1

Jämtkrafts års- och hållbarhetsredovisning2015

2

INNEHÅLL

ENERGI SOM GÖR

LIVET BÄTTRE

Ett hållbart samhälle är en av våra kärn-frågor inför framtiden och energiförsörj-ningen är en nyckelfråga. Politiken och den ekonomiska utvecklingen påverkar förut-sättningarna för att vi med gemensamma krafter ska klara av energiomställningen som världen står inför och komma tillrätta med klimatfrågan. De viktigaste utmaning-arna och målen framåt är de utsläpps-åtaganden som gjordes under klimatmötet i Paris. I och med nationella initiativ som tas i den förnybara sektorn uppstår nu behovet av nya kompetenser inom nya områden. I Sverige är industri och transporter de sektorer som behöver ställa om mest.

Förnybar energi är avgörande för en hållbar framtid och för näringslivets utveckling. Jämtkraft har en viktig roll att spela, som ett av energibolagen som levererar förnybar energi och Jämtkrafts mål om 1 TWh ny för-nybar elproduktion till 2020 är en strategisk satsning med hög prioritet.

I den här års- och hållbarhetsredovisningen kan du läsa om aktuella frågor i Jämtkrafts verksamhet, det ekonomiska resultatet och väsentliga händelser inom hållbarhet. El, el-nät och värme ska produceras med hänsyn till miljö, människa och ekonomi. Ett fram-tidsinriktat utvecklingsarbete som gör det möjligt att vara det företag som framtiden behöver.

Jämtkraft agerar på en hårt konkurrens-utsatt marknad, där kommer affärsmässig-heten in. För att kunna fortsätta vara ett företag i framtiden behöver företaget växa och utvecklas.

Ett exempel är hur företaget följer trenden inom mikroproduktion i satsningen på privata solcellsanläggningar. Att omvandla solljus till förnybar el bidrar till omställning-en till klimatsmart samhälle.

Den miljömässiga dimensionen arbetar Jämtkraft med i själva produkterna, förny-bar energi. Men också i det genomgripande och systematiserade förbättringsarbetet inom miljö. De närmsta fem åren, är de stra-tegiska prioriteringarna att satsa på nyckel-områden inom biologisk mångfald.

Ett socialt ansvar tar Jämtkraft genom att fortsätta finnas, leverera produkter som ger möjlighet för människor att leva och bo på ett hållbart sätt. Och genom att agera ansvarsfullt gentemot alla människor som berörs av verksamheten. En möjlighet och utmaning framåt är att se vad Jämtkraft kan göra för att ta emot och använda sig av den kompetens som kommit till oss från andra länder.

AnnSofie AnderssonOrdförande Jämtkraft AB

Förord 2Balansakten 4Unika tillsammans 6Nya möjligheter 8Vägen framåt 10Miljöfonden 14Clever 15Hållbarhetsredovisning 16Årsredovisning 42

3

JÄMTKRAFTS STYRELSEÖvre raden: Peter Martinsson, Anders Ericsson, Andreas Englund, Sven-Erik Trulsson, Jan-Åke SjölundNedre raden: Kerstin Arnemo, Kjell Jansson, Elisabeth Westberg, Pär Jönsson, AnnSofie Andersson, Emil Burman Inte med på bild: Fredrik Eliasson, Linus Kimselius

4

Tommy Borgh är chef för Jämtkrafts elproduktion. I enhetens uppdrag ingår att förvalta och säkerstäl-la driften av Jämtkrafts vattenkraftstationer och vindkraftsparker, liksom att se över var och hur ny vindkraft kan byggas. Jämtkrafts mål är en för-dubblad förnybar elproduktion, 2 TWh till år 2020.

Vattnet – grunden för ny vindkraft Jämtkrafts nyetableringar sker framför allt inom vindkraften. Men det är lika viktigt att säkerställa vattenkraften inför framtiden, att den är hållbar och effektiv. Vattenkraften har aldrig varit så grundläggande och angelägen – i Jämtkrafts energimix och i det globala energisystemet. – Vattenkraften är idag i sig en miljöfråga. Den är basen i Sveriges energisystem och den enda förnybara energikälla som klarar att reglera de väderberoenden energislagen som sol- och vind-kraft, säger Tommy.

Som ansvarig för Jämtkrafts elproduktion hamnar Tommy ofta i frontlinjen när det gäller vatten- kraften. Det finns starka intressen som värnar orörda åar och vattendrag, som anser att vi ska göra oss av med den småskaliga vattenkraften i Sverige. Sammantaget står den småskaliga vattenkraften idag för hushållselen till cirka 860 000 svenska hushåll. – Den samlade småskaliga vattenkraften är en viktig del av Sveriges energiförsörjning, som jag ser det. Det finns kraftstationer där vi kan ta tillvara natur- och kulturvärden och samtidigt ha förnybar elproduktion, de ska vi satsa på, säger Tommy.

Ett paraplyperspektiv för miljön – När jag kommer hem och sätter mig i soffan, då tänker på det stora perspektivet, mina barnbarn. Jag landar alltid i att det här vi jobbar med, förny-bar energi och klimatfrågan, det är så viktigt, säger Tommy. – Men jag vill kombinera produktionen med insatser för miljön. När vi tar ut något från natu-ren, ska vi också ge tillbaka. I de fall där vi kan kombinera båda delarna, det är där de intressanta affärerna finns, fortsätter han.

I år har Jämtkraft fått klartecken av Mark- och miljödomstolen för ett restaureringsprojekt för biologisk mångfald i Billstaån. Det är ett unikt projekt som tar ett helhetsgrepp för det ekologiska värdet av ån som varit reglerad sedan 1850-talet. Tre omlöp ska byggas och en regleringsdamm ska rivas ut. Under 2016 sätts spaden i marken för att återskapa fria vandringsvägar för fisk och fauna i ån. – Vi är glada över att det här projektet blir verk-lighet, efter år av förberedelser och dialog med sakkunniga på miljöområdet. I Billsta ser vi goda möjligheter att göra en insats som verkligen gör nytta, säger Tommy.Billstaprojektet ligger utanför det ordinarie miljö-arbetet på Jämtkraft, det som genomförs systema-tiskt i anslutning till alla produktionsanläggningar. Projektet möjliggörs av Jämtkrafts miljöfond för att Jämtkraft vill ge tillbaka lite mer till naturen än vad lagen kräver.

I Långforsen, en omstridd vattenkraftstation, har Jämtkraft långtgående planer för att återställa en del av det ekologiska värdet i nedre Långan. Jämtkraft är övertygad om att restaureringen av Långforsens vattenkraftstation är ett hållbart pro-jekt som tar hänsyn till miljön ur ett helhets-perspektiv samtidigt som projektet ger lönsamhet. – Vattenkraften berör miljö- och särintressen på olika nivåer. Vissa intressen hörs starkt, andra svagare. Det är viktigt att intressena kan värderas av en oberoende part med ett helhetsperspektiv, så-som Mark- och miljödomstolen, för att vi ska göra det som är bäst för miljön och framtiden, menar Tommy.

VATTENKRAFTEN

EN BALANSAKTVattenkraften är fundamental för framtidens förnybara energisystem och för lösningen av klimatfrågan. Samtidigt höjs röster för att den småskaliga vatten- kraften ska omvärderas. Värdet av förnybar energi ställs mot värdet av åar och vattendrag.

5

TOMMY BORGHELPRODUKTIONSCHEF

6

LENA PERSSONELHANDELSCHEF

7

– Ett inifrån- och utperspektiv duger inte om vi ska kunna möta kundernas behov i framtiden. Vi står inför en förändring på elmarknaden, där vår utveckling är det som kan hålla oss konkurrens-kraftiga, säger Lena Persson, affärsområdeschef för elhandel på Jämtkraft.

