LänkarLänkar

Wikipedia

www.holllarsson.com

MenyMeny

"The Black Country"

"The Black Country"

Under och efter industriella Under och efter industriella revolutionen kom Storbritannien revolutionen kom Storbritannien att kallas bland annat "The Black att kallas bland annat "The Black Country", Country", det svarta landetdet svarta landet. Det . Det fick detta namnet på grund av att fick detta namnet på grund av att den tunga industrin hade smutsat den tunga industrin hade smutsat ner landskapet och även städerna ner landskapet och även städerna var gråa, tråkiga och framförallt var gråa, tråkiga och framförallt förorenade. förorenade. Källa: WikipediaKälla: Wikipedia

MenyMeny

Industriella revolutionen i Sverige

Industriella revolutionen i Sverige

Den industriella revolutionen kom till Den industriella revolutionen kom till Sverige omkring 1850-talet, nästan Sverige omkring 1850-talet, nästan 100 år efter att den startat i 100 år efter att den startat i Storbritannien. I Storbritannien Storbritannien. I Storbritannien började industrialiseringen med började industrialiseringen med textilindustrin; i Sverige med textilindustrin; i Sverige med sågverken. I Storbritannien sågverken. I Storbritannien förbrukades järnmalm, sten- och förbrukades järnmalm, sten- och träkol så att landet i princip blev tomt träkol så att landet i princip blev tomt på naturtillgångar. I Sverige fanns på naturtillgångar. I Sverige fanns dock större tillgång på råmaterial. Det dock större tillgång på råmaterial. Det som startade den industriella som startade den industriella revolutionen i Sverige (och England) revolutionen i Sverige (och England) var kortfattat: råvaror, arbetskraft, var kortfattat: råvaror, arbetskraft, kunskap, kapital, energitillgångar, kunskap, kapital, energitillgångar, tekniska uppfinningar och tekniska uppfinningar och transportmöjligheter. transportmöjligheter. Källa: WikipediaKälla: Wikipedia

MenyMeny

Urbaniseringen

Urbaniseringen

När utvecklingen skett så snabbt i städerna När utvecklingen skett så snabbt i städerna tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare behövdes inte längre ute på fälten, efter behövdes inte längre ute på fälten, efter agrara revolutionens uppfinningar, och i de agrara revolutionens uppfinningar, och i de industrialiserade städerna behövdes det industrialiserade städerna behövdes det folk. Därför flyttade lantbrukare till folk. Därför flyttade lantbrukare till städerna för att få jobb på fabriker. Dessa städerna för att få jobb på fabriker. Dessa jobb var krävande och då fabriksägarna jobb var krävande och då fabriksägarna hade ett så stort utbud av arbetskraft fick hade ett så stort utbud av arbetskraft fick arbetarna väldigt låg lön, vilket tvingade arbetarna väldigt låg lön, vilket tvingade dem till att jobba långa skift för låg lön. Det dem till att jobba långa skift för låg lön. Det fanns enligt fabriksägarna inga behov av fanns enligt fabriksägarna inga behov av skyddsanordningar vid maskinerna. Om en skyddsanordningar vid maskinerna. Om en arbetare förolyckades fanns det nya att ta arbetare förolyckades fanns det nya att ta in från gatan. Detta ändrades senare när in från gatan. Detta ändrades senare när fabriksarbetet krävde mer specialisering, fabriksarbetet krävde mer specialisering, då man eftersom utbildning var dyrt ville då man eftersom utbildning var dyrt ville skydda sin arbetskraft. skydda sin arbetskraft. Källa: WikipediaKälla: Wikipedia

MenyMeny

RåmaterialRåmaterial

När man skulle tillverka järn behövdes mycket skog När man skulle tillverka järn behövdes mycket skog och mycket järnmalm och i Europa under 1700-talet och mycket järnmalm och i Europa under 1700-talet hade nästan alla länder utom Ryssland och Sverige hade nästan alla länder utom Ryssland och Sverige förbrukat sina tillgångar av järn och trä, därför var förbrukat sina tillgångar av järn och trä, därför var Ryssland och Sverige de länder som producerade Ryssland och Sverige de länder som producerade mest järn och det har betytt mycket för välståndet i mest järn och det har betytt mycket för välståndet i Sverige. Sverige sålde 80% av järnet till England som Sverige. Sverige sålde 80% av järnet till England som sedan förädlade det till stål, men senare lyckades sedan förädlade det till stål, men senare lyckades engelsmännen genom en ny metod, den så kallade engelsmännen genom en ny metod, den så kallade Thomasprocessen, tillverka järn av fosforrik Thomasprocessen, tillverka järn av fosforrik järnmalm som England var rikt på. Man använde järnmalm som England var rikt på. Man använde stenkol för att kunna smälta järnmalmen. En av stenkol för att kunna smälta järnmalmen. En av anledningarna till att det engelska landskapet ser ut anledningarna till att det engelska landskapet ser ut som det gör idag, med lite skog, är just att under som det gör idag, med lite skog, är just att under industriella revolutionen högg man ner nästan industriella revolutionen högg man ner nästan allall skog för att kunna tillverka träkol. skog för att kunna tillverka träkol. Källa: WikipediaKälla: Wikipedia

