Hur påverkar genus vårt val av

idrott?

Om samhällsideal och genuspåverkan

What affect our choice of exercise?

A study about gender and norms in society

Sabina Johansson & Frida Lejon Leonardsson

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Idrottsvetenskap Del 2

Fördjupningsarbete, 7.5 hp

Handledare: Helene Hjalmarson

Examinator: Stefan Wagnsson

Innehållsförteckning

Förord...................................................................................................................Sid 3

Inledning..............................................................................................................Sid 4

1.0 Inledning.........................................................................................................Sid 5

1.1 Syfte och frågeställningar...............................................................................Sid 6

2.0 Litteraturbearbetning......................................................................................Sid 7

Sammanfattning....................................................................................................Sid 7

Manligt och kvinnligt deltagande i idrotten..........................................................Sid 7

Tävling...................................................................................................................Sid 8

Massmedias påverkan............................................................................................Sid 9

Utseende, ideal och normer....................................................................................Sid 9

Homofobi i idrottsvärlden......................................................................................Sid 10

Ekonomiska aspekters inverkan på kvinnors idrottande........................................Sid 10

3.0 Metod................................................................................................................Sid 11

3.1 Etik....................................................................................................................Sid 12

3.2 Design...............................................................................................................Sid 12

3.3 Intervjuguide.....................................................................................................Sid 12

3.4 Urval.................................................................................................................Sid 13

3.5 Utförande..........................................................................................................Sid14

3.6 Dataanalys........................................................................................................Sid 14

4.0 Resultat.............................................................................................................Sid 16

5.0 Metoddiskussion..............................................................................................Sid 23

5.1 Resultatdiskussion............................................................................................Sid 24

Referenser...............................................................................................................Sid 27

Bilagor....................................................................................................................Sid 28

2

Förord

Dagens samhälle pratar mycket om att man ska följa sina mål och drömmar och ”hitta sig

själv”, men denna studie vill utforska om det är så att ungdomar väljer att lägga sina drömmar

åt sidan, just för att de är födda som pojkar/flickor. Vi är två kvinnor som läser

Idrottsvetenskap med Coachinriktning vid Karlstad Universitet och vi vill göra denna studie

eftersom vi vill undersöka vikten av genus inom idrott samt vad som påverkar valet av sport

eller idrott. Vi är båda väldigt intresserade av valet av manliga/kvinnliga idrotter och håller

själva på med dans, styrketräning, boxning, löpning mm. Vi har tänkt mycket på hur idrott

framställs i media, vilka idrotter och kön som får fokus och ställer oss frågan hur det påverkar

oss. Vi vill se leta vad dagens unga vuxna anser är manligt och kvinnligt och hur de tycker att

samhället ser ut och borde se ut inom idrottsvärlden.

3

Sammanfattning I denna studie har det undersökts vilka faktorer som påverkar män och kvinnors val av idrott.

Det har även undersökts om det finns några märkbara genusskillnader på val och uppfattning

kring sport. Denna studie utfördes efter kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer.

Fem respondenter har intervjuats varav tre män och två kvinnor i åldrarna 19-23år. I

resultaten framkommer att massmedia har stor inverkan på hur respondenterna uppfattade

manligt och kvinnligt idrottande. Manliga idrotter beskrevs som hårda och kraftfulla,

kvinnliga uppfattades som mjuka och graciösa. Männen var mer tävlingsinriktade medan

kvinnorna tränade för hälsan. Resultaten visar även att det finns en skillnad mellan hur män

och kvinnor påverkas.

Abstract

In this study it has been researched which factors affect men’ and women' choice of sport. It

has also been researched whether there is any particular difference in gender on choice and

opinion about sport. This study was performed in a qualitative method through semi-

structured interviews. Five participants were interviewed, of which three men and two women

at the aged of 19-23 years. It appears that media has a big impact on how respondents

perceived male and female athletes. Masculine sports was described as tough and powerful,

feminine sport were perceived as soft and graceful. The men were more competitive while the

women practiced for health. The results show that there is a difference between how men and

women are affected.

5

1.0 Inledning

Många människor hindras idag att ägna sig åt den sport de vill på grund av normer och ideal i

samhället. Bollidrotter över lag är mer riktade åt män, och dans och estetiska idrotter drar

istället till sig kvinnor. Detta speglas tydligt i en studie från 2000 där man i Frankrike fått

resultaten att 92% av alla fotbollsspelare och 94% av alla rugbyspelare är män, samt att 98%

av alla dansare och 78% av alla gymnaster var kvinnor (French Department of Sport, 2000).

Att kvinnor inte ska tävla i idrott lever kvar sedan ”de gamla grekerna” och i dagens samhälle

finns det fortfarande vissa idrotter där de endast är män som tävlar. Många anser också att

vissa idrotter är ”manliga” och andra idrotter är ”kvinnliga”, ofta beroende på hur sporten ter

sig.

Begreppet ”Kön” och ”Genus” började användas under 1950-talet och har diskuterats vida

brett (Jönsson, 2007). Jönsson (2007) berättar om en tolkning av genus, betydelsesystemet.

Här menar man att genusforskning är tolkningar av genus i olika sammanhang och att man

inte ska blanda genus med könsskillnader. Jönsson (2007) menar också att det är de manliga

kropparna som oftast är normen för hur en idrottslig kropp ska se ut, och sällan

kvinnokropparna. Detta gäller ofta i de fall där kvinnor överskrider den standardiserade

gränsen för hur en kvinnokropp ska se ut, och ”bygger sin manskropp”.

Det generella tycket är att kvinnor ska vara smala och tunna medan män stora och starka. I

dagens samhälle har det dock börjat förändras, då kvinnor också går till gym, tränar

styrketräning och bygger muskler, inte i lika hög utsträckning som män men mer än tidigare

(Coakley & Pike, 2009). Denna studie vill undersöka vad som får pojkar och flickor att välja

idrotter som unga och om det har något med vilket kön de tillhör. Man påverkas hela sin

uppväxt av föräldrar, syskon, kompisar, samhället och omgivningen. Avsikten med studien är

att se om även idrott påverkas och i så fall om detta påverkar valet av idrott. Studien vill

undersöka om pojkar dras till en sport just för att de är pojkar och om de egentligen hade velat

göra en ”flicksport” istället.

6

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka vad våra manliga och kvinnliga respondenter upplevt har

påverkat deras val av idrott genom åren samt fram till idag och på vilket vis genus styr valet

av idrott. Ägnar sig dagens unga vuxna åt det de egentligen vill, eller låter de idealen i

samhället och genus påverka valet av idrott.

Frågeställningar

Vilka faktorer uppfattar unga vuxna påverkar den enskilde individens val av idrott?