Varumärkena spelar en större roll Komplexiteten på elmarknaden ökar. Helt nya spe-lare kommer in från andra branscher samtidigt som elpriserna är historiskt låga. Det sker också regel-mässiga förändringar. Elhandelskunderna kommer snart inte längre bli anvisade en elleverantör för att de bor i ett visst område, varje kund kommer fritt att välja ellevarantör. Det och många andra faktorer gör att marknaden blir svårare att över-blicka. Enheten Elhandel på Jämtkraft organiseras just nu om. Företaget gör sig redo att möta framti-den. – Konsumenterna har idag över lag fler val att göra, många gånger fler än de mäktar med. Därför blir det än viktigare vad kunden känner för oss, det är avgörande för vilket bolag de vill vara med. Vi vill därför skapa kundrelationer som bygger på så mycket mer än pris. Vilka vi är, vad vi står för, hur vi kan svara upp mot kundernas förväntningar, säger Lena.

Effektivare tillsammans Jämtkraft samarbetar så nära som det är möjligt med de andra elhandelsbolagen i koncernen, utan att för den skull äventyra de olika unika varumär-kena. Samarbetet handlar om att skapa synergier genom gemensamma arbetsprocesser, till exempel inom IT, administration, kundvård, tjänste- och produktutveckling.

Jämtkraft, Dalakraft, Enkla Elbolaget och Scandem möter marknaden på olika sätt och på olika områden geografiskt. Bolagen fortsätter att göra det de är bäst på. Det är den jämtländska ur-kraften, dalakraften, enkelheten eller expertisen på elinköp de olika bolagen säljer. Och som kunderna gillar. – Samarbetet med dotterbolag och partners gör att vi kan nyttja varandras styrkor, vi får en unik möjlighet att erbjuda kunderna mer än vi kunnat göra själva, säger Lena.

Back-officetjänster till partners Utöver samarbetet mellan bolagen i koncernen samarbetar Jämtkraft även med flera andra företag som partners. Det handlar om energibolag som köper prissättningstjänster, portföljförvaltning, systemlösningar eller kundservice från Jämtkraft. – Vi måste tänka nytt, för att skapa nytt. Vi har en lång tradition bakom oss som energibolag och det som tagit oss vidare när vi stått inför utmaningar är kreativitet och samarbeten.

Kraften i teamkänslan Lena har en bakgrund som fotbollsspelare och känner ett stort engagemang för laget, även i det här jobbet. – Det finns en stor kraft i det vi kan skapa tillsammans. Jag har ett stort engagemang för att se individer och lag utvecklas. Och inför de ut-maningar vi har framför oss, tror jag att team-känslan är helt avgörande. Jag tror att vi kommer att behöva samarbeta ännu mer i branschen, säger Lena.

Kundernas krav på elbolagen förändras. Marknaden förändras. Jämtkraft gör sig redo att möta utvecklingen genom nya samarbetsformer med dotterbolag och partners.

PARTNERS

UNIKA INFÖR FRAMTIDEN

TILLSAMMANS

8

TURBULENTA TIDER

NYA MÖJLIGHETER

Det låga elpriset är givetvis bra för den enskilde konsumenten. Men för elsystemet innebär det en stor påfrestning och en överhängande risk för effektbrist. Bakgrunden till de ständigt slagna bottenrekorden av elpriset är flera, men det viktigaste är nya sättet att utvinna energi genom skifferolja och gas, vilket har gett ett stort utbud av energi och därmed pressat ner olje- och kol-priserna. Här i Sverige har vi ett energisystem i världs-klass med oerhört fina möjligheter att producera förnybar el som inte påverkar vårt klimat negativt. Men till följd av de låga elpriserna går det inte att få någon lönsamhet i den förnybara elproduk-tionen, trots låga produktionskostnader. De största partierna i Sverige är överens om att vattenkraften är ryggraden för vårt energisystem, och att en del av lösningen på våra klimatproblem finns där. Politikerna önskar också öka effektkapa-citeten från vattenkraften. Men den politiska am-bitionen harmoniserar tyvärr dåligt med den höga skatt som vattenkraften belastas med. Den högsta av alla produktionsslag. Skattenivån och det låga elpriset omöjliggör nya investeringar. Och det är vare sig bra för Sveriges energisystem i stort eller för möjligheterna att nå de så nödvändiga klimat-målen. Dilemmat är uppenbart. Vi har förutsättningarna att skapa en bättre framtid genom förnybar elpro-duktion men spelreglerna är inte anpassade för de enorma utmaningar vi gemensamt står inför. På så sätt är Energikommissionen ytterst vältajmad. Det är hög tid att lägga undan partipolitiken, och istäl-let ta ett gemensamt ansvar för vilken väg Sverige ska ta i de viktiga energipolitiska frågorna. Som företag har vi givetvis också ett ansvar. Vi måste noggrant ge akt på vad som händer i vår omvärld och försöka förutse hur det kommer att påverka vår verksamhet. Jämtkrafts resultat för det gångna året är inte tillfredsställande. Det är dock förståeligt mot den bakgrund jag beskrivit. Efter-som vi i ett tidigt skede insåg att förutsättningarna

för vår verksamhet skulle förändras har vi vidtagit ett antal proaktiva åtgärder. Jämtkrafts elnät är vä-dersäkrat, vattenkraftsanläggningarna har begrän-sade behov av reinvesteringar och affärsområde Värme har genomfört ett effektiviseringsarbete med mycket goda resultat. All elhandel innebär risker men genom aktiv portföljförvaltning kan man i hög grad minimera riskerna. Här har vi jobbat aktivt med att stärka kompetensen och utvecklat produkter som innebär lägre risk för såväl våra kunder som oss som fö-retag. Vårt dotterbolag Scandem har specialiserat sig på den typen av tjänster till storindustrin. Och samtidigt varit nyckeln för hur vi har tagit detta vidare och erbjuder nu samma tjänster till privat-marknad och mindre företag. Tack vare stordriftsfördelar genom vårt del-ägande i Dalakraft och Enkla Elbolaget har vi också möjlighet att spetsa vår kompetens, se till att vi har de experter och specialister som krävs i en koncern med en aktiv riskhantering. Riskspridning är också en ledstjärna inom vår förnybara elproduktion. Genom att göra investe-ringar i Salten Kraftsamband, som är det största vattenkraftsbolaget i Nordnorge, har vi tryggat ytterligare tillrinningsområden för vattenkraften. Som bekant är den fortsatta utbyggnaden av sol- och vindkraft beroende av stabil leverans från den reglerbara vattenkraften. Den vattenkraft som vi har investerat i, i Norge har mycket hög grad av reglerbarhet. Sammantaget ser vi att Jämtkraft trots allt står väl rustad i stormen av förändringens vindar. Förändring innebär också möjligheter. Min övertygelse är att den som klarar av att se för-ändring och reagera i tid har också skapat en god plattform för att kunna utnyttja de möjligheter som kommer i omvälvningens kölvatten.

Anders Ericssonvd Jämtkraft

Nu vänder det – elpriset kan inte bli lägre än så här! Det har vi sagt ett antal gånger de senaste åren, men varje gång har vi blivit överbevisade. Därför väljer de flesta av oss i branschen, att inte göra så säkra förutsägelser längre.

8

99

ANDERS ERICSSONVD JÄMTKRAFT

1010

YVONNE BERGLIN AVDELNINGSCHEF

11

MEDARBETARNA

VÄGEN FRAMÅT

”En ledare måste förstå skillnaden mellan att leda människor och leda

verksamhet. Det är en stor och viktig skillnad.”

11

12

– Blir det ingen gruppövning idag? – Jo, strax. – Jaha… ja för annars hade jag blivit förvånad.

– Idag vill jag att ni börjar med att läsa en text som handlar om att lyckas på olika sätt. Och sen kan ni i grupper om två, tre reflektera över om det finns tillfällen när ni har tänkt annorlunda för att nå en lösning på ett problem. Yvonne Berglin är chef för avdelningen och hon liksom övriga personer i hennes position har ett budskap att förmedla: Elpriset är rekordlågt vilket innebär tuffa tider ekonomiskt för alla som produ-cerar el.

