Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Hållbar utveckling i svenska regioner?
Rapport 0251
Vi stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft Tillväxtverket ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för företag i hela landet att vara konkurrenskraftiga. Det innebär att vi öppnar dörrar och river barriärer – för ett Sverige där fler företag vill, kan och vågar. Kunskap, nätverk och finansiering är våra viktigaste verktyg. Tillväxtverkets insatser skapar direkta resultat hos de företag och aktörer som vi samverkar med, men även förutsättningar för företag och regioner att möta framtidens utmaningar. Vårt största enskilda uppdrag är att bidra till att EU‐medel investeras i projekt för regional konkurrenskraft och sysselsättning.
Tillväxtverkets publikationer kan laddas ner på tillvaxtverket.se. Vill du beställa en tryckt publikation eller söker du en publikation som publicerades innan 2015 hänvisar vi till vår webbshop publikationer.tillvaxtverket.se. © Tillväxtverket
Stockholm, Maj 2018 Digital: ISBN 978‐91‐88601‐70‐4 Rapport 0251
Har du frågor om denna publikation, kontakta: Johanna Giorgi Telefon, växel 08‐681 91 00
3/56
FörordBRP+berättaromtillståndetidinregion‒idagochiframtiden.BRP+ärnågotsåovanligtsomettmätsystemsomgerenhelhetsbildavhälsa,arbete,miljöochettantalandraviktigaområdensomstyrlivskvalitetenidinregion.BRP+taretthelhetsgrepppåutvecklingenochvisardinregionsstyrkor,menocksådesssvagheter.SystemetutveckladesavReglabsmedlemmarienförstaprototypsomlanserades2016ochdärefterharutvecklatsytterligareienöversyn2017.MedrapportenHållbarutvecklingisvenskaregioner?harvinuenförstaanalysavsiffrorna,somfördjuparkunskapenomtillståndetiSverigeskommunerochregioner.Härkanviförförstagångeniensvensk,regionalkontextstuderasambandenmellantillexempellivskvalitetochbruttoregionalprodukt(BRP)–ochdetvisarsigattdenkopplingenärtämligensvag.BRP+innehållerocksåindikatorersomvisarhurvianvänderderesurserochkapitalviskalämnaövertillframtidagenerationer.MedandraordärBRP+enkonkretiseringavBrundtlanddefinitionenav”hållbarutveckling”,ochvikanmedhjälpavBRP+faktisktställafråganomvilyckasskapavälfärdidag,utanattäventyrakommandegenerationersmöjligheterattgöradetsamma.Svaretfinnsirapporten!MedBRP+harReglabsmedlemmarutvecklatettuniktsystemförattprataomregionallivskvalitet.Uniktdärförattdetharutvecklatsavanvändarnasjälva,ochomfattarlandetssamtligaregionerochkommuner.VårförhoppningärattBRP+blirettanvändbartunderlagfördiskussionernaomdagensochmorgondagensbeslutikommunerochregioner.Ochattdenhärrapporten,tillsammansmeddevisualiseringarochdendokumentationduhittarpåReglabsochTillväxtverketswebbsidorochwww.brpplus.se,skaväckadinnyfikenhetochlustatttillsammansmedosstanästastegförattutvecklaSverigesregioner.ChristinaHenryson EvaMoe
AvdelningschefKunskapsutveckling VerksamhetsledareTillväxtverket Reglab
4/56
Sammanfattning Nedansammanfattasrapportensslutsatserikorthet:
Svagt samband mellan BRP och livskvalitet AnalysenavBRP+visarattsambandetmellanBRPochlivskvalitetärsvagt.Ekonomisktvälmåendekommunerharintehögrelivskvalitetänkommunermedsvagareekonomi.DettatalarförattekonomisktillväxtitermeravBRPinteperautomatikgenererarenökadlivskvalitethosbefolkningen.Kommunersomvillarbetaförökadvälfärdochlivskvalitetbehöverdärförsebortomrenatillväxtstrategier.
Pendlingskommuner nära storstad har högst livskvalitet Pendlingskommunernadrarnyttaavattvaranärastorstadensamtidigtsomdekanerbjudakvalitetersomstorstädernaintehar.Högabostadspriseristorstädernagörattmångaväljerattflyttauttillenpendlingskommun.Därerbjudsbådemerbostadförpengarna,samtidigtsomjobbenfinnsinomettpendlingsbartavstånd.Pendlingskommunernahardessutomgenerelltsettenlågarbetslöshet,högautbildningsnivåerochinkomstersamtetthögtvaldeltagande.Pendlingskommunernanärastorstadharövertidstärktsinpositionsomkommungruppenmedhögstlivskvalitet,samtidigtsomskillnadernailivskvalitetökatmellanSverigeskommuner.
Kommunerna har olika utmaningar för att vara hållbara över tid Skillnadernamellankommunernaäröverlagstörreförlivskvalitethärochnuänförhållbarhetenövertid,bortsettfrånattdetfinnsenstorvariationmellankommunernavadgällerpåverkanpådeolikaframtidskapitalen.Kommunernaharolikaförutsättningarochutmaningarförattvarahållbaraövertid,vilketdelvisberorpåkontextuellafaktorersåsombefolkningstäthet,näringslivsstrukturm.m.Storstädernaharexempelvishögaskuldkvoterochhögautsläppsnivåer,vilketinnebärutmaningarattskapalångsiktighållbarhet.Detfinnsävenmångalandsbygdskommunermedrelativthögautsläppsnivåer.Desenastefemårenharhållbarhetenövertidförbättratsöverlagförallakommungrupper,vilketävenletttillnågotminskadeskillnadermellankommunerna.
Utbildning en nyckel för att höja livskvaliteten Avanalysenframkommerattutbildningärdenenskiltviktigastefaktornförlivskvaliteten.Attfullföljagymnasieskolanochatthaenhögskoleutbildningärdetvåindikatorersomharstörstförklaringsgradtillvarförlivskvalitetenskiljersigåtmellankommunerna.Attfullföljagymnasietäravstorviktförattmotverkasåvälarbetslöshetsomohälsaochutanförskap.Destarkasambandenmellanutbildning,arbete,inkomstochhälsainnebärocksåattlivskvalitetenienkommunellerregionkanhamnaienspiralsomkanvarasvårattbrytaomdenutvecklatsienoönskadriktningeftersomdeolikalivskvalitetsaspekternaimångtochmycketpåverkarvarandra.
Kvinnor har högre livskvalitet och bättre framtidsutsikter AnalysenavBRP+visarattkvinnorharhögrelivskvalitetidagochstårbättrerustadeförframtiden.Kvinnorharenhögremedellivslängdänmän,enhögre
5/56
utbildningsnivåochlägreutanförskap.Hälsanvarierarmellankönen,dåandelenmednedsattpsykisktvälbefinnandeärhögreblandkvinnormedanmännenoftaredrabbasavhjärtinfarkterochoftarebegårsjälvmord.Detärframföralltinomutbildningsomskillnadernamellankönenblirtydliga–enstörreandelkvinnorfullföljergymnasietochkvinnornaärihögregradhögskoleutbildade.Utvecklingenövertidvisarpåattkönsskillnadernaökat.
Regionerna bidrar på olika sätt EtttydligtresultatfrånanalysenavBRP+ärattkommunernaochregionernaharolikastyrkorochsvagheter,bådeinomindexetsommäterlivskvalitethärochnuochindexetsommäterframtidskapitalet(hållbarhetenövertid).Allakommunerochregionermåsteaktivtarbetaförattstärkalivskvalitetenochframtidskapitalet,menmanmåsteutgåfrånkommunensegnaförutsättningar.MätsystemetBRP+erbjuderenramförregionernaochkommunernaattsjälvahittasinarelativastyrkorochsvagheter–genomattjämförasigmedandraochföljasinutvecklingövertidsamtgenomattanalyseradeinomregionalaskillnaderna.Utifråndettakanenregionellerkommundefinieraprioriteringarochvägarframåtförattstärkalivskvalitetenutanattdetärpåbekostnadavframtidskapitalet.
6/56
Innehåll
Sammanfattning .................................................................................................................... 4
Inledning ............................................................................................................................... 7 Bakgrund ....................................................................................................................................... 8
Hur är BRP+ uppbyggt? ................................................................................................................. 8
Var finns livskvalitet? .......................................................................................................... 11 Hög livskvalitet i pendlingskommuner nära storstad .................................................................. 11
Ökade skillnader i livskvalitet ...................................................................................................... 13
Är livskvalitet attraktivt? ............................................................................................................. 14
Livskvaliteten högre för kvinnor .................................................................................................. 16
Vad skapar livskvalitet? ....................................................................................................... 19 Inget samband mellan BRP och livskvalitet ................................................................................. 19
Viktiga faktorer för livskvaliteten ................................................................................................ 20
Befolkningsstorlek har mindre betydelse ................................................................................... 23
Hållbarhet över tid .............................................................................................................. 26 Vilka kommuner har bra kapital för framtiden? ......................................................................... 26
Hållbarheten över tid har ökat för samtliga kommungrupper ................................................... 27
Hög livskvalitet utan att det är på bekostnad av hållbarheten? ................................................. 30
Hur skiljer sig framtidskapitalet mellan kvinnor och män? ......................................................... 32
Slutsatser ............................................................................................................................ 37 Utbildning en nyckel för att höja livskvaliteten .......................................................................... 37
Kvinnor har högre livskvalitet och bättre framtidsutsikter… ...................................................... 37
…men männen har högre inkomster och kapital ........................................................................ 37
Olika utmaningar för olika kommungrupper .............................................................................. 38
Regionerna bidrar på olika sätt ................................................................................................... 38
Bilaga 1 – Metodbeskrivning ............................................................................................... 41
Bilaga 2 – Jämförelser av länen ............................................................................................ 43 Livskvalitet här och nu ................................................................................................................. 43
Hållbarhet över tid ...................................................................................................................... 49
Bilaga 3 – Indikatorlista ....................................................................................................... 53
7/56
Inledning DennarapporttarsinutgångspunktimätsystemetBRP+somharutvecklatsavregionernaisamverkanmedTillväxtverketgenomReglab.SyftetmedrapportenärattanalyseralivskvalitetochhållbarhetiSverigeskommunerochregioner.Analysen,somärframtagenavkonsultföretagetSweco,syftaräventillattundersökaolikasambandmellanlivskvalitet,hållbarhetochaspektersomtillexempelBRPochbefolkningsstorlek.Förhoppningenärattfåökadkunskapomvaddetärsomavgörattlivskvalitetenärhögreivissaregionerochlägreiandra.Påvilketsättpåverkarkommunernasförutsättningarmöjligheternaattbådevarahållbaraövertidochatthaenhöglivskvalitethärochnu?Spelarkommunernasekonomiskavälståndnågonrollförlivskvalitetenellerärdetandrafaktorersompåverkar?Rapportenärindeladitreanalyskapitel.SKL:skommungruppsindelningharanväntsgenomgåendeianalysenförattbeskrivalivskvalitethärochnusamthållbarhetenövertid.Detförstakapitletbeskrivervarlivskvalitetenfinns,hurdetsamvarierarmedattraktivitet,utvecklingövertidochskillnadermellankönen.Detandrakapitletbeskrivervadsomärviktigtförlivskvalitet.Dettredjekapitletbeskrivervilkakommunersomharmerellermindrebrakapitalförframtiden(hållbarhetövertid),hurlivskvalitethärochnusamvarierarmedkommunernasframtidskapital,utvecklingövertidsamtskillnadermellankönen.IBilaga2visashurlivskvalitetenskiljersigåtmellandesvenskalänenochhurspridningenserutinomlänen.
