Husesyn i ÅreEn tur genom Åres

historiska bebyggelse

Du   står   på   torget   i   Åre   som   är   Jämtlands  största   turistort,   framförallt   under   skidsä-­‐songen.   Innan   järnvägen  kom  till  byn   fanns  inget   samhälle   med   namnet   Åre.   Här   låg  istället   de   två   byarna  Totten  och  Mörviken  

också  ett  gammalt  samiskt  kärnområde  där  

viktiga  renbetesmarker.  Då   järnvägen   drogs   fram   här   i   Åre   på  

att   man   tog   emot   övernattande   turister  på   gårdarna   och   vissa   utökade   med   tiden  verksamheten   till   hotell-­‐   och  pensionatsrö-­‐relser.   I  många   fall   drev   folket   på   gårdarna  sitt   jordbruk   i   kombination  med  pensionat.  Många  turister  var  ”luftgäster”  som  kom  för  att  andas  ren  och  frisk  luft,  vandra  i  naturen,  se  vackra  vyer  och  uppleva  ett  genuint  och  oförstört  natur-­‐  och  kulturlandskap.  Följ  med  på  en  tur  till  Åres  historiska  hus!  

De  ger  dig  en  inblick  i  ortens  historia  från  en  -­‐

tellen   och   pensionaten.   Byggnaderna   min-­‐ner  om  en  svindlande  utveckling  och  skapar  en   unik   karaktär   i   dagens  Åre   som  en  mo-­‐dern  turistort  med  internationell  atmosfär.

Åres historiska hus

med  häst  och  släde  vid  Sporthotellet  i  början  av  1900-­‐talet.

1

FOTO:  N

ILS  THOMASSON,  JAMTLI  BILDARKIV

Vi  börjar  vid  Åre  station,  som  blev  startskottet  för  Åres  utveckling.  När  den  norrländska,  eller  jämtländska,  tvärbanan  invigts  1882  kunde  man  ta  sig  med  tåg  hela  vägen  till  Trondheim  från  Stockholm  eller  Sundsvall  via  Åre.  Det  gula,  gamla  stationshuset  började  byggas  år  1880  efter  typritningar  av  

-­‐tionsinspektör  Albert  Wettergren  tillstånd  att  servera  mat  i  andraklassvänt-­‐salen  och  året  därpå  även   i   tredjeklassväntsalen.  År  1888   lät  han  bygga  en  liten  separat  restaurang,  som  kallades  Lådan,  i  en  enkel  träbyggnad  intill  sta-­‐tionshuset.  Den  ersattes  efter  några  år  av  Åre  Jernvägsrestaurant  som  också  drevs  av  stationsinspektör  Wettergren  och  hans  fru  Karin.  Den  låg  ungefär  där  

med  Åre  park  och  allén  som  sträcker  sig  rakt  upp  till  Åre  Bergbanas  dal-­‐sta-­‐-­‐

ter  i  början  av  1900-­‐talet.  När  dåtidens  turister  anlände  till  järnvägsstationen  möttes  de  av  en  imponerande  vy  med  bergbanans  dal-­‐station  och  Åreskutan  i  bakgrunden.  Detta  var  porten  till  den  moderna  vintersportort  man  anlade  då  

med  litet  vattenfall  och  damm  du  än  idag  kan  se.

som  år  1897  byggdes  av  grosshand-­‐-­‐

la  och  sommarnöje.  Huset  låg  då  en  bra  bit  upp  i  backen,  bakom  den  nu-­‐varande  hälsocentralen.  Villan  upp-­‐fördes   i   en  blandning  av   stilar,   som  tack  vare  sina  utbyggnader  och  bur-­‐språk  inger  en  romantisk  karaktär.  Det   sägs   att   Lithander   gick   bort  

innan   bygget   var   färdigt   och   att  

med   en   trappa   på   var   sida   som   le-­‐der   upp   i   parken  mot   Åre   torg   och  

arkitekten  Folke  Zettervall  1913  och  är  idag  ett  byggnadsminne.

