34 Bygg & teknik 8/18

Hur vet vi att golv, vägg- och takkonstruktioner fungerar som tänkt?

Att byggmaterial och byggprodukter har bedömda egenskaper (enligt BBR) är grundläggande upp- gifter som måste finnas vid projektering av konst-ruktioner. Trots det är det vanligt att uppgifter om flera väsentliga egenskaper saknas eller inte är tillräckliga för att kunna göra en fullgod projektering. Dess- utom saknas ofta funktionsredovisning av skarvar, anslutningar mot andra material eller mot genom- föringar etc. Dessutom är det ovanligt att konst- ruktioner har verifierad funktion vilket gör dagens byggande onödigt riskfyllt.

Golv, väggar och tak är uppbyggda av många material och produkter som i bästa fall är CE-märkta för endast några egenskaper (deklarerade) av flera väsentliga egenskaper. Ofta saknas så- ledes information om flera viktiga egenskaper inom produktens använd-ningsområde. Risken är därför stor att önskad funktion inte erhålls hos den färdiga konstruktionen. När produkter monteras ska skarvning och anslutningar mot genomföringar kunna ske med fullgod funktion, men detta ligger ofta utanför produktens deklarerade område. Ofta saknas det dokumentation om begränsningar hos produkter när de ska ingå i en konstruktion, det vill säga att många produkter behöver skyddas eller kombineras med andra produkter. Kombinationen i sin tur saknar ofta dokumenterade egenskaper och funktion vilket innebär att konstruktionen inte

har en påvisad funktion. Dessutom är det i byggbranschen relativt vanligt att produkter byts mot likvärdiga, eller att produkter appliceras på eller mot varandra oberoende av fabrikat och kompatibili- tet, och samtidigt förutsätts det fungera lika bra. Huruvida produkter kan an-vändas för att skapa en systemfunktion eller helhetsfunktion råder det en oklar- het kring så länge den funktionen inte finns dokumenterad. Detta måste bygg-herren undersöka själv eller någon som byggherren tar till sin hjälp, exempelvis konstruktör.

HD-domenOm praxis i branschen är att kons-truktioner tas fram på ritbordet utan att alla väsentliga egenskaper hos produkter eller systemfunktion finns deklarerade så är det tveksamt om det finns rätt förutsättningar för att det ska bli en pålitlig konstruktion. Det finns ofta inte rätt förutsättningar i dagens byggande så länge det är ovanligt med verifierad helhetsfunktion eller systemlösningar. Vidare saknas det överlag verifierade

monteringsanvisningar. Efter HD-domen i fallet med putsade enstegstätade fasader på regelstomme så gick det väl inte någon obemärkt förbi att konst-ruktioners funktion ska vara säkerställd av den som har ansvaret för den. Byggherrar bör bli uppmärksammade på att flera entreprenadformer är osäkra när det gäller ansvaret. För byggherren finns det stora risker så länge det finns uppenbara brister i framtagning av konstruktioner framförallt om ingen är fullt ansvarig. På samma sätt finns det stora risker för de som tar på sig ett ansvar, exempelvis entreprenörer, som bör förvissa sig om att egenskaper, funktion, montageanvisningar och kontroll av montaget är fullgott.

RISE har lång erfarenhet av att testa och undersöka konstruktioner i labora- torium och i fält. Många skade-undersökningar visar på felaktigt pro- jekterade konstruktioner och när de konstruktionerna eller lösningarna åter- kommer frekvent brukar de kallas risk- konstruktioner. Vidare är det vanligt med skador på grund av ofullständigt eller felaktigt montage. Just felaktigt montage kan vara svårt eller omöjligt att avgöra framförallt om det saknas tydlig monteringsanvisning eller att monteringsanvisning inte är verifierad.

RISE har också lång erfarenhet av Lars OlssonRISE Research Institutes of Sweden

Figur 1: Golvlist, vid golvvinkel, med spårad golvlist. Viktigt att luft kontinuerligt strömmar ner i golvet annars bristfällig funktion!

