Introduktionskurs Skövde 2009-12-01

Växtskyddsmedel och Miljö

Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP

Bakgrund!

Miljömålen:

• Grundvatten av god kvalitet

• Levande sjöar och vattendrag

• Giftfri miljö

• Ett rikt odlingslandskap

Foto, Magnus Sandström, SJV

Foto, Johan Yngwe, SBU

Foto, Stina Olofsson, SJV

tar helhetsgreppet för vattenskydd!

Modul 13A

Modul 13BModul 13B,

13C

Disposition:

• Gränsvärde och riktvärde, fynd av växtskyddsmedel i vatten

• Punktkällor och Hantering

• Diffusa förluster

Gränsvärde för dricksvatten enligt SLVFS 2001:30

gäller nu även grundvatten enligt dotterdirektiv till WFD

Dricksvatten betraktas som otjänligt:

> 0,1 g/l av enskilt bekämpningsmedel

> 0,5 g/l totalt av bekämpningsmedel

Riktvärde för ytvatten enligt KemI 2008

För skydd av vattenlevande organismer.

Olika för olika bekämpningsmedel, ex:

Glyfosat i Roundup 100 g/l ( det.gräns 0,02 g/l )

Bentazon i Basagran 30 g/l ( det.gräns 0,003 g/l )

Tribenuronmetyl i Express 0,1 g/l ( det.gräns 0,01 g/l )

Esfenvalerat i Sumi-alpha 0,0001 g/l ( det.gräns 0,001 g/l )

Gränsvärde och Riktvärde

Hur mycket är 0,1 µg/l ?

2 cl

4 cl

1g

1 000 l

10 000 000 l

10 000 st

Snapsglas

TOTEX STRÖ

Totalbekämpningsmedel för hårdgjorda ytor förbjudet 1990.

Innehöll: Atrazin DiklobenilHalv.tid 0,5-2 mån. Halv.tid 1-6 mån.

Liten urlakning

DEA DIPA HADesetylatrazin Desisopropylatrazin HydroxyatrazinStörre urlakningsrisk, längre nedbrytningstid

BAM2,6-diklorbensamid

Större urlakningsriskLängre nedbrytningstid

Dricksvattenproduktion i Sverige

Enkät från drygt 1000 vattenverk 1999/2000

Fynd av växtskyddsmedelsrester hos knappt 10% av vattenverken.Vad hittades? BAM 54%, Atrazin 19%, DEA 17%, Bentazon 8%, Övrigt 2%

Halter över 0,1 g/l hos knappt 5% av vattenverken.

Ytvattenverk 200 st

Grundvattenverk 1700 st

Ytvatteninfiltration 100 st

*

*

* * * * * * *

Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsrester

Skåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne.

Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsresterSkåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne.

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Totalhalt bek.medel µg/l

Brunnsdjup m

71 %20 %

8 %

1 %

Fyndfrekvens av växtskyddsmedelsresteri vatten

Ytvatten 1985-2004:

Glyfosat/Roundup 59% 322 prov.

AMPA 34% 312 prov.

Bentazon/Basagran 29% 2461 prov.

MCPA 25% 2598 prov.

DETA/Totex Strö 19% 176 prov.

Diklorprop 17% 2590 prov.

Azoxystrobin/Amistar 17% 175 prov.

Mekoprop 16% 2597 prov

BAM/Totex Strö 14% 1206 prov

Källa: SLU, teknisk rapport 102, 2006

SAMMANFATTNING FYND - RIKTVÄRDE:

• Fynden i grundvatten är mindre än i ytvatten och består huvudsakligen av nedbrytningsprodukter från Totex Strö.

• I ytvatten är fynden vanligare och består huvudsakligen av jordbruksrelaterade växtskyddsmedel.

• Det finns stor samstämmighet i fyndfrekvens mellan olika undersökningar.

• Fyndfrekvensen beror på växtskyddsmedlens egenskaper såsom läckagebenägenhet mm.

• Växtskyddsmedel som är läckagebenägna har ofta högre riktvärde ( annars hade dom inte blivit godkända ).

Kg a.s / ha total åkerareal

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N

Växtskyddsmedelsanvändningen 2006 ärbetydligt större i södra Sverige, beroendepå stor odling av sockerbetor, potatis ochett större skördevärde.

• Platta med uppsamling: 51 % (33 % -98).

• Fält/aktiv mark: 26 % (10 % -98)

• Biobädd: 14 % (4 % -98)

• På gårdsplanen: 16 % (30 % -98)

Var fylls sprutan? Resultat från användar-undersökning 2006, SCB MI 31 SM 0701.

Påfyllning på gårdsplan

0102030405060708090

100

Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N

Andel, % gårdar

Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04. 

Förråd: 5 gårdar hade inte invallning. Det var vanligt att det var långt mellan påfyllningsplats och förråd. På 12 gårdar användes tillfällig förvaring.

Dokumentation: 12 sprutförare hade fullständig sprutjournal.

