Incidenter på svenskt sjöterritorium426492/FULLTEXT01.pdf · measures taken have been classified in order to be able to make a statement. Finally, these measures have been interpreted

Självständigt arbete krigsvetenskap (15 hp) Författare

Flkd Karl Rongert

Program

OP 08-11

Kurskod

1OP147

Handledare

Fil dr Mikael Nilsson

Antal ord

10374

Incidenter på svenskt sjöterritorium - En analys av de åtgärder som vidtagits vid incidenter orsakade av Öst- respektive

Västblocken under 1960-talet

Sammanfattning:

Sverige har sedan en längre tid varit alliansfritt i fred med syfte att kunna vara neutralt i händelse

av krig. Att skapa förtroende för denna neutralitetspolitik var viktigt för Sverige under det kalla

kriget. Detta ställde höga krav på den svenska marinen att upptäcka och avvisa kränkningar av

svenskt sjöterritorium. Arkiven, som innehåller de hemliga rapporter rörande de kränkningar som

skedde under 1960-talet, har nyligen öppnats.

Syftet med uppsatsen är att studera hur de incidenter som ägde rum på svenskt sjöterritorium

under 1960-talet hanterades och att undersöka om hanteringen av dem skilde sig åt beroende av

om de var orsakade av öst- respektive västblocken. Vidare är syftet också att försöka kategorisera

och tolka dessa åtgärder utifrån de båda begreppsparen avskräckning och förtroendeskapande

respektive integration och avskärmning.

För att besvara frågeställningarna har samtliga rapporter - 66 stycken -, som avser de incidenter

som inträffat under åren 1962 till och med 1969, studerats. Därefter har de vidtagna åtgärderna

klassificerats för att en sammanställning skulle kunna göras. Slutligen har dessa åtgärder tolkats

och kategoriserats under respektive begreppspar med hjälp av en analysmodell.

Resultatet visar att Öst stod för 62 % av samtliga 66 incidenter. Den vanligaste åtgärden visade

sig vara att inte vidtaga någon åtgärd alls. Resultatet visar också, att det fanns skillnader i hur man

hanterade incidenter utifrån blocktillhörighet. Det tydligaste exemplet är där man inte vidtog

någon åtgärd alls och där skilde det hela 11 procentenheter mellan blocken. Vidare har åtgärderna

tolkats och kategoriserats under respektive begrepp.

De viktigaste slutsatserna som kunnat dras från det studerade materialet är att det finns skillnader

i hanteringen av incidenterna och att den övervägande andelen av åtgärder som vidtogs mot Öst

kunde kategoriseras som förtroendeskapande.

Nyckelord: Incidenter, Kränkningar, Sjöterritorium, IKFN-Förordningen, Tillträdesförordningen,

Avskräckning och förtroendeskapande, Integrerande och avskärmande.

FÖRSVARSHÖGSKOLAN 2011-06-23 OP 08-11

Flkd 335 Karl Rongert Sid. 2 (38)

Incidents in Swedish territorial waters

- An analysis of measures taken in response to incidents caused by the Eastern and Western

blocs in the 1960s

Abstract:

Sweden has long been nonaligned in peace with the aim to remain neutral in the event of an

outbreak of war. Building confidence for this neutrality was important for Sweden during the Cold

War. This placed high demands on the Swedish Navy to detect and repel violations of Swedish

territorial waters. The archives, which contain the secret reports on the violations that occurred

during the 1960s, have recently been opened up.

The purpose of this essay is to study how the incidents that took place in Swedish territorial waters

in the 1960s were managed and to examine if the handling of them was different depending on

whether they were caused by the east or west side. Furthermore, the aim is also to try to categorize

and interpret these measures from the two pairs of concepts of deterrence and reassurance and

integration and screening.

In making it possible to answer the questions, all the reports - 66 altogether - which refers to the

incidents which occurred during the years 1962 through 1969, have been studied. Then the

measures taken have been classified in order to be able to make a statement. Finally, these

measures have been interpreted and categorized under each pair of concepts by using an analytical

model.

The study has shown that. East accounted for 62 % of all 66 incidents. The most exercised

approach turned out to be no action at all. The results also show that there were differences in how

to handle violations based on blocks belonging. The most obvious example is where no action at

all took place and where it differed as much as 11 percent units between the blocks, depending on

whether the incident was caused by east-or west. Furthermore, measures have been interpreted and

categorized under the respective concepts.

The main conclusions that could be drawn from the material studied is that there are differences

in the management of incidents and that the most part of the measures taken against East could be

categorized as reassurance.

Key words:

Incidents, Violations, Territorial waters, IKFN-regulation, Access regulation, Deterrence and

reassurance, Integration and screening.



Innehållsförteckning

1. INLEDNING ..................................................................................................................................................... 4

1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................... 4 1.2 PROBLEMFORMULERING ............................................................................................................................... 5 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ....................................................................................................................... 6 1.4 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................................................... 6 1.5 CENTRALA BEGREPP ...................................................................................................................................... 7

Svenskt sjöterritorium .................................................................................................................................... 7 Kränkning ...................................................................................................................................................... 8 Incident .......................................................................................................................................................... 8

1.6 DISPOSITION .................................................................................................................................................. 8

2. TEORI ................................................................................................................................................................ 9

2.1 BEGREPPSPAREN ........................................................................................................................................... 9 2.1.1 Brister och förtjänster ........................................................................................................................ 12

2.2 ANALYSMODELL ......................................................................................................................................... 12 2.2.1 Klassificering av åtgärder .................................................................................................................. 13

3. METOD ............................................................................................................................................................14

3.1 METODVAL ................................................................................................................................................. 15 3.2 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................................ 15 3.3 MATERIAL OCH DATAINSAMLING ................................................................................................................ 16 3.4 KÄLLKRITIK ................................................................................................................................................ 17

4. EMPIRI .............................................................................................................................................................18

4.1 BESKRIVNING AV INCIDENTER ..................................................................................................................... 19 4.2 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER MOT ÖST- OCH VÄSTBLOCKEN ...................................................................... 20

4.2.1 Öst ...................................................................................................................................................... 20 4.2.2 Väst ..................................................................................................................................................... 22 4.2.1 Jämförelse mellan Öst- och Västblocken ............................................................................................ 22

4.3 EMPIRISK ANALYS ....................................................................................................................................... 23 4.3.1 Tolkning och kategorisering av åtgärderna ....................................................................................... 23 4.3.2 Sammanfattning av analys .................................................................................................................. 28

5. AVSLUTNING .................................................................................................................................................29

5.1 AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER .............................................................................................. 29 5.2 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ................................................................................................................ 32

REFERENSLISTA ..............................................................................................................................................34

BILAGA 1 SAMMANSTÄLLNING AV INCIDENTER .................................................................................36



1. Inledning

I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till uppsatsen, en kort historisk

återblick på Sverige under det kalla kriget ges och vad det var som fick uppsatsen att

födas. Därefter förklaras forskningsproblemet i problemformuleringen, i anslutning

till den presenteras också syftet och frågeställningarna. Tidigare forskning lyfts också

upp i detta kapitel där tidigare studier i ämnet redovisas. Slutligen förklaras de

begrepp som är centrala i uppsatsen samt uppsatsens disposition.

1.1 Bakgrund

Intresset till att skriva detta arbete föddes ur nyfikenhet av hur mycket det svenska

sjöterritoriet kränkts och hur Sverige hanterat dessa kränkningar. De dokument som

avser de kränkningar som sker i nutid och 40 år tillbaka i tiden är hemliga, vilket

självfallet bidrar till svårigheter att studera dessa eftersom materialet i dagsläget inte

är tillgängligt. Däremot har stora delar av arkivhandlingarna från 1970-talet och

tillbaka gjorts tillgängliga för allmänheten. Detta arbete kommer att behandla de

kränkningar som skedde under 1960-talet.

År 1945 avslutades en epok av mycket oroligheter i världen, det andra världskriget.

Men det skulle inte dröja länge innan nya spänningar uppstod. Begreppet det kalla

kriget avser perioden strax efter det andra världskrigets slut till Berlinmurens fall

1989 och Sovjetunionens sönderfall 1991.1 De nya spänningarna som uppstod efter

krigsslutet var främst mellan USA och Sovjetunionen. Efter en tid bildade USA

Atlantpakten som senare byggdes upp till nuvarande North Atlantic Treaty

Organization (NATO). När Västtyskland gick med i NATO 1955, svarade

Sovjetunionen med att etablera Warszawapakten. Dessa skulle senare kallas för de två

blocken, Väst respektive Öst.

