Hållbar utveckling i svenska regioner? · 2018-05-17 · 7/56 Inledning Denna rapport tar sin utgångspunkt i mätsystemet BRP+ som har utvecklats av regionerna i samverkan med Tillväxtverket

Hållbar utveckling i svenska regioner?

Rapport 0251

Vi stärker Sverige genom att stärka företagens

konkurrenskraft

Tillväxtverket ska skapa så bra förutsättningar som

möjligt för företag i hela landet att vara

konkurrenskraftiga. Det innebär att vi öppnar dörrar

och river barriärer – för ett Sverige där fler företag

vill, kan och vågar.

Kunskap, nätverk och finansiering är våra viktigaste

verktyg. Tillväxtverkets insatser skapar direkta

resultat hos de företag och aktörer som vi samverkar

med, men även förutsättningar för företag och

regioner att möta framtidens utmaningar. Vårt

största enskilda uppdrag är att bidra till att EU‐medel

investeras i projekt för regional konkurrenskraft och

sysselsättning.

Tillväxtverkets publikationer kan laddas ner på

tillvaxtverket.se. Vill du beställa en tryckt publikation eller

söker du en publikation som publicerades innan 2015

hänvisar vi till vår webbshop publikationer.tillvaxtverket.se.

© Tillväxtverket

Stockholm, Maj 2018

Digital: ISBN 978‐91‐88601‐70‐4

Rapport 0251

Har du frågor om denna publikation, kontakta:

Johanna Giorgi

Telefon, växel 08‐681 91 00

3/56

FörordBRP+berättaromtillståndetidinregion‒idagochiframtiden.BRP+ärnågotsåovanligtsomettmätsystemsomgerenhelhetsbildavhälsa,arbete,miljöochettantalandraviktigaområdensomstyrlivskvalitetenidinregion.BRP+taretthelhetsgrepppåutvecklingenochvisardinregionsstyrkor,menocksådesssvagheter.

SystemetutveckladesavReglabsmedlemmarienförstaprototypsomlanserades2016ochdärefterharutvecklatsytterligareienöversyn2017.MedrapportenHållbarutvecklingisvenskaregioner?harvinuenförstaanalysavsiffrorna,somfördjuparkunskapenomtillståndetiSverigeskommunerochregioner.Härkanviförförstagångeniensvensk,regionalkontextstuderasambandenmellantillexempellivskvalitetochbruttoregionalprodukt(BRP)–ochdetvisarsigattdenkopplingenärtämligensvag.BRP+innehållerocksåindikatorersomvisarhurvianvänderderesurserochkapitalviskalämnaövertillframtidagenerationer.MedandraordärBRP+enkonkretiseringavBrundtlanddefinitionenav”hållbarutveckling”,ochvikanmedhjälpavBRP+faktisktställafråganomvilyckasskapavälfärdidag,utanattäventyrakommandegenerationersmöjligheterattgöradetsamma.Svaretfinnsirapporten!

MedBRP+harReglabsmedlemmarutvecklatettuniktsystemförattprataomregionallivskvalitet.Uniktdärförattdetharutvecklatsavanvändarnasjälva,ochomfattarlandetssamtligaregionerochkommuner.VårförhoppningärattBRP+blirettanvändbartunderlagfördiskussionernaomdagensochmorgondagensbeslutikommunerochregioner.Ochattdenhärrapporten,tillsammansmeddevisualiseringarochdendokumentationduhittarpåReglabsochTillväxtverketswebbsidorochwww.brpplus.se,skaväckadinnyfikenhetochlustatttillsammansmedosstanästastegförattutvecklaSverigesregioner.

ChristinaHenryson EvaMoe

AvdelningschefKunskapsutveckling VerksamhetsledareTillväxtverket Reglab

4/56

Sammanfattning

Nedansammanfattasrapportensslutsatserikorthet:

Svagt samband mellan BRP och livskvalitet

AnalysenavBRP+visarattsambandetmellanBRPochlivskvalitetärsvagt.Ekonomisktvälmåendekommunerharintehögrelivskvalitetänkommunermedsvagareekonomi.DettatalarförattekonomisktillväxtitermeravBRPinteperautomatikgenererarenökadlivskvalitethosbefolkningen.Kommunersomvillarbetaförökadvälfärdochlivskvalitetbehöverdärförsebortomrenatillväxtstrategier.

Pendlingskommuner nära storstad har högst livskvalitet

Pendlingskommunernadrarnyttaavattvaranärastorstadensamtidigtsomdekanerbjudakvalitetersomstorstädernaintehar.Högabostadspriseristorstädernagörattmångaväljerattflyttauttillenpendlingskommun.Därerbjudsbådemerbostadförpengarna,samtidigtsomjobbenfinnsinomettpendlingsbartavstånd.Pendlingskommunernahardessutomgenerelltsettenlågarbetslöshet,högautbildningsnivåerochinkomstersamtetthögtvaldeltagande.Pendlingskommunernanärastorstadharövertidstärktsinpositionsomkommungruppenmedhögstlivskvalitet,samtidigtsomskillnadernailivskvalitetökatmellanSverigeskommuner.

Kommunerna har olika utmaningar för att vara hållbara över tid

Skillnadernamellankommunernaäröverlagstörreförlivskvalitethärochnuänförhållbarhetenövertid,bortsettfrånattdetfinnsenstorvariationmellankommunernavadgällerpåverkanpådeolikaframtidskapitalen.Kommunernaharolikaförutsättningarochutmaningarförattvarahållbaraövertid,vilketdelvisberorpåkontextuellafaktorersåsombefolkningstäthet,näringslivsstrukturm.m.Storstädernaharexempelvishögaskuldkvoterochhögautsläppsnivåer,vilketinnebärutmaningarattskapalångsiktighållbarhet.Detfinnsävenmångalandsbygdskommunermedrelativthögautsläppsnivåer.Desenastefemårenharhållbarhetenövertidförbättratsöverlagförallakommungrupper,vilketävenletttillnågotminskadeskillnadermellankommunerna.

Utbildning en nyckel för att höja livskvaliteten

Avanalysenframkommerattutbildningärdenenskiltviktigastefaktornförlivskvaliteten.Attfullföljagymnasieskolanochatthaenhögskoleutbildningärdetvåindikatorersomharstörstförklaringsgradtillvarförlivskvalitetenskiljersigåtmellankommunerna.Attfullföljagymnasietäravstorviktförattmotverkasåvälarbetslöshetsomohälsaochutanförskap.Destarkasambandenmellanutbildning,arbete,inkomstochhälsainnebärocksåattlivskvalitetenienkommunellerregionkanhamnaienspiralsomkanvarasvårattbrytaomdenutvecklatsienoönskadriktningeftersomdeolikalivskvalitetsaspekternaimångtochmycketpåverkarvarandra.

Kvinnor har högre livskvalitet och bättre framtidsutsikter

AnalysenavBRP+visarattkvinnorharhögrelivskvalitetidagochstårbättrerustadeförframtiden.Kvinnorharenhögremedellivslängdänmän,enhögre

5/56

utbildningsnivåochlägreutanförskap.Hälsanvarierarmellankönen,dåandelenmednedsattpsykisktvälbefinnandeärhögreblandkvinnormedanmännenoftaredrabbasavhjärtinfarkterochoftarebegårsjälvmord.Detärframföralltinomutbildningsomskillnadernamellankönenblirtydliga–enstörreandelkvinnorfullföljergymnasietochkvinnornaärihögregradhögskoleutbildade.Utvecklingenövertidvisarpåattkönsskillnadernaökat.

Regionerna bidrar på olika sätt

EtttydligtresultatfrånanalysenavBRP+ärattkommunernaochregionernaharolikastyrkorochsvagheter,bådeinomindexetsommäterlivskvalitethärochnuochindexetsommäterframtidskapitalet(hållbarhetenövertid).Allakommunerochregionermåsteaktivtarbetaförattstärkalivskvalitetenochframtidskapitalet,menmanmåsteutgåfrånkommunensegnaförutsättningar.MätsystemetBRP+erbjuderenramförregionernaochkommunernaattsjälvahittasinarelativastyrkorochsvagheter–genomattjämförasigmedandraochföljasinutvecklingövertidsamtgenomattanalyseradeinomregionalaskillnaderna.Utifråndettakanenregionellerkommundefinieraprioriteringarochvägarframåtförattstärkalivskvalitetenutanattdetärpåbekostnadavframtidskapitalet.

6/56

Innehåll

Sammanfattning .................................................................................................................... 4

Inledning ............................................................................................................................... 7

Bakgrund ....................................................................................................................................... 8

Hur är BRP+ uppbyggt? ................................................................................................................. 8

Var finns livskvalitet? .......................................................................................................... 11

Hög livskvalitet i pendlingskommuner nära storstad .................................................................. 11

Ökade skillnader i livskvalitet ...................................................................................................... 13

Är livskvalitet attraktivt? ............................................................................................................. 14

Livskvaliteten högre för kvinnor .................................................................................................. 16

Vad skapar livskvalitet? ....................................................................................................... 19

Inget samband mellan BRP och livskvalitet ................................................................................. 19

Viktiga faktorer för livskvaliteten ................................................................................................ 20

Befolkningsstorlek har mindre betydelse ................................................................................... 23

Hållbarhet över tid .............................................................................................................. 26

Vilka kommuner har bra kapital för framtiden? ......................................................................... 26

Hållbarheten över tid har ökat för samtliga kommungrupper ................................................... 27

Hög livskvalitet utan att det är på bekostnad av hållbarheten? ................................................. 30

Hur skiljer sig framtidskapitalet mellan kvinnor och män? ......................................................... 32

Slutsatser ............................................................................................................................ 37

Utbildning en nyckel för att höja livskvaliteten .......................................................................... 37

Kvinnor har högre livskvalitet och bättre framtidsutsikter… ...................................................... 37

…men männen har högre inkomster och kapital ........................................................................ 37

Olika utmaningar för olika kommungrupper .............................................................................. 38

Regionerna bidrar på olika sätt ................................................................................................... 38

Bilaga 1 – Metodbeskrivning ............................................................................................... 41

Bilaga 2 – Jämförelser av länen ............................................................................................ 43

Livskvalitet här och nu ................................................................................................................. 43

Hållbarhet över tid ...................................................................................................................... 49

Bilaga 3 – Indikatorlista ....................................................................................................... 53

7/56

Inledning

DennarapporttarsinutgångspunktimätsystemetBRP+somharutvecklatsavregionernaisamverkanmedTillväxtverketgenomReglab.SyftetmedrapportenärattanalyseralivskvalitetochhållbarhetiSverigeskommunerochregioner.Analysen,somärframtagenavkonsultföretagetSweco,syftaräventillattundersökaolikasambandmellanlivskvalitet,hållbarhetochaspektersomtillexempelBRPochbefolkningsstorlek.Förhoppningenärattfåökadkunskapomvaddetärsomavgörattlivskvalitetenärhögreivissaregionerochlägreiandra.Påvilketsättpåverkarkommunernasförutsättningarmöjligheternaattbådevarahållbaraövertidochatthaenhöglivskvalitethärochnu?Spelarkommunernasekonomiskavälståndnågonrollförlivskvalitetenellerärdetandrafaktorersompåverkar?

Rapportenärindeladitreanalyskapitel.SKL:skommungruppsindelningharanväntsgenomgåendeianalysenförattbeskrivalivskvalitethärochnusamthållbarhetenövertid.Detförstakapitletbeskrivervarlivskvalitetenfinns,hurdetsamvarierarmedattraktivitet,utvecklingövertidochskillnadermellankönen.Detandrakapitletbeskrivervadsomärviktigtförlivskvalitet.Dettredjekapitletbeskrivervilkakommunersomharmerellermindrebrakapitalförframtiden(hållbarhetövertid),hurlivskvalitethärochnusamvarierarmedkommunernasframtidskapital,utvecklingövertidsamtskillnadermellankönen.IBilaga2visashurlivskvalitetenskiljersigåtmellandesvenskalänenochhurspridningenserutinomlänen.

8/56

BakgrundBruttonationalprodukten(BNP)ochdenregionalamotsvarighetenbruttoregionalprodukten(BRP)ärsedanlängevedertagnamåttpåekonomisktvälståndpåinternationell/nationellochregionalnivå.GenomårenhardockkritikframförtssompekarpåBNP/BRP‐måttetsbegränsningarattfångasamhällsutvecklingenistort.BNP/BRPmätervärdetavdenekonomiskaproduktionenunderenvisstid,mensägeringetomresursutnyttjande,omproduktionenfaktisktletttillökadvälfärdellerärhållbarövertid.

MotbakgrundavdettaharsvenskaregionertillsammansmedTillväxtverket,inomramenförReglab,utvecklatBRP+.BRP+ärettramverkförattmätaregionalutvecklingbådeutifrånettlivskvalitetsperspektivochetthållbarhetsperspektiv.Dettagördetmöjligtattbådestuderahurdetserutfördemsomborochleverisamhälletidag,samtattanalyserahurresurserochtillgångaranvändsförattsäkerställalivskvalitetävenförframtidagenerationer.

