Idr med 1-2013 - Svenska Läkaresällskapet · 2019. 9. 11. · Nr 2 2014, Årgång 33 ISSN 1103-7652 Svensk Förening för Fysisk Aktivitet ... Tidningen trycks i 2 000 ex och ingår

IdrottsMedicin2/142/14

SVENSK FÖREN ING FÖR FYS ISK AKT IV I TET OCH IDROTTSMED IC INIdrottsMedicin

Tema

Ungochstark

Idr.Med 2-14_K1_Idr med 1-2013 2014-04-16 08.39 Sida 1

Den senaste Eurobarometern avseende fysisk akti-vitet, utkom för några veckor sedan och resultatbasunerades ut i media. Där angav svenskarna attendast 0-10 procent ”aldrig” idrottade eller sporta-de, det vill säga nästan alla gjorde det någon gång.Vad som också stod i rapporten, men som inte lyf-tes fram lika mycket, var att vi också låg (?) i toppavseende stillasittande tid. Alla sådana här själv-rapporterade data, har förstås stora begränsningar,men är ändå intressanta. Allra intressantast varkanske att de länder som angav hög förekomst avidrott och sportande, också angav ett högre stilla-sittande.

Schemalagd aktivtetSchemalagd aktivitet tycks ha ökat i Sverige, detvisade ju även Riksidrottsförbundets rapport, förnågot år sedan. Värre, är det kanske med spontan -aktiviteten för både barn och vuxna. Man kan intelåta bli att undra hur barn, med en stillasittandevardag, klarar sina schemalagda träningspass. Äralla barn härdade och redo för idrott, idag?

Barn och träningMycket talar för att vi har en mindre allmänt trä-nad ungdomsgeneration idag. Samtidigt ser viockså en tidigare specialisering, med hård träning,för fler, i tidiga år. Lämpligt nog, kommer vi idetta nummer av Svensk Idrottsmedicin att belysa

barn, ungdomar och träning, med betoning påstyrketräning. Den senaste tidens debatt har lärtoss att en framtida utmaning blir att förena enökad individualiserad belastning för många ung-domar, med att undvika överbelastning.

Cykling är hälsaVardagsaktiviteten kommer att ha en nyckelroll iframtiden. Fram med hopprep och bollar på skol-gårdar och hemmavid! När sommarsäsongen nustår för dörren, kan jag inte låta bli att reflekteraöver utvecklingen av antalet cyklar i både Stock-holms och Göteborgs innerstad (övriga städer ochlandsbygd, har jag inte kunnat studera i detalj).Det är verkligen en enorm utveckling som vi be-vittnat, och det är en fantastisk hälsopotential, attså många väljer att cykla till skola och arbete. Detbörjar nästan likna förhållandet i Amsterdam, medden skillnaden att alla cyklister i Holland, inte serut som Eddy Merckx under Tour de France…

Som ordförande i den finaste av föreningar,SFAIM, vill jag hälsa alla medlemmar en härligsommar, med fysisk aktivitet i alla former ochframför allt ett fantastiskt väder!

Heja, grönsvart!

Mats Börjesson

2 IdrottsMedicin 2/14

Fysisk aktivitet för alla!

MATS BÖRJESSON – [email protected]


håll

IdrottsMedicin 2/14 3

Svensk IdrottsMedicinOrgan för Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och IdrottsmedicinNr 2 2014, Årgång 33ISSN 1103-7652

Svensk Förening för Fysisk Aktivitetoch IdrottsmedicinTuna Industriväg 4, 153 30 JÄRNATel: 08-550 102 00Fax: 08-550 104 [email protected]

Ansvarig utgivareMats Börjesson

ChefredaktörAnna NylénTel: 073-640 08 [email protected]

RedaktionsrådJon Karlsson, Tönu Saartok, EvaZeisig, Carl Johan Sundberg, Ann-Kristin Andersson, Helena Wallin,Joanna Kvist och Jessica Norrbom. Redaktionen förbehåller sig rättenatt redigera insänt material.

Grafisk formSam Björk

Utgivningsplan manusstopp utgivning

3/14 18/7 2014 15/9 20144/14 1/10 2014 15/11 20141/15 12/12 2014 16/2 2015

Tidningen trycks i 2 000 ex ochingår i medlemsavgiften på 725 kr.Prenumeration för delförenings-medlem: 250 kr.

[email protected]

TryckeriEdita BobergsBox 721, 721 20 VÄSTERÅS

AdressändringMeddela SFAIM:s kansli så att vikan uppdatera vårt och delföre-ningarnas register.

OmslagsbildRebecca Regen på gymmet Fotograf Stig Hammarstedt, Visby.

5

Inne

Samarbeta med Svensk Förening för Fysisk Aktivitetoch IdrottsmedicinDet finns flera alternativ för dig som vill bli samarbetspartner till Svensk Förening för Fysisk

Aktivitet och Idrottsmedicin. Kontakta kansliet för information: kansli@svenskidrottsmedi-

cin.se eller ring Ann-Kristin Andersson tel 08-550 102 00

Huvudsponsor

Ortolab AB, Jörgen Wiklander E-post: [email protected]

Övriga samarbetspartners

Centrum för Idrottsforskning,Christine Dartsch E-post: [email protected] eller [email protected]

Baurfeind Nordic AB, Katarina WesterlundE-post: [email protected]

Otto Bock – Rehband, Jennie Öhman E-post: [email protected]

Folksam, Lena LindqvistE-post: [email protected]

Riksidrottsförbundet (RF), Peter MattssonE-post:[email protected]

Positiva resultat av styrketräning förbarn och ungdom

Alpin skidåkning - forskning pågår

Nya avhandlingar

Råd om fysisk aktivitet för barn

Pedagogiskt genombrott ger ökadekunskaper i näringslära8

14

16

18

Under senare år har forskningsresultat tolkats som att styrketräning för barn kan gepositiva resultat i form av förbättrad prestationsförmåga och skeletthälsa samt mins-kad risk för idrottssskador

En mycket framgångsrik nutritionsforskning kan nu implementerats hos allmänhe-ten genom utvecklingen av en pedagogik med datorstöd.

Nya rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och unga är på väg ochväntas kunna publiceras under 2014.

Mer än var tredje skada inom alpin skidsport på elitnivå är en knäskada och70 procent av alla skador drabbar vänster ben.



Fysisk aktivitetunder uppväxtåren”Fysisk aktivitet under uppväxtåren,rekommendationer” var ämnet för ettsymposium på Riksstämman 2013.Tyvärr var arbetet med att ta fram re-kommendationer inte färdigt för attpresenteras i december 2013. Symposi-et blev mycket givande trots att detlyfte fler frågor än lämnade svar. Närredaktionsrådet i höstas planerade in-nehållet i detta nummer av Svensk id-rottsmedicin var förhoppningen attkunna bygga ett temanummer kringrekommendationerna, tyvärr är de intefärdiga till pressläggning.

Styrketräning för växande individerär ett omdebatterat område. Syftetmed de följande artiklarna var ur-sprungligen tänkta som ram till rekom-mendationerna nämnda ovan, och dålyfta fram styrketräning som en metodatt öka fysisk aktivitet. En tränings-form som ger en bättre grundträningoch som syftar till att förebygga skador,öka bentäthet, minska ohälsa vid vissa

sjukdomstillstånd och skapa förutsätt-ningar för ett fysisk aktivt liv på sikt föratt minska risk för NCD (icke smitt-samma sjukdomar) som vuxen. Medandra ord tips för att bedriva ”säker trä-ning”. Artiklarna ska inte ses som engenomgång av litteraturen för att sam-manfatta studier som visat sambandmellan skador och det som hamnarutanför gränsen för ”säker träning”.Det kan inte nog påpekas att all trä-ning, grenspecifik eller styrketräning,som överskrider gränsen för ”säker”kan leda till skador. Precis som förhål-landet mellan ”säker vård” och vård -skador. Uppenbara risker ses vid lågkompetens hos tränare; träning sominte anpassats utifrån deltagarnas ut-vecklingsnivå och som genomförs medfelaktig teknik.

Jag vill passa på att tacka alla förfat-tare som bidragit med artiklar till dettatemanummer ”Barn och ungdom”.Ingen nämnd och ingen glömd. Några

har haft god tid på sig, andra har levere-rat trots tidspress. Det jag har lärt migär hur svårt det är att planera ”timing”med dagsfärsk vetenskap!

Av E v a Z e i s i g

Eva Zeisig, specialist i ortopedi, med dr.Vetenskaplig sekreterare SFAIM ochsektionsansvarig levnadsvaneprojektet.Kirurgisk och perioperativ vetenskap,Ortopedi, Umeå universitet. Klinisktverksam på Sollentuna Specialistklinik.

tema



t

Utifrån ett vetenskapligt perspektiv ärdet svårt att hitta övertygande stöd föratt styrketräning hos barn och ungdomskulle ge upphov till skador på skelet-tets tillväxtzoner. Det finns däremotstöd för att den mekaniska belastningsom skelettet utsätts för vid styrketrä-ning ger en förbättrad skeletthälsa medökad mineralisering.

Man har inte säkert kunnat påvisanågon negativ påverkan påkroppslängd hos barn och ungdomsom tränat stryketräning. De skadorsom har dokumenterats hos barn ochungdom i samband med styrketräninghar uppkommit som en följd av felak-tig teknik, dålig utrustning eller bristpå kvalificerad handledning samt dåträningen inte anpassats efter deltagar-nas utvecklingsnivå. Om de rekom-menderade riktlinjerna följs är skade-risken vid styrketräning för barn ochungdom mycket låg.

För att undivika de skador som upp-kommer genom ovan nämnda orsakerär det angeläget att de riktlinjer somfinns följs. Riksidrottsförbundet (RF)uppdaterade sina rekommendationerangående styrketräning för barn ochungdom i och med FoU-rapporten”Kunskapsöversikt: Styrketräning förbarn och ungdom”, som publicerades2009. Där framhålls att träningen skavara anpassad efter barnen och ungdo-marnas individuella förmågor och strä-va efter att utveckla en ”bred rörelsear-senal”, som en del av deltagarnas natur-liga, fysiska och mentala utveckling.

Därför bör träningsprogrammen varavarierade och innehålla olika typer avövningar. Vidare betonas vikten av enkorrekt teknik i alla övningar innan be-lastningen och svårighetsgraden suc-cessivt ökas. Där har kompetenta trä-nare en viktig roll att fylla. Sedan 2009har ett antal vetenskapliga samman-ställningar publicerats, som inte föran-leder någon ändring av RF:s rekom-mendationer i någon större utsträck-ning.

Träna styrka och lek

RF rekomenderar att styrketräning på-börjas i 7-8 års ålder. Hos de yngstabarnen bör styrketräningen bestå avlekar. Yngre barn kan delta efter en in-dividuell bedömning där de uppvisattillräckligt utvecklad balans, posturalkontroll och förmåga att följa instruk-tioner. Lekarna kan senare utvecklas tillenklare styrkeövningar och slutligentill mer komplexa övningar som invol-verar flera leder.

De träningsmodaliteter som kan an-vändas är bland annat den egna kropps-vikten, fria vikter (skivstång, hantlaretc.), gummiband och medicinbollar.Det är även bra om styrkeövningarnavarieras med övningar som tränar ba-lans, koordination och kondition. Inteminst för att göra träningen roligare,men även för att minska risken föröverbelastningskador.