Sverige som har en av Europas längsta kuststräckor låg i gränslandet mellan de båda

blocken. Warszawapakten med den ”röda jätten” i spetsen låg på andra sidan

Östersjön och på andra sidan var NATO med Norge och Danmark som närmsta

länder. Detta ställde vissa krav på Sverige, för att kunna hävda sin suveränitet och

1 Rolf H Lindholm (2008) Kalla kriget och Sverige. s.7



neutralitet var det nödvändigt att kunna upptäcka och avvisa de kränkningar som

skulle komma att ske under perioden. Med den förhållandevis långa kuststräckan

ställde detta höga krav på den svenska marinen.2 Marinens närvaro är mycket viktig

för att skapa handlingsfrihet åt makthavare och underlättar att nå säkerhetspolitiska

målsättningar.3

Sveriges huvudlinje i utrikespolitiken under det kalla kriget var ”[…]alliansfrihet i

fred, syftande till neutralitet i händelse av krig”.4 Sverige byggde också upp ett

förhållandevis starkt nationellt försvar för att kunna hävda sin suveränitet och för att

vara trovärdiga i sin neutralitetspolitik. Men det skulle visa sig att trovärdigheten inte

alltid var hög, Sveriges sista ÖB under det kalla kriget, Bengt Gustafsson (1986-

1994) skriver i några reflektioner kring neutraliteten: ”Även jag ”gick på” att vi

bedrev strikt neutralitetspolitik under kalla kriget”.5 Även Sovjetunionen hade sina

misstankar mot Sveriges förda politik under den tiden, något som utmärker detta är

reaktionen från Sovjetunionen när Sverige gjorde närmande till EEC och EG under

1960-talet. Detta blev uppmärksammat i media som oförenligt med den svenska

neutralitetspolitiken.6

1.2 Problemformulering

Det kalla kriget som varade i nästan 50 år var en global kraftmätning mellan de båda

blocken Öst och Väst. Sverige låg i gränslandet mellan dessa block vilket skulle få

inverkan på den svenska säkerhetspolitiken. Under denna period var det svenska

sjöterritoriet utsatt för flera incidenter, några av dem blev nyhetsrubriker, ett bra

exempel på detta är U137, en Sovjetisk ubåt som gick på grund utanför Karlskrona.7

En incident kan hanteras på flera olika sätt beroende på dess karaktär. Ur ett

neutralitetsperspektiv är det intressant att undersöka huruvida dessa incidenter

hanterades på samma sätt oavsett om de var från Öst- respektive Västblocken och om

åtgärderna som vidtogs speglar den under tiden förda politiken.

2 Magnus Haglund (2009) Flottan och det kalla kriget: Ett personligt perspektiv. s. 20

3 Jerker Widén & Jan Ångström (2004) Militärteorins grunder. s. 218

4 Magnus Haglund (2009) Flottan och det kalla kriget: Ett personligt perspektiv. s. 9

5 Bengt Gustafsson (2006) Det ”kalla kriget” – några reflektioner. s. 39

6 Olof Kronvall & Magnus Petersson (2005) Svensk säkerhetspolitik i supermakternas skugga 1945-

1991. s. 89 7 Jan Linder & Lennart Lundberg (2002) Ofredens hav Östersjön 1939-1992. s. 206



De arkiv som innehåller dessa rapporter har nyligen öppnats upp och det är också av

betydelse att få kunskap om detta ur ett historiskt perspektiv.

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att studera hur de incidenter som ägde rum på svenskt

sjöterritorium under 1960-talet hanterades och att undersöka om hanteringen av dem

skiljde sig åt beroende av om de var orsakade av Öst- respektive Västblocken. Vidare

är syftet också att försöka kategorisera och tolka dessa åtgärder utifrån de båda

begreppsparen avskräckning och förtroendeskapande respektive integration och

avskärmning.

Hur såg fördelningen av vidtagna åtgärder ut mot incidenter från Öst- och

Västblocken, samt vilka eventuella skillnader fanns det?

Hur kan olika åtgärder mot Östblocket tolkas i förhållande till avskräckning

och förtroendeskapande?

Hur kan olika åtgärder mot Västblocket tolkas i förhållande till integration

och avskärmning?

1.4 Tidigare forskning

Efter sökningar i databaser av tidigare forskning har inget material kunnat återfinnas

som behandlar incidenter under 1960-talet där det studerats vilka åtgärder som

vidtogs och eventuella skillnader dem emellan. Däremot har det nyligen gjorts en

sammanställning av antalet kränkningar som skedde på svenskt sjöterritorium under

åren 1962-69 där det framgår att svenskt sjöterritorium kränktes fler gånger på ytan

än under ytan.8 Inga böcker som behandlar kränkningar på ytan har hittats. När det

gäller kränkningar som skedde under ytan har det skrivits ett flertal utredningar,

rapporter och böcker. Två incidenter som blivit uppmärksammade är grundstötningen

av ubåten U137 utanför Karlskrona och ubåtsincidenten vid Utö.9 Det framgår också

att Sveriges förmåga att avvisa, varna och tvinga upp ubåtar under 1980-talet var

8 Frank Rosenius (red) & Gustaf von Hofsten (2009) Kustflottan: De svenska sjöstridskrafterna under

1900- talet. s. 186 9 Bror Stefenson (2007) Från periskop och brygga. s. 58



bristfällig.10

Vidare har det inte tidigare gjorts någon studie kring hur de båda blocken

kunde ha uppfattat åtgärderna vid kränkningarna utifrån de två begreppsparen

avskräckning och förtroendeskapande samt integration och avskärmning. I den

forskning som tidigare har inkluderat de båda begreppsparen har de använts som

utgångspunkt för att beskriva Sveriges agerande under det kalla kriget ur ett

säkerhetspolitiskt perspektiv. Det kalla kriget per se, har studerats i stor omfattning.

Bland andra har Försvarshögskolan startat upp ett forskningsprojekt som heter

Försvaret och det kalla kriget (FOKK) där professor Kent Zetterberg är

forskningsledare. Det kalla kriget studeras i detta projekt ur flera olika synvinklar

bland annat undersöks marinens utveckling.11

1.5 Centrala begrepp

Svenskt sjöterritorium

Svenskt sjöterritorium ingår i begreppet svenskt territorium, med detta avses ”[…]

Sveriges landområden, Sveriges sjöterritorium med inre vatten och territorialhav

samt luftrummet över landområdena och sjöterritoriet”.12

Uttrycket territorialvatten

förekommer också i vissa fall men syftar till samma sak som territorialhav. Inre

vatten är det område som ligger innanför den så kallade baslinjen, vilken är en linje

som går från väldefinierade punkter längs vår kust som t.ex. uddar och öar, Sveriges

skärgårdar ligger innanför baslinjen.13

Till inre vatten räknas också insjöar, vattendrag

och kanaler.14

Territorialhav är det område som sträcker sig från baslinjen till

territorialvattengränsen, denna kan folkrättsligt inte utsträcka sig längre än 12

Nautiska mil (NM) vilket den gjort sendan 1966.15

Tidigare sträckte den sig endast 4

NM från baslinjen. Territorialvattengränsen följer baslinjen och är en yttre gräns för

territorialhavet.

10

Bror Stefenson (2007) Från periskop och brygga. s. 58 11

Rolf Edwardson & Herman Fältström (2009) Vi levde i verkligheten. Marinens operationer och

taktik under kalla kriget. s. 5 12

Försvarsdepartementet (1992) Tillträdesförordningen. SFS 1992:118. § 2 13

Försvarsmakten (2005) Doktrin för marina operationer. s. 32 14

Utrikesdepartementet (1966) Lag om Sveriges sjöterritorium. SFS 1966:374. § 2 15

Ibid. § 3



Kränkning

Inom Folkrätten benämns det som kränkning när ett lands statsfartyg korsar ett annat

lands gräns på ett otillåtet sätt, det vill säga utan föregående tillstånd eller i strid med

reglerna om oskadlig genomfart. Alla länder anses folkrättsligt skyldiga att skydda

sina gränser och avvisa kränkningar, vid behov med våld.16

Kränkningar innebär

också ett brott mot svensk lag enligt Tillträdesförordningen.17

Incident

De rapporter som har studerats visar på ett inkonsekvent sätt att använda begreppen

kränkning, överträdelse av Tillträdesförordningen och incident. Eftersom alla dessa

uttryck används i rapporterna har det i uppsatsen gjorts en sammanslagning av dessa

till begreppet incident för att göra det lättare för läsaren att förstå vad som menas.

Vad det gäller rapportering av incidenter skall Försvarsmakten så snabbt som möjligt

underrätta chefen för Utrikesdepartementet (UD) och chefen för

Försvarsdepartementet.18

1.6 Disposition

Denna uppsats är uppdelad i fem kapitel, det första kapitlet tar upp en kort bakgrund

till arbetet, problemformulering, syfte och frågeställning, tidigare forskning samt en

beskrivning av begrepp som är centrala i uppsatsen. Nästföljande kapitel är teori, här

kommer de för uppsatsen centrala teoretiska begreppsparen att redovisas och hur de

har tillämpats för denna uppsats samt deras brister och förtjänster. I detta kapitel finns

även en beskrivning av analysmodellen som tagits fram. Det tredje kapitlet tar upp

metoden som använts till uppsatsen, i denna del beskrivs avgränsningar, material och

datainsamling, samt källkritik. Kapitel fyra inleds med en presentation av empirin,

vidare beskrivs här de studerade incidenterna som är sammanställda såväl i text som i

figurer. Detta kapitel innehåller också resultatet utifrån de tre frågeställningarna. I

kapitel fem vilket är det sista förs en avslutande diskussion tillsammans med dragna

slutsatser.

16

Försvarshögskolan (2002) Folkrätt för totalförsvaret. ss. 17, 49 17

Försvarsdepartementet (1992) Tillträdesförordningen. SFS 1992:118. § 4 18

Försvarsmakten (1995) Handbok IKFN. s. 2



2. Teori

Inledningsvis kommer det i detta kapitel att redogöras för begreppsparen

avskräckning och förtroendeskapande samt integration och avskärmning som är

centrala i uppsatsen. Först kommer en beskrivning av hur grundarna av begreppen

använt sig av dem. Senare beskrivs det hur två svenska forskare tar hjälp av

begreppen. Sist förklaras hur de har använts som teoretiskt ramverk för denna

framställning. Därefter redovisas de brister och förtjänster som användningen av

begreppen kan medför. Slutligen förklaras analysmodellen som utvecklats för denna

uppsats samt hur klassificering av åtgärderna som vidtagits mot incidenterna gjorts.