– Vi är tvingade att tänka till, vi är tvingade att hitta nya lösningar, annars kommer vi aldrig att komma starka ur detta stålbad. Och jag tror på att många lösningar redan finns här hos oss, bland oss som arbetar i verksamheten. Vi måste äga frågan och känna att vi är med och påverkar företagets utveckling. Den kompetensen finns inom gruppen, det är jag övertygad om, säger Yvonne. En ledare måste förstå skillnaden mellan att leda människor och leda verksamhet. Det är en stor och viktig skillnad, enligt Yvonne. Själv bygger hon sitt personliga ledarskap på synlighet. Hennes medarbetare ska känna sig trygga med vem hon är

som person, även i frågor som kanske inte direkt har med verksamheten att göra.

– De ska till exempel känna till vad jag har för människosyn och vad jag tycker är roligt att göra på fritiden. Jag vill vara genomskinlig, då vet de att jag är ärlig och inte har någon dold agenda. Yvonne ser sina medarbetare som kamrater i vardagen, att de är ett gäng som tillsammans job-bar mot givna mål.

– Min roll blir att skapa de bästa förutsättning-arna för mina medarbetare, så att de får glänsa som de unika personerna de är.

Mjuka frågor i fokus Jämtkraft följer noga upp hur medarbetarna trivs med sina jobb och med Jämtkraft som arbets-givare. Varje år skickas en enkät ut till alla an-ställda och som sedan ger ett index, ett så kallat Nöjd-medarbetar-index. Helhetssiffran ligger högt relativt andra jämförbara företag, men den har ändå sjunkit några år i följd.

– Det är allvarligt att index sjunker så för hela företaget. En del av förklaringen kan vara de stora marknadsförändringarna som har påverkat Jämtkraft och många andra företag i energi-branschen.

12

Det är tidig torsdagmorgon i januari. Gryningsljuset sprider sig långsamt över himlen. Inne i konferensrummet på huvudkontoret i Östersund samlas 14 medarbetare från avdelningen Elproduktion underhåll. Det är dags för arbetsplatsträff, apt.

13

Förändringar skapar alltid oro och då är det särskilt viktigt att lägga fokus vid dessa så kallade mjuka frågor, där kan nog Jämtkraft jobba lite ytterligare, säger Yvonne.

Av undersökningen att döma så vet Yvonne vad hon talar om. Indexvärdet för hennes avdelning ligger 11 enheter högre (74) än Jämtkrafts totala. Det är särskilt Yvonnes förmåga att entusiasmera och kommunicera som får höga omdömen av medarbetarna.

– Men det är ett lagarbete, allt jag gör och kan som ledare får jag från gruppen. Det är ett viktigt samspel och ett gemensamt ansvar mellan mig som ledare och mina medarbetare.

Skrytövning I sammanträdesrummet på huvudkontoret i Öster-sund sitter bolagets forna direktörer porträtt-erade på väggen, den förste i raden heter Erhard Borggren och chefade mellan åren 1889 och 1923. Dagens apt, ska avslutas med en sista övning.

– Jag kallar den skrytövningen, säger Yvonne.

Alla medarbetarna skriver ner en eller ett par bra saker om den kollega de sitter bredvid. Det tar en stund, koncentrationen är hög. Sen är det dags för var och en att redogöra för gruppen vad man har skrivit om sin kollega. Stämningen är hjärtlig men också allvarsam, gruppen lyssnar uppmärksamt på den som pratar.

– Jag känner att vi är en trygg grupp. Vi ser att vi är olika som personer och att det är något som vi tycker är bra. Ofta kan man fundera på en lösning på ett problem själv och så får man bolla den i gruppen och då kommer det ut ett ännu bättre förslag, säger Michael Häggmark som arbetar som projektledare och konstruktör.

– Vi går inte i ett och samma led i våra tankar, vi går åt lite olika håll och det är då vi hittar de kreativa lösningarna, summerar Yvonne, och ber alla att ta med sig skrytlappen och stoppa den i bakfickan på arbetsbyxorna.

– Den där dagen när det mesta går åt skogen och allt är vrångt, då är det himla bra att ta fram den där lappen med allt det goda på, säger Yvonne. Direktörerna på väggen ser ut att ge sitt godtyck-ande. Även om en del av dem kanske är aningens förbryllade över dagens syn på ledarskap.

13

14

Miljöprojekten som genomförs inom ramen för Jämtkrafts miljöfond ska skydda och återskapa biologiska värden i anslutning till Jämtkrafts elnät, el- och värmeproduktion. Den första projekt-perioden om fyra år har precis utvärderats. Den visar att fonden varit ett effektivt verktyg för Jämtkraft att arbeta med miljöfrågorna. Efter-behandlingsmetoder för torvtäkten Ope–Brynjeflon i Östersunds kommun har visat att flera lösningar är möjliga för att restaurera och öka naturvärdena i området. Nu skruvar Jämtkraft upp satsningarna för att kunna ta sig an fler miljöprojekt i framtiden.

– Miljöfonden gör att vi kan förstärka arbetet med biologisk mångfald och göra ekosystem-tjänster i de ekologiska habitat vi använder i naturen på ett mer effektivt sätt. När vi jobbar tillsammans med specialister och akademi på olika områden når vi mycket längre än vi någon-sin kunnat göra själva, säger Claes-Göran Bergh, miljöansvarig på Jämtkraft.

Projekten i miljöfonden prioriteras av en styrelse som består av sakkunniga inom miljöområdet från Jämtkraft, Naturvårdsverket, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH och Mittuniversitetet.

HÅLLBARHET

JÄMTKRAFTS MILJÖFOND

Projektet för fria vandringsvägar i Billstaån möjliggörs av Jämtkrafts miljöfond, ett verktyg för att förstärka hållbarhetsarbetet utöver det som lagar och regler kräver.

14

15

För Jämtkrafts del startade det 2009. Det var då vi började arbeta med laddinfrastruktur för elbilar som en del i vår strävan mot en ökad andel förny-bar energi. Då var visionen att skapa en grön väg från Sundsvall till Trondheim, Green Highway. Efter några år utvecklades samarbetet till ett nytt nationellt projekt för laddinfrastruktur, som finan-sierades av Energimyndigheten, Jämtkraft, Sundsvall Elnät och Mittuniversitetet. – 24 miljoner kronor har satsats i projektet som gett Green Highway-regionen en tätposition i Europa när det gäller omställningen till en fossil-oberoende fordonsflotta. Totalt 11 snabbladdare och 83 smartladdningsstationer har genom projektet installerats i Västernorrlands och Jämtlands län per den 31 december 2015, berättar Mikael Hagman, projektledare laddinfrastruktur på Jämtkraft och fortsätter: – En utbyggd laddinfrastruktur ger snabbt resultat i fler elbilar och laddhybrider. Under 2015 toppar åter Jämtland statistiken med högst andel elbilar av nyförsäljningen i Sverige.

Nästa steg för en mer klimatsmart värld Under resans gång gjorde Jämtkraft bedömningen att en affärsmässig utveckling av laddtjänster och laddinfrastruktur behöver ske på nationell basis. 2015 gick Jämtkraft in som delägare i CLEVER och tog därmed ytterligare ett steg för ett klimat-smartare samhälle. – Vi vill göra det enkelt på riktigt att köra elbil. Och då räcker det inte med en regional lösning, vi måste kunna ladda enkelt även när vi kör längre, säger Arne Jansson, affärsutvecklare för CLEVER på Jämtkraft. Ett sätt för CLEVER att skapa lönsamhet i ut-byggnaden av laddinfrastruktur är att elbilsägarna börjar betala för elen de laddar bilen med. Ett be-talningssystem för laddning lägger grunden för en fossiloberoende fordonsflotta, en omställning som behöver göras för att motverka klimatförändringar.

För att det ska vara möjligt måste man betala för tjänsten. – För att marknaden ska kunna fungera och utvecklas måste elbilsägarna börja betala för sig. Allt kostar pengar, från att producera elen till att underhålla laddstationerna, menar Arne.