Hur är BRP+ uppbyggt? MätsystemetBRP+äruppbyggtav16temaområden.Avdessabeskrivertolvtemaområdenlivskvalitetochfyradekapitalstockarsomkrävsförattsäkerställahållbarhetövertid.Förändringarikapitalstockarnamätsgenomattvisapåpositivrespektivenegativpåverkanpåkapitalet.

FIGUR1ILLUSTRATIONAVRAMVERKETBRP+

9/56

Respektivetemaäruppbyggtavaspekter,etttemavarierarmellanenochfyraaspekter,somisinturbyggsuppavenellerfleraindikatorer.Respektiveindikatorstandardiserastillvärdenmellan0och100.SeBilaga1förmerdetaljerkringhurindexetäruppbyggt.IBilaga3finnsentabellsomkortfattatbeskriverdeindikatorersomingåriindexet.

10/56

11/56

Var finns livskvalitet?

Vilkakommunerharenhöglivskvalitetochvadkännetecknarkommungruppernamedhögrespektivelåglivskvalitet?Iföljandeavsnitttittarvipåhurlivskvalitetenskiljersigåtmellankommungruppernaochvaddettakanberopå.Kapitletinnehållerävenfördjupadeanalysersomblandannatvisarhurlivskvalitetenharförändratsövertidochhurlivskvalitetenskiljersigåtmellankvinnorochmän.

Hög livskvalitet i pendlingskommuner nära storstad Idiagrammetnedanvisasdensammanvägdalivskvalitetenförsamtligatemaninomlivskvalitetindexet1.Varjekommungruppsresultatrelaterartillriketsominomvarjetemaharvärdet1.Juhögrestapeldestohögrelivskvalitet.

Blandkommungruppernaärdetpendlingskommunernanärastorstadsomigenomsnitthardenhögstalivskvaliteten.Pendlingskommunernadrarnyttaavattvaranärastorstadensamtidigtsomdekanerbjudakvalitetersomstorstädernaintehar.Högabostadspriseristorstädernagörattmånga,framföralltbarnfamiljer,väljerattflyttatillenpendlingskommun.Därerbjudsbådemerbostadförpengarna,samtidigtsomjobbenfinnsinomettpendlingsbartavstånd.Eftersompendlingsbenägenhetenäventenderarvarahögreblandhögutbildadeattraherarpendlingskommunernamångahushållmedhögainkomster.Pendlingskommunernahardessutomenmycketlågarbetslöshetochetthögtvaldeltagande.Alltdettagörattlivskvalitetentotaltsettärhögstidennakommungrupp.

FIGUR2LIVSKVALITETUPPDELATPÅTEMAUPPDELATPÅKOMMUNGRUPPER(OVÄGDAMEDEL)

1Tema8”Balansarbete‐fritid”samttema12”Subjektivtvälbefinnande”ärejinkluderadepågrundavdatabrist.

T11. SOCIALA RELATIONER

T10. UTBILDNING OCHKOMPETENST9. HÄLSA

T7. BOSTAD

T6. ARBETE OCH LÖNER

T5. INKOMST OCH FÖRMÖGENHET

T4. TILLGÄNGLIGHET TILLTJÄNSTERT3. MILJÖKVALITET

T2. TRYGGHET OCH SÄKERHET

T1. MEDBORGARENGEMANG OCHDEMOKRATISK DELAKTIGHET

12/56

Enannankommungruppsomutmärkersigpositivtilivskvalitetindexetärlandsbygdskommunernamedbesöksnäring.Blandannatärsysselsättningsgradenblandutrikesföddahögidennakommungrupp.Dessutomärungasomvarkenarbetarellerstuderar(UVAS)lägreikommunermedbesöksnäringsprofilänimångaandrakommuner,vilketpåverkartematsocialarelationerpositivt.Besöksnäringochhandelärpersonalintensivabranscherochhardärförensärskilttydligpåverkanpåsysselsättningsnivånocharbetslöshetenikommunerdärutbildningsnivånärrelativtlåg.Besöksnäringsrelateradebranscherharocksåflertalinstegsjobbvilketocksågenerelltsettärgynnsamtförsysselsättningenblandutrikesfödda.

Denkommungruppsomigenomsnittharlägstlivskvalitetärstorstäderna.Attlivskvalitetenistorstädernainteärlikahögsomdenskullekunnavaraberorpåflerasamverkandefaktorer.Främstärdetmiljökvalitetensomärlägreistorstädernamedhögapartikelutsläppsomförsämrarluftkvaliteten(idagslägetärdetemissioneravPM2,5sommätsinomtematförmiljökvalitet).Partiklartillhördeluftföroreningarsomgerstörsthälsoproblemisvenskatätorter.2Storautsläppskälloravsmåpartiklar(PM2,5)ärtransporter(främstslitageavvägar,däckochbromsar),ochiSverigesomhelhetärelochuppvärmning(främstegenuppvärmningmedved)ochindustrinstorautsläppskällor.

Storstädernaslågaresultatberorocksåpåsegregationen.Storainomkommunalaskillnaderpåverkarmångaindikatorersåsominkomst,arbetslöshetochvaldeltagande.Detlågavaldeltagandeberorexempelvispåattdetfinnsstoravariationermellanstorstädernasolikastadsdelarvaldistrikt.Förstorstädernaskildedetigenomsnitt54procentenhetermellanvaldistriktenmedlägstvaldeltagandeochvaldistriktenmedhögstvaldeltagandeidetsenastekommunvalet2014.Ensådanstorskillnadfinnsinteinågonannankommungrupp.3

Utöverdettaharstorstädernaävenandrautmaningarsomföljeravenökadfolkmängdpåenbegränsadyta.Förutomluftkvaliteten,ärdetframföralltinomtematbostadsomdetärtydligtattstorstadensframgångskerpåbekostnadavlivskvaliteten.Trångboddhetenärexempelvisbetydligtmerutbreddistorstädernaäniandrakommungrupper.

2Miljömål.se‐PartiklarPM2,5(2018‐03‐12)3ArenaförTillväxtochSweco(2017)SverigesNyaGeografi2017,Detojämlikavaldeltagandet

13/56

Ökade skillnader i livskvalitet Livskvalitetenhärochnuharökatiriketsomhelhetdesenastefemåren.DetberorframföralltpåenförbättringinomtematHälsa,InkomstochförmögenhetochUtbildningochkompetens.Exempelvisharandelenbarniekonomisktutsattahushållminskatochandelenhögskoleutbildadeharökat.Hälsolägetharöverlagförbättrats,medundantagförexempelvispsykisktvälbefinnandedäralltflerupplevernedsattpsykisktvälbefinnande.DetharävenskettenförsämringinomtematTillgänglighettilltjänster(vårdköernaharökat)ochförtematBostad(trångboddhetenharökat).

FIGUR3LIVSKVALITETUPPDELATPÅTEMAFÖRRIKETSENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN4

Livskvalitetenharframföralltökatistorstäderochpendlingskommunernärastorstäder,seFigur4.Samtidigtsomlandsbygdskommuner,lågpendlingskommunernärastörrestadochpendlingskommunernäramindretätortharfåttenförsämradlivskvalitet.Dettavisarpåenökadskillnadilivskvalitetöverlagdesenastefemårenmellanstorstadsregioner(storstäderochderaspendlingskommunersammantaget)ochlandsbygd,dådetförfemårsedanknapptvarnågonskillnadilivskvalitetmellandessa.Justpendlingskommunernatillstorstädernaharstärktsinpositionsomdenkommungruppdärlivskvalitetenärsomhögst.

Istorstädernaberorförbättringenpåbättremiljökvalitet,mentrotsdennaförbättringärstorstädernafortfarandedekommunernamedsämstmiljökvalitet.StorstädernaharävenförbättratssiginomtematSocialarelationer(andelenmedlågtsocialtdeltagandeharminskat)ochinomtematTrygghetochsäkerhet.InomtematTrygghetochsäkerhetgårutvecklingendockåtolikahållmedexempelvislägreandelsomblivitutsattaföregendomsbrottochminskadetrafikolyckorperinvånare,medanutsatthetenförvåldsbrottökatnågot.Ävenpendlingskommunernanärastorstadharhaftenrelativtstark

4SemetodbeskrivningiBilaga1kringhurjämförelseårethartagitsfram.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

T1. MEDBORGARENGEMANG OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET


T3. MILJÖKVALITET

T4. TILLGÄNGLIGHET TILL TJÄNSTER



T7. BOSTAD

T9. HÄLSA

T10. UTBILDNING OCH KOMPETENS


5 år tillbaka Senaste året

14/56

positivutvecklingpåfleraavtemaområdena,framföralltinomtematUtbildningochkompetens.

Landsbygdskommunerharhaftenlitenförsämringellerrelativtsvagförbättringjämförtmedandrakommungrupperpåsamtligateman.Framförallthartrångboddhetenochvårdköernaökatinomdessakommuner.Vårdköernaharökatfrånredanhöganivåeridessakommuner.Atttrångboddhetenökatärdäremotinteettreelltlivskvalitetproblemilandsbygdskommunerna,dåtrångboddhetenfortfarandeärförhållandevislågidessakommuner.

Detärsvårtatthittaettgenerelltmönsterblandkommunernakringvaddetärsomgörattvissakommunerharökatsinlivskvalitetmedanandraintehardet.Envisstendensfinnsdockattdetärkommunermedredanhöglivskvalitetsomökatsinlivskvalitetmera.Dettaharmedförtattspridningenilivskvalitetmellankommunernaharökatnågotdesenastefemåren.

FIGUR4LIVSKVALITET(SAMMANVÄGTINDEXAVSAMTLIGATEMAN)SENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN

Är livskvalitet attraktivt? Motbakgrundavattlivskvalitetenvarierarstortmellankommungruppernaärdetintressantattsehuruvidadetfinnsettsambandmellanattraktivitetochlivskvalitet,detvillsägaväljermänniskorattflyttatillkommunermedhöglivskvalitet?Förattbelysaattraktivitetsaspektenanvändsidennaanalysinrikesflyttnettosomettmåttpåattraktiviteten.Medinrikesflyttnettoavseskvotenmellankommunernasinflyttningochutflyttning.Enkommunsomharhögreinflyttningänutflyttningharettpositivtflyttnettomedanenkommunsomharhögreutflyttningäninflyttningharettnegativtflyttnetto.Inrikesflyttnettogällerendastflyttningarsomskerinomriket,dvsinvandringärintemedimåttet.

0

10

20

30

40

50

60

70

Livskvalitet 5 år tillbaka Livskvalitet senaste året

15/56

IFigur5nedanframgårattdetfinnsettvisstsambandmellaninrikesflyttnettoochlivskvalitetävenomdetinteärnämnvärtstarkt.Dettatyderpåattmänniskorivissutsträckningväljerattflyttatillkommunermedhöglivskvalitet.Avde20kommunersomharhögstflyttnettoharmajoritetenenhöglivskvalitetochendasttrekommunerharettindexvärdeunder60.Blandkommunernaitoppärnästansamtligapendlingskommunernärastorstadellerpendlingskommunernärastörrestad.ÄvenvissapopulärakustkommunersåsomYstadhamnarhögtvadgällerinrikesinflyttningochlivskvalitet.

Iregelharsåledeskommunermedhöglivskvalitetenhöginflyttning.Mendetfinnsocksåundantagdärkommunermedrelativthöglivskvalitetuppvisarettnegativtinrikesflyttnetto.Detfinnsalltsåkommunersomharsvårtattbehållasinbefolkningellerattraheranyainflyttare,trotshöglivskvalitet.

FIGUR5SAMBAND MELLAN LIVSKVALITET OCH INRIKES FLYTTNETTO I SVERIGES KOMMUNER EFTER SKL:S KOMMUNGRUPPSINDELNING

R² = 0,345730

40

50

60

70

80

‐0,0400 ‐0,0300 ‐0,0200 ‐0,0100 0,0000 0,0100 0,0200

LIVSK

VALITET (HÄR OCH NU)

INRIKES FLYTTNETTO

A1 Storstäder A2 Pendlingskommun nära storstad

B3 Större stad B4 Pendlingskommun nära större stad

B5 Lågpendlingskommun nära större stad C6 Mindre stad/tätort

C7 Pendlingskommun nära mindre tätort C8 Landsbygdskommun

C9 Landsbygdskommun med besöksnäring

Trendlinje

16/56

Livskvaliteten högre för kvinnor UtifråndeindikatoreriBRP+somfinnsuppdeladepåkönhartvåsammanvägdalivskvalitetsindextagitsfram,ettförkvinnorochettförmän.Indexenbaserasdelspåde13indikatorer(vilketavserhälftenavindikatorernaförlivskvaliteten)somfinnsuppdeladepåkönochdelspåövrigaindikatorer,däruppgifternaförtotalenharanväntsochsituationendärförantasvaradensammaförmännenochkvinnorna.5Detsammanvägdaindexetvisarattkvinnorigenomsnittharennågothögrelivskvalitetänmän.Omallatemanskullevägasihoptilletttotalindexförlivskvalitet(därvarjetemafårsammavikt)skullekvinnornasindexuppgåtill61,8,vilketkanjämförasmedmännensindexpå59,2.