2.1 Begreppsparen

Avskräckning och förtroendeskapande är det första av de två begreppsparen som

används som teoretisk referensram i denna uppsats. De är en svensk översättning av

de från norsk forskning använda begreppen avskrekking og beroligelse, på engelska

deterrence and reassurance. Ursprungligen kommer dessa begrepp från en norsk

forskare vid namn Johan Jørgen Holst.19

Begreppen skapades för att fungera som ett verktyg för att analysera norsk

säkerhetspolitik under det kalla kriget. Holst menar att norsk säkerhetspolitik

gentemot Sovjetunionen och Östblocket hela tiden var en balansgång mellan

avskräckning och förtroendeskapande.20

Medlemskapet i NATO var en av de

avskräckning delarna, Holst skriver: ”For et lite land som Norge er således

alliansemedlemskap en pant på at enhver konflikt om landets territorium vil bli en

større internasjonal konflikt.”21

Men samtidigt syftade norsk säkerhetspolitik till att

vara förtroendeskapande gentemot Sovjetunionen, ett tydligt tecken på detta är

Norges minimivillkor i NATO- alliansen. Ett exempel på detta är Norges baspolitik:

”Men samtidig har Norge tatt det standpunkt at landet ikke vil åpne baser for

19

Olof Kronvall & Magnus Petersson (2005) Svensk säkerhetspolitik i supermakternas skugga 1945-1991. s. 16 20

Johan Jørgen Holst (1966) Norsk Sikkerhetspolitikk i strategisk perspektiv. s. 465 21

Johan Jørgen Holst (1967) Norsk Sikkerhetspolitikk i strategisk perspektiv.Bind I: Analyse s. 68



fremmede makters stridskrefter på norsk territorium så lenge Norge ikke er angrepet

eller utsatt for trusler om angrepp.” 22

Även nästa begreppspar integration och avskärmning har norskt ursprung och är den

svenska översättningen av begreppsparet integrasjon og avskjerming på engelska

integration and screening. Ursprungligen var det Rolf Tamnes som gjorde dessa två

begrepp allmänt kända i norsk forskning.23

Tamnes menar att det hela tiden gjordes

en avvägning mellan dessa två begrepp i norsk säkerhetspolitik i förhållande till

NATO.24

I och med medlemskapet i NATO och anpassningen till de västliga

försvarssystemen visar Norge på en integration med västmakterna och NATO. Men

samtidigt ville Norge avskärma sig för att skaffa sig en viss handlingsfrihet, detta

gjorde de genom att säga nej till att deras allierade upprättade baser på norskt

territorium.25

Två svenska forskare, Olof Kronvall och Magnus Petersson har hjälpt till att etablera

de båda begreppsparen i svensk forskning, i sin bok Svensk säkerhetspolitik i

supermaktens skugga 1945-1991. Där begreppen inriktar sig på svensk

säkerhetspolitik under det kalla kriget. De båda begreppsparen karakteriserar enligt,

Kronvall och Petersson norsk säkerhetspolitik under det kalla kriget på ett träffande

sätt.26

Även om Sverige och Norge skiljer sig en del åt, menar de dock att norsk

säkerhetspolitik på många sätt kan jämföras med svensk säkerhetspolitik eftersom

båda är små stater och ligger i en spricka mellan de båda blocken.27

Men en skillnad

som har stor betydelse är att Norge bedrev en allianspolitik mot NATO, medan

Sverige under flera år hade hållit sig till alliansfrihet och neutralitetspolitik.28

Kronvall och Petersson delar in sin bok i olika kapitel som var för sig behandlar en

begränsad tidsperiod som styrs av olika faser under det kalla kriget. De fokuserar på

22

Johan Jørgen Holst (1967) Norsk Sikkerhetspolitikk i strategisk perspektiv. Bind II: Dokumentasjon

s. 75 23

Olof Kronvall & Magnus Petersson (2005) Svensk säkerhetspolitik i supermakternas skugga 1945-

1991. s. 16 24

Rolf Tamnes (1986) Integration and Screening. The Two Faces of Norwegian Alliance Policy, 1945-

1986. s. 3 25

Ibid. s. 8 26


1991. s. 16 27

Ibid. s. 14 28

Ibid. ss. 16, 17



Sveriges agerande gentemot de båda supermakterna och har en kronologisk och

tematisk struktur. Begreppsparen fungerar som ett hjälpmedel eller perspektiv för att

strukturera arbetet. Efter att ha redogjort för tidsperioden går de in djupare i olika

händelser som påverkade svensk säkerhetspolitik. Därefter används begreppen för att

få ett analytiskt perspektiv. De analyserar olika händelser utifrån begreppsparen, först

mot Östblocket med begreppen avskräckning och förtroendeskapande och därefter

mot Västblocket med begreppen integration och avskärmning.

I denna uppsats används begreppsparen i ett nytt sammanhang. För att tidigare ha

använts ur vad som får ses som ett macroperspektiv på svensk säkerhetspolitik till att

nu användas ur vad som kan betraktas som ett microperspektiv, nämligen hantering

av incidenter. För att begreppsparen ska kunna tillämpas och fungera som teoretiskt

ramverk vid tolkning och kategorisering av de olika åtgärderna har en modifiering

gjorts i förhållande till Kronvall och Peterssons användning av begreppsparen.

Modifieringen påverkar inte på något sätt den delvisa överlappningen av de båda

begreppsparen som Kronvall och Petersson beskriver, avseende att ett agerande kan

ge utslag för två strategier.29

Det vill säga att en handling gentemot Öst kan verka

som förtroendeskapande samtidigt som den gentemot Väst kan verka avskärmande

och vice versa. I följande text kommer det att redogöras för hur modifieringen gjorts

och vad utgångspunkterna har varit för att kunna tolka och kategorisera åtgärderna.

För att underlätta tillämpningen av begreppsparen har de båda positivt värdeladdade

begreppen förtroendeskapande och integration använts på samma sätt, liksom att de

negativt värdeladdade begreppen avskräckning och avskärmning använts på samma

sätt.

För de första två begreppen förtroendeskapande och integration har utgångspunkten

varit i vilken utsträckning åtgärden kunde tolkas som främjande eller ej för

trovärdigheten av neutralitetspolitiken. I förhållande till förtroendeskapande menar

Kronvall och Petersson att genom regeringens agerande kunde den antingen stärka

eller försvaga trovärdigheten för neutralitetspolitiken. 30

Vilket nära kan översättas till

mer eller mindre i linje med förtroendeskapande agerande gentemot Öst. På samma

29


1991. s. 18 30

Ibid. ss. 89, 91



sätt som det ses som mer eller mindre integration gentemot Väst. Något som

minskade trovärdigheten för neutralitetspolitiken gentemot Öst och därmed skadade

förtroendeskapandet var till exempel Sveriges närmande till EEC och EG31

, som

tidigare nämnts. Med resonemanget som förts här ovan, innebär detta att det samtidigt

stärkte integrationen mot Väst.

De andra två begreppen är avskräckning och avskärmning. Här är utgångspunkten i

uppsatsen hur hotfull och/eller provokativ åtgärden kan tolkas vara. Det starka

svenska nationella försvaret tillhörde en av de avskräckande delarna i agerandet

gentemot Öst.32

Detta påvisade också att det inte gick att förlita sig lika mycket på

hjälp från Väst. Kronvall och Petersson påpekar att tyngdpunkten på frågor med

säkerhetspolitiskt fokus definitivt låg på avskärmning i förhållande till Väst.33

Den

tydligaste yttringen var alliansfriheten, att Sverige inte anslöt sig till NATO som sina

grannländer.34

Det tydligaste exemplet på avskräckning gentemot Öst var de

satsningar på försvaret som kulminerade 1958.35

2.1.1 Brister och förtjänster

En av de största bristerna med begreppsparen som Kronvall och Petersson använder

sig av och som tillämpas i denna studie är att de enligt Ottoson brister i teoretisk

styrka.36

Det är också något som visat sig stämma bra eftersom det har varit

problematiskt att kategorisera vissa av åtgärderna enligt begreppsparen.

Begreppsparen har dock i stort fungerat bra att metodiskt strukturera upp arbetet efter.

En svårighet med att använda begreppsparen här är att det inte gjorts på ett liknande

sätt tidigare vilket leder till en utmaning att använda dem. Men samtidigt ger det

upphov till ett nytt spår i forskningen.

2.2 Analysmodell

31


1991. s. 89 32

Ibid. s. 101 33

ibid. s. 162 34

Ibid. s. 54 35

Ibid. s. 162 36

http://www.tidsanda.se/Kronvall.htm 2011-05-28

http://www.tidsanda.se/Kronvall.htm



För att kunna besvara de två sista frågeställningarna har en analysmodell tagits fram.

Syftet med modellen är att underlätta och tydligt visa analysens olika steg.

Inledningsvis gjordes en tolkning av de olika typerna av åtgärder, därefter sorterades

de enskilda incidenterna utifrån blocktillhörighet, för att slutligen kategorisera

tillhörande åtgärd under lämpligt begrepp tillhörande respektive begreppspar (fig. 1).

Figur 1 Analysmodell

2.2.1 Klassificering av åtgärder

Åtgärderna som vidtogs vid de studerade incidenterna har klassificerats enligt IKFN-

förordningen. Där återfinns anvisningar avseende de olika åtgärder som marinen ska

vidta för att hantera incidenter mot utländska fartyg som befinner sig på svenskt

sjöterritorium. Utifrån förordningen går det att utläsa fem olika åtgärder vilka är att

avvisa, preja och visitera samt varningskott och verkanseld.37

Ytterligare en åtgärd

som har identifierats från de rapporter som studerats är att inte vidta någon åtgärd

alls. Med denna benämning avses i uppsatsen när det inte vidtagits någon av de andra

åtgärderna oberoende av anledning. Förklaringen till detta är att det i många fall har

handlat om missförstånd eller att det helt enkelt inte hunnits vidtas någon åtgärd.