Förnybar el både till bilen och hemmet CLEVER i Sverige är en ny laddoperatör på den svenska marknaden och erbjuder produkter, tjäns-ter och el, genom ett brett program av laddare och tillhörande utrustning för hemmet, arbetsplatsen och publik laddning. Tjänsteutbudet omfattar allt från betallösningar och kort till service och un-derhåll av laddare. Prissättningen av laddtjänsten baseras på laddad energi. – Mycket tyder på att elbilsutvecklingen kom-mer att accelerera väldigt snabbt och när bilarna är här måste de kunna laddas. Vi ligger i framkant mycket tack vare att vi tillsammans med bland annat Sundsvalls, Östersunds och Trondheims kommuner tidigt såg värdet av eltrafik, säger Arne.

Det går även att få el från sol, vind, vatten och skog till hemmet med CLEVER. – Vi vill göra det så enkelt som möjligt för el-bilsägarna, ett sätt är att erbjuda dem att köpa all el de behöver. De kan spara både pengar och kraft på att ladda bilen och hemmet med förnybar el från CLEVER, berättar Arne.

SÖT ÄR ETT PROJEKT

DÄR SUNDSVALLS,

ÖSTERSUNDS OCH

TRONDHEIMS

KOMMUNER MEDVERKAR. GREEN

HIGHWAY ÄR ETT DELPROJEKT SOM

STARTADE 2009.

Utvecklingen talar sitt tydliga språk, en kommersialisering av laddtjänster har börjat ta fart samtidigt som utbyggnaden av laddinfrastruktur fortsätter. Och det finns ett tydligt nationellt mål att jobba mot, en miljon elbilar 2030.

CLEVER

NU NÅR VI LÄNGRE MED FÖRNYBART

15

16

17

HÅLLBARHET

GRANSKA VÅRTHÅLLBARHETS-

ARBETEJämtkrafts el, elnät och värme tar ansvar för framtiden. Omtanke om miljö, människor och ekonomisk hållbarhet genomsyrar den dagliga verksamheten. Sedan 2011 redovisar Jämtkraft hållbarhetsarbetet, för att det ska kunna granskas och hela tiden bli bättre.

Här kan du ta del av Jämtkrafts hållbarhetsredovisning – hur arbetet går till, de områden Jämtkraft jobbar

särskilt med liksom mål och utfall inom varje område. Utgångspunkten är en

intressentundersökning som hargenomförts varje år sedan 2012.

Intressenternas bedömningar inom miljö, mänskliga rättig-heter, arbetsvillkor, mångfald, jämlikhet och affärsetik styr hållbarhetsarbetet. Välkommen att granska oss du också!

Innehåll

Introduktion 17Program och verktyg 18Handlingsprogram 20Intressentdialog 22Miljöprestanda 26Social prestanda 31Appendix 1 34Appendix 2 35Appendix 3 36GRI-index 39

18

Jämtkrafts hållbarhetsarbete följer Global Reporting Initiative (GRI), den standard som heter G4. Det vägleder arbetet och beskriver vad som är viktigt för Jämtkraft att göra och vad som är vik-tigt att kommunicera med Jämtkrafts intressenter. Hur går det till? Hållbarhetsarbetet samordnas av Jämtkrafts stabsfunktioner. Men arbetet genomsyrar hela organisationen – alla funktioner och varje med-arbetares arbete (se figuren nedan). Ytterst har Jämtkrafts vd ansvar för hållbarhetsarbetet. Arbetet utvärderas varje år via den årliga intressentundersökningen. Jämtkraft lyssnar till intressenternas återkoppling och det utgör grunden för ett ständigt förbättringsarbete.

Socialt Idag arbetar Jämtkraft med mål kopplade till de sociala aspekterna: samhället, medarbetare, organi-sationer, kunder och leverantörer. GRI:s riktlinjer definierar standarderna Labour Organization (ILO) och Organization for Economic Co-operation and Development (OECD).

Miljö Basen i Jämtkrafts miljöarbete är ISO 14001, ett certifierat miljöledningssystem. Företagets miljö-policy är en viktig utgångspunkt för arbetet. Den anger bland annat att Jämtkraft ska med-verka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle, ständigt förbättra anläggningar för att minimera miljöpåverkan, prioritera tekniska lösningar som bättre svarar mot miljökraven, öka andelen förnybar energi, ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälso- och miljöpåverkan. Miljöpolicyn anger riktlinjer som varje med-arbetare ska följa och den ligger till grund för miljömålen, som du kan läsa på sidan 20. Ekonomi Jämtkrafts ekonomiska redovisning följer Års-redovisningslagen och Bokföringsnämndens all-männa råd liksom regler för koncernredovisning. Det ekonomiska arbetet vägleds också av statens bolagsstyrningskod.

HÅLLBAR UTVECKLING

PROGRAM OCH VERKTYG

Ansvar för miljö, ekonomi och sociala aspekter är integrerat i Jämtkrafts verksam-het. Det betyder att varje medarbetare ska beakta vad som är ekonomiskt möjligt, miljömässigt riktigt och socialt ansvarsfullt i sitt jobb.

Jämtkrafts organisation

VÄRM

E

ELPRO

DUKTIO

N

ELNÄT

ELHANDEL

AFFÄRSS

TÖD

SAMORDNINGSFUNKTION

STAB (MILJÖ & AFFÄRSUTVECKLING)

EKONOMI/FINANS

HR

IT

KOMMUNIKATION

LOGISTIK / INKÖP

MARKHÅ

LLB

AR

UT

VE

CK

LIN

G

19

Vision och kärnvärden Jämtkraft ska vara en källa till energi för livet och kommande generationer. Visionen ”Vi har energi som gör livet bättre” och företagets kommunika-tionsplattform med kärnvärden och riktlinjer stödjer hållbarhetsarbetet.

Ledarskap Styrelse, vd och ledning har det högsta ansvaret för arbetet med hållbar utveckling. Ledarskapet inom varje funktion bär ansvar att tänka framåt och utvärdera risker och konsekvenser utifrån ekonomi, miljö och ett socialt perspektiv och ge stöd till medarbetarna i de dagliga uppgifterna.

Uppförandekod Jämtkrafts uppförandekod vägleder medarbetarna och leverantörer i värderingar och normer – vad som är ett lämpligt uppförande i en god sam-arbetskultur.

Jämtkrafts miljöfond Miljöfonden är Jämtkrafts verktyg för att ta ett utökat ansvar för skydd och återskapande av bio-logiska värden i anslutning till verksamheterna, läs mer på sidan 27–28.

Lagefterlevnad Varje affärsområde; Elproduktion, Elhandel, Elnät och Värme, går regelbundet igenom sin verksam-het och de lagar affärsområdet har att följa.

Intressentdialog Jämtkraft vill ha en öppen kommunikation med de som berörs av företagets verksamheter. Intressent-dialogen lyfter fram de områden som är viktiga i det kommande hållbarhetsarbetet. Läs mer på sidorna 22–25.

Kommunikation Intressentdialogen lyfter också fram områden som är viktiga i Jämtkrafts kommunikationsarbete. Områden där kommunikationen behöver förstärkas lyfts fram, liksom önskade kanaler. Läs mer på sidan 24.

Utbildning Jämtkrafts medarbetare får utbildning vid behov. Målsättningen är att medarbetarna ska ha rätt kompetens för att klara sina uppdrag och arbets-uppgifter.

Engagemang En viktig del i hållbarhetsarbetet är att kommuni-cera kring hållbarhet internt och engagera med-arbetarna i arbetet.

Standarder och vägledningar Jämtkraft följer GRI G4, ISO 14001, Årsredovis-ningslagen (1995:1554), Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1, Årsredovisning och koncern-redovisning (K3). Handlingsprogram Läs mer om Jämtkrafts handlingsprogram, mål, strategiska områden och aktiviteter på sidorna 20–21.

Försiktighetsprincipen Jämtkraft tillämpar försiktighetsprincipen i håll-barhetsarbetet. Det innebär att företaget system-atiskt utvärderar, mäter och kommunicerar risker kopplade till ekonomi, miljö och sociala aspekter.