1. Åre station 2. Grottan

3. Villa Tottebo

köptes  år  1917  av  Agnar  Meurling,  en  känd   Stockholmsrestauratör.   Han  var  en  av  de  tidiga  pionjärerna  inom  turismen  i  Åre  och  Villa  Tottebo  var  

tid  överlät  han  det  åt  det  nybyggda  Åre  Fjällkuranstalt  som  personalbo-­‐stad,  där  det  lär  ha  gått  livat  till.I   slutet   av   1970-­‐talet   lämnades  

solig  vårdag  1993  satt  tre  Årebor  på  Åreskutans  topp  och  där  och  då  ska-­‐pades   idén   om   en   restaurangverk-­‐

villan   utför   byns   branta   backar   och  

ett   nytt   liv.   I   november   1995   slog  Villa  Tottebo  upp  dörrarna.

32

De   äldre   byggnaderna   på   Benams-­‐gården  är  rester  av  den  ursprungliga  

anor   från   1600-­‐talet   och   ligger   all-­‐deles   intill  det   som  för   länge  sedan  var   handelsleden   mellan   Sundsvall  och   Trondheim.För   genomresande  kunde   gården   erbjuda   nattlogi   för  både  folk  och  hästar.I   takt   med   ”luftgästernas”   intåg  

och   järnvägens   tillkomst   var   Be-­‐namsgården   en   av   de   första   som  användes   för   inkvartering.   Det   be-­‐

även   sökt   nattläger   här,   som   skal-­‐

Tavaststierna.  De  skrev  båda  dikter  om  bland  annat  Tännforsen.På   den   tiden   kunde   gästerna   se  

kor   och   får   beta   upp  mot  Mörviks-­‐hummeln.   Sommarladugården   låg  

dalstation.  Benamsgården  har   fått   sitt  namn  

av   Benam   Hansson   som   var   både  hästkarl  och  storbonde.  Sonen  Has-­‐se  var  en  av  våra  första  alpina  skid-­‐legendarer  i  världsklass,  med  många  internationella   framgångar.   Sysko-­‐nen   Hansson   lät   uppföra   Åres,   och  kanske   Sveriges   första   stollinbana,  som  stod  färdig  till  de  alpina  världs-­‐mästerskapen  1954.  

6. Benamsgården

Thomassons  gård  byggdes  i  slutet  av  

och  fotografen  Nils  Thomasson  med  sin   familj   1916.  Åre   var   vid  den  här  

Byn   var   även   en   strategiskt   viktig  plats   för   samebyarna   runt   Åresku-­‐

för   att   diskutera   rennäringsfrågor  och  planer  för  att  öka  kunskapen  om  samernas   rättigheter.   Hos   familjen  Thomasson  fanns  alltid  husrum  och  plats  vid  matbordet.Många   av   de   historiska   bilder   du  

ser   från   Åre   och   Jämtland   är   foto-­‐graferade  av  Nils  Thomasson.  Hans  bilder   berättar   en   historia   som   för  många   är   okänd   eller   bortglömd.  Samtidigt  har  hans  verksamhet  och  

-­‐känslan  inom  den  samiska  rörelsen.  I  en  tid  när  ”lappar”  ansågs  minder-­‐värdiga   tvekade   han   aldrig   att   visa  sin  starka  samiska  identitet.Nils   äldre   syster   Lisa   var   en   be-­‐

römd   sångerska.   Dottern   Sara   ut-­‐sågs   till   ”Årets   idrottskvinna”   1951  och   tog   VM-­‐brons   i   slalom   i   Åre  1954.   Sonen   Lars   är   hedersdoktor  vid   Umeå   universitet   och   en   cen-­‐tralgestalt   inom   samisk   forskning,  samiska  organisationer  och  svenskt  utredningsväsende.Idag   drivs   Thomassons   gård   som  

pensionat  och  konferensanläggning  av  ättlingar  till  Nils  Thomasson.

5. Thomassons gård

Det  ökade  turistantalet  i  Åre  bidrog  

Residence.  Det    byggdes  av  material  och  delar  av  ett  hotell  som  tillfälligt  ersatt  det  nedbrunna  Hotell  Knaust  i   Sundsvall.   Träarkitekturen  präglas  av   nygotik   och   nyrenässans,   men  även  av  schweizerstil.  

