Insiktsrapport - ...främst till flyktingkatastrofen men även upplevelsen av allt fler naturkatastrofer. TILLFREDSSTÄLLELSE Man känner att det är tillfredsställande att ge och

1

InsiktsrapportGivare om olika insamlingsorganisationer och privata

insamlingsinitiativ 2016

Kontakt: Annika Prine

Kontakt Novus: Jessica Åkerström

Datum: 2016-03-29

2 FRII

Insiktsrapport: Givare om etablerade organisationer och privata insamlingsinitiativ

2

2016-03-29

Om uppdraget

33 FRII

Insiktsrapport: Givare om etablerade organisationer och privata insamlingsinitiativ 2016-03-29

Bakgrund & Syfte

3

BAKGRUNDTill bakgrund för denna studie ligger dels kvantitativ undersökning som genomfördes i februari 2016, i samband med FRII:s löpande mätningar om givande. I den kvantitativa studien framkom bland annat att:• Givarna ger mer till fler.• Förtroendet för ideella organisationer är fortsatt generellt högt.• Uppfattningar om löner och administration samt insyn i ideella organisationer påverkar förtroendet.• Etablerade organisationer upplevs professionella, långsiktigt hållbara och har förmåga att åstadkomma

resultat.• Privata insamlingsinitiativ upplevs snabba, flexibla och effektiva.• De råder olika uppfattningar om och huruvida avlönad personal är befogat inom ideell organisationer. Drygt

hälften ser det som nödvändigt och är generellt positiva, andra hälften har svårt att ta sällning eller är negativt inställda till avlönad personal inom ideella organisationer.

SYFTEMed avstamp i den kvantitativa studien vill FRII dyka djupare i myter och uppfattningar om ideella organisationer. Syftet med denna studie är att förstå hur givarna ser på olika typer av insamlingsinitiativ (etablerade organisationer kontra privata insamlingsinitiativ). Dessutom är syftet att förstå varför givarna känner och resonerar som de gör enligt de slutsatser som framkommit i den kvantitativa studien.Resultatet ska ge underlag för organisationerna att kunna bemöta förändringarna i branschen. Resultatet kommer bl a att presenteras och ligga till grund för diskussion under FRII:s årliga insamlingsforum.

44 FRII


Målgrupp & Metod

4

MÅLGRUPP

Målgrupp för studien är givare till etablerade insamlingsorganisationer och/eller privata insamlingsinitiativ.

URVAL

Rekryteringen har skett i Novus riksrepresentativa Sverigepanel. Vi har screenat fram personer som uppgett att de skänkt pengar välgörenhet under de senaste 12 månaderna och utifrån dessa gjort ett slumpmässigt urval.

Vidare har vi i urvalsprocessen eftersträvat att få en spridning i fråga om kön och ålder men framför allt utifrån vilken typ av givande individerna har, det vill säga om individerna enbart skänker till etablerade organisationer, enbart till privata insamlingsinitiativ eller både och. Samt om givandet sker på regelbunden basis eller mer sporadiskt.

OM DJUPINTERVJUER

Djupintervjuer lämpar sig väl för att behandla komplexa och/eller emotionellt laddade ämnen och för att få fram känslorna som ligger bakom åsikter. Vi har genomfört 10 st djupintervjuer per telefon. Intervjuerna har varit mellan 25-55 minuter långa, beroende på hur mycket intervjupersonerna har velat och kunnat dela med sig av sina erfarenheter och attityder.

55 FRII


5

Detta är en kvalitativ studie bestående av 10 st deltagare i djupintervjuer per telefon.Viktigt att notera vid genomförande av kvalitativa studier är att resultatet inte går att generalisera. Det som framkommer ska ses som ett led i att förstå och få insikter i hur målgruppen resonerar i just dessa frågor.