8/56
BakgrundBruttonationalprodukten(BNP)ochdenregionalamotsvarighetenbruttoregionalprodukten(BRP)ärsedanlängevedertagnamåttpåekonomisktvälståndpåinternationell/nationellochregionalnivå.GenomårenhardockkritikframförtssompekarpåBNP/BRP‐måttetsbegränsningarattfångasamhällsutvecklingenistort.BNP/BRPmätervärdetavdenekonomiskaproduktionenunderenvisstid,mensägeringetomresursutnyttjande,omproduktionenfaktisktletttillökadvälfärdellerärhållbarövertid.MotbakgrundavdettaharsvenskaregionertillsammansmedTillväxtverket,inomramenförReglab,utvecklatBRP+.BRP+ärettramverkförattmätaregionalutvecklingbådeutifrånettlivskvalitetsperspektivochetthållbarhetsperspektiv.Dettagördetmöjligtattbådestuderahurdetserutfördemsomborochleverisamhälletidag,samtattanalyserahurresurserochtillgångaranvändsförattsäkerställalivskvalitetävenförframtidagenerationer.
Hur är BRP+ uppbyggt? MätsystemetBRP+äruppbyggtav16temaområden.Avdessabeskrivertolvtemaområdenlivskvalitetochfyradekapitalstockarsomkrävsförattsäkerställahållbarhetövertid.Förändringarikapitalstockarnamätsgenomattvisapåpositivrespektivenegativpåverkanpåkapitalet.FIGUR1ILLUSTRATIONAVRAMVERKETBRP+
9/56
Respektivetemaäruppbyggtavaspekter,etttemavarierarmellanenochfyraaspekter,somisinturbyggsuppavenellerfleraindikatorer.Respektiveindikatorstandardiserastillvärdenmellan0och100.SeBilaga1förmerdetaljerkringhurindexetäruppbyggt.IBilaga3finnsentabellsomkortfattatbeskriverdeindikatorersomingåriindexet.
10/56
11/56
Var finns livskvalitet? Vilkakommunerharenhöglivskvalitetochvadkännetecknarkommungruppernamedhögrespektivelåglivskvalitet?Iföljandeavsnitttittarvipåhurlivskvalitetenskiljersigåtmellankommungruppernaochvaddettakanberopå.Kapitletinnehållerävenfördjupadeanalysersomblandannatvisarhurlivskvalitetenharförändratsövertidochhurlivskvalitetenskiljersigåtmellankvinnorochmän.
Hög livskvalitet i pendlingskommuner nära storstad Idiagrammetnedanvisasdensammanvägdalivskvalitetenförsamtligatemaninomlivskvalitetindexet1.Varjekommungruppsresultatrelaterartillriketsominomvarjetemaharvärdet1.Juhögrestapeldestohögrelivskvalitet.Blandkommungruppernaärdetpendlingskommunernanärastorstadsomigenomsnitthardenhögstalivskvaliteten.Pendlingskommunernadrarnyttaavattvaranärastorstadensamtidigtsomdekanerbjudakvalitetersomstorstädernaintehar.Högabostadspriseristorstädernagörattmånga,framföralltbarnfamiljer,väljerattflyttatillenpendlingskommun.Därerbjudsbådemerbostadförpengarna,samtidigtsomjobbenfinnsinomettpendlingsbartavstånd.Eftersompendlingsbenägenhetenäventenderarvarahögreblandhögutbildadeattraherarpendlingskommunernamångahushållmedhögainkomster.Pendlingskommunernahardessutomenmycketlågarbetslöshetochetthögtvaldeltagande.Alltdettagörattlivskvalitetentotaltsettärhögstidennakommungrupp.FIGUR2LIVSKVALITETUPPDELATPÅTEMAUPPDELATPÅKOMMUNGRUPPER(OVÄGDAMEDEL)
1Tema8”Balansarbete‐fritid”samttema12”Subjektivtvälbefinnande”ärejinkluderadepågrundavdatabrist.
T11. SOCIALA RELATIONER
T10. UTBILDNING OCHKOMPETENST9. HÄLSA
T7. BOSTAD
T6. ARBETE OCH LÖNER
T5. INKOMST OCH FÖRMÖGENHET
T4. TILLGÄNGLIGHET TILLTJÄNSTERT3. MILJÖKVALITET
T2. TRYGGHET OCH SÄKERHET
T1. MEDBORGARENGEMANG OCHDEMOKRATISK DELAKTIGHET
12/56
Enannankommungruppsomutmärkersigpositivtilivskvalitetindexetärlandsbygdskommunernamedbesöksnäring.Blandannatärsysselsättningsgradenblandutrikesföddahögidennakommungrupp.Dessutomärungasomvarkenarbetarellerstuderar(UVAS)lägreikommunermedbesöksnäringsprofilänimångaandrakommuner,vilketpåverkartematsocialarelationerpositivt.Besöksnäringochhandelärpersonalintensivabranscherochhardärförensärskilttydligpåverkanpåsysselsättningsnivånocharbetslöshetenikommunerdärutbildningsnivånärrelativtlåg.Besöksnäringsrelateradebranscherharocksåflertalinstegsjobbvilketocksågenerelltsettärgynnsamtförsysselsättningenblandutrikesfödda.Denkommungruppsomigenomsnittharlägstlivskvalitetärstorstäderna.Attlivskvalitetenistorstädernainteärlikahögsomdenskullekunnavaraberorpåflerasamverkandefaktorer.Främstärdetmiljökvalitetensomärlägreistorstädernamedhögapartikelutsläppsomförsämrarluftkvaliteten(idagslägetärdetemissioneravPM2,5sommätsinomtematförmiljökvalitet).Partiklartillhördeluftföroreningarsomgerstörsthälsoproblemisvenskatätorter.2Storautsläppskälloravsmåpartiklar(PM2,5)ärtransporter(främstslitageavvägar,däckochbromsar),ochiSverigesomhelhetärelochuppvärmning(främstegenuppvärmningmedved)ochindustrinstorautsläppskällor.Storstädernaslågaresultatberorocksåpåsegregationen.Storainomkommunalaskillnaderpåverkarmångaindikatorersåsominkomst,arbetslöshetochvaldeltagande.Detlågavaldeltagandeberorexempelvispåattdetfinnsstoravariationermellanstorstädernasolikastadsdelarvaldistrikt.Förstorstädernaskildedetigenomsnitt54procentenhetermellanvaldistriktenmedlägstvaldeltagandeochvaldistriktenmedhögstvaldeltagandeidetsenastekommunvalet2014.Ensådanstorskillnadfinnsinteinågonannankommungrupp.3Utöverdettaharstorstädernaävenandrautmaningarsomföljeravenökadfolkmängdpåenbegränsadyta.Förutomluftkvaliteten,ärdetframföralltinomtematbostadsomdetärtydligtattstorstadensframgångskerpåbekostnadavlivskvaliteten.Trångboddhetenärexempelvisbetydligtmerutbreddistorstädernaäniandrakommungrupper.
2Miljömål.se‐PartiklarPM2,5(2018‐03‐12)3ArenaförTillväxtochSweco(2017)SverigesNyaGeografi2017,Detojämlikavaldeltagandet
13/56
Ökade skillnader i livskvalitet Livskvalitetenhärochnuharökatiriketsomhelhetdesenastefemåren.DetberorframföralltpåenförbättringinomtematHälsa,InkomstochförmögenhetochUtbildningochkompetens.Exempelvisharandelenbarniekonomisktutsattahushållminskatochandelenhögskoleutbildadeharökat.Hälsolägetharöverlagförbättrats,medundantagförexempelvispsykisktvälbefinnandedäralltflerupplevernedsattpsykisktvälbefinnande.DetharävenskettenförsämringinomtematTillgänglighettilltjänster(vårdköernaharökat)ochförtematBostad(trångboddhetenharökat).FIGUR3LIVSKVALITETUPPDELATPÅTEMAFÖRRIKETSENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN4
Livskvalitetenharframföralltökatistorstäderochpendlingskommunernärastorstäder,seFigur4.Samtidigtsomlandsbygdskommuner,lågpendlingskommunernärastörrestadochpendlingskommunernäramindretätortharfåttenförsämradlivskvalitet.Dettavisarpåenökadskillnadilivskvalitetöverlagdesenastefemårenmellanstorstadsregioner(storstäderochderaspendlingskommunersammantaget)ochlandsbygd,dådetförfemårsedanknapptvarnågonskillnadilivskvalitetmellandessa.Justpendlingskommunernatillstorstädernaharstärktsinpositionsomdenkommungruppdärlivskvalitetenärsomhögst.Istorstädernaberorförbättringenpåbättremiljökvalitet,mentrotsdennaförbättringärstorstädernafortfarandedekommunernamedsämstmiljökvalitet.StorstädernaharävenförbättratssiginomtematSocialarelationer(andelenmedlågtsocialtdeltagandeharminskat)ochinomtematTrygghetochsäkerhet.InomtematTrygghetochsäkerhetgårutvecklingendockåtolikahållmedexempelvislägreandelsomblivitutsattaföregendomsbrottochminskadetrafikolyckorperinvånare,medanutsatthetenförvåldsbrottökatnågot.Ävenpendlingskommunernanärastorstadharhaftenrelativtstark
4SemetodbeskrivningiBilaga1kringhurjämförelseårethartagitsfram.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
T1. MEDBORGARENGEMANG OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET
T2. TRYGGHET OCH SÄKERHET
T3. MILJÖKVALITET
T4. TILLGÄNGLIGHET TILL TJÄNSTER
T5. INKOMST OCH FÖRMÖGENHET
T6. ARBETE OCH LÖNER
T7. BOSTAD
T9. HÄLSA
T10. UTBILDNING OCH KOMPETENS
T11. SOCIALA RELATIONER
5 år tillbaka Senaste året
14/56
positivutvecklingpåfleraavtemaområdena,framföralltinomtematUtbildningochkompetens.Landsbygdskommunerharhaftenlitenförsämringellerrelativtsvagförbättringjämförtmedandrakommungrupperpåsamtligateman.Framförallthartrångboddhetenochvårdköernaökatinomdessakommuner.Vårdköernaharökatfrånredanhöganivåeridessakommuner.Atttrångboddhetenökatärdäremotinteettreelltlivskvalitetproblemilandsbygdskommunerna,dåtrångboddhetenfortfarandeärförhållandevislågidessakommuner.Detärsvårtatthittaettgenerelltmönsterblandkommunernakringvaddetärsomgörattvissakommunerharökatsinlivskvalitetmedanandraintehardet.Envisstendensfinnsdockattdetärkommunermedredanhöglivskvalitetsomökatsinlivskvalitetmera.Dettaharmedförtattspridningenilivskvalitetmellankommunernaharökatnågotdesenastefemåren.FIGUR4LIVSKVALITET(SAMMANVÄGTINDEXAVSAMTLIGATEMAN)SENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN
Är livskvalitet attraktivt? Motbakgrundavattlivskvalitetenvarierarstortmellankommungruppernaärdetintressantattsehuruvidadetfinnsettsambandmellanattraktivitetochlivskvalitet,detvillsägaväljermänniskorattflyttatillkommunermedhöglivskvalitet?Förattbelysaattraktivitetsaspektenanvändsidennaanalysinrikesflyttnettosomettmåttpåattraktiviteten.Medinrikesflyttnettoavseskvotenmellankommunernasinflyttningochutflyttning.Enkommunsomharhögreinflyttningänutflyttningharettpositivtflyttnettomedanenkommunsomharhögreutflyttningäninflyttningharettnegativtflyttnetto.Inrikesflyttnettogällerendastflyttningarsomskerinomriket,dvsinvandringärintemedimåttet.