Riskanalys och –hantering För att hantera risker på ett systematiskt sätt arbetar Jämtkraft med strategier, styrdokument och riskpolicyer som revideras årligen. Policyer finns inom varje affärsområde. Det yttersta ansvaret ligger hos styrelsen.

Organisationer och nätverk Frivilliga organisationer och nätverk Jämtkraft deltar i:Svensk Energi StyrelseordförandeOrdförande i AG-miljöOrdförande i AMS-arbetsgrupp/nätverk Ledamot i AG Vattenkraft, arbetsgrupp/nätverk Ledamot i EnergikommissionenLedamot i KommunikationsrådetLedamot i Ladda SverigePower Circle LedamotElinorr Vice styrelseordförandeIndalsälvens Regleringsföretag Ledamot Indalsälvens Vattenvårdsförbund OrdförandeSvensk Fjärrvärme Ledamot Värmek LedamotSvensk Torv och Torvforsk LedamotEnergiforsk Ledamot Svenska kraftnät LedamotGEODE Nätverk för europeiska energiföretag NMC Nätverk för hållbart näringsliv

Det är medarbetarnas kunskap och erfarenheter som driver hållbarhetsarbetet framåt. Förutom det vägledande ramverk som GRI erbjuder använder Jämtkraft också ett antal verktyg för arbetet.

VERKTYG

20

ÖVERGRIPANDE MÅL – MILJÖ

VI SKA MINSKA VÅRA KOLDIOXIDUTSLÄPP RESULTAT

Ökad elproduktionskapacitet med 1 TWh förnyelsebar elproduktion 2009–2020.

Tillförd elproduktionskapacitet 2009–2015:815 GWh.

Minst 97% tillgänglighet på förnybar elproduktion vid kraftstationer över 4 MW 2015.

98,6% tillgänglighet.

Öka andelen förnybar el genom att sälja minst 500 kW solcellspaket till kunder 2015.

Sålt 155 kW solcellspaket.

Öka volymen förnybar el till kunder med 5% 2015. Ökat andel förnybar el med 8%.

Max 0,95% fossil olja av tillförd energi vid fjärrvärmeanläggningar 2015. Andel värme producerad med rökgaskondensering vid Sösias och Röjsmons pannor minst 12% 2015.

Oljeandel 0,66% i fjärrvärmean-läggningar. Rökgaskondensering Sösia: 15% Röjsmon: 14%.

Säkerställa mätning av CO2-utsläpp från arbetsfordon för att ta fram mål 2016.

Mätning av total mängd bränsle gjord, målet fortsätter 2016.

VI SKA HANTERA ANVÄNDNING AV KEMIKALIER SÄKRARE RESULTAT

Byte till miljöoljor i vattenkraftstationerna Högfors, Granbo, Slagsån. Bytte till miljöolja i Slagsån, målet fortsätter 2016.

Säkerställa tömning av regn- och smältvatten i oljeuppsamlingskärl under transformatorer. Plan för 2013–2016.

Mål för oljefångstgropar uppnått för året, två gropar åtgärdade.

Säkerställa hantering av SF6 genom att certifiera egen personal 2015.

Personal certifierad för hantering av SF6.

VI SKA ANVÄNDA EL OCH VÄRME EFFEKTIVARE RESULTAT

Minska värme- och elanvändningen vid våra kontor med 15% 2013 till 2015 jämfört med 2012.

Värme: -30% Elanvändning: -23%

Förmedla energieffektiviseringstjänster till minst 10 företag 2015. Inga förmedlade effektiviserings-tjänster.

Pilotprojekt med att minska överföringsförluster med 5% Krokom fördelningsstation 2015.

Målet för överföringsförluster avslutat.

VI SKA HUSHÅLLA BÄTTRE MED VÅRA NATURRESURSER RESULTAT

Sprida mer än 600 ton flygaska 2015 i skogsmark som naturlig gödsling till skogsmark.

432 ton aska spridd.

Öka andel kundanläggningar med elektronisk faktura med 5% 2015. Ökat andel anläggningar med elektronisk faktura med 4%.

Minska utskrifter med 5% 2015. Utskrifter minskat 10,6%.

HANDLINGSPROGRAM

21

ÖVERGRIPANDE MÅL – SAMHÄLLET

VI SKA VARA EN DRIVKRAFT I SAMHÄLLET GENOM ATT ARBETA FÖR HÅLLBARA RELATIONER, NÖJDA KUNDER OCH BRA AFFÄRER.

RESULTAT

Lyssna på och vara öppen i vår kommunikation med intressenter och kunder. Mäta varumärkesuppfattning och kundnöjdhet.Attraktiva produkter och tjänster. Samarbeta kring olika samhällsnyttor som tillför Jämtkraft och partners positiva mervärden.

I kundundersökningen som Svenskt Kvalitets-index (SKI) gör, får respondenterna ta ställning till påståendet om företaget ”månar om sina kunder”. Resultatet uppgick till index 80,6 med 100 som högsta värde. SKI mäter också nöjd kund index och resultatet var 75,1 vilket indikerar mycket nöjda kunder. Att vi har attraktiva produkter och tjänster kan mätas i lojala kunder och i vilken ut-sträckning kunder rekommenderar Jämtkraft. Resultatet blev 76,2. Utvalda sponsringssam-arbeten och CSR-projekt aktiveras och kan öka mervärdet för partners, deltagare och företaget.

ÖVERGRIPANDE MÅL – MEDARBETARE OCH ORGANISATION

JÄMTKRAFT VILL HA ENGAGERADE MEDARBETARE SOM HAR RÄTT KOMPETENS FÖR ATT NÅ UPPSATTA MÅL.

RESULTAT

Aktivt arbete med hälsa, friskvård och arbets-miljö utifrån ambitionen att ”bevara det friska friskt”. Målsättningen är att den totala sjukfrånvaron inte ska överstiga 4 procent något enskilt år.

Den totala sjukfrånvaron för Jämtkraft var 3,2 procent.

Kontinuerligt arbeta med att mäta, följa upp och vidta åtgärder för att ha nöjda medarbetare. Målsättningen är att NMI värdet ska vara lägst 65.

NMI-värdet uppgick till 63, vilket var en försämring jämfört med föregående år då värdet var 66.

Jämtkraft vidareutvecklar sina chefer för att säker-ställa kommunikativa chefer/ledare som skapar en tydlig linje mellan affärsmålen och den enskilde medarbetaren.

Under hösten genomfördes två utbildningsdagar riktade till alla chefer. Den ena utbildningen fokuserade på arbetsrätt och vad som följer med chefsrollen. Den andra utbildningen behandlade medarbetar- och lönesamtal.

Jämtkrafts medarbetare har rätt kunskap och kompetens för att klara sina uppdrag och arbets-uppgifter. Mäts i NMI undersökningen och resultatet ska vara lägst 3,5 (skala 1–5).

I NMI-undersökningen ställdes frågan om medarbetaren ansåg sig klara av sina arbets-uppgifter på ett bra sätt genom sin kompetens och kunskap i kombination med de stödsystem och förutsättningar som Jämtkraft erbjuder. Medelvärdet på denna fråga var 3,9. Jämförelse-talet i föregående års undersökning var 4,0, men noteras bör att frågan har omformulerats varför resultaten inte är helt jämförbara.

HANDLINGSPROGRAM

22

Vilka är Jämtkrafts intressenter? De intressenter Jämtkraft vänder sig till i under-sökningen har identifierats utifrån det huvudsak-liga flödet i företaget, den så kallade värdekedjan. Den går från leverantörer till Jämtkraft och sedan vidare till kunderna (se figuren nedan). Jämtkraft har en varierad och omfattande leverantörskedja. Under 2015 uppgick inköpen till ca 1 088 MSEK fördelat på 1 605 leverantörer av varor och tjänster.

Värdekedjan styrs av olika aktörer som påverkar företaget: leverantörer, samarbetspartners, myndig-heter, finansiella aktörer, frivilligorganisationer (NGO), branschorganisationer, media, akademi, närboende, anställda, sponsringspartners och kunder. De här grupperna är de som är viktigast att kommunicera med för Jämtkraft. De representerar olika intresseområden i samhället, med olika in-riktningar på ekonomi, miljö och sociala aspekter.