Att tänka på i rapporten

Tendenser snarare än sanningHandlar om att förstå snarare än att bevisaInformation på djupet snarare än bredden

Kort om kvalitativa studier

6 FRII


6

2016-03-29

Intervjupersoner

77 FRII


Deltagarna

7

Kön Ålder Ort GivarprofilSkänker månadsvis via autogiro

Volontär

Kvinna 24 Askim Etablerad insamlingsorganisation Ja, till flera organisationer Nej, men jag skulle vilja vara volontär

Man 29 Östersund Etablerad insamlingsorganisation Ja, till flera organisationer Ja, jag har varit volontär men är ej längre

Man 30 Östhammar Enskilt insamlingsinitiativ Nej, skänker inte regelbundet Ja, jag har varit volontär men är ej längre

Man 36 Huddinge Både etablerade och enskilda Nej, skänker inte regelbundet Nej, men jag skulle vilja vara volontär

Man 46 Kristinehamn Både etablerade och enskilda Ja, till en organisation Nej och jag är inte heller intresserad av att vara volontär

Kvinna 50 Göteborg Etablerad insamlingsorganisation Nej, skänker inte regelbundet Nej, men jag skulle vilja vara volontär

Man 62 Umeå Etablerad insamlingsorganisation Ja, till flera organisationer Ja, jag har varit volontär men är ej längre

Kvinna 65 Bromma Enskilt insamlingsinitiativ Nej, skänker inte regelbundet Nej och jag är inte heller intresserad av att vara volontär

Kvinna 72 Mölndal Etablerad insamlingsorganisation Ja, till flera organisationer Nej och jag är inte heller intresserad av att vara volontär

Kvinna 83 Gnesta Etablerad insamlingsorganisation Nej, skänker inte regelbundet Nej, men jag skulle vilja vara volontär

88 FRII


Givarprofil

8

De personer vi intervjuat har haft olika givarprofiler. Samtliga har skänkt pengar till välgörenhet under de senaste 12 månaderna.

2 st har skänkt enbart till privata insamlingsinitiativ 6 st har skänkt enbart till etablerade insamlingsorganisationer 2 st har skänkt både till etablerade insamlingsorganisationer och privata insamlingsinitiativ

Hälften av intervjupersonerna skänker regelbundet till en eller flera organisationer genom månadsvis autogiro. Andra hälften av intervjupersonerna skänker i dagsläget inte på regelbunden basis via autogiro, men flera har dock gjort det tidigare. Några skänker återkommande, dock inte via autogiro till samma organisation/-er, flera gånger per år.

De organisationer och initiativ som man skänkt pengar till nämns bl a följande: Rädda Barnen, Röda Korset, Läkare utan Gränser, Greenpeace, Amnesty, Hundstallet, Naturskyddsföreningen, Gula Båtarna, Radiohjälpen, Cancerfonden, Latinamerikagruppen, Unicef, FN-förbundet, div idrottsföreningar och lokala insamlingar till flyktingar/flyktingboenden. Här nämns också olika ”galor” och kampanjer där flera intervjupersoner varit osäkra på vem det är som egentligen stått bakom insamlingen man skänkt pengar till.

Vissa organisationer/ändamål råder det tydligt skilda uppfattningar om. ”Hemlösa” och ”tiggare” nämner vissa spontant att man skänker pengar till, samtidigt som andra spontant säger att detta är givande som man kraftigt tar avstånd från. Samma sak gäller Postkodlotteriet som av vissa spontant nämner som ett sätt att kunna bidra till välgörande ändamål, medan andra spontant nämner Postkodlotteriet som något man tar avstånd från.

9 FRII


9

2016-03-29

RESULTAT

10 FRII


10

2016-03-29

Övergripande syn

1111 FRII


Motiv till att skänka pengarVanliga nämnda anledningar till varför man väljer att skänka pengar

11

OMVÄRLDSOROOmvärldsläget oroar. Man vill

”göra vad man kan” och relaterar främst till flyktingkatastrofen men

även upplevelsen av allt fler naturkatastrofer.

TILLFREDSSTÄLLELSEMan känner att det är

tillfredsställande att ge och att kunna hjälpa andra.

”Att ge ger något tillbaka.”

ANSVAR Att ta sitt ansvar genom att göra vad man

kan och agera för sina medmänniskor och ett bättre samhälle/omvärld. Flera

talar om samvete.

FRAMTIDFör att vara med och bidra till en bättre framtid/en hållbar framtid

för kommande generationer. Även för att se utveckling av människors

rättigheter.

VARFÖR SKÄNKER DU PENGAR?

KÄNSLORNA STYR!

HJÄRTEFRÅGOROfta är det det enskilda

ändamålet som står i centrum. Frågor som berör och ”ligger nära

en” påverkar i stor utsträckning varför, hur och till vem man

skänker.

12 FRII


12

2016-03-29

Motiv till att sluta skänka pengarVanliga nämnda skäl som skulle få en att sluta skänka pengar

PERSONLIG EKONOMIDe som ger till flera ser ibland behov av

att prioritera mellan olika ändamål/initiativ/organisationer. Ett skäl att sluta ge kan vara att det upplevs för

kostsamt.

