Implementering av cirkulärt byggande i den svenska ...1581556/...deconstruction (DfD) - på svenska) är en metod för att öka flödet av återbruk av material och byggelement (Kanters,

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Implementering av cirkulärt byggande i den

svenska byggbranschen

- Från projektering till avfallshantering

Implementation of circular construction in the

Swedish construction industry

- From design to waste management

Jessy Abou Akl

Josefin Sahlin

EXAMENSARBETE 2021-06-08

Byggnadsteknik

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och

resultat.

Examinator: Christoph Merschbrock

Handledare: Amjad Al-Musaed

Omfattning: 15 hp

Datum: 2021-06-08

Abstract

i

Abstract

Purpose: The purpose of this study was to examine the Swedish construction industry

with regard to the fact that the Construction and Real Estate sector today accounts for

one third of Sweden's waste and one fifth of greenhouse gas emissions. The aim was

also to inform new ways of reducing these emissions through circular construction (CC)

where the study focuses on examining the effects of circular construction, the meaning

of CC and how to promote circular construction in the construction sector through

different working methods. The aim of the study was to inform on this way of working

for actors in the industry who today do not work according to the circular principles,

and further provide more knowledge on the subject.

Method: The study is conducted as a qualitative case study and is mainly based on

semi-structured interviews and literature studies in the form of document studies

obtained from various databases. To achieve a result, various actors in the construction

industry who are familiar with the subject of circular economy have been asked to

participate for an interview. The interviews were used in this study as primary data as

it was the experiences and perceptions of the different actors on which the study is

based, the document studies were used as secondary data to find out whether there were

similarities from previous studies or not.

Findings: The results showed that actors in the construction industry have a relatively

common view of circular construction. For most people, the meaning is to reuse and

reuse materials as widely as possible. Through recycling matrices and action plans, the

development towards a more circular construction industry has begun. The results also

showed effects on CC in the form of less carbon dioxide emissions and that it may be

more profitable in the future to work in a circular manner. Furthermore, the results also

showed effects such as ignorance of the subject, lack of cooperation and that the

transition from linear to circular construction is a long and difficult process.

Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that today it is more

costly to reuse than to buy new material and that new strategies are therefore required.

Likewise, the construction industry must begin to see the opportunities that exist in

recycled materials that will make it possible for new types of work. Further

recommendations are to investigate why more customers do not demand to work more

circularly, and to carry out studies that show which materials are easier to reuse.

Limitations: The study was chosen to be limited to actors who are familiar with circular

construction in order to reduce its scope, however, more actors who do not work in this

way could have contributed with more perspectives on the subject. The study was

delimited geographically by focusing on Sweden and Swedish companies in order to be

able to produce a generalized picture of the Swedish construction industry. Afterwards

it has been realized that other countries have come further in the transition from linear

to circular construction.

Keywords: Design for deconstruction, linear economy, circular economy, circular

construction, reuse, recycling, material waste.

Sammanfattning

ii

Sammanfattning

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka den svenska byggbranschen med

avseende på att Bygg- och fastighetssektorn idag står för en tredjedel av Sveriges avfall

och en femtedel av växthusgasutsläppen. Syftet var även att upplysa nya sätt att

reducera dessa utsläpp genom cirkulärt byggande (CB) där studien fokuserar på att

undersöka vilka effekter cirkulärt byggande har, innebörden av CB samt hur man

genom olika arbetssätt kan främja cirkulärt byggande i byggsektorn. Målet med studien

var att belysa detta arbetssätt för aktörer i branschen som idag inte arbetar efter de

cirkulära principerna och vidare ge mer kunskap kring ämnet.

Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie och bygger huvudsakligen

på semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier i form av dokumentstudier

inhämtat från olika databaser. För att nå ett resultat så har olika aktörer i byggbranschen

som är insatta i ämnet cirkulär ekonomi blivit tillfrågade om att ställa upp på en intervju.

Intervjuerna användes i denna studie som primärdata då det var de olika aktörernas

erfarenheter och uppfattningar som studien grundar sig på, dokumentstudierna

användes som sekundärdata för att ta reda på huruvida det fanns likheter från tidigare

studier eller ej.

Resultat: Ur resultatet framkom det att aktörer i byggbranschen har en relativt

gemensam syn på cirkulärt byggande. Innebörden är för de flesta att återbruka och

återanvända material i så stort omfång som möjligt. Genom återbruksmatriser och

handlingsplaner har man börjat utvecklingen mot en mer cirkulär byggbransch.

Resultatet visade även effekter på CB i form av mindre koldioxidutsläpp och att det kan

bli mer lönsamt i framtiden att arbeta cirkulärt. Vidare visade resultatet även effekter

så som okunskap inom ämnet, brist på samarbete samt att omställningen från linjärt till

cirkulärt byggande är en lång och svår process.

Konsekvenser: Slutsatser som kan dras från studien är bland annat att det idag är mer

kostsamt att återbruka än att köpa nytt material och att det därmed krävs nya strategier.

Likaså måste byggbranschen börja se de möjligheter som finns i återbrukat material

som därmed kommer möjliggöra för nya typer av arbeten. Vidare rekommendationer är

att undersöka varför fler beställare inte efterfrågar att arbeta mer cirkulärt, och göra

studier som påvisar vilka material som är lättare att återbruka.

Begränsningar: Studien valdes att avgränsas till aktörer som är insatta i cirkulärt

byggande för att minska dess omfång, däremot hade fler aktörer som inte arbetar på

detta sätt kunnat bidra med fler perspektiv på ämnet. Studien avgränsades geografiskt

genom att fokusera på Sverige och svenska företag för att kunna ta fram en

generaliserad bild av den svenska byggbranschen. Däremot har man insett i efterhand

att andra länder kommit längre i omställningen från linjärt till cirkulärt byggande.

Nyckelord: Cirkulär ekonomi, cirkulärt byggande, återvinning, återbruk, cirkulära

materialflöden.

Innehållsförteckning

3


1. Inledning ..................................................................................... 1

1.1 BAKGRUND ..............................................................................................................................1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ...........................................................................................................2

1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...............................................................................................2

1.4 AVGRÄNSNINGAR ....................................................................................................................2

1.5 DISPOSITION ............................................................................................................................3

2 Metod och genomförande ........................................................ 4

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI .....................................................................................................4

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ......................4

2.3 LITTERATURSTUDIE .................................................................................................................5

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ..................................................................................6

2.5 ARBETSGÅNG ..........................................................................................................................6

2.5.1 Informationssökning...........................................................................................................6

2.5.2 Kontakta aktörer ................................................................................................................7

2.5.3 Intervju ...............................................................................................................................7

2.5.4 Transkribering ...................................................................................................................7

2.5.5 Analysering ........................................................................................................................7

2.5.6 Diskussion ..........................................................................................................................8

2.6 TROVÄRDIGHET .......................................................................................................................8

3 Teoretiskt ramverk ................................................................... 9

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ..................................9

3.2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN: PAKETET OM CIRKULÄR EKONOMI ..........................................9

3.2.1 Cirkulärt byggande ..........................................................................................................10

3.3 IVL: SVENSKA MILJÖINSTITUTET .........................................................................................11

3.4 FRÅN LINJÄRT TILL CIRKULÄRT BYGGANDE – EN EXPLORATIV STUDIE KRING PERSPEKTIV,

HINDER OCH DRIVKRAFTER ..................................................................................................................11

3.5 DESIGN FOR DECONSTRUCTION .............................................................................................11

3.6 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ................................................................................12


4

4 Empiri ....................................................................................... 13

4.1 EXPERT ..................................................................................................................................13

4.2 ARKITEKTKONTOR.................................................................................................................14

4.2.1 Arkitektkontor 1................................................................................................................14

4.2.2 Arkitektkontor 2................................................................................................................15

4.2.3 Arkitektkontor 3................................................................................................................15

4.3 MYNDIGHET ..........................................................................................................................16

4.4 KOMMUN ...............................................................................................................................16

4.5 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI .............................................................................17

5 Analys och resultat .................................................................. 18

5.1 ANALYS .................................................................................................................................18

5.2 INNEBÖRDEN AV CIRKULÄRT BYGGANDE ..............................................................................18

5.2.1 Design for Deconstruction ...............................................................................................19

5.2.2 Cirkulärt byggande ..........................................................................................................19

5.2.3 IVL: Svenska Miljöinstitutet .............................................................................................19

5.2.4 Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie kring perspektiv, hinder och

drivkrafter .......................................................................................................................................19

5.2.5 Europeiska Kommissionen: Paketet om cirkulär ekonomi ..............................................20

5.3 FRÄMJANDET AV CIRKULÄRT BYGGANDE..............................................................................20

5.3.1 Design for Deconstruction ...............................................................................................21


5.3.3 Europeiska kommissionen: Paketet om cirkulär ekonomi ...............................................21

5.4 EFFEKTERNA AV ATT ARBETA MED CIRKULÄRT BYGGANDE ..................................................22


5.4.2 Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie kring perspektiv, hinder och

drivkrafter .......................................................................................................................................22

5.5 RESULTAT FRÅGESTÄLLNING 1..............................................................................................23



5.8 KOPPLING TILL MÅLET ..........................................................................................................23

6 Diskussion och slutsatser ........................................................ 25


5

6.1 RESULTATDISKUSSION...........................................................................................................25

6.1.1 Trovärdighet.....................................................................................................................25

6.1.2 Förbättringsförslag ..........................................................................................................25

6.2 METODDISKUSSION ...............................................................................................................25

6.3 BEGRÄNSNINGAR...................................................................................................................26

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...............................................................................26

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ........................................................................................27

7 Referenser ................................................................................ 28

8 Bilagor ....................................................................................... 30

Förord

6

Förord

Detta examensarbete är en del av programmet Byggteknik: Byggnadsutformning med

arkitektur vid Tekniska Högskolan i Jönköping och dess omfattning är 15

högskolepoäng. Arbetet har behandlat ämnet cirkulärt byggande.

Vi vill rikta ett speciellt tack till alla som ställt upp på intervjuer till denna studie och

för att ni tagit er tid och bidragit med viktiga synpunkter. Vi vill också rikta ett stort

tack till vår handledare Amjad Al-Musaed vid tekniska högskolan i Jönköping, för

inspiration, värdefulla kommentarer och för ditt stöd och tillgänglighet för frågor

oavsett tid på dygnet. Vi vill också tacka vår examinator Christoph Merschbrock vid

Tekniska Högskolan i Jönköping, för värdefulla råd och kommentarer. Det har varit

mycket givande att höra era tankar under arbetets gång.

Jönköping, juni 2021

Jessy Abou Akl

Josefin Sahlin

Förklaringar

Design for Design for deconstruction (DfD, design för demontering

deconstruction (DfD) - på svenska) är en metod för att öka flödet av återbruk av

material och byggelement (Kanters, 2018, Design for

Deconstruction in the Design Process: State of the Art).

Cirkulär ekonomi (CE) - Enligt naturskyddsföreningen ska man i en cirkulär

ekonomi utnyttja allt som tillverkats och när det är

förbrukade så ska man i så stor omfattning som möjligt

återanvändas och återbrukas igen. Detta för att minska på

vårt avfall. (Naturskyddsföreningen, u.å., Cirkulär ekonomi

– istället för slängsamhället).

Cirkulärt byggande (CB) - Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet handlar Cirkulärt

byggande ”om att minimera avfall på olika sätt eller att öka

återvinningen.” (IVL, 2018, Cirkulär ekonomi i

byggbranschen.

Inledning

1

1. Inledning Miljömedvetenhet och hållbart byggande är idag centrala förutsättningar för de flesta i

byggindustrin. Miljöcertifieringar, lägre energianvändning och bättre material är alla

olika beståndsdelar som ligger till grund för en byggindustri som sakta men säkert

utvecklas till en bransch som associeras med hållbar utveckling. Innovationer som

passivhus, klimatsmarta installationer och sedumtak där alla har ett gemensamt mål

vilket är att minska miljöpåverkan under bruksstadiet. Det är dock inte lika vanligt att

man projekterar för demontering och inte heller självklart att komponenter i en byggnad

kan återbrukas. Under de senaste åren har hållbarhet som ett koncept inom

byggbranschen fått en alltmer framträdande roll.

