Innehåll Inledning . .. ..... .. . .......... ..... .. .. ......... .... . ... ... ... .... 3 Beskrivning ..... .. ..... ............. .... ...... .. .. ...... .. .... .. 6 Moijo ..... ... .... .. ... ... .. ..... .. ............... ..... ... .. ...... ........ .... 6 Sågverket före restaureringsetapp I .. .. ...... ... .. .... .. ......... 6 Såghusets interiör ..... .. .......... .. ..... .. .... ............. .. ... .. .. .. 6 Historik ...... .. .................... .. .................... ......... 8 Åsensågens kulturhistoriska värde ................... 10 Tidigare Åtgärder ........................................... 11 Planerade åtgärder etapp 11. ............................. 12 Sågverkets maskiner .. .. .. .. .. ..... .. ... .... ... .. ..... ..... ..... .. .. 12 Rekonstruktion av utvändiga anordningar ... .... ..... ...... .. 12 Säkerhetsåtgärder .. ....... ......... .. .. .. .. .. .... .... .. ... .. ... .... . 12 Tub ...... ... .... ..... . ... ......... .... .. .. .... ...... ................. .... .. . ........... .. 12 SAghus .... .. . ...... ........... .. ... ........ .. ......... .. ........... .. ... .. ............. 13 Arbetarbostad .... ... ..... .... ... ...•..... ... ..... ... ........ ...... ... . 1 3 Uthus .. ... .... .. .... ....... ... .. .. .... .. .............. ...... ..... ........ ......... .. .. .. 14

Genomförda åtgärder ........... ............ .......... .... . 15 Traversbana 1 .... ..... ... .. .. ........... .. ..... ...... ...... .. ...... .. . 1 5 Uppfordringsbana ........... ....... .. ............. .......... .. ... .. .. 15 Nedre dammen .. ... ..... .. .. ... ..... .. ....... .. .... .... ... .. ... .... .. . 16 Övre spången .. .. ..... .. ... ........ ... ... .... ..... .. ..... ... .. ....... . 16 Arbetarbostad ... ... .... .. .... ..... ........ .... ..... .... ... ..... .. .... . 16 Lada ..... .. .. ... ....... ... .. .... ............... .... .... .. .... ....... . .... . 17 Sammanfattning av slutresultat ............. ...... .... 18 Bildbilaga .......................... ........ ...... .. .. .. ........ 19 Källor .. .. ... ...... ...................................... .. .... .. 29 Otryckta källor .. ...... .. ......... .... .. .. .. ..... .... ... ... .... .. .. .... 29 Munt liga källor .... ................ .. ..... ... ........... .............. . 29

L '-

_ ............. . 2

Inledning Restaureringsetapp il som påbörjades i november 1997 och avslutades i augusti 1998, kom till stor del att koncentreras på rekonstruktion av timmeruppfordrings­banan och t .... versbana 1. Fru rescaureringsetappp [ återstod delar av arbetet med att få •• n"liga maskiner i drift. Sanuna förhållande gällde arbetarbostaden med tillhö=de uthusbyggnad.

Etapp Il fi nansierades med ekonomiska medel från följande instanser: Syssel. sättrungsmedel fru Länsarbetsnämnden, byggdeavgiftsmedel och bidragsmedel från Länsstyrelsen. Länsstyrelsens bidrag har återfåtts i samband med restaure­ringsetapp I, som delfinansiera.des genom EU:s strukturfonder. Åsensågens bygg. nadsförening har även bidngit med ideella arbetsinsatser. Som projektledare anJi· tades Anders Nyström, Länsstyrelsen. Entreprenör var Tomas Sjölund Bygg och Finsnickeri AB. Åsensågens byggnadsförening representerades av Per HesseL Hantverkare var Sune ÅmaDSson, Torsten Kjellman, Anders Olsson och Donald Eriksson. Hantverkarna är bosatta i närområdet och flertalet är engagerade i Åsensågens byggnadsförening. Antikvarie var Torbjörn Svaan,Länsmuseet. Bengt Spade,lnduslriminnesbyr!n i Varberg, anlitades som sakkunnig i frågor som be· rörde säkerhet och maskintekniska frågor.

