Innehållet i HANDBOKEN är · 2013-02-12 · november 1998 ett första utkast till kvalitetspolicy. En kvalitetspolicy är ”en organisations övergripande avsikter och inriktning

Q KVALITET FÖR SOCIONOMER/ KURATORER

INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Copyright © Svensk Kuratorsförening Innehållet i HANDBOKEN är upphovsrättsligt skyddat enligt Lag (1960:729) om ”Upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk” . Detta innebär att rätten att göra innehållet tillgängligt för allmänheten är förbehållet upphovsrättsinnehavaren. Mångfaldigandet av innehållet, helt eller delvis är förbjudet utan skriftligt medgivande av Svensk Kuratorsförening. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.

KVALITET FÖR SOCIONOMER/ KURATORER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Handbok − verktygslåda

Q Du håller nu i Din hand ett konkret resultat av arbetet i projektet "Nationellt kvalitetsråd för socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvård". Andra resultat där projektet har kunnat bidraga, finns lokalt runt om i landet, i form av engagerat kvalitetsarbete bland so-cionomer/ kuratorer. Materialet, som Du lämpligen sätter in i en pärm, är tänkt att komma till användning i det arbete med kvalitetsfrågor som just Du är enga-gerad i . Vi hoppas att innehållet i pärmen kan inspirera och ge värde-fulla tips. Tanken med pärmen är också att Du själv kan fylla på med eget, eller andras, material. Som Du ser i innehållsförteckningen, finns en flik där Du också själv sätter in aktuell lagstiftning (mycket användbar just nu är SOSFS 1996:24) och etiska riktlinjer från exempelvis Ditt fackförbund. Som logotype för vårt skriftliga material har vi valt " Q " dels för att det numera blivit vanligt att använda Q i kvalitetssammanhang, som förkortning på "quality", men också för att Q länge använts som förkortning för "kurator". Se det som en naturlig koppling: socionom/ kurator med kvalitet!

Januari 2000

Nationella Kvalitetsrådet för socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvård.

HANDBOKEN ÄR FRAMTAGEN AV NATIONELLA KVALITETSRÅDET FÖR SOCIONOMER/ KURATORER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (NKR). NKR är en projektgrupp (1997 -1999) utsedd av: Svensk kuratorsförening, Vuxenpsykiatriska kuratorers förening, Föreningen Barnpsykiatriska kuratorer och Akademikerförbundet SSR

Tryck: år 2000

Q

1. PROJEKTRAPPORT

2. KVALITETSPOLICY

3. VERKTYGSLÅDA - HANDBOK

4. METODER

5. VERKTYG

6. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

7. ETISKA RIKTLINJER

8. REFERENSER organisationer

9. REFERENSLISTA

10. EGET MATERIAL

1 (10) flik 1

Projektrapport januari 2000

PROJEKTRAPPORT

KVALITET FÖR SOCIONOMER/ KURATORER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Nationella kvalitetsrådet för kuratorer inom Hälso- och sjukvård

1997 − 1999. 1996 ansökte Svensk kuratorsförening tillsammans med Akademikerförbundet SSR hos Soci-alstyrelsen om medel för tillskapande av ett nationellt kvalitetsråd för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Ansökan avsåg projektmedel för 3 år à 145.000 kr, summa 435.000 kr Projektet, med dess syfte och mål beskrivs utifrån de rubriker som användes i projektplanen. Beskrivningen av själva projektarbetet kommer nedan att följa de tre mål som formulerats i projektplanen. Under varje mål/ rubrik kommer en beskrivning av aktiviteter i kronologisk ordning att följa. I projektansökan användes begreppet kuratorer inom hälso- och sjukvård. I projektrapporten, liksom i övrig dokumentation, använder vi genomgående begreppet socionom/ kurator (utom vid citat). Kuratorer har oftast socionomutbildning och det har blivit alltmer vanligt att kalla sig socionom inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund Bakgrunden till ansökan var tillägget i Hälso- och sjukvårdslagen, 1996 § 31, ”Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säk-ras” samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd "Kvalitetssystem i hälso- och sjuk-vården" SOSFS 1996:24, där man förstärkte kraven på kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården.

Syfte Syftet med ett nationellt kvalitetsråd för socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvården, skulle vara att skapa en gemensam plattform och utveckla metoder för ett bra kvalitets-arbete bland kuratorer inom hälso- och sjukvård.

Kvalitetsrådets mål och planerade aktiviteter

Vad skall göras − målen Att under åren 1997 − 1999 • Ta fram ett för kuratorer gemensamt synsätt på kvalitetsarbete och dess syfte

− kvalitetspolicy

2 (10) flik 1


• Sprida kunskap om mål och metoder i kvalitetsarbetet samt verka för en gemensam termi-nologi och klassifikation av insatser

• Utveckla nationella kvalitetsindikatorer för kuratorsarbetet

Hur skall det göras − aktiviteter Ta fram ett för kuratorer gemensamt synsätt på kvalitetsarbete och dess syfte − kvalitetspolicy Genom att:

Inventera befintligt material exempelvis lagtext, etiska riktlinjer och kvalitetsdokument Upprätta förslag på bärande värderingar för kuratorsarbetet som bland annat sedan skall

diskuteras regionalt Sprida kunskap om mål och metoder i kvalitetsarbetet samt verka för en gemensam terminologi och klassifikation av insatser genom att:

Skriva och distribuera professionsanpassat basmaterial för kvalitetsarbete Fortlöpande i olika former informera om kvalitetsarbetets utveckling Initiera och medverka i kurser och seminarier Påverka socionomutbildningen att som ämne ta upp kvalitetsarbetet som utvecklingsin-

strument Utveckla nationella kvalitetsindikatorer för kuratorsarbetet genom att:

Inventera den egna yrkesgruppens och andra yrkesgruppers indikatorer Upprätta förslag till indikatorer Samarbeta med Spri (Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut) och referensgrupper i

landet Initiera pilotprojekt Samordna med pågående utvecklingsarbete av datorjournal

Projektstart 10 december 1996 beslutade styrgruppen för hälso- och sjukvårdsfrågor (Socialstyrelsen och Landstingsförbundet) att tilldela Svensk kuratorsförening/ Akademikerförbundet SSR 145.000 kr i projektmedel för 1997 samt reservera 290.000 kr för de följande två åren. Under våren 1997 kom Vuxenpsykiatriska kuratorers förening och Föreningen Barnpsykiat-riska kuratorer till Svensk kuratorsförenings styrelse med förslag på ledamöter. I maj 1997 utsåg Svensk kuratorsförenings styrelse ledamöterna i kvalitetsrådet. Rådet har bestått av: Catharina Gåfvels, Stockholm Svensk kuratorsförening Saga Hedberg Fyhrlund, Göteborg ledamot i Föreningen Barnpsykiatriska

kuratorers styrelse Inger Jonasson, Östersund ledamot i Svensk kuratorsförenings

styrelse

3 (10) flik 1


Ann-Sofie Lasell, Gävle Svensk kuratorsförening Gerd Sandgren Lundström, Jönköping ledamot i Svensk kuratorsförenings

styrelse Mariann Olsson, Stockholm Svensk kuratorsförening Margareta Olén, Lund ledamot i Vuxenpsykiatriska kuratorers

förenings styrelse Som adjungerad från Akademikerförbundet SSR utsågs Gigi Isacsson, Stockholm Gerd Sandgren Lundström efterträdde Gunnel Nordsjö i augusti 1998 och Margareta Olén efterträdde Margareta Forslund i september 1997. Gigi Isacsson slutade på Akademikerförbundet SSR i januari 1998 och lämnade därmed sin plats som adjungerad i kvalitetsrådet. I november 1998 efterträddes hon av Lillemor Högselius, Stockholm. Arbetet i Nationella kvalitetsrådet för kuratorer inom hälso- och sjukvård (i fortsättningen be-nämnt NKR) inleddes i maj 1997 med en gedigen planering av NKR:s arbete. Vi har sedan arbetat utifrån projektplanen och den tidsplan vi tog fram i inledningen. Arbetet beskrivs under rubriken för respektive mål.

Projektarbetet Ta fram ett för kuratorer gemensamt synsätt på kvalitetsarbete och dess syfte − kvalitetspolicy ♦ Inventera befintligt material exempelvis lagtext, etiska riktlinjer och kvalitetsdoku-

ment Inledningsvis inventerade vi vad som styr kvalitetsarbetet inom hälso- och sjukvården. Lagar och förordningar ger oss skyldigheter och ansvar, vilket är viktigt att vi är medvetna om. Den referenslista vi skapat inleds därför med en förteckning över gällande lagar och förordningar. Vi har också varit tydliga med, vid de tillfällen vi informerat, att vi som socionomer/ kuratorer verksamma inom hälso- och sjukvården, likväl som övriga yrkesgrupper är skyldiga att bedriva kvalitetsarbete. Det finns även andra styrande dokument vad gäller etik och riktlinjer. Våra fackliga organisa-tioner (Akademikerförbundet SSR och SKTF, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund) har antagit etiska riktlinjer. Detta återkommer under nästa rubrik. Inom många landsting och förvaltningar har man lokala etiska riktlinjer och kvalitetsdokument. Dessa finns inte med i vår förteckning, men vi har i seminarier och information uppmanat kollegor att informera sig om dessa. Vi inventerade också och har fortlöpande intresserat oss för vad som gjorts bland socionomer/ kuratorer i landet, beträffande olika former av kvalitetsprojekt och kvalitetssäkringsarbete. Vi har i denna omvärldsbevakning använt oss av egen kännedom, kontakter över landet med

4 (10) flik 1


kollegor, inventering i de regionala referensgrupperna (mer om dem nedan), olika konferenser vi och andra deltagit i, enkäter som dels Spri (hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut) och dels Akademikerförbundet SSR genomfört mm. Vi fick därigenom en god bild av vad som fanns och också möjlighet att till NKR inbjuda re-surspersoner som vi uppfattat hade arbetat mycket med kvalitetsfrågor. Göte Carlsson, kurator i Helsingborg, deltog 3 april 1998 och beskrev den utvärderingsmetod som kuratorsverksamheten vid Helsingborgs sjukvårdsdistrikt har arbetat fram och använder sig av. Gunnel Nordsjö (tidigare ledamot i NKR), kurator och projektledare för kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården vid Skaraborgs sjukhus, har vid flera tillfällen informerat om kvalitetsarbetet hos kuratorerna vid Skaraborgs sjukhus som bland annat resulterat i en omfattande metodbok. Gerd Sandgren Lundström (ledamot i NKR och verksamhetschef för Kuratorerna vid Läns-sjukhuset Ryhov) har informerat om kvalitetsarbetet hos kuratorerna inom Jönköpings sjuk-vårdsområde. Deras arbete inom ramen för QUL (Landstingsförbundets ledningsinstrument för kvalitetsutveckling i svensk hälso- och sjukvård) har innefattat beskrivning av verksamheten, definition av kundgrupper och framtagande av processbeskrivningar. Kirsi Reijonen, kurator och samordnare, Umeå och Eva Eriksson, chefkurator, Sundsvall bjöds in till NKR i augusti 1999. Eftersom någon samladreferensgrupp i övre Norrland inte kommit till stånd, informerade de oss om lokalt kvalitetsarbete och kom också med värdefulla synpunkter på hur samverkan vad gäller kvalitetsarbete kan ske i norra Norrland. Leni Björklund, ordförande i kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation, HSU 2000, deltog i vårt sammanträde 28 maj 1998 och föredrog arbetet i kommittén och de förslag till lagändringar som förelåg. Tillsammans med henne fick vi möjlighet att samtala utifrån kommitténs delbetänkande SOU 1997:154 ”Patienten har rätt”. I övrigt har vi kontinuerligt tagit del av och samlat material i den referenslista ”Förteckning över skriftligt material − användbart i kvalitetsarbete för socionomer/ kuratorer i hälso- och sjukvården” som NKR presenterar i vår handbok/ verktygslåda. ♦ Upprätta förslag på bärande värderingar för kuratorsarbetet som bland annat

sedan skall diskuteras regionalt I allt kvalitetsarbete är det viktigt att börja med att se vad vi utgår ifrån för synsätt och bärande värderingar i vårt arbete/ yrkesutövning. Hälso- och sjukvårdslagen uttrycker bärande värderingar som ska gälla inom hälso- och sjuk-vården. Dessa finns presenterade i vår handbok/ verktygslåda, under flik 3. De båda fackliga organisationerna som socionomer huvudsakligen är organiserade i − SKTF och SSR − har etiska riktlinjer för socialt arbete respektive för socionomer. Även kvalitetsinstrument såsom Spri:s organisationsgranskning (OG) och Landstingsförbun-dets Qualitet Utveckling Ledarskap (QUL) har bärande värderingar när det gäller kvalitetsar-betet. De finns också presenterade i vår handbok/ verktygslåda.

5 (10) flik 1


Med dessa etiska riktlinjer och bärande värderingar som grund, ville vi få till stånd en diskus-sion bland kollegor om vad som är viktigt att utgå ifrån när det gäller socionomers/ kuratorers kvalitetsarbete. Detta blev temat för seminariedagar som genomfördes på fyra olika platser i landet i början av 1998. Mer om seminarierna under rubriken ”Initiera och medverka i kurser och seminarier” Kvalitetspolicy Arbetet med att ta fram en nationell kvalitetspolicy har ägnats lång tid. Det har varit en pro-cess där vi arbetat i nära dialog med de regionala referensgrupperna. Vi har även tagit del av andra yrkesgruppers kvalitetspolicies och kvalitetsdokument. Här kan nämnas Föreningen Sveriges arbetsterapeuters kvalitetspolicy, 1996, seminarierapp-orten "Kvalitetsutveckling i sjukgymnastik", Sveriges läkarförbunds "Läkaren i kvalitetsutvecklingsarbetet" 1997, kvalitetsarbete bland sjuksköterskor med flera dokument bland annat tidskriften Vård 4/1998. Efter att vi tagit del av mycket material, haft många diskussioner i seminarier och i referens-grupper, träffat olika resurspersoner och verkligen ”stött och blött” ämnet i NKR, skrev vi i november 1998 ett första utkast till kvalitetspolicy. En kvalitetspolicy är ”en organisations övergripande avsikter och inriktning vad avser kvalitet formellt uttalade av en högsta ledningen” (ref SS-ISO 8402,1994). Som bas i policyn ansåg vi att begreppen kvalitet, helhetssyn, psykosocialt arbete och bärande värderingar ska finnas. Under tiden november 1998 – februari 1999 diskuterades förslaget till policy i de fem referensgrupperna, i Svensk kuratorsförenings styrelse, i Vuxenpsykiatriska kuratorers förenings styrelse och togs upp bland barnpsykiatriska kuratorer. Många synpunkter på förslaget lämnades och vid sammanträden i februari och mars 1999 arbetade vi vidare med kvalitetspolicyn. Kvalitetspolicyn presenterades som vårt förslag vid Svensk kuratorsförening studiedagar i april 1999. Eftersom en policy ska vara uttalad av ”högsta ledningen” ansåg vi att den, för att kunna vara verkningsfull, behöver antas av de organisationer som står bakom projektet. Vuxenpsykiatriska kuratorers förenings styrelse antog policyn 18 september 1999. Svensk kuratorsförenings styrelse antog policyn 30 oktober 1999. Föreningen Barnpsykiatriska kuratorers styrelse antog policyn 9 november Akademikerförbundet SSR styrelse antog policyn vid sammanträde 1-2 december 1999. Sprida kunskap om mål och metoder i kvalitetsarbetet samt verka för en gemensam terminologi och klassifikation av insatser ♦ Skriva och distribuera professionsanpassat basmaterial för kvalitetsarbete Ann-Sofie Lasell fick i uppdrag av NKR att författa och sammanställa dokumentationen. Re-sultatet är den ” handbok/ verktygslåda för kvalitetsarbete för socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvård” som vi nu presenterar. Handboken/ verktygslådan kommer att lanseras på bland annat Svensk kuratorsförenings respektive Vuxenkuratorers förenings studiedagar 2000. Därefter kommer den att finnas att finnas tillgänglig på Internet under adress som nås via http://www.sposit.se/foreningar/svkur.html ♦ Fortlöpande i olika former informera om kvalitetsarbetets utveckling

6 (10) flik 1


Vid några tillfällen har det i pressen skrivits om NKR och vårt arbete: Sommaren 1997 stod en ”blänkare” i SSR-tidningen om att rådet startat och önskade mate-rial/kontakt med kvalitetsengagerade kuratorer inom hälso- och sjukvården. I ”Humana affärer”, SSR 1997, uppmärksammades NKR i en artikel om kvalitetssäkring inom kuratorsyrket. I tidskriften Socionomen nr 6/99 har en artikel med rubrik ”Kuratorsyrket blir synligare genom kvalitetsarbete” publicerats. Artikeln byggde på föreläsningen vid socionomdagarna 1998 och intervjuer med Gunnel Nordsjö och Ann-Sofie Lasell. I SSR-tidningen nr 15/99 intervjuades Catharina Gåfvels ang NKR och förslaget till kvalitets-policy. Ledamöterna i NKR och även flera deltagare i referensgrupperna, har på olika sätt lyft fram kuratorers kvalitetsarbete lokalt genom anordnandet av studiedagar, konferenser, kontakter med sjukhus- respektive landstingsledningar. Deltagande i olika arbetsgrupper, sjukhusövergripande kvalitetsråd med mera har också varit vägar att göra kuratorers kvalitetsarbete känt. 30 november 1999 träffade vi Bo Lindblom, chef för Hälso- och sjukvårdsavdelningen inom Socialstyrelsen, för att informera om NKR:s arbete. Vi fick tillfälle att diskutera viktiga kvali-tetsaspekter för socionomers/ kuratorers arbete inom hälso- och sjukvården och också planera in en rapportering av NKR:s arbete på Socialstyrelsen under våren 2000. I samband med projektavslutningen planerar vi att medverka vid socionomdagarna 6-7 mars 2000 och vid Svensk kuratorsförenings studiedagar 5-6 april 2000, för att informera om NKR:s arbete och sprida handboken/ verktygslådan. ♦ Initiera och medverka i kurser och seminarier Regionala seminarier: Vi började med att dela in landet i 5 regioner där vi tog hänsyn till geografi och sjukhustäthet. För varje region fick en ledamot i NKR speciellt ansvar. Region 1: BD, AC, Z, Y län Inger Jonasson ansvarig Region 2: W, X, T, U, C län Ann-Sofie Lasell ansvarig Region 3: S, O, P, F, R, län Gerd Sandgren Lundström och Saga Hedberg -

Fyhrlund ansvarig (denna grupp fanns sedan tidigare) Region 4: AB, D, E, I län Catharina Gåfvels och Mariann Olsson ansvarig

(region 4 delades sedan i två grupper pga storleken) Region 5: N, G, H, M, L, K Margareta Olén ansvarig I fyra av regionerna anordnades under våren 1998 kvalitetsseminarier. Inbjudan skickades till chefkuratorer och/ eller samordnare med uppmaning att sprida informationen och finna, i kva-litetsarbete, engagerade representanter. Seminarierna syftade dels till att informera om NKR:s arbete och initiera och inspirera till lokalt arbete i kvalitetsfrågor, dels till att bilda referens-grupper i landet som kunde fungera som remissinstans och bollplank för NKR.. I Västra Sve-rige fanns sedan tidigare en arbetsgrupp för kvalitetsfrågor.

7 (10) flik 1


I Norrland (region 1) var det svårt bland annat p g a de stora avstånden, att anordna ett semi-narium. Kontakter med kuratorer i olika verksamhet har därför till viss del skett telefonledes. Gemensam ram för seminarierna: • Ansvarig rådsmedlem informerade om seminariet, dess syfte och om NKR • Kvalitet ur patientperspektiv – patientombud eller representant från exempelvis

förtroendenämnd, medverkade • Extern inspiratör, helst från näringslivet, bjöds in • ”Goda exempel” – lokal företrädare presenterade sitt kvalitetsarbete • Gruppdiskussioner kring temat ” kuratorns bidrag till att skapa en god kvalitet för patien-

ten, arbetsplatsen och samhället”. Etiska riktlinjer och bärande värderingar användes som underlag i diskussionerna.