1.1 Bakgrund Idag används ca 40% av alla resurser till byggande, underhåll för byggande samt

förvaltning enligt Hansson et al. (2015). Byggbranschen kan förändra detta genom

cirkulärt byggande. Carina Loh Lindholm på IVL Svenska Miljöinstitutet är

koordinator för centrum för cirkulärt byggande, och menar på att begreppet cirkulärt

byggande innebär ”en helhetssyn: att planera och designa resurseffektivt och med

möjlighet till återbruk, sluta kretsloppet, minimera byggavfallet och införa nya

cirkulära affärsmodeller” (IVL, 2020a). Centrum för cirkulärt byggande, kortfattat

CCbuild, är en samverkansplattform som startades år 2015 och som leds av IVL. Denna

samverkansplattform har samlat in olika aktörer inom bygg- och fastighetssektorn och

utvecklat olika digitala verktyg för återanvändningen av byggelement. Ett utav de

digitala verktygen visar hur mycket man kan klimatbespara genom återbruk av

byggelement.

Flera studier och forskningar har tidigare genomförts som lett till energisnålare hus i

form av passivhus, men dessa forskningar har mynnat ut i energieffektivare byggnader

under driftsfasen. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet (2020b) beskriver man hur

resurseffektivitet, systemanalyser och hållbarhetsbedömningar har bidragit till mer

hållbara och energieffektiva energilösningar samt att utvecklingen har varit positiv i

form av större elektrifiering i samhället och fler lågenergibyggnader. Dessa lösningar

har hittills dock behandlat energieffektiviteten under driftsfasen som är en av fem faser

i byggprocessen där man lyckats komma på mer energisnåla lösningar. Detta medför

att de andra faserna, så som exempelvis produktion och rivning hamnat i skymundan

och kommer därför att kräva mer fokus och utveckling framöver för att minska de

utsläpp som byggbranschen resulterar i. Den årliga rapporten från Avfall Sverige visar

på att endast ett tiotal ton bygg- och rivningsavfall återanvänds på återvinningscentraler

(Avfall Sverige, 2020). Detta är ett problem då mycket av materialen och

byggelementen kan återanvändas och återbrukas som byggelement vid nybyggnation.

I Europeiska kommissionens (2015) paket om cirkulär ekonomi framgår det att den

linjära modellen som man har förlitat sig på under en lång tid inte längre är anpassad

för de behov man har i dagens moderna samhälle. De menar på att man inte kan fortsätta

att bygga på “slit-och-släng-modellen” utan måste använda våra resurser bättre,

smartare och på ett mer hållbart sätt. Detta gör man genom att arbeta enligt modellen

för cirkulär ekonomi som bidrar till att produkter och materials värde bibehålls så länge

som möjligt, och där resursanvändning och avfall kan minimeras. Resurser som tidigare

skulle hamnat i deponi på grund av att dess livscykel nått sitt slut kan istället behållas

inom ekonomin och på nytt återanvändas för att skapa mer värde. Europeiska

Inledning

2

kommissionen (2015) menar på att denna modell kan, förutom att förlänga resursers

livscykel och skapa mer hållbara produkter, även bidra med ekonomisk besparing för

konsumenterna samt öka livskvalitén. Baserat på denna bakgrund behövs ämnet och

begreppet cirkulärt byggande upplysas för att uppnå en framtida hållbar byggbransch.

1.2 Problembeskrivning Enligt Boverket (2019) svarade bygg- och fastighetssektorn år 2017 för inhemska

utsläpp av växthusgaser på cirka 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket

motsvarade 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Därför finns det idag

ett stort behov av att övergå från linjärt materialflöde till cirkulärt materialflöde i

byggbranschen för att sträva mot ett mer hållbart byggande och samhälle. Boverkets

siffror stärks av en undersökning som gjorts av IVL, enligt IVL (2020a) så står Sveriges

bygg- och fastighetssektor för en tredjedel av Sveriges avfall och nästan en femtedel av

växthusgasutsläppen.

Att bygga för framtiden och för en hållbar utveckling är i högsta grad viktigt för en grön

byggbransch. Detta är något som diskuterats under flera år och förbättringar har gjorts

men mer krävs. Trots att projektera för demontering har visat sig resultera i

ekonomiska, sociala och miljöfördelar så är det få byggnader som designas för

demontering och byggs utifrån detta (Kanters, 2018). Baserat på denna problematik

skall denna studie undersöka hur man i byggbranschen arbetar för demontering vid

rivning.

1.3 Mål och frågeställningar Studiens mål och frågeställningar grundar sig på den problematik som framställts under

kapitel 1.2. Studien skall därmed undersöka innebörden av cirkulärt byggande hos olika

aktörer i branschen, på vilka sätt man kan arbeta mot en mer cirkulär bransch samt

upplysa och informera om de effekter som finns med cirkulärt byggande till de aktörer

i branschen som idag inte arbetar eller strävar efter ett cirkulärt byggande.

Frågeställningarna som studien har undersökt är:

1. Vad innebär cirkulärt byggande för olika aktörer i byggsektorn?

2. Hur kan olika arbetssätt främja arbetet med cirkulärt byggande?

3. Vilka är effekterna av att arbeta med cirkulärt byggande?

1.4 Avgränsningar Studien avgränsas genom att inte inkludera aktörer från hela byggprocessen utan enbart

aktörer som är insatta i cirkulärt byggande. Vidare har studien avgränsats genom att

studera cirkulärt byggande under projekteringsskedet då det är främst i denna fas av

byggprocessen som arbetet med cirkulärt byggande sker. Studien avgränsas även

geografiskt genom att fokusera på den svenska byggprocessen och svenska aktörer.

Studien är heller inte en jämförelse mellan olika aktörer.

Inledning

3

1.5 Disposition Studiens disposition redovisas i figur 1.

Figur 1. Sammanställning av disposition.

2

• Kapitel 2 - Metod och genomförande presenterar studiensdatainsamlingstekniker, arbetsgång och avslutas med en diskussionskring studiens trovärdighet.

3

• Kapitel 3 - Teoretiskt ramverk redovisar de valda teorierna i studien.Slutligen görs en sammanställning av teorierna som sedan kopplas tillvarandra.

4

• Kapitel 4 - Empiri presenterar den empiriska data som inkommit frånstudiens respondenter.

5

• Kapitel 5 - Analys och resultat redogör en analys av den insamladeempirin med koppling till de teoretiska ramverken. Kapitlet avslutasmed koppling till studiens mål.

6

• Kapitel 6 - Diskussion och slutsatser redovisar inledningsvis resultat-och metoddiskussion. Därefter presenteras studiens begränsningar ochvidare slutsatser och rekommendationer.

Metod och genomförande

4

2 Metod och genomförande Uppsatsen har grundats dels på dokumentstudier och dels som en kvalitativ studie

genom semistrukturerade intervjuer med en utvald referensgrupp. Referensgruppen

bestod av: En miljöexpert på en branschorganisation, två arkitekter från olika

arkitektkontor, en programchef/ samhällsutvecklare på en myndighet, en

hållbarhetschef på ett arkitektkontor och en handledare på återbruk i en kommun.

Referensgruppen valdes utifrån olika aktörer och deras yrkesroll i byggbranschen för

att ge en representativ bild av byggsektorn.

2.1 Undersökningsstrategi Studien har genomförts som en kvalitativ studie genom forskningsmetoden kvalitativ

fallstudie. En kvalitativ fallstudie är lämplig när man vill få svar på frågorna hur, varför

och vad enligt Säfsten och Gustavsson (2019). Fallen i denna studie inriktar sig på hur

olika aktörer i byggbranschen idag arbetar mot ett cirkulärt byggande istället för den

linjära modellen, hur olika aktörer uppfattar begreppet cirkulärt byggande samt vilka

effekter cirkulärt byggande resulterar i.

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling

I figur 2 redovisas en sammanställning av kopplingen mellan respektive

frågeställningar och metoder för datainsamling.

Figur 2. Sammanställning av koppling mellan frågeställningar och metoder.

1. Vad innebär cirkulärt byggande för olika aktörer i byggsektorn?

Första frågeställningen behandlar innebörden av cirkulärt byggande enligt olika aktörer

i byggbranschen. För att besvara denna frågeställning är aktörernas uppfattningar,

erfarenheter och upplevelser viktiga. Därmed har intervjuer varit den mest lämpliga

insamlingstekniken för att besvara frågeställningen. Frågeställningen besvaras även

med hjälp utav dokumentstudier för att få ett bredare perspektiv på betydelsen av

cirkulärt byggande och vidare kunna belysa andra uppfattningar om begreppet.

• Intervjuer

• Dokumentstudier

Vad innebär cirkulärt byggande för olika aktörer i

byggsektorn?

• Intervjuer

• Dokumentstudier

Hur kan olika arbetssätt främja arbetet med cirkulärt

byggande?

• Intervjuer

• Dokumentstudier

Vilka är effekterna av att arbeta med cirkulärt

byggande?


5

2. Hur kan olika arbetssätt främja arbetet med cirkulärt byggande?

Andra frågeställningen behandlar hur företag arbetar för att främja cirkulärt byggande.

Vid denna typ av frågeställning har datainsamling i form av intervjuer varit den mest

lämpliga insamlingstekniken för att besvara frågeställningen. Likt frågeställning 1 är

det av intresse att belysa aktörernas uppfattningar och erfarenheter för att besvara

frågeställningen. I figur 3 redovisas illustration A som redogör för den linjära ekonomin

som byggbranschen har arbetat efter under en lång tid. Vidare redovisas illustration B

som redogör för den cirkulära ekonomin som Europeiska kommissionen stävar att

arbeta efter.

Figur 3. I illustration A redogörs den linjära ekonomin och i illustration B redogörs

den cirkulära ekonomin

3. Vilka är effekterna av att arbeta med cirkulärt byggande?

Slutligen behandlar den tredje frågeställningen effekterna av implementering av

cirkulärt byggande i byggbranschen. För att besvara denna frågeställning så har

intervjuer och dokumentstudier varit de mest kvalificerade metoderna att använda. Med

hjälp av dokumentstudier har fler effekter belysts än de som aktörerna i studien valt att

nämna.

2.3 Litteraturstudie Litteraturstudien är baserad på publicerat material så som dokumentstudier i form av

tidigare rapporter, vetenskapliga publikationer och kurslitteratur. Litteraturstudier

används för att komplettera och stödja det resultat som ges genom den insamlade data

via intervjuer. Vidare har kurslitteratur och vetenskapliga publikationer inhämtats från

databasen Primo som finns på Jönköpings högskolebibliotek. De vetenskapliga

publikationer som ligger till grund för arbetet har även inhämtats från databaser så som

Google Scholar och Sciene direct. För att få fler träffar vid insamling av data så har

vissa sökord blivit översatta från svenska till engelska. De sökord som är centrala i

studien redovisas i tabell 1.

A

A B


6

Tabell 1. Redovisning av sökord på svenska och engelska

Svenska sökord Engelska sökord

Projektering för Demontering Design for Deconstruction

Linjär ekonomi Linear economy

Cirkulär ekonomi Circular economy

Cirkulärt byggande Circular construction

Återanvändning Reuse

Återvinning Recycling

Materialavfall Material waste

2.4 Valda metoder för datainsamling För att ha kunnat genomfört examensarbetet som en kvalitativ fallstudie har

insamlingsteknikerna varit i form av semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier.

Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) är intervjuer en lämplig datainsamlingsteknik när

man vill samla in information från en eller flera personer när det rör sig om

uppfattningar, erfarenheter och upplevelser. Intervjuerna har genomförts som

semistrukturerade intervjuer då alla frågor varit förberedda inför intervjutillfället, och

det har därför inte funnits några färdiga svarsalternativ på frågorna. En fördel med att

använda semistrukturerade intervjuer är att det oftast ger en avslappnad tvåvägs-dialog

(Björkman, 2020). Intervjuerna har i detta fall agerat som primärdata, och för att

komplettera denna primärdata, har sekundärdata i form av dokumentstudier använts.

Sekundärdata i form av dokumentstudier är lämplig när man vill veta hur någon annan

tolkat en situation eller händelse (Säfsten och Gustavsson, 2019).

2.5 Arbetsgång I detta avsnitt redovisas tillvägagångsättet innan, vid och efter genomförandet av

intervjuerna för att besvara frågeställningarna, se figur 4.