FIGUR6INDEXFÖRLIVSKVALITETHÄROCHNUUPPDELATPÅTEMAOCHKÖN6

Könsskillnaderna ökar – kvinnor i högre grad utbildade

SkillnadernailivskvalitetmellankönenärframförallttydligainomaspektenUtbildningochkompetens,vilketframgåravdiagrammetovan.Dettaberorpåattkvinnor,ihögregradänmännen,harhögskoleutbildning.Dessutomärtrendenattkönsglappetökar.Ibörjanav2000‐taletvarandelenhögskoleutbildadeiåldern30–39årstraxöver30procentochskillnadenmellankönenvarrelativtliten,runt4procentenheter.Sedandessharandelenpersonermedhögskoleutbildningsuccesivtökatochenhögskoleutbildning

5Dekönsuppdeladeindikatorernaavserhögskoleutbildning,lågtsocialtdeltagande,ungasomvarkenarbetarellerstuderar,skaderisk,nettoinkomst,integration,matchningsgrad,arbetslöshet,tandhälsa,psykisktvälbefinnande,cancer,hjärtinfarkterochmedellivslängd.

6ItematArbeteochlönerexkluderashärdelensomavser”Löner”,vilketmerspecifiktavserkvinnornasandelavlönesumman,dådeninteärmöjligattdelaupppåköneneftersomkönsaspektenredanfångasinisjälvaindikatorn.DessutommätsredanmedianavnettoinkomstuppdelatpåmänochkvinnoritematInkomstochförmögenhet.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

T1. Medborgarengemang och demokratiskdelaktighet

T2. Trygghet och säkerhet

T3. Miljökvalitet

T4. Tillgänglighet till tjänster

T5. Inkomst och förmögenhet

T6. Arbete

T7. Bostad

T9. Hälsa

T10. Utbildning och kompetens

T11. Sociala relationer

Män Kvinnor

17/56

harblivitalltviktigareförattslåsiginpåarbetsmarknaden.Samtidigtharskillnadenmellankönenökat.Under2016varandelenhögskoleutbildadekvinnor14,3procentenheterhögreänandelenhögskoleutbildademän,seFigur7.

DennautvecklingärinteunikförSverige.ÄveniEuropaärskillnadernamellankönenungefärlikastorsomiSverige,ochutvecklingenövertidharvaritliknande.UtbildningsnivånblandmänneniSverigemotsvararungefärutbildningsnivånblandkvinnornaiEUsomhelhet.7

FIGUR7ANDELENHÖGSKOLEUTBILDADE30‐39ÅR

Kvinnor bättre matchade på arbetsmarknaden

Skillnadernailivskvalitetberorävenattkvinnornaharenbättrematchningsgradänmännen,vilketgeretthögreindexvärdeinomtematArbete(seFigur6ovan).8Atthaettyrkedärenskompetenskommertillanvändninglederoftatillhögrelivskvalitetdåindividernaistörreutsträckningfårutövanågotdefinnerintressantochärbrapå.År2015hade42procentavarbetskraftenettyrkesommatchadederasutbildning.Utmärkandeärattkvinnorharenhögrematchningsgradänmän.Blandinrikesföddakvinnorhade47procentavarbetskraftenettarbetesommatchadederasutbildning,medanmotsvarandeandelblanddeinrikesföddamännenvar40procent.Avdeutrikesföddakvinnornaiarbetskraftenhade37procentettyrkesommatchadederasutbildning,vilketvar7procentenhetermeränfördeutrikesföddamännen.

Eneventuellförklaringtillattkvinnorharhögrematchningsgradänmänskullekunnavaraattkvinnoristörreutsträckningarbetarinomyrkenochnäringsgrenarmedmerdefinieradeutbildningskravochdärdetfinnsstorefterfråganpåarbetskraft.År2015vardetvåvanligasteyrkeskategoriernaförkvinnorUndersköterskorochGrundskollärare,fritidspedagogerochförskollärare.

7Eurostat,Populationaged30‐34withtertiaryeducationalattainment(levels5‐8)8ItematArbeteharindikatornavseendelöneklyftorexkluderats(somvaravsågkvinnornasandelavlönesumman).SkillnaderiinkomsterfångasiställetuppavnettoinkomsternaitematInkomsterochförmögenhet.

0

10

20

30

40

50

60

70

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Andel

Män Kvinnor

18/56

FIGUR8MATCHNING,ANDELENAVARBETSKRAFTENSOMARBETARIYRKENSOMMATCHARUTBILDNINGEN,EFTERKÖNOCHINRIKES‐OCHUTRIKESFÖDDA,ÅR2015

Män har högre inkomster

TydligakönsskillnaderiindexetfinnsäveninomtematInkomstochförmögenhet,därmännensindexärbetydligthögreänkvinnornas.Dettaberorframföralltpåattmännenharhögremedianinkomstänkvinnorna.År2015uppgickmedianinkomstenblandkvinnortill198800kronor,vilketvar80procentavmännensmedianinkomst.Jämförtmedförgåendeårärdetdockenökningmed1procentenhetochskillnadenmellankönenhardärmedminskatnågot.

Detfinnsfleraförklaringartillvarförlöneskillnadermellankönenärsåstora.Kvinnorarbetarblandannatihögreutsträckningdeltidochmansdomineradeyrkentenderaratthahögrebetaltänkvinnodomineradeyrken.Efteratthänsyntagitstillettantalfaktorer(såsomskillnaderiyrke,utbildning,arbetstidochålder)såfinnsdetfortfarandeenlöneskillnadmellankönensomintegårattförklara.EnligtMedlingsinstitutetuppgickdennaskillnadtill4,5procentår2016.9

FIGUR9MEDIANAVNETTOINKOMSTEFTERKÖN,ÅREN2014–2015

9Medlingsinstitutet,Rapportenomlöneskillnader2016

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

män kvinnor män kvinnor

inrikesfödd utrikesfödd

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

Män Kvinnor Män Kvinnor

2014 2015

19/56

Vad skapar livskvalitet?

Ianalysenharvisöktidentifierafaktorersomkantänkaspåverkalivskvaliteteniolikariktningar.Genomettantalsambandsanalyserpresenterarviidettaavsnittbådefaktorersominteharnågotsärskiltstarktsambandmedlivskvalitetochfaktorersomharettmycketstarktsamband.Syftetärattidentifieravaddetärsomfaktisktskaparlivskvalitetochpåsåsättbelysavilkainsatsersomärviktigaförattökalivskvalitetenframöver.

Inget samband mellan BRP och livskvalitet Bruttonationalprodukten(BNP)ochdenregionalamotsvarighetenbruttoregionprodukten(BRP)ärsedanlängevedertagnamåttpåekonomisktvälståndpåinternationell,nationellochregionalnivå.BNPharlängeocksåanväntsförattmätaochföljaländersochregionersprestationer.GenomårenharalltflerrösterhöjtssompåpekarattBNPinteförmårmätasamhällsutvecklingienbredarebetydelse,ochattekonomiskBNP‐tillväxtintemedautomatikledertillökadvälfärdochlivskvalitet.

StuderassambandetmellanBRPochlivskvalitetiSverigeskommunerframträderetttydligtmönster:Ekonomisktvälmåendekommunerpresterarintebättrenärdetkommertilllivskvalitetänkommunermedsvagareekonomi.Vadfigur8visarärattmångakommunerhamnarpåungefärsammanivåvadgällerBRP,menpresterarolikavadgällerlivskvalitet.TydligtärocksåattdetfinnsvissakommunersomutmärkersigmedenmyckethögBRP,mendärlivskvalitetennödvändigtvisinteärhögreänkommunersomharenbetydligtlägreBRP.SambandetmellanekonomiskprestationitermeravBRPochlivskvalitetenilandetskommunerärsåledesmycketsvag.Ävenomekonomisktillväxtfortsattgårattsesomettmöjligtmedelförattskapalivskvalitetärdetsvårareattiensvenskkontextargumenteraförtillväxtsomennödvändigförutsättningförökadlivskvalitet.

20/56

FIGUR10SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHBRPPERCAPITAISVERIGESKOMMUNEREFTERSKL:SKOMMUNGRUPPSINDELNING

Viktiga faktorer för livskvaliteten

Betydelsen av utbildning

Utbildningärdenenskiltviktigastefaktornförlivskvaliteten.IFigur11ochFigur12nedanvisashurlivskvalitetenikommunernasamvarierarmedandelenhögskoleutbildadeochandelensomavslutatgymnasieskolan(vilketinnebärattmanharengymnasieutbildning).Atthaengymnasieutbildningärnästannödvändigtförattvaraanställningsbarpådagensarbetsmarknad.Attfullföljasingymnasieutbildningärdärföravstorviktförattmotverkasåvälarbetslöshetsomohälsaochutanförskap.IBRP+användsgymnasieutbildningsomenindikatorpåinvesteringihumankapitaletochärenviktigbyggstenisäkerställandetavhållbarhetövertid.Samtidigtsågergymnasieutbildningävenenbraindikationpålivskvalitetenienkommunhärochnu.Dettaförklarasantagligenavattsannolikhetenattungaskahafullgjortsingymnasieutbildningpåverkasavmångafaktorersåsomfamiljenslivskvalitet,utbildningsnivåochinkomstersamthurskolanochsamhälletserutiövrigt.

Atthaenhögskoleutbildning,vilketärdenendaindikatorninomtematförUtbildningochkompetens,harocksåenmycketstarksamvariationmedlivskvaliteten.Delsberordettapåattindikatornharenrelativtstorviktidetsammanvägdaindexet,dådetärenensamindikatorför1av10temaninomlivskvalitet.Menutbildningsnivånsamvarierarocksåstarktmedmångaavdeandraindikatorernasomingåriindexet.ExempelvishartematUtbildningochkompetensstarksamvariationmedfleraindikatorerinomtemaområdenaArbeteochlöner,SocialarelationerochInkomstochförmögenhet.Kommunersomharhögutbildningsnivåhariregelocksåhögainkomsterochhögförvärvsfrekvensmedan

R² = 0,0039

30

40

50

60

70

80

11,5 12,0 12,5 13,0 13,5 14,0 14,5

LIVSK


BRP PER CAPITA (LOG)






Trendlinje

21/56

kommunermedlågutbildningsnivåoftaharlågainkomstnivåerochetthögtutanförskap.Destarkasambandenmellanutbildningochandraindikatorerinomlivskvalitetsindexettalarförattlivskvalitetenienkommunkanhamnaienpositivellernegativspiral–omutbildningsnivånförbättras/försämrasinomenkommunsåärdettroligtattdetävenfårkonsekvenserförandraaspektersomärviktigtförlivskvaliteten.

Levnadsstandard och inkomst viktiga förutsättningar för livskvalitet

Andraviktigafaktorerförlivskvalitetenärkoppladetillhushållenslevnadsstandard.IBRP+mätslevnadsstandardmedindikatorernaBarniekonomisktutsattahushållsamtMedianavnettoinkomst.HurdessaindikatorersamvarierarmeddenmerövergripandelivskvalitetenvisasiFigur13ochFigur14nedan.Barnsomleveriekonomisktutsattahushållspeglarmöjligheternaförenavdemestutsattagruppernaisamhället.Genomsämreekonomiskaförutsättningarfinnsriskattbarnenhamnarutanförsamhällsgemenskapennärdeinteharsammamöjligheterattdeltaiaktivitetersomandra.Ekonomisktutsattahushålläroftautsattaävenavandraanledningar,därföräldrarnakanvaradrabbadeavohälsaellerhalägreutbildning.Medianenavnettoinkomstärettmåttfördenallmännalevnadsstandardenisamhället,därekonomiskamöjligheterpåverkarlivskvalitetpåolikasätt.

EnkommunslevnadsstandardsamvarierarstarktmedtemaområdetArbeteochlöner,vilketomfattarintegration(sysselsättningsgradblandutomeuropeisktfödda),löneklyftormellankönen,matchningpåarbetsmarknadensamttillgångentillarbete(arbetslöshet).Nettoinkomstensamvarierarävenstarktmedhögskoleutbildning.

Dessatvåindikatorer(medianavnettoinkomstochbarniekonomisktutsattahushåll)förklarartillsammans67procentavvariationenikommunernaslivskvalitet.Indikatorernabarniekonomisktutsattahushållochandelhögskoleutbildadeförklararhela73procentavvariationenavkommunernasindexvärdenförlivskvalitet.