0
10
20
30
40
50
60
70
Livskvalitet 5 år tillbaka Livskvalitet senaste året
15/56
IFigur5nedanframgårattdetfinnsettvisstsambandmellaninrikesflyttnettoochlivskvalitetävenomdetinteärnämnvärtstarkt.Dettatyderpåattmänniskorivissutsträckningväljerattflyttatillkommunermedhöglivskvalitet.Avde20kommunersomharhögstflyttnettoharmajoritetenenhöglivskvalitetochendasttrekommunerharettindexvärdeunder60.Blandkommunernaitoppärnästansamtligapendlingskommunernärastorstadellerpendlingskommunernärastörrestad.ÄvenvissapopulärakustkommunersåsomYstadhamnarhögtvadgällerinrikesinflyttningochlivskvalitet.Iregelharsåledeskommunermedhöglivskvalitetenhöginflyttning.Mendetfinnsocksåundantagdärkommunermedrelativthöglivskvalitetuppvisarettnegativtinrikesflyttnetto.Detfinnsalltsåkommunersomharsvårtattbehållasinbefolkningellerattraheranyainflyttare,trotshöglivskvalitet.FIGUR5SAMBAND MELLAN LIVSKVALITET OCH INRIKES FLYTTNETTO I SVERIGES KOMMUNER EFTER SKL:S KOMMUNGRUPPSINDELNING
R² = 0,345730
40
50
60
70
80
‐0,0400 ‐0,0300 ‐0,0200 ‐0,0100 0,0000 0,0100 0,0200
LIVS
KVAL
ITET (H
ÄR OCH
NU)
INRIKES FLYTTNETTO
A1 Storstäder A2 Pendlingskommun nära storstad
B3 Större stad B4 Pendlingskommun nära större stad
B5 Lågpendlingskommun nära större stad C6 Mindre stad/tätort
C7 Pendlingskommun nära mindre tätort C8 Landsbygdskommun
C9 Landsbygdskommun med besöksnäring
Trendlinje
16/56
Livskvaliteten högre för kvinnor UtifråndeindikatoreriBRP+somfinnsuppdeladepåkönhartvåsammanvägdalivskvalitetsindextagitsfram,ettförkvinnorochettförmän.Indexenbaserasdelspåde13indikatorer(vilketavserhälftenavindikatorernaförlivskvaliteten)somfinnsuppdeladepåkönochdelspåövrigaindikatorer,däruppgifternaförtotalenharanväntsochsituationendärförantasvaradensammaförmännenochkvinnorna.5Detsammanvägdaindexetvisarattkvinnorigenomsnittharennågothögrelivskvalitetänmän.Omallatemanskullevägasihoptilletttotalindexförlivskvalitet(därvarjetemafårsammavikt)skullekvinnornasindexuppgåtill61,8,vilketkanjämförasmedmännensindexpå59,2.FIGUR6INDEXFÖRLIVSKVALITETHÄROCHNUUPPDELATPÅTEMAOCHKÖN6
Könsskillnaderna ökar – kvinnor i högre grad utbildade SkillnadernailivskvalitetmellankönenärframförallttydligainomaspektenUtbildningochkompetens,vilketframgåravdiagrammetovan.Dettaberorpåattkvinnor,ihögregradänmännen,harhögskoleutbildning.Dessutomärtrendenattkönsglappetökar.Ibörjanav2000‐taletvarandelenhögskoleutbildadeiåldern30–39årstraxöver30procentochskillnadenmellankönenvarrelativtliten,runt4procentenheter.Sedandessharandelenpersonermedhögskoleutbildningsuccesivtökatochenhögskoleutbildning5Dekönsuppdeladeindikatorernaavserhögskoleutbildning,lågtsocialtdeltagande,ungasomvarkenarbetarellerstuderar,skaderisk,nettoinkomst,integration,matchningsgrad,arbetslöshet,tandhälsa,psykisktvälbefinnande,cancer,hjärtinfarkterochmedellivslängd.
6ItematArbeteochlönerexkluderashärdelensomavser”Löner”,vilketmerspecifiktavserkvinnornasandelavlönesumman,dådeninteärmöjligattdelaupppåköneneftersomkönsaspektenredanfångasinisjälvaindikatorn.DessutommätsredanmedianavnettoinkomstuppdelatpåmänochkvinnoritematInkomstochförmögenhet.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
T1. Medborgarengemang och demokratiskdelaktighet
T2. Trygghet och säkerhet
T3. Miljökvalitet
T4. Tillgänglighet till tjänster
T5. Inkomst och förmögenhet
T6. Arbete
T7. Bostad
T9. Hälsa
T10. Utbildning och kompetens
T11. Sociala relationer
Män Kvinnor
17/56
harblivitalltviktigareförattslåsiginpåarbetsmarknaden.Samtidigtharskillnadenmellankönenökat.Under2016varandelenhögskoleutbildadekvinnor14,3procentenheterhögreänandelenhögskoleutbildademän,seFigur7.DennautvecklingärinteunikförSverige.ÄveniEuropaärskillnadernamellankönenungefärlikastorsomiSverige,ochutvecklingenövertidharvaritliknande.UtbildningsnivånblandmänneniSverigemotsvararungefärutbildningsnivånblandkvinnornaiEUsomhelhet.7FIGUR7ANDELENHÖGSKOLEUTBILDADE30‐39ÅR
Kvinnor bättre matchade på arbetsmarknaden Skillnadernailivskvalitetberorävenattkvinnornaharenbättrematchningsgradänmännen,vilketgeretthögreindexvärdeinomtematArbete(seFigur6ovan).8Atthaettyrkedärenskompetenskommertillanvändninglederoftatillhögrelivskvalitetdåindividernaistörreutsträckningfårutövanågotdefinnerintressantochärbrapå.År2015hade42procentavarbetskraftenettyrkesommatchadederasutbildning.Utmärkandeärattkvinnorharenhögrematchningsgradänmän.Blandinrikesföddakvinnorhade47procentavarbetskraftenettarbetesommatchadederasutbildning,medanmotsvarandeandelblanddeinrikesföddamännenvar40procent.Avdeutrikesföddakvinnornaiarbetskraftenhade37procentettyrkesommatchadederasutbildning,vilketvar7procentenhetermeränfördeutrikesföddamännen.Eneventuellförklaringtillattkvinnorharhögrematchningsgradänmänskullekunnavaraattkvinnoristörreutsträckningarbetarinomyrkenochnäringsgrenarmedmerdefinieradeutbildningskravochdärdetfinnsstorefterfråganpåarbetskraft.År2015vardetvåvanligasteyrkeskategoriernaförkvinnorUndersköterskorochGrundskollärare,fritidspedagogerochförskollärare.
7Eurostat,Populationaged30‐34withtertiaryeducationalattainment(levels5‐8)8ItematArbeteharindikatornavseendelöneklyftorexkluderats(somvaravsågkvinnornasandelavlönesumman).SkillnaderiinkomsterfångasiställetuppavnettoinkomsternaitematInkomsterochförmögenhet.
0
10
20
30
40
50
60
70
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Ande
l
Män Kvinnor
18/56
FIGUR8MATCHNING,ANDELENAVARBETSKRAFTENSOMARBETARIYRKENSOMMATCHARUTBILDNINGEN,EFTERKÖNOCHINRIKES‐OCHUTRIKESFÖDDA,ÅR2015
Män har högre inkomster TydligakönsskillnaderiindexetfinnsäveninomtematInkomstochförmögenhet,därmännensindexärbetydligthögreänkvinnornas.Dettaberorframföralltpåattmännenharhögremedianinkomstänkvinnorna.År2015uppgickmedianinkomstenblandkvinnortill198800kronor,vilketvar80procentavmännensmedianinkomst.Jämförtmedförgåendeårärdetdockenökningmed1procentenhetochskillnadenmellankönenhardärmedminskatnågot.Detfinnsfleraförklaringartillvarförlöneskillnadermellankönenärsåstora.Kvinnorarbetarblandannatihögreutsträckningdeltidochmansdomineradeyrkentenderaratthahögrebetaltänkvinnodomineradeyrken.Efteratthänsyntagitstillettantalfaktorer(såsomskillnaderiyrke,utbildning,arbetstidochålder)såfinnsdetfortfarandeenlöneskillnadmellankönensomintegårattförklara.EnligtMedlingsinstitutetuppgickdennaskillnadtill4,5procentår2016.9FIGUR9MEDIANAVNETTOINKOMSTEFTERKÖN,ÅREN2014–2015
9Medlingsinstitutet,Rapportenomlöneskillnader2016
0%5%
10%15%20%25%30%35%40%45%50%
män kvinnor män kvinnor
inrikesfödd utrikesfödd
0
50000
100000
150000
200000
250000
300000
Män Kvinnor Män Kvinnor
2014 2015
19/56
Vad skapar livskvalitet? Ianalysenharvisöktidentifierafaktorersomkantänkaspåverkalivskvaliteteniolikariktningar.Genomettantalsambandsanalyserpresenterarviidettaavsnittbådefaktorersominteharnågotsärskiltstarktsambandmedlivskvalitetochfaktorersomharettmycketstarktsamband.Syftetärattidentifieravaddetärsomfaktisktskaparlivskvalitetochpåsåsättbelysavilkainsatsersomärviktigaförattökalivskvalitetenframöver.
Inget samband mellan BRP och livskvalitet Bruttonationalprodukten(BNP)ochdenregionalamotsvarighetenbruttoregionprodukten(BRP)ärsedanlängevedertagnamåttpåekonomisktvälståndpåinternationell,nationellochregionalnivå.BNPharlängeocksåanväntsförattmätaochföljaländersochregionersprestationer.GenomårenharalltflerrösterhöjtssompåpekarattBNPinteförmårmätasamhällsutvecklingienbredarebetydelse,ochattekonomiskBNP‐tillväxtintemedautomatikledertillökadvälfärdochlivskvalitet.StuderassambandetmellanBRPochlivskvalitetiSverigeskommunerframträderetttydligtmönster:Ekonomisktvälmåendekommunerpresterarintebättrenärdetkommertilllivskvalitetänkommunermedsvagareekonomi.Vadfigur8visarärattmångakommunerhamnarpåungefärsammanivåvadgällerBRP,menpresterarolikavadgällerlivskvalitet.TydligtärocksåattdetfinnsvissakommunersomutmärkersigmedenmyckethögBRP,mendärlivskvalitetennödvändigtvisinteärhögreänkommunersomharenbetydligtlägreBRP.SambandetmellanekonomiskprestationitermeravBRPochlivskvalitetenilandetskommunerärsåledesmycketsvag.Ävenomekonomisktillväxtfortsattgårattsesomettmöjligtmedelförattskapalivskvalitetärdetsvårareattiensvenskkontextargumenteraförtillväxtsomennödvändigförutsättningförökadlivskvalitet.