2.5.1 Informationssökning Inför intervjuerna har det genomförts en informationssökning kring ämnet cirkulärt

byggande för att erhålla nyttig information som kan användas vid intervjuerna.

Information som erhållits har bland annat varit innebörden av cirkulärt byggande men

också hur man kan arbeta mot en mer cirkulär byggbransch. Informationssökningen har

varit av stor vikt genom att följdfrågor har kunnat ställas under intervjuerna men därtill

även fått större förståelse för vad varje respondent berättat under intervjuerna.

Informationssökning Kontakta aktörer Intervju

v

Figur 4. Arbetsgångens olika delmoment.

Diskussion Analysering Transkribering

v v


7

2.5.2 Kontakta aktörer När all informationssökning genomförts har olika aktörer i byggbranschen som på

något sätt arbetar enligt de cirkulära principerna kontaktats. För att finna rätt aktörer så

hittades samarbetspartners på CCBuilds hemsida (CCbuild, u.å.) där organisationens

alla samarbetspartners redovisas. Alla som ingår i samverkansplattformen CCbuild

arbetar med cirkulärt byggande på ett eller annat sätt. Vidare har kontakt tagits med

personer på de olika samarbetsföretagen via deras respektive hemsidor. Därefter har

mail skickats till respektive aktör med en beskrivning av vilka som genomför studien,

vad studien handlar om samt vidare kontaktuppgifter. I många fall har snabb

återkoppling givits via mail, men vid de tillfällen där det inte skett någon återkoppling

från en aktör så har denne istället blivit uppringd och blivit tillfrågad ifall de vill ställa

upp på en intervju.

Vidare har datum och tid på när intervjuerna skall hållas samt information om hur

intervjuerna skall genomföras framförts via mail. En vecka innan varje intervju har

intervjufrågorna även skickats ut till respondenterna så att de hunnit läsa igenom och

förbereda sig inför intervjun.

2.5.3 Intervju Inför varje intervju har påläsning om respektive företag som respondenterna

representerar gjorts. Detta med bakgrund av att anpassa intervjufrågorna utefter aktör

och arbetsroll. Se bilaga 1 till 6.

Alla intervjuer har huvudsakligen skett digitalt på grund av rådande pandemi och

rekommendationer från folkhälsomyndigheten, intervjuerna har därmed skett via

programvaran Zoom där alla delaktiga har kunnat se och höra varandra. En av

respondenterna hade inte möjlighet att ställa upp på en intervju, därav skickades

intervjufrågorna till respondenten som svarade på frågorna via mail. Vid intervjuerna

har frågan om att spela in intervjun ställts för att senare kunna transkribera inspelningen.

I slutet av intervjun har respondenterna blivit underrättade om att ett mail innehållande

transkriberingen av intervjun kommer att skickas när det är färdigställt. Detta för att

respondenterna skall kunna godkänna innehållet och det material som kommer att

användas i studien.

2.5.4 Transkribering Efter att intervjuerna har spelats in så har en transkribering av intervjuerna genomförts.

Att transkribera innebär att omvandla en ljudinspelning till text (Amberscript, u.å.).

Detta är ett vanligt och återkommande förfarande för att utarbeta intervjuer. En

transkribering kan genomföras på flera olika sätt, i denna studie används den vanligaste

transkriberingsmetoden som kallas redigerad transkribering där man transkriberar alla

ord men eliminerar utfyllnadsord och upprepningar.

2.5.5 Analysering I detta moment har bearbetning och analysering av data från intervjuerna samlats in där

sortering av data och information som ej varit av vikt för studien har tagits bort. Vidare

har kontakt skett med respondenterna i efterhand vid de fall där förtydligande krävs

eller vid brist på information under intervjuerna. Detta har gjorts i syfte av att få så

korrekt information som möjligt.


8

2.5.6 Diskussion Slutligen har en diskussion och ett resultat arbetats fram med hjälp av analysering av

den insamlade empirin. Utöver diskussion och resultat, så ges rekommendationer och

förslag på vidare forskning.

2.6 Trovärdighet Datainsamling i form av intervjuer kommer att resultera i en hög reliabilitet om

validiteten är hög. Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) handlar validitet om

giltigheten hos ett objekt, medan reliabilitet handlar om tillförlitlighet. Validitet innebär

kortfattat om det som undersöks verkligen är det som undersöks, och reliabilitet innebär

att om samma undersökning upprepas under samma möjligheter, så ska detta resultera

i samma resultat. För att validiteten ska bli hög bör frågorna som ställs under

intervjuerna vara korta och konkreta, intervjufrågorna har därför noga gåtts igenom

innan intervjutillfällena. Likväl ska intervjufrågorna inte kunna tolkas på flera olika

sätt, frågorna behöver vara så pass omfattande och välformulerade så att de bidrar till

det som ska undersökas.

Ett problem som kan uppstå med den valda datainsamlingstekniken är om

intervjufrågorna uppfattas på fel sätt och därmed inte undersöker det som efterfrågas.

En ytterligare nackdel med intervjuer är att det kan uppstå en så kallad intervjuareffekt,

detta innebär att intervjuarens påverkan på respondenterna kan bidra till en låg

reliabilitet (Säfsten & Gustavsson, 2019). För att styrka validiteten och reliabiliteten

hos intervjuerna så har dokumentstudier använts då det är en lättillgänglig och hållbar

data enligt Säfsten och Gustavsson (2019). Problematiken som kan uppstå med

dokumentstudier är källornas trovärdighet då dokumentstudier endast är en

sekundärkälla, dokumentstudierna har därför noggrant undersökts och valts med

omsorg.

Trovärdigheten i studien ökas ytterligare då en transkribering genomförts efter varje

intervjutillfälle. En transkribering ökar trovärdigheten då bearbetning av intervjun

därmed genomförs på två olika, först genom intervjuer och sedan genom transkribering.

Genom detta så minimeras att viktig information går förlorad. För att öka reliabiliteten

ytterligare så har respektive respondent kunnat kontaktats efter intervjutillfället ifall

några otydligheter uppstått kring en fråga.

Teoretiskt ramverk

9

3 Teoretiskt ramverk I det här kapitlet lyfts de referenser som är centrala för studien, med hjälp av dessa

referenser kan respektive frågeställning diskuteras.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel I figur 5 redovisas en översikt på hur de olika frågeställningarna kopplas till

respektive teoretiska ramverk.

3.2 Europeiska Kommissionen: Paketet om cirkulär ekonomi

Europeiska Kommissionen skapade år 2015 ett paket om cirkulär ekonomi där de

sammanställer de fördelar som paketet kommer bidra med. Paketet innehåller en

handlingsplan med ett antal åtgärder inriktade på marknadshinder inom

specifika sektorer, däribland bygg- och rivningsbranschen.

För att underlätta processen att övergå från den linjära modellen som man arbetat efter

i många år till den cirkulära modellen, har Europeiska kommissionen i sitt paket om

cirkulär ekonomi tagit fram en tydlig handlingsplan, långsiktiga visioner samt

reviderade lagstiftningsförslag om avfall. Den långsiktiga visionen innehåller konkreta

åtgärder för att skapa en bättre avfallshantering samt en ambitiös och tydlig vision som

skall minska deponeringen samt öka materialåtervinningen. Handlingsplanens syfte

enligt Europeiska kommissionen (2015) är att hantera alla faser i en produkts livscykel,

från produktion till avfallshantering.

Frågeställning 1

Frågeställning 2

Frågeställning 3

Cirkulärt

Byggande

IVL: Svenska

miljöinstitutet

Från linjärt till

cirkulärt byggande

Design for

deconstruction

Figur 5. Redovisning av koppling mellan frågeställning och teori.

Europeiska

kommissionen

Teoretiskt ramverk

10

I paketet för cirkulär ekonomi (2015) framgår det att kommissionen kommer att

underlätta övergången från den linjära till den cirkulära modellen genom att bland

annat:

Stödja reparerbarhet, hållbarhet och materialåtervinning genom produktkrav i

de kommande arbetsplanerna för genomförande av ekodesigndirektivet, med

hänsyn tagen till särskilda krav för olika produkter.

Föreslå belöningar för främjande av vissa verksamheter för förberedelse för

återanvändning på nationell nivå i det reviderade förslaget om avfall.

Föreslå krav som gör det lättare att ta isär, återanvända och materialåtervinna

elektroniska bildskärmar.

3.2.1 Cirkulärt byggande Begreppet cirkulär ekonomi är hela grunden för cirkulärt byggande. Just begreppet

cirkularitet kan ha många betydelser beroende på vem det är man frågar, på BASTA:s

hemsida (u.å.) definieras begreppet cirkularitet som material som är cirkulerat genom

återanvändning och återvinning. Medan i en rapport från RE:SOURCE (2018)

definieras cirkularitet som andelen av objektet som lämnat ett tidigare liv på

marknaden. I en rapport skriven av IVL Svenska Miljöinstitutet (2018) beskrivs

begreppet cirkulärt byggande som ett sätt att på olika sätt minimera avfall eller öka

materialåtervinningen. I figur 6 nedan redovisas det traditionella flödesschemat som

byggbranschen har arbetat efter under långt tid samt det alternativa flödesschemat. I

den traditionella processen tar man inte hänsyn till materialet vid rivning vilket man gör

i det alternativa flödesschemat där man antingen omlokaliserar, återbrukar, återvinner

eller upparbetar material först innan materialen blir till avfall.

Figur 6. I Illustration A presenteras det traditionella flödesschema och i illustration B

presenteras det alternativa flödesschemat för material i byggprocessen (Crowther,

2005).

A B

Teoretiskt ramverk

11

3.3 IVL: Svenska Miljöinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet, förkortat IVL, är ett forskningsinstitut inom miljö och

hållbarhet som bedriver kvalificerad forskning. En del av forskningen är en så kallad

samfinansierad forskning som finansieras av staten och näringslivet. Den

samfinansierade forskningen måste utgå från miljöproblem eller en miljörelaterad

utvecklingspotential, de forskningsfrågor som IVL driver, täcker därmed ett brett

miljöperspektiv (IVL, 2020c). Utöver den samfinansierade forskningen så bedrivs även

EU-finansierad forskning som täcker in miljöfrågor som berör bland annat hållbar

stadsbyggnad, miljöföroreningar, klimat och modeller för miljö- och

resursbedömningar av produkter och processer.

Ett stort projekt som bedrivs av IVL är Återbruk Väst som arbetar för ökat återbruk

inom byggbranschen. Projektet ska bidra med bland annat att återbruk ses som ett

normalt förfarande i byggprojekt och inom fastighetsförvaltningen, samt att dagens

avfall ska ses som en effektiv resurs (IVL, 2020d). I projektet arbetas det praktiskt där

man genomför fallstudier angående återbruk vid bland annat rivning, ombyggnation

och nybyggnation. Fastighetsbolaget Klövern är ett bolag som är med i Återbruk Väst

och CCbuild, och har gjort beräkningar vid ett av deras renoveringsprojekt på hur stor

besparing av koldioxidutsläpp man kan göra genom att återbruka. Fastighetsbolaget

räknar med att man kan göra en besparing på 1200 ton koldioxid per år (CCbuild, 2021).

Utöver projektet Återbruk Väst, så bedriver IVL ett ytterligare projekt vid namn

Centrum för cirkulärt byggande. Centrum för cirkulärt byggande, även kallat CCbuild,

ska etableras som byggbranschens gemensamma arena där aktörer ska mötas och

samverka kring cirkulära materialflöden vid byggande, rivning och förvaltning

(CCbuild, u.å.). Arbetet med CCbuild initierades i ett projekt år 2015 för att sedan

fortsätta år 2017 i ett annat forskningsprojekt som finansierades av Vinnova.

3.4 Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie kring perspektiv, hinder och drivkrafter

Från linjärt till cirkulärt byggande - En explorativ studie kring perspektiv, hinder och

drivkrafter är en studie skriven av Wigren Skogseid (2019). Syftet med studien var att

ta reda på hur olika aktörer ser på begreppet cirkulärt byggande och hur de cirkulära

principerna kan appliceras. Ett ytterligare mål var att identifiera vilka hinder och

möjligheter som finns när det kommer till främjandet av den cirkulära ekonomin inom

byggbranschen. I sin studie gör Wigren Skogseid en sammanfattning av

respondenternas svar av de semistrukturerade intervjuer som hölls, för att därmed kunna

belysa de viktigaste aspekterna som respondenterna angett. Som slutsats menar Wigren

Skogseid (2019) på att cirkulärt byggande innebär många aspekter och det finns många

strategier som kan tillämpas i en byggnads livscykel. Hon menar även på att de hinder

som finns idag utgörs av bland annat statliga, ekonomiska och tekniska hinder och att

vidare forskning inom ämnet krävs.