-­‐tell   med   42   gästrum,   sällskapsrum  och   varmbad.   Albert   Wettergren  med   fru   Karin   drev   hotellet   och  dessutom   Åre   Jernvägsrestaurant  

1908   brann   järnvägsrestaurangen  

Restaurant   året   därpå.   Det   är   det  

4. Grands Restaurant och Grand Hotel

Residence  under  namnet  Verandan,  om  än  delvis  om-­‐  och  tillbyggt.  Turister   som   tog   in   på  hotellet   år  

1917   betalade   2:50–3:50   kr   för   ett  enkelrum  och  4:50–7  kr  för  ett  dub-­‐belrum   per   dag.   Mat   kunde   de   få  från  5  kr  per  dag.

54

Sporthotellet  byggdes  år   1912   som  

Sporthemmet  och   idag  Sporthotel-­‐-­‐

dens   enda   byggnad   i   genomförd  jugendstil.  Arkitekt  var  Per  Benson,  byggherre   Ture   Marcus   och   bygg-­‐mästare   var   Mårten   Ohlson   från  Tottens  by.  När   hotellet   uppfördes   var   det  

med  sina  68  rum  betydligt  större  än  tidigare   hotell   och   lockade   många  utländska  gäster.  Det  skilde  sig  från  den  omgivande  bebyggelsen  genom  sin  placering  och  storlek,  arkitektur  och   ljusa   färg.  Hotellet  dominerade  intrycket  av  Åre  fram  till  1980-­‐talet  då   nya   byggnader   successivt   tog  över  i  centrala  Åre.  Hotellet   lär  ha  haft  många  kändi-­‐

sar   som   gäster.   Skalden   Johannes  

Akademien,   ska   ha   bott   på   rum   nr  6,  men  hade  svårt  att  betala  hotell-­‐räkningen.  ”Lås  in  mig  med  en  back  pilsner   så   skall   jag   skriva   och   släpp  ut  mig   i  morgon”   bad   han.  Morgo-­‐nen   därpå   möttes   man   av   en   glad  

bunt  manusblad  i  handen  som  sade:  ”Det  här  kommer  Abbe  (Bonnier)  att  

och  hotellräkningen  kunde  betalas.

7. Sporthotellet

Tidigt   bilrally   i  Åre   –   byn   som  vill   vara  först  med  allt  det  nya!

76

Det   bruna   huset   med   vita   detaljer  du  ser  är  Mårtenvillan.  Den  byggdes  som   privatbostad   för   och   av   bygg-­‐mästare   Mårten   Ohlson   1911.   Han  

sin  utbildning  vid  Kristinehamns  tek-­‐niska  skola.  Mårten  blev  den  ledande  byggmästaren  i  Västjämtland  under  1900-­‐talets   början.   Han   samarbe-­‐

och  Per  Benson  vid  uppförandet  av  -­‐

tell,   ombyggnaden   av   Åregården  och  även  Åre  Fjällkuranstalt.  Mårten  Ohlson  gifte  sig  aldrig  och  

Mårtenvillan,   trots   att   den   var   fullt  möblerad  och  utrustad.  Den  använ-­‐des   istället   som   fritidshus   och   hyr-­‐des   ut   till   turister.   Villan   fungerade  under   en   tid   i  mitten   av   1900-­‐talet  även  som  prästbostad.  Idag  är  Mår-­‐tenvillan  privatbostad.

10. Mårtenvillan

Det  röda  trähuset  med  vita  detaljer  är  från  1800-­‐talet  och  en  rest  av  den  gamla   jordbruksbyn  Mörviken.   Hu-­‐set  har   fått   sitt  namn  efter  bonden  

-­‐

som  bodde  här  i  slutet  av  1800-­‐talet.  De  ursprungliga  planerna  för  järn-­‐

vägen  mellan  Östersund  och  Trond-­‐heim  var  att  dra  den  på  norra  sidan  av  Åreskutan.  Den  skulle  då  passera  Huså,  på  den  tiden  Jämtlands  stora  

-­‐

genom   ett   intensivt   lobbyarbete  drev   han   igenom   att   järnvägen   is-­‐tället  skulle  gå  genom  Åre.  Den  nya  järnvägssträckan   invigdes   av   kung  Oscar  II  1882  och  Åres  turistindustri  kunde  därmed  ta  ordentlig  fart.  