20/56
FIGUR10SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHBRPPERCAPITAISVERIGESKOMMUNEREFTERSKL:SKOMMUNGRUPPSINDELNING
Viktiga faktorer för livskvaliteten
Betydelsen av utbildning Utbildningärdenenskiltviktigastefaktornförlivskvaliteten.IFigur11ochFigur12nedanvisashurlivskvalitetenikommunernasamvarierarmedandelenhögskoleutbildadeochandelensomavslutatgymnasieskolan(vilketinnebärattmanharengymnasieutbildning).Atthaengymnasieutbildningärnästannödvändigtförattvaraanställningsbarpådagensarbetsmarknad.Attfullföljasingymnasieutbildningärdärföravstorviktförattmotverkasåvälarbetslöshetsomohälsaochutanförskap.IBRP+användsgymnasieutbildningsomenindikatorpåinvesteringihumankapitaletochärenviktigbyggstenisäkerställandetavhållbarhetövertid.Samtidigtsågergymnasieutbildningävenenbraindikationpålivskvalitetenienkommunhärochnu.Dettaförklarasantagligenavattsannolikhetenattungaskahafullgjortsingymnasieutbildningpåverkasavmångafaktorersåsomfamiljenslivskvalitet,utbildningsnivåochinkomstersamthurskolanochsamhälletserutiövrigt.Atthaenhögskoleutbildning,vilketärdenendaindikatorninomtematförUtbildningochkompetens,harocksåenmycketstarksamvariationmedlivskvaliteten.Delsberordettapåattindikatornharenrelativtstorviktidetsammanvägdaindexet,dådetärenensamindikatorför1av10temaninomlivskvalitet.Menutbildningsnivånsamvarierarocksåstarktmedmångaavdeandraindikatorernasomingåriindexet.ExempelvishartematUtbildningochkompetensstarksamvariationmedfleraindikatorerinomtemaområdenaArbeteochlöner,SocialarelationerochInkomstochförmögenhet.Kommunersomharhögutbildningsnivåhariregelocksåhögainkomsterochhögförvärvsfrekvensmedan
R² = 0,003930
40
50
60
70
80
11,5 12,0 12,5 13,0 13,5 14,0 14,5
LIVS
KVAL
ITET (H
ÄR OCH
NU)
BRP PER CAPITA (LOG)
A1 Storstäder A2 Pendlingskommun nära storstad
B3 Större stad B4 Pendlingskommun nära större stad
B5 Lågpendlingskommun nära större stad C6 Mindre stad/tätort
C7 Pendlingskommun nära mindre tätort C8 Landsbygdskommun
C9 Landsbygdskommun med besöksnäring
Trendlinje
21/56
kommunermedlågutbildningsnivåoftaharlågainkomstnivåerochetthögtutanförskap.Destarkasambandenmellanutbildningochandraindikatorerinomlivskvalitetsindexettalarförattlivskvalitetenienkommunkanhamnaienpositivellernegativspiral–omutbildningsnivånförbättras/försämrasinomenkommunsåärdettroligtattdetävenfårkonsekvenserförandraaspektersomärviktigtförlivskvaliteten.
Levnadsstandard och inkomst viktiga förutsättningar för livskvalitet Andraviktigafaktorerförlivskvalitetenärkoppladetillhushållenslevnadsstandard.IBRP+mätslevnadsstandardmedindikatorernaBarniekonomisktutsattahushållsamtMedianavnettoinkomst.HurdessaindikatorersamvarierarmeddenmerövergripandelivskvalitetenvisasiFigur13ochFigur14nedan.Barnsomleveriekonomisktutsattahushållspeglarmöjligheternaförenavdemestutsattagruppernaisamhället.Genomsämreekonomiskaförutsättningarfinnsriskattbarnenhamnarutanförsamhällsgemenskapennärdeinteharsammamöjligheterattdeltaiaktivitetersomandra.Ekonomisktutsattahushålläroftautsattaävenavandraanledningar,därföräldrarnakanvaradrabbadeavohälsaellerhalägreutbildning.Medianenavnettoinkomstärettmåttfördenallmännalevnadsstandardenisamhället,därekonomiskamöjligheterpåverkarlivskvalitetpåolikasätt.EnkommunslevnadsstandardsamvarierarstarktmedtemaområdetArbeteochlöner,vilketomfattarintegration(sysselsättningsgradblandutomeuropeisktfödda),löneklyftormellankönen,matchningpåarbetsmarknadensamttillgångentillarbete(arbetslöshet).Nettoinkomstensamvarierarävenstarktmedhögskoleutbildning.Dessatvåindikatorer(medianavnettoinkomstochbarniekonomisktutsattahushåll)förklarartillsammans67procentavvariationenikommunernaslivskvalitet.Indikatorernabarniekonomisktutsattahushållochandelhögskoleutbildadeförklararhela73procentavvariationenavkommunernasindexvärdenförlivskvalitet.
R² = 0,50320
102030405060708090
100
0 20 40 60 80 100
LIVS
KVAL
ITET (H
ÄR OCH
NU)
HÖGSKOLEUTBILDNING (INDEX 0‐100)
R² = 0,5960
102030405060708090
100
0 20 40 60 80 100
LIVS
KVAL
ITET (H
ÄR OCH
NU)
GYMNASIESKOLAN (INDEX 0‐100)
FIGUR12SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHANDELENSOMAVSLUTATGYMNASIESKOLANIÅLDRARNA19‐24ÅR
FIGUR11SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHANDELENMEDENHÖGSKOLEUTBILDNINGIÅLDRARNA30‐39ÅR
22/56
R² = 0,57770
102030405060708090
100
0 20 40 60 80 100
LIVS
KVAL
ITET (H
ÄR OCH
NU)
BARN I EKONOMISKT UTSATTA HUSHÅLL (HÖGA INDEXVÄRDEN MOTSVARAR LÅGA
ANDELAR)
R² = 0,522
0102030405060708090
100
0 20 40 60 80 100
LIVS
KVAL
ITET (H
ÄR OCH
NU)
MEDIAN AV NETTOINKOMST (INDEX 1‐100)
FIGUR13SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHANDELENBARNIEKONOMISKTUTSATTAHUSHÅLL
FIGUR14SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHMEDIANAVNETTOINKOMST
23/56
Befolkningsstorlek har mindre betydelse Inomekonomiskgeografibrukarteorinom”theoptimalurbansize”10användasförattförklarasambandetmellanbefolkningsstorlekochlivskvalitet.Teorinbyggerpåattdetinledningsvisfinnsenpositivrelationmellanlivskvalitetochbefolkningsstorlek.Närenstadväxerökarblandannattillgångentillarbeten,kulturochsamhällsservice.Matchningpåarbetsmarknadenunderlättasochhushållensinkomsterökar.Dessutominnebärenhögrefolkmängdbättreförutsättningarförettstörreutbudavspecialiseradetjänsterochnöjesutbudiformavbutikerochrestauranger.Alltdettagörattdensammanvägdavälfärdenochlivskvalitetenantasstigaitaktmedattfolkmängdenienstadökar.Växerdäremotstadenförmycketkandenegativaeffekternablistörreänfördelarna.Istorastädersomattraherarmångamänniskorbegåsdetoftaenstörremängdbrott.Storefterfråganpåbostäderpåenbegränsadytainnebärocksåattbostadsprisernaoftaärhögaistorstäderna.Dessutomkanensnabbväxandestadfåutmaningarvadgällerträngsel,bullerochluftkvalitetpågrundavstoramängderutsläpp.Enligtteorinomoptimalstadsstorlekkanenstadväxasålängemarginalnyttanärstörreänmarginalkostnaden.Denoptimalastorlekenbestämssåledesvidpunktendärmarginalnyttanärlikamedmarginalkostnaden.Påsenareårhardockmångaforskarekritiseratdennateori.Snararemenarforskarnaattstäderärunikaochattdetdärförintefinnsnågotenkeltreceptpåhurstorenstadkanvara.Dessutomkanstäder,medhjälpavstrategisksamhällsplaneringochförvaltning,”flyttafram”sinoptimalastorlekutanattdetskerpåbekostnadavlivskvaliteten.11IFigur16visassambandetmellanlivskvalitetochfolkmängdilandetssamtligakommuner.Ävenomsambandetinteärtydligt,finnsdetenvisssamvariationmellanstorlekoch
10SeblandannatAlonso(1971)TheEconomicsofUrbanSize,PapersandProceedingsoftheRegionalScienceAssociation,somvardenförstaattbeskrivadennateori
11Capelloetal(2013)Oneorinfiniteoptimalcitysizes?Insearchofanequilibriumsizeforcities,AnnalsofRegionalScience2013
FIGUR16LIVSKVALITETOCHFOLKMÄNGD
R² = 0,08630
40
50
60
70
80
7 9 11 13
LIVS
KVAL
ITET (H
ÄR OCH
NU)
FOLKMÄNGD (LOG)
R² = 0,08230
40
50
60
70
80
30 50 70 90
LIVS
KVAL
ITET (H
ÄR OCH
NU)
TÄTORTSGRAD
FIGUR15LIVSKVALITETOCHTÄTHET
R² = 0,144930
40
50
60
70
80
‐2 3 8
LIVS
KVAL
ITET (H
ÄR OCH
NU)
BEFOLKNINGSTÄTHET (LOG)
FIGUR17LIVSKVALITETOCHTÄTORTSGRAD
24/56
livskvalitet.Exempelvisärdetingenavdebefolkningsmässigtminstakommunernasomutmärkersigmedhöglivskvalitet.Detgårdockinteattsägaatt”störstärbäst”.Dettaeftersomdeallrastörstakommunernaintehardenhögstalivskvaliteten.Snarareärdetdemedelstorakommunernasomutmärkersigpositivtvadgällerlivskvalitet.Härfinnsdetdockenstorspridningochvissamedelstorakommunersomliknarvarandrabefolkningsmässigtpresterarheltolikavadgällerlivskvalitet.Ytterligareenfaktorsompåverkarkommunernaimångaavseendenärbefolkningstätheten.Förutsättningarnaattexempelvistillhandahållaserviceochannaninfrastrukturärbetydligtmergynnsammaförtätbefolkadekommuneränförkommunermedenglesbefolkningsstruktur.Täthetkandockmätaspåolikasätt.Figur15visartäthetitermeravkommunensfolkmängddelatmedkommunensgeografiskayta,såkalladbefolkningstäthet.Befolkningsmässigtsmåkommunermedstorytafåridettamåttenlågbefolkningstäthet.Figur17visartäthetitermeravtätortsgrad,detvillsägaandelenavkommunensinvånaresomboritätorter.12Härärdetinteytaellerfolkmängdsomäravgörande,utansnararekommunensgeografiskabosättningsmönster.Kommunerkansåledeshaenlågbefolkningstäthetmenändåuppvisaenhögtätortsgrad.AvfigurernaFigur15ochFigur17framgårattsambandetmellantäthetochlivskvalitetärmertydligtförbefolkningstäthetänförtätortsgrad.Ävenomdetfinnsenstorspridningfinnsdetettvisstsambandattlivskvalitetentillvissdelökaritaktmedattbefolkningstäthetenökar.Däremottycksintedengeografiskabosättningsstrukturen,dvstätortsgraden,varaavnågonstörrebetydelseförlivskvaliteten.Sammantagetgårdetattkonstateraattstorlekochbefolkningstäthetharettvisstsambandmedlivskvaliteten.Samvariationenärdockbegränsadochdetfinnsenrelativtstorspridningbådevadgällerbefolkningstäthetochfolkmängd.Detärdessutomtroligtattandrakontextuellavariabler,såsomgeografisklokalisering,kanhaenlikastorellerännustörrepåverkanpålivskvaliteten.Enbefolkningsmässigtlitenkommunnäraenstorstadsomkanerbjudagodtillgångtillarbetstillfällenochstorstadslivharexempelvisheltandraförutsättningaränenbefolkningsmässigtlikvärdigkommunsomliggermerisoleratochdärtillgångentillarbeteärmerbegränsat.Därför,ombefolkningsstorlekenäravpositivbetydelseförlivskvaliteten,bordedetvaradenfunktionellaregionensbefolkningsstorleksomäravbetydelsesnarareändenenskildakommunensbefolkning.IFigur18nedanjämförsfunktionellaanalysregionerslivskvalitetmedderasbefolkningsstorlek.Enfunktionellanalysregion(FA‐region)ärenregion,inomvilkenmänniskorkanboocharbetautanattbehövagöraalltförtidsödanderesor.FigurennedanvisardockintepånågonstarksamvariationmellanlivskvalitetochfolkmängdiFA‐regioner,mensambandetärnågotstarkarejämförtmedsambandetmellanfolkmängdochlivskvalitetikommunerna.