R² = 0,50320

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0 20 40 60 80 100

LIVSK


HÖGSKOLEUTBILDNING (INDEX 0‐100)

R² = 0,596

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0 20 40 60 80 100

LIVSK


GYMNASIESKOLAN (INDEX 0‐100)

FIGUR12SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHANDELENSOMAVSLUTATGYMNASIESKOLANIÅLDRARNA19‐24ÅR

FIGUR11SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHANDELENMEDENHÖGSKOLEUTBILDNINGIÅLDRARNA30‐39ÅR

22/56

R² = 0,5777

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0 20 40 60 80 100

LIVSK


BARN I EKONOMISKT UTSATTA HUSHÅLL (HÖGA INDEXVÄRDEN MOTSVARAR LÅGA

ANDELAR)

R² = 0,522

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0 20 40 60 80 100

LIVSK


MEDIAN AV NETTOINKOMST (INDEX 1‐100)

FIGUR13SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHANDELENBARNIEKONOMISKTUTSATTAHUSHÅLL

FIGUR14SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHMEDIANAVNETTOINKOMST

23/56

Befolkningsstorlek har mindre betydelse Inomekonomiskgeografibrukarteorinom”theoptimalurbansize”10användasförattförklarasambandetmellanbefolkningsstorlekochlivskvalitet.Teorinbyggerpåattdetinledningsvisfinnsenpositivrelationmellanlivskvalitetochbefolkningsstorlek.Närenstadväxerökarblandannattillgångentillarbeten,kulturochsamhällsservice.Matchningpåarbetsmarknadenunderlättasochhushållensinkomsterökar.Dessutominnebärenhögrefolkmängdbättreförutsättningarförettstörreutbudavspecialiseradetjänsterochnöjesutbudiformavbutikerochrestauranger.Alltdettagörattdensammanvägdavälfärdenochlivskvalitetenantasstigaitaktmedattfolkmängdenienstadökar.

Växerdäremotstadenförmycketkandenegativaeffekternablistörreänfördelarna.Istorastädersomattraherarmångamänniskorbegåsdetoftaenstörremängdbrott.Storefterfråganpåbostäderpåenbegränsadytainnebärocksåattbostadsprisernaoftaärhögaistorstäderna.Dessutomkanensnabbväxandestadfåutmaningarvadgällerträngsel,bullerochluftkvalitetpågrundavstoramängderutsläpp.

Enligtteorinomoptimalstadsstorlekkanenstadväxasålängemarginalnyttanärstörreänmarginalkostnaden.Denoptimalastorlekenbestämssåledesvidpunktendärmarginalnyttanärlikamedmarginalkostnaden.Påsenareårhardockmångaforskarekritiseratdennateori.Snararemenarforskarnaattstäderärunikaochattdetdärförintefinnsnågotenkeltreceptpåhurstorenstadkanvara.Dessutomkanstäder,medhjälpavstrategisksamhällsplaneringochförvaltning,”flyttafram”sinoptimalastorlekutanattdetskerpåbekostnadavlivskvaliteten.11

IFigur16visassambandetmellanlivskvalitetochfolkmängdilandetssamtligakommuner.Ävenomsambandetinteärtydligt,finnsdetenvisssamvariationmellanstorlekoch

10SeblandannatAlonso(1971)TheEconomicsofUrbanSize,PapersandProceedingsoftheRegionalScienceAssociation,somvardenförstaattbeskrivadennateori

11Capelloetal(2013)Oneorinfiniteoptimalcitysizes?Insearchofanequilibriumsizeforcities,AnnalsofRegionalScience2013

FIGUR16LIVSKVALITETOCHFOLKMÄNGD

R² = 0,08630

40

50

60

70

80

7 9 11 13

LIVSK


FOLKMÄNGD (LOG)

R² = 0,082

30

40

50

60

70

80

30 50 70 90

LIVSK


TÄTORTSGRAD

FIGUR15LIVSKVALITETOCHTÄTHET

R² = 0,144930

40

50

60

70

80

‐2 3 8

LIVSK


BEFOLKNINGSTÄTHET (LOG)

FIGUR17LIVSKVALITETOCHTÄTORTSGRAD

24/56

livskvalitet.Exempelvisärdetingenavdebefolkningsmässigtminstakommunernasomutmärkersigmedhöglivskvalitet.Detgårdockinteattsägaatt”störstärbäst”.Dettaeftersomdeallrastörstakommunernaintehardenhögstalivskvaliteten.Snarareärdetdemedelstorakommunernasomutmärkersigpositivtvadgällerlivskvalitet.Härfinnsdetdockenstorspridningochvissamedelstorakommunersomliknarvarandrabefolkningsmässigtpresterarheltolikavadgällerlivskvalitet.

Ytterligareenfaktorsompåverkarkommunernaimångaavseendenärbefolkningstätheten.Förutsättningarnaattexempelvistillhandahållaserviceochannaninfrastrukturärbetydligtmergynnsammaförtätbefolkadekommuneränförkommunermedenglesbefolkningsstruktur.Täthetkandockmätaspåolikasätt.Figur15visartäthetitermeravkommunensfolkmängddelatmedkommunensgeografiskayta,såkalladbefolkningstäthet.Befolkningsmässigtsmåkommunermedstorytafåridettamåttenlågbefolkningstäthet.Figur17visartäthetitermeravtätortsgrad,detvillsägaandelenavkommunensinvånaresomboritätorter.12Härärdetinteytaellerfolkmängdsomäravgörande,utansnararekommunensgeografiskabosättningsmönster.Kommunerkansåledeshaenlågbefolkningstäthetmenändåuppvisaenhögtätortsgrad.

AvfigurernaFigur15ochFigur17framgårattsambandetmellantäthetochlivskvalitetärmertydligtförbefolkningstäthetänförtätortsgrad.Ävenomdetfinnsenstorspridningfinnsdetettvisstsambandattlivskvalitetentillvissdelökaritaktmedattbefolkningstäthetenökar.Däremottycksintedengeografiskabosättningsstrukturen,dvstätortsgraden,varaavnågonstörrebetydelseförlivskvaliteten.

Sammantagetgårdetattkonstateraattstorlekochbefolkningstäthetharettvisstsambandmedlivskvaliteten.Samvariationenärdockbegränsadochdetfinnsenrelativtstorspridningbådevadgällerbefolkningstäthetochfolkmängd.Detärdessutomtroligtattandrakontextuellavariabler,såsomgeografisklokalisering,kanhaenlikastorellerännustörrepåverkanpålivskvaliteten.Enbefolkningsmässigtlitenkommunnäraenstorstadsomkanerbjudagodtillgångtillarbetstillfällenochstorstadslivharexempelvisheltandraförutsättningaränenbefolkningsmässigtlikvärdigkommunsomliggermerisoleratochdärtillgångentillarbeteärmerbegränsat.Därför,ombefolkningsstorlekenäravpositivbetydelseförlivskvaliteten,bordedetvaradenfunktionellaregionensbefolkningsstorleksomäravbetydelsesnarareändenenskildakommunensbefolkning.IFigur18nedanjämförsfunktionellaanalysregionerslivskvalitetmedderasbefolkningsstorlek.Enfunktionellanalysregion(FA‐region)ärenregion,inomvilkenmänniskorkanboocharbetautanattbehövagöraalltförtidsödanderesor.FigurennedanvisardockintepånågonstarksamvariationmellanlivskvalitetochfolkmängdiFA‐regioner,mensambandetärnågotstarkarejämförtmedsambandetmellanfolkmängdochlivskvalitetikommunerna.

12Somtätortavsestätbebyggdaområdenmedminst200invånareochdäravståndenmellanhusenärmindreän200meter.

25/56

FIGUR18SAMBANDETMELLANLIVSKVALITETOCHFOLKMÄNGDFÖRFA‐REGIONER(OVÄGTMEDELFÖRLIVSKVALITETENIKOMMUNERNAINOMVARJEREGION)

R² = 0,200730

40

50

60

70

80

7,5 8,5 9,5 10,5 11,5 12,5 13,5 14,5 15,5

LIVSK


FOLKMÄNGD (LOG)

26/56

Hållbarhet över tid

Hurrustadeärkommunernaochregionernaförframtidenochhurskiljersigframtidskapitaletåtmellankommungrupperna?Iföljandeavsnittpresenterasenövergripandeanalysmedfokuspåhållbarhetövertiduppdelatpåolikaframtidskapital.Kapitletinnehållerävenfördjupadeanalysersomblandannatvisarhurframtidskapitaletharförändratsövertidochhurframtidskapitaletskiljersigåtmellankvinnorochmän.

Vilka kommuner har bra kapital för framtiden? Kommunernaharolikaförutsättningarattvarahållbaraövertid.Befolkningsstruktur,geografisklokaliseringochnäringsmässigspecialiseringärexempelpåfaktorersomkanpåverkakommunernasprestationerihållbarhetsindexet.Detvådiagrammennedanvisarhurhållbarhetenserutfördeolikakommungrupperna.Diagrammettillvänstervisardenpositivapåverkanpåhållbarhetenmedandethögradiagrammetvisardennegativapåverkanpåhållbarheten.

FIGUR19OCHFIGUR20TILLVÄNSTERPOSTIVPÅVERKANPÅHÅLLBARHET,TILLHÖGERNEGATIVPÅVERKANPÅHÅLLBARHET.(OVÄGDAMEDEL)

Vadgällerdennegativapåverkanpåhållbarhetenfinnsstoraskillnadermellankommungrupperna.Detärframföralltnaturkapitaletsomvarierarrelativtmycketmellankommunerna.Dekommungruppersomharhögautsläppsnivåerfårennegativpåverkanpånaturkapitaletmedankommungruppernasomharlågautsläppsnivåerharenmindrenegativpåverkanpånaturkapitalet.Detärframföralltstäderochkommunermedhögbefolkningstäthetsomharhögautsläppsnivåer.Menävenfleralandsbygdskommunerhar

F1. NATURKAPITAL+ F2. EKONOMISKT KAPITAL+

F3. HUMANKAPITAL+ F4. SOCIALT KAPITAL+

F1. NATURKAPITAL‐ F2. EKONOMISKT KAPITAL‐

F3. HUMANKAPITAL‐ F4. SOCIALT KAPITAL‐

27/56

högautsläpp.DådetärfleraolikatyperavutsläppsommätsiBRP+innebärdetattdetfinnsolikaorsakertillutsläppsnivåerna.Detkanberopåhögapartikelhalterfråntrafik,menoftahandlardetävenomnäringslivetsutsläpp.Detbördocknoterasattindexet,pågrundavdatatillgång,mäterutsläppfrånettproduktionsperspektivochdärmedintetaribeaktandeallautsläppsomföljerpågrundavinvånarnaskonsumtionavexempelvisvarorsomproduceratspåannanortellerannatland.Mönstretmellankommungruppernakundemöjligtvissettannorlundautomävendenekologiskapåverkanfrånvårkonsumtionkundemätas.

Skillnadermellankommungruppernafinnsävenommantittarpåhurdetsocialakapitaletvarierarmellankommungrupperna(diagrammettillhöger).Destörrestädernaharigenomsnittflerbrottperinvånarevilketpåverkardetsocialakapitaletnegativt.Kommunermedenglesarebefolkningsstruktur,såsomlandsbygdskommunerochlandsbygdskommunermedbesöksnäring,harigenomsnittfärreantalbrottperinvånare.

Vadgällerdenpositivapåverkanpåhållbarhetenutmärkersigpendlingskommunernanärastorstadmedigenomsnitthögaindexresultat.Pendlingskommunernanärastorstadhartillexempelstorandelskyddadland‐ochmarkareal,vilketgörattnaturkapitaletharenpositivpåverkanpåhållbarheten.Ävendetekonomiskakapitaletärstarktipendlingskommunerna.Storainvesteringaribyggandeochhögtpensionssparandeperinvånaregörattdetekonomiskakapitaletipendlingskommunernanärastorstadärhögt.

Åandrasidanharpendlingskommunerna(liksomdestörrestäderna)utmaningarmedhögaskuldkvoterhoshushållen,vilketpåverkardetekonomiskakapitaletnegativt.Hushållenistorstadsregionernaärgenerelltbådebetydligtförmögnareochmerskuldsattaänriksgenomsnittet–enskillnadsomförståsharattgöramedprisutvecklingenpåbostadsmarknaden.Avsammaskälärskuldkvotenbetydligtlägreimindrestäderochlandsbygdskommuner,därdetvaresigfinnshögtuppskruvadebostadspriserellermöjlighetatttastoralånmedbostadsomsäkerhet.Undantagetärlandsbygdskommunermedbesöksnäringsinriktningdärvissapopuläraturistorterbidrartillenhögregenomsnittligskuldkvot.

Densammanvägdabildenäratthållbarhetenvarierarmycketmellankommungruppernaförolikahållbarhetstemanochattdettatillvissdelberorpåkommunernasolikaförutsättningar.Bästrustadeförframtidenärpendlingskommunernanärastorstadmedanstorstädernastårinförstorautmaningar.