Upplever kvinnor och män att de gör det de faktiskt drömmer om? Upplever de hinder att nå

sina mål?

Finns det idrotter som vänder sig mer till ett specifikt kön och vad utmärks dessa idrotter av?

7

2.0 Litteraturbearbetning

Inledning

I litteraturinsamlingen inför denna studie har tidigare forskning och böcker granskats och det

största fokus ligger kring skillnader mellan hur män och kvinnor påverkats genom tiden.

Litteraturgranskningen visar även hur media, utseendeideal och ekonomiska aspekter påverkat

kvinnors deltagande i idrott, och även lite kring hur Homofobi kan influera och styra val av

idrott.

Historia

Pierre de Coubertin (1912), fransk baron och idrottsledare skapade de moderna Olympiska

spel som finns idag. Han var av åsikten att endast män skulle tävla mot män och att kvinnor

inte hade något att göra I idrottsvärlden.

”The Olympic Games must be reserved for men... we must continue to try to achive the

following definition: the solemn and periodic exaltion of male athleticism, with

internationalism as a base, loyalty as a means, art for its setting, and female applause as its

reward. Women´s sports are all against the Law of Nature”

/Pierre de Coubertin, (1912) grundare av de moderna olympiska spelen (Hassmén, Hassmén

& Plate, 2003, s. 168).

Hassmén, Hassmén & Plate (2003) berättar att idrott vanligast har betraktats som en manlig

aktivitet där vissa delar lever kvar än idag. Idrotten kan vara ett sätt att se hur samhället och

kulturen är utvecklad, utifrån värderingar, attityder, åsikter och ritualer i en samhälle

(Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Manligt och kvinnligt deltagande i idrotten

Inom idrottens värld är den märkbart största skillnaden som uppnåtts de två senaste

generationerna ökningen av kvinnors deltagande. Detta framförallt i de rikare länderna, och

även en mindre ökning i utvecklingsländer har skett (Coakley & Pike, 2009). En av de

faktorer som fick kvinnornas intresse för idrott var den forskning som under 70-talet började

visa alla hälsosamma effekter av träning. Att kvinnor under 70-talet blev mer intresserade av

sport framkommer tydligt i statistiken på antal män och kvinnor som deltog i de Olympiska8

spelen under 1970-talet, 1972 var det 14.8% kvinnor som deltog, 1978 hade antalet kvinnor

som deltog ökat till 20.7%. Barn får tidigt lära sig att det finns en stor uppdelning mellan olika

idrotter och att deltagandet skiljer sig utifrån kön (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Kvinnor som deltar i ”manliga” idrotter har färre erfarenheter av verksamheten och avbryter

ofta idrottandet i tonåren. Män har generellt väldigt liten, näst intill ingen erfarenhet av

deltagande i idrotter som anses kvinnliga (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Tävling och könsroller

Jönsson (2007) skriver om genusskillnader inom tävling, där han tar upp frågan om varför

kvinnor och män inte tävlar tillsammans och hur det hade sett ut om de varit jämbördiga

motståndare. Ett exempel är OS 1996 i Atlanta då IOK inte tillät kvinnliga lerduveskyttar. Vid

nästa OS år 2000 i Sydney hade man dock upprättat en damklass, men det förefaller inte vara

av rättviseskäl mot kvinnor. Jönsson (2007) anser att anledningen istället var att männen

skulle slippa bli förödmjukade om de förlorade mot en kvinna.

Det har talats mycket kring om män och kvinnor ska få tävla tillsammans och Torbjörn

Tännsjö tar 2000 upp frågan i en omdiskuterad artikel (Jönsson, 2007). Han menar att

grundtanken i idrott är att den bäste atleten vinner, oberoende om denne är man eller kvinna.

Därför borde kvinnor kunna möta män och vice versa, vilket många säkert skulle dela

uppfattning om (Jönsson, 2007). Många skulle också motsätta sig tanken eftersom de tror att

män i nästan alla fall skulle besegra kvinnor. Frågan som Jönsson (2007) ställer sig då är

varför det skulle vara så upprörande om detta skulle inträffa. Han kommer fram till att det är

för att vi anser att kön är viktigt men att han tror att skillnaderna främst är statistiska (Jönsson,

2007).

I en studie från 2010 undersöktes hur högstadieelever i Frankrike uppfattade olika miljöer ur

könsperspektiv. I studien jämfördes tävlingsidrott och bio, deltagarna fick först svara på om

de tyckte att miljön var manlig eller kvinnlig. Tävlingsidrott ansågs manligt och bio ansågs

neutralt. (Clément-Guillotin & Fontayne, 2010). Respondenterna fick även läsa två intervjuer,

en med en tävlingsidrottare och en med en person som tyckte om att gå på bio, inga kön

nämndes i intervjuerna men ändå svarade 75% av respondenterna att tävlingsidrottaren var en

man, endast 7.8% svarade att det var en kvinna. Resultaten visade även att respondenterna

över lag svarade mycket snabbare på frågorna med tävlingsidrott som maskulint jämfört med

den mer könsneutrala biokontexten, där respondenterna behövde betydligt länge betänketid.9

Massmedias påverkan

Stor del av uppfattningen av idrott, hur den ska se ut och vilket kön som dominerar inom

varje specifik sport påverkas utav media. Massmedier har stort inflytande i formandet av våra

åsikter, attityder och värderingar kring idrott (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Detta gäller

både av oss själva och av andra i samhället. Mycket normer bildas av media då media ibland

utgör den enda kontakten människor har med idrottsvärlden. Det har hittats stora skillnader på

hur man framställer idrottsaktiva män och kvinnor i massmedia. Kvinnor får betydligt mindre

mediebevakning än män i största allmänhet men även inom de idrotter där kvinnor dominerar

i deltagarantal (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Män presenteras ofta i media genom att

berätta om hur snabba, skickliga, stora och aggressiva de är medan det är vanligare att

beskriva kvinnors svagheter , brister och genom uttryck som anspelar på utseende

och ”kvinnlighet”. Detta gör att män och kvinnor får olika status inom samma idrott och

skapar större könsskillnader (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Utseende, ideal och normer

Coakley & Pike (2009) påpekar dock det faktum att idealutseendet för kvinnor har varit och är

fortfarande att de ska vara feminina och slanka, och att muskler är bra men har du för mycket

förlorar du din kvinnlighet. Detta är något som framhävs tydligt i skyltfönster och

modemagasin och är en påverkande faktor till kvinnors val mellan en vältränad kropp och

samhällets ideal.