BRIST PÅ ÅTERKOPPLINGVissa nämner att de vill ”lära sig nytt” och ”se vad pengarna har gått till”. Det är för många viktigt att få återkoppling

men även ny kunskap kopplat till de ändamål man valt att skänka sina

pengar till. Saknas detta finns risk att man slutar skänka pengar.

MISSBRUKAT FÖRTROENDEDe flesta nämner ”om pengarna inte går till avsett ändamål” som skäl till att sluta skänka pengar. ”Skandaler” och för höga löner bland ”topparna”, ordföranden och

”kända personer” som ”skor sig på givarnas pengar” nämns av flera. Man har i grunden tillit, så det handlar mest om känslan av missbrukat förtroende.

FINNS DET NÅGOT SOM SKULLE FÅ DIG ATT SLUTA SKÄNKA

PENGAR?

TILLIT ÄR GRUNDEN!

13 FRII


13

2016-03-29

Media

Synlighet i media har helt klart betydelse för många i avgörandet av vilken organisation eller initiativ man väljer att skänka pengar till. Flera nämner TV-galor och kampanjer som varit synliga i TV- och radioreklam samt förekomst i sociala medier (ffa Facebook) som betydande för beslutet att skänka pengar. Dock är det även några som påpekar hur negativ publicitet också har påverkat till beslutet att inte ge pengar till vissa organisationer eller initiativ.

Välkänt varumärke

Framför allt vad gäller de etablerade organisationerna så är ett varumärke som man känner igen något som ger förtroende och påverkar avgörandet att skänka pengar.

Engagemang

”Brinnande engagemang” hos initiativtagare är något som lyfts fram som avgörande

för att skänka pengar, framför allt när det gäller privata insamlingsinitiativ.

Fråga som berör

Många av de som vi pratat med säger att det är frågan i sig som är mer avgörande än vem som står bakom insamlingen.

Avgörande faktorer

för valet av insamlingsorganisation

” Att jag började skänka till

LUG var en slump genom

värvare på stan, men det som

avgjorde var att jag redan

var positivt inställd till dem

som organisation”

14 FRII


14

2016-03-29

Oavsett om man skänker till etablerade organisationer eller privata insamlingsinitiativ så utgår man från att pengarna når ändamålet. Givarna som vi har talat med har förtroende och tillit för de som de skänker pengar till, men medger samtidigt att det finns en viss naivitet och okunskap kopplat till vart pengarna faktiskt går.

Få av de vi talat med har intresse för att själva söka information om eller återkoppling på vad de pengar man skänkt har gått till. Man förväntar sig dock att detta enkelt ska stå att finna om man skulle söka informationen.

Några nämner årsredovisningar och 90-konto som garant för trygghet och förtroende.

Flera av de vi intervjuat nämner att man har förståelse för att en viss del går till sådant som administrativa kostnader och löner men man förväntar sig ändå att merparten av det man skänkt går till avsett ändamål.

Flera nämner att man uppskattar feedback på vad som händer både inom organisationerna och ”ute på fältet”. Man upplever att det ger kunskap och återkoppling som ingjuter förtroende för att pengarna når avsett ändamål.

Relationer är viktigt för trygghet och förtroende. När det gäller etablerade organisationer handlar det mycket om relationen till varumärket, när det gäller privata insamlingsinitiativ så handlar det om relationen till person/personerna som driver eller företräder initiativet, det kan vara lokalt förankrat genom personer man känner, eller en ort man känner men det kan också vara genom förebilder och kändisar som man har förtroende för.

Viktigt med tillgänglig information (även om få är intresserade av att läsa den)

Feedback om arbetet ger förtroende!

Relationen viktig för tillit

Trygghet och förtroende

15 FRII


15

2016-03-29

Etablerade organisationer vs

privata insamlingsinitiativ

16 FRII


16

2016-03-29

GOTT FÖRTROENDE

Man har generellt ett gott förtroende till de etablerade insamlingsorganisationerna, och man hyser respekt för deras verksamhet. Viss skepticism förekommer till de organisationer som varit omtalade och fått negativ publicitet i media. De som vi har intervjuat som idag inte ger till ideella organisationer uppger att de tidigare har gjort det men att det idag är andra frågor som berör, och att man inte vill vara lika bunden till specifika organisationer. Det handlar således mycket om ett förändrat givarbeteende och inte främst om bristande förtroende.