MenyMeny

Agrara revolutionenAgrara revolutionen

I början av 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen i byar I början av 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen i byar och nästan alla försörjde sig på jordbruk. Jorden var och nästan alla försörjde sig på jordbruk. Jorden var uppdelad i remsor, uppdelad i remsor, tegartegar, och varje bonde hade några tegar , och varje bonde hade några tegar runt om byn. Tegarna var mycket små och det var svårt att runt om byn. Tegarna var mycket små och det var svårt att plöja jorden utan att råka komma in på någon annans teg. plöja jorden utan att råka komma in på någon annans teg. För att upprätthålla ordning fanns det ett byalag som För att upprätthålla ordning fanns det ett byalag som bestämde när olika arbeten skulle utföras och vem som skulle bestämde när olika arbeten skulle utföras och vem som skulle göra det till exempel när bönderna skulle höstså, vårså eller göra det till exempel när bönderna skulle höstså, vårså eller lägga marken i träda.lägga marken i träda.I och med industrialismen moderniserades jordbruket i I och med industrialismen moderniserades jordbruket i England och Tyskland och man slog ihop tegarna till stora England och Tyskland och man slog ihop tegarna till stora åkrar i stället. Många småbyar splittrades och många bönder åkrar i stället. Många småbyar splittrades och många bönder blev arbetslösa; de arbetslösa bönderna sökte sig sedan till blev arbetslösa; de arbetslösa bönderna sökte sig sedan till industrier. På samma sätt genomfördes i Sverige det så industrier. På samma sätt genomfördes i Sverige det så kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, samt enskiftet och kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, samt enskiftet och det laga skiftet i mitten av 1800-talet. Detta ledde bland annat det laga skiftet i mitten av 1800-talet. Detta ledde bland annat till att de gamla radbyarna i stort sett försvann till förmån till att de gamla radbyarna i stort sett försvann till förmån för enskilt belägna gårdar med sammanhängande för enskilt belägna gårdar med sammanhängande jordinnehav. England blev rikt när det gällde jordinnehav. England blev rikt när det gällde triangelhandeln.triangelhandeln.

Källa: WikipediaKälla: WikipediaMenyMeny

Viktiga Personer

Viktiga Personer

James Watt

John Loudon McAdams

Thomas Newcomen

MenyMeny

Thomas Newcomen Thomas Newcomen

Thomas Newcomen, född i februari 1664 i Thomas Newcomen, född i februari 1664 i Dartmouth, Devon, död 5 augusti 1729 i London, Dartmouth, Devon, död 5 augusti 1729 i London, var en brittisk smed och uppfinnare. Han anges var en brittisk smed och uppfinnare. Han anges ibland som industrialismens fader då han ibland som industrialismens fader då han tillsammans med Thomas Savery 1712 tillsammans med Thomas Savery 1712 konstruerade den första praktiskt fungerande konstruerade den första praktiskt fungerande ångmaskinen utifrån Denis Papins principer. ångmaskinen utifrån Denis Papins principer. Newcomens atmosfäriska ångmaskin blev dock en Newcomens atmosfäriska ångmaskin blev dock en övergångsfas då senare maskiner byggde på James övergångsfas då senare maskiner byggde på James Watts konstruktion. Watts konstruktion.

Källa: WikipediaKälla: Wikipedia

MenyMenyViktiga PersonerViktiga Personer

John Loudon McAdams

John Loudon McAdams

John Loudon McAdam, född 21 John Loudon McAdam, född 21 september 1756, död 26 november 1836, september 1756, död 26 november 1836, var en skotsk ingenjör och uppfinnare var en skotsk ingenjör och uppfinnare av makadam, krossad sten att användas av makadam, krossad sten att användas som vägbeläggning.som vägbeläggning.McAdam var väginspektör, fick sin McAdam var väginspektör, fick sin metod antagen för hela England 1823 metod antagen för hela England 1823 och blev 1827 överinspektör över rikets och blev 1827 överinspektör över rikets vägbyggnader. Begreppet vägbyggnader. Begreppet makadam(isering) var rätt allmänt makadam(isering) var rätt allmänt använt redan på 1820-talet.använt redan på 1820-talet.Sitt system beskrev han bland annat i Sitt system beskrev han bland annat i Remarks on the present system of road Remarks on the present system of road makingmaking (1820; 5:e upplagan 1822). (1820; 5:e upplagan 1822).