OmsIagsbiIdmkir ...... jrJnsommaren 1920omärtagenWicr""""""'= l. ftnonemajrJn uinster. HjålpsJgareHerman Oisson om"""", Olle Olsson. Gtmg BadeJund,son riJl jqnke BadeJJmd,~OlIeLind<mirnomfonårp-rejqnkeBacJdund

3

N

101

SågbaCken~

\

\ / ~Xa

Travrana 1

\ 14

\ Spånhus

Arb.larbO'S-~ / Nedre damm.

/ ,

125

SlIulllonsplan övar Asens dgverk. SpAnhu5 och uaversblfUI 2 har ej rekonstruerats i denne etapp, Omarbetning efler f6r1age IV Anders NywOm. Länsstyrelsen. IFutlghlugrlnlar och utmlirkt. lall!ghetet If ej lIxakta!.

4

Fastighetskarla liver AHns s6vverk 1905. Observera den Vlml. valtens6vons liV • . lantmlt.rlmyndigheleNi arkiv, Hämtisand.

5

Beskrivning

Miljö Åsens sågverk är beläget vid Kvarnån som slingrar sig i en djup dalgång med Vättarberget mot norf och Middagsberget mot söder. Dalgången utgör ett av få bebyggda områden längs älvens södra sida. Miljön präglas av en agrar bebyggelse från perioden runt sekelskiftet och är i huvudsak belägen ovanför odlingsmarken längs Vättarbergets södra sluttning.

Omgivningarna närmast Lidens medeltida kyrka, på ömse sidor om Indalsälven är klassat som riksintresse för kulturmiljäYården. Motiveringen är fokuserad på Lidens gamla kyrka och naturlandskapet.

Sågverket före restaureringsetapp I Såghuset är uppförd med en srolpverkskonstruktion i två våningsplan som vilar på en narurstensgrund. Fasaderna är klädda med omålad locklistpanel och taket är täckt med stickspån. Långsidornas fasader har symmetriskt placerade fönsteröp~ rungar med fasta bågar. För att erhålla maximalt ljusinsläpp är gavelröstena helt uppbrutna med spröjsade fönsterglas.

Vid såghusets västra långsida, mot Kvarom, flnns natursrensfundament efter spånhuset och turbinhuset. Några spår efter den reglerbara dammen finns inte, men läget är känt. I anslutning till dammens östra kant ligger två gamla kvarnste­nar från en kvarn som legat på samma plats. Träruben som sträckte sig från in­tagsdammen till turbinen saknas. Ett flertal järnbeslag ligger dock spridda längs med ån.

Söder om såghuset ligger en faluröd träbyggnad &ån 1910. Huset uppfördes ur­sprungligen som matplatslövemanningsplats för sågverksarbetarna, men kom se­nare att användas till ungkarls bostad. Till huset hör också ett par uthusbyggnader, som är i dåligt skick. Miljön runt huset är kraftigt bevuxen med sly.

På höjden nordväst om sågen ligger försågarens bostadshus som är ett gulmålat trähus från tidigt 1900-tal. I fulkmun kallas platsen Sågbacken.

Såghusets interiör Såghuset har plankgolv och saknar invändig panel. Byggnaden har en traditionell vertikal uppdelning, som en direkt följd av verksamheten. I bottenvåningen över­fördes energin från vattenturbinen via remmar till maskinernas överföringshjul. Några remmar finns dock inre bevarade. Elevarorbanan för utforsling av sågspån till spånhuset är belägen i anslutning till ramsågens betongfundment, men är ka­pad i liv med fasaden .

Det övre våningsplanet nås via en trätrappa som är belägen j sågens nordvästra hörn. Det var här som själva sågningen ägde rum. Rummet är öppet till takstola­rna och erhåller på så vis maximalt ljusinsläpp från de glasade gavelröstena. Ram­sågen är placerad längs husets sydvästra långsida. Sågramen är försedd med sju sågblad och vilar på ett från byggnaden frlstående betongfundament. På så vis

6

undviks bl • störande vibrationer i byggnaden. Uppgifter om fabrikat och tillverk­ningsort saknas. I såghusecs min fmos två cirkelsågar för kant och kapsågning. Kantsågen är tillverkad på Rosenfors bruk 1905 och har typbeteckningen CHB. No 1562. Hyveln är belägen längs husets nordöstra långsida. Den är tillverkad på ARBRÅ mekaniska verkstad. verkstad och har beteckningen ARBRÅ No 40 (pa­tent). Leverantör var Axel Christiernsson Maskin och Oljeaffar med verksamhet i Srockholm. GÖrebo~. Malmö och Abo. De rälsgående stockvagnarna är också tillverkade på ARBRA mekaniska verkstad. verkstad och har beteckningen No 20. Turbinen är tillverkad pi Finshyttans mekaniska verkstad och har beteckningen N45N1059.

