Lektion 2: Allmänt om begrepp och systematik

1. I vårt samhälle förekommer ett stort antal regler med varierande innehåll. Några har karaktären av rena moralregler medan andra är så kallade rättsregler. Vilken är den principiella skillnaden mellan dessa två typer av regler?

Rättsregler finns bl.a. i form av lagar och förordningar, som antas av riksdagen respektive regeringen, eller i form av prejudikat som skapas av Högsta Domstolen. Dessa tillämpas av domstolar och andra myndigheter och är alltså sanktionerade.Moralregler är oskrivna regler som är socialt accepterade men som inte är sanktionerade, dvs. att moralreglers efterlevnad inte skyddas av myndigheters verkställande makt.

2. Rättsordningen kan betraktas och beskrivas som en social företeelse, i grunden ett uttryck för samhällslivet. Kan detta synsätt motiveras av en anhängare till naturrätten?

Naturrätten definieras som rättsliga principer som är grundade i naturens egen ordning och nedlagda i människans natur och som står över de lagar som stiftats av människor. På så sätt kan synsättet att rättsordningen betraktas som en social företeelse motiveras av naturrättsanhängare. Rättsordningen är ju i ständig förändring, dels tydligt genom lagändringar, dels gradvis genom ändringar i personers och företags uppfattningar och beteende eller genom rättspraxis. Vilket stärker synsättet av rättsordningen i grunden är ett uttryck för samhällslivet.

3. Vilka är de mest väsentliga kriterierna på en rättsstat?

En rättsstat är en samhällsform där offentlig maktutövning är underkastad lagar och förordningar och där medborgarna har möjlighet att pröva det offentligas handlande hos högre myndighet eller i domstol som garanti mot maktmissbruk.

4. Sveriges anslutning till EES-avtalet och senare EU medlemskap har inneburit att vi i vår rättsordning har att beakta ett stort antal rättsakter vars legitimitet grundas på Romfördraget (senare EG-fördraget och numera en del av Lissabonfördraget (efter 091201 EU-fördraget) från 1957. Därigenom - och tillsammans med stöd av en bestämmelse i RF - har vi också förbundit oss att acceptera de regler som skapas inom ramen för EU. Förklara den principiella skillnaden mellan EG-rättens förordningar och direktiv!

EU-direktiv är en rättsakt som innehåller bindande bestämmelser som riktar sig till EU:s medlemsländer. I ett direktiv anges vilka mål som länderna ska uppnå. Direktiven används för att harmonisera lagstiftningen i länderna.

EU-förordning är en rättsakt som antas gemensamt av Europeiska unionens råd och Europaparlamentet eller endast av EU-kommissionen och som är allmän och bindande till alla sina delar. En förordning får inte omarbetas eller justeras med hänsyn till medlemsländernas egna förhållanden.

En förordning blir omedelbart tillämplig i medlemsländerna, medan ett direktiv däremot ålägger medlemstaterna att införa en viss typ av regler men staterna kan själva välja i vilken form direktivet ska genomföras, t.ex. i vilken lag en viss bestämmelse ska placeras och hur den ska utformas i detalj.

5. Förklara kort kompetensfördelningen mellan följande organ och institutioner: Europaparlamentet, EU-domstolen, ministerrådet och kommissionen!

Europaparlamentet

Europaparlamentet är den direktvalda institutionen i EU och deltar i EU:s beslutsprocess. I de

flesta frågor måste ministerrådet komma överens med parlamentet för att kunna fatta beslut. I vissa

frågor är parlamentet endast ett rådgivande organ. Europaparlamentet kontrollerar också EU-

kommissionen och dess förvaltning av budgeten. Genom misstroendeomröstning kan

Europaparlamentet avsätta kommissionen i sin helhet.

Europeiska rådet

Europeiska rådets uppgift är att dra upp riktlinjerna för EU-samarbetet och bestämma hur det ska se

ut i framtiden. Däremot har institutionen ingen lagstiftande makt. Europeiska rådet består av en fast

ordförande samt EU-ländernas stats- och regeringschefer och kommissionens ordförande.

Ministerrådet

Europeiska unionens råd består av en minister från varje medlemsland. Ministerrådet har som

främsta uppgift att agera lagstiftare. Rådet fattar beslut inom alla politikområden som EU-

samarbetet omfattar.

EU-kommissionen

Europeiska kommissionen består av en kommissionär från varje medlemsland. Kommissionens

huvudsakliga uppgifter är att föreslå ny lagstiftning, genomföra lagstiftningen i samarbete med

medlemsländerna och övervaka att länderna följer den gemensamma lagstiftningen. Andra uppgifter

är att förhandla med andra länder eller internationella organisationer på mandat av rådet samt

att förvalta EU:s budget.

EU-domstolen och tribunalen

Europeiska unionens domstol består av en domare från varje medlemsland som biträds av åtta

generaladvokater. EU-domstolen har två huvudsakliga uppgifter: att döma i tvister som rör EU-

rätten och att lämna så kallade förhandsavgöranden till nationella domstolar om hur EU-rätten ska

tolkas. Vid sidan om EU-domstolen finns Europeiska unionens tribunal som dömer i mål mellan

enskilda personer eller företag och EU:s institutioner. Tribunalens domar kan överklagas till EU-

domstolen.

7. Vilken rättslig innebörd har så kallade förhandsavgöranden från EU-domstolen?

En nationell domstol som ställs inför en oklar fråga om innebörden av EU-rätten får inhämta ett s.k. förhandsavgörande från EU-domstolen. Högsta domstolen och andra domstolar som dömer i sista instansen är skyldiga att inhämta förhandsförordningar vid tolkning a EU-rätten. Förhandsavgöranden är bindande för den nationella domstolen.

8. Redan i de mest elementära skrifter som behandlar EU-rätten omtalas de så kallade fyra friheterna. Även om alla inte är beredda att oreserverat acceptera användningen av ordet frihet finns anledning att veta vilka dessa egentligen är?EU:s inre marknad utgörs av de så kallade fyra friheterna. De är fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer mellan medlemsländerna.

9. När vi löser konflikter är det lämpligt att använda rättsregler. Var finner vi sådana?

Rättsregler finns bl.a. i form av lagar, förordningar och rättspraxis och återfinns i författningssamlingar. (Svensk författningssamling, SFS)

10. Hur ska termen rättsregel definieras?

En rättsregel är en regel som hör till det juridiska normsystemet, såsom lag, förordning eller rättspraxis.

11. Begreppet författning förekommer i åtminstone tre betydelser. Författning i en betydelse är en term som hör hemma bland dem som är intresserade av de sportsliga momenten av allt det som brukar hända på en travbana och kan följaktligen i det här sammanhanget lämnas åt sidan. Definiera de två andra!

En författning är en av behörig myndighet utfärdad föreskrift, t.ex. lag eller förordning. Författningar som i sin rubrik kallas lag avses en lag som är antagen av riksdagen. En författning som i sin rubrik kallas förordning beslutas av regeringen.

Med författning kan även konstitution eller grundlag avses, vilket är dokument med principer för lands styrelse. Sverige grundlagar är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

12. Även om det sällan framhålls finns anledning påpeka att nya lagar rätt ofta har sitt ursprung i en eller ett fåtal personers idéer om hur något egentligen borde regleras. Börja med utskottet och beskriv i punktform hur en lag kommer till! Svaret på denna fråga finns på tre ställen, i Lagtillkomstlathunden och i de båda bilder som finns som bilagor!

a) En lagstiftningsfråga formuleras och presenteras för regeringen.b) Regeringen tillsätter en kommitté eller arbetsgrupp som ges uppgiften att utreda den aktuella lagstiftningsfrågan.c) Kommittén eller arbetsgruppen framlägger sitt betänkande med lagförslag som publiceras i Statens Offentliga Utredningar (SOU).d) Betänkandet remitteras av det departement som handhar lagstiftningsfrågan till olika remissinstanser.e) Remissvar inkommer till regeringen.f) Ett förslag till proposition (lagrådsremiss) utarbetas inom regeringskansliet.g) Förslaget remitteras oftast till lagrådet för yttrande.h) En slutlig proposition utarbetas inom regeringskansliet och beslutas vid ett regeringssammanträde.i) Propositionen översänds till Riksdagen, där ledamöterna ges tillfälle att motionera i frågan.j) Propositionen och eventuella motioner behandlas i Riksdagens utskott, som avger ett betänkande med förslag till riksdagsbeslut.k) Utskottets betänkande behandlas i Riksdagen, som efter eventuell debatt beslutar i ärendet.l) Regeringen beslutar om promulgation och utfärdar lagen i svensk författningssamling (SFS).

13. Vad menas med begreppet grundlag och vad är det som skiljer sådan lag från övriga lagar?

Grundlag är lag som ensam eller tillsammans med andra lagar utgör ett lands författning. Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Dessa skiljer sig från övriga lagar på så sätt att de står över alla andra lagar och är mycket svårare att ändra. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter.

14. Regeringsformen (RF) är naturligtvis en av våra grundlagar med historiska anor från 1600-talet. Den första RF kom 1634. 17 år tidigare kom den första Riksdagsordningen (RO), men hur är det egentligen, ska vår nuvarande RO räknas in bland våra grundlagar?

Riksdagsordningen är inte en grundlag, men nästan. Den innehåller detaljerade regler om riksdagens arbetsformer och var fram till 1974 en grundlag men har nu en mellanställning. För att ändra RO krävs, till skillnad från grundlagarna, ett enda riksdagsbeslut med kvalificerad majoritet.

15. Vart ska den leta som vill vara säker på innehållet i nu gällande lag och hur bör den göra som - vilket inte är ovanligt - vill hänvisa till en bestämd version av viss lag?

Regeringens databas över lagar och för att hänvisa till en viss version skriver man ex. lag 2007:29817.

16. Var finns bestämmelser som anger vilka bland samhällets alla förekommande och tänkbara företeelser som ska regleras med stöd av lagstiftning?

I 8 kap Regeringsformen om Lagar och andra föreskrifter.

18. När vi läser lagtext uppkommer ibland behov av att veta hur den som formulerat just den aktuella lagen har tänkt att den ska tillämpas. Var kan vi hitta sådan information och vad kallas materialet?

För subjektiv telelogisk lagtolkning är det lagens förarbeten som ska studeras. Förarbeten är lagmotiv, officiella handlingar som upprättas under utarbetandet av en lag. De vanligaste förarbetena till lagar är förslag från regeringen, propositioner, och förslag från något av riksdagens utskott, betänkanden.

Förarbeten hittas i Statens Offentliga utredningar, SOU.

19. Riktigt gammal lagtext var nästan alltid kasuistisk i motsats till dagens ofta ganska abstrakt formulerade lagbud. Tre exempel ges. Det första från Hammurabis lag (ca 1750 f.kr).

229 §: ”If a builder build a house for someone, and does not construct it properly, and the house which he built fall in and kill its owner, then that builder shall be put to death.”

230 §: ”If it kill the son of the owner the son of that builder shall be put to death.”

Det andra är hämtat från Upplandslagen.

Köpmålabalken 5:4: ”Får någon en häst av en hirdman eller en vägfarande man genom köp eller byte och med köpvittnen, då är ingen längre frestetid för köpet, än till dess bakfötterna komma dit, där framfötterna först voro. För torgköp gives ingen frestetid.”

Det tredje exemplet, den abstrakta formuleringen, är ursprungligen från 1976, nuvarande AvtL 36 §.

”Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal.

I fråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Lag (1994:1513).”

Förklara med utgångspunkt från exemplen ovan vad som skiljer dessa lagskrivningstekniker åt och vad olikheten kan ha för praktisk betydelse!

Mindre detaljerade och noggrant beskrivande, och alltså mindre omfattande. Men därmed mer heltäckande. Enligt det gamla sättet att skriva, kasuistiskt, så måste alla tänkbara situationer nedtecknas. Lagböckerna skulle bli allt för omfattande. Att skriva mer abstrakt innebära att tolkningen av lagarna blir viktigare.

20. Det är Sveriges Riksdag som antar lagar men det är vanligt att personifiera just lagskrivningen. Därför är det nog acceptabelt att ställa en fråga på följande sätt: Hur noga den än är som skriver lagtext uppkommer förr eller senare alltid behovet av lagtolkning. Varför?

Förr eller senare uppstår en situation som språkligt sett inte omfattas av någon lagtext.

21. När man talar om lagtolkning förekommer två metoder som har som utgångspunkt lagens ordalydelse och eventuellt en logisk grammatisk analys av den samma. Man syftar då på extensiv och restriktiv lagtolkning. Förklara vad som avses med dessa båda metoder!

Extensiv: Att man utvidgar tolkning och går något längre än vad ordalagen vid första påseendet tycks innebära. Exempelvis Häst blir åsna.

Restriktiv: inskränkande tolkning. Den innebär att vi låter ordets betydelseområde omfatta mindre än vad som följer av den logisk grammatiska definitionen. Står t ex ordet häst i lagtexten kan en inskränkande tolkning leda till att lagtexten endast ska anses omfatta tamhästar (Equus caballus) men inte vildhästar (Equus ferus).

22. Två andra lagtolkningsmetoder börjar - om än något förenklat - med ett konstaterande att vi står inför en situation som inte faller in under lagtextens ordalydelse. Man syftar då på det som kallas ex analogia och e contrario. Förklara vad som avses med dessa båda metoder!

En analogi innebär att vi bedömer ett oreglerat fall på samma sätt som ett liknande lagreglerat fall. I domar brukar gjorda analogier uttryckas med orden "i enlighet med”

e contrarioslut: Motsatsslut är huvudregeln i straffrätten och innebär att ingen kan straffas utan att handlingen omfattas av orden i en strafflag: "Det som inte är förbjudet är tillåtet!"

23. Vad avses med den så kallade teleologiska lagtolkningsmetoden och varför är ord som objektiv och subjektiv relevanta?

Den innebär något förenklat att en rättstillämpning inte får leda till ett resultat som går emot ändamålet (funktion och syfte) med lagen. Teleologisk tolkningsmetod innebär alltså en ändamålstolkning.

24. Varför anses fällande domar som bygger på analogier inte vara tillåtna inom straffrätten?

Det är ett skydd mot godtycke från rättens sida och skulle äventyra rättssäkerheten. Enligt principen inget straff utan lag!

25. Efter den sista bestämmelsen i jordabalken, JB 24:3, brukar en komplett lagsamling innehålla ett antal regler som man kan hänvisa till genom bokstavskombinationen JP (liknande finns också i ÄktP, FP, ÄP osv). Vad står bokstaven P för och vilken typ av regler är det fråga om?

P står för Promulgations lag = En lag som innehåller bestämmelser om när en lag ska träda i kraft, den nya lagens förhållande till äldre lag osv. Exempelvis lag om införandet av nya Jordabalken (JP)

26. Förklara vad som menas med rättspraxis och prejudikat!

Rättspraxis är tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter. Om målet har avgjorts i högsta instans är rättsfallet vägledande för rättstillämpningen. Ett avgörande som blir vägledande kallas för prejudikat.

27. Våra dagstidningar förmedlar tämligen ofta nyheter om intressanta rättsfall, men tyvärr är det inte ovanligt att såväl rubrik som text ger ett alltför generellt budskap, vilket ibland till och med kan vara direkt felaktigt. Journalister har således i dessa fall misslyckats med något som påminner om det som jurister skulle kalla rättsfallstolkning. Förklara kortfattat varför journalister och andra (gäller även författare till juridisk litteratur) borde vara mera försiktiga när det gäller att precisera generella slutsatser grundade på rättsfall!

Utfallet av HD:s domar kan ha en annan betydelse jämfört med journalisternas tolkning. Det gäller att fasställa den egentliga domsgrunden som varit avgörande för domsgrunden.

28. NJA, H, RH, AD och RÅ är förkortningar med påtaglig betydelse inom rättskälleläran. Vad står de för!

NJA: Nytt juridiskt arkiv och H står för Holm som var den första utgivaren. Innehåller högsta domstolens domar.

RH: Rättsfall från Hovrätterna

AD: Arbetsdomstolens domar

RÅ: Regeringsrättens Årsbok eller R

29. Lagtexter är nästan alltid formulerade så att de på ett generellt sätt återger rättsligt relevanta omständigheter i en viss faktisk situation eller i ett visst faktiskt händelseförlopp. Ibland talas om omsatser där de rättsligt relevanta omständigheterna kallas för rättsfaktum. Läs HB 1:5 och ange vad som är rättsfaktum i den bestämmelsen!

Rättsfaktum: Om man säljer samma vara till flera personer

30. Om-satsen följs oftast av en så kallad så-sats där rättsföljden anges. Utgå från HB 1:5 och ange där anvisad rättsföljd! Vad krävs (dessutom) för att rättsföljden ska bli verklighet?

Rättsföljden: ersätta skadan och böta 10 daler. Den första köparen behåller dessutom godset.

Det krävs att rättsfaktumet är uppfyllt dvs. säljaren har sålt samma sak till två personer!

31. Anta att vi har en enkel rättsregel som säger: ”Om p så q”. Anta vidare att p inträffar och med stöd av vår regel kräver den förfördelade parten q. Den som är ansvarig för p vägrar q och tvisten förs vidare i domstol. I sin dom ogillar domstolen kravet på q! Försök att finna en möjlig förklaring till varför domstolen ogillar kravet på q trots att båda de inblandade parterna faktiskt vet att p inträffat!

Domstolen anser inte det bevisat att p är uppfyllt. Eller det avtal som ingåtts där ”om p så q” angivits ej anses vara giltigt.

32. Vad avses med termen bevisfakta?

Dokument, vittnesmål och indicier. Medelbart relevanta fakta dvs. inte lika relevanta som rättsfakta.

Med bevisfakta avses omständigheter som har en indirekt (bevisande) betydelse för rättspåföljden. Innehållet i en vittnesutsaga eller i ett skriftligt bevis utgör bevisfakta.

33. De flesta är överens om att vissa termer, t ex rättighet, har en regelteknisk funktion men också att samma termer kan ha en helt annan betydelse i allmänt språkbruk, t ex en moralisk innebörd för den enskilde medborgaren. Enligt vissa författare kan denna omständighet öka respekten för lagreglerna. Innebär sådan terminologisk diskrepans några nackdelar?

Att en rättighet kan bli mer eller mindre värdelös tex. Om något stjäls och man inte finner varken tjuven eller godset.

34. Begreppet positiv rätt förekommer i skrifter av Hart, Dworkin (Se Simmonds bok!) och andra och kan uppfattas som rätt anspråksfullt. Om vi för ett ögonblick bortser från de mest komplicerade rättsfilosofiska resonemangen kan vi ställa frågan: Vad avses egentligen med uttrycket positiv rätt?

Den positiva rätten är ett annat begrepp för rättsordningen dvs. något mer än en samling av principer, påbjudna av moral eller sed. Positiv rätt = nu gällande rättsregler.

35. Förklara kortfattat vilken den viktigaste principiella skillnaden är mellan vårt och det angloamerikanska rättssystemet?

Den Angloamerikanska rätten ”Common Law” består i snävare mening av rättsprinciper och begrepp, vilka domstolarna utvecklat, ibland sedan mycket lång tid tillbaka. I modern tid har även lagstiftningen i de berörda länderna fått en mera betydelsefull roll. Men även den skrivna lagen i Common Law länderna ger allt jämt både genom sin utformning och av historiska skäl större utrymme för domstolarnas rättsskapande verksamhet än vad som anses vara fallet i t.ex. svensk rätt.

36. I den juridiska doktrinen förekommer ibland uttrycken de lege lata och de lege ferenda. Vad avses med dessa uttryck?

De lege lata: om den givna lagen (Lagen så som den är)

De lege ferenda: om den lag som bör göras (Lagen så som den borde vara)

37. Vilken betydelse har doktrinen som rättskälla?

Den är närmast att beskriva som de rättslärdas skrifter och mest värdefulla som "rättskällor" är sannolikt sådan där de rättslärda målat upp hypotetiska exempel och därefter diskuterar olika förslag till lösningar.

38. Texter med juridiskt innehåll publiceras regelbundet i bland annat SvJT, JT och TfR. Vad står dessa förkortningar för?

SvJT: Svensk Juristtidning, JT: Juridisk Tidsskrift, TfR: Tidskrift for Rettsvitenskap

39. Reglerna, i vid mening, inom vår rättsordning kan indelas i olika grupper: Civilrätt, straffrätt, processrätt, offentlig rätt och skatterätt samt internationell rätt. Beskriv kortfattat och principiellt vad det är för situationer som avses och som regleras inom respektive kategori!

Civilrätt: Allmän benämning på de privaträttsliga reglerna – rättsförhållandet mellan enskilda.

Offentlig rätt: Reglerna rörande statens egen organisation samt reglerna rörande kommunala självstyrelsen och sådan förhållanden i övrigt, där staten och kommunerna har omedelbara offentliga intressen att tillvarata. Handlar om relationen mellan staten och medborgarna.

Straffrätten: Reglerna om vilka handlingar som är att betrakta som brott i lagens mening och därmed belagda med straff.

Processrätt: Reglerna om rättegångsväsendet och det som har samband därmed ex. exekution av domar, konkurs m.m.

Skatterätt: Rättsreglerna om den offentliga hushållningen och särskilt bestämmelserna om skatt till stat och kommun. Mycket gemensamt med förvaltningsrätten.

40. Vad utgör folkrättens rättskällor och varför kan det ifrågasättas om prefixet eller suffixet ”rätt” är relevant i sammanhanget?

Rättskällorna för folkrätten utgörs av internationella konventioner och bestämmelser staterna emellan. Exempelvis EU-konventionen och FN:s konvention om mänskliga rättigheter. ”rätt” ifrågasätts eftersom de enskilda staterna är suveräna och inte underkastade någon internationell tvångsmakt med samma kompetens som tillkommer de lagstiftande och verkställande organen inom en stat.

41. Vilka frågeställningar hör hemma inom ämnesområdena rättssociologi och rättsekonomi?

Rättsociologi: Rättsreglernas sociala förutsättningar och effekter. En speciell gren är kriminologin som sysslar med brottsligheten.

Rättsekonomi: användningen av ekonomisk teori i studiet av rättsreglernas förutsättningar och verkningar med tanke på vad som befrämjar ekonomisk effektivitet.

42. Ibland delas civilrätten in i fyra olika huvudområden. Vilka?

Familjerätt, Förmögenhetsrätt, Successionsrätt samt Personrätt.