Källa: WikipediaKälla: WikipediaMenyMenyViktiga PersonerViktiga Personer

James Watt James Watt

James Watt, född 19 januari 1736 i James Watt, född 19 januari 1736 i Greenock, Renfrewshire, död 25 augusti 1819 Greenock, Renfrewshire, död 25 augusti 1819 i Handsworth, Birmingham, var en brittisk i Handsworth, Birmingham, var en brittisk (skotsk) uppfinnare.(skotsk) uppfinnare.Watt föddes i Greenock, som ligger utanför Watt föddes i Greenock, som ligger utanför Glasgow i Skottland. Hans far var Glasgow i Skottland. Hans far var instrumentmakare och tillverkade och instrumentmakare och tillverkade och reparerade navigationsinstrument. När reparerade navigationsinstrument. När James var 18 skickades han till London för James var 18 skickades han till London för att arbeta som instrumentmakarlärling, men att arbeta som instrumentmakarlärling, men av någon anledning återvände han innan av någon anledning återvände han innan hans utbildning var färdig. Han tänkte då hans utbildning var färdig. Han tänkte då etablera sig som instrumentmakare i etablera sig som instrumentmakare i Glasgow, men skrået vägrade att ge honom Glasgow, men skrået vägrade att ge honom det tillstånd som krävdes. Lyckligtvis det tillstånd som krävdes. Lyckligtvis lyckades han få en anställning på lyckades han få en anställning på universitetet som matematisk universitetet som matematisk instrumentmakare, och på så sätt fick han instrumentmakare, och på så sätt fick han också tillgång till en verkstad.också tillgång till en verkstad.Källa: WikipediaKälla: Wikipedia MenyMenyViktiga PersonerViktiga Personer

Viktiga Uppfinningar

Viktiga Uppfinningar

Ångmaskinen

Vävmaskinen

Ångloket

Spinning Jenny

MenyMeny

VävmaskinenVävmaskinen

Vävmaskin för industriell vävning, skiljer sig från Vävmaskin för industriell vävning, skiljer sig från vävstolen främst genom den tekniska skillnaden i hur vävstolen främst genom den tekniska skillnaden i hur inslaget i varpen sker. I vävmaskinen används ingen inslaget i varpen sker. I vävmaskinen används ingen skyttel, utan tråden förs in med hjälp av en luft- eller skyttel, utan tråden förs in med hjälp av en luft- eller vattenstråle, alternativt en projektilskyttel eller en gripare.vattenstråle, alternativt en projektilskyttel eller en gripare.Projektilskytteln kan gå med en hastighet av 400 skott Projektilskytteln kan gå med en hastighet av 400 skott (inslag) per minut, mot en vanlig skyttel i en enklare (inslag) per minut, mot en vanlig skyttel i en enklare mekanisk vävstol som klarar 200 inslag per minut.mekanisk vävstol som klarar 200 inslag per minut.Luftstråleinslag med tryckluft klarar 1500 inslag/minut.Luftstråleinslag med tryckluft klarar 1500 inslag/minut.Vattenstrålemaskiner lämpar sig bara för syntetvävar, och Vattenstrålemaskiner lämpar sig bara för syntetvävar, och klarar 600 inslag/minut. Efter införseln av inslaget skall klarar 600 inslag/minut. Efter införseln av inslaget skall tråden dessutom klippas av och slås ihop i väven.tråden dessutom klippas av och slås ihop i väven.1995 introducerades en prototyp av en vävmaskin som kan 1995 introducerades en prototyp av en vävmaskin som kan hantera fyra öppna skäl samtidigt, vilket förväntas öka hantera fyra öppna skäl samtidigt, vilket förväntas öka vävhastigheten med 2-4 gånger. Principen bygger på att vävhastigheten med 2-4 gånger. Principen bygger på att varpen förs över en slags rotor som öppnar skälen varpen förs över en slags rotor som öppnar skälen samtidigt.samtidigt. Källa: WikipediaKälla: Wikipedia MenyMeny