12Somtätortavsestätbebyggdaområdenmedminst200invånareochdäravståndenmellanhusenärmindreän200meter.
25/56
FIGUR18SAMBANDETMELLANLIVSKVALITETOCHFOLKMÄNGDFÖRFA‐REGIONER(OVÄGTMEDELFÖRLIVSKVALITETENIKOMMUNERNAINOMVARJEREGION)
R² = 0,200730
40
50
60
70
80
7,5 8,5 9,5 10,5 11,5 12,5 13,5 14,5 15,5
LIVS
KVAL
ITET (H
ÄR OCH
NU)
FOLKMÄNGD (LOG)
26/56
Hållbarhet över tid Hurrustadeärkommunernaochregionernaförframtidenochhurskiljersigframtidskapitaletåtmellankommungrupperna?Iföljandeavsnittpresenterasenövergripandeanalysmedfokuspåhållbarhetövertiduppdelatpåolikaframtidskapital.Kapitletinnehållerävenfördjupadeanalysersomblandannatvisarhurframtidskapitaletharförändratsövertidochhurframtidskapitaletskiljersigåtmellankvinnorochmän.
Vilka kommuner har bra kapital för framtiden? Kommunernaharolikaförutsättningarattvarahållbaraövertid.Befolkningsstruktur,geografisklokaliseringochnäringsmässigspecialiseringärexempelpåfaktorersomkanpåverkakommunernasprestationerihållbarhetsindexet.Detvådiagrammennedanvisarhurhållbarhetenserutfördeolikakommungrupperna.Diagrammettillvänstervisardenpositivapåverkanpåhållbarhetenmedandethögradiagrammetvisardennegativapåverkanpåhållbarheten.FIGUR19OCHFIGUR20TILLVÄNSTERPOSTIVPÅVERKANPÅHÅLLBARHET,TILLHÖGERNEGATIVPÅVERKANPÅHÅLLBARHET.(OVÄGDAMEDEL)
Vadgällerdennegativapåverkanpåhållbarhetenfinnsstoraskillnadermellankommungrupperna.Detärframföralltnaturkapitaletsomvarierarrelativtmycketmellankommunerna.Dekommungruppersomharhögautsläppsnivåerfårennegativpåverkanpånaturkapitaletmedankommungruppernasomharlågautsläppsnivåerharenmindrenegativpåverkanpånaturkapitalet.Detärframföralltstäderochkommunermedhögbefolkningstäthetsomharhögautsläppsnivåer.Menävenfleralandsbygdskommunerhar
F1. NATURKAPITAL+ F2. EKONOMISKT KAPITAL+
F3. HUMANKAPITAL+ F4. SOCIALT KAPITAL+
F1. NATURKAPITAL‐ F2. EKONOMISKT KAPITAL‐
F3. HUMANKAPITAL‐ F4. SOCIALT KAPITAL‐
27/56
högautsläpp.DådetärfleraolikatyperavutsläppsommätsiBRP+innebärdetattdetfinnsolikaorsakertillutsläppsnivåerna.Detkanberopåhögapartikelhalterfråntrafik,menoftahandlardetävenomnäringslivetsutsläpp.Detbördocknoterasattindexet,pågrundavdatatillgång,mäterutsläppfrånettproduktionsperspektivochdärmedintetaribeaktandeallautsläppsomföljerpågrundavinvånarnaskonsumtionavexempelvisvarorsomproduceratspåannanortellerannatland.Mönstretmellankommungruppernakundemöjligtvissettannorlundautomävendenekologiskapåverkanfrånvårkonsumtionkundemätas.Skillnadermellankommungruppernafinnsävenommantittarpåhurdetsocialakapitaletvarierarmellankommungrupperna(diagrammettillhöger).Destörrestädernaharigenomsnittflerbrottperinvånarevilketpåverkardetsocialakapitaletnegativt.Kommunermedenglesarebefolkningsstruktur,såsomlandsbygdskommunerochlandsbygdskommunermedbesöksnäring,harigenomsnittfärreantalbrottperinvånare.Vadgällerdenpositivapåverkanpåhållbarhetenutmärkersigpendlingskommunernanärastorstadmedigenomsnitthögaindexresultat.Pendlingskommunernanärastorstadhartillexempelstorandelskyddadland‐ochmarkareal,vilketgörattnaturkapitaletharenpositivpåverkanpåhållbarheten.Ävendetekonomiskakapitaletärstarktipendlingskommunerna.Storainvesteringaribyggandeochhögtpensionssparandeperinvånaregörattdetekonomiskakapitaletipendlingskommunernanärastorstadärhögt.Åandrasidanharpendlingskommunerna(liksomdestörrestäderna)utmaningarmedhögaskuldkvoterhoshushållen,vilketpåverkardetekonomiskakapitaletnegativt.Hushållenistorstadsregionernaärgenerelltbådebetydligtförmögnareochmerskuldsattaänriksgenomsnittet–enskillnadsomförståsharattgöramedprisutvecklingenpåbostadsmarknaden.Avsammaskälärskuldkvotenbetydligtlägreimindrestäderochlandsbygdskommuner,därdetvaresigfinnshögtuppskruvadebostadspriserellermöjlighetatttastoralånmedbostadsomsäkerhet.Undantagetärlandsbygdskommunermedbesöksnäringsinriktningdärvissapopuläraturistorterbidrartillenhögregenomsnittligskuldkvot.Densammanvägdabildenäratthållbarhetenvarierarmycketmellankommungruppernaförolikahållbarhetstemanochattdettatillvissdelberorpåkommunernasolikaförutsättningar.Bästrustadeförframtidenärpendlingskommunernanärastorstadmedanstorstädernastårinförstorautmaningar.
Hållbarheten över tid har ökat för samtliga kommungrupper Överlagharframtidskapitalen,hållbarhetenövertid,förbättratsdesenastefemåren.Dettagällerframförallthumankapitaletochdetekonomiskakapitalet(seFigur21).Investeringaribyggandeochforskningochutvecklingharökat.Ävenkapitalinkomsternaochpensionssparandetharökat,vilketsammantagetpåverkardetekonomiskakapitaletpositivt.Dockfinnsävenenlitennegativutvecklingfördetekonomiskakapitaletsomföljdavenstörresamladskuldkvot.Denpositivapåverkanpåhumankapitaletharinteförändratsnämnvärt,eftersomdeingåendeindikatorernasommäterinvesteringarihälsaochkunskapharutvecklatsiolikariktningar.Dennegativapåverkanpåhumankapitalethardockminskat,vilketberorpåminskadehälsoriskersomexempelvislägreandelriskkonsumenteravalkoholochminskadandelsomröker.Naturkapitaletharförbättratsnågotöverlag.UtsläppenharminskatiSverigesamtidigtsomandelentillvaratagetavfallökat.Dennegativapåverkanpånaturkapitaletbottnariökadbrytningavballast,somihuvudsakberorpåökatbyggande.
28/56
Detsocialakapitaletharsammantagetminskatnågotiriketsomhelhet,menutvecklingenärtudeladmedbådeökadnegativochpositivpåverkanpåkapitalet.Dennegativautvecklingenberorihuvudsakpåökadekonomiskbrottslighet(anmäldabrott)desenasteåren,samtökadandelpolitikersomutsättsförolikatyperavbrott(baseratpåentrygghetsundersökning).Denpositivapåverkanpådetsocialakapitaletvisardäremotpåstörremedborgardelaktighetsamtidigtsomflerföretagarbetarmedsocialhållbarhet.Sammanfattningsvisharförtroendetfördetoffentliga(baseratpådetsommätsidettaindex)minskatsamtidigtsomdelaktighetochsocialtengagemangfrånmedborgareochföretagharökat.FIGUR21HÅLLBARHETÖVERTIDUPPDELATPÅTEMAFÖRRIKETSENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN13
Utvecklingenövertidvisarattframtidskapitaletharökatförsamtligakommungrupper,vilketvisasiFigur22nedan.Storstädernaochpendlingskommunernanärastorstadharhaftdenminstpositivautvecklingen.Denpositivapåverkanpådetekonomiskakapitaletharökatstarktistorstadsregionerna.Denminskadenegativapåverkanpånaturkapitaletharframföralltskettistorstädernapågrundavminskadeutsläpp.Däremothardennegativapåverkanpådetsocialakapitaletökatrelativtmycketistorstädermeddesspendlingskommuner,medblandannatökadekonomiskbrottslighetochstörreandelpolitikersomutsättsförbrott.Denstoranegativapåverkanpådetsocialakapitaletmedförattökningentotaltsettförhållbarhetenövertidökatsvagtistorstäderochpendlingskommunernärastorstad.Denstörstaförbättringenhariställetskettistörrestäder,mindretätortersamtlandsbygdskommuner.Störrestäderharhaftenpositivutvecklingförsamtligateman,medexempelvisminskadnegativpåverkanpånaturkapitalet.Ävenistörrestäderhardennegativapåverkanpådetsocialakapitaletökat,mendäremotintelikamycketsomiriketsomhelhetsamtidigtsomdenpositivapåverkanpådetsocialakapitaletvaritstor.13SemetodbeskrivningiBilaga1kringhurjämförelseårethartagitsfram.