Vid Svensk kuratorsförenings studiedag 20 mars 1998 föreläste Gunnel Nordsjö om ”Ramar och perspektiv på kvalitetsarbete”. Catharina Gåfvels och Ann-Sofie Lasell medverkade med information om NKR:s uppdrag och arbete och Mariann Olsson om internationellt kvalitetsar-bete bland socionomer i hälso- och sjukvården. Vid Socionomdagarna 12-14 maj 1998 ansvarade Gunnel Nordsjö och Ann-Sofie Lasell för föreläsning om ”Behovet av kvalitetssystem för socionomer inom hälso- och sjukvård” Vid Svensk kuratorsförenings studiedagar 15-16 april 1999 föreläste Gerd Sandgren Lund-ström om arbetet med kvalitets- och metodutveckling och patientbehovsrelaterade grupper vid Jönköpings sjukvårdsområde, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping. Ann-Sofie Lasell informerade om förslaget till kvalitetspolicy och om NKR. Vid Vuxenpsykiatriska kuratorers förenings studiedagar 6-7 maj 1999 föreläste Gerd Sandgren Lundström om kvalitets- och metodutveckling och patientbehovsrelaterade grupper. Margareta Olén informerade om förslaget till kvalitetspolicy och om NKR:s arbete. Norska socionomer vid somatiska sjukhus anordnade i april 1999 en studiedag om nationella standards för socionomer i hälso- och sjukvård på sjukhus. Gerd Sandgren Lundström deltog i studiedagen för NKR. Information gavs om NKR vid träff med östra regionens chefkuratorer våren 1997 (Mariann Olsson) och våren 1998 (Ann-Sofie Lasell) En seminariedag för verksamhetschefer/ chefkuratorer (med verksamhets- och personalan-svar) anordnades i september 1999. Gerd Sandgren Lundström och Mariann Olsson ansvarade för programmet. Vid seminariet medverkade omvärldsanalytiker Vivi Kyhlberg, Stadsmissionen, Stockholm, med ”Omvärldsanalys som ett verktyg i kvalitetsarbetet” och konsult Marie-Louise Löfdahl, Jönköping, med "Systematik i en lärande kultur - om kvalitetsarbete i verksamheten". ♦ Påverka socionomutbildningen att som ämne ta upp kvalitetsarbetet som utveck-

lingsinstrument

8 (10) flik 1


971125 skickade NKR en skrivelse till samtliga socionomutbildningar i landet angående bety-delsen av att kvalitetsfrågor tas upp redan under utbildningen. Vi erbjöd oss också att med-verka med information eller föreläsning om man så önskade. Dock har responsen från utbild-ningsanstalterna hittills varit sparsam. Utveckla nationella kvalitetsindikatorer för kuratorsarbetet ♦ Inventera den egna yrkesgruppens och andra yrkesgruppers indikatorer

Vi har tagit del av kvalitetsindikatorer för socionomer inom hälso- och sjukvård i andra länder. Här kan nämnas NASW:s (National Association of Social Workers) kliniska indikatorer för socialt och psykosocialt arbete inom akut sjukvård och kvalitetsmål och indikatorer för paramedicinska grupper i England. Mariann Olsson och Gerd Sandgren Lundström deltog i ”Den 2:a internationella konferensen för socialt arbete inom hälso- och sjukvård” som hölls i Melbourne i januari 1998 och hade då särskilt fokus på seminarier och föreläsningar om kvalitetsarbete. Vi har också tagit del av kvalitetsindikatorer inom svensk psykiatri, Svenska läkaresällskapets förslag till medicinska kvalitetsindikatorer och omvårdnadsindikatorer för sjuksköterskor vid Östersunds respektive Lunds sjukhus. Upprätta förslag till indikatorer När vi började närma oss ett utkast till kvalitetspolicy hade vi tillräckligt med material för att börja arbeta med förslag till kvalitetsindikatorer. Vi utgick ifrån Spri:s definition av en kvali-tetsindikator: en mätbar variabel som kan användas för att registrera och utvärdera viktiga aspekter på vårdkvalitet. En indikator är en flagga, markör, barometer eller varningssignal som visar på områden som bör granskas mer intensivt. Det är viktigt att precisera och definiera kriteriet/indikatorn/måttet, så att det blir möjligt att mäta och jämföra dels mellan olika tidpunkter vid samma enhet och dels mellan olika enheter. Kvalitetsindikatorer kan finnas på organisations-, tvärprofessionell och professionsnivå. Kvalitetsindikatorer kan användas inom olika områden: struktur, process och resultat. Med struktur avses förutsättningar för vården organisatoriskt eller fysiskt , exempelvis lokaler, personal och utrustning (vad man har). Med process avses den verksamhet som utförs, exempelvis utredning, bedömning, behandling, vårdplanering och bemötande (hur man gör) Med resultat avses vad som uppnåtts, exempelvis hälsa / välbefinnande, livskvalitet och upp-ställda mål (vad det blir). NKR har granskat andra yrkesgruppers kvalitetsindikatorer eller förslag till kvalitetsindikatorer (se ovan). Vi har också haft diskussioner i våra regionala referensgrupper och med representanter från övre Norrland. Diskussionerna har varit mycket värdefulla eftersom vi då uppnått en delaktighet bland kuratorer inom ännu fler verksamhetsområden än de vi i NKR representerar. Vi har i verktygslådan/ handboken valt att beskriva ett fåtal kvalitetsindikatorer, som vi tror kan användas inom de flesta verksamheter. Dessa föreslås tjäna som ”nationella”.

9 (10) flik 1


I verktygslådan/ handboken finns också en förteckning av andra möjliga kvalitetsindikatorer, som presenteras som förslag. De övergripande, nationella, kvalitetsindikatorerna vi tagit fram finns inom såväl struktur-, process- som resultatområdena. Som nationella kvalitetsindikatorer föreslås: Struktur Socionomexamen Andel kuratorer med socio-nomexamen Auktorisation Andel kuratorer med socio-nomauktorisation eller auktorisation som barnpsykiatrisk kurator Professionell handledning Andel kuratorer som har på-gående professionell handled-ning Styrande dokument Finns gällande arbets- / funktions- / befattnings- Beskrivning

Process Utredning och bedömning Andel ärenden som har doku-menterad utredning och be-dömning Behandlingsmål Andel ärenden som har doku-menterade behandlingsmål, formulerade i samråd med patient / kund Psykosocialt perspektiv Andel ärenden där det doku-menterats att patientens / kun-dens sociala sammanhang be-aktats i kuratorsarbetet

Resultat Uppnådda mål Andel mål i upprättad behandlingsplan, som uppnåtts Hantera sin livssituation Patienten / kunden kan lättare hantera sin livssituation Bemötande Patienten / kunden upplever sig bemött med respekt av kurator

♦ Samarbeta med Spri och referensgrupper i landet

Samarbetet med Spri har främst inneburit samverkan vad gäller utvecklande av datorjournal, se nedan. Vi har också fått tillgång till en del material via Spri:s sökbank Spri-line. Samarbetet med regionala referensgrupper i landet har beskrivits under rubriken ”initiera och medverka i kurser och seminarier” se s 7. Där framgår också tillvägagångssätt och ansvar. Förteckning över vilka som ingått i de olika referensgrupperna, följer som bilaga till denna rapport.

10 (10) flik 1


♦ Initiera pilotprojekt Förhoppningsvis har NKR:s arbete bidragit till ökat intresse för kvalitetsarbete bland kollegor. Vi har noterat att många projekt kommit igång som en följd av ökat engagemang för kvalitetsutveckling. ♦ Samordna med pågående utvecklingsarbete av datorjournal Gudrun Hansson-Lönnkvist, chefkurator vid Södersjukhuset i Stockholm, har varit samordnare för kuratorsdelen inom Spri:s arbete med datorjournal. Hon har vid några tillfällen deltagit i NKR:s sammanträden, för att hålla oss informerade om arbetet med sökord och terminologi inom ramen för projekten Datorstödd Vård Dokumentation (DVD) och Spriterm, vilka syftat till att skapa en gemensam termdatabas för svensk hälso- och sjukvård. Mariann Olsson och Catharina Gåfvels från NKR har medverkat i Spriprojektens referens-grupp. Det arbete som utförts inom Spriprojekten har funnits med i NKR diskussioner både vad gäller framtagandet av kvalitetspolicy och förslag till kvalitetsindikatorer. Avslutning Projekttiden för Nationellt kvalitetsråd för kuratorer inom hälso- och sjukvård (NKR), har va-rit intensiv och lärorik. Vi har mött många engagerade socionomer/ kuratorer som utvecklar det psykosociala arbetet inom hälso- och sjukvården och arbetar aktivt med kvalitetsfrågor. Vi har också hämtat kunskap från andra områden yrkesgrupper och konstaterat att det är viktigt med samarbete över professionsgränser, inte minst är det gäller kvalitetsarbete. Vi hoppas att vårt arbete ska inspirera och entusiasmera socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvården till att arbeta vidare med kvalitetsfrågor. Den handbok/ verktygslåda och refe-renslista som vi tagit fram, kan tjäna som vägledning och hjälp. Vårt arbete har varit inriktat mot socionomers/ kuratorers arbete inom landstingens hälso- och sjukvård, men vi tror att arbetet även är användbart för kollegor inom den kommunala hälso- och sjukvården. Stockholm 31 december 1999 Nationella Kvalitetsrådet för socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvård. Ann-Sofie Lasell Catharina Gåfvels Saga Hedberg Fyhrlund Lillemor Högselius Inger Jonasson Margareta Olén Mariann Olsson Gerd Sandgren Lundström

Nationella Kvalitetsrådet

KVALITETSPOLICY för SOCIONOMER/ KURATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Socionomer/ kuratorer i hälso- och sjukvård utför psykosocialt arbete av god kvalitet.

Detta innebär att vi

• har en helhetssyn på individens behov • strävar efter att i varje insats uppnå mål som relateras till aktuella behov • ständigt utvecklar det psykosociala arbetet • verkar för att helhetssyn tillämpas i hälso- och sjukvård

Bärande värderingar för vårt arbete i hälso- och sjukvård utgörs av alla människors lika värde och grundläggande rättigheter samt respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet. Varje människa är unik och utvecklingsbar.

Värderingarna leder till ett professionellt engagemang och ett förhållningssätt som kännetecknas av • respekt • lyhördhet • empati • kritiskt tänkande. Värderingarna leder också till att arbetet präglas av • professionellt ansvar • tillgänglighet • kontinuitet • samverkan.

God kvalitet i socionomers/ kuratorers arbete inom hälso- och sjukvård förutsätter att vi med socionomexamen som grund fortlöpande utvecklar vår kompetens och arbetar i enlighet med regler och värderingar i styrande dokument samt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvaliteten säkras genom att vi kontinuerligt inventerar behov, formulerar mål, utvärderar resultat, utvecklar våra metoder och deltar i kvalificerad handledning. Målet för psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvård är • att stärka individers och gruppers möjligheter att hantera inre och yttre

påfrestningar samt • att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att människors

livssituation utvecklas gynnsamt. Våra kundgrupper är enskilda/patienter/klienter, närstående eller andra för den enskilde viktiga personer, hälso- och sjukvårdspersonal, myndigheter och brukarorganisationer, allmänhet och politiker.


Definitioner och förklaringar av termer i kvalitetspolicyn: Kvalitet: Alla sammantagna egenskaper hos en företeelse – i detta fall psykosocialt arbete − som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och underförstådda behov (SS-ISO 8402,1994) Kvalitetspolicy: formulering av övergripande avsikter och inriktning vad avser kvalitet, vilka utgör en gemensam grund för berörda verksamheter (se vidare SOSFS 1996:24). Helhetssyn: Att se människan i sitt sociala sammanhang, innefattande fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer. Psykosocialt arbete är benämningen på socionomers/kuratorers specifika yrkesutövning i hälso- och sjukvård. Psykosocialt behandlingsarbete är en del i detta. Psykosocialt arbete bedrivs med hjälp av dokumenterade och beprövade metoder. Styrande dokument för socionomer/kuratorer i hälso- och sjukvård utgörs av lagar och föreskrifter, fackliga etiska regler samt direktiv och riktlinjer som utformats av respektive huvudman. Vetenskap och beprövad erfarenhet: Socionomers/ kuratorers arbete utgår från kunskap och teoribildning inom ämnesområdet socialt arbete – en tvärvetenskaplig disciplin där beteende- och samhällsvetenskaperna är centrala. Specifikt används kunskap om sambandet mellan psykosociala faktorer och hälsa/ sjukdom, vilket innebär att viss medicinsk och biologisk kunskap också är nödvändig. Beprövade och dokumenterade metoder finns för arbete på makronivå (samhällsinsatser), mesonivå (arbete med grupper/ familjer) och mikronivå (individuell behandling). Kvalificerad handledning: Ett viktigt kvalitetssäkringsinstrument som vidmakthåller och fördjupar socionomers/kuratorers kompetens. Härmed avses inte yrkesintroduktion och/eller fortbildning. Kund/kundgrupper: Den eller de som hälso- och sjukvården finns till för – personer eller organisationer. Vi ansluter oss till följande klargörande: ”Begreppet kund i hälso- och sjukvården är fortfarande laddat. Vi anser alla att patienten inte är kund i en marknadsekonomisk mening. Men det faktum att hälso- och sjukvården finns till för många andra grupper än patienter, som exempelvis medborgarna när det gäller folkhälsoarbete och studenter när det gäller utbildning, gör att man behöver ett samlande begrepp för dem vi finns till för. Vi har valt begreppet kund som samlingsbegrepp. Men det finns naturligtvis inga skäl att kalla patienter för något annat än patienter när det är den gruppen man menar i sin beskrivning.” (Kriterier och anvisningar för QUL, Qualitet Utveckling Ledarskap, Landstingsförbundet 1997/98). Varför kvalitetspolicy? Socionomer/ kuratorer i hälso- och sjukvård utför psykosocialt arbete och arbetar utifrån en helhetssyn på individens behov samt strävar efter att i varje insats uppnå mål som relateras till aktuella behov.


Bärande värderingar för vårt arbete i hälso- och sjukvård utgörs av alla människors lika värde och grundläggande rättigheter samt respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet. Varje människa är unik och utvecklingsbar. Vårt psykosociala arbete utvecklas ständigt. Kvalitetspolicyn syftar till att befästa en gemensam värdegrund i socionomers/ kuratorers kvalitetsarbete. Denna kvalitetspolicy är utarbetad av Nationella kvalitetsrådet för socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvård och antagen av: Svensk Kuratorsförenings styrelse 30 oktober 1999 Vuxenpsykiatriska kuratorers förenings styrelse 18 september 1999 Barnpsykiatriska kuratorers förenings styrelse 9 november 1999 Akademikerförbundet SSR:s styrelse 2 december 1999 Tryck: år 2000.

KVALITET FÖR SOCIONOMER/ KURATORER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD flik 3 Handbok − verktygslåda

Januari 2000

Q KVALITET FÖR

SOCIONOMER/ KURATORER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Handbok − verktygslåda INNEHÅLLSFÖRTECKNING: IntroduktionVad är kvalitetsarbete?Varför kvalitetsarbete?

HistorikKvalitetsfrågor inom näringslivetHistoriskt inom hälso- och sjukvårdenInternationellt inom hälso- och sjukvårdenInom hälso- och sjukvården i SverigeSocionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvårdKuratorer/ socialarbetare inom hälso- och sjukvård, internationellt

Aktuella lagar och förordningar rörande kvalitet inom hälso- och sjukvårdKommande förändringar

Att arbeta med kvalitetGrundläggande värderingar, etiska riktlinjerKvalitetspolicyFörutsättningar för kvalitetsarbete

Konsekvenser av olika organisatorisk tillhörighetKvalitetsprocessen

Analysera verksamheten1. Kartläggning2. Val av förbättringsområde3. Mål för förbättringsområde4. Plan för genomförandet5. Åtgärd/ genomförande6. Utvärdering7. Lär av utvärderingen8. Utveckla

KvalitetsindikatorerFörslag till nationella kvalitetsindikatorer:

MetoderVerktygAnvänd andras kunskap och erfarenhetReferenslista

KVALITET FÖR SOCIONOMER/ KURATORER 1 (25) INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD flik 3 Handbok − verktygslåda

Januari 2000

Q

KVALITET FÖR SOCIONOMER/ KURATORER

INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Handbok − verktygslåda

Introduktion En närmare beskrivning av Nationella Kvalitetsrådets arbete finns i Projektrapport 991231. Under åren 1997– 1999 har Nationella Kvalitetsrådet för kuratorer inom hälso- och sjukvård arbetat med att skapa en gemensam plattform och utveckla metoder för kvalitetsarbete bland socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvård. Arbetet har gjorts möjligt genom projektbidrag från Socialstyrelsen och Landstingsförbundet. Bakom projektet står Svensk kuratorsförening, Föreningen Barnpsykiatriska ku-ratorer, Vuxenpsykiatriska kuratorers förening och Akademikerförbundet SSR. De tre föreningarna har utsett rådets ledamöter och Akademikerförbundet SSR har tidvis haft en ledamot adjungerad till kvalitetsrådet.

Vad är kvalitetsarbete? Kvalitetsarbete kan förenklat beskrivas som: att försäkra sig om att göra rätt sak på rätt sätt vid rätt tid. Med kvalitet avses alla sammantagna egenskaper hos en produkt som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov (definition enligt Svensk Standard SS-ISO 8402, 1994) Centralt i allt kvalitetsarbete är att utgå från den som ska använda och tillgodogöra sig varan eller tjänsten. Man brukar oftast benämna denne kund. Kunden är den eller de som hälso- och sjukvården finns till för, personer eller organisationer. Medborgarna är hälsovårdens kund. Patienten är sjukvårdens huvudkund. Andra kunder är exempelvis anhöriga, remittenter, politiker osv. Vi har i detta arbete valt att använda begreppet kund som generell term för den/ dem vi vänder oss till. Att arbeta med kvalitetsfrågor innebär att involvera hela organisationen. Därmed innefattas hela sjukvårdssystemet från policy, strategi, organisation, metoder och resultat –såväl ekonomiska, tekniska, vårdmässiga som kundens uppfattning om vården. Av stor vikt i ett kvalitetssystem är också att det är systematiskt. Inom hälso- och sjukvården utgår vi ofta från begreppen struktur(organisation), process (innehåll) och resultat.


Januari 2000

Q Strukturkvalitet omfattar kvaliteten på resurserna: lokaler, utrustning, personalens kompetens mm (vad man har). Processkvalitet är kvaliteten på det vi utför, under tiden vi gör det, exempelvis hur en undersökning utförs − eventuellt obehag för patienten (vad man gör). Resultatkvalitet är kvaliteten på resultatet. Det kan exempelvis uttryckas i livskvalitet, antal produktfel och sjuklighet (hur det blir). Kvalitetsaspekten inom hälso- och sjukvården har alltid funnits med och har reglerats genom lagstiftning, legitimation för olika professioner, utbildningar, läkemedelsregistrering med mera.


Januari 2000

Q

Varför kvalitetsarbete? Historik Kvalitetsfrågor inom näringslivet Genom industrialiseringen och tilltagande massproduktion av olika produkter blev det allt vanligare att varje anställd enbart ansvarade för en liten del av tillverkningen. Flera avdelningar blev involverade i en process och var och en kunde inte ha kontroll över slutresultatet. Man började då att kontrollera slutprodukten, för att förvissa sig om att den uppfyllde de krav som ställdes. På 1920-talet växte det upp särskilda kontrollfunktioner/ -avdelningar inom industrin för att på detta sätt få en uppfattning om vilken kvalitet produkterna höll. Total kvalitetsstyrning, som omfattar samtliga funktioner inom organisationen (alla anställda) blev aktuellt under 1960-talet. ISO 9000 togs fram som en internationell kvalitetssystemstandard 1987 (International Organization för Standardization med säte i Genève). 1991 kom ISO 9004-2 ”Guidelines for services”, som är inriktad på tjänsteproducerande företag. Från ISO 9000-serien har sedan begreppet Total Quality Management (TQM) utvecklats. TQM innebär ett vidare perspektiv på kvalitetsfrågor och betonar vikten av företagsledningens engagemang. Svenska Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) baseras på konceptet om totalkvalitet och 1992 instiftades Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK), ett kvalitetspris som kan sökas genom SIQ. . Utvecklingen inom näringslivet vad avser kvalitet har blivit alltmer omfattande. Från att tidigare ha varit en fråga om kontrollverksamhet, är kvalitet idag en strategisk fråga för ledningen. Kvalitet berör alla funktioner och alla nivåer. Kundens krav och förväntningar på produkten är utgångspunkten vid kvalitetsarbete. Historiskt inom hälso- och sjukvården Historiskt sett kan framförallt två personer som tidigt insåg vikten av kvalitet och riktlinjer inom hälso- och sjukvård, lyftas fram. Hippokrates, 400-t f Kr, frigjorde medicinen från religion och baserade den på naturvetenskapliga studier.