-­‐sionär   i  en   lägenhet  på  övervåning-­‐en.   Rahm   lät   anlägga   en   kraftsta-­‐tion   vid   Tegeforsen   som   drev   Åre  

kraftverket  ge  lite  mer  ström  så  att  den   fullastade   vagnen   skulle   orka  upp  för  den  branta  backen.  Rahm  lät  även  bygga  om  gårdens  

ladugård  till  verkstad  och  smedja  för  kraftbolagets  räkning.  Stallet  gjorde  han  om  till  bageri  och  konditori  med  

9. Gunnargården

-­‐

mycket  tid  i  skidorten  Davos  i  Schweiz  och  var  starkt  inspirerad  av  det  han  sett  och  upplevt  där.  Målet  var  att  i  Åre  skapa  en  ”central  plats  för  vinteridrott”.  Det  skulle  ske  genom  att  bygga  hotell  och  restauranger,  dra  vägar,  vatten  och  avloppsledningar,  elkraftverk  och  elnät.  Bergbanan  är  en  cirka  800  meter  lång  hissbana  som  går  upp  till  Fjällgården.  

Banans   två   vagnar   avgår   samtidigt   från  berg-­‐   respektive  dal-­‐stationen  och  möts  på  mitten  vid  en  mellanstation.  När  den  ena  vagnen  går  upp,  går  den  andra  ned  och  fungerar  som  motvikt.  Ursprungligen  reglerades  körningen  av  vagnarna  från  bergstationen,  där  en  maskinist  övervakade  det  hela.De   två   stationsbyggnaderna   är   ritade   av   arkitekt   Otto   Sigfrid   (Sigge)  

-­‐sering  av  Åre  Bergbana  skedde  under  1950-­‐talet  när  SJ  drev  banan  under  ett  antal  år.  Då  byttes  vagnarna  ut  till  de  vi  ser  idag.  Tidigare  hade  de  träkaross  och  värmdes  upp  av  vedkaminer.

8. Åre Bergbana

98

    gamla  station,  sid  2.

  3.   Villa  Tottebo,  sid  3.

  6.   Benamsgården,  sid  5.   7.   Sporthotellet,  sid  6-­‐7.   8.   Åre  Bergbana,  sid  8.

 10.   Mårtenvillan,  sid  9.  11.   Strandbergsvillan,  sid  12.  12.   Villa  Solbränna,  sid  12.

 14.   Villa  Årebo,  sid  13.  15.   Villa  Jamtbol,  sid  14.  16.   Tott,  sid  15.  17.   Tottens  by,  sid  16.  18.   Åre  Fjällkuranstalt,  sid  16.  19.   S:t  Olavsleden,  sid  17.20.  Åre  gamla  kyrka,  sid  17.  21.   Torvtaket,  sid  18.  22.   Åre  skola,  sid  18.  23.   Åregården,  sid  19.  24.  Hemslöjdshuset,  sid  20.  25.   Peak-­‐huset,  sid  20.

Åre strand

Sankt Olavs väg

Åre strand

Bäckvägen

Årevägen

Årevägen

Årevägen

Årevägen

Årevägen

Kabinvägen

BondevägenFjällbyvägen

Slalomsvängen

Stationsvägen

Torget TottbackenTottens by väg

Sahlins väg

Kyrk

väge

n Kyrkvägen

Skolvägen

Kurortsvägen

Kurortsvägen

Karl Johans väg

Tottvägen

Tottvägen

Tottvägen

Tottvägen

Fjällgårdsvägen

TottebovägenÅresjön

HusesynHusesyn  lång

Start  och  mål  vid  Åre  torg

både  var  arkitekt  och  byggmästare.  Brorsonen  Olof  Thottmark  ärvde  sedan  huset  men  överlät  det  till  Vendla  och  Nils  Åberg  som  drev  pensionatet  vidare.  

-­‐sal  och  sällskapsrum.  

-­‐des  ut  än  mer.  Under  alpina  världsmästerskapen  1954  huserade  de   franska  

högkvarter  här.  Sedan  använde  Åres  Hotell-­‐  och  Restaurangfacksskola  huset  en  tid,  innan  det  åter  blev  hotell.  

