunisien De allierade i Sicilien och Mussolinis fall De allierade i Italien Normandiestriden och Frankrikes befrielse Det inre motståndet mot tyskarna

De allierades konferenser under kriget Teheran Jalta Potsdam

Slutet på kriget och dess resultat Slutet på kriget Tysklands kapitulation Japans kapitulation Krigets resultat inom det:

Humanitära

25

Ekonomiska Sociala Vetenskapliga Politiska

8.4.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken

Den amerikanska insatsen under andra världskriget dyker första gången upp i boken i kapitlet

som heter Anfallet mot Sovjetunionen. I slutet av det kapitlet har författarna skildrat de

allierades hjälp till Sovjetunionen under andra världskriget. Där framkommer det att USA,

Storbritannien och Sovjetunionen kom överens bland annat om att Sovjetunionen varje månad

skulle få 400 flygplan och 500 pansarvagnar. Författarna nämner också att parterna bestämde

att USA skulle sända 23 000 ton amerikansk aluminium utöver övrigt material och råvaror

som Sovjetunionen skulle få från de allierade i väst.

Kapitlet som följer efter heter USA i kriget. Författarna delar in kapitlet i två avsnitt med

rubrikerna:

1. Den amerikanska ståndpunkten kring kriget

2. Kriget i fjärran östern

I det första avsnittet som heter Den amerikanska ståndpunkten kring kriget framgår det att det

fanns två åsikter i USA kring kriget i Europa då författarna skriver att ”de konservativa, och

de amerikanerna med tyskt och italienskt ursprung och en del av högeraktivister och

kommunister” ville hålla USA utanför kriget medan ”det demokratiska partiet under ledning

av Roosevelt ville hjälpa de allierade, därför att det finns gemensamma intressen och mål som

binder ihop USA och de folk som följer fria politiska system.”.60

Det framkommer att det fastställdes två nya lagar som ledde till att USA fick hjälpa de

allierade. Författarna skriver att den 3 november 1939 fastställdes det en lag som heter ”betala

och ta (cash and carry) och som tillät den amerikanska ledningen att sälja vapen till vilket

land som helst med villkoret att kostnaderna skulle betalas kontant och att transporten skulle

60

Den moderna vetenskapliga historien sid.106

26

ske på det köpande landets ansvar”.61 Författarna beskriver att den andra lagen fastställdes i

mars 1941 efter att USA ansåg att axel Berlin-Rom-Tokyo kunde påverka de amerikanska

intressena. Det framkommer att lagen blev känd som Lån och uthyrningslagen och att lagen

gick ut på att presidenten fick ”sälja, ge bort eller hyra ut vapen, ammunition och strategiska

medel till vilket land som USA:s intressen tjänar på att hjälpa”.62 Författarna förklarar vidare

att de allierade fick en enorm militärhjälp av USA till en summa som motsvara 50 miljarder

dollar. I slutet av avsnittet beskriver författarna att det skedde ett historiskt möte mellan

Roosevelt och Churchill där man lade stadgarna för Atlantdeklarationen. Författarna nämner

fyra stycken av deklarationens stadgar som berör frihet, ekonomi, utveckling av

livsstandarden för människorna och avståndstagandet från att använda militära medel för att

lösa konflikter mellan länder.

Det andra avsnittet som heter Kriget i fjärran östern, delas in i två avsnitt med rubrikerna:

A. Skälen till konfrontationen mellan USA och Japan

B. Konfrontationens faser

I det första avsnittet förklarar författarna att det fanns direkta och indirekta skäl till kriget

mellan Japan och USA. Bland de indirekta nämner författarna finanskrisen 1929 som ledde

till att militära extremister kom till makten och att den japanska expansionen i fjärran östern

skadade de amerikanska intressena samt att USA försökte försvaga den japanska militära

makten genom att hindra framkomligheten av olja och råvaror till Japan. Utöver det nämner

författarna att USA anslöt de filippinska styrkorna till de amerikanska styrkorna i fjärran

östern under lening av generalen Mack Arthur.

Till de direkta skälen nämner författarna det japanska anfallet mot Pearl Harbor samtidigt som

de beskriver det ganska utförligt. Det framkommer att anfallet kom utan någon förvarning och

att mer än 108 amerikanska flygplan förstördes och att mer än tre tusen amerikanska soldater

dödades. Det framkommer också att de japanska förlusterna blev 29 förstörda flygplan, 55

dödade soldater och en ubåt. Vidare framför författarna att USA förklarade Japan krig och att

Tyskland och Italien tre dagar senare förklarade USA krig vilket ledde till att kriget blev ett

världskrig. I den sista delen i avsnittet förklarar författarna att kriget mellan USA och Japan

delas in i tre faser.

A. Japans överlägsenhet

61



27

B. Den japanska expansionen stoppas

C. Amerikansk överlägsenhet

Författarna bekräftar att japanerna hade en överlägsenhet i den första fasen samtidigt som de

ger en kort beskrivning över den japanska expansionen. Den andra fasen innebar enligt

författarna ett stopp på den japanska expansionen och författarna påpekar att slagen vid

Midway och Korallhavet påverkade krigsutvecklingen mycket då slaget vid Korallhavet

stoppade den japanska expansionen medan slaget vid Midway ändrade på krigsutvecklingen

till USA:s fördel. Författarna beskriver att den tredje fasen startar i början av 1943 då de

amerikanska soldaterna successivt började avancera tillsammans med de allierade fram till

krigsslutet 1945 då Japan kapitulerade.

I kapitlet som följer och som heter De allierade tar initiativet, dyker den amerikanska insatsen

upp igen i avsnittet som heter De allierade i Marocko. Läsaren får i detta avsnitt en översikt

över krigsutvecklingen i norra Afrika. Det framkommer i det avsnittet att 100 000

amerikanska och brittiska soldater landsteg på de marockanska och algeriska kusterna och

författarna understryker att detta utgjorde den första amerikanska direkta inblandningen i

kriget med syftet att befria Europa. Författarna understyrker att denna operation var av stor

vikt och att den utgjorde en startpunkt för kommande aktioner i södra Europa.

I det avsnitt som heter De allierade i Sicilien och Mussolinis fall, påpekar författarna att den

amerikanske generalen Patton ledde en av de trupperna som invaderade ön. Utöver det

nämner författarna ingenting om den amerikanska insatsen i detta kapitel förutom att tre

amerikanska divisioner deltog i landsättningen som skedde i södra Frankrike den 15 augusti

1944.

I näst sista kapitlet som heter De allierades konferenser under kriget, ger författarna en allmän

beskrivning över de tre konferenserna som ägde rum i Teheran, Jalta och Potsdam och delar

kapitlet till tre delar med rubrikerna:

A. Teheran

B. Jalta

C. Potsdam

Författarna ger inte den amerikanska insatsen något eget utrymme i detta kapitel utan framför

i texten att Roosevelt och Churchill träffades flera gånger under krigets gång. Författarna

påpekar i det första avsnittet, Teheran, att ”Roosevelt insisterade att träffa Stalin ”63 och att

63


28

det första mötet mellan de tre ledarna Roosevelt, Stalin och Churchill ägde rum i den iranska

huvudstaden Teheran. Vidare påpekar de att Roosevelts synvinkel inte stämde med den

brittiska då han ansåg att ”Europas roll var över i världen och att USA och Sovjetunionen

skulle ta över den rollen”.64 Det framkommer också att Roosevelt behandlade de båda ledarna

olika och att han kom närmare Stalin än Churchill.

I det andra avsnittet, Jalta, framkommer det att de amerikanska och brittiska intressena inte

stämde med varandra. Författarna pekar på att Roosevelt ville hålla Storbritannien och

Frankrike utanför kriget mot Japan vilket ledde till att han i hemlighet kom överens med

Sovjetunionen att de skulle gå in i kriget mot Japan efter Tysklands fall och att de båda skulle

dela landvinningarna mellan sig. Författarna betonar vidare att Roosevelt” föredrog att

samarbeta med ryssarna då han ansåg att de utgjorde en mindre fara än de europeiska

länderna”.65

I slutet av avsnittet som behandlar Jaltakonferensen förklarar författarna att Roosevelt la fram

ett förslag om att bilda ett internationellt råd som hindrar framtida krig samtidigt som

författarna ger en kort beskrivning över rådets roll och inre organisation. Det framkommer att

alla tre kom överens om att USA skulle kalla till ett möte efter kriget för att bilda det organet.

I början av det sista avsnittet, Potsdam, påpekar författarna att relationen mellan USA och

Sovjet försämrades efter att Sovjet inte höll vad man hade kommit överens om i de förra

konferenserna. Det framkommer att USA representerades av President Truman efter

Roosevelts död. Utöver det förklarar författarna att man kom överens om att bilda ett råd som

representeras av stormakternas utrikesministrar ”USA, Storbritannien och Sovjetunionen, och

vid behov kallas även Frankrike och Kina, och detta är för att förbereda för kommande

fredsavtal med de stater som krigade vid Tyskland sida”.66

Det sista kapitlet som behandlar andra världskriget i boken heter Slutet på kriget och dess

resultat. I det kapitlet får inte USA ett stort utrymme utan författarna beskriver krigslutet och

resultatet av kriget i allmänt. Författarna nämner USA:s insats vid tre tillfällen. Det första är

när de framför att amiralen Dönitz undertecknade Tyskland villkorslösa kapitulation med den

amerikanska generalen Eisenhower. Det andra tillfället är när de skildrar krigsutvecklingen

mellan Japan och USA och framför att Japanerna fortsatte kämpa hårt trots stora motgångar

och trots att de allierade hade varnat Japan efter Jalta konferensen att ett farligt vapen skulle 64

Den moderna vetenskapliga historien sid.124 65



29

sättas in i kriget. Det framkommer att amerikanerna hade överfört en grupp tyska forskare till

USA för att bli klara med tillverkningen av atombomben som tyskarna hade börjat med.

Författarna skriver att då Japan avvisade den amerikanska varningen ”fällde ett amerikanskt

plan den första atombomben över staden Hiroshima (6 augusti) och efter tre dagar fällde

amerikanerna en bomb till över staden Nagasaki vilket ledde till att Japan kapitulerade utan

villkor”.67

Det tredje tillfället som författarna nämner USA:s insats under kriget i det kapitlet är när de

beskriver att ”Europas dominans minskade, så pass mycket att Storbritannien och Frankrike

inte längre utgjorde de två mäktiga länderna i världen, utan denna dominans flyttades utanför

Europa, USA och Sovjetunionen trädde fram”.68

8.4.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Den moderna vetenskapliga historien.

