Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1

IdrottensIdrottensGrundtränarutbildningGrundtränarutbildning

GTU nivå 1GTU nivå 1

Tränarskap ITränarskap ITeoriTeori

1

UppläggUpplägg

Tränarskap:Tränarskap:• I I – Teori: Psykosocial utveckling, – Teori: Psykosocial utveckling,

””bra träningsmiljöer”bra träningsmiljöer”• II II – – Coaching i praktikenCoaching i praktiken• III – III – Mental träningMental träning• IVIV – – Observation av träningObservation av träning• V V – – HemuppgifterHemuppgifter

2

Ungdomars psykiska utvecklingUngdomars psykiska utveckling

• Intellektuell Intellektuell • Känslomässig Känslomässig • SocialSocial• Utveckling av självkänslaUtveckling av självkänsla

(sid. 67-94 i Idrottsledare för barn och ungdom)

3

Intellektuell utveckling, 11-15 årIntellektuell utveckling, 11-15 år

• I princip färdigutvecklade på vuxennivå med god I princip färdigutvecklade på vuxennivå med god abstraktionsförmåga, ordförråd och språkabstraktionsförmåga, ordförråd och språk

• Stora skillnader mellan individer – alla kanske inte förstårStora skillnader mellan individer – alla kanske inte förstår

• Konsekvenser för tränaren?Konsekvenser för tränaren?

4

Känslomässig/emotionell utveckling, 11-15 årKänslomässig/emotionell utveckling, 11-15 år

• Inne i puberteten där känslorna kan skiftaInne i puberteten där känslorna kan skifta

• Jobbig period för individenJobbig period för individen

• Som tränare har du stor möjlighet att Som tränare har du stor möjlighet att påverka normer och värderingarpåverka normer och värderingar

5

Social utveckling, 9-15 årSocial utveckling, 9-15 år

• Idrottaren utvecklas från att vara egocentrisk till att Idrottaren utvecklas från att vara egocentrisk till att kunna se från andras perspektivkunna se från andras perspektiv

• Att tillhöra en grupp blir viktigtAtt tillhöra en grupp blir viktigt

• Pendlar mellan att vilja vara vuxna och att vara barnPendlar mellan att vilja vara vuxna och att vara barn

6

7

Barn och ungdomars sociala behovBarn och ungdomars sociala behov(Figur 5, sid 83 i (Figur 5, sid 83 i Ledarskap – För barn och ungdomLedarskap – För barn och ungdom))

Utveckling av självkänslaUtveckling av självkänsla-definitioner-definitioner

• Självkänsla Självkänsla – en stabil värdering av självet, ”vad tycker – en stabil värdering av självet, ”vad tycker jag om mig själv som person”jag om mig själv som person”

• SjälvförtroendeSjälvförtroende – vilken uppfattning individen har av sin – vilken uppfattning individen har av sin förmåga att vara framgångsrik, tex. idrott eller i skolanförmåga att vara framgångsrik, tex. idrott eller i skolan

• Situationsspecifikt självförtroende Situationsspecifikt självförtroende – (self-efficacy). – (self-efficacy). Tron på sin förmåga att nå ett specifikt mål, tex. klara att Tron på sin förmåga att nå ett specifikt mål, tex. klara att springa 5 km.springa 5 km.

8

Utveckling av självkänslaUtveckling av självkänsla

Ungdomar värderar sig själva utifrån 5 områden:Ungdomar värderar sig själva utifrån 5 områden:• Intellektuell kompetensIntellektuell kompetens

• Fysisk kompetensFysisk kompetens

• Fysisk framtoningFysisk framtoning

• KompisacceptansKompisacceptans

• Beteende (uppförande)Beteende (uppförande)

9

Olika sorters självkänslaOlika sorters självkänsla

• BassjälvkänslaBassjälvkänsla

• PrestationssjälvkänslaPrestationssjälvkänsla

• Vad får dessa för konsekvenser?Vad får dessa för konsekvenser?

