Institutionen för Neurobiologi,

Vårdvetenskap och Samhälle

Sektionen för omvårdnad

Sjuksköterskeprogrammet

Examensarbete i omvårdnad 15 hp

Höstterminen 2013

_____________________________________________________________

”I have to adapt, whether I like it or not”

– En litteraturstudie om vuxna personers sexuella och

psykosociala upplevelser efter en stomioperation

”I have to adapt, whether I like it or not”

– A literature study about adult persons sexual and

psychosocial experiences after an ostomy surgery

Författare: Jenny Petrini & Mikaela Sohlberg

Handledare: Maria Wiklander,

Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle

Examinator: Per-Olof Sandman,

Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle

Sammanfattning

Syfte: Beskriva upplevelser berörande sexualitet och andra psykosociala aspekter hos personer som

nyligen genomgått en stomioperation.

Metod: Litteraturstudie. Tio artiklar analyserades och skillnader och likheter presenterades i olika

teman.

Resultat: Självbilden och den sexuella identiteten sågs påverkas negativt. Upplevelser som bland

annat att förlora sig själv, känna sig mindre kvinnlig/manlig och ett minskat socialt liv var vanligt

förekommande. Dock sågs även positiva upplevelser som gjorde det möjligt för vissa att deltaga i

sociala aktiviteter. Att anpassa sig till den nya livssituationen sågs vara ett avgörande steg för att

acceptera stomin och återgå till sin vardag. Dessa teman formades; Vem är jag? En hotad identitet,

In på djupet - den sexuella identiteten, Ut i världen- den sociala identiteten.

Slutsats: Att få en stomi kan vara krävande på många olika sätt. Psykosociala och sexuella aspekter

tenderar att bli bortglömda eller svåra att föra på tal. Anpassningen till den nya vardagen ställer

många krav på personen, såsom att finna egna strategier och att vara mottaglig för stöd från

omgivningen. Utifrån Roys adaptionsmodell kan vi se att anpassning har en central roll i att

övervinna en förändrad livssituation, vilket sågs som en utmanande och individuell process för

personer med stomi.

Nyckelord: stomi, sexualitet, psykosocialt, självbild, omvårdnad

Abstract

Aim: Describing experiences regarding sexuality and other psychosocial aspects with people who

have recently undergone ostomy surgery.

Method: Literature study. Ten articles were analyzed and differences and similarities presented in

different themes.

Results: Self-concept and sexual identity were affected negatively. Experiences include losing

oneself, feeling less feminine/manly and a decreased social life were frequent. However, positive

results were shown such as the possibility for some to participate in social activities. Adapting to

the new life situation was stated as a crucial step for acceptance of the stoma and return to the

everyday life. These themes were formed; Who am I? A threatened identity, Go into depth - the

sexual identity, Out into the world - the social identity.

Conclusions: Receiving a stoma can be demanding in many different ways. Psychosocial and

sexual aspects tend to be forgotten or difficult to talk about. Adaptation to a new everyday places

many demands on the person, such as finding their own strategies and to be receptive of support

from the community. The Roy adaption model concludes that adjustment has a central role to

overcome an altered life situation, which was regarded as a challenging and individual process for

people with a stoma.

Keywords: ostomy, sexuality, psychosocial, self-concept, nursing

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING................................................................................................................................... 1

2. BAKGRUND .................................................................................................................................. 1

2.1. Vad är en stomi? ....................................................................................................................... 1

2.2. Mötet med sjukvården .............................................................................................................. 1

2.2.1. Stomiterapeuten ................................................................................................................. 1

2.2.2. Tiden på sjukhus - farhågor innan hemgång ..................................................................... 2

2.3. Den sociala människan ............................................................................................................. 2

2.3.1. Kroppsbild och skönhetsideal ............................................................................................ 2

2.4. Psykosociala aspekter och sexualitet ........................................................................................ 3

3. PROBLEMFORMULERING....................................................................................................... 4

4. SYFTE ............................................................................................................................................. 4

5. METOD........................................................................................................................................... 4

5.1. Design ....................................................................................................................................... 4

5.2. Datainsamling ........................................................................................................................... 5

5.3. Urvalskriterier .......................................................................................................................... 5

5.4. Kvalitetsgranskning .................................................................................................................. 6

5.5. Dataanalys ................................................................................................................................ 6

5.6. Etiska överväganden ................................................................................................................ 6

6. RESULTAT .................................................................................................................................... 7

6.1. Vem är jag? En hotad identitet ................................................................................................. 7

6.1.1. Syn på kroppen och sig själv .............................................................................................. 7

6.1.2. Ändra min klädstil - för att jag måste, eller för att jag kan? ............................................. 8

6.2. In på djupet - den sexuella identiteten ...................................................................................... 8

6.2.1. Känna sig mindre kvinnlig eller manlig - "I feel like a freak" ........................................... 8

6.2.2. Var tog gnistan vägen? ...................................................................................................... 8

6.2.3. Hålla lågan vid liv.............................................................................................................. 9

6.3. Ut i världen - den sociala identiteten ........................................................................................ 9

6.3.1. Vägen tillbaka till det sociala livet .................................................................................... 9

6.3.2. Att våga ingå i nya relationer - dejta eller inte? .............................................................. 10

6.3.3. Hur gör jag nu? - “if you adapt, you can make it” ......................................................... 10

7. DISKUSSION ............................................................................................................................... 11

7.1. Metoddiskussion ..................................................................................................................... 11

7.2. Resultatdiskussion .................................................................................................................. 11

7.2.1. Diskussion utifrån teori .................................................................................................... 13

7.2.2. Relevans för omvårdnad och samhället ........................................................................... 14

7.2.3. Ny forskning ..................................................................................................................... 14

8. SLUTSATS ................................................................................................................................... 15

9. SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION ................................................................................ 15

10. REFERENSER .......................................................................................................................... 16

BILAGOR

1

1. INLEDNING

Vår vardag är den personliga och elementära tillvaron i livet och speglar hur vi känner och lever

vårt liv. Efter en förändrad livssituation kan denna vardag rubbas vilket kan ge svårigheter att finna

en ny väg. Sjukdom och ohälsa kan enligt Nyström (2009) påverka hur en person hanterar hinder

och möjligheter i vardagen.

En stomi kan förändra personens vardag då livet ställs inför nya prövningar. Vardagen skapar

trygghet och kan därför vara påfrestande att förlora greppet om. Detta har väckt våra funderingar då

vi under sjuksköterskeutbildningen träffat patienter med stomier, vars liv påverkats i olika

riktningar. Vi anser att vården ofta kretsade kring det praktiska men att patienterna även behövde

diskutera psykosociala frågor. Under vårdtiden lär sjuksköterskan känna patienten i sjukhusets

kontext men hur klarar personen att komma hem och leva i denna förändrade vardag?

Vi har funnit ett flertal inlägg i olika forum och bloggar, bland annat på patientföreningen ILCO:s

hemsida, där personer uttrycker sina farhågor kring att ha eller få en stomi. Det handlar bland annat

om kroppsbild, utseende, skam, klädval, sexliv, aktiviteter och allmänhetens syn. Dessa

psykosociala besvär kan upplevas som svåra eller tabubelagda att prata om, varav vi anser att ämnet

är viktigt att belysa inom sjuksköterskans yrkesroll.

2. BAKGRUND

2.1. Vad är en stomi?

En stomi innebär att en öppning konstrueras genom bukväggen vilket leder till att kroppens normala

förmåga att tömma tarmen eller urinblåsan förloras (Nilsen, 2011). En uppsamlingspåse placeras

över öppningen för att fånga upp eliminationen och denna behöver tömmas eller bytas regelbundet.

Det finns olika varianter av stomier beroende på lokalisationen; ileostomi (tunntarm), kolostomi

(tjocktarm), urostomi (urinblåsa) eller nefrostomi (njurar). Dessa kan antingen vara permanenta

eller temporära (Nilsen, 2011; Persson, 2008).

Vid en ileostomi är tjocktarmen avlägsnad eller bortkopplad och vid en kolostomi är sista delen av

tjock- och ändtarmen borttagen (Nilsen, 2011). Temporära stomier, såsom loop-ileostomi och

transversostomi, konstrueras för att låta utsatta delar av tarmen vila och som efter ett tag kan

återställas (Persson, 2008). I stomin finns ingen känsel då tarmens slemhinna saknar nerver, dock

innehåller slemhinnan många små blodkärl, vilket gör att det kan uppstå blödningar, svullnad och

irritation (Persson, 2008; Nilsen, 2011).

De vanligaste orsakerna till att få en kolo- eller ileostomi är tumörsjukdomar i tarmen och

inflammatoriska tarmsjukdomar. Endast då medicinsk behandling inte gett önskad effekt vid

tarmsjukdomar som bland annat ulcerös kolit, Crohns sjukdom och divertikulit kan en stomi vara en

nödvändig åtgärd (Nilsen, 2011).

2.2. Mötet med sjukvården

2.2.1. Stomiterapeuten

Stomiterapeuter är sjuksköterskor som är specialister på omvårdnadsfrågor gällande stomier. De

kan dessutom ha genomgått utbildning i till exempel samtalsmetodik, sociologi, sexologi och

2

inkontinensvård. Stomiterapeuter ska finnas tillgänglig för patienter och dennes anhöriga rörande

praktiska moment samt för psykosociala problem (Bengtsson, 2009; SSKR, u.å.). Stödet från en

stomiterapeut påvisas i Haugen, Bliss och Saviks (2006) studie ha en positiv inverkan på

livskvaliteten på lång sikt.

2.2.2. Tiden på sjukhus - farhågor innan hemgång

Borwell (2009) belyser i sin artikel stomivårdens olika svårigheter som kan uppstå vid utskrivning.

Det kan ta lång tid för personen att lära sig hantera stomin, vilket gör att ett stort fokus på egenvård

dominerar i den postoperativa fasen. Psykologiska och sexuella besvär kan uppstå senare i

rehabiliteringen, vilket gör att fokuset inte riktas på dessa områden under sjukhusvistelsen.

Övergången från sjukhuset till hemmet kan bli komplicerad för patienten, eftersom denne under

vårdtiden upplevt trygghet under personalens uppsyn (a.a.). Borwell hävdar att många personer

upplevde oro först när de kommit hem samt att de inte hade varit tillräckligt förberedda eller känt

sig redo för att hantera stomin och känslorna som uppstod kring den. För att förhindra detta bör

flera aktörer från vårdkedjan kopplas in och vården av stomiopererade ska ske med ett

helhetsperspektiv (Borwell, 2009).

Patienternas farhågor ses även hos Vanessa Denvir (2011), som berättar för Gastrointestinal

Nursing hur det var att få en stomi. “I wouldn‟t look at my surgery site while I was at hospital but I

realized that without managing the stoma and its care, I wouldn‟t be allowed home. At home there

wasn‟t anyone to assist me, I was on my own and even the thought of changing a bag would upset

me” (Denvir, 2011, s.17). “My initial fears were „would I cope?‟ I was going home alone, without

assistance and anything that needed doing I would need to find the gumption to do it” (Denvir,

2011, s.17).