43. Vilket är det primära syftet med lagvalsregler?

Att veta vilken nations lag som ska tillämpas vid tvister.

44. Vad avses med lagharmonisering?

Harmonisering av olika länders civilrättsliga regler.

45. Lagharmonisering betraktas vanligen som en positiv företeelse i allmänhet som ger positiva effekter inom det handelsrättsliga området. Det finns emellertid en fundamental svårighet som kan leda till obehagliga överraskningar. Vilken?

Den språkliga förbistringen som kan uppstå när olika stater tolkar den gemensamma lagstiftningen olika.

46. Vilken rättslig betydelse har det att Sverige ratificerat en internationell konvention?

Konventionen tillämpas inte förrän den har införlivats i den svenska rätten. Det grundlägger en förpliktelse men denna är dock verkningslös innan konventionen införlivats i svensk rätt.

47. Förklara vad som avses med begreppen rättssubjekt och rättsobjekt!

Ett rättssubjekt är någon som kan agera part i domstol eller ingå avtal. Ett rättssubjekt kan vara antingen en fysiskt eller en juridisk person. Rättssubjekt är en juridisk term för fysiske och juridiska personer som har rättskapacitet.

Alla människor är rättsobjekt, dvs. föremålet för en rättighet. Alla har potentiellt alla rättigheter och skyldigheter enligt lagen. Man delar in rättsobjekten i två grupper, fysiska personer och juridiska enheter.

48. Att lokutionen (uttryck i rättsliga sammanhang) fysisk person syftar på människor förefaller självklart. Vad avses med lokutionen juridisk person?

Bolag och föreningar - Juridiska personer har som regel rättskapacitet och rättshandlingsförmåga så snart de existerar.

49. Förklara begreppet rättskapacitet med utgångspunkt från begreppet fysisk person!

Rättskapacitet för en fysisk person innebär förmågan att ha rättigheter och skyldigheter, t.ex. att ha tillgångar och skulder.

50. Vad innebär det att en fysisk eller juridisk person har rättshandlingsförmåga?

Rättshandlingsförmågan är förmågan att själv eller via företrädare företa rättshandlingar som innebär att det uppkommer rättigheter eller skyldigheter. Det är dock endast fysiska personer kan rättshandla åt och med bindande verkan för den juridiska person de företräder.

51. Vanligtvis sammanfaller rättskapacitet och rättshandlingsförmåga hos fysiska personer. Det kan emellertid förekomma att någon har rättskapacitet men helt eller delvis saknar rättshandlingsförmåga. Ange de fyra principiella fallen!

Underåriga enligt reglerna i FB 9 kap., personer som helt eller i begränsad omfattning företräds av förvaltare enligt reglerna i FB 11 kap., psykiskt sjuka enligt lagen 1924:323 och i viss mån personer försatta i personlig konkurs.

52. När är en person inte längre underårig och vilken juridisk betydelse har denna åldersgräns?

Vid arton år – personen får då företa rättshandlingar som innebär att det uppkommer rättigheter eller skyldigheter.

53. Petra är 17 år, student och hon skaffar sig fina extrainkomster genom nitiskt arbete som skrivningsvakt. Får hon köpa ett piano på avbetalning?

Nej. Enligt FB 9:1 har den omyndige ej själv rätt att råda över sin egendom eller åta sig förbindelser. Hon har förvisso tjänat in pengarna själv och är över 16 år; enligt FB 9:3 ökas den underårigas rättsliga handlingsförmåga från 16 års ålder och hon själv bestämma över eget förvärvade pengar, men får fortfarande inte ingå köpeavtal på kredit.

54. Alvera är 8 år, har sålt jultidningar och tjänat 600 kr. Dagen före den 13 december köper hon 10 kg rosa, gröna och röda skumtomtar av ICA-handlaren Nisse. Skumtomtarna konsumeras raskt av Alvera och hennes kompisar. Kan Xavier, hennes far och förmyndare, göra något mera juridiskt än att försöka bota Alveras magknip och peka på sensmoralen?

Nej! Han kan påpeka för Nisse att han egentligen måste ha föräldrarnas samtycke innan han får sälja till en minderårig men Nisse var förmodligen i god tro.

55. Hur ska lokutionen ”utan erforderligt samtycke” i FB 9:6 och 9:7 tolkas?

Vanliga allehanda köp blir rättsligt giltiga. Det räcker att förmyndaren gjort det möjligt för den omyndige att uppträda så det ser ut som att han har tillåtelse att företa rättshandlingen.

56. Får underårig företa rättshandlingar åt annan med stöd av fullmakt?

Ja, eftersom det är fullmaktsgivaren, och inte den fullmäktige (här barnet) som ingår avtal.

57. Var finns regler om förordnande av god man och vad innebär det att någon företräds av en sådan?

I 11 kap FB. Den gode mannen kan rättshandla för huvudmannens räkning, men denne har kvar sin egen, fulla rättshandlingsförmåga och hans samtycke skall om möjligt inhämtas till de åtgärder den gode mannen företar.

58. Enligt allmänt språkbruk ges ofta begreppet äganderätt många definitioner som på olika sätt är kopplade till den enskilde medborgarens skydd. På vilket sätt är äganderätten skyddad enligt svensk lag? Ange lagrum!

RF 2 kap 18 §

59. Går det att formulera en positiv juridisk definition av begreppet äganderätt?

60. I samband med diskussionen om äganderätt och anspråk från utomstående poängteras ibland att ”besittningen har presumtionsverkan”. Vad avses med detta uttryck?

Att det antas, presumeras, att den som har ett föremål i sin besittning är den rättmätige ägaren. Den som tycker sig ha bättre rätt till föremålet har bevisbördan.

61. Förklara med enkla exempel skillnaden mellan dispositiva och indispositiva rättsregler! Vilken typ av regler är följande: URL 3 §, KöpL 45 §, JB 4:19, AvtL 36 § och KKL 17 §.

Dispositiva regler: är sådana som gäller om parterna i ett avtal inte kommit överens om ett avtalsinnehåll som ger annat besked. Indispositiva regler är det samma som tvingade regler. Det hjälper alltså inte att parterna avtala om annat, rättsregeln gäller i alla fall.

URL 3 §: Indispositiv – se 2 kap 11 §

KöpL 45 §: Dispositiv

JB 4:19: Indispositiv

AvtL 36 §: Indispositv

KKL 17 §: Indispositiv

62. Vad menas med att en rättsregel är semidispositiv?

Semidispositiva regler är ett begrepp som förekommer inom arbetsrätten och syftar på sådana regler som får träda tillbaka när kollektivavtal ger avvikande besked.

63. Någon form av avtal är det vanliga sättet att förändra förmögenhetsrättsliga förhållanden. Det finns emellertid andra sätt. Ange åtminstone två!

??

64. Vilken är den principiella skillnaden mellan överlåtelse och upplåtelse?

Överlåtelse innebär att ägaren gör sig av med äganderätten till ett bestämt rättsobjekt genom att ingå ett köp, göra ett byte eller ge en gåva. Upplåtelse innebär att ägaren behåller äganderätten men ger någon annan en begränsad rätt till rättsobjektet, t ex att någon för en begränsad nyttjanderätt.

65. Vilken typ av juridiska frågeställningar hör hemma inom ämnesområdet obligationsrätt?

Obligationsrätt gäller de inbördes rättigheter och skyldigheter som uppkommer mellan två eller flera parter i ett avtalsförhållande.

66. Ge exempel på vad som avses med begreppen sakrätt och immaterialrätt?

Sakrätt behandlar rättigheter anknutna till egendom av olika slag, dvs. att det handlar om vem som har äganderätt eller annan dispositionsrätt till egendom. Att ha sakrätt innebär skydd mot anspråk från tredje man. Sakrättsmomenten är: tradition eller besittningsövergång, denuntiation eller underrättelse och formkrav i lag.

Immaterialrätt: rättighet och äganderätt till resultatet av en intellektuell prestation, t.ex. uppfinningar (patent), varumärken, design eller texten i en bok (upphovsrätt).

67. Förmögenhetsrättigheter brukar karakteriseras av två principiella egenskaper. Vilka?

Att de har ett i penningar uppskattat värde samt att de överlåtbara

69. Ge enkla definitioner på begreppen fast egendom och lös egendom?

Fast egendom är jord indelad i fastigheter. Med fastigheter menas särskilda, juridiskt avskilda områden av jordytan, med tillhörande utrymme under och över marken. Till en fastighet hör byggnader, träd m.m., men i regel endast om tillbehören tillhör samma ägare som marken.

Lös egendom är allt som inte är fast egendom och som inte är fastighets- eller byggnadstillbehör. Olika typer av lös egendom är lösöre, värdepapper, pengar, immateriella tillgångar och andra fordringar.

70. En konsumentsekreterare i Uppsala specialiserad på försäkringsfrågor blev intervjuad i Radio Upplands nyhetsprogram. Han fick en principiellt ställd fråga om möjligheten av att få ersättning via hemförsäkringen för att täcka de kostnader som uppkommer när en diskett med värdefullt material blir förstörd i samband med att datorn drabbats av virus. Han svarade: Har inget särskilt avtalats gäller huvudregeln. Den innebär att hemförsäkringen endast ersätter skador på lös egendom, alltså lösa flyttbara saker. En diskett och dess innehåll är en mera immateriell sak och sådana ersätts inte! Kommentera hans svar!

Immateriella tillgångar är ju också lös egendom och bör därmed ersättas.

71. Ange så många principiellt olika exempel som möjligt på vad som faller in under begreppet lös egendom och som underavdelning, lös sak!

Lösören: Möbler, husgeråd, kläder, smycken, matvaror, kreatur, byggnader som tillhör annan än fastighetsägaren m.m.

Värdepapper: aktier, obligationer

Immateriella tillgångar: upphovsrätt, patenträtt, varumärkesrätt, licensrättigheter

72. Panträtt och retentionsrätt är exempel på så kallade säkerhetsrätter. Vilket är syftet med dessa rättigheter?

Panträtt och retentionsrätt kan med ett gemensamt namn kallas säkerhetsrätter. De avser att skapa säkerhet för fullgörandet av en förpliktelse, ex återbetalning av ett lån.

73. Förklara vad som avses med handpanträtt, underpanträtt och hypotekarisk panträtt!

Handpanträtt: Sådan panträtt, där panten av ägaren överlämnas i panthavarens besittning.

Underpanträtt/hypotekarisk panträtt: Där panten stannar kvar i ägarens besittning.

74. Nyttjanderätt till lös egendom kallas ibland för leasing och är i princip oreglerat. Nyttjanderätt till fast egendom föranleder situationer där det finns ett påtagligt behov av sakrättsliga regler. Ange de viktigaste avtalstyperna (som alltså gäller för nyttjanderätt till fast egendom) och ange även var vi hittar de lagregler som gäller för respektive avtalstyp!

Arrende JB 7-8 kap

Hyra JB 12 kap

Bostadsförvaltningslag 1977:792

Tomträtt JB 13 kap

Bostadsrättslagen (1991:614)

Lag 1982:352 om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Servitut JB 14 kap

75. Vad avses med uttrycket finansiell leasing?

Ett trepartsavtal(förhållande) mellan uthyrare(ägare/finansiär), säljare och hyrare. Uthyraren köper egendom av en säljare och hyr ut den till hyrestagaren. Uthyraren söker begränsa sitt ansvar gentemot hyraren genom att denne skall få inträda i de anspråk som kan föreligga mot säljaren, om egendomen skulle visa sig felaktig.

76. Enbart ett obligationsrättsligt avtal mellan två parter är sällan tillräckligt för att åstadkomma någon sakrättslig verkan. Vilka är de tre traditionella sakrättsmomenten?

Tradition eller besittningsövergång, denuntiation eller underrättelse och formkrav i lag.

77. Ange ett undantag – ett mycket viktigt sådant – från huvudregel att enbart ett enkelt konsensualavtal aldrig får sakrättslig verkan, d v s ett exempel på det som kallas för avtalsprincipen!

KKL 49 § "Köp enligt denna lag gäller mot säljarens borgenärer i och med avtalet. När köp inte avser en bestämd vara, blir köpet dock inte gällande mot borgenärerna förrän åtgärd har vidtagits genom avskiljande eller märkning av varan, anteckning om varan i en bokföringshandling eller på något annat sätt så att det framgår att varan är avsedd för köparen. Lag (2002:587)."

78. Vilken är den juridiska term som används för att beskriva att någon, med eller utan rätt, faktiskt innehar någonting? Försök också att ge en positiv definition av detta begrepp!

Besittning

79. Förklara vad som avses med uttrycket presumtion?

Antagande – i detta fall antas att innehavet av en sak är rättmätigt tills annat bevisats.

80. Beskriv vad som avses med begreppet derivativa fång! Ge exempel!

Att förvärvaren härleder sin rätt från tidigare ägare. Från lat derivera: härleda.Köp, gåva, arv, testamente, byte

81. Beskriv vad som avses med begreppet exstinktiva fång! Ge exempel!

Den förutvarande ägarens rätt utslocknar, extingueras. Ett exempel är godtrosförvärv.

82. Det tredje av de laga fången är det så kallade originära fånget. Beskriv även vad som avses med detta begrepp samt ange exempel!

Fång till sådana ting som saknar ägare. Det ska förefalla tydligt att ägaren kastat bort dem såsom tidningar, flaskor. Lagen om Hittegods begränsar upphittarens rätt att förvärva fånget. Förvärv av nybildade saker

83. Vilka principiella förutsättningar måste vara uppfyllda för att någon framgångsrikt skulle kunna hävda att hon haft rätt att utan lov förfoga över annans egendom, alltså åberopa en allmän nödrätt?

Att det är nödvändigt att ingripa i ägarens rätt för att undvika överhängande, oförutsedd fara som kan leda till väsentligt större skada än den som orsakas av ingreppet. Ex en drunknande person eller en eldsvåda.

84. Vad menas med att någon har vindikationsrätt?

Har en person utan lov fått en sak i sina händer har den ursprungliga ägaren rätt att få hjälp av myndigheter för att få tillbaka den, utan att betala ersättning. Men måste då väcka en sk. Vindikationstalan.

85. Tre systrar blir samägare till en lastbil av märket M.A.N. Kort därefter står det klart att de inte kan enas om M.A.Nens framtida öde. Hjälp dem genom att precisera de möjliga alternativen!

Att ansöka om en god man som förvaltar MAN:en, var och en kan begära att godset utbjuds till försäljning på auktion,

86. Res derelictae är ett latinskt uttryck som låter finare än vad det kan vara. Vad menas?

Att ockupation först och främst kan ske av föremål som det förefaller tydligt att ägaren kastat bort.

87. Som alla säkert redan noterat varierar hänvisningstekniken något. Ofta anges såväl kapitel som paragraf (t ex JB 4:1) och ibland anges endast paragraf (t ex AvtL 11 §). Förklara den princip som avgör vad som är rätt hänvisningsteknik, d v s varför man t ex inte får skriva AvtL 2:11 när man ska hänvisa till nämnda bestämmelse i AvtL 11 §!

Det beror på hur kapitelindelningen och paragrafindelningen är gjord. I JB startar varje kapitel om med nya paragrafer och då kan man skriva 4:1. AvtL består förvisso av flera kapitel men med löpande paragrafnumrering.

88. Logik, saklighet och intellektuell rationalitet kan betraktas som en absolut nödvändighet i allt vetenskapligt arbete. Dessa tre egenskaper borde också vara väl värda att sträva efter för alla som förbereder eller deltar i beslut som rör rättsliga angelägenheter. Förklarar kortfattat vad de tre önskvärda egenskaperna innebär i praktiken!

Logik – ex. att en rättregel verkligen ska döma det som avses enligt teologisk tolkning av lagen.

Saklighet – förmågan att förstå lagarnas innebörd och kunna hänvisa till rätt lagrum i en viss situation

Intellektuell rationalitet – att pröva vilken verkan domarna får i praktiken och fråga sig: är detta verkligen önskvärt?

Lektion 3 – Avtalsrätt 1. Beskriv kortfattat den principiella innebörden av att ett avtal föreligger!avtalet är verktyg som möjliggör omsättning av varor och tjänster, och är därför det centrala instrumentet för civilrättsliga mellanhavanden. Huvudregeln för tillkomst av avtal är att det föreligget samförstånd mellan parterna.

2. Förklara innebörden av begreppet avtalsfrihet!Till de grundprinciperna i en marknadsekonomi hör en mycket betydande avtalsfrihet för de enskilda. Avtalsfriheten innebär att man har rätt att ingå avtal med vem som helst om vad som helst, och att man är fri att avstå från avtal.Det finns dock undantag från denna princip, som motiveras av att det finns skyddsvärda parter som har rätt att få sluta avtal om vissa viktiga saker eller som behöver skyddas från oförmånliga avtalsvillkor.

3. Avtalsfriheten är numera relativt inskränkt inom olika rättsområden. Ange fyra argument till stöd för sådana begränsningar i vår handlingsfrihet!1) socialt skydd – lagstiftaren anser att det är viktigt att skydda svaga parter vid avtal, t.ex. vid anställning, hyra, konsument. 2) Näringspolitik – marknadsföring, konkurrens, upphandling3) Sakrättsfrågor – tradition, formkrav, underrättelse, avtalsprincip4) AvtL 36§ - ogiltighetsförklaringar, oskäliga avtal

4. Vad menas med konsensualavtal?Med ett konsensualavtal menas att ett avtal är giltigt oavsett formen, det krävs inte mer än samstämmiga viljeyttringar. Sådana avtal är de mest förekommande; allt från köp av mjölk till oljetankers och långa standardavtal.

Ge tre exempel på formalavtalFormalavtal är sådana avtal som kräver att parterna uppfyller i lag angivna formregler. Detta gäller bl.a. vid fastighetsköp, köp av andel i bostadsrättsförening, kollektivavtal, testamente, äktenskapsförord, bodelning och arvskifte.

6. Vem som helst kan i princip fungera som vittne och bevittna rättshandlingar även om det finns olika typer av vittnen och dessutom finns det vissa särskilda krav på vittnen angivna i SFS 1946:805. Förklara kort vad som är den väsentliga skillnaden mellan solennitetsvittne och bevisvittne!Ett solennitetsvittne innebär att vittnet är ovillkorligen nödvändigt för fallet. Utan vittne så är diverse handling ogiltig, exempelvis testamente. Ett bevisvittne är däremot inte obligatoriskt vid div. fall. Bevisvittnet är någon som intygar något i bevissyfte.

7. Vilket är det avgörande kriteriet vid så kallade realavtal?Vid realavtal krävs överlämnade av ett föremål (tradition), för att avtalet ska vara bindande. Exempel på realavtal är gåva av lös egendom eller handpantsrätt.

8. Vad menas med standardavtal och i vilka sammanhang förekommer dessa?Ett standardavtal innebär att det förekommer en förenkling av avtalet genom en standardisering, avtalet ingås alltså på grundval av standardiserade formulär. Detta är vanligt vid hyres- och kreditavtal.

9. Beskriv kort sambandet mellan kollektivavtal och anställningsavtal!Kollektivavtal är inte några direkta anställningsavtal utan endast avtal om de anställningsvillkor som ska gälla för de individuella anställningsavtalen. Kollektivavtalet regler är i stor utsträckning tvingande och tränger därmed undan avvikande personliga anställningsavtal.

10. I samband med tolkning av standardavtal diskuteras ibland en princip som kallas oklarhetsregeln. Vad innebär den egentligen?Oklarhetsregeln är den i stort oskrivna rättsprincip som säger att oklarheter i avtalsvillkor bör tolkas till nackdel för den part som svarat för villkorsformulerandet. För konsumentförhållanden finns detta uttryckt i AVKL 10 §, men den gäller även i andra förhållanden

11. Vilken betydelse har partsviljan vid avtalstolkning?Ett avtals innehåll ska fastställas mot bakgrund av parternas gemensamma partsvilja även om den står i strid mot avtalets ordalydelse. När parterna avtalat om skriftform, presumeras det skrivna avtalet ge uttryck för deras gemensamma partsvilja. Om det inte är möjligt att fastställa den gemensamma partsviljan, ska avtalets innehåll fastställas i enlighet med bestämmelserna i AvtL.

Partsviljan kan alltså vara avgörande om det kan bevisas att parterna hade en viss uppfattning vid upprättandet av ett avtal. Om en säljare och en köpare hade samma uppfattning av innebörden vid upprättandet av ett avtal så är det avgörande vid avtalstolkning.

12. Förklara på ett enkelt sätt begreppen avtal och rättshandling!Rättshandling är ett samlingsord för handlingar som är av rättslig betydelse, såsom just ingående av avtal. Förutom ingående av avtal kan det exempelvis röra sig om fullmaktsutfästelse, giftermål, betala för sig, lämna tillbaka en lånad sak och att säga upp ett kontrakt.

13. När det gäller slutande av avtal finns alternativa sätt som har att göra med parts bundenhet. Förklara skillnaden mellan de två viktigaste principerna för bundenhet, d v s kontraktsprincipen och löftesprincipen!Löftesprincipen innebär att anbudsgivaren är ensidigt bunden av sitt anbud och att anbudsmottagaren kan välja att acceptera det bindande anbudet eller ej. Ömsesidig bundenhet uppstår när anbudsmottagaren accepterat anbudet. Kontraktsprincipen innebär däremot att båda parterna blir bundna samtidigt. Anbudsgivaren kan alltså ångra sig fram till dess att anbudet accepterats.

14. AvtLs regler om slutande av avtal är inte alltid aktuell att tillämpa. Hur tror vi att vi vet när andra regler eller tankemodeller ska tillämpas? Att frågan är kryptiskt formulerad följer av att de båda alternativen till avtalsslut vid sidan av anbud-acceptmodellen är relativt oklara när det gäller fakta som konstituerar avtal.Ett exempel är Letter of internt som är en avsiktsförklaring om att teckna avtal.Det andra exemplet så kallade negativ avtalsbindning som innebär att en anbudsgivare i sitt anbud säger att anbudsmottagaren är bunden av avtal om han inte hör av sig och aktivt tackar nej.

15. Förklara innebörden av de viktigaste beskeden om acceptfrist som lämnas i AvtL 2 §!Längden på en acceptfrist beror på från fall till fall. I första hand blir den lika med den tid som satts ut i själva anbudet. Om detta inte finns angivet blir det svårare att fastställa acceptfrsiten. Om anbudet kommit muntligt måste det antas omedelbart, om det kommit skriftligt gäller skälig acceptfrist, s.k. legal acceptfrist.

