Upload
others
View
5
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
HypertoniHypertoni
Johan Sundström
Johan SundströmAkutsjukvården
Akademiska sjukhuset
Hur mäter man blodtrycket?
Johan Sundström
Johan Sundström
Johan Sundström
Johan Sundström
Blodtrycket varierar över dygnet
Johan Sundström Björklund, J Intern Med. 2000;248:501
Hur vanligt är hypertoni?
Johan Sundström
Blodtrycksutveckling hos barn & ungdomar
Johan Sundström
Blodtrycksutveckling hos vuxna (SBP)
160
180
SBP 160+
140
160
(mmHg) SBP 140‐159
120
SBP
SBP 120‐139
SBP
Blodtrycksutveckling hos vuxna (DBP)
90
100
80
90
(mmHg) SBP 160+
SBP 140‐159
70
DBP
SBP 120‐139
SBP
Hur högt är för högt blodtryck?
SBP DBP (mmHg) (mmHg)
Normalt tryck 100
Hypertoni grad 3 >180 eller >110
Isolerad systolisk >140 och
Hypertonigränser med olika mätmetoder
SBP (mmHg) DBP (mmHg)( g) ( g)
Mottagningsblodtryck 140 90
24‐timmarsblodtryck 125–130 80y
Dagblodtryck 130‐135 85
Nattblodtryck 120 70Nattblodtryck 120 70
Hemblodtryck 130‐135 85
Johan Sundström
Hur vanligt är hypertoni?
66 %72 %
80
51 %
66 %
60
ertensive
38 %
40
ercent hype
9 %
18 %
0
20Pe 3 %
0
18‐29
Based on NHANES III (phase 1 and 2)
30‐39 40‐49 50‐59 60‐69 70‐79 80+
Age
Johan Sundström
Based on NHANES III (phase 1 and 2)Hypertension defined as blood pressure 140/90 mmHg or treatment
JNC-VI. Arch Intern Med. 1997;157:2413-2446.
Livstidsrisk för att få hypertoni efter 65 år
100en
sion
(%)
Men Women
60
80
k of hyperte
40
60
Risk
20
Years
00 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Johan Sundström Vasan, JAMA 2002;287:1003
Distribution of BP Categories by Age and Sex
Men WomenMen Women
80
100
80
100nt
60 60
Perc
en 40 40
P
0
20
0
20
0
30‐39
40‐49
50‐59
60‐69
70‐79
80‐89
0
30‐39
40‐49
50‐59
60‐69
70‐79
80‐89
St 1 ISH St 2 ISH C bi d IDH
Johan Sundström
Stage 1 ISH Stage 2+ ISH Combined IDH
Sagie, NEJM 1994
Hypertoni är underbehandlat i Sverige
Johan Sundström Wolf-Meier et al, Hypertens 2004;43:10
Hur farligt är hypertoni?
Johan Sundström
Johan Sundström Ezzati, Lancet 2002;360:1347
Blodtryck och hjärtinfarkt
Johan Sundström Prospective Studies Collaboration, Lancet 2002;360:1903
Blodtryck och stroke
Johan Sundström Prospective Studies Collaboration, Lancet 2002;360:1903
Blodtryck och hjärtsvikt
80%
100%DMLVHVHD
60%
80%
(%)
VHDAP
MI
40%PAR
HTN
0%
20%HTN
0%
Men Women
Johan Sundström Levy et al, JAMA 1996;275:1557
Hypertoni ger vänsterkammarhypertrofi
Johan Sundström
Hypertoni sliter på artärerna
Johan Sundström
Hypertoni sliter på njurarna
Johan Sundström
Vem ska behandlas?
Johan Sundström
Johan Sundström Wilhelmsen et al, Läkartidningen 2004;101:3677, Eur Heart J 2003;24:1601
Bedöm total risk!
Johan Sundström
HögriskpersonerEuropean Fourth Joint Task Force rekommendationer
Patienter med etablerad koronar-, perifer kärl-, eller cerebrovaskulär sjukdom
European Fourth Joint Task Force rekommendationer
cerebrovaskulär sjukdom
Asymtomatiska personer med hög risk pga:) K bi ti i kf kt 10 å i k föa) Kombination av riskfaktorer som ger en 10-årsrisk för
kardiovaskulär död på minst5% (SCORE)b) Uttalat förhöjda nivåer av enskilda riskfaktorer: kolesterol >8
l/l k l l 6 l/l bl d k 180/110mmol/l, LDL-kolesterol >6 mmol/l, blodtryck >180/110 mmHg
c) Diabetes typ 2 eller typ 1 + mikroalbuminuri
Nära släktingar till:a) Patienter med förtida kardiovaskulär sjukdoma) Patienter med förtida kardiovaskulär sjukdomb) Asymtomatiska personer med uttalat hög risk
Johan Sundström
“Other individuals encountered in routine clinical practice”
Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007 Sep;14 Suppl 2:S1-113
Risk för att dö i CVD inom 10 år.