2.3. Den sociala människan

Förmågan att hantera en sjukdom eller anpassa sig till en förändrad livssituation kan påverkas av

sociala livet. Det sociala livet kan bestå av faktorer som nätverk, stöd, deltagande, tillit, integrering

och ekonomi (Karlsson, 2013). Faktorerna är bidragande till både objektiv och subjektiv hälsa.

Därav kan social diskriminering och utanförskap ge upphov till psykiska besvär såsom depression,

dåligt självförtroende, stress och maktlöshet. Då faktorererna i sig kan vara svåra att påverka kan

det hjälpa att förändra sitt sätt att hantera olika situationer (Ringsberg, 2009). Detta sätter Vanessa

Denvir (2011) fingret på i intervjun, att acceptansen och anpassningen till stomin och den nya

situationen kan ha försvårats på grund av samhället, "society has many taboos including anything to

do with bowels and their function" (Denvir, 2011, s.19). Black (2004) visar tillika att personer med

stomi riskerar att bli isolerad och därmed tappa sitt sociala nätverk.

Enligt Hollinworth et al. (2004) kan en omvårdnad som fokuserar på både det fysiska och psykiska

förbättra livskvaliteten hos dessa personer. Ett välkänt begrepp inom omvårdnad är holism. Detta

innebär att en människas kropp och själ tillsammans utgör en hel individ och det är med denna

helhet som människan interagerar med omvärlden och anpassar sig till sociala miljöer (Hedelin,

Jormfeldt & Svedberg, 2009).

2.3.1. Kroppsbild och skönhetsideal

Kroppens innebörd är mer än bara ett fysiskt objekt då vår kropp påverkar hur vi känner och ser på

oss själva. Ett sjukdomstillstånd kan förändra kroppen, vilket kan leda till en förlust av vår yttre

identitet och kroppen kan istället upplevas som ett skal. Problem med kroppen påverkar därmed vår

vardag och upplevelserna kan vara svåra att lokalisera och uttrycka (Ternestedt & Norberg, 2009).

3

Att få en stomi innebär att konfronteras med en förändrad kropp med åtföljande ärr och en påse på

buken, vilket vanligen leder till en förändrad kroppsuppfattning och även personlighet (Persson,

2008). Begreppet „body image‟ förklarar Persson som den föreställning vi har om vår kropp. En

stark, slank och fuktionell kropp anses vara frisk och hälsosam. Price (1995) menar att

kroppsuppfattningen utgår från hur vi tycker att kroppen borde se ut, kännas och bete sig, samt hur

kroppen ser ut och hur den anpassas och presenteras för omgivningen. Price skriver att en förändrad

kroppsuppfattning skapar inre stress eftersom kroppen inte längre ger samma självkänsla, inte är

lika användbar eller begränsar sociala livet. Holismen förespråkar helhetsperspektivet men

poängterar att det innebär något större än summeringen av kropp, själ, känslor och spiritualitet.

Helheten färgas av interaktionen mellan faktorerna, som ständigt styr och påverkar varandra.

(Hedelin et al., 2009).

Kroppsbild och skönhetsideal är begrepp som många stöter på dagligen, medvetet eller omedvetet.

Genom olika former av medier matas vi med information, bilder och åsikter om män och kvinnors

kroppar och hur en idealisk kropp bör se ut. Vare sig det handlar om att vara för tjock, för smal eller

ha abnormiteter på kroppen väcker det tankar och värderingar om hur en idealisk kropp bör se ut.

Det vill säga att en bristfällig kropp är något som ska döljas eller "rättas till" (Rysst, 2010).

I en tidningsartikel i Sveriges Kvinnolobby skrivs det om hur kvinnor ofta objektifieras i medier

genom att framställas som sexiga, snygga och lättklädda. Detta har en indirekt verkan på samhällets

värderingar om hur en kvinna ska se ut. Enligt en undersökning som gjorts av Sveriges

Kvinnolobby visade det sig att både män och kvinnor mådde dåligt över sin kropp när de möttes av

skönhetsideal i sin vardag, dock var det vanligare hos kvinnor (Egonson, 2013).

Flera studier visar att stomin påverkar kroppsbilden. Nichols och Reimer (2010) undersöker i sin

omfattande kvantitativa studie förekomsten av en dålig självbild hos 2672 personer som fått en

stomi. Många upplevde att stomin gjorde dem vanställda och att den påverkade deras självbild

negativt men vissa tyckte inte att utseendet ändrats avsevärt (a.a.). Även i en litteraturstudie av

Brown och Randle (2005) framkommer det att personer som fått en stomi upplever en förändrad

kroppsbild och kroppsfunktion, vilket påverkar vardagslivet. Hollinworth et al. (2004) skriver också

att personer med stomier har ett sämre självförtroende och känner sig mindre värda än andra, vilket

påverkar livskvaliteten negativt.

2.4. Psykosociala aspekter och sexualitet

Människans utveckling är en ständig process och formas av biologiska, psykologiska, kulturella och

sociala skeden. De psykosociala aspekterna framkommer av samspelet mellan individens

psykologiska inre och dennes sociala omgivning och samhället. En förändring i någon av dessa

psykosociala faktorer kan utmana identiteten och därmed leda till en negativ utveckling (Ternestedt

& Norberg, 2009).

Sexualiteten är en komplex del av en persons integritet (Black, 2004). Den innefattar bland annat

sex, könsroller, samlevnad, åtrå, ömhet, närhet och njutning. Sexualiteten kan uttryckas i form av

bland annat värderingar, önskningar, fantasier och tankar (World Health Organization, 2013). Att ha

en sjukdom såsom IBS, Crohns eller en tumörsjukdom kan i sig ha en negativ inverkan på sexlivet

och sexlusten. I relation till personens tidigare sjukdomshistoria kan en stomi antingen vara

hjälpande, på grund av symtomlindring, eller generande, på grund av en förändrad kroppssyn

(Berndtsson, 2008).

4

Taylors (2008) litteraturstudie belyser hur sexualiteten kan påverkas efter en stomioperation då

psykologiska besvär förekom inom ett år efter operationen. Hur väl en person anpassar sig och

accepterar sin situation postoperativt är individuellt och påverkas av olika faktorer, men många lär

sig att hantera det efter en tid (a.a.). Även Manderson (2005) finner i sin studie att deltagarna som

haft stomin i upp till 40 år kände en fortsatt hotad sexualitet och kroppsbild. I Pringle och Swans

(2001) studie om uppföljning efter en genomgången stomioperation hos kvinnor och män i England

kretsar resultatet huvudsakligen kring fysiologiska besvär. Dock visade det även att deltagarna led

av psykosociala besvär såsom ångest, depression samt svårigheter att anpassa sig till vardagen.

Många kan uppleva det svårt att prata om känslor relaterade till sexualitet och psykologiska

förändringar (Black, 2004). Studier visar att även vårdpersonal kan förbise det sexuella

informationbehovet. Personalen tyckte att det var svårt att prata om det eftersom det anses vara ett

tabubelagt ämne eller för att de upplevde att patienterna ej verkade intresserade av det (Taylor,

2008; Williams, 2006).

3. PROBLEMFORMULERING

Patienter som genomgår en stomioperation kan uppleva både fysiologiska och psykologiska besvär i

sitt vardagliga liv. I granskningen av olika forum och bloggar på internet märktes det att

psykosociala och sexuella besvär är överrepresenterade och utgör en stor oro hos många.

Dessa perspektiv kan förbigås i sjukvården då de kan vara svåra att föra på tal, både för patient och

sjuksköterska.

En god omvårdnad är att tillämpa ett holistiskt förhållningssätt. Det finns mycket forskning som

fokuserar på långsiktiga upplevelser samt praktiska problem efter en stomioperation. En persons

sexualitet och psykosociala liv är i kontrast svårare att belysa och mindre beskrivet i litteraturen och

forskning, varav denna litteraturstudie vill beskriva detta ur ett omvårdnadsperspektiv.

Det psykosociala perspektivet i denna studie har avgränsats till vardaglighet, det vill säga ens

omgivning, sociala aktiviteter, jobb, självbild, självförtroende och sexualitet. Ett stort fokus har

lagts på sexualiteten, vilket här avser sexliv, sexlust, åtrå, kroppsbild och samliv med partnern.

4. SYFTE

Att beskriva upplevelser som berör sexualitet och andra psykosociala aspekter hos personer som

nyligen genomgått en stomioperation.

5. METOD

5.1. Design

Denna kandidatuppsats är en allmän litteraturstudie med ett induktivt arbetssätt. Designens syfte

bygger på att kritiskt granska och samla in befintlig forskning, vilket utgör en stor del av

omvårdnadslitteratur och evidensbaserad vård. En litteraturstudie kan enligt Polit och Beck (2010)

bidra till att ge ett samlat perspektiv på tillgänglig forskning med både positiva och negativa

aspekter och dra slutsatser inom ett område samt märka ut kunskapsluckor för inspiration till nya

studier.

5

Evidensbaserad vård är enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) både en process och ett

förhållningssätt och utgör en del av vad god omvårdnad är. Polit och Beck (2010) konstaterar att

sjuksköterskestudenter och färdiga sjuksköterskor ständigt behöver uppdatera sina kunskaper om ny

forskning för att bedriva evidensbaserad och patientsäker vård. Befintlig forskning fanns tillgänglig

inom det valda området stomi men ansågs inte tillräckligt belyst varav studiedesignen bedömdes

lämplig för en sådan avsikt.

5.2. Datainsamling

Litteraturgranskningen gjordes på ett systematiskt tillvägagångssätt genom sökning i olika databaser

och däri granska omvårdnadsvetenskapliga forskningsartiklar. Det första steget var att göra en

sökning med ett helikopterperspektiv. En sådan sökning genererar enligt Friberg (2006) en

övergripande uppfattning om vad det finns publicerat i ämnet. Litteratursökningen skedde med

utvalda sökord, baserade på MeSH-termer (Eriksson-Barajas, Forsberg & Wengström, 2013).

Databaserna PubMed och Cinahl användes då de ansågs relevanta kring forskning inom omvårdnad

(Willman et al., 2011). Sökningar utfördes även i Web of Science och SveMed+, som dock inte

resulterade i några nya artiklar. Grundbegreppet ostomy söktes först i de enskilda databaserna,

sedan med hjälp av den booleska operatorn AND följt av begreppen; self-concept, sexuality, quality

of life, body image, psychosocial och adaptation (se bilaga 1). Operatorn AND genererar träffar

som innefattar samtliga kombinerade sökord, vilket gör sökningen mer smal och specifik (Willman

et al., 2011).