Ökad muskelstyrka

Studier har visat att en ökning med ca

30 procent av muskelstyrkan efter 2-5månaders styrketräning hos barn ochungdom. Den styrkeökning som upp-nås med styrketräning hos barn innanpuberteten förklaras främst av neuro-muskulär anpassning, enkelt förklaratsom koordinationen inom och mellanmuskler. Man har dock kunnat påvisaett visst mått av muskelhypertrofi iform av ökad tvärsnittsarea i några stu-dier. Trots att ungdomar som har på-börjat puberteten har lättare att ökamuskelmassan p.g.a. fördelaktiga hor-

Styrketräning förbarn och ungdom Styrketräning har tidigare ansetts skadligt för barn och undgom och i Sverige har man varit re-striktiv när det handlat om att rekommendera denna typ av träning. Under senare år har detpublicerats forskningsresultat som kan tolkas som om det inte är skadligt, utan tvärtom kan gepositiva resultat i form av förbättrad prestationsförmåga och skeletthälsa samt minskad risk föridrottssskador.

Av K a r o l i n P e t e r s s o n o c h E v a Z e i s i g

Karolin Petersson tävlade i konståkningpå Sverigeelitnivå fram till 2011 ochhar även jobbat som konståkningsträna-re under flera år. Nu läkarstudent påKarolinska Institutet och aktiv inomMedicinska föreningens Idrottsutskottoch Medicinar-SM. Medlem i program-kommittén inför Idrottsmedicinska vår-mötet i Stockholm 2014.



monella förhållanden är den relativaökningen i muskelstyrka minst likastor, eller till och med större, hos deyngre barnen. Att den neuromuskuläraanpassningen är så pass viktig för resul-tatet av träningen belyser återigen vik-ten av att ha kompetenta tränare somlär ut en korrekt teknik. Barn och ung-dom kan på ett effektivare sätt utveckladet neuromukulära sampelet jämförtmed vuxna, på grund av en högre gradav neuronal plastisitet. Därför är barnoch ungdomstiden optimal för att ut-veckla tekniska färdigheter och öva inrörelsemönster. Effekterna av dennaträning kan sedan påverka individensidrottsliga prestation och generella fy-siska aktivitet även på längre sikt.

Anpassa antal träningspass

För att uppnå positiva effekter av styr-keträning hos barn och ungdom ochsamtidigt undvika skador bör träning-en bedrivas tillräckligt ofta samt medlagom volym och intensitet. Frekven-sen anger hur ofta styrketräningen be-drivs. För nybörjare rekommenderarRF en frekvens på 1-3 gånger per veckaför att, under allsidig styrketräning i20-40 minuter, öva in en god teknikoch öka muskelstyrkan.

Det finns dock indikationer på atten gång per vecka, skulle kunna varaför sällan för att uppnå ökningar i styr-ka i kanadensiska och amerikanska re-kommendationer förspråkas istället enfrekvens på 2-3 gånger per vecka. Attden frekvens som rekommenderas inteär högre beror på att återhämtningenmellan passen är viktig för att barn ochungdom ska kunna tillgodogöra sigstyrketräningen på bästa sätt. Det ärdärför fördelaktigt att ha minst en dagmellan träningspassen. Många idrot-tande ungdomar tränar oftare än så ochdå får volymen och intensiteten påstyrketräningen anpassas för att undvi-ka överträning när den kombinerasmed grenspecifik träning. För att bibe-hålla en uppbyggd styrkan under sä-songen för att förbygga skador rekom-menderas 1-3 styrketränings pass pervecka.

Börja med uppvärmning

En 5-15 minuter lång uppvärmningbör inleda träningspasset och inklude-ra dynamiska rörelser, som engagerarstörre delen av kroppen. Då blir krop-pen redo för styrketräningen genom attkroppstemperaturen ökar med ett ökat

blodflöde till musklerna och samspeletmellan nervsystemet och musklernaskärps. Om styrketräningsprogrammethar ett allsidigt upplägg kan man medfördel planera ordningen på styrkeöv-ningarna så att de övningar som tränarstörre muskelgrupper utförs före desom tränar mindre muskelgrupper. Ianalogi med detta kan övningar sominvolverar fler leder utföras före de sominvolverar färre. Efter styrkeövningar-na bör en nedvarvning på 5-10 minu-ter planeras in, där deltagarna utför öv-ningar med låg intensitetsnivå och tarut rörelseomfång.

Volym och belastning är begreppsom ofta används i styrketräningssam-manhang. Volymen beräknas genomatt multiplicera antalet repetitioner aven övning med motståndet i kilogramför samma övning. Detta ger det totalautförda arbetet för hela träningspasset.Belastning beskriver i sin tur det mot-stånd som övervinns vid en enstaka re-petition. Ett annat begrepp man kanstöta på är RM (Repetition Maxi-mum), som beskriver den belastningdär man kan utföra ett visst antal repe-titioner (1RM defineras som den be-lastning där man endast skulle klara aven repetition).

Omedelbar feedback

Till en början bör övningarna i ett styr-keträningsprogram för barn och ung-

dom utföras i 1-2 set med låg till mode-rat belastning (50-70 procent av 1RM)och 1 minuts vila emellan, för att säker-ställa en korrekt teknik. För övre extre-minteter rekommenderar RF 12-15 re-petitioner per set och 15-20 för nedreextremiteter. När en ny, mer komplexövning läggs till i programmet kan detdock vara bättre för den motoriska in-lärningen om deltagarna utför endast1-3 repetitioner och får feedback direktefter varje gång, för att förhindra felin-lärning. När övningarna sedan utförsmed korrekt teknik kan antalet repeti-tioner ökas.

Nya övningar kan med fördel övas inutan belastning. Med successivt ökan-de erfarenhet av styrketräning kan bådeantalet set ökas till två till fyra och be-lastningen höjas. Då kan antalet repeti-tioner behöva minskas och vilan mel-lan olika set ökas till 2-3 minuter, föratt deltagarna ska klara av att göra etthelt set med bibehållen teknik. I deamerikanska riktlinjerna från NationalStrength and Conditioning Associa-tion rekommenderas att ungdomarsom tränar styrketräning på avanceradnivå utför tre eller fler set, med 6-10 re-petitioner, med belastningen 70-85procent av 1RM.

Plyometriska övningar

I takt med ökad färdighet kan svårig-hetsgraden på övningarna ökas. För -utom rena styrkeövningar kan ävenplyometriska övningar läggas till iprogrammet från cirka 12 års ålder.Dessa övningar ökar musklernas ef-fektutveckling (power), alltså denkraft de kan utvecka multipliceratmed hastigheten som kraften kan ut-vecklas med. Plyometriska övningarär därför ofta av explosiv karaktär.Hoppövningar av olika slag är bra ex-empel på plyometriska övningar. Deger i likhet med styrketräning upphovtill en förbättrad neuromuskulär an-passning och verkar skadeförebyggan-de.

Styrketräning för barn och

ungdom – rekommendatio-

ner i korthet:

n Från och med 7-8 års ålder.n Lustfyllt och i lekform.n Övervakat av tränare utbildade

att träna barn och ungdom.n Börja med 1-3 träningspass per

vecka med allsidig styrketräningunder 20-40 minuter för att övain en korrekt teknik. 1-2 set medca 15 repetitioner, beroende påövningens karaktär. Låg-mode-rat belasning (50-70% av 1RM).

n Öka successivt belastningen, an-talet set och övningarnas svårig-hetsgrad i linje med deltagarnastekniska utveckling. Antlet repe-titioner kan behöva minskas.

n På avancerad nivå kan 2-4 setmed hög belastning(70-85% av1RM) med 6-10 repetitioner ut-föras.

För att bibehålla uppbyggdstyrka och förbygga skadorrekommenderas ett till trestyrketränings pass per vecka



Kombinationen av de båda trä-ningsformerna kan till och med gestörre träningseffekt än om man skul-le addera effekterna av de två separataträningsprogrammen. Plyometriskaövningar utförs i regel med färre repe-titioner per set jämfört med styrkeöv-ningarna. Upp till 6 repetitioner re-kommenderas för träning av effektut-vecklingen. Övningar som krävermycket av deltagarna i form av teknikoch effektutveckling utförs ofta tidigti träningsprogrammet, då de annarskan vara svåra att utföra med korrektteknik på grund av trötthet.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är styrketräningen allsidig och säker träningsform, somkan ge flera positiva effekter för barn

och ungdom. Styrketräningsprogram-men kan läggas upp på många olikasätt, men det viktigaste är att de anpas-sas till deltagarnas individuella förmå-ga, färdighet och utvecklingsnivå medavseende på tillväxt och mognad. Godteknik är A och O för att undvika ska-dor och för att uppnå bästa effekt. Föratt detta ska kunna säkerställas behövsdet utbildade tränare och ledare, somguidar barnen och ungdomarna på rättväg till ökad styrka.

R E F E R E N S E RFaigenbaum AD, Kraemer W, Blimkie C,

et al. Youth resistance training: Upda-ted position statement paper from theNational Strength and ConditioningAssociation. J Strength Cond Res.2009; 23:S60–S79. PubMed

doi:10.1519/JSC.0b013e31819df407Faigenbaum AD, Lloyd RS, Myer GD.

Youth resistance training: past practi-ces, new perspectives, and futuredirections. Pediatr Exerc Sci. 2013Nov;25(4):591-604.

Lloyd RS, Faigenbaum AD, Stone MH, etal. Position statement on youth resi-stance training: the 2014 InternationalConsensus. Br J Sports Med. 2013 Sep20. doi: 10.1136/bjsports-2013-092952.

Tonkonogi, M. (2009). Kunskapsöversikt:styrketräning för barn och ungdom.Stockholm: Riksidrottsförbundet, RF(FoU Rapport 2009:1)

Styrketräningsprogrammen kan läggas upp på många olika sätt, men det viktigaste äratt de anpassas till deltagarnas individuella förmåga, färdighet och utvecklingsnivåmed avseende på tillväxt och mognad. (Foto Stig Hammarstedt)



Vid Rikscentrum för överviktiga barnvid Huddinge sjukhus har en studievisat att Sverige under de senaste årentredubblat antalet överviktiga barn. Iundersökningen 2006 har man mättoch vägt barn i åldrarna sex till tio år vidslumpvis utvalda skolor i Stockholmslän och jämfört uppgifterna med en lik-nande studie 1992 med barn födda1982. Man fann att 8,2 procent av bar-nen födda 1982 var överviktiga och fetamedan 23,7 procent av barnen födda1992 var överviktiga och feta. Forskar-na fruktar nu att antalet överviktigavuxna om några decennier kommer attöka med ökad frekvens av kostrelatera-de sjukdomar. Den främsta orsaken äratt vår matkultur innehåller för hög haltav renframställt fett och renframställtsocker som skapar en obalans i närings-

intaget och leder till ökat energiintagoch lägre näringskvalitet.Sedan 2011 har näringsinnehållet i

skolmaten lagstadgats. Tidigare hardetta endast funnits som rekommenda-tion. I en enkät ställd till personal ochelever har man kontrollerat intaget avjärn, vitamin D, fettkvalité och fiber.För att uppfylla målen rekommenderarman att viss mat bör ingå vilket ocksåhar studerats i enkäten. Resultaten vari-erar stort mellan skolorna och 171 sko-lor ingår och dessutom frivilligt. Elever-nas matval finns inte redovisat. Finnsdet bara en rätt att välja på äter mankanske inte något alls. Risken är attflickor som inte vill gå upp i vikt följervissa mattrender vilket då kan leda tillallvarliga näringsbrister (1). Den tradi-tionella undervisningen i skolan gerinte tillräckliga kunskaper för att elever-na själva skall kunna välja mat som ärnäringsmässigt välbalanserad (2).