Januari 2000

Q Hippokrates formulerade följande riktlinjer: 1. behandling utförs i avsikt att hjälpa de sjuka enligt förmåga och omdöme och

aldrig för att göra ont 2. skydda livet 3. skydda patientens integritet (tystnadsplikt)

Florence Nightinggale, 1820-1910, förbättrade de sanitära förhållanden och minskade (halverade) därigenom dödligheten bland de allierades sårade under Krimkriget. I sin bok ”Anteckningar om vård” anger hon riktlinjer för vårdens kvalitativa innehåll och anser, att vården ska mätas och värderas. Man kan uttrycka det som att hon formulerade kvalitetskrav för vården. Internationellt inom hälso- och sjukvården Inom den amerikanska sjukvården inleddes redan i början av 1900-talet former för ett ackrediteringsprogram. (Ackreditering kan beskrivas som en granskningsprocess. I vissa sammanhang används även begreppet certifiering.) En anledning till att kvalitetsarbetet uppstod var att en stor del av amerikansk sjukvård drivs privat och att en kvalitetsstämpel betyder fler patienter. Ett antal standards togs fram för att utvärdera sjukvårdens kvalitet och sjukhusen strävade efter att bli godkända. I början av 1950-talet bildades en särskild ackrediteringsorganisation och utvecklingen av ackrediteringsprogrammet fortsatte. Under 1980-talet utvidgades verksamheten till att även omfatta andra vårdinrättningar än sjukhus. Utvecklingen har gått mot mindre av detaljgranskning, fokusering på en väl utvecklad självkontrollverksamhet i vården samt system för kontinuerlig utvärdering och förbättring av kvaliteten. Kanada samarbetade med ackrediteringsorganisationen i USA redan under 1950-talet, men bildade snart ett självständigt kanadensiskt institut. Under 1970-talet utvecklades ackrediteringsprogram i Australien efter amerikansk och kanadensisk modell. Holland och England följde efter på 1980-talet. Det engelska programmet för ackreditering, Organisational Audit, har stått som modell för den svenska, av Spri (Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut) framtagna, organisationsgranskningsmetod (OG) som infördes i början av 1990-talet. På uppdrag av Världshälsoorganisationen (WHO) bildades 1983, International Society för Quality Assurance (ISQA), en internationell organisation för kvalitetsfrågor inom vården. Sverige har varit representerat i ISQA sedan dess tillkomst. Redan 1986 gav Socialstyrelsen hög prioritet åt det kvalitetsgransknings-program som WHO föreslog. Inom hälso- och sjukvården i Sverige I början av 1980-talet tog kvalitetsdiskussionerna fart inom hälso- och sjukvården. I Hälso- och sjukvårdslagen 1983 stadgades att vården ska vara av god kvalitet och tillgodose patienternas trygghet i vården.


Januari 2000

Q Motiven för kvalitet i sjukvården var flera: • patientens intresse av god vård • etik − hälsa och socialt värde/ rättighet för patienter och professionell stolthet

hos vårdgivarna • säkerhet − såväl variationer i som felbehandlingar och skador orsakade av

sjukvården, kan förekomma • ekonomiska begränsningar och krav på effektivt utnyttjande • organisation − komplexiteten i organisationer och kommunikation med risk för

brister • valfrihet och konkurrens. 1993 kom socialstyrelsens författning om kvalitetssäkring, SOSFS 1993:9, ”för att säkerställa målinriktningen och kraven på patientsäkerhet är ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete nödvändigt” I § 1 anges att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal fortlöpande, systematiskt och dokumenterat ska bedriva kvalitetssäkring. För hälso- och sjukvårdspersonal som inte omfattas av föreskrifterna, anges att föreskrifterna kan tjäna som vägledning. 1996 kom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, SOSFS 1996:24. Där föreskrivs att all hälso- och sjukvårdspersonal skall medverka i den systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingen av verksamheten. Socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvård Inom kuratorskåren började kvalitetsarbetet ta fart i början av 1990-talet. Flera kvalitetssäkringsprojekt initierades och arbeten med utvärdering och uppföljning inleddes inom flera kuratorsorganisationer. Akademikerförbundet SSR genomförde hösten 1995 en inventering av kvalitetssäkringsarbeten inom hälso- och sjukvården, där socionomer deltog. Våren 1996 gjorde Spri en sammanställning av pågående kvalitetsutvecklingsarbeten inom kuratorsverksamhet vid några sjukhus. Av dessa båda sammanställningar kunde man se att socionomer/ kuratorer på många orter var involverade i uppföljning av kvalitet i vård och behandling av olika patientgrupper. På några orter pågick arbete enligt Spri:s organisationsgranskning (OG)eller Landstingsförbundets verktyg för verksamhetsutveckling Qualitet Utveckling Ledarskap (QUL). Vid universitet och högskolor tillkom under 1990-talet, vidareutbildningar speciellt inriktade för socionomer inom hälso- och sjukvård. Dessa ordnas i form av kortare kurser vid universitet/ högskolor dels inom ramen för socionomutbildning dels genom samarbete mellan arbetsgivare och universitet/ högskolor Spri arrangerade konferenser där socionomer/ kuratorer medverkade och deltog. En av de första där socionomer/ kuratorer medverkade i en nationell konferens var ”Konferens om kvalitetssäkring i sjukvården”, i Jönköping oktober 1992. Ett kvalitetsseminarium arrangerat av Spri, för socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvården, i april 1996, ledde sedermera till en ansökan om medel för att bilda ett kvalitetsråd för kuratorer inom hälso- och sjukvård och det projekt som detta material är produkten av. Svensk kuratorsförening, med flera intresseorganisationer, har lyft fram kvalitetsfrågor vid sina årliga studiedagar under hela 1990-talet. Forskningen inom psykosocialt arbete i hälso- och sjukvård har tagit fart under 1990-talet och flera kuratorer har doktorerat vid olika institutioner inom de


Januari 2000

Q medicinska fakulteterna och vid institutionerna för socialt arbete (se närmare ref Sandén Eriksson B & Olsson M. ″Socionomer som forskare i hälso- och sjukvård. En kartläggning″. Socialmedicinsk tidskrift 1998;4:151-154) De discipliner inom medicinsk fakultet som har ”lockat” flest forskande socionomer är psykiatri, socialmedicin och gynekologi. Sedan 1995 finns ett rikstäckande nätverk för forskande socionomer inom hälso- och sjukvården. Syftet är bland annat att utveckla samarbetsformer över institutions- och fakultetsgränserna och att bygga upp en kunskaps- och resursbas till nytta för praktiker och forskare inom och utom hälso- och sjukvården. Föreningen Barnpsykiatriska kuratorer utfärdar sedan 1995 auktorisation för socionomer/ kuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrin ( Auktoriserad barnpsykiatrisk kurator). För att erhålla denna krävs specifik formell kompetens och erfarenhet inom området. 1998 bildades, genom beslut i Akademikerförbundet SSR:s förbundsstyrelse, Nämnden för Socionomauktorisation hos vilken socionomer kan ansöka om auktorisation. Detta kan ses som ett led i att kvalitets säkra socionomarbetet. En auktorisation innebär en garanti för att socionomen har formell eller teoretisk kompetens, praktisk erfarenhet och är lämplig för arbete som socionom i direkt patientarbete. Socionomen åtar sig att följa de regler som vid varje tidpunkt gäller auktorisationen och de etiska riktlinjer som fastställts. Kuratorer/ socialarbetare inom hälso- och sjukvård, internationellt Två internationella konferenser har hållits för kuratorer/ socialarbetare inom hälso- och sjukvård, 1995 i Jerusalem och 1998 i Melbourne. Vid båda konferenserna har det sociala arbetets metoder, forskning och utveckling presenterats i olika föreläsningar och dokument. Här har också kvalitetsfrågor haft en hög prioritet. Som exempel från Jerusalem-konferensen kan nämnas en work-shop av professor Betsy Vourlekis, University of Maryland School of Social Work, USA om ”Clinical Indicators, Quality Management and Improvement in Health Care Social Work”. Vid Melbournekonferensen fanns föredrag om de värderingar som styr socialt arbete (bland annat av professor Teresa Quiroz Martin från Chile, professor Cecilia Chan från Hong-Kong samt biträdande professor Susan Blomenfield, USA) Där gavs också exempel från Nya Zealand, Belgien, Finland och Australien med flera länder, om pågående arbeten gällande begreppssystem och klassifikationer för socialt arbete i hälso- och sjukvården.


Januari 2000

Q

Aktuella lagar och förordningar rörande kvalitet inom hälso- och sjukvård Kvalitetsarbete finns reglerat i lagar och förordningar beträffande Hälso- och sjukvården, enligt följande: Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 1982:763 § 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. § 2a ”Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och

behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd”. § 2 b ”Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns ……” § 2e ”Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges”. § 31 ”Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.” Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS, 1996:24 Kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården: §1 ”All hälso- och sjukvårdspersonal skall omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. All personal skall medverka i den systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingen av verksamheten.” § 3 …” − Hälso- och sjukvårdspersonalen skall medverka och genom ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetsutvecklingsarbete svara för att de av vårdgivaren genom verksamhetschefen angivna målen med verksamheten uppnås.”


Januari 2000

Q Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, 1998:531 Lagen ger bland annat bestämmelser om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område i fråga om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal, behörighets- och legitimationsregler, begränsningar i rätten att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder och disciplinpåföljd. Denna lag omfattar förutom legitimerad personal även personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och medverkar i hälso- och sjukvård av patienter och den som biträder en legitimerad yrkesutövare. Detta innebär att även socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvården omfattas av lagen. 2 kap § 1 ”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt.” 2 kap § 5 ”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter” Kommande förändringar Under slutet av 1990-talet har några utredningar/ kommittéer kommit med betänkanden avseende hälso- och sjukvården. Deras arbete kommer sannolikt att ligga till grund för kommande lagstiftning och riktlinjer för svensk hälso- och sjukvård. Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) överlämnade i juni 1999, sitt slutbetänkande ”God vård på lika villkor? – om statens styrning av hälso- och sjukvården” (SOU 1999:66). Kommittén visar på viktiga frågor och förutsättningar för svensk hälso- och sjukvård i framtiden. Den lyfter bland annat fram nationella mål och etiska grundprinciper, prioriteringsfrågor, fortsatt dialog om vårdens kvalitet och resultat, patientsäkerheten och de anhörigas roll. Nationella folkhälsokommitténs delbetänkande ”Hälsa på lika villkor” (SOU 1999:137) som överlämnades i december 1999, ger förslag till nationella folkhälsomål och strategier för hur målen ska kunna uppnås.


Januari 2000

Q

Att arbeta med kvalitet Hälso- och sjukvårdslagen ger uttryck för ett antal grundläggande värderingar som ska tillgodoses i arbetet:

- hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,

- hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,

- vård ska ges på lika villkor för hela befolkningen, - hälso- och sjukvården ska främja goda kontakter mellan patienten

och hälso- och sjukvårdspersonalen, - patienten och dennes närstående ska informeras och göras

delaktiga, - vården och behandlingen ska så lång det är möjligt utformas och

genomföras i samråd med patienten, - kvalitetssystem ska innehålla rutiner för att säkerställa personalens

kompetens, - kvalitetssystemet ska också innehålla rutiner för samverkan och

samarbete. Grundläggande värderingar, etiska riktlinjer För socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvården är en viktig bas i kvalitetsarbetet, de grundläggande värderingar vi i vårt yrke står för. I de båda fackliga organisationerna som flertalet socionomer är anslutna till, finns etiska riktlinjer antagna. Sveriges kommunaltjänstemannaförbund (SKTF) gav 1996 ut skriften ”Etiska frågor i socialt arbete”. Akademikerförbundet SSR antog i januari 1997 ”Yrkesetiska riktlinjer för socionomer”. Dessa skrifter kan beställas från respektive organisation och sättas in under flik 7. Vid ansökan om socionomauktorisation förbinder sig socionomen att följa dessa riktlinjer för socialt arbete.


Januari 2000

Q Kvalitetspolicy En kvalitetspolicy är ”en organisations övergripande avsikter och inriktning vad avser kvalitet, formellt uttalade av högsta ledningen”(definition enligt ISO). Kvalitetsrådet har under projekttiden arbetat med att ta fram ett förslag till kvalitetspolicy för socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvården. Kvalitetspolicyn beskriver avsikter och inriktning vad avser kvaliteten i kuratorsverksamheten och utgör en gemensam grund för att kontinuerligt beskriva, utveckla och följa upp kvaliteten. Tillsammans med lokala (för det egna landstinget, sjukhuset, vårdcentralen, förvaltningen etcetera) kvalitetsdokument, policies och riktlinjer, utgör den underlag för att ta fram kvalitetspolicy för den egna verksamheten. Svensk kuratorsförening , Vuxenpsykiatriska kuratorers förening, Föreningen Barnpsykiatriska kuratorer och Akademikerförbundet SSR har antagit ”Kvalitetspolicy för socionomer/ kuratorer inom Hälso- och sjukvården”. Kvalitetspolicyn finns under flik 2. Förutsättningar för kvalitetsarbete God kvalitet i socionomers/ kuratorers arbete inom hälso- och sjukvård förutsätter en fortlöpande utveckling av kompetensen och ett arbete i enlighet med regler och värderingar i styrande dokument. Det förutsätter också arbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvaliteten säkras genom kontinuerlig inventering av behov, formulering av mål, utvärdering av resultat, utveckling av metoder och kvalificerad handledning. Kvalitetsarbete är en ständigt pågående process. De olika stegen i kvalitetsarbete går in i varandra och i en stor organisation går inte alltid processens olika delar i takt. Kvalitetsarbete kan grafiskt illustreras på många olika sätt, schematiskt med fyrkanter och pilar, trappsteg som leder uppåt, uppåtstigande spiral med mera. Några förutsättningar för kvalitetsarbete följer här: • Engagemang Verksamhetsledningen ansvarar för att kvalitetsarbete bedrivs systematiskt och kontinuerligt samt att det dokumenteras och följs upp. All personals ansvar att delta i kvalitetsarbetet måste betonas. Här gäller talesättet att ”ingen kedja är starkare än dess svagaste länk”. Ta gärna vara på ”eldsjälar” som på ett särskilt sätt kan entusiasmera kollegor. • Resurser och utbildning Organisationer tjänar i längden på att avsätta resurser för kvalitetsarbete. Detta kan ske både i form av arbetstid och utbildningsinsatser. I kvalitetsarbetet är det angeläget att skaffa sig olika redskap och metoder, samt att få tid att tillämpa och utveckla ny kunskap. Lär av andra och dela också gärna med av egna erfarenheter. Att bilda nätverk ger möjligheter till erfarenhetsutbyte.


Januari 2000

Q Konsekvenser av olika organisatorisk tillhörighet Socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvården kan ha olika organisatoriska tillhörigheter. Detta medför att olika modeller för förankring av det yrkesspecifika kvalitetsarbetet kan bli aktuella. Verksamhetschefen har alltid ansvar för kvalitetssystemen. Exempel på olika organisationsmodeller och dess konsekvenser för socionomers/ kuratorers kvalitetsarbete: • Socionomerna/ kuratorerna är organiserade i en egen enhet. Verk-

samhetschefen är chefkurator. Kuratorsenhetens anställda arbetar tillsammans med vision, verksamhetsidé, mål, identifiering av kunder, behov, önskvärda resultat, metodik samt utvärderingsmetoder. Här måste mycket energi ägnas åt samarbetskontakter med andra yrkeskategorier i vårdprocessen.

• Socionomer/ kuratorer är anställda vid de olika enheterna (exempelvis

verksamhetsområde, klinik, vårdcentral) inom en organisation. Verksamhetschefen är klinikchef/ överläkare eller annan profession. Det finns kuratorssamordnare/ utvecklingsansvarig. Denne får med sin chef diskutera, hur den yrkesspecifika kvalitetsutvecklingen för socionomernas/ kuratorernas psykosociala arbete ska ske. Detta kan innebära att samordnaren får i uppdrag att organisera och driva kvalitetsarbetet för socionomerna/ kuratorerna på kliniken

• Socionomer/ kuratorer är anställda vid de olika enheterna inom en

organisation. Verksamhetschefen är klinikchef/ överläkare eller annan profession. Det finns ingen kuratorssamordnare. Socionomerna/ kuratorerna kan då bilda nätverk och någon i nätverket diskuterar med överordnad chef (exempelvis sjukhusdirektören) hur det professionella psykosociala arbetet ska kvalitetsutvecklas, hur man arbetar med visioner, verksamhetsidé och så vidare såväl i teamarbete som i andra samarbetsformer.

Kvalitetsprocessen I litteratur om kvalitetsarbete används omväxlande ord såsom modell, metod, verktyg m.m. Ibland används orden nästan synonymt men oftast återspeglar de olika grader av konkretisering, från tanke till handling. Det kan beskrivas enligt följande: Filosofi/ Synsätt – Modell/ Struktur – Metod – Verktyg – Åtgärd – Handling Teori Praktik Kursiverade ord i texten nedan, finns utförligare beskrivna under ”metoder och verktyg” Kvalitetsprocessen beskriver hur man går tillväga i förbättringsarbetet. Processen kan följas på olika nivåer t ex på system-/organisationsnivå eller detaljnivå. Beskrivning av kvalitetsprocessen följer PDSA-cirkeln, som närmare beskrivs under rubriken ”verktyg”. Under hela kvalitetsprocessen ska man dokumentera de olika stegen, så att man verkligen kan följa förändringen!


Januari 2000

Q Analysera verksamheten 1. Kartläggning Allt förändringsarbete måste börja med en beskrivning och analys av nuläget. Den egna verksamheten, dess mål och uppdrag beskrivs exempelvis i en verksamhetsplan. Som utgångsläge finns en vision eller verksamhetsidé. (Om förändringsarbetet berör endast en avgränsad del i verksamheten görs en nulägesbeskrivning för denna). Det är också mycket viktigt att ta med faktorer i omvärlden och analysera i vad mån dessa faktorer inverkar på verksamheten. Metod för omvärldsbevakning och omvärldsanalys beskrivs närmare under ”verktyg”. Identifiera problemområden och fokusera på kunden. Det finns många olika tillvägagångssätt och metoder. Kom ihåg att hela tiden ge återkoppling på vad som sker och att redovisa resultat. Information och kommunikation är viktigt för att alla ska kunna bli delaktiga. Kanske kan man lära av andra? 2. Val av förbättringsområde För att välja ut och prioritera bland tänkbara förbättringsområden, kan man gå tillväga på flera sätt. Ett sätt är att utifrån verksamhetsplanen och de mål som är angivna prioritera strategiskt viktiga förbättringsområden. Inom hälso- och sjukvården finns olika sätt att hantera avvikelser, oönskade händelser och liknande. Här finns mycket information att hämta när det gäller förbättringar. Avvikelser som kan leda till skada, onödigt lidande eller på annat sätt påverka tredje person bör prioriteras högt. Förbättringar som kan ge tidsvinster för patienter, kunder och/ eller personal är också högt prioriterade. Det kan vara värdefullt att räkna ut vad ”strultid” egentligen kostar (”strultid” = den tid som åtgår i onödan när något görs). En god hjälp att identifiera förbättringsområden kan man ha av förslag till förbättringar som lämnas av patienter, personal eller andra. Att ha kvalitetscirklar med personal och fokusgrupper med kunder/ patienter, kan vara ett sätt att arbeta med att identifiera och prioritera förbättringsområden. Vid prioritering kan följande berättelse mana till eftertanke: ”En expert i tidsplanering använder sig av några stenar och en femliters glasburk då han föreläser om ″effektiv tidsplanering″. Efter en kort inledning ställer han den femliters glasburken på bordet framför sig. Därefter tar han ett halvdussin stenar, lika stora som sina egna händer och lägger mycket försiktigt stenarna i burken en efter en tills inga andra stenar får plats. - Är burken full? frågar experten sina åhörare. - Ja, svarar samtliga åhörare. - Jaså!?, kommenterar experten, tar en hink fylld med grus och häller gruset i glasburken, skakar burken så att allt grus fyller de ihåligheter som finns mellan stenarna och frågar igen: - Är burken full? - Förmodligen inte, blir svaret. - Bra, svarar experten och tar fram en annan hink fylld med sand. Sanden hälls i glasburken så att den fyller de platser som finns mellan stenarna och gruset. Än en gång frågar experten: är burken full? - Nej, ropar hela publiken. Experten fortsätter, tar fram en stor tillbringare fylld med vatten och börjar hälla vattnet i burken. Slutligen frågar en åhörare: vad är poängen med allt det här?


