Hållbarhetsmål 2017-2025 · 2019-05-23 · Antagen av kommunfullmäktige den 20 december 2016 Sammanställning av samhällsutvecklingskontoret Foto: Hidvi Group omslagsbild samt

Hållbarhetsmål 2017-2025Inriktningar för hållbarhetsarbetet i Varbergs kommun

Antagen av kommunfullmäktige den 20 december 2016Sammanställning av samhällsutvecklingskontoretFoto: Hidvi Group omslagsbild samt s. 8, 13, 15, 22, 23, 30, 31, 38, 39 och 42; PMB Media & Design s. 8, 26, 33 och 43 samt Mostphotos s. 21 och 29.Övriga bilder: globalamalen.se och Varbergs kommun.

Inriktningar för Varbergs hållbarhetsarbeteAntogs i kommunfullmäktige den 22 april 2014

Varberg visar vägenTillsammans ska vi skapa ett uthålligt samhälle och göra Varberg till ett föredöme och inspirationskälla i hållbarhetsarbetet. Var-bergs kommun ska ge förutsättningar för alla att agera hållbart och ansvarsfullt genom att göra det lätt att göra rätt.

Vårt hållbarhetsarbete ska genomsyras av ambitionen i Varberg visar vägen och fokuseras inom följande områden:

Livskraftiga ekosystemNaturen med sin fantastiska mångfald och myller av liv ska vär-nas för sitt egenvärde och för människans skull. Varberg ska lång-siktigt bevara och stärka de lokala ekosystemen och verka för ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster globalt.

Hållbar resursanvändningI Varberg ska vi leva resurssnålt och sträva efter slutna kretslopp. Resursanvändning ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv.

Välmående samhälleI Varberg ska ges förutsättningar för människor att må bra. Vi tar ett gemensamt ansvar för att vår välfärd och samhällsutveckling inte sker på bekostnad av andra människor eller miljön.

Innehållsförteckning

INLEDNINGVision 2025 – en gemensam färdriktning 6 Västkustens kreativa mittpunkt 6Vad är hållbarhetsinriktningar? 6 En del av vision 2025 6Bakgrund 7Mer om inriktningarna 8Varbergs utgångspunkter för hållbarhet 9 FN:s globala hållbarhetsmål 9Sveriges miljömål 10Ekokommunen Varberg och hållbarhetsprinciperna 10 Hur arbetar vi med hållbarhetsinriktningarna? 11 Vägledande ambitioner för hållbarhet 11 Målbilder 11 Fokusområden 12 Anger vart med inte hur 12 Analys och uppföljning 12

VARBERG VISAR VÄGEN 13 Hög ambitionsnivå är motiverat 14 Lätt att göra rätt 14 Kunskap och medvetenhet 14 Målbilder och fokusområden 14

LIVSKRAFTIGA EKOSYSTEM 15Varför ett globalt perspektiv? 16 Vad är ett resilient ekosystem? 16 Ekosystem och biologisk mångfald 16 Vad är ekosystemtjänster? 17 Livskraftiga ekosystem: Målbilder 18• Varbergs kommun bidrar till att minska förekomsten av gifter i ekosystem lokalt och globalt 19 • I Varbergs kommun ger maten minsta möjliga påverkan på ekosystem och klimat 20• Varberg minimerar klimatpåverkan från resor och transporter 23• Varberg bevarar och utvecklar ekosystemtjänsternas funktion och kvalitet 24

HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING 26Ekologiska fotavtryck 27Vilka resurser avses? 27Är teknikutveckling lösningen? 27 Hållbar resursanvändning: Målbilder 28 • Varberg är föregångare inom förnybar och återvunnen energiproduktion 29• Varbergs kommun utmärker sig inom effektiv energianvändning och stimulerar aktivt energismarta livsstilar 30• I Varberg bygger vi resurseffektivt med giftfria materialval 31• Våra konsumtionsmönster rättar sig efter naturens resurser och kretslopp 32

VÄLMÅENDE SAMHÄLLE 34Hur skapar vi förutsättningar för välbefinnande i Varberg? 35Vad präglar ett välmående samhälle? 35Välbefinnandets nio punkter 35Välmående samhälle: Målbilder 36• Varberg erbjuder en attraktiv och hållbar livsmiljö där människor trivs, stannar kvar och flyttar in 37• Varberg har västkustens bästa förutsättningar för en hälsosam livsstil 38• I Varberg har alla invånare möjlighet att finna en meningsfull sysselsättning 39• Varberg är ett inkluderande och rättvist samhälle 40• Varberg är en magnet för kreativa och hållbara verksamheter 41

SAMMANFATTNING 42

Inledning6

INLEDNING

Vision 2025 – en gemensam färdriktningUnder 2011 påbörjades en process där politiken tillsammans med medborgare, förvaltningar och kommunägda bolag tog fram en ny gemensam färdriktning för kommunen – Vision Varberg 2025.

Den slår fast att kommunen fram till 2025 ska utvecklas mot att bli Västkustens kreativa mittpunkt. Vägen dit kräver en gemensam insikt om att inte bara göra det som är nödvändigt. Där det är möjligt ska nya vägar prövas för att i

varje steg göra framtiden lite bättre. Visionensom ska sätta sin prägel på allt arbete i kommu-nen lyder: Varberg – Västkustens kreativa mittpunkt.

Vad är hållbarhetsinriktningar?En del av Vision Varberg 2025Varbergs hållbarhetsinriktningar är en ned-brytning av det förhållningssätt i Vision 2025 som handlar om hållbarhet. Förhållningssättet innebär att vi i arbetet med att förverkliga visionen ska tillgodose dagens behov utan att

Varberg - Västkustens kreativa mittpunkt

Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens kreativa mittpunkt”.

För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö.

VerksamhetsidéVi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar.

FörhållningssättHållbarhet: Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och eko-logiskt.

Delaktighet: Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke.

Hållbarhetsmål 2017–2025

Inledning 7

äventyra kommande generationers möjlig-heter att tillgodose sina behov socialt, eko-nomiskt och ekologiskt.

Tillsammans med visionens ledord: nytän-kande, framåtanda, kunskap och mod, ska hållbarhetsinriktningarna återspeglas i våra målsättningar och i vårt hållbarhetsarbete.

BakgrundFör att beskriva hur arbetet mot en håll-bar kommun ska bedrivas slog kommun-fullmäktige den 22 april 2014 fast fyra inriktningar att fokusera på i Varberg. Inriktningarna presenterades i dokumentet ”Varberg visar vägen - Inriktningar för hållbarhetsarbetet i Varberg 2015-2025”.

Hållbarhetsinriktningarnas syfte är att formulera kommunens ambition och vilja att visa vägen i hållbarhetsarbetet, genom att vara ett föredöme och inspirera andra till att bidra till den nödvändiga omställningen.

I detta dokument utvecklas de tidigare antagna hållbarhetsinriktningarna med målbilder och fokusområden för att tydliggöra hur Varbergs kommun ska arbeta med och skapa förutsättningar för hållbarhet.

Vision Varberg 2025Västkustens kreativa mittpunkt

FörhållningssättHållbarhet

VerksamhetsidéFörenkla människors

vardag och inspirera till att uppnå drömmar

FörhållningssättDelaktighet

Livskraftiga ekosystem

Hållbar resursanvändning

Välmående samhälle

Inriktningar för hållbarhetsarbetetVarberg visar vägen


Inledning8

Mer om inriktningarnaDen övergripande inriktningen

Varberg visar vägen ”Tillsammans ska vi skapa ett uthålligt samhälle och göra Varberg till ett föredöme och inspirationskälla i hållbarhetsarbetet. Varbergs kommun ska ge förutsättningar för alla att agera hållbart och ansvarsfullt genom att göra det lätt att göra rätt. Vårt hållbarhetsarbete ska genomsyras av ambitionen i Varberg visar vägen och fokuseras inom följande områden: Livskraftiga ekosystem, Hållbar resurs-användning och Välmående samhälle.”

Varberg visar vägen är överordnad de andra tre inriktningarna. Den sätter ribban högt och anger Varbergs ambitionsnivå att bli ett föredöme och inspirationskälla i hållbarhetsarbetet. Inriktningen tydliggör hur hållbarhetsaspekten i Varbergs gemensamma vision ska omsättas till handling genom att peka på vikten av att göra det lätt att göra rätt. Det vill säga, att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart beteende. På så vis väver inriktningen samman det kreativa, nytänkande och modiga som visionen står för med verk-samhetsidén om att förenkla människors vardag.

De tre underliggande inriktningarna

De tre underliggande inriktningarna pekar ut viktiga områden som Varberg måste fokusera inom för att nå en hållbar utveckling och där-med leva upp till visionen.

Livskraftiga ekosystem”Naturen med sin fantastiska mångfald och myller av liv ska värnas för sitt egenvärde och för människans skull. Varberg ska långsiktigt

bevara och stärka de lokala ekosystemen och verka för ett hållbart nyttjande av eko-systemtjänster globalt.”