Hållbarheten över tid har ökat för samtliga kommungrupper Överlagharframtidskapitalen,hållbarhetenövertid,förbättratsdesenastefemåren.Dettagällerframförallthumankapitaletochdetekonomiskakapitalet(seFigur21).Investeringaribyggandeochforskningochutvecklingharökat.Ävenkapitalinkomsternaochpensionssparandetharökat,vilketsammantagetpåverkardetekonomiskakapitaletpositivt.Dockfinnsävenenlitennegativutvecklingfördetekonomiskakapitaletsomföljdavenstörresamladskuldkvot.

Denpositivapåverkanpåhumankapitaletharinteförändratsnämnvärt,eftersomdeingåendeindikatorernasommäterinvesteringarihälsaochkunskapharutvecklatsiolikariktningar.Dennegativapåverkanpåhumankapitalethardockminskat,vilketberorpåminskadehälsoriskersomexempelvislägreandelriskkonsumenteravalkoholochminskadandelsomröker.

Naturkapitaletharförbättratsnågotöverlag.UtsläppenharminskatiSverigesamtidigtsomandelentillvaratagetavfallökat.Dennegativapåverkanpånaturkapitaletbottnariökadbrytningavballast,somihuvudsakberorpåökatbyggande.

28/56

Detsocialakapitaletharsammantagetminskatnågotiriketsomhelhet,menutvecklingenärtudeladmedbådeökadnegativochpositivpåverkanpåkapitalet.Dennegativautvecklingenberorihuvudsakpåökadekonomiskbrottslighet(anmäldabrott)desenasteåren,samtökadandelpolitikersomutsättsförolikatyperavbrott(baseratpåentrygghetsundersökning).Denpositivapåverkanpådetsocialakapitaletvisardäremotpåstörremedborgardelaktighetsamtidigtsomflerföretagarbetarmedsocialhållbarhet.Sammanfattningsvisharförtroendetfördetoffentliga(baseratpådetsommätsidettaindex)minskatsamtidigtsomdelaktighetochsocialtengagemangfrånmedborgareochföretagharökat.

FIGUR21HÅLLBARHETÖVERTIDUPPDELATPÅTEMAFÖRRIKETSENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN13

Utvecklingenövertidvisarattframtidskapitaletharökatförsamtligakommungrupper,vilketvisasiFigur22nedan.Storstädernaochpendlingskommunernanärastorstadharhaftdenminstpositivautvecklingen.Denpositivapåverkanpådetekonomiskakapitaletharökatstarktistorstadsregionerna.Denminskadenegativapåverkanpånaturkapitaletharframföralltskettistorstädernapågrundavminskadeutsläpp.Däremothardennegativapåverkanpådetsocialakapitaletökatrelativtmycketistorstädermeddesspendlingskommuner,medblandannatökadekonomiskbrottslighetochstörreandelpolitikersomutsättsförbrott.Denstoranegativapåverkanpådetsocialakapitaletmedförattökningentotaltsettförhållbarhetenövertidökatsvagtistorstäderochpendlingskommunernärastorstad.

Denstörstaförbättringenhariställetskettistörrestäder,mindretätortersamtlandsbygdskommuner.Störrestäderharhaftenpositivutvecklingförsamtligateman,medexempelvisminskadnegativpåverkanpånaturkapitalet.Ävenistörrestäderhardennegativapåverkanpådetsocialakapitaletökat,mendäremotintelikamycketsomiriketsomhelhetsamtidigtsomdenpositivapåverkanpådetsocialakapitaletvaritstor.

13SemetodbeskrivningiBilaga1kringhurjämförelseårethartagitsfram.

F1. NATURKAPITAL

F2. EKONOMISKT KAPITAL

F3. HUMANKAPITAL

F4. SOCIALT KAPITAL

‐80

‐60

‐40

‐20

0

20

40

60

80

‐80

‐60

‐40

‐20

0

20

40

60

80

5 år tillbaka Positivt Senaste året Positivt 5 år tillbaka Negativt Senaste året Negativt

29/56

Exempelvisharmedborgardelaktighetochsocialhållbarhetiföretagökatmycketidestörrestäderna.Landsbygdskommunernaharocksåhaftenpositivutvecklingvadgällerdenpositivapåverkanpådetsocialakapitalet,påsammasättsomfördestörrestäderna.Ilandsbygdskommunernahardetävenskettenpositivutvecklingavdetekonomiskakapitaletgenomökadebygginvesteringarochökatpensionssparande.Ävenomskuldkvotenförbolånökatnågotilandsbygden,såhardeninteallsökatisammaomfattningsomförövrigariket.

Tillskillnadfrånförändringilivskvalitethärochnu,därskillnadernamellankommunernaökatnågotdesenastefemåren,harutvecklingenförhållbarhetenövertidletttillnågotminskadeskillnadermellankommunerna.Överlagärävenskillnadernamellankommunernastörreförlivskvalitethärochnuänförhållbarhetenövertid,bortsettfrånattdetfinnsenstorvariationmellankommunernaförderaspåverkanpådeenskildaframtidskapitalen.

FIGUR22HÅLLBARHETÖVERTID(SAMMANVÄGTINDEXAVSAMTLIGAFRAMTIDSKAPITAL)SENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN

0

10

20

30

40

50

60

70

Hållbarhet över tid 5 år tillbaka Hållbarhet över tid senaste året

30/56

Hög livskvalitet utan att det är på bekostnad av hållbarheten? FörSverigeskommunerochregionerärdetviktigtattkunnaerbjudaenhöglivskvalitetförsinainvånareidagochattvarahållbaraövertid.Fråganärhuruvidadetärmöjligtattbådehaenhöglivskvalitetochsamtidigthaettbrakapitalförframtiden?IdiagrammetnedanframgårsambandetmellandetvåindexeniBRP+.Avdiagrammetframgårattdetfinnsettsvagtsambandmellanlivskvalitetochhållbarhet.Dekommunersomuppvisardehögstavärdenaförlivskvalitetharoftarelativthögavärdenförhållbarhet.Samtidigtuppvisarkommunernameddelägstalivskvalitetsvärdenasällanhögavärdenförhållbarhet.Emellertidfinnsdetenstorspridningdärframföralltmångakommuneri”mittskiktet”placerarsigpåungefärsammanivåerihållbarhetsindexetmenharvarieranderesultatilivskvalitetsindexetochviceversa.Attdetdockfinnsettsvagtpositivtsambandvisarattdetgårattuppnåenhöglivskvalitetutanattdetärpåbekostnadavdenframtidahållbarheten.Kommunerkansåledeserbjudahöglivskvalitetochsamtidigthaengodhushållningavsinaresurserochtillgångar.

FIGUR23SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHHÅLLBARHETISVERIGESKOMMUNEREFTERSKL:SKOMMUNGRUPPSINDELNING

R² = 0,169230

40

50

60

70

80

30 40 50 60 70 80

HÅLLBARHET (ÖVER

TID)

LIVSKVALITET (HÄR OCH NU)






Trendlinje

31/56

Relationmellanlivskvalitetochhållbarhetförkommunernavarierardockmellanolikaframtidskapital/hållbarhetsteman(naturkapital,humankapital,ekonomisktkapitalochsocialtkapital).Sambandetmellanlivskvalitetochhållbarhetärnästanobefintligtförnaturkapital,ekonomisktkapitalochsocialtkapital.Förekonomisktkapitalfinnsdetexempelvisettsvagtpositivtsambandmellandenpositivapåverkanpåekonomisktkapitalochlivskvalitetenikommunerna,mendettasambandmotverkasavattdetoftareärkommunermedhögrelivskvalitetsomharenstörrenegativpåverkanpådetekonomiskakapitalet.Dettaförklarasihuvudsakavdenhögaskuldbördanikommunermedhögrelivskvalitet(skuldkvotförbolån).Samvariationenmellanhumankapitalochlivskvalitetärnågotmerpositiv,exempelvissamvarierarlivskvalitethärochnuihöggradmedandelenungasomfullgjortsingymnasieutbildning(enavindikatorernainomhumankapital).

Sambandetmellanlivskvalitetochframtidskapitalskulleocksåkunnaförändrasövertid.Attvaraenattraktivkommunmedhöglivskvalitethärochnukaninnebäramångautmaningarförframtidskapitaletpålängresikt.Eftersomkommunermedhöglivskvalitetoftaharhögtinrikesflyttnetto,såskapardetexempelvisutmaningarvadgällerluftkvalitet,trångboddhetochhögaskulderpågrundavblandannatbolån.Hurattraktivakommunerklararavatthanteradessautmaningarkanbliavgörandeförivilkenmåndekommerattkunnavarahållbaraocherbjudalivskvalitetpålängresikt.Detgårhellerinteattuteslutaatttrenderkanändraspågrundavblandannatförändradevärderingar,ochpålängresiktkanskedetvisarsigvaraheltandratyperavkommunersomvisarsigvaraattraktivaochsamtidigthaettbraframtidskapital.

32/56

Hur skiljer sig framtidskapitalet mellan kvinnor och män? Precissomförlivskvalitetindexethartvåkönsuppdeladeindextagitsframförframtidskapitalet,seFigur24.Äveninomframtidskapitalet,fördeindikatorerdärdetfinnskönsuppdeladstatistikför(12av44indikatorer),harkvinnornanågothögrevärdenänmännensammantaget.Detfinnsdockstoravariationer.Vadgälleraspektenförloradkunskapochkompetens,inomdennegativapåverkanpåhumankapitalet,såärexempelvismännenihögregradarbetslösaochbegåroftaresjälvmordjämförtmedkvinnorna.Vadgällerhälsoriskerna,somocksåärendelavdennegativapåverkanpåhumankapitalet,såärmännenihögregradriskkonsumenteravalkoholmedankvinnornaihögregradröker.Inomdenpositivapåverkanpåhumankapitaletharocksåkvinnornabättrevärdenänmännenihuvudsak–kvinnoräteroftarefruktochgröntochungakvinnorharoftarefullgjortsingymnasieutbildning,medanmänneninågothögregradärfysisktaktiva.Vadgällerframtidstematsomavserdetekonomiskakapitalethardockmännenihuvudsakbättrevärdenänkvinnorna,medklarthögrekapitalinkomsterochhögrepensionssparande.

FIGUR24INDEXFÖRHÅLLBARHETÖVERTIDUPPDELATPÅFRAMTIDSKAPITALOCHKÖN

Fler kvinnor klarar gymnasiet

Underhelaperioden2000–2016harenstörreandelkvinnoriåldern19–24åravslutatgymnasietänmänisammaåldersgrupp.Igenomsnittvarandelen3,4procentenheterhögreblandungakvinnor.UtvecklingenblanddebådakönensernästintillidentiskutiFigur25nedan,ävenomnivåernaskiljersignågotåt.Andelensomavslutatgymnasietökadeibörjanav2000‐taletochdärefterfluktueradeandeleninågraår.Frånochmedår2013synsennedåtgåendetrendiandelensomavslutatgymnasiet.

Minskningeniandelensomavslutatgymnasieskolanärnågotstarkareblanddeungamännen,vilketharletttillökadeskillnadermellankönen.Sommestminskadeandelenblanddeungamännenmed0,8procentenhetertill80,0år2016.År2016uppgickandelenungakvinnorsomavslutatgymnasiettill84,3procent,vilketvarenminskningmed0,4procentenheterjämförtmedförgåendeår.

F1. NATURKAPITAL

F2. EKONOMISKT KAPITAL

F3. HUMANKAPITAL

F4. SOCIALT KAPITAL

‐80

‐60

‐40

‐20

0

20

40

60

80

‐80

‐60

‐40

‐20

0

20

40

60

80

Män Positivt Kvinnor Positivt Män Negativt Kvinnor Negativt

33/56

FIGUR25ANDELENSOMAVSLUTATGYMNASIESKOLAN19‐24ÅR

Männen i något högre grad långtidsarbetslösa

IFigur26nedanvisasutvecklingenavandelenarbetslösautanarbeteimerän12månaderochmerän24månaderunderåren2006–2016.14IBRP+ärlångtidsarbetslöshetenenindikationpåförloradkunskapochkompetensinomframtidstematsomavsernegativpåverkanpåhumankapitalet.

FIGUR26ANDELENARBETSLÖSAUTANARBETEIMERÄN12MÅNADEROCH24MÅNADEREFTERKÖN,ÅREN2006–2016

Långtidsarbetslöshetminskarchansernatillattfinnaettarbeteochpåsiktökarävenriskenavattdrabbasavpsykiskohälsaochsocialmarginalisering.Enligtforskningen

14EnligtArbetsförmedlingensdefinitionpålångtidsarbetslöshetsåräknasenpersonsomlångtidsarbetslösomdenneharvaritinskrivenarbetslösmedensammanhängandetidutanarbeteimerän12månader.Förpersonerunder25årräckerdetmedeninskrivningstidpåmerän6månader.