Aktiviteter som anses kvinnliga är oftast mer estetiskt lagda, så som: gymnastik och

konståkning (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Här är syftet att skapa en estetisk kropp och

vara icke aggressiv, graciös och uttrycksfull. Manliga idrotter syftar ofta till starka

tävlingsinstinkter, aggressivitet, dominans och fysiska styrkor. Många av dessa idrotter

upplevs farliga och våldsamma, så som amerikansk fotboll, boxning och ishockey (Hassmén,

Hassmén & Plate, 2003). Denna uppdelning av idrotter tros komma redan som barn då barn i

tidig ålder får lära sig att idrott i allmänhet är manligt och också värderas mer positivt för män

än för kvinnor.

10

Homofobi i idrottsvärlden

En starkt påverkande faktor som influerar på valet av idrott för ungdomar är homofobi, och

det är inte ovanligt enligt Coakley & Pike (2009) att föräldrar styr bort sina barn från att delta

i idrotter som de tror att homosexuella dras till. Det är ofrånkomligt att homofobi påverkar

människors val av idrott, oavsett om man är heterosexuell eller homosexuell finns en rädsla

att bli stämplad som ”bög”eller ”lesbisk” med endast valet av idrott som motivering.

Homosexualitet är dock betydligt mer acceptabelt inom kvinnoidrott än inom de mer manliga

idrotterna (Coakley & Pike, 2009).

Ekonomiska aspekters inverkan på kvinnors idrottande

En annan faktor som påverkar kvinnors idrottande, och framförallt föreningsidrottande är det

ekonomiska stöd som kvinnoidrott har i jämförelse med manliga. Inkomster som kommer från

betalande fans och stöd från sponsorer är betydligt lägre än på den manliga sidan. Ett exempel

på hur kvinnoidrott påverkas av sponsorstöd är i de fotbollsklubbar som har både manliga och

kvinnliga lag, om sponsorerna drar in bidrag till klubben, svarar klubbarna i de flesta fall

genom att skära ner betydligt mer på kvinnornas budget än på männens. (Coakley & Pike,

2009).

11

3.0 Metod

3.1 Etik

I denna studie har det av etiska skäl valts att endast ha respondenter över 18 år. Detta med

åtanke att känsliga frågor ställdes och det därför var viktigt att respondenterna var mogna att

avgöra själva om de vill fullfölja intervjuerna. Respondenterna blev även upplysta om att

studien är helt frivillig och när som helst kan deltagandet avbrytas utan förklaring, samt att

inga personuppgifter kommer att redovisas så att respondenterna kommer förbli anonyma.

Denna studie utgick från de grundregler som framkommer i Vetenskapsrådets rapport (2011)

om god forskningssed. Allt material är sanningsenligt, metod och resultat väl redogjort i

rapporten och inget material är stulet från andra forskare. Respondenterna informerades även

att intervjuerna kommer att spelas in för att senare kunna analyseras, men att ljudfilerna inte

avlyssnades av någon annan än forskarna och att respondenterna på detta vis behöll sin

anonymitet. Samtliga respondenter fick skriva på ett papper att denna information mottagits

(Bilaga 1). För att respondenterna skulle få behålla sin anonymitet i studien ändrades deras

namn till koder, RPx stod för manlig respondent och RFx för kvinnlig respondent, och

numreringen efter förkortningarna stod för den ordningsföljd de blev intervjuade i.

3.2 Design

Då denna studie syftar till att analysera känslor och upplevelser hos respondenterna i form av

semi-strukturerade intervjuer och utan användandet av statistik och siffror definieras denna

metod enligt Backman (2008) som en kvalitativ studie. Intervjufrågorna var öppet

formulerade och på så vis gav det respondenterna stort utrymme att beskriva sina tankar och

känslor. Som Hassmén & Hassmén (2008) beskriver den kvalitativa forskningen var forskarna

i denna studie inte avståndstagande till respondenterna. De tolkade och analyserade under hela

processen och tolkade de svar och intryck som respondenterna gav.

3.3 Intervjuguide

Datainsamlingen bestod av intervjuer där intervjufrågorna utformades i en intervjuguide (se

bilaga 2) med olika teman som följdes av 3-5 frågor. Samtliga frågor i intervjun tänktes

noggrant igenom och strukturerades för att kunna ge svar till studiens syfte. På detta vis ökade

studiens validitet. Studien använde semistruktureade frågor, vilket gjorde det möjligt för

intervjuaren att ställa några följdfrågor och att kunna komma på djupet i ämnet som 12

diskuterades (Hassmén & Hassmén, 2008). För att kunna besvara frågeställningarna och syftet

utvecklades teman för de intervjufrågor som ställts. De teman som intervjuguiden innehöll var:

Bakgrund, Idrott nu, Omgivning, Idrott som ung, Genus, Idrott kul och Drömmar.

3.4 Urval

Till denna studie deltog fem respondenter varav tre män och två kvinnor i åldrarna 19-23 år. I

sökandet efter respondenter mailades lärare på fyra olika gymnasieprogram med stora

skillnader på inriktning, med en förfrågan att höra i sina klasser om det fanns frivilliga

deltagare till intervjuerna, denna metod valdes för att få en spridning mellan respondenterna

baserat på val av gymnasielinje. De gymnasieprogram som fanns med i mailutskicket var:

Idrottslinje, Medialinje, Estetisklinje och Naturlinje. I mailet beskrevs syftet med studien samt

att respondenterna skulle vara över 18 år.

Då responsen från de 20 lärare som mailades var mycket låg, och av de två som hade frågat i

sina klasser var ingen frivillig att ställa upp i studien. Eftersom denna studie hade en viss

tidsbegränsning och tid då inte fanns att försöka kontakta fler skolor fick urvalsmetoden

ändras till handplockat urval. I detta urval handplockades i stället fem personer till studien

utifrån vissa kriterier (Hassmén & Hassmén, 2008). Handplockade urval görs för att

undersökningsdeltagarna sannolikt kommer ge den bästa informationen utifrån syftet med

studien. Kriterierna var att respondenterna skulle ha olika idrottsbakgrund och intresse för

idrott skulle vara olika stort, då studien vill undersöka vad som kan påverka valet av idrott. De

handplockade urvalen valdes då genom maximal variation eftersom studien riktar sig till både

de som utövar idrott och de som är inaktiva. Eftersom studien är genusrelaterad valdes först

två män och två kvinnor ut. När det sedan märktes att kvinnornas svar var fylligare och mer

ingående bestämdes det att intervjua en man till för att få ett mättat resultat (Hassmén &

Hassmén, 2008). Totalt fem intervjuer varav två kvinnor och tre män.

De handplockade respondenterna valdes ut i syfte att ha så olika bakgrund och intressen som

möjligt. Variationen bland respondenterna baserades på deras gymnasielinjer och de linjer

som våra respondenter gått var Samhällsvetenskap, Hotell & Restaurang, Media, Bild estet

och Ekonomi/Juridik och den information som tagits fram om hur stort deras idrottsliga

intresse var.