13. Hotell Granen

Villa  Årebo  byggdes  av  en  av  bröderna  Pålsson  från  Åre.  Det  drevs  som  café  och  pensionat  av  Vendla  som  senare  gifte  sig  med  Nils  Åberg.  Tillsammans  

köptes  av  Bibbo  Nordenskiöld  och  användes  länge  som  personalbostad.

14. Villa Årebo

Bredvid  Mårtenvillan   hittar   du   Strandbergsvillan  med   gröna   fönsterluckor.  Huset  har  vridna  kolonner  på  burspråket  och  hörn  formade  som  pilastrar.  För-­‐stukvisten  har  tidstypiska  målningar.

-­‐

-­‐

föredrag  och  engagemang  i  restaureringen  av  Åre  kyrka.  

1930-­‐talet  köptes  villan  av  köpmannen  Nils  Strandberg  som  drev  AB  Strand-­‐bergs  Lanthandel  i  Åre.  Villan  är  än  idag  i  familjen  Strandbergs  ägo.

I  Villa  Solbränna  startade  Ruuths  pensionat,  ett  av  de  tre  pensionat  som  stod  

byggmästare  var  Mårten  Ohlson.  I  Svenska  Turistföreningens  skrift  ”Vilo  och  Kurorter  i  Sverige”  från  1917  kan  man  läsa  följande:  

11. Strandbergsvillan

12. Villa Solbränna

Ruuths pensionat i Villa Solbränna (450 m.ö.h.), mellan bergbanans ut-gångspunkt och dess anhalt. 6 gästrum, sällskapsrum, piano, bibliotek, badrum. Elektriskt ljus. Öppet året om. Pens. 5 - 8 kr. pr dag. Rum även i närliggande gårdar. Post och telegrafadr. Ruuth, Åre. Rikstelefon Åre 9.

1312

-­‐gren.  Den  unga  värmländskan  Thyra  Roland  drev  rörelsen  och  tog  sedan  över.  

namnet  Hotell  Tottgården.  Hotellet  innehöll  50  bäddar  i  37  rum,  alla  med  rin-­‐

där  Fröken  Roland  försiktigt  sållade  bland  gästerna.  Fröken  Roland  drev  hotellet  till  sin  bortgång  1964.  Det  köptes  därefter  av  

antal  ägarbyten  och  tillbyggnader  heter  hotellet  idag  TOTT  och  är  ett  kom-­‐

träbyggnaden  som  är  kvar  idag  är  detsamma  som  pensionat  Tottgården.  

16. Tott

bergbanan.  Villa  Jamtbol  är  en  av  de  villor  och  pensionat  som  uppfördes  inom  den  planen.    Huset  byggdes  år  1912–16  åt  bankkamrer  Salomon  Sahlin  från  Östersund.  

bankkontor  i  framförallt  Stockholm.  Villa  Jamtbol  övertogs  1926  av  Svenska  Läkaresällskapet,  som  bedrev  pensionat.  I  dag  är  villan  privatbostad.Denna  timrade  nationalromantiska  byggnad  har  till  stor  del  ursprunglig  fast  

-­‐-­‐

derna,  Nickus,  var  den  som  i  början  av  1900-­‐talet  började  tillverka  Årestaven;  en  vandringsstav  och  ett  mycket  viktigt  attribut  för  den  medvetne  turisten.  Årestaven  ska  ha  kostat  1  kr  och  50  öre.  

15. Villa Jamtbol!

1514

Tottens   by   är   en  miljö   som  minner  om  Åres  långa  tider  som  jordbruks-­‐bygd.   Bebyggelsen   anlades   högt  upp  i  sluttningarna  och  med  gårdar-­‐na  på  rad  efter  en  trång  bygata.  De  öppna,    brukade  markerna  återfanns  i   den   branta   sluttningen   nedanför  och  skogen  med  bete  ovanför.  Mangårdsbyggnaderna   i   byn   an-­‐

vändes  också  som  pensionat  och  an-­‐

om  sig  att  vara  särskilt  hälsosam  för  sin  höga  klara   luft.  Mötet  med  den  

och  en  stark  kontrast  till  det  moder-­‐na,  industrialiserade  livet  i  staden.

de   tre   ursprungliga   gårdarna   kvar  med   mangårdsbyggnader,   härbren  och   andra   ekonomibyggnader.   Nya  hus  och  byggnader  har  dock  tillkom-­‐

förstörts.  