Inriktningen anger målbilden för den ekolo-giska dimensionen av hållbar utveckling. Eko-logisk hållbarhet är en förutsättning för såväl social som ekonomisk hållbarhet och handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga.

Hållbar resursanvändning”I Varberg ska vi leva resurssnålt och sträva efter slutna kretslopp. Resursanvändning ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv.”

Inriktningen anger målbilden för den ekono-miska dimensionen av hållbar utveckling och tydliggör att frågan om resurshantering är avgörande för att lyckas i arbetet med de övriga inriktningarna. Ekonomisk hållbarhet ger vi i detta sammanhang innebörden att på lång sikt hushålla med mänskliga och materiella resurser.

Välmående samhälle”I Varberg ska ges förutsättningar för människor att må bra. Vi tar ett gemen-samt ansvar för att vår välfärd och samhälls-utveckling inte sker på bekostnad av andra människor eller miljön.”

Inriktningen anger målbilden för den sociala dimensionen av hållbar utveckling och be-skriver ett samhälle där människor inte syste-matiskt hindras från att tillgodose sig sina behov, både ur ett globalt och lokalt perspektiv. Social hållbarhet når vi genom att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.

Varberg visar vägen


Hållbar resursanvändning



Inledning 9

FN:s globala hållbarhetsmål

Varbergs utgångspunkter för hållbarhetVision Varberg 2025 ska förverkligas på ett hållbart sätt. Begreppet hållbar utveckling definierades i slutet av 1980-talet av Brundt-landkommissionen som ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Det slogs också fast att utvecklingen ska vara hållbar i tre dimensioner – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Denna bakgrund finns invävd i Varbergs vision och utvecklas genom hållbarhetsinriktningarna.

Utöver Vision 2025 och de tre dimensionerna är de huvudsakliga utgångspunkterna för Varbergs hållbarhetsarbete FN:s globala hållbarhetsmål, Sveriges Ekokommuners hållbarhetsprinciper och de nationella miljömålen.

FN:s globala hållbarhetsmål I september 2015 antogs FN:s nya håll-barhetsmål som beskriver vad det globala arbetet med hållbar utveckling ska sikta på till 2030 – Agenda 2030. De globala hållbarhets-målen omfattar 17 mål och 169 delmål. Genom att använda de globala hållbarhetsmålen som

utgångspunkt säkerställs att alla aspekter av hållbarhet behandlas och att det finns en koppling mellan hållbarhetsarbetet i Varberg och det som sker på såväl global som nationell nivå. Samtidigt ger dessa mål grund för en förankrad vetenskaplig relevans.

Läs gärna mer om de globala hållbarhetsmålen på www.globalamalen.se.

Ekologiskt

Ekonomiskt

Socialt


Hållbarresursanvändning



Inledning10

Sveriges miljömålMiljömålssystemet infördes 1999 ochinnehåller ett övergripande generations-mål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Syftet med miljökvalitetsmålens införande var att tydliggöra den miljö-mässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Kommunen har en viktig roll i miljömålsarbetet som innebär att översätta nationella och regionala mål till lokala mål och åtgärder. Den hållbarhetsinriktning som har starkast koppling till de nationella miljömålen är Livskraftiga ekosystem, men eftersom begreppet hållbarhet är bredare än enbart den ekologiska dimensionen inkluderar Varbergs hållbarhetsarbete även den sociala och den ekonomiska dimensionen.

Läs gärna mer om de nationella miljömålen på www.miljomal.se.

Ekokommunen Varbergoch hållbarhetsprincipernaSveriges Ekokommuner är ett frivilligt nätverk för kommuner som vill främja utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Varbergs kommun har en lång historia som ekokommun och blev medlem i föreningen redan 1995.

Föreningens medlemmar har förbundit sig att arbeta utifrån fyra hållbarhetsprinciper som ska visa vägen mot ett samhälle byggt på en ekologisk grundsyn och en livsmiljö som ger människor möjlighet till en hög livskvalitet.

Hållbarhetsprinciperna är grunden för föreningens verksamhet och var en av flera utgångspunkter i framtagandet av Varbergs kommuns hållbarhetsinriktningar.


I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk ...

1. ... koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. Till exempel fossilt baserade bränslen och produkter samt metaller.

2. ... koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. Till exempel naturfrämmande kemikalier och hormonstörande ämnen.

3. ... undanträngning med fysiska metoder. Till exempel storskaliga kalhyggen och överfiskning.

Och i det samhället hindras inte människor systematiskt ...4. ... från att tillgodose sina behov. Till exempel via resursknapphet, orättvisor och oanständiga levnads- och arbetsvillkor.

De fyra hållbarhetsprinciperna

Läs gärna mer om Sveriges Ekokommuner och om hållbarhetsprinciperna på www.sekom.se.

Inledning 11

Hur arbetar vi med hållbarhetsinriktningarna?Vägledande ambitioner för hållbarhetVarbergs hållbarhetsinriktningar är en del av Vision 2025 och kan betraktas som ledstjärnor för att styra kommunens hållbarhetsarbete i rätt riktning. Hållbarhetsinriktningarna ska vara vägledande i allt från målformuleringar till genomförande.

För att tydliggöra och konkretisera hur vi ska arbeta för att bli en hållbar kommun har hållbarhetsinriktningarna i detta dokument utvecklats till att innefatta målbilder med tillhörande fokusområden. Målbilder och fokusområden syftar till att styra riktning, ge vägledning och underlätta arbetet kring hållbarhetsfrågor för samtliga förvaltningar och kommunägda bolag. De skapar även förutsättningar för kontinuerlig analys och uppföljning som gör det möjligt att avgöra i vilken utsträckning Varbergs hållbarhetsarbete går i uttalad riktning.

Den övergripande hållbarhetsinriktningen Varberg visar vägen säkerställer en hög ambitionsnivå inom de områden där kommu-nens hållbarhetsarbete ska fokuseras. Utveck-landet av målbilder och fokusområden under de tre underliggande inriktningarna Livskraftiga ekosystem, Hållbar resursan-vändning och Välmående samhälle styr oss i rätt riktning och möjliggör både upp-följning och analys av kommunkoncernens hållbarhetsarbete.

MålbilderFör att tydliggöra vad som innefattas inom respektive hållbarhetsinriktning och hur kommunens ambitioner förhåller sig till detta har respektive inriktning brutits ner till målbilder. En målbild anger Varbergs kommuns ambitionsnivå inom ett område, genom att beskriva det tillstånd vi vill att vårt hållbarhetsarbete ska leda till.

I den övergripande inriktningen Varberg visar vägen finns inga målbilder eller fokusområden. Syftet med hållbarhetsinriktningen är istället

Vision 2025”Visionen kan jämföras med en led-stjärna som ska vara styrande för kommunens utveckling i sin helhet och i kommunens arbete ska visionen vara vägledande i allt från målformu-leringar till genomförande. Visionen har formuleringar som är långsiktiga med 10-15 års perspektiv och fastställs av kommunfullmäktige. I Varbergs kommun som organisation finns en vision.

Visionen består även av verksamhets-idé och förhållningssätt.”

Ur ”Styrmodell för Varbergs kommun – Vision, mål och ramstyrning”, antagen i kommunfull-mäktige den 20 november 2012, § 162.


Vision Varberg 2025Västkustens kreativa mittpunkt

FörhållningssättDelaktighet

FörhållningssättHållbarhet

VerksamhetsidéFörenkla

människors vardag och inspirera till

att uppnå drömmar

Inriktningar för hållbarhetsarbetetVarberg visar vägen


Hållbar resurs-

användningVälmående samhälle

Inledning12

att ange ambitionsnivån för målbilderna i de övriga inriktningarna och i kommunens hållbarhetsarbete som helhet.

FokusområdenInom inriktningarnas målbilder har fokus-områden urskilts. Fokusområden är viktiga områden att arbeta med för att nå det resultat som anges i målbilden. Fokusområden ger vägledning i vilka områden som är väsentliga att arbeta med för att nå ambitionerna i målbilden. De syftar till att underlätta i allt från målformuleringar, val av åtgärder till genomförande.

Anger vart men inte hurInriktningarnas målbilder anger vart Varbergs kommun vill komma med sitt hållbarhetsarbete, men inte hur vi når dit. Det är nämnder och kommunägda bolag som beslutar hur de väljer att arbeta för att bidra till att kommunen som helhet närmar sig ambitionerna i hållbarhetsinriktningarna – vilka mål som sätts för kommunens verk-samheter, som sedan omsätts till åtgärder, projekt eller aktiviteter.

Analys och uppföljning För att kunna avgöra i vilken utsträckning hållbarhetsarbetet faktiskt går i den riktning som anges i våra ambitioner krävs kontinuerlig analys och uppföljning av hela kommunkoncernens hållbarhetsarbete.