DE ETABLERADE BEHÖVS MEN KAN BLI MER ”SLIMMADE” OCH MER ÖPPNA

De vi pratat med säger att etablerade organisationer är bra för att de verkligen behövs och för att de är välkända offentliga institutioner. Det inger trygghet och uppfattningen om att organisationen är kompetent. Däremot tycker man spontant att det är mindre bra när organisationerna upplevs ”för stora”. Många tror att det finns alla möjligheter för etablerade organisationer att var mer ”slimmade” och mer öppna men att anpassa sig mer än så tycker få att de etablerade som organisation behöver göra. Diskussionen om höga chefslöner och administrationskostnader i det fördolda är något som lyfts här. Transparens är absolut avgörande för trovärdigheten.

MÖJLIGEN LÅNGSAMMA IBLAND MEN DET ÄR SÄLLAN NEGATIVT

De flesta har uppfattningen att de etablerade organisationerna har en mycket god förmåga att åstadkomma resultat, även om vissa påpekar att man kanske inte är så snabbfotade och flexibla som ibland skulle behövas. Att de möjligen upplevs långsamma är sällan negativt för förtroendet för tron på organisationernas förmåga att åstadkomma resultat.

Bilden av de etablerade organisationerna (1)

17 FRII


17

2016-03-29

PROFESSIONELLA MEN INTE LIKA SJÄLVKLART MODERNA

I huvudsak upplevs etablerade organisationer som professionella men inte i samma utsträckning som moderna . Att de upplevs som professionella hör samman med uppfattningen om att det finns kompetens och trygghet hos de etablerade. Att de inte i samma utsträckning upplevs moderna förklaras av vad som tidigare nämnt om organisationer som anses ”för stora” och därmed blir för tungrodda. Det finns dock de som tycker att de etablerade absolut är moderna, eftersom ”de fortfarande finns kvar och fortsätter att växa” samt att de möter omvärldsbehov som är väldigt aktuella.

KAN BLI MER SOCIALA

När det upplevs att organisationerna blir ”för stora” tror många av de vi pratat med att det kan bidra med vissa trösklar för att komma in i organisationen med sitt engagemang och vilja att ge, exv som volontär. Utbildningar och andra organisatoriska faktorer kan göra det svårare att komma in jämfört med i privata insamlingsinitiativ, även om man tror att man känner sig välkommen hos ”de stora”. Vissa påpekar nyttan med att det får ta tid innan man får in kompetens i organisationen, att det är naturliga steg. Detta ses alltså inte nödvändigtvis som något negativt men kanske är ett område som man skulle kunna utveckla med fler alternativ.

När det gäller att utåt kommunicera mer konkret vad organisationen åstadkommer och hur man arbetar finns det utrymme för de etablerade organisationerna att bli mer ”sociala”. Ofta upplevs de etablerade för komplexa och alltomfattande jämfört med de privata insamlingsinitiativen där man upplever att man får direkt återkoppling på vad som konkret görs, för vilka och vart någonstans. De privata upplevs mer fokuserade på enskilda frågor vilket gör att givarna känner att det är lättare att ta till sig.


18 FRII


18

2016-03-29

LÅNGSIKTIGT VS AKUT

Vissa resonerar över att en etablerad insamlingsorganisation, även om den i vissa sammanhang uppfattas långsammare, har fördelar ur ett långsiktigt perspektiv. Etablerade organisationer upplevs av vissa garantera för mer stabilitet, etablerade nätverk, kompetens och kontinuitet vilket är viktigt för att åstadkomma resultat. Men det är långt ifrån alla som resonerar i dessa termer vilket pekar på stor okunskap om hur ideella insamlingsorganisationer fungerar.


Trovärdiga

Professionella

Åstadkommer resultat

Kan bli mer ”slimmade” och

öppna

Offentlig institution

Kan bli mer sociala

Behövs!

19 FRII


19

2016-03-29

”ENTREPRENÖRIELLA ELDSJÄLAR”

Framför allt är bilden av de privata insamlingsinitiativen att de drivs av oerhört engagemang från enskilda individer, vilket man tycker är beundransvärt och väldigt bra. Engagemanget är också något som man tror har drivit dessa initiativ så snabbt framåt, och några tror mycket på engagemangets särskilda betydelse för att åstadkomma resultat.

