Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet

Handling Datum 1 (18) Utkast version 1.0 – Kontrollstation för

elcertifikatsystemet 2015 2013-10-24

Historisk utveckling

av det svenska

elcertifikatsystemet



Förord Föreliggande dokument är ett utkast och ingår i det material som

Energimyndigheten offentliggör för skriftligt samråd. Dokumentet är en del av

uppgiften att ”Analysera den historiska utvecklingen inom systemet, bl.a. med

avseende på elcertifikatpriser, sparade elcertifikat och utfasning av anläggningar”.

Dokumentet innehåller i redan publicerade uppgifter om elcertifikatsystemets

historiska utveckling. Dessutom har historiska priser på elcertifikat presenterats

tillsammans med annan information som hypotetiskt skulle kunna påverka

elcertifikatpriset.

Energimyndigeten tar tacksamt emot alla typer av konstruktiva kommentarer

kring detta material. Synpunkter som bedöms vara relevanta kommer att användas

som underlag i det vidare utredningsarbetet. Någon separat redovisning av

inkomna synpunkter kommer inte att ske. Tänk på att alla handlingar som sänds

till Energimyndigheten blir offentliga och att myndigheten kan komma att referera

till era synpunkter i kommande publikationer.

Observera att hela dokumentet är preliminärt. Sakuppgifter, resonemang och

innehåll i övrigt kan komma att ändras efter samråd och övrig granskning.



Innehåll



1 Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet

I detta kapitel redogörs för och analyseras först elcertifikatsprisets utveckling över

tid samt eventuella samband med andra faktorer såsom elpris och beslutade

händelser. Därefter beskrivs konsekvenserna av den utfasning av anläggningar ur

systemet som gjordes 2012. Sist beskrivs och undersöks den ackumulerade

reserven över tid.

1.1 Elcertifikatspriset över tid

Ett elcertifikat motsvarar en megawattimme. I Figur 1 visas elcertifikatpriset på

spotmarknaden sedan start år 2003, uttryckt som månadsmedel. Elcertifikat på

spotprismarknaden handlas sedan några år tillbaka på tre marknadsplatser; SKM,

IPAQ och CleanWorld.

Figur 1 Elcertifikatpriset på spotmarknaden sedan start år 2003, uttryckt som månadsmedel

(kr/st)

Som diagrammet visar låg elcertifikatpriset fram till år 2006 på omkring 200 kr,

men med en nedåtgående trend. Det lägsta priset var under år 2006 på cirka 150

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Kr

Spotpris månadsmedel (SKM, IPAQ, CleanWorld) (kr/st)



kr. Under åren 2007 – 2008 steg sedan priset kraftigt till toppnoteringar på

omkring 350 kr, för att därefter sjunka i omgångar. I början av år 2012 var priset

återigen cirka 150 kr, men har därefter stigit tillbaka till dagens omkring 200 kr.

Sett över hela perioden 2003 – 2012 har det genomsnittliga elcertifikatpriset varit

cirka 230 kr.

Elcertifikat handlas även på månatliga, årliga eller fleråriga s.k. terminskontrakt.

Ju längre bindningstider desto högre terminspris jämfört med spotmarknadspriset,

men prisskillnaderna är relativt små och det kan också noteras att terminspriser

och spotpriser följs åt mycket nära alltsedan start1. Att binda priset över tid tycks

därmed inte ha så stor ekonomisk betydelse för de som köpt elcertifikat. En

tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att marknadens aktörer har svårt att

tolka marknaden och förutse framtida prisförändringar.

1.2 Elcertifikatspriset kan kopplas till…

I detta avsnitt analyseras vad som kan förklara variationer i spotpriset på

elcertifikat över tid. Samband tycks finnas med elpriset, den ackumulerade

reserven samt med aviserade och beslutade regelförändringar.

1.2.1 … priset på el

I Figur 2 jämförs spotpriset på elcertifikat med Nord Pools spotpris på el i Sverige

respektive Norden under perioden maj 2003 till december 2012. Ser man till hela

perioden 2003 – 2012 är elcertifikatspriset mycket mer stabilt än elpriset.2

1 Överenskommet pris rapporteras in av köpare/säljare i Svenska Kraftnäts datasystem CESAR.