F1. NATURKAPITAL
F2. EKONOMISKT KAPITAL
F3. HUMANKAPITAL
F4. SOCIALT KAPITAL
‐80
‐60
‐40
‐20
0
20
40
60
80
‐80
‐60
‐40
‐20
0
20
40
60
80
5 år tillbaka Positivt Senaste året Positivt 5 år tillbaka Negativt Senaste året Negativt
29/56
Exempelvisharmedborgardelaktighetochsocialhållbarhetiföretagökatmycketidestörrestäderna.Landsbygdskommunernaharocksåhaftenpositivutvecklingvadgällerdenpositivapåverkanpådetsocialakapitalet,påsammasättsomfördestörrestäderna.Ilandsbygdskommunernahardetävenskettenpositivutvecklingavdetekonomiskakapitaletgenomökadebygginvesteringarochökatpensionssparande.Ävenomskuldkvotenförbolånökatnågotilandsbygden,såhardeninteallsökatisammaomfattningsomförövrigariket.Tillskillnadfrånförändringilivskvalitethärochnu,därskillnadernamellankommunernaökatnågotdesenastefemåren,harutvecklingenförhållbarhetenövertidletttillnågotminskadeskillnadermellankommunerna.Överlagärävenskillnadernamellankommunernastörreförlivskvalitethärochnuänförhållbarhetenövertid,bortsettfrånattdetfinnsenstorvariationmellankommunernaförderaspåverkanpådeenskildaframtidskapitalen.FIGUR22HÅLLBARHETÖVERTID(SAMMANVÄGTINDEXAVSAMTLIGAFRAMTIDSKAPITAL)SENASTEINDEXÅRETOCHJÄMFÖRELSEÅR5ÅRTILLBAKAITIDEN
0
10
20
30
40
50
60
70
Hållbarhet över tid 5 år tillbaka Hållbarhet över tid senaste året
30/56
Hög livskvalitet utan att det är på bekostnad av hållbarheten? FörSverigeskommunerochregionerärdetviktigtattkunnaerbjudaenhöglivskvalitetförsinainvånareidagochattvarahållbaraövertid.Fråganärhuruvidadetärmöjligtattbådehaenhöglivskvalitetochsamtidigthaettbrakapitalförframtiden?IdiagrammetnedanframgårsambandetmellandetvåindexeniBRP+.Avdiagrammetframgårattdetfinnsettsvagtsambandmellanlivskvalitetochhållbarhet.Dekommunersomuppvisardehögstavärdenaförlivskvalitetharoftarelativthögavärdenförhållbarhet.Samtidigtuppvisarkommunernameddelägstalivskvalitetsvärdenasällanhögavärdenförhållbarhet.Emellertidfinnsdetenstorspridningdärframföralltmångakommuneri”mittskiktet”placerarsigpåungefärsammanivåerihållbarhetsindexetmenharvarieranderesultatilivskvalitetsindexetochviceversa.Attdetdockfinnsettsvagtpositivtsambandvisarattdetgårattuppnåenhöglivskvalitetutanattdetärpåbekostnadavdenframtidahållbarheten.Kommunerkansåledeserbjudahöglivskvalitetochsamtidigthaengodhushållningavsinaresurserochtillgångar.FIGUR23SAMBANDMELLANLIVSKVALITETOCHHÅLLBARHETISVERIGESKOMMUNEREFTERSKL:SKOMMUNGRUPPSINDELNING
R² = 0,169230
40
50
60
70
80
30 40 50 60 70 80
HÅLLBA
RHET (Ö
VER TID)
LIVSKVALITET (HÄR OCH NU)
A1 Storstäder A2 Pendlingskommun nära storstad
B3 Större stad B4 Pendlingskommun nära större stad
B5 Lågpendlingskommun nära större stad C6 Mindre stad/tätort
C7 Pendlingskommun nära mindre tätort C8 Landsbygdskommun
C9 Landsbygdskommun med besöksnäring
Trendlinje
31/56
Relationmellanlivskvalitetochhållbarhetförkommunernavarierardockmellanolikaframtidskapital/hållbarhetsteman(naturkapital,humankapital,ekonomisktkapitalochsocialtkapital).Sambandetmellanlivskvalitetochhållbarhetärnästanobefintligtförnaturkapital,ekonomisktkapitalochsocialtkapital.Förekonomisktkapitalfinnsdetexempelvisettsvagtpositivtsambandmellandenpositivapåverkanpåekonomisktkapitalochlivskvalitetenikommunerna,mendettasambandmotverkasavattdetoftareärkommunermedhögrelivskvalitetsomharenstörrenegativpåverkanpådetekonomiskakapitalet.Dettaförklarasihuvudsakavdenhögaskuldbördanikommunermedhögrelivskvalitet(skuldkvotförbolån).Samvariationenmellanhumankapitalochlivskvalitetärnågotmerpositiv,exempelvissamvarierarlivskvalitethärochnuihöggradmedandelenungasomfullgjortsingymnasieutbildning(enavindikatorernainomhumankapital).Sambandetmellanlivskvalitetochframtidskapitalskulleocksåkunnaförändrasövertid.Attvaraenattraktivkommunmedhöglivskvalitethärochnukaninnebäramångautmaningarförframtidskapitaletpålängresikt.Eftersomkommunermedhöglivskvalitetoftaharhögtinrikesflyttnetto,såskapardetexempelvisutmaningarvadgällerluftkvalitet,trångboddhetochhögaskulderpågrundavblandannatbolån.Hurattraktivakommunerklararavatthanteradessautmaningarkanbliavgörandeförivilkenmåndekommerattkunnavarahållbaraocherbjudalivskvalitetpålängresikt.Detgårhellerinteattuteslutaatttrenderkanändraspågrundavblandannatförändradevärderingar,ochpålängresiktkanskedetvisarsigvaraheltandratyperavkommunersomvisarsigvaraattraktivaochsamtidigthaettbraframtidskapital.
32/56
Hur skiljer sig framtidskapitalet mellan kvinnor och män? Precissomförlivskvalitetindexethartvåkönsuppdeladeindextagitsframförframtidskapitalet,seFigur24.Äveninomframtidskapitalet,fördeindikatorerdärdetfinnskönsuppdeladstatistikför(12av44indikatorer),harkvinnornanågothögrevärdenänmännensammantaget.Detfinnsdockstoravariationer.Vadgälleraspektenförloradkunskapochkompetens,inomdennegativapåverkanpåhumankapitalet,såärexempelvismännenihögregradarbetslösaochbegåroftaresjälvmordjämförtmedkvinnorna.Vadgällerhälsoriskerna,somocksåärendelavdennegativapåverkanpåhumankapitalet,såärmännenihögregradriskkonsumenteravalkoholmedankvinnornaihögregradröker.Inomdenpositivapåverkanpåhumankapitaletharocksåkvinnornabättrevärdenänmännenihuvudsak–kvinnoräteroftarefruktochgröntochungakvinnorharoftarefullgjortsingymnasieutbildning,medanmänneninågothögregradärfysisktaktiva.Vadgällerframtidstematsomavserdetekonomiskakapitalethardockmännenihuvudsakbättrevärdenänkvinnorna,medklarthögrekapitalinkomsterochhögrepensionssparande.FIGUR24INDEXFÖRHÅLLBARHETÖVERTIDUPPDELATPÅFRAMTIDSKAPITALOCHKÖN
Fler kvinnor klarar gymnasiet Underhelaperioden2000–2016harenstörreandelkvinnoriåldern19–24åravslutatgymnasietänmänisammaåldersgrupp.Igenomsnittvarandelen3,4procentenheterhögreblandungakvinnor.UtvecklingenblanddebådakönensernästintillidentiskutiFigur25nedan,ävenomnivåernaskiljersignågotåt.Andelensomavslutatgymnasietökadeibörjanav2000‐taletochdärefterfluktueradeandeleninågraår.Frånochmedår2013synsennedåtgåendetrendiandelensomavslutatgymnasiet.Minskningeniandelensomavslutatgymnasieskolanärnågotstarkareblanddeungamännen,vilketharletttillökadeskillnadermellankönen.Sommestminskadeandelenblanddeungamännenmed0,8procentenhetertill80,0år2016.År2016uppgickandelenungakvinnorsomavslutatgymnasiettill84,3procent,vilketvarenminskningmed0,4procentenheterjämförtmedförgåendeår.
F1. NATURKAPITAL
F2. EKONOMISKT KAPITAL
F3. HUMANKAPITAL
F4. SOCIALT KAPITAL
‐80
‐60
‐40
‐20
0
20
40
60
80
‐80
‐60
‐40
‐20
0
20
40
60
80
Män Positivt Kvinnor Positivt Män Negativt Kvinnor Negativt
33/56
FIGUR25ANDELENSOMAVSLUTATGYMNASIESKOLAN19‐24ÅR
Männen i något högre grad långtidsarbetslösa IFigur26nedanvisasutvecklingenavandelenarbetslösautanarbeteimerän12månaderochmerän24månaderunderåren2006–2016.14IBRP+ärlångtidsarbetslöshetenenindikationpåförloradkunskapochkompetensinomframtidstematsomavsernegativpåverkanpåhumankapitalet.FIGUR26ANDELENARBETSLÖSAUTANARBETEIMERÄN12MÅNADEROCH24MÅNADEREFTERKÖN,ÅREN2006–2016
Långtidsarbetslöshetminskarchansernatillattfinnaettarbeteochpåsiktökarävenriskenavattdrabbasavpsykiskohälsaochsocialmarginalisering.Enligtforskningen14EnligtArbetsförmedlingensdefinitionpålångtidsarbetslöshetsåräknasenpersonsomlångtidsarbetslösomdenneharvaritinskrivenarbetslösmedensammanhängandetidutanarbeteimerän12månader.Förpersonerunder25årräckerdetmedeninskrivningstidpåmerän6månader.
7677787980818283848586
Ande
l
Män Kvinnor
0,0%
0,5%
1,0%
1,5%
2,0%
2,5%
3,0%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Män utan arbete mer än 12 mån Kvinnor utan arbete mer än 12 mån
Män utan arbete mer än 24 mån Kvinnor utan arbete mer än 24 mån
34/56
inomområdetfinnsdetettflertalförklaringartillattarbetslösagenerelltharlägrelivstillfredsställelseänandragrupper:detkanberopåenavsaknadavmålutöversinaegna,ensämreekonomiochattarbetslösagårmisteomdesocialasammanhangsomarbetsplatsenerbjuder.Ettarbetekanävengesjälvkänslaochenidentitet.Sambandetmellanarbetslöshetochpsykiskhälsaärdockdubbelriktat,dåensämrehälsaminskarchansernaattpersonensökerellerfårarbete.Efterfinanskrisensinträdeunderhösten2008ökadeandelenarbetslösautanarbetei12månaderoch24månader.Mellan2011och2016harandelenlegatpåenrelativtstabilnivå.Diagrammetovanvisarattnivåernaochutvecklingenärrelativtlikablandkönen,däremotsåharmännenenmarginellthögrenivålångtidsarbetslösa.Trotsattarbetslösamedlångatiderutanarbete(merän12månader)harökatsomandelavsamtligaarbetslösadesenastetreåren15,såhardetalltsåinteskettstoraförändringarsetttillbefolkningenunderåren2014–2016.Detkandelvisförklarasavattandelenarbetslösatotaltsettharminskatsedan2013.AndelenlångtidsarbetslösairelationtillarbetskraftenärlågiSverigejämförtmedEU.JämförtmeddenordiskagrannländernasåärlångtidsarbetslöshetenhögreiFinland,ochnågotlägreiNorge(utanarbeteimerän12månader).Idenordiskaländerna–framföralltiNorge,SverigeochFinland–harmännenenhögrelångtidsarbetslöshetjämförtmedkvinnor.DettagällerdockinteEUsomhelhetdärdetknapptärnågonskillnadmellankönen.16Psykisk ohälsa vanligast bland kvinnor Bådefysiskochpsykiskohälsapåverkarindividenslivskvalitetmenharäveneffekterpålivskvalitethospersoneriomgivningen.Psykiskohälsaharmångaorsakerochvägentillförbättringserolikaut.Idagenssamhällediskuterasoftadenstressrelateradohälsan,ochpånationellnivåharantaletsjukskrivingarkopplattillstressökatkraftigtdesenasteåren17.WHOharbenämntjuststresssomtjugohundrataletshälsoepidemi.EttmåttförattmätapsykiskohälsaärandelmednedsattpsykisktvälbefinnandeochdetpresenterasiFigur27nedanFel!Hittarintereferenskälla..Avdiagrammetframgårdetattandelenmednedsattpsykisktvälbefinnandeäravsevärthögrehoskvinnoränmän.Igenomsnittuppgickandelenblandkvinnortill21procentunderåren2013–2016,motsvarandeandelblandmännenvar14procent.Enligtdiagrammetharandelenvaritmycketstabildesenastetioobservationerna,försåvälmänsomkvinnor.