GRUNDEN

EN INTRESSENT- DIALOG

En grundläggande del av arbetet med hållbar utveckling är att Jämtkraft lyssnar till intressenternas återkoppling om miljö- och hållbarhetsarbetet. De vägleder Jämtkrafts prioriteringar och förbättringar framåt.

Jämtkraft gör varje år sedan 2012 en intressentanalys, som ligger till grund för håll-barhetsarbetet. Intressenterna intervjuas och bedömer Jämtkrafts arbete inom områdena miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, mångfald, jämlikhet och affärs-etik. För 2015 års intressentanalys har 115 personer tillfrågats, varav 87 personer har del-tagit. Undersökningen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer, där respondenterna fått ge betyg på en skala från 1 (mycket dåligt) till 9 (mycket bra). Förhållandet till intressent-erna kan illustreras av ett cykliskt förlopp där en ständig förbättring ger resultat (se figuren till vänster).

Värdekedjan

Vilka är det som har önskemål och

ställer krav?

Vad kostar det och vad

tjänar miljö och samhälle på att möta kraven?

Vilka ärintressenternas

önskemål och krav?

Vilken betydelse

har Jämtkrafts hållbarhets-

redovisning?

Vad ska Jämtkraft göra eller inte

göra?

Miljö och hållbarhet är en del av

affärsnyttan och varumärket.

Andra företag/Partners

Myndigheter/Kommuner

Banker/Finans/Försäkringsbolag

Frivillig-organisationer

Leverantörer/Entreprenörer

JÄMTKRAFTAnställda

Kunder

Akademi

Media

Branschorganisationer

Sponsringspartners

Närboende till Jämtkrafts anläggningar Leverantörskedja

Värdekedja

Intressentperspektiv

23

Intressenternas bedömning Här nedan följer sammanfattningar av intressent-ernas återkoppling till Jämtkraft inom de olika om-rådena. Spindeldiagrammet nedan visar intressent-ernas betygssättning liksom en jämförelse mellan de externa intressenterna och Jämtkrafts med-arbetare. Medarbetarna ger Jämtkraft ett högre betyg inom de flesta områdena.

Miljö Jämtkrafts miljöarbete uppskattas av intressent-erna, såväl externa som interna. Frivilligorganisa-tionerna inom miljö och natur tycker däremot inte att miljöarbetet är bra, och det kopplas direkt till vattenkraften. De närboende till kraftvärmeverket och värmepannan i Åre bedömer också miljö-arbetet lägre än övriga grupper. De områden intressenterna anser att Jämtkraft bör arbeta vidare med i miljöarbetet är förnybar energi, vattenkraft, biologisk mångfald, energi-effektivisering, återvinning av material och elbilar/förnybara transporter.

Mänskliga rättigheter Intressenterna tycker att Jämtkraft ska arbeta med mångfald och med jämlikhet – lika behandling av alla oavsett skillnader. Och även att ställa krav på leverantörerna i det hänseendet.

Jämtkrafts medarbetare rankar arbetet med mänsk-liga rättigheter till det högsta av de sex områdena. Många av de externa intressenterna uppger att de inte kan svara, eftersom de inte anser sig ha tillräcklig information och kunskap. Arbetsvillkor Jämtkrafts medarbetare ger Jämtkrafts arbete med arbetsvillkor ett högt betyg. De externa intressent-erna rankade också arbetet högt, 7,3. Det är dock många av de externa intressenterna som inte kan svara, eftersom de inte har tillräcklig information och kunskap. Jämtkraft behöver bli bättre på att kommunicera inom det här området. Jämtkraft bör arbeta med säkerhet generellt och elsäkerhet specifikt, anser intressenterna. De anger vidare att företaget ska öka lyhördhet för stress, klagomål och psykosomatiska sjukdomar, arbeta förebyggande med hälsovård och friskvård samt göra riskanalyser.

Mångfald Jämtkrafts arbete med mångfald är inte känt hos de externa intressenterna, 44 procent av dem anger att de inte kan svara. Medarbetarna rankar arbetet med mångfald till det näst högsta av alla de sex områdena med betyget 8,1. Intressenterna anser att Jämtkraft kan bli bättre på att spegla de olika ursprungsnationaliteter som finns i Jämtland. Åsikten kopplas till höstens stora flyktingmottagande. Intressenterna anser att Jämtkraft ska jobba mer med integrering, rätt person på rätt plats oavsett kön, ålder, ursprung, liksom hänsyn till ursprungsbefolkning.

Jämlikhet Jämtkrafts arbete med jämlikhet rankas av externa och interna intressenter som det tredje bästa av de sex områdena. Kraven som ställs är lika lön för lika arbete och samma förmåner och karriärmöjligheter för män och kvinnor. Man vill se fler kvinnor i företaget, i ledande positioner och i styrelsen. Jämtkraft bör ha en proaktiv jämställdhetspolicy.

Affärsetik De externa intressenterna rankar Jämtkrafts arbete med affärsetik relativt lågt, de ger betyget 6,7. Till stor del kan det förklaras med den process som på-går om Långforsen, den nämns av många som ett oetiskt agerande och ett onödigt sätt att provocera vissa intressentgrupper. Intressenterna anser att konkurrensutsättning är viktig för en god affärsetik. Elnät är ett monopol, vissa ser det som ett dilemma för affärsetiken. Intressenterna ställer kravet att Jämtkraft står för vad företaget säger, de avtal som skrivs etc och att Jämtkraft är ett öppet och ärligt företag. Man ställer särskilda krav för att Jämtkraft är ett offentligt ägt företag.

1

2

3

4

5

6

7

8

91

2

3

4

5

6

7

8

Interna och externa intressentersbedömning

1: Miljö2: Mänskliga rättigheter3: Arbetsvillkor4: Mångfald5: Jämlikhet6: Affärsetik7: Hållbarhetsarbetet generellt8: Kommunikation hållbarhet

InterntExternt

24

Utveckling av hållbarhetsarbetet När intressenterna betygsätter Jämtkrafts hållbar-hetsarbete generellt blir det samlade betyget 7,1. Branschorganisationer ger Jämtkraft det bästa be-tyget med 7,8 och leverantörer och banker det näst bästa med 7,7. De som ger Jämtkraft det sämsta betyget inom hållbarhet generellt är frivilligorgani-sationer inom miljö och närboende till Jämtkrafts fjärrvärmeverk. De ger betyget 4,3 respektive 5,0. Vid jämförelsen över tid, 2012–2015, har bety-get för Jämtkrafts hållbarhetsarbete ökat inom alla områden. Det är en långsam men tydlig förbätt-ring. Det genomsnittliga betyget har ökat från 6,3 till 7,1. Störst ökning syns inom mänskliga rättig-heter, mångfald och arbetsvillkor. Dessa områden har ökat med 0,9–1,3 betygsenheter. Den svagaste ökningen syns inom miljö men det kan delvis ses som naturligt med en svagare ökning, då det var ett av de områden som rankades högst i den första intressentundersökningen.

Kommunikation om hållbar utveckling Jämfört med övriga områden i intressentanalysen rankas kommunikationsarbetet en aning lägre, 6,1. De externa intressenterna ger dock ett bättre betyg än medarbetarna. Det tyder på att Jämtkraft kan bli bättre på att berätta vad företaget gör inom hållbarhet internt och externt. De som rankar kom-munikationsarbetet högst är sponsringspartners och kunder. Analysen visar att Jämtkraft kan bli bättre på att möta frågor eller brist på information inom vissa områden. Ett sådant exempel är närboende till fjärrvärmeverk, de efterfrågar mer information och möten med möjlighet att ställa frågor. Miljö- och hållbarhetsarbetet kan också lyftas fram på hemsidan.