GällGäller primärprevention.
Patienter med DM eller etablerad CVD har redan hög risk.
Johan Sundström Wilhelmsen et al, Läkartidningen 2004;101:1798
Relative Risk ChartJämför med lika gamla av samma könJämför med lika gamla av samma kön
Johan Sundström Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007 Sep;14 Suppl 2:S1-113
Bedöm organskada!
Johan Sundström
LaboratorieundersökningarObligatoriskaKreatinin, kreatinin-clearance (Cockroft-Gault-formeln) eller GFRKreatinin, kreatinin clearance (Cockroft Gault formeln) eller GFR
(MDRD-formeln eller cystatin-C-beräknat)Mikroalbuminuri (särskild teststicka eller kvantifierat)Vänsterkammarhypertrofi på EKGVänsterkammarhypertrofi på EKG
Rekommenderade undersökningar i särskilda fallEkokardiografiCarotis-ultraljudKvantitativ proteinuri-mätning (om teststicka positiv)Kvantitativ proteinuri-mätning (om teststicka positiv)Ankel-brachial-indexFundoskopiHem- eller 24h-ambulatorisk blodtrycksmätningLeta efter sekundär hypertoni om motiverat
Johan Sundström
Risk vid vänsterkammarhypertrofi på EKGFramingham Heart StudyFramingham Heart Study
Riskökning över 5 årKoronarsjukdom 3-5 ggrHjärtinfarkt 2 5 ggrHjärtinfarkt 2-5 ggrAngina pectoris 1-6 ggrStroke 6-10 ggrStroke 6 10 ggrHjärtsvikt 6-17 ggrKardiovaskulär sjukdom 4-8 ggr
Johan Sundström Levy, Drugs 1988;35 (suppl 5):1-5
Gränsvärden för vänsterkammarhypertrofi
EkokardiografiEkokardiografi>110 g/m2 (kvinnor)>125 g/m2 (män)125 g/m (män)
EKG Sokolow-Lyon voltage: SV1+RV5 el. V6 >35 mmCornell voltage: SV3 + RaVL >28 mm (män), >20
(k i )mm (kvinnor)Strain: Nedåtsluttande ST-sänkning >1mm med T-vågsförändringar över VKvågsförändringar över VK
Johan Sundström
EKG kan inte utesluta anatomisk vänsterkammarhypertrofivänsterkammarhypertrofiSystematisk review av 21 studier, 5608 hypertoniker
Johan Sundström Pewsner et al, BMJ 2007;335:711
Sekundär hypertoni?
Johan Sundström
När ska sekundär hypertoni misstänkas?Essentiell hypertoni 95% sekundär 5%
Svår eller svårbehandlad hypertoni, särskilt hos ung
Essentiell hypertoni 95%, sekundär 5%
person (
Orsaker till sekundär hypertoni
NjursjukdomRenovaskulär sjukdom (njurartärstenos)Alkoholöverkonsumtion. Screening med GGT, CDTPrimär aldosteronism. Screening med S-aldosteron/P-renin-kvot i första hand.Cushings syndrom Screening med tU-kortisolCushings syndrom. Screening med tU kortisol. Feokromocytom. Screening med tU-katekolaminer (x 2), tU-metoxykatekolaminer (x 2).ThyreotoxikosHyperparathyreoidismAk liAkromegaliCoarctatio aortae
Johan Sundström
Hur ska vi behandla?
Johan Sundström
MålvärdenEuropean Fourth Joint Task Force rekommendationer
Hos asymtomatiska med hög risk (enl. SCORE):
European Fourth Joint Task Force rekommendationer
y g ( )Blodtryck
Livsstilsförändrande behandling
Johan Sundström
Blodtryckssänkande livsstilEuropean Fourth Joint Task Force rekommendationerEuropean Fourth Joint Task Force rekommendationer
För att sänka blodtrycket bör man: ö s b od yc e bö :
Motionera mera
Mi k itt lti tMinska sitt saltintag
Äta mindre mättat fett
Minska sitt alkoholintagg
Sluta röka (och snusa?)