15Figur1:1iArbetsmarknadsrapport2017,Arbetsförmedlingen16Eurostat,Long‐termunemploymentbysex(Percentageofactivepopulation)17Sjukskrivningförreaktionerpåsvårstressökarmest,Försäkringskassan
35/56
FIGUR27ANDELMEDNEDSATTPSYKISKTVÄLBEFINNANDEEFTERKÖN,2004–2007TILL2013–2016
Ojämn fördelning av ekonomiskt kapital Destoraskillnadernaiframtidskapitaletmellankönenärävenkopplattilldetekonomiskakapitalet.Påsammasättsommännenharhögreinkomsterharmännenävenettstörreekonomisktkapital.Generelltärkapitalinkomsternafrämstkoncentrerattilldemmedhögreinkomster,dåenhögrelöngerstörremöjlighettillattinvesterapengariaktier,fonderochbostäder.IFigur28visasdengenomsnittligakapitalinkomstenperinvånareunderår2015.Eftersomlönentenderarattstigamedåldern,omäninågotavtagandetakt,ärkapitalinkomsternaidiagrammetbådeuppdelatefterkönochålder.FIGUR28KAPITALINKOMSTIKRONORPERINVÅNAREEFTERKÖNOCHÅLDER,ÅR2015
Dengenomsnittligakapitalinkomstenblandkvinnoriåldern30–64årutgjordeknappthälftenavdengenomsnittligamannenskapitalinkomsterår2015.Kapitalinkomstenförmäniåldern30–64årvar49541kronorår2015,medanmotsvarandesiffrablandkvinnornavar23684kronor.
0
5
10
15
20
25
Män Kvinnor
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
70000
80000
män
kvinno
r
män
kvinno
r
män
kvinno
r
män
kvinno
r
män
kvinno
r
män
kvinno
r
män
kvinno
r
män
kvinno
r
30‐34 år 35‐39 år 40‐44 år 45‐49 år 50‐54 år 55‐59 år 60‐64 år 30‐64 år
36/56
MinstskillnadmellankönenuppvisasidetvåyngstaåldersgruppernaiFigur28.Blandkvinnornaiåldern30–34åruppgickkapitalinkomstenigenomsnitttill13965kronor,vilketmotsvarar65procentavdengenomsnittligamannenskapitalinkomstisammaåldersgrupp.Imedelåldern,detvillsägaiåldrarna40–59år,uppstårdetstörstainkomstgapetmellankönen.Dengenomsnittligakapitalinkomstenpermaniåldern50–54årvar64575kronor.Blandkvinnornaisammaåldersgruppuppgickkapitalinkomstentill27399kronor,vilketmotsvarar42procentavmännensinkomst.
37/56
Slutsatser Utbildning en nyckel för att höja livskvaliteten AnalysenavBRP+visarattsambandetmellanBRPochlivskvalitetärsvagt.Ekonomisktvälmåendekommunerharintehögrelivskvalitetänkommunermedsvagareekonomi.DettatalarförattekonomisktillväxtitermeravBRPinteperautomatikkangenereraenökadlivskvalitethosbefolkningen,ochatttillväxtstrategierdärförinteärtillräckligafördekommunerochregionersomvillarbetaföratthöjalivskvaliteten.Samtidigtärekonomiskaresurserettviktigtmedelförattkunnainvesteraisådantsomtycksvarasärskiltviktigtförlivskvaliteten,såsomutbildningochkompetens.Avanalysenframkommerattutbildningärdenenskiltviktigastefaktornförlivskvalitet.Attfullföljagymnasieskolanochatthaenhögskoleutbildningärdetvåindikatorernasomharstörstförklaringsgradtillvarförlivskvalitetenskiljersigåtmellankommunerochkommungrupper.Atthaengymnasieutbildningärnästintillennödvändighetförattvaraanställningsbarpådagensarbetsmarknad.Attfullföljasingymnasieutbildningärdärföravstorviktförattmotverkasåvälarbetslöshetsomohälsaochutanförskap.Destarkasambandenmellanutbildning,arbete,inkomstochhälsainnebärocksåattlivskvalitetenienkommunellerregionkanhamnaienspiralsomkanvarasvårattbrytaomdenutvecklatsienoönskadriktningeftersomdeolikaaspekternaimångtochmycketpåverkarvarandra.Eftersomutfalletavlivskvalitetindexetinteenbartärberoendeavkommunernasgeografiskalägeellerandrastrukturellafaktorersomärsvåraattpåverka,finnsstoramöjligheterframöverattskapabättreförutsättningarförinvånarnaslivskvalitet.Utbildningäroftaennyckeltilldettaeftersomdetledertillökadechanserattfåarbete,somisinturgerinkomsterochbättrehälsa.
Kvinnor har högre livskvalitet och bättre framtidsutsikter… AnalysenavBRP+visarattkvinnorharhögrelivskvalitetidagochstårbättrerustadeförframtiden.Kvinnorharenhögremedellivslängdänmän,enhögreutbildningsnivåochlägreutanförskap.Hälsanvarierarmellankönen,dåandelenmednedsattpsykisktvälbefinnandeärhögreblandkvinnormedanmännenoftaredrabbasavhjärtinfarkterochoftarebegårsjälvmord.Detärframföralltinomutbildningsomskillnadernamellankönenblirtydliga–enstörreandelkvinnorfullföljergymnasietochkvinnornaärihögregradhögskoleutbildade.Dessutomvisarutvecklingenövertidattkönsskillnadernaharökat.Ibörjanav2000‐taletvarandelenhögskoleutbildadeiåldern30–39årstraxöver30procentochskillnadenmellankönenvarrelativtliten,runt4procentenheter.Sedandessharandelenmedhögskoleutbildningsuccesivtökatsamtidigtsomskillnadernamellankönenharökat.Under2016varandelenhögskoleutbildadekvinnor14,3procentenheterhögreänandelenhögskoleutbildademän.Medtankepåutbildningensbetydelseförlivskvalitetenidagochförhållbarhetenframöver,såblirdetenviktigutmaningattminskaklyftanmellankönen.DettaärintebaraenutmaningförkommunerochregioneriSverige,utanäveniEuropasomhelhet.
…men männen har högre inkomster och ekonomiskt kapital Samtidigtkvarstårutmaningenattkvinnornaharbetydligtlägreinkomsteränmännen.Ävendetekonomiskakapitaletärojämntfördelat.År2015uppgickmedianinkomstenblandkvinnortill198800kronor,vilketvar80procentavmännensmedianinkomst.Vadgällerdetekonomiskakapitaletärskillnadernaännustörre.Dengenomsnittligakapitalinkomstenblandkvinnoriåldern30–64årutgjordeknappthälftenavden
38/56
genomsnittligamannenskapitalinkomsterår2015.Destoraskillnadernavisarpåfortsattstortbehovattjämställdhetsarbeteikommunernaochregionerna.
Olika utmaningar för olika kommungrupper AnalysenavBRP+visarattkommunernastårinförolikautmaningarframöver.Förstorstädernaärdetframföralltmiljökvalitetenochsegregationensomgörattlivskvaliteteninteärlikahögsomdenskullekunnavara.Storainomkommunalaskillnaderitillexempelförvärvsfrekvens,inkomstochvaldeltagandegörattstorstädernaharlägstlivskvalitetblandkommungrupperna.Storstädernaharävenutmaningarvadgällerframtidskapitalet,därblandannathögaskuldkvoterochhögautsläppsnivåerinnebärsvårigheterförstorstadskommunernaattskapalångsiktighållbarhet.Utvecklingenövertidvisardockattlivskvaliteten,ochtillvissdelävenframtidskapitalet,förstorstädernaharökatnågotdesenastefemåren,vilkettalarförattutvecklingenhittillsändågåttirättriktning.Förlandsbygdskommunerochlandsbygdskommunermedbesöksnäringärdenstorautmaningenframföralltkoppladtillutbildningochkompetens.Utbildningsnivånärimångalandsbygdskommunerlågvilketocksåspeglarinkomsternasomiregelärlägreilandsbygdskommunernajämförtmedandrakommungrupper.Imångakommunerhördettaihopmedavsaknadenavhögkvalificeradeyrkenikommunen.Långaavståndtillenstörrestad(därhögkvalificeradeyrkenfinns)kandessutomförsvåraendagligarbetspendling.Atthöjautbildningsnivånochökatillgångentillhögkvalificeradeyrkenärstorautmaningarförlandsbygdskommunernaframöver.Denkommungruppsomutmärkersigpositivtifleraavseendenärpendlingskommunernanärastorstad.AnalysenavBRP+visarattlivskvalitetenärhögstipendlingskommunernanärastorstadochattdessakommuneräventycksvaravälrustadeförframtiden,samtidigtsomutvecklingendesenastefemårenvaritpositividessakommunermedavseendepålivskvaliteteten.Utmaningenförpendlingskommunernahandlarframföralltomattväxapåetthållbartsättochatthanteradeutmaningarsomfinns,texkopplattillökadebostadspriserochhögaskuldkvoterförhushållen.Skillnadernailivskvalitetmellankommunernaharökatdesenastefemåren,medanskillnadernaminskatförhållbarhetenövertid.Pendlingskommunernaharstärktsinpositionmedrelativtstarktpositivutvecklingavsinlivskvalitet.Landsbygdskommunernahardockhaftensvagpositivutvecklingellervissnegativutvecklingförfleraaspekterinomlivskvaliteten.Engemensamtrendärdockattutsläppenminskatöverlag,samtidigtsomutbildningsnivåerna,levnadsstandardenochdenpositivapåverkanpådetekonomiskakapitaletökat.Ettexempelpåengemensamutmaningförkommunernaärminskatförtroendeförinstitutionerochpolitiker.Ävenfastvaldeltagandetökadegenerelltsettförallakommungrupperdetsenastevalet,såhardenekonomiskabrottslighetenökatochenstörreandelavpolitikernautsättsförbrott.ÄvenvårdköernaharökatiSverigesomhelhetdärköernaärsomlängstattfåträffaenläkareilandsbygdskommunernasamtidigtsomutvecklingenvaritstarktnegativävenfördessakommuner.
Regionerna bidrar på olika sätt EtttydligtresultatfrånanalysenavBRP+ärattkommunernaochregionernaharolikastyrkorochsvagheter,bådeinomindexetsommäterlivskvalitetochindexetsommäterframtidskapitalet.Enslutsatsärattallakommunerochregionermåsteaktivtarbetaförattstärkalivskvalitetenochframtidskapitalet,samtidigtsommanmåsteutgåfrånkommunensegnaförutsättningar.Attsträvaefterprincipenattallaskavaralikahållbara
39/56
inomallaområdentordeintevararimligt.Denojämnafördelningenavindustri,befolkningochinfrastrukturilandetinnebärheltolikautgångspunkterförkommunernaochregionerna.BRP+ärsåledesenbraramförkommunernaattsjälvahittasinarelativastyrkorochsvagheter,ochutifråndettadefinieraprioriteringarochvägarframåtförattstärkalivskvalitetenutanattdetskerpåbekostnadavhållbarheten.