Åre  Fjällkuranstalt  uppfördes  sedan  -­‐

1923  stod  det  klart  med  120  platser  för   patienter   med   nervösa   symp-­‐tom,   reumatiska   åkommor   och   se-­‐nare  även  astma-­‐  och  luftrörsåkom-­‐mor.   Tuberkulossjuka   var   däremot  inte   välkomna   till   Åre   för   behand-­‐

-­‐kom  där  barn   från  hela   landet  med  

-­‐digt  som  de  gick  i  skola  i  Åre.

byggnad  kvar  från  den  ursprungliga  Åre  Fjällkuranstalt.   Flera  nya  bygg-­‐nader   tillkom   på   1950-­‐talet   och   på  1960–1970-­‐talen  uppfördes  två  sto-­‐ra  sjukhusbyggnader  och  alla  större  byggnader   sammanfogades.   Nu-­‐

-­‐morska  och  folktandvård  i  den  östra  delen.   Övriga   lokaler   är   kontor   för  många  av  ortens  företagare.  

18. Åre Fjällkuranstalt17. Tottens by

Du  har  nu  kommit   in  på  den  50  mil  långa  S:t  Olavsleden.  Den  börjar  vid  kusten  i  Selånger,  där  kung  Olav  Ha-­‐raldsson   landsteg   år   1030   efter   en  

till   Norge   för   att   ta   tillbaka   kunga-­‐tronen  och  kristna   landet,  men  dö-­‐dades  i  slaget  i  Stiklestad.Det  berättades  om  mirakel  vid  ste-­‐

nen  där  han  dog  och  människor  gick  dit  för  att  söka  bot.  Olav  helgonför-­‐

-­‐tats   till   Nidarosdomen   i   Trondheim  

-­‐pa  dit.  Nidaros  blev  ett  stort  kristet  pilgrimsmål   efter   Rom,   Jerusalem  

som   i   muntlig   tradition   kallas   Bir-­‐gittakällan   eftersom  heliga  Birgitta  tros  ha  besökt  källan.  Omkring  1900  ansågs  vattnet  vara  särskilt  nyttigt.  Manda  Sjöström  från  Frönäset,  född  1890,   berättade   att   man   hämtade  vatten  där  och  gav  till  de  sjuka.

19. S:t Olavsleden

1716

Åre  gamla  kyrka  byggdes  av  bönder-­‐na  i  Åre  socken  i  slutet  av  1100-­‐talet.  Kyrkans  placering  kan  ha  haft  sam-­‐band  med  närheten  till  Frönäset  och  Ullån,  naturnamn  med  asagudar  från  

Stiklestad   och   Nidaros   hade   också  betydelse  för  kyrkans  tillkomst.Under   1700-­‐talet  byggdes   kyrkan  

-­‐varande  interiör.  Trots  all  1700-­‐tals-­‐prägel   förblir   huvudintrycket   ändå  en  medeltida  stenkyrka  –  den  enda  

området   runt   kyrkan   visar   hur   den  ursprungligen  låg  –  fritt  i  det  öppna  jordbrukslandskapet.  

1300-­‐talet   som   föreställer   S:t  Olav,  den   helgonförklarade   vikingakung-­‐en.   Hans   kungakrona   byttes   på  1700-­‐talet  ut  mot  en  Karolinerhatt.  