Januari 2000

Q - Poängen är att oberoende av hur upptagna vi är finns det alltid tid att göra mer om vi verkligen anstränger oss, menar en annan åhörare. - NEJ, svarar experten. Poängen är att om vi inte ser till att lägga dit de stora stenarna först så får vi aldrig plats med dem”. (okänd författare) 3. Mål för förbättringsområde När förbättringsområdet har bestämts, söker man jämförelser med andra verksamheter eller med uppsatta mål. Studiebesök hos andra kan vara värdefullt. Kvalitetsindikatorer är ett sätt att definiera förbättringsområde. Det gäller också att ange vilken kvalitet som ska uppnås, att fastställa en standard. 4. Plan för genomförandet Tidsaspekten är viktig. Kan förändringsarbetet ske inom ordinarie verksamhet eller behövs särskilda resurser avsättas? När ska förändringen vara genomförd? Är målet/n realistiska? Hur ska förändringen genomföras? Välj metod och verktyg och utse en ansvarig. Skriv en handlingsplan med de olika stegen i arbetet, tidsplanering och när förbättringen ska vara genomförd. Ta också med i handlingsplanen hur förändringen ska utvärderas och av vem. 5. Åtgärd/ genomförande Nyckelord när kvalitetsförbättrande åtgärder genomförs är information och delaktighet. Huruvida en förändring ska kunna genomföras och bli bestående beror ofta på om alla berörda har accepterat och medverkar i förändringsprocessen. Successivt i kvalitetsarbetet kommer rutiner och riktlinjer att skapas, omprövas och revideras. I allt kvalitetsarbete är dokumentation mycket värdefull. Återigen är förankring och delaktighet oerhört viktig. Kvalitetsarbete avslutas aldrig utan är en ständigt pågående process. Till hjälp kan organisationen genomgå någon form av kvalitetsrevision, vilken innebär en granskning av utifrån kommande granskare/ bedömare. Resultatet av en sådan granskning/ revision kan bli en ny utgångspunkt i det fortsatta arbetet. 6. Utvärdering Det är viktigt att inte glömma utvärderingen. Var noga med valet av utvärderingsmetod. Eventuellt kan utvärderingen starta i mindre skala (pilotstudie) för att sedan genomföras med ett bredare underlag. Utvärderingen kan avse kundens upplevelse, uppnådda resultat, personalens delaktighet mm. 7. Lär av utvärderingen Förankra utvärderingen och diskutera nödvändiga förändringar. Ta beslut om nya rutiner eller riktlinjer och informera alla berörda om dessa. Ändra också i gamla rutiner eller riktlinjer, så att aktuella dokument är giltiga. 8. Utveckla Vid behov, gå igenom kvalitetsprocessen igen, eller välj ett nytt förbättringsområde, för att fortsätta utveckla kvaliteten i verksamheten.


Januari 2000

Q

Kvalitetsindikatorer Kvalitetsrådet har tillsammans med regionala referensgrupper tagit fram förslag till nationella kvalitetsindikatorer. Spri:s definition av kvalitetsindikator lyder: en mätbar variabel som kan användas för att registrera och utvärdera viktiga aspekter på vårdkvalitet. En indikator är en flagga, markör, barometer eller varningssignal som visar på områden som borde granskas mer intensivt. Det är viktigt att precisera och definiera kriteriet/ indikatorn/ måttet, så att det blir möjligt att mäta och jämföra mellan olika tidpunkter vid samma enhet och mellan olika enheter. Kvalitetsindikatorer kan finnas på organisations-, tvärprofessionell och professionsnivå. Kvalitetsindikatorer kan användas inom olika nivåer/ områden: struktur, process och resultat. Med struktur avses förutsättningar för vården exempelvis organisatoriskt och fysiskt − lokaler, personal, utrustning (vad man har). Med process avses den verksamhet som utförs exempelvis behandling, vårdplanering och bemötande (vad man gör). Med resultat avses vad som uppnåtts exempelvis hälsa/ välbefinnande, livskvalitet och uppställda mål (hur det blir). De övergripande, nationella, kvalitetsindikatorerna NKR har tagit fram finns inom både struktur-, process- och resultatområdena. Förslag till nationella kvalitetsindikatorer:


Januari 2000

Q Struktur Socionomexamen Andel kuratorer med socio-nomexamen Auktorisation Andel kuratorer med socio-nomauktorisation eller auktorisation som barnpsykiatrisk kurator Professionell handledning Andel kuratorer som har pågående professionell handledning Styrande dokument Finns gällande arbets-/ funktions-/ befattnings- beskrivning

Process Utredning och bedömning Andel ärenden som har doku-menterad utredning och bedömning Behandlingsmål Andel ärenden som har doku-menterade behandlingsmål, formulerade i samråd med patient / kund Psykosocialt perspektiv Andel ärenden där det doku-menterats att patientens / kundens sociala sammanhang beaktats i kuratorsarbetet

Resultat Uppnådda mål Andel mål i upprättad behand-lingsplan, som uppnåtts Hantera sin livssituation Patienten/ kunden kan lättare hantera sin livssituation Bemötande Patienten / kunden upplever sig bemött med respekt av kurator

Andra indikatorer som kan beskriva kvalitet i psykosocialt arbete: Struktur Andel socionomer med angiven vidareutbildning Finns socionomer i arbetsledning Angivet administrativt stöd Finns introduktionsprogram för nyanställda

Process Andel återbud till bokade tider Antal anhörigkontakter Antal samverkansmöten Dokumenterat familjeperspektiv Tillgänglighet - anges preciserat t ex väntetid

Resultat Patienten är nöjd med infor-mationen Medicinska mått t ex sänkt blodtryck Funktionsmått t ex GAF-skalan Patienten upplever lindring Patienten upplever ökad självkänsla

Det är viktigt att finna bra mått för uppföljning och mätning av kvalitetsindikatorer. Ett sätt är att mäta andel (procent), exempelvis andel kuratorer med socionomexamen. Här kan man ange en standard (ett normalvärde), exempelvis alla kuratorer ska ha socionomexamen, vilket innebär att standarden är 100%.


Januari 2000

Q Man kan också använda en gradering, exempelvis ”Patienten/ kunden upplever sig bemött med respekt av kurator”. På en skala 1-10 där 10 beskriver mycket god respekt, ska standarden vara 8. En ofta använd mätmetod är GAF- skalan ( Global Assesment of Function). Med den skattar man den psykologiska, sociala och yrkesmässiga funktionsförmågan längs en skala 1-100, där 100 markerar synnerligen god funktionsförmåga. För att mäta kvaliteten med hjälp av kvalitetsindikatorer, kan man göra antingen stickprovsundersökning eller totalundersökning (journaler, enkät till patienter och så vidare) under en bestämd tid. Man får sedan räkna ut ett medelvärde och jämföra det med uppsatt standard eller med resultat av tidigare mätning för att se eventuell förändring.


Januari 2000

Q

Metoder Varje metod beskrivs kortfattat på separat blad. BSC, Balanced Score Card, (Balanserad styrning) DySSSy ISO (the International Organization for Standardization) Kvalitetscirkeln OG , Organisationsgranskning Processorientering QUL, Qualitet Utveckling Ledarskap TQM, Total Quality Management USK, Utmärkelsen Svensk Kvalitet Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Vårdkedjetänkande Värdekompassen & orienteringsbladet.


Januari 2000

Q

Verktyg Verktygen beskrivs och eller exemplifieras på separat blad. Efter verktyget står siffror inom parentes. De hänvisar till moment i kvalitetsprocessen, se sidan 14 och vidare. Avvikelsehantering (1, 2, 6) , Befintlig statistik (1, 6) Brainstorming (1, 6) Enkäter (1, 6) Flödesdiagram (1, 6) Internkontroll (1, 2, 6) Intervjumetoder– individuella och gruppvisa (1, 6) Journalstudier (1, 6) Konsensus (3, 9) Multiröstning (3) Observationer (1,2,3,6) Omvärldsanalys (1, 2) Omvärldsbevakning (1, 2) Orsak-verkandiagram (1, 6) Paretodiagram (1, 6) PDSA-cirkeln (1-7) Policydokument (3) Skattningsskalor (6) Studiebesök (1) Styrande dokument (3) Uppdrag (3, 9) Utvecklingssamtal (1, 2, 3, 6)


Januari 2000

Q

Använd andras kunskap och erfarenhet Nedan följer en kort beskrivning av respektive organisations roll vad gäller kvalitetsutvecklingsarbete: Socialstyrelsen Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för verksamheter inom socialtjänstens, hälso- och sjukvården ,tandvårdens, smittskyddets samt hälsoskyddets områden. Socialstyrelsen har i uppdrag att utvärdera och aktivt följa upp utvecklingen inom sina ansvarsområden samt att bevaka kvalitet, säkerhet och den enskildes rättigheter. Socialstyrelsen har sex regionala tillsynsenheter som bevakar kvalitet och säkerhet inom hälso- och sjukvården och tandvården. De regionala enheterna samarbetar i kvalitetsfrågor. Tillsynen på den nationella nivån handlar bland annat om att ta emot incidentrapportering och att medverka i olika former av riskbedömningar. Socialstyrelsen följer och kontrollerar den medicintekniska säkerheten. Landstingsförbundet Landstingsförbundet är landstingens egen intresseorganisation. Förbundet arbetar med att hävda och utveckla landstingens roll som folkvalda och demokratiska organ på den regionala nivån. I detta arbete ligger att stärka och effektivisera landstingens skilda verksamheter och åtaganden. Landstingsförbundet är också en mötesplats för utvecklingsarbete, idé och erfarenhetsutbyte. Förbundet är delaktigt i utvecklingen av former för ett kontinuerligt kvalitetsarbete inom landstingens ansvarsområden med syfte att effektivisera vårdens innehåll och utformning, samt stärka förutsättningarna för ett fortlöpande förbättringsarbete. Spri Spri (Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut) har varit hälso- och sjukvårdens eget utvecklings- och branschorgan. Spri upphör i och med utgången av 1999. Spri har genom åren tagit fram metoder och system för kvalitetsutveckling, mätning, bedömning och förbättring av kvaliteten i vården. Patientperspektivet och vårdkedjans innehåll har för Spri varit särskilt viktiga komponenter. Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet SSR är en facklig organisation som bland annat organiserar socionomer. Genom sina etiska riktlinjer och genom att driva utvecklingsfrågor för socionomer bidrar SSR till arbetet med kvalitetsfrågor inom bland annat hälso- och sjukvården. SKTF - Sveriges kommunaltjänstemannaförbund SKTF är också en facklig organisation som bland annat organiserar socionomer. Även SKTF har etiska riktlinjer för socialt arbete, som innebär att kvalitetsfrågor lyfts fram. Svensk kuratorsförening, Vuxenpsykiatriska kuratorers Förening, Föreningen barnpsykiatriska kuratorer Dessa tre är intresseföreningar för socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvården. Som intresseföreningar arbetar man för att lyfta fram det psykosociala arbetet inom hälso- och sjukvården. Man har de senaste åren aktivt bidragit till att sätta kvalitetsarbetet i fokus.


Januari 2000

Q

Referenslista Nationella Kvalitetsrådet har kontinuerligt inventerat och samlat material om kvalitetsarbete. Först anges de styrande dokument, lagar och förordningar, som gäller kvalitet inom hälso- och sjukvård. Därefter följer litteratur om kvalitet generellt och om socionomers kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete inom andra professioner kommer sedan. Referenslistan avslutas med några exempel på utländsk litteratur om kvalitet i psykosocialt arbete. Referenslistan finns under flik 9.


Januari 2000

Q Metoder Varje metod beskrivs kortfattat på separat blad. BSC, Balanced Score Card, (Balanserad styrning) DySSSy ISO (the International Organization for Standardization) Kvalitetscirkeln OG , Organisationsgranskning Processorientering QUL, Qualitet Utveckling Ledarskap TQM, Total Quality Management USK, Utmärkelsen Svensk Kvalitet Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse Vårdkedjetänkande Värdekompassen & orienteringsbladet.


Januari 2000

Q Balanced Scorecard - Balanserad styrning Balanced scorecard, eller balanserad styrning/ balanserade styrkort, syftar till att utveckla kunskap om verksamhetsuppföljning med tydlig koppling till organisationens visioner och mål. Det kan också vara en hjälp vad gäller att få fokus på framtiden. Balanced Scorecard är ett hjälpmedel att konkretisera vision och stra-tegi genom att minska det gap som finns mellan en organisations över-gripande vision och de anställdas kunskap om hur deras dagliga akti-viteter kan bidra till att förverkliga denna vision. Genom större delaktighet hos medarbetarna då man tar fram visioner, mål och framgångsfaktorer, ökar också engagemanget och motivatio-nen för att lösa sina uppgifter. Då man känner till innebörden i visio-nen, vet man bättre hur man ska agera. Balanced Scorecard kan också skapa en helhetssyn på verksamheten genom att mätetal tas fram utifrån vision och avgörande faktorer inom ett antal olika perspektiv och också visar på samband. De olika perspektiven är: • Kund • Finansiellt • Process • Förnyelse och utveckling • Human/ medarbetare. FINANSFOKUS KUNDFOKUS HUMANFOKUS PROCESSFOKUS

FÖRNYELSE- OCH UTVECKLINGSFOKUS Referens: Landstingsförbundet Internetadress: http://www.lf.se


Januari 2000

Q DySSSy - Dynamic Standard Setting System (ungefärlig översättning: en dynamisk metod för att for-mulera standarder) DySSSy är en problembaserad metod som bygger på synsättet att var och en som är praktiskt verksam i vården har ett eget ansvar för att det som görs är av god kvalitet. Metoden är systematisk och logisk, tar vara på vårdpersonalens egna kunskaper och erfarenheter och betonar ett vetenskapligt arbetssätt. Metoden innefattar tre faser, indelade i olika steg: 1. att beskriva och definiera

välj ämne bestäm målgrupp beskriv bakgrund formulera kvalitetsmål och kriterier

2. mäta och värdera resultat enas om och genomför standarden planera mätning genomför datainsamlingen värdera resultaten

3. åtgärda och förbättra. Bestäm åtgärder enas om en åtgärdsplan mät och värdera resultaten på nytt

Metoden baseras på sex nyckelprinciper: 1. Ägarskap - att ta ansvar för att utveckla kvaliteten 2. Personalens deltagande och engagemang 3. Inriktning på patienten 4. Ledningens stöd och engagemang 5. Standarder som är möjliga att uppnå 6. Användbar för flera yrkesgrupper

Arbetet enligt DySSSy-metoden sker i en arbetsgrupp med 3-6 delta-gare. Gruppens deltagare ska ha kunskaper inom det område man valt att arbeta med och vara representativ för dem som ska arbeta med standarden. Till hjälp i arbetet används ett antal formulär (standard, mätplanering, datainsamling, resultatvärdering, åtgärdsplan) Referens: DySSSy, En metod för kvalitetssäkring i vården, svensk sjuksköters-keförening SSF och Spri nr 2/ 1996


Januari 2000

Q ISO ISO, International Standard Organization, är ett system som i första hand är inriktat på industrin. Avsnittet som handlar om tjänste-produktion, ISO 9004-2, kan användas inom Hälso- och sjukvårdssektorn. ISO 9000 serien innehåller en samling modeller för verksamhets-styrning. Det gäller främst arbetssätt och former för styrning och uppföljning men också företagets/verksamhetens kontakter med omvärlden, kunder och leverantörer. Som vid allt kvalitetsarbete belyses vikten av ledningens arrangemang och förmåga till kommunikation för att alla i organisationen ska känna ansvar för kvalitetsarbetet och för att arbeta mot samma mål. När arbetet har bedrivits en tid kan revision göras mot externa och sspeciellt utbildade revisorer/ granskare. Blir företaget godkänt erhålls certifiering. Referens: Ternov, ”Kvalitetsutveckling i sjukvården- kvalitetsmätning, ISO 9000 och föreskrifter”. Utbildningshuset, Studentlitteratur, 1994.


Januari 2000

Q Kvalitetscirkel En kvalitetscirkel består av en gupp personer från samma arbetsplats, som under arbetstid, frivilligt och regelbundet, träffas för att lösa kva-litetsproblem i vården på ett systematiskt sätt. Syftet med en kvalitetscirkel är att engagera, utveckla och utbilda per-sonalen för att åstadkomma konkreta kvalitetsförbättringar i vårdarbe-tet. Genom detta arbetssätt tar man tillvara personalens kreativitet och kunskaper. Deltagarna väljer själva ett problem inom den egna verksamheten, ut-ifrån gemensamma erfarenheter. Man definierar problemet och tar fram förslag till förändring. Deltagarna i kvalitetscirkeln har också ansvar att genomföra förändringar och följa upp resultatet. Kvalitetscirkeln kan arbeta kontinuerligt under längre tid och vartefter man finner förbättringsområden och förslag till förändring, tas det upp i arbetsgruppen och förankras hos ledningen. Arbetet i kvalitetscirkeln dokumenteras vanligen i ett enkelt protokoll som används dels vid uppföljning av arbetet i kvalitetscirkeln, dels för information till övriga anställda vid arbetsplatsen. Genom arbetet i kvalitetscirkel skapas ett medvetande om kvalitetsfrå-gor och möjlighet till förbättringar, som på sikt kan genomsyra hela verksamheten. Referens: Sprirapport nr 265, Spri 1989


Januari 2000

Q Organisationsgranskning SPRI:s program för organisationsgranskning (OG) är en etablerad metod till stöd för vårdens verksamhetsutveckling. Programmet stimu-lerar medarbetare i hela organisationen till att medverka i systematisk kvalitets- och verksamhetsutveckling. OG är också ett hjälpmedel för att utveckla vårdens kvalitetssystem. OG-programmet bygger på självskattningar som genomförs för att identifiera organisationens starka sidor och områden som behöver för-bättras. De självskattningsformulär som används behandlar ett trettiotal frågeområden. Alla ledningsnivåer och alla medarbetare i hela organisationen genomför självskattning. Detta är ett angreppssätt som är unikt för OG-programmet. Formerna för genomförande av programmet stimulerar till dialog inom och mellan organisationens olika delar och ledningsnivåer. Tvärprofessionellt arbete ger ett mervärde såväl vid självskattning som i utvecklingsaktiviteter. Interna och externa närverk skapas för att ta vara på varandras erfarenheter. OG-programmet är uppbyggt på en arbetsperiod om ca 1½ år. Under den tiden gör man en första självskattning för att beskriva nu-läget. Därefter tar ett utvecklingsarbete vid och ungefär ett år senare gör man sedan ytterligare en självskattning. OG-programmet innehåller också ett moment av extern granskning. Denna genomförs av ett granskarteam med granskare som utbildats av Spri. Granskarnas omdömen och rekommendationer redovisas muntligt och skriftligt. De ger ytterligare underlag för fortsatt verksamhetsutveckling. Följande OG-program finns: Spri rapport 479 Organisationsgranskning vid sjukhus Spri rapport 480 Organisationsgranskning inom primärvård OG-program för äldre och funktionshindrade har utarbetats och be-räknas kunna tas i drift i början av år 2000. OG-porgram för Nätverk i vårdkedjan är under utveckling. Det är av-sett att användas för gemensam självskattning och verksamhetsutveck-ling för samverkande organisationer. Referens: Spris program för OrganisationsGranskning, kontakta Landstingsförbundet för information


Januari 2000

Q Processorientering Att en verksamhet är processorienterad innebär att man beskriver och organiserar verksamheten utifrån arbetsflöden och vad de ska åstad-komma, till skillnad mot att utgå från funktioner och vem som gör var. För att göra detta behöver man definiera och beskriva de olika arbets-flöden – processer - som finns inom verksamheten. I QUL, som utgår från ett processorienterat arbetssätt, definieras en process som ”en serie aktiviteter som förädlar en vara eller tjänst. Den har en väl definierad början och ett väl definierat slut. Det måste alltid vara klart definierat vad processen skall ta emot, vad den skall åstadkomma, hur det skall ske samt vilka de förväntade resultaten skall vara. Kännetecknande för processer är också att de genomförs många gånger”. Alla processer har en kund – intern eller extern. Referens: ”Gör och lär” Landstingsförbundet 1998 Kriterier och anvisningar för Qvalitet Utveckling Ledarskap 1999/2000, Landstingsförbundet


Januari 2000

Q QUL Qul (Qualitet-Utveckling-Ledarskap)är ett ledningsinstrument som ger möjlighet att skapa överblick över en organisations hela verksamhet. Instrumentet avläser i vilken utsträckning verksamheten fokuserar på dem man är till för. QUL-instrumentet är baserat på Institutet för kva-litetsutveckling, SIQ:s. Instrument ”Utmärkelsen svensk Kvalitet” och följer detta koncept. QUL värderar systematiken i organisationens sätt att arbeta med verk-samhetsutveckling, samt de resultat det leder till. Däremot värderas inte valen av angreppssätt. En utgångspunkt i QUL är att de bästa förslagen till förbättringar finns inom organisationen. Det handlar om att på ett systematiskt sätt få fram och tydliggöra de olika förbättringsmöjligheterna. För att stimu-lera till ständig utveckling är kriterietexterna allmänt hållna. Avsikten med QUL är i första hand att stimulera den egna utvecklingen och skapa förutsättningar för en mer kundfokuserad inriktning av verksamheten. Det kan dock vara av värde att en utomstående bedömer verksamheten. Den som så önskar kan få sin verksamhetsbeskrivning utvärderad genom att söka Kvalitetsutmärkelsen Svensk Hälso- & Sjukvård. Några exempel på vad QUL kan ge: • ger ledning och medarbetare en helhetsbild av den egna verksam-

heten. • skapar ett stort engagemang i organisationen. Det är stimulerande

och roligt att diskutera verksamheten med hjälp av gemensamma kriterier.