Däremot är några tveksamma inför de privata initiativens överlevnad, för vad händer när ”eldsjälarna dör ut?”.

MODERNA OCH SOCIALA MEN INTE LIKA SJÄLVKLART PROFESSIONELLA

De privata insamlingsinitiativen upplevs hypermoderna, framförallt kopplas detta till närvaron i sociala medier och förmågan att snabbt bygga nätverk. På det viset anses de privata initiativen också väldigt sociala och öppna för att bjuda in och ta tillvara människors engagemang. Däremot är det inte lika många som känner sig säkra på att initiativtagarna har förmågan organisera engagemanget hela vägen (är det rätt saker som görs och som samlas in? Och når insamlingen hela vägen fram till ändamålet?)

TROVÄRDIGHET

Den osäkerheten som ev finns handlar främst om hur man ser på initiativtagarnas kompetens. Generellt har man förtroende för att de som drar igång och driver initiativen är trovärdiga i det de gör. Vilka som driver och representerar insamlingen har stor betydelse för förtroendet. Är det någon man känner eller känner igen (dvs även ”kändisar”) som man har förtroende för så litar man på att initiativet är trovärdigt.

Bilden av de privata insamlingsinitiativen

”Svårt att vara kritisk men

insamling av 17 ton kläder

varav 5 ton är användbart är

ju ett problem…”

”Fantastiskt hur de snabbt fångar upp

många, särskilt unga men samtidigt

tänker man ”herregud, de kanske borde

tänka först?”

”Bra! Ingen som har lön, utan

de verkligen brinner för

det…”

2020 FRII


20

Varför växer privata insamlingsinitiativ så snabbt

och varför engagerar de så många?

Engagemang

Mer individualiserade. Markerar

personlig uppfattning och

ställningstagande.

Sociala

medier

Modernare

Förväntningar på myndigheter

och FN etc är inte lika

fullkomliga idag

Nya fräscha

metoder

Hur man lanserar

och når ut

Kanske lättare att

engagera sig än i de

stora?

Folk vill hjälpa andra.

21 FRII


21

2016-03-29

”Gapet” – etablerade och privata

Förtroende

Positiv publicitet i media

Offentlig institution

Välkänt

Förtroende

Sociala medier

Personligt och konkret

Privat engagemang

ETABLERADE INSAMLINGSORGANISATIONER PRIVATA INSAMLINGSINITIATIV

• Snabba i start• Konkreta ändamål(skillnad för enskilda individer)• Förmåga att

engagera

• Brist på stabilitet• Brist på kunskap• Vad händer när

”eldsjälarna dör”?

++• Pålitliga• Stabila • Långsiktiga(Skillnad över tid)• Kunskap• Bra på stora

insatser• Förmåga att

organisera

-

-• Långsamma

(behöver ej vara negativt)

• Brist på kommunikation (insyn och medialt)

• Löner och administration

Förtroende är grundläggande för viljan att skänka pengar. Faktorerna som avgör förtroendet är olika beroende på om det är en etablerad

organisation eller ett privat insamlingsinitiativ.

22 FRII


22

2016-03-29

Administration och löner

23 FRII


23

2016-03-29

De flesta som vi har intervjuat har förståelse och acceptans för att en viss del av pengarna man skänker går till administrativa kostnader. Man resonerar så att det känns logiskt att det måste ”finnas lokaler att vara i och personal vid ett kansli.”

Även de som spontant säger att en ideell organisation är en verksamhet där ”allt går oavkortat till ändamålet” kommer senare mer eller mindre in i resonemanget att det känns rimligt att en viss del måste gå till ”kringkostnader”. En del ifrågasätter dock rimligheten i att ha ”dyra kontor mitt i stan”. Vilka administrativa kostnader som är ok och inte har intervjupersonerna lite svårt att ta ställning till (man vet inte vad som behövs). Man nämner specifikt hyror, annars pratar man mest i generella termer av ”administrativa kostnader”, ”kringkostnader” eller ”overheadkostnader”.

De flesta skiljer på administrativa kostnader och löner, och administrativa kostnader upplevs mer accepterat än löner i sammanhanget. Det är viktigt att de administrativa kostnaderna är så låga som möjligt.

Uppfattningar om administrativa kostnader

Inte så illa som det framstår i media

Naturligt och accepterat (jämfört med lönekostnader)

Håll det slimmat!