Nedan görs en beskrivning av åtgärderna, vad de innebär och tillvägagångssätt för

respektive åtgärd. Det som styr vilka åtgärder som vidtas är, område (inre vatten,

skyddsområde, territorialhav), fartygstyp och misstanke om fientliga avsikter.

Avvisning: Med avvisning avses att ett fartyg anmodas att lämna svenskt

sjöterritorium skriftligt, muntligt eller med signaler.38

37

Försvarsmakten (1995) Handbok IKFN. ss. 7, 11 38

Ibid. s. 14



Prejning: Prejning av ett fartyg innebär att befälhavaren antingen via radio eller via

signaler ber fartyget göra vissa manövrar. Detta kan vara att styra en anvisad kurs,

stoppa sitt fartyg, lägga bi eller ankra. Det kan också innebära att fysiskt köra upp till

det andra fartyget, men detta sker sällan. 39

Visitering: Visitering av ett fartyg innebär att det görs en kontroll av fartygets papper

och om det skulle behövas görs en skeppsrannsakan.40

Visitering görs för att fastställa

fartygets nationalitet eller för att kontrollera om det är ett statsägt fartyg eller ett

handelsfartyg. Visitering görs av utbildad personal och de ska vara beväpnade.41

Varningskott: Varningskott innebär att skjuta mot ett fartyg utan att vålla någon

skada. Detta används när det inte på något annat sätt gått att varna fartyget. Till

exempel via radio eller signaler.42

Verkanseld: Verkanseld innebär att med vapen tvinga fartyget i fråga att avbryta

överträdelsen och slutar när det avsedda syftet nåtts. Ingripande med vapenmakt skall

alltid föregås av en varning. Varning kan ske antingen via radio, via signaler eller via

varningskott.43

3. Metod

I detta metodkapitel kommer metoden som användes under arbetet att redovisas och

motiveras. Här förklaras också de avgränsningar som inramat uppsatsen i tid och rum.

Material och datainsamling har slagits ihop till en gemensam rubrik eftersom de i

beskrivningen överlappar varandra i denna studie. Här beskrivs det material som har

legat till grund för uppsatsen och hur materialet har insamlats. Metodkapitlet avslutas

med en källkritisk granskning av materialet utifrån fyra principer.

39

Försvarsmakten (1995) Handbok IKFN. s. 8 40

Ibid. s. 9 41

Ibid. s. 9 42

Ibid. s. 9 43

Ibid. s. 11



3.1 Metodval

Såväl en kvantitativ som en kvalitativ ansats har använts för att besvara de

frågeställningar som ställts. För att besvara den första frågeställningen, som är rent

kvantitativ till sin karaktär, avseende hur fördelningen av åtgärder såg ut och

eventuella skillnader mellan de åtgärder som vidtagits mot incidenter som orsakades

av Öst respektive Väst har en kvantitativ innehållsanalys av incidentrapporterna

gjorts.44

Innehållsanalysen följs upp med beskrivande statistik i form av frekvenser

och procenttal.45

Datamaterialet har sammanställts i tabeller och figurer vilket har

bidragit till att underlätta analysen av materialet för författaren, förhoppningsvis ökar

det också överskådligheten för läsaren.

För att besvara de andra två frågeställningarna, som avser tolkning av åtgärderna, har

en kvalitativ textanalys gjorts. För att säkerställa att det väsentliga innehållet i

texterna framkommer har rapporterna lästs ett flertal gånger.46

Avsikten har varit att

kunna systematisera innehållet i incidentrapporterna och kategorisera det i

förhållande till begreppsparen.47

Det kan här vara på sin plats att poängtera att den

kvantitativa innehållsanalysen kan ses som besläktad med den kvalitativa vilket gör

att gränserna dem emellan ibland kan vara otydliga.48

Textanalysen föregicks av en

klassificering av åtgärderna för att kunna analysera den data som är insamlad.49

För

att klasserna skulle vara reliabla och valida, d.v.s. tillförlitliga och lämpliga för sitt

sammanhang har incidentrapporterna använts som utgångspunkt. Därefter har

klasserna jämförts med Handbok IKFN.50

Detta har visat sig vara fruktbart eftersom

klasserna blev uttömmande. Detta gör klassningen logisk och användbar för analys

samt för att kunna dra riktiga slutsatser.51

3.2 Avgränsningar

Med avseende på tid behandlas tiden från 1962 till 1969, denna avgränsning i tid har

gjorts av två anledningar. Dels för att Kubakrisen avslutades 1962 vilket skapade

44

Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson & Lena Wängnerud (2007) Metodpraktikan,

konsten att studera samhälle, individ och marknad. s. 223 45

Ibid. s. 393 46

Ibid. s. 237 47

Ibid. s. 238 48

Ibid. s. 223 49

Rolf Ejvegård (2003) Vetenskaplig metod. s. 35 50

Försvarsmakten (1995) Handbok IKFN. s. 8 f.f. 51

Rolf Ejvegård (2003) Vetenskaplig metod. s. 35



vissa avspänningar mellan Öst- och Västblocken men också för att tiden inte räckt till

för längre studier inom ramen för uppsatsen eftersom det har visat sig vara mer

tidskrävande att gå igenom arkiven än väntat.

I rum har begränsningar gjorts till incidenter som skedde på ytan och Sveriges

sjöterritorium. Således kommer inte landområden och luftrummet att behandlas i

denna uppsats. Vidare har de incidenter där nationalitet inte kunnat fastställas

uteslutits eftersom detta gör att blocktillhörighet inte kan bekräftas, vilket inte leder

till syftet med uppsatsen. Av samma anledning har inte heller de incidenter som skett

under ytan tagits med.

3.3 Material och datainsamling

Det otryckta material som använts för att besvara syftet och frågeställningarna har

varit i form av samtliga rapporter, 66 stycken, som avser de incidenter som skedde

under åren 1962 till och med 1969. Dessa rapporter har i första hand studerats på

Riksarkivet men också på Krigsarkivet.

Inledningsvis gjordes studierna av rapporterna på Krigsarkivet. Där studerades de

rapporter som inkommit till chefen för marinen under tidsperioden 1962-1964. För att

finna dessa har inkommande och utgående diarier till chefen för marinen under

perioden studerats. I dessa diarier återfinns de klassificeringsnummer som rapporter

om kränkningar har. Denna information har sedan använts för att hitta de seriesignum

och volymnummer som behandlar incidenter under den aktuella tidsperioden.

Med syfte att också inhämta information om vilka ambassadkontakter som UD tog i

samband med incidenterna gjordes resterande delen av granskningen av rapporterna

på Riksarkivet. (Där arkiveras också den rapportering som skett mellan olika

ambassader angående incidenter.) På Riksarkivet har UD:s inkommande handlingar

avseende incidenter mellan åren 1962 och 1969 studerats. Dessa handlingar beställs

och heter ”Sjöterritorium. Kränkningar av territorialvattengränsen. Sverige.”,

rapporterna står som inkommande till UD från marinen.



Att samtliga rapporter från hela tidsperioden, åren 1962-1969, studerats på

Riksarkivet innebär att rapporterna från åren 1962 till och med 1964 har studerats i

två olika arkiv. Inga skillnader har upptäckts där det gjorts studier av rapporter på

båda arkiven, under samma tidsperiod.

3.4 Källkritik

Källkritik är något som berör all forskning. Under en forskningsprocess ställs

forskaren inför ett flertal olika problem som måste lösas. En betydelsefull del är att ta

reda på om saker och ting är sant eller inte. I detta avsnitt kommer rapporterna från

arkiven att bedömas och värderas. I detta resonemang är utgångspunkten de fyra

källkritiska principerna äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet.52

Vidare

kan en skriftlig källa som rapporterna, läsas ur två olika synvinklar, antingen som en

kvarleva eller en berättelse.53

I uppsatsen har rapporterna setts som berättelser snarare

än som kvarlevor, eftersom det är innehållet i rapporterna som är relevant och inte hur

rapporterna såg ut.

Att värdera någots äkthet är oftast mycket svårt, det går att ifrågasätta äktheten i

nästan alla källor, skriftliga berättelser (som används i denna uppsats), tal, film och

fotografier m.m.54

För en lekman inom ett ämne kan det vara svårt att avgöra om

något är förfalskat eller inte. Rapporterna synes ha en objektiv förhållning till

incidenterna, det bör inte finnas något syfte att förfalska eller hitta på att incidenten

har ägt rum. Ingen av åtgärderna har heller haft en sådan karaktär att det skulle

föreligga misstankar om förfalskning. Med allt detta sammantaget bedöms

rapporterna ha en stor tillförlitlighet ur äkthetsperspektiv.

Den andra källkritiska principen avser tidssamband vilket innebär hur lång tid som

förflutit emellan en händelse och dess berättelse. Med avseende på tidssambandet får

det anses som en bidragande faktor till trovärdigheten av rapporterna. Samtliga

rapporter är daterade inom någon dag utifrån när incidenten skedde. I flera fall har

också loggboksanteckningar bifogats, vilka skrivs i nästan direkt anslutning till

52

Torsten Thuren (2005) Källkritik. s. 13 53

Ibid. s. 100 54

Ibid. s. 29



incidenterna. Dessa anteckningar fungerar som ett juridiskt dokument vilket också

stärker trovärdigheten.