12

Tabell 1, Respondenternas bakgrundsfakta och kodnamn. I tabell 1 visas fakta om respondenternas ålder,

gymnasielinje och idrottsutövning, samt deras kodnamn.

Kodnamn Kön Ålder Gymnasielinje Idrott ung Idrott nu

RP1 Man 22 Hotell & Restaurang Fotboll och

Innebandy

Styrketräning och

Löpning

RP2 Man 19 Samhällsvetenskap Bl,a Golf,

Fotboll, Bandy

Golf och Bandy

Rp3 Man 23 Bild estet Ingenting Ingenting

RF1 Kvinna 19 Ekonomi/Juridik Handboll och

simning

Gruppträningspass

RF2 Kvinna 23 Media Ridning Ridning och

Löpning

3.5 Utförande

Varje intervju planerades individuellt med varje respondent och plats fick respondenten

avgöra för att de skulle kunna känna sig så bekväma som möjligt. Det är viktigt för

respondenterna att kunna känna sig trygga i den miljö de vistas i, för att kunna svara så

utförligt och ärligt som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2009). På detta vis uppnåddes ett mer

reliabelt resultat än om samma plats för samtliga intervjuer skulle ha utförts. Endast en

respondent och en forskare närvarade vid varje intervju, också detta med hänsyn till

respondenternas bekvämlighet. Intervjuerna spelades in i ljudfiler för att senare kunna

transkriberas och analyseras. Ljudinspelningen togs upp av dator och mobiltelefon, vilket

respondenterna var informerade om. Forskarna kände inte personen de intervjuade och hade

själva aldrig träffat respondenten, detta för att skapa en professionell miljö och försöka se

respondenterna opartiskt. Detta också för att forskarna skulle skapa sig tolkningar utifrån

intervjuerna. Här använde sig studien av den hermeneutiska spiralen (Hassmén & Hassmén,

2008). I denna tolkningsprocess finns 3 tolkningsnivåer: forskarens

självförståelse, ”förnuftstolkningar” och teoretiska tolkningar. I den första nivån gör forskaren

sin tolkning genom att försöka leva sig in i intervjuarens situation. Del 2 handlar om att

forskaren ska göra tolkningar som går utanför det respondenten själv anser om ett ämne, men

som ändå inte kräver så mycket teoretisk kunskap inom ämnet. Nivå 3 är de teoretiska

tolkningarna och bygger på kunskap och utgår från ett teoretiskt ramverk. Här är det viktigt

att det finns en helhet och ett logiskt sammanhängande mönster (Hassmén & Hassmén, 2008).

14

3.6 Dataanalys

När alla intervjuer genomförts transkriberades de inspelade ljudfilerna för att senare kunna

analyseras. Analysen utfördes efter de olika analyssteg som beskrivs i Hassmen & Hassmen

(2008) efter transkriberingen lästes materialet noggrant igenom av båda forskarna, nyckelord

och viktiga meningar ströks under och placerades in under i ett temaschema för att ge en bra

bild av ordens betydelse i den kontext som söktes. Hassmen & Hassmen (2008) kallar detta

steg för meningskategorisering. I nästa steg analyserades materialet ännu mer djupgående och

långa meningar förkortades och enbart den viktigaste informationen i varje intervju fanns kvar

att jämföras mellan de olika respondenternas svar: Detta med syfte att försöka hitta samband

mellan de olika respondenternas svar. Analysen avslutades med att göra det Hassmen &

Hassmen (2008, s115) kallar för att hitta en ”Integrerad meningsfull helhet”, vilket innebar att

resultaten i de tidigare stegen sammansattes till ett slutgiltigt resultat.

15

Tabell 2: Metodschema. Matrisen illustrerar hur analysen genomförts från meningsbärande enheter i intervjuerna

till koder, subkategorier och slutligen kategorin idrottsintroduktion.

I tabell 2 visas hur föräldrarna influerat och påverkat respondenternas tidiga idrottsintresse.

Meningsbärande

enheter

Koder Subkategori Kategori

Min pappa var

fotbollstränare och har

spelat fotboll hela sitt

liv och började träna

mitt fotbollslag.

Föräldraintroduktion Pappa påverkar son RP1

Omgivningspåverkan Föräldrastöd Utvecklingsuppmuntran Stöttning

Idrottsintroduktion

Att jag håller på med

Bandy och Golf är för

att farsan höll på med

det.

Föräldraintrodukton Pappa påverkar son RP2

De flesta av mina

tjejkompisar höll ju på

med hästar. Vi var ett

stort gäng som började

göra käpphästar i

slöjden.

Kompispåverkan Tjejkompisar påverkar RF2

Mamma höll på med

handboll när hon var

ung. Sen testade jag

och en kompis i 3an

och började efter det.

Föräldraintroduktion/ Kompispåverkan Mamma/tjejkompis

påverkar dotter RF1

Mina föräldrar var

aldrig

sportintresserade så

jaa, jag testade fotboll,

gick på två träningar

och sen slutade.

Föräldrapåverkan Ointressepåverkan RP3

Det var bra men

väldigt strikt, jag var

tvungen att gå på

massa träningar och

utvecklas

Positiv föräldrastöd Utvecklingsuppmuntran RP1

Mina föräldrar har

stöttat mig i allt, men

nästan lite för mycket

ibland. Man ville ju

klara lite själv också.

Positivt föräldrastöd Utvecklingsuppmuntran RP2

Bra, hon stöttade mig

på det viset att hon

inte körde mig till

stallet, utan jag fick gå

i ur och skur 2km dit

och hem varje dag.

Positivt föräldrastöd Utveklingsuppmuntran RF2

De stöttade mig

jättebra, de trodde på

mig och tog mig till

mina träningar

Positivt föräldrastöd Utvecklingsuppmuntran RF1

16

4.0 Resultat

4.1 Påverkan till Idrottsintroduktion

Resultaten vi fått in visar att samtliga respondenter upplever en påverkan från sina föräldrar, I

de flesta fall har föräldrarna engagerat sig positivt. Detta genom att exempelvis köra barnen

till träningar, vara tränare och uppmuntra till att ägna sig åt idrott och stötta dem till

utveckling.

”Mamma var ju väldigt stöttande med handbollen för hon tyckte det var jättekul eftersom hon

själv hållit på med handboll så mycket.”/RF1

”Min pappa var fotbollstränare och har spelat fotboll hela sitt liv och började träna mitt

fotbollslag” /RP1

”De stöttade mig jättebra, de trodde på mig och tog mig till mina träningar” /RF1

I resultatet framkommer även att de manliga respondenterna följt sina pappors idrottsliga

intressen genom uppväxten, medan kvinnorna haft en kombination av deras mammors

intressen och kompisars påverkan.