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

Andel

Män Kvinnor

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Män utan arbete mer än 12 mån Kvinnor utan arbete mer än 12 mån

Män utan arbete mer än 24 mån Kvinnor utan arbete mer än 24 mån

34/56

inomområdetfinnsdetettflertalförklaringartillattarbetslösagenerelltharlägrelivstillfredsställelseänandragrupper:detkanberopåenavsaknadavmålutöversinaegna,ensämreekonomiochattarbetslösagårmisteomdesocialasammanhangsomarbetsplatsenerbjuder.Ettarbetekanävengesjälvkänslaochenidentitet.Sambandetmellanarbetslöshetochpsykiskhälsaärdockdubbelriktat,dåensämrehälsaminskarchansernaattpersonensökerellerfårarbete.

Efterfinanskrisensinträdeunderhösten2008ökadeandelenarbetslösautanarbetei12månaderoch24månader.Mellan2011och2016harandelenlegatpåenrelativtstabilnivå.Diagrammetovanvisarattnivåernaochutvecklingenärrelativtlikablandkönen,däremotsåharmännenenmarginellthögrenivålångtidsarbetslösa.Trotsattarbetslösamedlångatiderutanarbete(merän12månader)harökatsomandelavsamtligaarbetslösadesenastetreåren15,såhardetalltsåinteskettstoraförändringarsetttillbefolkningenunderåren2014–2016.Detkandelvisförklarasavattandelenarbetslösatotaltsettharminskatsedan2013.

AndelenlångtidsarbetslösairelationtillarbetskraftenärlågiSverigejämförtmedEU.JämförtmeddenordiskagrannländernasåärlångtidsarbetslöshetenhögreiFinland,ochnågotlägreiNorge(utanarbeteimerän12månader).Idenordiskaländerna–framföralltiNorge,SverigeochFinland–harmännenenhögrelångtidsarbetslöshetjämförtmedkvinnor.DettagällerdockinteEUsomhelhetdärdetknapptärnågonskillnadmellankönen.16

Psykisk ohälsa vanligast bland kvinnor

Bådefysiskochpsykiskohälsapåverkarindividenslivskvalitetmenharäveneffekterpålivskvalitethospersoneriomgivningen.Psykiskohälsaharmångaorsakerochvägentillförbättringserolikaut.Idagenssamhällediskuterasoftadenstressrelateradohälsan,ochpånationellnivåharantaletsjukskrivingarkopplattillstressökatkraftigtdesenasteåren17.WHOharbenämntjuststresssomtjugohundrataletshälsoepidemi.

EttmåttförattmätapsykiskohälsaärandelmednedsattpsykisktvälbefinnandeochdetpresenterasiFigur27nedanFel!Hittarintereferenskälla..Avdiagrammetframgårdetattandelenmednedsattpsykisktvälbefinnandeäravsevärthögrehoskvinnoränmän.Igenomsnittuppgickandelenblandkvinnortill21procentunderåren2013–2016,motsvarandeandelblandmännenvar14procent.Enligtdiagrammetharandelenvaritmycketstabildesenastetioobservationerna,försåvälmänsomkvinnor.

15Figur1:1iArbetsmarknadsrapport2017,Arbetsförmedlingen16Eurostat,Long‐termunemploymentbysex(Percentageofactivepopulation)17Sjukskrivningförreaktionerpåsvårstressökarmest,Försäkringskassan

35/56

FIGUR27ANDELMEDNEDSATTPSYKISKTVÄLBEFINNANDEEFTERKÖN,2004–2007TILL2013–2016

Ojämn fördelning av ekonomiskt kapital

Destoraskillnadernaiframtidskapitaletmellankönenärävenkopplattilldetekonomiskakapitalet.Påsammasättsommännenharhögreinkomsterharmännenävenettstörreekonomisktkapital.Generelltärkapitalinkomsternafrämstkoncentrerattilldemmedhögreinkomster,dåenhögrelöngerstörremöjlighettillattinvesterapengariaktier,fonderochbostäder.IFigur28visasdengenomsnittligakapitalinkomstenperinvånareunderår2015.Eftersomlönentenderarattstigamedåldern,omäninågotavtagandetakt,ärkapitalinkomsternaidiagrammetbådeuppdelatefterkönochålder.

FIGUR28KAPITALINKOMSTIKRONORPERINVÅNAREEFTERKÖNOCHÅLDER,ÅR2015

Dengenomsnittligakapitalinkomstenblandkvinnoriåldern30–64årutgjordeknappthälftenavdengenomsnittligamannenskapitalinkomsterår2015.Kapitalinkomstenförmäniåldern30–64årvar49541kronorår2015,medanmotsvarandesiffrablandkvinnornavar23684kronor.

0

5

10

15

20

25

Män Kvinnor

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

män

kvinnor

män

kvinnor

män

kvinnor

män

kvinnor

män

kvinnor

män

kvinnor

män

kvinnor

män

kvinnor

30‐34 år 35‐39 år 40‐44 år 45‐49 år 50‐54 år 55‐59 år 60‐64 år 30‐64 år

36/56

MinstskillnadmellankönenuppvisasidetvåyngstaåldersgruppernaiFigur28.Blandkvinnornaiåldern30–34åruppgickkapitalinkomstenigenomsnitttill13965kronor,vilketmotsvarar65procentavdengenomsnittligamannenskapitalinkomstisammaåldersgrupp.Imedelåldern,detvillsägaiåldrarna40–59år,uppstårdetstörstainkomstgapetmellankönen.Dengenomsnittligakapitalinkomstenpermaniåldern50–54årvar64575kronor.Blandkvinnornaisammaåldersgruppuppgickkapitalinkomstentill27399kronor,vilketmotsvarar42procentavmännensinkomst.

37/56

Slutsatser

Utbildning en nyckel för att höja livskvaliteten AnalysenavBRP+visarattsambandetmellanBRPochlivskvalitetärsvagt.Ekonomisktvälmåendekommunerharintehögrelivskvalitetänkommunermedsvagareekonomi.DettatalarförattekonomisktillväxtitermeravBRPinteperautomatikkangenereraenökadlivskvalitethosbefolkningen,ochatttillväxtstrategierdärförinteärtillräckligafördekommunerochregionersomvillarbetaföratthöjalivskvaliteten.Samtidigtärekonomiskaresurserettviktigtmedelförattkunnainvesteraisådantsomtycksvarasärskiltviktigtförlivskvaliteten,såsomutbildningochkompetens.

Avanalysenframkommerattutbildningärdenenskiltviktigastefaktornförlivskvalitet.Attfullföljagymnasieskolanochatthaenhögskoleutbildningärdetvåindikatorernasomharstörstförklaringsgradtillvarförlivskvalitetenskiljersigåtmellankommunerochkommungrupper.Atthaengymnasieutbildningärnästintillennödvändighetförattvaraanställningsbarpådagensarbetsmarknad.Attfullföljasingymnasieutbildningärdärföravstorviktförattmotverkasåvälarbetslöshetsomohälsaochutanförskap.Destarkasambandenmellanutbildning,arbete,inkomstochhälsainnebärocksåattlivskvalitetenienkommunellerregionkanhamnaienspiralsomkanvarasvårattbrytaomdenutvecklatsienoönskadriktningeftersomdeolikaaspekternaimångtochmycketpåverkarvarandra.Eftersomutfalletavlivskvalitetindexetinteenbartärberoendeavkommunernasgeografiskalägeellerandrastrukturellafaktorersomärsvåraattpåverka,finnsstoramöjligheterframöverattskapabättreförutsättningarförinvånarnaslivskvalitet.Utbildningäroftaennyckeltilldettaeftersomdetledertillökadechanserattfåarbete,somisinturgerinkomsterochbättrehälsa.

Kvinnor har högre livskvalitet och bättre framtidsutsikter… AnalysenavBRP+visarattkvinnorharhögrelivskvalitetidagochstårbättrerustadeförframtiden.Kvinnorharenhögremedellivslängdänmän,enhögreutbildningsnivåochlägreutanförskap.Hälsanvarierarmellankönen,dåandelenmednedsattpsykisktvälbefinnandeärhögreblandkvinnormedanmännenoftaredrabbasavhjärtinfarkterochoftarebegårsjälvmord.Detärframföralltinomutbildningsomskillnadernamellankönenblirtydliga–enstörreandelkvinnorfullföljergymnasietochkvinnornaärihögregradhögskoleutbildade.Dessutomvisarutvecklingenövertidattkönsskillnadernaharökat.Ibörjanav2000‐taletvarandelenhögskoleutbildadeiåldern30–39årstraxöver30procentochskillnadenmellankönenvarrelativtliten,runt4procentenheter.Sedandessharandelenmedhögskoleutbildningsuccesivtökatsamtidigtsomskillnadernamellankönenharökat.Under2016varandelenhögskoleutbildadekvinnor14,3procentenheterhögreänandelenhögskoleutbildademän.Medtankepåutbildningensbetydelseförlivskvalitetenidagochförhållbarhetenframöver,såblirdetenviktigutmaningattminskaklyftanmellankönen.DettaärintebaraenutmaningförkommunerochregioneriSverige,utanäveniEuropasomhelhet.

…men männen har högre inkomster och ekonomiskt kapital Samtidigtkvarstårutmaningenattkvinnornaharbetydligtlägreinkomsteränmännen.Ävendetekonomiskakapitaletärojämntfördelat.År2015uppgickmedianinkomstenblandkvinnortill198800kronor,vilketvar80procentavmännensmedianinkomst.Vadgällerdetekonomiskakapitaletärskillnadernaännustörre.Dengenomsnittligakapitalinkomstenblandkvinnoriåldern30–64årutgjordeknappthälftenavden

38/56

genomsnittligamannenskapitalinkomsterår2015.Destoraskillnadernavisarpåfortsattstortbehovattjämställdhetsarbeteikommunernaochregionerna.

Olika utmaningar för olika kommungrupper AnalysenavBRP+visarattkommunernastårinförolikautmaningarframöver.Förstorstädernaärdetframföralltmiljökvalitetenochsegregationensomgörattlivskvaliteteninteärlikahögsomdenskullekunnavara.Storainomkommunalaskillnaderitillexempelförvärvsfrekvens,inkomstochvaldeltagandegörattstorstädernaharlägstlivskvalitetblandkommungrupperna.Storstädernaharävenutmaningarvadgällerframtidskapitalet,därblandannathögaskuldkvoterochhögautsläppsnivåerinnebärsvårigheterförstorstadskommunernaattskapalångsiktighållbarhet.Utvecklingenövertidvisardockattlivskvaliteten,ochtillvissdelävenframtidskapitalet,förstorstädernaharökatnågotdesenastefemåren,vilkettalarförattutvecklingenhittillsändågåttirättriktning.

Förlandsbygdskommunerochlandsbygdskommunermedbesöksnäringärdenstorautmaningenframföralltkoppladtillutbildningochkompetens.Utbildningsnivånärimångalandsbygdskommunerlågvilketocksåspeglarinkomsternasomiregelärlägreilandsbygdskommunernajämförtmedandrakommungrupper.Imångakommunerhördettaihopmedavsaknadenavhögkvalificeradeyrkenikommunen.Långaavståndtillenstörrestad(därhögkvalificeradeyrkenfinns)kandessutomförsvåraendagligarbetspendling.Atthöjautbildningsnivånochökatillgångentillhögkvalificeradeyrkenärstorautmaningarförlandsbygdskommunernaframöver.

Denkommungruppsomutmärkersigpositivtifleraavseendenärpendlingskommunernanärastorstad.AnalysenavBRP+visarattlivskvalitetenärhögstipendlingskommunernanärastorstadochattdessakommuneräventycksvaravälrustadeförframtiden,samtidigtsomutvecklingendesenastefemårenvaritpositividessakommunermedavseendepålivskvaliteteten.Utmaningenförpendlingskommunernahandlarframföralltomattväxapåetthållbartsättochatthanteradeutmaningarsomfinns,texkopplattillökadebostadspriserochhögaskuldkvoterförhushållen.

Skillnadernailivskvalitetmellankommunernaharökatdesenastefemåren,medanskillnadernaminskatförhållbarhetenövertid.Pendlingskommunernaharstärktsinpositionmedrelativtstarktpositivutvecklingavsinlivskvalitet.Landsbygdskommunernahardockhaftensvagpositivutvecklingellervissnegativutvecklingförfleraaspekterinomlivskvaliteten.Engemensamtrendärdockattutsläppenminskatöverlag,samtidigtsomutbildningsnivåerna,levnadsstandardenochdenpositivapåverkanpådetekonomiskakapitaletökat.Ettexempelpåengemensamutmaningförkommunernaärminskatförtroendeförinstitutionerochpolitiker.Ävenfastvaldeltagandetökadegenerelltsettförallakommungrupperdetsenastevalet,såhardenekonomiskabrottslighetenökatochenstörreandelavpolitikernautsättsförbrott.ÄvenvårdköernaharökatiSverigesomhelhetdärköernaärsomlängstattfåträffaenläkareilandsbygdskommunernasamtidigtsomutvecklingenvaritstarktnegativävenfördessakommuner.