För att bli förtrogen med olika livs-medels näringsvärden krävs ett omfat-tande arbete och en aktiv insats av ele-ven själv. Näringsberäkning är nödvän-dig för att lära känna och bedöma olikalivsmedels näringskvalité och kräverviss matematisk färdighet och förståel-se. Redan tidigt insåg man att tabell-räkning med ett 30-tal olika när-ingsämnen inte är möjlig i rutinsam-manhang knappast ens i forskningenvarför man istället koncentrerade sig påkostrekommendationer av typen kost-

cirklar, matpyramider och tallriksmo-deller. Resultatet av denna form somhar funnits i ca 40 år har inte fungerattillräckligt väl för att förhindra en ök-ning av övervikt och fetma.

Med datorstöd kan uträkningarnakortas från ett antal timmar för en dagtill några få minuter. Dataprogram gerockså möjlighet till redovisning i sta-peldiagram, simulering, uträkning avindividuella behov, statistik med mera.Kostundervisningen på grundskoleni-vå med datorstöd har prövats (2) avHörfelt och Nilsson (1988). Elevernablev intresserade och motiverade ochkom bättre ihåg vilken effekt olika livs-medel hade för kostens näringsvärdeoch energiinnehåll. I ett fortsatt försök(2) (Cullbrand & Nilsson 1990) harelever fått planera måltider, dels med

Kostutbildningmed datorstöd gerökade kunskaper inäringslära

Av To r w a l d Å b e r g

Torwald Åberg, farmaceut och närings-fysiolog, Receptum, Lidköping

SammanfattningRekommendationer och lagstad-gade krav på näringsinnehålletfinns nu för skolmaten i Sverige.Kommunerna och skolorna harsvårt att följa råden och elevernasindividuella val av mat finns inteundersökt. En mycket fram-gångsrik nutritionsforskning kannu implementerats hos allmän-heten genom utvecklingen av enpedagogik med datorstöd. Ettkunskapstest hos ett antal elever iåk 7 visar att de elementära kun-skaperna i kostlära saknas för ettsäkert val av hälsosam mat.Genom ett försök med kostlabo-rationer och med uppföljande te-oretiska lektioner under vårter-minen 2012 i åk 7 och ht 8 för14 elever på Metis friskola i Skarakan vi konstatera att även kom-plicerade sammanhang kan del-ges individen. Det siffermaterialsom skapas visar att variationernaär mycket stora beträffande när-ingsintaget och att stora brister ienergi-, vitamin- och mineralin-taget finns särskilt hos flickorna.Maten från kommunens kök föl-jer inte näringsrekommendatio-nerna vilket i en del fall leder tillförhöjda energiintag och obalansi näringsintaget. Den fortsattaverksamheten kommer att inrik-tas på individens egna näringsbe-hov och hur detta skall uppnås.

Rekommendationer och lagstadgade krav på näringsinne-hållet finns nu för skolmaten i Sverige. En mycket framgångs-rik nutritionsforskning kan nu implementerats hos allmänhe-ten genom utvecklingen av en pedagogik med datorstöd.

Pedagogiskt genombrott



t

kostcirkel, dels med datorstöd. Manfann att enbart användning av kostcir-kel inte gav eleven någon hjälp när detgällde att tänka i näring. Datorstöd er-bjöd en djupare analys av matens inne-håll och underlättade planeringen avväl sammansatta måltider. Svagare ele-ver kunde klara datorstödet bra. De varlika snabba som övriga elever vid pris-beräkning av maten. Okoncentreradeelever kunde arbeta målmedvetet menvisade svagt intresse för resultatet. Detframhölls i rapporten att datorstödskall användas som ett komplement tilltraditionella hjälpmedel för att höjakvaliteten på undervisningen.

Institutionen för ADB, Kungl. Tek-niska högskolan och Stockholms uni-versitet gjorde ett försök i ett gymna-sium i Täby (Princess 1983) med ettkostdataprogram där olika näringsäm-nen kunde beräknas genom att pro-grammet innehöll Livsmedelsverketsdatabas (3). Eleverna kunde därmedstudera förutom näringsämnen ocksånäringsbehov, näringsbalans med mera.Programmet visade på många variatio-ner i valet av mat då det var lätt att läggatill och dra ifrån olika mängd av livsme-del samt byta ut olika varianter av tillexempel ostar med olika fetthalt motvarandra. Spontana kommentarer ochkostundersökningar före och efter för-söket visar att eleverna blev mer med-vetna om hur man bör äta och att de harändrat sina kostvanor. Genom att pro-grammet var interaktivt kunde ett kog-nitivt arbetssätt användas och man

nådde då en kombination av psykolo-gisk och naturvetenskaplig metodik.

På Karolinska Institutet har sedanmetodiken utvecklats mot ett vidarenaturvetenskapligt synsätt som medgi-vit koppling till medicinska frågeställ-ningar som förebyggande av sjukdomoch förbättrad prestation (3). I en stu-die på Sabbatsbergs sjukhus visademan i ett försök där 116 personer fickskriva in sitt intag av mat under envecka och för 20 procent upprepadesdetta under fem veckor. Fettintagetkunde då sänkas från 30 e procent till25 e procent med positiva effekter påkroppsfettet och en rad blodvärdensom är direkt korrelerade till kosten(4,5,6). Tyvärr refuserades ett förslag om

ett nutritionslabb redan 1990 av Insti-tutionen för Medicinsk Näringslärasom nu alltmer framstår som en nöd-vändig lösning för att gå vidare.

Programmet DietCoach fig 1 harockså kopplats direkt till en våg som harregistrerat den exakta vikten av produk-ten samtidigt som näringsvärdena kanstuderas både i siffror och jämförandestapeldiagram mot ett beräknat indivi-duellt behov. Därvid kan valet av livs-medel och mängden i en måltid och endag anpassas till det näringsmässiga be-hovet. Variationerna i de olika menyer-na är oändliga varför en person så små-ningom kan göra egna val som motsva-rar såväl det smakmässiga kravet somdet näringsmässiga behovet.

Fig 1.Programmet DietCoach har kopplats direkt till en våg som har registrerat den exakta vikten av produkten

Fig 2.Vägning och analys av maten en gång per vecka får utgöra laborationen



Upplägg av försöket

Avsikten med följande studie som ärfrivillig för eleverna är att testa vågpro-grammet i skolmiljö. De moment somskall undersökas är den praktiska situa-tionen under skollunchen där vägningoch analys av maten en gång per veckafår utgöra laborationen fig 2. Den teo-retiska lektionen som sker med helaklassen också en gång per vecka går lä-raren igenom de olika näringsämnenaoch deras betydelse ur hälso- och pre-stationssynpunkt. Vidare är förekoms-ten av näringsämnen i olika sorters rå-varor där kostcirkeln används och är av

stor betydelse som pedagogiskt instru-ment. Under tredje terminen skall ele-verna registrera sju hela dagar för att fåhela näringsintaget värderat. Först görsen förkortad test enligt Elsa Nordinsom sedan upprepas i slutet på andraterminen (2).

Laborationen går till så att elevernahämtar sin lunch i skolans lunchserver-ing. Man delar innehållet på olika tall-rikar och assietter på hämtbrickan såatt varje livsmedel skall kunna vägas försig. Färdiga rätter näringsberäknas iprogrammet efter recept från Skaraskommunkök. Hämtbrickan placeras

Exempel Ja Nej Vet inte1. Bröd2. Chokladkaka3. C-vitamin4. Fibrer5. Grönkål6. Havregryn7. Jordnötter8. Järn9. Kalcium10. Kolhydrat11. Kålrot12. Margarin

Exempel Ja Nej Vet inte13. Morot14 Läskedryck15. Potatis16. Potatischips17. Rågmjöl18. Protein 19. Sackros20. Spagetti21. Strösocker22. Stärkelse23. Vetebulle24. Vitkål

Sätt ett kryss (x) vid varje exempel nedan. Är du osäker sätt x under ”Vet inte”.

Fig 3b. Vad är näringsämne?

Exempel Ja Nej Vet inte1. Bröd2. Chokladkaka3. C-vitamin4. Fibrer5. Grönkål

6. Havregryn7. Jordnötter8. Järn9. Kalcium10. Kolhydrat11. Kålrot12. Margarin

Exempel Ja Nej Vet inte13. Morot14. Läskedryck15. Potatis16. Potatischips17. Rågmjöl

18. Protein19. Sackaros20. Spagetti21. Strösocker22. Stärkelse23. Vetebulle24. Vitkål

Sätt ett kryss (x) vid varje exempel nedan. Är du osäker sätt x under ”Vet inte”.

Fig 3a. Vad är livsmedel (födoämne)? på bordet enligt fig 2 där en ny brickamed tallrikar, bestick och glas finnsdukad och står på vågen som är kopp-lad till programmet. Först loggar manin på sin egen plats i programmet ochväljer näringsrekommendation efterkön och ålder enligt Svenska näringsre-kommendationer. Därefter väljer manförsta livsmedlet med streckkodläsarenoch flyttar detta till vägbrickan. Så fort-sätter man tills hela måltiden successivtär överförd. Läraren skall dels visa deförsta procedurstegen och sedan förkla-ra vad man ser på skärmen av siffroroch staplar. Detta upprepas varje veckaoch på detta sätt finns möjlighet attgöra ca 30 laborationer under ett läsår.De kostregistreringar som görs kom-mer också att visa på elevernas eventu-ella förändringar i matvalet.

Efter att eleverna blivit förtrognamed vägprocedurerna kommer den te-oretiska undervisningen inriktas på attdet individuella näringsbehovet skalltillfredsställas med hjälp av den matsom serveras vid varje tillfälle. De teo-retiska lektionerna ägnas åt att förklarasiffror och diagram för att på sikt skapastrukturer i näringsinnehållet som ärlätta att följa om energiintag, vitamineroch mineraler. Successivt kommerockså de olika näringsämnena att gåsigenom avseende individuella behovoch förekomst i olika livsmedel. Elever-na får själva inför klassen gå igenom sinmat i datorprogrammet och diskuterasjälva valet, resultatet och eventuellaändringar. Här kan hela klassen deltaoch komma med förslag.

Eleverna

Dessa utgörs av 14 elever, 6 pojkar och8 flickor i friskolan Metis, Skara medstart i vt åk 7 och fortsättning i åk ht 82012. Under vt 2013 kommer regi-strering av en veckas näringsintag attgöras.