Författarna har valt att ha ett kapitel som behandlar USA:s inblandning i kriget både politiskt

och militärt. I det kapitlet har författarna skildrat USA:s ståndpunkt kring kriget innan anfallet

på Pearl Harbor och gett en ganska utförlig bild över de inre meningsskiljaktigheterna som

fanns i USA. Utöver det får läsaren en ganska klar bild över de tvisterna som fanns mellan

USA och Japan både före och efter konfrontationen då författarna pekar på direkta och

indirekta orsaker. Författarna har beskrivit utvecklingen av kriget mellan USA och Japan

ganska utförligt. Den amerikanska insatsen i Europa ges inte lika stort utrymme som i kriget

mellan Japan och USA. Det framkommer att de amerikanska trupperna deltog i striderna i

norra Afrika och att generalen Patton ledde en av styrkorna som invaderade Sicilien. Även

generalen Eisenhower insatser nämns i boken. Konferenserna som skedde under kriget

beskriver författarna allmänt och den amerikanska rollen i konferenserna ges inte någon

speciell beskrivning som skiljer sig från beskrivningen av de andra ländernas insatser. I det

sista kapitlet som behandlar slutet på kriget diskuterar författarna kort atombombernas följder

och pekar på den nya rollen som USA fick i världen.

8.5 Det adekvata i Historien

8.5.1 Förordet

Boken Den adekvata i historien börjar med kursplanen för det andra gymnasiala året. Ett

förord följer där författarna presenterar förändringar som har skett i den nya upplagan då de

67



30

påpekar att boken är försedd med ”nya historiska kartor, förklaringsbilder och frågor för att

pröva förståelsen hos den lärda om händelserna och hur pass den lärda har upptagit kunskapen

och lagrat den i sitt minne”.69 Författarna har även markerat att bokens innehåll stämmer väl

överens med kursplanens krav och mål. I slutet av förordet understryker författarna att de

tackar alla lärare för alla råd de har fått och som hjälpte till i att framställa boken och att de

ser fram emot ett fortsatt samarbete och kontakt med lärarna och påpekar att ”allt är en tjänst

till vår växande generation och vårt älskade fosterland Libanon”.70


Det adekvata i historien Det adekvata i historien Det adekvata i historien Det adekvata i historien Det adekvata i historien Det adekvata i historien Det adekvata i historien

Andra världskriget Invasionen av Polen och Polens fall

Skälen till den tyska invasionen av de polska landområdena Tyska – Ryska närmandet Krigsutbrottet Ländernas ståndpunkter kring Tysklands anfall mot Polen Stridernas utveckling Skälen till Polens fall

Västfrontens kollaps Styrkebalansen vid västfronten Tyskland anfaller Danmark och Norge Frankrikekriget

Slaget om Storbritannien (Operationen: Sjölejon)

De brittiska förberedelserna Den tyska planen Skälen till misslyckandet av den tyska planen

Kriget vid Medelhavsområdet Kriget i Balkan Kriget i norra Afrika Förändring i styrkebalansen

Det tyska anfallet mot Sovjetunionen (operationen: Barbrosia)

Skälen till det tyska anfallet mot Sovjetunionen Stridernas utveckling

USA går in i kriget

Omständigheterna som hjälpte till i USA:s inträde i kriget

69

Det adekvata i historien sid.7 70

Det adekvata i historien sid.7

31

Det adekvata i historien Det adekvata i historien Det adekvata i historien Det adekvata i historien Det adekvata i historien

USA kommer allt längre från neutraliteten USA närmar sig kriget

Kriget i fjärran östern Skälen till tvisten mellan USA och Japan Japans snabba framryckning Slutet på den japanska framryckningen USA motsatta framryckning

Invasionen av Italien Invasionen av Sicilien Mussolinis fall Den tyska reaktionen Italienfronten öppnas

De allierades anfall på väst- och östfronten Östfronten Västfronten

Tysklands och Japans kapitulation (slutet på andra världskriget)

Kriget i Tyskland Japans kapitulation

De allierades konferenser under kriget Teherankonferensen (28 november – 2 december 1943) Jaltakonferensen (4 – 11 februari 1945) Potsdamkonferensen (17 juli – 2 augusti)


Den amerikanska insatsen under andra världskriget dyker först upp i boken Det adekvata i

historien i kapitlet som heter Kriget vid Medelhavsområdet under rubriken Förändring i

styrkebalansen. I det avsnittet framför författarna att det 1942 skedde viktiga förändringar i

den militära styrkebalansen. Författarna understryker att den amerikanska insatsen i kriget

påverkade den militära styrkebalansen. De pekar på de amerikanska truppernas insatser på

olika fronter utan att nämna någon front vid namn samt den ekonomiska och militära hjälpen

som USA gav till Storbritannien och Sovjetunionen. Författarna nämner i det avsnittet också

att den amerikanska presidenten Roosevelt bestämde tillsammans med Churchill planen för

landsättningen i Marocko och Algeriet. Det framkommer även att den amerikanske generalen

32

Eisenhower ledde operationen i Marocko och Algeriet som ledde till de tyska styrkornas fall i

norra Afrika och som bäddade för invasionen i Italien.

Den amerikanska insatsen dyker upp igen i kapitlet som heter ”USA går in i kriget”.71

Författarna har delat in kapitlet till mindre avsnitt med rubrikerna:

1. Omständigheterna som hjälpte till i USA:s inträde i kriget

2. USA kommer allt längre från neutraliteten

3. USA närmar sig kriget

Det första avsnittet som heter Omständigheterna som hjälpte till i USA:s inträde i kriget,

delar de vidare in avsnittet i två mindre avsnitt med rubrikrena:

A. Den amerikanska neutraliteten

B. Den allmänna amerikanska opinionen, anpassningen till de allierade

I avsnittet Den amerikanska neutraliteten beskriver författarna att USA sedan krigsutbrottet

1939 höll sig till Monroedoktrinen som lades fram 1823 och som ”uppmanar USA att inte

blanda sig i de europeiska angelägenheterna och som avvisar en europeisk inblandning i de

amerikanska angelägenheterna”.72 Det understryks att just den här politiska synvinkeln blev

känd som den amerikanska neutraliteten.

I det andra avsnittet som heter: Den allmänna amerikanska opinionen, anpassning till de

allierade, beskriver författarna att opinionen i USA delades in i tre delar vilka är: ”De

neutrala, de lojala mot axelmakterna och de lojala mot de allierade, den amerikanska

presidenten var anhängare till de som var lojala mot de allierade”.73 Vidare påpekar

författarna att västfrontens snabba fall framför tyskarna och tyskarnas anfall mot

Storbritannien påverkade den allmänna synen på kriget då många ansåg att USA inte borde

stå still och titta på hur ”de europeiska staterna föll den ena efter den andra i Tysklands

grepp”.74

I det andra stora avsnittet under rubriken: USA kommer allt längre från neutraliteten, har

författarna delat upp avsnittet i Fyra mindre avsnitt:

A. Ändringen av neutralitetslagen

71





33

B. Havannalagen

C. Lån och uthyrningslagen

D. Atlantdeklarationen – samarbetet mellan USA och Storbritannien

Under rubriken Ändringen av neutralitetslagen berättar författarna att de amerikanska

intressena skadades av neutralitetslagen samtidigt som de påpekar att ”utifrån en motivation

av medkänsla med de allierade utfärdade den amerikanska kongressen den 3 oktober 1939 en

ny lag som blev känd som: betala och ta (cash and carry)”.75 Författarna förklarar att lagen

tillät länder i krig att köpa vapen från USA med villkoret att betala kontant och att inte

transportera vapnen på amerikanska fartyg.

I det andra avsnittet som heter Havanalagen förklarar författarna kortfattat att president

Roosevelt meddelade det amerikanska folket att Monroedoktrinen innebär att USA skall

försvara hela den amerikanska kontinenten och att detta ”strider emot att låta de franska och

nederländska kolonierna hamna i nazisternas händer”.76

I det tredje avsnittet som heter Lån och uthyrningslagen förklarar författarna att den

amerikanska kongressen i mars 1941 utfärdade en ny lag som blev känd som lån och

uthyrningslagen och som ”tillät den amerikanska presidenten att sälja, transportera, byta, hyra

eller låna ut vilka försvarsvapen som helst till varje nation som han anser att försvaret av den

intresserar USA”.77 Det framkommer att Storbritannien, Ryssland, Kina och Grekland fick

nytta av den lagen och att USA å andra sidan drog också nytta av lagen då USA fick använda

de brittiska baserna i Bahamas, Jamaica och franska Guyana och andra ställen i 99 år. I slutet

av avsnittet framför de att den amerikanska hjälpens kostnader uppgick till 50 miljarder

dollar.