7

Historik Sågen uppfördes 1905 av de jordägande byamännen i Unåsen, Åsen och Kväck· tingen. För detta ändamål bildades Åsens Träförädlingsaktiebolag som registrera­des på Kungliga patent och registreringsverket i Stockholm 1906. Enligt bolagets stadgar skulle aktiekapitalet utgöra minst 5000 kr och högst 12000 kr. Aktierna värdesattes rill250 kr. Det var byamännen som var aktieägare och varje delägare hade i genomsnitt 2 aktieposter. Kristina Åman i Åsen var den enda kvinnliga ak­tieägaren och hade likt flertalet av männen 2 aktier. Till bolagets styrelse valdes E. Eriksson, K väckIingen, E. P. Nilsson, Åsen, L. Olsson, Unåsen, Olof Jonsson, Åsen och L. E. Nyberg, Åsen. I bolagsordningen står skrivet att: "Bolaget skall omfatta förädling av sågtimmer till hyvlade brädor för husbehov, samt avsalu och i övrigt bedriw därmed sammanhängande affärsrörelse".

Till byggmästare anlitades P. Höglin som för utfört arbete erhöll 1315 kronor. Maskinerna transporterades på Österströms järnväg och med ångbåten "loda­Ien", Virket till såghuset erhöll man troligtvis från en äldre enbladigvattensåg som var belägen på södra sidan om K varnån, mittemot den nuvarande sågen. Den äld­re sågen raserades vid den stora vårfloden 1919.

Produktionsvolymen var avhängig K varnåns vattenföring. En normal arbetssä­song inföll från maj till september. Fem personer arbetade vid sågen: Försågare, hjälpsågare, cimmerstrypare, stabbläggare och kapare. Högst i rang stod försåga­ren Jonke Backlund, som var bosan i det gula boningshuset på "Sågbacken" ,strax nordväst om sågen. Backlund var mycket händig och utförde alla underhållsarbe­ten på sågen. Vintertid var han en flitigt anlitad möbelsnickare, men han arbetade äveo i skogen tillsammans med de andra sågverksarbetarna. Sio utbildning lär han ha fån vid Johannedals ångsågverk i Sundsvall. Backlund arbetade på Åsens såg­verk mellan 1907 och 1937 då han avled.

Huvuddelen av timret avverkades i de närliggande skogarna under vintern och transporterades till sågen med häst och timmersläde. Under de ljusa sommarmå­naderna sågades timret och man arbetade då dubbla skift, mellan kl 06:00-06:00. Efterhand som nätterna blev mörkare vidtog förädlingsarbetet vid hyveln. De mörkare kvälarna i kombination med mindre arbete medförde an en normal ar­betsdag varade mellan 07:00-17:00. En bra år med hög vattenföring kunde man såga upp tiU 6000 stockar. Större delen av det sågade virket förädlades till bus­byggnadsmaterial och omfanade allt från fönsterbågar till taksparrar. Sågverket var känt för an saluföra mycket hög virkeskvalitet.

Bolagets nettoVinster utgjorde ungefär 1500 kr/år, vilket oftast resulterade i en tio procentig aktieutdelning. Under senare delen av 1920-talet sjönk dock netto­vinsten markant. Förutom kraftigt svängande konjunkturer med dyrtider och stor arbetslöshet, fick sågverket konkurrens från ett nybyggt sågverk i Dacke. Dackeså­gen hade ett gynnsammare läge förtransport av timmer och sågat virke.

Vid ordinarie bolagsstämma den 29 Juni 1930, föreslog bolagets styrelseordfö­rande Jonas Jonsson an bolaget skulle likvideras. Som motiv angavs att sågens låga omsätming förr eUer senare skulle föra bolaget på obestånd. 1931 utsågs Jo-

8

nasJonsson till likvidator. Stämman antog samtidigt ett av honom givet anbud att likvider.l aktierna med femtio procent av det nominella värde[ emOt övertagandet .v bol.g .... arbetarbostad samt den h)"..Jmaskin som fInns i sågbu.sct och till ho­nom börande inventarier. Märkligt nog likviderades aldrig bolaget, trots styrelse­beslutet. Efter 1931 drevs s1gverket för legoproduktion fram cill1936 då all pro­duktion upphörde.