Nästa källkritiska princip som här redovisas är oberoende. Med detta avses att texten

inte ska vara refererande eller en avskrift av en annan källa.55

Eftersom rapporterna

inte hamnar under någon av dessa bedömningsgrunder anses även oberoendet bidra

till att rapporterna har hög tillförlitlighet.

Den sista delen i källkritiken är tendensfrihet vilket innebär att det inte ska föreligga

misstanke om att källan förvränger verkligheten på grund av några personliga

orsaker, politiska skäl eller av annan bakgrund.56

Ur detta perspektiv finns det

misstankar om att de inte valt att rapportera exakt hur tillvägagångssättet var för att

åtgärda incidenten. Orsaken till misstanken är att det finns reglerat hur marinen skall

gå tillväga och på vilket sätt. Detta kan skapa en tendens till att återskapa

händelseförloppet lite annorlunda för att passa in i dessa redan färdiga

handlingsplaner. Det som kan gå förlorat i rapporterna som skiljer sig från

verkligenheten är vissa nyanser av vad som egentligen skedde. Men bedömningen är

att det inte fått någon betydande inverkan på resultatet i föreliggande studie i sin

helhet.

4. Empiri

Detta kapitel behandlar resultatet från de studier som gjorts av rapporter på

Riksarkivet.57

Inledningsvis görs en generell beskrivning av det sammanställda

materialet. Därefter beskrivs hur fördelningen av åtgärderna såg ut mot incidenter

från Öst- och Västblocken. I anslutning till detta görs en jämförelse av åtgärderna

blocken emellan. Därefter görs en empirisk analys, där åtgärderna analyseras

gentemot Öst respektive Väst för att kunna kategoriseras enligt begreppsparen.

Slutligen redovisas en sammanfattning av analysen.

55

Ibid. s. 13 56

Torsten Thuren (2005) Källkritik. s. 13 57

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25-26.



4.1 Beskrivning av incidenter

Efter att ha exkluderat de incidenter där nationalitet inte kunnat fastställas inklusive

de incidenter som skedde under ytan kvarstod totalt 66 stycken incidenter där

utländska fartyg kränkte svenskt sjöterritorium eller gjorde överträdelser enligt

Tillträdesförordningen.

Örlogsfartyg var de fartyg som stod för de flesta incidenterna (26 st), andra fartyg var

fiskefartyg (7 st), sjömätningsfartyg (4 st), forskningsfartyg (3 st), skolfartyg (2 st),

en bogserbåt (1 st), en isbrytare (1 st) och ett okänt fartyg (1 st). Ospecificerade

statsägda fartyg stod för näst flest incidenter (21 st). Anledningen till denna kategori

är att det inte alltid framgick i rapporterna vilken typ av statsägt fartyg det var.58

Antalet incidenter ökade från 1962 till 1963, från att det skett en incident under

196259

till att det var 13 incidenter 1963 och lika många 1964.60

De efterföljande åren

1965-69 var det inga stora variationer på antalet incidenter, de pendlar mellan 6-9

stycken (fig. 2).61

Östblocket stod för de flesta av incidenterna under tidsperioden (41

st av 66, 62 %). I 30 av samtliga fall skickades en rapport från UD till den berörda

ambassaden. Fördelningen av antalet sända rapporter var lika i antal mellan Öst och

Väst (15 st vardera). Procentuellt sett innebär det dock att protester skickades i 37 %

av fallen när en incident var från Östblocket och i 60 % av fallen när incidenterna var

från Västblocket. I de fall som det inte skickades någon rapport framgår det inte om

det var på grund av någon speciell anledning.

58

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25-26. 59

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 1. Stämpel: Inkom 27 maj 1964

UD:s arkiv. 60

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 1. 61

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 2, 3, 4.



Incidenter - Totalt 66

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

1962 1963 1964 1965 1966 1667 1968 1969

År

An

tal Öst

Väst

Figur 2 Sammanställning av antalet incidenter från respektive block i kronologisk

ordning.

4.2 Beskrivning av åtgärder mot Öst- och Västblocken

Den vanligaste hanteringen av incidenterna var ”ingen åtgärd”. Därefter kommer

nästa kategori av åtgärder som var avvisning. De andra tre kategorierna var visitering,

prejning och avvisning samt visitering och avvisning (tabell 1). Varningsskott och

verkanseld har inte förekommit i något av fallen.62

Tabell 1 Antal och olika förekommande åtgärder sorterade efter block.

Block Incidenter Åtgärder

Ingen

åtgärd

Avvisades Visiterades Prejades och

avvisades

Visiterades

och avvisades

Öst 41 20 12 4 3 2

Väst 25 15 7 1 1 1

Totalt 66 35 19 5 4 3

4.2.1 Öst

Den vanligaste åtgärden som vidtogs mot incidenter som kom från Öst var ”ingen

åtgärd”, denna representerar nästan hälften av samtliga åtgärder. Den åtgärd som var

näst vanligast var avvisning. De andra tre åtgärderna visitering, prejning och

avvisning samt visitering och avvisning står tillsammans för 22 % av åtgärderna (fig.

3).63

62


Ibid.



Öst

20; 49%

12; 29%

4; 10%

3; 7% 2; 5%

Ingen åtgärd Avvisades

Visiterades Prejades och Avvisades

Visiterades och avvisades

Figur 3 Sammanställning av åtgärder som vidtogs mot incidenter från Öst,

procentuellt fördelat.



4.2.2 Väst

Den vanligaste åtgärden mot incidenter som kom från Väst var ”ingen åtgärd”, den

representerar 60 % av de totala åtgärderna. Den näst vanligaste åtgärden var

avvisning som står för 28 % av åtgärderna. De övriga åtgärderna som vidtogs står för

4 % vardera (fig. 4).64

Väst

15; 60%7; 28%

1; 4%

1; 4%

1; 4%

Ingen åtgärd Avvisades

Visiterades Prejades och Avvisades

Visiterades och avvisades

Figur 4 Sammanställning av åtgärder som vidtogs mot incidenter från Väst,

procentuellt fördelat.

4.2.1 Jämförelse mellan Öst- och Västblocken

Att inte vidta någon åtgärd visade sig skilja mest mellan blocken. Öst hade 49 % av

de totala åtgärderna som var ingen åtgärd medan Väst hade 60 % vilket ger en

skillnad på 11 procentenheter. Andelen incidenter som hanterades med avvisning var

likartad mellan blocken, 29 respektive 28 %. När det gäller visitering skiljer det sig

mer, där stod åtgärden för 10 % av alla åtgärder mot Öst medan det endast skedde i

ett fall mot Väst, motsvarande 4 %. Det ger en skillnad på 6 procentenheter. Totalt

sett var det 11 % av incidenterna som hanterades med en kombination av åtgärder,

prejning och avvisning samt visitering och avvisning. I fall från Öst var det 12 % som

hanterades med denna typ av åtgärdskombinationer medan det var 8 % av fallen från

Väst. Detta ger en skillnad på 4 procentenheter.65

64


Ibid.



4.3 Empirisk analys

I den empiriska analysen har analysmodellen använts (fig. 1). Nedan följer en

tematisk presentation av analysen utifrån de olika typerna av åtgärder som vidtogs.

Åtgärderna har tolkats och kategoriserats utifrån de båda begreppsparen i förhållande

till respektive block. För att illustrera analysen beskrivs för respektive åtgärd också

två exempel på incidenter, ett från vardera block.

4.3.1 Tolkning och kategorisering av åtgärderna

Avvisning

Denna typ av åtgärd tolkas som regelrätt eftersom den påvisar att Sverige är på sin

vakt och upptäckte incidenten. Dessutom är det en handling som ligger inom ramen

för Folkrätten, att kunna upptäcka och avvisa fartyg för att hävda det egna territoriet. I

förhållande till Öst kategoriseras denna åtgärd som förtroendeskapande därför att den

ligger i linje med att öka trovärdigheten för neutralitetspolitiken. Av samma

anledning tolkas hanteringen i förhållande till Väst som avskärmande. Eftersom

trovärdigheten för neutraliteten ökar minskar integrationen till Väst. Denna åtgärd

kan också uppfattas som provokativ gentemot Väst.

Exempel på incident från Öst:

Mellan den 6-9 augusti 1968 befann sig det sovjetiska statsfartyget JUG i Stockholm

utan att tillstånd fanns. Fartyget som hade fått lots förtöjde vid Statsgården i

Stockholm. Militären underättades om besöket först när fartyget redan befann sig på

svenskt territorium. Anledningen till besöket var att de ville tanka upp fartyget.

Senare tillades också att de behövt fylla på matförråden. Fartyget avvisades på

eftermiddagen den 9 augusti. På diplomatisk väg frågades om motiv till besöket, men

svaret uteblev.66

Exempel på incident från Väst:

Under senare delen av maj 1963 genomförde västtyska marinen övningar i södra

Östersjön. Under natten och på morgonen den 29 maj ankrade två motortorpedbåtar

och ett depåfartyg utanför Karlskrona skärgård. Senare på dagen upptäckte den

66 Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 3. År. 1967- aug 1968. Pm

angående sovjetiska fartyget statsfartyget JUG:s besök i Stockholm 6- 9/8 1968.



svenska minsveparen Vinga en västtysk motortorpedbåt, som låg till ankars ungefär

en distansminut in på svenskt sjöterritorium. Eftersom detta inte var tillåtet avvisade

Vinga fartyget strax efteråt. I rapporten konstateras också att allt eftersom den

västtyska marinens styrka ökade enligt upprustningsplanen, kunde det förväntas mer

verksamhet i södra Östersjön. UD lämnade senare en protest till den västtyska

ambassaden och krävde att innan större övningar skulle genomföras nära svenskt

territorium skulle Sverige förvarnas. Den västtyska ambassaden beklagade det

inträffade.67

Visitering

Denna typ av åtgärd kan tolkas som ett tecken på misstro mot det berörda fartyget

eftersom de i första stadiet under en visitation går igenom fartygets dokumentation.