Utgångspunkt för analys och uppföljning är en nulägesanalys från 2017. Analysen baseras i första hand på nämnder och kommunägda bolags befintliga indikatorer och mätetal, till exempel de indikatorer som kopplar till uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade mål och inriktningar, eller relevanta mätetal som utläses i andra sammanhang. Tillsammans med utsedda personer från förvaltningar och bolag tar hållbarhetsstrategen fram en plan för hur det som bolag och nämnder mäter och styr efter förhåller sig till hållbarhetsinriktningarnas målbilder och fokusområden. I denna grupp finns även stöd för analys, prognos

och uppföljning. För att säkerställa rele-vanta indikatorer och ett kontinuerligt förbättringsarbete inom hållbarhet kan indikatorer och mätetal utvecklas efterhand, detta sker då i samråd med verksamheterna.

Det är kommunstyrelsens uppdrag att samord-na uppföljningen och analysera i vilken ut-sträckning förvaltningarnas och bolagens arbete bidrar till att Varbergs kommun närmar sig ambitionerna i hållbarhetsinriktningarna. I samband med uppföljning och analys kan trender inom starka och svaga delar av kommunens hållbarhetsarbete identifieras. Här finns möjlighet att identifiera och rapportera avvikelser, samt uppmärksamma behov av särskilda insatser.

MålbilderBeskriver vår ambitionsnivå och anger det tillstånd vi vill att vårt hållbarhetsarbete ska leda till år 2025.

FokusområdenAnger viktiga områden att arbeta med för att nå det resultat som beskrivs i målbilden.

Indikator Vad som mäts för att följa upp målbilden. Till varje indikator finns relevant mätmetod och en rutin för att löpande mäta indikatorn. Indikatorerna tar i första hand utgångspunkt i nämnder och kommunägda bolags befintliga mätningar.

Varbergs kommunAvser hela kommunens organisation.

VarbergAvser hela den geografiska kommunen och alla som bor och verkar här.

Begrepp och definitioner


VARBERG VISAR VÄGENTillsammans ska vi skapa ett uthålligt samhälle och göra Varberg till ett föredöme och inspirationskälla i hållbarhetsarbetet. Varbergs kommun ska ge förutsättningar för alla att agera hållbart och ansvarsfullt genom att göra det lätt att göra rätt.

Vårt hållbarhetsarbete ska genomsyras av ambitionen i Varberg visar vägen och fokuseras inom följande områden: Livskraftiga ekosystem, Hållbar resursanvändning och Välmående samhälle.

Antogs i kommunfullmäktige den 22 april 2014

Våra fyra inriktningar – Varberg visar vägen14

VARBERG VISAR VÄGENVision 2025 sätter ribban högt – ”Varberg är Västkustens kreativa mittpunkt och vi agerar nytänkande, visar framåtanda, kunskap och mod”. Visionen förpliktigar och tydliggör att Varberg ska vara ett föredöme som kommun och en föregångare i arbetet mot hållbar utveckling. Ambitionsnivån i inriktningen Varberg visar vägen är vår kompass i arbetet mot ett hållbart samhälle.

Hög ambitionsnivå är motiveratVarberg deklarerade sig tidigt som ekokommun och har varit medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner sedan bildandet 1995. Det visar på kommunens vilja att ligga i framkant vad gäller hållbar utveckling på lokal nivå. Idag arbetar många kommuner aktivt med hållbarhet och för att Varberg även fort-sättningsvis ska vara en föregångare krävs det att vi lever upp till visionens ledord – nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Där har kommunen en viktig roll som förebild och inspirationskälla. Vi måste föregå med gott exempel och låta hållbarhet genomsyra all kommunal verksamhet.

Lätt att göra rättUtöver vår egen verksamhet måste kommunen också skapa förutsättningar för ett långsiktigt

hållbart beteende hos de som bor och verkar i Varberg. Dit når vi genom att göra det lätt att göra rätt. Enligt visionens verksamhetsidé, som vänder sig till kommunens anställda och politiker, ska organisationen bli mer kundfokuserad och arbeta med att förenkla människors vardag och inspirera dem till att uppnå sina drömmar. I detta sammanhang handlar det mycket om att ge förutsättningar för ett långsiktigt hållbart beteende och att göra de hållbara valen till enkla och bekväma alternativ.

Kunskap och medvetenhetRollen som förebild och föregångare kräver att vi säkerställer en hög kompetens och medvetenhet inom hållbarhetsområdet. Vi måste främja värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar till hållbar utveckling. Var och en måste utifrån sin roll förstå hur de kan bidra – både vad gäller medarbetare, politiker och invånare. Först då finns förut-sättningar för Varbergs hållbarhetsarbete att sticka ut i jämförelse med andra kommuner. Det arbete vi gör på lokal nivå är dessutom intimt sammankopplat med hållbar utveckling på global nivå. Alla människor, kommuner och nationer måste arbeta i samma riktning om vi ska uppnå de globala hållbarhetsmålen.

VÅRAMBITION

Målbilder och fokusområden

Denna inriktning är övergripande och har som syfte att ange att en hög ambitionsnivå ska gälla för målbilderna i de tre underliggande hållbarhetsinriktningarna och i kommunens hållbarhetsarbete som helhet. Här finns därför inga målbilder eller fokusområden.


Våra fyra inriktningar – Livskraftiga ekosystem 15

Foto: Mikael Göthage

Inledning 5

LIVSKRAFTIGA EKOSYSTEMNaturen med sin fantastiska mångfald och myller av liv ska värnas för sitt egenvärde och för människans skull. Varberg ska långsiktigt bevara och stärka de lokala ekosystemen och verka för ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster globalt.


Våra fyra inriktningar – Livskraftiga ekosystem16

LIVSKRAFTIGA EKOSYSTEMLikt alla andra människor som lever på jorden är vi som bor i Varberg beroende av naturen. Men för att naturen ska klara av att levere-ra de tjänster som krävs för vår överlevnad krävs friska resilienta ekosystem med en rik biologisk mångfald.

Varför ett globalt perspektiv?Vårt sätt att leva påverkar både lokalt och globalt. Inriktningen Livskraftiga ekosystem anger att Varberg långsiktigt ska bevara och stärka de lokala ekosystemen, samtidigt som vi ska verka för ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster ur ett globalt perspektiv. Om vi ska undvika att exportera miljö- och hälsoproblem över Sveriges gränser förutsätter det att vi förändrar våra konsumtionsvanor. Dagens konsumtionsmönster ger upphov till både lokal och global miljö- och hälsopåverkan.

De nationella utsläppen i Sverige minskar, men vår konsumtion och vårt sätt att leva leder istället till ökade utsläpp i andra länder. Generationsmålet för svensk miljöpolitik anger att Sverige ”till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälso-problem utanför Sveriges gränser”. Om vi ska klara detta är en omställning till hållbara och klimatsmarta konsumtionsvanor ett måste.

Människan har i många fall överutnyttjat de tjänster naturen erbjuder och har på så vis stört naturens förmåga att leverera tjänsterna, till exempel förmågan att återskapa utarmade fiskebestånd orsakade av överfiskning. Lokalt måste vi arbeta för att vår konsumtion och agerande inte innebär risker för ekosystem ur ett globalt perspektiv.

Ekosystem och biologisk mångfaldIdag är i princip alla ekosystem påverkade av människan. Att utveckla och säkra tillgången på de tjänster naturen levererar är ett nöd-vändigt och långsiktigt samhällsintresse. Väl förvaltade ekosystem är inte enbart en fråga om miljö, utan på längre sikt också en fråga om ekonomi och välbefinnande. Framförallt då många ekosystemtjänster inte kan ersättas med andra resurser eller teknik.

Forskning har identifierat nio globala miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde – de planetära gränserna. Om dessa gränser överskrids kan det leda till oöverskådliga effekter för människa, miljö och samhälle. På rätt sida gränserna skapas ett säkert handlingsutrymme för mänskligheten. De nio planetära gränserna som identifierats och kartlagts är: biologisk mångfald, global uppvärmning, kemiska föroreningar, över-gödning, försurning av haven, förändrad markanvändning, rent vatten, ozonskiktet och luftpartiklar. Redan idag kan man konstatera att flera av gränserna har överskridits. Fram-förallt överskrids tröskeln för vad som har identifierats som en acceptabel förlust av bio-logisk mångfald.

EKOLOGISKDIMENSION

I takt med att klimatförändringar och andra miljöproblem som människan skapat förvärras blir det allt viktigare att arbeta för att upprätthålla ekosystemens resiliens.

Begreppet resiliens kan förstås som ett systems förmåga att återhämta sig från chock, stress eller störningar och att efteråt klara av att återupp-bygga viktiga funktioner och vida-reutvecklas.

Biologisk mångfald är en förutsätt-ning för resilienta ekosystem, eftersom det innebär en spridning av riskerna och större möjlighet till omorganisation efter en störning.

Läs gärna mer om resiliens påwww.stockholmresilience.org.

Vad är ett resilient ekosystem?