10

MotivationMotivation

””Antingen har du det eller inte” mytenAntingen har du det eller inte” myten

• Förutsätter att motivation är nedärvd och ej går att ändraFörutsätter att motivation är nedärvd och ej går att ändra

• Kan lätt användas som orsaksförklaring – ”nä han har Kan lätt användas som orsaksförklaring – ”nä han har inte motivation nog”inte motivation nog”

• Forskning visar att det motivationsklimat som tränare Forskning visar att det motivationsklimat som tränare skapar har stor påverkan på prestation och inlärning hos skapar har stor påverkan på prestation och inlärning hos idrottareidrottare

• Vad är motivation? Vad är motivation? Diskutera!Diskutera!

11

Motivation: Motivation: En dynamisk processEn dynamisk process

• Definition: Motivation handlar om de inre eller yttre Definition: Motivation handlar om de inre eller yttre krafter som initierar, ger kraft åt, styr och upprätthåller krafter som initierar, ger kraft åt, styr och upprätthåller beteenden beteenden (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003) (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003)

• En process och inte en enhetEn process och inte en enhet• Ett samspel mellan personlighet och situationEtt samspel mellan personlighet och situation• Förändras – måste vara uppmärksam och följa uppFörändras – måste vara uppmärksam och följa upp

12

Vem är Du Vem är Du mestmest lik? lik?

• Person 1:Person 1: Tycker att det är roligast att idrotta när Tycker att det är roligast att idrotta när han/hon vinner och klarar av något som andra inte klarar han/hon vinner och klarar av något som andra inte klarar av. Känner sig kompetent när man får vara bäst.av. Känner sig kompetent när man får vara bäst.

• Person 2:Person 2: Tycker det är roligast att idrotta när man klarar Tycker det är roligast att idrotta när man klarar av att göra saker som man inte klarat av förut och när av att göra saker som man inte klarat av förut och när man känner att man kämpat så mycket man orkat. man känner att man kämpat så mycket man orkat. Känner sig kompetent när man presterat bättre än man Känner sig kompetent när man presterat bättre än man gjort förut.gjort förut.

13

Målinriktning – vikten av vikten av närnär vi känner oss duktiga vi känner oss duktiga

Hur vi bestämmer när vi är framgångsrika är viktigt Hur vi bestämmer när vi är framgångsrika är viktigt för motivationen.för motivationen.

Två generella inriktningar:Två generella inriktningar:

• UppgiftsinriktadUppgiftsinriktad

• ResultatinriktadResultatinriktad

Ej två motsatser – kan ha högt/lågt på bägge!Ej två motsatser – kan ha högt/lågt på bägge!

14

15

Målinriktning –Målinriktning –Hur vi bedömer vår skicklighetHur vi bedömer vår skicklighet

Att få visa skicklighet

UppgiftsinriktadResultatinriktad

Förmåga visas genom att vara bättre än andra eller lika bra med mindre insats

Förmåga jämförs med sig självFokuseras på insats och att

klara uppgiften15

Motivationsklimat

• Idrottarens målinriktning påverkas även av Idrottarens målinriktning påverkas även av situationsfaktorer – kallat motivationsklimatsituationsfaktorer – kallat motivationsklimat

• Motivationsklimatet avgörs främst genom hur framgång Motivationsklimatet avgörs främst genom hur framgång utvärderas, via belöningar och bestraffningar, värderingar utvärderas, via belöningar och bestraffningar, värderingar och interaktionen mellan gruppmedlemmar och tränare.och interaktionen mellan gruppmedlemmar och tränare.

• Påverkas både av tränare, lagkamrater och föräldrarPåverkas både av tränare, lagkamrater och föräldrar• Finns både uppgiftsinriktat- och resultatinriktat klimatFinns både uppgiftsinriktat- och resultatinriktat klimat

17

Hur bestäms individens Hur bestäms individens målinriktningstillstånd?målinriktningstillstånd?