3.5 Design for Deconstruction Design for Deconstruction (DfD, design för demontering på svenska) är en metod för

att öka flödet av återbruk av material och byggelement genom att redan i designfasen

ta hänsyn till möjligheten att vid rivning kunna plocka isär och återbruka material och

byggelement (Kanters 2018; Fahlén et al., 2017).

I artikeln Design for Disassembly and Deconstruction – Challenges and Opportunities

skriven av Cruz Rios et al. (2015) förklarar man att DfD är en praxis som underlättar

Teoretiskt ramverk

12

dekonstruktionsprocesser genom planering. Dekonstruktion är en process för att riva en

byggnad men återbruka det rivna materialet. Denna process är en viktig strategi för att

bevara råvaror och minska på deponeringen. Några av de viktigaste principerna för DfD

enligt Cruz Rios et al. (2015) inkluderar:

En riktig dokumentation av material och metoder för dekonstruktionen Utforma och designa element som underlättar demonteringen (t.ex. minimera

svetsanslutningar och använda skruvade anslutningar) Separera icke-återanvändbara och icke-återvinningsbara artiklar, såsom

mekanisk, elektrisk och VVS Utforma enkla strukturer och former som gör det möjligt att standardisera

komponenter och dimensioner Skapa en design som speglar produktivitet, arbetsmetoder och säkerhet

För att det skall vara möjligt att använda DfDs principer krävs det nya tankesätt genom

hela byggprocessen, från arkitektens ritbord till konstruktion där dokumentation är en

viktig del (Fahlén et al., 2017). Dokumentation av material är viktigt när byggnaden

skall nedmonteras för att kunna identifiera materialets egenskaper och ursprung.

Dokumentationen kan ske exempelvis genom digitala programvaror så som

byggnadsinformationsmodellering (BIM), genom information om materialens

geometrier och andra egenskaper kan information sedan användas av många aktörer

(BIM alliance, u.å.).

3.6 Sammanfattning av valda teorier Då den cirkulära ekonomin är hela grunden för att kunna arbeta med cirkulärt byggande

så kan en tydlig koppling göras däremellan. Likväl kan en tydlig koppling göras mellan

cirkulär ekonomi, cirkulärt byggande och begreppet design for deconstruction, då

design för deconstruction grundar sig i att öka flödet för återbruk. Då den cirkulära

ekonomin grundas och bedrivs på internationell nivå, så hjälper IVL Svenska

Miljöinstitutet att utveckla och bedriva det i Sverige på en nationell nivå inom olika

branscher så som bygg-, energi- och fastighetsbranschen. EU-paketet om cirkulär

ekonomi, IVL och begreppet design for deconstruction kan användas som teorier för att

vidare kunna diskutera och analysera de svar som ges från respondenterna vid

respektive frågeställning.

Att undersöka ämnet cirkulärt byggande i Sveriges byggbransch är en vidarestudie av

studien Från linjärt till cirkulärt byggande - En explorativ studie kring perspektiv,

hinder och drivkrafter skriven av Wigren Skogseid (2019), och är därmed ingen direkt

koppling till övriga teorier.

Empiri

13

4 Empiri I detta kapitel presenteras studiens empiriska material, som inledningsvis redogör för

när intervjuerna genomfördes. Därefter presenteras det empiriska materialet där en

expert presenteras följt av tre aktörer som arbetar på arkitektkontor. Vidare presenteras

en aktör som arbetar på en myndighet och slutligen en aktör som arbetar på kommun.

Intervjufrågorna har till viss del anpassats för att vara relevant för de intervjuade

aktörerna. Se bilaga 1 till 6. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i

byggbranschen och redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Tabell över genomförda intervjuer i studien.

Datum Aktör Arbetsroll Namn

2021-02-11 Arkitektkontor 1 Arkitekt Respondent B

2021-02-22 Arkitektkontor 2 Arkitekt SAR/MSA Respondent C

2021-02-26 Kommun Handledare på återbruk Respondent F

2021-03-01 Expert Miljöexpert Respondent A

2021-03-09 Arkitektkontor 3 Hållbarhetschef Respondent D

2021-03-15 Myndighet Programansvarig för

olika satsningar inom

området hållbar

samhällsbyggnad

Respondent E

4.1 Expert För att få en experts synpunkter på cirkulärt byggande så kontaktades respondent A som

är miljöexpert på en bransch- och arbetsgivarorganisation i Sverige. A har varit verksam

i byggsektorn sedan 2001, men dessförinnan arbetade hen som miljöingenjör på

kommunal nivå och processingenjör inom elektronikindustrin. Sin titel som miljöexpert

har A haft i sex år.

I sin roll som miljöexpert arbetar respondent A med miljöfrågor i form utav utfasning

av farliga ämnen. Systemen som branschen använder sig av är BASTA,

Byggvarubedömningen och SundaHus, vilka hen menar på är en förutsättning för den

cirkulära ekonomin. Respondent A berättar även att hen är ansvarig för resurs- och

avfallsriktlinjer för byggande och rivning som har funnits i branschen som en

branschöverenskommelse i hela bygg- och fastighetssektorn sedan 2007. Riktlinjerna

förvaltas sedan 2012 av organisationen där A är ansvarig för att se till så att arbetet med

uppdateringen av dessa pågår.

Respondent A menar på att begreppet cirkulärt byggande inte är något nytt, utan detta

är något man diskuterat länge. För hen betyder det att anpassa samhällsfunktionerna

mer till naturens cirkulära system. A påpekar även att cirkularitet, återbruk och

kretslopp är det som är fullkomligt naturligt, för att saker och ting ska fungera och

därmed löna sig så är det detta man måste anpassa sig efter. Hen menar på att de positiva

effekter som finns med att arbeta cirkulärt är att det är lönsamt och positivt ur miljö-

och klimatsynpunkt, men att brister i samarbetet i byggandets värdekedja är det som

Empiri

14

gör att fler inte arbetar cirkulärt. Respondent A menar även på att det fortfarande är

kostsamt att återbruka och att använda återbrukat material, det måste finnas tillgång till

material, och om ingen efterfrågar så kommer det inte att finnas. Den negativa aspekten

i dagens samhälle menar A på är bristen på samarbete och bristen på förståelse för både

nytta och möjligheter med återbruk, och just tron om att det inte finns material

tillgängligt. A påpekar däremot att projektet Centrum för cirkulärt byggande som

finansieras av Vinnova och projektleds av IVL Svenska miljöinstitutet fyller en viktig

funktion tillsammans med de lokala initiativ som finns.

4.2 Arkitektkontor För att få en inblick i hur man arbetar med cirkulärt byggande i byggbranschen så

intervjuades tre personer på tre olika arkitektkontor. Respondent B är arkitekt och har

arbetat som arkitekt sedan 2019. Respondent C är arkitekt SAR/MSA och är

specialiserad på återbruk och cirkulär byggnation och har varit yrkesverksam i tio år.

Respondent D är hållbarhetschef på ett arkitektkontor baserat i Stockholm där hen har

arbetat i tre år men haft rollen som hållbarhetschef i två år.

4.2.1 Arkitektkontor 1 Respondent B arbetar som medverkande arkitekt och har gjort det sen i mars 2020 då

hen tog sin kandidatexamen 2019 vid Lunds Tekniska högskola. B förklarar att arbetet

med cirkulärt byggande är relativt nytt för företaget, även för hen som person.

Dessutom menar hen på att i Sverige befinner man sig i ett tidigt skede jämfört med

Danmark och andra länder när det kommer till att applicera de cirkulära principerna på

projekt. Hen menar på att i exempelvis Danmark finns det många lyckade projekt där

de cirkulära principerna applicerats och att man hyr in återbrukskonsulter vid projekt.

Respondent B förklarar att det är just återbrukskonsulter som arkitektkontoret kallar sig

själva för.

Vidare förklarar B att skapandet av demonteringshandlingar är på gång. B är väl insatt

i ett projekt som berör Bromma sjukhus som är en del av CCbuild, och arkitektkontoret

har fått i uppgift av CCbuild att utveckla bland annat demonteringshandlingar och

utveckla standarder för hur de ska jobba med dessa framöver. Det är även en del av

deras uppgift att ta fram underlag till fastighetsförvaltaren för hur allting ska skötas

under driftskedet. Innan projektet för Bromma sjukhus drog igång, så upprättade

arkitektkontoret en materialhanteringsplan för att få en överblick över vad och hur

mycket som fanns i projektet och vad som därmed kan återbrukas. Förutom projektet

vid Bromma sjukhus så bedrivs ett annat projekt med fokus på återbruk, respondent B

beskriver hur hen arbetar med dessa projekt parallellt och hur de kan dra nytta av

varandra. Exempelvis vid upprättandet av toalettuppställningar till det andra projektet,

så kan B göra en inventering på Bromma sjukhus för att se över vilka toaletter och

handfat som skulle kunna användas igen till det andra projektet. Som en negativ aspekt

vid den här typen av arbetssätt förklarar hen att det kan bli problematiskt om man måste

söka efter produkter på olika ställen, hen anser att det är bättre om man kan finna alla

produkter på ett ställe. Likväl anser hen att det kan bli problematiskt med förvaring då

det resulterar i stora mängder material som måste underhållas, dessutom handlar det om

garantifrågor på produkterna, vid demontering och återbruk av produkter så har garantin

för produkterna i många fall utgått. Utöver detta så tror hen att det finns ekonomiska

hinder då det i dagsläget fortfarande är billigare att riva och köpa nytt än att återbruka.

Cirkulärt byggande för respondent B innebär bland annat att följa olika steg. Det första

steget är att inte göra någonting överhuvudtaget, det andra steget är att återbruk

Empiri

15

huvudsakligen skall ske på plats, det tredje steget handlar om att återanvända

produkterna. Som exempel på återanvändning nämner hen att kunna bygga en

väggabsorbent av undertaksplattor.

4.2.2 Arkitektkontor 2 Respondent C arbetar som arkitekt men är även specialiserad på återbruk och cirkulär

byggnation. Hen sitter bland annat med i ett utvecklingsarbete med hållbarhetschefer

och andra chefer där de jobbar med utvecklingen av cirkulär ekonomi i deras

verksamhet. C arbetar även med inventering av material tillsammans med en kollega

där de tillsammans tagit fram en återbruksmatris för att inventera material. Respondent

C och sin kollega var bland de första att arbeta med inventering. C menar på att cirkulärt

byggande innebär att man gör så liten miljömässig påverkan som möjligt i stora drag.

Hen berättar vidare att byggbranschen satt sig i en helt ohållbar situation och har tagit

så många resurser för just byggnation och att CO2-utsläppen är den största boven. Detta

är något som måste tacklas vilket hen menar att man gör genom cirkulärt byggande.

Idag står byggbranschen för 20% av koldioxidutsläppen och 33% av avfallet vilket C

menar på är siffror som måste minimera.

Vidare menar C att den största besparingen och positiva effekten av att arbeta cirkulärt

är CO2-utsläppen men att den ekonomiska besparingen inte är så stor i dagsläget. C

nämner några projekt som gått med ekonomisk vinst men menar på att i dagsläget tar

allting väldigt mycket längre tid än vad det kommer göra i senare skeden och att det

därför är svårt att visa på ekonomisk besparing genom att arbeta cirkulärt, men nämner

även att i framtiden när omvandlingen skett och man vet hur man skall arbeta så

kommer man kunna visa på ekonomisk besparing.