9

Åsensågens kulturhistoriska värde Åseos vattensåg är ingen unik företeelse som representer.lT den största, vackraste eller modernaste Völtrens1gen. Sågen är istället ett bra exempel ~ de smi och enk· la vatrensågar som var mycket vanliga längs våra vattendrag under 1800-ralet. En anledning till att si få Völttensigear finns bev:u-ade är att de mycket enkla träkon· struktionerna rasat samman eller rivits sedan produktionen upphört. Åsens vat· tensåg var ingen modem anläggning för sin tid, utan byggde snarare på en teknik med förindustriella anor. Den vittnar istället om vattenkraftens tillförlitlighet som billig och effektiv energikälla. Detta skall betraktas mot bakgrunden av att logsi­garna längs kusten redan hade passerat sin produktionskulmen, samtidigt som de elektriskt drivna småsågarna introducerades. Del specieUa med Åsen vanensåg är att den fonfarande fmns kvar med nästan intakta maskiner och att närmiljön med arbetarbosrad och försågarens bostad finns bev:u-ad. Det faktum att bolagets arkiv finns bev:u-at tillför sigen ytrerligare värden. Detta ger goda möjlighet att återska· pa en hel arbetsplats i sin ursprungliga miljö, så att vi själva och framtida genera­tioner kan få en bra bild av hur arbetsplatsen gestaltade sig under tidigt 1900-tal.

ID

Tidigare Åtgärder År 1983 $tamde Åsensågens byggnadsförening med syftet an äga, istindsätta och förvalta ~rksfastigb_n Åsen 1:4/ 1:5. Samma år upprönades en åtgärdspro­gramm av Leif Markström på dåvarande Riksantikvarieämbetets vårdsektion i Härnösand.

Delar av åtgärdsprogrammet genomföroes 1984 av lokala hantverkare i arbets­marknadsverkets regi . Arbetet omfattade komplettering av skadat virke på såghu­sets fasader, stomme, golv och tak. Samtliga fönster restaurerades och taket bela­des med nya takspån. Maskinerna rengjordes och konserverades. Vattemurbinen nedmonterades och omhändertogs för framtida restaurering. Området närmast sågen röjdes och gallrades.

Under hösten 1995 påbörjades restaureringsetapp I av Åsens sågverk. Arbetet avslutades under hösten 1996, med arbetsuppehåll under de kallaste vintermåna­derna. Det huvudsakliga arbetet var koncentrerat till byggnation av en ny regler­bar damm, vattemub och turbinhus. Den gamla turbinen restaurerades och ram­sågen kunde åter kÖl2S efter 60 år. Samtliga åtgärder finns dokumenterade i slut­rapporten för etapp l.

11

Planerade åtgärder etapp II

Sågverkets maskiner Kanwg. Iupsåg och hy.d skall återställas till brukbart skick. Vad betrifhr hyvel­maskinen saknas inmatnin~kaniken för brider, vilket kan ställa till med pro­blem. Berörda arbetar med att finna de saknade delarna på annat båll.

Mekanik för utforsling av sågspån samt uppfordringsbanan för tlmmer skall återställas i brukbart skick.

Rekonstruktion av utvändiga anordn ingar Rälsbelaggda traversbanor för förädladesågprodukter i sågbusets södra resp n Of­

ra gavel rekonstrueras efter gamla fotografier, samt efter ritningar utförda av Leif Markström, dåvannde RAÄ:s vårdsektion i Härnösand.

uppfordrings bana rekonstrueras.

Säkerhetsåtgärder

Damm med ~od'uckar och wbintog

Luckbladen är för klena/instabila och innebär en säWhetsrisk vid högt vatten­

sdnd och bör därför kompletteras med snedstrii.vor mot luckst:ocken. Strimma bulw mot stock samt nodema plankan i luckbladet.