Centrala lägen förknippas med höga hyror - sänker trovärdighet

Svårt att ta ställning – okunskap om vad som täcks in i administrativa kostnader

Administration

”Jag tror inte det är så

farligt som pressen gör

gällande.”

”Måste kunna pruta lite, inte

ha så centrala lokaler.”

”Ganska självklart.”

24 FRII


24

2016-03-29

När det gäller löner ser vi två läger bland de vi intervjuat. Några tycker att det är ganska självklart med löner, medan andra tycker att det i en ideell verksamhet inte ska finnas någon avlönad personal alls. Löner förknippas i synnerhet med ”stora” organisationer.

Bland de som anser att avlönad personal är ok inom ideella organisationer så tycker de flesta att det är rimligt att lönerna ligger i nivå med vad som regleras av kollektivavtal. Gemensamt är att man inte accepterar ”för höga löner” och arvoden, och de flesta åsyftar då främst ”topparna” inom etablerade organisationer.

Några ser att lönen är ett ”verktyg” att fånga kompetens för att driva organisationen framå. Vissa är för och andra är emot ett sådant ”verktyg”. Här är det sannolikt viktigt att kunna kommunicera vad man med avlönad personal åstadkommer för organisationen (kontinuitet, bygga nätverk och relationer, effektivitet mm).

Uppfattningar om löner

Höga arvoden till ”topparna” är inte ok

Kollektivavtalsenlig lön är ok enligt de flesta

Några ser inte att avlönad personal är naturligt i en ideell verksamhet

Kommunicera vad anställd personal (cheferna) bidrar med för verksamheten!

Löner

”Jag ser helst inte att

det finns avlönad

personal, då ser jag det

inte som en ideell

organisation.”

”De som driver organisationen har en hög

ansvarsroll, det är förståeligt att de får lön

för det. Man kommer aldrig få rätt

personer annars.”

25 FRII


25

2016-03-29

Framtid

26 FRII


26

2016-03-29

När det gäller synen på organisationernas och de privata initiativens framtid ser det lite olika ut.

Några tror att de etablerade kommer att var ungefär som nu men att de privata initiativen både kommer att växa och bli fler. Några resonerar över att de privata initiativen så småningom också blir etablerade. Vissa menar också på att många av ”popup-initiativen” kommer att försvinna lika snabbt.

Gemensamt är att de flesta ser att det p g a hur omvärlden ser ut idag sannolikt kommer att behövas både etablerade organisationer och andra initiativ och att människor troligen och förhoppningsvis kommer att vilja engagera sig mer på olika sätt, och att det då också är bra att det finns olika alternativ.

Behovet av ideella organisationer kommer att öka till följd av världsläget

Etablerade står stabilt men med vissa utmaningar

Privata insamlingsinitiativ växer och blir fler

Vissa privata insamlingsinitiativ blir så småningom etablerade

Vissa privata insamlingsinitiativ ”dör ut”

Olika alternativ är bra – men samverkan behövs!

Framtid

”Trenden visar att katastrofer

och terror ökar. Masskador

plus stor medial påverkan gör

att popup-alternativen ökar då

det behövs fler tillgängliga

snabbare..”

”Sverige är nog lite efter. Jag tror att privata

insamlingsinitiativ kommer att öka betydligt.

Folk tappar tro på offentliga system.”

2727 FRII


27

Om du skulle få ge ett råd till de etablerade

organisationerna, vad skulle det vara?

Både etablerade och popup-

initiativen behöver jobba på att

samverka för att få till det

Kämpa!

Jobba mer på att väcka uppmärksamhet

, mindre på historia. Många givare vilar

på samhällsplikt, ett fenomen och en

generation som avtar.

Visa vad bidraget gått till.

Media. Sprid budskapet! Media är

duktiga på att ta upp negativt, men

inte att 90% har nått fram.

Bygg vidare på de trogna. Se på

givarna som i en långsiktig relation,

dvs mer än givare. Vi vill växa

tillsammans, vara med i utvecklingen

och lära oss.

Öppna, transparanta, tydliga.

Snabbare i starten.

Tvätta bort skepticismen.

28 FRII


28

2016-03-29

Insikter - Konsekvenser - Lösningar

2929 FRII


Man tror att privata engagemang kan förflytta bergEngagemanget är en nyckelfaktor för förtroendet för och viljan att skänka pengar till privata

insamlingsinitiativ. Man litar på att engagemanget i sig åstadkommer resultat.