• skapar ett gemensamt språk och tydliggör vad som menas med kundorienterad verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar.

• tydliggör kopplingen mellan uppställda mål och de resultat verk-samheten uppnår.

Referens: Kriterier och anvisningar för Qvalitet Utveckling Ledarskap 1999/2000, Landstingsförbundet


Januari 2000

Q TQM - Total Quality Management = totalkvalitet Att arbeta med TQM innebär att alla medarbetare är engagerade i kva-litetsarbetet. Ett annat synsättet, att en särskild avdelning inom ett fö-retag ansvarar för kvalitetsfrågor, innebär att man förlitar sig på en slutkontroll av produkterna. Att arbeta med TQM, totalkvalitet, nnebär att kvalitetsmedvetande och kvalitetstänkande genomsyrar företaget och är en del av företags-kulturen. Synen att arbeta med totalkvalitet, genomsyrar Socialstyrelsens före-skrifter om kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården SOSFS 1996:24, där det i §1 står: ”All hälso- och sjukvård skall omfattas av system för planering, ut-förande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. All personal skall medverka i den systematiska och fortlöpande kvalitets-utvecklingen av verksamheten”. Referens: Ternov: ”Kvalitetsutveckling i sjukvården – kvalitetsmätning, ISO 9000 och föreskrifter”, Utbildningshuset Studentlitteratur 1994 Socialstyrelsens föreskrifter om kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården SOSFS 1996:24


Januari 2000

Q Utmärkelsen Svensk Kvalitet – USK Utmärkelsen svensk Kvalitet, som tagits fram av Institutet för Kvali-tetsutveckling (SIQ) är främst ett verktyg med vars hjälp en organisa-tion kan utvärdera och förbättra sin verksamhet. Utvärderingens syfte är att stimulera till ständiga förbättringar med nöjdare kunder, effektivare verksamhet och nöjdare medarbetare som mål. USK baseras på 13 grundläggande värderingar, ledarskapets betydelse, allas delaktighet i kvalitetsutveckling, nödvändigheten av samverkan och faktabaserade beslut är några av värderingarna.. • Med de grundläggande värderingarna som utgångspunkt finns sju

huvudkriterier: • Ledarskap • Information och analys • Strategisk planering • Medarbetarnas utveckling • Verksamhetens processer • Verksamhetens resultat • Kundtillfredsställelse Arbetet med Arbetet med USK innebär att organisationen beskriver och utvärderar hela sin verksamhet ur ett kundorienterat perspektiv. Processen består av tre steg: 1. Beskrivning 2. utvärdering av verksamheten 3. förbättring 4. Kriterierna samverkar så att organisationens mål kan uppfyllas. Led-ningen har ansvaret för att formulera affärsidéer och mål och skapa förutsättningar för arbete med rätt saker, på rätt sätt och i rätt riktning. Människor, information och processer måste på ett systematiskt sätt samverka för att uppnå målen. Genom att söka Utmärkelsen svensk kvalitet hos SIQ erhålls en utvär-dering av specialutbildade examinatorer. Referens: Internetadress: http://www.siq.se


Januari 2000

Q Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse För att ha en tydlighet i sin verksamhet och ett instrument för planering och uppföljning är det vanligt att arbeta med skriftliga verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Det kan finnas övergripande riktlinjer på landstings-, förvaltnings- eller sjukhusnivå om vad planer och berättelser ska innehålla. Det kan också finnas beslut på att arbeta med verksamhetsplanering enligt de direktiv som anges i t ex QUL eller enligt en särskild metod för planering som tex LOTS-metoden. En verksamhetsplan bör innehålla: • Beskrivning av verksamhetens syfte och vilket uppdrag verksam-

heten har. • Mål och delmål. • Hur man ska uppnå målen (handlingsplan, aktiviteter eller dylikt)

ansvariga och tidpunkter för när det ska vara klart. • Vilka resurser som krävs i form av personal, material med mera. • Ekonomiska ramar (budget). En verksamhetsberättelse följer i stort sett verksamhetsplanen och beskriver i vad mån verksam-heten uppnått mål och delmål, eventuella förändringar i verksamhetens syfte och/eller uppdrag, samt en ekonomisk sammanställning/ resultat över den period verksamhetsberättelsen omfattar.


Januari 2000

Q Vårdkedjetänkande Vårdkedjan är en planerad, individuell vårdprocess där patientens hela utvecklings-, behandlings- och vårdbehov kopplas till symtom/ diagnos och sociala situation. Vårdkedjan innehåller en mängd olika aktiviteter som på bästa sätt ska planeras och samverka med varandra. Vårdkedjan kan avse en vårdprocess inom exempelvis en vårdavdel-ning, men oftast ses processen i ett större sammanhang som innefattar sluten och öppen hälso- och sjukvård och även eventuella insatser från primärkommunen. Vårdkedjearbetet kan utvecklas genom att berörda instanser tillsam-mans utvecklar och dokumenterar processen och de olika aktiviteterna, för de vanliga kundgrupperna. Ett väl fungerande samarbete mellan involverade instanser är förutsättningar för att vårdkedjan ska fungera (jämför talesättet – ingen kedja är starkare än den svagaste länken). Vårdarbetet måste ses som en process med ett samspel mellan patient och vårdare. Vårdkedjan måste anpassa individuellt och utgå från den enskilde personens/ kundens behov. Referens: ”Kvalitet i vården”, Dahl – Hasselgren, Studentlitteratur 1991


Januari 2000

Q Värdekompassen & Orienteringsbladet Värdekompassen är ett pedagogiskt hjälpmedel för verksamhetsut-veckling. Med hjälp av Värdekompassen och Orienteringsbladet kan tvärprofessionella arbetsgrupper i vården förbättra sina processer för att öka värdet av vården för patienterna. Värdet av vården för en specifik patientgrupp beskrivs i fyra dimensioner, illustrerade i en "kompass", se nedan. Funktionellt hälsostatus • fysiskt • mentalt • socialt Kliniskt status Tillfredsställelse • provresultat • upplevd hälsovinst • komplikationer • med sättet att ge vården

Kostnader • direkta • indirekta Till hjälp i arbetet kan man använda Orienteringsbladet för förbätt-ringsarbete. Detta innehåller fyra steg: 1. Resultat för en patientgrupp beskrivs i en Värdekompass 2. Processen – kartlägg och analysera processen 3. Förändringar – generera idéer som förändringar som skulle kunna

leda till förbättringar 4. Pilottestning – gör små tester av förändringsidéer Referens ”Gör och lär”, Landstingsförbundet 1998 Värdekompass & Orienteringsblad, för förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård, Landstingsförbundet


Januari 2000

Q Avvikelsehantering I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården anges att kvalitetssystem ska innehålla rutiner för avvikelsehantering. En avvikelse är en icke önskad händelse och definieras i SS-ISO 8402,1994 enligt följande: Med avvikelse avses icke-uppfyllande av specificerat krav. Definitionen omfattar avsteg eller avsaknad av en eller flera kvalitetsegenskaper eller element i ett kvalitetssystem i förhållande till specificerade krav. Identifiering och rapportering av avvikelser är en skyldighet och ett ansvar för varje individ i verksamheten. För att hantera avvikelser finns ofta lokala riktlinjer. Dessa bör inne-hålla rutiner för identifiering och dokumentation av avvikelser, analys och bedömning av risker, hur avvikelser rapporteras och återförs för att vidta lämpliga åtgärder i förebyggande syfte. Genom att aktivt arbete med den egna verksamhetens avvikelserapp-orter kan man identifiera sina förbättringsområden. Kompletteras avvikelsehanteringen med något systematiskt förslagssystem, där personal och kunder har möjlighet att lämna förslag till förbättringar, har man också material att bearbeta för att utveckla verksamheten och förbättra kvaliteten. Referens: Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 1996:24 ”Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården”


Januari 2000

Q Befintlig statistik Den statistik man för inom en verksamhet, kan man använda för upp-följning och utvecklingsarbete. Statistiken beskriver i någon dimension, verksamheten – dess innehåll och omfattning. Efter insamling av statistikuppgifter, analyserar man de uppgifter man får fram. Vilka slutsatser kan dras av de statistikuppgifter som visas? Beskriver statistiken någon kvalitetsaspekt? Beskriver den omfattning, kundgrupper, verksamhetsbredd? Slutsatserna kan leda till olika åt-gärdsförslag för utveckling och förbättring. En analys av de statistikuppgifter som samlas in för verksamheten, kan också ge förslag till förändring av statistikinnehåll. Andra aspekter kan vara viktiga att belysa och undersöka, än de man tidigare har granskat. De centrala frågorna man måste ställa är: Vad vill vi beskriva med vår statistik? och varför?


Januari 2000

Q Brainstorming Brainstorming är en metod som kan användas i många olika moment av kvalitets- och förbättringsarbete. Det är ett sätt för en grupp att skapa många idéer och på kort tid få olika infallsvinklar på en viss fråga. Brainstorming är ett arbetssätt för att skapa stor delaktighet i en grupp. Möjliga användningsområden: • Uppmuntrar till öppet tänkande, när en grupp har kört fast • Engagerar och entusiasmerar alla medlemmar i gruppen • Stimulerar var och en att bygga vidare på andras idéer/ kreativitet • Genererar på kort tid ett stort antal problem/ möjligheter/ orsaker/

lösningar för en grupp, att arbeta vidare med • Visar vilka data som behöver samlas in • Avslöjar olika tänkbara hinder Tillvägagångssätt 1. Bestäm den centrala frågan kring vilken ni ska arbeta och

anteckna den så att alla kan se. Se till att alla förstår frågan eller problemet. Det är bra om frågan är öppet formulerad och inte för snäv. Öppen fråga underlättar och stimulerar till mer kreativt tänkande.

2. Alternativ A

Strukturerad brainstorming. Lämpar sig för en mindre grupp. Varje gruppmedlem framför en idé i tur och ordning. Ingen idé får kritiseras. Man går laget runt, så länge det kommer upp nya idéer. En deltagare kan stå över sin tur ett varv om han vill. Alternativ B Ostrukturerad brainstorming. Gruppmedlemmarna presenterar idé-erna i den ordning de uppstår.

3. Idéerna ska hela tiden vara synliga. Skriv ner dem så fort de pre-

senteras, på blädderblock eller Post-it lappar. Skriv idén så som den presenteras, försök inte tolka eller förkorta

4. Håll igång processen, men begränsa tiden, 5-20 min räcker bero-

ende på ämnet. Kritisera eller värdera inte förslagen. 5. När idéerna är uttömda, gå igenom, gruppera och värdera dem.

Klargör eventuella oklarheter på idélistan och ta bort eventuella dubbletter. Ta endast bort idéer som är identiska. Små skillnader kan vara viktiga att ta vara på.

6. Välj ut några idéer för vidareutveckling. Basera era beslut på fakta

och/ eller konsus. Ett sätt att välja ut eller prioritera är att använda metoden ”multiröstning”.

Referens:


Januari 2000

Q ”Gör och lär” Landstingsförbundet 1998


Januari 2000

Q

Flödesdiagram/ Flödesschema Ett flödesschema är ett grafiskt sätt att beskriva en process eller ett förlopp. Det visar hur de olika stegen hänger ihop med varandra. Genom att beskriva varje aktivitet i ett flödesschema blir det ofta uppenbart var de kritiska momenten finns. Möjliga användningsområden: • Underlättar förståelsen av processer och skapandet av en

gemensam bild. • Utgör utgångspunkt för förbättringar av processer. • Visar ofta oväntade problemområden, oklarheter, dubbelarbete,

kritiska situationer, väntesituationer mm, som behöver granskas närmare.

• Ger bättre underlag för informationsspridning mellan grupper och arbetsskift, vilket ökar möjligheterna att förebygga fel.

• Klargör roller i processen för olika funktioner och personer. Symboler att använda i flödesschema:

Cirkel – visar på kopplingar. En bokstav i cirkeln betyder att processen fortsätter någon annanstans på samma sida, en siffra att den fortsätter på ett annat papper.

Rektangel – visar på aktiviteter som utförs i processen.

Oval – visar var processen startar och slutar, dvs processens avgränsningar.

Romb – visar på val och beslut i processen. Kan utformas som en ja / nej-fråga.

Pil – används för att visa i vilken riktning processen går. Till rektanglar kan flera pilar peka, men det är oftast bara en pil som pekar ut från en rektangel. Vill man rita fler utåtriktade pilar från en och samma rektangel, har man sannolikt en valsituation och kan använda sig av en romb.

Tillvägagångssätt: 1. Samla de människor som är viktiga för och har kunskap om

processen. 2. Diskutera och dokumentera vad ni ska ha flödesdiagrammet/

flödesschemat till.


Januari 2000

Q 3. Gå igenom och bestäm processens start- och slutpunkt, dvs vad

som ska ingå i schemat.

4. Bestäm vilken detaljnivå diagrammet/ schemat ska ha. Börja gärna

med ett mindre detaljerat schema och fördjupa er sedan i de delar som behövs.

5. Bestäm och dokumentera stegen i processen. Kom ihåg att beskriva hur det ser ut idag, inte hur det borde se ut.

6. Tidsordna stegen i processen. Använd gärna post-it lappar så att de kan flyttas under arbetets gång.

7. Rita flödesschema med hjälp av de vedertagna symbolerna ovan. 8. Kontrollera så att flödesschemat är komplett och att ni är överens

om att det beskriver den verkliga processen. 9. Tänk på att anteckna eventuella idéer till förbättringar som kan

komma upp under arbetets gång! Referens: ”Gör och lär”, Landstingsförbundet 1998


Januari 2000

Q Enkäter Enkäter är en datainsamlingsmetod som används för att beskriva och kartlägga kvalitetsaspekter av händelser och beteenden. Enkäten består av ett frågeformulär, som man ber undersökningspersonen besvara. Det kan vara fasta svarsalternativ eller så kallade öppna frågor, där intervjupersonen själv formulerar sitt svar. Frågorna formuleras på ett sådant sätt att de är enkla att förstå och inte kan feltolkas. Enkäter kan antingen lämnas ut i samband med ett besök, behandlingstillfälle eller personlig kontakt eller de kan skickas ut och samlas in per post. Fördelar: • Ingen intervjuare påverkar svaren • Man känner sig anonym • Man har tid att tänka efter innan man svarar Nackdelar: • Man saknar kontroll över vem som besvarar frågorna • Tar relativt lång tid att genomföra • Det går inte att ställa uppföljningsfrågor • Frågeområdena är fastställda i förväg och går inte att ändra under

pågående datainsamling • Ofta relativt stort bortfall. Referens: ”Dialogen med patienten” Sprirapport nr 391, 1995 ”Utveckla dialogen” Sprirapport nr 478, 1998 "Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård", Helen Hansagi och Peter Allebeck, Studentlitteratur 1994


Januari 2000

Q Internkontroll av arbetsmiljön En faktor som påverkar kvaliteten på arbete är den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Arbetarskyddsstyrelsen har tagit fram sär-skilda regler för internkontroll av arbetsmiljön. Med internkontroll menas att systematiskt planera, genomföra och följa upp verksamheten, så att arbetsmiljökraven uppfylls. Referens: Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön AFS 1996:6 Internetadress: http://www.arbsky.se


Januari 2000

Q


Januari 2000

Q Intervjumetoder För att få kunskap om kundens synpunkter kan man använda sig av olika intervjumetoder. Innan man väljer metod är det viktig att klar-göra: Vilket är syftet med intervjun? Vilken sorts information är vi ute efter? Vilka resurser och vilken kompetens finns? Hur ser de tillfrågade personernas förutsättningar ut? Nedan beskrivs några olika intervjumetoder: Kvalitativa metoder Djupintervjuer: • Kritiska händelsemetoden • Lyssna till patientens berättelse • Intervju med flödesanalys Gruppintervjuer: • Fokusgruppsintervjuer • Brukarråd Kvantitativ metod: Telefonintervjuer Djupintervjuer Djupintervju är en kvalitativ intervju; en form av samtal som förs kring ett bestämt ämne och där intervjuaren styr samtalet så att ämnet blir allsidigt belyst. Man söker efter förklaringar till händelser och beteenden. Djupintervjuer ger oftast snabb och innehållsrik information och sker på den utfrågades villkor. Man kan också ta upp komplicerade frågeställningar, eftersom det går att följa upp oklarheter, ge förklaringar och ställa följdfrågor. Djupintervjuer ställer stora krav på intervjuarens förmåga att lyssna, känna och förstå. En frågeguide kan användas som stöd vid intervjun. Kritiska händelsemetoden En metod som ger underlag för att arbeta med förbättringar. Kan med fördel användas som ett första steg inför enkätundersökningar, för att ringa in problemområden. Kritiska händelsemetoden är en variant av djupintervjuer då man är inriktad på att fånga negativa och positiva händelser hos den man intervjuar. God kunskap om kritiska händelser gör att man lättare kan lösa problem och utforma vården så att sådana kritiska händelser minimeras. Intervjun styrs hårdare än en sedvanlig djupintervju. Man noterar de kritiska händelser patienten upplevt och delar dem i två grupper; nega


Januari 2000

Q tiva och positiva. Med hjälp av olika tekniker kan de sedan grupperas och analyseras, så att man får en bild av problemområden som tas upp. Djupintervju med flödesanalys Metoden ger god kunskap om vårdkedjor Den kan användas för att identifiera situationer där vården fungerar mindre bra, och för att visa hur många instanser patienten varit i kontakt med. Man utgår ofta från en personlig intervju och bryter ned de olika steg i vårdprocessen, som ska studeras. Förutom intervjuer med patienter och anhöriga ingår per-sonalens redogörelse för deras del i vårdkedjan. Lyssna till patientens berättelse Här utgår man tydligt från patientperspektivet. Sådant som personalen aldrig tänkt på kan komma i dagen och man kan få fram nya perspektiv på verksamheten. Patienter vill inte gärna klaga på den vård som erbjuds. Därför kan en metod där man ber patienten att med egna ord beskriva sina erfaren-heter ge personalen vägledning. Samma metod som vid djupintervju används men utan frågeguide, för att styra patienten så lite som möjligt. Gruppintervjuer Det finns en mängd metoder då man samtalar med grupper av patienter eller brukare. Olika typer av grupper sätts samman utifrån de områden som ska studeras. Ibland väljs personer med så olika erfarenheter som möjligt för att täcka in olika synpunkter ibland försöker man välja personer med liknande erfarenheter i stället. Gruppintervjuer ger snabb information från många människor och är inte särskilt resurskrävande, även om tolkningen av resultaten är mer arbetskrävande än vid en djupintervju. Att intervjua en grupp kräver viss träning. Betydelsefullt är att kunna skapa en trygg och avspänd stämning, kunna lyssna, ha värme och inlevelseförmåga och samtidigt utöva en viss auktoritet för att kunna leda gruppen framåt. Fokusgrupper Genom en noga planlagd diskussion får man i fokusgruppen fram kun-skap och synpunkter om en avgränsad problemställning. Metoden går främst ut på att lyssna på upplevelser och skapa en atmosfär som genererar idéer och förslag. En någorlunda homogen grupp om ca sex - åtta personer är lämplig – det är bra om deltagarna inte känner varandra, anonymiteten gör att de kan agera mer öppet. Intervjuaren utgår från en frågeguide, som kan fungera som en dagordning. Metoden är processorienterad, vilket innebär att frågeställningarna kan ändras och modifieras under samtalets gång och från grupp till grupp. Referens: ”Utveckla dialogen”, Sprirapport nr 478, 1998


Januari 2000

Q Journalstudier exempelvis NoGa Ett sätt att följa upp kvalitetsfrågor är att göra journalstudier. I förslaget till kvalitetsindikatorer finns några indikatorer som är lämpliga att mäta med hjälp av journalgenomgång/ granskning, exempelvis behandlingsmål. Nedan beskrivs mätinstrumentet NoGa som används för omvårdnads-revision. Instrumentet har använts avseende journalrevision, med viss modifie-ring, på försök även inom kuratorsverksamhet. NoGa är ett mätinstrument framtaget för att genomföra omvårdnadsre-vision och utgår från ett antal indikatorer med betydelse för omvård-nadskvaliteten: • kompetens • kontinuitet • dokumentation • säkerhet (läkemedelsordinationer) • patienttillfredsställelse Instrumentet omfattar ett flertal olika granskningsprotokoll/ mallar. Inledningsvis registreras allmänna uppgifter om revisionen; när den genomförts, verksamhetens namn, ansvariga revisorer samt eventuella medarbetare. Specifika kvalitetsmål finns för varje indikator (enligt ovan). Beträffande dokumentationen, genomförs granskning av 10 journaler, med hjälp av en särskild mall, vilken inkluderar poängsättning. Mallen följer omvårdnadsprocessens olika steg: bedömning, analys, planering, genomförande och utvärdering. Poängsättningen har utformats så att en summa erhålls dels för varje enskild journal, dels för alla 10 journalerna sammanlagt. Maximal poäng (50 p) kan erhållas om omvårdnadsprocessens samtliga steg kan identifieras i omvårdnadsjournalen samt om journalanteckningen uppfyller patientjournallagens krav på fullständig signering och datering. Referens: "Omvårdnadsrevision med mätinstrumentet NoGa", Gun Nordström och Ann Gardulf, VÅRD nr 3 1995.