Luckornas brytbalk är f.ist i gåtar med ca 13 mm gängad bult vilket är för klem. Bör ersätUS med 22-25 mm (M20) bult eller kompletteras med träkonsoler vilket är wnligt på trädammar.

Dammluckornas styrning (gåten) bör kapas under uppdämd vattenhäjd. Detta för att undvika skräp som kan orsaka att luckan fastnar och förhindrar manövre­nog.

Den dubbla dammspången har för klen och smal konstruktion. Spången sviktar betänkligt när man manövrerar luckorna med dammspettet, vilket kan ställa till problem vid högvatten då belastningen ökar markant vid manövreringen. Spång· en kan ev stabiliseras med hjäJp av sektionsstöd mot mittgåtarna. Spången bör breddas för att underläna bänre tag med luckspette~ Spången bör förses med räcke på nedströmssidan. Ev kan ö""ma liggaren i räcket vara avlyftbara för an underlätta manövreringen av luckorna.

Luckbaluma bör vara låsbara i öppet lage för an undvika olovlig manövrering. Luckspettet bör vara fastlåst i kedja så an det alltid finns till hands vid ev nödsitu­ation. Luckspen:et bör även ·slipas- så an det passar hålen i spettbanden utan att slinta eller fastna i något läge.

Tub

De befintliga tubstöden är för små och bör omfatta minst )-4 tubplank för att undvika att ruben blir oval .

12

Med nUv.lr.lOde utformning av illrao kan Ilodvatten i stora mängder ev påverka 'ub och tubläge, åtminstone i tubens övre del. En ledum bör därför läggas upp mellan åfåran och tuben i partiet nedströms dammen.

Vid stora vanenflöden kan vattnet eventuellt lyfta ruben om den Ligger tom. En variant är då an fylla tuben med vanen så an den hills på plats.

Tub och ,urbinsump skall fyUas med stor försiktighet så an sumpen ime sprängs.

Turbin För att förhindra frysskador på tub och turbin bör turbinen stå öppen så alt

eventuellt Y:lttenläckage avleds. [ detta läge skall turbinen vara låst, förslagsvis ge­nom att bromsa någon remskiva eller liknande.

Turbindraget5 på/av skall manövreras långsamt, mdlan 30-60 sek.

Sdghus

Fria hjulaxeländar i sågboneo mbte täckas för an undvika olycksfall. Tåckningen sker enklast med en plåtburk. Remtransmissionen hör skyddas mot beröring vid mötet mellan rem och remskiva. Skyddet kan bestå aven skiva, (enl skiss av Bengt Spade).

Sågvinden är en mycket farlig arbetsplats varför restriktioner/skyddsföreskrifter bör införas vid drift. Detta gäller i synnerhet kantsågen och fenkunerhyveln. Kaotsågen bör förses med en skyddshuv över klingan. Under drift får besökare inte befinna sig norr om kantsågen, då sågen kan orsalu återkast av virke. Ev bör skyddsräcken sänas upp på sågvinden, förslagsvis samma modell som 6nns på sågbotten.

En program för skyddsåtgärder vid drift av sågen inför publik bör upprättas. Detta hör bl a innehålla information om var åskådare skall befinna sig vid drift av respektive maskin.

Arbetarbostad Försrukvisten uppvisar omf.lltande fuktskador och måste rivas för att ersättas med en liknande kvist. Före rivningen görs en noggr.um uppmätning. Oskadat virke återanvänds vid oytillverkning. Kvistens utformning skall godkännas av deo antikvariska kontrollanten. Motiveringen för att uppföra en liknande kvist är art

den nuvarande döljer fasadens asymmetriska uppbyggnad.

Samtliga fönster är restaurerade.

Takrote och takstolar undersöks och kompletteras med nytt virke vid ev skador. Taket täcks underlagspapp och ytpapp.

Skorstenen undersöks och ev skador åtgärdas. Ev görs en undersökning av mur· stocken, 51 an spisen kan användas för eldning. Järnspisen borstas ren från rost och behandlas med spissvärta.

13

Bottenhjälklager är kontrollerat och saknar skador. Befintlig trossbotten av spån och lera behålls. Ett fatal golvhriidor uppvisar fuktskador och emas med nya briidor j samma uoörmde.

Utvfindiga målningsarberm likt befintligt Fasaden bo""" och målas med ljust röd alternativt den vanligare Ea1uröda slamfårgen. Snickerierna målas med vit lin· oljefarg.