Samtliga titlar och abstract lästes igenom för att utesluta artiklar som inte verkade svara på syftet för

denna litteraturstudie. De som inte ansågs relevanta noterades i ett separat dokument och genererade

då 32 artiklar. Dessa lästes igenom översiktligt och färgkodades för att tydligt kunna överblicka

relevansen, om det fanns osäkerheter kring resultat och förekomsten av dubbletter. De som valdes

bort svarade därav inte på syftet, om tidsspannet efter operation var för långt eller om artiklarna till

större delen berörde det fysiska och praktiska perspektivet med stomivård (Eriksson-Barajas et al.,

2013). Tio artiklar adekvata för syftet valdes ut för analysen.

5.3. Urvalskriterier

Artiklarna som ingick i litteraturgranskningen var vetenskapliga, innehöll etiskt resonemang

och/eller godkännande, var publicerade i en vetenskaplig skrift samt relevanta för omvårdnad som

ämne och studiens syfte. Det insamlade materialet bestod av både kvantitativa och kvalitativa

forskningresultat. Studiens inklusionskriterier var att artiklarna handlade om människor, var

författade på engelska, hade genomgått granskning av andra forskare (peer-reviewed), var

tillgängliga i fulltext på internet för studenter på Karolinska Institutet, tillgänglig sammanfattning

(abstract) samt att de var publicerade mellan åren 2000-2013. Tidsspannet valdes efter

rekommendation av Polit och Beck (2010) som menar att artiklar som är äldre än 15 år har

tvivelaktig relevans. De hävdar även att ett abstract ger en bra inblick av innehållet i artikeln. Både

kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick i denna studie för att undersöka fenomenet i olika

perspektiv, vilket enligt Forsberg och Wengström (2003) ökar trovärdigheten. Syftet var att

beskriva personers upplevelser kort efter sin stomioperation, varav en tidsgräns sattes på ett år

postoperativt. Alternativt inkluderades studierna om fokuset låg på deltagarnas kortsiktiga

upplevelse eller omställningen efter operationen.

6

5.4. Kvalitetsgranskning

Samtliga artiklars kvalitet och etik granskades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2003)

checklistor för kvantitativa och kvalitativa artiklar (se bilaga 3 och 4). Viktiga aspekter var ett

tydligt angivet syfte, en tydligt beskriven metod, rimliga slutsatser samt en röd tråd genom artiklen.

En kontroll gjordes över bortfallen samt om eventuella svagheter i studien diskuterades och angavs

vilket enligt Forsberg och Wengström (2003) stärker kvaliteten. Artiklarna bedömdes från låg,

medelhög till hög nivå där de med hög nivå ansågs innehålla samtliga viktiga delar.

De kvalitativa artiklar som erhållit medelhög kvalitet hade inte med aspekter som till exempel

urvalets inklusions- samt exklusionskriterier, plats för intervjun, resonemang kring bias och

metodologiska brister, etiskt prövning/överväganden, en beskrivning av åldersgruppen samt

tidsspann efter operationen. I en kvantitativ artikel som erhållit medelhög nivå framgick det en inte

huruvida ett etiskt godkännande fanns, om mätinstrumenten var validerade samt om korrelationen

mellan variablarna var beräknade. I den andra kvantitativa studien fanns inte exklusionskriterier

definierade, inget etiskt godkännande samt att korrelationen mellan vissa jämförda variablar var

tämligen låga. Två studier exkluderades på grund av att de inte fokuserade på tiden kort

postoperativt.

5.5. Dataanalys

Innehållet av artiklarna analyserades med en induktiv ansats. Enligt Polit och Beck (2010) kan detta

leda till en hypotes, till skillnad mot att försöka bevisa en hypotes. Tillvägagångssättet för metoden

är att på ett systematiskt sätt gradera insamlad data för att belysa olika mönster och teman. I en

allmän litteraturstudie kan både kvantitativ och kvalitativ forskning analyseras (Friberg, 2006).

Första steget är att mer djupgående förstå texten samt urskilja likheter och skillnader för att sedan

föra en diskussion och dra slutsatser (Forsberg & Wengström, 2003).

De tio artiklarna lästes grundligt igenom flertalet gånger av bägge författarna. Därefter diskuterades

innehållet och viktiga resultat markerades genom färgkodning i ett separat arbetsdokument. Viktiga

fynd noterades i arbetsdokumentet samt egna sammanfattningar. Resultatet samt diskussionen i

artiklarna lästes sedan återigen igenom för att få en djupare mening och fynden staplades upp i olika

teman och underrubriker. Olika skillnader och likheter identifierades i resultatsinnehållet i

artiklarna, vilket enligt Friberg (2006) är den vanligaste aspekten att undersöka i en allmän

litteraturstudie. Att flera författare är involverade i analysen av materialet rekommenderas av både

Friberg och Polit och Beck (2010) för att uppnå en trovärdig sanning, så kallad triangulering. I

analysen formades följande teman; Vem är jag? En hotad identitet, In på djupet - den sexuella

identiteten, Ut i världen - den sociala identiteten. Ur temaorden växte underrubriker fram. Artiklar

som ingått i analysen finns redovisade i bilaga 2.

5.6. Etiska överväganden

Denna litteraturstudie behövde inget etiskt godkännande vilket styrks av vad Eriksson-Barajas et al.

(2013) hävdar då frågorna ställs till litteraturen istället för människor.

Samtliga artiklar granskades angående det etiska resonemanget, om de var godkända av en etisk

kommitté och/eller om det fanns ett angivet etiskt övervägande. Dessa överväganden kan enligt

Polit och Beck (2010) innefatta aspekter huruvida deltagarna i studien erhållit skriftlig och/eller

muntlig information, undertecknat ett samtycke, varit anonyma, haft möjlighet att avsluta

medverkandet eller blivit informerade om att vården ej påverkas om deltagaren väljer att dra sig ur.

7

Likaså ska hänsyn tas till utsatta grupper, särskilt äldre, barn och personer med en fastställd psykisk

åkomma, för att undvika att studiedeltagare kommer till skada (Forsberg & Wengström, 2003).

I åtta av tio artiklar fanns det ett beskrivet etiskt godkännande. I artikeln av Notter och Burnard

(2006) framgick det ej, däremot var den publicerad i en vetenskaplig tidskrift där kravet på etisk

prövning var nödvändig. I Nichols (2011) studie fanns det etiska överväganden men en etisk

prövning var ej nödvändig, vilket styrktes av NHS Research Etichs Service of United Kingdom då

det inte var en klinisk undersökning.

Alla artiklar som ingick i analysen finns redovisade och samtliga variationer i resultatet, som var

relevanta för syftet, har presenterats. Studiens avsikt var därmed att inte få ett vinklat och

fördelaktigt resultat, vilket Eriksson-Barajas et al. (2013) rekommenderar.

6. RESULTAT

De tio vetenskapliga artiklarna utfördes i USA, Storbritannien, Sverige, Kanada och Uruguay, varav

sex kvalitativa, tre kvantitativa och en med blandad metodansats. Analysen bidrog till en

sammanställning som visar på både positiva och negativa aspekter med att ha en stomi samt hur

olika strategier kunde vidtas för att anpassa sig till en förändrad livssituation.

Analysen resulterade i tre teman: Vem är jag? En hotad identitet, In på djupet - den sexuella

identiteten, Ut i världen- den sociala identiteten. Dessa teman presenteras som en följetång med

tillhörande underrubriker med syfte att följa en sammankoppling av teman.

6.1. Vem är jag? En hotad identitet

6.1.1. Syn på kroppen och sig själv

Känslan av att få en stomi kunde vara av blandad karaktär, men något som var genomgående i

samtliga studier var att stomin påverkade självbilden och majoriteten av deltagarna fick negativa

upplevelser vid första anblicken av stomin. I Notter och Burnards (2006) kvalitativa studie

intervjuades 50 kvinnor i Storbritannien om upplevelser kring att få en stomi. Enligt deltagarna var

den första synen av stomin något de aldrig skulle glömma. ”It was awful…they‟d explained it but I

just wasn‟t prepared for the mess I saw…all scars and bumps and the ileostomy…” (Notter &

Burnard, 2006, s.152). Det framkommer även att anhöriga kunde vara dåligt förberedda inför vad de

skulle bevittna och därmed få starka reaktioner när de såg stomin, vilket förstärkte den låga

självbilden hos deltagaren (a.a.). Chocken av åsynen gjorde att deltagarna kände sig annorlunda,

med en minskad självrespekt och självförtroende ”It looks like a piece of raw meat” (Persson &

Hellströms, 2002. s. 105).

I en kvantitativ studie gjord av McKenzie et al. (2006) mättes 84 personers psykologiska välmående

kort postoperativt, i Storbritannien. Den visar att merparten av deltagarna kände sig som en hel

person trots stomin och att de inte oroade sig över att andra skulle märka stomin. Däremot påvisas

det i Notter och Burnards (2006) samt i Sinclairs (2009) studier att stomin inte sågs som en del av

personen utan mer som ett objekt fastsatt på kroppen, och benämndes oftast som ”den”, ”det” eller

”honom”. En oroande faktor som också påverkade självbilden bland många deltagare var läckage då

det kunde upplevas minst lika pinsamt med läckage från stomin som med avföringsinkontinensen

innan stomioperationen (McKenzie et al., 2006; Sinclair, 2009). I Notter och Burnards (2006) studie

uttryckte vissa deltagare att de kände sig mer som ett djur än en människa i relation till stomin. De

kände sig aldrig helt rena, blev aldrig kvitt doften från stomin, kunde inte längre styra sina

avföringsvanor och tvingades hantera och bevittna sin egen avföring. “Spreading across my

8

stomach repulsive...it isn‟t normal...it smelt [sic]...I couldn‟t seem to get the smell off me no matter

how much I washed” (Notter & Burnard, 2006, s. 153).

6.1.2. Ändra min klädstil - för att jag måste, eller för att jag kan?

Den personliga klädstilen kunde gå förlorad i och med stomin eftersom många valde kläder med

avsikten att skyla stomin eller skydda den mot skador (Neuman, Park, Fuzesi & Temple, 2012;

Sinclair, 2009; Persson & Hellströms, 2002). "So I always try to wear something loose [...], that

someone would not spot it, that someone would see that something is wrong on my side or what is

going on." (Neuman et al., 2012, s. 1120). Å andra sidan visar Sinclairs (2009) studie möjligheten

stomin medförde, då till exempel en deltagare kunde bära sommarkläder för första gången på tio år

eftersom stomin eliminerat inkontinensbesvären.

6.2. In på djupet - den sexuella identiteten

6.2.1. Känna sig mindre kvinnlig eller manlig - "I feel like a freak"

Generellt visade många studier att den sexuella identiteten blev negativt påverkad av stomin. Både

McKenzie et al. (2006) och Notter och Burnard (2006) visar att det förekom att deltagarna kände

sig mindre kvinnliga/manliga efter stomioperationen. ”I felt less feminine…I thought look at me

who‟d want to touch that…my smooth skin had gone, my stomach look awful…how could I ever

lie on a beach again, what would my husband think, would he still want me” (Notter & Burnard,

2006, s. 152).

I Sinclairs (2009) studie intervjuades kanadensiska unga vuxna personer som lever med en

permanent stomi. Flertalet upplevde att intimiteten blev negativt påverkad efter operationen, både

på grund av sina egna och partnerns känslor gentemot stomin. ”The intimate issue is probably the

worst part; my girlfriend freaked out,” ”The stoma is ugly and I am damaged goods, I feel like a

freak.” (Sinclair, 2009. s. 311).

6.2.2. Var tog gnistan vägen?

Sexlivet kunde avta på grund av stomins påverkan på lust och åtrå, vilket bland annat Neuman et al.

(2012) visar. Många upplevde svårigheter att känna sig sexiga, som en deltagare uttryckte det ”[…]

it‟s an ugly little thing to have to have on your body. It gets in the way for intercourse […]”

(Neuman et al., 2012, s. 1120). Detta finner även Persson och Hellström (2002), vars syfte var att

belysa upplevelsen hos svenska kvinnor och män kort efter stomioperationen, att alla deltagare

kände sig avsevärt mindre attraktiva efter operationen. De flesta deltagarna hade inte återupptagit

sina sexuella vanor under studiens gång, vilket de uttryckte kunde bero på rädsla för smärta vid

samlag, att de inte kände sig tillräckligt återhämtade eller att de inte hade någon sexlust.

I Ramirez et als. (2009) kvalitativa studie belyses 30 amerikanska kvinnors upplevelser om

svårigheter efter en stomioperation. Forskarna finner att sexlivets betydelse innan operationen

spelade roll för hur väl deltagarna kunde acceptera ett förändrat sexliv. Där sexlivet haft en central

del i förhållandet försökte deltagarna upprätthålla sexlivet men bägge partner upplevde en stor

förlust då samlaget inte tillförde samma njutning. Om det däremot utgjort en liten del i förhållandet

kunde partnerna lättare acceptera ett liv utan sex. Det fanns även de deltagare som uttryckte en

önskan om att ha ett aktivt sexliv men avstod eftersom olika svårigheter uppkommit. Ett av skälen

som uttrycktes var lukten från stomin ”I smell bad to me, so it´s bad to me…” (Ramirez et al., 2009.

s. 617).

9

Att ha en stöttande partner underlättade för många att acceptera den förändrande kroppen,

”Knowing that someone else still feels that you´re desirable makes all the difference in the world to

me.” (Ramirez et al., 2009. s. 614). Även då stödet var uppskattat av alla så gav det inte

nödvändigtvis sexlusten tillbaka (Ramirez et al., 2009; Notter & Burnard, 2006). Stomin kunde vara

ett tabubelagt ämne och därför uppfattas som något fult och främmande. Somliga upplevde att

partnern tog avstånd från deras kropp och att de var oroliga över äktenskapets framtid ”[…] he

never saw my stoma I had to keep it covered and he wouldn‟t talk about it…I don‟t think he

touched me at all while I had the ileostomy […] (Notter & Burnard, 2006, s. 153).

6.2.3. Hålla lågan vid liv

För att kunna återgå till samlivet med sin partner var det vanligt förekommande att finna strategier.

Kvinnorna i Notter och Burnards (2006) studie berättar att de hittade olika sätt för att inte låta

mannen se henne naken såsom att släcka lyset, stänga badrumsdörren efter sig eller skyla stomin

med ett nattlinne i sängen. Strategier för ett aktivt sexliv upplevdes av vissa som nödvändiga även i

Ramirez et als. (2009) studie, dels för att själva inte märka stomin men även en rädsla för partnerns

tycke. Därför valde de att innan samlag byta till en tom stomipåse samt att skyla den med ett

klädesplagg. Vissa som ändå inte kunde förmå sig ha sex av olika skäl nöjde sig istället med oralsex

eller onani (Ramirez et al., 2009).

6.3. Ut i världen - den sociala identiteten

6.3.1. Vägen tillbaka till det sociala livet

Studierna presenterar olika resultat huruvida stomin påverkar deltagarnas sociala liv. En del visar att

många för första gången på länge kunde delta i aktiviteter som tidigare varit omöjliga, medan för

andra har stomin bidragit till isolering och osäkerhet att vistas offentligt.

I Nichols (2011) kvantitativa studie om isolering hos 560 amerikaner och britter med stomi visar att

66 procent av deltagarna hade ett socialt liv efter stomioperationen, men att 20 procent blev socialt

isolerade och resterande blev väldigt socialt isolerade. De första tre månaderna efter operationen var

förekomsten av social isolering som störst, men avtog under årets gång. Rädsla för att återgå till

sociala tillställningar visas tillika i Sinclairs (2009) studie, samt en förlorad styrka och vilja att

umgås med familj och vänner. I två studier betonades det att det var svårt att komma tillbaka till

arbetsplatsen, bland annat på grund av en ständig oro att lukta illa (Sinclair, 2009; Ferreira-

Umpiérrez, 2013). Trots känslan av stöd från samhället och arbetskollegor oroade de sig ändå över

vad som sades bakom ryggen (Ferreira-Umpiérrez, 2013).

Nichols (2011) visar att ett socialt liv var kopplat till högre livskvalitet och en bidragande faktor var

att personen hade någon att anförtro sig hos, som även styrks av Simmons, Smith, Bobb och Liles

(2007) vars kvantitativa studie visar att sociala interaktioner och relationer var viktigt för

välmåendet och att acceptera situationen. I Persson och Hellströms (2002) studie framkommer det

att vissa deltagare inte hade några svårigheter att berätta om sin stomi för flera personer i

omgivningen, medan andra var mer selektiva med vilka de berättade för. Dock hade ingen av

deltagarna känt av negativa reaktioner från dem som de berättat för. Sinclair (2009) visar dessutom

att några deltagare inte brydde sig om vad omgivningen skulle tycka. “It is their problem, not mine,

they can leave.” (Sinclair, 2009, s. 312).

Många kände sig bekväma att vistas ute offentligt eller att återgå till sina normala aktiviteter utan att

behöva oroa sig över stomin. För vissa var stomin en fördel för att gå ut, jämfört med innan då deras

sjukdomsbesvär krävt snabb tillgång till toalett (McKenzie et al., 2006; Persson & Hellström,

10

2002). En del undvek dock sociala aktiviteter, då det krävde mycket planering att alltid behöva ha

med sig material för stomin samt tillgång till fräscha badrum (Notter & Burnard, 2006; McKenzie et

al., 2006). Neuman et al. (2012) finner i sin studie, med blandad design, att deltagarna av olika skäl

undvek aktiviteter trots att de var fysiskt kapabla att delta. ”Even though I carry a replacement with

me, just the thought of having to be in a situation where I actually have to replace it outside, it was

enough to me to stay home more often” (Neuman et al., 2012, s.1120). Deltagarna i McVey, Madill

och Fieldings (2001) studie hade tre månader postoperativt svårigheter att återgå till normala

aktiviteter, men de hade hopp om att göra det. Sociala sammanhang där kroppen exponerades

undveks av många ”I won´t take a sauna together with my friends. They will probably think, My

Lord, he has a big bag dangling on his stomach […]” (Persson & Hellström, 2002, s. 106).

6.3.2. Att våga ingå i nya relationer - dejta eller inte?

“I can‟t imagine if I hadn‟t been married what dating would be like” (Sinclair, 2009, s.311).

Osäkerheten kring sin självbild och sexliv gjorde att många deltagare var rädda att ingå i en ny

partnerrelation, därav kände vissa gifta deltagare en lättnad över att inte behöva dejta efter de fått

sin stomi. Det som framkommer i Sinclairs intervjuer är en varierande syn på huruvida

studiedeltagarna efter stomioperationen är villiga att dejta eller ej. Även om majoriteten av

singlarna undvek att dejta samt ingå i nya relationer belyses det även en glädje och längtan hos

vissa att börja dejta, då sjukdomsbesvären upphört i och med ingreppet.

6.3.3. Hur gör jag nu? - “if you adapt, you can make it”

Att acceptera sin stomi och anpassa sig till den nya livssituationen gynnade personens välmående

och återhämtning, vilket framkom i flertalet studier. Simmons et al. (2007) upptäcker att det fanns

en större sannolikhet att anpassa sig till stomin under det första halvåret om personen var socialt

engagerad. En acceptans av stomin ledde till bättre anpassning, ett ökat socialt aktivt liv samt att de

upplevde en känsla av att ha bättre kontroll över stomin (Simmons et al., 2007). Deltagarna i

Nichols (2011) studie som var socialt aktiva visas ha anpassat sig bättre till den förändrade

livssituationen. Att hitta egna strategier och att förändra sin inställning till livet kunde göra det

lättare att anpassa sig till livet med en stomi (McVey et al., 2001).

I en kvalitativ intervjustudie gjord i Uruguay om hur det är att leva med stomi, finner Ferreira-

Umpiérrez (2013) att de flesta deltagarna ansåg att det inte fanns något annat val än att anpassa sig

och acceptera den nya livssituationen.

[…] I have to adapt, whether I like it or not. It´s not easy because I´ve never gone through something

like this before, obviously, or known anything about it, not even an acquaintance or neighbor. It´s

hard, but if you adapt, you can make it (Ferreira-Umpiérrez, 2013, s. 690).

Anpassningsförmågan påverkas även av den postoperativa vården vilket McVey et al. (2001) visar.

Många deltagare upplevde kort postoperativt en minskad personlig kontroll och att de befann sig i

en beroendeställning, vilket kunde leda till negativa känslor. En minskad kroppskontroll ses även i

McKenzie et als. (2006) resultat då hälften av deltagarna upplevde att stomin styrde deras liv. Enligt

Sinclairs (2009) studie framgår det att anpassningen kunde försvåras då vissa deltagare inte bara

själva tyckte att hanteringen av stomin var motbjudande utan att de även upplevde att

sjuksköterskorna tyckte det.

The first few times I changed the pouch it was disgusting […] it was obvious to me some of the

nurses were disgusted by it too, which made the adjustment even more difficult. When they didn´t

seem totally fine with it, it started to bother me. (Sinclair, 2009. s. 312).

11

7. DISKUSSION

7.1. Metoddiskussion

Litteraturstudiens design ansågs lämplig eftersom den ger en översikt över befintlig forskning vilket

är nödvändigt för evidensbaserad och patientsäker omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2003).

Vi har funnit att artiklar i olika världsdelar kan antas vara överförbara till ett svenskt kontext, då

flera studier från olika länder påvisar samma resultat, vilket ses som en styrka i studien.

Svagheter med studiens design är att författarna styrt vilka artiklar som inkluderats och vilket

resultat som belysts. Tolkningen av ett resultat kan därför färgas av författarnas åsikter och syfte

(Forsberg & Wengström, 2003). Polit och Beck (2010) menar att i en studie kan bias påverka

resultatets tillförlitlighet, för att undvika detta hade vi en upplagd strategi för att bearbeta materialet.

Båda författarna deltog aktivt i datainsamlingen och analys för att få en djupare mening.

Studiens omfattning kan ha påverkats då vi endast haft tillgång till ett visst antal databaser samt haft

begränsat med tid. Det blev därför ett selektivt urval av tidskrifter och några artiklar exkluderades

då de enbart fanns i pappersform. Den booleska operatorn AND användes istället för sökning med

fritext, vilket utgjorde en styrka med datainsamlingen (Willman et al., 2011). Publikationstiden

mellan 2000-2013 valdes då sökningar med kortare spann inte genererade tillräckligt många

relevanta artiklar. Denna studie avsåg inte att belysa könsskillnader, trots detta har två analyserade

studier enbart innefattat kvinnor.

Syftet var att beskriva upplevelser av fenomenet vilket förknippas med kvalitativ design. Vi valde

dock att ha med både kvalitativa och kvantitativa studier eftersom det förstnämnda belyser den

levda situationen hos individen medan kvanitativa studier ger mer information om fenomenet

genom till exempel undersöka begrepp eller jämföra variablar (Polit & Beck, 2010). Vi valde att

inkludera fler kvalitativa studier eftersom Forsberg och Wengström (2003) menar att det inom

omvårdnad är mer relevant att inkludera sådana i en litteraturstudie än inom medicinsk forskning.

En möjlig svaghet som är svår att styra över i en litteraturstudie är om forskarna i de analyserade

studierna tolkat sitt resultat på ett felaktigt sätt alternativt använt instrument med låg evidens vilket

kan ha lett till felaktiga slutsatser (Polit & Beck, 2010; Forsberg & Wengström, 2003). Författarna

har utfört en bedömning kring studiernas slutsats och validitet. Vår egen ovana att tolka och

analysera material kan även ha lett till en diskutabel slutsats. Vi har granskat artiklarnas

resonemang om svagheter, vilket läsarna av denna litteraturstudie går miste om.

Resultatet presenterades med citat från originalartikeln på det språk som artikeln författats på. Detta

är en styrka då det minskar risken för feltolkning. Emellertid har två studier gjorts på andra språk

och dessa citat har översatts från originalspråket till engelska av dess författare. Detta kan ha lett till

att översättningarna färgats av författarna och då tappat sin originella mening (Forsberg &

Wengström, 2003).

7.2. Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aspekter hos personer som genomgått en

stomioperation rörande sexualitet och psykosocialt leverne. Samtliga artiklar i analysen visade att

bägge delarna påverkas i någon bemärkelse. Generellt råder ett stort fokus i dagens forskning kring

hanteringen av stomin med bland annat material- och kostnadsfrågor samt bytet av stomin. Det kan

därför bli en perspektivförskjutning ifrån frågor kring sexualitet och psykosocialt liv. Detta kan bero

på att stomin medför många nya praktiska saker att lära sig i vardagen, vilket kan vara krävande och

12

medför att övriga aspekter hamnar i skymundan. Därför kan det bli överansträngande för en person

att diskutera psykosociala frågor i ett tidigt skede. En operation i sig innebär en påfrestning för

personen som gör det svårare att urskilja stomins faktiska inverkan på det psykosociala levernet.

I resultatet framkommer det att få en stomi ger en inverkan på vardagen, främst på det sociala livet,

självbilden och sexlivet. Majoriteten hade negativa upplevelser av stomin, men positiva aspekter

gick även att finna vilket var starkt korrelerat med tidigare sjukdomsbild. Personer som fick stomi

på grund av långvariga besvär relaterat till en inflammatorisk tarmsjukdom tenderade att må bättre

efter operationen. De ansåg att de blivit botade samt att de själva varit med i beslutsfattandet av att

få stomin och därmed varit bättre förberedda. Detta styrks av vad Junkin och Beitz (2007) finner i

sin litteraturstudie, att livet för denna patientgrupp kunde underlättas med en stomi och att de hade

en mer positiv inställning till ingreppet. Däremot kunde en stomi som satts in akut eller vid en

tarmcancerdiagnos vara svårare att acceptera då personerna inte tyckte att stomin underlättade deras

liv i samma utsträckning eller att de inte haft något val. En cancerdiagnos i sig kan leda till oro för

sjukdomens osäkra utgång och stomin kan representera en försämring i sjukdomen (Persson, 2008;

Junkin & Beitz, 2007).

Beroende på skälet till stomin kunde den skapa eller häva begränsningar. Personer som inte känt sig

begränsade innan stomioperationen kunde uppleva att de blev det på grund av stomin. För

personerna som upplevde mest fördelar med stomin ansågs den kunna öppna tidigare stängda

dörrar, såsom ett enklare socialt liv. De gick från att känna sig begränsade, genom till exempel valet

av kläder och alltid behöva ha närhet till toalett, till att se nya möjligheter tack vare stomin. För

dessa personer sågs stomin som ett hjälpmedel och glädjen överglänste den negativa verkan som

stomin medförde kroppsbilden (Sinclair, 2009; Persson & Hellström, 2002).

Uppfattningen om sin egen kropp och utseende sågs tydligt vara påverkat i samtliga analyserade

studier. Missnöjet började redan vid den första anblicken av stomin och hade tendens att kvarstå

(Notter & Burnard, 2006; Persson & Hellström, 2002; Sinclair, 2009). Ett förändrat utseende och

personlig identitet visade sig i sin tur påverka personernas sexuella identitet, vilket bidrog till en

minskad känsla av att känna sig kvinnlig eller manlig samt en försämrad lust och åtrå (Persson &

Hellström, 2002; Neuman et al., 2012; McKenzie et al., 2006).

Skönhetsidealen som råder i samhället idag kan vara orsaken till varför många reagerade starkt på

den förändrade kroppsbilden. Vi är sociala människor som omges av synliga och osynliga krav på

hur vi ska bete oss och se ut för att passa in samhällets normer. Kraven kan bland annat komma från

personer i ens omgivning eller medier. En stomioperation medför ärr på buken och eventuellt en

förlust av den tidigare mjuka och lena kroppen. Detta i kombination med en påse på magen gjorde

att många drog sig för att vistas offentligt i kläder där påsen kunde skymtas. Detta kan härledas till

Rysst (2010) som skriver att utifrån samhällets värderingar anses det att en avvikande kropp bör

skylas. Vårt resultat visade att de flesta personerna såg stomin som ett objekt som deformerade dem

samt att olika strategier utformades för att gömma stomin (Notter & Burnard, 2006; Ramirez et al.,

2009; Sinclair, 2009). Ur en holistisk synvinkel kan stomipåsen eller ärret medföra avtryck på andra

delar av människans helhet då det bevisligen påverkar både den personliga, sexuella och sociala

identiteten. Till skillnad mot en ”normal” kropp, som kan ses som något rent och heligt, sågs den

förändrade kroppen som onormal och smutsig, samt att den separerade själen från kroppen.

Att vara annorlunda i dagens samhälle kan leda till att man känner sig oaccepterad och därmed leda

till isolering. Skönhetsidealen kan därför haft betydelse i hur väl personerna återupptog sitt sociala

liv efter operationen. Nichols (2011) och Ferreira-Umpiérrez (2013) visade att isolerade personer i

större grad var missnöjda med utseendet och rädda för andras uppfattning om dem. Detta var en

13

väldigt subjektiv upplevelse där deltagarens förutfattade meningar om hur andra skulle uppfatta

dem blev till en falsk sanning.

7.2.1. Diskussion utifrån teori

Samtliga psykosociala aspekter i vårt resultat sågs ha en stark koppling till förmågan att kunna

anpassa sig. I Roys adaptionsteori har anpassning en central roll i att övervinna en förändrad

livssituation (Roy & Andrews, 1999). Anpassningen till stomin var olika motiverad för personerna i

vårt resultat. Simmons et al. (2007) visar att personer med bättre anpassningsförmåga var mer

mottagliga för hälso- och sjukvårdens stöd. Därav är det viktigt att belysa hur sjuksköterskan kan

uppmuntra patienter att ta emot stöd och hjälp. Adaptionsteorin beskriver människans

anpassningsförmåga som ett biologiskt system som sker automatiskt. Vid svårare situationer kan

detta system komma att bli otillräckligt och nya strategier för anpassning kan behövas. Strategierna

behöver aktivt tillämpas och implementeras i vardagen (Roy & Andrews, 1999). I resultatet fann

många sina egna strategier för att anpassa sig. Nichols (2011) visade i sin studie att den grupp som

mådde bäst hade i större utsträckning träffat en stomisjuksköterska pre- och postoperativt. Denna

expertis kan bidra till att återuppta det sociala livet och att bibehålla en positiv kroppsbild samt

livskvalitet.

Personer med stomi behöver få stöd att acceptera stomin och återuppta sitt sociala leverne samt att

öppet våga tala om stomin för att bryta känslor av skam. Roy och Andrews (1999) menar att

förmågan att skapa strategier baseras på vår uppfattnings- och inlärningsförmåga,

informationshantering, omdöme och känslor, samt är beroende av individens kreativitet,

förändringsförmåga och utveckling. För att kunna anpassa sig krävs det att bibehålla en god

uppfattning om kroppen, utseendet, sexualiteten likaså en positiv hållning om sig själv och sin egen

inre styrka (Roy & Andrews, 1999).

Att återgå till vardagen med en förändrad livssituation och vacklande hälsa kan enligt Nyberg

(2009) ändra förutsättningarna för hur man hanterar vardagens normala möjligheter och hinder. Nya

praktiska moment och nya förhållningssätt tvingar personen att leva i en ny vardag där svårigheter

att anpassa sig kan skapa otrygghet, tvivel på sig själv samt ett begränsat liv (a.a.). Som Vanessa

Denvir (2011) skrev i sin intervju var hon angelägen att snabbt "verka" må bra för att få komma

hem men det var i hemmet med den förändrade vardagen som hon upptäckte att hon inte var redo

för den nya livssituationen vilket skapade konsekvenser för henne.

För att förbereda personerna för en tryggare hemgång kan det vara behjälpligt att diskutera en

förändrad vardag redan på sjukhuset, samt öva praktiska moment. Som sjuksköterska bör man

också ge stöd till och analysera personens anpassningsförmåga samt utforska vad personen har för

stöd i vardagen. Ett starkt stöd kan bli en ytterligare länk till anpassning och sjukvården ifall

vardagen inte håller. Stödgrupper kan vara ett bra alternativ då Nyberg (2009) menar att relationer

med likasinnade kan byggas på egna premisser och med lika värde.

Sättet som stomisjuksköterskan ger stödet på påverkar patienterna visar Notter och Burnard (2006)

samt Sinclair (2009) då sjuksköterskan förbisåg vissa psykiska problem eller hävdade att vissa

aktiviteter inte längre var möjliga att utföra, vilket inte stämde enligt studiedeltagaren.

Sjuksköterskan behöver vara medveten om sitt förhållningssätt då ett positivt sådant kan främja den

goda relationen mellan sjuksköterska och patient vilket gör att patienten vågar ställa frågor om till

exempel sex och känslor.

Teorin definierar tre olika stimulin som kan påverka människans adaptionsnivå; fokala, kontextuella

och resterande. Fokala stimulin drabbar människan plötsligt, till exempel en sjukdom. Detta stimuli

är den mest krävande för adaptionsförmågan. Kontextuella stimulin är faktorer i omgivningen som

14

påverkar de fokala stimulin, till exempel boendesituation, kultur eller religion. De resterande

stimulin är övriga bidragande faktorer som till exempel personlighetsdrag eller erfarenheter. Dessa

påverkar i sin tur också de fokala stimulin (Roy & Andrews, 1999).

Den sociala miljön och kulturen utgör en viktig del för att människan ska kunna identifiera sig i en

grupp (Roy & Andrews, 1999). Resultaten i studien från Uruguay hade en mer positiv anda än de

övriga. Efter vår analys av denna studie kunde vi urskilja ett annat förhållningssätt hos deltagarna.

De tyckte, som deltagarna i de övriga studierna, att stomin blev en prövning och skapade problem i

vardagen, men deras attityd till anpassning var mer hoppfull. Det fanns inte några alternativ för

deltagarna att inte anpassa sig till stomin (Ferreira-Umpiérrez, 2013). Personerna i studien tillhör ett

annat kontext och kanske ett mer religiöst sådant då vissa deltagare beskrev att Gud gav dem styrka.

Dessa kontextuella faktorer menar Roy och Andrews (1999) påverkar fokala stimuli, vilket vi kan

urskilja utifrån deras ingivande hopp och tro om att allt kommer lösa sig. Därmed kan kulturella

ting påverka individens inre anpassning.

Roy och Andrews (1999) definierar människans hälsa som holistisk, då den är i konstant samspel

med miljön. Faktorer i omgivningen påverkar individens förmåga till anpassning och därmed ens

utveckling, välmående och beteende. För att tillgodose behov hos personer som får en stomi bör

sjuksköterskan identifiera adaptionsproblem och omvårdnadsdiagnoser. Genom att identifiera de

fokala, kontextuella och resterande stimulin kan dessa hanteras och eventuellt förändras.

Sjuksköterskan bör bedöma konsekvenserna av att korrigera ett stimuli och om förändringen är

önskvärd. Vissa personer kan eventuellt gynnas av att tidigt bli delaktiga i vården medan andra

behöver mer tid. Därför bör sjuksköterskans omvårdnad vara holistisk och individuell för att ge

personlig vägledning och omtanke till personer som genomgått en stomioperation (Roy & Andrews,

1999).

"[...] this is like going into a tunnel [...] if you have someone guiding you, that's the ideal, someone

who knows the way and can help you find the light at the end of the tunnel." (Ferreira-Umpiérrez,

2013, s.691).

7.2.2. Relevans för omvårdnad och samhället

En sjuksköterskas yrkesroll innefattar omvårdnad av hela människan. Psykosociala aspekter

påverkar människans liv och är grundläggande för en persons livskvalitet, beteende, samspel med

medmänniskor och bidragandet till samhället. När sjuksköterskan kommer i kontakt med personer

som har eller ska erhålla en stomi finns möjligheten att influera framtida välmående och

anpassning. Genom att beakta personers upplevelser kan skillnad göras där det behövs. Vilka behov

har en person med stomi och hur kan samhället och vården möta dessa? Vården kan vägleda

personen till anpassning för att kunna återgå till det sociala livet, genom till exempel erbjuda stöd i

praktiska och psykiska frågor, informera om stödgrupper samt tips och råd för att klara av vardagen

lättare. Samhället har stort inflytande på människor och kan därför bidra till att göra stomin mindre

stigmatiserad. Om en person med stomi skulle känna sig mer som en del av samhället skulle

personen lättare bli arbetsför, ha en bättre psykisk hälsa och bidra till samhällets välfärd.

För att nå ut med denna litteraturstudiens budskap avser författarna sprida den muntligt samt på

KI:s webbportal.

7.2.3. Ny forskning

Vidare forskning vore önskvärd för att belysa HBTQ-personers psykosociala och sexuella

upplevelser av att genomgå en stomioperation, då sådan forskning ej gick att finna.

Många studier visar på positiv förhållning till att ha en stomisjuksköterska men att stödet inte är

tillräckligt inom vissa områden. Därför är det viktigt att ta reda på hur sjuksköterskorna upplever att

prata om sexualitet och psykisk ohälsa - vad är sjuksköterskans hjälpmedel, värderingar, rädslor,

15

hinder och kunskap? För att få en bättre förståelse om hur det är ha en stomi kan framtida studier

inspireras av Santos och Sawaias (2001) studie där stomisjuksköterskestudenter under ett dygn fick

leva med en stomipåse.

Mer forskning behövs för att optimera preoperativ information om psykosociala perspektiv för att

underlätta övergången till stomin. För uppföljning av detta skulle en kontrollstudie kunna utföras

för att påvisa hur snabbt de återgår till yrkeslivet.

8. SLUTSATS

Att få en stomi kan vara krävande på många olika sätt. Psykosociala och sexuella aspekter tenderar

att bli bortglömda eller svåra att föra på tal, vilket kan leda till en försämrad livskvalitet och

anpassning till den nya vardagen för personer som fått en stomi. Tidigare sjukdomsbild påverkade

personernas inställning till stomin och därmed acceptansen. Självbilden är sårbar och en förändrad

självbild är starkt korrelerat till en påverkad personlig-, sexuell- och social identitet. Anpassningen

till det nya jaget och den nya vardagen ställer många krav på personen, såsom att finna egna

strategier och vara mottaglig för stöd från omgivningen. Utifrån Roys adaptionsmodell kan vi se att

anpassning har en central roll i att övervinna en förändrad livssituation, vilket sågs som en

utmanande och individuell process för personer med stomi.

9. SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION

Jenny Petrini och Mikaela Sohlberg har jämbördigt bidragit till samtliga delar i uppsatsen.

16

10. REFERENSER

Bengtsson, M. (2009). Elimination. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder –

Hälsa och ohälsa. (s.593-644). Lund: Studentlitteratur

Berndtsson, I. (2008). Sexualitet och fertilitet. I E. Persson, I. Bernadtsson & E. Carlsson (Red.).

Stomi- och tarmopererad - ett helhetsperspektiv. (s. 187-208). Lund: Studentlitteratur

Black, P.K. (2004). Psychological, sexual and cultural issues for patients with a stoma. British

Journal of Nursing 13(12), 692-697.

Borwell, B. (2009). Continuity of care for the stoma patient: psychological considerations. British

Journal of Nursing (Stoma Care Supplement), 18(4), 20-25.

Brown, H., & Randle, J. (2005). Living with a stoma: a review of the literature. Journal of Clinical

Nursing 14(1), 74-81. doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.00945.x

Denvir, V. (2011). Living with a stoma: a patient‟s point-of-view. Gastrointestinal Nursing,

9(6), 17-19.

Egonson, M. (2013). Den könsdiskrimerande reklamen måste stoppas. (Sveriges Kvinnolobby).

Hämtad 18 november, 2013, från http://sverigeskvinnolobby.se/blog/den-

konsdiskrimerande-reklamen-maste-stoppas

Eriksson-Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap - Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.

Stockholm: Natur och Kultur

*Ferreira-Umpiérrez, A.H. (2013). Living with an ostomy: perceptions and expectations from a

social phenomenological perspective. Texto & Contexto Enfermagen, 22(3), 687-694.

doi.org/10.1590/S0104-07072013000300015

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys

och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur

Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats – vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten. (s.115-124). Lund: Studentlitteratur

Haugen, V., Bliss, D., & Savik, K. (2006). Perioperative factors that affect long-term adjustment to

an incontinent ostomy. Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 33(5), 525-535.

Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2009). Hälsobegreppet - synen på hälsa och sjuklighet. I

F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt. (s.

237-260). Lund: Studentlitteratur

Hollinworth, H., Howlett, S., Tallett, J., Pettitt, S., Cooper, D., Skingley, S., … Fendley, C. (2004).

Professional holistic care of the person with a stoma: online learning. British Journal of

Advanced Nursing 13(21), 1268-1275.

17

Junkin, J., & Beitz, J.M. (2005). Sexuality and the person with a stoma: implications for

comprehensive WOC nursing practice. Journal of Wound, Ostomy and Concinence Nursing

32(2), 121-128.

Karlsson, A-S. (2013). Sociala relationer. Hämtad 25 november, 2013, från Statens

folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Nationella-

folkhalsoenkaten/Sociala-relationer/

Manderson, L. (2005). Boundary Breaches: the body, sex and sexuality after stoma surgery. Social

Science & Medicine, 61(2), 405-415. doi.org/10.1016/j.socscimed.2004.11.051

*McKenzie, F., White, C., Kendall, S., Finlayson, A., Urquhart, M., & Williams, I. (2006).

Psychological impact of colostomy: pouch change and disposal. British Journal of Nursing,

15(6), 308-316.

*McVey, J., Madill, A., & Fielding, D. (2001). The relevance of lowered personal control for

patients who have stoma surgery to treat cancer. British Journal of Clinical Psychology,

40(4), 337-360. doi: 10.1348/014466501163841

*Neuman, H.B., Park, J., Fuzesi, S., & Temple, L. (2012). Rectal cancer patients‟ quality of life

with a temporary stoma: shifting perspectives. Diseases of the Colon & Rectum, 55(11),

1117-1124. doi: 10.1097/DCR.0b013e3182686213

*Nichols, T.R. (2011). Social connectivity in those 24 months or less postsurgery. Journal of

Wound, Ostomy & Continence Nursing, 38(1), 63-68. doi:10.1097/WON.0b013e318202a80

Nichols T.R,, & Reimer, M. (2010). The prevalence of poor body image in an ostomy population.

Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing, 37(3), 132-132.

Nilsen, C. (2011). Omvårdnad vid stomi. I H. Almås, D-G. Stubberud, & R. Grønseth (Red.).

Klinisk Omvårdnad 2. (Andra upplagan). (s.103-132). Stockholm: Liber AB

*Notter, J., & Burnard, P. (2006). Preparing for loop ileostomy surgery:

women‟s accounts from a qualitative study. International Journal of Nursing Studies 43(2),

147–159. doi:10.1016/j.ijnurstu.2005.02.006

Nyström, M. (2009). Vårdrelationer i vardagsliv med vacklande hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén

(Red.). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (s. 409-424). Lund:

Studentlitteratur

Persson, E. (2008). Stomier. I E. Persson, I. Bernadtsson & E. Carlsson (Red.). Stomi- och

tarmopererad - ett helhetsperspektiv. (s. 59-68). Lund: Studentlitteratur

Persson, E. (2008). Psykosociala aspekter på en förändrad livssituation. I E. Persson,

I. Berndtsson & E. Carlsson (Red.). Stomi- och tarmopererad - ett helhetsperspektiv. (s.

175-185). Lund: Studentlitteratur

*Persson, E., & Hellström, A. (2002). Experiences of Swedish men and women 6 to 12 weeks after

ostomy surgery. Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 29(2), 103-108.

doi.org/10.1067/mjw.2002.122053

18

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2010). Essentials of nursing research - appraising evidence for nursing

practice. (7th. ed). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins

Price, B. (1995). Assessing altered body image. Journal of psychiatric and mental health nursing,

2(3), 169-175 doi:10.1111/j.1365-2850.1995.tb00052.x

Pringle, W., & Swan, E. (2001). Continuing care after discharge from hospital for stoma patients.