Under den fjärde rubriken Atlantdeklarationen – samarbetet mellan USA och Storbritannien,

beskriver författarna att Roosevelt och Churchill skrev under deklarationen efter ett möte

tillsammans. Det framkommer att Sovjetunionen och nio andra regeringar som befann sig i

exilen skrev under deklarationen senare. I slutet av avsnittet presenterar författarna fem

punkter ur deklarationen som berör världsfreden, avståndstagande från krig vars syfte är

landexpansion, världsekonomin och överenskommelsen om att krossa och förgöra nazismen.78

75





34

I det tredje större avsnittet söm heter USA närmar sig kriget delar författarna avsnittet i två

delar:

A. Förebyggande åtgärder

B. Pearl Harbor och krigsförklaringen

I det första avsnittet som heter Förebyggande åtgärder betonar författarna att USA verkligen

vidtog förebyggande åtgärder. De påpekar bland annat på att USA la beslag på axelmakternas

fartyg i de amerikanska hamnarna, frös axelmakternas medborgares konton i de amerikanska

bankerna och att de utfärdade en lag som går ut på att bomba axelmakternas fartyg så fort de

kommer in i det amerikanska territorialvattnet. 79

I det andra avsnittet som heter Pearl Harbor och krigsförklaringen skriver författarna att den

verkliga orsaken till utvecklingen i förhållandet mellan USA och Japan är den amerikanska

hjälpen till Chiang Kai-Sheks arméer i Kina som stred emot Japan. Utöver det påpekar de på

att Japan ville hindra den hjälpen för att kunna ockupera brittiska kolonier som de var

intresserade av. Författarna skildrar utvecklingen mellan Japan och USA och förklarar att

Japan anslöt sig till axeln Berlin-Rom som tack vare det blev Berlin-Rom-Tokyo och att USA

svarade med ännu mer ekonomisk hjälp till Kina. Vidare beskriver författarna att japanerna

försökte tjäna tid genom att starta diplomatiska förhandlingar med USA och att japanerna den

7 december 1941 utan någon förvarning anföll den amerikanska flottbasen i Pearl Harbor

vilket ledde till att USA förklarade Japan krig. Det framkommer att Tyskland och Italien tre

dagar senare förklarade USA krig vilket ledde till att kriget nådde alla världsdelar förutom de

sydamerikanska delarna.80

Den amerikanska insatsen dyker också upp i de kommande kapitlen men inte i lika stor

utsträckning som i kapitlet som heter USA går in i kriget. Kapitlet som följer heter Kriget i

fjärran östern. Detta kapitel delas upp i fyra avsnitt med rubrikerna:

1. Skälen till tvisten mellan USA och Japan

2. Japans snabba framryckning

3. Slutet på den japanska framryckningen

4. USA: s motsatta framryckning

79



35

Det första avsnittet som heter skälen till tvisten mellan USA och Japan delar författarna in till

fyra mindre avsnitt med rubrikerna:

A. Japans vilja att expandera

B. Japans går in i axeln Berlin-Rom-Tokyo

C. Mottagna åtgärder mot axelmakterna

D. Tvisten över intresseområden

I dessa fyra avsnitt sammanfattar författarna vad som framkommit i kapitlet innan och

understryker att tvisterna som uppstod mellan Japan och USA beror i första hand på

ekonomiska intressen samt USA: hjälp till Kina. I slutet av det sista avsnittet påpekar

författarna att Japan anföll Pearl Harbor eftersom de ville säkra vägen till oljan och gummit

som finns i Filippinerna, Malaysia och Indonesien.

I det andra avsnittet som heter Japans snabba framryckning delar författarna avsnittet till tre

mindre avsnitt:

A. Japan ockuperar Indokina

B. Indonesiens ockupation

C. Filippinernas ockupation

I de två första avsnittet nämner författarna ingenting alls om USA. I det tredje avsnittet

förklarar författarna att den amerikanska generalen Mack Arthur hade befälet över de trupper

som skulle beskydda Filippinierna men att landet kapitulerade i maj 1942.

I det tredje avsnittet som heter Slutet på den japanska framryckningen delar författarna in

avsnittet i två mindre avsnitt under rubrikerna:

A. Den första amerikanska segern

B. Slaget vid Midway

I det första avsnittet som heter Den första amerikanska seger förklarar författarna kort att de

amerikanska trupperna lyckades besegra japanerna vid ett avgörande slag om Nya Guinea

under ledning av generalen Mack Arthur.

I det andra avsnittet som heter Slaget vid Midway förklarar författarna att de amerikanska

styrkorna upptäckte tidigt de japanska fartygen och att deras flygplan såg till att dessa fartyg

sjönk efter ett amerikanskt anfall vilket var en stor katastrof för den japanska flottan.

36

Författarna beskriver slaget som ”en vändpunkt i kriget och att Japan aldrig reste sig i kriget

efter slaget vid Midway”.81

I det fjärde avsnittet som heter USA: s motsatta framryckning delar författarna avsnittet i fyra

mindre avsnitt:

A. Den amerikanska planen

B. Rubbningen i styrkebalansen

C. Filippinernas ockupation

D. Indokinas ockupation

I det första avsnittet som heter Den amerikanska planen förklarar författarna att den

amerikanska planen gick ut på att driva ut japanerna från öarna i stilla havet fram tills de

skulle lyckas ockupera Japan. Det framkommer att flygplanen och krigsfartygen skulle bomba

alla flygplatser och hamnar i alla öar.

I det andra avsnittet som heter Rubbningen i styrkebalansen betonar författarna att USA

byggde en mycket stark havsflotta medan japanerna inte kunde göra det efter de stora

förlusterna. Vidare påpekar författarna att det fanns ett bra samarbete mellan Roosevelt,

Churchill och Stalin medan axelmakterna saknade detta samarbete.

I det tredje avsnittet som heter Filippiniernas ockupation beskriver författarna kortfattat att

Filippinierna föll 1945 framför den amerikanska offensiven som leddes av generalen Mack

Arthur.

I det sista avsnittet som heter Indokinas ockupation nämner författarna ingenting alls om USA

utan det som står i centrum är de brittiska framgångarna som skedde i Indokina.

I kapitlet som följer och som heter Invasionen av Italien nämner författarna ingenting alls om

USA eller de amerikanska trupperna förutom att den amerikanske generalen Patton lyckades

komma in till staden Messina i Italien och att generalen Eisenhower som ledde anfallet mot

Sicilien Lyckades efter 38 dagar att ockupera Sicilien. Författarna har under beskrivningen av

utvecklingen i kriget använt begreppet de allierade utan att nämna vilka länder som deltog i de

olika slagen.

I kapitlet som följer och som heter De allierades anfall på väst- och östfronten nämner

författarna ingenting om USA förrän i slutet av kapitlet där författarna skildrar anfallet mot 81


37

Normandie. Det framkommer att efter Teherankonferensen bestämde de allierade att

generalen Eisenhower skulle leda anfallet mot Normandie. Utöver det får läsaren reda på att

amerikanska och brittiska fallskärmssoldater förstörde tyska vägar för förstärkning, slog ut de

tyska kommunikationsanläggningarna och skapade kaos bland de tyska försvarsstyrkorna. Det

framkommer också att den amerikanska - brittiska fallskärmsstyrkan hade i uppdrag att säkra

ett brohuvud för de allierade som de allierade kunde använda vid landsättningen av trupperna.

I det nästsista kapitlet som heter Tysklands och Japans kapitulation (slutet på andra

världskriget) beskriver författarna att den amerikanska presidenten Truman ansåg att kriget

mot Japan måste avslutas så fort som möjligt. Det framkommer att Truman och Churchill

under Potsdamkonferensen sände en varning till Japan där det framgår att Japan måste

kapitulera utan villkor annars kommer USA att använda ett mycket farligt vapen i kriget mot

Japan. Vidare påpekar författarna att president Truman efter att Japan hade ignorerat

varningen beslutade att använda atombomben mot Japan. Författarna framför vidare att ett

amerikanskt flygplan fällde den första atombomben över Hiroshima 6 augusti 1945 och att tre

dagar senare fälldes den andra bomben över Nagasaki vilket ledde till Japans kapitulation. I

slutet av avsnittet påpekar författarna på att amerikanerna hade satt hårda krav på Japan efter

att landet kapitulerat och nämner bland annat att Japan inte fick tillverka vapen och att landet

tvingades lämna ifrån sig alla sina kolonier.

I det sista kapitlet som heter De allierades konferenser under kriget, skildrar författarna de tre

konferenserna som skedde i Teheran, Jalta och Potsdam. Författarna ger inte den amerikanska

insatsen något avsnitt för sig själv utan skildrar vad som hände i konferenserna i allmänt och

nämner att USA, Storbritannien och Sovjetunionen deltog i konferenserna.

I början av kapitlet understryker författarna att president Roosevelt ansåg att ”den europeiska

rollen i världen var över och att USA och Sovjetunionen skulle ta över den rollen vilket ledde

till att han kom närmare Stalin än Churchill som han behandlade med försiktighet”. 82 Utöver

det påpekar de att president Truman representerade USA i Potsdamkonferensen efter

president Roosevelts död. I slutet av kapitlet förklarar författarna att de allierade kom överens

att bilda ett råd där USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och Kina skulle delta och

vars syfte var att lägga fram fredsfördragen med de länder som kämpade vid Tysklands sida.

82


38

8.5.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Det adekvata i historien.

Författarna har i två kapitel beskrivit ganska utförligt den amerikanska insatsen i kriget med

fokus på USA:s insats mot Japan både före och under den direkta amerikanska militära

inblandningen i kriget. Författarna har diskuterat USA: ståndpunkt kring kriget innan landet

blev militärt inbladat i kriget och pekat på de inre meningsskiljaktigheterna som fanns i

landet.

I övriga avsnitt har den amerikanska insatsen inte belysts mer än andra länders insatser.

Författarna har valt att nämna generalerna Arthur och Eisenhower vid deras namn samt

beskriva deras militära roller och insatser under kriget. Den amerikanska insatsen på

västfronten har inte getts något större utrymme utan författarna har nöjt sig med att upplysa

läsaren om att USA deltog i striderna på västfronten. Konferenserna som skedde under

krigstiden beskrivs i allmänt av författarna och den amerikanska insatsen i konferenserna ges

inte något extra utrymme i jämförelse med andra länder.

8.6 Perspektiv på historien A

8.6.1 Förordet

Boken börjar med ett förord där författarna presenterar bokens innehåll och syftet med den.