Begreppet biologisk mångfald kan samman-fattas som ”livet på jorden i sin helhet”. Allt som lever och växer ingår – från den största blåval till minsta växt och mikroorganism. Det finns oerhörda mängder med arter och variationer inom arterna. Och alla arter och variationer behövs – de har en roll i det ekologiska systemet. Det kan vara att, som en växt, absorbera koldioxid, producera syre och brytas ner till näring. Eller, som en insekt,

att utgöra föda för någon annan art som senare blir föda högre upp i näringskedjan. Utarmningen av den biologiska mångfalden hotar oss människor och samhällsutvecklingen och är den planetära gräns som passerats med störst marginal.

Läs gärna mer om biologisk mångfald på www.stockholmresilience.org.

Vad är ekosystemtjänster?

Ekosystemtjänster är de funktioner hos ett ekosystem som bidrar till vårt välbefinnande eller vår överlevnad. Ekosystemtjänster skiljer sig från andra naturtillgångar genom att de är beroende av levande organis-mer, jämfört med t.ex. mineraler eller fossila bränslen. Vi får naturens ekosystemtjänster ”gratis” och de kan delas in i fyra kategorier:

Försörjande ekosystemtjänsterGer varor och nyttigheter t.ex. spannmål, dricksvatten och trävirke.

Reglerande ekosystemtjänsterPåverkar och styr ekosystemens naturliga processer t.ex. renar luft och vatten, pollinerar, reglerar skadedjur och klimatet. Denna typ av naturliga processer har visat sig ofta vara betydligt mer effektiva och lönsamma jämfört med människans tekniska lösningar.

Stödjande ekosystemtjänsterÄr förutsättningar för att andra ekosystemtjänster ska fungera, t.ex. jordmånsbildning, fotosyntes och biokemiska kretslopp.

Kulturella ekosystemtjänsterGer oss upplevelsevärden och förbättrar vår hälsa och vårt välbefin-nande genom att tillföra estetiska värden, samt miljöer för rekreation och att träffas och umgås. Ett stort antal studier visar på naturens förmåga att få oss att må bättre, stressa av och påskynda tillfrisknande, såväl fysiskt som mentalt.

Läs gärna mer om ekosystemtjänster och biologisk mångfald på Naturvårdsverkets hemsida.



LIVSKRAFTIGA EKOSYSTEM: MÅLBILDER

Följande målbilder beskriver det tillstånd vi vill att vårt hållbarhets-arbete inom inriktningen Livskraftiga ekosystem ska leda till:

Varbergs kommun bidrar till att minska förekomsten av gifter i ekosystemen lokalt och globalt.

I Varbergs kommun ger maten minsta möjliga påverkan på ekosystem och klimat.

Varberg bevarar och utvecklar ekosystem- tjänsternas funktion och kvalitet.

I Varberg minimeras klimatpåverkan från resor och transporter.

Huvudsakliga utgångspunkter:

... och hållbarhetsprinciper nummer 1-3, se gärna sidan 9.



MÅLBILD OCH FOKUSOMRÅDEN

För att skydda människor och natur måste vi arbeta mot att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte hotar människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Ökad spridning av farliga ämnenUnder de senaste 50 åren har människans kemi-kalieproduktion ökat drastiskt och många av de produkter vi använder dagligen innehåller kemikalier. Farliga kemiska ämnen som finns lagrade i varor eller byggnader riskerar att påverka människor, djur och natur under lång tid framöver. När kemikalier sprids i naturen kan det påverka människan indirekt, till exempel genom att farliga ämnen i mark och vatten överförs till grönsaker eller fisk som i sin tur hamnar på middagstallriken. En del kemiska ämnen bryts inte ner utan samlas i våra kroppar och för många kemikalier saknas fortfarande kunskap om deras miljö- och hälsopåverkan.

Att minimera kemiska föroreningar är en avgörande förutsättning för naturens långsiktiga förmåga att leverera ekosystemtjänster. I detta ligger att identifiera och åtgärda förorenade områden.

Ekologisk odlingEtt sätt att bidra till minskad kemikalieanvändning i samhället är genom ekologisk odling. Ekologisk odling bidrar dessutom till att skydda biologisk mångfald, en viktig förutsättning för naturens förmåga att leverera ekosystemtjänster.


Fokusområden

• Främja ekologisk odling lokalt och globalt

• Välja miljömärkta produkter

• Minska användningen av skadliga kemikalier

• Identifiera och åtgärda föroreningar och utsläppskällor

• Arbeta för att skapa giftfria livsmiljöer såväl inom- som utomhus





Varbergs kommun är en stor konsument av livsmedel. Det finns stor potential i att genom upphandling påverka livsmedelsproduktionen i en mer hållbar riktning. Betraktat ur ett hållbarhetsperspektiv är livsmedel en betydelsefull produktgrupp, både vad gäller produktionssätt och klimatpåverkan. Ett förändrat klimat kommer i framtiden betyda att förutsättningar för lokal livsmedelsförsörjning blir allt viktigare.

Klimatsmart matOlika livsmedel har varierande klimatpåverkan och den mest klimatsmarta kosten är vegetarisk. Att ställa om vår kost mot mer köttfria alternativ skapar en stor klimatnytta. Samtidigt varierar köttets klimatpåverkan stort beroende på vilken typ av kött det rör sig om. Produktion av lamm- och nötkött är en betydligt större källa till utsläpp av växthusgaser jämfört med till exempel kyckling, men framförallt jämfört med vegetabilier. I detta sam-manhang är det dock också viktigt att uppmärk-samma svenska betesdjurs värdefulla roll i arbetet med att upprätthålla biologisk mångfald och ett öppet odlingslandskap i Sverige.

Ekologiska livsmedelGenom att köpa in ekologiska livsmedel bidrar Varbergs kommun till att minska spridningen av gifter i samhället och till att stärka den biologiska mångfalden i naturens ekosystem – både i ett lokalt och globalt perspektiv.

God hushållning med markFör att uppnå ett resilient samhälle krävs god hus-hållning med mark. I takt med kommande klimat-förändringar kan lokal matförsörjning komma att få allt större betydelse, därav måste odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk mångfald och livsmedelsproduktion säkras.

StadsodlingFör att trygga framtida livsmedelsförsörjning kan vi utöver att värna om kommunens jordbruksmark avsätta ytor till och stimulera stadsnära odling. Stadsodling skapar goda tillfällen för människor att mötas och umgås. Det innebär dessutom ett mer miljövänligt resursutnyttjande, bland annat blir transporterna kortare och en mer energisnål odling på begränsade markytor främjas. Dessutom bidrar odlingen till alla de positiva bieffekter som genereras när vår stad förtätas med gröna värden.

Fokusområden

• Välja klimatsmart mat

• Välja ekologiska livsmedel för att minska spridningen av gifter i naturen

• Skydda odlingslandskap och jordbruksmark med värde för biologisk mångfald och livsmedelsproduktion.

• Stimulera stadsodling i Varbergs stad och tätorter



Ät SMARTVarbergs kommuns kostpolicy antogs av kommunfullmäktige den 18 september 2012. Där anges att verksamheterna ska köpa in produkter som stämmer överens med S.M.A.R.T.-modellen.

Ät S.M.A.R.T är ett informations- och utbildningsmaterial som föreslår hälsosamma och miljövänliga sätt att äta. Modellen är framtagen av Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting med stöd av Konsumentverket och Livsmedelsverket.

Förslaget bygger på de svenska näringsrekommendationerna och de nationella miljömålen.

S.M.A.R.T står för:S = Större andel vegetabilierM = Mindre andel ”tomma kalorier”A = Andelen ekologiskt ökarR = Rätt kött och grönsakerT = Transportsnålt

”Enligt FN:s bedömningar kommer två tredjedelar av världens befolkning att bo i städer år 2030, vilket är en snabb utveckling. År 1950 levde bara en tredjedel av världens befolkning i städer och städerna har en stor påverkan på världens ekologi. Världens stadsbefolkning konsumerar större delen av jordens naturresurser och svarar för omkring 80 procent av världens växthusgaser. En stad kräver uppåt 1 000 gånger sin yta i naturresurser och för att dess avfallsprodukter skall kunna tas om hand. Att förse städernas invånare med tillräckligt med mat kommer att bli en enorm utmaning.” FAO Nordic, ”Stadsjordbruk” www.fao.org/liaison/nordic



Barn och unga är extra känsligaBarn och unga är extra känsliga för påverkan av kemikalier. Deras kroppar är inte färdigutvecklade. Om skador uppstår i viktiga utvecklingsstadier kan det innebära livslånga konsekvenser. I inomhusmiljöer återfinns många kemikalier i luft och damm, vilket gör små barn extra utsatta eftersom de rör sig nära golvet och lätt får i sig dammet när de stoppar leksaker eller händer i munnen.




Varberg minimerar klimatpåverkan från resor och transporter.

Utsläppen från transportsektorn svarar för en stor del av Sveriges totala utsläpp och utvecklingen inom transportområdet kommer att ha en avgörande betydelse i arbetet för att nå flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Vi står inför en stor utmaning att minska transportsektorns utsläpp av klimatförändrande gaser.

För att klara av omställningen till en fossilfri transportsektor måste vi börja använda transporter på ett smartare sätt. Det innebär mer resurseffektiva fordon och en ökad andel fordon som drivs med förnybara bränslen. Vi måste också förändra vårt sätt att resa och transportera gods, framförallt måste resandet med bil minska.