MålinriktningIndividens tendens mot

resultat el uppgiftsinriktning

MotivationsklimatUpplevelsen av resultat

el uppgiftsinriktning i idrottsmiljön

MålinriktningstillståndBeteendet i en viss situation

(resultat eller uppgiftsinriktat)

MotivationsklimatMotivationsklimat

• I ett I ett uppgiftsinriktat klimatuppgiftsinriktat klimat värderas framgång utifrån värderas framgång utifrån insats och uthållighet. Jämförelse med den egna insats och uthållighet. Jämförelse med den egna prestationen.prestationen.

• Både individen och gruppens framgång betonasBåde individen och gruppens framgång betonas

• Misslyckande anses vara en del av inlärningsprocessen Misslyckande anses vara en del av inlärningsprocessen och feedback ges på individuell basisoch feedback ges på individuell basis

18

Konsekvenser uppgiftsinriktat klimatKonsekvenser uppgiftsinriktat klimat

• Leder till ökad glädje med idrottandetLeder till ökad glädje med idrottandet

• Förklarar framgång ansträngningFörklarar framgång ansträngning

• Högre upplevd kompetens och ökat Högre upplevd kompetens och ökat självförtroendesjälvförtroende

19

Resultatinriktat klimatResultatinriktat klimat

• I ett I ett Resultatinriktat klimatResultatinriktat klimat värderas värderas framgång utifrån att besegra andra och att framgång utifrån att besegra andra och att vinna. vinna.

• Idrottaren bedöms utifrån hon eller han har Idrottaren bedöms utifrån hon eller han har lyckats jämfört med andra.lyckats jämfört med andra.

• Karakteriseras av att misstag bestraffas, Karakteriseras av att misstag bestraffas, tex. straffträning vid förlust tex. straffträning vid förlust

20

Konsekvenser av ett resultatinriktat klimatKonsekvenser av ett resultatinriktat klimat

• Riskerar att skapa en rädsla för Riskerar att skapa en rädsla för att misslyckas att misslyckas

• Ökad tävlingsängslan Ökad tävlingsängslan • Försämrat självförtroende Försämrat självförtroende

21



Tränarskap IITränarskap IICoaching i praktikenCoaching i praktiken

22

Upplägg:Upplägg:

I. Hur vi skapar ett bra motivationsklimatI. Hur vi skapar ett bra motivationsklimat

II. Vad är coaching?II. Vad är coaching?

III. Att skapa sin egen coaching filosofiIII. Att skapa sin egen coaching filosofi

IV. Hur man blir en bättre coachIV. Hur man blir en bättre coach

23

I. Hur påverka motivationsklimatet?I. Hur påverka motivationsklimatet?Target Target (sid 152 i (sid 152 i TalangutvecklingTalangutveckling))

TTask (uppgift): Uppgiften, träningsaktiviteter, struktur av ask (uppgift): Uppgiften, träningsaktiviteter, struktur av passetpasset

AAuthority (auktoritet): Idrottarnas möjlighet att delta i uthority (auktoritet): Idrottarnas möjlighet att delta i beslutsprocesserbeslutsprocesser

RRecognition (erkännande): Vad som ger belöningarecognition (erkännande): Vad som ger belöningar

GGrouping (gruppering): Hur man använder grupperrouping (gruppering): Hur man använder grupper

EEvaluation (utvärdering): Vad som gäller som norm för valuation (utvärdering): Vad som gäller som norm för utvärdering och hur det utvärderasutvärdering och hur det utvärderas

TTiming: Hur lämpligt tidsplanen är för inlärning iming: Hur lämpligt tidsplanen är för inlärning

24

1. Uppgiftens design (task design)1. Uppgiftens design (task design)

• Gör uppgifterna intressanta, varierande och innehållande Gör uppgifterna intressanta, varierande och innehållande personlig utmaningpersonlig utmaning

• Assistera i målsättning - Sätt upp korttidsmålAssistera i målsättning - Sätt upp korttidsmål

• Hjälp till utveckla effektiva inlärningsstrategier/metodikHjälp till utveckla effektiva inlärningsstrategier/metodik

• Ge möjlighet att välja uppgifterGe möjlighet att välja uppgifter

25

2. Auktoritetsnivå (authority)2. Auktoritetsnivå (authority)

• Ge möjligheter att få välja och ta beslut i Ge möjligheter att få välja och ta beslut i inlärningsprocessen, tex. använd olika ledarroller, inlärningsprocessen, tex. använd olika ledarroller, delta i beslutsprocessen, val av övningardelta i beslutsprocessen, val av övningar