Spotprisets relation till terminspriserna kan hämtas från Svensk Kraftmäklings hemsida

www.skm.se. 2 Elcertifikatspriset har sedan start varierat mellan 150 – 350 kr per MWh, medan elpriset varierat

mellan 63 – 4 970 kr per MWh.

http://www.skm.se/



Figur 2 Spotpris på elcertifikat i Sverige och spotpris på el i Norden, dygnsmedel, maj03–

dec12.3

Studeras sambanden mellan dygnsmedelpriserna på el respektive elcertifikat

varierar det både i riktning och styrka mellan olika år. Det kan konstateras att

priserna under två sammanhängande perioder samvarierar på ett relativt tydligt

sätt. Något tydligt samband alltsedan elcertifikatsystemet startade tycks däremot

inte finnas.

Under elcertifikatsystemets första, 2003-2006, visar elpriset en uppåtgående trend,

medan elcertifikatpriset sjunker. År 2006 stiger sedan elcertifikatpriset samtidigt

som elpriset sjunker kraftigt. Det kan finnas skäl att betona att

elcertifikatmarknaden under denna period var helt ny och därför ännu inte hittat

sina former. Som kan utläsas av Figur 4 senare i detta kapitel fanns det troligen

också osäkerheter kring marknadens fortsatta existens under systemets första år.4

Under åren 2007-2009 följde elcertifikatpriset och elpriset varandra åt både uppåt

och nedåt.

År 2010 ses inte längre samma tydliga samvariation. Elcertifikatpriset börjar här

sjunka medan elpriset först stiger kraftigt och sedan sjunker lika kraftigt. En

3 Vissa extremt höga elpriser (totalt sex värden över 1 300 kr/MWh) har exkluderats från figuren

för illustrationens skull. 4 År 2006 lades propositionen om förlängning av systemet till år 2030.

0

200

400

600

800

1000

1200

03-05-30 04-05-30 05-05-30 06-05-30 07-05-30 08-05-30 09-05-30 10-05-30 11-05-30 12-05-30

Spotpris dygnsmedel (SKM, IPAQ, CleanWorld) (kr/st) Elspotpris Sverige SEK/MWh (dag)



tänkbar förklaring till det delvis brutna sambandet kan vara att både

elcertifikatpriset och elpriset var relativt sett höga vid flera tillfällen under åren

2009 och 2010. Elpriset visar samtidigt synnerligen kraftfulla svängningar.

Under 2011 hade både elpris och elcertifikatpris en nedåtgående trend. För år

2012 är dock förhållandet mellan el- och elcertifikatpris återigen något mer

otydligt.

Från år 2010 tycks elpriset inte ha påverkat elcertifikatpriset i lika stor

utsträckning som tidigare. Förutom prisnivåer och –variationer på el respektive

elcertifikat, kan en kompletterande förklaring vara att fler faktorer spelar roll för

elcertifikatprisets utveckling i takt med att elcertifikatmarknaden mognar. Vidare

togs flera politiska beslut under år 2009 och diskussioner började föras under år

2010 om en gemensam elcertifikatmarknad för Sverige och Norge.

1.2.2 … den ackumulerade reserven

I Figur 3 ses spotpriset på elcertifikat samt det ackumulerade överskottet

(reserven) av elcertifikat.

Figur 3 Spotpris på elcertifikat (dygnsmedelvärde) samt ackumulerat överskott av

elcertifikat. År 2003–2012.

En relativt sett högre ackumulerad reserv påverkar så att det genomsnittliga priset

på elcertifikat sjunker. Vice versa höjer en relativt sett lägre reserv priset på

certifikat. Även om dygnspriset kan synas återhämta sig efter det att nivån på det

0

2

4

6

8

10

12

14

0

50

100

150

200

250

300

350

400

03

-05

-01

03

-11

-01

04

-05

-01

04

-11

-01

05

-05

-01

05

-11

-01

06

-05

-01

06

-11

-01

07

-05

-01

07

-11

-01

08

-05

-01

08

-11

-01

09

-05

-01

09

-11

-01

10

-05

-01

10

-11

-01

11

-05

-01

11

-11

-01

12

-05

-01

12

-11

-01

Milj

on

er

cert

ifik

at

Kr

Spotpris dygnsmedel (SKM, IPAQ, CleanWorld) (kr/st) Ack. överskott (milj.st)



ackumulerade överskottet offentliggjorts, är det tydligt att det finns ett negativt

samband över tid.5

Det bör samtidigt noteras att även om den ackumulerade reserven har stigit över

tid så visar inte elcertifikatspriset motsvarande nedåtgående trend.