20. Åre gamla kyrka

Det   bruna   timmerhuset   täcktes  ursprungligen   helt   av   ett   torvtak,  därav   namnet.   Huset   började   byg-­‐gas   på   1930-­‐talet   av   Peter   Sahlin;  målarmästare,   konstnär   och   spel-­‐man.  Han  köpte  skog  till  bygget  på  andra   sidan   Åresjön.   Det   berättas  

och  skidade  bort,  högg  och  sågade  och  skidade  hem  när  mörkret  satte  stopp  för  fortsatt  arbete.  Det  dröjde  fram  till  år  1940  innan  huset,  som  då  kallades  Jämtstugan,  stod  helt  klart.  Då   fanns   här   både   servering   och  kvällsunderhållning  med  dans.

fördröjde   byggnationen.   ”Det   var  en   kall   oktoberdag.   Jag   hade   stått  och  sågat  ensam  i  5  års  tid  och  inget  hade  hänt.   Jag   hade  nya   yllevantar  på  mig  som  sveptes  med  in  klingan.  

på   höger   hand”.   Byns   skomakare  

på  insidan  av  handen  och  med  tum-­‐men  som  hjälp  kunde  han  sen   fort-­‐sätta   att   hålla   i   stråken,   penslarna  och  besticken.  Rörelsen   togs   senare   över   av   so-­‐

nen  som  utvecklade  verksamheten.  I  mitten  på  1960-­‐talet  byggdes  käl-­‐laren   till   för   att   rymma  Åres   första  diskotek.  Peter  Sahlins   takmålning-­‐

-­‐liga  Jämtstugan.

21. Torvtaket

På   1800-­‐talet   skedde   skolunder-­‐visning   i   lokaler   som  uppläts   i   olika  bondgårdar.  På  platsen  för  Åre  skola  ska  det  ha  funnits  en  sådan  byggnad  redan  1852.  När  folkskolan  blev  sju-­‐årig  behövdes  större  utrymmen  och  den  röda  träbyggnad  du  ser  här  idag  uppfördes.  Många   barn   bodde   också   i   skol-­‐

byggnaden;  år  1882  var  det  33  styck-­‐en.   Skolan   nyttjades   också   i   andra  

-­‐folk,   man   drack   brand-­‐   och   gravöl  

-­‐ning  här.  År   1951   tillkom   tegelbyggnaden  

och   några   år   senare   uppfördes   en  kombinerad   gymnastik-­‐   och   sam-­‐lingslokal  med  biograf.  I  källaren  in-­‐under  fanns  en  simhall  där  Åreborna  lärde   sig   simma.   År   1991   gjordes  ännu  en  omfattande  tillbyggnad  för  att  ge  utrymme  för  Hotell  och  Res-­‐taurangskolan.   Förutom   HR-­‐skolan  

förskoleklass   till   årskurs   4.   Högre  klasser  går  i  Duveds  skola.

22. Åre skola

Kristina   Hansson,   kallad   Skånskan,  startade  här  Åres   första  hotellverk-­‐samhet.   Det   började   med   ett   enk-­‐lare  pensionat   i   form  av  Årerestau-­‐

genom   att   bygga   Hotell   Åresku-­‐tan.  Det  var  en  vacker  vit  byggnad  i  schweizerstil  med  18  rum  som  invig-­‐des  med  pompa  och  ståt  1895.  Snart  var  det  dags  att  utöka  verk-­‐

samheten   igen   och  Kristina   ersatte  Årerestauranten   med   Societetspa-­‐

hotell   som   låg   invid   Hotell   Åresku-­‐

Samma  år  öppnade   stationsinspek-­‐-­‐

kurrensen   gjorde   att   de   motarbe-­‐tade  varandra  efter  bästa  förmåga.  Till  sin  hjälp  hade  Kristina  belgaren  

Sebast   Pietro   Lennoire,   vars   fram-­‐gång   i   köket   skapade  goda  vitsord.  Att   Kristina   och   den   stilige   Sebast  

bodde  ihop  utan  att  vara  gifta  läm-­‐nade  Wettergren  inte  någon  ro.Som  ensamstående  kvinna   impo-­‐

nerar  än  idag  Kristina  med  att  driva  

framgångsrik,  men  hon  byggde  Åres  första  hotell,  det  hotell  som  än  idag  är  centrum  i  turismens  Åre.År   1917   tog   stockholmsrestaura-­‐

tören   Agnar   Meurling   över   Hotell  Åreskutan   och   Societetspaviljong-­‐

en   större   om-­‐   och   tillbyggnad   som  gav   hotellet   den   karaktär   av   1700-­‐tals  herrgård  vi  ser  än  i  dag  och  till-­‐

mycket  konstintresserad  och  bjöd  in  dåtidens  mästare  att  smycka  hotel-­‐let.   Bildkonstnär   Paul   Jonze   gjorde  målningar   till  Åregårdens  sällskaps-­‐

idag.  När  hotellet  återinvigdes  1919  döptes  det  till  Hotell  Åregården.