16. Vad gäller egentligen för muntliga anbud och vad räknas till denna kategori av anbud?Muntliga anbud måste besvaras omedelbart om ej anstånd medges. Till muntliga anbud så räknas också anbud via telefon.

17. Anta att Petter i ett E-postmeddelande erbjuder Bea att köpa katten Snurre för 1 000 kr. Ska regeln i AvtL 3 § 2 st tillämpas? Motivera svaret!Regeln i AvtL 3§ 2stycket, ska ej tillämpas eftersom E-post ej är att betrakta som muntligt. Däremot kan AvtL 3§ 1stycket tillämpas, då ett anbud per e-post är ett skriftligt anbud.

18. Hur ska man gå tillväga för att bestämma längden på den så kallade legala acceptfristen? Den legala acceptfristen består av tre moment: Tiden för anbudets befordran från A till B, en skälig betänketid för B samt tiden för svarets befordran från B till A. Med en skälig betänketid så menas att det beror på hur invecklade frågorna i anbudet är.

19. Vad gäller om någon lämnar sitt antagande svar efter det att acceptfristen gått ut? Har det någon betydelse om acceptfristens längd följer av att anbudsgivaren angivit viss betänketid enligt bestämmelsen i AvtL 2 § eller om den ska beräknas enligt AvtL 3 § 1 st?Om ett svar kommer in för sent så är anbudsgivaren inte längre bunden av sitt anbud, det blir då en sen accept. Accepten omvandlas då till ett nytt anbud, som den ursprungliga anbudsgivaren kan välja om han vill acceptera eller ej. Detta gäller oavsett om en tid satts ut eller om legal acceptfrist gäller; vad som avses med skälig betänketid får det sunda förnuftet avgöra.

20. Vad menas med uttrycket oren accept?Med uttrycket oren accept så avses att en person B svarar på ett anbud i rätt tid men att han/hon har gjort någon ändring (tillägg, inskränkning etc.) i svaret. Ett sådant avtal är inte giltigt eftersom en person A måste få ta ställning till B:s orena accepts, som likt en sen accept ett avslag i förening ed ett nytt anbud.

21. Vilka rekvisit måste vara uppfyllda för att ett avtal ska föreligga enligt bestämmelserna i AvtL 4 § 2 st och 6 § 2 st?Om den person som avgett en oren accept trodde att han angett den i tid och att den överensstämde med anbudet, samtidigt som den ursprungliga anbudsgivaren ” måste ha insett detta” och inte meddelat anbudsmottagaren inom skälig tid att avtal ej gäller, så gäller avtalet.

22. De regler som nämnts i föregående fråga innebär att anbudsgivaren blir bunden på grund av sin passivitet. I samma situationer kan bundenhet också uppkomma genom så kallat konkludent handlande. Vad innebär det?Ett konkludent handlande innebär att båda parter agerar som att ett avtal slutits. Om hyresgäst olovligen överlåter sin hyreslägenhet och hyresvärden inte agerar, uppstår ett avtal.

23. Johan har lämnat ett anbud till Sivert som innebär att Johan erbjuder sig sälja ett parti om cirka 200 begagnade EU-lastpallar för 125 kr styck. Kort efter att Johan skickat sitt anbud till Sivert blir han uppringd av Daniel som erbjuder sig köpa samtliga lastpallar för 130 kr styck. Johan känner till att det enligt en bestämmelse i AvtL finns möjlighet att ångra ett erbjudande. Precisera vilka rekvisit som måste vara uppfyllda för att ett återkallande ska få rättslig relevans!Rätt till återkallelse finns om återkallelsen kommit mottagaren tillhanda och tagits del av innan eller senast samtidigt som anbudet/accepten. Se AvtL 7§

24. På olika ställen i AvtL, t ex 2 § 2 st och 7 §, finns uttrycket "till handa”. Att ett sådant rekvisit kan vålla bevisproblem är nog ganska givet men det kan också vålla rena tolkningsproblem. Försök att beskriva några situationer där det kan uppkomma tolkningsproblem!Mail eller brev kan kommit tillhanda men inte tagits del av, antingen genom att brevet inte lästs eller förståtts. Huruvida man menar att ”tillhanda” innebär att en person läser en information som ges ifrån en annan part eller att han/hon har tillgång till informationen från en annan part kan tänkas skapa tolkningsproblem.

25. Lars har skickat ett anbud till Lasse. Måste Lasse besvara anbudet?Nej, det skulle inte så fall röra sig om negativ avtalsbindning. Enligt AvtL 8 § förfaller anbudet om inget svar ges.

26. Ge ett praktiskt exempel som visar tillämpningsområdet för bestämmelsen i AvtL 9 § samt effekten eller konsekvensen av den passivitetsregeln!Om en person A ger ett anbud säg, erbjuder en person B att köpa en bil, och B accepterar att köpa bilen för 100 000 kr. Person A hörs senare inte av men då gäller köpet. Se AvtL 9 §

27. Beskriv kort den juridiska skillnaden mellan bud och ombud!Ett bud är helt enkelt ett meddelande från en avsändare vid förhandlingar då en person är frånvarande, men har full handlingskapacitet. Ett ombud har en mera självständig position och kan fatta beslut och förhandla inom ramen för huvudmannens instruktioner.

28. Förklara begreppet kommission! Gärna genom att ange legaldefinitionen!Med kommission menas ett uppdrag till någon att för huvudmannens räkning, men i eget namn sälja eller köpa lös egendom. Kommissionslagen (2009:865). Den, för vars räkning inköpet eller försäljningen sker, kallas kommittent.

29. Ge en schematisk bild av hur AvtLs fullmaktsbegrepp fungerar! Tro det eller ej, men faktum är att tre konkreta exempel ger en fullständig bild av fullmaktsproblemen (i AvtL vill säga, det finns ju också legala företrädare och en liknande terminologi inom associationsrätten!)Fullmaktsbegreppet går ut på att den fullmakt som ges är en förklaring från fullmaktsgivaren (huvudmannen, A), att fullmäktigen (b) har rätt att handla på fullmaktsgivarens vägnar, och att fullmaktsgivaren tar på sig ansvaret för de rättshandlingar som fullmäktigen åtar sig för hans räkning inom fullmaktens gränser. Vid anställning, så kan i vissa fall en position medföra fullmakt att handla i vissa situationer. Om en fullmäktig handlar emot vissa bestämmelser i fullmaktens innebörd så blir rättshandlingarna ej gällande, så länge tredje man inte borde eller inte insåg detta vid avtalet. Se AvtL 10,11 §

30. Ullman ska ge sin bror en fullmakt att köpa en begagnad byggcontainer. I brist på lämpligt papper textar han prydligt med blåpenna en fullmakt på ryggen av ett nyklippt får. Får en fullmakt se ut hur som helst?Den skriftliga formen är obligatorisk vid köp, byte eller gåva av fast egendom. Men en fullmakt kan också ges muntligen till fullmäktigen eller direkt till tredje man. Se AvtL 27 §. Fullmakt kan också meddelas genom utsändande av cirkulär e.d. Så enligt lagen så förekommer inget hinder för utformningen som i exemplet. Dock så kan AvtL 16 § tillämpas om handlingen förstörs eller är oläslig.

31. Ett anställningsförhållande innebär i princip att den anställde har en så kallad ställningsfullmakt. Vad eller vem är det som bestämmer gränserna för en sådan fullmakt?Det som bestämmer gränserna vid ställningsfullmakt är det skriftliga avtal som upprättats av arbetsgivaren.

32. Begreppen behörighet och befogenhet är av fundamental betydelse inom fullmaktsläran. Vad menas?Fullmäktigens uppdrag är snävare än fullmakten. Juridiskt uttryck så är fullmäktigens befogenhet (vad han får göra enligt huvudmannen) trängre än hans behörighet (vad han enligt fullmakten kan göra med bindande verkan för huvudmannen).

33. Vilka är parter i ett avtal som sluts med hjälp av fullmäktige?Fullmaktsgivaren är den ena parten och den tredje mannen är den andra parten.

34. Beskriv tredje mans juridiska ställning om fullmäktigen handlat utanför gränsen för sin behörighet?Om fullmäktigen handlat utanför sin behörighet blir huvudmannen aldrig bunden (AvtL 11 §).

35. Beskriv tredje mans juridiska ställning om fullmäktigen handlat utanför gränsen för sin befogenhet?Om fullmäktigen handlat utanför sin behörighet, men innanför sin befogenhet, och tredje man handlat i god tro, så gäller avtal. Om fullmäktigen handlat utanför sin befogenhet så har tredje mannen skydd i lagen. Detta gäller särskilt om fullmäktige utgivit sig för att större fullmakt än vad som var fallet och tredje man var i god tro. Fullmäktigen är då enligt AvtL 25§ skadeståndsansvarig gentemot tredje man.

36. Vilken typ av fullmakt är för handen om Gustaf inför en avtalsförhandling lämnar ett muntligt besked till Anna-Klara där han säger att han i den kommande förhandlingen med henne kommer att företrädas av Nicklas?Detta är en s.k. självständig fullmakt då den är avsedd att visas för tredje man, dvs. Anna-Klara. Självständiga fullmakter kan vara dokument som är avsedd att visas tredje man eller ett muntligt meddelande direkt till tredje man.

37. Vad är innebörden av begreppet ratihabera och i vilka situationer kan det vara aktuellt?Om en fullmäktig har överskridit sin behörighet uppkommer inte avtalsbundenhet för huvudmannen, men huvudmannen kan i efterhand godkänna, ratihabera, avtalet och på så sätt bli bunden av avtalet.Exempelvis har barn under 16 år inte rättslig handlingsförmåga och kan alltså själva inte ingå bindande avtal. Om ett barn ändå ingår ett avtal kan detta göras juridiskt bindande genom att barnets förmyndare godkänner avtalet i efterhand.

38. Förklara begreppet negotiorum gestio!Begreppet betyder utförande av en syssla utan uppdrag. Det innebär att en person, som inte har vare sig fullmakt eller har fått i uppdrag, företar sig något för någon annans räkning. Den som handlar anser sig göra den andra en tjänst som är till dennes nytta.

39. Vem har rätt till ersättning enligt HB 18:3 och vilka är förutsättningarna för sådan ersättning?Huvudmannen har rätt till ersättning, om sysslomannen genom försumlighet vid utförande av sitt uppdrag orsakat ekonomisk skada eller förlust för huvudmannen.

40. VD och styrelse företräder ett aktiebolag genom att t ex ingå avtal med tredje män. Är AvtLs regler om behörighet och befogenhet tillämpliga i sådana fall?Nej, AvtLs regler är ej tillämpbara på sådana organ. För dessa gäller istället reglerna i bolags- och föreningslagstiftningen.

41. Vad är innebörden av att en rättshandling förklaras vara ogiltig?Ogiltighet föreligger när en rättshandling inte blir gällande enligt sitt eget innehåll. Orsaken till detta kan bl.a. vara framtvingat avtal, formbrist, förfalskning, diskriminerande avtalsvillkor, stridande mot tvingande regler eller pactum turpe (strid mot lag och moral)

42. Varför är avtal ogiltiga när ena parten är omyndig, person med förvaltare eller psykiskt sjuk?Därför att avtal måste ingås av personer med rättslig handlingsförmåga. Bristande handlingskapacitet som råder när minderåriga, personer med förvaltare eller psykiskt sjuka personer ingår avtal, utgör en ogiltighetsanledning.

43. Förklara förutsättningarna för ersättningsskyldighet enligt 1924 års lag och enligt den särskilda regeln i FB 9:7 2 st!Om en minderårig ingått avtal och vid avtalstillfället vilselett motparten genom falska uppgifter om sin behörighet, så kan han/hon bli ersättningsskyldig för motpartens förlust, Se FB 9:7 2st.

44. Vilka rekvisit måste kunna bevisas för att ogiltighet ska föreligga på grund av råntvång enligt AvtL 28 §, utpressning enligt AvtL 29 §, svek enligt AvtL 30 § och ocker enligt AvtL 31 §?Ett otillbörligt förfarande vid rättshandlingens tillkomst.

45. Frågan om motpartens goda eller onda tro är av central betydelse vid tillämpning av AvtLs ogiltighetsregler. Vad menas egentligen med att någon sägs vara i god tro?Med ”god tro” så menas att en person inte insett eller borde ha insett ett misstag, vid en rättshandling. Rättshandlingen blir därmed gällande.

46. Vid bedömning av om kreditocker föreligger spelar den avtalade räntesatsen en viss roll. Hur hög ränta kan accepteras utan att det finns risk för kreditocker?Det finns inte någon speciell procentsats, utan lagen är formulerad som så att det är ocker om en person tar en oskäligt hög ränta vid ett penninglån. Se BrB 9:5 2st.

47. Förklara innebörden av huvudregeln vid förklaringsmisstag, d v s den som finns lagfäst i AvtL 32 § 1 st!När en person som angivit något i t.ex. en utfästelse, formulerar sig på ett sätt, som får en annan innebörd än vad som varit avsikten, så är det ett förklaringsmisstag. Detta kan då vara skäl till en ogiltighetsgrund, förutsatt att den person som fått förklaringen riktat till sig, insåg eller borde ha insett misstaget. Se AvtL 32§

48. Viljeteorin och tillitsteorin pressenteras ibland som två motstridiga teorier inom avtalsrätten. Förklara med hjälp av enkla exempel huvuddragen i de båda teorierna!Viljeteorin är utgångspunkten för avtalsrätten och innebär att man är bunden om man vill det man uttrycker, dvs. att ingen är bunden av rättshandlingar som inte omfattas av löftesgivarens vilja. Tillitsteorin kompletterar viljeteorin och innebär att löftesgivaren blir bunden av det en godtroende motpart har befogad anledning uppfatta att löftesgivaren avsåg. .

49. Vad regleras i AvtL 32 § 2 st (regeln kom till för att dåvarande telegrafmyndighet inte skulle bli ersättningsskyldiga!) och på vilket sätt påminner denna regel om bestämmelserna i AvtL 4 § 2 st och 6 § 2 st? 32 § 2 st. : Det som avses är förvanskning vid telegrafering eller bud. Avsändaren blir inte bunden av förvanskningen även om mottagaren är i god tro. Denna regel påminner om bestämmelserna i 4 § 2 st och 6 § 2 st genom att båda handlar om misstag i kommunikationen mellan A och B. Skillnaden

är att i 32 § 2 st blir inte anbudsgivaren bunden av sitt anbud oavsett om anbudstagaren är i god tro eller inte.

50. AvtL 36 § är en generalklausul som kan tillämpas på flertalet typer av rättshandlingar. Vilka är de teoretiskt tänkbara rättsföljderna vid oskäliga avtalsvillkor?Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyns till avtalets innehåll etc., dvs. samma resultat som om avtalet ogiltigförklaras. Meddelas förbud av marknadsdomstolen enligt lagen 1994:1512 om avtalsvillkor i konsument förhållande eller genom lagen 1984:292 om avtalsvillkor mellan näringsidkare.

51. Vad är ett skenavtal enligt den definition som följer av AvtL och kan ett sådant vara giltigt? Ett avtal som inte varit allvarligt menat mellan två rättssubjekt, alltså ett avtal som parterna är överens om inte ska gälla och därmed ogiltigt. Avtalet kan dock vara giltigt mot TM enligt AvtL 34 §, om tredje man var i god tro och förlitat sig på det skriftliga skenavtalet.

52. Vilket juridiskt stöd finns för påståendet att avtal med olagligt eller omoraliskt syfte är ogiltiga? Pactum turpe är den latinska termen för avtal som strider mot lag eller har ett omoraliskt syfte, och som därmed kan vara ogiltiga. Denna princip finns dock inte direkt uttryckt i lag.

53. En gång beskrev en elak och ironisk tunga den omdiskuterade förutsättningsläran som "ett obeskrivligt utslag av juridikens klara skönhet". Trots detta lär förutsättningsläran kunna komma att tillämpas som ett sätt att åstadkomma att ett ingånget avtal blir ogiltigt. Vilka tre avgörande frågor bör då bli ställda och rätt besvarade?Förutsättningsläran är en princip inom avtalsrätten som rör en parts förväntade förutsättningar vid ingående av avtal. Om felaktiga förutsättningar fått oväntade konsekvenser kan det under vissa förhållanden förklaras ogiltigt. Frågorna som bör ställas är:Vilka förutsättningar gällde inför ingåendet av avtalet? Vad var det som fick parten att vilja ingå avtalet och förstod motparten innebörden av viljan? Är förutsättningarna relevanta?

54. Många jurister var upprörda när den nya generalklausulen infördes i mitten av 1970-talet. Nackdelarna med bestämmelsen uppfattades som ett stort hot mot allt vad rättssäkerhet heter och det skrevs till och med artiklar med rubriken: Har juridiken en framtid? En abstrakt formulerad lagregel ger naturligtvis domaren möjligheter att ta hänsyn som inte självklart följer av lagtextens ord och i grunden handlade farhågorna också om en befarad maktförskjutning från lagstiftningssidan till den dömande sidan. Jämför fallet med Annas häst! Så här efteråt kan vi nog konstatera att motståndet mot bestämmelsen knappast var befogat men fortfarande är en fråga lika aktuell: Vilka fördelar och nackdelar är förenade med en sådan bestämmelse som AvtL 36 §? Fördelar: ett ökat skydd åt konsumenter, Nackdel: rättstillämpning blir mer oförutsägbar och det i sin tur kan äventyra rättssäkerheten.

55. Juridik i allmänhet och avtalsrätt i synnerhet handlar om kommunikation. En kommunikation som av olika skäl ofta är skriftlig. Vidare innehåller AvtL flera regler som är konstruerade på så sätt att part måste agera inom viss tid för att inte riskera att lida rättsförlust. Ett sätt att agera är alltså att skicka brev. Vem bär risken - i olika situationer - för att sådana brev inte når mottagaren? Avsändaren av brevet bär risken för att breven inte når mottagaren, däremot vid för sen ankomst så kan mottagaren bära risken. Anbudsgivaren kan bli bunden om den som accepterar anbudet tror att accepten mottagits i tid av anbudsgivaren och inte är i ond tro.

Lektion 4 Köprätt

1. Vad menas med avtalstyper och hur förhåller sig de särskilda reglerna för olika avtalstyper till reglerna i AvtL?Det finns en rad särskilda avtalstyper inom hela avtalsområdet. De flesta grundades för länge sedan men det förekommer en del nya som kommit till genom det nya ekonomiska liv som råder. Anledningen till den indelning som råder är att det gäller olika rättsregler för olika typer och kategorier av avtal.

2. Definiera begreppen ”köp”, ”gåva” och ”byte”!Den äldsta avtalstypen är bytet, som helt enkelt innebär att en sak byts mot en annan sak. En annan avtalstyp är köpet som innebär att en sakprestation (eller liknande) byts mot en penningprestation. Penningprestationen består av: kontantköp, kreditköp. Ett köpeobjekt kan vara: köp av fast egendom, köp av lösa saker, köp av värdepapper etc. En gåva är däremot en benefik rättshandling. Gåvotagaren behöver inte utge något vederlag. Det förekommer också mellanting mellan köp och gåva.

3. Det finns olika sätt att beskriva de viktigaste momenten i parts rättigheter och skyldigheter grundade på avtalet.Definiera kort följande termer:¨a) Kontraktsbrott. b) Påföljd. c) Fullgörelse. d) Prisavdrag. e) Hävning. f) Återgång. g) Skadestånd. h) Culpaansvar. i) Garantiansvar. j) Presumtionsansvar. k) Strikt ansvar. l) Kontrollansvar.

a) Ett kontraktsbrott innebär ett en av parterna inte uppfyller sina skyldigheter och alltså inte håller sitt avtalslöfte.

b) Vid kontraktsbrott så kan civilrättsliga påföljder göras gällande av motparten. Ett kontraktsbrott leder till det s.k. positiva kontraktsintresset, som innebär att motparten ska försättas i samma ekonomiska läge som om avtalslöftet uppfyllts. Påföljderna är olika och kan användas ensamma eller i kombination för att den som utsatts för ett avtalsbrott ska uppnå det positiva kontraktsintresset. Påföljderna är surrogat för avtalslöftet.

c) En utgångspunkt vid kontraktsbrott är att den avtalspart som drabbas har rätt att hålla fast vid avtalet och kräva att motparten fullgör det han åtagit sig enligt avtalet.

d) En avtalsparts rätt till prisavdrag på grund av fel i motpartens prestation återställer en värdemässig balans i parternas inbördes förhållande.

e) För att en part ska få rätten att häva ett avtal så krävs både vid köp och vid andra kontraktstyper att motpartens kontraktsbrott varit väsentligt. Hävning innebär att avtalslöftena inte är bindande och att de prestationer som utförts ska återgå.

f) En återgång av ett avtal innebär att vardera parten ska återlämna motpartens prestation eller ersättning för dess värde.

g) En oskriven huvudprincip inom förmögenhetsrätten är att en avtalspart, som genom sitt kontraktsbrott tillfogar motparten en ekonomisk skada är ersättningsskyldig, såvida han orsakat kontraktsbrottet genom försumlighet. För att skadestånd ska utgå måste det finnas ett orsakssamband mellan avtalsbrottet och skadan.

h) Culpaansvar innebär ett ansvar att inte vara oaktsam eller att genom försumlighet göra sig

skyldig till kontraktsbrott. Enligt culpa regeln ska skadestånd utgå om skadegöraren handlat med avsikt eller vårdslöshet och därigenom haft skuld till det inträffade.

i) Garantiansvar innebär att en part har ett ansvar om han/hon garanterat att en såld eller uthyrd sak ska ha vissa egenskaper.

j) Presumtionsansvar innebär skadeståndsskyldighet om den skadevållande inte kan bevisa att skadan inte uppstått pga. hans vårdslöshet.

k) Strikt ansvar innebär att skadeståndsskyldighet för den som orsakat skada även om det inte skett genom vårdslöshet.

l) Ett nytt skadeståndsansvar finns numera i svensk rätt, nämligen kontrollansvar. Den innebär att skadestånd inte utgår om felet/dröjsmålet kan bevisas bero på hinder utanför säljarens kontroll som han inte borde ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller kunde förväntas undvikit eller övervunnit.

4. Inom ersättningsrätten förekommer två sätt att beräkna penningbelopp: Negativa och positiva kontraktsintresset. Förklara vad som avses!Med positivt kontraktsintresse så menas att en person som gets rätt till ersättning har ett krav på att bli försatt i samma ekonomiska situation som om avtalet hade fullföljts.Det negativa kontraktsintresset innebär t.ex. att en person som lidit skada av en händelse ska hamna i samma situation som om avtalet aldrig ingåtts.

5. KöpL är tillämplig vid köp och byte av lös egendom. Vilket ord används i lagtexten när köpeobjektet avses? Ge också konkreta exempel!Ordet ”varan” används när ett köpeobjekt avses. Ett exempel då varan används är köp av lös egendom som t.ex. en bil.

6. En byggnad på ofri grund är lös egendom men om en sådan byggnad överlåts är KöpL endast delvis tillämplig. Vilka andra regler kan komma till användning?Jordabalkens regler kan komma tillanvändning vid överlåtelse av byggnad på ofri grund.

7. KöpLs tillämplighet är beroende på om avtalsparterna ((säljaren (S) och köparen (K)) är näringsidkare (N) eller privatperson (P). Beskriv schematiskt de ytterligare två fall där KöpL är tillämplig om det första exemplet är SN - KN!SP – KP och SP - KN

8. KöpLs regler är dispositiva vilket innebär att lagtexten faktiskt är det lägst rankade argumentet vid konfliktlösning. Beskriv kort var t ex en köpare kan finna stöd och argument för sitt förslag till viss lösning när konflikten gäller leveranstidpunkt?I KöpL 6-11 §§ och i KKöpL 5§ står vilka bestämmelser som gäller för leverans, eller avlämnande.

9. Köp där KöpL är tillämplig är alltid ett konsensualavtal men vad måste egentligen konsensus omfatta för att ett köp ska föreligga?Konsensus måste omfatta någon form av överenskommelse, antingen muntlig eller skriftlig utan diverse formaliteter. Konsensualavtal kallas sådana avtal som vilar på båda parters viljeförklaringar. Det som binder avtalsparterna är således överenskommelsen i sig. Avtalet har då inget formkrav, alltså ett avtal som inte kräver särskild form för att bli giltigt. Huvudprincipen är att avtal är giltigt oavsett form.

10. KöpL 45 § reglerar enligt sin ordalydelse storleken av köparens prestation men vad krävs egentligen för att denna utfyllande rättsregel ska bestämma storleken på köparens prestation? Om parterna inte har beslutat om priset i avtalet, så gäller bestämmelserna i KöpL 45 §. Alltså ett skäligt pris för varan.

11. Hur vet vi att huvudregeln enligt KöpL är principen om samtidigt prestationsutbyte och vilka är de juridiska konsekvenserna av denna princip?Enligt lagen så hänger båda parters prestationer ihop. D.v.s. att en säljare inte behöver lämna ifrån sig en vara på kredit och samtidigt så behöver inte en köpare lämna förskottsbetalning. Detta gäller dock endast om parterna inte beslutat om något annat.

12. När är ett köp av lös egendom obligations- respektive sakrättsligt bindande?

13. Förklara innebörden av KöpL 61 §!Stoppningsrätten innebär att en säljare har rätt att hålla en vara inne om han misstänker att köparen inte kommer att uppfylla sin del av ett avtal. Samtidigt så har en köpare rätt att hålla inne en förskottsbetalning ifall han misstänker att säljaren inte kommer att infria avtalet.

14. När och var ska enligt huvudreglerna säljarens prestation fullgöras!En säljares prestation ska fullgöras när köparen fullgjort sin prestation. Säljaren är dock inte skyldig att fullgöra köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna. När det inte längre utgör något hinder för säljaren eller att rimlig tid passerat, så kan köparen kräva att säljaren fullgör sin prestation. Tid och plats kan avtalas om annars gäller att köparen hämtar varan hos säljaren.

15. Lisa äger en djurtillbehörsaffär i Karlstad och har köpt 1001 säckar med hundmat från företaget VoVe AB i Västerås. I köpeavtalet finns inga uppgifter om när och var avlämnandet ska ske. Lisa undrar nu när de 1001 säckarna är avlämnade om hennes köp är ett så kallat transportköp?Om varan ska transporteras till köparen inom samma ort eller område där säljaren vanligen ordnar transporten av liknande varor, sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen. Om varan i annat fall ska transporteras sker avlämnandet när varan överlämnats till transportören.

16. Begreppet ”avlämnande” och de därtill kopplade lagreglerna är av central betydelse inom köprätten. Varför?Ett avlämnande innebär att en säljare har uppfyllt vad som honom ankommer för att köparen i sin tur ska få varan i sin besittning. Om en vara har avlämnats eller inte får också konsekvenser för reglerna kring risken för godset samt säljarens ansvar för dröjsmål.

17. Vad är innebörden av påståendet att ”säljaren står risken” för varan?Innebörden är att säljaren har ansvaret för varan fram till att den avlämnats till köparen. Om något händer med varan som t.ex. Skadegörelse eller liknande, så är det säljarens ansvar. KöpL 12§

18. Beskriv kort den regel som innebär att köparen Karin kan bli tvingad att betala för en vara trots att hon ännu inte fått varan, aldrig kommer att få den och saknar rättsliga möjligheter att tvinga säljaren Anders fullgöra!Låt säga att varan skall levereras av en tredje part dvs. en transportfirma/leveransfirma. I samband med att varan hämtas av transportören så är varan avlämnad och därmed så har säljaren inget ansvar som är juridiskt bindande. Alltså så står köparen för risken när den är avlämnad. KöpL 13§

19. Klausulen ”öppet köp” förekommer ibland som villkor i köpeavtal. Ange de rättsligt relevanta konsekvenserna av en sådan klausul!Ett öppet köp innebär kort att köparen har rätt att lämna igen en vara. Dock så bär köparen risken från och med att varan avlämnats till och med att den återlämnats. KöpL 16§

20. Vilka påföljder kan en köpare kräva i de fall en säljare inte levererar i tid?Om säljaren inte levererar i tid så kan köparen kräva att köpet fullgörs, häva köpet (om dröjsmålet är väsentligt) samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne med betalningen enligt 42§. Köparen har även rätt att hålla fast vid köpet och kräva att det fullgörs, men han förlorar dock rätten att kräva att säljaren fullgör köpet om han väntar orimligt länge med att framställa kravet. Säljaren är dock inte skyldig att fullgöra köpet om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna. KöpL 23§

21. En av påföljderna är hävning. För att en köpare ska kunna häva ett köp med stöd av reglerna i KöpL måste hon kunna bevisa minst tre påståenden. Vilka?Köparen får häva köpet om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen, gällande att säljaren insåg eller borde ha insett detta. 2. Om köparen förelagt säljaren en viss tilläggstid och den tiden inte är oskäligt kort, så får köparen häva köpet om varan inte avlämnats inom tilläggstiden. 3. Under tiden tilläggstiden löper så får köparen häva köpet endast om säljaren meddelar att han inte kommer att fullgöra köpet inom angiven tid. KöpL 25§

22. Förklara vad som avses med direkt och indirekt förlust i KöpL 67 §?Som direkt förlust så räknas t.ex. köparens direkta kostnader som uppkommit p.g.a. säljarens dröjsmål, inklusive förlust av hyra för t.ex. maskin i väntan på en beställd. Som indirekt förlust så avses bl.a. minskning av produktion eller omsättning, utebliven vinst m.m. KöpL 67§

23. I KöpL finns bestämmelser om kontrollansvar, se KöpL 27 och 40 §§. Ge ett praktiskt exempel som visar vad som faktiskt krävs för att en säljare ska undgå skyldighet att betala för skada till följd av dröjsmål!En säljare kan undgå att betala ersättning för dröjsmål om han kan bevisa att dröjsmålet beror på hinder utanför hans kontroll och som inte kunde ha räknat med vid köpet och vars konsekvenser inte kunnat övervinnas. Ex. varan förstörs i en jordbävning i Sverige (oväntat)

24. Det betraktas som en självklarhet att en säljare ska ha ett visst ansvar för den fysiska kvaliteten hos den vara han sålt. Ange huvudregeln för sådant ansvar med hjälp av en exakt hänvisning till KöpL! Vilket är rekvisitet?

25. När måste ett fel föreligga för att säljaren ska kunna bli ansvarig? Konstruera ett praktiskt exempel som visar problemet!Om något i varans utformning inte stämmer överens med avtalet så betraktas det som fel i varan. Varan ska i fråga om art, mängd, kvalitet, förpackning och andra egenskaper överstämma med som följer av avtalet (KöpL 17§). T.ex. om en köpare har beställt en blå cykel med får en röd.

26. I köpeavtal förekommer ibland klausulen ”i befintligt skick”. Denna klausul finns med som ett sätt att skydda säljarens intressen. Vilken typ av klausul är det fråga om och vad innebär den?Befintligt skick är ett avtalsvillkor varigenom en säljare friskriver sig från ansvar för faktiska fel i det som säljs. På så sätt lägger han en undersökningsplikt på köparen. Den innebär att säljarens ansvar mildras men det utsläcks dock inte helt. Exempelvis om varan sålts i befintligt skick eller liknande förbehåll, ska den anses felaktig om varan inte överensstämmer med uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat inför köpet och som kan antas ha inverkat på köpet.

27. Varför kan man säga att rekvisitet ”upptäckbart” inte alltid är relevant vid bedömning av säljarens ansvar enligt KöpLs regler?En köpare får inte åberopa ett fel som han anses borde ha känt till vid köpet. Dessutom om en köpare har undersökt en vara eller utan vettig anledning struntat i en säljares uppmaning att undersöka den, får han inte åberopa ett fel som han borde ha märkt vid undersökningstillfället. KöpL 20 §

28. Vilka bestämmelser i KöpL ger uttryck för tidsfrister avseende reklamation och preskription?I KöpL 32 § anges vad som gäller för reklamation och preskription. En köpare får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte meddelar säljaren inom en skälig tid efter att han borde ha märkt felet. Om köparen inte reklamerar varan inom två år så förlorar han rätten att åberopa felet.

29. Ange tänkbara påföljder när en säljare bär ett felansvar?Köparen kan: 1) Kräva avhjälpande av felet( KöpL 34 § 1 st.) D.v.s. att säljaren åtgärdar felet.2) Kräva omleverans, vilket i praktiken innebär att säljaren levererar en ny felfri vara. 3) Kräva prisavdrag som motsvarar värdet mellan det felaktiga skicket och avtalsenligt skick. 4) Häva köpet.5) Kräva skadestånd för förlust.

30. Beskriv ett praktiskt fall som visar konsekvensen av KöpL 67 § 1 st 2 men!En person, A, som driver ett företag, med inriktning på köksförsäljning, får inte utställningsköken levererade i tid av person S och har redan annonserat för en utställningsmässa. Detta medför att han inte får några köpare och förlorar i omsättning för att han inte kan utnyttja utställningsköken för mässan.

31. En köpares prestationsskyldighet består i att betala köpeskillingen. Vilka påföljder kan bli aktuella om en köpare inte presterar?Hålla inne varan, kräva betalning eller annan fullgörelse, dröjsmålsränta, häva köpet och/eller kräva skadestånd. KöpL 51 §

32. För att kunna tillämpa bestämmelsen i KöpL 54 § 4 st måste termen ”besittning” definieras. Vad menas egentligen? Det förhållandet att någon rent faktiskt innehar en sak och kan förfoga över denna.

33. Trots att KöpL och KKL i sina respektive lagtexter använder samma ord för att uttrycka köpeobjektet finns en stor skillnad. Ange vilken!KöpL: gäller köp av lös egendom alltså även bostadsrätt, aktier och andra värdepapper.KKL: köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument. Livsmedel, möbler, bilar etc.

34. Definiera termen ”näringsidkare”!Näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten

35. Till skillnad från KöpL är inte alla reglerna i KKL dispositiva. Hur vet vi vilka regler som inte är dispositiva utan delvis (enkelriktat) indispositiva?Enligt 3 § KKL dvs. alla regler i lagen är tvingande. Eventuella undantag kan vara om det står uttryckligen i lagen ex. om Öppet köp har avtalats 8 § 3 st

36. Försök formulera ett alternativt handlingssätt – vilket ju gäller vid alla andra avtalstyper – till

bestämmelsen i KKL 46 §!”….. har köparen rätt att rikta anspråk mot konkursboet.”

37. På vilket sätt skiljer sig bestämmelsen i KKL 35 § från motsvarande regel i KöpL 45 §?Ordalydelsen i första meningen: Om ett bestämt pris inte följer av avtalet…” resp. ”Följer inte priset av avtalet…”

38. Kan en säljare bli ansvarig för att bruksanvisningen till en teknisk apparat är otillräckligt noggrant formulerad om köparen är en annan näringsidkare eller om köparen är en konsument?Svar: Det skiljer avsevärt, kraven i KkL är mycket hårdare jämfört med KöpL. KkL har en egen paragraf 16 som behandlar just instruktionsböcker.

39. Förklara innebörden av reglerna i KKL 18 § och KKL 19 § 4 st!Svar: 18§: Varan är felaktig om den säljs trots förbud om försäljning i marknadsföringslagen eller produktäkerhetslagen, eller om dess användning medför påtaglig fara för liv eller hälsa.19 §: En vara är felaktig om dess egenskaper ej överensstämmer med info i reklam och produktinformation i tidigare säljled eller genom marknadsföring.

40. På vilket sätt skiljer sig KKLs regler om rätt till skadestånd från motsvarande i KöpL?Den stora skillnaden vid fel på varan är att i KKL kan även skadeståndsanspråk riktas på säljaren om varan orsakat skada på annan egendom som tillhör köparen eller någon i hans hushåll. Ett ytterliggare skydd för konsumenten.

41. Vad avses med termen ”produktskador” och hur är ansvaret för sådana reglerat i KKL?Produktskador: Skador som uppkommer pga. fel i den försålda varan ex. skämda matvaror det är reglerat i KKL § 31.

42. Även enligt KKL är en av påföljderna hävning. På vilket sätt skiljer sig KKLs rekvisit för hävning från motsvarande i KöpL?KöpL utgår från Köparens rätt att häva köpet medan KKL utgår från säljarens möjligheter att häva köpet.

43. Får en säljare häva ett konsumentköp efter det att köparen fått varan i sin besittning?Ja men endast om han har förbehållit sig rätten om detta eller om köparen har avvisat varan. Sedan priset i sin helhet har betalats får säljaren inte häva köpet.

44. KKL 20 och 20 a §§ gäller båda frågan om tidpunkter för att avgöra om ett fel är relevant. På vilket sätt tillför 20 a § något nytt jämfört med vad som gällde tidigare, d v s enligt 20 §?En tidsangivelse att felet ska ha upptäckts inom sex månader.

45. Edith har köpt den enda kompletta inbundna upplagan av tidskriften Blått och Bart från Bokhandlar HB Kurts Antika i Flen för 65 000 kr. När hon bestämt sig, den 6 augusti 2008 betalade hon 65 000 kr samt gav Kurt uppdraget att för ytterligare 2 000 kr laga några mindre repor i ett par av de 19 banden. Den 5 september skulle hon få hämta böckerna. När hon denna dag kommer möts hon av beskedet att Bokhandlar HB Kurts Antika gått i konkurs den 28 augusti. Vad kan Edith gör? Hade det gjort någon skillnad om köpare varit Edith AB?Edith kan rikta ersättningsanspråk på TM dvs. den som från början sålt böckerna till HB Kurts Antika.Edith AB hade inte haft samma möjlighet utan hade tvunget rikta sina anspråk på konkursboet.

46. Precisera noggrant de avtal där DHL är tillämplig?Distans- och hemförsäljningslag (2005:59) är tillämplig på följande avtal:Distansavtal om varor och ickefinansiella tjänster: avtal som ingår inom ramen i ett för näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans.Distansavtal om finansiella tjänster och finansiella instrument: avtal

mellan en konsument och näringsidkare om kredit, försäkring, betalning eller andra finansiella tjänster eller om överlåtelse och emission av finansiella instrument.Hemförsäljningsavtal: avtal som ingås vid ett hembesök eller under en av näringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanför dennes fasta försäljningsställe

47. Är hemförsäljningsavtal och distansavtal konsensualavtal eller formalavtal? Motivera svaretDe är exempel på konsensualavtal. Visserligen finns i 6 § DHL särskilda bestämmelser om den information som ska lämnas men det krävs inte att den information som lämnas innan köp är skriftlig. Däremot den information som måste lämnas efter köp enligt 7 §.

48. Vad är innebörden av den så kallade ”ångerrätten”? Ange lagrum!Konsumenten har 14 dagar på sig att fundera över köpet. Ångerrätten är en mekanism för att ett avtal ska komma till stånd vid distans- eller hemförsäljnig.Lagrum: DHL 2:9-15, 3:7-11 och 4:5-9

49. DHL innehåller en regel som påminner om AvtLs bestämmelse om ställningsfullmakt. Vilken regel är det fråga om och vad har den för praktisk betydelse?Regeln i DHL 5:1 om behörighet för näringsidkares ombud.Ett ombud för en näringsidkare ska alltid skall anses ha behörighet att för näringsidkares räkning ingå avtal om distans- eller hemförsäljning samt motta betalning för densamma.

50. Bestämmelserna i DHL 1:3 och 5:2 gäller båda omfattningen av lagens disposivitet. Innebär 5:2 något nytt eller är det fråga om en upprepning, med nya ord, av det som redan föreskrivits i 1:3? Motivera svaret!Nej det är inte en upprepning utan ett förtydligande om att lag utanför EES inte får tillämpas om det inte ger konsumenten ett bättre skydd.

51. Varför förekommer så kallade ägarförbehåll i samband med kreditköp?För att inte köparens borgenär ska kunna ta egendomen i anspråk för att lösa eventuella skulder som köparen har till TM. Förbehåll om bibehållen ägarrätt för säljaren, till dess full betalning skett.

52. Förklara kort vad som avses med låneköp och precisera vilka särskilda komplikationer som är förenade med detta sätt att säkra köparens prestation!Löneköp: Säljaren förmedlar lån åt köparen som sedermera får betala ränta och amorteringar på lånad summa enligt ök plan. Detta innebär ofta att säljaren säljer fordran på köparen till ett kreditbolag. Särskilda komplikationer kan vara när köparen betalat en viss del och inte kan betala resten. Då uppstår ett övervärde i egendomen.

53. När är KKrL tillämplig?KKrL reglerar fristående krediter som olika former av kreditköp, som en konsument gör, oavsett om det är avbetalning eller någon annan form av lånefinansiering av köpet. Lagtext: ”kredit som är avsedd huvudsakligen för enskilt bruk och som lämnas eller erbjuds en konsument av en näringsidkare i dennes yrkesmässiga verksamhet.”

54. Definiera termen ”kreditköp”!”köp av en vara eller tjänst, då säljaren lämnar köparen anstånd med någon del av betalningen eller då någon del av betalningen erläggs med ett belopp som köparen får låna av säljaren eller av någon annan kreditgivare på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren”

55. Anta att Richard köper en PC för 14 600 kr på kredit men bara betalar en enda krona i handpennig. Strider detta mot reglerna i KKrL? Om så är fallet: Vilken är sanktionen?Ja det strider mot 14 § KKrL om att 20 % av varans kontantpris ska erläggas i kontantinsats. Sanktionen är att säljaren riskerar förbud enligt marknadsföringslagen. (15 § KKrL)Sedvänjan anses dock inte kräva kontantinsats.

56. En av KKrLs viktigaste bestämmelser är den i 16 §. Beskriv kort innebörden av den bestämmelsen och försök att sammanfatta de olägenheter som kreditköp utan en sådan regel skulle kunna innebära!§ 16 KKrL behandlar köparens rätt att invända mot kreditgivarens krav. Annars skulle det kunna innebära att säljaren tar emot kontant betalning trots att han har sålt fordran vidare till en kreditgivare. Köparen kan i värsta fall få krav från två håll.

57. Kan en kreditköpare betala hela kredibeloppet på en gång även om säljaren motsätter sig detta? Ange lagrum!KKrL § 20

58. Förklara varför UB 5:1-3 har betydelse för tillämpningen av KKrL 30 - 32 §§!30-32 §§ KKrL handlar om handräckning för återtagande. Detta görs av Kronofogdemyndigheten med reglerna i UB 5:1-3 anger att köparen har rätt till sk. Beneficium för vissa typer av egendom såsom möbler och annan basutrustning för ett hem. Följaktligen förekommer återtagandeförbehåll angående sådan egendom knappast alls i praktiken.

59. Ge tre exempel som visar varför sakrättsliga konflikter kan uppkomma vid eller i samband med köp! Ange också vilka så kallade ”tredje män” som kan ha behov av att hävda sin rätt!???

60. Vad avses med den så kallade traditionsprincipen och i vilka situationer kan den komma att få betydelse?Traditionsprincipen: Vid handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, är det dock klart att traditionsprincipen utgör den huvudregel enligt vilken köparen kan bli skyddad mot säljarens borgenärer. Principen får betydelse i samband med köp där köparen låter egendomen vara kvar i säljarens ägo samtvid pantbelåning då det som ska pantsättas måste övergå/traderas till pantbanken.

61. Begreppet ”säkerhetsöverlåtelse” är ett modernt påhitt. Vad innebär det?Säljaren lånar pengar av köparen mot säkerhet i egendom från vilken han inte vill avstå. När egendomen säljs med iakttagande av lösöresköplagen bestämmelser, utgör köpesumman egentligen ett penninglån till säljaren. Säljaren får emellertid rätt att återköpa egendomen. Numera används ofta företagsinteckning istället.62. 1986 års lag om godtrosförvärv av lösöre har i sin 2 § en så kallad godtrosregel. Precisera vad den regeln innebär och ge praktiska exempel: Bil, cykel, dator, hårtork osv!Den som köper något får äganderätt till ett föremål om han har köpt det från någon som inte var dess rättmätige ägare men han trodde det. Det ska dock göras sannolikt att egendomens beskaffenhet, förhållandena under vilken den utbjöds till försäljning och omständigheterna i övrigt att han inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över föremålet.

63. Hur förhåller sig 1986 års lag om godtrosförvärv till lagen (SFS 1999:271) och förordningen (SFS 1999:272) om handel med begagnade varor?Dessa två förordningar avser handlare som avser att handla med begagnade varor. Det ställs krav på handlarna att för register och inte ta emot varor av berusade personer eller personer som dom inte tror är rättmätiga ägare. Begagnade varor får inte heller säljas förrän efter en månad.

64. Vem har rätt till så kallad lösen enligt 1986 års godtrosförvärvslag 5 – 7 §§?Den som på grund av någon annans godtrosförvärv eller hävd har förlorat äganderätten till en viss egendom har rätt att få tillbaka egendomen mot lösen. Inom sex månader. Lösenbeloppet skall betalas till egendomens ägare.

65. 1986 års godtrosförvärvslag reglerar skenbart samma situation som HB 1:5. Ange den situation där den gamla regeln fortfarande har aktualitet!Om man säljer samma sak till två personer så ska den första ha rätten till föremålet. Om man säljer något som man köpt i god tro till två personer ska fortfarande den första köparen ha rätt till föremålet.

66. Förklara vad som åsyftas med termen remuneratorisk gåva!Det fall där en gåva framkallats av att gåvotagaren utfört arbete ellerandra tjänster åt givaren utan något rättsligt anspråk på ersättning.

67. Vilken typ av egendom omfattas av reglerna i 1936 års gåvolag?Lös egendom

68. I 1936 års gåvolag finns bestämmelser som innebär att man måste skilja mellan begreppen utfästelse om gåva och fullbordande av gåva samt om obligationsrättslig och sakrättslig bundenhet. Förklara vad som krävs för att en gåva ska vara obligationsrättsligt och sakrättsligt bindandelöfte om gåva är inte obligationsrättsligt bindande däremot är fullbordandet av gåvan genom tradition sakrättsligt bindande. Undantaget är om en utfästelse om gåva gjorts i form av skuldebrev eller genom att omständigheterna vid gåvans utfästelse var avsedd att komma till allmänhetens kännedom.

69. Under vilka förutsättningar kan en gåva återtas?Om givarens förmögenhetsvillkor ändras så att gåvan storlek blir oskälig kan gåvan återkallas eller minskas innan den har fullbordats.

70. Vilken typ av avtal är det fråga om när Birgit ger Lisa en julklapp?En benefik rättshandling

71. Vilka regler gäller vid gåvor av enkla respektive löpande skuldebrev?Om någon innehar ett redan förut av annan person utfärdat sk. Löpande skuldebrev och vill skänka bort detta blir en sådan gåva fullbordad genom överlämnandet av skuldebrevet. Samma regler gäller beträffande aktiebrev och andra handlingar vilkas företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning. Om någon bortskänker en fordran genom sk enkla skuldebrev sker fullbordandet genom att gäldenären underrättas av givaren. (sk denuntiation). Har gåvan skett genom insättning i bank finns en särskild bestämmelse. Har insättningen skett utan att givaren förbehållit sig dispositionsrätt överkontot är gåvan fullbordad genom banken mottagande av medlen.

72. Saklega betecknas som ett oneröst avtal. Varför?Eftersom att uthyrningen (saklegan) är behäftad med en avgift.

73. Vad menas med påståendet att den som leasar egendom har ett presumtionsansvar för skada som drabbar egendomen? Skulle den hyrda saken bli skadad har hyrestagaren ersättningsskyldighet mot ägaren, om han inte kan visa sig fri från vållandet till skadan genom oaktsamhet.

74. När föreligger rättsliga konsekvenser av ett saklån? Vilken typ av avtal är det fråga om?Saklån är ett realavtal, dvs. det förpliktigande först genom traditionen.Rättsliga konsekvenser föreligger om saken blir skadad. Låntagaren blir då ersättningsskyldig om han inte kan hävda presumtionsansvar.

75. Har den som lånat en gräsklippare och - utan ägarens vetskap - reparerat motorn rätt till ersättning av gräsklipparens ägare? Nej eftersom samtycke till utgifterna ska hämtas av ägaren enligt HB 11:3

76. Vad är innebörden av HB 12:2?Att om man lämnar in sin egendom för förvaring så ska vissa regler gälla. Ex. ska man betala hyra för förråd, depositarien ska akta egendomen och får inte nyttja den utan deponentens medgivande.

77. Vilken typ av egendom leder till tillämpning av KTjLs regler?1. Arbete på lösa saker 2. arbete på fast egendom 3. förvaring av lösa saker.Reparationer av bilar, TV-apparater m.m.

78. I KöpL 45 § och i KKL 35 § finns bestämmelser om köparens prestation. Vad gäller enligt

KTjLs regler? Om konsumenten kommer i dröjsmål med betalningen kan näringsidkaren ha rätt att ställa in outfört arbete, häva avtalet beträffande återstående del, avbeställa tjänsten innan den utförts. Näringsidkaren har sk. Retentionsrätt dvs rätten att hålla kvar föremålet för tjänsten för att säkra betalning.

79. Hur vet vi om reglerna i KTjL är dispositiva?Det framgår av 3 §. Dom är indispositiva dvs. tvingande.

80. Förklara skillnaden mellan begreppen detentionsrätt och retentionsrätt!Retentionsrätt dvs rätten att hålla kvar föremålet för tjänsten för att säkra betalning.Detentionsrätt: En avtalsparts rätt att hålla inne sin prestation i väntan på motpartens.

Lektion 5 Köp av fastighet

1. Precisera legaldefinitionen på fast egendom!Med fast egendom så avses jordyta, med tillhörande utrymme över och under markytan. Allt på en fastighet som ej är byggnader, fasta byggnadstillbehör m.m. hör till lös egendom.

2. Vad innebär sämjedelning och varför saknar sådan delning rättsverkan? Ange lagrum!Sämjedelning innebär att en enskild beslutar om vad som ska utgöra en särskild fastighet. En sådan aktion har ingen verkan JB 1:1 st. 2.

3. Ge en konkret beskrivning av vad som avses med fastighetstillbehör!Enligt Jordabalken så räknas föremål som står i en viss faktisk förbindelse med marken som fastighetstillbehör. (Det som bortses är s.k. tredimensionella fastigheter). En förutsättning för fastighetstillbehör är att föremålet tillhör fastigheten. Exempel på tillbehör direkt till fastighet är: byggnad, ledning, stängsel etc.

4. Ge en konkret beskrivning av vad som avses med byggnadstillbehör!Med byggnadstillbehör menas enligt JB 2:2 st. 1, fast inredning och det som byggnaden blivit försedd med. Ex: Hiss, ledstång, ledning för vatten, värme etc. För att undvika missförstånd så preciseras det hela ytterligare genom att det sägs att även vissa utrustningsdetaljer är att betrakta som tillbehör till byggnad. T.ex. badkar, spis, kylskåp etc.

5. Vilka är de praktiska och juridiska konsekvenserna av det nya fastighetsbegreppet?Begreppet har specificerats.

6. En annan typ av tillbehör är enligt JB 2:3 något som kallas industritillbehör. Hur förhåller sig denna typ av tillbehör till fastighets- och byggnadstillbehör?Med industritillbehör menas även maskiner och övriga tillbehör. Dessa hör alltså till fastigheten om inte ägaren angett i en särskild förklaring att så inte är fallet.

7. JB 2:3 och JB 24 kap. innebär en möjlighet för fastighetsägaren att förvandla vissa tillbehör till industrifastigheten till lös egendom. Varför kan en sådan åtgärd vara intressant?Fastighetsägaren önskar ev. att använda utrustningen till kreditsäkerhet.

8. Är följande påstående om förvandlingen från industritillbehör till lös egendom sanna eller falska?a) En förklaring enligt JB 2:3 och JB 24 kap. kräver samtycke av den som har panträtt i fastigheten!b) En sådan förklaring avges och har rättsverkningar utan att någon vet vilken egendom som omfattas, dvs som förvandlas från fast till lös egendom!c) Det är möjligt att endast avge sådan förklaring avseende viss preciserad egendom!d) En sådan förklaring som görs idag gäller endast den egendom som redan anskaffats och således finns på fastigheten!e) En sådan förklaring kan aldrig omfatta sådan egendom som är tillbehör enligt de allmänna reglerna i JB 2:1 och JB 2:2!

9 Är det juridiskt möjligt att Dan äger fastigheten Lokan 3:2 samtidigt som Bertil äger den byggnad som är uppförd för stadigvarande bruk på samma fastighet? Motivera svaret!

10.Har det någon juridisk betydelse att en tvättmaskin sålts med ägarförbehåll? Ange lagrum! Ja om t.ex. en tvättmaskin har sålts med s.k. ägarförbehåll så har en leverantör rätt att kräva tillbaks den om den ej betalats tillfullo, även om det tillkommit en ny fastighetsägare JB 2:5

11. Precisera de obligations- och sakrättsliga regler som gäller vid överlåtelse av byggnadstillbehör!En överlåtelse av ett föremål som hör till en fastighet gäller inte mot tredje man, förrän. 1)

föremålet skiljs från fastigheten på ett sådant sätt att et inte längre kan anses höra till denna, eller 2) ett beslut enligt fastighetsbildningslagen (1970:998), ledningsrättslagen (1973:1144) eller anläggningslagen (1973:1149) om att föremålet inte längre ska höra till fastigheten har införts i fastighetsregistret allmänna del.

12. Vilken regel i JB 18 kap. ger uttryck för publica fides, dvs principen om offentlig trovärdighet?Lag 1991:1548?

13. Vad är immissioner och vad brukar räknas som miljöfarlig verksamhet?Immissioner är sådan skada som en verksamhet som bedrivs på en fastighet kan orsaka. Exempelvis hetta, buller m.m. Till s.k. miljöfarlig verksamhet så räknas 1) utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas 2) användning av mark, byygnader och anläggningar på andra sätt spm kan medföra olägenhet för hälsa eller miljö eller förorena mark, luft eller vatten. 3) Användning av mark m.m. på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus m.m. SE MB kap 9 1 §

14. Vad döljer sig bakom förkortningen MKB?MKB står för Miljökonsekvensbeskrivning

15. Läs den senast aktuella lagtexten och försök att med den som utgångspunkt förklara vad en miljökvalitetsnorm innebär!Miljökvalitetsnormer är riktlinjer som anger de nivåer av föroreningar och störningar m.m. som myndigheter och kommuner skall uppnå

16. MB innehåller bestämmelser som syftar till åtgärder att skydda vissa områden, ett sådant exempel är nationalpark. Vilka andra olika typer av liknande skydd kan beslutas?Naturreservat, kulturreservat, naturminne och biotopskyddsområden.

17. Hur är reglerna konstruerade som bestämmer en fastighetsägares skyldighet att ersätta sanering av miljöförorening på den egna fastigheten?Om det inte finns någon specifik verksamhetsutövare som kan utföra eller bekosta sanering som skall ske enligt lag, så är var och en som förvärvat den förorenade fastigheten ansvarig, om förvärvaren kände till eller borde känt till föroreningen. Om förvärvet avsåg en privatbostadsfastighet så ansvarar endast den förvärvare som kände till föroreningen. Se MB Kap 10:4

18. På vilka två ställen i svensk lagstiftning förekommer ordet allemansrätt?I Regeringsformen 2:18 samt Miljöbalken 7:1

19. Förklara vad som avses med den så kallade allemansrätten?Allemansrätten innebär i praktiken att varje individ har rätt att förflytta sig över annans mark och där plocka svamp, bär, blommor m.m. Det medföljer dock skyldigheter att vissa hänsyn till naturen.

20. Var återfinns de så kallade grannelagsreglerna?I JB kapitel 3.

21. Hur kan en fastighetsägare agera för att komma till rätta med en grannes störande träd, dels när grenar och rötter kommit över tomtgränsen, dels när trädet står längre in på grannfastigheten?Som granne har man rätt att bort grenar och dylikt som tränger in från närliggande fastighet. Detta regleras i JB kapitel 3:2

22. Fastighetsköpets avtalsmekanism består av två moment: Avtalsmomentet och formaliseringsmomentet. Vad i avtalsmomentet omfattas av formaliseringskravet?Själva köpet måste för att vara giltigt ha en skriftlig del.

23. Vilken juridisk betydelse har en fastighetsöverlåtelse där parterna inte iakttagit formaliseringskravet?Ett avtal om fastighetsöverlåtelse som inte har tagit hänsyn till formaliseringskravet (inget skriftligt dokument)har ingen rättslig verkan.

24. Är löfte om att köpa eller sälja en fastighet bindande för löftesgivare?Nej, enligt svensk rätt så är inte ett löfte(utfästelse) bindande, inte ens vid ett skriftligt löfte.

25. Vad är den rättsliga innebörden av att inte iaktta bestämmelserna i AvtL 27 § 2 st och ÄktB 7:5?Avtalet blir därmed ogiltigt.

26. Köparens prestation omfattas av formaliseringskravet. Förklara hur den regeln är konstrueradRegeln innebär att köparens prestation måste ske i skriftlig form.

27. Vilken innebörd har en klausul i ett köpekontrakt som innebär att ett köpebrev ska utfärdas?Själva köpekontraktet sluter den grundläggande överenskommelsen, men för att försäkra sig om att köparen fullgör sin prestation och betalar köpeskillingen så kan man införa att fullbordande sker genom det slutgiltiga köpebrevet.

28. Varför använder man sig nästan alltid av dubbla köpehandlingar vid fastighetsöverlåtelser?Anledningen till dubbla köpehandlingar är köpet till en början ska betraktas som villkorligt för att sedan bli definitivt i och med köpebrevet.

29. Förklara med hjälp av praktiska exempel vad som regleras i JB 4:3.Det innebär att vad som inte skrivs in i köpehandlingen inte har någon juridisk verkan, sett till tre villkor. Det första och praktiskt kanske mest viktigast av dessa tre typer av villkor är återgångsvillkoret, ett annat ord som ofta används är svävarvillkor. Det handlar om att köpet görs beroende av att något inträffar, mycket vanligt är t ex att köpet villkoras av att köparen betalar men det finns egentligen ingen gräns för vad ett sådant villkor kan gälla.

30. Är det möjligt att ett svävarvillkor kan göras gällande senare än tre år efter kontraktsdagen?Nej, ett svävarvillkor kan aldrig sträcka sig längre än två år. I sådant fall är köpet ogiltigt

31. Vilka påföljdsmöjligheter har en säljare om köparen inte betalar enligt avtalet?Det beror på. Om säljaren inte har garderat sig genom villkor i köpekontraktet (svävarvillkor, eller hävningsförbehåll), så kan han inte häva köpet och återta fastigheten.

32. Förklara vad som avses med begreppen återgångsklausul och hävningsförbehåll?En återgångsklausul gör att köpet går tillbaka om exempelvis köparen inte beviljas kredit av banken och hävningsförbehåll innebär ett inskrivet villkor som ger köparen rätt att häva köpet när köparen ej uppfyller sin prestation.

33. För att tillgodose formkravet i JB 4:1 på att köpeobjektet ska vara identifierat är det tillräckligt att ange den överlåtna fastighetens registerbeteckning, t ex Årby 2:3. Hur bestämmer man vad som rent faktiskt ingår i denna fastighet och är det möjligt för parterna att frångå denna tolkningsregelOm det råder tveksamheter om vad som ingår till fastigheten, så finns bestämmande regler i JB 2 kapitlet. Parterna kan dock avtala om annat.

34. Hur ska Elin som äger Årby 2:3 gå till väga om hon vill sälja 2 000 kvm av sin fastighet till Ulrika?Elin måste ansöka om förrättning senast sex månader efter den dag då köpehandlingen upprättades.

35. Vilka regler i JB 4 kap. är indispositiva?Allah

36. Anta att Bodil ska prestera följande för att bli ägare till en fastighet: 100 000 kr som kontant betalning, övertagande av lån i Kreditbanken på 450 000 kr samt överlämna en tavla av Paulus Potter till säljaren Noa. Tavlan har ett officiellt marknadsvärdet på 150 000 kr men det värde som Bodil och Noa beaktade vid avtalstillfället var 200 000 kr. Hur stor är köpeskillingen för fastigheten?300 000 kr

37. Vad vid en fastighetsöverlåtelse motsvarar avlämnandet obligationsrättsligt vid köp av lös egendom?I samband med att köpebrevet undertecknas av båda parter. JB 4:4 och 4:5

38. Reglerna i JB 4:11 och 12 har ett innehåll som är enkelt att förstå men varför finns dessa regler som ju saknar motsvarighet i de lagar som gäller köp av lös egendom? Eftersom en fastighet inte går att tradera – fysiskt överlämna – måste någon stå faran till dess att affären avslutas i och med tillträdet. Vid fastighetsköp står säljaren faran fram till tillträdesdag.

39. Gäller bestämmelsen i JB 4:19 om garantiansvar (utfästelseansvar) alla typer av åtaganden från säljarens sida, dvs även sådana som avser fastighetens rättsliga belastning och frånvaro av rådighetsinskränkande myndighetsbeslut? Nej inte rättsliga åtaganden såsom panträtt eller lån. Detta regleras i JD 4:15-17.

40. Huvudregeln för säljarens ansvar för fastighetens fysiska skick finns i den ut fyllande rättsregeln JB 4:19. Vilka två rekvisit måste vara uppfyllda för att säljaren ska kunna bli ansvarig? - Försummelse alltså ett culpa ansvar- Fastigheten avvek från vad säljaren ansågs ha utfäst

41. Vilka påföljdsmöjligheter har köparen när säljaren är ansvarig för ett fel? Beskriv sambandet mellan ansvarsgrund och möjlig påföljd!- Faktiska fel: Avdrag på köpeskillingen eller häva köpet vid väsentlig betydelse- Försummelse: ersättning för skada

42. På vilket sätt skiljer sig påföljden hävning enligt JBs regler från KöpLs motsvarande hävningsbestämmelse? Påföljden skiljer sig bland annat genom att köparen kan bli ersättningsskyldig för utebliven vinst hos säljaren

43. Hur ska ett prisavdrag beräknas? Formulera en formel!Nedsatt pris/Avtalsenligt pris = Felaktigt skick/Avtalsenligt skick

44. JB 4 kap. innehåller bestämmelser som har konsumentskyddande karaktär. Vilka är dessa regler och vilken är innebörden?- Reklamation- Långa preskriptionstiden- Möjligheten till prisavdrag- Rätt att häva köpet

45. Vilken är reklamationstiden respektive preskriptionstiden enligt fastighetsköpsrätten? Reklamationstiden: Skälig tidPreskriptionstid: 10 år

46. Vad är ett rättsligt fel? Om tex. Fatsigheten är högre belastad med panträtter eller annat än köparen räknade med

47. Vad är ett rådighetsfel och vilka rekvisit måste vara uppfyllda för att säljaren ska kunna bli ansvarig?- Exempelvis om miljöbestämmelser sätter stopp för köpet- Rekvist: Vanvård eller vållande

48. JB 4 kap. innehåller bestämmelser som också gäller för byte och gåva av fastighet. Om Anna ska skänka sin fastighet till Gudrun får hon då uppställa villkor som strider mot bestämmelsen i JB 4:4 och måste hon iaktta skriftlighetskravet i JB 4:3? Nej eftersom JB 4:1-3 och JB 4:7-9 äger motsvarande tillämpning i fråga om gåva

49. Beskriv lagfartsinstitutet!Den som förvärvat en fast egendom är skyldig att hos vederbörande inskrivningsmyndighet, Läntmäteriet, söka lagfart genom att skicka in köpekontrakt, köpebrev, bytesavtal m.m. Inskrivningsmyndigheten ser till att fångeshandlingen är i formell ordning och kontrollerar att överlåtarens make/a el. sambo har lämnat sitt samtycke. Det kontrolleras också att fångesmannen har lagfart på fastigheten. Är dessa krav uppfyllda beviljas lagfarten.

50. Varför sägs det att lagfarten har legitimationsverkan? Lagfarten verkan som en legitimation för att någon har lagfart på fastigheten och ex. kan ta upp lån.

51. Är det möjligt att göra ett godtrosförvärv av en fastighet? JA. Möjligheten att göra gotrosförvärv av en fastighet skyddar köparen, som förlitat på trovärdigheten i vad inskrivningsregistret innehåller om lagfartsförhållanden.

52. Precis som vid köp av lös egendom övergår äganderätten successivt även vid fastighetsköp. Beskriv denna stegvisa övergång av äganderätten med utgångspunkt från köpekontrakt och lagfart samt med beaktande av förhållandet till tredje man!Köpekontrakt --- Köpebrev --- Tillträde ---- Lagfart. Äganderätten blir för starkare och starkare för köparen. Äganderätten övergår i samband med köpebrevets undertecknande. Redan köpeavtalet(kontraktet) skyddar i princip köparen mot anspråk från säljarens borgenärer.

53. Bland nyttjanderätter finns ett stort antal avtalstyper. Vilka?Arrendeavtal, hyresavtal, tomträtt och servitut

54. Vilken är den principiella skillnaden mellan ett köpeavtal och ett nyttjanderättsavtal? I ett köpeavtal övergår äganderätten succesivt till köparen men det gör den inte i ett nyttjanderättsavtal.

55. Nyttjanderättsavtal är som regel begränsade i tiden. Vilka maximitider gäller?Huvudregeln är att maximitiden är 50 år dock 25 år för jordbruksarrende eller fastighet inom detaljplan.

56. Den form av nyttjanderätt som gemene man oftast träffar på är hyra. Är hyresavtalet ett formalavtal? Nej. I JB 12:2 stadgas att hyresavtalet endast måste anta skriftlig form endast omnågon av parterna begär det.

57. Förklara vad som menas med besittningsskydd! Hur är detta konstruerat för bostadshyresgästen (direkt besittningsskydd) respektive lokalhyresgästen (indirekt besittningsskydd)? Direkt besittningsskydd: I JB 12:46 finns en katalog som visar de fall där Hg saknar rätt till förlängning av sitt hyresavtal. Det är begränsade fall men notera generalklausulen i JB 12:46 10 p. och rekvisitet ”i annat fall icke strider mot god sed”.Indirekt: Indirekt besittningsskydd gäller lokalhyresrätter som varat längre än nio månader. I princip råder avtalsfrihet om Hg avstår från sitt besittningsskydd efter att längre tid än nio månader gått, dessförinnan finns möjlighet att få avståendet godkänt av hyresnämnden.

58. Var finns regler om förverkande av hyresrätten? JB 12:42

59. Vad krävs för hyresgästs rätt till substitution respektive sublokation av sin hyresrätt till bostadslägenhet?Substitution (överlåtelse av hyresrätten): Hyresvärdens eller hyresnämndens tillåtelse. Gäller hyresrätten en bostadslägenhet är tillstånd inte möjligt i andra fall än vid byte till annan bostad. Rekvisiten i JB 12:35 är i övrigt att Hg ska ha beaktansvärda skäl för bytet, att det inte innebär påtaglig olägenhet för Hv samt slutligen, att det inte finns några andra särskilda skäl som talar emot bytet.Sublokation: Hyresvärdens samtycke. Hyresnämnden kan dock lämna tillåtelse för andra hands uthyrning pga. ”ålder, sjukdom, tillfälligt arbete på annan ort, särskilda familjeförhållanden eller jämförbara förhållanden har beaktansvärda skäl för upplåtelsen. JB 12:40

60. Beskriv hur rättsfiguren bostadsrätt är konstruerad!”Den rätt som en medlem har pga.

upplåtelsen”. Upplåtelse av BR får endast ske till den som är medlem i BRF. Två huvudkomponenter: Medlemskap samt nyttjanderätt.

61. Är överlåtelse av andel i en bostadsrättsförening ett formalavtal? Ange lagrum!Ja. Krävs skriftligt och undertecknande av båda parter enligt Lagen om Bostadsrätt 6:4

62. Anta att Camilla säljer sin bostadsrätt först till Sture och dagen efter till Mikael. Vad är det som avgör vem av Sture och Mikael som kommer att bli ägare till bostadsrätten? Den som först blir godkänd som medlem i BRF.

63. Ett servitut är visserligen en nyttjanderätt men till skillnad från de övriga är den faktiskt inte lös utan fast egendom. Ge ett praktisk exempel som visar servitutskonstruktionen med tjänande och härskande fastighet!Positivt servitut: Rätten för en härskande fastighet att ta väg över eller vatten från brunn på härskande fastighet.Negativt: Härskande fastigheten underlåter ägaren till den tjänande fastigheten att använda denna till fabrik eller dansbana.

Skadeståndsrätt

1. Var finns regler om skadeståndsansvar inom och utom kontraktsförhållande?SkL(1972:207)

2. Vad innebär den så kallade culparegeln? Den riktar sig mot person och sakskada och innebär att skadestånd ska utgå endast om skadegöraren hade som avsikt eller genom vårdslöshet(culpa) har haft skuld till det inträffade.

3. Använd enkla exempel och förklara skillnaden mellan personskada och sakskada! Personskador är benbrott, hjärnskakning och psykiskt lidande. Sakskador är skador på just saker, fastighet m.m.

4. Ren förmögenhetsskada är en särskild sorts ekonomisk skada som inte föranleds av sak- eller personskada, ge konkreta exempel på sådana skador! Exempel på ren förmögenhetsskada är om någon går miste om en anställning för att han/hon utsatts för förtal, eller ett annat exempel, körkortet har blivit indraget.

5. Varför ersätts inte ren förmögenhetsskada enligt samma regler som förmögenhetsskador i samband med person- eller sakskada?Därför att ett annat förhållande gäller vid förmögenhetsskador. Det kan inte alltid anses som förkastligt att försämra situationen ekonomiskt för en annan part. Det råder fri konkurens inom det ekonomiska livet och det är tillåtet att försämra en annans position genom affärer.

6. Kan en arbetsgivare bli skadeståndsskyldig för sådant som en arbetstagare ställer till med?Ja. En arbetsgivare kan ställas till svars för en anställds culpa.

7. Att vara en bonus pater familias, är det något att skämmas över?Nej, begreppet innebär att en person visar upp ordentlighet och ordning i sitt handlande.

8. Vilka är de så kallade objektiva ansvarsfrihetsgrunderna?Nödvärn, nödsituation, tjänsteplikt och samtycke.

9. Fia är i en nödsituation. Stina räddar Fia men råkar skada Gunillas egendom. Vem ska ersätta Gunilla?

Den som haft nytta av ingripandet kan bli ersättningsskyldig till Gunilla. I detta fall alltså Fia

10. Sten siktar med pistol på Lars. Lars ramlar ihop och är död. Kulan från pistolen har träffat och medfört sådana skador att Lars skulle ha avlidit. Det var bara det att han redan var död! Han dog av ett skott från Eilas pistol. Har händelseförloppet någon betydelse för Stens ansvar. Han ville ju att Lars skulle dö och död är just vad han är?

Detta går under begreppet ”kravet på orsakssamband”. Ett krav för skadeståndsansvar är kausal eller orsakssamband. Enligt culparegeln så blir inte Sten ansvarig, även om det visat sig att Lars skulle dött av Stens pistolskott.

11. Det är fest hos familjen Svan. Tio vuxna och fjorton barn. Herr Svan som tycker att barnen bara sitter och inte gör något drar igång en fotbollsmatch på gräsmattan i trädgården. Sju barn i åldern fem till tolv år deltar. Tessa 11 år sparkar bollen ut över häcken, bollen träffar Oskar som just passerar förbi färdandes på sitt handikappanpassade fordon. Oskar ramlar omkull och bryter lårbenet. Vem kan bli skadeståndsskyldig?

Om någon blir skadeståndsskyldig så blir det antagligen Tessa. Herr Svan kommer knappast att klandras för händelsen eftersom en fotbollsmatch knappast kan betraktas som riskfyllt. Dock så klarar sig också Tessa ganska lindrigt undan eftersom dennes culpaansvar knappast är klandervärt.

12. Vad menas med principalansvar?

Principalansvar innebär det ansvar som en arbetsgivare har för underordnande personer och

medhjälpare.

13. Lars som är lärare i handelsrätt håller just en föreläsning i köprätt. Greta som sitter i salen tycker att Lars inte är så engagerad. I rasten säger hon till Lars att han kanske borde visa ett lite större engagemang. Lars blir rosenrasande och slår till Greta upprepade gånger samtidigt som han skriker att distansundervisning är framtidens melodi. Kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig?

Ja eftersom det sker våld emot en person som läraren har som jobb att undervisa. Om däremot Greta varit en civil ovän till Lars så har det inte med arbetet att göra och arbetsgivaren kan ej belastas.

14. När Lars går till sitt rum efter lektionen träffar han studierektorn. När studierektorn börjar fråga honom om vad som hänt, förklarar Lars att det var en tokig student som bråkade med honom. Nu har redan fyra studenter varit hos studierektorn och målat upp en annan bild av det inträffade. När studierektorn av den anledningen ifrågasätter om studenten verkligen varit så tokig som Lars påstår, rinner ilskan än en gång till och även studierektorn får sig ett par rappa örfilar. Kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig?

Ja eftersom det sker i tjänsten enligt SkL 2 kap 3 §.b

15. När Lars kommit in och satt sig på sitt rum dyker Svante upp. Svante berättar för Lars att han glömt att lämna in tipsraden som de två brukar tippa tillsammans. Orsaken till att Svante kommer och berättar detta är att den rad som skulle ha lämnats in – men aldrig blev inlämnad – skulle ha utfallit med en vinst på 460 000 kr. Lars blir tyst en stund och skriker sedan IDIOT! Han sparkar sedan Svante hårt på ett ställe strax nedanför ryggslutet. Kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig?Om Svante inte också är anställd av universitetet utan en privat bekant till Lars, så blir Lars själv tveklöst ansvarig för händelsen. Arbetsgivaren kan alltså inte bli skadeståndsskyldig.

16. Bertil har en papegoja som heter Kloker. En dag när Vanja är på besök flyger Kloker ner från sin pinne – Klokers bur är som alltid öppen – och biter Vanja i näsan så att blodvite uppstår. Under vilka förutsättningar blir Bertil skadeståndsskyldig?

Som djurägare har Bertil ett strikt ansvar vilket innebär att han blir skadeståndsskyldig även om han inte brustit i tillsyn.17. Vad menas med produktansvar?

Med produktansvar så menas det ansvar en säljare har när hans produkt skadar något eller någon.18. En förutsättning för ansvar enligt produktansvarslagen (PAL) är att varan är behäftad med en säkerhetsbrist. Vad innebär detta rekvisit?

Det innebär ett en produkt inte varit så säker som kan förväntas med tanke på dess användning, lämnade instruktioner m.m.19. Olle åtta år har av sin far fått tändstickor för att kunna smälla av lite bomber under nyårsnatten. Olle som tycker att det blir mest småfjutt av det hela tänder på grannens garage för att få lite ljus. De skador som uppkommer belöper till 220 000 kr. Om både Olle och hans far anses culpösa, har de då ett solidariskt ansvar för hela skadeståndet?

Ja, OlleS pappa har brustit i sin tillsynsplikt samtidigt som Olle agerat vårdslöst.

20. Kenneth är examinator på kursen Interaktionsrätt, 30 hp. Han sätter betyg med tärning. Ett och två ögon ger U, tre och fyra ger G och den som har tur och tärningen visar fem eller sex ögon får VG. En komplikation som tillstöter är att den nya sjugradiga betygsskalan inte är anpassad till tärningens varianter och i sin klagan råkar Kenneth berätta för H om sitt sätt att ge betyg. H tycker att det hela är skandal. Sara, en ung dam med arbetskapacitet och stor intelligens förstår när det hela avslöjas varför hon trots tre försök inte fått godkänt på kursen. Sara undrar nu om hon kan få skadestånd för den inkomstförlust som hon kan bevisa har uppkommit för hennes del?Ja hon kan få skadestånd enligt ersättning för förmögenhetsskada.

Lektion 7 Bolag och Föreningar1. Juridiska personer i form av bolag, föreningar och stiftelser, kan äga tillgångar och skulder och behandlas som självständiga subjekt inför domstolar. Fysiska personer är vanliga människor.

2. För att en förening ska betraktas som ideell, så ska den ha et sådant ändamål som t.ex. religiöst eller politiskt. Ett Handelsbolag drivs av två eller flera delägare. Bolagsmännen kan vara fysiska eller juridiska personer. I ett Handelsbolag så är bolagsmännen personligt ansvariga för företagets avtal och skulder. Ekonomiska föreningar är föreningar som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet, i vilken medlemmarna deltar som antingen konsumenter eller leverantörer.

3. Ja

4. Bbb

5. När aktiebolaget har minst 50 % av ett annat aktiebolags aktier eller ensamrätt på bolagets rösträtt

6. Exempel på enkla bolag är ”tipsbolag” eller en aktiesparklubb. Alltså ett enkelt bolag är när två personer bestämmer sig för att samarbeta på detta sätt.

7. Vilka uppgifter ingår i den löpande förvaltningen i ett bolag?Den löpande förvaltningen innebär att VD ska sköta förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD:n får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse. VD ska vidta åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras enligt lag. ABL 8 kap 29 §.

8. Kontrollrätten är ett begrepp som förekommer i bolagens värld. Fundera över vad det kan innebära och gör en jämförelse mellan de olika associationsformerna!HB: Alla bolagsmän har rätt till kontroll av bolagets räkenskaper oavsett om han har förvaltningsansvar eller ej. BL 2 kap 5 §. Ovillkorlig kontrollrätt eftersom varje bolagsman är personligt ansvarig.KB: Den kontrollrätt som är tvingande för HB-man är även tvingande för kompelmentärerna i ett KB.Bolagsmännen får avtala att kommanditdelägare inte ska ha kontrollrätt 3 kap 6 § BL.AB: Kontrollrätten förekommer ej eftersom varje bolagsman(aktieägare) ej är personligt ansvarig. Men när det är fråga om ett litet AB med 10 aktieägare eller färre så har aktäg. Rätt att enskilt kontrollera handlingar ABL 7 kap 36 §, förutsatt att det inte kan skada bolagets verksamhet.

9. Sara är medlem i ett så kallat spelbolag. Hennes uppgift under vårterminen 2009 var att sköta inbetalningarna av insatserna. Sista veckan i januari missade hon tyvärr detta och - minst lika mycket tyvärr - spelbolaget hade annars vunnit 15 000 kr om hon gjort det hon lovat. Nu sparade man bara insatsen på 300 kr. De övriga vill nu att Sara ska betala ett skadestånd på 14 700 kr till spelbolaget. Måste hon betala? Hade det gjort någon skillnad om den hypotetiska vinste varit 1 500 000 och skadeståndskravet 1 499 700 kr?1. Spelbolaget är ett enkelt bolag och bestämmelserna i 4 kap BL ska tillämpas. 2. Gällande skadestånd ska 2 kap 14 § tillämpas och kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.3. Detta innebär i praktiken att förmodlig skulle hon inte bli skadeståndsskyldig för 14 700 kr däremot kan det diskuteras när beloppet är 1 499 700 kr.

10. Är det möjligt att överlåta sitt medlemsskap i ett handelsbolag?JA med de andra bolagsmännens samtycke.

11. Vilka ekonomiska rättigheter har en medlem (bolagsman) i ett handelsbolag?Ränta på insats 6 §,

vid plusresultat: rätt till vinst 7-8 §§, rätt till ersättning för nyttiga kostnader för bolagets räkning 13 §. Rätt till sin andel vid likvidation eller bolagsskifte enligt 30 §.

12. Hur är reglerna konstruerade som gör det möjligt att överlåta de ekonomiska rättigheterna (andelen) i ett handelsbolag?i första hand genom bolagsavtalet enligt 2 kap 21 §.

13. Ge exempel på vad som krävs för att ett handelsbolag ska upplösas tidigare än vad som stadgas i BL 2:24? 25 §: Om någon av de andra bolagsmännen väsentligt åsidosätter sina skyldigheter enligt bolagsavtalet 26§ Om en bolagsman dör 27§ Om en bolagsman försätts i konkurs 28§ Om det bara har funnits en bolagsman i sex månader

14. När ska ett handelsbolag omedelbart träda i likvidation och när ska det träda i likvidation efter viss tid? Se ovan!

15. Är konkurs en ovillkorlig likvidationsgrund i ett handelsbolag?Personlig konkurs av en bolagsman ja om inte bolagsmännen avtalat annat.

16. Gäller likställighetsprincipen i ett handelsbolag?Det beror på vad som har avtalats mellan boalagsmännen. Har inget avtalats gäller likhetsprincipen.

17. Vad är innebörden av begreppen föremål och verksamhet i ett handelsbolag?Föremålet för ett HB:s verksamhet är vad bolagsmännen har kommit överens om att bolaget skall ägna sig åt för att främja syftet.

18. Krav på likställighet är något som återkommer på flera ställen inom bolagsrätten. Är detta samma sak som avses med generalklausulen? Skillnaden är att generalklausulen behandlar den som fattar beslut och att denna inte får fatta beslut som är till fördel för en enskild medlem.

19. Hur ska vinst och förlust fördelas i ett bolag?BL 2 kap § 8: Vinsten ska fördelas lika om inte bolagsmännen avtalat annat.

20. Vissa associationer ska ha ett bundet kapital. Vilka?ABL: Publika 500 000 kr och privata 100 000 kr

21. I HB SSV finns fem bolagsmän. Vem av dessa har rätt att för bolagets räkning träffa avtal med ett annat företag? Samtliga om inte annat har avtalats BL 2:17.

22. A upphör att vara bolagsman i HB TTT den 1/2. Samma dag tar B As plats och blir bolagsman. Vem bär ansvar för åtagande som bolaget gjort eller gör:a) 10/1? B (A har förpliktelse tom 1/2 )b) 1/2? Bc) 1/3? B

23. Vad är skillnaden mellan en kommanditdelägare och en komplementär i ett kommanditbolag?För Komplementären/erna gäller HB:s lagen fullt ut. För kommanditdelägarna är ansvaret begränsat till den insats som de gjort eller utfäst.

24. Vilket syfte ska ett aktiebolag ha?Om inte annat följer av bolagsordningen är syftet att gå med vinst ABL 3:3

25. Vilka är skillnaderna mellan privata och publika aktiebolag?Aktiekapitalets storlek 500 000 Publ: allmänheten bjuds in att teckna aktier samt att handel med aktierna sker på börsen. och 100

000 privata: aktierna får inte utbjudas till försäljning.Rättsverkningar skiljer sig bara i vissa organisatoriska hänseenden.

26. Vilka funktioner har bolagsordningen i ett aktiebolag?Bolagsordning är det grundläggande avtalet mellan aktieägarna.

27. Vilka är de uppgifter som alltid ska vara med i en bolagsordning? ABL 3:1 Bolagets firma, styrelsens säte, föremålet för bolagets verksamhet(angivet till sin art), aktiekapitalet eller om så är aktuellt aktiekapitalet lägsta och högsta belopp, antalet aktier, antalet styrelseledamöter, suppleanter och revisorer, hur bolagsstämman ska sammankallas och slutligen tiden som bolagets räkenskapsår ska omfatta.

28. En regel som sägs gälla för alla associationer är kravet på likställighet. Är detta krav lika i aktiebolag som i ett handelsbolag?Nej. Ägarna har rösträtt efter antalet aktier. Utdelningen sker också efter antalet aktier.

31. Hur går bildandet av ett aktiebolag till?Ett AB bildas av en eller flera stiftare. Vilka som får vara stiftare anges 2 kap 1 § ABL.1. Stiftarna skall upprätta ett utkast till en stiftelseurkund2. En eller fler bland stiftarna ska teckna sig för samtliga aktier i bolaget enligt bestämmelserna i 12 §3. Aktierna ska betalas enligt 15-19§§4. Stiftarna skall färdigställa, underteckan och datera stiftelseurkunden5. Styrelsen ska anmäla bolaget för registrering enligt bestämmelserna i 22-23§§4 § Bolaget anses bildat när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare.

32. Vilka inskränkningar finns i rätten att fritt överlåta aktier?Om det i bolagsordningen finns samtyckesförbehåll(8§), Förköpsförbehåll(18§), Hembudsförbehåll(27§) eller med hänsyn till andra inskränkningar i bolagsordningen.

33. Varför är huvudregeln att akter fritt kan överlåtas?Det är en viktig regler till skydd för aktieägarna, om de inte har rätt att överlåta sina aktier kan det vara farligt att vara aktieägare eftersom man inte vet om kan komma ur bolaget.

34. Vilka får närvara vid bolagsstämman i ett aktiebolag?Alla aktieägare aningen själva eller genom ombud.

35. Vilka olika majoritetskrav finns enligt reglerna i ABL?Absolut majoritet: beslut om en regel, mer än hälftenKvalificerad majoritet: 2/3 Flest röster: val

36. Vilka rättsverkningar medför ett beslut på en bolagsstämma om beslutet är en nullitet?Inga. Beslutet är ogiltigt eller ett icke-beslut.

37. Vid misstanke om brott ska revisorn i ett aktiebolag ibland agera. För vilka brott gäller detta?Allvarliga förmögenhetsbrott eller skattebrott. ABL 9:42-44

38. Vilka olika typer av revisorer kan det finnas i ett aktiebolag?Auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen, lekammanarevisorer,

39. Vad menas med förtäckt vinstutdelning?Affärshändelser där det sker en värdeöverföring som inte är av rent affärsmässig karaktär för bolaget och som medför att bolagets verkliga förmögenhet minskar. ABL kap 17

40. Av vilka anledningar kan aktiekapitalet sättas ned?Den vanligaste anledningen är säkerligen att aktiekapitalet till viss del är förbrukat. I en sådan situation uppkommer inte frågan om återbetalning

till aktieägarna. Minskningen sker för täckning av en förlust som inte kan täckas av fritt eget kapital.

41. Är det frågor som gäller behörighet eller befogenhet som behandlas i ABL 8:35 och 8:42?8:42 1. st Behörighet och 2 st befogenhet 8:35 Behörighet

42. Ibland gör man skillnad mellan regler som ska skydda aktieägarna – oftast en minoritet och regler som ska skydda andra – oftast borgenärer. Har denna indelning någon betydelse när man tittar på frågor om behörighet och befogenhet inom aktiebolagsrätten?Gemensamt för befogenhetsbegränsningarna är att skydda aktieägarna. Om styrelse eller VD överskrider sina befogenhetsgränser kan bolaget inte bli bundet av avtalet om motparten insåg eller bort ha insett att den som företrädde bolaget handlade i strid mot befogenhetsgränserna. Lagen innehåller skydd för bolagets borgenär i form av regler om hur mycket som får delas ut till bolagets aktieägare. Inte heller får bolaget låna ut pengar till stora aktieägare eller ledningen.

43. Vad menas med att någon är firmatecknare?Firmatecknare är en person som kan ingå bindande avtal i företagets namn.

44. På vilka olika sätt kan ett aktiebolag upphöra?1. Genom likvidation som aktieägarna beslutar på bolagsstämma med absolut majoritet. Genom tvång exempelvis därför att aktiekapitalet kommit att förbrukas mer än till hälften eller att vissa aktieägare uppsåtligen genom missbruk av sitt inflytande i bolaget har medverkat till överträdelse av ABL, ÅRL eller bolagsordning.2. Genom att AB med sin tillgångar och skulder uppgår i ett annat AB.3. Genom ett konkursförfarande.

45. Vad innebär kravet på kooperativ verksamhet i en ekonomisk förening?Kravet innebär att föreningen ska ha till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller leverantörer, med egen arbetsinsats, genom att begagna föreningens tjänster eller på annat liknande sätt.

46. Hur regleras bildandet av en ekonomisk förening?I 2 kap Lag om EkFör. Minst tre medlemmar, anta stadgar, utse styrelse och registrera sig.

47. Hur ser kapitalskyddet ut i en ekonomisk förening?För den enskilde medlemmen eller fölagsinstashavaren gäller att man har rätt att få ut sin insats åter.För den EkFör fordringsägares skydd finns regler för hur mycket av föreningens vinst som får delas ut.

48. Vilka föreningar blir rättskapabla ideella föreningar?Föreningar som har antagit stadgar och utsett en styrelse.

49. Under vilka förutsättningar kan Lisa bli utesluten ur den ideella förening hon är medlem i och samtidigt sakna rätt att få sin sak prövad i domstol?Om Lisa inte har betalat medlemsavgiften eller om Lisa brutit mot stadgarna genom sitt uppförande.

50. Vem har rätt att delta i föreningsmöte hos en ideell förening?Samtliga medlemmar

51. Vem äger rätt att teckna firma för en ideell förening, d v s företräda organisationen gentemot TM?Den som föreningsstyrelsen utser.

Lektion 8 – fordringar och skulder1. Förklara vad som menas med:a) Borgenär!, fordringsägare, den part i ett avtal som har en fordran mot någon annan. (Till exempel ett lån eller köp.)b) Gäldenär!, Den som har en skuld till någon annan. Skulden kan bestå, inte bara i pengar, utan också i annat, till exempel skulden att ge ut en vara som motparten köpt (säljaren vid ett köp är alltså gäldenär på detta sätt).c) Borgensman! En borgensman är den som går i borgen och ansvarar för att ett betalningsåtagande fullgörs.d) Separationsrätt! rätt att från gäldenär vid t ex konkurs avskilja viss egendom som ej ingår i konkursboet.e) Återvinning! är en term inom juridiken som betyder att avyttrade tillgångar kan återgå till en juridisk person. Främst används detta när tillgångar undangöms vid en konkurs. Återvinning kan begäras om tillgången sålts till undervärde.f) Kvittning! Kvittning är när en fordran (skuld) räknas av mot en motfordran och därmed upphör att gälla till den del de täcker varandra.Exempel:Anders är skyldig Eva 100 kronor men Eva har i sin tur en skuld till Anders på 50 kronor. Anders och Eva kan då välja att kvitta Evas skuld på 50 kronor till Anders vilket resulterar i att denna upphör men i gengäld är Anders bara skyldig Eva 50 kronor.g) Massafordran! är en skuld som konkursboet ådragit sig. Alltså en skuld som har uppkommit efter konkursbeslutet.h) Oprioriterad fordran! Dessa fordringar har inbördes lika rätt. Exempel på oprioriterade fordringar är ett konkursbos skulder till leverantörsföretag av insatsvaror, råmaterial, utförda tjänster etc. samt skatter och hyresfordringar. För oprioriterade fordringar gäller att de betalas ut först efter att de fordringar som har förmånsrätt fått sitt, vilket innebär att det oftast finns mycket lite pengar kvar till dem med oprioriterade fordringar.i) Ackord! Innebär att gäldenär och borgenärer gör en ekonomisk överenskommelse. Borgenärerna skriver ned sina fordringar med en viss procentandel och de kommer överens om betalningstiden för de återstående fordringarna. Det finns tre typer av ackord:Ackord i konkursOffentligt ackordUnderhandsackordDet två första typerna av ackord är s.k. tvångsackord. Tvångsackord innebär att en borgenärsmajoritet kan anta ett framlagt ackordsförslag med bindande verkan för alla borgenärer.j) Betalningsinställelse! är en åtgärd som ett företag vidtar i samband med insolvens, i syfte att få tid att vidta åtgärder för att rädda företaget från konkurs. Detta kan ske som ett led i en företagsrekonstruktion.

2. Hur ska ett köp enligt lösöreköpslagen gå till för att köparen ska ha sakrättsligt skydd?

3. Stina har köpt en cykel av AB Cykel och Son. Beklagligtvis går AB Cykel och Son i konkurs. Stina som blir bekymrad över det inträffade frågar nu om konkursen medför några konsekvenser för henne om hon betalat cykeln men ännu inte fått den i sin besittning? Skulle situationen vara annorlunda om samma sak inträffat men Stina köpt cykeln av privatpersonen Valdemar Höög?Huvudprincipen för att få sakrättsligtskydd mot överlåtarens borgenärer är att tradition(överlämnande eller besittningsövergång) skall ha skett.

4. Edvin säljer i eget namn men för Stures räkning sovsäckar. Om Edvin som alltså är kommissionär går i konkurs, vem är det då som har rätt till de sovsäckar som finns i Edvins lager:a) Edvins konkursborgenärer?

b) Sture?c) De som köpt och betalat sovsäckar, men ännu inte hämtat dem?4.Svar: Med kommission menas ett uppdrag till någon att för huvudnamn räkning men i eget namn ” försälja eller inköpa varor, värdepapper eller annan lös egendom”. (KommL, Lagen om kommission). Den som ger ett kommissionsuppdrag kallas kommittent (Sture), den som får uppdraget kallas kommissionär (Edvin). Kommisionären handlar liksom en fullmäktig för en huvudnamn räkning. Vid försäljning är det en enbart kommissionären som bär en säljares förpliktelser mot köparen. Trots detta blir den sålda varan enligt lagen aldrig kommissionärens egendom, utan den ” förbliver i kommitténs ägo, intill dess äganderätten övergår till tredje man” (53§ 1 st KommL). Därför skall de egendomen inte tas till anspråk vid utmätning hos kommissionären eller i hans konkurs. Alltså är rätt svar C.

5. Anders vill ha realsäkerhet i en tavla som Alma äger och undrar hur han ska gå tillväga?

6. Svea som äger ett piano vill pantsätta det till säkerhet för en skuld som hon har till Greta. Problemet är att Svea inte har pianot i sitt hem utan det finns hos hennes mamma i Gävle. Hur ska Svea kunna pantsätta pianot i Gävle när hon själv bor i Uppsala?7. Vad menas med denuntiation?Denuntiation betyder underrättelse.

8. Karin som mottagit Brittas bil som pant upptäcker att bilen blivit stulen. Är Karinskyldig att ersätta Britta?

9. Lars har mottagit en CD-spelare som pant av Inga. Lars drabbas dock av akut penningbehov och pantsätter i sin tur samma CD-spelare till Örjan. Inga som däremot helt oväntat fått en summa pengar önskar lösa panten. Är Örjan skyldig att överlämna CD-spelaren till Inga?

10. En lag som är väldigt viktig för fordringsrätten är FörmL. Vilken ställning enligt den lagen har följande fordringar:a) Gunillas handpanträtt i gäldenärens guldsmycke?b) Anställds fordran på lön?c) Leverantörs fordran för levererade varor?d) Bankens fordran med säkerhet i företagsinteckning?e) Statens krav på obetald skatt?f) Hyresvärdens krav på obetald kvartalshyra?

11. Vilken är skillnaden mellan handpant och hypotekarisk pant?Handpant är en sak som lämnas i en borgenärs besittning som pant till säkerhet för dennes fordran. Modern rätt medger att man endast kan använda lösa saker som handpant.Hypotekarisk pant är däremot en form av pant där man inte lämnar över ett objekt till panthavaren, utan panten istället representeras av ett intecknat pantbrev med särskild rätt i en tillgång som lämnas till borgenär som säkerhet för ett hypotekslån. T.ex. en fastighet. Vanliga hypotek är nämligen fastighetshypotek och företagshypotek.

12. Eva lånar 10 000 kr av Sven. Ska hon betala ränta om ingen ränta avtalades när hon fick pengarna?Enligt räntelagen 2§ 1 st. fastslås det att om låntagaren inte utfäst sig att betala ränta skall heller ingen ränta utgå, förutsatt att lånet betalas i rätt tid.

13. Vad är det för skillnad mellan dröjsmålsränta och avkastningsränta?

14. Karl har lånat 15 000 kr av Siv. När ska Karl betala ränta om inget sagts i låneavtalet?Har man avtalat om att betala ränta men inget sagts i låneavtalet skall, vid mera kortvarig kredit räntan erläggas samtidigt med kapitalet. Men i andra fall ett år efter dagen för skuldens uppkomst (5§ SkbrL).

15. Sivs lån till Karl löper med 18 % ränta och det förfaller till betalning den 1 februari. Ska Karl betala ränta om han inte betalat den 10 februari och hur hög är räntan?Om gäldenären dröjer med betalningen utgår dröjsmålsränta. Är fordringens förfallodag bestämd i förväg skall dröjsmål utgå från förfallodagen 3§ 1 st SkbrL. Dröjsmåls räntan skall utgå med en räntefot motsvarande riksbankens s.k. referensränta med tillägg av 8 procentenheter (6§). Om, som i detta fall, skulden har löpt med ränta redan före förfallodagen skall räntan fortsätta att utgå frå från samma räntefot som tidigare (18 %), men om den räntan skulle vara lägre än den legala dröjsmålsräntan, skall den höjas till den istället (7§).

16. Sten som köpt en bil den 1 februari upptäcker att bilen efter några veckor fungerar allt sämre och sämre. Den 1 oktober, efter åtta månader, är det klart att bilköpet hävs. Bilen kostade 75 000 kr vilket Sten betalade kontant. Sten får tillbaka det mesta av de pengar han betalat. Har han också rätt till ränta?

17. Vad är ett skuldebrev?Ett skuldebrev är en skriftlig utfästelse att betala en penningsumma eller ett skriftlig erkännande av en penningskuld. Exempel på skuldebrev är en revers, ett förlagsbevis eller en obligation men även bankböcker och kuponger för utbetalning av ränta eller aktieutdelning är i lagens mening skuldebrev.

18. Viken typ av skuldebrev rör det sig om i följande fall:a) ”Till Lena betalar jag vid anfordran 2 000 kr, Stig. Sovstad 20091111”?b) ”Till innehavaren betalar jag vid anfordran 2 000 kr, Stig. Sovstad 20031224”?c) ”Till Kurt eller order betalar jag vid anfordran 2 000 kr, Stig. Sovstad 13 december 1937”?d) ”Till Per eller den han sätter i sitt ställe betalar jag vid anfordran 2 000 kr, Stig. Sovstad 1/11 2006”?Löpande skuldebrev (orderskuldebrev).

19. Lars utfärdar ett löpande skuldebrev som likvid till AB Köpsam & Slös. Det visar sig dock att Lars inte får de varor som avsetts. Kan Lars vägra att betala enligt skuldebrevet till AB Köpsam & Slös?20. Örnulf har köpt 3 ton glaubersalt av Börje och utfärdar ett löpande skuldebrev i egenskap av köpare och gäldenär och ger det som betalning till Börje. Börje överlåter senare skuldebrevet till Märta som senare överlåter det till Sune. På förfallodagen kräver Sune Örnulf på betalning. Måste Örnulf betala till Sune om han invänder:a) Jag har inte fått något salt!b) Saltet jag fått är så starkt förorenat att det är värdelöst!c) Börje har aldrig haft något salt och han har alltså fullt medvetet lurat mig att utfärda ett skuldebrev!d) Jag har redan betalat till Börje och även fått kvitto!e) Jag har redan betalat en del till Börje enligt avbetalningsplanen på skuldebrevet!f) Jag var omyndig när jag utfärdade skuldebrevet!g) Jag har ju redan betalat och dessutom fått betalningen antecknad på skuldebrevet – ärthjärna!h) Jag har en lika stor kvittningsgill fordran på Börje!

21. Lisa har utfärdat ett enkelt skuldebrev och överlämnat det till Leif. När Leif efter en tid blir i

behov av pengar vill han överlåta sin fordran på Lisa till Siv. Kan han göra det?Ja, men en överlåtelse av ett enkelt skuldebrev sker genom att gäldenären underrättas om det. Alltså måste Leif underrätta Lisa om överlåtelsen.

22. Sara har utfärdat ett löpande skuldebrev, på förfallodagen kommer Anna och kräver betalt. Vad måste Anna kunna göra för att Sara ska bli tvungen att betala?Det är endast den som innehar ett löpande skuldebrev som har rätt till betalning. Det är själva innehavet som ger denne rätt att kräva gäldenären (den om undertecknat skuldebrevet på betalning). I detta fall måste Anna kunna visa upp skuldebrevet för Sara. Gäldenären är nämligen tvungen, och endast då, att betala den som uppvisar skuldebrevet.

23. Vad menas med att ett löpande skuldebrev är negotiabelt?När ett löpande skuldebrev överlåts till en godtroende ny borgenär förlorar gäldenären viss rätt till invändningar gentemot denne.(T.ex. att man redan har betalat den tidigare borgenären.)

24. Gäller negotiabiliteten även löpande skuldebrev som utfärdats av en konsument till en näringsidkare som betalning för varor?

25. Gustaf har utfärdat ett enkelt skuldebrev ställt till Bo. Om inget har sagts om förfallodag, när kan Bo kräva betalt?5 § Är förfallotid ej avtalad, vare gäldenären pliktig att infria skuldebrevet när borgenären det fordrar och äge rätt att betala så snart han själv vill. Räntebetalning varde, så länge huvudstolen ej är förfallen, fullgjord årligen å dag som efter kalendern motsvarar dagen för skuldebrevets utfärdande. (Lagen om skuldebrev)

26. Om en borgenär överlåter ett löpande skuldebrev, vilket ansvar har han för att gäldenären kan betala på förfallodagen?

27. Efter en lektion ska Eva och Stina gå och dricka kaffe. Eva upptäcker dock att hon glömt sina pengar. Eftersom Stina vill vara snäll så lånar hon ut femtio kr till Eva. Ekonomin är dock inte den bästa så Stina behöver snart de utlånade pengarna. Svara på följande frågor:a) Kan Stina överlåta sitt fordringsanspråk till Anna?b) När kan Stina kräva tillbaka pengarna?c) När kan Stina få ränta på sin fordran?d) Kan Stina vänta hur länge som helst med att kräva tillbaka pengarna?

28. Lisa är ute och shoppar. När hon avverkat fyra affärer och ska betala för sina inköp på den femte upptäcker hon att hennes kontokort är borta. Någon gång under dagen har en lindrigt hederlig person tillgripit hennes plånbok. När det skedde är inte helt säkert eftersom hon inte handlat något tidigare och därför inte behövt plånboken. Lisa ringer till kortföretaget så fort hon kan och gör stöldanmälan till polisen. Ett par veckor senare droppar det in räkningar på uttag, någon har samma dag som kortet försvann använt kortet och handlat för 13 000 kr. Är Lisa betalningsskyldig?

29. Bettan har bland sina tillgångar haft ett löpande skuldebrev, utfärdat av Sara, men hon kan inte hitta det när förfallodagen infaller. Kan Bettan få betalt trots att hon inte kan prestera skuldebrevet?Nej det kan hon inte.21 § Ej vare gäldenären pliktig att infria löpande skuldebrev utan att det till honom återställes; och give borgenären honom särskilt kvitto, där sådant påfordras. (Lag om skuldebrev)

30. Förklara vad som menas med:

a) Löftesman! Ett förlegat uttryck för borgensman.c) Proprieborgen! Innebär att gå i borgen "så som för egen skuld". En borgenär kan alltså vända sig direkt till denna person och utkräva betalning.d) Enkel borgen! Enkel borgen innebär att borgensmännen blir betalningsskyldiga först sedan kronofogden konstaterat att låntagaren inte kan betala. En nackdel är att skulden då kan ha vuxit kraftigt på grund av räntor och avgifter.

31. Är åtagande om borgen ett konsensualavtal, formalavtal eller realavtal?

32. Mot vem har borgensmannen regressrätt om han tvingats betala en skuld?

33. Hanna har lånat 20 000 kr av Svea. Som borgensmän har Lena och Lina ställt upp. Enligt avtalet förfaller lånet till betalning vid anfordran och därför bestämmer sig Svea en dag för att kräva betalt. Vem kan Svea kräva på betalning?

34. Sune som lånat 10 000 kr av Karin har fått betydligt sämre ekonomi än han haft tidigare. Han är därför rädd att Karin av omtanke om sin fordran kommer att kräva betalning tidigare än avsett. För att Karin inte ska göra det bestämmer sig Sune för att skaffa två borgensmän, Stefan och Stig. Det visar sig dock att Stig inte är villig att gå i borgen för mer än 3 000 kr. Sune, Stefan och Stig kommer dock överens om borgensåtagandet. Stefan ska svara enligt de vanliga reglerna om proprieborgen och Stig ska ha ett begränsat åtagande. Sune underrättar Karin om borgensmännen men glömmer berätta om Stigs villkor. Karin accepterar den nya säkerheten men kort därefter tycker hon i alla fall att de tre herrarna inte verkar vara så särskilt solida varför hon kräver betalning. Vem eller vilka kan Karin kräva och på hur mycket?

35. Om det i föregående fråga visar sig att Stig får betala hela beloppet kan han då kräva tillbaka något av Stefan eller Sune?

36. Hur ser de grundläggande reglerna ut för byte av borgenär och gäldenär i ett fordringsförhållande?

37. Lisa har lånat 1 000 kr av sin pojkvän Emil. Det blir dock en fnurra på tråden så Lisa vill inte längre prata med Emil. I en stämning av mindre kärlek bestämmer sig Emil för att sälja fordringsanspråket till sin gamla flickvän Siv. Är cession tillåten i detta fall?

38. Vilken är den generella preskriptionstiden?Den allmänna preskriptionstiden är 10år för fodringar.

39. Ett sätt att avbryta preskription är att kräva ränta, vilka andra sätt finns det?Preskriptionen av en skuld avbryts, om1) parterna kommer överens om betalningsarrangemang, säkerheter eller andra ändringar i villkoren för skulden eller om att preskriptionen har avbrutits,2) gäldenären betalar eller på något annat sätt erkänner sin skuld till borgenären, eller3) borgenären kräver prestation av gäldenären eller på något annat sätt påminner gäldenären om skulden. (Enligt 10§ Lag om preskription av skulder)

40. Vad händer när ett preskriptionsavbrott har skett?Preskriptionen av en skuld avbryts på det sätt som anges i 2 mom., om1) borgenären väcker talan angående fordran mot gäldenären eller i fråga om fordran framställer ett krav vid domstol, konsumentklagonämnden eller vid något annat lagstadgat organ eller i ett förfarande där ett avgörande eller en rekommendation i ärendet kan meddelas,2) borgenären anmäler sin fordran utifrån en offentlig stämning som gäller gäldenären eller i

gäldenärens konkurs eller i något annat insolvensförfarande eller skulden annars beaktas i samband med förfarandet,3) borgenären anhängiggör ett utsökningsärende eller skulden annars beaktas i samband med ett utsökningsförfarande.När ett i 1 mom. 1 eller 3 punkten avsett ärende väcks eller ett beslut fattats om att inleda ett förfarande som avses i 2 punkten eller om ett interimistiskt förbud som gäller skulden i fråga, avbryts preskriptionen för den tid som förfarandet pågår. Preskriptionen anses ha avbrutits den dag då den lagakraftvunna domen meddelades eller handläggningen av ärendet avslutades på något annat sätt.(11§ Lag om preskription av skulder)

41. Vilken preskriptionstid gäller för konsumentfordran på näringsidkare?3år (Lag om preskription av skulder)

42. När en fordran är preskriberad, är den då helt borta?Nej, inte vad gäller kvittning.

43. Vad menas med att preklusion har inträtt för en fordran?Upphörande av rätt till en fordran när borgenären inte infunnit sig efter ett offentligt kallelseförfarande; ”kallelse å okända borgenärer”.

44. Vad är skillnaden mellan betalningsföreläggande, utmätning och konkurs?

45.Vad menas med:a) Skuldsanering? Med skuldsanering menas att en svårt skuldsatt person under vissa förutsättningar kan befrias från skyldigheten att betala sina skulder helt eller delvis.

b) Beneficium? Det som anses ingå i ett vanligt hushåll får inte utmätas av kronofogdemyndigheten. Beneficium kallas den del av lösöret i hemmet som undantas vid utmätning. Dit räknas sådant som behövs för dagligt liv: vardagsmöbler av normalstandard, vardagsporslin, redskap som du behöver i jobbet, TV och stereo av standardmodell samt bil av äldre modell. Mer exklusiv inredning och nyare bil kan däremot utmätas.

46. Nils fastighet ska säljas på exekutiv auktion och man konstaterar att han har ett ägarhypotek på 20 000 kr. Vad menas med det sagda?9 § Om pantbrev icke överlämnats som pant för fordran, är fastighetens ägare berättigad att vid sådan fördelning som avses i 3 § med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag erhålla tilldelning ur medlen med pantbrevets belopp. Har pantbrev överlämnats som pant för fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp, är fastighetsägaren berättigad att ur medlen erhålla skillnaden. (Jordabalken) (Även 6kap. 3§ JB)

47. När en fastighet ska säljas exekutivt pratar man ibland om tillägg. Förklara vad tillägg är?

48. Hur ska inteckningsordningen bestämmas, d v s hur ska man veta i vilken ordning de olika lånen som är förenade med panträtt i den fasta egendomen ska tas upp i sakägarförteckningen?

Lektion 9 – marknadsföring1. Inom marknadsrätten finns det en rad så kallade utomrättsliga normer som har stor betydelse. Ge exempel på några sådana!ERK (Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam), MER (Marknadsetiska rådet) som bland annat avgör ärenden med stöd av ICCs regelsystem, DM-nämnden (Etiska rådet för direktmarknadsföring) samt ERM (Etiska rådet för marknadsundersökningar). ICC (International Chambers of Commerce) som ger regler för reklam och andra säljfrämjande eller marknadsundersökanden åtgärder.

2. Vilka syften har MfL?Denna lag har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

3. Hur ser instansordningen ut i en process som behandlar gränsdragningen mellan tillåten och otillåten reklam?Konsument: KO - Sthlm Tingsrätt – MDNäringsidkare: Sthlm TR - MD

4. Vad är en hedersdomstol? Ge två exempel!ERK – Etiska rådet med könsdiskriminerande reklamKlandrar: Objektifiering, schablonisering, kränkningMER – Marknads Etisk Rådet (har ersatts med reklamombudsman)

5. Vilka sanktionsmöjligheter finns i MfL?- Marknadsstörningsavgift- Förbud att fortsätt med reklamen- Åläggande att lämna information- Tillhandahålla tekniska hjälpmedel- Vite- Skadestånd: ” ersätta den skada som därigenom uppkommer för en konsument eller någon annan näringsidkare.- Utplånande dvs att varan omedelbart tas ur bruk

6. Vad menas med att marknadsföring ska vara vederhäftig? Ge exempel!Begreppet vederhäftig innebär ett krav på att reklamen ska vara pålitlig i meningen korrekt och inte vilseledande samt att denna bedömning ska ske med utgångspunkt från det intryck marknadsföringen ger vid ett flyktigt möte.Man får inte skriva att man ex. blir smal av coca-cola!Ex. ”Hästens världens skönaste sängar” går ej att bevisa. För generaliserande och reservationslöst.

7. Vad innebär lagstridighetsprincipen?Innebär att om marknadsföringen innehåller moment som strider mot någon annan lagstiftning innebär det automatiskt att den också bryter mot regeln om god marknadsföringssed.

8. Vilka krav ställs för att jämförande reklam ska vara tillåten?Bara om jämförelsen:1. inte är vilseledande,2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, firmor eller andra kännetecken,5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken,6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, firma eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller firma.

9. Kerstin får med dagens post en trevlig och spännande bok från ett bokförlag. Med boken finns även ett erbjudande om att gå med i en bokklubb. Med viss behållning läser Kerstin boken och placerar den därefter i sin bokhylla. Två månader senare får hon ett kravbrev från bokklubben som

begär betalning för boken med 225 kr. Måste Kerstin betala?Nej Kerstin måste inte betala eftersom hon inte ingått något avtal med bokklubben.

10. Göran finner till sin stora förvåning en bild av sig själv i en annons för Miljöpartiet, bilden föreställer honom sittande under en lokalt inplanterad korkek doftande på blommande kattfötter. Bilden är förmodligen tagen när han förra året bevistade den intressanta urkultsfestivalen i Sollefteå. Göran som själv tycker att Miljöpartiet är något som snarast borde falla både för och under den så kallade 4%-spärren undrar nu om han kan göra något åt det inträffade. Vad svarar du?Det beror på om det är en näringsidkare som har tagit bilden eller MP själva. Enligt lagen 1978:800 om namn och bild i reklam kan Göran få skäligt vederlag samt att MP eller fotografens företag döms till böter.

Lektion 10 – konkurrens1. Ge konkreta exempel på vad som enligt bestämmelserna i konkurrenslagen (KL) avses med begreppet företag!en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Till dendel sådan verksamhet består i myndighetsutövning omfattas den dock inte av begreppet företag.Med företag avses också en sammanslutning av företag. Vad som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också på1. beslut av en sammanslutning av företag, och2. samordnade förfaranden av företag.

2. Samarbete mellan företag kan vara förbjudet om det på ett märkbart sätt förhindrar konkurrensen. Vad avses med lokutionen ett märkbart sätt?Det innebär att det konkurrensbegränsande samarbetet måste få ekonomiska verkningar av betydelse. Se KV hemsida.

3. Vad menas med parallellt uppträdande? Ge ett exempel!En situation då ett antal företag, på grund av marknadens beskaffenhet eller andra omständigheter, uppträder på samma sätt trots att respektive företag bestämmer sin marknadspolicy.

4. Är det möjligt för en tillverkare att rekommendera sina underleverantörer ett lägsta pris avsett att användas när de säljer vidare? Ja en rekommendation är ok och kan tom vara att rekommendera då man inte riskerar att bryta lagen genom att ta ut underpriser. Rekommendationen är ok så länge inte lägsta priset undertsiger tillverkningspriset vilket skulle kunna vara ett sätt att slå ut konkurrenter och detta är förbjudet enligt 2 kap 7 § KL – missbruk av dominerande ställning.

5. Edvin, ägare till samtliga aktier i Edvin Tall AB som tillverkar grankottesmycken, beslutar att endast sälja sina alster till de återförsäljare som har skaffat sig dokumenterade kunskaper om skogsetymologi genom att ha gått den distanskurs som Edvin själv ordnar till en kostnad av 15 000 kr per deltagare. Bedöm lagligheten av ett sådant förfarande!Edvin får inte enligt 19 § p 4 KL ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andraparten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet. Lag (1998:648).

6. Vilka påföljder kan drabba den som bryter mot KL 2:1?- Att avtalen blir ogiltiga- Åläggs att upphöra med överträdelser av förbuden- Konkurrensskadeavgift- Avgift- Näringsförbud- Skadestånd - ska företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer.

7. Vilka möjligheter till undantag finns från KLs regler om konkurrensbegränsande samarbete mellan företag? Avtal som:- bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomisktframåtskridande,- tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås,- bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå målet i 1, och- inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna i fråga.Även vissa typer av gruppavtal som tex. gruppundantag för konkurrensbegränsandeavtal om viss taxisamverkan,

Även avtal inom en primär lantbruksförening eller dess dotterföretag som avser samverkanmellan föreningens medlemmar om ex. produktion tänk Lantbruksföreningen

8. Vad avses med rekvisitet dominerande ställning i KL 2:7?Att ett företag är dominerande innebär att det har en stark ekonomisk ställning som gör att företaget kan hindra att en effektiv konkurrens upprätthålls på en marknad.

9. Hur går man tillväga för att bestämma den relevanta marknaden?Vid avgränsning av den

relevanta marknaden bestämmer man en produktmarknad och en geografisk marknad.

10. Under vilka förutsättningar kan ett företag med dominerande ställning på marknaden lagligen ägna sig åt så kallad prisdiskriminering?Legalundantag får göras om företaget anser att någon av rekvisiten i 2 kap 2 § uppfylls.

11. Beskriv kortfattad hur reglerna om de så kallade gryningsräderna är konstruerade!För att KV ska få genomföra en gryningsräd krävs ett beslut från Stockholms tingsrätt.Tingrätten får besluta om en gryningsräd om särskilda skäl föreligger. Under gryningsräden måste företaget tillhandahålla bokföring och andra dokument samt ställa upp på förhör.5 kap KL

12. Angiveri är numera en reell företeelse i konkurrensrättsliga sammanhang. Vilken bestämmelse i KL är det fråga om och vad innebär den egentligen?Det är fråga om bestämmelserna i 2 kap 14 § KL om att det företag som först tjallar kan få nedsatt konkurrensskadeavgift.

13. Vem kan drabbas av näringsförbud enligt KL 3:24?Den som bryter mot vissa överträdelser i vissa överträdelser av förbudet i 2 kap. 1 § eller i artikel 81 i EG-fördraget.

14. Vad är avgörande för bedömningen av om en förmån ska anses som muta eller inte?Att det är en otillbörlig förmån.Det ska finnas en avsikt att den otillbörliga förmånen ska fungera som en form av ersättning för tjänsteutövning. Kan inte förmånen förklaras som ersättning för t ex extratjänster eller sedvanlig gåva etc är den sannolikt en otillbörlig förmån.

Lektion 11 – immateriella tillgångar1. Definiera begreppet immaterialrätt genom att kort och principiellt förklara vad det är som är tänkt att skyddas med hjälp av immaterialrättslig lagstiftning!Rättigheter till andligt arbetet som tex. Kompositioner, uppfinningar, patent, m.m.Upphovsrätten, firmanamn, varumärken

2. Vilka immaterialrätter utgör delar av det som brukar kallas industriellt rättsskydd?Skyddet för patent, varumärken och design går under den gemensamma beteckningen det industriella rättsskyddet.

3. Vad innebär RF 2:19?19 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag.

4. På vilket sätt, förutom genom registrering, kan jag få rättsligt skydd för mitt varumärke?Genom mönsterskyddslagen SFS 1970:485, MönstL

5. Förklara kort varför ett registrerat varumärke har ett bättre skydd än andra rättsligt skyddade varumärken!Det ger ensamrätt och det gäller i 10 år. Det tar längre tid att inarbeta ett varumärke än att registrera det.

6. Vad avses med kravet på ”särskiljningsförmåga”?Särskiljningsförmåga innebär att ett varumärke ska uppfattas som ett kännetecken för ett visst kommersiellt ursprung - vanligen ett visst företag. Ett varumärke får helt enkelt inte var för likt ett annat.

7. På vilket sätt kan man motivera att deskriptiva varumärken inte bör erhålla skydd genom registrering?Deskiptiva ord kan betyda flera saker och bör därför inte användas som varumärke detta enligt § 14 VmL.

8. Vad krävs för att ett varumärke ska anses inarbetat och på så sätt ha rättsligt skydd?Ett kännetecken anses inarbetat, om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig är känt som beteckning för de varor som tillhandahålls under kännetecknet.

9. Beskriv kort och principiellt det skydd som varumärkesrätten ger!- syftar till att ge ensamrätt som ska hindra risk för förväxling- skyddstiden för registrerade varumärken är 10 år med möjlighet att förlänga.

10. Hur kan man lämpligen följa rådet att ”vårda sitt varumärke”?Att se till att registrera detAtt inte se till att hamna i tråkigheter

11. Vilka sanktioner kan komma ifråga enligt VmL?- Straffrätt- Ersättning- Förbud- Förstöra egendomen- Intrångsundersökning

12. Vad är en så kallad intrångsundersökning?41 § Om det skäligen kan antas att någon har gjort ett intrång, får domstolen för att bevisning skall kunna säkras om intrånget besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål

eller handlingar som kan antas ha betydelse för utredning om intrånget (intrångsundersökning).

13. Vilken preskriptionstid gäller för skadestånd på grund av varumärkesintrång?Ett år

14. På vilka sätt kan varumärkesrätt upphöra?Registermyndigheten (PRV) kan häva registreringen om det kommer in en invändning och det finns något hinder mot denna. Om man inte söker om inte ansöker om ny registrering efter 10 år. Registreringen får också hävas, om märket 1) är vilseledande,2) inte längre har någon särskiljningsförmåga,3) strider mot allmän ordning, eller 4) är ägnat att väcka förargelse. Rätten upphör också om varumärket inte har använts på fem år efter beslutet om registrering.

15. Inom firmarätten anses sanningsprincipen gälla. Vad menas med den?Sanningsprincipen är viktig inom firmarätten och innebär att uppgifterna i företagsnamnet skall stämma med sanningen och de verkliga förhållandena. Detta gäller både beträffande näringsidkaren själv och den verksamhet som bedrivs

16. Vad omfattas av begreppet näringskännetecken?Firma och sekundärt kännetecken kallas gemensamt näringskänneteckenAnnat kännetecken som näringsidkare jämte firma använder för sin verksamhet benämnes sekundärt kännetecken.

17. Hur uppkommer skydd för firma?Genom registrering eller inarbetning

18. Ange de lagrum som preciserar vad firmarätten innebär!FirmaL § 3

19. På vilka sätt kan firmarätt upphöra?- Om firman har registrerats i strid med lagen och det föreligger hinder mot registreringen kan domstol häva registreringenI övrigt:- 1. om innehavaren upphört att vara näringsidkare,2. om firman förlorat sin särskiljningsförmåga,3. om firman blivit stridande mot goda seder eller allmän ordning,4. om firman blivit vilseledande,5. om firman ej varit i bruk under de senaste fem åren och innehavaren icke visar skäl för sin underlåtenhet att använda firman.

20. Vad krävs för att en uppfinning ska kunna erhålla patenträttsligt skydd?Uppfinningen ska: vara ny, ha uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt. Uppfinningshöjd: att uppfinningen ska skilja sig väsentligt från allt som är känt sedan tidigare. Lösningen får inte heller ligga nära till hands för den som är kunnig inom uppfinningens teknikområde

21. Varför är det inte möjligt att få patent på uppfinningar som utgör metoder för t ex kirurgiska behandlingar?Anledningen är dels att ett patent inte får hindra läkare från att bota och förebygga sjukdomar och dels att metoderna kan ha olika effekt på olika patienter. De är alltså inte reproducerbara.

22. Hur länge kan en patenträtt komma att gälla?Ett patent kan upprätthållas i 20 år. För patent som avser läkemedel och växtskyddsmedel kan

patenttiden i vissa fall förlängas med fem år, så kallat tilläggsskydd

23. Mönsterskydd är en form av industriell upphovsrätt. Hur kan man få mönsterskydd för en produkt och hur länge gäller ett sådant skydd?Den som har skapat ett mönster (formgivaren) eller den till vilken formgivarens rätt har övergått kan genom registrering få ensamrätt till mönstret enligt denna lag(mönsterrätt)Mönsterrätt kan någon få endast om mönstret är nytt och särpräglat.

Skyddet gäller i femårsperioder och man ansöker om hur många perioder det ska gälla dock max 25 år innan det ska förnyas.

24. Varför kan mönsterskydd som omfattar nyttomönster och prydnadsmönster sägas vara ett rent form– eller utseendeskydd?

25. Var i MönstL finns den så kallade hinderkatalogen?§ 4

26. Beskriv sambandet mellan 2 och 5 §§ i MönstL!2 § beskriver hur mönstrets särprägel ska tolkas av en expert och i 5 § stadgas att mönsterrätten utgörs av alla andra mönster som inte gör ett annat helhetsintryck av en kunnig användare.Alltså ganska högt ställda krav på att en inredare eller grafiker måste kunna se skillnad för att mönsterrätten ska gälla.

27. Som en förutsättning för att få upphovsrätt krävs enligt URL att verket uppnår viss verkshöjd. Vad menas med det?Verket måste alltså på något sätt vara unikt, t.ex. så att inte två personer oberoende av varandraskulle ha uttryckt de omständigheter som verket handlar om på samma sätt.

28. Upphovsrätt innefattar ensamrätt för upphovsmannen. Vilka rättigheter följer av denna ensamrätt?ekonomiska rättigheterna: rätten att tillåta eller förbjuda varje form av mångfaldigande samt rätten att göra verket tillgängligt för allmänhetenideella rättigheterna: – rätten för upphovsmannen att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas,– rätten att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

29. Vad menas med droit moral och vilken bestämmelse i URL åsyftas?En annan typ av ersättning är den s.k. följerätten, som utgår vid vidareförsäljning av exemplar av konstverk (också kallad droit de suite). Denna avgift utgör normalt fem procent på försäljningspriset exklusive moms

30. Två viktiga undantag från upphovsrätten framgår av URL 12 och 22 §§. Vad innebär dessa?12 §: Man får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk22 §: Rätten att citera ur offentliggjorda verk i den omfattning som motiveras av ändamålet

31. Ge exempel på några så kallade närstående rättigheter till upphovsrätten!utövande konstnärer: avser man artister, sångare, musiker och andraVissa producenter av musikRadio- och TV-företagKataloger, databaser etc.

Titelskydd m.m.

32. Vilka sanktioner kan drabba den som kränker någons upphovsrätt?- Straff i form av böter eller fängelse- vitesförbud mot den som gör ett intrång mot att fortsätta med detta- Skadestånd: skälig ersättning för det utnyttjande som har skett

33. Vilka skyddstider gäller för upphovsrättens olika innehåll?Upphovsrätten varar som huvudregel under upphovsmannens livstid och 70 år efter det år då han eller hon avled. I fråga om anonyma verk gäller sjuttioårstiden i stället från året för offentliggörandet. När skyddstiden har gått ut är verket fritt att använda.För utövande konstnärer, vissa producenter och Radio- och TV-företag är skyddstiden som huvudregel 50 år. Kataloger, databaser etc. 15 år, Titelskydd 25 år

34. Hur ser det upphovsrättsliga skyddet ut för datorprogram och liknande företeelser?URL har ett ökat skydd för datorprogram och dess får tex. Inte reproduceras. – Särskilda inskränkningsbestämmelser gäller för kopiering av datorprogram (utöver förbudet mot kopiering för privat bruk).Kopiering av datorprogram för privat bruk är olagligt men inte straffbart

35. Vilket eller vilka skydd kan fås för ett fotografi?En fotograf, dvs. den som har tagit en fotografisk bild, har ett särskilt skydd som omfattar en ensamrätt att bestämma över exempelvis framställning av exemplar av fotografierna under en tid av 50 år från det år då bilden togs. Om fotografiet utgör ett konstnärligt verk kan dessutom skydd finnas enligt den egentliga upphovsrätten och detta varar då under den vanliga 70-åriga skyddstiden från upphovsmannens död.

Lektion 12 – anställning1. Vad innebar den så kallade decemberkompromissen 1906 och vad innebär Saltsjöbadsavtalet? Observera att svaret å denna fråga inte finns i kurslitteraturen!Decemberkompromissen var en överenskommelse mellan LO och SAF i december 1906, då vissa av arbetarrörelsens krav tillgodosågs. I huvudsak innebar decemberkompromissen ett erkännande av arbetsgivarens rätt att leda och fördela och att fritt anställa och avskeda, men att respektera arbetarnas rätt att organisera sig.Avtalet, vars karaktär blev prejudicerande för andra huvudavtal mellan arbetsparterna, innehåller bland annat regler om tillåtna stridsåtgärder som sedan dess har fungerat som mer eller mindre allmänt accepterade normer i arbetsmarknadskonflikter.Ett omedelbart resultat av avtalet var minskade konflikter mellan parterna på arbetsmarknaden. Ett mer långtgående resultat var den samförståndsanda som aktivt uppmuntrades från LO och SAF

2. Vad menas med att en regel inom arbetsrätten är semidispositiv?Semidispositiva regler är ett begrepp som förekommer inom arbetsrätten och syftar på sådana regler som får träda tillbaka när kollektivavtal ger avvikande besked.

3. Var publiceras rättspraxis inom arbetsrätten? I AD:s domar.

4. I vilka situationer prövar TR en arbetsrättslig tvist?Arbetstvister från oorganiserad arbetstagare eller från org. Medlem utan stöd från sin organisation

5. Inom den kollektiva arbetsrätten har de olika organisationerna stor betydelse. Redogör för skillnaden mellan centrala och lokala organisationer! Ge exempel!Central organsiation ex. riksomfattande fackförbund har särskilda befogenheter enligt såväl MBL som andra lagar. Lokala organisationer är fackförbundens lokala enheter.

6. Ge konkreta exempel på situationer som enligt MBL 2 § undantas från lagens tillämpningsområde!Arbetstvister inom Ex. trossamfund och fackförbund.

7. Eva är medlem i SNF och söker arbete som miljöhandläggare hos Kalmar kommun. Eva har den bästa formella utbildningen samt den längsta erfarenheten men att hennes engagemang i SNF ses inte med blida ögon av personalchefen. Hon tror att somliga tycker att hon är en jobbig miljöaktivist som inte kan klara av att handlägga miljöfrågor på ett objektivt sätt. Eva undrar nu om det är möjligt att åberopa reglerna om skyddet för föreningsrätten i MBL?Nej eftersom Kalmar kommun inte omfattas av MBL eftersom det har ett politiskt eller annat opinionsbildande ändamål.

8. Reglerna i MBL 10 och 11 §§ gäller två olika förhandlingssituationer, vilka är skillnaderna?10 § gäller förhållandet mellan enskild AT och AG då har båda förhandlingsrätt.11 § gäller förhållandet på hela arbetsplatsen och om AG vill göra förändringar. Det föreligger då en förhandlingsskyldighet hos AG.

9. Mellan vilka parter sker en förhandling enligt MBL 13 § och vad ska en sådan förhandling innehålla?Förhandling enligt 13 § gäller AT-org som inte har kollektivavtal med arbetsgivaren är AG skyldig att förhandla enligt 11-12§. 1 st rör en enskild medlem och 2 st rör uppsägningar pga, arbetsbrist.

10. Vad gäller om parterna inte kommer överens vid en förhandling?

Då ska talan väckas vid domstol.

11. Hur definieras ett kollektivavtal?Ett KA i lagens mening är ett avtal mellan å ena sidan AG-org eller enskild AG och å andra sidan AT-org om anställningsvillkor och dylikt.

12. Vilka är de specifika rättsverkningar som ett kollektivavtal medför?

13. Under vilken förutsättning kan stridsåtgärder vidtas som påtryckningsmedel?

14. I vilket sammanhang förekommer begreppet samhällsfarlig konflikt och hur avgörs om en sådan föreligger?

15. Vilka möjligheter har en facklig organisation att vidta stridsåtgärder under tid då kollektivavtal gäller?

16. Arbetsgivaren beordrar Per, anställd som sekreterare, att under den ordinarie lokalvårdaren Lisas två veckor långa sjukskrivning städa de fyra tjänsterummen samt sammanträdesrummet. Kan Per vägra att utföra arbetet?

17. Förklara vad som avses med facklig vetorätt? I vilka situationer kan en sådan organisation använda sin vetorätt?

18. Vad är ett medbestämmandeavtal och vilken funktion fyller det?

19. Vad är det huvudsakliga innehållet i det EG-direktivet om koncernfackligt samarbete som resulterade i lag (1996:359) om europeiska företagsråd?

20. Arbetskraftens fria rörlighet är en av de viktiga så kallade friheterna reglerade i Romfördraget. Vilka är de enda två undantagen från denna princip som får uppställas?

21. Huvudregeln vad gäller ett anställningsförfarande är att arbetsgivaren har rätt att fritt anställa personal. Från denna huvudregel finns emellertid viktiga undantag. Vilka är dessa?

22. Hur ser samspelet ut mellan det enskilda anställningsavtalet och det kollektivavtal som gäller inom en viss bransch?

23. Vilka åtgärder kan vidtagas mot icke accepterad diskriminering på arbetsmarknaden och vilka är de tillämpliga reglerna?

24. Enligt regeln i LAS 4 § 1 st gäller att en anställning ska gälla tills vidare. Vilka undantag finns från denna huvudregel?

25. Vad menas med en turordningskrets och hur fastställs en sådan?

26. För att uppsägning av en eller flera arbetstagare överhuvudtaget ska vara laglig måste kraven i LAS 7 § vara uppfyllda. Vilka är de?

27. Ge några exempel på vad som enligt ADs praxis kan utgöra saklig grund respektive inte saklig grund för uppsägning!

28. Redogör för skillnaderna mellan uppsägning och avsked!

29. Hans har på synnerligen olagliga grunder blivit uppsagd från sitt arbete. AD har i sin dom fastställt att saklig grund för uppsägning inte förelåg, dock vägrar arbetsgivaren att ta tillbaka Hans. Är det möjligt enligt LAS?

30. Maj är sedan två år anställd som programutvecklare i ett dataföretag. Hon vill nu starta eget inom samma bransch. När hon ska sluta säger hennes arbetsgivare att det finns en klausul i gällande anställningsavtal som i sak innebär att hon förbundit sig att inte inom fem år efter avslutad anställning syssla med konkurrerande verksamhet. Kommentar!

31. Vad är ett skyddsombud och vilka uppgifter har ett sådant?

32. Sekreteraren Håkan är i hög fart på väg från fikarummet på sin arbetsplats till sitt tjänsterum, när han plötsligt snubblar på en kartong med kuvert som någon ställt ut i gången. Denna någon visar sig senare vara vaktmästaren. Håkan skadar sig och blir sjukskriven i fyra veckor och drabbas därför av ett rejält löneavdrag samt en mängd extra kostnader för sin sjukvård. Vem är ansvarig? Vem ska betala?

33. Det lilla reseföretaget Valio AB har köpts upp av sin betydligt större konkurrent inom den aktuella marknaden. De anställda i Valio AB är oroliga för vad som kan riskera hända med deras anställningar. Vad svarar du?

34. Markus har arbetat i fem år som bibliotekarie. Han har nu i en dagstidning sett en bättre betald tjänst i en annan kommun och bestämmer sig för att söka detta arbete. Emellertid är det så att hans nuvarande arbetsgivare inte vill ge honom nödvändigt betyg, vilket är nödvändigt för att söka det nya arbetet. Skälet är tidsbrist. Hur kommenterar du detta?