Författarna pekar på att historieämnet har tilldelats ett ganska begränsat utrymme på det nya

gymnasiet vilket kan ställa författarna inför problemet att hitta den rätta balansen mellan mål

och medel. Det framkommer att boken är omfattande och att ”elever och lärare måste välja ut

vissa tidsavsnitt eller ämnesområden för utförigare behandling medan andra partier bara

berörs översiktligt”.83 Författarna lyfter upp i förordet att de ”försöker ge en fyllig

framställning, där både den berättande och analyserande sidan av historieskrivningen får

utrymme”.84 Utöver det förklarar författarna att ”tyngdpunkten i framställningen ligger på

Europa”85 och tidsmässigt ligger den på de senaste två hundra och särskilt på 1900-taltet med

tanke på att det samhälle vi lever i växt fram under den tiden. Vidare påpekar de att

européernas möten med andra kulturer har varit av stor vikt att skildra i boken. Det

framkommer också att varje avsnitt i boken följs av tips på filmer och romaner som anknyter

till innehållet och att varje kapitel avslutas med en kortfattad sammanfattning av kapitlet. I

slutet av förordet skriver författarna att de hoppas at boken ”ska bli till nytta och glädje i

83

Hans Nyström & Örjan Nyström, Perspektiv på historien A, Särslöv: 2007, sid.4 84

Perspektiv på historien A, sid.4 85

Perspektiv på historien A, sid.4

39

gymnasiets historieundervisning och att den ska väcka ett intresse som blir kvar även efter

skoltidens slut”.86


Perspektiv på historien A Perspektiv på historien A Perspektiv på historien A Perspektiv på historien A

Från krig till krig Andra världskriget

Blixtkriget Tyska erövringar i norr och väster Slaget om Storbritannien Krigsområdet vidgas Sovjet angrips och USA går in i kriget Stillahavskriget Motoffensiven Det totala kriget

Förintelsen Antisemitismens historia Isolering och utstötning Från massavrättning till dödsfabriker Hur var det möjligt

Norden under andra världskriget Från fredspolitik till försiktig neutralitet Finlands tre krig Danmark och Norge under ockupation Neutralitet med undantag Anpassning eller motstånd Avspärrning och ransoneringar Svensk flyktingpolitik under kriget

Kallt krig och kolonial frigörelse Det kalla kriget

Från samförstånd till konflikt


I kapitlet som heter Andra världskriget dyker USA upp i bilden först i avsnittet som heter

Krigsområdet vidgas. Författarna förklarar i det avsnitt att Storbritanniens motstånd var helt

beroende av de krigsmaterial och livsförnödenheter som levereras från USA till

Storbritannien. Det framkommer att Hitler försökte blockera vägen för dessa leveranser med

hjälp av minor och tyska ubåtar som blockerade de brittiska farvattnen men poängterar att

detta sjökrig ”stärkte emellertid bara den amerikanske presidenten Roosevelts beslutsamhet 86

Perspektiv på historien A, sid.4

40

att bistå Storbritannien, trots att en stark inhemsk opposition, de så kallade isolationisterna,

ville att USA skulle stå strikt neutralt”.87 Författarna utvecklar inte varför isolationisterna

ville att USA skulle hålla sig neutralt eller vilka de representerade. Däremot förklarar

författarna att Hitlers förstärkte alliansen med Japan ”till en formlig militärpakt” vars syfte var

att ”varna USA och att öppna en ny front mot Storbritannien”.88 Vidare framför författarna att

Japans expansionspolitik kom i konflikt med amerikanska intressen då de hänvisar till att

japanerna under 1940 erövrade ”Franska Indokina och riktade blickarna mot Filippinierna och

det nederländska kolonialväldet i Indonesien”.89 Författarna kommenterar utifrån dessa

händelser att ”det europeiska kriget var på väg att bli ett världskrig”.90

Avsnittet som följer heter Sovjet angrips och USA går in i kriget. I det avsnittet nämns det

faktiskt ingenting alls om USA. Författarna beskriver i detta avsnitt utvecklingen av kriget på

östfronten från det att Tyskland angrep Sovjetunionen fram till den sjätte arméns kapitulation

efter slaget vid Stalingrad. Författarna betonar att detta slag var avgörande för

krigsutvecklingen och påpekar i slutet av avsnittet att ”vid det laget hade också en andra

avgörande förändring inträffat i kriget”91 utan att beskriva i detta avsnitt vad det var för

förändring. Däremot förklarar det i avsnittet som följer och som heter Stillahavskriget.

I det avsnittet börjar författarna med att berätta om det japanska anfallet mot USA:s flottbas i

Pearl Harbor den 7 december 1941 och påpekar att anfallet ”slog ut större delen av den

amerikanska flottan”.92 Författarna understryker att anfallet mot Pearl Harbor såg till att

isolationisterna förlorade sitt inflytande i opinionen. Författarna beskriver vidare att världens

ekonomiskt starkaste land, USA, drogs in i kriget efter det japanska anfallet i Pearl Harbor.

Utöver det markerar författarna att ”maktbalansen på ett avgörande sätt hade förskjutits till

nackdel för axelmakterna”.93 Det framkommer att Tyskland förklarade USA krig några dagar

efter det japanska anfallet. Vidare förklarar författarna att USA lyckades slå ut den japanska

hangarflottan i ett stort sjöslag vid Midwayöarna i juni 1942 och understryker att

amerikanerna efter det slaget fick ”ett strategiskt överläge som gjorde att de gradvis, ögrupp

för ögrupp, kunde tränga tillbaka japanerna.

87

Perspektiv på historien A sid.330 88






Perspektiv på historien A sid.332

41

I avsnittet som följer och som heter Motoffensiven resonerar författarna kring

krigsutvecklingen efter USA:s inträde i kriget då de skriver att ”i och med att det tyska

anfallet på Sovjet körde fast och USA inträdde i kriget var nazismens öde beseglat”.94 De

skriver kortfattat att amerikanska och brittiska trupper drev ut axelmakterna ur ”Nordafrika

och landsteg på Sicilien”.95 Författarna går sedan vidare till invasionen i Normandie och

berättar att de amerikanska och brittiska trupperna avancerade under hårda strider västerifrån

efter landsättningen på den franska kusten. Vidare berättar författarna att offensiven fortsatte

tills Tyskland kapitulerade efter att de allierade trängde in i Berlin från båda hållen. I samma

avsnitt skriver författarna att ”segrarna i Europa frigjorde amerikanska resurser till Stilla

havet”96 där amerikanerna fortsatte sitt krig mot japanerna med stora framgångar. Det

framkommer också att Sovjet gick in i kriget mot Japan på USA:s sida. I slutet av avsnittet

skriver författarna att USA satte in ”ett nytt, okänt och fruktansvärt vapen"97 i kriget mot

japanerna för att tvinga fram en kapitulation. Det framkommer att den första atombomben

fälldes av amerikanerna över Hiroshima den 6 augusti 1945 och att Japan gav upp en vecka

senare. Författarna resonerar kring atombomberna som fälldes över Japan i avsnittet som

följer där de understryker att utvecklingen av ”tekniken att döda på avstånd med minimala

förluster” fick sin fullbordan i atombomberna som de beskriver som ”ett massförintelsevapen

som hotar hela mänskligheten”.98 Det framkommer att atombomberna som fälldes ”dödade

omedelbart 78 000 människor i Hiroshima och 24 000 i Nagasaki, men strålningsskadorna

efteråt gjorde att antalet dödsoffer steg till flera hundra tusen”.99 I slutet av avsnittet

framlägger författarna att antalet som dödades bland civilbefolkningen i Sovjet, Polen och

Jugoslavien ligger mellan 10-20 procent medan motsvarande siffror ligger kring en procent i

Storbritannien, Frankrike och USA.

I kapitlet som följer och som heter Kallt krig och kolonial frigörelse skriver författarna om

Jalta- och Potsdamkonferenserna i avsnittet som heter Från samförstånd till konflikt. Den

amerikanska rollen belyses inte på något särskilt sätt i det avsnittet men författarna framför att

USA och England i Jaltakonferensen gick med på att ”staterna i Östeuropa skulle styras av

regeringar som var vänligt inställda till Sovjetunionen”.100

94







Perspektiv på historien A sid.367

42

8.6.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Perspektiv på historien A .

Den amerikanska insatsen i andra världskriget beskrivs först i avsnittet som heter

Krigsområdet vidgas där författarna pekar på tyskarnas försök att blockera de brittiska

farvattnen för den amerikanska hjälpen då författarna pekar på det brittiska beroendet av de

amerikanska leveranserna och den amerikanska opinionen gällande kriget i Europa.

Författarna berör också tvisterna mellan Japan och USA med fokus på den japanska

expansionen och de amerikanska intressena.

Kapitlet omfattar ett avsnitt som heter USA går in i kriget men i det avsnittet förkom det

ingenting alls om den amerikanska insatsen. I avsnittet som följer ger författarna en allmän

bild över anfallet mot Pearl Harbor och hur det påverkade opinionen i USA samtidigt som

författarna pekar på att USA:s inträde i kriget ändra på maktbalansen och det ges en kortfattad

beskrivning av slaget vid Midway och hur det slaget påverkade krigsutvecklingen.

Författarna nämner vikten av USA:s inträde i kriget i avsnittet som följer också och pekar på

den amerikanska insatsen i norra Afrika och i Europa. Utöver det beskriver författarna

kortfattat att atombomberna fick Japan att kapitulera och diskuterar ytligt följderna av det nya

vapnet som USA satt in i kriget. Det framkommer även att civilbefolkningen i USA inte

drabbades lika mycket som i andra länder.

8.7 Alla tiders historia Maxi

8.7.1 Förordet

Boken som heter Alla tiders historia Maxi börjar med ett förord där författaren Hans Almgren

argumenterar för vikten av att läsa historia då han skriver att ”historien ger oss bakgrunden till

vad som händer idag, hur vi lever och hur vi tänker”.101 Han belyser vidare vikten av att läsa

historia genom att peka på några förändringar som har skett i historien och som har varit av

stor betydelse för mänskigheten. Han exemplifierar det genom att skriva att ”Slaveriet och

slavhandeln i dess råaste form är borta. Kvinnor och andra förtryckta grupper har fått det

avsevärt bättre. De koloniserade folken har gjort sig fria.102 Det framkommer att tonvikten i

boken läggs på de senaste två århundradena och att den nya upplagan har utökats med ett

extra kapitel om källkritik, källkritiska texter. Vidare skriver han att boken omfattar andra

tilläggssidor som beskriver ”forskningsdebatten i historiska frågor, ger exempel på

101

Alla tiders historia Maxi. Sid.3 102

Alla tiders historia Maxi. Sid.3

43

kontrafaktisk historia och historiebruk samt beskriver historiska hjälpvetenskaper. På detta

sätt vill Alla tiders historia Maxi möta de ökande kraven på källkritiskt tänkande”.103

Författaren betonar att det idag finns ett stort behov av källkritik med tanke på

informationsflödet från internet. I slutet av förordet skriver författaren att boken är avsedd för

2000-talets gymnasieelever. Han tackar sina elever för att de aldrig tillät honom glömma den

verkliga skoldagen och hoppas att boken ”ska bidra till att historieämnet blir skolans verkliga

glädjeämne”.104

8.7.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra världskriget

Tabellen nedan visar vilka kapitel i boken som behandlar det andra världskriget och den

amerikanska insatsen under kriget. Det som är skrivet med fetstil är namn på kapitel. Det som

står skrivet med vanlig stil är namn på avsnitt och underrubriker i kapitlen. Jag har inte tagit

med alla rubriker som finns under kapitlet det andra världskriget då en del av dessa avsnitt

inte berör studien alls såsom Surrealismen och Funktionalismen. Observer att kapitlen som

behandlar Mellankrigstiden och Efterkrigstiden har kommit med i tabellen. Jag har avsiktligt

valt att ha med dessa i tabellen då en del av avsnitten som finns i dessa kapitel har författarna

till de andra böckerna inkluderat under kapitlet som behandlar det andra världskriget såsom

Jalta- och Potsdamkonferenserna samt förintelsen. Annars har jag bara inkluderat i tabellen de

avsnitt som berör det andra världskriget och de avsnitt som förväntas behandla den

amerikanska insatsen under kriget.