Thorbjörn GustavssonRISE Research Institutes of Sweden

Carl-Magnus Capener RISE Research Institutes of Sweden

Bygg & teknik 8/18 35

att kontrollera (så kallade tredjeparts- kontroll) montage av certifierade pro-dukter, lösningar och konstruktioner. Även här ser vi att det är vanligt med brister framförallt i början när företag startar upp kvalitetssäkring av montage eller byter personal. Vi ser också att personal inte upptäcker egna brister i utförande trots att egenkontroll skett. Ett problem som vi också ser är att personal i branschen tar sig rätten att hitta på egna lösningar trots att det redan finns en lösning som är verifierad och ska användas.

Att tänka påHur vet vi att konstruktioner fungerar som tänkt? Genom att:

• Alla egenskaper och funktioner har specificerats, ritningar och tydliga montageanvisningar har tagits fram,

• lösningen eller konstruktionen har utvärderats med både beräkningar och provningar.

• montaget/utförandet har kontrollerats (helst av opartisk person) mot verifierade montageanvisningar och eventuell mätning.

• uppföljning med mätningar fram- förallt om det är nya lösningar och konstruktioner.

• det finns drift- och underhålls-anvisningar som följs.

Här följer några exempel på olika konstruktioner: mekaniskt ventilerat golv, krypgrund och vägg- och takkonstruktion med viktiga funktioner och krav som behöver specificeras och uppfyllas. Principiellt så gäller samma ingående förhållningssätt vid funktionsredovisning oberoende av vilken typ av konstruktion.

Mekaniskt ventilerat golvDe viktigaste kraven:

• Det ska råda undertryck i hela golvet, se figur 1.

• Luft ska strömma utmed hela golvspalten.

• Luftflödet i golvet får inte påverka allmänventilationen i negativ ut-sträckning.

• Golvkonstruktionen ska vara så tät att luften strömmar på avsett sätt i golvet.

• Luftintag i golv ska ha luftfilter som förhindrar nedsmutsning i golvets ventilationsspalt.

• Systemets utformning ska uppfylla kraven på fuktsäkerhet och bestän- dighet.

• Från luftskanaler ska kondensisoleras i ”kalla” utrymmen.

• Avluftsinstallationer och fläkthus ska vara utformade så att inte elak lukt eller föroreningar förs tillbaka till byggnaden eller skapar andra problem.

• Systemet ska ha larm som indikerar driftstopp.

• Drift- och skötselinstruktioner ska finnas för att säkerställa framtida funktion.

Kvalitetssäkring i alla led, från projektering till drift och underhåll:

• projektering• arbetsutförande• funktionskontroll• drift- och skötselinstruktioner.

Se ytterligare i certifieringsregler, P-märk-ning av mekaniskt ventilerade golv (SPCR 12) [1].

KrypgrundExempel på kontrollpunkter:

• Uppfylls BBR-krav på kritiskt fukt-tillstånd (75 procent RF). Finns fukt-beräkningar [2] och fuktmätningar?

• Finns isolering mot köldbryggor mellan ytterbalk och byggnadens an-slutande bjälklag.

• Finns fuktspärrar och isolering mot köldbryggor mellan bärande delar och marken?

• Är grundens lufttäthet mätt?• Finns det fläkt som säkerställer

undertryck i grundutrymmet samt uppmätt tryckskillnad, se figur 3, eller motivera varför det inte behövs?

• Är tätskikten (även skarvar och genomföringar) tillräckliga mot fukt-diffusion, emissioner och radon, i grunden och skyddade mot punk- tering?

• Är grunden skyddad mot smuts och fukt under byggtiden, ange metod och kontrollsätt?

• Om permanent avfuktare är installerad, finns den med i energi-deklarationen?

• är grundmuren konstruerade så att den motstår vatten och slagregn?

• Är grunden placerad så att ytvatten och markvatten inte leds in, god dränering och klarar förväntad översvämning?