Den respondent som saknade stöd och intresse från sina föräldrar under uppväxt har aldrig

upplevt något intresse för idrott alls, detta tror han själv är något som hans föräldrar påverkat

honom till.

Ibland upplevde respondenterna, som hade föräldrar som stöttade, att stödet blev till något

negativt. RF1 upplevde att hon svek sina föräldrar när hon ville sluta i simning och handboll.

RP1 upplevde att hans pappa tvingade med honom till fotbollsträningen eftersom pappan

ansåg att det var så viktigt att utvecklas. RP2 upplevde att hans stöd från föräldrar nästan blev

för mycket och att han inte fick chansen att lära sig att klara sig själv. Samtliga respondenter

upplevde också en stor påverkan från kompisar, där flera av dem trodde att de inte skulle

utövat de idrotter de höll på med om det inte varit för vännerna. RP2 berättade att han vart

aktiv i kampidrotter men slutade på grund av att det inte fanns någon annan han kände som

höll på med samma idrott. De andra respondenterna hade i samtliga fall utövat idrotter som

någon de kände också utövade.

”Hade inte någon av mina kompisar hållit på med någon sport så hade ju troligtvis inte jag

heller börjat!”/RF1

”Jag är uppvuxen på landet och där asså varenda tjej som jag umgicks med, i princip höll på

med hästar.” /RF2

4.2 Rått och hårt möter graciöst och estetiskt

Resultaten visar att respondenterna hade betydligt enklare att ge exempel på manliga idrotter

och ge motivering till jämfört med de kvinnliga idrotterna. I de kvinnliga idrotterna gav alla

respondenter tre olika idrotter som de tyckte representerade kvinnliga idrotter. Dessa var

konståkning, ridning och balett med motivering att det var mjukt och graciöst vilket

förknippades med kvinnlighet. Alla respondenter ansåg att män syns mer än kvinnor i media

och därför förknippas de flesta idrotter som manliga. På frågan om manliga idrotter svarade

samtliga respondenter olika och med mycket mer djupgående motivering. Gemensamt för de

idrotter som nämndes som manliga var att karaktären på sporten skulle vara hård och rå. I

lagidrotter ska det vara mycket tacklingar och närkontakt, och i enskilda idrotter ska det vara

starka krafter som utförs för att idrotten ska karakteriseras som manlig. Något gemensamt för

alla respondenterna var att samtliga gav sina exempel utefter vad de ser och hör mest om i

media, där tyckte alla att media framhävde männen i i stort sett samtliga idrotter. I tabell 2

visas hur respondenterna beskrev idrotter utifrån perspektivet manligt eller kvinnligt.

17

Tabell 2: Genusuppdelade idrottskaraktärer. Visar vilka idrotter respondenterna anser vara manliga och

kvinnliga, samt hur de beskrev idrotterna karaktärer och exempel på hur de beskrev de olika idrotterna. Ridning,

dans och konståkning ansågs kvinnligt medan betydligt fler exempel på manliga idrotter framkom.

Idrotter Karaktär Citat Män Citat Kvinnor

Manligt Styrketräning

Strongman

Rugby

Ishockey

Fotboll

Kulstötning

Yxkastning

Rått, mycket

skrik

Massiva krafter

Hårt

Hård närkontakt

Media framhävd

Stor och stark

”Det är ju mest

män man hörs

inom rugby”/RP2

”I stort sett alla

idrotter jag kan

komma på är ju

mansdominerade”

/RP1

”För att det är

stora tjocka män

som skjuter iväg

kulorna. Det

känns lite stor

stark rysk

man”/RP3

”Det är

tacklingar och

hjärnskakningar

och blod i

munnen i

Ishockey” /RF2

”För att i media

är det inget

fokus på

damfotboll utan

enbart

herrfotboll”

/RF1

Kvinnligt Konståkning

Ridning

Balett

Dans

Graciöst

Tjejigt

Dans, Kvinnligt,

mjukt

Fint

Estetiskt

”Jag har sett mest

kvinnliga

konståkare på tv.”

/RP1

”...nu låter jag lite

sexistisk här men

en tjejsport, lite

fiiint ska de va,

inga skydd och du

får inte gå i

närkamp liksom.”

/RP1

”Det är liksom

lite tjejigt att

pyssla om

hästen och ut

och rida”/RF1

”Det är tjejigt å

dansa med rosa

ballet kjol typ.

Man tänker dans

med tjejigt”

/RF1

Något gemensamt för alla respondenterna var att samtliga gav sina exempel utefter vad de ser

och hör mest om i media, där tyckte alla att media framhävde männen mest i stort sett

samtliga idrotter. Undantagen var dans och konståkning.

”Nu är ju inte jag fotbolls intresserad men jag kan ju nämna några av Sveriges landslag, typ

Zlatan och sådär. Men jag kan ju inte nämna en enda tjej. Inte ens nån, asså jag skulle ju inte

ens känt igen en bild.” /RF1

19

4.3 Känslopåverkan, tävling och idrottspress

Resultatet visar att 3 av respondenterna: RP2, RP1 och RF2 upplevde i allmänhet att det var

roligt att idrotta och att det var en positiv del av deras liv. RP1 och RF2 anser att de mår bättre

av att träna. RP1 släpper negativa tankar och RF2 kan inte tänka sig att vara utan sin ridning.

”Asså jag känner mig halv om jag inte rider. Jag mår så fruktansvärt bra då.”/RF2

RP2 upplever också att idrott är något roligt och skönt för han känner att golf är något han vill

hålla på med så länge han kan. De två kvarvarande respondenterna beskriver dock känslan av

att idrotta och fysisk aktivitet som ångestfullt. RF1 upplever press vid tävling och jämför sig

med andra när hon går på gymmet, vilket skapar stress och oro för henne. Både RP3 och RF1

har en rädsla för att folk ska döma dem för okunskap eller brist på konditorn. RP3 berättade

även att under sin gymnasietid i en klass med enbart kvinnor, blev han mobbad och utfryst

från att vara med på idrottslektionerna. Detta för att kvinnorna tyckte att han var mycket

bättre än dem för att han var kille och ville inte jämföra sig med honom.

”Kanske lite också att jag är rädd att folk ska döma mig, för att jag är så värdelös på att

springa långt...” /RP3

”Jaa, asså alla som är inne på gymmet, dom kan ju allting och det är pinsamt om man sitter

där och tränar helt fel och tror att man kämpar jättemycket liksom. Folk ska alltid glo

jättemycket på gym också!” /RF1

RF1 trivs bäst när hon inte behöver prestera eller jämföra sig med andra, vilket hon slipper på

gympass där alla är på samma nivå, enligt henne. Båda två har som yngre utövat olika idrotter

men slutade av olika anledningar. I RF1 fall var det på grund av press och ångest vid tävlingar

där allt blev för resultatinriktat för henne. RP3 slutade då han ansåg att hade ett svagt intresse

för idrott och att han endast gymmade för att kunna jämföra sig med sina kompisar, för att

kunna bevisa att han lyfte mest. Kvinnorna i studien ansåg att det ofta var jobbigt med pressen

att man skulle prestera och vara bäst, medan samtliga män ansåg att det var pressen och

tävlingarna som gjorde sporten rolig.