Alla tiders historia Maxi Alla tiders historia Maxi Alla tiders historia Maxi Alla tiders historia Maxi

Mellankrigstiden Förintelsen Andra världskriget Tyska och sovjetiska segrar Slaget om Storbritannien Globalt krig Japanerna anfaller Pearl Harbor Kriget vänder Krigsslutet Krigsförbrytarrättegångar Sverige under andra världskriget Försvar och försörjning Tyska trupper på svenska järnvägar Beundran, avståndstagande och avsky – svensk opinion gentemot Nazityskland

Tidningskritik mot Nazityskland

103



44

Alla tiders historia Maxi

Riksföreningen Sverige-Tyskland För det ”nya” Tyskland Professorer protesterar Kulturbojkott mot Tyskland

Våra nordiska grannar under andra världskriget

Finska vinterkriget Fortsättningskriget Danmark och Norge under tysk ockupation

Tiden efter 1945 Det kalla kriget Jalta och Potsdam Motsättningarna ökar Förenta nationerna


Det andra världskriget beskrivs i boken Alla tiders historia Maxi på ett mycket koncist sätt.

Den amerikanska insatsen får inget eget avsnitt utan hamnar bland författarnas skildring över

krigets utveckling. USA nämns först i avsnittet som behandlar slaget om Storbritannien. I det

avsnittet framgår det att Storbritannien var ”helt beroende av leveranser från USA” för att

kunna fortsätta i kriget.105 I samma avsnitt förklarar författarna att den amerikanska

kongressen gav presidenten en fullmakt i mars 1941 som tillåter honom att ”låna eller hyra ut

försvarsmaterial till Storbritannien och andra länder som USA hade intresse av att stödja”.106

I avsnittet som heter Japanerna anfaller Pearl Harbor framför författarna kortfattat att

Churchill och Roosevelt träffades 1941 och antog Atlantendeklarationen. Författarna

understryker att man skisserade ”en värld ’efter den slutliga förstörelsen av nazismens

tyranni’”.107 Vidare beskriver författarna att japanska självmordsbombare anföll den

amerikanska flottbasen Pearl Harbor i början av december 1941. Det framförs att en stor del

av den amerikanska Stillahavsflottan sänktes på ett par timmar utan att nämna några detaljer

alls över förlusternas form eller storlek varken för USA eller för Japan. Kortfattat berättar

författarna att Japan och USA befann sig i krig efter anfallet mot Pearl Harbor och att

Tyskland förklarade USA krig några dagar senare. Det nämns ingenting om Italiens reaktion

på anfallet och det framkommer heller ingenting som berör orsakerna till det japanska

anfallet. 105




45

I Avsnittet som följer och som heter Kriget vänder, framför författarna kortfattat att”

amerikanerna började ta tillbaka förlorade områden” och att den japanska framryckningen

hejdades.108 Det blir inte klart vilka styrkor som hejdade den japanska framryckningen och

inte heller ger författarna någon beskrivning över den amerikanska framryckningens olika

faser och utveckling. Vidare berättar författarna lika koncist att britter och amerikaner

invaderade Sicilien och det italienska fastlandet 1943. Det ges här heller ingen beskrivning

eller utveckling alls över hur denna invasion gick till.

Författarna beskriver i nästa avsnitt som heter Krigsslutet att den amerikanska offensiven mot

Japan fortsatte efter Tysklands kapitulation. Det framkommer att ”sommaren 1945 krävde

USA, Sovjetunionen och Storbritannien att japan skulle kapitulera villkorslöst, men detta

avvisades av den japanska regeringen”.109 Författarna avslutar avsnittet med att amerikanerna

fällde en atombomb över Hiroshima den 6 augusti 1945 och att den andra atombomben

fälldes över Nagasaki tre dagar senare. Kortfattat förklarar författarna att Japan kapitulerade

efter ett par dagar och att det andra världskriget därmed var slut.

Författarna har lagt avsnittet som berör Jalta och Potsdamkonferenserna samt atombombernas

följder i den del av boken som behandlar tiden efter 1945 under kapitlet Det kalla kriget.

I det avsnitt som heter Jalta och Potsdam framkommer det att Roosevelt, Stalin och Churchill

träffades i februari 1945 i Jalta. Författarna påpekar i detta avsnitt att USA och Storbritannien

befann sig ”i en bekymmersam situation i förhållande till Sovjetunionen – Röda armén

kontrollerade redan en stor del av Östeuropa medan de brittiska och amerikanska trupperna

ännu inte hade kommit över floden Rhen”.110 Vidare förklarar de att Truman efterträdde

Roosevelt efter hans död. Det framkommer att Truman lät sitt hetsiga humör påverka

samtalen med Stalin. Utöver det framför författarna att Truman var pressad av att ”många

amerikaner av europeisk härkomst omedelbart krävde fria och demokratiska val i hela

Östeuropa”.111

Den sista delen i avsnittet som heter Jalta och Potsdam behandlas Potsdamkonferensen i

allmänt och det som framkommer om USA i denna del är att President Truman representerade

Landet och att USA skulle vara en av de ockupationsmakter som skulle kontrollera Tyskland.

108



Alla tiders historia Maxi. Sid. 454 111


46

I avsnittet som kommer efteråt och som heter Motsättningarna ökar, diskuterar författarna

atombomberna som fölls över Hiroshima och Nagasaki efter att ha klargjort att USA,

Sovjetunionen och Storbritannien hade vid Potsdammötet krävt Japans villkorslösa

kapitulation. Det påpekas att bomberna fälldes bara några dagar efter Potsdamkonferensen.

Författarna skriver att ”president Truman motiverade bombningarna med att de förkortade

kriget och sparade många soldaters liv – de långsiktiga fruktansvärda följderna av

atombomberna framstod först senare”.112 Det framkommer inte när denna motivation kom

från President Truman. Författarna har i avsnittet som följer och som heter Förenta

Nationerna beskrivit hur FN bildades 1945 utan att ge den amerikanska insatsen något större

utrymme och utan att beskriva när idén om denna organisation dök upp första gången.

8.7.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Alla tiders historia Maxi.

I allmänt har hela skildringen av krigets utveckling beskrivits mycket koncist i boken och

likaså den amerikanska insatsen. Författarna har inte reserverat något speciellt avsnitt för den

amerikanska inblandningen utan nöjer sig med att nämna vid vissa tillfällen den amerikanska

insatsen utan att utveckla detta närmare. Författarna har betonat anfallet mot Pearl Harbor mer

än andra händelser som berör den amerikanska insatsen under kriget men även den punkten

utvecklas inte i någon större utsträckning.

9. Analys

9.1 Analys av förorden

I det här avsnittet kommer jag att diskutera de fyra förorden utifrån perspektiven

historiemedvetande, historiebruk och historiekultur. Jag kommer inte att stanna vid varje

punkt som framkommit i den empiriska studien med tanke på uppsatsens gränser. Däremot

kommer jag att lyfta upp det som jag tycker är relevant för studien såsom författarnas syn på

ämnet historia och syftet med deras böcker. Även i de andra analysdelarna kommer jag inte

att kunna diskutera allt som framkommit i undersökningen. Jag kommer fokusera på

stoffurval som berör den amerikanska insatsen under kriget och förintelsen samt den

amerikanska insatsens presentation i böckerna.

Förorden till böckerna är ganska lika i konstruktionen då alla författare har presenterat

innehållet i böckerna i förordet. Kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid belyses i tre av

112


47

böckerna med olika varierande klarhet. Den enda boken som inte berör denna koppling i

förordet är boken Det adekvata i historien. Bortsett från undantaget i boken det adekvata i

historien kan man se att det framkommer en enighet kring vikten att belysa denna koppling.

Begreppet historiemedvetande nämns inte bokstavligen i förorden men kopplingen mellan

dåtid, nutid och framtid som tas upp i de tre böckerna avspeglar vikten av historiemedvetandet

och mest tydliga med detta har författarna till boken Den moderna vetenskapliga historien

varit då de skriver att ”förståelsen av det förflutna med en vetenskaplig anda ger den bästa

grunden för förståelsen av nutiden och planeringen för framtiden” 113. Utöver det har

författarna till den boken varit tydliga med att syftet med ämnet är att bilda en ”god

medborgare”114. Bortsett ifrån vad de menar med en god medborgare kan detta kopplas till

historiebruk med tanke på att Aronsson har skrivit att historiebruk är ”de processer då delar av

historiekulturen aktiveras för att forma bestämda meningsskapande och handlingsorienterande

helheter”.115 Författarna har i den punkten varit helt tydliga med att ämnet historia kommer att

sättas i bruk för att skapa det som de kallar för en ”god medborgare” utifrån den kunskap som

eleverna kommer att ta till sig via böckerna. Men detta är naturligtvis bara ett av målen som

författarna har med deras bok.

I förordet till den svenska boken Alla tiders historia Maxi pekar författarna på stora

förbättringar i samhället som avskaffningen av slaveriet, förtryckta gruppers bättre tider och

friheten för koloniserade folk. Författarna har på så sätt redan i förordet använt historia för att

peka på något som de beskriver som framsteg, något som kan kopplas till historiebruk i

politiska syften. Det är självklart att det utifrån den svenska värdegrunden förefaller som om

de exemplen som författarna nämnt som verkligen stora framsteg som har skett i världen.