Denna åtgärd kan också ses som mer provokativ än avvisning. Samtidigt kan den

dock stärka trovärdigheten för neutralitetspolitiken. I förhållande till Öst kategoriseras

denna åtgärd som förtroendeskapande eftersom det anses ligga i linje med

neutraliteten i högre grad än den vore provokativ. I förhållande till Väst kategoriseras

denna åtgärd som avskärmande. Eftersom den stärker neutraliteten vilket ger utslag i

avskärmning och dessutom innehåller en viss grad av provokation.


Den 10 december 1965 ankrade det polskägda statsfartyget R1 av Gdynia på svenskt

territorialvatten vid Ölands norra udde. Fartyget var en livräddningskryssare, under

visitationen framkom det att fartyget var där för att hämta en tidigare förlist polsk

lustjakt. Det fanns inga tillstånd från svenska myndigheter att genomföra detta. Efter

att ärendet närmare undersökts meddelades UD att de fick tillstånd till att genomföra

bärgningen. Den polska livräddningskryssaren avgick dagen där på mot haveriplatsen

och bogserade ut det förlista fartyget från svenskt territorialvatten.68

67 Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 1. År. 1963- 1964. Incidenter m.m.

under 2. kvartalet 1963, som krävt ingripande av krigsmakten. 68

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 2. År. 1965- 1966. Orientering om

incidenter m.m. samt ÖB beredskapskontroller under 4. kvartalet 1965.




Den 30 augusti 1968 ankrade det italienska marina övningsfartyget Americo

Vespucci på svenskt inre vatten utanför Göteborg. En visitationsgrupp från Örlogsbas

Väst skickades ut till fartyget för att genomföra en visitation. Fartygschefen på

Americo Vespucci meddelades att de hade gjort överträdelse av

tillträdesbestämmelsen. Men samtidigt lämnades emellertid tillstånd att ligga kvar

eftersom de skulle göra ett officiellt besök nästkommande dag i Göteborg. I direkt

anslutning till detta tog den italienska myndigheten kontakt med den svenska och

begärde ett tillstånd om att få ligga kvar över natten. Tillståndet godkändes direkt.

Fartygschefen sade sig inte ha kännedom om de svenska tillträdesbestämmelserna och

att han hade kontaktat den italienska marinattachén i Stockholm och meddelat honom

att de förväntades ankomma den 30 augusti på förmiddagen.69

Prejning och avvisning

Prejning och avvisning som åtgärd kan tolkas som en hotfull och provokativ åtgärd

eftersom fartyget hänvisas till vissa manövrar för att senare bli avvisat. I vissa fall

innebär det också att rent fysiskt köra fram till fartyget för att påtvinga en viss

manöver. Detta ses som en upptrappning av åtgärden avvisning. I förhållande till Öst

kategoriseras denna åtgärd som avskräckning. Eftersom denna åtgärd tolkas som

hotfull och provokativ, anses det som en mer offensiv handling än att bara avvisa. I

förhållande till Väst kategoriseras denna åtgärd som avskärmande av samma

anledning som mot Öst eftersom det här anses vara en mer offensiv handling.


Klockan 15.00 den 21 juli 1964 prejades det ryska fartyget Oceanograf av Leningrad.

Fartyget hade en besättning på 28 man och befann sig ca en distansminut nordost

Norreborg. Fartyget hade ankrat upp vid tvåtiden för att genomföra en

utombordsmålning och de hade uppgett att de skulle fara vidare den 23 juli. Chefen

för Malmö marina bevakningsområde fick uppgifter från tullen att fartyget var ett

statsägt specialfartyg som användes för att undersöka havsströmmar. Efter dessa

uppgifter togs beslutet att avvisa fartyget. Klockan 16.30 avvisades fartyget. En

69

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 3. År. 1967- aug 1968. Orientering

om incidenter m.m. samt ÖB beredskapskontroller under 3. kvartalet 1968.



bevakningsbåt som tidigare lämnat Limhamn observerade fartyget tills dess att det

passerat Falsterboområdet.70


Den 30 juni 1966 prejades det västtyska fartyget S/Y Albatross, som låg till ankars

inom ett skyddsområde mellan Fjäderholmarna och Gålö. Fartyget blev avvisat och

hänvisat till en ny ankarplats Genom att ankra inom ett svenskt skyddsområde hade

de gjort sig skyldiga till brott mot Tillträdesförordningen.71

Visitering och avvisning

I likhet med föregående åtgärd tolkas denna åtgärd som hotfull och provokativ. Här

görs på samma sätt som ovan en kombination av åtgärder. Först går

visitationsgruppen igenom fartygets papper för att sedan avvisa det. I förhållande till

Öst kategoriseras denna åtgärd som avskräckning. Märk här att, separat har dessa

åtgärder kategoriserats som förtroendeskapande. Men eftersom de gör denna

kombination av åtgärder tolkas det här mer hotfullt och provokativt. I förhållande till

Väst kategoriseras denna åtgärd som avskärmande eftersom åtgärden tolkas som

sträng och provokativ samt inte ligger i linje med integrering gentemot Väst.


Den 14 november 1963 rapporterades tidigt på morgonen att det ryska skolfartyget

Tropic låg till ankars på svenskt inre vatten i Ajkeviken. Fartyget visiterades mellan

09.00 och 10.00. Vid visiteringen framkom bl.a. att de bedrev utbildning av blivande

chefer för trålfiskeflottan, vissa i besättningen bar uniform och att de förde rysk

handelsflagga. Men fartyget bedömdes senare vara ett statsägt fartyg. Befälhavaren

hävdade att han hade sökt skydd för dåligt väder och handlade i nöd. Bedömning

gjordes att så inte kunde vara fallet vilket påvisades till befälhavaren. Kl. 10.00

anmodades Tropic att lämna svenskt territorium. Efter en timma hade fartyget lättat

70

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 1. År. 1963- 1964. Pm angående

ryska fartyget Oceanograf på svenskt territorialhav. 71

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 2. År. 1965- 1966. Orientering om

incidenter m.m. samt ÖB beredskapskontroller under 2. kvartalet 1966.



ankar och satte kurs ut från svenskt sjöterritorium. I rapporten framgår också en

bedömning av att det inte kan uteslutas att Tropic bedrev underrättelseinhämtning.72


Den 18 juni kl. 12.55, 1963 meddelades det från Uddevalla att ett västtyskt

segelfartyg vid namn Monsun hade inlöpt mot hamnen, fartyget tillhörde västtyska

bundesmarine. Fartygschefen ombord uppgav att resan inte avsåg några ärenden av

tyska marinen vilket gjorde att han antog att tillstånd inte skulle behövas. Efter samtal

med fartygschefen och kontroll av pappren avgick fartyget 18.00. Denna kränkning

påvisades för de västtyska myndigheterna i form av en protest.73

Ingen åtgärd

Att inte vidta någon åtgärd alls visade sig vara den vanligaste hanteringen av

incidenter, vilket kunde beror på flera olika anledningar som beskrivs tidigare i

uppsatsen. Denna åtgärd är ganska intetsägande eftersom det av flera olika

anledningar inte görs något åt incidenten. För att kategorisera denna åtgärd har

utgångspunkten fått vara vad den inte kan kategoriseras som och om den kan tolkas

att ha en positiv eller negativ laddning. Således kategoriseras åtgärden i förhållande

till Öst som förtroendeskapande. Detta eftersom den inte kan ses som avskräckning,

eftersom det inte finns något som skulle vara hotfullt eller provokativt. Men beaktas

bör att den inte ligger i linje med Sveriges neutralitetspolitik. Men samtidigt skadas

trovärdigheten sannolikt inte i någon vidare utsträckning. I förhållande till Väst

kategoriseras denna åtgärd som integrerande tack vare att den inte kan ses som

hotande eller provokativ.


Mellan den 19-22 september 1966 har en polsk ubåtsjagare vid namn Zwinny flertalet

gånger passerat genom svenskt territorialhav vid Falsterbo rev. Den 22 september låg

det stundtals stilla på svenskt sjöterritorium. Vid flera tillfällen har marinen skickat ut

bevakningsbåtar för att söka upp kontakt med fartyget, men vid varje tillfälle detta

72

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 1. År. 1963- 1964. Rapport över

ryska skolfartyget Tropic ankring inom Gotlands skyddsområde den 13-14/11 1963. 73

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 1. År. 1963- 1964. Incidenter m.m.

under 2. kvartalet 1963, som krävt ingripande av krigsmakten.



gjordes lämnade fartyget området. Kontakt kunde därför inte upprättas. Detta innebar

att fartyget vid flera tillfällen kränkte svenskt sjöterritorium eftersom det inte kan ses

som oskadlig genomfart, och att det vid flera tillfällen den 22 september hade stannat

upp. De svenska myndigheterna påtalade detta på diplomatisk väg varvid de från

polsk sida skulle återkomma i ärendet.74


Den 10 juli 1964 inkom ett PM till UD angående det nederländska fartyget

Rotterdam. På väg till det överenskomna inofficiella besöket i Stockholm ankrade

fartyget på svenskt inre vatten i norra Kalmarsund. Tillstånd och lov om att ankra på

svenskt sjöterritorium fanns inte, vilket påvisades för fartygschefen. Detta framfördes

till den nederländska ambassaden i en formell erinran. Ambassaden hade svarat

omedelbart och beklagat det inträffade vilket hade tillkommit av ett missförstånd från

fartygschefens sida.75

4.3.2 Sammanfattning av analys

Den ovan gjorda analysen sammanfattas genom en sammanslagning av antalet

åtgärder som sammanfaller med respektive begrepp. Således ger det tre åtgärder som

tolkades som förtroendeskapande och två som tolkades som avskräckning gentemot

Öst. Av de totalt 41 incidenter som Öst stod för var det 36 stycken som

kategoriserades såsom förtroendeskapande. Detta innebär att det var 88 % av

åtgärderna som kategoriseras under begreppet förtroendeskapande. Resterande 12 %

tolkades således som avskräckning.