1.2.3 … aviserade och beslutade lagförändringar

I Figur 4 illustreras priset6 på elcertifikat tillsammans med aviserade och

beslutade lagförändringar om t.ex. justerade kvoter och regler.

5 Sambandet illustreras än tydligare när spotpriset som årsmedelvärde används som jämförelse.

6 I diagrammet visas spotpriset som månadsmedelvärde för illustrationens skull. En än större

påverkan ses när spotpriset som dygnsmedelvärde illustreras på motsvarande sätt.



Figur 4 Spotpriset på elcertifikat (månadsmedelvärde) i relation till aviserade och beslutade förändringar inom elcertifikatsystemet under perioden maj

2003 – dec 2012.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Kr

- Dekl. in - På kontot/Annul.

(3) Lag Torv



(4) Prop: 2030, nya kvoter och begr.tilldeln. (utfasning)

(2) Prop: Torv

(1) Start

(5) Lag: 2030, nya kvoter+begr. tilldeln.


- Dekl. in - På

(6) Prop: Ny def. Elintensiva

(7) Prop: Tilldeln.principer och förh.besked (8) Lag: Def.

- Dekl. in

- På kontot/ Annul.

(9) Prop:

(10) Lag: Tilldeln. principer & förh.besked

(11) Beslut: Förnyb.mål


(12) Prop: 2035, nya kvoter (Norge)

(13) Lag: 2035, nya

- Dekl in. - På kontot/Annul.

(14) Prop: Mål m. Norge, förenkling & skärpning

(15) Lag: Mål m. Norge, förenkling &


Handling Datum 10 (18) Utkast version 1.0 - Kontrollstation 2015 2013-10-17

EM

4500 W

-4.0

, 2010-1

1-2

2

I nedanstående stycke kommenteras diagrammets viktigare händelser i relation till

priset. Det är viktigt att komma ihåg att det kan finnas andra förklaringar till en

viss prisutveckling än dessa händelser samt att den påverkan som en viss händelse

skulle kunna ha på priset inte behöver visa sig direkt samband med händelsen.

År 2004 beslutade riksdagen att inkludera torv i systemet (3). Strax efter detta

sjönk priset på elcertifikat. Den eventuella effekten tycks dock ha varit tillfällig.

Det ska också noteras att någon motsvarande prisrörelse inte kunde observeras när

propositionen om att inkludera torv i elcertifikatsystemet kom.

I samband med att förlängningen till 2030, nya kvoter och begränsad tilldelning

(4, 5) aviserades och beslutades år 2006 tycks både en tillfällig och mer långsiktig

höjning av priset kunna observeras. Denna prisutveckling kan givetvis också ha

andra förklaringar, men det är ändå inte orimligt att tänka sig att aviseringar och

beslut om marknadens fortsatta existens hade en stor betydelse för priset.7

Förslaget om en ny definition av elintensiva energianvändare (6) i slutet av år

2008 innebar att många små aktörer skulle komma att undantas från kvotplikten,

vilket tycks ha påverkat priset i negativ riktning, troligen genom förväntan om

kommande minskad efterfrågan på elcertifikat. När den nya definitionen sedan

lagfästes (8) märktes ingen motsvarande effekt.

Det var många aviseringar och beslut under år 2009. Därmed är det också svårare

att säga något om enskilda händelsers eventuella prispåverkan. Aviseringen och

besluten om regelförenklingar (7, 10) följdes båda av prisuppgångar. Under

samma år aviserades och verkställdes det svenska förnybarhetsmålet (9, 11) som

också torde ha påverkat prisutvecklingen i positiv riktning.

I många fall kan marknadens aktörer antas vara delaktiga i beslutsprocessen redan

innan ett förslag aviseras, vilket också kan tänkas påverka priset en tid innan. Det

finns förstås också förväntningar om huruvida lagda förslag kommer att beslutas

och lagstadgas eller inte. Att förväntningar till och med kan påverka priset mer än

aviserade och beslutade förändringar kan eventuellt ses inför aviseringen om

systemförlängning till 2035 och nya kvoter (12, 13) år 2010. Istället för att priset

höjdes sjönk det istället kraftigt både före och efter. En förklaring till detta skulle

kunna vara den parallella diskussionen med att utveckla systemet och samarbeta

med Norge om ett gemensamt elcertifikatsystem (12). Detta kan ha påverkat både

förväntningar om och faktiska priser i negativ riktning. Många aktörer förväntade

sig att stora tillskott av förnybar produktion inom systemet från Norge skulle slå

7 En konsekvens av kvothöjningen var att elproducenterna började bygga vindkraft som hade en

högre marginalkostnad än produktionsökningar och omställningar i kraftvärmeverk och industrier.