Ändå har författarna valt att peka på just dessa punkter för de svenska eleverna som växt upp

med dessa värderingar. Peter Aronsson skriver att historiebruk kan förekomma i politiska

syften men som kan vara goda som till exempel ”skolans fostran av demokratiska

medborgare”.116 Men demokratin är bara ett exempel på politiska syften. Demokratin,

friheten för koloniserade folk och förtryckta gruppernas bättre tider är inget annat än en

avspegling av det svenska samhällets värdegrund och som är med andra ord politiska syften

och värderingar som dominerar i dagens svenska samhälle. Författarna har på så vis redan i

förordet markerat vilket syfte historiebruket i boken har. Detta syfte kan också kopplas till det

113



Peter Aronsson sid.17 116

Peter Aronsson, sid.95

48

som tagits upp i teoridelen om den emancipatoriska historieundervisningen som Salomon har

beskrivit i och med att författarna har tagit part i dessa värderingar. Salomon skriver att det

finns ett krav på partstagande för emancipatorikern men understyrker att ”detta är knutet till

överordnade värden och principer som frihet och demokrati”.117 Bengt Nilsson har i boken

Historien är nu belyst kopplingen mellan värdegrunden och historieämnet då han skriver att

historieämnet har i skolverkets kursplaner ”tilldelats ett särskilt ansvar, även om det inte

konstateras eller på något sätt reflekteras över i texten”.118 Han refererar vidare till Hans Albin

Larsson som hävdar att kursplanerna i Historia A och Historia B avspeglar den svenska

skolans värdegrund.119

I förordet till boken Perspektiv på historien A kan man uppmärksamma hur historiebruk

uppträder då det framkommer i förordet att tyngdpunkten i framställningen kommer att ligga

på Europa och på ”1900-talet då det samhälle vi själva lever i växt fram”.120 Författarna har på

så vis implementerat den process som Aronsson skrev om då han förklarade att ”ett

historiebruksperspektiv betyder en medvetenhet om det urval och de skiftande sammanhang

som iscensätter det förflutna i samtiden”.121 Författarna har i förordet varit medvetna om

vilket urval de har valt att lägga tyngdpunkten på samt upplyst eleverna och lärarna om detta.

I förordet till den arabiska boken Det adekvata i historien är författarna inte lika tydliga kring

syftet med historiebruket som förkommer i boken. Däremot har författarna markerat att

innehållet i boken stämmer väl med kursplanens krav och mål vilket också kan kopplas till

historiebruk då kursplanen har ett budskap som föremedlas via boken ifall boken uppfyller

kursplanens krav. Just i den här punkten som berör kursplanen har skillnaden varit synbar

mellan förorden till böckerna då det framkom i den empiriska studien att de libanesiska

författarna har varit mer noggranna med att markera i förordet att böckerna uppfyller

kursplanens krav.

Kursplanen som författarna har nämnt utgör en viktig faktor i den historiedidaktiska

kommunikationskedjan som i det fallet omfattar utöver kursplanen: Staten som avsändare,

skolan, läraren och boken som förmedlare och eleven som mottagare av historia. Med den här

historiedidaktiska kommunikationskedjan som avspeglar historiekultur och historiebruk

117

Kim Salomon, En plädoajé för emancipatorisk historieundervisning, sid.126 118

Bengt Nilsson i Historien är nu, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.) sid.263 119

Bengt Nilsson i Historien är nu, sid.263. Han refererar till Hans Albin Larsson, (red.) Historiedidaktiska utmaningar, Jönköping: Jönköping University Press 1998, sid.91 120


Peter Aronsson sid.72

49

kommer eleverna att utveckla sitt historiemedvetande. Denna tolkning gäller alla fyra

böckerna då böckerna utgör som det redan nämnts en förmedlare mellan stat och elev. Att

författarna till de två svenska böckerna inte har markerat lika tydligt att böckerna lever upp till

kursplanens krav betyder inte att böckerna inte gör det. Att de libanesiska författarna har

betonat det kan helt enkelt bero på att detta underlättar marknadsföringen av böckerna i

Libanon.

9.2 Analys av presentationen på den amerikanska insatsen under andra världskriget:

Utifrån den empiriska studien kan man uppmärksamma att den amerikanska insatsen under

det andra världskriget presenteras på olika sätt i böckerna. Den övergripande bilden som man

får är att de libanesiska böckerna är rikare i sin presentation just i denna fråga med tanke på

att författarna har ägnat ett flertal avsnitt som behandlar den amerikanska insatsen under

kriget medan denna insats beskrivs inte ägnas ett separat avsnitt i de svenska böckerna.

Innan jag går vidare med denna analys vill jag påminna att de libanesiska böckerna som

studien omfattar läses under det andra läsåret på gymnasiet i Libanon och inkluderar såsom

kursplanen pekat endast tre punkter som är: Mellankrigstiden, Andra världskriget och

Efterkrigstiden. De svenska böckerna omfattar i stort sätt historien från Forntiden fram till

början av 2000-talet.

Det som kännetecknar den svenska boken Alla tiders historia Maxi är att innehållet är väldigt

koncist. Författarna har beskrivit utvecklingen över kriget på ett mycket kortfattat sätt och

boken omfattar inget avsnitt som behandlar den amerikanska insatsen under kriget. Den andra

svenska boken som heter Perspektiv på historien A beskriver utvecklingen på ett lite mer

utförligt sätt men innehåller heller inget avsnitt som behandlar den amerikanska insatsen

under kriget. Båda de libanesiska böckerna innehåller särskilda avsnitt som behandlar den

amerikanska insatsen under kriget och de skildrar krigsutvecklingen och den amerikanska

insatsen på ett utförligare sätt än de svenska böckerna så som det framkom i undersökningen.

Att de libanesiska böckerna är mer innehållsrika behöver absolut inte betyda att innehållet i de

libanesiska böckerna påverkar eller skapar en annan förståelse hos eleverna om den

amerikanska insatsens konsekvenser. I alla böckerna framkommer budskapet att den

amerikanska insatsen hade en avgörande påverkan på krigsutvecklingen. Däremot kan

elevernas förståelse för den amerikanska inblandningens orsaker påverkas då det i de

libanesiska böckerna ges en utförligare beskrivning av den amerikanska inblandningens

orsaker i kriget. Författarna till de libanesiska böckerna pekar på både de direkta och indirekta

50

orsakerna till den amerikanska inblandningen i kriget. Exempel på det är beskrivningen av

USA:s anslutning av de filippinska styrkorna till de amerikanska styrkorna samt USA:s

försökt att försvaga den militära regimen som hade kommit till makten i Japan före den

direkta konfrontationen mellan länderna och den amerikanska hjälpen till Chiang Kai-Sheks

arméer i Kina. I en av de svenska böckerna, Perspektiv på historien A, pekar författarna

kortfattat på att den japanska expansionspolitiken kom i konflikt med de amerikanska

intressena medan i den andra svenska boken Alla tiders historia Maxi nämns det ingenting

alls om detta. Denna skillnad kan resultera i att eleverna i Sverige och Libanon kan få

varierande kunskap om skälen som låg bakom tvisterna som fanns mellan USA och Japan. Jag

kan inte se något politiskt motiv bakom just den här skillnaden som uppstått, däremot tror jag

att utrymmet som Historia A kursen har fått i Sverige inte tillåter en fördjupning i andra

världskrigets händelser lika mycket som i Libanon med tanke på kursens omfattning och

antalet timmar som den har tilldelats i Sverige. Det som är likt i alla fyra böckerna är att den

stora händelsen, anfallet på Pearl Harbor, beskrivs i alla de fyra böckerna som den direkta

orsaken till konfrontationen mellan USA och Japan och därmed orsaken till USA:s direkta

militära inblandning i kriget. Skillnaden ligger som det påpekats i hur författarna har valt att

beskriva händelseförloppet i det anfallet och orsakerna bakom anfallet.

Att författarna till de libanesiska böckerna har ägnat särskilda avsnitt för den amerikanska

insatsen under andra världskriget kan i och för sig vara en underlättande faktor för läsaren,

som idet fallet är gymnasielever, att få en klarare bild över den amerikanska insatsens orsaker

och följder. Det är just i dessa avsnitt som den stora skillnaden mellan böckerna från Sverige

och Libanon uppstår. Men jag måste påpeka att författarna fokuserar i dessa avsnitt i båda de

libanesiska böckerna på kriget mellan Japan och USA och inte på helheten av den

amerikanska insatsen under kriget. Den militära konfrontationen mellan Japan och USA

behandlas ytligt i den svenska boken Alla tiders historia Maxi. Den andra svenska boken

Perspektiv på historien A är lite mer utförligare i beskrivningen av krigets faser mellan USA

och Japan men ger inte något större utrymme åt att beskriva krigsfaserna mellan USA och

Japan på ett utförligt sätt.

Utöver det kännetecknas de libanesiska böckerna av att de är mer utförliga i beskrivningen av

händelseförloppen vid olika slag och att de stannar vid olika personers insatser i kriget såsom

generalrena Patton, Eisenhower och Arthur. Niklas Ammert skriver att ”ett centralt uttryck för

historiemedvetande är insikten om att människan är såväl historieskapad som

51

historieskapande, det vill säga både är och gör historia”.122 Patton, Eisenhower och Arthur

framställs i de libanesiska böckerna som historieskapande aktörer och det som utmärker dessa

tre personer är att de var generaler och deltog i de militära aktionerna. I de svenska böckerna

fäster författarna inte lika stor vikt vid att belysa olika generalers roller och insatser under

kriget. Jag tror inte alls att denna skillnad kan påverka elevernas förståelse för hur den

amerikanska insatsen påverkade utvecklingen under det andra världskriget. Som det framkom

beskrivs den amerikanska insatsen vid de olika fälten utförligare i de libanesiska böckerna

vilket kan resultera i en djupare förståelse för den amerikanska påverkan av kriget. Men i

grunden är budskapet i böckerna lika vilket kan sammanfattas med att den amerikanska rollen

var avgörande för hela kriget.

Den amerikanska politiska insatsen i de stora konferenserna som skedde i Teheran, Jalta och

Potsdam under det andra världskriget beskrivs på liknande sätt i alla böckerna då alla

böckerna skildrar konferenserna ur ett helhetsperspektiv utan att betona ett visst lands insatser

under konferenserna. Men i den svenska boken Alla tiders historia Maxi understryker

författarna i avsnittet som behandlar Potsdamkonferensen att den amerikanska presidenten

Truman motiverade atombombningarna med att de förkortade kriget och sparade många

soldaters liv. Den här punkten tas också upp i den andra svenska boken Perspektiv på

historien A då författarna också pekar på att USA ville tvinga fram en kapitulation. De

libanesiska böckerna nämner ingenting alls om motiven bakom atombombningarna men det

framkommer att Japan kapitulerade efter att atombomberna fälldes över Hiroshima och

Nagasaki. På så sätt blir budskapet detsamma i alla fyra böckerna och som sammanfattas i att

Japan kapitulerade på grund av atombomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki.