Gentemot Väst var det en åtgärd som tolkades som integrerande och fyra åtgärder

som tolkades som avskärmande. Av de totalt 25 incidenter som Väst stod för var det

15 åtgärder som kategoriserades såsom integrerande. Detta representerar 60 % av

åtgärderna. Resterande 40 % tolkades som avskärmande åtgärder.

74

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 2. År. 1965- 1966. 75

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 1. År. 1963- 1964. Pm från Lars

von Celsing 10 juli Stockholm.



5. Avslutning

I detta avslutande kapitel kommer en diskussion som syftar till att binda ihop

uppsatsens olika delar. Inledningsvis diskuteras resultatet från de studier som har

gjorts utifrån det teoretiska ramverk som ställts upp. Några intressanta bifynd som

gjorts på vägen kommer också att lyftas fram här. I slutet på denna diskussion

presenteras slutsatserna övergripligt i stolpform. Slutligen ges förslag till vidare

forskning som kan ta vid där denna uppsats slutar.

5.1 Avslutande diskussion och slutsatser

I den första av de tre frågeställningarna som behandlar hur fördelningen såg ut av

vidtagna åtgärder och om det fanns eventuella skillnader, är min uppfattning att det

har funnits nyanser i skillnaderna. Det har varierat mellan de olika åtgärderna, vissa

är mer framträdande än andra. Sammantaget är min uppfattning att det finns

skillnader som är betydande. De åtgärder som skiljde sig mest åt var i de fall det inte

vidtagits någon åtgärd och när det genomfördes en visitering. I det tidigare fallet var

det en skillnad på 11 procentenheter och i det senare 6 procentenheter i båda fallen

var åtgärden vanligare i förhållande till Öst i jämförelse med Väst. Det är svårt att

svara på vad exakt det kan bero på, men möjligen var det på grund av att Sverige ville

visa en hårdare ”ton” mot Öst än mot Väst. Det kan i så fall höra ihop med att det

bara fanns ett hot och att det kom från Öst.76

När det gäller Sveriges neutralitet var

den mer ifrågasatt från Öst, än vad den var från Väst. Något som tydligt påvisar detta

är att begreppet förtroendeskapande har använts i flera studier just mot Öst.77

Vad det

gäller de övriga åtgärderna är det svårt att dra några slutsatser utifrån dem eftersom de

representerar få fall och är utspridda över en lång period. Men samtidigt underminerar

inte dessa hanteringar vad som tidigare har diskuterats, snarare ger det mer

trovärdighet även om det är av mindre betydelse. För att få ett mer uttömmande svar

på hur detta påverkade Sveriges neutralitet under det kalla kriget behövs en mer

omfattande studie.

För att försöka ge ett svar på frågorna hur åtgärderna kan tolkas mot respektive block

utifrån begreppsparen kommer de här att diskuteras i en neutralitetskontext.

76


1991. s. 43 77

Ibid. s. 16



Diskussionen utgår ifrån den teori och empiri som uppsatsen behandlat. Genom att

tolka åtgärderna och kategorisera dem under respektive begrepp har flera intressanta

resultat funnits.

Trots avspänningarna i det kalla kriget var det efter Kubakrisen 1962 fortfarande

viktigt för Sverige att skapa förtroende för sin neutralitetspolitik.78

Utifrån resultatet

ligger det i linje med hur vi hanterade incidenterna under perioden. Vilket påvisar att

det var på flera olika nivåer som arbetet pågick för att skapa förtroende för

neutralitetspolitiken. Även om det naturligtvis är svårt att svara på i vilken

utsträckning detta skedde genom hantering av incidenter. I resultatet framgår det att

88 % av de incidenter som hanterades av marinen mellan 1962 och 1969

kategoriserades som förtroendeskapande åtgärder. Under samma period hanterades

Wedénaffären och regeringens agerande i den frågan påstås vara något som stärkte

den förtroendeskapande linjen gentemot Öst.79

De resterande 12 % visar på en form

av avskräckning. Under tidigare år hade Sveriges starka nationella försvar varit den

största bidragande faktorn till avskräckningen.80

Sveriges försvar var vid tidpunkten

förhållandevis starkt men under tiden efter Kubakrisen minskade de svenska

försvarssatsningarna och ledde således till att det lades mindre vikt på avskräckning.81

Det går också att utläsa en viss balans begreppsparen emellan. När Sverige ökade

förtroendet för neutraliteten minskade också den avskräckning delen.

Som åtgärderna har kategoriserats mot Väst visar det en betydligt mindre skillnad

mellan begreppsparen än vad det var i förhållande till Öst. De åtgärder som

kategoriserades som integration var 60 % och resterande 40 % kategoriserades som

avskärmande. Detta visar mindre tydligt på var fokus låg i förhållandet till Väst. Den

säkerhetspolitiska linje som hade valts mot Väst tyder också på att det hela tiden

fanns en balansgång mellan integration och avskärmning. Något som påvisar detta är

att Sverige under denna period framförde kritik mot USA:s inblandning i Vietnam,

detta sågs som verbal avskärmning.82

Men samtidigt skedde mer integration genom

anpassning till den västliga försvarsstrukturen, eftersom Sverige blev mer beroende

78


1991. s. 163 79

Ibid. s. 91 80

Ibid s. 162 81

Ibid. s. 163 82

Ibid. s. 163



av den nya teknologin från väst.83

Detta tyder på otydlighet såväl i det

säkerhetspolitiska agerandet som i hanteringen av incidenter.

Något som stärker den tolkning och kategorisering som gjorts av åtgärderna är att

resultatet i viss utsträckning visade sig stämma överens med vad Kronvall och

Petersson kommer fram till. I sitt avslutande kapitel skriver de att mellan 1962 och

1979 fortsatte avskärmningspolitiken gentemot Väst, men samtidigt ökade

integrationen i den västliga försvarsstrukturen.84

Mot Öst stärktes den

förtroendeskapande politiken genom att trovärdigheten för neutraliteten stärktes.

Samtidigt som Sverige lade ner mindre vikt på avskräckning genom nedskärningar på

försvaret.

Något som också är av värde att lyfta upp i denna diskussion är hur överlappning

mellan begreppsparen kan ske.85

Med en större integrering i den västliga

försvarsstrukturen uppnår Sverige i förhållande till andra sidan en avskräckning

effekt.86

Med samma logik applicerad på de andra begreppen blir det således att

avskärmning mot Väst skapar mer förtroende för neutralitetspolitiken mot Öst. Med

detta sätt att resonera innebär det att de hanteringar som kategoriserades mot Öst som

förtroendeskapande, innebär en ökad avskärmning mot Väst och vise versa. Detta

tillsammans med resultatet påvisar att Sveriges hantering av incidenterna inte

minskade trovärdigheten för neutralitetspolitiken utan snarare stärkte den.

I denna studie har det gjorts två bifynd, det första intressanta bifyndet är i vilka fall

det skickades protester till den berörda myndigheten. I de fall Öst var inblandade

skickades det protester i 37 % av fallen medan det till Väst skickades i 60 % av fallen.

För att sätta in detta i ett större sammanhang som berör neutralitetspolitiken är det

intressant att se hur Sverige åtgärdade incidenterna som skedde i luftrummet. Här var

Sverige mycket noga med att lämna protester till Väst för att kunna vara trovärdiga i

sin neutralitetspolitik gentemot Öst och även lämna protester till dem när de kränkte

luftrummet. Ambassaden var också väldigt noga från svensk sida att påpeka att

83


1991. s. 163 84

Ibid. s. 163 85

Ibid. s. 18 86

Ibid. s. 18



protesterna inte skulle tolkas negativt, utan att de var nödvändiga för att kunna agera

kraftfullt mot kränkningar från Sovjetunionen.87

Det andra bifyndet som också är

intressant är ökningen av incidenter mellan 1962 och 1963. Från det att det bara skett

en incident på ytan 1962 till att det skedde 13 nästkommande år. Detta visar en

påtaglig ökning av aktivitet i närheten av svenska vatten.

Sammanfattningsvis kan det sägas att även om denna studie omfattar många

incidenter och hantering av dem, är det uppenbart att vissa nyanser av hanteringen går

förlorad på grund av framställningen som görs. Men det går i vilket fall att se tydliga

tendenser som berör Sveriges neutralitetspolitik vilket kan bidra till att bygga på

tidigare forskning men det ger också nya möjligheter till vidare forskning.

Slutsatser som dragits:

– Öst stod för de flesta incidenterna mellan 1962-1969.

– Den vanligaste hanteringen av incidenterna var att inte vidtaga någon åtgärd alls.

– Det var vanligare mot Väst att inte vidtaga någon åtgärd än vad det var mot Öst.

– Det fanns skillnader i hur man åtgärdade incidenter beroende på blocktillhörighet.

– Den övervägande andelen av åtgärder som vidtogs mot Öst kunde kategoriseras

som förtroendeskapande.

– Merparten av åtgärderna som vidtogs mot Väst kunde kategoriseras som

avskärmande.