 Påfyllningsplats: 10 platta med uppsamling, 6 biobäddar, övriga biologisk aktiv

mark? 8 gårdar hade för kort avstånd till vattentäkter eller dagvattenbrunnar. 5 av 6 biobäddar var i behov av underhåll. Ingen biobädd var tillräckligt stor för traktor och spruta.

   Påfyllning av preparat: 12 av 15 använde preparatsluss. På Hardi mfl. satt reglage till preparatslussen under tratten = trattens öppning i ansiktshöjd.

”Spill” från preparatslussen yrde upp.

      Sköljning av förpackningar: 8 av 15 använde sköljutrustningen på preparatslussen.• 4 sköljde dunkarna med sprutvätska. 1 sköljde manuellt

utan lock!  

Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04.

 ·       Personlig skyddsutrustning: 17 förare använde handskar. 4 förare använde

andningsskydd. 2 förare hade gummistövlar. ·       Inre rengöring spruta: Spolvattentank fanns på 17 sprutor. 9 gårdar sköljde

mindre än 3 ggr. 

Yttre rengöring spruta: 3 uppgav att rengöring bara skedde en gång per år. 5 hade utrustning för tvätt i fält. 2 tvättade i fält. Missöde med sprutvätska i slangen hade skett för flera förare.

 Förararnas synpunkter vid nyinvestering:

 1. Lätt hantering och manövrering.2.  Ökad kapacitet och fler spruttimmar.3.  Bra service och enkelt underhåll.4.  Förbättrad arbetsmiljö.5. ”Uppfyllda regler och bestämmelser”.

Vemmenhög – utveckling en 90% minskning av pesticidhalterna

Källa; Jenny Kreuger

Medelhalt summa pesticider maj- sept 1992- 2006

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1992

1993*

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Medelh

alt

(µg/l)

0

400

800

1200

1600

( A

nvä

nd a

naly

serb

ar

mängd

)kg/å

r

* Endast maj-juni

START

RÅDGIVNING REKO STÖD och

MI LJ ÖLEDNI NG

BETODLI NG

(MBO)

20

07

SAMMANFATTNING HANTERING/PUNKTKÄLLOR:

• Det finns fortfarande stora brister när det gäller säker hantering.

• Det gäller att ha de rätta rutinerna och utrustningen för att eliminera olyckshändelser när man är stressad eller trött.

• Det är vanligt att man tar för lätt på det personliga skyddet!

0

20

40

60

80

100

12-

sep

22-

sep

12-

okt

27-

okt

11-

nov

30-

mar

15-

apr

30-

apr

22-

maj

MACRO_GV-simulering på måttligt mullhaltig mellanlera.Bekämpningstidpunktens betydelse för läckagerisken av aktiv substans vid ogräsbekämpning i höstsäd.

Arelon 3 l/ha,Isoproturon

Relativtal läckage

Event Super 1 l/haFenoxaprop-P

Duplosan Meko 1,2 l/haMekoprop P

Arealförluster (g/ha behandlad areal) i 4 typområde 2002-2006 orsakatav hanteringsspill, läckage och ytavrinning från fälten. Röda pilar markerarsubstanser som finns på den sk ”Lättrörliglistan” för vattenskyddsområde.

0,001

0,010

0,100

1,000

10,000

alf

ac

yp

erm

etr

in F

as

tac

50

53

2 h

a

be

tac

yfl

utr

in B

eta

-Ba

yth

roid

SC

02

5 m

fl.

22

2 h

a

cy

az

ofa

mid

Ra

nm

an

91

ha

cy

pe

rme

trin

Cy

pe

rb 4

75

ha

de

lta

me

trin

De

cis

64

8 h

a

dik

va

t R

eg

lon

e 1

58

ha

flo

ras

ula

m P

rim

us

mfl

.12

63

ha

klo

rme

kv

atk

lori

d C

yc

oc

el

Plu

s 6

8 h

a

lam

bd

a-c

yh

alo

trin

Ka

rate

2,5

WG

94

ha

ma

nk

oz

eb

i T

att

oo

mfl

.12

5 h

a

pro

pa

mo

ka

rb i

Ta

tto

o m

fl.

10

1 h

a

pro

tio

ko

na

zo

l P

rolin

e 7

76

ha

py

rak

los

tro

bin

i C

om

et

mfl

. 1

58

4 h

a

tau

-flu

va

lina

t M

av

rik

25

2 h

a

ka

rfe

ntr

az

on

sy

ra P

latf

orm

mfl

. 3

48

ha

flu

az

ina

m i

Sh

irla

n m

fl.