Resultat

Elsa Nordins test innehöll flervalstestmed frågan ”vad är födoämne?” medalternativen Ja, Nej, Vet inte. Av 24 valföre blev 10 rätt och i slutet på perioden20 rätt i medeltal per elev. För nästafråga ”vad är näringsämne?” medsamma upplägg och med 24 val blev re-sultatet detsamma 10 rätt före och 20rätt efter fig 3a och b. Ytterligare testgjordes; a) 12 livsmedel med bra prote-in och lite fett, före och efter fig 4 och b)12 livsmedel med mycket kolhydrater



men undvika fett, före och efter.Under tiden vt 2012 och ht 2012 har

14 elever gjort 210 vägningar vilketgivit 15 (3-26) vägningar per elev. Me-delvärdet för energiintaget för pojkarnahar varit; 602 (484-828) kcal, och förflickorna 296 (182-385) kcal per lun-chtillfälle. Medelvärdet för protein förbåda grupperna har varit 18 (9-24) eprocent, för fett 32 (20-47) e procentoch för kolhydrater 48 (32-61) e pro-cent. Hälsovärdet var 120 (42-158)och bygger på näringstätheten som ärett index för essentiella näringsämnenper energi. Genom att summera denuppnådda delen av behovet för samtliganäringsämnen och beräkna medelvär-det får man ett mått på näringstäthetenför ett livsmedel, en måltid eller en heldag. Detta är möjligt då man använderdataprogram där näringstätheten kanberäknas vid alla energital. En bedöm-ning gjordes också av 37 rätter från Ska-ras kommunkök där energifördelning-en var för protein 24 e procent, fett 57 eprocent och kolhydrater 19 e procent.Medelvärdet för näringstätheten var126. Endast elva rätter hade den när-ingskvalitet som faller inom ramen förSvenska näringsrekommendationer.

Diskussion

Vi sökte medel genom Jordbruksverketför detta försök som är det första i sittslag i Sverige där en våg är direkt kopp-lad till dataprogrammet. Kanske är detockså det enda kända. Medel uteblevdock vilket gjorde att vi inte kundefullfölja den forskningsplan vi hadefrån början utan fick med egna privatamedel göra det som var möjligt. Dockhar vi fått fram data som inte tidigarevarit möjligt med de intervjumetodersom är vanliga i koststudier. Nutrition är ett naturvetenskapligt

ämne och kräver mätbara data för attuppfylla kriteriet för ämnet. Ett delre-sultat gavs i ett föredrag på läkarstäm-man i november 2012 och renderade iett diplom för bästa föredrag för bådevetenskaplig och pedagogisk presenta-tion.

Kost och idrott

Svensk idrottsforskning genom P OÅstrand, Erik Hultman, Bengt Saltin,Jonas Bergström m.fl. visade först ivärlden kostens betydelse för prestatio-nen. Detta blev också starten för dencellulära nutritionsforskningen genomErik Hultmans utveckling av muskel-

biopsitekniken som bland annat med-gav mätning av glykogenupplagringeni muskelcellen. Att sedan omsätta kun-skaperna i effektiva kostråd lyckadesförst genom användningen av datatek-nik, som liksom att uppfinningen avmikroskopet möjliggjorde studier påcellnivå gjorde IT utvecklingen detmöjligt att göra noggranna nutritions -utredningar. Återstå nu att kostforsk-ningen tar till sig denna nödvändigateknik för att komma vidare i det peda-gogiska arbetet mot allmänheten. Härfinns plats för ett flertal avhandlingar.

Elsa Nordins test

Vi har kunnat konstatera att undervis-ningen i nutrition i skolan inte har för-bättras under de senaste 20 åren och atteleverna nu är lika dåligt rustade somtidigare att kunna välja mat som mot-verkar undernäring och övervikt medsvåra sjukdomar som följd. Uppfölj-ningen av testerna efter två terminervisar på en mycket god inlärningseffektfrämst hos pojkarna som ser varje labo-ration som en tävling med sig själva.Flickorna med några undantag harvarit svårare att entusiasmera.

1. Bönor vita och bruna

2. Gurka

3. Ärter

4. Bröd

5. Varmkorv

6. Kolja, torsk

7. Mjölkchoklad, dryck

8. Lättmjölk

9. Ost (30 procent fett)

10. Keso

11. Lättmajonäs

12. Äpple

a) vad kan vi välja om vi vill ha ett livs-medel, som ger ”bra” med protein och inteså mycket fett?

Fig 4. Livsmedlens innehåll av protein, kolhydrat och fett

1. Banan

2. Bönor, vita och bruna

3. Bröd

4. Jordnötter

5. Kolja, torsk

6. Kyckling

7. Lättmajonäs

8. Morot

9. Potatis

10. Spagetti

11. Wienerbröd

12. Äppelpaj

b) vad kan vi välja om vi vill ha kolhyd-rater, men vill undvika fett

t

Ur Elsa Nordins test frågas vilka begrepp som är livsmedel och vilka som är näringsäm-nen. Som framgår av staplarna där första testen gav tio rätt för livsmedel och 10 förnäringsämne av 24 möjligheter. I första testen kunde sannolikheten för gissning gedetta svar. I andra testen blev resultatet 20 av 24 i båda fallen rätt svar vilket visar atteleverna nu vet skillnad på livsmedel och näringsämne.

Före

Efter



Strukturering av materialet

Datorvanan är hög bland dagens eleveroch alla har snabbt lärt sig de tekniskafunktionerna i vägningsproceduren.Lektionerna har innehållit förklaringartill siffervärden och stapeldiagram somprogrammet ger för varje livsmedel ochmaträtt. Vår kropp är en kemisk maskinsom kräver rätt mängd av de olika när-ingsämnena för att fungera optimaltoch sambandet mat näring har varit en-kelt att förklara med hjälp av datapro-grammet. Genom en koppling till kost-cirkeln, en konstruktion som vanligtvisär dåligt implementerad i undervisning-en har det lyckats oss att skapa struktu-rer som är viktiga för planering och valav mat. Undervisningen har passat väl ini ämnet idrott och hälsa. Utbildningen inutrition på idrottshögskolorna behö-ver därför breddas och fördjupas meddatorstöd för att ämnet idrott och hälsaskall ge eleverna nödvändiga kunskaperför sin egen hälsa.

Näringsdata

De värden som har presenterats visarett mer tillfredsställande näringsintagför pojkarna. För flertalet av flickornaär energiintaget så lågt för flera att pre-

stationen under eftermiddagarna kanha begränsats kraftigt. Många studierunder de senaste 30 åren visar på när-ingsintagets betydelse för resultaten iskolarbetet. Det har också varit svårtatt få flickorna att registrera hela dagarskostintag som är nödvändigt för att fåen rätt bild av det totala näringsintaget. Beträffande de kraftigt varierande när-ingsvärdena i försöket finns flera för-klaringar.

En orsak är att eleverna inte tyckerom viss mat och då inte har någotannat att välja på. För att råda bot pådetta har vi bett eleverna att komma inmed en önskelista om vilken mat mantycker bäst om. Även i detta fall har vi ibrist på resurser inte kunnat tillfreds-ställa de önskemål vi fått in. En annanorsak är att flickor medvetet svälter föratt inte gå upp i vikt.

Ytterligare ett problem är skolmatensom i Skara är alldeles för fet och gerdärför i en del fall alldeles för högtenergiintag. Vid en genomgång av me-nyerna från ett flertal kommuner kanvi konstatera att det råder samma pro-blem hos nästan alla. Man följer gamlatraditioner och har märkt att med extrafett och socker blir kalorierna billigare.

Det är tydligen viktigare att tillfreds-ställa politikernas krav på låga kostna-der än att se till elevernas behov av häl-soriktig mat. Var om inte hos samhäl-lets egna kök kan man kräva att matenföljer evidensbaserad forskning?

Framtiden

Stora förändringar är uppenbart nöd-vändiga för att skapa en optimal när-ingssituation för alla barn. Främst gäl-ler det deras egna kunskaper som måsteligga i paritet med den nivå som nuråder i ämnet nutrition. Sedan måstedet finnas tid till praktisk träning föratt skapa förståelse för möjligheternaatt själva kunna välja rätt i varje mål-tidstillfälle.

Det vi redan nu har konstaterat äratt struktureringen i dataprogrammethar skapat en förståelse för att det ärnäringen i maten som är orsaken tillhälsoeffekterna och att detta kan upp-nås med många olika sorters mat.Tilläggas kan att Metis nu vill införaNutris i Idrottsämnet med del i bety-get. Man vill börja i åk 7 och fortsätta iåk 8. Man anser uppenbarligen attNutris av etiska skäl måste finnas med iundervisningen för att ge alla elever en

Frågan är vilka födoämne som har mycket kolhydrater och lite fett. De rätta svaren är ovanstående och eleverna kunde de som vanli-gen omtalas som kolhydratgivare medan banan och bönor var mindre kända. Svaren för morot var överraskande kanske för att den sessom Avitamin i första hand.



fullödig kunskap i ämnet idrott ochhälsa. Önskvärt är också att föräldrarnafår möjlighet att göra någon laborationför att förstå vikten att stödja barnenhemmavid med mat som är anpassadtill elevernas behov.

Ny forskning

Fortfarande använder man gammal me-todik i kostbehandling och vid kostin-tervention trots att effekten inte är bätt-re än hos kontrollerna (7). Därför måsteman nu börja använda moderna pro-gram som detta försök visar.

Vi har också visat vilka möjlighetersom finns att få fram de data och de kun-skaper som behövs för att laga rätt matsom också äts och som har den närings-kvalitet som varje barn har rätt till. Detfysiologiska sammanhang som finnsmellan energiintag och energiuttagborde stärkas i undervisningen på id-rottshögskolorna. Vi har ju bara hunnitmed en liten del av ämnet och det be-hövs ett antal avhandlingar för att få ensäker bild av denna pedagogiska modell.Frågan är vilket universitet vill bli först.

Fullt utbyggd i den svenska skolanskulle vi få ett material om 1,5 miljonernäringsberäknade luncher varje år och

700 000 näringsberäknade hela dagar.Förutom en mycket kunnig konsumentpå sikt skulle detta material bidra till enhelt annan planering av maten i skolanmen också i övriga samhället. Livsme-delsindustrin lagar i princip den matsom konsumenterna väljer och tror attsmaken är den viktigaste faktorn. Enundersökning av Maclean (8) visar dockatt konsumenten sätter hälsofaktornfrämst och för att tillfredsställa konsu-mentens behov är det livsmedelsin-dustrin som har både de ekonomiskaoch kompetensmässiga resurserna attproducera mat till en alltmer stressad in-divid till ett överkomligt pris som ocksåfyller de flesta miljömässiga kraven.

R E F E R E N S E R

1. Maten som fiende; Sveriges Riksidrotts-förbund, Idrottens forskningråd, Sisu1992

2. Elsa Nordin; Kunskaper och uppfatt-ningar Om Maten och DESS funktio-ner i Kroppen: kombinerad enkat-OCH intervjustudie i grundskolansarskurser 3, 6 och 9 / Elsa Nordin dok-torsavhandling, Göteborg, Sverige:Acta Universitatis Gothoburgensis,1992

3. Anita Kollerbauer et al; Datorstöd i un-dervisningen, Slutrapport från PRIN-CESSPROJEKTET, Inst för ADB,Stockholms Univ. 1983

4. Torwald Åberg et al; Datorn ett oersätt-ligt hjälpmedel vid kostbehandlingoch kostinformation, Näringsforsk-ning Årg 35, 116-122, 1991

5. Åberg, T., Tegelman R. och Levin K.(1993): Kostträning, ett nytt sätt attpå kognitiv väg motivera till en sänk-ning av energiprocenten fett i maten.Svenska Läkaresällskapets stämma1993.