Hållbar samhällsplaneringEtt långsiktigt hållbart transportsystem förutsätter förändrade beteenden och minskad biltrafik. Dit kan vi nå genom att planera ett samhälle som erbjuder fler och lättillgängliga möjligheter att transportera sig med hjälp av mer hållbara transportslag, så som gång, cykel och kollektivtrafik. Minskad biltrafik har även positiva effekter för människors hälsa och stadens attraktivitet tack vare mindre buller och avgaser. Arbetet för att minska resandet med bil bör riktas mot både Varbergs invånare och kommunens medarbetare.

Smartare transporterFärre och smartare transporter i kommunens verk-samheter gör inte bara en insats för miljön – det kan också spara både tid och pengar. Ett exempel på smartare transporter är samordning av kommunens varudistribution – som dessutom minskar tung trafik vid skolor och boenden. Smartare transporter kan också syfta på åtgärder för att förändra resva-norna hos kommunens anställda.

Fokusområden

• Sikta mot fossilfrihet i kommunens fordonsflotta

• Minska utsläppen från tjänsteresor i Varbergs kommun

• Minska utsläppen från godstransporter till kommunens verksamheter

• Skapa förutsättningar för minskade utsläpp från biltrafik i Varberg




Varberg bevarar och utvecklar ekosystemtjänsternas funktion och kvalitet.

Att utveckla och säkra tillgången till naturens ekosystemtjänster är ett grundläggande långsiktigt samhällsintresse. Ekosystems förmåga att leverera olika tjänster måste beaktas i samhällsplaneringen. Framförallt då flertalet av ekosystemens tjänster kan betraktas som helt oumbärliga, då de i många fall inte kan ersättas med andra resurser eller teknik.

Ett samhällsintresseVäl förvaltade ekosystemtjänster är inte bara en fråga om miljö och natur, utan har också stort inflytande på framtidens ekonomi och välbefinnande. Människans förmåga att nyttja de gratistjänster ekosystemen erbjuder har historiskt sett inneburit en ökad välfärd och ekonomisk utveckling, på vissa ställen i världen mer än andra. Vår livsstil och våra konsumtions-mönster har dock genererat en stark stress på ekosystemen, vilket på sikt kan kom-ma att leda till lägre välfärd för framtida generationer genom att möjligheterna att nyttja tjänsterna minskar.

Ekosystemen behöver ett starkt skydd i avvägningen mot andra intressen. Trots att detta är helt nödvändigt visar det sig ibland vara svårt. Sannolikt för att kort-siktiga ekonomiska vinningar har en tendens att påverka beslut mer än lång-siktiga och kanske globala effekter – hur allvarliga dessa än kan vara. Kanske märker vi inget av effekterna förrän om 50 eller 100 år. I alla fall inte inom budgetåret eller mandatperi-oden. Ett sätt att synliggöra värdet av ekosystem-tjänsterna är att sätta ett ekonomiskt värde på dem så de lättare kan vägas in i ekonomiska beslut. Ett exempel på detta är att binas tjänster i USA år 2000 beräknades till ett värde av 56 miljarder dollar.

Gröna ytor och områden fyller många funktionerGrönområden med höga natur- och rekreations-värden behöver skyddas för att garantera dess existens till framtida generationer. Varberg har ett rikt djur- och växtliv, men på grund av hur vi använder mark och vatten minskar många arter. För att bevara och sprida hotade arter krävs bland annat biotopvårdande insatser.

Fokusområden

• Ta hänsyn till ekosystemtjänsternas biologiska och ekonomiska värde i samhällsplanering

• Utveckla och värna gröna och blå områden och stråk med natur- och rekreationsvärden

• Vid behov vidta biotopvårdande insatser och tillämpa varierad skötsel av naturområden

• Uppnå god ekologisk och kemisk status i vattenmiljön

• Motverka övergödning orsakad av höga halter av kväve och fosfor i mark och vatten

• Skydda befintliga och potentiella vattentäkter för framtida dricksvattenbehov

• Utveckla hållbara dagvattenlösningar

• Använda gröna och blå ytor till att klimatanpassa stad och tätorter



I tätbebyggda områden bidrar gröna ytor och stråk till att upprätthålla biologisk mångfald, förbättra luftkvaliteten, bidra till klimatanpassning och ut-göra miljöer för rekreation. I takt med att Varberg växer behöver tillgången till grönytor säkras i samband med exploatering och de natur- och rekreationsvärden som förlorats vid nybyggnation måste kompenseras.

Vatten och multifunktionella blå miljöerVatten är vårt viktigaste livsmedel. Dessutom behövs vatten av god kvalitet för odling, rekreation och trivsel. Djur, fisk- och skaldjur, insekter och hela det ekologiska systemet är också beroende av tillgång till vatten i olika former – levande hav, sjöar, åar, bäckar och våtmarker. Utsläpp från jordbruk, transporter, industri och konsumtion hamnar förr eller senare i vattnet och vi behöver planera förebyggande,

samt identifiera och åtgärda de utsläppskällor som förorenar våra vattendrag.

Ibland behöver vi skydda oss mot vatten. Kraftiga skyfall ställer krav på fungerande dagvattenlösningar och anpassning till en förhöjd havsnivå.

ÖvergödningNäringsämnen i form av fosfor och kväve finns naturligt i miljön, men på grund av människans aktiviteter har mängden av dessa ämnen ökat kraftigt i sjöar, hav och vattendrag. Övergödning är ett hot mot biologisk mångfald på flera sätt, bland annat genom att övergödning riskerar att störa förhållandena mellan organismer i vattenmiljön.De mänskliga verksamheter som bidrar till övergödningen är framförallt vägtrafik, jordbruk, industrier, avloppsvatten, skogsbruk, och sjöfart.

Läs mer i Varbergs kommuns grönstrategi om att planera och agera för bevarande och utveckling av gröna och blå miljöer i vår kommun.


HÅLLBAR RESURSANVÄNDNINGI Varberg ska vi leva resurssnålt och sträva efter slutna kretslopp. Resursanvändning ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv.


Våra fyra inriktningar – Hållbar resursanvändning 27

HÅLLBAR RESURSANVÄNDNINGMänniskan är på kraftig kollisionskurs med naturen. Vi lever över planetens tillgångar med en föreställning om evig materiell tillväxt och att naturens skafferi är oändligt stort. På grund av människans höga utvinningstakt kan det i framtiden komma att råda brist på flera av naturens resurser.

Ekologiska fotavtryckFör att uppnå ekonomisk hållbarhet måste vi lära oss att hushålla med mänskliga och materiella resurser ur ett långsiktigt perspektiv. Ekologiska fotavtryck är ett begrepp som kan användas för att tydliggöra varför vi måste prioritera att ställa om till ett samhälle med mer ansvarsfull resurshantering. Med hjälp av statistik över konsumtion och produktion kan man i ett ekologiskt fotavtryck beräkna hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera det avfall som bildas. Här ingår alla ytor som krävs för att möta efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi, eller att ge plats åt byggnader och vägar. I årtionden har människan gjort anspråk på mer ekologiska resurser än vad naturen förmår att återskapa. Överskridandet är möjligt på grund av att vi till exempel kan avverka träd snabbare än nya växer eller ta större fiskfångster än haven klarar av att återbilda. Resultatet blir dränerade resurstillgångar och avfallsmängder som ökar snabbare än naturen kan absorbera eller återcirkulera. Ett exempel på detta är stigande halter av koldioxid i atmosfären.

I Sverige är våra ekologiska fotavtryck alldeles för stora. Likt andra rika länder med kraftiga ekologiska fotavtryck förflyttas ofta konsekvensen av vårt över-skridande till världens fatti-gare länder, där vi många gånger hämtar naturresurser och producerar våra varor. För att uppnå hållbara ekologiska fotavtryck måste vi minska vår resursanvändning, både till för- mån för fattiga människor i andra delar av världen och kommande generationers behov.

Är teknikutveckling lösningen?Teknisk utveckling är nödvändig för en hållbar resursanvändning, men behöver kompletteras med ändrade beteenden. Resultatet av effekti-vare lösningar äts ofta upp av ökad konsumtion

med tillhörande ökning av resursför- brukning. ”Rekyleffekten” visar på

detta. En effektivisering leder ofta till att det blir billigare

att använda resursen, vilket kan göra att vi använder den mer. En bränslesnål bil är exempelvis billigare att köra och då vi byter till en sådan kanske vi kör

fler mil – för att det blir billigare att köra bil.

Vägen till en hållbar resursan-vändning går via teknikutveckling

och förändrade konsumtionsmönster – en mer måttfull och smart konsumtion som inte tar lika mycket naturresurser i anspråk, exempelvis genom att öka andelen tjänster, mer återanvändning och möjligheter att dela produkter med andra. Kreativa cirkulära affärs-modeller – där materialet i en uttjänt produkt blir värdefull råvara i tillverkning av en ny pro-dukt – är lönsamt och bidrar till att ersätta lin-jära materialflöden med slutna kretslopp. På så vis kan vi närma oss en hållbar tillväxt.