4.2.3 Arkitektkontor 3

I sin roll som hållbarhetschef så driver respondent D för den strategiska utvecklingen

om hållbarhet. D nämner vidare ett utvecklingsprojekt kallat för CIX-projektet som

arkitektkontoret initierat där dem i samarbete med Bengt Dahlgren, Riksbyggen och

lokalförvaltningen Göteborg stad vill identifiera och konkretisera vad cirkularitet på

byggnadsnivå och i bostäder kan vara. Målsättningen med projektet har varit att ta fram

och utveckla ett verktyg för hela branschen. CIX-verktyget finns idag tillgängligt för

alla som vill öka cirkulariteten i sina byggnader. För D betyder cirkulärt byggande att

man jobbar med lång livslängd, man jobbar med möjligheten att renovera och bryta ut

ingående delar, att maximera teknisk och estetisk livslängd på byggmaterialen och att

man har med sig det tänket i tidiga skeden. Vidare menar D att det handlar om att

inkludera byggnadens anpassningsbarhet över tid och att det finns möjlighet att göra

om den efter förändrade behov. Hen menar på att byggnaden skall vara designad för att

dekonstrueras samt att man lägger till återvunnet och återbrukat biobaserat material.

Respondent D nämner att positiva effekter som företaget sett att deras arbete mynnat ut

i är bra marknadsföring och fler kunder med högre hållbarhetsambition vilket varit

positivt. Vidare menar hen att arbeta cirkulärt har varit positivt ur den synpunkten att

man kunnat kompetens höja internt. När det kommer till hinder och mindre positiva

effekter så nämner hen att det är en utmaning att arbeta på nya sätt och att dem som

konsulter och arkitektkontor främst stött på en osäkerhet från beställare huruvida det är

lönsamt och gångbart att återbruka. Vidare nämner D att hen ser mer processmässiga

utmaningar än negativa konsekvenser och att utmaningen utöver lag-mässiga hinder

ligger i motivationen och att få igenom de cirkulära idéerna fullt ut.

Empiri

16

4.3 Myndighet För att få en inblick i hur man arbetar med cirkulärt byggande så har respondent E på

ett ämbetsverk intervjuats. E är programansvarig för olika satsningar inom området

hållbar samhällsbyggnad.

Respondent E berättar att myndigheten arbetar med frågan om cirkulärt byggande på

olika sätt, bland annat inom myndighetens nya prioriterade områden Hållbar

samhällsbyggnad och Hållbar industri. Hållbar samhällsbyggnad handlar om hur den

fysiska miljön planeras, byggs, digitaliseras, används och förvaltas. Men också hur den

fysiska och upplevda miljön kan påverka både människor och biologiska system.

Vidare berättar E att fokus inom detta område är att minska klimatpåverkan och stärka

resiliensen i våra städer och samhällen. Vidare fokuserar man också på att stärka social

hållbarhet för att skapa trygga, attraktiva och hälsofrämjande livsmiljöer. E berättar

vidare att senast 2045 ska Sverige vara klimatneutrala, för att därefter uppnå negativa

utsläpp. Samtidigt behövs en omställning för att bli resurseffektivare om resurserna ska

räcka till. Näringslivet står idag för en betydande del av utsläppen och

resursanvändningen, men är en avgörande del av morgondagens lösningar. Som

myndighetsaktör vill man möjliggöra innovation och samverkan och tillsammans med

industrin bidra till omställningen. Därför startartade myndigheten området Hållbar

industri. Hen förklarar att man genom samverkansprogram, kunskapsutbyte och

utlysningar vill bidra inom fyra områden: Klimatneutral och cirkulär produktion,

resurseffektiva och resilienta värdekedjor, global konkurrenskraft och en socialt hållbar

industri.

Respondent E menar på att begreppet cirkulär byggande betyder för hen att återanvända

vår redan byggda miljö på ett bra sätt, att förvalta den väl och att arbeta med cirkulära

materialflöden vid nybyggnation och ombyggnad. Som en positiv aspekt anser E att

myndigheten gör det möjligt för aktörer att tänka nytt och att göra annorlunda. Hen

menar på att man samlar företag, forskare, offentliga sektorer och allmänheten i en

gemensam riktning för att tillsammans kunna skapa den utvecklingen som samhället

behöver. Vidare förklarar hen att myndigheten öppnar upp möjligheter för att kunna

experimentera och testa nya idéer innan det i slutändan blir lönsamt att arbeta cirkulärt.

Som en negativ aspekt anser E att det är en bra bit kvar tills samhället har ställt om till

ett hållbart samhälle och att det finns vissa hinder som behöver utvecklas mer för att

uppsatta mål skall klaras av. Hen nämner bland annat att man behöver mer kunskap och

bättre samarbete.

4.4 Kommun För att få kommunens perspektiv på hur man arbetar mot ett mer cirkulärt byggande så

intervjuades respondent F som är handledare inom återbruk. F har huvudansvaret för

den butik man öppnat i kommunen där man säljer begagnade byggmaterial och verktyg

och spelar tillsammans med sina kollegor en viktig roll i att skapa en byggåtervinning

i kommunen. Respondent F arbetar inte i projekteringsskedet på samma sätt som

arkitektkontoren, men har en betydande roll för andra som arbetar i detta skede genom

att bistå dem med material för sina projekt.

I sin roll som handledare ansvarar F för sju personer där de inventerar material och

byggdelar som det senare säljer i butik. Hens arbete är att ta in projekt för att senare gå

igenom byggmaterial och verktyg som senare skall prismärkas och måttas upp för att

vidare sälja materialet i deras butik. F lyfter fram att kommunen har samtalat om att

Empiri

17

starta någonting med byggåtervinning i staden sedan 2011 men att det inte trädde fram

förrän 2016 när man hade alla förutsättningar för det. Idag har man en butik i staden

där F tillsammans med sitt team tar in projekt där de kan inventera material och

byggdelar som kan återvinnas och säljas på nytt till privatpersoner eller företag. Man

säljer både begagnade byggmaterial men även delar av en helhet. Det kan vara allt ifrån

maskindelar till träskivor som plockats isär som inte går att sälja som det är.

Rivningsprojekt berättar F att hen får antingen genom att bli uppringd av företag eller

privatpersoner, eller att egna förvaltningar ringer och säger att de skall riva någon

fastighet i kommunen.

För F betyder cirkulärt byggande att man redan från början tänker efter och funderar på

vad som händer om man måste bygga om eller riva ett hus, men också att man i så stor

utsträckning som möjligt använder begagnat byggmaterial. Vidare lyfter F fram vikten

av att ändra inköpen vid byggen så att man inte köper två extra pallar med gips som

sedan slängs bara för att. Hen menar på att man istället skall skräddarsy det mer så att

överblivet material hamnar i ett cirkulärt flöde. Dessutom berättar F att de positiva

effekterna av att arbeta cirkulärt är många och nämner då en koldioxid- och miljövinst

men även att det finns en ekonomisk vinst för alla. Respondent F menar på att detta är

en win-win-win-win situation. Vidare berättar F att det inte finns några negativa

effekter med att arbeta cirkulärt men hen lyfter fram hinder så som för lite

lagerutrymmen att förvara allt material vilket medför att allt man vill återvinna ej kan

återvinnas men också att det inte finns några skall-krav. Vidare nämner hen hinder som

okunskap och tidsaspekter som förhindrar en att arbeta så cirkulärt man vill. Eftersom

alla projekt oftast skall gå så fort så hinner man många gånger inte ta tillvara på allt,

vilket F menar på att man måste jobba med och få styrning på.

4.5 Sammanfattning av insamlad empiri Av den insamlade empirin ges en god grund för det fortsatta arbetet i analyskapitlet.

Respondenternas svar på de ställda intervjufrågorna har varit väl utförliga och har

bidragit till svar på studiens frågeställningar. Respondenterna har svarat efter sina egna

uppfattningar och erfarenheter på frågorna.

I empirin framgår det även en ekvivalent helhetsbild från alla respondenterna. Flera

respondenter svarade snarlikt på ställda frågor under intervjuerna trots de olika

yrkesrollerna som respondenterna har. Den största kopplingen mellan de olika

respondenterna är svaren på frågeställning 1 och 3 där många delade samma uppfattning

om begreppet och effekterna. Vid frågeställning 2 framkom det många olika arbetssätt

som främjar cirkulärt byggande.

Empirin visar på att majoriteten av respondenterna ansåg att cirkulärt byggande innebär

att man återbrukar, återanvänder och att man arbetar med cirkulära materialflöden. Den

insamlade empirin visar även på att demonteringshandlingar och återbruksmatriser är

arbetssätt som är under en pågående utveckling i byggbranschen, för att ställa om från

linjära flöden till mer cirkulära flöden. Respondenternas svar på intervjufrågorna visar

även en mångfald av olika aspekter på effekter. Bland de aspekter som togs upp så

nämndes hinder så som okunskap och att det är mer kostsamt att återbruka än att köpa

nytt material, men empirin visar även på att det i framtiden kommer vara mer lönsamt

både ur ekonomisk- och miljösynpunkt.

Analys och resultat

18

5 Analys och resultat I detta avsnitt analyseras den insamlade empirin i relation till den teoretiska referensram

som presenterats. Avsnittet presenterar även resultatet för varje uppställd frågeställning

och avslutas med en koppling till studiens mål.

5.1 Analys Analysen har utförts baserat på den insamlade empiri tillsammans med den insamlade

teoretiska referensramen. Analysen sammanställs under följande avsnitt.

5.2 Innebörden av cirkulärt byggande Cirkulärt byggande är ett relativt nytt begrepp i byggbranschen som under senare år

diskuterats i större omfattning. Omställningen från linjärt till cirkulärt byggande är en

stor omställning och det är därför viktigt att lyfta fram vad branschen anser att cirkulärt

byggande innebär för att fortsättningsvis kunna utveckla branschen och vara överens

om innebörden.

Från de insamlade intervjusvaren på frågan ”Vad innebär cirkulärt byggande för olika

aktörer i byggsektorn?” framkom det en mångfald av aspekter. Flera av respondenterna

tyckte liknande och de aspekterna som lyftes fram flest gånger av respondenterna var

återbruk och cirkulära materialflöden. Därefter var återanvändning den aspekt som

nämndes av flest respondenter. De olika aspekterna från intervjuade aktörer är

sammanställt i tabell 3. Tabellens syfte är inte att jämföra de olika aspekterna, utan

påvisa den bredd av aspekter som lyfts fram under intervjuerna.

Tabell 3. Sammanställning över respondenternas svar på frågan ”Vad innebär

cirkulärt byggande för olika aktörer i byggsektorn?”.

Analys och resultat

19

5.2.1 Design for Deconstruction Gemensamt för respondent A, B, C och F är att innebörden av cirkulärt byggande (CB)

är att återbruka. Respondent A menar på att det är fullkomligt naturligt att återbruka för

att det skall löna sig och fungera. B förklarar det som en process där man följer olika

steg där första steget är att inte göra någonting, följt av steg två som handlar om att

återbruka vilket hen menar att man skall göra på plats. Vidare skall man i tredje steget

enligt respondent B återvinna produkter och nämner därtill ett exempel där man

återanvänder undertaksplattor till väggabsorbenter. Innebörden av CB för respondent C

är att man gör så liten miljömässig påverkan som möjligt och menar på att man gör det

genom att återbruka material. Respondent F delar samma uppfattning och menar på att

man måste börja fundera på vad som händer vid de fall där man måste riva eller bygga

om en byggnad. Hen menar på att man kan återbruka massa material och byggelement

och återanvända dem i nya projekt eller vid ombyggnationer. Gemensamt för ovan

nämnda respondenter är att de delar samma uppfattning av att återbruk är en stor del av

innebörden av CB. Denna uppfattning delar man även med vad man tagit fram i artikeln

Design for Disassembly and Deconstruction – Challenges and Opportunities skriven av

Cruz Rios et al. (2015) där man förklarar att dekonstruktion är en process för att riva en

byggnad men återbruka det rivna materialet. Man lyfter även fram i artikeln att denna

process är en viktig strategi för att bevara råvaror och samtidigt minska på

deponeringen.

5.2.2 Cirkulärt byggande Av tidigare avsnitt 7.2.1 kan man konstatera att återbruk är en viktig del i CB vilket

även styrks av (Crowther, 2005) traditionella och alternativa flödesschema för material,

se figur 4 under avsnitt 3.2.1. Traditionellt har materials livscykel för byggnader bestått

av linjära flöden där man upprättar byggnader och vid rivning blir allt material till avfall

och hamnar på deponi. Dock kan material cirkuleras i livscykeln genom ett alternativt

flödesschema där material och byggnadselement istället ger upphov till cirkularitet

genom att omlokaliseras, återbrukas, återvinnas eller upparbetas. Återbruk är enligt

Crowther (2005) steg 2 i processen där första steget är att omlokalisera materialen. Som

tidigare nämnts i föregående avsnitt nämnde respondent B att CB handlar om att följa

olika steg vilket kan jämföras med Crowthers (2005) alternativa flödesschema.