• Finns egenkontroller och är montage-anvisningar verifierade?

• Är funktionskontrollen utförd och dokumenterad, se figur 2?

• Finns drift- och underhållsanvisningar?

Vägg och takNågra av de viktigaste funktionerna som behöver undersökas:

• Provning av regn- respektive vatten- täthet för de yttre skikten inklusive skarvar, anslutningar och genom-föringar, se figur 4. Viktigt att stom-skydd och underlagstak är täta!

Figur 2: Om det visar sig att någon egenskap eller funktion inte är klarlagd eller att det inte uppfyller BBR så ska inte kontrollplanen accepteras.

Figur 3: Tänk på att luftströmmen ska gå från inomhusmiljön, ner i grunden och ut. En fläkt kan skapa rätt undertryck men måste bekräftas med mätning.

36 Bygg & teknik 8/18

Figur 4: Ytterväggen har öppnats efter slag- regnsprovning. Fuktindikator (syns på bilden) inmonterades i väggen innan provning. Full-skaleprovning kan påvisa funktion eller avslöja brister i tidigt skede. Provning av konstruk-tioner och lösningar bör ske systematiskt och är viktigt underlag i projekteringen.

• Provning av dräneringens funktion(ifall konstruktionen inte är väl-ventilerad) i tak och väggar ochbestämning av kvarvarande vattensom i sin tur måste kunna torka ut.

• Mätning av luftomsättning i venti- lerade utrymmen och ventilations-spalter som inte är välventilerade.

• Provning av lufttäthet inklusive skar- var, anslutningar och genomföringar.

• Fuktberäkning och avstämning avBBRs krav på kritiskt fukttillstånd(75 procent RF). Beakta även korro-sion, kemisk nedbrytning etc.

• Uppföljning med långtidsfuktmät- ningar i kritiska punkter i fält.

• Beräkning eller provning av U-värdeinklusive köldbryggor.

• Livslängd, UV-beständighet och kom- patibilitet hos till exempel polymeraprodukter.

• Produkters fuktegenskaper till exem-pel absorption i ång- och vätskefas,ångtäthet, fuktrörelser.

Se ytterligare i certifieringsregler, P-märk- ning av byggsystem för väggar och tak, CR 021 respektive CR 063 [3].

SlutkommentarerOm verifierad funktion saknas, för produkter som ska bli ett system eller en hel konstruktion, så utgör det stor risk för att den slutliga funktionen inte blir som tänkt, eftersom ansvaret tenderar att ”hamna mellan stolarna”. Problem i branschen brukar påverka alla på något sätt varför vi alla behöver ta ett större ansvar samt att miljö- och hållbarhetsmål riskerar att inte uppnås.

Det positiva är att vi ser att det blir allt vanligare med verifierade helhets- lösningar, fler efterfrågar utvärderade lösningar med fullständig dokumenta-tion såsom i exemplen i tabell 1. Att an- vända sig av verifierade lösningar och konstruktioner underlättar många skeen- den i byggprocessen från projektering, bygglov och kontrollplan till byggnation med accepterad kontrollplan och tillstyrkt slutbesked. Dessutom vet man innan byggprocessen drar igång att det finn rätt förutsätt-ningar för att bygga riktigt.

Läs mer:www.sp.se/sv/index/services/PFasader/Sidor/default.aspxwww.sp.se/sv/index/services/PTak/Sidor/default.aspx

Referenser[1] Certifieringsregler för P-märkning avmekaniskt ventilerade golv, SPCR 12. Borås:RISE Research Institutes of Sweden.[2]Olsson, L. (2011) Typgodkänd krypgrundhåller fukten borta, Husbyggaren 2011, nr 3[3] P-märkning av byggprodukter, Certi-fieringsregel CR 021, Byggsystem för ytterväggar, fasader och skikt i väggen. CertifieringsregelCR 063, Byggsystem för takkonstruktioner ochtaktäckning. Borås: RISE Research Institutes of Sweden.