40/56
41/56
Bilaga 1 – Metodbeskrivning Respektivetemaäruppbyggtavaspekter,etttemavarierarmellanenochfyraaspekter,somisinturbyggsuppavenellerfleraindikatorer.Respektiveindikatorstandardiserastillvärdenmellan0och100.Meridetaljgårdettillpådetsättetattkommunenmedbästvärdefårvärdet100ochkommunenmedsämstvärdefårvärdet0(undantagförnegativpåverkanpåframtidskapitaldåskalanärdenomvända).Övrigakommunerfördelarsigsedanmellandessavärden.Såvälriketsomlänenfördelarsigocksåpådennaskalamellan0och100,vilketärlogisktdådessaregiontyperbeståravdemerdiversifieradekommunerna.Förregionen görsstandardiseringenpåföljandesätt
, ∗ 100Inästastegvägsdestandardiseradeindikatorvärdenasammantillindexpåaspektnivå.Dettagörsmedmedelvärden,samtligaindikatorervägssammanmedsammaviktinomrespektiveaspekt.Värdenahamnarävenpådennanivåiintervallet0till100.Däreftervägsindexetpåaspektnivåihoptilltemanivånenligtprecissammametodochävendessavärdenhamnarmellan0och100.Viktningenärävenhärlikahögförsamtligaaspekterinomrespektivetema.Sefigurexempelnedanmedavseendepåindexetsuppbyggnadförtemaområde”Trygghetochsäkerhet”.
Tillanalysdelenavdennarapportskapasävenetttotalindexförlivskvalitetochhållbarhetövertidenligtsammaprocedur.Dettaanvändsendastförattdraslutsatseromsambandmellandessatemaområdenocholikakontextuellavariabler.
Indikator
Aspekt
TemaTrygghet
och säkerhet
Olycks-och
skaderisk
Skador som kräver slutenvård
Trafik-olyckor
Utsatthet för brott
Egendoms-brott Våldsbrott
Samhälls-och natur-katastrofer
Saknas indikatorer
42/56
Metod för när värden saknas och hantering av extremvärden Utöverdettaärdetviktigtatthanteradefalldåvärdenförindikatorernasaknasförnågonellerfleraregioner.Dettagörsgenomimputering.Inledningsvisplockassenastemöjligamätpunktutförrespektiveindikatorochregion.Oftastfinnsdataförsamtligaregionerdetsenastestatistikåret,annarsimputeras,omdetärmöjligt,medäldrevärden.Härföljerentabellmedinformationkringhurdettahanterasdåvärdensaknasheltochoftaförenhelregiontyp,seriket,länochkommuner.Saknas HanterasRiket Medelvärdelän/kommuner(oftastvägt)Län Medelvärdekommuner(oftastvägt)Kommun LänsvärdeJämförelser över tid Irapportenfinnsävenavsnittsombeskriverförändringarövertidmedavseendepålivskvalitethärochnuochframtidskapitalet(hållbarhetövertid).Förattkunnastuderaförändringarövertidharettindexskapatsförettjämförelseårfemårtillbakaitiden.Förattdetskablijämförbartharsammavärdenförmaxochminanväntsförjämförelseåretsomfördetsenasteindexåret.Dådetsenasteaktuellaåretmeddataförenindikatorkanvarierasåharjämförelseåretskapatssåattdetskaavsefemårtillbakaförvarjeenskildindikatorjämförtmeddetsenasteindexåret.Närdetintevaritmöjligtatthittadatafemårtillbakaitidensåhardethanteratspåolikasätt.Idefalldetfinnsäldrevärdenänfemårtillbakaitidensåhardessavärdenanvänts.Iettandrasteg,närdetintefinnsettvärdeminstfemårtillbaka,såhardetäldstatillgängligavärdetanvänts–vilketdåkanvarieramellan1‐4årtillbakaitiden.Ivissafallfinnsintetidsserierförenindikator,ochdåharjämförelseåretsammavärdefördenindikatornsomfördetsenasteindexåret.För53av70indikatorerfinnsvärdenminstfemårtillbakaitiden.Försjuindikatorerfinnsendastvärdenfördetsenasteindexåret.
43/56
Bilaga 2 – Jämförelser av länen Idennabilagapresenterashurregionerna(länen)presterarinomrespektivetemaområdeinomlivskvalitethärochnusamthållbarhetövertid.Ivarjediagramvisasdelsenstapelsomavserlänetsindexvärdeförtemaområdet.Varjelänharäventvålinjer/strecksommarkerardekommunerilänetsomhardetlägstaochhögstavärdetiaktuellttemaområde.Detsaknasdataförtvåtemaområden,vilkaärTema8Balansarbete‐fritidsamtTema12Individuelltvälbefinnande.
Livskvalitet här och nu Temaområde1inomlivskvalitetavserMedborgarengagemangochdemokratiskdelaktighet.Inomtematfinnstvåaspekter:DemokratisktdelaktighetochEngagemangisamhället.Totaltärdettvåindikatorersomingåritemaområdet.Gotlandharhögstindexvärde(71)inomtemat,medanStockholmslänhardetlägstaindexvärdet(41).Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstorijämförelsemeddeandratemaområdena.
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
T1. MEDBORGARENGEMANG OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET
Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet
44/56
Temaområde2inomlivskvalitetavserTrygghetochsäkerhet.Inomtematfinnstvåaspektermeddatapå:Olycks‐ochskaderiskochutsatthetförbrott(datasaknasföraspektenSamhälls‐ochnaturkatastrofer).Totaltärdetfyraindikatorersomingåritemaområdet.Jämtlandharhögstindexvärde(75)inomtemat,medanSkånehardetlägstaindexvärdet(47),tättföljtavlänenÖrebro,VästmanlandochVästerbotten.Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstorijämförelsemeddeandratemaområdena.
Temaområde3inomlivskvalitetavserMiljökvalitet.Inomtematfinnsenaspektmeddatapå,vilketärLuft(datasaknasföraspekternaKemikalier,BullerochLokalmiljö).Detärenindikatorsomingåritemaområdet(EmissionerPM2.,tontotalt).Högaindexvärdenmotsvararlågautsläppsnivåer.Länensvärdenavserettgenomsnittavdeingåendekommunerna.Västmanlandslänharhögstindexvärde(95)inomtemat,medanGotlandhardetlägstaindexvärdet(15).Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstor,bortsettfrånGotlandslågavärde.Däremotärspridningeninomvissalänväldigtstora.
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
T2. TRYGGHET OCH SÄKERHET
Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
T3. MILJÖKVALITET
Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet
45/56
Temaområde4inomlivskvalitetavserTillgänglighettilltjänster.Inomtematfinnstvåaspekter:Närhettilltjänster/serviceochTrängselochköertilltjänster/service.Totaltärdetfyraindikatorersomingåritemaområdet.Stockholmslänharhögstindexvärde(90)inomtemat,medanVästernorrlandhardetlägstaindexvärdet(28).Spridningenmellanlänenärförhållandevisstoraijämförelsemeddeandratemaområdena.
Temaområde5inomlivskvalitetavserInkomstochförmögenhet.Inomtematfinnsenaspekt,vilketärLevnadsstandard.Totaltärdettvåindikatorersomingåritemaområdet.Stockholmslänharhögstindexvärde(61)inomtemat,medanSkåneochSödermanlandslänhardetlägstaindexvärdet(36).Spridningenmellanlänenärintenämnvärtstoraijämförelsemeddeandratemaområdena.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
T4. TILLGÄNGLIGHET TILL TJÄNSTER
Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
T5. INKOMST OCH FÖRMÖGENHET
Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet
46/56
Temaområde6inomlivskvalitetavserArbeteochlöner.Inomtematfinnsfyraaspekter:Integration,Löneklyftor,MatchningochTillgångtillarbete.Totaltärdetfyraindikatorersomingåritemaområdet.Uppsalalänharhögstindexvärde(70)inomtemat,medanBlekingehardetlägstaindexvärdet(50).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandratemaområdena.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.
Temaområde7inomlivskvalitetavserBostad.Inomtematfinnsenaspekt,vilketavserTrångboddhet.Detfinnsenindikatorsomingåritemaområdet(Genomsnittligbostadsytaperpersonihyresrätt).Högavärdenavserlägretrångboddhet.Norrbottenslänharhögstindexvärde(68)inomtemat,medanStockholmslänhardetlägstaindexvärdet(16).Spridningenmellanochinomlänenärförhållandevisstorijämförelsemeddeandratemaområdena.
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
T6. ARBETE OCH LÖNER
Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
T7. BOSTAD
Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet
47/56
Temaområde9inomlivskvalitetavserHälsa.Inomtematfinnstvåaspekter:AllmänthälsolägeochSjukdomar.Totaltärdetsexindikatorersomingåritemaområdet.Kronobergslänharhögstindexvärde(64)inomtemat,medanGotlandhardetlägstaindexvärdet(49)tättföljtavSkåneochÖstergötland.Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandratemaområdena.
Temaområde10inomlivskvalitetavserUtbildningochkompetens.Inomtematfinnsenaspektmeddatapå,vilketärFormellutbildning(datasaknasföraspektenKompetens).Detärenindikatorsomingåritemaområdet(Högskoleutbildning).Stockholmslänharhögstindexvärde(69)inomtemat,medanSödermanlandslänhardetlägstaindexvärdet(29)tättföljtavDalarnaochGävleborgslän.Spridningenmellanochinomlänenärganskastorijämförelsemeddeandratemaområdena,vilketdelvisberorpåatttematendastomfattarenindikator.
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
T9. HÄLSA
Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
T10. UTBILDNING OCH KOMPETENS
Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet
48/56
Temaområde11inomlivskvalitetavserSocialarelationer.Inomtematfinnsenaspekt,vilketärUtanförskap.Totaltärdettvåindikatorersomingåritemaområdet.Hallandslänharhögstindexvärde(75)inomtemat,tättföljtavStockholmslän.Västmanlandslänhardetlägstaindexvärdet(56).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandratemaområdena.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
T11. SOCIALA RELATIONER
Länets värde Lägsta kommunvärdet i länet Högsta kommunvärdet i länet
49/56
Hållbarhet över tid Framtidskapital1inomhållbarhetövertidavserNaturkapital.Naturkapitaletäruppdelatipositivochnegativpåverkanpåframtidskapitalet.Inomdenpositivapåverkanpånaturkapitaletfinnstreaspekter,vilkaärResursproduktivitet(därdetförnärvarandeenbartfinnsettvärdeförriket),ÅterbrukochSkyddadenaturresurser.Totaltärdetfyraindikatorersomingåripositivpåverkanpånaturkapitalet.Gotlandslänharhögstindexvärde(49)medanKronoberg,GävleborgochVästernorrlandslänhardelägstaindexvärdena(31).Spridningenmellanlänenärganskalitenijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.Däremotärspridningeninomlänenganskastora.
Inomdennegativapåverkanpånaturkapitaletfinnstreaspektermedvärden,vilkaärPåverkanpådetlevande,Påverkanpåluft(lokaltochglobalt)ochPåverkanpåmarken(indikatorersaknasfördenfjärdeaspektenPåverkanpåvatten).Totaltärdet8indikatorersomingårinegativpåverkanpånaturkapitalet.Gotlandslänharlägstindexvärde(‐58)medanStockholmslänhardethögstaindexvärdet(‐4).Spridningenmellanlänenärstorijämförelsemeddeandraframtidskapitalen.Dockärspridningeninomlänenförhållandevisliten.
0102030405060708090
100
00 Riket
01 Stockho
lms län
03 Upp
sala län
04 Söd
erman
land
s län
05 Östergö
tland
s län
06 Jö
nköp
ings län
07 Krono
bergs län
08 Kalmar län
09 Gotland
s län
10 Bleking
e län
12 Skåne
län
13 Halland
s län
14 Västra Gö
taland
s län
17 Värmland
s län
18 Örebro län
19 Västm
anland
s län
20 Dalarna
s län
21 Gävlebo
rgs län
22 Västernorrla
nds län
23 Jä
mtla
nds län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
F1. NATURKAPITAL+
Länets värde Lägsta kommunvärdet i l