Fram till år 2007 stod de senare för all ökad förnybar el inom systemet. Efter år 2007 ses allt mer

vindkraftproduktion i systemet. Se t.ex. (Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och

Energidirektorat, 2013).


ut en del produktion i Sverige, vilket alltså kan ha påverkat det svenska

elcertifikatspriset långt innan det gemensamma systemet infördes och de faktiska

effekterna kunde konstateras. Det kan också eventuellt ha påverkat priset mer än

aviseringen om systemförlängningen och nya kvoter.

När samgåendet med Norge slutligen aviserades (14) år 2011 steg först priset, för

att sedan sjunka i samband med beslutet (15) samma år. En tolkning av detta är att

marknaden var mycket osäker på vad förslaget skulle innebära. En annan tolkning

är förstås att något annat har påverkat marknaden samtidigt. Det kan till exempel

noteras att både elpris och elcertifikat uppvisade höga nivåer under år 2010 för att

därefter börja sjunka tillbaka till mer normala prisnivåer.

1.2.4 … något annat?

Inom detta uppdrag har även historiska data för elcertifikatpriset i relation till

mängden förnybar elproduktion, BNP respektive omsättningen på elcertifikat eller

utfärdade certifikat studerats.

I Figur 5 visas certifikatpriset och mängden förnybar elproduktion i systemet.

Figur 5 Spotpriset på elcertifikat (månadsmedel) och mängden förnybar elproduktion.

Det tycks inte finnas något samband mellan priset på elcertifikat och mängden

total förnybar elproduktion i systemet.

I Figur 6visas spotpriset på elcertifikat i relation till svensk BNP under åren 2003-

2012. Något tydligt samband kan inte utläsas.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000GWh/månad

SEK/MWh

Spotpris månadsmedel (SKM, IPAQ, CleanWorld) (kr/st)

Förnyb.elprod. GWh/mån (CESAR)


Figur 6 Spotpriset på elcertifikat (dygns- och årsmedel), elspotpris (dag) och årlig svensk

BNP i löpande priser. År 2003-2012.

Det tycks inte heller finnas något tydligt samband mellan elcertifikatpriset och

omsättningen på certifikatsmarknaden respektive utfärdade certifikat.

Spotpriset på elcertifikat har inte sammanställts mot svensk energi- och

elanvändning, då elcertifikatprisets andel av slutkundens el- och energipriser är

relativt litet.8 Per definition motsvarar inte heller spotpriset på elcertifikat

slutanvändarens kostnad för elcertifikat och den årliga officiella statistiken över

svensk energianvändning varierar också totalt sett mycket lite efter år 2003.

1.3 Utfasade produktionsanläggningar

I enlighet med tidigare beslutade lagändring har vissa typer av anläggningar fått

sina tidigare godkända elcertifikat återkallade per den 1 januari 2013, och därmed

fasats ur elcertifikatsystemet. Samtidigt har vissa av dessa anläggningar, till följd

av produktionsökning eller omfattande ombyggnader fått en ny tilldelningsperiod

och därmed införts i systemet på nytt.9

8 Ca 3,5 procent idag. (Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013).

9 Dessa regeländringar nämns också som aviserad/beslutad händelse (4, 5) i Figur 4.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

0

200

400

600

800

1000

12000

3-0

5-0

1

03

-11

-01

04

-05

-01

04

-11

-01

05

-05

-01

05

-11

-01

06

-05

-01

06

-11

-01

07

-05

-01

07

-11

-01

08

-05

-01

08

-11

-01

09

-05

-01

09

-11

-01

10

-05

-01

10

-11

-01

11

-05

-01

11

-11

-01

12

-05

-01

12

-11

-01

Md

r kr

Pri

s (k

r/e

lce

rtif

ikat

re

sp. k

r/M

Wh

Spotpris dygnsmedel (SKM, IPAQ, CleanWorld) (kr/st) Elspotpris Sverige SEK/MWh (dag)

BNP, löpande priser (miljarder SEK) (år)


För att belysa hur dessa förändringar hittills har påverkat utvecklingen inom

systemet på totalnivå visas i Figur 7 utfärdade elcertifikat under perioden 2003-

2013 samt utfasade anläggningar år 2013.