5.2.3 IVL: Svenska Miljöinstitutet Respondent C lyfter fram att byggbranschen satt sig i en ohållbar situation där

byggnation tagit för många resurser och att CO2 -utsläppen är den största boven vilket

bör minimeras genom cirkulärt byggande. Detta är något som IVL även undersökt där

man kommit fram till att en femtedel av växthusgasutsläppen kommer från bygg- och

fastighetssektorn. C menar på att innebörden av CB är att minska på dessa utsläpp för

att skapa ett mer hållbart samhälle. Ett praktiskt exempel på att detta fungerar är

Fastighetsbolaget Klövern som beräknat på besparingen av koldioxid genom att

återbruka där man kommit fram till att en besparing på 1200 ton koldioxid per år kan

besparas genom att arbeta med cirkulära materialflöden.

5.2.4 Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie kring perspektiv, hinder och drivkrafter

I studien skriven av Wigren Skogseid (2019) framgår det att alla intervjuade aktörer

ansåg att återbruk är en av flera aspekter som handlar om CB. Detta påvisar att fler

aktörer än de som intervjuats för denna studie uppfattat CB likvärdigt. Något som även

togs upp i Wigren Skogseids studie är bland annat återanvändning vilket även

Analys och resultat

20

respondent B, E och F i denna studie menar på att CB innebär. B nämner i sin intervju

både återbruk och återvinning som en del i av CB medan respondent E lyfter fram

återanvändning av material i vår redan bebyggda miljö. Vidare menar respondent F att

användning av begagnat material är en stor del i cirkulärt byggande. I denna studie lyfte

respondent D även fram en byggnads anpassningsbarhet över tid och att det finns

möjlighet att göra om den efter förändrade behov som en aspekt. Detta är en aspekt som

inte lyftes fram i studien av Wigren Skogseid (2019).

5.2.5 Europeiska Kommissionen: Paketet om cirkulär ekonomi I det paket som handlar om cirkulär ekonomi som Europeiska Kommissionen tog fram

2015 framgår det att den långsiktiga visionen med paketet om cirkulär ekonomi (CE)

innehåller konkreta åtgärder för att hindra en bättre avfallshantering samt en ambitiös

och tydlig vision som skall minska deponeringen samt öka materialåtervinningen. Flera

av respondenterna nämner innebörden av CB i enlighet med Europeiska

kommissionens paket om cirkulär ekonomi (2015) genom att lyfta fram just

återvinning, återbruk och cirkulära materialflöden vilket minskar deponeringen samt

ökar materialåtervinningen.

5.3 Främjandet av cirkulärt byggande Utifrån respondenternas svar på frågan ”Hur kan olika arbetssätt främja arbetet med

cirkulärt byggande?” blir det tydligt att arbetssätten varierar oavsett om det är företag,

kommun eller organisation, trots detta så förekommer det likheter mellan arbetssätten.

I tabell 4 redovisas en sammanställning av de inkomna arbetssätten som lyfts fram

under intervjuerna.

Tabell 4. Tabell över respondenternas svar på frågan ”Hur kan olika arbetssätt främja

arbetet med cirkulärt byggande?”.

Analys och resultat

21

5.3.1 Design for Deconstruction Gemensamt för respondent B och C är att de båda arbetar med att få en överblick kring

omfattningen av material som skulle kunna återbrukas eller återanvändas vid ett projekt.

Respondent B nämnde att de arbetat med att ta fram en materialhanteringsplan vid

inventering av material, likaså nämnde respondent C att de arbetat med att ta fram en

återbruksmatris vid inventering av material. Respondent F nämner en annan typ av

arbetssätt där man inventerar material ute på byggarbetsplatsen och markerar med

tejpbitar. Utöver detta så påpekar F under intervjun att kommunen har ett

remissutlåtande på en regional avfallsplan där man bland annat diskuterar att man ska

ta tillvara på material, exempelvis om det finns nyinsatta fönster i ett projekt som ska

rivas eller renoveras, så ska dessa fönster återanvändas i andra projekt. Ett liknande

arbetssätt nämner respondent B då hen idag arbetar parallellt med två projekt som kan

dra nytta av varandra genom återanvändning av objekt eller material. Arbetssätten som

respondent B och C använder sig av är typiska arbetssätt som tas upp i artikeln Design

for Disassembly and Deconstruction – Challenges and Opportunities (Cruz Rios et al.,

2015). I artikeln menar man på att en dokumentation av bland annat material ska göras

redan i designskedet. Likaså är det viktigt att applicera nya tankesätt i byggprocessen

för att kunna använda sig av DfDs principer, så som i form av digitala verktyg.

Användningen av digitala verktyg är de främsta arbetssätten som respondent A och D

använder sig av. Respondent A nämner exempelvis system så som

Byggvarubedömningen, BASTA och SundaHus, medan respondent D nämner

utvecklingen av ett verktyg som ska vara tillgängligt för de som vill öka cirkulariteten

i sina byggnader.

5.3.2 IVL: Svenska Miljöinstitutet Respondent E menar på att de som myndighet arbetar med frågan om cirkulärt

byggande på flera olika sätt, bland annat inom området hållbar samhällsbyggnad. Här

arbetar man med affärsmodeller, produkter, förbättrade teknologier och arbetssätt, och

som myndighet finansierar man bland annat forskning och innovation som främjar

utvecklingen. Respondent E nämner att det behövs en omställning för att bli

resurseffektivare och för att resurserna ska räcka till. För att gynna denna omställning

så vill de som myndighetsaktör möjliggöra innovation och samverkan tillsammans med

industrin. En annan organisation som också arbetar mot samverkan mellan aktörer är

IVL. IVL har skapat projektet centrum för cirkulärt byggande, CCbuild, som ska vara

byggbranschens gemensamma arena, där olika aktörer ska mötas just för att samverka

kring omställningen mot cirkulära flöden. Utöver arbetet mot samverkan mellan

aktörer, så bedriver IVL även EU-finansierad forskning inom området hållbar

stadsbyggnad.

5.3.3 Europeiska kommissionen: Paketet om cirkulär ekonomi Den handlingsplan som Europeiska kommissionen (2015) tagit fram i sitt paket om

cirkulär ekonomi innehåller initiativ för hur man ska påverka produkters hela livscykel.

Dessa initiativ är bland annat i designsskedet, avfallshantering och att det ska finnas en

marknad för återvunna material. Av den insamlade empirin framkommer flera sätt att

arbeta mot en mer cirkulär bransch av samtliga respondenter, vilket styrks i paketet om

cirkulär ekonomi från Europeiska kommissionen (2015). I kommissionens paket har

man tagit fram olika sätt att skapa mer cirkulära materialflöden i byggbranschen genom

att exempelvis stödja reparerbarhet, hållbarhet och materialåtervinning genom

produktkrav i de kommande arbetsplanerna.

Analys och resultat

22

5.4 Effekterna av att arbeta med cirkulärt byggande Som tidigare nämnt är begreppet cirkulärt byggande ett relativt nytt begrepp i

byggbranschen, men trots detta är byggbranschen ense om att det positiva aspekterna

av cirkulärt byggande kommer att skapa en mer hållbar bransch. Trots att det finns vissa

hinder i dagsläget som bromsar utvecklingen så är man i branschen eniga om att

cirkulärt byggande är en positiv utveckling. Från de insamlade intervjusvaren på frågan

”Vilka är effekterna av att arbeta med cirkulärt byggande?” framkom det att aktörer i

branschen har en relativt gemensam syn på vilka effekterna är av att arbeta med

cirkulärt byggande. Se tabell 5.

Tabell 5. Tabell över respondenternas svar på frågan ”Vilka är effekterna av att arbeta

med cirkulärt byggande?”.

5.4.1 IVL: Svenska Miljöinstitutet I en undersökning som gjorts av IVL (2020) så stod bygg- och fastighetssektorn för en

femtedel av de växthusgasutsläpp som görs i Sverige. Däremot nämner både respondent

C och respondent F som en positiv aspekt att man gör en koldioxidvinst genom att

arbeta cirkulärt, vilket förstärks i en studie som gjorts av fastighetsbolaget Klövern

(CCbuild, 2021) som är med i projekten Återbruk Väst och CCbuild. Fastighetsbolaget

uppskattade att man kunde göra besparingar på 1200 ton koldioxid per år vid ett

kommande renoveringsprojekt genom att återbruka material och därmed arbeta efter de

cirkulära principerna.

5.4.2 Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie kring perspektiv, hinder och drivkrafter

Huruvida om det finns någon ekonomisk vinst i dagsläget råder det delade meningar

om. Europeiska kommissionen (2015) menar på att den cirkulära ekonomin kan i

framtiden bidra med en ekonomisk besparing för konsumenterna. Respondent F menar

på att det finns en ekonomisk vinst för alla, och respondent C nämner några projekt som

gått med ekonomisk vinst, men påpekar att det i dagsläget är svårt att visa en ekonomisk

besparing då allting tar mycket längre tid. Medan respondent A och B har en gemensam

syn om att det fortfarande är dyrare att återbruka än att riva. Att det finns ekonomiska

hinder stärks i studien av Wigren Skogseid (2019) då respondenterna i studien också

menade på att återbruka i många fall är dyrare och att det därmed inte lönar sig då nytt

material fortfarande är billigare. I studien nämner Wigren Skogseid (2019) även att högt

pris på återbrukat material och lågt pris på nytt material är ett sådant hinder som

Analys och resultat

23

förekommer ofta inom forskning, och som visat på att efterfrågan på återbrukat material

därmed minskar. Detta är något som bekräftas av respondent A som nämner att det i

dagsläget finns en avsaknad på efterfrågan av återbrukat material.

Utöver ekonomiska hinder och samarbete, så nämner respondent A, E och F okunskap

som ett hinder. Att det krävs mer kunskap i branschen är också något som styrks i

studien av Wigren Skogseid (2019) där man menar på att det saknas kompetens, särskilt

inom beställarorganisationen. Till skillnad från resultatet som Wigren Skogseid (2019)

kommit fram till, så menar respondent D i denna studie på att hen märkt av fler

beställare med högre hållbarhetsambitioner. Vidare menar D även på att man kunnat

höja kompetensen internt inom företaget genom att arbeta cirkulärt, vilket

kommunrespondenterna i studien av Wigren Skogseid (2019) uttryckte att det saknas i

den egna organisationen.

5.5 Resultat frågeställning 1 ”Vad innebär cirkulärt byggande för olika aktörer i byggsektorn?”

Resultatet visar att betydelsen av cirkulärt byggande innefattar en mångfald av aspekter.

Trots mångfalden av aspekter så delar många av respondenter samma syn av innebörden

av cirkulärt byggande. Av intervjuerna framkom främst tre begrepp om innebörden av

cirkulärt byggande vilka var återbruk, återvinning och cirkulära materialflöden.

5.6 Resultat frågeställning 2 ”Hur kan olika arbetssätt främja arbetet med cirkulärt byggande?”

Resultatet visar likväl här på en mångfald av arbetssätt för att arbeta mer cirkulärt i

byggbranschen. Av intervjuerna framkom arbetssätt så som inventeringsmatriser,

materialhanteringsplaner och digitala verktyg som alla bidrar till mer cirkulära

materialflöden i branschen.

5.7 Resultat frågeställning 3 ”Vilka är effekterna av att arbeta med cirkulärt byggande?”

Resultatet visar på flertalet effekter som cirkulärt byggande bidrar med, så som miljö-

och koldioxidvinst. Däremot var den aspekt som nämndes av flest respondenter att det

kostar mer att återbruka än vad det gör att riva och köpa nytt material. Därav menar

många av respondenterna att det i dagsläget fortfarande är mer kostsamt att återbruka

men genom gott samarbete, kunskap och förståelse kring ämnet kan man snart se

positiva resultat av att arbeta mer cirkulärt då lönsamhet är en stor aspekt.