EKONOMISKDIMENSION

Vilka resurser avses?

Med resurser avses i dettadokument både naturresurser och sådant som samhället producerar.


Våra fyra inriktningar – Hållbar resursanvändning28

HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING: MÅLBILDER

Följande målbilder beskriver det tillstånd vi vill att vårt hållbarhets-arbete inom inriktningen Hållbar resursanvändning ska leda till:

Varberg är föregångare inom förnybar och återvunnen energiproduktion.

Varbergs kommun utmärker sig inom effektiv energianvändning och stimulerar energismarta livsstilar.

I Varberg bygger vi resurseffektivt med giftfria materialval.

Våra konsumtionsmönster rättar sig efter naturens resurser och kretslopp.

Huvudsakliga utgångspunkter:






Fokusområden

• Öka Varbergs kommuns produktion av förnybar energi

• Driva på användningen av solenergi vid ny- och ombyggnation

• Stimulera mikroproduktion av förnybar energi i Varberg

• Att utveckla kapaciteten för när- och fjärrvärme baserad på förnybar eller återvunnen energi


Energi används i alla delar av samhället, men framförallt inom industrier, transporter och byggnader. Vägen från ett samhälle som är beroende av fossila bränslen till ett samhälle som är uppbyggt på förnybara energislag är en av vår tids största utmaningar.

Stora utsläpp av växthusgaser kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi. För att kunna möta de utmaningar världen står inför måste andelen förnybar energi öka. Till skillnad från fossila energikällor, som olja och kol, påverkar inte användningen av förnybara energikällor miljön i samma utsträckning.

Vilka energikällor är förnybara?Förnybar energi är energi som kommer från källor som ständigt förnyas i snabb takt. Enligt Energimyndigheten (2016) räknas följande energi-källor som förnybara: vindenergi, solenergi, aero-termisk energi (luftvärme), geotermisk energi (vär-me lagrad i berggrunden), hydrotermisk energi (vattenvärme) och havsenergi, vattenkraft, bio-

massa, deponigas, gas från avloppsreningsverk och biogas. Läs gärna mer om förnybara energikällor på energimyndigheten.se.



Varbergs kommun utmärker sig inom effektiv energianvändning och stimulerar aktivt energismarta livsstilar.

I ett energismart Varberg är vi mer energi-effektiva och minskar våra utsläpp av klimatförändrande gaser. Det är ett viktigt steg i arbetet mot hållbar utveckling.

För att uppnå ansvarsfull energihantering krävs både minskad energianvändning och ökad energieffektivitet. I satsningar på effektiv energi gäller det att identifiera möjligheter och sedan föreslå konkreta lösningar, till exempel att tilläggs-isolera eller välja att byta ut ett fönster. På sikt är en investering i energieffektivisering ofta mycket lönsam och kan återbetala sig på kort tid.

Hyresgäst?Även som hyresgäst är det möjligt att bidra till att minska miljöpåverkan från lokaler. Ett Grönt Hyresavtal klargör vilka åtgärder hyresgäst och hyresvärd kommit överens om för att minska sin miljöpåverkan.

Kunskap och beteendeUtöver att investera i fysiska åtgärder är det väsent-ligt att kunskapsinvesteringar prioriteras. Vi måste arbeta med att förändra våra beteenden, annars riskerar ökad energieffektivitet att resultera i större energianvändning (rekyleffekten). Det kan vi göra genom att aktivt ge råd, stöd samt stimulera och kommunicera lämpliga vägar till ett mer energismart beteende. Att arbeta kontinuerligt med energifrågan leder till att den hålls ständigt aktuell.

Fokusområden

• Effektivisera och minska energi- användningen i Varbergs kommun

• Stimulera energismarta beteenden för minskad energianvändning i Varberg





En stor del av samhällets miljöpåverkan utgörs av bygg- och fastighetssektorn. I Varberg är behovet av nya bostäder stort, vilket ur ett hållbarhetsperspektiv ställer krav på klimatsmart och resurssnål byggnation.

Dagens byggnader blir allt mer energieffektiva. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det dock viktigt att uppmärksamma en byggnads miljöpåverkan även under uppförandefasen, genom att se till byggnadens miljöpåverkan hela vägen från materialutvinning, materialtillverkning och transport till färdig byggnad. En hållbar byggnad förutsätter val av resurseffektiva och giftfria material som går att återanvända eller återvinna, vilket minskar avfallsmängderna och sparar både pengar och naturresurser.

Giftfria och resurseffektiva kretsloppVi tillbringar stora delar av vår vakna tid i olika inomhusmiljöer och kemiska ämnen från bygg-produkter kan spridas i inomhusmiljön där vi bor, arbetar och vistas.1 En framtida utmaning är att sanera farliga ämnen redan inbyggda i det

Fokusområden

• Välja resurseffektiva material med hänsyn till en byggnads miljöpåverkan vid uppförande, drift och rivning

• Utveckla återanvändning och materialåter- vinning av icke-farligt byggnads- och rivnings- avfall

• Välja byggvaror fria från miljö- och hälso- farliga kemiska ämnen för att möjliggöra materialåtervinning

1Kemikalieinspektionen, Hälsoskadliga kemiska ämnen i byggprodukter – förslag till nationella regler, 2015, hämtad 2016-04-26 från http://www.kemi.se/global/rapporter/2015/rapport-8-15-halsoskadliga-kemiska-amnen-i-byggprodukter.pdf.


befintliga fastighetsbeståndet. Vad gäller nybyggen är det viktigt att satsa på byggvaror fria från miljö- och hälsofarliga kemiska ämnen. Inte minst ur ett hälsoperspektiv, men också för att möjliggöra att materialet i framtiden kan tas tillvara och åter-användas eller återvinnas.




Konsumtion påverkar miljön och genererar stora utsläpp av växthusgaser, både innanför och utanför Sveriges gränser. Vi måste ta ett större ansvar för det avfall vår konsumtion skapar, till exempel genom att återvinna material, energi och näring ur avfallet. Störst miljövinst når vi genom att förebygga att avfall uppkommer överhuvudtaget.

Varbergs kommun är en stor konsument och offent-lig upphandling är därför ett viktigt verktyg i arbetet mot en hållbar samhällsutveckling. Genom att satsa på mer resurseffektiva produkter och tjänster kan vi tillsammans göra en stor skillnad.

Cirkulär ekonomiMänniskan gör allt större anspråk på jordens resurser. En framtida hållbar tillväxt kräver att vi förändrar linjära tillväxtmönster där jordens resurser betraktas som oändliga. Istället för att utvinna, producera, konsumera och kassera måste vi arbeta för att ställa om till ett samhälle byggt på en mer cirkulär ekonomi. En cirkulär ekonomi innebär att resursernas mervärde bevaras så länge som möjligt och avfall minskar. I ett sådant kretsloppssystem kan resurserna i en produkt som nått slutet av sin livscykel utnyttjas igen och generera nytt värde i form av en ny produkt. Om avfall ska kunna betraktas som en resurs är det viktigt att fasa ut användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen, som förhindrar att ett material kan återinföras in i kretsloppet.

MaterialåtervinningDet finns olika vägar till att spara på jordens resurser och förebygga uppkomsten av avfall. En väg är materialåtervinning, som jämfört med nyproduktion minskar både energianvändningen och uttaget av jungfruliga material. Aktiv käll-sortering och återvinning bidrar även till ökad medvetenhet i vårt övriga beteende.²

2Avfall Sverige, Varför materialåtervinna?, 2015, hämtad 2016-06-28 från http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/materialaatervinning/varfoer-aatervinna/.

Fokusområden• Driva på omställningen till ett samhälle byggt på en cirkulär ekonomi

• Stimulera återvinning och återbruk i Varberg och inom kommunens verksamheter

• Skapa förutsättningar för kollaborativ konsumtion i Varberg

• Vid inköp prioritera resurseffektiva produkter och tjänster utan miljö- och hälsoskadliga ämnen

• Främja resurseffektiva tjänster och upplevelser före materiell konsumtion

• Uppmuntra minskat matsvinn och ökad sortering av matavfall i Varberg

• Bedriva ett aktivt arbete för att minska matsvinnet i kommunens verksamheter



Återbruk och kollaborativ konsumtionYtterligare ett sätt att minska uppkomsten av av-fall och agera sparsamt med naturens resurser är genom så kallad kollaborativ konsumtion. Det innebär att en resurs delas av många, till exempel genom kollektivt ägande, uthyrning eller återbruk. Återbruk ger en produkt längre livslängd och bety-der att färre nya produkter behöver produceras. Att på kommunal nivå främja återbruk och kollaborativ konsumtion har stor potential, till exempel genom att skapa förutsättningar för delat ägande i form av bil- och cykelpooler eller verktygsbibliotek i nybygg-da bostäder, anlägga en återbrukspark eller om möjligt ersätta nyinköp i kommunala verksamheter med återanvänd utrustning.