• Uppmuntra idrottaren att ta ansvar för deras egen Uppmuntra idrottaren att ta ansvar för deras egen inlärning och träningstidinlärning och träningstid

• Utveckla deras personliga kontroll och oberoendeUtveckla deras personliga kontroll och oberoende

26

3. Uppskattning (recognition)3. Uppskattning (recognition)

Belöningar är en del av idrotten men de har inte Belöningar är en del av idrotten men de har inte alltid önskad effekt, därför:alltid önskad effekt, därför:

• Uppmärksamma individuell insats och framstegUppmärksamma individuell insats och framsteg

• Ge alla individer beröm när de försöker och gör sitt Ge alla individer beröm när de försöker och gör sitt bästabästa

• Ge feedback och beröm enskiltGe feedback och beröm enskilt

27

4. Gruppering (grouping)4. Gruppering (grouping)

Gruppsammansättning kan ge både ökad och Gruppsammansättning kan ge både ökad och minskad motivation beroende på hur kriterierna för minskad motivation beroende på hur kriterierna för framgång ser utframgång ser ut

• Se till att främja möjligheterna till att lära i grupp Se till att främja möjligheterna till att lära i grupp

• Uppmuntra samarbetslösningar till träningsuppgifterUppmuntra samarbetslösningar till träningsuppgifter

• Variera gruppsammansättningen (individuellt, små och Variera gruppsammansättningen (individuellt, små och stora grupper)stora grupper)

28

5. Utvärdering (evaluation)5. Utvärdering (evaluation)

Hur idrottarna utvärderas är en av de mest Hur idrottarna utvärderas är en av de mest framträdande faktorerna för en prestationsmiljö. framträdande faktorerna för en prestationsmiljö. Innebörden av utvärderingen för individen är en Innebörden av utvärderingen för individen är en avgörande faktor.avgörande faktor.

• Utveckla kriterier baserade på ansträngning, uthållighet Utveckla kriterier baserade på ansträngning, uthållighet och framsteg mot individuella måloch framsteg mot individuella mål

• Involvera individen i ”självutvärdering”Involvera individen i ”självutvärdering”

• Gör utvärdering meningsfullGör utvärdering meningsfull

29

6. Timing6. TimingHänsyn måste tas till att t.o.m. på elitnivå, tränar, Hänsyn måste tas till att t.o.m. på elitnivå, tränar, lär sig och utvecklas idrottare i olika taktlär sig och utvecklas idrottare i olika takt

• Ge tillräckligt med tid innan man tar nästa steg i Ge tillräckligt med tid innan man tar nästa steg i utvecklingutveckling

• Tillåt individen själv att bestämma takten för optimal Tillåt individen själv att bestämma takten för optimal inlärninginlärning

• Hjälp idrottare med att göra tränings-/tävlingsplaneringHjälp idrottare med att göra tränings-/tävlingsplanering

• Spendera lika mycket tid med alla aktivaSpendera lika mycket tid med alla aktiva

30

II. Vad är coaching?II. Vad är coaching?

Innebär hjälp att:• Att förstå sig själv i en bestämd situation

• Att bli och fortsätta vara kompetent

• Att lösa problem och konflikter

• Att frigöra kreativitet i lösningar av uppgifter och utmaningar

(Møller & Thomsen-Langagergaard, 2006, sid 135 i Talangutveckling)

31

• I I coachingcoaching är idrottaren aktör i den egna är idrottaren aktör i den egna utvecklingen och i lösningen av sina egna utvecklingen och i lösningen av sina egna utmaningar – genom coaching hjälper utmaningar – genom coaching hjälper tränaren idrottaren i processen tränaren idrottaren i processen (M(Møller & Thomsen-Langagergaard, 2006)øller & Thomsen-Langagergaard, 2006)