5.8 Koppling till målet Målet med studien var att undersöka innebörden, olika arbetssätt och vilka effekter

cirkulärt byggande har på byggbranschen. Syftet var således att upplysa och informera

aktörer i branschen som idag ej arbetar mot en mer cirkulär byggbransch, i förhoppning

av att de kan lära sig mer om hur man kan arbeta och vilka effekterna är av

implementering av cirkulärt byggande i branschen.

Analys och resultat

24

Med utgångspunkt i studiens resultat framkom en mångfald av aspekter kring vad

cirkulärt byggande innebär. De aspekter som nämndes flest gånger (återbruk,

återvinning och cirkulära materialflöden) återfanns samtliga inom

forskningslitteraturen, se figur 4 under avsnitt 3.2.1. Vidare påvisar resultatet att det

finns flera arbetssätt för att arbeta mer cirkulärt i byggbranschen. Genom

återbruksmatriser och materialhanteringsplaner kan man omvandla sättet att arbeta idag

till mer cirkulärt byggande. Slutligen visar resultatet en mångfald av effekter som

cirkulärt byggande har på byggbranschen. Av intervjuerna framkom det dock att

återbrukat material är mer kostsamt än nytt material, samt att det krävs mer utveckling

inom cirkulärt byggande.

Baserat på analysen och det resultat som studien påvisat så uppfylls de uppsatta målen

om att lyfta fram ämnet cirkulärt byggande, öka förståelsen och kunskapen samt visa

på de effekter som arbetet med cirkulärt byggande har. Genom detta kan aktörer i

branschen som idag inte jobbar enligt de cirkulära principerna öka sin förståelse för

ämnet och därmed bidra med arbetet mot en hållbar byggbransch där man arbetar utefter

de cirkulära principerna.

Diskussion och slutsatser

25

6 Diskussion och slutsatser I detta avsnitt behandlas studiens diskussion och inleds med att diskutera studiens

resultat följt av en metoddiskussion. Därefter diskuteras studiens begränsningar,

slutsatser och rekommendationer. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion Frågeställningarna i studien, med hjälp av intervjufrågorna, anses ha varit korrekt

formulerade för att uppnå studiens mål då de bidrog mot det resultat som efterfrågades.

Frågorna under intervjutillfällena har heller inte tolkats på olika sätt, då alla

respondenter svarat likvärdigt men kanske haft fokus på olika saker. Vissa respondenter

har exempelvis fokuserat på koldioxidvinst medan någon annan har fokuserat på den

generella lönsamheten.

Studiens resultat var till viss del förväntat med bakgrund av att cirkulärt byggande är

ett relativt nytt begrepp i byggbranschen. Av den orsaken kunde resultat i form av

vidareutveckling och bättre samarbete i branschen förutses, likaså var aspekterna kring

innebörden av begreppet ett förväntat resultat. Att aktörerna skulle nämna varierande

arbetssätt var förväntat, däremot kunde inte de olika arbetssätten förutses och hur de på

olika sätt främjar arbetet mot en cirkulär byggbransch.

6.1.1 Trovärdighet Resultatet som studien uppnått anses vara trovärdigt med hög validitet och reliabilitet,

likaså anses trovärdigheten hos dokumentstudierna vara hög trots att de är en

sekundärkälla. Detta baseras på att alla källor är aktuella och har noggrant valts ut för

att öka trovärdigheten. Resultatet anses trovärdigt baserat på intervjuade aktörers

expertis inom området och dess erfarenheter, och kan därför anses användbart till

studien. Utöver dokumentstudierna, så har transkriberingar gjorts efter varje

intervjutillfälle för att inte gå miste om viktig information, sammanställningen av

transkriberingen och empirin har därefter skickats ut till respektive respondent som fått

godkänna det som skrivits för att styrka validiteten i studien.

6.1.2 Förbättringsförslag För att öka validiteten och reliabiliteten ytterligare hade fler respondenter kunnat bli

intervjuade, likväl hade aktörer som inte är insatta i ämnet kunnat bli tillfrågade då det

hade resulterat i fler perspektiv. Utöver att fler respondenter skulle kunnat bli

tillfrågade, så hade den geografiska avgränsningen kunnat utökas till de länder där de

kommit längre kring utvecklingen av cirkulärt byggande. Respondent B nämnde

Danmark som ett exempel på ett land som kommit långt i utvecklingen och där man

faktiskt genomfört flera projekt enligt de cirkulära principerna. Det hade därför varit

intressant för studien att få se ett riktigt projekt där man lyckats genomföra de cirkulära

principerna, och därmed intervjua de personer som varit inblandade för att se hur de har

arbetat

6.2 Metoddiskussion Den insamlade litteraturstudien var en väl vald metod av den orsaken att det gav en god

kunskapsbas för både rapporten och intervjuerna. Med större förståelse för ämnet kunde

intervjuerna genomföras på ett mer utförligt sätt och intervjufrågorna kunde anpassas

efter de olika aktörernas expertis och arbetsroller. Eftersom studien byggde delvis på

respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter så var intervjuer en bra metod att


26

välja. Däremot så skulle även enkäter kunnat tillämpas för att få ett bredare perspektiv

där flera aktörer skulle kunnat bidra med sina perspektiv och erfarenheter. Samtidigt

skulle enkäter även kunnat bidra till att aktörer som inte är insatta i ämnet skulle kunna

ge sin synvinkel på ämnet, vilket skulle kunna ge ett bredare perspektiv över vad

byggbranschen tycker. Däremot anses fortfarande intervjuer varit en bättre metod i just

denna studie av den orsaken att respondenternas uppfattningar, erfarenheter och

upplevelser var viktiga för att svara på frågeställningarna.

En annan förbättringsmöjlighet skulle kunna vara att alla intervjuer genomfördes på

samma sätt för att få ut så mycket som möjligt av varje intervju. I studien var det en

intervju som inte kunde genomföras digitalt, därmed fick respondenten frågorna i

förväg och svarade på dem via mail. Detta medförde att följdfrågor inte kunde ställas

på samma sätt som vid de andra intervjuerna, utförligare svar eller förklaringar kunde

inte heller ges på samma sätt av den orsaken att intervjun inte skedde tillsammans med

respondenten.

6.3 Begränsningar Studien valdes att avgränsas till aktörer som är insatta i cirkulärt byggande för att

minska dess omfång, då den aspekten ansågs vara mest relevant med hänsyn till

uppställda frågeställningar med bakgrund av att begreppet cirkulärt byggande är så pass

nytt. Aktörer som inte arbetar på detta sätt hade förmodligen inte kunnat bidra till

samma resultat på frågeställningarna. Likaså avgränsades studien till enbart

projekteringsskedet, dock så hade hela byggprocessen, från idé till slutskede, varit

intressant att undersöka.

Vidare avgränsades studien geografiskt genom att fokusera på Sverige och svenska

aktörer. Även detta gjordes medvetet för att minska dess omfång och kunna ta fram en

generaliserad bild av den svenska byggbranschen. Däremot har man insett i efterhand

att andra länder kommit längre i omställningen från linjärt till cirkulärt byggande vilket

hade varit intressant att undersöka.

Baserat på de avgränsningar som gjordes så anses resultatet endast vara tillämpligt i

detta specifika fall.

6.4 Slutsatser och rekommendationer Den problematik som belystes i rapporten under kapitel 1.2 var den negativa påverkan

som Sveriges bygg- och fastighetsbransch har på vårt samhälle, detta då bygg- och

fastighetssektorn år 2017 stod för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 12,2

miljoner ton koldioxidekvivalenter. Idag sker det en ständig utveckling av att införa

cirkularitet i byggbranschen för att nå en mer hållbar bransch, i denna studie har

respondenterna lyft fram att CO2-utsläppen kommer att reduceras genom att arbeta

genom de cirkulära principerna och att man därmed gör en koldioxid- och miljövinst.

I denna studie har en analys utförts för att undersöka hur man arbetar för att främja

cirkulärt byggande, vad dess innebörd är samt vilka effekter cirkulärt byggande har.

Utifrån studiens resultat har följande slutsatser dragits:

Mer kunskap och forskning kring ämnet krävs för att omställningen skall bli

genomförbar.


27

Idag är återbrukat material väldigt kostsamt och därför behövs nya strategier

och metoder för att det skall vara billigare att använda återbrukat material istället

för att köpa in nytt.

Byggbranschen måste börja se möjligheterna i material och byggnadselement

och tänka utanför boxen. En undertaksplatta behöver inte alltid vara en sådan,

utan kan omvandlas till exempelvis en väggabsorbent.

Det krävs ett bättre samarbete i branschen mellan de olika aktörerna och

företagen för att kunna ställa om till cirkulära flöden istället för linjära.

Att arbeta enligt de cirkulära principerna möjliggör för nya typer av arbeten, så

som inventerare och återbruksexperter.

En konsekvens av studien är att endast personer som är insatta i ämnet har fått ge sina

upplevelser och erfarenheter om ämnet, vilket inte resulterar i ett generellt perspektiv.

Resultatet i denna studie kan bidra med att fler aktörer ska få upp ögonen för att arbeta

mer cirkulärt och inse vilka möjligheter som finns med återbrukade material.

6.5 Förslag till vidare forskning Cirkulärt byggande är under utveckling och mer forskning krävs innan omställningen

från linjärt byggande till cirkulärt byggande kan fastställas. Efter det resultat och

slutsatser som påvisats i denna studie krävs forskning inom relaterade områden,

förslagsvis;

Studier som inkluderar fler aktörer i hela byggbranschen så som projektering

till produktion.

Undersöka varför fler beställare inte efterfrågar att arbeta mer cirkulärt.

Studier som påvisar vilka material och byggnadselement som är lättare att

återbruka, så att fler företag kan börja arbeta mer cirkulärt.

Undersöka hur kommuner och myndigheter kan skapa fler möjligheter för

företag att arbeta cirkulärt.

Undersöka och ta fram en gemensam plattform som möjliggör att återbrukat

material kan bevaras och säljas vidare.

Undersöka hur man ställt om till mer cirkulära materialflöden i andra länder och

jämföra med Sverige.

Förslag på vidare forskningsfrågor kan vara exempelvis;

Hur kan andra länders arbetssätt implementeras i Sverige?

Varför efterfrågar inte fler beställare cirkulära materialflöden i projekt?

Referenser

28

7 Referenser Amberscript. (u.å.). Typer av intervjutranskriptioner.

https://www.amberscript.com/sv/intervju-transkription. Hämtad 2021-02-15

Avfall Sverige. (2020). Återanvändning av rivningsmaterial och produkter i

kommuner.

https://www.avfallsverige.se/kunskapsbanken/rapporter/rapportera/article/atera

nvandning-av-bygg-och-rivningsmaterial-och-produkter-i-kommuner/.

Hämtad 2021-06-06

BIM alliance, (u.å.). Vad är BIM?. https://www.bimalliance.se/vad-aer-bim/. Hämtad

2021-03-02

Björkman, J. (2020). Semistrukturerad intervju – vad det är och hur du lyckas.

https://jobbland.se/arbetsliv/semistrukturerad-intervju. Hämtad 2021-06-02

Boverket. (2019). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn.

https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-

forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/. Hämtad 2021-01-

22

CCbuild. (u.å.). Organisation. https://ccbuild.se/om-oss/organisation/. Hämtad 2021-

03-25

CCbuild. (2021). Rekordmånga deltog I uppskattad återbrukskonferens.

https://ccbuild.se/nyheter/rekordmanga-deltog-i-uppskattad-

aterbrukskonferens/. Hämtad 2021-03-25

Crowther, P. (2005). Design for Disassembly - Themes and Principles, Environment

Design Guide, s. 1-7.

https://www.jstor.org/stable/pdf/26149108.pdf?refreqid=excelsior%3A1e392b

42b16cb9ee36abcf 731abeabf6. Hämtad 2021-02-27

Cruz Rios, F., K. Chong, W., Grau, D. (2015). Design for Disassembly and

Deconstruction – Challenges and Opportunities. Elsevier Ltd, 118, 1297-1298.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877705815021402.

Hämtad 2021-02-27

EC, 2015. European Commission (EC), MEMO/15/6204. Tillgänglig från:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/MEMO_15_6204.