Minska matsvinnetAll matproduktion påverkar miljön och när vi slänger mat har den energi, vatten och mark som gått åt till att producera livsmedlet använts i onödan. För hushållen handlar matsvinn i stor utsträckning om konsumtionsmönster, beteenden och attityder. Trots att matavfall kan användas till biogasproduktion är det ur ett klimatperspektiv mycket mer effektivt att minska svinnet genom att helt enkelt slänga mindre mat. Kommunen har en viktig roll att inspirera och leda vägen mot en mer resurseffektiv livsmedelsanvändning. Det är viktigt att kommunen föregår med gott exempel, sprider kunskap och bedriver ett aktivt arbete för att minimera matsvinnet i sina egna verksamheter.


VÄLMÅENDE SAMHÄLLEI Varberg ska ges förutsättningar för människor att må bra. Vi tar ett gemensamt ansvar för att vår välfärd och samhällsutveckling inte sker på bekostnad av andra människor eller miljön.


Våra fyra inriktningar – Välmående samhälle 35

VÄLMÅENDE SAMHÄLLESocial hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle som ger invånarna goda förutsättningar för att leva ett vardagsliv som ger gott väl-befinnande och samtidigt är varsamt mot andra människor och naturen. Hållbarhet förutsätter att denna hänsyn sträcks ut till att omfatta även människor och platser i ett globalt perspektiv.

Hur skapar vi förutsättningar för välbefinnande i Varberg?Inriktningen Välmående samhälle säger att vi ska skapa förutsättningar för människor att må bra. I Vision 2025 nämns också att vi ska inspirera människor att uppnå sina drömmar. Hur kan vi som kommun bidra till detta? Kanske är svaret att vi bidrar till ett högt välbefinnande i Varbergs kommun genom att i stort och smått skapa trivsel, genom att väga in välbefinnandefaktorer i diskussioner och beslut. Men kanske framförallt genom att arbeta aktivt med alla inriktningar i detta dokument för att nå vår ambitionsnivå till 2025. Våra möjligheter att långsiktigt vara ett välmående, socialt hållbart samhälle är beroende av att vi lyckas med att bevara och utveckla livskraftiga ekosystem, samt åstadkomma en hållbar resursanvändning. Detta är grunden utifrån vilken ett välmående och socialt hållbart samhälle kan växa fram. Det kan handla om allt från att finna en meningsfull sysselsätt-ning, hitta en bostad att trivas med eller att ha närhet till naturen och platser där det är lätt att träffa andra människor.

Vad präglar ett välmående samhälle?I en välmående och hållbar kommun finns stödjande miljöer där människor kan trivas och tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa. Alla invånare ges förutsättningar till att vara delaktiga, ha inflytande och känna sig trygga. Samhället erbjuder miljöer för rekreation, ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser, möjlighet till bostad för olika livsfaser, sysselsättning och utbildning, mötesplatser

och andra förutsättningar för kommunikation med varandra och omvärlden. Socioekonomisk jämlikhet och icke-diskriminering förebygger spänningar och konflikter och underlättar byggandet av det välmående samhället. Allt detta förutsätter fungerande välfärdssystem, service och infrastruktur som förenklar människors vardag och stimulerar till hållbart beteende.

SOCIALDIMENSION

Välbefinnandets nio punkter

Den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef har definierat välbefinnande i form av mänskliga behov som varit desamma i alla kulturer och i alla tider. Hit räknas att grundläggande fysiska behov är tillfredsställda, samt upplevelsen av delaktighet, meningsfullhet, frihet, förståelse, tillgivenhet, avkoppling, kreativitet och trygghet.


Våra fyra inriktningar – Välmående samhälle36

VÄLMÅENDE SAMHÄLLE: MÅLBILDER

Följande målbilder beskriver det tillstånd vi vill att vårt hållbarhets-arbete inom inriktningen Välmående samhälle ska leda till:

Varberg erbjuder en attraktiv och hållbar livsmiljö där människor trivs, stannar kvar och flyttar in.

Varberg har västkustens bästa förutsättningar för en hälsosam livsstil.

I Varberg har alla invånare möjlighet att finna en meningsfull sysselsättning.

Varberg är ett inkluderande och rättvist samhälle.

Varberg är en magnet för kreativa människor med hållbara verksamheter.

Huvudsakliga utgångspunkter:Social hållbarhet är den dimension av hållbar utveckling som vanligtvis anses svårast att definiera och det finns inte någon allmänt vedertagen definition av begreppet. Varbergs utgångspunkt är de globala hållbarhetsmålen, samt hållbarhetsprincip nummer 4. Principen anger att i ett socialt hållbart samhälle hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov, till exempel via resursknapphet, orättvisor och oanständiga levnads- och arbetsvillkor.

De globala mål för social hållbarhet som Varberg framförallt tar avstamp från i vår strävan efter att skapa ett Välmående samhälle är:






Vad gör att vi trivs på en plats? Förutom att ha ett hem, en meningsfull sysselsättning och möjlighet till sociala relationer finns en lång lista med värden som bidrar till att en geografisk plats kan få oss att trivas. Någon har sagt att det som får folk att trivas är folk som trivs. Samhälls-planering med skarpt sikte på hållbarhet och trivsel är ett sätt att nå denna attraktivitet.

Varberg har fantastiska förutsätt-ningar med sin koppling till havet och sin gröna sköna natur. Oavsett var människor bor i kommunen kryddas tillvaron av närhet till grön eller blå natur.

Lätt att göra rättVi trivs då livet känns enkelt, till exempel när det är lätt att ta sig från ett ställe till ett annat, att träffa andra människor, använda samhällstjänster eller uppsöka naturen. I ett attraktivt och hållbart samhälle finns det fler lättillgängliga alternativ än bil att använda för att förflytta sig med. Det betyder en väl funge-rande kollektivtrafik och genomtänkta cykelstråk. Människor attraheras av vackra gröna och folkrika miljöer som känns trygga och trivsamma att vistas i. Detta står ofta i naturlig konflikt med omfattande biltrafik. Många framsynta samhällen i världen

Fokusområden

• Erbjuda bostäder för alla skeden i livet

• Göra tätorterna täta, trygga och lockande för folkliv och möten

• Göra det lätt att ta sig till trivsamma och naturnära platser där människor vill vara och mötas

• Binda ihop tätorter och landsbygd via hållbara system för förflyttning

• Prioritera människor framför biltrafik i orternas kärnor

• Skapa förutsättningar för friluftsliv, rekreation och rörelse

• Stimulera ett brett utbud av kulturaktiviteter

väljer idag att separera människor och bilar för att nå ökad attraktionskraft.

Bostäder för allaAtt kunna hitta en bostad som passar den aktuella livssituationen är en central faktor när vi väljer bostadsort. Att lätt kunna hitta en annan bostad då situationen förändras gör det lättare att stanna kvar. En ort där det finns en mångfald av boendeformer som matchar olika preferenser, olika skeden i livet och olika plånböcker gör det lätt att flytta in och bo kvar.

Varberg växer mot havetVarbergs nya stadsdel Västerport ska svara mot begreppet hållbar samhällsutveckling – grön, tät, naturnära med goda möjligheter till möten och kommunikationer.





Varbergs kommun kan inte göra så att alla är friska, glada, mår bra och har ett hållbart vardagsliv, men vi kan arbeta för att ge de rätta förutsättningarna.

De flesta av oss vet hur en hälsosam livsstil ser ut, men ibland behöver vi påminnelser. I kommunen kan vi inom våra verksamheter göra mycket för att påminna, underlätta och stimulera hälsosamma vanor. Det kan handla om allt från att på olika sätt skapa förutsättningar för friluftsliv och rörelse till att arbeta förebyggande mot alla former av drogmissbruk, eller att servera nyttig mat utan hälsoskadliga restprodukter från behandling och processning av matvarorna, till exempel i form av rester från naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.

Uppmuntra och inspireraVår ambitionsnivå i hållbarhetsinriktningen Varberg visar vägen anger att Varberg ska vara ett föredöme och en inspirationskälla i sitt hållbarhetsarbete – det gäller även social hållbarhet. När det kommer till att skapa förutsättningar för en hälsosam livsstil kan kommunen satsa på att föregå med gott exempel. Det innebär bland annat att främja rörelse och motion inom sina egna verksam-

heter, såsom till exempel förskola, skola och andraarbetsplatser. Ett exempel kan vara att kommunen stimulerar cykling till arbetsplatsen eller andra former av friskvård. Varbergs kommun kan också uppmuntra och stödja andra aktörers initiativ till hälsofrämjande aktiviteter och friluftsliv i Varberg.

Fokusområden

• Skapa förutsättningar för hälsosamma vanor i form av friluftsliv och rörelse

• Främja rörelse och motion inom kommunens verksamheter

• Servera hälsosam och nyttig mat

• Uppmuntra och stödja andra aktörers initiativ till hälsofrämjande aktiviteter och friluftsliv

• Satsa på förebyggande av alla typer av droganvändning



I en välmående och hållbar kommun finns arbetstillfällen för de som kan arbeta och en flora av annan sysselsättning för de som inte kan – beroende av ålder eller andra skäl.