32

III. Att skapa sin coachingfilosofiAtt skapa sin coachingfilosofi

• En viktig förutsättning för att få ut all En viktig förutsättning för att få ut all potential i ungdomsidrott är att få potential i ungdomsidrott är att få information om de psykologiska information om de psykologiska dimensionerna av idrottdimensionerna av idrott

33

Att skapa en coachingfilosofi - Att skapa en coachingfilosofi - grundsyngrundsyn

• Elitidrott Elitidrott är ett kommersiellt företag där är ett kommersiellt företag där framgång mäts i vinster och i intjänade pengarframgång mäts i vinster och i intjänade pengar

• UngdomsidrottUngdomsidrott däremot är en arena för däremot är en arena för inlärning där framgång mäts i personlig inlärning där framgång mäts i personlig utveckling och individuella framsteg utveckling och individuella framsteg

34

NyckelprincipNyckelprincip: Det viktigaste som barn fårmed sig från idrott är att det är kul

• Coaching strategiCoaching strategi: Att vinna är roligt men 90% av tillfrågade spelare spelar hellre i ett förlorande lag än värmer bänken i ett vinnande lag

35

IV. Att bli en bättre coachIV. Att bli en bättre coach

Nyckelprincip:Nyckelprincip: Coachingens psykologi är en rad strategier för att kunna påverka andra på ett positivt sätt

Coaching strategiCoaching strategi: Det har sagts att coaching är sunt förnuft. Strategierna som används här är inte bara sunt förnuft utan har även visat sig ge ökad motivation, god idrottsanda, ökad glädje till idrottandet och bättre prestationer

36

Att bli en bättre coachAtt bli en bättre coach

Nyckelprincip:Nyckelprincip: Negativ coaching karakteriseras av bestraffning och kritik för att minimera misstag. Verkar genom att skapa rädsla

Coachingstrategi:Coachingstrategi: Bestraffning har oönskade sidoeffekter och skapar rädsla för att misslyckas. Rädsla för att misslyckas är motiverade, men inte genom viljan att prestera eller glädjen i att vinna/lyckas utan för rädsla för den plågsamma förlusten

37


Nyckelprincip:Nyckelprincip: Positiv coaching är utvecklad för att öka önskvärda beteenden och skapa positiv motivation istället för rädsla för misslyckande. Har ingen av de negativa sidorna hos negativ coaching

Coaching strategi:Coaching strategi: Positiv coaching genom att betona ”att förbättra” istället för ”att inte göra bort sig” skapar ett önskvärt inlärningsklimat och skapar en positiv relation mellan tränare och aktiva

38


NyckelprincipNyckelprincip: Det mest effektiva sättet att bygga önskade beteenden är att använda ”förstärkningens kraft”

Coaching strategiCoaching strategi: Potentiella förstärkare är sociala beteenden som verbalt beröm, icke verbala signaler som leenden eller en applåd, fysisk kontakt som en klapp på axeln.

Tänk på att olika strategier passar för olika personer – ”don efter person”

39


Nyckelprincip: Nyckelprincip: Framgångsrik coaching kräver skicklig användning av förstärkning. Utgå från vad varje spelare är kapabel att klara av för att sedan gå vidare.

Coaching strategi:Coaching strategi: Att känna till de fyra principerna för beröm

1. Var generös med beröm2. Ha realistiska förväntningar och beröm alltid förbättringar3. Ge beröm för önskat beteende så fort det sker4. Beröm insats/ansträngning lika mycket som resultat


NyckelprincipNyckelprincip: En korrekt instruktion, betona inte de dåliga effekterna av att göra misstag. Betona istället vad som händer om idrottaren följer dina instruktioner

Coaching strategiCoaching strategi: Praktiska råd för hur du ska reagera på misstag.