Viktiga UppfinningarViktiga Uppfinningar

Ångmaskinen

Ångmaskinen

Ångmaskinen är en motor med vattenånga som Ångmaskinen är en motor med vattenånga som arbetsmedium där värmeenergi omvandlas till mekaniskt arbetsmedium där värmeenergi omvandlas till mekaniskt arbete. Denna definition innefattar således ångturbinen, men arbete. Denna definition innefattar således ångturbinen, men i normalt språkbruk avses i normalt språkbruk avses kolvångmaskinenkolvångmaskinen som beskrivs som beskrivs här.här.Till skillnad från förbränningsmotorn arbetar ångmaskiner Till skillnad från förbränningsmotorn arbetar ångmaskiner (i likhet med stirlingmotorn) med (i likhet med stirlingmotorn) med yttre förbränningyttre förbränning. . Ångmaskinen drivs med vattenånga producerad i en Ångmaskinen drivs med vattenånga producerad i en ångpanna som värms upp via förbränning av bränsle i en ångpanna som värms upp via förbränning av bränsle i en under, bredvid eller inuti pannan anordnad eldstad.under, bredvid eller inuti pannan anordnad eldstad.Kolvångmaskiner är i dag i drift endast av kulturhistoriska Kolvångmaskiner är i dag i drift endast av kulturhistoriska skäl, exempelvis i ångbåtar, och pannorna eldast då oftast skäl, exempelvis i ångbåtar, och pannorna eldast då oftast olja, kol eller ved. Hos ånglok och lokomobiler utgör maskin olja, kol eller ved. Hos ånglok och lokomobiler utgör maskin (cylinder, kolv och vevstake) och panna en sammanbyggd (cylinder, kolv och vevstake) och panna en sammanbyggd enhet, men i tekniskt hänseende skiljer man ändå på panna enhet, men i tekniskt hänseende skiljer man ändå på panna (som producerar ånga) och maskin.(som producerar ånga) och maskin.

Källa: WikipediaKälla: Wikipedia MenyMeny

Viktiga UppfinningarViktiga Uppfinningar

Spinning JennySpinning Jenny

Spinning Jenny var en spinnmaskin som Spinning Jenny var en spinnmaskin som uppfanns av James Hargreaves 1764. Till en uppfanns av James Hargreaves 1764. Till en början kunde åtta trådar spinnas, men så början kunde åtta trådar spinnas, men så småningom utvecklades maskinen att kunna småningom utvecklades maskinen att kunna spinna 100 trådar samtidigt.spinna 100 trådar samtidigt.Namnet Spinning Jenny kommer från ordet Namnet Spinning Jenny kommer från ordet "spinster" som betyder ungmö eller fröken "spinster" som betyder ungmö eller fröken eftersom det oftast var de unga flickorna eftersom det oftast var de unga flickorna som fick sitta och spinna trådar. Namnet som fick sitta och spinna trådar. Namnet Jenny sägs komma från uppfinnaren James Jenny sägs komma från uppfinnaren James Hargreaves dotter, men kan också vara en Hargreaves dotter, men kan också vara en förvrängning av förvrängning av engineengine..Utvecklingen av maskinen ledde till Utvecklingen av maskinen ledde till protester och handgripligheter från protester och handgripligheter från handspinnare som ansåg att deras framtid handspinnare som ansåg att deras framtid var hotad. Vissa spinnare stormade James var hotad. Vissa spinnare stormade James hus och förstörde Spinning Jenny, men han hus och förstörde Spinning Jenny, men han flyttade bara till en annan stad och 20 år flyttade bara till en annan stad och 20 år senare fanns "Jenny" i 20 000 förbättrade senare fanns "Jenny" i 20 000 förbättrade exemplar.exemplar.

MenyMenyViktiga UppfinningarViktiga Uppfinningar

Viktiga UppfinningarViktiga Uppfinningar

ÅngloketÅngloket

Ånglok är ett lokomotiv för järnväg eller spårväg med Ånglok är ett lokomotiv för järnväg eller spårväg med en ångmaskin som motor. Ångloket var den första en ångmaskin som motor. Ångloket var den första användbara loktypen men används inte längre användbara loktypen men används inte längre kommersiellt i industriländer. I vissa utvecklingsländer kommersiellt i industriländer. I vissa utvecklingsländer finns ånglok i drift, och dessutom finns de vid finns ånglok i drift, och dessutom finns de vid museijärnvägar för passagerartrafik eller museijärnvägar för passagerartrafik eller godstransport. I Storbritannien finns fortfarande godstransport. I Storbritannien finns fortfarande Flying Scotsman kvar i drift och i Sverige tuffar de Flying Scotsman kvar i drift och i Sverige tuffar de gamla ångloken fortfarande på olika museibanor och gamla ångloken fortfarande på olika museibanor och järnvägsmuséer. I Tyskland anordnas "Plandampf" järnvägsmuséer. I Tyskland anordnas "Plandampf" där vissa ordinarie tåg ersätts med ångloksdragna tåg. där vissa ordinarie tåg ersätts med ångloksdragna tåg.

Källa: WikipediaKälla: Wikipedia

MenyMeny

Viktiga UppfinningarViktiga Uppfinningar

Viktiga Personer

Viktiga UppfinningarAgrara revolutionen

MenyMeny

RåmaterialUrbaniseringen

"The Black Country"

Industriella revolutionen i Sverige

Länkar