23. Åregården

1918

Fotot   till   höger   visar   Hotell   Åresku-­‐

skymtar  du  Societetspaviljongen.

Huset   byggdes   som   handelshus  år   1886   av   Johan   Mårtensson,   en  bondson  från  Lien  i  Åre.  Han  använ-­‐de  ritningarna  av  Järnvägsstationen  som   förlaga.   Fem   år   senare   upp-­‐förde  han  ytterligare  ett  handelshus  på   andra   sidan   gatan,   som   senare  

hus  revs  1959  för  att  ge  plats  till  en  

ersatt  med  det  stora  Torghuset  med  bland  annat  Dahlboms  restaurang.Johan   Mårtenssons   dotter   Stina  

-­‐

Widmark   bodde   på   övervåningen  fram  till  sin  död  2012.  

24. Hemslöjdshuset Åre torg

Peak-­‐huset  uppfördes  på  1920-­‐talet.  Här  öppnade  fotografen  och  samen  

-­‐teljé.  Dottern  Britta  Nilsson  tog  se-­‐dan   över   rörelsen   och   sålde   kläder,  souvenirer  och  sportutrustning.  I  början  av  1970-­‐talet  började  Brit-­‐

-­‐len  Olle   Rolén  med   skiduthyrning   i  källarvåningen.   Verksamheten   utö-­‐

-­‐våningen,   kallad   Skidåkarna.   Huset  

-­‐gångar.  På  fotot  nedan  ser  du  Peak-­‐huset   längst  till  höger.   I   förgrunden  pågår  en  spad-­‐åkartävling  –  de  täv-­‐lande  åker  på  spadens  metallblad.

25. Peak-huset

Nu  är  du  tillbaka  på  Åre  torg  där  du  började  din  tur  genom  Åres  historia.  Här  slutar  din  vandring  i  tid  och  rum;  genom  ett  Åre  med  rötterna  i  en  bondby  och  framtiden  som  turistmetropol  med  internationell  karaktär.  Här,  mitt  i  hjärtat  av  Åre,  ser  du  byns  turistiska  årsringar  med  olika  typer  av  

byggnader  och  stilideal.  Det  är  resultaten  av  den  tidiga  turismens  anläggning-­‐ar  från  förra  sekelskiftet,  byggboomen  på  1980-­‐talet  och  det  senaste  arbetet  med  att   förbereda  Åre   inför  alpina  VM  2007.   I  detta   sammanhang  ger  Åre  gamla  kyrka  tillsammans  med  Tottens  by  Åre  ett  påtagligt  och  välbehövligt  historiskt  djup.Åre  och  Åredalen  har  förändrats  i  stor  omfattning  sedan  tiden  kring  förra  

sekelskiftet.  Trots  de  stora  förändringarna  så  är  besökarnas  bild  av  Åredalen  idag  och  för  hundra  år  sedan  på  ett  sätt  densamma.  Det  är  bilden  av  Åre  som  

-­‐

2120

  är  en  guide   till   två  vandringar  genom  Åres  historiska  bebyggelse.  Kartan  i  mitten  av  broschyren  och  bruna  vägvisningsskyltar  hjälper  er  på  vandringen.  

Husesyn

asfalt-­‐  samt  grusväg.  Tid:  0,5–1  timme.  Höjdskillnad:  38  m.  Längd:  1,8  km.  Start/slut:  Åre  Torg.

Husesyn  lång

Mestadels  på  asfalt-­‐  och  grusväg.  Tid:  1–2  timmar.  Höjd-­‐skillnad:  84  m.  Längd:  3,7  km.  Start/slut:  Åre  Torg.

Anne  Johansson,  Mårten  Thottmark,  Anders  Hedström,  

och  Nils  Thomassons  släktförening.

Åre  by  och  turistförening  är  ett  forum  för  dig  som  vill  delta  i  och  stödja  den  turistiska  utvecklingen  i  Åre  by.  Vi  bevara  

www.arebyturistforening.se