Kvinnorna hade också uppfattningen om att män har mer press på sig att bevisa att de är

duktiga eftersom idrott är en manlig miljö. Männen trodde dock inte att kvinnor påverkades

annorlunda av idrottsmiljön utan att det berodde på person till person.

”Väldigt glad, väldigt uppåt, det känns för mig då som är väldigt träningsinriktad så det är där

man känner sig trygg.”/RP1

”Jag tyckte det var jobbigt när man inte riktigt kände att man var tillräckligt bra. Då blev det

istället för att ”åh vad kul med träning” så bara jobbigt, prestationsmässigt.”/RF1

”Jag tror män har en mer press på sig att vara starka och muskliga och orädda liksom.

Speciellt inom boxningen antar jag.”/RF2

4.4 Drömmar och hinder

En av frågeställningarna till denna studie var att undersöka om respondenterna ägnar sig åt det

de vill hålla på med eller om de finns något som hindrar dem att utöva det de egentligen

drömmer om. Det som framkom av respondenternas svar var att om RP1 och RP2 fick

bestämma vilken sport de skulle vara bäst på så valde de både de idrotter de i dagsläget ägnar

sig åt, båda två svarade dessutom att de ville fortsätta med deras idrotter så länge kroppen

tillåter det. Det som skilde sig mot kvinnorna svar var att ingen av dem uppgav något

önskemål att få vara bäst inom någonting utan RF1 ville hålla på med Cheerleding utav

utseende skäl och RF2 ville klara att springa långt men inte snabbt. RP3 hade inget direkt

önskemål om att bli bra i någon idrott, men hade en dröm att bli astronaut vilket han själv

konstaterade att han hade för dålig kondition för och gav det som motivering.

”Då kan jag hålla på tills jag är 60år och fortfarande vara bäst” RP2

”Det är mycket sminkning och det är fint och det ser ascoolt ut” /RF1

”Jag vill inte vara den snabbaste löparen, bara den mest uthålliga” RF

Ytterligare en genusskillnad som kunde utskiljas i resultaten var när respondenterna frågades

vad som stoppar dem från att nå deras drömmål. Svaren från kvinnorna resulterade i att

varken RF1 eller RF2 inte trodde att de skulle kunna klara av att leva ut sina drömmar. RF2

trodde att detta berodde på sociala hinder. Männen däremot såg inga hinder hos sig själva utan

för dem så handlade det om att RP1 inte hade möjlighet att tävla i det han ville på orten, RP2

tog inte golfen så seriöst som han skulle behöva och RP3 trodde nog att han kunde bygga upp

en kondition nog att bli astronaut men att det var utbildningen som var det huvudsakliga

hindret.

Respondenterna frågades även ut om det fanns idrotter de ville ägna sig åt men på grund av

olika hinder inte haft möjlighet att utöva. Här gick inga genusrelaterade mönster att utskilja,

det enda gemensamma för ett par av respondenterna var att de kände att de var för gamla för

att börja med något nu, RP1 hade velat spela hockey och RF1 önskade att hon inte börjat i

handboll som ung utan Cher leding. RF2 och RP3 hindrades att utöva det de skulle vilja prova

på grund av rädsla och mental obekvämlighet. RP2 hade velat hålla på med kampsport men

hindrades av att varken familj eller vänner hade något intresse utav den sporten.

”Det skulle vara coolt att pröva parcour, när man hoppar. Men det ser så läskigt ut. Finns ju en

del kvinnor som gör det men det är ju mest män. Och dom är så vältränade och coola. Och jag

skulle känna mig som en klumpig elefant.” /RF2

”Kanske lite också att jag är rädd att folk ska dömma mig, för att jag är så värdelös på att

springa långt.” RP3

Studien visade att det inte fanns något samband mellan genus och hinder för respondenterna.

Det som gick att utskilja ur resultaten var att samtliga respondenter kunde ge exempel på

händelser eller faktorer som hindrade dem från att göra saker de ville.

22

4.5 Resultatsammanfattning

Samtliga respondenter i den studie har upplevt att deras föräldrar influerat till deras fysiska

aktiva/inaktiva vanor samt att nästan alla respondenter höll på med den idrott som deras

kompisar gjorde. Resultaten visar även att respondenterna hade betydligt mer exempel på

manliga idrotter jämfört med kvinnliga. Respondenterna hade även en mycket tydlig

uppfattning om vad som ansågs manligt och kvinnligt, samtliga gav karakteristik liknande

svar på manligt och kvinnligt. Hårt och kraftfullt ansågs manligt och mjukt och fint ansågs

kvinnligt. Respondenterna hade olika inställning till om idrott var något positivt eller negativt.

Tävlingen och pressen som samtliga männen upplevde roligt, tyckte kvinnorna var det svåra

och ångestfyllda i idrotten. Männen uppfattade att det lika för alla, och att det i huvudsak

beror på hur man är som person, medan kvinnorna ansåg att männen hade mer att bevisa.

Det som även gick att utskilja var att männen var mer benägna att vilja vara bäst på någonting

och inte såg några hinder i sig själva utan trodde att de nog skulle kunna klara det bara de

bestämde sig för det eller hade möjlighet att utöva sporten på orten. Kvinnorna däremot hade

inga drömmar att få bli bäst på sina idrotter utan ville endast klara av att utföra dem, de ansåg

dessutom att hindren låg i dem själva och trodde inte att de skulle kunna klara det. Samtliga

respondenter kunde dock ge exempel på idrotter de ville ägna sig åt men på grund av olika

hinder stoppades från att göra det. Resultaten beskrivs närmare nedan utifrån kategorierna

Idrottsintroduktion, Genus: Rått och hårt möter graciöst och estetiskt, Känslopåverkan, tävling

och idrottspress, Drömmar och hinder

23

5.1 Metoddiskussion

5.1.1 Urval

Från början var denna studie tänkt att rikta sig till ungdomar på sista året på gymnasiet, men

på grund av studiens korta tid och dålig respons från de lärare som kontaktades fick

respondent gruppen ändras. Detta är ett exempel på vad som i framtida studier skulle kunna

göras annorlunda om längre tid finns. På så vis hade till exempel forskarna kunnat åka ut till

skolorna och berättat om studien själva inför klasserna och på så sätt kanske kunnat uppnå

större respons från eleverna. Alternativt satsa på målgruppen 15-16-åringar då det är troligast

i denna ålder som ungdomar är mest benägna att bli påverkade av vänner, ideal och samhälle.