Invändiga målningsarberm omfattar bonskrapning av all gammal acrylatfarg före ommålning med linoljefärg. Färgsättning enligt överenskommelse med anti­kvarien.

Uthus Skadad panel ersälts eller lagas med friskt virke.

Golven är svin fuktskadade och ersätts med nytt golvvirke.

Igenspikade fönster öppnas. Skadade fönster restaureras.

Det gamla spåntaket och rotet är fuktskadat och ersättS med råspontat rote som täeks med takpapp.

Utvändiga målningsarbeten likt befintliga Fasaderna borstas och målas med samma farger som arbetarbostaden.

14

Genomförda åtgärder

Traversbana I Traversbana l användes i första hand för in-- och urlastning av det sågade virke som andra bolag eller privatpersoner levererade till sågverket för vidareförädling, d v s hyvling. De eoda spår som fanns kvar efter banan v.tr rester av natursrensfundamenre" till stödbockama. Under min= av 19S().calet gjordes även uppmätningar av de få konstruktionsdelar som fanns kvar av banan. Sam­mantaget gav detta information om stödbockamas placering, att de var cirka ca 2 meter breda och att banans längd var cirka 20 meter.

Den rekonstruerade banan byggdes med X -stagade bockar som till största delen vilar på det ursprungliga naturstensfundamenren. Bockarna är konstruerade av .sot. gat fyrkantsVi rke, 200 x 200 millimeter. Överbyggnaden är knnstruerad med tv:\ längsgående bäråsar och tvärliggande plank, 75 x ISO millimeter. Till banans hori­sontella delar användes fu..t. medan stående delar utgörs av virke från gran.

Då all smalspårig räls saknades köpte föreningen begagnad räls som räcker till båda banorna. En knnstruktionsdecalj som ställde till bekymmer var dubbel port­ens avsaknad av uttag för rälsen då porten var stängd. En äldre fotografi visar an portarna inte hade några uttag, varför rälsen måste ha varit löstagbar.

Uppfordringsbana Uppfordringsbanan användes för an maskinellt transportera timret fdn sågverks· dammen till run.s!gen. Cirka 5-6 stockar buntades ihop med en kätting som i sin rur hakades fast i uppfordringsbanans uansporreringskiitting. Det enda som fanns kvar efter banan var kättingen och det nedre löphjulet på banan. Spåren i marken var få och var knappast tiIJ någon vägledning. Avståndet från såghuset till vattnet, sågverksponens placering och kedjans längd pekade på att markförhållandena ince Stämde. Mot denna bakgrund togs beslut om att göra utgrävningar vid strandkan­ten. I mycket sträng kyla lyckades arbetsstyrkan gräva fram resterna av två sten­kistOr som en gång förankrat uppfordringsbanan. Omedelbart nedströms kis­rorna framträdde en intakt strandskoning i form av huggna granitblock. I detta skede visste vi exakt var och bur den var förankrad vid strandkanten. Detta resul­terade i sin Nr till en rekonstruktion som ligger myclret: nära den ursprungliga banans konstruktion.

De framgrävda syUvarn:n till de två stenkistorna hade laxade knutar. Syllstocka­rna var i så bra skick an det gick att timra nya furustockar din:kt på de befintliga. De horisontella delarna är konstruerade i fura medan vertikala delar är utförda i gran. Banans längd är cirka 11,5 meter och bredden 2,5 meter. Det senare måttet är baserat på de spår som fanns i såghusetS port. Avståndet mellan stenkistorna visar att banan var bredare nedtill och troligtvis hade en soLfjäderformad avslut­ning. Den ursprungliga banan hade en trappa vid sidan om vilket bekräftas aven äldre forografi . Det fanns även spår efter ett äldre trappräcke i såghusets vägg. Som slitbana monterades tio planjäm. 100 x 4 millimeter, med 15 centimeters mellanrum. Vid provkörningen visade det sig att den restaurerade turbinen fortfa­rande har kraft att dra upp en stor bunt med timmer.

15

I anslutning till uppfordringsbanan fanm en cimmmerflone som var förankrad med en kätting i den nedre stenkistan. Flonen underlättade arbetet då timret skulle samhs in och timmerbunten skulle habs f2st i mnsportkitcingen. Föreo­ingen bar beslutat att i egen regi tillverka en timmerflotte.