Figur 7 Utfärdade elcertifikat omräknat till elproduktion per år och energislag. År 2002

avser produktion från anläggningar som senare godkändes för tilldelning av elcertifikat. År

2013 avser jan-juli, och inkluderar elcertifikatsberättigad medelproduktion från utfasade

anläggningar.10

De cirka 1 400 anläggningar som helt eller delvis berördes av utfasningen

producerade i genomsnitt 10,9 TWh elcertifikatberättigad el under år 2011 och

2012. Vissa av dessa anläggningar stannar dock kvar i systemet då de fått nya

beviljanden på grund av produktionsökning och/eller ny tilldelningsperiod.

Sammanlagd normalårsproduktion för dessa anläggningar uppgår till cirka 2,6

TWh (se Tabell 1). Sammantaget innebär det att den utfasade volym blir cirka 8,3

TWh.

Tabell 1 Normalårsproduktion från anläggningar som fått ny tilldelning för

produktionsökning eller omfattande ombyggnad.11

Prod.ökning [GWh] Ny tilldeln.period [GWh] Totalt (GWh)

Vattenkraft 2 116 118

Biokraft 1 500 1 000 2 500

Totalt 1 502 1 116 2 618

I Tabell 2 visas hur utfasningen har påverkat respektive energislag inom

elcertifikatsystemet över tid.12

10

Källa: Cesar (SvK), NECS (Statnet), Energimyndigheten. 11

Källa: Energimyndigheten


Tabell 2 Energislag i systemet år 2003 respektive 2012 (antal, effekt och produktion)13

samt

utfasade anläggningar per energislag den 1 jan 2013 (antal, effekt och produktion14

) 15

.

Totalt i systemet

2003 Totalt i systemet

2012 Utfasade per den

1 jan 2013 Skillnad 2012 –

utfasade (%)

Antal [st] 1 597

3 326

1 418

1 908 (-43 %)

Vatten 966 (60 %) 1 210 (36 %) 1 037 173 (-86 %)

Vind 543 (34 %) 1 875 (57 %) 277 1 598 (-15 %)

Biobränsle, torv 87 (5 %) 180 (5 %) 103 77 (-57 %)

Sol 1 (0 %) 61 (2 %) 1 60 (-2 %)

Installerad eleffekt [MW]

4 049

8 296

4 487

3 809 (-54 %)

Vatten 491 (12 %) 662 (8 %) 507 155 (-77 %)

Vind 401 (10 %) 3 495 (42 %) 126 3 369 (-4 %)

Biobränsle, torv 3 157 (78 %) 4 138 (50 %) 3 854 284 (-93 %)

Sol 0,008 (0 %) 1,601 (0 %) 0 2 (-0 %)

Faktisk elproduktion [GWh]

5 637 559

21 426 898

10 871

21 416 027

Vatten 963 637 (17 %) 3 144 187 (15 %) 2 105 3 142 082

Vind 455 642 (8 %) 7 159 745 (33 %) 198 7 159 547

Biobränsle 4 218 276 (75 %) 10 571 205 (49 %)

8 567 10 562 638

Torv - 550 734 (-) 550 734

Sol 4 (0 %) 1 027 (0 %) 0 1 027

Först kan det konstateras att det totala antalet anläggningar, total installerad effekt

och total faktisk elproduktion ökade under perioden 2003-2012. Sett till antalet

anläggningar minskade vattenkraften mellan 2003 och 2012 med cirka 25

procentenheter, medan vindkraften ökat i motsvarande mån. Sett till effekt

respektive faktiskt produktion inom systemet har vindkraften ökat med cirka 30

respektive 25 procentenheter och biobränslet minskat med nästan motsvarande.16

Effekter av utfasningen ses genom att jämföra år 2012 och 2013. Sett till antalet

anläggningar är skillnaden särskilt stor för vattenkraften där 86 procent eller drygt

12

Här ingår så även de bio- och vattenkraftsanläggningar som återinförts i systemet. Om denna

produktion dras av blir den faktiska produktionen från utfasade anläggningar istället 8,3 TWh

(enligt figur X), varav cirka 2 000 GWh vattenkraft och cirka 7 000 GWh biobränsle (se tabell X).