British Journal of Nursing, 10(19), 1275-1288.

*Ramirez, M., McMullen, C., Grant, M., Altschuler, A., Hornbrook, M., & Krouse, R. (2009).

Figuring out sex in a reconfigured body: experiences of female colorectal cancer survivors

with ostomies. Women & Health, 49(8), 608-624. doi: 10.1080/03630240903496093

Ringsberg, K.C. (2009). Livsstil och hälsa. I F.Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder –

Perspektiv och förhållningssätt. (s. 263-292). Lund: Studentlitteratur

Roy, C., & Andrews. H.A. (1999). The Roy adaptation model. (2th ed.).

Stamford: Appleton & Lange

Rysst, M. (2010). "Healthism" and looking good: Body ideals and body practices in Norway.

Scandinavium journal of public health, 38(5), 71-80. doi: 10.1177/1403494810376561

Santos, VL., & Sawaia, B.B. (2001). The pouch acting as a mediator between "being a person with

an ostomy" and "being a professional": analysis of a pedagogical strategy. Journal of

Wound, Ostomy and Continence Nursing, 28(4), 206-214.

doi.org/10.1067/mjw.2001.116254

*Simmons, K., Smith, J., Bobb, K., & Liles, L. (2007). Adjustment to colostomy: stoma acceptance,

stoma care self-efficacy and interpersonal relationships. Journal of Advanced Nursing,

60(6), 627-635. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04446.x

*Sinclair, L. (2009). Young adults with permanent ileostomies: experiences during the first 4 years

after surgery. Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 36(3), 306-316.

doi:10.1097/WON.0b013e3181a1a1c5

SSKR. (u.å.). Stomiterapeuten. Hämtad 21 november, 2013, från

http://www.sskr.nu/?pid=53&sub=45

Taylor, S. (2008). Sexuality following stoma formation. 1: Background. Nursing Times,

104(16), 26-27.

Ternestedt, B-M., & Norberg, A. (2009). Omvårdnad ur ett livscykelperspektiv. I F.Friberg & J.

Öhlén (Red.). Omvårdnadensgrunder – perspektiv och förhållningssätt. (s. 29-65).

Lund: Studentlitteratur

Williams, J. (2006). Sexual health: case study of a patient who has undergone stoma formation.

British Journal of Nursing, 15(14), 760-763.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan

forskning & klinisk verksamhet. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur

19

World Health Organization [WHO]. (2013). Sexual and Reproductive health: Defining sexual

health. Hämtad 18 november, 2013, från WHO

http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/

*Artikeln ingår i litteraturstudiens analys och resultat

Bilaga 1

Databas

Sökterm

[13.11.04-

13.11.06]

Antal

träffar

Antal

lästa

abstract/

titlar

Antal

översiktligt

lästa artiklar

Antal

valda/

Dubbletter*

PubMed Ostomy 10452 - - -

PubMed Ostomy AND

Self-concept

40 40 10 4

PubMed Ostomy AND

Sexuality AND

Quality of life

24 24 6 3

PubMed Ostomy AND

Body image

76

76 9 2/4*

PubMed Ostomy AND

Psychosocial

AND

Quality of life

20 20 0 0/0

CINAHL Ostomy 542 - - -

CINAHL Ostomy AND

Sexuality AND

Quality of life

12 12 1 0/1*

CINAHL Ostomy AND

Body image

23 23 0 0/5*

CINAHL Ostomy AND

Psychosocial

AND

Quality of life

51 51 3 0/3*

CINAHL Ostomy AND

Adaptation

30 30 3 1/2*

Sökmatris

Bilaga 2

Titel

År Författare

Land

Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling, analys) Resultat Slutsats Kvalitet

Social

Connectivity in

Those 24

Months or Less

Postsurgery.

2011.

Nichols, T.R.

USA & UK

Att undersöka och

karaktärisera

förekomsten av social

isolering och

påverkande faktorer

hos vuxna personer

med stomi

Kvantitativ.

Tvärsnittsstudie, icke-experimentell.

Ändamålsenligt urval.

N=560. 53 % K, 46 % M.

Enkäter. En period inom >24 månader postoperativt.

Datan insamlades från

Ostomy Comprehensive

Health and Life Assessment.

Life Satisfaction Index (Likert-skala)

Medical Outcome Survey (4-skalig)

Hawthorne‟s Index of Social Isolation (6-skalig)

Forskarna finner att

hypotesen stämde - de finner

att social isolering och

socialt nätverk är förknippat

med hur tillfredsställd med

sitt liv personer är. Pre- och

postoperativt stöd från

sjuksköterskor påverkade

utfallet.

Studien visar att social isolering

förekommer hos vissa vuxna personer

med stomi som är starkt förknippat

med låg livskvalitet och emotionellt

stöd. Bristande sociala kontakter och

vikten av att träffa

stomisjuksköterskor påvisades.

Medelhög

Etiska

överväganden

finns.

Adjustment to

colostomy:

Acceptance,

stoma care self-

efficacy and

interpersonal

relationships.

2007.

Simmons, K.L.,

Smith, J.A.,

Bobb, K-A.,

Liles, L.L.M.

UK.

Att studera

anpassning i relation

till acceptans av

stomin, social

interaktion samt hur

väl personerna lyckas

hantera sin situation

Kvantitativ.

Tvärsnittstudie.

Konsekutivt urval.

N= 51. 24 st K, 27 st M. 30-78 år.

Datainsamling från två akutsjukhus. Enkäter. 6 månader

postoperativt.

Datasintrument: Ostomy Adjustment Scale (6-poäng Likert),

Short form 2, Acceptance of Illnes Scale (AIS)(5-poänf

Likert), Stoma care self-efficacy subscale, Inventory of

Interpersonal Problems (5-poäng Likert). Intstrumenten har

analyserats med Cronbachs alpha samt test-re-test.

Dataanalys: Multipel regressionsanalys

De finner starka

korrelationer mellan att

acceptera sin stomi, effektivt

kunna hantera den,

interpersonella interaktioner

med deltagarnas

anpassningsförmåga.

Att vården av personer som erhållit

en stomi bör enligt rutin ta upp

psykosociala problem och att betona

vikten av sociala interaktioner och att

försöka skingra negativa tankar.

Detta för att patienter lättare ska

kunna acceptera sin stomi och bli mer

involverade i sociala aktiviteter.

Hög

Etiskt

godkänd.

Översikt av analyserade artiklar

Bilaga 2

Psychological

impact of

colostomy:

pouch change

and disposal.

2006.

McKenzie, F.,

White, C.A.,

Kendall, S.,

Finlayson, A.,

Urquhart, M.,

& Williams, I.

UK.

Att utvärdera

sambandet mellan att

hantera sin kolostomi

(byta och avlägsna)

och personens

psykologiska

välmående.

Kvantitativ.

Tvärsnittstudie.

Ändamålsenligt urval.

N=86. 48 % K, 52 % M. 18-84 år.

5 enkäter användes i engångs intervjuer, 1 och 4 mån.

postop.

Intstrument:

Hospital Anxiety and Depression (HAD) scale

Stoma Cognitions Questionnaire, Revised Stoma Self-

efficacy Score, Psychological Adjustment to Illness scale,

Pouch Change and Disposal questionnaire.

Analys baserad på korrelationer.

Det forskarna kommer fram

till i studien var att

deltagarna upplevde inte

själva hanteringen och

kasseringen som svårt utan

att det var andra

psykosociala faktorer som

påverkade såsom lukt, skam,

förändrad kroppsbild.

Merparten kände sig trots

allt som en hel person.

Stomisjuksköterskan har en viktig

roll för personers

anpassningsförmåga – psykologiskt

och psykosocialt.

Stomisjuksköterskan bör ta patientens

synvinkel i beakting angående frågor

och känslor kring att hantera och byta

stomin. Mer forskning föreslås.

Medelhög

Etiska

överväganden

har förts.

The relevance

of lowered

personal

control for

patients who

have stoma

surgery to treat

cancer.

2001.

McVey, J.,

Madill, A., &

Fielding, D.

UK.

Utforska patientens

upplevelse, med en

stomi i samband med

att behandla cancer,

och förklara varför

stomi-relaterade

problem inte minskar

trots tekniska

förbättringar i vården

av stomivård.

Kvalitativ.

Longitudinell studie för att belysa skedet innan operation

samt postoperativt.

Rekryterade av stomisjuksköterska ”Opportunity sample”

N=7. 3 st K, 5 st. M. 68-82 år.

Semistruktureade intervjuer, 1-2 v. preop., 1-2 v. postop. &

3 mån. postop. 4 st. deltagare vid 3 mån. uppföljning.

Konstant jämförande analys, grounded theory.

De identifierar orsaken till

minskad personlig kontroll,

lindrande faktorer och olika

strategier som använts för att

hantera fenomenet och vilka

konsekvenserna av det. Dels

att vara i en

beroendeställning, bristande

autonomi och att det kunde

leda till depression.

De kommer fram till och

rekommenderar förbättringar i vården

av stomipatienter i avseende på

psykologiska aspekter. Dels med

förbättrad kommunikation och

information, stomisjuksköterskans

förmåga att upptäcka psykologiska

svårigheter samt ett förlängt

emotionellt stöd till patienter med

stomi.

Hög

Etiskt

godkänd.

Bilaga 2

Rectal Cancer

Patients’

Quality of Life

With a

Temporary

Stoma: Shifting

Perspectives.

2012.

Neuman, H.B.,

Park, J.,

Fuzesi, S., &

Temple, L.K.

USA.

Att undersöka

patienters, med

ändtarms-cancer,

upplevelser av att ha

en temporär ileostomi

och

hur det påverkar

livskvaliteten (QoL) -

för att bättre förstå

tidigare oeniga

kvantitativa resultat.

Kvalitativ och kvantitativ ansats (mixed-method approach).

Longitudinell.

Ändamålsenligt urval. N=60 från kohortstudien, N=26 i

intervjuerna. Beräknad saturation.

EORTC-QoL (kvantitativ).

Djupgående en-och-en semistrukturerad intervju per telefon,

av 1 vårdpersonal.

Konstant jämförande analys, grounded theory, samt

innehållsanalys.

Två teman identifieras:

stomi-relaterade problem

och en

perspektivförskjutning.

Problemen stomin medförde

kom i skymundan för

problem sjukdomen i sig

medförde och det faktum att

stomin bara var temporär.

Temporära ileostomier medför många

svårigheter för patienter med

ändtarmscancer, men det kan vara

underminderad upplevelsen av att ha

cancer i sig i relation till den totala

livskvaliteten.