Hämtad 202-11-01

Hansson, B., Olander, S., Landin, A., Aulin, R., Persson, U. (2015). Miljöpåverkan,

byggande och hållbar utveckling. Byggledning projektering. (Första upplagan,

s.212) Studentlitteratur AB. Hämtad 2020-11-02

IVL Svenska Miljöinstitutet. (2018). Cirkulär ekonomi i byggbranschen.

https://www.ivl.se/download/18.14bae12b164a305ba11aa53/1535448825219/

C338.pdf. Hämtad 2021-04-16

Referenser

29

IVL Svenska Miljöinstitutet. (2020a). Stor satsning på centrum för cirkulärt

byggande. https://www.ivl.se/toppmeny/press/pressmeddelanden-och-

nyheter/pressmeddelanden/2020-06-30-stor-satsning-pa-centrum-for-cirkulart-

byggande.html. Hämtad 2020-11-20

IVL Svenska Miljöinstitutet. (2020b). Hållbara och resurseffektiva energilösningar.

https://www.ivl.se/vart-erbjudande/vara-tjanster/hallbara-och-resurseffektiva-

energilosningar.html. Hämtad 2020-11-17

IVL Svenska Miljöinstitutet. (2020c). Forskning och utveckling.

https://www.ivl.se/om-oss/forskning-och-utveckling.html. Hämtad 2021-06-02

IVL Svenska Miljöinstitutet. (2020d) Återbruk Väst arbetar för ökat återbruk i

byggbranschen. https://www.ivl.se/vart-erbjudande/forskning/hallbart-

samhallsbyggande/okat-aterbruk-i-byggbranschen.html. Hämtad 2021-03-18

IVL Svenska Miljöinstitutet. (2021). Centrum för cirkulärt byggande.

https://www.ivl.se/vart-erbjudande/forskning/cirkulara-floden/cirkulara-

produktfloden-i-byggsektorn.html. Hämtad 2021-04-16

Kanters, J. (2018). Design for Deconstruction in the Design Process: State of the Art.

https://www.mdpi.com/2075-5309/8/11/150/html. Hämtad 2021-03-05

Naturskyddsföreningen. (u.å.). Cirkulär ekonomi – istället för slängsamhället.

https://www.naturskyddsforeningen.se/cirkular-ekonomi. Hämtad 2021-04-16.

RE:Source (2018). Mätning av produktcirkularitet som ett sätt att öka

resursproduktivitet.

https://www.ivl.se/download/18.72aeb1b0166c003cd0d2356/1544696760568/

C345.pdf. Hämtad 2021-04-16

Skogseid Wigren, M. (2019). Från linjärt till cirkulärt byggande – En explorativ studie

kring perspektiv, hinder och drivkrafter. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8997578&

fileOId=8997579. Hämtad 2021-01-25

Säfsten, K., & Gustavsson, M. (2019). Forskningsmetodik. Studentlitteratur. Hämtad

2020-12-02

Bilagor

30

8 Bilagor Bilaga 1 Intervjufrågor till respondent A

Bilaga 2 Intervjufrågor till respondent B

Bilaga 3 Intervjufrågor till respondent C

Bilaga 4 Intervjufrågor till respondent D

Bilaga 5 Intervjufrågor till respondent E

Bilaga 6 Intervjufrågor till respondent F

Bilagor

31

1. Namn, titel, arbetsroll, hur länge har du haft nuvarande arbetsroll?

2. Kan du berätta lite om hur du arbetar och dina erfarenheter kring cirkulärt byggande?

3. Vad innebär cirkulärt byggande för dig/vad innebär cirkularitet i byggbranschen?

4. Vilka drivkrafter ser du att det finns för att bygga cirkulärt idag

5. Vad måste prioriteras för att byggbranschen skall arbeta mer cirkulärt?

(Förtydligande): Vem skall göra vad?

6. Är du bekant med begreppet Design for deconstruction (DfD) sedan tidigare, hur pratas

det om DfD i branschen och arbetar du/ni enligt dessa strategier?

7. Hur ser du på kommunens roll att främja cirkulärt byggande? Vad har de gjort hittills

och vad kan de göra bättre framöver?

8. Finns det några krav man kan ställa idag för att främja cirkulärt byggande?

(Förtydligande): Om ja, vilka krav är det?

9. Hur tror du att framtidens byggbransch ser ut gällande cirkulärt byggande?

10. Vilka positiva effekter ser du att cirkulärt byggande i byggbranschen ger?

11. Vilka negativa effekter ser du att cirkulärt byggande i byggbranschen ger?

12. Vilka begränsningar finns det med att arbeta enligt de cirkulära principerna?

13. Känner du någon annan person som hade varit intressant för oss att intervjua?

14. Är det något mer du vill tillägga? Är det något viktigt du tycker att vi har missat?

Bilaga 1. Intervjufrågor

till respondent A.

Bilagor

32


2. På vilket sätt arbetar ni som företag och du specifikt i din yrkesroll med cirkulärt

byggande?

- Varför började ni med det?

3. Kan du berätta lite om processen kring att projektera för rivning?

(Förtydligande): Gör ni exempelvis demonteringshandlingar?

4. Vid nyproduktion designar ni först och letar eventuella återbrukade material sen eller

hittar ni återbrukade material först och designar utefter det?

(Förtydligande): Varför tror du det ser ut på ena eller andra sättet?

5. Kan du berätta lite om projektet i Bromma sjukhus som du arbetat med?

(Förtydligande): Vad är din roll i projektet och hur har du arbetat?

6. Vad innebär cirkulärt byggande för dig/Vad innebär cirkularitet i byggbranschen?

7. Är du bekant med begreppet Design for deconstruction (DfD) sedan tidigare, och

arbetar du/ni enligt dessa strategier?

8. Hur tycker du att offentliga aktörer så som kommuner kan bidra för en

ökad cirkularitet i byggbranschen?


10. Har ni märkt av en ökad efterfrågan av kunder om att bygga cirkulärt?

(Förtydligande): Vilka är era kunder? Privata aktörer/offentliga aktörer?

11. Har ni märkt av några positiva effekter som ert arbete har givit?

(Förtydligande): Mer lönsamt, större efterfrågan från kunder?

12. Finns det några negativa effekter som ert arbete givit genom att arbeta mer cirkulärt?

(Förtydligande): Längre projekteringstid, mer kostsamt, hinder?

13. Anser du att alla kan arbeta enligt den cirkulära modellen?

(Förtydligande): a) Om nej, varför inte? b) Om ja, varför?

14. Vem i byggbranschen anser du har mest nytta av att arbeta cirkulärt?

15. Vad tror du är anledningen till att inte fler i byggbranschen arbetar mer cirkulärt?




till respondent B.

Bilagor

33



byggande?

-Varför började ni med det?





(Förtydligande): Varför tror du det ser ut på ena eller andra sättet?

5. Kan du berätta lite mer om något projekt som du/ni har arbetat med enligt de cirkulära

principerna?

(Förtydligande): Vad är/var din roll i projektet och hur har du arbetat?


7. Är du bekant med begreppet Design for deconstruction (DfD) sedan tidigare, och

arbetar du/ni enligt dessa strategier?

8. Hur tycker du att offentliga aktörer så som kommuner kan bidra för en

ökad cirkularitet i byggbranschen?


10. Har ni märkt av en ökad efterfrågan av kunder om att bygga cirkulärt? (Förtydligande):

Vilka är era kunder? Privata aktörer/offentliga aktörer?


Förtydligande): Mer lönsamt, större efterfrågan från kunder?



13. Anser du att alla kan arbeta enligt den cirkulära modellen?

(Förtydligande): a) Om nej, varför inte? b) Om ja, varför?

14. Vem i byggbranschen anser du har mest nytta av att arbeta cirkulärt

(Förtydligande): Hur kommer det sig, vad beror det på?





till respondent C.

Bilagor

34



byggande?






5. Kan du berätta lite mer om något projekt som du/ni har arbetat med enligt de cirkulära

principerna? (Förtydligande): Vad är/var din roll i projektet och hur har du arbetat?


7. Är du bekant med begreppet Design for deconstruction (DfD) sedan tidigare, och arbetar

du/ni enligt dessa strategier?

8. Hur tycker du att offentliga aktörer så som kommuner kan bidra för en ökad cirkularitet

i byggbranschen?


10. Har ni märkt av en ökad efterfrågan av kunder om att bygga cirkulärt?

(Förtydligande): Vilka är era kunder? Privata aktörer/offentliga aktörer?


(Förtydligande): Mer lönsamt, större efterfrågan frånkunder?



13. Anser du att alla kan arbeta enligt den cirkulära modellen? (Förtydligande): a) Om nej,

varför inte? b) Om ja, varför?

14. Vem i byggbranschen anser du har mest nytta av att arbeta cirkulärt (Förtydligande):

Hur kommer det sig, vad beror det på?




till respondent D.

Bilagor

35


2. Kan du berätta lite om hur ni som myndighet arbetar med cirkulärt byggande?

- Varför började ni med det?

3. Vad innebär cirkulärt byggande för dig? Nämn gärna tre exempel eller fler.

(Förtydligande): Vad innebär cirkularitet i byggbranschen enligt dig?

4. På vilket sätt skall ni få Sverige att bli en innovativ kraft i en hållbar värld?

- Hur långt har ni kommit?

- Hur långt har ni kvar?

5. Vilka hinder upplever du att det finns för att ert mål att “Sverige skall bli en innovativ

kraft i en hållbar värld” skall uppfyllas?

(Förtydligande): Finns det några svårigheter med att få Sverige att bygga mer

hållbart?

6. Vilka är de första åtgärderna samhället* bör prioritera? Vem ska börja? Vem går i

täten för att skapa en mer hållbar byggbransch?

(Förtydligande): *Samhället = myndigheter, företag, kommuner etc.

7. På vilka sätt arbetar ni för att flera aktörer i byggbranschen skall arbeta cirkulärt

(Förtydligande): Ställer ni krav på dem?

8. Hur tror du att framtidens byggbransch ser ut gällande cirkulärt byggande? Motivera

gärna ditt svar.

(Förtydligande): Tror du att fler kommer arbeta mer cirkulärt? Vem tror du har mest

nytta av att arbeta cirkulärt?

9. Kan du nämna några bra effekter ni på Vinnova har sett att ert arbete givit?

10. Kan du nämna några dåliga effekter ni på Vinnova har sett att ert arbete givit?

11. Har ni sett någon större effekt som forskningsprojektet “Cirkulära produktflöden i

byggsektorn – återbruk av byggmaterial i industriell skala” har resulterat i?

Förtydligande: På er hemsida står det att de förväntade effekterna var minskade

avfallsmängder, kostnader och klimatbelastning. Har dessa effekter uppnåtts och om

inte, varför?

12. Känner du någon annan person eller aktör som hade varit intressant för oss att

intervjua?



till respondent E.

Bilagor

36


2. Kan du berätta lite om hur ni som kommun arbetar med cirkulärt byggande?


3. När ni ska påbörja ett nytt projekt i kommunen ser ni då till att upphandla ett

entreprenadföretag/Konsulter som arbetar enligt den cirkulära modellen?

-Har ni något pågående projekt där ni arbetar enligt den cirkulära modellen?

4. Är du bekant med begreppet Design for deconstruction (DfD)?

-Om ja, arbetar du/ni enligt dessa strategier?



-Vilket år tror du att vi kan se ett rivningsprojekt som projekterats genom den

cirkulära modellen?

7. Kan du nämna några positiva effekter ni på kommunen har sett att ert arbete givit?

(Förtydligande): Mer lönsamt, större efterfrågan?

8. Kan du nämna några mindre bra effekter ni på kommunen har sett att ert arbete givit?

(Förtydligande): Mer kostsamt, hinder?

9. Hur ser du på kommuners roll när det kommer till att främja cirkulärt byggande?

(Förtydligande): Vilka strategier används?

10. Anser du att alla kan arbeta enligt den cirkulära modellen eller är det någon särskild

aktör som har mest nytta av det?

-Om nej, varför inte? Om ja, varför?

11. Vad tror du är anledningen till att inte fler i byggbranschen jobbar enligt den cirkulära

modellen?

12. Vad tror du ligger bakom att kommuner eller andra beställare inte ställer krav på en

cirkulär design av byggnader?

13. Känner du någon annan person, kommun eller aktör som hade varit intressant för oss

att intervjua?



till respondent F.

.

Documents

Implementering av cirkulärt byggande i den svenska ...1581556/...deconstruction (DfD) - på svenska) är en metod för att öka flödet av återbruk av material och byggelement (Kanters,