Januari 2000

Q Konsensusmetoder Konsensusmetoder syftar till att få fram i vilken grad tillfrågade i en grupp är överens i en fråga. Det gäller både i förhållande till frågeställningen som tas upp och inbördes i gruppen. Konsensus betyder ömsesidig förståelse. Ett konsensusbeslut innebär att alla kan acceptera beslutet. Men det betyder inte att alla måste anse beslutet vara det bästa. Det är allt vanligare att man försöker komma fram till slutsatser som alla kan ställa sig bakom, i stället för att exem-pelvis använda sig av majoritetsbeslut. Följande tillvägagångssätt kan användas: 1. Informera om frågan 2. Avgränsa problemet. Vad ska vi besluta om och vad inte? 3. Förslagsrunda 4. Fri diskussion 5. Diskussionen sammanfattas i ett eller flera förslag 6. Beslut fattas genom att alla uttalar att man ställer sig bakom

förslaget, om någon inte gör detta diskuteras frågan på nytt. Referens: Sprirapport 478, 1998


Januari 2000

Q Multiröstning Multiröstning är en metod för att snabbt åstadkomma gemensamma prioriteringar, baserade på individuella rangordningar. Man kan an-vända multiröstning i flera steg för att göra avgränsningar. 1. Skapa en lista över problem eller lösningar som ska rangordnas

(använd exempelvis brainstormingteknik) . 2. Anteckna på ett blädderblock eller med post-it lappar. 3. Ta bort dubbletter och klargör betydelsen av de olika förslagen. 4. Fördela ett lämpligt antal röster/deltagare (vanligtvids 20-25 % av

antalet punkter/ förslag). Det är enkelt att använda självhäftande färgsignaler (”pluttar”) som finns att köpa hos bokhandel/ kon-torsmaterial.

5. Man röstar genom att sätta sina färgsignaler vid det eller de alter-nativ man själv vill prioritera. Man kan alltså själv välja ett eller flera alternativ. Röstningen bör helst ske samtidigt, så att man inte påverkas alltför mycket av varandra.

6. Summera vilka punkter på listan som erhållit flest röster och där-med ska behandlas vidare.

7. Anteckna den slutliga listan med prioriteringar på blädderblock. Referens: ”Gör och lär”, Landstingsförbundet 1998


Januari 2000

Q Observationer Observationer innebär att man studerar en verksamhet eller en process. Observatören försöker se vad som händer i olika situationer och be-skriver dels miljön där observationen görs, dels samspelet mellan de berörda personerna. Noggranna anteckningar görs under observationen. Efter ett antal observationer sammanställs de slutsatser man kommit fram till. Öppna observationer innebär att de observerade vet om att observatio-nen äger rum. Dolda observationer innebär att de observerade inte vet om att obser-vationen äger rum. Deltagande observationer innebär att observatören deltar i verksamhe-ten. Observatören upplever själv situationen, vilket ger djupare insikter. En deltagande observation är mindre störande och ger möjlighet till bättre information eftersom processen inte förändras. Referens: Sprirapport 478, 1998


Januari 2000

Q Omvärldsbevakningscykeln Invärldsanalys inriktning / fokus Handling Omvärldsbevakning handlingsberedskap fakta, insamling Omvärldsanalys slutsatser Invärldsanalys En stor del av den kunskap vi behöver i omvärldsarbete finns redan i organisationen "invärlden". Ta vara på den kunskapen, skapa strukturer för att ta och ge. Involvera så många som möjligt. Omvärldsbevakning Gör en omvärldskarta, se separat blad. Undersök vilka informationskanaler som är särskilt viktiga. Det kan vara tidskrifter, litteratur, lagstiftningsprocessen, forskning, konferenser/ mötesplatser etcetera. Omvärldsanalys Från den kunskap som erhållits genom invärldsanalysen och omvärldsbevakningen, dras slutsatser viktiga för den egna verksamheten Handling De slutsatser som dragits, ligger till grund för att skapa en handlingsberedskap. Vilka förändringar behövs? Prognos – hur vi tror Vision – vad vi vill Scenarier – hur det kan bli Referens:


Januari 2000

Q föreläsning av Vivi Kyhlberg, omvärldsanalytiker, Stadsmissionen, Stockholm (september 1999)


Januari 2000

Q Omvärldskarta Obs! är färskvara Ej + viktiga + viktiga faktorer + faktorer + mycket viktiga + + faktorer + + + + + + + den egna +

organisationen + +

+ + + + + + + + + + + + + + vår dagliga handlingsmiljö, den vi oftast är mest insatt i och medveten om Referens: föreläsning av Vivi Kyhlberg, omvärldsanalytiker, Stadsmissionen, Stockholm (september 1999)


Januari 2000

Q Orsak/verkan-diagram även kallat fiskbensdiagram eller Ishikawadiagram. Orsak/ verkan-diagram är ett verktyg som hjälper till att förstå vilka orsaker som påverkar en viss frågeställning eller ett visst problem. Möjliga användningsområden: • Tydliggör vad som påverkar ett problem • Skapar en ögonblicksbild av den samlade kunskapen och samför-

ståndet i ett team rörande ett problem • Visar på grundorsaker, inte symptom och utgör ett bra underlag

för den fortsatta problemlösningen • Kategoriserar olika orsakstyper • Tydliggör vilka data som måste samlas in för att visa på vilken

grundorsaken är till problemet. Tillvägagångssätt: 1. Skriv ner problembeskrivningen till höger på diagrammet. 2. Ange huvudgrupperna – kategorierna– där ni tror att orsakerna till

problemet finns. Märk de stora benen på fisken med dessa grupper. Exempel på grupper – kategorier – är människa, maskin, metod, miljö, lokaler och så vidare. Kategoriseringen ska vara ett hjälpmedel i den aktu-ella situationen.

3. Använd exempelvis brainstorming för att söka efter tänkbara orsa-ker.

4. Placera de tänkbara orsakerna under lämplig huvudgrupp, antingen direkt när de sägs eller först sedan hela listan tagits fram. Tänk igenom om ni valt rätt huvudgrupper – kategorier.

5. Ställ frågan Varför? För varje orsak, för att steg för steg komma fram till grundorsakerna.

6. Sök efter grundorsakerna till problemet genom att: – Titta efter orsaker som dyker upp flera gånger inom olika kategorier. Det kan finnas fler grundorsaker till ett problem. – Samla och analysera data så att ni kan bestämma hur mycket de olika orsakerna påverkar.

Exempel: människa metod miljö ORSAKER VERKAN (problem att söka orsaker till) lokaler osv. Referens: ”Gör och lär”, Landstingsförbundet 1998


Januari 2000

Q Policydokument Policydokument är övergripande dokument som styr avsikter och in-riktning beträffande speciella frågor eller områden inom en verksamhet. Policy bestäms av ledningen för en verksamhet. Vanligt är att det finns policy för exempelvis kvalitets-, jämställdhets- och personalfrågor. Policydokumentet kan, när det gäller landstingsverksamhet, vara fast-ställt av landstingsledningen och sedan nedbrutet till ett eget policydo-kument på förvaltningsnivå. Även ett enskilt verksamhetsområdes led-ning kan ha fastställt policydokument för olika områden inom den egna verksamheten. I kvalitetsarbete tjänar policydokument som vägledning för att formu-lera mål och standards. De kan också utgöra grunden för vilka områ-den man ska prioritera i sitt förändringsarbete. Referens: ”En bok om kvalitet”, Landstinget Gävleborg 1996


Januari 2000

Q Paretodiagram Paretodiagram är ett verktyg för faktabaserad prioritering. Genom pa-retodiagrammet kan man fästa uppmärksamheten på de viktigaste pro-blemorsakerna. Verktyget grundas på Paretoprincipen, som innebär att ett fåtal orsaker står för merparten av problemen. Möjliga användningsområden: • Hjälper till att enkelt och systematiskt fokusera på de problem/

faktorer som bör uppmärksammas. • Prioriterar och rangordnar olika problem. • Visar på tänkbara orsaker vid användning av orsak/ verkan-dia-

gram. • Delar upp information i olika kategorier. Tillvägagångssätt: 1. Bestäm vilket problem eller vilka faktorer som diagrammet ska

visa och vilken data som behövs för att visa detta. 2. Bestäm vilken mätenhet som är mest meningsfull t ex frekvens,

kostnad, tid. Bestäm tidsperiod för studien. 3. Samla in nödvändig information. Beskriv var, när och hur

informationen samlas in. 4. Presentera data i rangordning, dvs från högst till lägst förekom-

mande kategori. Placera kategorier med låg frekvens under en gemensam rubrik "övrigt".

5. Rita ut axlarna i diagrammet med orsak/ kategorier på den hori-sontella axeln och antal insamlade data på den vertikala axeln. Rita in staplar för varje kategori och namnge dessa.

6. Rita kategorierna med exempelvis högst frekvens, kostnad eller tid till vänster och fortsätt sedan med övriga i fallande storlek. Kategorin övrigt placeras oftast längst åt höger, även om den inte är minst.

7. Tolka resultatet Ex) Orsaker till långa väntetider i väntrummet Antal 1= längre besök än planerat 2= många jourfall 3= patienter har samma tid 4= patienter kommer för sent 5= övrigt 1 2 3 4 5

orsak Referens: ”Gör och lär”, Landstingsförbundet 1998


Januari 2000

Q Skattningsskalor Ibland vill man ha möjlighet att ha någon form av skala för att skatta frekvenser och kvantiteter, eller mäta intensiteten i människors upple-velser eller ta reda på hur stark respektive svag inställningen till en viss företeelse är. Den mest basala skalan är av typen 1. Nöjd 2. Varken nöjd eller missnöjd 3. Missnöjd Nackdelen med få steg på en skattningsskala är att det kan kännas otillfredsställande att inte kunna ange en mer nyanserad uppfattning/ inställning. Skalor med 5 skalsteg, med en neutral mittpunkt, är förmodligen de mest använda exempelvis följande två alternativ: 1.Mycket bra 1.Instämmer helt 2.Ganska bra 2.Instämmer delvis 3.Varken bra eller dåligt 3.Varken instämmer eller tar avstånd 4.Ganska dåligt 4.Tar delvis avstånd 5.Mycket dåligt 5.Tar helt avstånd Även svarsalternativet vet ej/ minns ej bör finnas med vid användning av skattningsskalor. VAS-skalan (visuella analogskalan) bygger på en liknande princip, men vanligtvis utan markerade skalsteg/ svarsalternativ. Den består av en 10 cm lång, horisontell linje, som ska tänkas utgöra en variabel, te x smärta eller i vad mån man instämmer i ett påstående. Vid bearbetning mäter man med linjal i cm eller mm och kallar detta mått för poäng. Exempel: Hur är din smärta när den är som värst? _____________X_________________________________________ ingen outhärdlig smärta smärta Exempel: Behandlingen har hjälpt mig att bättre hantera min situation? ____X___________________________________________________ instämmer instämmer inte helt alls Referens: "Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård", Helen Hansagi och Pe-ter Allebeck, Studentlitteratur 1994


Januari 2000

Q Studiebesök I allt kvalitetsarbete och förbättringsarbete har man glädje och nytta av att lära av andra. Ett sätt att få del av andras erfarenheter är att göra studiebesök. Att tänka på vid studiebesök: • Förbered studiebesöket väl; formulera frågeställningar, gör i

förväg klart med dem ni ska besöka om syftet med besöket • Se till att få utrymme för frågor och dialog. • Dokumentera erfarenheterna och även era egna reflexioner • Följ upp studiebesöket och använd den kunskap ni fått.


Januari 2000

Q Styrande dokument Styrande dokument är de dokument som reglerar en verksamhet be-träffande inriktning, omfattning och kvalitet. Exempel på styrande dokument: • Lagar och förordningar • Föreskrifter • Socialstyrelsens allmänna råd • Politiskt fattade beslut • Beslut fattade av ledningen för en verksamhet exempelvis

verksamhetsplan och måldokument. • Avtal Styrande dokument ställer krav på en verksamhet beträffande kvali-tetsfrågor. De utgör grunden för vilka områden man ska prioritera i sitt förändringsarbete. Styrande dokument kan också innehålla detaljkrav som innebär standards i vissa kvalitetsfrågor. Referens: ”En bok om kvalitet”, Landstinget Gävleborg 1996


Januari 2000

Q Uppdrag Att tydligt veta vad som ska göras och på vems uppdrag, är utgångs-punkten för att ha möjlighet att följa upp sitt arbete och att utföra det med så god kvalitet som möjligt. Kom ihåg att kvaliteten bedöms av kunden utifrån de förväntningar som finns. Det är därför angeläget att ta reda på kundens förväntningar och precisera uppdraget. I direkt patientarbete: – Patienten har på eget initiativ tagit kontakt. Formulera tydligt tillsammans med patienten och utifrån en professio-nell bedömning, vad uppdraget är. Uppdraget formuleras i en behand-lingsplan med uppställda mål, som sedan följs upp och utvärderas. – Patienten har blivit remitterad för behandling. Här kommer uppdraget från dels remittent, dels patienten. Det är vik-tigt att göra klart för sig själv och för patienten, vilka möjligheter som finns inom ramen för en remiss och att utifrån detta formulera behand-lingsplan och mål. I annat arbete: Ett uppdrag kan också komma från annan personal (exempelvis hand-ledning) myndighet (exempelvis utlåtande), organisation (exempelvis intyg), politiker (exempelvis information), allmänhet (exempelvis ut-bildning) mm. Även när det inte är fråga om direkt patientarbete, är det angeläget att formulera uppdraget tillsammans med kunden, för att ge förutsättningar för så god kvalitet som möjligt. Uppdrag genom avtal Socionomer/ kuratorer inom hälso- och sjukvård kan genom organisa-tionsstrukturen vara verksam på en arbetsplats, men ha en annan ar-betsgivare (exempelvis vara verksam på en hälsocentral, men anställd av en kuratorsenhet). Det är mycket angeläget att uppdraget tydligt formuleras om vad arbetet ska innehålla, omfattning, rapporterings-skyldighet, samarbete, kostnad mm. Uppdraget kan formuleras i ett avtal mellan de båda organisationerna/ verksamheterna. I flera landsting har man köp/ sälj-organisation. Här är det extra tydligt att ett avtal behöver finnas för att reglera respektive parters åtagande. Referens:


Januari 2000

Q för mer information om avtal, kontakta någon kuratorsverksamhet i landsting med köp/ sälj-organisation, exempelvis Stockholm, Gävle-borg


Januari 2000

Q Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal, eller planeringssamtal, med medarbetare, ingår na-turligt som ett led i ledningen av en verksamhet. Utvecklingssamtalet berör dels den anställdes egen professionella utveckling och dels om-fattar det utvecklingen av verksamheten och den anställdes ansvar och delaktighet. I samband med utvecklingssamtal kan förbättringsområden och förslag till förbättringar identifieras. Referens: Litteratur om utvecklingssamtal finns av många författare, exempelvis Marika Ronty-Östberg, Kerstin Ljungström, Andreas de Klerk


Januari 2000

Q Referenser, organisationer och adresser Adress och telefon Internet hemsida Socialstyrelsen http://www.sos.se 106 30 Stockholm tel -8 555 530 00 Landstingsförbundet http://www.lf.se Hornsgatan 20 Box 70491, 107 26 Stockholm tel 08 - 702 43 00 Svenska kommunförbundet http://www.svekom.se Hornsgatan 15 118 82 Stockholm tel 08 - 772 41 00 Akademikerförbundet SSR http://www.akademssr.se Mariedalsvägen 4 Box 12800, 112 96 Stockholm tel 08 - 617 44 00 Svenska kommunaltjänstemannaförbundet SKTF http://www.sktf.se Box 7825, 103 97 Stockholm tel 08 - 789 63 00 Svensk kuratorsförening http://www.sposit.se/foreningar/svkur.html Mariedalsvägen 4 112 51 Stockholm ordf Iris Sundelin tel 0660 - 89717 Vuxenpsykiatriska kuratorers förening http://www.vkf.nu c/o Grafström Baldersvägen 19 E, 856 40 Sundsvall Ordf Göran Lindberg Föreningen barnpsykiatriska kuratorer http://www.bupq.org Ordf Eva Thurnell, Box 425, 179 75 Skå tel 08 - 560 241 80 Nämnden för socionomauktorisation http://www.akademssr.se Mariedalsvägen 4 112 51 Stockholm


Januari 2000

Q Adress och telefon Internet hemsida Psykosocialt forum – psykosociala sektorns http://www.sposit.se mötesplats på internet Institutet för kvalitetsutveckling SIQ http://www.siq.se Fabriksgatan10, 512 50 Göteborg tel -31 - 723 17 00


Januari 2000

Q Ledamöter i Nationellt kvalitetsråd för kuratorer inom hälso- och sjukvård 1997-1999: Tel: Catharina Gåfvels 08 - 51 77 44 09 Stockholm Saga Hedberg Fyhrlund 031 - 64 22 10 Göteborg Margareta Olén 0413 - 55 65 24 Lund Inger Jonasson 063 - 14 75 91 Östersund Ann-Sofie Lasell 026 - 15 51 31 Gävle Gerg Sandgren Lundström 036 - 32 32 01 Jönköping Mariann Olsson 08 - 585 820 25 Stockholm adjungerad: Lillemor Högselius 08 - 690 67 88 Stockholm

KVALITET FÖR KURATORER/ SOCIONOMER 1 (6) INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD flik 9 Referenslista

Januari 2000

Q FÖRTECKNING ÖVER SKRIFTLIGT MATERIAL – användbart i kvalitetsarbete för socionomer i hälso- och sjuk-vården Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, ändrad 1998:1660) Patientjournallagen (1985:562, ändrad 1998:1662) Sekretesslagen (1980:100) Socialtjänstlagen (1980:620, ändrad 1996:791) LSS (1993:387) Kommunallagen (1991:900 ändrad 1994:691) Förvaltningslagen (1986:223) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) - ersatte 1999 tillsynslagen, åliggandelagen, disciplinpå-följdslagen m fl. Förordning om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:1513). Patientskadelagen (1996:799, ändrad 1998:535) Personuppgiftslagen (1998:204) Lag om vårdregister (1998:544) Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. Föreskrifter och allmänna råd. SOSFS 1996:24 Internkontroll. Föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen. Kvalitetssystem. SoS 1996:122 Verksamhetsschef, SoS 1996:126 Om kvalitet Berglund, M och Sandell G: Bedriver vi en effektiv verksamhet? Kommentus 1993. Ternov, S: Kvalitetsutveckling i sjukvården – kvalitetsmätning, ISO 9000 och föreskrifter, Utbildningshuset, Studentlitteratur 1994 Ternov, S: Människor och misstag i sjukvården. Utbildningshuset, Studentlitteratur 1998. Nilsson, L: Den vakne jägaren. Hur man engagerar alla i företaget i jakten på ständiga förbättringar. Consultus 1997. Gör och lär. Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso- och sjukvården. Landstingsförbundet 1998.