– Åtgärderna som vidtogs mot Öst minskade inte förtroendet för neutralitetspolitiken.

5.2 Förslag på vidare forskning

Att göra en studie liknande den här fast under en annan tidsperiod, vore intressant för

att se om det skiljer tidsperioderna emellan. Incidenter är ett intressant fenomen för

den svenska marinen och som går att studera utifrån olika synvinklar. Det går att

använda sig av resultatet av denna uppsats för att undersöka andra områden inom

ämnet. Till exempel vad det fanns för skillnader i själva åtgärderna. Det har gjorts

många olika studier av ubåtsincidenter, de som skedde på ytan förtjänar att lyftas upp

mer. Att djupare studera de protester som lämnades i vissa fall vore också intressant.

87

Mikael Nilsson (2009) ”Amber nine: NATO´s Secret Use of a Flight Path Over Sweden and the

Incorporation of Sweden in NATO´s Infrastructure”, i Journal of Contemporary History, Vol. 44(2). s.

300



Avslutningsvis vore det intressant att söka svar på varför det skedde en sådan kraftig

ökning av incidenter från 1962 till 1963.



Referenslista

Litteratur:

Edwardson, Rolf & Fältström, Herman (red) (2007) Vi levde i verkligheten. Marinen

operationer och taktik under kalla kriget. Försvaret och det kalla kriget (FOKK),

publikation nr. 18. Karlskrona: Axel Abrahamsons Tryckeri AB.

Ejvegård, Rolf (2003): Vetenskaplig metod. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, Peter och Gilljam, Mikael och Oscarsson, Henrik och Åselius, Gunnar

(2007) Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad.

Stockholm: Nordstedts Juridik AB.

Försvarsdepartementet (1992) Tillträdesförordningen SFS nr: 1992:118.

Regeringskansliet/ Lagrummet.

Försvarshögskolan (2002) Folkrätt för totalförsvaret- En handbok. 3 uppl. Vällingby:

Elanders.

Försvarsmakten (1995) Handbok IKFN. HKV 07490:75563.

Försvarsmakten (2005) Doktrin för marina operationer. M7740-774021. Stockholm:

Försvarsmakten.

Gustafsson, Bengt (2006) Det ”kalla kriget”. Några reflektioner. Försvaret och det

kalla kriget (FOKK), publikation nr. 9. Vällingby: Elanders Gotab.

Haglund, Magnus (2009) Flottan och det kalla kriget: Ett personligt perspektiv.

Försvaret och det kalla kriget (FOKK), publikation nr. 21. Karlskrona: Axel

Abrahamsons Tryckeri AB.

Holst, Johan Jørgen (1966) Norsk Sikkerhetspolitikk i strategisk perspektiv. 5 uppl.

Oslo: Internasjonal Politikk.

Holst, Johan Jørgen (1967) Norsk Sikkerhetspolitikk i strategisk perspektiv.1, 2 uppl.

Oslo: Norsk utenrikspolitisk institutt.

Kronvall, Olof & Petersson, Magnus (2005) Svensk säkerhetspolitik i supermakternas

skugga 1945-1991. Stockholm: Santérus.

Linder, Jan & Lundberg, Lennart (2002) Ofredens hav Östersjön 1939-1992.

Stockholm: Infomanager Förlag.

Lindholm, H, Rolf (2008) Kalla kriget och Sverige. Visby: Books-on-Demand.

Rosenius, Frank (red) & von Hofsten Gustaf (2009) Kustflottan: De svenska



sjöstridskrafterna under 1900-talet, KÖMS.

Stefenson, Bror (2007) Från periskop och brygga. Stockholm: Bokförlaget Magnus

Ullman.

Tamnes, Rolf (5:1986) Integration and Screening. The Two Faces of Norwegian

Alliance Policy, 1945-1986. Oslo: National Defence College Norway.

Thurén, Torsten (2005) Källkritik. Stockholm: Liber AB.

Utrikesdepartementet (1966) Lag om Sveriges sjöterritorium SFS nr.1966:374.

Regeringskansliets rättsdatabaser.

Widén, Jerker & Ångström, Jan (2004) Militärteorins grunder. Stockholm:

Försvarsmakten

Otryckt material från Utrikesdepartementet:

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 1. År. 1963- 1964


Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 3. År. 1967- aug

1968

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 26/ Akt 4. År 1968 sep-

1970

Internetkällor:

http://www.tidsanda.se/Kronvall.htm

2011-05-28

Artiklar:

Nilsson, Mikael (2009) Amber nine: NATO´s Secret Use of a Flight Path Over

Sweden and the Incorporation of Sweden in NATO´s Infrastructure, Journal of

Contemporary History, Vol. 44(2). ss.287-307.



Bilaga 1 Sammanställning av incidentrapporter I tabellen nedan är en sammanställning av insamlade data för att göra rapporterna mer

lättöverskådliga. Tabellen är sorterad i kronologisk ordning.

Datum Block Nation Typ av Fartyg Åtgärd Kont. med ambassad

196288

Augusti Öst Polen Statsfartyg Avvisades Kont.

196389

Maj Väst Västtyskland Örlogsfartyg Avvisades Kont.

Juni Öst Polen Statsfartyg Avvisades

Öst Polen Statsfartyg Avvisades

Öst Östtyskland Statsfartyg Ingen åtgärd

Väst Västtyskland Statsfartyg Visitering och Avvisning

Juli Öst Polen Statsfartyg Visitering

Öst Polen Statsfartyg Prejades och avvisades

Väst Storbritannien Örlogsfartyg Avvisades

Augusti Väst Västtyskland Örlogsfartyg Ingen åtgärd

September Väst Västtyskland Örlogsfartyg Avvisades Kont.

Öst Sovjet Statsfartyg Visitering

Öst Sovjet Skolfartyg Visitering och Avvisning

Öst Polen Fiskefartyg Avvisades

196490

Januari Öst Östtyskland Fiskefartyg Visitering och avvisning

April Öst Sovjet Okänt Ingen åtgärd

Öst Sovjet Fiskefartyg Visiterades

Maj Öst Polen Skolfartyg Ingen åtgärd

Juni Väst Holland Örlogsfartyg Avvisades Kont.

Juli Väst Storbritannien Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

Väst Holland Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

Väst Frankrike Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

Öst Sovjet Forskningsfartyg Prejades och avvisades Kont.

Öst Polen Örlogsfartyg Avvisades Kont.

Augusti Öst Polen Statsfartyg Prejades och avvisades Kont.

Oktober Öst Östtyskland Sjömätningsfartyg Ingen åtgärd

December Öst Polen Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

88

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 1. Stämpel: Inkom 27 maj 1964 UD:s arkiv. 89

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 1. År. 1963- 1964 90




Forts. bilaga 1


196591

April Öst Sovjet Statsfartyg Avvisades Kont.

Maj Öst Östtyskland Fiskefartyg Avvisades

Juni Väst Danmark Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

Väst Västtyskland Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

Väst Västtyskland Örlogsfartyg Ingen åtgärd

Juli Väst Västtyskland Sjömätningsfartyg Ingen åtgärd

Augusti Öst Sovjet Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

November Öst Sovjet Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

Öst Polen Örlogsfartyg Visiterades

196692

Mars Öst Sovjet Statsfartyg Ingen åtgärd

Maj Öst Östtyskland Statsfartyg Ingen åtgärd Kont.

Juni Väst Västtyskland Statsfartyg Ingen åtgärd Kont.

Väst Västtyskland Örlogsfartyg Prejades och avvisades

Juli Öst Sovjet Sjömätningsfartyg Ingen åtgärd Kont.

Augusti Öst Polen Fiskefartyg Ingen åtgärd

Oktober Öst Polen Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

196793

Januari Öst Sovjet Statsfartyg Ingen åtgärd

Juli Öst Polen Fiskefartyg Avvisades

Augusti Öst Sovjet Statsfartyg Ingen åtgärd Kont.

Väst Danmark Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

September Väst Västtyskland Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

November Öst Sovjet Isbrytare Ingen åtgärd Kont.

Väst Holland Örlogsfartyg Ingen åtgärd Kont.

December Öst Östtyskland Fiskefartyg Avvisades

196894

Mars Öst Polen Forskningsfartyg Avvisades Kont.

Väst Danmark Statsfartyg Avvisades

Maj Väst Västtyskland Örlogsfartyg Avvisades

Augusti Öst Sovjet Statsfartyg Avvisades

Väst Italien Örlogsfartyg Visiterades Kont.

September95

Öst Polen Segelfartyg Ingen åtgärd

Oktober Väst Västtyskland Örlogsfartyg Avvisades Kont.

Öst Sovjet Statsfartyg Avvisades

November Öst Sovjet Statsfartyg Ingen åtgärd

91



Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 3. År. 1967- aug 1968 94

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 25/ Akt 3. År. 1967- aug 1968 95

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 26/ Akt 4. År 1968 sep-1970



Forts. bilaga 1


196996

Mars Öst Östtyskland Forskningsfartyg Ingen åtgärd

Juni Väst Holland Örlogsfartyg Ingen åtgärd

Öst Sovjet Statsfartyg Ingen åtgärd

Augusti Öst Sovjet Bogserbåt Ingen åtgärd Kont.

September Väst Norge/Danmark Örlogsfartyg Ingen åtgärd

Oktober Väst Danmark Sjömätningsfartyg Ingen åtgärd Kont.

96

Referenskod: SE/ RA/ 221/ 2210.03.2/ HP/ HP52G/ Vol. 26/ Akt 4. År 1968 sep-1970

Documents

Incidenter på svenskt sjöterritorium426492/FULLTEXT01.pdf · measures taken have been classified in order to be able to make a statement. Finally, these measures have been interpreted