Att människor har ett arbete som upplevs som meningsfullt är dels en självklar hörnpelare i ett gott liv och dels en väsentlig förutsättning för att välfärdssystemen i en kommun ska fungera. Alla har inte i alla skeden av livet möjlighet att arbeta, men har likaväl behov av meningsfull sysselsättning. Och vare sig vi arbetar, studerar eller tillbringar tid med annat har vi behov av omväxling, avkoppling och fritidsaktiviteter. Här har såväl kommunens verksamheter som ett aktivt föreningsliv viktiga roller. Ett sätt att bidra till fler arbetstillfällen är naturligtvis att stimulera nya verksam-heter att etablera sig i Varberg. För att Varberg ska upplevas som en kreativ plats med en attraktiv livsmiljö –lite bättre än andra alternativ vad avser förutsättningar för ett gott liv, bostäder, lokaler, kommuni-kationer med mera – behöver vi leva upp till ambitionsnivån i Varberg visar vägen. Vi vill vara en plats där det är lätt att trivas och leva hållbart.

Utbildning en nyckelfaktorSkolan har ett ansvar för att barn och unga upplever studierna som meningsfulla och att resultaten kan leda vidare i livet. Då spännande och utvecklande högre studier kan erbjudas i kommunen via Campus Varberg finns förutsättningar att attrahera studenter från andra kommuner och omgivande regioner – om de trivs kanske de stannar.



Fokusområden

• Möjliggöra ett givande arbetsliv för alla

• Erbjuda utbildning som svarar mot människors intressen och samhällets behov

• Skapa förutsättningar för meningsfull sysselsättning för människor som inte kan studera eller arbeta

• Säkra tillgång till givande fritidsaktiviteter för alla åldrar och grupper

• Stödja ett aktivt föreningsliv och ta tillvara på civilsamhällets engagemang

• Stödja hållbara verksamheter att utvecklas och attrahera nya att etablera sig i Varberg





Att känna att vi har möjlighet att ha inflytande på utvecklingen av det samhälle vi lever i är en väsentlig aspekt för såväl känslan av delaktighet som för vårt ansvarstagande. I ett välmående samhälle är det viktigt att politiker och tjänstemän lyssnar på medborgarna och bjuder in till delaktighet.

Ett socialt hållbart samhälle erbjuder goda förutsättningar för alla invånare, oavsett om en människa har förankring i Varberg sedan generationer eller bara bott i kommunen en kort tid. Varbergs vision anger att vi ska ha ett öppet klimat och ett inkluderande förhåll-ningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke. Det betyder att vi ska skapa plats och möjligheter till ett gott liv för alla som bor i kommunen, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Trygga sammanhang för gemenskapEtt välmående Varberg är en trygg plats att leva, där möjligheten att ingå i sociala sammanhang är tillgänglig för alla människor. För att nå dit är trygga offentliga mötesplatser och ett levande föreningsliv viktiga inslag. Oavsett i vilken omfattning vi väljer att utnyttja möjligheterna till gemenskap är det vik-tigt för oss att de finns tillgängliga.

En rättvis fördelningVåra välfärdssystem finns för att ge oss medborgare goda levnadsvillkor. En jämlik fördelning av villkor och möjligheter är viktigt i ett välmående samhälle. Sverige står sig väl i internationella jämförelser när det gäller både jämlikhet och jämställdhet mellankönen, men det finns mycket kvar att göra för att skapa mer rättvisa förhållanden. En rättvis för-

delning är enligt forskningen bättre för alla i samhället och vi bör sträva efter att utjämna socio-ekonomiska och andra orättvisor både lokalt och globalt.

Läs gärna mer om FN:s globala mål för jämställdhet och minskad ojäm-likhet på globalamalen.se.

Fokusområden• Stimulera medborgarnas deltagande i Varbergs utveckling

• Säkra möjligheter för alla invånare att vara del av samhället och sociala sammanhang

• Främja integration

• Vara ett föredöme i arbetet för ökad jämställdhet i Varberg

• Bedriva ett aktivt arbete för ökad jämlikhet

• Beakta barnperspektivet i samhällsplanering och i beslutsfattandet inom kommunens verksamheter



Varberg har fantastiska förutsättningar att kunna locka verksamheter att etablera sig i kommunen. Visionen om Varberg som västkustens kreativa mittpunkt har en cen-tral roll i detta liksom förhållningssätten delaktighet och hållbarhet. Genom att fylla visionen med verkligt innehåll kan denna profilering fungera som en magnet för etablering av kreativa och hållbara verksamheter.

Varbergs naturliga förutsättningar är goda. När-heten till havet, landsbygden, serviceorterna och staden är viktiga faktorer för såväl livskvalitet som logistik. Järnväg, hamn och motorväg ger möjlighet till tilltalande lösningar för transporter och pendling. Utöver de förutsättningar som redan finns behöver vi också förstärka den kultur som kännetecknas av kreativitet, framåtanda, mod och möjliggörande. Vi som arbetar inom kommunen behöver ha ett öppet sinne för vad som rör sig i vår tid och som kommer att prägla framtiden. Exempelvis kan vi fråga oss hur vi kan möjliggöra och underlätta etablering och utveckling av spännande verksamheter som växer fram på landsbygden eller som följer i spåren av surfkulturen? Och hur vi kan ta vara på den kompetens, kraft och kreativitet som nyanlända invånare i Varberg besitter? Hur kan vi stimulera

framväxten av sociala företag som har som syfte att inkludera människor genom att erbjuda meningsfull sysselsättning? Hur uppmuntrar vi de engagerade invånare som skapar välbesökta evenemang inom kultur och viktiga samhällsfrågor?

I Varberg finns redan många väl fungerande företag, men även deras verksamhet kan utvecklas. Om vi stimulerar kreativ samverkan – exempelvis i form av nätverk, noder eller kluster – kan vi nå många fördelar med både ekonomiska, sociala och ekologiska vinningar som följd.

Sammantaget kan konsekvent arbete i riktningmot kreativitet och hållbarhet bidra till nya ar-betstillfällen och nya invånare.


Fokusområden

• Locka fler kreativa människor med hållbara verksamheter att etablera sig i Varbergs kommun

• Stimulera befintliga verksamheter avseende kreativ samverkan och hållbarhet



Sammanfattning42

SAMMANFATTNING

Vision 2025 – en gemensam färdriktningVarbergs kommun sätter ribban högt vad gäller hållbarhet. För att tydliggöra och konkretisera hur vi ska arbeta för att leva upp till våra ambi-tioner har Varbergs hållbarhetsinriktningar utvecklats med målbilder och fokusområden.

Målbilder och fokusområden syftar till att styra riktning, ge vägledning och underlätta

arbetet kring hållbarhetsfrågor för samtliga för-valtningar och kommunägda bolag. De skapar också förutsättningar för kontinuerlig analys och uppföljning som gör det möjligt att avgöra i vilken utsträckning Varbergs hållbarhetsarbete går i uttalad riktning.

Den övergripande hållbarhetsinriktningen Varberg visar vägen säkerställer en hög am-bitionsnivå inom de områden där kommunens hållbarhetsarbete ska fokuseras.

LIVSKRAFTIGA EKOSYSTEM: MÅLBILDER

Följande målbilder beskriver det tillstånd vi vill att vårt hållbarhetsarbete inom inriktningen Livskraftiga ekosystem ska leda till:



Varberg bevarar och utvecklar ekosystemtjänsternas funktion och kvalitet.

I Varberg minimeras klimatpåverkan från resor och transporter.

Utvecklandet av målbilder och fokusområden under de tre underliggande inriktningarna Livs-kraftiga ekosystem, Hållbar resursanvändning och Välmående samhälle styr oss i rätt riktning och möjliggör både uppföljning och analys av kommunkoncernens hållbarhetsarbete.

Sammanfattning 43

HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING: MÅLBILDER

Följande målbilder beskriver det tillstånd vi vill att vårt hållbarhetsarbete inom inriktningen Hållbar resurs-användning ska leda till:


Varbergs kommun utmärker sig inom effektiv energianvändning och stimulerar energismarta livsstilar.



VÄLMÅENDE SAMHÄLLE: MÅLBILDER

Följande målbilder beskriver det tillstånd vi vill att vårt hållbarhetsarbete inom inriktningen Välmående samhälle ska leda till:






Tryc

kser

vice

AB,

febr

uari

2019

.34

1575

BESÖKSADRESS: ENGELBREKTSGATAN 15, ÖSTRA VALLGATAN 12 POSTADRESS: VARBERGS KOMMUN, 432 80 VARBERGVARBERG DIREKT: 0340-880 00 E-POST: [email protected] WEBBPLATS: WWW.VARBERG.SE

Documents

Hållbarhetsmål 2017-2025 · 2019-05-23 · Antagen av kommunfullmäktige den 20 december 2016 Sammanställning av samhällsutvecklingskontoret Foto: Hidvi Group omslagsbild samt