Januari 2000

Q Kriterier och anvisningar för Qvalitet, Utveckling, Ledarskap 1998/99. Landstingsförbundet. Förändring med kvalitet. Något om konsten att utveckla tjänstepro-duktion med hjälp av kvalitetsverktyget. Spri förmedlar 5:1997. Ledarskap för ständiga förbättringar. Idé och arbetshäfte. Ledarna & SIQ. Göteborg 1997. Värdekompass & Orienteringsblad. För förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Landstingsförbundet 1997. Patientenkäter – värt att tänka på. Spri förlag, 1995. Starta kvalitetscirklar i vården, Spri rapport nr 265, 1989. Dialogen med patienten, Spri rapport nr 391, 1995. Utveckla dialogen!, Spri rapport nr 478, 1998. Patienten har rätt. SOU: 1997:154. Delbetänkande HSU 2000. Offentliggörande av vårdresultat. En studie om vad svensken skulle vilja veta om vårdens kvalitet och resultat. Spri rapport 417, 1996. De kommande årens frågor. En intervjustudie om de närmaste årens nyckelfrågor för hälso- och sjukvården. Landstingsförbundet 1998. Kvalitetssäkring. Att mäta, värdera och utveckla sjukvårdens kvalitet. Spri rapport 230, 1987. Kvalitetsarbete i praktiken. Exempel från äldre- och handikappom-sorgen. SoS- rapport 1997:21 Introduktion och handledning. Spris program för organisationsgransk-ning vid sjukhus. Spri rapport 433, 1996 Organisationsgranskning. Erfarenheter från deltagande sjukhus. SPRI förlag 1997. Sambandet. Samla samband. Utvecklingsverktyg för utmärkelsen Sambandet. SPP 1998. Etik angår oss alla. En rapport från landstingets etikgrupp. Landstinget i Värmland 1998.


Januari 2000

Q Patienten i centrum – se människan – en vision för den värmländska hälso- och sjukvården. Landstinget i Värmland 1998. Medicinska programmen för Stroke respektive Psykisk hälsa, med flera. Landstinget i Östergötland 1998. En bok om kvalitet. Landstinget i Gävleborg 1996. En VITBOK – om sjukvården i Skaraborg. Landstinget Skaraborg 1997. Tipsextra för patienten. Inför mötet med doktorn. Spri 1997. Tipsextra för läkare. Inför mötet med patienten. Spri 1996. DySSSy – en metod för kvalitetssäkring i vården. Svensk sjuksköters-keförening och Spri nr 2/1996. Vård i utveckling. Tidskriften Vård nr 4, 1998. Kvalitetshuset. Primärvårdens FoU-enhet Habo/ Jönköping, 1997. Kvalitetssäkring för ungdomsmottagningar - en inspirationsskrift. KVUM, Ett samverkansprojekt mellan Södra sjukvårdsområdet, Stockholms läns landsting, Landstinget förebygger aids och SESAM 1998. Qulissen – Landstingsförbundets hemsida på internet, http://www.lf.se/qul/qulissen Om socionomers kvalitetsarbete Yrkesetiska riktlinjer för socionomer, SSR 1997 Etiska frågor i socialt arbete, SKTF 1996 Fröberg U H: Kurators ansvar vid yrkesutövning inom hälso- och sjukvården. Institutet för Medicinsk Rätt AB 1994. Kuratorns arbete idag – och i morgon. Kuratorsverksamheten i Värm-land och förslag till utveckling. Landstinget i Värmland 1997. Utvärdering och kvalitetsutveckling av kuratorns arbete. Kuratorsverksamheten, Helsingborgs sjukvårdsdistrikt. Malmöhus läns landsting 1994/95.


Januari 2000

Q Carlsson, G: Kuratorns kvalitetsarbete. Magisteruppsats, Socialhög-skolan, Lunds universitet 1996. Almby,B: Kartläggning för Kvalitetsutveckling. Socialmedicinska av-delningen Kuratorsorganisationen. Akademiska sjukhuset Uppsala 1997. Qurkraft. Slutrapport. Behovet av socionomer inom sjukvården och skolan. SSR 1996. Kvalitet i sosialt arbeid. Temanummer Nordisk Socialt arbeit nr 1:1997 Kuratorsarbete inom hälso- och sjukvård. SSR 1985. Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården. Beskrivning av situatio-nen idag. SSR 1996. Patientenkät. Kuratorsverksamheten 1995-1996. Kärnsjukhuset i Skövde. Mars 1997. Verksamhetshandbok 1. Huvudprocess. Arbetssätt för psykosocialt ar-bete inom hälso- och sjukvård. Kuratorsverksamheten, Skaraborgs sjukhus 1998. Kvalitet- och metodutveckling inom Kuratorsenheten/ Verksamheten, Jönköpings sjukvårdsområde, 1999. Sökord för kuratorer. Version 2.0. Spri april 1998. Sökordsmanual. Kuratorsavdelningen NU-sjukvården 97-11-10. Gullacksen, A-C: Kvalitetssäkring – för individen, den professionelle eller organisationen? Ur Håkan Jönsson(red.) Utvärdering och kvalitetssäkring i socialt ar-bete. Meddelanden från Socialhögskolan i Lund 1995:2 Enkätundersökning av kuratorernas krisbehandlingar på sektorsklinik nordöst under perioden 950901-960901. Universitetssjukhuset MAS. 961220. Ericsson, I. med flera: Förbättrat omhändertagande av lungcancerpati-enter och deras närstående. Kvalitetsarbete vid Lungmedicinklinken, Universitetssjukhuset, Linköping 1992 – 1995. US, Linköping 1998. Kuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrin. BUP Umeå september 1998.


Januari 2000

Q Kvalitetssäkra det sociala arbetet. Nämnden för socionomauktorisation 1998. Kvalité. Socialstyrelsen nr 1. Utvecklingsarbete inom socialtjänsten. Wåglund,M: Socionomens yrkesroll ur olika perspektiv. Arbetsrapport nr 1. Högskoleverket 1999. Lära av andra Kvalitetssäkring i omvårdnad. Rapport från svensk sjuksköterskeföre-nings och SHSTF:s samarbetsprojekt. Wiklund I & Wiklund J: Kompetensstegar. En undersökning på 14 sjukhus i Sverige. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Vt 1998. Mångfald, bredd och kvalitet. Ett program för läkares grundutbildning och dess kvalitetsutveckling. Sveriges läkarförbund 1997. Läkaren i kvalitetsutvecklingsarbetet. Sveriges läkarförbund 1997. Förslag till medicinska kvalitetsindikatorer från Svenska läkaresällskapets och Sveriges läkarförbunds Medicinska Kvalitetsråd. Svensk medicin 38. Svenska läkarsällskapet och Spri. Kvalitetsindikatorer för psykiatrisk vård. Svenska Psykiatriska före-ningens arbetsgrupp för kvalitetssäkring. Klinisk revision av psykiatrisk vård – ett multiprofessionellt projektar-bete med patienten i centrum. Spri rapport 459,1997. Kvalitetsindikatorer i psykiatrisk verksamhet – erfarenheter från ett nationellt projekt. Spri:s förlag, Stockholm 1997. Kvalitetsindikatorer för psykiatrisk vård. Svenska psykiatriska före-ningens arbetsgrupp för kvalitetssäkring. Wolgast, E: Kvalitetsutveckling i sjukgymnastik. Seminarierapport, LSR Omvårdnadsindikatorer för sjuksköterskor, Östersunds sjukhus 1997.


Januari 2000

Q FSA:s (Föreningen Sveriges Arbetsterapeuter) kvalitetspolicy - grun-den för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten. Kvalitetsutmärkelsen svensk Hälso- & sjukvård. Finalist 1997. Thoraxklinikerna. Universitetssjukhuset i Linköping. Kvalitetsutmärkelsen svensk Hälso- & Sjukvård 1997. Kvinnokliniken. Lasarettet i Motala. Internationellt NASW – standards, flera publikationer beträffande kvalitetsindikatorer för socialt arbete i hälso- och sjukvården. National Association of Social Workers, USA. AASW National Casemix network. Social work interventions. Version 1. Australian Association of Social Workers Ltd. April 1997. Australian Allied Health Classification System (Version One). National Allied Health Casemix Committé, Sept 1997. Deliège, D. Psychosocial Problems in GPs´Practice. Tools for seamless care. ( Coding and classification system, Minimum Basic Data Set). University of Louvain, Health System Research, 1998.

1 (2) flik 1

Projektrapport januari 2000 bilaga

Bilaga Referensgrupp 2, Mälardalen, södra Norrland Ansvarig: Ann-Sofie Lasell Namn Ort tel Katrin Boström, chefkurator Örebro 019 - 15 16 44 Soma (somatisk) Maria Holmqvist, kurator Örebro 019 - 15 33 32 Psyk (psykiatrisk) Staffan Larsson, kurator Örebro 019 - 15 70 39 Vuxenhab (vuxenhabilitering) Ulla Gustafsson, chefkurator Hudiksvall 0650 - 922 57 Soma Marianne Odell, kurator Falun 023 - 825 59 Soma Karin Sundström, kurator Falun 023 - 49 25 67 Soma Birgitta Almby, chefkurator Uppsala 018 - 66 36 21 Soma Margareta Örtengren Västerås 021 - 17 56 90 Hab (habilitering) Maj Britt Månsson, kurator Gävle 026 - 15 47 74 Soma, pv Helen Oxborn-Carlsson, kurator Sandviken 026 - 27 86 12 Barnhab (barnhabilitering)

Referensgrupp 3, Västsverige Ansvariga: Gerd Sandgren Lundström och Saga Hedberg Fyhrlund Christina Johansson, chefkurator Karlstad 054 - 10 50 22 Soma, psyk, hab, pv (primärvård) Annika Nordqvist, kurator Kungälv 0303 - 987 38 Soma, psyk, pv Kerstin M Sandström, socionomutvecklare Göteborg 031 . 61 17 12 Soma Pia Ekbom-Johansson, kurator Göteborg 031 - 37 54 62 Barnpsyk (barnpsykiatri) Gun-Britt Eriksson Mölndal 031 - 343 23 32 Psyk Ann Runsten, kurator Göteborg 031 - 343 61 31 Soma Annette Wemmeus Borås 033 – 61 62 04 Soma, hab Anna-Lena Andersson, chefkurator Uddevalla 0522 - 928 90 Soma Eva-Britt Willborg, samordnande kurator Uddevalla 0522 - 927 16 Psyk, barnpsyk, pv Astrid Främst, chefkurator Skövde 0511 - 43 26 24 Soma, psyk, pv Referensgrupp 4, Södermanland / Östergötland Ansvarig: Mariann Olsson Peter Wall, kurator Motala 0141 - 787 50 Psyk Lisbeth Hedberg, kurator Linköping 013 - 22 40 74 Soma Else-Marie Borg, kurator Linköping 013 - 22 10 48 Soma Gun Austrin, psykoterapeut Linköping 013 - 22 41 93 Bup Ingrid Lindahl, kurator Nyköping 0155 - 24 54 76 Psyk Madelene Leijon, kurator Nyköping 0155 - 24 72 46 Pv Rigmor Jonsson, kurator Eskilstuna 016 - 10 37 78 Soma Barbro Sidenmark, kurator Eskilstuna 0155 – 24 51 34 Soma Ann-Kristin Jonsson, samordnare Norrköping 011 - 22 36 19 Soma, pv

2 (2) flik 1

Projektrapport januari 2000 bilaga

Referensgrupp 4, Stockholm Ansvarig: Catharina Gåfvels Mai Markström, chefkurator Stockholm 08 - 517 740 50 Soma Inger Witt-Strömer, kurator Visby 0498 - 26 86 77 Psyk Ingalena Wesley Visby 0498 - 26 86 00 Soma Gudrun Hansson-Lönnqvist, chefkurator Stockholm 08 - 616 31 82 Soma Helena Kärrfelt, 1:e kurator Huddinge 08 - 585 857 72 Bup Ewy Svanström, 1:e kurator Danderyd 08 - 655 72 77 Soma Margareta Lager, kurator Danderyd 08 - 655 60 62 Psyk Marianne Lundgren, kurator Norrtälje 0176 - 75 487 Pv Jill Rose, kurator Stockholm 08 - 672 46 85 Psyk Referensgrupp 5, Skåne Ansvarig: Margareta Olén Birgitta Ekerot, chefkurator Lund 046 - 17 39 09 Psyk, soma, psyk ger (geriatrik) Eva Rosenqvist, kurator/samordn.ansvar Malmö 040 - 33 40 46 Psyk Ann-Marie Hansson,kurator/samordn.ansvar Malmö 040 - 33 34 15 Soma Sten Huss, kurator/funktionsföreträdare Ängelholm 0431 - 816 97 Psyk Carina Johansson, tf chefkurator Helsingborg 042 - 10 27 72 Psyk Karin Malmberg, tf chefkurator Ängelholm 0431 - 815 62 Soma Anette Nilsson, kurator Svalöv 040 - 33 33 79 Pv Margareta Ossborn, kurator/samordn.ansvar Trelleborg 0410 - 553 01 Soma Marie Werup, kurator/samordn.ansvar Ystad 0411 - 750 00 Psyk,bup,soma,rehab,pv Ingrid Petersson, chefkurator Kristianstad 044 - 13 26 11 Soma


Januari 2000

Q Verktyg Verktygen beskrivs och eller exemplifieras på separat blad. Efter verktyget står siffror inom parentes. De hänvisar till moment i kvalitetsprocessen, se sidan 14 och vidare. Avvikelsehantering (1, 2, 6) , Befintlig statistik (1, 6) Brainstorming (1, 6) Enkäter (1, 6) Flödesdiagram (1, 6) Internkontroll (1, 2, 6) Intervjumetoder– individuella och gruppvisa (1, 6) Journalstudier (1, 6) Konsensus (3, 9) Multiröstning (3) Observationer (1,2,3,6) Omvärldsanalys (1, 2) Omvärldsbevakning (1, 2) Orsak-verkandiagram (1, 6) Paretodiagram (1, 6) PDSA-cirkeln (1-7) Policydokument (3) Skattningsskalor (6) Studiebesök (1) Styrande dokument (3) Uppdrag (3, 9) Utvecklingssamtal (1, 2, 3, 6)


Januari 2000

Q PDSA-cykel Plan-Do-Study-Act eller Planera-Gör-Studera-Lär PDSA-cykeln är ett sätt att systematiskt pröva förändringar för att se och lära om förändringen verkligen leder till den förbättring man vill uppnå. Kanske uppstår bieffekter som man inte hade räknat med, kan-ske leder förändringen inte till någon förbättring eller kanske vill man pröva förändringen under olika omständigheter. Arbetet i PDSA-cykeln kan struktureras steg för steg. När hela cykeln är genomgången kan de olika stegen tillsammans ligga till grund för lärandet. Vad var det vi ville uppnå? Varför trodde vi att detta skulle vara en förbättring? Samlade vi in rätt sorts data? Gjorde vi det som vi faktiskt hade planerat? De olika stegen Skriv ner förbättringsområdet Plan/ Planera Identifiera och analysera problemen. Vad är det ni vill åstadkomma och hur kan ni göra detta. Planera förändringen och beskriv vad ni tror skall ske och varför, gör en detaljerad plan för genomförandet ( ansvarig, tid, när det ska vara klart). Do/ Gör Genomför förändringen. Beskriv eventuella svårigheter, avvikelser från planen och oförutsedda effekter. Study/ Studera Redovisa och tolka erfarenheterna från förändringen. Jämför resultatet med er hypotes och sammanfatta vad ni lärt er. Act/ Lär Vilka förändringar bör genomföras mot bakgrund av de resultat för-ändringen visade? Fatta beslut och genomför! Referens: ”Gör och lär”, Landstingsförbundet 1998

Detta dokument markerar etikens betydelse för pro-fessionellt socialt arbete. Det innehåller yrkesetiskariktlinjer för socionomer samt en översiktlig intro-duktion om etik i socialt arbete.

Introduktionen ger en bakgrund till de yrkeseti-ska riktlinjerna och innehåller också kommentarertill flera riktlinjer. Inledningsvis framhålls att etiskavärderingar och överväganden är en del av den mänsk-liga tillvaron. Därefter beskrivs viktiga etiska pro-blemområden i socialt arbete och sedan tecknas enetisk grundsyn för det sociala arbetet. Ett resonemangförs också om hur de etiska riktlinjerna kan användasoch hur de kan kompletteras med andra etiska be-dömningsmodeller.

En avsikt med detta dokument är att framhållaviktiga etiska värden och att klargöra etiska kompli-kationer i socialt arbete. Dokumentet avser också attstimulera till reflektion och samtal om etik inomsocialt arbete och att bidra till en utveckling avsocionomernas professionsetik.

De etiska riktlinjerna för socionomer ger inte ettheltäckande regelsystem. Det handlar snarare om attange en generell professionsetisk inriktning som väg-ledning för ställningstaganden i enskilda valsituatio-ner i socialt arbete.

Det finns olika uttryck för att beteckna de perso-ner som är föremål för socialt arbete. Uttryckenvarierar med insatsernas sammanhang och karaktär.Det kan exempelvis vara fråga om elever, patienter,klienter, gäster och brukare. I det här dokumentetanvänds uttrycket klient som en generell benämning.

Dessa yrkesetiska riktlinjer har utarbetats av Aka-demikerförbundet SSRs etikråd och antagits av för-bundsstyrelsen i januari 1997.

Yrkesetiska riktlinjerför socionomer

Värderingars grundoch betydelse

Etiska värderingar och reflektioner är en del av den

mänskliga tillvaron. Människan har en etisk inrikt-ning. Vi reagerar, tänker och handlar delvis utifrånmoraliska aspekter.

En genuint etisk hållning förutsätter en grund-läggande värde- och kärlekserfarenhet, en förpliktan-de förståelse av den andra människans betydelse ochav livets värde. I den meningen är kärlek ett centralttema inom etiken. Utan värde- och kärleks-erfarenhetsaknar moralen en djupare personlig förankring. Etikenbart under teman som rationell egoism, lydnad,grupptryck eller egen samvetsvård är inte tillräcklig,eftersom den inte berörts av kärlek och på allvar harupptäckt den andra människan och det egna livetsgiltighet.

Etiken formas i livets sociala samspel och spän-ningar, utan att vi alltid är medvetna om det. Men vidklara konflikter i fråga om värden eller lojalitetertvingas vi reflektera över vilken av flera möjliga hand-lingar vi bör välja.

Vår etiska sensibilitet och rationalitet kan ut-vecklas genom bearbetning av etiska frågor i reflek-tion och samtal. Sådan reflektion har lett fram tillcentrala etiska grundpositioner i den mänskliga kul-turen. En viktig grundposition är idén om det likamänniskovärdet, med dess inriktning mot att varjemänniska skall omfattas av respekt och omsorg samtvara delaktig i samhällslivet.