Så har Jämtkraft jobbat med intressenternas återkoppling från 2014 I avsnitten Miljöprestanda, sidan 26 och Social prestanda, sidan 31, beskrivs hur Jämtkraft arbetat med hållbarhetsfrågorna under 2015, med utgångspunkt i intressenternas önskemål uttryck-ta i intressentundersökningen 2014. Här nedan beskrivs hur Jämtkraft tagit sig an kommunika-tionsfrågorna där intressenterna uttryckt ett särskilt behov.

Öppenhet, ärlighet och tydlighet Jämtkraft utgår från en kommunikationsplattform som betonar öppenhet, ärlighet och tydlighet i kunddialogen som i all kommunikation. Dessa värdeord ska genomsyra Jämtkrafts kommunika-tion och dagliga arbete. Jämtkraft har en upp-förandekod som ytterligare bidrar till att säker-ställa att Jämtkraft lever upp till dessa krav.

Intresseorganisationer inom miljö Intresseorganisationer som är kritiska till vatten- kraft uttryckte ett missnöje över Jämtkrafts plane-rade restaurering av Långforsens vattenkraftstation i 2014 års intressentundersökning. Frågan har under året fått en spridning via sociala medier och andra medier. Ärendet om en restaurering av Långforsen är under pågående rättsprocess för tillståndsprövning. Två instanser har beviljat Jämtkrafts önskan om att reparera kraftverket och anlägga omlöp för fisk och fauna men ärendet är överklagat och kommer eventuellt att prövas av Högsta domstolen. Jämtkraft anser att det är bra att frågan prövas av en oberoende part med ett helhetsperspektiv där flera olika samhällsintressen vägs in. Rättsproces-sen anses ha betydelse för huruvida de småskaliga vattenkraftverken i Sverige får vara kvar. Jämtkraft, liksom många i energibranschen, anser att Sveriges vattenkraft är viktig att behålla för en hållbar framtid utan fossila bränslen.

2012 2015

Miljö

Mänskligarättigheter

Arbetsvillkor

Mångfald

Jämlikhet

Affärsetik

Hållbarhetgenerellt Kommunikationhållbarhet

Medelvärde

1 2 3 4 5 6 7 8 9

6,56,86,17,46,47,35,97,26,57,16,37,06,47,15,56,16,37,1

Förändring 2012 till 2015

Interna Externa

Miljö

Mänskligarättigheter

Arbetsvillkor

Mångfald

Jämlikhet

Affärsetik

Hållbarhetgenerellt Kommunikationhållbarhet

Medelvärde

1 2 3 4 5 6 7 8 9

6,86,88,27,17,77,38,16,97,76,97,76,77,47,06,06,27,06,9

Intressenternas rankning 2015

25

Det missnöje som uttryckts har till en del varit kopplat till missuppfattningar om Jämtkrafts pla-nerade åtgärder. Jämtkraft har under 2015 arbetat aktivt med kommunikation kring Långforsen för att ge en nyanserad och rättvisande bild. Kommu-nikationen har skett via press, webb, sociala medi-er, svar på frågor, informationsmöten med när-boende och informationsmöten med Östersunds, Åre och Krokoms kommuner.

Närboende fjärrvärmeanläggningar I 2014 års intressentundersökning uttryckte när-boende till Jämtkrafts pelletspanna i Åre att de inte var nöjda med Jämtkrafts arbete. Det fanns ett glapp mellan de närboendes och Jämtkrafts upp-fattningar om anläggningarnas miljökonsekvenser.

Under 2015 har Jämtkraft inlett en dialog med Åre kommun kring placeringen av pelletspannan i Åre. Jämtkraft har informerat om förutsättningar och planer framöver för verksamheten. Kommunika-tionen kommer att fortsätta under 2016. 2016 börjar Jämtkraft med informationsmöten med närboende i Åre. Syftet är att informera om förutsättningarna för lokaliseringen av pelletspan-nan, skapa en trygghet kring lokaliseringen och informera om planerna framöver för värme-leveranser i Åre tätort. Inbjudna i första steget är de som har varit kritiska till värmepannan och verksamheten i Åre by. Under 2016 planerar Jämtkraft att fortsätta med närboendedialogen i Åre och även inleda en dialog med närboende till Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik.

26

HÅLLBARHET

MILJÖ- PRESTANDA

Omtanke om miljön är en del av Jämtkrafts värdegrund och verksamhet. Jämtkrafts el och värme ska komma från förnybara energikällor och produceras på ett hållbart sätt. Även fjärrvärmenät och elnät ska byggas och underhållas med största möjliga miljöhänsyn.

Verksamhetens miljöpåverkan Jämtkrafts verksamhet innebär i olika grad påver-kan, risker, möjligheter och utmaningar kopplade till miljö. Hur verksamheten prioriterar mellan möjligheter och utmaningar styrs utifrån ett ekono-miskt, ekologiskt och socialt perspektiv.

För att bedöma påverkan, risker, möjligheter och utmaningar har Jämtkrafts verksamhet delats in i fyra områden: vattenkraft elproduktion, vindkraft elproduktion, värme och elnät, där telecom ingick 2015. Områdena elhandel och affärsstöd medför inte någon särskild miljöpåverkan och redovisas därför inte i tabellen nedan.

Prioriterad verksamhet En tydlig prioritering är att Jämtkrafts el- och värmeproduktion ska komma från förnybara energikällor och att produktionen ska öka. För kommande generationer och för Jämtkraft som helhet är det nödvändigt att fortsätta producera el och värme från förnybara energikällor, för att mot-verka den pågående klimatförändringen. Arbetet med biologisk mångfald är ett annat prioriterat område för Jämtkraft i alla de verksamheter som har en miljöpåverkan – vattendrag med vatten-kraftverk, områden med vindkraftparker, skogar som levererar biomassa och marker vid elnäts-, värme- och fibernätsarbeten.

Energi Jämtkrafts koppling till energi har två dimen- sioner:- egen användning av el och värme- egen produktion och försäljning av el och värmeJämtkraft använder el och värme framför allt vid drift av vatten-, vind- och fjärrvärmeverk men också vid person- och materialtransporter, arbets-maskiner och tjänsteresor. 2015 var den interna energianvändningen vid fjärrvärmeverken till 91 procent förnybar. Räknas torven in, ett energislag som klassas som långsamt förnybart, så var 99 procent av energin förnybar. Se sid 36–37 för mer information om energianvändning.

VERKSAMHETSOMRÅDE PÅVERKAN RISKER MÖJLIGHETER

Vattenkraft elproduktion Undanträngning Dammbrott Förnybar elproduktion

Biologisk mångfald Vandringshinder Reglerkraft

Oljeutsläpp Skapade vandringsvägar

Vindkraft elproduktion Undanträngning Lokal begränsning av Förnybar elproduktion

Biologisk mångfald tillgänglighet av natur

Ljudutbredning Begräsning i utbredning av

flora och fauna

Exponering av

”ljudförorening”

Nedfallande is

Oljeutsläpp

Elnät inklusive Telecom Undanträngning Strömavbrott Tillgång till el

Biologisk mångfald Avbrott i kommunikationen Tillgång till bredband

Elektromagnetiska fält Oljeutsläpp

Värme Undanträngning Avbrott i värmetillförsel Förnybar värme

ElproduktionBiologisk mångfald Oljeutsläpp

Transporter

Jämtkraft genomför riskanalyser både inom befintlig verksamhet och i nya projekt och får därmed kunskap om vilka problem som kan uppstå. Analysen och kunskapen används för att förhindra att problem uppstår och eventuella åtgärder sätts in i förebyggande syften.

27

Energiintensitet För att producera el och värme krävs energi – för Jämtkrafts produktionsanläggningar, nät, lokaler och tjänstebilar liksom energi i biomassa, torv etc.

För varje kilowattimme som sattes in för produk-tion, fick Jämtkraft ut 2,1 kilowattimmar 2015. Det kan jämföras med 1,8 kilowattimmar 2014.

Framtida elkapacitet Jämtkrafts framtida elproduktionskapacitet beräk-nas vara mellan 970 och 1440 GWh, beroende på vatten- och vindtillgång.

Jämtkrafts förnybarhetsmål för elproduktion, 1TWh till 2020, innebär att det behöver tillföras ytterligare 185 GWh förnybar energi till dess.