6. Torwald Åberg och Ragnar Tegelman2005: Kost, Idrott och Hälsa. SvenskIdrottsforskning Nr 2-2005

7. Maria Waling,1 Catharina Bäcklund,1Torbjörn Lind,2 and Christel Lars-son1: Effects on Metabolic Healthafter a 1-Year-Lifestyle Intervention inOverweight and Obese Children: ARandomized Controlled Trial; Journalof Nutrition and Metabolism Volume2012 (2012), Article ID 913965, 10pages doi:10.1155/2012/913965

8. "Är maten värd sitt pris?". Macleanstrategiutveckling AB, Stockholm, maj2013

Vilket födoämne har bra protein och lite fett? De rätta valen visas ovan med jämförelse före och efter. Här var kunskapen bättre i förs-ta testen. Dock behövs bättre kunskaper för att lyckas välja bra rätt mat för rätt näring som också försöket visar.



En grupp ledd av specialisten i barn-medicin Ulrika Berg och bestående aven rad forskare med intresse av hälso-relaterade effekter av fysisk aktivitethos barn har under ett drygt år arbetatmed att studera de förekommande re-kommendationer om fysisk aktivitetför barn som olika länder har publice-rat. Syftet har varit att ta fram nya re-kommendationer om fysisk aktivitetför barn och unga. Gruppen har ägnattid åt att gå igenom rekommendatio-nerna från bland annat Finland, USAoch Australien samt den empiri somdessa rekommendationer baseras på. Man kan konstatera att kunskapsut-

vecklingen är snabb inom detta fält.

Det beror delvis på att den metodut-veckling som inneburit nyttjande avobjektiva metoder (läs accelerometri)är särskilt betydelsefull hos barn ochunga, vilket medfört att man nu harmöjlighet att koppla exponering för fy-sisk aktivitet till hälsorelaterade utfallpå ett mer exakt vis än tidigare. Därförhar gruppen kunnat studera effekter avfysisk aktivitet på till exempel metabo-la risker, mental hälsa och variablerkopplade till kognitiv utveckling.

Allmänna råd

Vidare har gruppen studerat möjlighe-ter att skapa rekommendationer kringhur mycket barn bör vara stillasittandeoch specifika typer av fysisk aktivitet,till exempel styrketräning. En annanintressant del diskuterar hur aktivitetunder barnoch ungdomsåren kan på-verka aktivitetsnivåer eller hälsa undersenare del av livet. Ytterligare en dela avde så kallade bakgrundsdokumentetsammanfattar hur väl olika typer av in-satser och interventions fungerat för attöka aktivitetsgraden hos barn ochunga.En rekommendation kring fysisk

aktivitet bör vara relativt allmängiltig.Mycket av den forskning som publice-rats med ny teknik rör specifika popu-lationer ( t. ex. obesitas) och förbättrarförståelsen av hur dessa grupper kanpåverkas av träning, stillasittande ochvardaglig fysisk aktivitet. Emellertid har få stora popula-

tionsbaserade studier genomförtssedan de nu liggande rekommendatio-nerna publicerades. Den empiri somutgör grunden för dessa har därförännu inte ”utmanats” av ny data på engenerell population. Arbetet med rekommendationerna

är avslutade och texten är under redi-gering. De kommer dels att omfattagruppen 0-5 år och dels 6-17 år och fö-reslås beröra såväl aerob träning, mus-kelstärkande aktiviteter som aktiviteterämnade till att träna motorik och tek-nik. I den dokumentation som följer

med rekommendationerna graderaskvaliteten hos de studier som ligger tillgrund för rekommendationerna kopp-lat till olika utfall. Rekommendatio-nerna kommer att kunna publicerasunder 2014.

Rekommendationer omfysisk aktivitet för barnNya rekommendationer omfysisk aktivitet för barn ochunga är på väg och väntaskunna publiceras under2014. Rekommendationer-na omfattar barn i grupper-na 0-5 år och 6-17 år

Av Ö r j a n E k b l o m

Örjan Ekblom, lektor, Åsrandlaborato-riet på GIH.



Diskussionen kring träning för att ökastyrka hos barn och ungdom ska inteförväxlas med den bild av elitsatsningför barn som förmedlas via massmedia;en diskussion som handlar om tidigspecialisering med ensidig träning somleder till skador, utbrändhet och ut-slagning inom vissa idrottsgrenar. Medhot om indragna bidrag. Detta sympo-sium handlade bara om styrketräningför barn.

Bakgrunden till att mötet i Jönkö-ping valde just dessa kombattanter varsjälvklart deras kunskap och erfaren-het, förutom ett genuint engagemangför växande individer. Ett engagemangsom ses i artiklar i dagspress. Novem-ber 2012 gick det att läsa en artikel iSvenska Dagbladet; ”Barn bör styrke-träna för att undvika skador” skriven avMichail Tonkonogi. En replik av LeifSwärd publicerades i samma tidning iapril 2013; ”Ingen vet hur barn ska trä-nas rätt”. Båda har rätt och ingen harfel.

Den enes perspektiv är att inte un-danhålla hälsa och välbefinnande, påkort och lång sikt, för barn och ungdo-mar, på grund av överdriven oro förskador. Med andra ord lyfts de positivahälsoeffekterna effekterna fram vidsidan om ökad idrottsprestation. Denandre vill mana till försiktighet för attvi inte vet vilken träning som är ”rätt”kontra den träning som är ”fel” ochsom kan leda till skador som tidiga de-generativa förändringar i ryggen,stressreaktioner i kotbågar, utveckling

av Scheuermanns sjukdom och nu, påsenare tid, även misstanke om höftled-sartros på grund av CAM-skador, ben-påbyggnad på lårbenshalsen. Det ärdock svårt att särskilja vad som orsakasav styrketräning och vad som orsakasav grenspecifik träning med hyperex-tensioner och rotationer där ryggska-dor noterats.

Varför saknas kunskap om hur väx-ande individer ska träna? Glädjandenog är skador på grund av fel träningovanligt. Det krävs större studier medfler forskningspersoner, med kontrol-ler i motsvarande utveckling, och överlängre tid för att vi ska närma oss någotsom är vetenskapligt visat. De studiersom finns har i flera fall även blandatäpplen och päron, dvs. flickor och poj-kar, som delas in utifrån kronologiskålder utan hänsyn till tillväxt, mognadoch pubertet. Korrekt utförd träningkan vara skadlig om den sker vid fel tid-punkt i utvecklingen.

Knäkontroll är ett etablerat konceptför att förebygga knäskador hos framför allt flickor och används inombasket, fotboll, handboll och inneban-dy. Träningsprogrammet är ett utmärktexempel på styrketräning med egenkroppsvikt som ger ökad muskelstyrkaoch förbättrat rörelsemönster för attförebygga skador och öka prestation.

Sedan symposiet för ett år sedan haren konsensusrapport(1) publiceratssom bygger på samma kunskap somMichail Tonkonogi sammanfattade isin rapport för RF 2009(2). För den

som vill läsa mer om hur träningspro-gram ska läggas upp finns en nyligenpublicerad artikel av Faigenbaum etal.(3).

R E F E R E N S E R1. Lloyd RS, Faigenbaum AD, Stone MH,

et al. Position statement on youth resi-stance training: the 2014 InternationalConsensus. Br J Sports Med. 2013 Sep20 [Epub]

2. Tonkonogi M. Kunskapsöversikt: styr-keträning för barn och ungdom.Stockholm: Riksidrottsförbundet, RF(FoU Rapport 2009:1)

3. Faigenbaum AD, Lloyd RS, Myer GD.Youth resistance training: past practi-ces, new perspectives, and futuredirections. Pediatr Exerc Sci. 2013Nov;25(4):591-604.

EVA ZESIG

Debatten om träning hos barn– Swärd vs Tonkonogi

Vårmötet i Jönköping

En av programpunkterna under Vårmötet i Jönköping varsymposiet ”Styrketräning” som modererades av Staffan Linde-borg. Förutom Magnus Samuelssons jordnära syn på sin styr-keträning, för att bli världens starkaste man, deltog LeifSwärd och Michail Tonkonogi. Den som förväntade sig enduell blev nog besviken; båda har rätt och ingen har fel.

Magnus Samuelsson gav sin syn på styr-keträing


Mellan 2005 och 2013 har ett forskar-team under ledning av Suzanne Wer-ner, professor och verksamhetschef vidCentrum för idrottsskadeforskning ochutbildning, Karolinska Institutet, arbe-tat med att försöka ta fram ett preven-tionsprogram av allvarliga knäskadorhos alpina elever på Sveriges skidgym-nasier. Forskargruppen har arbetat en-ligt van Mechelens metodik ”Sequenceof Prevention” som omfattar fyra olikasteg. I steg 1 kartläggs skadebilden, isteg 2 identifieras skademekanismensamt individ- och omgivningsrelatera-de riskfaktorer för att drabbas av skada.I steg 3 introduceras preventiva åtgär-

der baserade på resultaten från steg 2 föratt slutligen i steg 4 utvärdera preven-tionen genom att upprepa steg 1.

Enligt Sveriges Skidförbund finnsdet idag ca 700 alpina skidåkare som in-nehar s.k. FIS-licens (Federation Inter-nationale de Ski), vilket är ett krav föratt få tävla både nationellt och interna-tionellt från 16 års ålder. Av de skidåka-re som tävlar i ålderskategorin 16- 20 årstuderar nära 100 procent på något avSveriges alpina skidgymnasier. I dagslä-get finns det tre riksidrottsgymnasieroch sju nationella idrottsgymnasier in-riktade på alpin skidåkning.

Skadeprofilen hos alpina skid-

gymnasister

Skadeprofilen hos de alpina skidgym-nasisterna baseras på fem års skaderegi-strering. Nästan hälften av de 431 skid -åkare som ingått i studien drabbades avminst en skada under sin studietid pågymnasiet. Drygt en fjärdedel av ska-dorna var allvarliga knäskador somtvingade skidåkaren till frånvaro frånträning i minst 28 dagar. En tredjedelav skadorna var relaterade till knäledenoavsett kön och enskilt vanligaste dia-gnosen var främre korsbandsskada, därde kvinnliga skidåkarna var överrepre-senterade.

Riskfaktorer för knäskador

Forskarteamet har försökt att identifieraindividrelaterade riskfaktorer genom attskidåkarna under fyra försäsonger ge-nomgått olika kliniska och funktionella

tester samt besvarat psykologiska utvär-deringsinstrument. Därefter har skidå-karna följts under varje skidsäsong vadgäller registrering av skador generellt,men särskilt knäskador. Projektet landa-de i upptäckten att 70 procent av de al-pina skadorna drabbade vänster ben.Denna sidoskillnad har uppmärksam-mats eftersom alpin skidåkning är en”liksidig” sport som därmed torde ställasamma fysiska och biomekaniska kravpå vänster som på höger ben. Vad dennaöverrepresentation av skador i vänsterben (och knä) kan bero på är ännu inteklarlagt. Det kan finnas en sidoskillnadavseende såväl muskelstyrka som balansoch koordination, vilken i sin tur kanleda till att skidåkaren känner större sä-kerhet vid t ex en höger- eller vänster-sväng. Det är troligt att man i allmänhethar en sida som är mer "dominant" änden andra, vilket i en symmetrisk (”lik-sidig”) sport såsom alpin skidåkningsannolikt kan ha betydelse. I litteraturensaknas dock en enhällig definition av be-greppet dominans. Därför har vår fors-kargrupp försökt att kartlägga de alpinaskidåkarnas dominans genom att ut-veckla och reliabilitetstesta ett frågefor-mulär om sidodominans. Resultatettyder på en tydlig högerdominans oav-sett kön, men det rådde stor osäkerhethos skidåkarna på frågan om de hade ensäkrare/bättre skidsväng åt det ena hålletoch i så fall åt vilket håll.

Ytterligare en eventuell riskfaktorsom forskargruppen har studerat är omdet finns en familjehistoria (mamma

Alpin skidåkning -forskning pågårMer än var tredje skada inom alpin skidsport på elitnivå är enknäskada och 70 procent av alla skador drabbar vänster ben.

Av Ma r i a We s t i n

Maria Westin är doktorand vidCentrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet,samt leg fysioterapeut, specialist i idrotts-medicin och klinisk verksam vid Hela Kroppen Fysioterapi.




och/eller pappa) av främre korsbands -skador hos de skidåkare som drabbadesav en främre korsbandsskada under sintid på skidgymnasiet. Resultatet visadeen ökad förekomst av främre kors-bandsskador hos mamman och/ ellerpappan hos de skidåkare som hade drab-bats av en främre korsbandsskada jäm-fört med de skidåkare som ej hade drab-bats.

Prevention av främre kors-

bandsskada

Mot bakgrund av våra resultat från steg2 avseende skademekanismen och in-dividrelaterade riskfaktorer har vi i ettsamarbete med forskargruppen påskidskador vid Universitetet i Ver-mont, USA och delar av Skidförbun-dets alpina utbildningsteam tagit framen preventionsfilm för att minska anta-let allvarliga knäskador specifika föralpin skidåkning. Denna film, imple-menterades på Sveriges Alpina skid-gymnasier hösten 2011. Tanken medfilmen var att göra skidåkaren självuppmärksammad på om han/hon kla-rar av att prestera olika övningar likabra på vänster som på höger ben. Fil-men består av horisontellt en-benshopp, fyrkantshopp och knäböj påett ben samt tre olika skidövningar påsnö. Förutom de specifika övningsför-slagen ingår en sekvens som syftar tillatt medvetandegöra skidåkaren vilkasituationer han/hon bör undvika föratt inte drabbas av en främre kors-bandsskada. Denna prevention har på-gått under två säsonger och bearbet-ning av resultatet pågår för närvarande.

Pågående studier

Många studier har visat att det är svårtatt återgå till samma idrottsliga nivå sominnan en allvarlig knäskada. Rädsla attdrabbas av samma eller en ny skadaanges ofta som en förklaring. Den ska-dades personlighet kan vara en annanförklaring. Även stress har nämnts somett hinder. Flera studier påvisar vikten avdet sociala stödet från tränare, lagkam-rater och anhöriga under rehabiliter-ingstiden samt i samband med återgångtill idrott efter en skada.

Mot bakgrund av dessa faktorer harvår forskargrupp studerat personlig-hetskarakteristika hos längd- respektivealpina skidåkare utifrån Swedish univer-sities Scales of Personality. Jämförelserhar gjorts mellan dessa olika skididrotteroch en normalpopulation liksom mel-

lan alpina skidåkare som ej har drabbatsav någon skada och de som har drabbatsav en eller flera allvarliga skador. Dessu-tom pågår idrotts psykologiska under-sökningar där alpina skidåkares upplev-da stress, motivation och hopp till sinidrott studeras med hjälp av enkäter ochdjupintervjuer med såväl skidåkare somderas tränare.

Sammanfattning

Hälften av alla alpina skidåkare drab-bas av minst en skada under sin studie-tid på ett skidgymnasium och främrekorsbandsskada är den enskilt vanligas-te diagnosen. Merparten av de skadadeskidåkarna hade svårt att återgå tillskid åkning och prestera på samma nivåsom innan skadan. Att vara skadefriökar möjligheterna till prestation ochframgång oavsett idrott. Därför är id-rottsspecifik preventionsarbete angelä-get. Alpina skidåkare som drabbas aven främre korsbandsskada löper intebara risk att ej kunna återgå till sammaskidåkning och tävlingsnivå som innanskadan utan de riskerar också en redu-cerad fysisk kapacitet för resten av livet.

R E F E R E N S E REttlinger CF, Johnson RJ, Shealy JE. A

method to help the risk of serious knee

sprains incurred in alpine skiing.American Journal of Sports Medicine1995; 23(5):531-537.

Gustavsson, JP, Bergman H, Edman G,Ekselius L, von Knorring L, LinderJ.l.Swedish universities Scales of Perso-nality (SSP):construction, internalconsistency and normative data. ActaPsychiatrica Scandinavica 2000;102,217-225.

Nordahl B, Sjöström R, Westin M, Wer-ner S, Alricsson M. Experiences of re-turning to elite alpine skiing after ACLinjury and ACL reconstruction. Inter-national Journal of Adolescent Medi-cine and Health 2013; 19:2,207-225.

Van Mechelen W, Hlobil H, KemperHCG. Incidence, severity, aetiologyand prevention of sports injuries. A re-view of concepts. Sports Medicine1992; 14:82-99.

Westin M, Alricsson M, Werner S. Injuryprofile of competitive alpine skiers: afive-year cohort study. Knee Surgery,Sports Traumatology, Arthroscopy2012; 20:1175–1181.

Nästan hälften av de skidåkare som ingick i studien drabbades av minst en skada under sinstudietid i gymnasiet. Omkring en fjärdedel av skadorna var allvarliga knäskador.

På följande länk kan du ta del av vår pre-ventionsfilm och själv testa om du klarar avatt prestera lika bra på höger som på vänsterben i de föreslagna övningarna:http://www.youtube.com/watch?v=RHp9LhgKwOc



I avhandlingen studeras patienter medposttraumatisk axelinstabilitet. Syftetvar att studera det kliniska och rönt-genmässiga resultatet efter artrosko-pisk Bankart operation som utförtsmed olika typer av resorberbara im-plantat (Bild 1a-c). Utöver det att mätapåverkan på bentäthet och hälsorelate-rad livskvalitet efter ett artroskopisktaxelstabiliserande ingrepp.Det första delarbetet var en långtids-

uppföljning av 81 patienter som opere-rats med implantat av materialet PGA

(Polyglykolidsyra). Patienterna följdesmed avseende på kliniska parametrarsom rörelseomfång och styrka ocholika kliniska scorer. De flesta patien-terna hade goda funktionella resultatäven om 18 procent av patienternahade återfall i axelinstabilitet under enuppföljningstid motsvarande åtta år.

I delarbete två, en randomiseradkontrollerad studie (RCT), jämfördestvå grupper där den ena opererats medimplantat av materialet PGA (17 pati-enter) och den andra med implantat avmaterialet PLLA (Poly-L-laktatsyra)(18 patienter), se bild 2. Här studeradesdet röntgenmässiga resultatet avseendeborrhålsutseende och artrosutvecklingförutom kliniska parametrar. Efter sjuår hade borrhålen i PLLA gruppen läkti mindre utsträckning (55 procentoläkta) än i PGA gruppen (0 procentoläkta). Det förelåg ingen skillnad mel-lan grupperna avseende artrosutveck-ling eller funktionella resultat. Efter sjuår hade 14 procent av patienterna åter-fall i axelinstabilitet.

Bild 2a visar ett exempel på oläktaborrhål och lätta artrosförändringarefter sju år. Bild 2b visar ett exempel påläkta borrhål och moderata artrosför-ändringar efter sju år.

Även i det tredje delarbetet studera-des det röntgenmässiga och kliniska re-sultatet efter artroskopiskt axelstabili-serande ingrepp, de 32 patienterna

hade opererats med implantat av mate-rialet PGA. Före operationen hadeinga axlar några artrosförändringarmen efter sju år hade 24 procent av ax-larna lätta förändringar och 18 procentmoderata förändringar.

I det fjärde delarbetet studeradesbentäthet i hälbenen, aktivitetsnivåoch livskvalitet, här ingick 23 mänopererade med artroskopiskt axelstabi-liserande ingrepp. Bentäthetsmätningav båda hälbenen (kalkaneus) gjordesmed Dual Energy X-ray Absorptio-metry (DEXA) kombinerat med laser-mätning av mjukdelstjockleken. Akti-vitetsnivå klassificerades enligt Tegner-skalan och hälsorelaterad livskvalitetskattades med Euroqol 5-dimensioner(EQ-5D) formuläret. Bentäthetensjönk med sex procent i bägge hälbe-nen fram till fem år efter operation.Den hälsorelaterade livskvaliteten mättmed EQ-5D ökade efter operationenmen aktivitetsnivån enligt Tegnerska-lan steg inte.

Sammanfattningsvis ger artrosko-pisk Bankart operation med resorber-bara implantat på medellång/lång siktgoda funktionella resultat även om idessa studier 14-18 procent fick åter-fall i instabilitet. Borrhål innehållandeimplantat av PLLA tycks läka långsam-mare än motsvarande med implantatav PGA. Artrosförändringar i axelledenökade med tiden efter operation. Ben-

Avhandlingen har utvärderat olika metoder vid behandling av instabilitet i axeln. Resultat från en av studierna visar också att benmineralhalten minskar mer än förväntatefter en titthålskirurgisk operation av axeln.

Resultat efter artroskopiskoperation av axelinstabilitet

Anna Östberg Elmlund, bitr. överläkare,Ortopedkliniken, Danderyds sjukhus.För närvarande Senior ClinicalFoot&Ankle Fellow på Southmead Hos-pital, North Bristol Trust, England.

Av A n n a Ö s t b e r g E l m l u n d

ny avhandling

Arthroscopic Bankart reconstruction using different absorbabletacks. The clinical results, radiographic findings and effect oncalcaneal bone mineral



tätheten i hälbenen minskade mer änden förväntade åldersrelaterade minsk-ningen efter artroskopisk Bankart re-konstruktion och den hälsorelateradelivskvaliteten mätt med EQ-5D ökade. Avhandlingen försvarades vid Göte-

borgs Universitet den 20:e november2013 och forskningen har bedrivits vidOrtopedkliniken och FoU enheten iNU-sjukvården, Trollhättan/Uddeval-la.

R E F E R E N SElmlund A, Kartus C, Sernert N, Hulten-

heim I, Ejerhed L. A long-term clini-cal follow-up study after arthroscopicintra-articular Bankart repair using ab-sorbable tacks. Knee Surg Sports Trau-matol Arthrosc. 2008;16(7):707-12.

Elmlund AO, Kartus J, Rostgård-Chris-tensen L, Sernert N, Magnusson L,Ejerhed L. A 7-year prospective, ran-domized, clinical, and radiographicstudy after arthroscopic Bankart re-construction using 2 different types ofabsorbable tack. Am J Sports Med.2009 ;37(10):1930-7.

Elmlund AO, Ejerhed L, Sernert N, Rost-gård LC, Kartus J. Dislocation arthro-pathy and drill hole appearance in amid- to long-term follow-up studyafter arthroscopic Bankart repair.KneeSurg Sports Traumatol Arthrosc. 2012;20(11):2156-62.

Elmlund AO, Kartus J, Ejerhed L. Bonemineral decreases in the calcanei afterarthroscopic Bankart reconstruction: aprospective study over five years Ma-nuscript

3a. Borrhålsutseende klassificeras somsynliga med cystiska förändringar (ejläkta) och artrosförändringar klassifice-ras som lätta.

Bild 3a och bRöntgenbilder sju år efter artroskopisk Bankart operation med resorberbara stift medstor skalle.

. Borrhålsutseende klassificeras somknappt synliga (läkta) och artrosförsänd-ringar klassificeras som moderata.

Bild 1a-cOperationsteknik för artroskopisk Ban-kart operation med resorberbara stiftmed stor skalle. Höger axel från sidan.

1a. Främre delen av labrum glenoidaleoch ledkapseln lösgörs.

1b. Främre delen av labrum glenoidaleoch ledkapseln lyfts proximalt (till ellerförbi sin ursprungliga position).

1c. Främre delen av labrum glenoidaleoch ledkapseln fixeras mot ben med re-sorberbara stift med stor skalle.

Bild 2Resorberbara stift med stor skalle, till vänster i materialet PGA (Polyglykolidsyra) ochtill höger i materialet PLLA (Poly-L-laktatsyra).



Det farliga midjemåttet

ny avhandling

Physical activity, Cardiorespiratory fitness, and Abdominal obesityin relation to Cardiovascular Disease risk: Epidemiological studies

I takt med förbättrad hälso- ochsjukvård samt levnadsförhållanden,har den förväntade livslängden underde senaste århundradena stadigt ökat iSverige såväl som internationellt. Me-dans svält och infektionssjukdomar varde vanligaste underliggande dödsorsa-kerna så sent som på slutet av 1800-talet, så är det idag istället ålders- ochlivsstilrelaterade sjukdomar som domi-

nerar. Hjärt-kärlsjukdomar är ett sam-lingsnamn för sjukdomar som drabbarvårt hjärta och våra kärl (såsom hjärtin-farkt, hjärtsvikt och stroke), och är or-saken till mer än vart tredje dödsfall iSverige idag. Såväl genetik, livsstil ochandra omgivande faktorer har stor be-tydelse för risken att drabbas av dessasjukdomar.

I början av 1950-talet kom den förs-ta vetenskapliga studien som visade påbetydelsen av fysisk aktivitet för attminska risken för hjärt-kärlsjukdom,och sedan dess har otaliga studier pub-licerats för att bekräfta dessa resultat.Det allmänna budskapet om att medminst medelhög intensitet motioneradrygt 30 minuter varje dag har nog integått någon förbi. Dock, de senaste år-tiondenas explosionsartade teknologis-ka utveckling har givits oss större möj-ligheter (via tv-tittande och andraskärmbundna aktiviteter) men ocksåstörre krav (t.ex. skrivbordsarbete) attvara stillasittande under stora delar avvår dag. Detta har inte så mycket på-verkat i vilken utsträckning vi motio-nerar eller tränar, utan snarare kraftigtreducerat vår vardagliga aktivitet;något som vi förut hade som ett natur-ligt inslag i vår vardag. Vidare har stu-

dier visat på betydelsen av att ha en godkondition såväl som att inte vara förrund om midjan (dvs. ha för mycketfett inlagrat runt magen) för att ha engod hjärt-kärlhälsa. Alla dessa livsstil-relaterade faktorer kommer att ha enviktig betydelse för hur vi mår. Menhur ser den inbördes relationen ut mel-lan dessa? Är någon viktigare än denandre? Och hur viktig är egentligenden där vardagliga aktiviteten? Räckerdet inte med att man motionerar 30minuter per dag?

I en nyligen framlagd avhandlingvid Karolinska Institutet/Gymnastik-och idrottshögskolan i Stockholm, un-dersökte jag detta i två olika popula-tionsbaserade studier på svenska kvin-nor och män i olika åldrar. Avhandling-en baserades på tre artiklar som tillsam-mans försökte belysa ovan frågeställ-ningar. Respektive artikels resultatsummeras nedan. I en fjärde artikelsom också ingick i avhandlingen, pre-senterades ett nytt icke-maximalt kon-ditionstest på cykel.

ARTIKEL 1: Kondition vs. midje-

mått

I en populationsbaserad studie på 1671svenska män och kvinnor i åldrarna 20

Olika aspekter av fysisk aktivitet, alltifrån lågintensiv vardaglig aktivitet, till mo-tion och en god kondition, är var och en viktiga för vår hjärt-kärlhälsa, till ochmed för hur länge vi lever. Detta visar en nyligen framlagd doktorsavhandling vidKarolinska Institutet/Gymnastik och idrottshögskolan. Dessutom presenteras i av-handlingen ett nytt submaximalt konditionstest på cykel.

Av E l i n E kb l om B a k

Elin Ekblom Bak, PhD, ForskareÅstrandlaboratoriet, Gymnastik- och id-rottshögskolan. Email: [email protected]



till 65 år, visade resultaten att kondi-tion (mätt som maximal syreupptag-ningsförmåga, VO2max) och bukfet-ma (mätt som midjemått) oberoendeav varandra, var starkt kopplade tillhjärt-kärlhälsa (Figur 1) (ref ). Blandannat så innebar varje högre enhet avVO2max (ml O2 per kg och min) cirka5 % lägre, och varje större cm i mid-jeomfång 5 % högre, hjärt-kärlrisk.Hjärt-kärlrisken uttrycktes som en an-samling av flertalet välkända riskfakto-rer för hjärt-kärlsjukdom, såsom oför-delaktiga nivåer av blodfetter och blod-tryck.En förklaring till att bättre kondi-

tion, oavsett midjemått, innebar enbättre hjärt-kärlhälsa, går i linje meddet så kallade ”Fat but Fit” eller ”Healt-hy obese”-fenomenet (ref ). Tidigarestudier har nämligen funnit bättrehjärt-kärlhälsa samt lägre risk för attdrabbas av hjärt-kärlsjukdom om manär överviktig/fet men fysiskt aktiv/trä-nad, jämfört med om man är normalvi-kig men fysiskt inaktiv/otränad. Dettaberor på att fysisk aktivitet och träninghar viktiga effekter i kroppen oavsetthur mycket man väger, bland annatförändrad kroppssammansättning(mer muskler, mindre fett samt fett in-lagrat på mer fördelaktiga ställen påkroppen), förbättrad blodsockerkon-troll och insulinkänslighet, samt för-bättrad blodfettsprofil.I vidare analyser i artikeln undersök-

tes även om kondition och midjemåttkunde påverka rökningens välkända,negativa inverkan på hjärt-kärlhälsa.Dock visade resultaten att varken enbättre kondition eller ett mindre mid-jemått helt kunde reducera riskenkopplad till daglig rökning. Blandannat så hade de som var smala ommidjan, men rökte dagligen, en dub-belt så hög hjärt-kärlrisk jämfört meddom som också var smala om midjanmen inte rökte. Dessutom så var hjärt-kärlrisken inte signifikant lägre hos envältränad rökare, jämfört med en oträ-nad icke-rökare.

ARTIKEL 2: Total fysisk aktivitet

på fritiden vs. kondition

I samma studiepopulation som arti-keln ovan, så fann man att både högrapporterad fysisk aktivitet på fritidenoch (framförallt) en god kondition,oberoende av varandra, var starktkopplade till en lägre hjärt-kärlrisk(ref ). Hjärt-kärlhälsan var utvärderad

på samma sätt som ovan. Konditionenvärderades i tre grupper (låg, medel ochhög), och varje ökat steg av konditioninnebar en lägre risk med 50 % eller

mer, oberoende av rapporterad fysiskaktivitet (Figur 2). Vad gäller betydel-sen av fysisk aktivitet per se, så var ettintressant fynd att för en person med

Figur 1Sambandet, uttryckt som odds ratio, mellan olika nivåer av bukfetma (axeln till väns-ter) och kondition (axeln till höger) för den samlade hjärt-kärlrisk. Referensgruppenvar de med bukfetma samt låg kondition. Analyserna är justerade för kön, ålder, ut-bildningsnivå, rökvanor samt fysisk aktivitet.

Figur 2Sambandet, uttryckt som odds ratio, mellan olika nivåer av kondition (axeln till väns-ter) och total fysisk aktivitet på fritiden (axeln till höger) för den samlade hjärt-kärl-risk. Referensgruppen var de med låg kondition samt låg total fysisk aktivitet. Analyser-na är justerade för kön, ålder, utbildningsnivå, samt rökvanor.

t



låg kondition, men hög rapporteradtotal fysisk aktivitet på fritiden, så varhjärt-kärlrisken risken hälften så storjämfört med en person som hade lågkondition men som också var fysisktinaktiv på fritiden. Högst hjärt-kärlriskhade de personer som varken var till-räckligt fysiskt aktiva enligt gängse re-kommendationer eller hade god kon-dition.

Intressant att fundera gällande dessaresultat är av varför fysisk aktivitet ochkondition uppvisar ett delvis oberoen-de samband med hjärt-kärlhälsan? Tillstor del beror en persons konditionsni-vå på aktuell motions- eller träningssta-tus, och de två borde väl således gå handi hand? Det första man ska ha i åtanke äratt fysisk aktivitet och träning är någotman gör, en handling, vilken resulterari en ökad energiomsättning och mång-faldiga effekter på olika system ochorgan i kroppen. Konditionsnivån dä-remot, är ett mått på kapaciteten av detcirkulatoriska systemet och hjärtat. Såtrots att den aktion man gör (fysisk ak-tivitet och träning), till stor del bestäm-mer vilken kapacitet systemet har (kon-ditionsnivå), så kommer även andrafaktorer att spela in. Bland annat så ärgenerna av betydelse för vilken kondi-tion vi har, hur mycket och hur snabbtman svarar på träningen. Dessutom såinnebär fysisk rörelse av kroppen otali-ga positiva effekter i kroppen, oavsettkonditionsförbättring.

Sammanfattningsvis kan vi alltsåinte rakt av likställa fysisk aktivitet/trä-ning med kondition, och i linje med deresultat som presenteras ovan, så verkardet vara viktigt för vår hjärt-kärlhälsaatt både vara fysiskt aktiv och träna,samt att ha en god kondition.

ARTIKEL 3: Vardaglig aktivitet

vs motion

I en andra studiepopulation på 4232svenska 60-åring män och kvinnor iStockholms län, visade resultaten att enfysiskt aktiv vardag, oberoende av av-siktlig motion och träning, var starktkopplad till en lägre hjärt-kärlrisk samtlägre förekomst av det metabolasyndromet vid studiestarten (ref ). Vi-dare, när samma personer följdes uppefter 12,5 år efter studiestarten, så in-nebar en fysiskt aktiv vardag vid studi-estarten, oberoende avsiktlig motionoch träning, 27 procent lägre risk attdrabbas av en första gångs hjärt-kärl-händelse samt 30 procent lägre risk förförtida död jämfört med en fysiskt in-aktiv vardag vid studiestarten (Figur 3).Dessa resultat kvarstod efter att hänsyntagits till andra viktiga faktorer såsomrökvanor, alkoholintag, socioekonomi,och arv för hjärt-kärlsjukdom.

Viktiga bidragande mekanismer tilldessa resultat är kopplade till energi-omsättning (dvs. hur många kalorier vigör av med under dagen) samt muskel-aktivitet. När vi sitter still, så har vi en

väldigt låg energiomsättning, medanbara genom att ställa sig upp och rörasig lågintensivt innebär en mångdubb-ling av energiomsättningen jämförtmed stillasittande. En aktiv vardagmed lite stillasittande (energiomsätt-ning i och med eventuell motions- ellerträningsaktivitet ej medräknad) har itidigare studier visats kunna innebärauppåt 500 kcal högre energiomsätt-ning jämfört med en inaktiv vardagmed mycket stillasittande. Detta mot-svarar energiinnehållet i 20 kg fettvävunder ett år! Även om en aktiv vardagliknande exemplet ovan i praktikeninte kommer innebär en egentlig vikt-nedgång med 20 kg under ett år (blandannat på grund av att man ofta tende-rar att anpassa sin kosthållning ochövrig aktivitet, samt att andra kroppsli-ga anpassningar som sker), så illustre-rar det betydelsen av vardaglig aktivitetoch att undvika längre perioder av stil-lasittande, för kroppsvikten.

Vad gäller muskelaktivitet, så inne-bär stillasittande att de större muskel-grupperna runt rumpa och lår är heltpassiva. Normalt, när musklerna arbe-tar (alltifrån lågintensivt till höginten-sivt), så förutom att möjliggörakroppslig rörelse, så frisätts ämnen frånmusklerna (s.k. myokiner) som harcentral betydelse för att andra organoch system i kroppen ska fungera opti-malt (ref ). Vid mycket stillasittandeuteblir frisättningen av myokiner från

Figur 3Sambandet med högre nivåer av vardaglig aktivitet och risken att drabbas av en första gångs hjärt-kärlsjukdom (till vänster) samt fördöd alla orsaker (till höger). Analyserna är justerade för motionsvanor samt för kön, civilstatus, utbildningsnivå, rökvanor, grönsak-sintag, alkoholvanor, ekonomisk status samt för familjär historia av hjärt-kärlsjukdom.



Figur 4Uppmätt VO2max via maxtest (y-axeln) jämfört med beräknad kondition via a) det nya Ekblom-Bak testet och (b) Åstrands cykel-test. Den streckade linjen representerar den optimala positionen för respektive punkt, då den beräknade konditionen motsvarar denverkligt uppmätta konditionen via maximalt test. Fyllda prickar = kvinnor, ofyllda prickar = män.

musklerna, med följderna att de organoch system som påverkas av myokiner-na, inte fungerar optimalt. Då redan lå-gintensiv muskelaktivitet innebär fri-sättning av myokiner, får den vardagli-ga aktiviteten en viktig betydelse.

Såväl energiomsättningen sommyokinfrisättningen ökar med ökadintensitet. Dock, drygt varannansvensk rapporterar ingen regelbundenmotion, och det som säger att de mo-tionerar regelbundet, håller på mindreän en timme (ref ). Den lågintensiva,vardagliga aktiviteten innebär förvissoen lägre energiomsättning och myok-infrisättning per samma tidsenhet,men i och med många timmar av var-daglig aktivitet under veckans alladagar, så finns möjlighet att få en bety-dande större total effekt. Viktigt i sam-manhanget är att nämna att regelbun-den motion med lite högre intensitetfortfarande är oerhört viktigt. Blandannat innebär den lite högre belast-ningen hjärta, kärl och muskler, effek-ter som för de allra flesta inte fås vidden mer lågintensiva vardagliga aktivi-teten (såsom konditionsförbättringoch styrkeökning).

Vardagliga aktiviteter har stor

betydelse

Sammanfattningsvis visar dessa tre ar-

tiklar att såväl vardaglig aktivitet sommotionsvanor, kondition och midje-mått har stor betydelse för hjärt-kärl-hälsan hos svenska män och kvinnor iolika åldrar. De visar också att vardags-aktivitet vid 60-års ålder, oberoende avmotions och träningsvanor, signifikantminskar risken att i framtiden drabbasav en hjärt-kärlsjukdom eller att dö iförtid. Detta innebär att alla typer avfysisk aktivitet bör rekommenderas;alltifrån att vardaglig aktivitet förbland annat bibehållen höjd energiom-sättning och myokinfrisättning, menockså fysisk aktivitet med lite högre in-tensitet för att få konditionseffekt ochlite högre belastning på vår muskula-tur. Resultaten kring vardaglig aktivitetär speciellt intressanta, eftersom äldrevuxna tenderar att sitta mer och ha svå-rare att komma upp i medel- eller hö-gintensiva intensitetsnivåer, jämförtmed yngre vuxna. Eftersom vi stårinför en åldrande befolkning, kommerrekommendationer vardaglig aktivitetvara av stor betydelse för den enskildeindividen såväl som för samhållet istort.

ARTIKEL 4: Ett nytt kondi-

tionstest på cykel

I avhandlingens fjärde artikel presente-rades ett nytt, icke-maximalt cykeltest

för beräkning av kondition (VO2max),det s.k Ekblom-Bak testet (ref ). Testetär baserat på pulsförändringen mellanen lägre, standardiserad och en högreindividuellt vald belastning. Resulta-ten visade att det nya testet hade en sig-nifikant ökad precision jämfört medett av det i världen mest använda icke-maximala testerna, Åstrands cykeltest(figur 4). Dessutom undersöktes testetsreliabilitet genom att två test genom-fördes med en veckas mellanrum.Medan pulsen på den lägre, standardi-serade belastningen såväl som denhögre belastningen var signifikanthögre vid första tillfället, så var pulsför-ändringen liknande och det var ingenskillnad i beräknad VO2max. Vi kon-kluderade således att det nya testet kangenomföras med god precision redanvid ett första testtillfälle; något sominte gällt för Åstrandtestet där ett för-test är en grundförutsättning. Det nyatestet är enkelt, innebär en låg risk, krä-ver ingen avancerad laboratorieutrust-ning eller arbetsfysiologisk expertis,och är därför passande bland annat ihälsoutvärderingar i klinisk vardag i enfrisk blandad population.



Redan i Upplandslagen stod 1296 att”Land skall med lag byggas och ej medvåldsgärningar” och den första delen avdetta blev sedermera Karl XV:s val-språk. När man ser övergrepp underkrig, i diktaturer och i laglösa, fattigaländer förstår man att detta inte bara ärfloskler utan att det är verklighet. Vimåste utforma samhället så att följder-na av våra handlanden skall vara accep-tabla också för andra, och man skallbåde på förhand och i efterhand kunnakontrollera mot lagtexter vad somanses rätt och fel.

Det innebär emellertid inte att allalagar är rätt – lagarna är också skapadeav människor med fel och brister ochinte sällan kan man (trots omfattandeförarbeten innan en lag antogs) finnaatt den inte täcker hela det avsedda om-rådet, täcker mer än vad som avsågseller att den i specialfall till och medmotverkar sitt eget syfte. Så är det ex-empelvis med en del av Patientdatala-gen (2008:355) avseende läkares ideel-la arbete, exempelvis hjälp inom id-rottsrörelsen, scouting, Röda korset,grannar och släktingar. I dessa avseen-de passar inte lagen in på det vi somnormalt tänkande människor (läkareoch lekmän) anser vara rätt – vi vill alla

att arbete som läkare (och sjuksköters-kor, sjukgymnaster etc.) skall vara möj-ligt även om vi inte gör det mot betal-ning och även om vi gör det som pri-vatpersoner och utan att ha en ”vårdgi-vare” i ryggen.

Lagbrott att hjälpa

Avgörande blir då vad som menas medpatient och enligt Wikipedia är en pati-ent en individ som är i kontakt medsjukvården för att få en diagnos för sinabesvär eller behandling för någon sjuk-dom. Ordet kommer från latinets pati,som betyder "lida" eller "tåla". EnligtSocialstyrelsen förklaras ordet ”pati-ent” med ”person som erhåller eller ärregistrerad för att erhålla hälso- ochsjukvård.” Socialstyrelsen har då tolkatdetta som att patientjournal ska förasvid all hälso- och sjukvård. Med ”hälso-och sjukvård” avses enligt Hälso- ochsjukvårdslagen (1982:763) att medi-cinskt förebygga, utreda och behandlasjukdomar och skador. Enligt dettasynsätt skulle det då vara ett potentielltlagbrott om jag tittar på en poj-klagsspelare i fotboll eller grannensflicka som ramlat på cykeln, gjorde enbedömning men inte journalförde den,etc. 2012 kom Socialstyrelsen med en

promemoria om vad som gäller för le-gitimerad personal vid frivilliga insat-ser (LT nr 26/2012 och LT nr23–24/2013). Enligt myndighetenstolkning av lagen ska de räknas som yr-kesutövande även vid ideellt arbete.Föreningarna som läkarna arbetar förhar ett vårdgivaran-svar och måste setill att journaler förs, att tillsyn bedrivs– ja, i princip uppfylla samma villkorsom ett sjukhus eller en vårdcentral.

Själva ordet vårdgivare blir då också

När det näst bästa blir det bästas fiende

Socialstyrelsen, patientdatalagen och ideellt läkararbetePatientdatalagen avseende läkares ideella arbete, exempelvis hjälp inom idrottsrörelsen passarinte på det vi som normalt tänkande människor (läkare och lekmän) anser vara rätt. Vi villalla att arbete som läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster etc. skall vara möjligt även om vi integör det mot betalning och även om vi gör det som privatpersoner och utan att ha en ”vårdgiva-re” i ryggen.

Lagtext

I Patientdatalagen står i kapitel 3,paragraferna 1-3 att:– vid vård av patienter ska det

föras patientjournal. En patien-tjournal ska föras för varje pati-ent och får inte vara gemensamför flera patienter.

– syftet med att föra en patien-tjournal är i första hand att bidratill en god och säker vård av pati-enten

– att skyldig att föra en patien-tjournal är den som enligt 4 kap.patientsäkerhetslagen(2010:659) har legitimation



av intresse. I Wikipedia står det att”vårdgivare är en fysisk eller juridiskperson som yrkesmässigt bedriverhälso- och sjukvård och sjukvårdsverk-samhet” medan Socialstyrelsen skriveratt ”med vårdgivare avses alla offentligaoch privata rättssubjekt som bedriverhälso- och sjukvårdsverksamhet.” Medrättsubjekt avses då en juridisk termsom visar att en människa (men ocksåolika former av bolag etc.) har rättighe-ter och skyldigheter – om man är läka-re uppfyller man klart kriterierna föratt vara ett rättssubjekt och om man dåbedriver någon form av hälso- ellersjukvård är man en vårdgivare. I Pati-entsäkerhetslagen (2010:659) definie-ras vårdgivare som ”… juridisk personeller enskild näringsidkare som bedri-ver hälso- och sjukvård.”

Vad vill vi?

I dagens läge är regler och förordningarsåledes tydligt skrivna, och Socialstyrel-sens tolkning är inte orimlig i detta av-seende. Men… är det verkligen så poli-tikerna och vi andra vill ha samhället?Är det inte så att vi vill – nästan kräver– att en legitimerad läkare skall rycka invid ett trafikolycksfall eller om enokänd person faller ihop på gatan? Ärdet bättre att en skadad pojklagsspelarei fotboll åker till en sannolikt redanöverbelastad akutmottagning än att enläkare i publiken (antagligen pappaeller mamma till någon av de andraspelarna) först gör en bedömning? Fårman egentligen behandla sina egnabarn och svärmor utan att föra journal?

Retoriska frågor

Frågorna är i det närmaste retoriska ef-tersom vi helt säkert vill ha ett samhälledär en legitimerad medicinsk utövareskall kunna hjälpa till med vardags-sjukvård utan att få betalt och utan attha en vårdgivare bakom sig. Att skrivaen journalliknande anteckning kanman kanske kosta på sig för sitt eget svi-kande minnes skull, men att vara vård-givare i lagens bemärkelse ter sig oöver-stigligt – vår

Documents

Idr med 1-2013 - Svenska Läkaresällskapet · 2019. 9. 11. · Nr 2 2014, Årgång 33 ISSN 1103-7652 Svensk Förening för Fysisk Aktivitet ... Tidningen trycks i 2 000 ex och ingår