• Ge uppmuntran direkt efter misstaget• Om idrottaren vet vad som ska göras räcker det med

uppmuntran• Bestraffa inte när saker går fel• Ge inte korrigerande instruktion nedlåtande eller på ett

straffande sätt

41

Trestegsraketen Trestegsraketen (sid 43 i (sid 43 i Idrottsledare för barn och ungdomIdrottsledare för barn och ungdom))

1.1. Börja med nåt som idrottaren gjorde bra (”bra jobbat, Börja med nåt som idrottaren gjorde bra (”bra jobbat, kom du rätt till bollen”)kom du rätt till bollen”)

2.2. Visa och tala om det rätta beteendet (”försök att slå Visa och tala om det rätta beteendet (”försök att slå igenom hela slaget”) igenom hela slaget”)

3.3. Avsluta med att uppmuntra till att fortsätta försöka Avsluta med att uppmuntra till att fortsätta försöka (prova igen så ska du se att du klarar det”)(prova igen så ska du se att du klarar det”)

42


Nyckelprincip:Nyckelprincip: Att lära ut självdisciplin är ett viktigt mål i barn/ungdomsidrott. Men det behöver inte läras ut genom bestraffande kontroll. Positiv coaching kan användas även här.

Coaching strategiCoaching strategi: Använd följande riktlinjer1. Bibehåll ordning genom att etablera klara förväntningar

och ”lagregler”2. Involvera idrottarna i utvecklingen av lagets regler och

arbeta för att skapa enhet kring att uppnå dem3. Sträva efter att skapa en balans mellan frihet och

struktur

43



Tränarskap IIITränarskap IIIMental träningMental träning

44

Avgörande psykologiska färdigheterAvgörande psykologiska färdigheter

• Avslappning och aktiveringAvslappning och aktivering

• Koncentration (fokusera-byta fokus)Koncentration (fokusera-byta fokus)

• Mentala föreställningarMentala föreställningar

• Inre samtalInre samtal

• MålsättningMålsättning

• En mental förberedelserutinEn mental förberedelserutin

45

Mentala föreställningar – Mentala föreställningar – Skapa eller återskapa upplevelserSkapa eller återskapa upplevelser

• En av de vanligaste mentala teknikerna

• Kan användas t.ex. för förbättring av koncentrationen och självförtroendet, reglera anspänning och förberedelse för tävling/match

46

Hur funkar det?Hur funkar det?• Muskelminne

Skapar en aktivering som påminner om den verkliga rörelsen.

• Skapar ritningHjälper idrottaren att tankemässigt förbereda sig, skapar en ”ritning” som vi kan använda senare.

• Förbättrar andra psykologiska färdigheter –ökad koncentration, ökat självförtroende, minska nervositet

47

MålsättningMålsättning

• Resultatmål – jmf med andra Resultatmål – jmf med andra tex. placering, medaljer, mål i tex. placering, medaljer, mål i skytteliganskytteligan

• Prestationsmål – jmf med sig Prestationsmål – jmf med sig själv tex. testresultatsjälv tex. testresultat

• Processmål (träningsmål) – jmf Processmål (träningsmål) – jmf med sig själv tex. på styrkamed sig själv tex. på styrka

48

MålsättningstrappanMålsättningstrappan

Översteg Översteg höger höger framåtframåt

Översteg Översteg vänster vänster framåtframåt

Översteg Översteg höger/vänster höger/vänster bakåtbakåt

Exempel ”ishockey”Exempel ”ishockey”

49

Tränarskap IV. Tränarskap IV. ObservationObservation

• Använd observationsschemat vid ett eller Använd observationsschemat vid ett eller flera träningspassflera träningspass

50

Tränarskap V. Tränarskap V. HemuppgifterHemuppgifter

1.1. Du skall vid minst ett tillfälle utvärdera din egen Du skall vid minst ett tillfälle utvärdera din egen coaching utifrån ”Coachens självutvärdering”. coaching utifrån ”Coachens självutvärdering”.

2.2. Samt följa en erfaren tränare under ett eller flera Samt följa en erfaren tränare under ett eller flera träningspass (kan vara från annan än din egen träningspass (kan vara från annan än din egen idrott).idrott).

3.3. Be en erfaren tränare följa dig under några Be en erfaren tränare följa dig under några träningspass för att få feed-back på din coaching.träningspass för att få feed-back på din coaching.