Nedre dammen Den s k nedre dammen var eo oreglerbar damm som dels höjde vatt=nivln, så att en mindre mängd timmer kunde lagras i vattnet intill uppfordringsbanan, dels hindrade stockarna frln glida med strömmeo. Timmerupplaget var beläget vid västra strandkanten nedanför arbetarbostaden. Av den ursprungliga dammen fanns bonenstocken bevarad i ursprungligt läge och i såghuset fanns det två gallergrindarna av järn bevarade.

Utgångsläget inför rekonstruktionen var att vi kände till dammens exakta läge och att den varit försedd med två öppningsbara gallergrindar. Ett uttag m.itt på den bärgade bottenstockcn gav oss information om att dammens mittparti var förstärkt med en stock som legat i strömmens längdriktning. Muntliga källor gav oss information om att dammen även användes som spång till cimmerupplaget vid väsen. strandkanten. Problemet var att vi inte visste hur dammen varit förank· rad vid straodkao",ma. Var det tinmdestenkisror eller mnuppbg bakom dam­men? Vid västra strandkanten ligger en stor mängd natursten vilket uteSluter att dammen förankrats med timrade stenkistor. Då östra stranden saknar sten längs kanterna gjordes provgriivruogar {ör att om möjligt hitta spår efter någon timrad stenkista, vilket in", var WIe<. Mot denna bakgrund besluudes om att dammens umme.rkonstruktion skulle för.mkras genom natursrensupplag bakom dammen. Den ursprungliga konstruktionen med en stock i strömmens längdriktning över­gavs då den inte ansågs ha någon konstruktiv funktion eftersom mittpartiet har stöd aven stor sten.

Övre spången Spången ovanför övre dammen har försetts med ny gångbana och nya skydds­räekeo. Arbetarbostaden

Arbetarbostad Arbetarbostadens förstukvist hade så omfattande rötsludor att inga delar gick att

återanvända. Den nytillverbde verandan är en rekonstruktion av den förstukvist som uppenbarade sig då all inklädnad med masoniteskivor avlägsnades.

Takpappen, taknxa och vioskivorvar i så diligt skiek att de fiek emrw med nyn virke respektive undetl,,&," och ytpapp.

För an förhindra fuktskador på fasaden beslutades om att montera hängrännor på fram-och baksida.P! grund av sommarens rikliga nederbörd har b!de in- och utvändig ommålning inte kunnat genomföras. Detta medför troligtvis an ommålningen inte kommer att äga rum förrän till våren 1999.

Det invändiga köksraket, bestående av fasspontad panel, uppvisade rötskador

16

och ersanes med friskt virke likt det befintliga. En mindre del av köksgolvet upp­visade rötskador och ersattes med friskt virke.

Arbetarbostadens uthus med latrin ocbsnichrbod revs under Yiren 1998. Med­lemmarna i Åseosigens byggnadsförening menade an uthuset tillkom pi 195().{a­la efter att dgverksamheten uppbön . Antikvuieo menade att uthuset VM en eld av sågverkets historia oavsett om det tillkommit i efterhand. Antikvarien gav dock vika då kostnaden för ett underhåll var relaUvt högt.

Lada Den timrade ladans syllvarv var rötskadade och har ersatts med nytt virke. Takets d! ligaskick innebar att takrote, takspån och vindskivor fick bytas ut m Ot friskt virke.

17

Sammanfattning av slutresultat Målsättningen med. restaureringsetappema I och II var:

• An åremällo sågverket i bruksvärdig< skick .

• An underhålla befintliga byggrwIer som ingår i miljön.

. An göra sågverksmiljön [illgänglig för allmänheten.

Restaureringen av s1gverkets maskiner samt rekonstruktion av dammanlägg­ningar, uppfodringsbana och traversbana 1 gör att sågverket nästan är i bruksvär­dig< skick. l dagsläget återstår dels an finna de maskindelar som saknas på fenku[· terhyvelni dels en rekonstruktion av traversbana 2.

Underhållet av sågverkets byggnader är delvis uppfyllt då arbecarbnscadens ut· husbyggnad har rivits istället för att restaurerats. Den timrade ladan som ligger omedelbart väster om sågverket, men på en annan fastighet, är viktig för upple­velsen av miljön och har därför restaurerats.