9.3 Analys av tabellerna

Utifrån Tabellerna som finns i den empiriska studien och som presenterar kapitlen och

avsnitten som inkluderats under den del av boken som behandlar det andra världskriget kan

man få en överblick över hur den amerikanska insatsen kommer att bli synlig i kapitlen.

Utöver det kan man genom tabellerna se hur det uppstår skillnader i författarnas prioritering

av val för vilka ämnen som ska ha en egen rubrik.

I alla böcker förutom i boken Alla tiders historia Maxi har USA på något sätt fått en egen

rubrik som syftar på den amerikanska insatsen under andra världskriget. I boken Alla tiders

historia Maxi har författarna däremot nöjt sig med ett avsnitt med rubriken Japanerna anfaller

122

Niklas Ammert i Historien är nu, sid.285

52

Pearl Harbor. Självklart vet en läsare som är insatt i ämnet att anfallet mot Pearl Harbor var

riktat mot USA och däremot handlar det avsnittet om USA inblandning i kriget. Skillnaden

som har uppstått i det fallet är byggd på att de andra böckerna har valt att betona USA:s

inblandning i kriget vilket kan tolkas som att just denna inblandning utgör en viktig faktor i

beskrivningen av krigsutvecklingen medan i boken Alla tiders historia Maxi ligger denna

betoning på anfallet mot Pearl Harbor. Denna skillnad är grundad på val av perspektiv som

skall belysa krigsutvecklingen under andra världskriget. Niklas Ammert skriver i boken

Historien är nu att lärobokens konkreta funktion är att ”förmedla innehåll och perspektiv till

läsaren”.123 På ett mer konkret plan avspeglar rubriken i boken Alla tiders historia ett

perspektiv som belyser själva anfallet mot de amerikanska styrkorna medan de andra

böckerna belyser den amerikanska inblandningen som en helhet i sina rubriker.

En mycket märkbar skillnad i rubrikerna mellan de libanesiska och de svenska böckerna är att

författarna till de libanesiska böckerna har använt fler underrubriker i varje avsnitt och

detsamma gäller i avsnittet som berör den amerikanska insatsen i kriget. I de svenska

böckerna har författarna nöjt sig med en huvudrubrik till varje avsnitt. Exempel som

förtydligar skillnaden är rubrikerna i boken Det adekvata i historien där den amerikanska

insatsen har fått två huvudrubriker, den ena med tre underrubriker och den andra med fyra

underrubriker. Utifrån underrubrikerna kan läsaren direkt få en bild över innehållet i texten i

motsats till de svenska böckerna där läsaren inte kan förutsäga något om texten med tanke på

att det bara är en rubrik som presenterar texten. Men även bland de libanesiska böckerna

förekommer det en variation i detta då den andra arabiska boken, den moderna vetenskapliga

historien, omfattar endast en huvudrubrik med två underrubriker om den amerikanska

insatsen.

En annan skillnad mellan de svenska och de libanesiska böckerna och som syns mycket

tydligt är författarnas val att presentera förintelsen. I de arabiska böckerna framkommer det

ingen rubrik alls som nämner ordet förintelsen eller som pekar åt det hållet.

Som det har framkommit i den empiriska studien innehåller boken Den moderna

vetenskapliga historien ett avsnitt som heter Nazityskland i kapitlet som heter Nazismen i den

del av boken som behandlar mellankrigstiden. Författarna har delat avsnittet i punkter där en

av punkterna heter Tillämpning av den nazistiska politiken. Under denna punkt skildrar

123

Niklas Ammert, Finns då (och) nu (och) sedan?, sid.275-276

53

författarna den tyska nazismen under Hitlers tid i allmänt och berör ytligt i jämförelse med de

svenska böckerna hur den tillämpades på judarna. Författarna har punktvis presenterat

Nürnberglagarna och kommenterat kort hur judarna utsattes för olika förföljelser innan

krigsutbrottet. Det nämns ingenting alls om Förintelsen och läsaren kan inte genom rubrikerna

som presenterat kapitlen och avsnitten veta att de nazistiska förföljelserna på judarna tagits

upp i boken.

Den andra arabiska boken som heter Det adekvata i historien innehåller ingen rubrik alls som

berör varken förintelsen eller den nazistiska politikens tillämpning på folket. Inte heller nämns

det någonting i texten om förföljelserna på judarna.

I den svenska boken som heter Perspektiv på historien A har författarna ett helt kapitel på sju

sidor som heter Förintelsen. Detta kapitel omfattar fyra avsnitt som det framkommit i den

empiriska studien. Den andra svenska boken som heter Alla tiders historia Maxi omfattar

också ett större avsnitt på två sidor som heter Förintelsen.

Denna märkbara skillnad i presentationen av förintelsen utgör ett tydligt exempel på hur

historiebruk kan ta olika former i historieböcker. Detta historiebruk kopplas starkt till den

svenska värdegrunden och till Libanons historia. Som det redan nämnts i denna analysdel

finns det en stark koppling mellan ämnet historia i Sverige och den svenska skolans

värdegrund. Det är ingen tillfällighet att just denna skillnad visar sig i böckerna då Bengt

Nilsson skriver:

På politiskt håll har värdegrunden betonats alltsedan statsminister Göran Persson 1997 drog igång

regeringens informationssatsning Levande historia. Denna övergick i juni 2003 i en statlig

myndighet, Forum för levande historia, med uppgift att med utgångspunkt i förintelsen ta upp också

andra brott mot mänskligheten.124

Utifrån det citatet kan man se att den svenska staten har fäst stor vikt vid att informera

det svenska folket om förintelsen och vilka konsekvenser det hade på mänskligheten.

Förintelsen hör till det förflutna och den svenska staten har ett specifikt budskap med att

belysa just den del av historien som berör förintelsen. Detta är ett tydligt exempel på

historiebruk som syftar till att skapa ett visst historiemedvetande hos det svenska folket

och hos eleverna som är en del av det svenska folket. Detta historiemedvetande stämmer

124

Bengt Nilsson i Historien är nu, sid.263. Hemsidan till Forum för levande historia:

http://www.levandehistoria.se/

54

väl med den svenska värdegrunden och därför dyker det upp så tydligt i de svenska

böckerna och i innehållsförteckningen.

I de arabiska böckerna har förintelsen inte belysts lika mycket som i de svenska böckerna och

i en av böckerna framkommer det ingenting alls om nazisternas rasistiska förföljelser mot

bland annat judarna, varken i texterna eller i innehållsförteckningarna. Jag påstår inte att det

är skillnaden på värdegrunden mellan länderna som är orsaken till denna skillnad men det är

av stor vikt att belysa att Libanon ligger i mellanöstern och gränsar till Israel och har vid ett

flertal gånger varit inblandad i militära konfrontationer med Israel. Utifrån det kan man

förvänta sig att det kan förekomma mörkläggning av judarnas historia, och detta hör till

historiebruk. Detta är inget unikt fall som berör Libanon utan det kan förkomma mellan vilka

två länder som helst som befinner sig i krig mot varandra, något som skett mellan europeiska

nationer så sent som under 1990-talet. Magnus Hermansson Adler ger ett tydligt exempel på

det då han skriver i boken Historieundervisningens byggstenar att det ”i samband med

Balkankrigen under 1990-talet upptäcktes att de krigförande nationerna helt enkelt plockade

bort motståndarens historia. Den skulle mörkläggas. Det skedde både i läroböckerna och vid

arkeologiska utgrävningar”.125

Det exemplet som han har givit stämmer i grunden med fallet i Libanon. Författarna till en av

de libanesiska böckerna har mörklagt historien om förintelsen i jämförelse med de svenska

böckerna. Medan den andra boken behandlar ämnet mycket ytligt i jämförelse med de

svenska böckerna. Som det har framkommit i undersökningen har förintelsen inte fått någon

egen rubrik i de libanesiska böckerna medan andra händelser såsom De brittiska

förberedelserna, Den tyska planen och Skälen till misslyckandet av den tyska planen har fått

egna rubriker. Detta trots att många läsare kan anse att förintelsen är ett lika stort och viktigt

historiskt ämne som de andra ämnena om inte viktigare. Denna skillnad kan vara en del av ett

politiskt historiebruk som staterna driver via skolorna och som implementeras i böckerna.

Hermansson förklarar att stater genom historien har använt historieundervisningens innehåll

på olika sätt som gynnar det egna statens intressen.126 Detta syntes tydligt i den skillnad som

förekom mellan de libanesiska och de svenska historieböckerna. Ändå vill jag vara försiktig

med slutsatsen med tanke på att varken förföljelserna på romerna, de homosexuella eller de

handikappade till exempel tas upp i de libanesiska böckerna. Men samtidigt vill jag påpeka att

125

Magnus Hermansson Adler, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Malmö:2004. Sid.55 126

Magnus Hermansson Adler, Historieundervisningens byggstenar. Sid.53

55

man kan ifrågasätta varför romerna, de handikappade eller homosexuella till exempel inte

belyses lika mycket i de svenska böckerna som studien omfattar utan hamnar vid sidan om.

Underrubrikerna till kapitlet som behandlar förintelsen i boken Perspektiv på historien A

inkluderar antisemitismens historia men innehåller inget avsnitt om romerna exempelvis. Hur

relevant är det att lyfta antisemitismens historia i kapitlet som behandlar det andra

världskriget? Är det inte relevant att lyfta upp och belysa ideologierna som nazisterna hade

om de handikappade och som var starkt kopplade till socialdarwinismens teorier? De

libanesiska böckerna har heller inte lyft upp förföljelserna på romerna till exempel. Därför

kan man ifrågasätta om det endast beror på politiska syften att förintelsen har belysts på olika

sätt i böckerna.

10. Diskussion och slutsatser Syftet med denna studie har varit att studera hur historiebruk förkommer i dagsaktuella

historieböcker för den libanesiska och den svenska gymnasieskolan genom att studera kapitlet

som berör det andra världskriget med fokus på den amerikanska insatsen under kriget. Utöver

det skulle jag belysa hur skillnaderna som uppstår mellan böckerna förhåller sig till

perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Studien omfattar från de

fyra böckerna en redogörelse över beskrivningen på den amerikanska insatsen i kriget, fyra

tabeller som presenterar böckernas innehåll i den del av boken som berör studien i form av

kapitel och avsnitt och författarnas förord.