Regionerna bidrar på olika sätt EtttydligtresultatfrånanalysenavBRP+ärattkommunernaochregionernaharolikastyrkorochsvagheter,bådeinomindexetsommäterlivskvalitetochindexetsommäterframtidskapitalet.Enslutsatsärattallakommunerochregionermåsteaktivtarbetaförattstärkalivskvalitetenochframtidskapitalet,samtidigtsommanmåsteutgåfrånkommunensegnaförutsättningar.Attsträvaefterprincipenattallaskavaralikahållbara

39/56

inomallaområdentordeintevararimligt.Denojämnafördelningenavindustri,befolkningochinfrastrukturilandetinnebärheltolikautgångspunkterförkommunernaochregionerna.BRP+ärsåledesenbraramförkommunernaattsjälvahittasinarelativastyrkorochsvagheter,ochutifråndettadefinieraprioriteringarochvägarframåtförattstärkalivskvalitetenutanattdetskerpåbekostnadavhållbarheten.

40/56

41/56

Bilaga 1 – Metodbeskrivning

Respektivetemaäruppbyggtavaspekter,etttemavarierarmellanenochfyraaspekter,somisinturbyggsuppavenellerfleraindikatorer.Respektiveindikatorstandardiserastillvärdenmellan0och100.Meridetaljgårdettillpådetsättetattkommunenmedbästvärdefårvärdet100ochkommunenmedsämstvärdefårvärdet0(undantagförnegativpåverkanpåframtidskapitaldåskalanärdenomvända).Övrigakommunerfördelarsigsedanmellandessavärden.Såvälriketsomlänenfördelarsigocksåpådennaskalamellan0och100,vilketärlogisktdådessaregiontyperbeståravdemerdiversifieradekommunerna.Förregionen görsstandardiseringenpåföljandesätt

, ∗ 100

Inästastegvägsdestandardiseradeindikatorvärdenasammantillindexpåaspektnivå.Dettagörsmedmedelvärden,samtligaindikatorervägssammanmedsammaviktinomrespektiveaspekt.Värdenahamnarävenpådennanivåiintervallet0till100.

Däreftervägsindexetpåaspektnivåihoptilltemanivånenligtprecissammametodochävendessavärdenhamnarmellan0och100.Viktningenärävenhärlikahögförsamtligaaspekterinomrespektivetema.Sefigurexempelnedanmedavseendepåindexetsuppbyggnadförtemaområde”Trygghetochsäkerhet”.

Tillanalysdelenavdennarapportskapasävenetttotalindexförlivskvalitetochhållbarhetövertidenligtsammaprocedur.Dettaanvändsendastförattdraslutsatseromsambandmellandessatemaområdenocholikakontextuellavariabler.

Indikator

Aspekt

TemaTrygghet

och säkerhet

Olycks-och

skaderisk

Skador som kräver slutenvård

Trafik-olyckor

Utsatthet för brott

Egendoms-brott Våldsbrott

Samhälls-och natur-katastrofer

Saknas indikatorer

42/56

Metod för när värden saknas och hantering av extremvärden

Utöverdettaärdetviktigtatthanteradefalldåvärdenförindikatorernasaknasförnågonellerfleraregioner.Dettagörsgenomimputering.Inledningsvisplockassenastemöjligamätpunktutförrespektiveindikatorochregion.Oftastfinnsdataförsamtligaregionerdetsenastestatistikåret,annarsimputeras,omdetärmöjligt,medäldrevärden.Härföljerentabellmedinformationkringhurdettahanterasdåvärdensaknasheltochoftaförenhelregiontyp,seriket,länochkommuner.

Saknas Hanteras

Riket Medelvärdelän/kommuner(oftastvägt)

Län Medelvärdekommuner(oftastvägt)

Kommun Länsvärde

Jämförelser över tid

Irapportenfinnsävenavsnittsombeskriverförändringarövertidmedavseendepålivskvalitethärochnuochframtidskapitalet(hållbarhetövertid).Förattkunnastuderaförändringarövertidharettindexskapatsförettjämförelseårfemårtillbakaitiden.Förattdetskablijämförbartharsammavärdenförmaxochminanväntsförjämförelseåretsomfördetsenasteindexåret.Dådetsenasteaktuellaåretmeddataförenindikatorkanvarierasåharjämförelseåretskapatssåattdetskaavsefemårtillbakaförvarjeenskildindikatorjämförtmeddetsenasteindexåret.Närdetintevaritmöjligtatthittadatafemårtillbakaitidensåhardethanteratspåolikasätt.Idefalldetfinnsäldrevärdenänfemårtillbakaitidensåhardessavärdenanvänts.Iettandrasteg,närdetintefinnsettvärdeminstfemårtillbaka,såhardetäldstatillgängligavärdetanvänts–vilketdåkanvarieramellan1‐4årtillbakaitiden.Ivissafallfinnsintetidsserierförenindikator,ochdåharjämförelseåretsammavärdefördenindikatornsomfördetsenasteindexåret.För53av70indikatorerfinnsvärdenminstfemårtillbakaitiden.Försjuindikatorerfinnsendastvärdenfördetsenasteindexåret.

43/56

Bilaga 2 – Jämförelser av länen

Idennabilagapresenterashurregionerna(länen)presterarinomrespektivetemaområdeinomlivskvalitethärochnusamthållbarhetövertid.Ivarjediagramvisasdelsenstapelsomavserlänetsindexvärdeförtemaområdet.Varjelänharäventvålinjer/strecksommarkerardekommunerilänetsomhardetlägstaochhögstavärdetiaktuellttemaområde.Detsaknasdataförtvåtemaområden,vilkaärTema8Balansarbete‐fritidsamtTema12Individuelltvälbefinnande.

Livskvalitet här och nu Temaområde1inomlivskvalitetavserMedborgarengagemangochdemokratiskdelaktighet.Inomtematfinnstvåaspekter:DemokratisktdelaktighetochEngagemangisamhället.Totaltärdettvåindikatorersomingåritemaområdet.Gotlandharhögstindexvärde(71)inomtemat,medanStockholmslänhardetlägstaindexvärdet(41).Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstorijämförelsemeddeandratemaområdena.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län

14 Västra Götalands län

17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län

22 Västernorrlands län

23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

T1. MEDBORGARENGEMANG OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET

Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet

44/56

Temaområde2inomlivskvalitetavserTrygghetochsäkerhet.Inomtematfinnstvåaspektermeddatapå:Olycks‐ochskaderiskochutsatthetförbrott(datasaknasföraspektenSamhälls‐ochnaturkatastrofer).Totaltärdetfyraindikatorersomingåritemaområdet.Jämtlandharhögstindexvärde(75)inomtemat,medanSkånehardetlägstaindexvärdet(47),tättföljtavlänenÖrebro,VästmanlandochVästerbotten.Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstorijämförelsemeddeandratemaområdena.

Temaområde3inomlivskvalitetavserMiljökvalitet.Inomtematfinnsenaspektmeddatapå,vilketärLuft(datasaknasföraspekternaKemikalier,BullerochLokalmiljö).Detärenindikatorsomingåritemaområdet(EmissionerPM2.,tontotalt).Högaindexvärdenmotsvararlågautsläppsnivåer.Länensvärdenavserettgenomsnittavdeingåendekommunerna.Västmanlandslänharhögstindexvärde(95)inomtemat,medanGotlandhardetlägstaindexvärdet(15).Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstor,bortsettfrånGotlandslågavärde.Däremotärspridningeninomvissalänväldigtstora.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län



0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

T3. MILJÖKVALITET


45/56

Temaområde4inomlivskvalitetavserTillgänglighettilltjänster.Inomtematfinnstvåaspekter:Närhettilltjänster/serviceochTrängselochköertilltjänster/service.Totaltärdetfyraindikatorersomingåritemaområdet.Stockholmslänharhögstindexvärde(90)inomtemat,medanVästernorrlandhardetlägstaindexvärdet(28).Spridningenmellanlänenärförhållandevisstoraijämförelsemeddeandratemaområdena.

Temaområde5inomlivskvalitetavserInkomstochförmögenhet.Inomtematfinnsenaspekt,vilketärLevnadsstandard.Totaltärdettvåindikatorersomingåritemaområdet.Stockholmslänharhögstindexvärde(61)inomtemat,medanSkåneochSödermanlandslänhardetlägstaindexvärdet(36).Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstoraijämförelsemeddeandratemaområdena.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

T4. TILLGÄNGLIGHET TILL TJÄNSTER


0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län



46/56

Temaområde6inomlivskvalitetavserArbeteochlöner.Inomtematfinnsfyraaspekter:Integration,Löneklyftor,MatchningochTillgångtillarbete.Totaltärdetfyraindikatorersomingåritemaområdet.Uppsalalänharhögstindexvärde(70)inomtemat,medanBlekingehardetlägstaindexvärdet(50).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandratemaområdena.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.

Temaområde7inomlivskvalitetavserBostad.Inomtematfinnsenaspekt,vilketavserTrångboddhet.Detfinnsenindikatorsomingåritemaområdet(Genomsnittligbostadsytaperpersonihyresrätt).Högavärdenavserlägretrångboddhet.Norrbottenslänharhögstindexvärde(68)inomtemat,medanStockholmslänhardetlägstaindexvärdet(16).Spridningenmellanochinomlänenärförhållandevisstorijämförelsemeddeandratemaområdena.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län



0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

T7. BOSTAD


47/56

Temaområde9inomlivskvalitetavserHälsa.Inomtematfinnstvåaspekter:AllmänthälsolägeochSjukdomar.Totaltärdetsexindikatorersomingåritemaområdet.Kronobergslänharhögstindexvärde(64)inomtemat,medanGotlandhardetlägstaindexvärdet(49)tättföljtavSkåneochÖstergötland.Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandratemaområdena.

Temaområde10inomlivskvalitetavserUtbildningochkompetens.Inomtematfinnsenaspektmeddatapå,vilketärFormellutbildning(datasaknasföraspektenKompetens).Detärenindikatorsomingåritemaområdet(Högskoleutbildning).Stockholmslänharhögstindexvärde(69)inomtemat,medanSödermanlandslänhardetlägstaindexvärdet(29)tättföljtavDalarnaochGävleborgslän.Spridningenmellanochinomlänenärganskastorijämförelsemeddeandratemaområdena,vilketdelvisberorpåatttematendastomfattarenindikator.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

T9. HÄLSA


0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

T10. UTBILDNING OCH KOMPETENS


48/56

Temaområde11inomlivskvalitetavserSocialarelationer.Inomtematfinnsenaspekt,vilketärUtanförskap.Totaltärdettvåindikatorersomingåritemaområdet.Hallandslänharhögstindexvärde(75)inomtemat,tättföljtavStockholmslän.Västmanlandslänhardetlägstaindexvärdet(56).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandratemaområdena.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län



49/56

Hållbarhet över tid Framtidskapital1inomhållbarhetövertidavserNaturkapital.Naturkapitaletäruppdelatipositivochnegativpåverkanpåframtidskapitalet.

Inomdenpositivapåverkanpånaturkapitaletfinnstreaspekter,vilkaärResursproduktivitet(därdetförnärvarandeenbartfinnsettvärdeförriket),ÅterbrukochSkyddadenaturresurser.Totaltärdetfyraindikatorersomingåripositivpåverkanpånaturkapitalet.Gotlandslänharhögstindexvärde(49)medanKronoberg,GävleborgochVästernorrlandslänhardelägstaindexvärdena(31).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.

Inomdennegativapåverkanpånaturkapitaletfinnstreaspektermedvärden,vilkaärPåverkanpådetlevande,Påverkanpåluft(lokaltochglobalt)ochPåverkanpåmarken(indikatorersaknasfördenfjärdeaspektenPåverkanpåvatten).Totaltärdet8indikatorersomingårinegativpåverkanpånaturkapitalet.Gotlandslänharlägstindexvärde(‐58)medanStockholmslänhardethögstaindexvärdet(‐4).Spridningenmellanlänenärstorijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.Dockärspridningeninomlänenförhållandevisliten.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

F1. NATURKAPITAL+


‐100‐90‐80‐70‐60‐50‐40‐30‐20‐100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

F1. NATURKAPITAL‐


50/56

Framtidskapital2inomhållbarhetövertidavserEkonomisktkapital.Detekonomiskakapitaletäruppdelatipositivochnegativpåverkanpåframtidskapitalet.

Inomdenpositivapåverkanpådetekonomiskakapitaletfinnsfyraaspekter,vilkaärForskningsinvesteringar,Investeringarifinansiellatillgångar,InvesteringarifysiskatillgångarochInvesteringarimiljö.Totaltärdetsjuindikatorersomingåridenpositivapåverkanpådetekonomiskakapitalet.Stockholmslänharhögstindexvärde(64)medanGotlandslänhardetlägstaindexvärdet(21).Spridningenmellanlänenärganskastorijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.Spridningenärdockganskaliteninomlänen.