För att nå denna grupp krävs dock ett mycket stort förarbete då Hassmen & Hassmen (2008)

påpekar att forskning som involverar deltagare under 18 år både själva ska vara frivilliga till

studien samt att deras föräldrar måste godkänna deltagandet. Att ha yngre deltagare kan göra

att studien ökar i validitet då de yngre precis upplevt sina val/är mitt uppe i att sluta i en sport,

de lite äldre påverkas mindre och kan ha glömt mycket om hur de kände i den åldern.

5.1.2 Studiekvalitet

För att denna studie skulle bli så reliabel och valid som möjligt konstruerades en intervjuguide.

Frågorna i intervjuguiden skapades efter studiens frågeställningar och låg som grund för att vi

skulle få svar på det studien verkligen syftade till att undersöka. För reliabiliteters skull

användes denna guide till samtliga respondenter för att utgångspunkten för alla respondenter

skulle bli så lika som möjligt, vilket beskrivs i Hassmen & Hassmen (2008).

5.1.3 Forskarpåverkan

Intervjutiden hamnade i denna studie på 15 minuter för männen och 45 minuter för kvinnorna,

detta tyckte vi var nämnvärt. En av respondenterna påpekade att han trodde att intervjusvaren

skulle bli betydligt längre från männen om det hade varit en manlig intervjuare. Detta kan

vara tänkvärt inför framtida studier att anpassa forskaren efter intervjupersonen till exempel

genom könstillhörighet för att få mer utvecklade svar. Enligt Hassmen & Hassmen (2008) är

forskaren inom kvalitativ metod inte tvungen att vara avståndstagande, utan kan vara med och

bidra till att så utförliga resultat som möjligt kommer fram, med detta i åtanke kan det vara

värt att tänka på att inte bara respondenterna ska handplockas efter vilken information de kan

tänkas sitta inne på, utan även försöka ha en forskare som kan få fram informationen. 24

5.2 Resultatdiskussion

Resultaten i denna studie ledde till en uppdelning i form av kategorier. Dessa beskriver på

vilka olika sätt och i vilken utsträckning respondenterna påverkats i sina idrottsval, samt vilka

genusskillnader som gick att utläsa. Nedan diskuteras forskningsfrågorna mot resultaten.

5.2.1 Hur påverkas män och kvinnors val av idrott?

Här var målet att undersöka huruvida kvinnor och män val av sport påverkas av sin

omgivning i tidig ålder utifrån ett genusperspektiv. I resultaten sågs att både män och kvinnor

påverkats mycket av familj och vänner, ingen av respondenterna var opåverkad. Likheter

fanns mellan hur respondenterna blivit inledda i idrottsvärden, männen började på de idrotter

deras pappor hade intresse av, medan bland kvinnorna kom influenserna från mammor och

vänner. Detta är intressant ur ett genusperspektiv eftersom könet på barnet avgjorde vilken

förälders idrottsintresse barnet följde.

Att massmedia och hur de framställer idrotter har en mycket stor inverkan var också något

som vid upprepade tillfällen framkom i resultat. Till exempel när respondenterna skulle ange

en kvinnlig och en manlig sport kom svaren och motiveringen utifrån vilket genus som

framträdde mest i media. Samtliga män konstaterade att de inte hade något intresse av att

utöva kvinnliga idrotter och mer eller mindre såg ned på dessa idrotter, medan kvinnorna

ansåg det som ”coolt” att hålla på med manliga idrotter. Detta resultat stämmer överens med

Hassmén, Hassmén & Plates (2003) konstaterande att män framhävs som skickliga och

snabba i media medan kvinnors svagheter ofta beskrivs i stället för deras styrkor. Det kan

antas att massmedia haft en stor påverkan på våra respondenters syn på manliga och kvinnliga

idrotter.

5.2.2 Gör kvinnor och män det som de faktiskt drömmer om eller vad hindrar dem?

När resultaten om hinder granskades gick inga tydliga mönster att utskilja, det som gick att

utläsa var att samtliga respondenter hade hinder från att hålla på med det de skulle vilja, men

inga genusrelaterade resultat fanns. På frågan om vilka idrottsdrömmar respondenterna hade

så såg vi en tydlig skillnad mellan männen och kvinnorna svar. Kvinnorna pratade aldrig om

att bli bäst, utan ville endast prova på eller klara av en, de upplevde även en ångestkänsla

inför att behöva jämföra sig och tävla mot andra. Det såg vi exempel på hos RP3 som under

sin gymnasietid blev utfryst från idrottslektionerna då kvinnorna inte ville ha någon kille där

att jämföra sig med. I männens drömmar låg fokus på att vinna och dessutom i de idrotter de i

dagsläget ägnade sig åt. Detta är intressant då det visade att män behöver tävling för att få ut

det mesta av sina idrotter genom att jämföra sig med andra. Kvinnorna upplevde det mer som

att de ville bevis för sig själva att de klarar av olika utmaningar. Detta kan jämföras med

resultaten i Clément-Guillotin & Fontaynes (2010) studie om att tävlingsidrott angås som en

manlig miljö. Däremot om man inte tittar på tävlingsidrott utan ur ett hälsoperspektiv så vill

kvinnor utöva fysisk aktivitet i lika stor utsträckning som män, detta beskriver Coakley &

Pike (2009). De kvinnliga respondenterna i denna studie talade mycket om ett välbefinnande

och att röra på sig för sin kropps skull men utan tävling som motivation. Kvinnorna i studien

svarade också att de inte trodde att de skulle klara av de drömmar de hade, av olika

anledningar, vilket männen aldrig påpekade. Här kan det diskuteras i om män har ett större

självförtroende och vågar satsa på sig själva och sin sport och om kvinnor hindras på grund av

sämre självförtroende. Det kan också påpekas att männen som valde en sport att vara bäst på,

valde den sporten som de idag faktiskt ägnar sig åt.

5.2.3 Finns det idrotter som vänder sig mer till ett specifikt kön och vad utmärks dessa

idrotter av? Vad anses vara manligt och kvinnligt inom dessa idrotter?

Resultaten visade ett tydligt mönster på respondenternas syn på manliga och kvinnliga idrotter.

Kvinnligt var endast idrotter som innehöll någon form av estetik och mjuka rörelser, det var

även mycket begränsad variation på idrottsexempel. Manligt beskrevs som hårt och kraftfullt,

och samtliga respondenter gav olika och många exempel på idrotter så som rugby, fotboll och

ishockey. Detta kan jämföras med resultaten som framkommer i French Department of Sport.

(2000) där 98% av alla dansare är kvinnor och 92% av alla fotbollspelare är män.