13 (Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013).

14 Elcertifikatsberättad medelproduktion år 2011-2012 från utfasade anläggningar.

15 Källa: Svenska Kraftnäts kontoföringssystem Cesar; Energimyndigheten, Norges vassdrags- och

energidirektorat. 16

Av t.ex. (Energimyndigheten, 2012) framgår vidare att vindkraftens relativt största ökningar sett

till effekt och faktisk produktion skedde under år 2007 jämfört med år 2006. Notervärt är samtidigt

att antalet vindkraftverk inte ökade med motsvarande, vilket indikerar att större verk här började

tas i bruk. Biobränslet hade en relativt högre faktisk elproduktion år 2011 jämfört med år 2010.


1 000 vattenkraftsanläggningar fasades ut ur systemet. Dessa utgör därmed även

merparten (70 procent) av det totala antalet utfasade anläggningar.

Sett till installerad effekt är skillnaden störst för biokraften där 93 procent eller

3 900 MW fasades ut. Även för vattenkraften är skillnaden i effekt stor (77

procent eller 500 MW). Av den totala utfasade effekten utgör biokraft 85 procent.

Studerar man däremot faktisk produktion år 2012 jämfört med utfasade

anläggningar år 2013 är det endast fråga om marginella förändringar inom

systemet, oavsett energislag. Utfasningen tycks således främst ha inneburit att

anläggningar med ingen eller mycket låg faktisk produktion avlägsnades ur

systemet. Närmare bestämt har små vattenkraftsanläggningar fasats ut

tillsammans med ett antal stora biokraftanläggningar. Intressant att notera är att

ungefär lika många anläggningar och lika stor effekt fasades ut 2013 som totalt

sett fanns i systemet år 2003. Samtidigt är den faktiska produktionen inom

systemet betydligt högre.

1.4 Den ackumulerade årliga reserven

Reserven utgörs av elcertifikat som har utfärdats men ännu inte annullerats. Då

tilldelningen av certifikat är högre än efterfrågan ökar reservens storlek. År 2012

uppgick reserven till 11,7 miljoner certifikat. Reserven ökade med 33 procent

mellan år 2011 och 2012. Det är den tredje största ökningen sedan start år 2003.

Stora ökningar kan också konstateras från år 2003 till och med år 2004 (150

procent) och från år 2010 till år 2011 (59 procent). Under åren 2006-2009

antingen minskade reserven eller ökade mycket litet. Sedan startåret 2003 har

storleken på reserven ökat med 445 procent.

I Figur 8 ses utfärdade och annullerade elcertifikat på årsbasis sedan start av

elcertifikatsystemet samt den årliga ackumulerade reserven.


Figur 8 Utfärdade och annullerade certifikat på årsbasis samt årlig ackumulerad reserv.

2003-2012.17

Det har i föreliggande rapport konstaterats att det tycks finnas ett samband mellan

elcertifikatpriset och förändringar i den årliga ackumulerade reserven. En minskad

reserv tycks innebära högre priser på elcertifikat och vice versa. Det historiska

sambandet bekräftar de resonemang som förs i Energimyndighetens årliga rapport

om elcertifikatsystemet.18

Sverige justerade senast sina kvoter från och med år 2013 vilket bl.a. syftade till

att bidra till en minskad reserv. Eventuella effekter av denna justering kan inte ses

förrän tidigast år 2014.

På grund av den historiska reserven i Sverige finns också den ackumulerade

reserven år 2012 inom det nuvarande elcertifikatsystemet i huvudsak bland

svenska aktörer. Endast cirka 9 procent av reserven återfanns år 2012 hos norska

aktörer.19

17

Figur 6 i (Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013). 18

(Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013). 19

(Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013). Baserat på uppmätt

reserv till och med 1 april 2013.

0

5

10

15

20

25

2003maj-dec

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Milj

on

er

elc

ert

ifik

at

Utfärdade elcertifikat Annullerade elcertifikat Ackumulerat överskott


2 Citerade arbeten

Energimyndigheten. (2012). Elcertifikatsystemet 2012.

Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat. (2013). En

svensk-norsk elcertifikatsmarknad - Årsrapport för 2013.


Documents

Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet