Upload
glenna-hunt
View
109
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Intern redovisning för planering och uppföljning. VÄLKOMMEN! till Föreläsning 2 (Kalkylering) ( 9/3 Litteratur till idag: Kapitel 5-8, 11 och 12) Ekonomistyrning genom Resultatplanering, Täckningsbidrag, (Pristeori) Produktkalkylering (Period, Pålägg , Order) (Investeringskalkylering) - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 1
Intern redovisning förplanering och uppföljning
VÄLKOMMEN!till
Föreläsning 2 (Kalkylering)( 9/3 Litteratur till idag: Kapitel 5-8, 11 och 12)
Ekonomistyrning genom Resultatplanering, Täckningsbidrag, (Pristeori) Produktkalkylering (Period, Pålägg , Order) (Investeringskalkylering) Övning; Period-, Påläggskalkyl, kalkyler i handels - och
tjänsteföretag, Bidragskalkylerig
Utdelning övningsuppgifter till 15/3 (a,b) (Ö 2:1 – 2:7 samt Ö 3:1, 3:2 samt 3:5)
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 2
Vad är det för företag? Tjänsteföretag? Handelsföretag? Tillverkande?
Annan form? Stort, litet? Organisationstanke?
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 3
VIKTIGT! Resultatpåverkan eller likviditetspåverkan!
Resultatplanering/kalkylering i olika företagINTÄKTER och KOSTNADER!Bidragskalkyler, täckningsbidrag och ”break- even” ”Självkostnader” (TVK, SVK)– varför och hur?Periodkalkyl – när och hur?Påläggskalkyl – när och hur?Orderkalkyl – när och hur?
Investeringsplanering BETALNINGSFLÖDET!
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 4
TOTALANALYS ”Break- even”
Kritisk omsättning Säkerhetsmarginal
Kritisk volym
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 5
BIDRAGSKALKYL Täckningsbidrag Täckningsgrad Kritisk volym Kritisk omsättning
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 6
Till vad kan bidragskalkylen användas?
Vad är det lägsta pris vi kan sätta på kort sikt? Vilket lägsta pris skall vi ange i ett anbud? Vilket är det lägsta pris vi får ange?
Vilken produkt skall vi välja om vi har begränsningar i produktionen?
Ska man helt inställa produktionen på kort sikt?
Ska man komplettera produktionen med nya produkter?
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 7
Särkostnader är kostnader som skulle bortfalla om ett visst produktslag inte
tillverkas eller för ett produktslag som nu ej ingår i
sortimentet men planeras ingå i sortimentet blir dess särkostnader de
kostnader som beräknas tillkomma.
direkt material ibland direkt lön emballage provision
Exempel på vanliga särkostnader
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 8
Särintäkter - Rörliga särkostnader (- Fasta särkostnader) Täckningsbidrag - Fasta samkostnader Resultat
TB i relation till Särintäkten = TGTäckningsbidrag kallas så för att produkten lämnar ett bidrag för att täcka företagets samkostnader.
FORMELN generellt
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 9
Särintäkt per enhet (Pris/enhet) - Rörliga särkostnader per enhet
(RK/enhet) Täckningsbidrag per enhet (TB/enhet)
TG = TB i relation till särintäkten =TB per enhet/Särintäkt per enhet
Täckningsbidrag kallas så för att produkten lämnar ett bidrag för att täcka företagets samkostnader.
BIDRAGSKALKYLEN per st
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 10
Täckningsgrad (TG) = Totalt Täckningsbidrag (TTB) / Omsättning
(uttryckt i %)
alternativt
TG = TB/st /Pris
Täckningsgrad totalt eller per st
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 11
Hur vet vi om ett visst bidrag till företaget som helhetär tillräckligt? En utökad formel.
Särintäkter
- Särkostnader
= Täckningsbidrag
- Samkostnader
= Kalkylmässigt nettoresultat
+bokföringsmässiga merintäkter
-bokföringsmässiga merkostnader
=Resultat efter finansnetto
Bidrag från olika produktslag måste totalt täcka för produktslagen tillsammans uppkomna samkostnader, inklusive räntor på eget kapital. Eventuell övertäckning blir KALKYLMÄSSIGT NETTORESULTAT.
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 12
Samkostnader är kostnader som inte bortfaller vid ett eventuellt beslut
Tjänstemannalöner Kapitalkostnader
Kapacitetskostnader
Vanliga exempel på samkostnader
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 13
Det totala bidraget kan också ställas i relation till de totala (fasta och gemensamma) kostnaderna för att upprätthålla en viss kapacitet. Kvoten kallas ibland kapacitetsgrad. Den anger hur väl kapacitetskostnaderna (samkostnaderna) täcks.
Formeln = Täckningsbidrag x 100
Samkostander
Kapacitetsgrad
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 14
En annan möjlighet är att jämföra med särskilt uppställda bidragskrav. Dessa kan formuleras på olika sätt. Avgörande är vad man i företaget upplever vara dess trånga sektion.
Om en viss tillverkningsprocess begränsar utbudet kan t ex krav ställas på ett visst bidrag per timme.
I andra fall kan det gälla att nå ett visst bidrag per ton råvara.
Om begränsningen ej ligger på resurssidan utan i försäljningen kan krav ställas på visst bidrag i procent av särkostnader eller i procent av omsättningen.
Det sistnämnda utgör då krav på viss täckningsgrad
Speciella bidragskrav vid begränsningar
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 15
Jämförelse självkostnadskalkyl och bidragskalkyl.
+ Approximerar kostnaden + Underlag för internpriser + Underlag för kontroll - Kostnadsfördelningar som
kan missleda - Påläggen inget uttryck för
resursers verkliga värden - Ingen marknadsanpassning
av priser; inget incitament för nya produkter
- Betydelsen av hög beläggning av fasta resurser underskattas
+ Ger minimigränser för priser + Ger incitament för kund- och
resultat ansvar + Ständig marknadsanpassning
av priser, nya projekt - Ingen bestämning av
alternativkostnader - Tendens till “volymsjuka” - Främst kortsiktiga förhållande
beaktas och långsiktiga konsekvenser negligeras.
Underskattar särkostnader
Självkostnadskalkyl Bidragskalkyl
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 16
EXEMPEL TOTALANALYS
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 17
FÖRETAGET Ett företag tillverkar snowboards som säljs för 3000 kr/st /exkl
mvs). Tillverkningen sker manuellt med mycket direkt arbetskraft. P.g.a. detta är de rörliga kostnaderna höga och uppgår till 900 kr/st. (3 tim/ st)
Förra året sålde företaget 5.000 st. med följande resultat:/st
Försäljning (5.000 st) 15.000 000 3000 Rörliga kostnader (särkostnad) 4.500 000 900 Bidrag 10.500 000 2100
TG 70% Fasta kostnader (Samkostnad) 8.500 000 Resultat 2.000 000
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 18
NollpunktsanalysQ = FK/TB per st
Beräkna Break-even (Kritisk punkt eller Nollpunkten, Kritisk volym)
3000 – 900 = 2 100 (TG 2 100/3000 = 70%)
FK/ TB /st = 8.500 000/2 100 = 4.048 st
Om de rörliga kostnaderna ökar med 300 kr/st (1 tim) och priset är oförändrat, vad blir det nya täckningsbidraget, täckningsgraden och kritisk volym?
3000 – 1200 = 1 800 (TG 1 800/3 000 = 60 %) FK/TB/st = 8.500.000/1 800 = 4.723 st
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 19
Kritisk omsättningFK/TG
TG x Omsättning = TTBTTB = FK (vid 0-punkten)
TG x Kritisk omsättning = FK Kritiks omsättning = 8.500 000/ 60 % = 14 166 tkr
Med förutsättningarna i (2), hur många styck måste säljas för att nå samma resultat som ovan (2.000 000) och vilken omsättning blir det?2.000 000 = (3000 – 1 200) x q – 8.500 000 = 5.833 st
Omsättning 5 833 x 3 000 = 17.500 000Rörliga kostnader 5 833 x 1 200 = 7.000 000Bidrag 5 833 x 1 800 = 10.500 000Fasta kostnader 8.500 000RESULTAT 2.000 000
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 20
Periodkalkyl eller orderkalkyl?
Periodkalkylen (divisions-respektive ekvivalentmetoden) används när kalkylobjekten är ”identiska” och för en viss period
Orderkalkylen (för kund, order, projekt mm oberoende av tidsperioden) samt på olika nivåer med ex stegkalkyl
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 21
Produktkalkylering Periodkalkyl (divisionskalkyl,
normalkalkyl och ekvivalentkalkyl)Rörliga och Fasta kostnaderVolymer, priser
När man ska beräkna självkostnader per st för en viss period (i en viss process)
(Denna kalkylform kallas ibland därför processkalkyl)
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 22
Produktkalkylering Påläggskalkylering i tillverkande företag
Kostnadsslag, kostnadsbärare, kostnadsställen
Påläggsbas och PåläggssatsDirekt och (indirekta) Omkostnader
När man ska beräkna självkostnaden per st på olika produkter, beroende på hur omkostnaderna ska fördelas på dem
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 23
Arbetsgången vid påläggskalkyl1 Bestäm direkta kostnader2 Gruppera omkostnaderna i poster3 Välj fördelningsnycklar4 Beräkna påläggsbaser och påläggssatser5 Fördela omkostnaderna till kalkylobjekten
(produkterna)6 Beräkna självkostnaden för respektive
produkt
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 24
Produktkalkylering Kalkylering i handels och tjänsteföretag Orderkalkylering (en form av påläggskalkyl)
Begreppen som egentligen ska användas här är de särkostnader som orderna har och de samkostnader som
ska fördelas på ordern. I realiteten används begreppen som vid övrig påläggskalkyl d v s direkta kostnader och omkostnader.
Vid orderkalkylering används antingen påläggsmetoden eller den sk ABC metoden.
När man ska beräkna självkostnaden för att kunna bestämma pris på en viss produkt eller tjänst (och ofta för en viss kundorder)
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 25
Övningsexempel SVK
PERIOD
PÅLÄGG
ORDER