Hög

Etiskt

godkänd.

Figuring Out

Sex in a

Reconfigured

Body:

Experiences of

Female

Colorectal

Cancer

Survivors with

Ostomies.

2009.

Ramirez, M.,

McMullen, C.,

Grant, M.,

Altschuler, A.,

Hornbrook,

M., & Krouse,

R.

USA.

Att undersöka

upplevelsen hos

kvinnor med stomier

som överlevt

kolorektalcancer och

belysa sexuella

svårigheter och

utmaningar och hur

de anpassat sig efter

operationen.

Kvalitativ.

Grounded theory. Antropologiskt perspektiv.

Bekvämlighetsurval. Rekryterades från register och tidigare

varit med i kvantitativ studie, där HRQoL mättes.

N= 30 kvinnor. 44-93 år. (41 % av de kontaktade)

1 h. långa semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor.

Konstant jämförande analys, grounded theory,

Av intervjuerna

framkommer olika typer av

problem såsom; inga

långsiktiga sexuella

problem, långsiktiga

sexuella problem,

åldersrelaterade sexuella

problem samt en grupp som

inte varit sexuellt aktiva alls

postoperativt. Många

upplevde svårigheter med

sex och förändringar på

kroppssynen samt huruvida

sexlivet kunde vara en

fortsatt del i deras liv.

Denna studie kommer fram till att de

intervjuade kvinnornas upplevelse

kan bidra till en nyanserad syn på

sexualitet vilket kan leda till fler

forskningsfrågor samt interventioner

för personer som överlevt cancer.

Medelhög

Etiskt

godkänd.

Bilaga 2

Preparing for

loop ileostomy

surgery:

Women’s

accouts from a

qualitative

study.

2006.

Notter, J., &

Burnard, P.

UK.

Att undersöka och

förklara kvinnors

upplevelse och

uppfattning om hur

det är att genomgå en

restorativ

proctocolectomy.

Kvalitativ.

Fenomenologisk, djupgående, deskriptiv studie.

Ändamålsenligt urval.

N=50 st K.

Semistrukturerade in-depth intervjuer. Inom 3 år efter

operation, fokus på den postoperativa fasen.

Analyserades med hjälp av fenomenologisk, deskriptiv

ansats.

De fann att många ansåg att

de aldrig skulle bli helt

friska igen samt att tiden

kring operationen var

mycket traumatiskt som var

starkt relaterade till smärta,

förändrad kropp samt

svårigheter som uppstod

kring ileostomin.

Många kvinnor i denna studie

upplevde att det var operationen i sig

som var det mest huvudsakliga, inte

den kroniska sjukdomen många av

dem haft i flera år. Få upplevde inte

heller att de blivit ”botade” utan bara

bättre vilket då är viktiga punkter för

att belysa psykosociala problem som

kan uppstå vid en sådan typ av

operation. Detta för att kunna

förbättra den postoperativa fasen med

hjälp av bra information och stöd.

Medelhög

Framgår ej i

artikel. Etiskt

godkännande

finns, krav

från tidskrift.

Young Adults

With

Permanent

Ileostomies –

Experiences

During the

First 4 Years

After Surgery.

2009.

Sinclair, L.G.

Kanada.

Att förstå unga vuxna

personers upplevelse

att ha en permanent

ileostomi.

Kvalitativ.

Narrativ design.

Ändamålsenligt urval.

N=7. 4 st K, 3 st M. 24-40 år.

Ostrukturerade intervjuer. En maxtid på 4 år postoperativt.

Varierade mellan 10 veckor-3,5 år.

1-2½ h långa intervjuer. Caseorienterad teknik – av

sjuksköterska/vårdpersonal.

Analyserades med hjälp av Clandin och Connellys teoretiska

referensram, 4 riktningar.

Identifierade teman som

rörde det kroppsliga,

psykologiska och sociala.

Teman var associerade med

sjukdomsprocessen, tiden på

sjukhuset efter operation

samt hur väl personerna

anpassade sig – för att leva

med en stomi.

Studien bidrar med en inblick i dessa

personers liv och vad de behövde för

att kunna anpassa sig till den nya

situationen i livet. Sjukvårdspersonal

verkar underskatta svårigheterna med

detta vilket kan leda till sämre coping

postoperativt. Forskarna föreslår

därmed ett bättre informationsstöd till

dessa personer samt att vara lyhörd

och uppmärksam på problem som rör

den psykologiska hälsan.

Hög

Etiskt

godkänd.

Bilaga 2

Experiences of

Swedish Men

and Women 6

to 12 Weeks

after Ostomy

Surgery.

2002.

Persson, E., &

Hellström, A-

L.

Sverige.

Att beskriva

patienters upplevelse

kort efter

genomgången stomi-

operation med ett

fokus på patientens

egen kroppsbild.

Kvalitativ.

Fenomenologisk, deskriptiv studie.

Ändamålsenligt urval.

N=9. 4 st K, 5 st M. 44-67 år.

Öppna intervjufrågor.

Analyserades med hjälp av fenomenologisk ansats, med

hjälp av Giorgis 4 steg.

Forskarna kommer fram till

sju teman; förändrad

kroppsbild, fjärma sig från

sin kropp, inverkan på

sexuallivet, osäkerhet,

influenser på socialt liv,

influenser på sport-och

fritidsaktiviteter och fysisk

inverkan. Åtta av nio erhöll

preoperativ information.

Trots att alla förutom en person erhöll

information preoperativt, påverkade

stomin deras liv på många olika sätt

som de ej anat innan. Många

upplevde svårigheter att acceptera

stomin. De kom därför fram till att

sjuksköterskor och vårdpersonal kan

på ett mer effektivt sätt hjälpa

patienter till att acceptera och anpassa

sig till det nya livssituationen.

Hög

Etiskt

godkänd.

Living with an

Ostomy:

Perceptions

and

Expectations

from a Social

Phenomenologi

cal Perspective.

2013.

Ferreira-

Umpiérrez,

A.H.

Uruguay.

Att förstå de

livsförändrande

händelser det kan

innebära för en grupp

patienter med

kolostomi samt att

utforska deras

förväntningar och

uppfattning om

vården av

sjuksköterskor.

Kvalitativ.

Social fenomenologisk.

Ändamålsenligt urval.

N=9, kvinnor och män. 49-72 år.

Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor, djupgående.

Analyserades med hjälp av social fenomenologisk ansats, av

Alfred Schütz.

Forskarna kommer fram till

att svårigheterna med att

anpassa sig till vad den nya

situationen innebar samt den

inverkan social miljö och

jobb hade. De kom fram till

vilka förväntningar

personerna hade på

sjuksköterskorna, såsom att

vara medkännande och

stödjande i transitionen.

Studien ger en inblick i vad som kan

förbättra vården av personer med

stomier samt vikten av att stärka

sjuksköterskans roll som rådgivare

för att lättare kunna hjälpa personer

att anpassa och acceptera kolostomin.

De belyser även hur viktigt det är

med relation mellan sjuksköterska

och patient för att kunna erbjuda god

vård.

Medelhög

Etiskt

godkänd.

N= antal deltagare

K=Kvinnor

M=Män

(Forsberg & Wengström, 2003).

Bilaga 3

Kvalitetsgranskning av kvantitativa studier Checklista för kvantitativa artiklar

– kvasi-experimentella studier*

A. Syftet med studien?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Ja � Nej �

Är designen lämplig utifrån syftet?

Ja � Nej �

B. Undersökningsgruppen

Vilka är inklusionskriterierna?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vilka är exklusionskriterierna?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vilken urvalsmetod användes?

∙ Randomiserat urval

∙ Obundet slumpmässigt urval

∙ Kvoturval

∙ Klusterurval

∙ Konsekutivt urval

∙ Urvalet är ej beskrivet

Är undersökningsgruppen representativ?

Ja � Nej �

Var genomfördes undersökningen?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

C. Mätmetoder

Vilka mätmetoder användes?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Var reliabiliteten beräknad?

Ja � Nej �

Var validiteten diskuterad?

Ja � Nej �

D. Analys

Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?

Ja � Nej �

Om nej, vilka skillnader fanns?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hur stort var bortfallet?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fanns en bortfallsanalys?

Ja � Nej �

Var den statistiska analysen lämplig?

Ja � Nej �

Om nej, varför inte?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vilka var huvudresultaten?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Erhölls signifikanta skillnader?

Ja � Nej �

Om ja, vilka variabler?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vilka slutsatser drar författaren?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Instämmer du?

Ja � Nej �

E. Värdering

Kan resultaten generaliseras till annan population?

Ja � Nej �

Bilaga 3

Kan resultaten ha klinisk betydelse?

Ja � Nej �

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?

Ja � Nej �

Motivera varför eller varför inte!

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

(Forsberg & Wengström, 2003, s.192-195)

Bilaga 4

Kvalitetsgranskning av kvalitativa studier

Checklista för kvalitativa artiklar*

A. Syftet med studien?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vilken kvalitativ metod har använts?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?

Ja � Nej �

B. Undersökningsgrupp

Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna?

(Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.)

Ja � Nej �

Var genomfördes undersökningen?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen

kontaktades?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vilken urvalsmetod användes?

∙ Strategiskt urval

∙ Snöbollsurval

∙ Teoretiskt urval

∙ Ej angivet

Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt

annan relevant demografisk bakgrund).

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Är undersökningsgruppen lämplig?

Ja ∙ Nej ∙

C. Metod för datainsamling

Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket

sammanhang skedde datainsamling)?

Ja � Nej �

Beskriv:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av

frågor användes etc.)?

Beskriv:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ange datainsamlingsmetod:

∙ ostrukturerade intervjuer

∙ halvstrukturerade intervjuer

∙ fokusgrupper

∙ observationer

∙ video-/bandinspelning

∙ skrivna texter eller teckningar

Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)?

Ja � Nej �

D. Dataanalys

Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ange om:

∙ teman är utvecklade som begrepp

∙ det finns episodiskt presenterade citat

∙ de individuella svaren är kategoriserade och bredden

Bilaga 4

på kategorierna är beskrivna

∙ svaren är kodade

Resultatbeskrivning:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Är analys och tolkning av resultat diskuterade?

Ja � Nej �

Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?

Ja � Nej �

Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens

trovärdighet)?

Ja � Nej �

Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet

konsekvent beskrivet)?

Ja � Nej �

Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?

Ja � Nej �

Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på

insamlade data (finns citat av originaldata, summering av

data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?

Ja � Nej �

E. Utvärdering

Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

Ja � Nej �

Stöder insamlade data forskarens resultat?

Ja � Nej �

Har resultaten klinisk relevans?

Ja � Nej �

Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?

Ja � Nej �

Finns risk för bias?

Ja � Nej �

Vilken slutsats drar författaren?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Håller du med om slutsatserna?

Ja � Nej �

Om nej, varför inte?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ska artikeln inkluderas?

Ja � Nej �

(Forsberg & Wengström, 2003, s.196-200).