Gå d i iktGå ned i vikt
Johan Sundström Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007 Sep;14 Suppl 2:S1-113
Farmakologisk hypertonibehandlingDe vanligaste antihypertensiva läkemedlens verkningsmekanismerDe vanligaste antihypertensiva läkemedlens verkningsmekanismer
Hjä i P ifBlodtryck Hjärtminut-volym=Perifert
motståndX
ACE-hämmareβ-blockerare ACE-hämmareAT1-blockerareα-blockerare
β-blockerareDiuretika
CCB*Diuretika
Johan Sundström * = dihydropyridin-CCB
JNC 7 Algorithm for Treatment of Hypertension
Not at Goal Blood Pressure (
Compelling Indications for Individual Drug ClassesIndividual Drug Classes
Clinical Trial BasisInitial Therapy OptionsIndication
ACC/AHA Heart Failure BB, ACEI, ARB, ALDO Heart failure /Guideline, MERIT-HF, COPERNICUS, CIBIS, SOLVD, AIRE, TRACE,
ANT, THIAZ
ValHEFT, RALES
ACC/AHA Post-MI BB, ACEI, ALDO ANTPostmyocardial /Guideline, BHAT, SAVE, Capricorn, EPHESUS
, ,yinfarction
ALLHAT, HOPE, ANBP2, LIFE, CONVINCE
THIAZ, BB, ACE, CCBHigh CAD risk
Johan Sundström JNC VII, Hypertension 2003;42:1206
Compelling Indications for Individual Drug Classes IIIndividual Drug Classes II
Diabetes
Clinical Trial BasisInitial Therapy OptionsIndication
NKF ADA GuidelineACE ARB CCBDiabetes
Chronic kidney NKF Guideline Captopril
NKF-ADA Guideline,UKPDS, ALLHAT
ACE, ARB, CCB, THIAZ, BB
ACEI ARBChronic kidney disease
NKF Guideline, Captopril Trial, RENAAL, IDNT, REIN, AASK
ACEI, ARB
Recurrent stroke PROGRESSTHIAZ ACEIRecurrent stroke prevention
PROGRESSTHIAZ, ACEI
Johan Sundström JNC VII, Hypertension 2003;42:1206
Additional Considerations in Antihypertensive Drug ChoicesAntihypertensive Drug Choices
Potential favorable effects
Thiazide-type diuretics useful in slowingThiazide type diuretics useful in slowing demineralization in osteoporosis.
BBs useful in the treatment of atrialBBs useful in the treatment of atrialtachyarrhythmias/fibrillation, migraine, thyrotoxicosis (short-term), essential tremor, or y ( ), ,perioperative HTN.
CCBs useful in Raynaud’s syndrome and certainCCBs useful in Raynaud s syndrome and certain arrhythmias.
Alpha-blockers useful in prostatism
Johan Sundström
Alpha-blockers useful in prostatism.
JNC VII, Hypertension 2003;42:1206
Additional Considerations in Antihypertensive Drug Choices IIAntihypertensive Drug Choices IIPotential unfavorable effectsPotential unfavorable effects
Thiazide diuretics should be used cautiously in gout or a histor of significant h ponatremiaor a history of significant hyponatremia.
BBs should be generally avoided in patients with h i i di d hi dasthma, reactive airways disease, or second- or third-
degree heart block.
ACEIs and ARBs are contraindicated in pregnant women or those likely to become pregnant.
ACEIs should not be used in individuals with a history of angioedema.
Johan Sundström
Aldosterone antagonists and potassium-sparing diuretics can cause hyperkalemia. JNC VII, Hypertension 2003;42:1206
SBUDe gynnsamma behandlingseffekterna likartade för tiaziddiuretika, ACE-hämmare, kalciumantagonister, och ARB (Evidensstyrka 1).Beta-blockerare reducerar risken för slaganfall i gmindre grad (Evidensstyrka 1). Detta beror till en del på en sämre blodtryckssänkning (E id t k 2)(Evidensstyrka 2).RAAS-aktiva läkemedel ger lägre insjuknande i
2 di b j f d i iddi iktyp 2-diabetes jämfört med tiaziddiuretikum + beta-blockerare eller kalciumantagonist (Evidensstyrka 2)(Evidensstyrka 2).
Johan Sundström
Johan Sundström