Det är av stor vikt att påpeka att resultaten från denna studie inte kan generaliseras då endast

två böcker från varje land inkluderats i studien. Utöver det är det också viktigt att påpeka att

metoden som jag har använt i studien påverkar resultatet då studien kunde ha utförts med

andra metoder där man till exempel fokuserar på det kvantitativa som antal bilder och kartor i

böckerna eller utför studien med andra teoretiska utgångar som till exempel genus, etnicitet

eller nationalism. Även en kvalitativ undersökning som fokuserar på bilderna i böckerna hade

säkerligen varit av stor nytta.

Utifrån undersökningen kan man se att det förekommer flera skillnader mellan de libanesiska

och de svenska böckerna. Den första skillnaden utgjordes i det kvantitativa då de libanesiska

böckerna innehöll ett större antal sidor som behandlar det andra världskriget. Den kvantitativa

skillnaden resulterade i att de libanesiska böckerna var mer innehållsrika än de svenska

böckerna. Detta märktes i presentationen i böckerna av den amerikanska insatsen under det

andra världskriget. Vidare visade analysen att det inte framkom några tydliga skillnader som

56

påverkar elevernas historiemedvetande just i presentationen av den amerikanska insatsen

under kriget. Man kan spekulera över de svenska författarnas val att nämna motiven bakom

atombomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki och hur det skulle kunna påverka

elevernas historiemedvetande men utan att kunna dra en klar slutsats. Det kan vara så att

författarna försökt förfina den amerikanska bilden via historieböckerna genom att nämna de

amerikanska motiven bakom atombomberna som användes mot Japan medan de libanesiska

böckerna inte nämnt något om hur amerikanerna motiverade deras användning av

atombomberna. Samtidigt vet vi att användningen av atombomberna strider emot den svenska

värdegrunden med tanke på de katastrofala konsekvenserna som dessa bomber har på

mänskligheten och därför kan man inte dra en slutsats att författarna har använt just det

exemplet i politiska syften. Däremot var presentationen av förintelsen i böckerna mer talande

då mörkläggningen i de libanesiska böckerna kunde kopplas till politiska syften med tanke på

konflikterna mellan Libanon och Israel. I de svenska böckerna kunde denna presentation

kopplas till den svenska värdegrunden.

Analysen av förorden visade att tre av böckerna lyfte upp vikten av ämnet historia och

betonade kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid. Detta kopplas som det framkom i

teoridelen till historiemedvetandet och på så vis visade författarna att böckerna som de har

skrivit genomsyras av en historiebruksanda som förmodligen kommer att påverka elevernas

historiemedvetande. Utöver det var de svenska författarna tydliga med att tyngdpunkten i

böckerna ligger på Europas historia och på de senaste två århundradena vilket också kan

kopplas till historiekultur, historiebruk och historiemedvetande. Just den här punkten kan man

utveckla och gå vidare med i forskningen och undersöka hur ett eurocentriskt perspektiv

förekommer i de svenska böckerna och hur det kan påverka elevernas historiemedvetande. I

den här studien var det svårt att inkludera det perspektivet i studien och utföra analysen

utifrån det perspektivet på grund av utrymmet som uppsatsen har. Vid flera tillfällen kan man

uppmärksamma att det eurocentriska perspektivet syns tydligt i de svenska böckerna trots att

studien fokuserade på andra världskriget.

Studiens resultat kan sammanfattas med att elevernas historiemedvetande kan påverkas olika

beroende på den kunskap som de får via böckerna. Dock har det inte förekommit några större

märkbara skillnader i den historiska kunskapen som förmedlas till eleverna i denna studie.

Den amerikanska insatsens direkta orsaker och följder är ganska lik i böckerna bortsett från

att de libanesiska böckerna var utförligare i beskrivningen. Däremot är det i sättet att framföra

denna kunskap som skillnaden syntes mer tydligt och som kopplas till den didaktiska delen.

57

Sätten som författarna har valt att framföra kunskapen på skiljer sig mer kvantitativt än

kvalitativt. I stora drag är det samma stoff som presenteras till eleverna med vissa undantag.

Den amerikanska insatsen under det andra världskriget presenterades mer tydligt i de

libanesiska böckerna och detta kopplades som det framkommit i analysdelen till variationen

på böckernas utrymme. Jag kan inte utifrån det dra en generell slutsats att de libanesiska

böckerna är mer innehållsrika i alla punkter som eleverna lär sig med tanke på att jag endast

fokuserade på kapitlet som behandlar det andra världskriget.

Jag måstet påpeka att de libanesiska böckerna liknade varandra i innehåll mer än vad de

svenska böckerna gjorde. Boken Alla tiders historia Maxi framför kunskapen till eleverna på

ett mycket koncist i jämförelse med den andra svenska boken Perspektiv på historien A. Även

den här skillnaden mellan de svenska böckerna medför att slutsatsen från denna studie inte

kan generaliseras. Det finns en hel del andra historieläroböcker som används på den svenska

gymnasieskolan så som Epos för gymnasieskolan kurs A och B, Epok, Människan genom

tiderna eller Vägar till nuet från forntiden till våra dagar. Dessa böcker har inte inkluderats i

studien och därför är det av stor vikt att påpeka att resultatet kunde ha sett annorlunda ut om

någon av dessa böcker ersatte någon av de svenska studerade böckerna. De libanesiska

böckerna som jag använde i studien har beskrivits av libanesiska bibliotekarier som de mest

använda böckerna i Libanon. Men trots det kan jag heller inte utesluta att studiens resultat

hade sett annorlunda ut om jag hade använt andra libanesiska böcker.

Slutsatsen som jag vill belysa är att böckerna utgör ett viktigt förmedlingsmedel av historisk

kunskap till eleverna och att det förekom skillnader mellan de libanesiska och de svenska

böckerna. Trots det tror jag att denna skillnad i historiebruket som blev synlig och som kan

påverka elevernas historiemedvetande inte är den avgörande faktorn för elevernas

historiemedvetande. Jag som blivande lärare kommer förhoppningsvis att utnyttja den här

studiens resultat för att kunna färga min undervisning och upplysa mina elever om hur

historiebruk förekommer i historieläroböcker med syftet att väcka det kritiska och analytiska

tänkandet hos eleverna. Jag tror att det är av stor nytta för både eleverna i Sverige och i

Libanon att kunna ta del av vad som undervisas i andra länder i gemensamma stoff såsom

andra världskriget, efterkrigstiden eller imperialismen till exempel. Som det framkom i

inledningen finns det många källor till elevernas historiemedvetande såsom internet, tidningar

eller filmer. Om eleverna på historielektionerna övas på att tänka analytiskt och kritiskt när de

läser i historieläroboken kommer de förhoppningsvis att göra det också i deras vardag när de

ser på nyheterna eller när de läser en dagstidning.

58

11. Käll- och litteraturförteckning

Källor

• Almgren, Hans, Bergström, Börje, Löwgren, Arne, Alla tiders historia A, Malmö 2007.

• El Alam, Jones Alam, Salamah, Mounir Elias, Gamrawe, Ziad, El Helo, Christian, Den moderna vetenskapliga historien, andra läsåret på gymnasiet, Libanon 2008.

• Jallol Samir, El Tawil, Walid, El Ratl, Ahmad, Badran, Ali, andra läsåret på gymnasiet, Det adekvata i historien, Libanon 2007

• Nyström, Hans, Nyström, Örjan, Perspektiv på historien A, Italien 2007.

Litteratur:

Adler Hermansson Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik

och ämnesdidaktik. Malmö 2004.

Ammert, Niklas, Finns då (och) nu (och) sedan?, (Red) Karlsson, Klas-Göran och Zander,

Ulf, Historien är nu en introduktion till historiedidaktiken, Lund 2009.

Andersson, Bo, Vad är historiedidaktik?, Göteborg 2004.

Aronsson, Peter, Historiebruk – att använda historia, Studentlitteratur Lund2008.

Behre, Göran & Odén Birgitta, Historievetenskap och historiedidaktik, lund 1982.

Dahlgren Stellan & Florén Anders, Fråga det förflutna En introduktion till historieforskning,

Lund: 2000.

Edgren Lars & Österberg Eva (RED), Ut med historien! Sju historiker om

historieundervisningens uppgifter idag, Lund 1992.

Johansson, Roger, Kampen om historien Ådalen 1931. Sociala konflikter, historiemedvetande

och historiebruk 1931-2000, Lund: 2001.

Karlsson, Klas-Göran och Zander Ulf (Red), Historien är nu en introduktion till

historiedidaktiken, Ungern 2009.

Kjeldstadli Knut, Fråga det förflutna, studentlitteratur Lund 2003.

Långström, Sture, Ungdomar tycker om historia och politik, Umeå universitet 2001.

Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94,Ödeshög2006, sid.3.

59

Salomon Kim, En plädoajé för emancipatorisk historieundervisning, (RED) Edgren, Lars och

Österberg, Eva, Ut med historien, Sju historiker om historieundervisningens uppgifter idag,

Lund 1992.

Internet

http://www.mehe.gov.lb/Templates/HomePage.aspx?PostingId=4 Lebanese Republic

Ministry of education and higher education 2009-05-08

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=15&skolform=21&i

d=52&extraId= 2009-05-09

http://www.skolverket.se/sb/d/786/a/3481 2009-05-09

Engström, Andreas, examensarbete, En analys av svenska och amerikanska historieböcker för

gymnasiet, 2006. Författare:

http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:6710 2009-05-11

Bölöni Andras, Bilden av det första korståget En komparativ studie om svenska och ungerska

historieböcker 1910-2006, 2008.

https://dspace.hh.se/dspace/bitstream/2082/2831/1/kandidat-korstag2009.pdf 2009-05-11

Nätlexikon:

http://www.alburaq.net/dictionary1/transform.cfm 2009-05-13

http://tyda.se/ 2009-05-13

http://lexin2.nada.kth.se/sve-ara.html 2009-05-13

Documents

Historiebruk i historieläroböcker från Sverige och Libanon · 2019. 8. 23. · 3.2 Gymnasieskolan och ämnet historia i Sverige och Libanon ... 8.6 Perspektiv på historien A