Våra värderingar har betydelse för de värdensom uttrycks och skapas i arbetslivet. Värderingaruttrycks inte bara i uttalade åsikter, de tar sig ocksåformen av attityder, handlingar och strukturer. Vi börinte minst vara uppmärksamma på värderingar iyrkesverksamheter som har en direkt social karaktärmed inslag av makt, som till exempel socialt arbete,vård, omsorg, undervisning och ledarskap. Vilka etis-ka problem och dilemman ställs vi då inför i socialtarbete?

Etiskaproblemområden

Det finns flera olika typer av etiska problem eller

dilemman för socialt arbete och de kan delas in påolika sätt. Utan anspråk på fullständighet kan följan-de problemområden antydas:

Grundvärden och mål. Vilka ideologiska utgångs-punkter och samhälleliga mål bör det sociala arbetetha? De honnörsord som finns i så kallade portalpara-grafer uttrycker sådana grundvärden och mål. ÄvenRegeringsformen anger värden av det slaget:

Den offentliga makten skall utövas med respekt föralla människors värde och för den enskilda människansfrihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturellavälfärd skall vara grundläggande för den offentligaverksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna atttrygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt attverka för social omsorg och trygghet och för en godlevnadsmiljö. (Ur RF 1 kap, 2 §)

Hur skall dessa värden relateras till andra honnörs-ord inom området, som till exempel valfrihet, kvalitetoch effektivitet?

Regler, insatstyper och prioriteringar. När lag-stiftningens grundvärden och mål skall gestaltas ipraxis aktualiseras ett flertal frågor: Inom vilka områ-den behövs det insatser? Vilka generella ambitionerbör gälla i fråga om insatser på samhällsnivå, förnärsamhället, arbetsplatser, grupper och individer?

Ett annat sätt att ställa frågorna handlar om vilkakonkreta förpliktelser och ambitioner det offentligasamhället bör ha gentemot medborgaren. Vad böröverlåtas till individens eget ansvar? Vilka nivåer börfinnas på ekonomiskt bistånd och vilka villkor börvara uppfyllda för att få sådant bistånd? Bör det blanddessa villkor finnas motprestationer och av vilket slagi så fall? Vilka krav- och kontrollstrukturer bör finnasi socialt arbete? Hur bör ett regelverk vara utformat

Etik i socialt arbete

för att dels värna om en likartad behandling, delsge utrymme för flexibilitet och individuellt hänsyns-tagande? Hur skall man väga kostnader mot förvänta-de effekter, till exempel i fråga om behandling avmissbrukare? Ett flertal andra frågor kan ställas omdet sociala arbetets organisering och inriktning påolika nivåer.

Lojaliteter och förpliktelser. I synnerhet inom enoffentligt reglerad befattning står en socionom i mångaförpliktande relationer. Det kan vara till lagen, hu-vudmannen för verksamheten, överordnade (politi-ker, chefer), jämställda kollegor, underordnade med-arbetare, klienter samt övriga medborgare. Vi harockså förpliktelser som avser våra närstående och detegna livet. Lojalitetskonflikter kan uppkomma mel-lan dessa kategorier men också inom varje kategori.

Inom ramen för de generella förpliktelserna gente-mot klienter och andra medborgare anges i dessariktlinjer att en socionom har särskilda förpliktelsergentemot personer och grupper som befinner sig i enspeciellt utsatt och svår situation. Men vilka uttryckbör dessa särskilda förpliktelser ta sig? Socionomenhar ett uppdrag från både klienten och samhället attföreträda klienten i samhället, men inte med nödvän-dighet mot olika institutioner i samhället.

Intresse- och idékonflikter. Problem i fråga omförpliktelser och lojaliteter kan höra samman medintresse- eller idékonflikter. Flera sådana motsätt-ningar kan identifieras, till exempel mellan sociono-mer och klienter, mellan en klient och andra personer,mellan olika klientgrupper, mellan klientgrupper ochandra medborgare, mellan institutioner och klient-grupper, mellan arbetsgivare och socionomer, mellanolika institutioner samt mellan olika professionerinom en institution.

Dessa konflikter kan ibland vara uttryck för mot-satta intressen av mer eller mindre rationellt ochlegitimt slag. Det kan också vara fråga om ideologiskamotsättningar, konflikter mellan oförenliga idéer omdet faktiska eller ideala samhället.

Hjälpare eller kontrollant. Ett klassiskt problem isocialt arbete uttrycks som konflikten mellan socio-nomens roll som hjälpare och kontrollant, behandlareoch utredare. Ett uttryck för denna dubbelhet är attuppgifter om en klient som framkommer i en om-sorgs- eller stödrelation kan av samma handläggaresenare anföras mot klienten i en myndighetsutövanderelation.

Hur skall denna problematiska kombination avomsorg och makt hanteras? I vilken utsträckning kanoch bör problemet hanteras genom att det socialaarbetet struktureras så att vissa personer arbetar en-bart som ”hjälpare”, andra enbart som ”kontrollan-ter”? Men skapar inte en sådan struktur en märkligkluvenhet i det sociala arbetet och en äventyrligensidighet hos de yrkesverksamma inom området?Dessutom finns det en risk att maktaspekten görsosynlig i det som uppfattas som ”ren” hjälpverksam-het.

Problemet att förena rollerna som hjälpare ochkontrollant kan också ses som en psykologisk kompli-kation och ett metodproblem. Det handlar om svårig-heten att integrera olika roller och typer av insatser iden professionella kompetensen. Från klientens per-spektiv handlar det om vilken tillit och öppenhet manvågar ha gentemot de yrkesverksamma inom socialtarbete.

Självbestämmande och tvång. Frågan om självbe-stämmande och tvång kan ses som en del av proble-met om hjälpare och kontrollant. Problemet ser olikaut beroende på vilket samhällsområde det gäller.Inom till exempel rättsväsendet, den militära värn-plikten och grundskolan finns det begränsningar isjälvbestämmandet som inte är särskilt kontroversiella.Komplikationerna ökar då det är fråga om psykiatrisktvångsvård och tvångsvård av missbrukare. Problemetsjälvbestämmande eller frivillighet kontra tvång ärockså aktuellt i samband med insatser för barn sombefaras ta skada i sin familjemiljö.

Vilka former av tvångsmakt kan vara etiskt legiti-ma inom dessa respektive områden och hur ser denetiska argumentationen och sakliga konsekvensbe-dömningen ut för att legitimera sådan makt?

Kunskap och tolkning. Inom socialt arbete finnsdet etiskt känsliga problem som har att göra medvilken kunskap man bör inhämta, hur denna kunskapskall hanteras och hur viss information skall tolkas.Detta berör frågor om sekretess och konfidentialitetsamt olika typer av personomdömen. Vilka samman-fattande omdömen är det etiskt rimligt att göra om enperson?

Åtgärd och insats. Ett tidigare problemområdeberörde regler, prioriteringar och insatstyper i socialtarbete. Problemet var då av generell och strukturellkaraktär. De vardagliga etikproblemen handlar oftareom vilka specifika åtgärder och insatser som bör görasi ett visst ärende, i förhållande till en bestämd personi en konkret situation.

Personvärdering. En del av de egenskaper en klienthar eller de förhållanden klienten lever under riskeraratt påverka värderingen av klienten – klien-tens status– på ett diskutabelt sätt. Om en klient har låg själv-uppskattning och saknar förväntningar på framtidenkan det färga av sig på handläggarens värdering ochattityd. Andra faktorer som kan påverka en (oftaomedveten) värdering av en klient kan till exempel haatt göra med klientens livsstil, attityder, åsikter ochsociala relationer. Det är främst ett praktiskt etisktproblem hur handläggaren kan undvika att styras avsådana faktorer.

Grundinställning, bemötande och relation. Be-mötandet uttrycker personvärdering i praktiken. Menalla sidor i bemötandet är inte bestämda av ett etisktval. Bemötande i socialt arbete gestaltas i ett samspeloch handlar lika mycket om stödinsatsernas, behand-lingsarbetets och omsorgens pedagogik som dess etik.

Det bemötande man väljer kan dels vara uttryckför en personlig grundinställning till andra männis-kor, dels handla om en professionell bemötandereper-toar. Handläggarens hållning i ett ”offentligt möte” kanbeskrivas med ett flertal nyckelord, till exempel: empati,respekt, ansvar, engagemang, tillit, varsamhet, jämlik-het, ödmjukhet och uppriktighet.

Utöver att diskutera sådana uttryck kan vi sökamera sammanfattande kategorier för grundinställ-

ning, bemötande och relation i socialt arbete, exem-pelvis paternalism, medlevarskap, saklig omsorg, väl-villig neutralitet samt konflikt och konfrontation.

Vad är önskvärt i fråga om bemötandets ochrelationens karaktär? Vilka nyckelord är relevanta förolika former av socialt arbete? Bör man uppfattasocialt arbete mera relationsorienterat och framhålladess karaktär av ”ovisst möte” eller bör man snarare haen mera instrumentell grundsyn och sträva efter ef-fektiv och målinriktad handläggning?

Etisk grundsynSociala villkor och samhällets strukturer påver-kar i hög grad människans liv och utvecklar ellerhämmar hennes frihet och kapacitet. Uppmärksam-het på samspelet mellan samhälle och individ ärviktigt både för att förstå vissa former av utsatthet ochför att välja relevanta åtgärder och stödinsatser.

Alla människor har lika värde oavsett kön, etniskbakgrund, religiös tro, politisk uppfattning, presta-tioner och livsupplevelser. På ett personligt plan inne-bär det att varje individ är en medmänniska, värdrespekt, omsorg och inflytande. Det betyder, på enpolitisk nivå, att det offentliga samhället bör värna ommedborgarnas välfärd samt deras rätt till självbestäm-mande och lika inflytande över samhällets angelägen-heter. Förpliktelser för det offentliga samhället kan sessom ett uttryck för medborgarnas ansvar mot varan-dra.

För socialt arbete betyder människors lika värdeatt var och en så långt det är möjligt bör bemötas somen jämlik person. Dessutom bör insatser göras pålikvärdig grund för varje klient och med respekt förklientens självbestämmande.Socialt arbete grundar sig på och uttrycker ett flertalvärden och normer. Det uttrycker livsideal och målför samhällslivet och anger en social etik. Socialtarbete utgår från mänskliga rättigheter, medkänslaoch solidaritet med människor i en utsatt situation.Viktiga mål för arbetet är jämlikhet, rättvisa, trygg-het, utveckling, självförverkligande, ansvarstagandeoch konfliktlösning på olika nivåer i samhället.

Det sociala arbetet bör utformas så att det stärkerdet civila samhället och utvecklingen av en aktiv ochsolidarisk medborgarroll. Vissa offentliga sociala in-satser sker i samspel med medborgarsammanslut-ningar som till exempel klientorganisationer och an-dra sociala frivilligverksamheter.

Socialt arbete bör respektera människans auto-nomi och utgå från hennes eget ansvar. Utgångspunk-ten bör vara att människan kan påverka sin situationgenom sina egna resurser. Hon har ansvar för sitt egetoch andras liv och för det livsinnehåll hon skapargenom sina handlingar.

Det finns dock omständigheter som har denkaraktären att en person inte är beslutskapabel ochdärigenom hamnar i djupgående självdestruktivitet.Då har det offentliga samhället ett ansvar att värnapersonens liv och hälsa även om åtgärderna stridermot personens autonomi. Inslag av tvång måste dockbegränsas och endast användas då klientens grundläg-gande välfärdsbetingelser hotas eller då minderårigasrättigheter och behov inte kan tillgodoses på annatsätt. Användning av tvång förutsätter också att allaandra möjligheter har övervägts och befunnits otill-räckliga. Tvång bör dess-utom endast tillämpas närdet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet ärsannolikt att det ger avsedda goda effekter.

Det offentligt finansierade sociala arbetet förut-sätter samhällsekonomiska resurser och en välfärds-politisk opinion som ser det sociala arbetets värde. Enomsorgsfull resursanvändning och hög kvalitet böreftersträvas i arbetet, främst för klien-tens skull, menockså för att socialt arbete skall ha samhällelig legiti-mitet och därmed långsiktigt få tillgång till resurser.

Strävan efter kvalitet medför också en inrikt-ning mot kunskaps- och kompetensutveckling samten öppenhet för kritisk granskning och utvärdering avden egna verksamheten.

Valet att bli socionom kan ha etiska inslag, med enambition att stödja utsatta personer och grupper,bidra till människors utveckling och verka för sam-hällsförändringar.

Vissa klienter eller klientgrupper som sociono-

mer arbetar med har låg social status. De kan utsättasför nonchalanta eller föraktfulla attityder från andramedborgare och hotas inte sällan av våld och över-grepp av sina närstående.

Socionomens profession bör helt avvika frånalla nedvärderande mönster. Istället bör värdering,bemötande och insatser bestämmas av erkännandetav alla människors höga och lika värde.

Etik är en kompetensfaktor för att kunna göra ettkvalificerat socialt arbete. Etisk kompetens tycks hatvå sidor. Den ena sidan kan betecknas som etiskmedvetenhet. Det handlar om kunskap, kritiskt tänk-ande, analysförmåga och relevanta bedömningar. Depersoner som har ansvar för det sociala arbetet, inteminst de professionella inom området, bör med andraord vara medvetna om etiska grundvärderingar förarbetet och ha förmåga att göra omdömesgilla övervä-ganden i olika typer av etiska valsituationer. De börockså kunna ge skäl för sina bedömningar.

Den andra sidan i en etisk kompetens kanbetecknas som moralisk mognad och avser personligaerfarenheter och attityder samt handlingskraft ochuthållighet. En grundläggande etisk kompetens i den-na mening består i förmågan till en personlig förstå-else av en människas värde och insikt om betydelsenav hennes välfärd. Innebörden i en moralisk mognadkan vidare anges med uttryck som medkänsla, res-pekt, sanningskärlek, noggrannhet, ödmjukhet, modoch generositet.

Etiska riktlinjer och bedömningsmodellerDen etiska kompetensen inom en profession kanstärkas genom olika stödstrukturer. Utbildning ochhandledning kan ha sådana stödfunktioner. Ett vik-tigt stöd för professionsetiken kan utgöras av yrkeseti-ska riktlinjer.

Följande riktlinjer kan relateras både till en plikt-etisk och en konsekvensetisk modell. Riktlinjerna kanuppfattas så att de har en direkt etisk giltighet ochalltså utgör en omedelbar förpliktelse. Men de kanockså tolkas så att de får sin etiska giltighet genom attdet sannolikt ger goda konsekvenser om man följerdem. Man kan också kombinera dessa två synsätt,vissa riktlinjer kan tolkas pliktetiskt och andra konse-kvensetiskt.

Riktlinjerna anger främst grundläggande professi-onsetiska förhållningssätt. Men det finns naturligtvismånga komplexa etiska problemsituationer i socialtarbete där riktlinjerna inte ger klart besked om hurman bör handla. De kan då kompletteras med andraetiska bedömningsmodeller.

En intressant komplettering kan utgöras av försö-ket att se ett problem ur de olika berörda personernasperspektiv. I tanken gör man ett slags rollbyte bådemed klienten, klientens närstående och med andraberörda personer. Efter en serie sådana perspektivskif-ten kanske det ursprungliga problemet ser annorlun-da ut. De bästa förutsättningarna för rollbyten av detslaget skapas naturligtvis genom att lyssna till hurolika berörda personer bedömer situa-tionen.

Yrkesetiska riktlinjer kan tolkas som konsekvens-etiskt giltiga och de kan även kompletteras medkonsekvensetiska bedömningar. Frågan blir då vilkade samlade kort- och långsiktiga konsekvenserna blirom man handlar på ett visst sätt. Bland annat följandefrågor kan ställas:

Vad kan konsekvenserna bli av en viss åtgärd i enviss situation för klienter, klienters närstående respek-tive andra medborgare? Vilka konsekvenser är sanno-lika – på kort respektive lång sikt – om det socialaarbetet generellt präglas av vissa arbetsrutiner, krav-strukturer, åtgärder och former av bemötande? Finnsdet risk för att en viss klient eller vissa klientgrupperorsakas lidande? Vad blir konsekvenserna i fråga om

allmänhetens förtroende för socialt arbete?Det gäller sedan att väga olika konsekvenser mot

varandra och att välja ett handlande som sammanta-get ger de bästa konsekvenserna. Det är dock fleraandra överväganden som måste göras för att användaen konsekvensetisk beslutsmodell, till exempel attbesvara frågan om vad som avses med goda konse-kvenser. I föregående beskrivning av en etisk grund-syn för socialt arbete gavs flera exempel på vad somkan avses med goda konsekvenser och mänsklig väl-färd.

Det är angeläget att det sociala arbetet utvecklar eninre kultur där det etiska samtalet är levande. Klienter,kollegor, samarbetsparter, omgivning och samhället iövrigt har rätt att kräva att en socionom och andrasom bedriver professionellt socialt arbete handlarutifrån etiska överväganden och ställningstaganden.Följande riktlinjer avser att vara ett stöd för sådanaöverväganden.

Riktlinjerna följer inte ovanstående kategoriseringav etiska problemområden för socialt arbete utan är istället sammanförda i fyra mera omfattande katego-rier. De handlar om profession och personlighet, klien-ten, kollegor och arbetsplats samt samhälle.

Yrkesetiska riktlinjerför socionomer

Profession och personlighet

1. Professionellt socialt arbete bygger på vetenskapoch beprövad erfarenhet, demokratiska och humanis-tiska värden samt bidrar till att förverkliga mänskligarättigheter och att utveckla samhällets välfärd.

2. Socionomen ska i sitt arbete och i sin livs- föringi övrigt respektera varje människas lika värde.

3. Socionomen har ett särskilt ansvar gentemotpersoner och grupper som är i en utsatt situation.

4. Socionomen måste använda sin professionellaställning på ett ansvarsfullt sätt och vara medveten omgränserna för den egna kompetensen.

5. Socionomen bör utveckla sin professionella kom-petens och eftersträva etisk medvetenhet och moraliskmognad.

Klienten

6. Socionomen ska respektera klientens personligaintegritet och främja dennes självbestämmande sålänge detta inte inkräktar på samma rätt för andra.

7. Bemötandet av klienter ska grundas på respektoch en strävan efter att etablera goda relationer. Insat-serna ska så långt som möjligt bygga på samarbete ochsamförstånd.

8. Socionomen ska upplysa klienten om rättighe-ter, ansvar och skyldigheter och i sitt arbete eftersträvabästa möjliga insats för varje klient.

9. Konfidentiell information och för klienten käns-liga uppgifter måste handhas med den sekretess lagenstadgar och i övrigt med stor varsamhet.

10. Socionomen får inte utnyttja klientens beroen-deställning.

Kollegor och arbetsplats

11. Socionomen måste hålla sig underrättad om ochvara solidarisk med organisationens grundläggandemålsättning.

12. Socionomen söker upprätthålla lojalitet och res-pekt för kollegor och andra anställda i olika befatt-ningar samt tar ansvar för arbetsplatsens sociala miljö.

13. Socionomen är skyldig att vidtaga åtgärder föratt komma till rätta med kränkningar orsakade avorganisationens arbetssätt eller medarbetares eller kli-enters agerande. Denna skyldighet bryter andra kravpå lojalitet.

Samhälle

14. Socionomen ska arbeta i enlighet med gällandelagstiftning så länge detta inte kränker grundläggandemänskliga rättigheter.

15. Socionomen bör sträva efter att skapa förtroen-de hos medborgarna för socialt arbete och för socio-nomers professionella kompetens samt vara öppen förkritisk granskning av sin yrkesutövning.

AKD

EMIK

ERFÖ

RB

UN

DET

SS

R s

epte

m,b

er 1

99

9 •

Nyt

r yck

20

04

Box 12800, 112 96 Stockholm • Telefon 08-617 44 00 • Fax 08-617 44 01E-post [email protected] • www.akademikerforbundetssr.se

De yrkesetiska riktlinjerna har utar-betats av Akademikerförbundet SSRsetikråd och antagits av förbundssty-relsen i januari 1997. Etikrådet harbestått av Margaretha Andersson, LenaFröberg (ordf ), Inga-Lill Näsman,Karin Oldegård-Ljunggren samt MatsWretås. Erik Blennberger deltagit somadjungerad.

Documents

Innehållet i HANDBOKEN är · 2013-02-12 · november 1998 ett första utkast till kvalitetspolicy. En kvalitetspolicy är ”en organisations övergripande avsikter och inriktning