2016-03-29

Insikter

29

Låg kunskap om vad som krävs för att få fram hjälpenFå har kunskap om hur processen ser ut från en skänkt hundralapp fram till ändamålet i sig. Man litar på

att de pengar man skänker når fram. Flera, men inte alla, förstår att en viss del av bidragen går till

”overheadkostnader” men inte mer specifikt vad detta innefattar.

Acceptans för administrationskostnader men inte för höga chefslönerDe flesta har förståelse för att det finns vissa kostnader för administration, ”så länge det mesta av

pengarna som skänks går till ändamålet”. När det gäller löner går åsikterna isär en del men för många går

gränsen vid höga chefslöner.

Media har stor påverkanMedia har mycket stor påverkan för givarnas förtroende. Många givare utgår från mediebilden och

synligheten i media i sin egna bild av olika insamlingsinitiativ och insamlingsorganisationer. Detta gäller

även uppfattningar och kunskap om ideella insamlingsorganisationers verksamhet i stort.

Olika alternativ är bra!Många givare ser de privata insamlingsinitiativen som komplement till de etablerade organisationerna. De

”stora” gör skillnad över tid och de ”små” gör skillnad för enskild individer. Förtroendet för privata kontra

etablerade grundar sig i olika saker. Förtroendet för de etablerade organisationerna grundar sig i att de är

välkända, offentliga institutioner. Att organisationen möjligen upplevs något mer långsam är sällan

negativt. Däremot kan de bli mer konkreta och sociala.

3030 FRII


Man tror att « vem som helst kan få fram hjälpen », ser inte alla poster

och utmaningar som en organisation hanterar för att nå ändamålet

När givarna känner att de har « dålig koll » finns också risk att de känner

att de inte ges tillräcklig insyn = påverkar förtroendet negativt

Låg kunskap

Givarna känner brist på insyn

Vissa givare känner sig « lurade »

Riskerar påverka förtroende negativt

Acceptans för

administrationskostnader men

inte för höga chefslöner

Givarna blir « mätta på elände »

Risk för skeva bilder av insamlingsorganisationers verksamheter

Felaktiga bilder av specifika initiativ och organisationer

Media har stor påverkan

Uppfattningen om det « långsamma » ger de etablerade

organisationerna legitimitet

Etablerade insamlingsorganisationer upplevs inte lika « sociala » och

konkreta » i sin kommunikation vilket ibland är en nackdel

Olika insamlingsinitiativ är bra!

2016-03-29

Konsekvenser

30

Allt fler skänker pengar till privata insamlingsinitiativ

Privata insamlingsinitiativ får större « del av kakan ».

Förtroendet sjunker i de fall engagemanget inte räcker till för att lyckas

åstadkomma resultat

Privata engagemang kan

förflytta berg

3131 FRII


Konkret kommunikation som talar om vad en skänkt hundralapp ger

Komplettera med att öka kunskap (hur ser hundralappens väg ut för att

nå hela vägen till ändamålet)

Låg kunskap

Kommunicera administrationskostnader och löner. Viktigast är att

informationen ska vara tydlig och tillgänglig

Kommunicera vad de högsta cheferna konkret bidrar med för

organisationen

Öka kunskap

Acceptans för

administrationskostnader men

inte för höga chefslöner

Etablera en tydlig mediestrategi!

Kommunicera vad ni åstadkommer

Öka kunskap (och därmed källkritik bland givarna)

Media har stor påverkan

De etablerade behöver inte anpassa sig till att vara « snabbare » eller

annorlunda som organisation. Framhäv hur etablerade organisationer ser

ut och fungerar, och vilka fördelarna med det är!

Anpassa kommunikationen till att bli mer « social » och « konkret »

Olika alternativ är bra!

2016-03-29

Lösningar

31

Sprid kunskap om hur insamlingsorganisationer fungerar

Hitta vägar att samarbeta mellan privata insamlingsinitiativ och

etablerade insamlingsorganisationer

Lösningar för att ta tillvara privata engagemang

Privata engagemang kan

förflytta berg

32

Frågor?

Välkommen att kontakta oss på Novus!

Jessica Åkerström

Tel: 0700 039 532

[email protected]

mailto:[email protected]

Documents

Insiktsrapport - ...främst till flyktingkatastrofen men även upplevelsen av allt fler naturkatastrofer. TILLFREDSSTÄLLELSE Man känner att det är tillfredsställande att ge och