Flera respondenter påpekade att de enbart kunde komma på mansdominerade idrotter och

flera tog lång tid på sig att komma på en kvinnlig sport. Även här sågs en koppling till att

media har påverkat våra respondenter, genom att nästan enbart lägga fokus på männen

upplevde därför respondenterna idrotter som manliga. Detta med motiveringen att de inte ser

eller hör något om kvinnorna i media. Det stämmer in på det Hassmén, Hassmén & Plates

(2003) säger om att media bestämmer vilket kön som dominerar inom varje sport och att

media bevakningen på kvinnors idrottande är mycket mindre än männens. Detta kan vara en

viktig faktor till att idrott än idag anses som en manlig miljö. Till exempel en av

respondenterna som tydligt påpekade att varenda sport han kunde komma på är 25

mansdominerad, och en annan respondent kunde rabbla upp halva svenska manliga

fotbollslandslaget men inte en enda kvinna.

5.3 Slutsats

Det är mer faktorer än vad folk tror som tycks påverka valet av idrott. Klyftorna är stora och

tydliga mellan män och kvinnor vilket båda könen är medvetna om. Studiens resultat tyder

dock på att kvinnor uppfattar klyftor större än vad män gör. Detta var inget som förutspåtts

skulle komma fram, men det gav en intressant vinkling åt studien. För att undersöka detta

bättre krävs fler och framförallt större studier med fler respondenter inom ämnet idrott, genus

och klyftor. Det behövs också mer forskning på skillnader mellan män och kvinnors

självförtroende och vad detta kan bero på. Resultaten tyder på att det är tydligare vilka idrotter

som anses manliga och mer otydligt vilka som är kvinnliga. Som svar på frågeställningen om

påverkan kan det konstateras att vi påverkas i en stor utsträckning av både omgivning och

massmedia. En annan slutsats som drogs är också att män i större utsträckning har en annan

relation till idrott, och ser press och krav som något positivt. Kvinnor kan uppleva mer ångest

negativ press och fokuserar hellre på glädjen i idrotten, istället för tävlingen.

26

Referenser

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Clément-Guillotin, C & Fontayne, P. (2010) Situational Malleability of Gender Schema: The

Case of the Competitive Sport Context. Springer Science+Business Media, LLC 2010

Coakley. J, & Elizabeth. P. (2009) "Sports in society: Issues and controversies". Boston:

McGraw-Hill.

French Department of Sport. (2000). The active France [La France sportive]. Paris:

Statistical Commission of the Department of Sport.

Hassmen, N & Hassmen P. (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Sisu idrottsböcker.

Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Jönsson, K. (2007). Idrottsfilosofiska introduktioner: nio kapitel om idrott och sport, moral

och etik, kultur och kritik, kön och genus, politik och ideologi, kropp och teknologi. Malmö:

idrottsforum.org, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Vetenskapsrådets expertgrupp för etik (2011). God Forskninssed. Vetenskapsrådets

Rapportserie

27

Deltagande i studien Vad påverkar vårt val av idrott?

Sabina Johansson & Frida Lejon

Karlstad Universitet

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Idrottsvetenskap Del 2

Fördjupningsarbete, 7.5 hp

2014-05-12

Du har godtagit att medverka i studien Vad påverkar vårt val av idrott? Där syftet är att

undersöka hur genus styr valet av idrott genom att studera vad som påverkar män och

kvinnors val av idrott och träningsformer och vad som anses manligt och kvinnligt inom idrott.

Intervjun kommer att ta mellan 45- 60 min och är helt frivillig. Deltagandet är anonymt och

resultaten kommer inte att användas till något annat än att redovisa syftet med studien. När

studien är klar kommer all insamlad data att förstöras. Du har rätt att när som helst avbryta

studien. Har du frågor eller tankar om studien är du välkommen att kontakta forskarna nedan.

Du har rätt att ta del av resultatet av studien om du önskar.

Jag har tagit del av informationen ovan och är villig att delta i studien Vad påverkar vårt

val av idrott?

(Underskrift).............................................

(Namnförtydligande)................................................

(Datum)

(Underskrift).............................................

(Namnförtydligande)................................................

(Datum)

Kontakta oss

Sabina Johansson: 0738235062

Frida Lejon: 0702396831

fridaleonardson@live.se 28

Intervjuguide

Bakgrund

Hejsan! Skulle du vilja berätta lite om dig själv? Hur gammal är du?

Vad går du för gymnasielinje?

Vad har du för fritidsintressen?

Hur ser din familj ut? Syskon?

1.Idrott nu

Håller du på med någon idrott nu? Vad? Varför? Anser du att den idrotten du håller på med är

manlig/kvinnlig? Hur upplever du stämningen i sporten (ex: rått, hårt, mjukt)?

Finns det nått som hindrar dig i idrotten? Har valt bort någon idrott som du skulle vilja göra

men av olika anledningar inte gör? Vilka anledningar? Vilken idrott?

2. Omgivning

Vilket stöd hade du hemifrån att utföra den typ av aktivitet du ville? På vilket sätt engagerade

sig dina föräldrar i ditt idrottande? Hur kändes det?

Fanns det personer eller traditioner i din omgivning som hindrade dig att göra det du ville?

Vad ägnade sig dina närmaste vänner/syskon åt för idrott? Hur påverkade det dig?

3. Idrott som ung

Vilken/vilka idrotter ägnade du dit åt under din uppväxt 5-15år? Trivdes du med detta?

Varför/ varför inte?

Har du någon gång vart med om att mobbing uppstått pga vilken sport man hållit på med?

Har du någon gång hindrats från att göra någon sport du egentligen velat på grund av att det

inte var accepterat för att du är kille/tjej?

4.Genus

Kan du säga en sport som du tycker är manlig? Varför?

Kan du säga en sport som är kvinnlig? Varför?

Har du någon gång fått uppleva genusrelaterade orättvisor inom idrottsområdet?

Vilka känslor upplever du när du kommer in i ”Idrottsvärden” (skolidrott,gym/träning/tävling),

hur tror du att det motsatta könet upplever samma situation?

Vad är din syn på jämställdhet inom idrott? Tycker du det är jämställt? Varför? Varför inte?

5.Idrott kul?

Är du nöjd med de idrotter/(det du gör) du har idag? Varför, varför inte?

Vad har gjort att du håller på med det du gör idag? Varför valde du den idrotten(eller

liknande)?

Finns det någon idrott du tycker är rolig men som du inte vågar utöva av sociala skäl?

Vilka?Varför?

6 Drömmar

I ett fördomsfritt samhälle och utan ekonomiska hinder, om du fick vara bäst i någon

sport/fysisk aktivitet, vad skulle det vara? Varför? Vad har stoppat dig från att vara där?

29