Inomdennegativapåverkanpådetekonomiskakapitaletfinnstvåaspekter,vilkaärVärdeförstörelseochSkuldbörda.Totaltärdettreindikatorersomingåridennegativapåverkanpådetekonomiskakapitalet.Stockholmslänharlägstindexvärde(‐60)medanKronobergslänhardethögstaindexvärdet(‐33).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.Spridningenärdockganskastorinomlänen.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

F2. EKONOMISKT KAPITAL+


‐100‐90‐80‐70‐60‐50‐40‐30‐20‐100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

F2. EKONOMISKT KAPITAL‐


51/56

Framtidskapital3inomhållbarhetövertidavserHumankapital.Humankapitaletäruppdelatipositivochnegativpåverkanpåframtidskapitalet.

Inomdenpositivapåverkanpåhumankapitaletfinnstvåaspekter,vilkaärInvesteringarihälsaochInvesteringarikunskap.Totaltärdet8indikatorersomingåridenpositivapåverkanpåhumankapitalet.Västerbottenslänharhögstindexvärde(69)medanGävleborgochVästernorrlandslänhardelägstaindexvärdena(56).Spridningenmellanlänenärlitenijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.

Inomdennegativapåverkanpåhumankapitaletfinnstvåaspekter,vilkaärFörloradkunskapochkompetensochHälsorisker.Totaltärdetsexindikatorersomingåridennegativapåverkanpåhumankapitalet.Blekingelänharlägstindexvärde(‐52)medanUppsalalänhardethögstaindexvärdet(‐30).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.Spridningenärdockganskastorinomlänen.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

F3. HUMANKAPITAL+


‐100

‐90

‐80

‐70

‐60

‐50

‐40

‐30

‐20

‐10

0

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

F3. HUMANKAPITAL‐


52/56

Framtidskapital4inomhållbarhetövertidavserSocialtkapital.Detsocialakapitaletäruppdelatipositivochnegativpåverkanpåframtidskapitalet.

Inomdenpositivapåverkanpådetsocialakapitaletfinnstvåaspekter,vilkaärMötenochmedkänslaochSamhällsförtroende.Totaltärdettreindikatorersomingåridenpositivapåverkanpådetsocialakapitalet.SödermanlandochJämtlandslänharhögstindexvärden(42),tättföljtavVästmanlandochNorrbottenslän.Örebrolänhardetlägstaindexvärdet(19).Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstorijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.

Inomdennegativapåverkanpådetsocialakapitaletfinnstvåaspektermedvärdenför,vilkaärKorruptionochavtalsbrottochKränkning(datasaknasföraspektenSegregation).Totaltärdetfyraindikatorersomingåridennegativapåverkanpådetsocialakapitalet.Stockholmslänharlägstindexvärde(‐33)medanVärmlandochÖstergötlandslänhardehögstaindexvärdena(‐8).Spridningenmellanlänenärganskastoraijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.Spridningenärdockganskaliteninomdeflestaavlänen.

0102030405060708090

100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

F4. SOCIALT KAPITAL+


‐100‐90‐80‐70‐60‐50‐40‐30‐20‐100

00 Riket

01 Stockholm

s län

03 Uppsala län

04 Söderman

lands län

05 Östergö

tlan

ds län

06 Jönkö

pings län

07 Kronobergs län

08 Kalmar län

09 Gotlan

ds län

10 Blekinge län

12 Skåne län

13 Hallands län


17 Värmlands län

18 Örebro län

19 Västm

anlands län

20 Dalarnas län

21 Gävleborgs län


23 Jäm

tlan

ds län

24 Västerbotten

s län

25 Norrbotten

s län

F4. SOCIALT KAPITAL‐


53/56

Bilaga 3 – Indikatorlista

Tema Aspekt Indikator Enhet Källa T1. Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet

Demokratisk delaktighet

Andel som röstat i senaste kommunvalet

Andel Kolada

Engagemang i civilsamhället

Antal ledartillfällen som får LOK-stöd Antal per 10 000 invånare

Kolada

T2. Trygghet och säkerhet

Olycks- och skaderisk

Antal personer med skador som kräver slutenvård

Antal per 100 000 invånare

Socialstyrelsen

Antal trafikolyckor Antal per 10 000 invånare

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Utsatthet för brott

Utsatthet för egendomsbrott Andel BRÅ (Nationella trygghetsundersökningen)

Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och personrån)

Andel BRÅ (Nationella trygghetsundersökningen)

Samhälls- och naturkatastrofer

Saknas indikatorer

T3. Miljökvalitet

Luft Emissioner av PM2.5 ton/år RUS/miljömålsdatabasen

Kemikalier Saknas indikatorer

Buller Saknas indikatorer

Lokal miljö Saknas indikatorer

T4: Tillgänglighet till tjänster

Närhet till tjänster/service

Tillgång till bredband med mer än 100Mbit/s

Andel av hushållen PTS

Tillgång till dagligvarubutik (kortare än 2 km till närmaste)

Andel av befolkningen

PIPOS

Tillgång till grundskola (kortare än 2 km till närmaste)

Andel av befolkningen

PIPOS

Tillgång till bibliotek (saknas indikatorer)

Trängsel och köer till tjänster/service

Patienter som får träffa läkare inom 7 dagar

Andel SKL (Väntetider i vården)

T5: Inkomst och förmögenhet

Levnadsstandard

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel Folkhälsomyndigheten Nettoinkomst Median SCB T6: Arbete och löner

Integration Sysselsättningsgrad, födda utanför Europa

Andel sysselsatta, 20-64 år

SCB

Löneklyftor Kvinnors andel av lönesumman (arbetskommun)

Andel SCB

Matchning Andel av arbetskraften som arbetar i yrke som motsvarar deras kompetens (Matchningsgrad)

Andel SCB genom Tillväxtverket

Tillgång till arbete Arbetslöshet Andel av arbetskraften

SCB genom Tillväxtverket

T7: Bostad

Trångboddhet Genomsnittlig bostadsyta per person i hyresrätt (flerbostadshus)

Kvadratmeter SCB

T8: Balans arbete-fritid (data saknas)

Arbetet påverkar livet utanför

Långa arbetstider (saknas indikatorer)

Livet utanför påverkar arbetet

Närstående med sjukdom (saknas indikatorer)

54/56

Tema Aspekt Indikator Enhet Källa T9. Hälsa

Allmänt hälsoläge

Återstående förväntad medellivslängd vid födsel, kvinnor

År Folkhälsomyndigheten

Återstående förväntad medellivslängd vid födsel, män

År Folkhälsomyndigheten

Andel med dålig tandhälsa Andel (självrapporterat)

Folkhälsomyndigheten

Sjukdomar

Nedsatt psykiskt välbefinnande Andel Folkhälsomyndigheten

Cancer Åldersstandardiserat per 100k

Socialstyrelsen

Hjärtinfarkter Åldersstandardiserat per 100k

Socialstyrelsen

T10. Utbildning och kompetens

Kompetens Genomsnittlig arbetserfarenhet 30-39 år (saknas indikatorer)

Formell utbildning Högskoleutbildning Andel av befolkningen, 30-39 år

SCB

T11. Sociala relationer

Utanförskap

Lågt socialt deltagande Andel Folkhälsomyndigheten

Unga som varken arbetar eller studerar 16-24 år (UVAS)

Andel UVAS (Temagruppen Unga i arbetslivet)

T12: Individuellt välbefinnande (data saknas)

Upplevd livskvalitet

I vilken utsträckning är du överlag nöjd med ditt liv (boende, arbete, fritid, familj och vänner)? (saknas indikatorer)

Känsla av lycka I vilken utsträckning upplever du (just nu) en känsla av lycka? (saknas indikatorer)

Mål och mening med livet

I vilken utsträckning upplever du att ditt liv har mål och mening? (saknas indikatorer)

F1. Naturkapital- Emissioner av Arsenik (As), ton/år ton/år RUS/miljömålsdatabasen

Påverkan på det levande

Emissioner av Arsenik (As) ton/år RUS/miljömålsdatabasen

Emissioner av Kadmium (Cd) ton/år RUS/miljömålsdatabasen

Emissioner av Nickel (Ni) ton/år RUS/miljömålsdatabasen

Påverkan på luft (lokalt och globalt)

Emissioner av Benso(a)pyren ton/år RUS/miljömålsdatabasen

Emissioner av Kolmonoxid (CO) ton/år RUS/miljömålsdatabasen

Emissioner av Kväveoxider (NOx) ton/år RUS/miljömålsdatabasen

Emissioner av PM10 (partiklar <10 mikrom.)

ton/år RUS/miljömålsdatabasen

Påverkan på marken Bruten ballast (mark) ton per capita SGU (Sveriges geologiska undersökning)

Påverkan på vatten Saknas indikatorer

F1. Naturkapital+

Resursanvändning Resursproduktivitet PPS/kg Eurostat

Återbruk Tillvarataget avfall Andel Kolada

Skyddade naturresurser

Skyddad landareal Andel av landareal SCB

Skyddad sötvattensareal Andel av sötvattensareal

SCB

55/56

Tema Aspekt Indikator Enhet Källa F2. Ekonomiskt kapital-

Värdeförstörelse

Resultaträkning kommun kr/invånare, löpande priser

SCB

Rivningar av lägenheter i flerbostadshus, medelvärde 2000-2016

Antal/capita SCB

Skuldbörda Samlad skuldkvot för bolån Medelvärde skuldkvot hushåll

SCB/Riksbanken

F2. Ekonomiskt kapital+

Forsknings-investeringar

FoU-utgifter företag kr/inv SCB

FoU-utgifter universitet, stat, landsting

kr/inv SCB

Investeringar i finansiella tillgångar

Kapitalinkomst 30-64 år kr/inv SCB

Pensionssparande 20-64 år, kr/inv (ej privat)

kr/inv SCB

Investeringar i fysiska tillgångar

Bygginvesteringar kr/inv SCB

Fasta bruttoinvesteringar kr/inv SCB

Investeringar i miljö Industrins miljöskyddsinvesteringar kr/inv SCB

F3. Humankapital-

Förlorad kunskap och kompetens

Arbetsskador Antal per 100 000 sysselsatta

Arbetsmiljöverket

Självmord (åldersstandardiserat) Per 100 000 invånare (åldersstandardiserat)

Socialstyrelsen (dödsorsaksstatistik)

Utan arbete mer än 12 månader Andel av befolkningen, 16-64 år

Arbetsförmedlingen

Utan arbete mer än 24 månader Andel av befolkningen, 16-64 år

Arbetsförmedlingen

Hälsorisker

Riskkonsumenter av alkohol Andel Folkhälsomyndigheten

Röker dagligen Andel Folkhälsomyndigheten

Fallolyckor (invånare 65+ vårdade) Antal per 100 000 inv. (åldersstandardiserat)

Folkhälsomyndigheten

F3. Humankapital+

Investeringar i hälsa

Fysisk aktivitet minst 30 min/dag Andel Folkhälsomyndigheten

MPR-vaccinerade barn 3 år Andel Kolada

Äter rekommenderat intag av frukt och grönt

Andel Folkhälsomyndigheten

Antal personer som besökte familjerådgivningen för samtal

Antal per 1000 invånare, 18-69 år

Socialstyrelsen

Investeringar i kunskap

Barn som går i förskola Andel Skolverket

Avslutat gymnasieskola Andel av befolkningen 19-24 år

SCV

Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan

Barn per årsarbetare Kolada

Lärare i SFI med pedagogisk högskoleexamen

Andel Kolada

56/56

Tema Aspekt Indikator Enhet Källa F4. Socialt kapital-

Korruption och avtalsbrott

Ekonomisk brottslighet, anmälda brottAntal per 100 000 invånare

BRÅ

Kränkning

Hot-, kränknings- och frihetsbrott, anmälda brott

Antal per 100 000 invånare

BRÅ

Politiker utsatta för hot, våld, trakasserier, skadegörelse och stöld

Andel BRÅ

Sexualbrott, anmälda brott Antal per 100 000 invånare

BRÅ

Segregation Saknas indikatorer

F4. Socialt kapital+

Möten och medkänsla Mötesplatser, tillgång till bibliotek Kostnader och investeringar, kr/invånare

SCB

Samhällsförtroende

Medborgardelaktighet, antal grupper som nås (unga, äldre, utländsk bakgrund, nationella minoriteter, funktionsnedsättning)

Antal grupper SCB

Social hållbarhet i företag (SME som arbetar med social hållbarhet)

Andel Tillväxtverket

TillväxtverketSwedish Agency for Economic and Regional Growth

Tel 08-681 91 00tillvaxtverket.se

Tillväxtverket stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraftVi skapar bättre förutsättningar för företagande och bidrar till attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas. Våra verktyg är kunskap, nätverk och finansiering: Kunskap om företag och regioner. Nätverk för effektiv samverkan. Och finansiering som stärker näringslivet. Tillväxtverket är en myndighet under Näringsdepartementet med 400 anställda och med kontor på nio orter.

Documents

Hållbar utveckling i svenska regioner? · 2018-05-17 · 7/56 Inledning Denna rapport tar sin utgångspunkt i mätsystemet BRP+ som har utvecklats av regionerna i samverkan med Tillväxtverket