För att göra miljön tillgänglig för allmänheten har föreningen gjort röjningsar­beten längs byggnader och längs ån.l denna målsänning ingår också de åtgärder som förbättrat säkerheten vid dammar och vid sågverkets maskiner. Föreningen har även planer p! att använda arbetarbostaden till informationscentral för besö­kare. Man har även planer på an anlägga en mindre parkeringspalts och en upp­skylcning av miljön.

18

Bildbilaga

Norra r mad rekonstruerad traversbane mot söder. Foto 1998, Torbjörn SV8sn.

Resultatet efter utgrävningarna lings åkanten. Till vånster skymtar resterna av uppfodrings­banans timrade stenkistor och till höger syns den ursprungliga strandskoningen. Bild mot norr. foto 1997, Torbjörn SlI8en.

19

ven. Den gemle~~~:;::;:r:~ mot norr. Foto 1998. Torbj6m Svun.

20

up,.;o;;;;;. av syllstock som bärgats ur vattnet. Personerna f""""",,, Nyström och Tomas Sjölund . Foto 1998, Torbjörn Svean.

P',,',m,', byggnation 8'0' dammen. Personsr frAn "~,,,to, Bild mot öster. Foto 1 998, Torbjörn Syaen.

22

Oamm,o ir fiirdigkoostruerad och har f6rsetts mad de urpsruogliga gallergrindarna av ItAI. Bild mot östar. foto 199B, Torbjörn SVlan.

',-,';""'" m~im,'~~'~k~"';;;;"" '" str6muidln. Bild mot viistar. Foto 199B, TOlbj6ro svaan.

23

l ~ r'" SOM

L. S&\~t/tIIo.R. aw:.ED

'i _lpo -11~

I

l

Plan· och konstruktionsritning ev nedra dammen. Ritningar av Anders Nvström, LInsstyrelsen.

24

~~~:$~",.;;;;;;;o.;;;: ;~~:~~r:dOCIt Ufl9f\lnglg • . 1 pi SlgbKhn. Bad mol vbur. Foto 1998. Torbj6rn Sv .....

,-

,

. ---

!L • Biden '1inr .fbetlrbostld och uthus lUll( innan uthuset reva. Reltonstrukdonen IV f6rstu · kvisten h., plb6rfltl. Bild mot vIIlir. Foto 1997. Torbjörn Svaln.

25

e.kom ml.onlt •• kivorn. finns f6r.tukYilteM uqp­runglig • ...ck",.r. p g I r6tsbdor gick ~I dl""'" Itt JI.tlnvlndl ulIn llIt hlr nytiltv.rltlts If tir 16r· !lgln. Bild mot norr. Foto 1997, Torb;6rn Sv .....

Bildln ..... ., 16rslukvlstln. omllttlnd. r6tsltldor. Blid mot a6d.r. Foto 1997. Torbf6rn Sv .. n.

26

färdigbyggd. Den grusade i blidans förgrund är dat spår som återstAr efter den rivne uthusbyggnaden. Bild mot vlister. Foto 1998. Torbjörn Sveen.

med tre leger teksp.in.

27

Tr.namluionemll I dgttu-. .. IS bonlnpl.an. Den "initri trinsmillionen driwr drivlr bl • klpdgln. din mlnlrlll dmlr rlmslgln och din h&­grl drivlr uppfodringen. ~r·

lOnImII trin "kater. LM.. _.."..-:-=: Olof OM,V. LInMrI Hlnrib· lOn. Plir H .... I. Andl" Ny· Itrlim och Tom .. SjOlund . FoIO 1998. Totbjlirn S"un.

l"lm.lne "In,nllind her "Irh mycklt h6gt und ... .ommilu'en 1998. Totbj6rn S,,"n.

28

Källor

Otryckta källor Åsens2~ens rounadsföreninp: arkiv. Åsen. SundsvalIs kommun

ÅseDS T ruöriidlingsaktiebolags styrelsepromkoll m ro. Avsu perioden 190501930.

Lantmäterimyndi~hetens arkiv. Härnösand

Fastighetsbeskrivningar

Tingsrättens arkiv. Sundsvall

Lagfarter

Muntliga källor Sven Henriksson, Åsen, r d anställd vid Åsens sågverk.

29