18

8 h

a

es

fen

va

lera

t S

um

i-a

lph

a 5

FW

31

95

ha

fen

itro

tio

n S

um

ith

ion

NA

50

E 2

61

ha

me

tsu

lfu

ron

me

tyl

Ally

-p

rep

. 8

35

ha

trib

en

uro

nm

ety

l E

xp

res

s 5

0 T

mfl

. 5

62

3 h

a

tife

ns

ulf

uro

nm

ety

l H

arm

on

y-p

rep

. 2

63

7 h

a

trif

lus

ulf

uro

nm

ety

l S

afa

ri 5

0 D

F 6

19

ha

am

ido

su

lfu

ron

Gra

til

75

WG

mfl

. 7

20

ha

jod

su

lfu

ron

me

tyln

atr

ium

Hu

ss

ar

mfl

. 4

06

ha

fen

pro

pim

orf

Fo

rbe

l 7

50

EC

mfl

. 2

30

7 h

a

pro

pik

on

az

ol

Tilt

25

0 E

C 3

80

0 h

a

su

lfo

su

lfu

ron

Mo

nit

or

20

89

ha

fen

ox

ap

rop

-P E

ve

nt

Su

pe

r 2

56

ha

az

ox

ys

tro

bin

Am

ista

r 3

88

6 h

a

flu

rta

mo

n i

Ba

ca

ra 2

16

ha

pir

imik

arb

Pir

imo

r 1

17

4 h

a

ak

lon

ife

n F

en

ix 1

26

6 h

a

dif

lufe

nik

an

i C

ou

ga

r m

fl.

13

27

ha

rim

su

lfu

ron

Tit

us

25

DF

40

0 h

a

cy

pro

din

il U

nix

mfl

. 8

42

ha

flu

rox

ipy

r S

tara

ne

18

0 m

fl.

60

51

ha

eto

fum

es

at

Tra

ma

t 5

0 S

C m

fl.1

15

6 h

a

klo

py

ralid

Ma

trig

on

mfl

. 2

52

5 h

a

fen

me

dif

am

Be

tan

al

SC

mfl

. 1

19

1 h

a

pro

su

lfo

ka

rb B

ox

er

19

3 h

a

pro

klo

raz

Sp

ort

ak

11

8 h

a

me

tala

xy

l-M

i R

ido

mil

Go

ld m

fl.

61

1 h

a

me

taz

ak

lor

i B

uti

sa

n T

op

48

0 h

a

me

trib

uz

in S

en

co

r 9

64

ha

MC

PA

Ho

rmo

tex

75

0 m

fl.

38

12

ha

dim

eto

at

Ro

xio

n 4

0 E

C m

fl.

80

ha

gly

fos

at

Ro

un

du

p B

io m

fl.

28

99

ha

klo

rid

az

on

Py

ram

in D

F 2

15

ha

me

ko

pro

p-P

Du

plo

sa

n M

ek

o m

fl.

69

7 h

a

iso

pro

turo

n i

Co

ug

ar

11

93

ha

me

tam

itro

n G

olt

ix W

G m

fl.

11

96

ha

kv

inm

era

k i

Bu

tis

an

To

p m

fl.

21

6 h

a

be

nta

zo

n B

as

ag

ran

-pre

p.

11

07

ha

dik

lorp

rop

-P D

up

los

an

DP

mfl

. 2

27

ha

Förlust g/ha

Pesticide Leaching Assessment Program, PLAP, i Danmark. Mäter diffust läckage – Ej påverkat av punktkällor! www.pesticidvarsling.dk

GEUS

Grundvatten Grundvatten

”Lättare jordarter” Lerjord

Principskiss tänkbart scenario: Risk för läckage av växtskyddsmedel på olika jordarter. De gulapilarnas bredd illustrerar mängden växtskyddssmedel som transporteras.

Ytvatten

ÖF 05

Tätande lerskiktInfiltration

Ytvattenerosion - ett underskattat problem

Fosforförluster

”Våra mätningar visar att 90 % av fosforförlusterna kan härstamma från 10 % av arealen och ske under 1 % av tiden. Förlusterna sker både som ytvattenerosion och inre erosion ner igenom jorden. På lerjordar kan de fina partiklarna transporteras mycket lång väg.”

Förluster av växtskyddsmedel

”Kraftiga åskregn under försommaren ökar alltid risken för höjda halter av växtskyddsmedel i våra vattendrag. Vi har sett att ytavrinning till bla dräneringsbrunnar är en av orsakerna till dessa förluster.”

Docent Barbro Ulén, SLU

Agr Dr Jenny Kreuger, SLU

Kraftig erosion i sockerbetsfält trots ganska svag lutning

Foto: Anders Adholm HIR Malmöhus

Otillräcklig skyddszon Gör skyddszonen bredare eller förebygg genom vårplöjning eller avskärande dike längre upp

Foto: Örjan Folkesson SJV

SAMMANFATTNING DIFFUSA FÖRLUSTER:

• I takt med att hanteringen förbättras ökar de diffusa förlusterna i betydelse

• Diffust läckage kan påverkas genom bekämpningstidpunkt, val av preparat mm.

• Läckagerisken från lerjordar till ytvatten har underskattats

• Läckagerisken till grundvatten är oftast högst på lättare jordar

• Åtgärder mot ytvattenerosion är viktiga mot såväl förluster av fosfor som växtskyddsmedel och för bördigheten.