51

52

Tränarskap – lästips:Psyksocial utveckling och bra träningsmiljöer:• Idrottsledare, för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 67-94) Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom,

SISU Idrottsböcker,2006 (sid. 93-116)

Övriga lästips:

• Idrottspsykologi, Hassmén, Hassmén & Plate, 2003

• Praktisk idrottspsykologi, SISU Idrottsböcker, nov. 2009

Coaching i praktiken:• Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom,

SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 116-156)

• Idrottsledare, för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 35-52)

Övriga lästips:


• Utbildarhandledning, Plattformen, SISU Idrottsböcker,2006

• Din tränarfilosofi, SISU Idrottsböcker, 2007

Mental träning:• Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom,

SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 166-181)

Övriga lästips:


Nästa utbildningsnivå

• PlattformenBarn och förpubertet”Lära att träna”

• GTU nivå 1Förpubertet och pubertetInlärning ”Lära att träna och träna för att kunna träna”

• GTU nivå 2 Efterpubertet till äldre ungdomUtveckling ”Träna för att tävla”

• GTU nivå 3Äldre ungdom till vuxenPrestation ”Träna för att vinna”

Lycka till

Henrik Gustafsson



Generell tränarskapExtra bilder för utbildare

Utbildare55

Coaching effectiveness training (CET)Coaching effectiveness training (CET)

• CET gör att idrottarna tycker bättre om sin tränare, sina CET gör att idrottarna tycker bättre om sin tränare, sina lagkamrater och sin upplevelse av sitt idrottande. Det lagkamrater och sin upplevelse av sitt idrottande. Det ökar även idrottarnas självkänsla, minskar ökar även idrottarnas självkänsla, minskar tävlingsängslan och motverkar avhopp tävlingsängslan och motverkar avhopp

• Avhopp från grupper som inte har haft CET tränare var Avhopp från grupper som inte har haft CET tränare var 26 %, vilket stämmer överrens med andra studier. I 26 %, vilket stämmer överrens med andra studier. I grupper med CET utbildade tränare var avhoppen grupper med CET utbildade tränare var avhoppen endast 5 % (Smith & Smoll, 2002). endast 5 % (Smith & Smoll, 2002).

56

Nyckelprincip:Nyckelprincip: Att vinna är ett sinnestillstånd som är ett direkt resultat av tillfredställelsen från att känna att du har gjort ditt bästa för att bli så bra som du har möjlighet att bli – John Wooden, basketcoach

Coaching strategiCoaching strategi: Att känna till de fyra komponenterna av verkligt vinnande

1. Att vinna är inte allt

2. Att förlora är inte detsamma som att misslyckas

3. Framgång är inte detsamma som att vinna

4. Barn bör lära sig att framgång ligger i att sträva efter vinst, framgång ligger i ansträngning!

57

Att bli en bättre coach

NyckelprincipNyckelprincip: Om miljön är den rätta kan misstag vara ett gyllene tillfälle för att förbättra prestationen

Coaching strategiCoaching strategi: John Wooden: ”Misstag är trappsteg mot att prestera”.

De ger information som krävs för att förbättra prestationer. Genom att kommunicera detta budskap i både ord och handling till aktiva kan du hjälpa dem att lära sig av sina misstag.

58


Nyckelprincip:Nyckelprincip: Lagregler bör tas fram tidigt under säsongen

Coaching strategi:Coaching strategi: 1. Förklara varför lagregler är viktiga (hjälper till med att organisera

saker och ökar därmed chanserna att uppnå både individuella och lagets mål).

2. Förklara varför reglerna ska vara nåt de ska vara överrens om (det kommer att vara deras regler och deras ansvar att följa dem)

3. Be om idrottarnas idéer och förslag. Lyssna på vad de säger för att visa att deras idéer värdesätts/värderas

4. Införliva idrottarnas idéer i ett lagom antal regler. Regler ska ge struktur – ”inte vara stelbenta”

5. Diskutera de ev påföljder som överträdelser ger

59

Prestationsutveckling i idrottPrestationsutveckling i idrott

PrestationsförberedelseTeknikträning

Taktisk träning

Fysisk träning

Mentalträning

60

Documents

Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1