Vatten Jämtkraft använder ytvatten från Storsjön för kyl-ning i kraftvärmeverket Lugnvik. Vattnet leds åter till sjön efter användning. Vattenmängden 2015 var cirka 221 000 m³. Kondensatvatten från rökgaserna är fukt från bränsle som kondenserats och leds till Storsjön och Åresjön.

Jämtkraft har kondenseringsanläggningar för rök-gas i Lugnvik, Minnesgärdet, Röjsmon och Sösia. Kondensatmängden 2015 var cirka 190 000 m³. De metallutsläpp som sker via kondensatvattnet från Lugnvik till Storsjön klarar gällande tillstånd. Flygaska befuktas med en blandning av kyl- och kondensatvatten. 2015 var vatteninnehållet i flygaskan 1 005 m3.

Större kunskap med Jämtkrafts miljöfond Biologisk mångfald, ekosystemtjänster och ekosystemkompensation är begrepp och arbetsom-råden som aktualiserats under senare år. Verk-samheter som omfattar produktion, produkter och tjänster med en inverkan på flora och fauna har ett ansvar att skaffa information och göra insatser för att förbättra den biologiska mångfalden; att ta reda på vilka ekosystemtjänster som påverkar och är viktiga för verksamheten och hur ekosystemen kan kompenseras (för att ersätta påverkan i andra naturområden.) Jämtkraft bedriver inga egna undersökningar som är direkt kopplade till biologisk mångfald

utan samarbetar med intressenter som har särskild kompetens på området och vetenskaplig status att genomföra undersökningar. Genom ett samarbete med till exempel akademi, myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och konsulter får Jämtkraft tillgång till information och status relaterat till biologisk mångfald inom de geo-grafiska områden där Jämtkraft har verksamhet. Jämtkrafts miljöfond startade 2012 och ska enligt stadgarna ”bidra med finansiering av aktivi-teter inriktade på att skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till Jämtkrafts verksamheter. Dessa aktiviteter skall utgå från Jämtkrafts miljöpolicy och skall gå utöver de krav och villkor som fastställts för våra verksamheter.”

Jämtkraft använder också stora mängder vatten för att producera el, det vatten som rinner genom de 16 aktiva vattenkraftverken. Jämtkraft har inte någon uppskattning av dessa vattenvolymer, utan bara av de kvantiteter el som produceras:

781 GWh 2013, 840 GWh 2014 och 1063 GWh 2015. Vattenanvändningen på kontoren är försum-bar i förhållande till kylvatten och kondensatvatten kopplat till produktionen, så det redovisas inte.

GWh 2013 2014 2015

Egen produktion av el 1 080 1 106 1 360

Försäljning av el* 2 606* 2 477* 2 682*

Egen produktion av fjärrvärme 698 675 651

Försäljning av fjärrvärme 606 583 585

2013 2014 2015

Kylvatten (m³) 464 000 278 000 221 000

Kondensatvatten (m³) 152 000 159 000 190 000

Jämtkrafts produktion och försäljning av el och värme framgår av tabellen nedan.

Jämtkrafts dotterbolag Scandem har under 2015 förmedlat 8 TWh, att jämföra med 15 TWh under 2014. Jämtkraft har förmedlat 144 GWh under 2015 och 180 GWh under 2014.

Kylvattenmängd mäts via flödesmätare. Kondensatvatten mäts med flödes- och energimätare, därefter används faktorn 1,1 m³/MWh

Biologisk mångfald

* Jämtkraft + Scandem Market

28

Fondens verksamhet under perioden 2012–2015 har haft fokus på att systematiskt inventera och prioritera konkreta och relevanta åtgärder, med koppling till vatten- och vindkraft, skogsbio-bränsle, elnät samt torvutvinning. Gemensamt för områdena är dels att kartlägga hur den biologiska mångfalden påverkas av verksamheterna (vilka arter som påverkas och hur), dels att be-skriva vilka möjligheter som finns att minimera påverkan och att restaurera påverkade områden. Miljöfondens styrelse anser att det fortsatta arbetet inom biologisk mångfald förutsätter med-verkan från externa sakkunniga. Med Jämtkrafts miljöfond som bas har ett värdefullt samarbete kommit igång med intressentgrupper som har expertkunskaper inom vindkraft, vattenkraft, kraft-ledningar och torvutvinning/efterbehandling. Det har varit ett bra sätt att bedriva hållbarhetsarbetet, då fonden har arbetat strategiskt med blicken mot framtiden och samtidigt kommit nära den dagliga operativa verksamheten.

Ekosystemtjänster i Billstaån Genom att initiera och följa projektet kring Billstaån har många erfarenheter vunnits kring återställning av vattendrag. Arbetet med Ope–Brynjeflon har gett insikter om hur torvtäkter kan återställas och de olika avvägningar som måste göras mellan biologisk mångfald, växthuseffekten, produktion och rekreation. Arbetet med Mittuniversitetet och SLU kring ekosystemtjänster och indikatorer för biologisk mångfald har gett insikt i komplexiteten i att beskriva, kvantifiera och prioritera åtgärder med syfte att stärka den biologiska mångfalden. Arbetet för att stärka den biologiska mång-falden vid Billstaån innebär förändringar som kan påverka de ekosystemfunktioner och ekosystem-tjänster som finns kopplade till ån. Funktionerna är de fysiska faktorer och kretslopp som upprätthåller och underhåller ekosystemet. Tjänsterna är den del av funktionerna som används av människor. Ekosystemtjänster är alltså nyttan vi har av naturen, såsom naturliga reningsprocesser, eko-logisk produktion eller råvaror men de är också kopplade till mjukare värden som bygger på natur-upplevelser i anslutning till rekreation och kultur. Eftersom Billstaån ligger i nära anslutning till samhället i Hackås kan ekosystemtjänster som är betydelsefulla för lokalbefolkningen påverkas av projektet. Betydelse för bygden är viktig i åter-ställandet. För att bättre förstå påverkan på ekosystem-tjänster vid Billstaån pågår ett forskningsprogram på masternivå på Mittuniversitet i Östersund. Syftet är att undersöka hur påverkan på eko-logiska faktorer kan kopplas till social och eko-nomisk utveckling på ett sätt som ger möjlighet att bredda och fördjupa uppföljningsarbetet. Inom ramen för forskningsprogrammet har två eko-systemtjänstbedömningar av projektet i Billstaån gjorts under 2015, baserat på Corporate Ecosystem Service Review (ESR) och Toolkit for Ecosystem Service Site-based Assessment (TESSA).

Dessa kommer att kompletteras med uppsats-arbete under 2016 som syftar till att komplettera och bearbeta bedömningsresultaten på ett sätt som gör att de kan vara till praktisk nytta för Billstaån- projektet. I ESR-bedömningen analyserades projektets beroende av och påverkan på 31 ekosystem-tjänster. 20 av tjänsterna bedömdes bli påverkade i någon mån av projektet, de flesta positivt, eftersom ekosystemet stärks av de planerade åtgärderna. Ekosystemtjänster kopplade till färskvatten, erosionskontroll, rekreation och ekoturism, habitat, och energiförsörjning identifierades som viktiga för den totala effekten av återställandet och i fram-tida uppföljningsarbete. I bedömningen baserad på TESSA undersöktes ett mindre antal tjänster kopplade till klimatfrågan, översvämningsskydd, vattenkvalitet, rekreation och turism.

Naturvärden och potential vid kraftledningsgator Sedan 2012 har Jämtkraft Elnät arbetat med nätmiljöplaner för att identifiera skyddsområden i kraftledningsgator. Det innebär att Jämtkraft nu har dokument som visar vad som ska tas hänsyn till i vissa delar av nätområdena. Under 2015 utfördes en översyn av samtliga planer för att kontrollera om det tillkommit ytterligare skyddsområden som Jämtkraft bör ta hänsyn till. En väl underhållen ledningsgata kan ur ett biologiskt perspektiv jämföras med brynet mellan skog och odlingslandskap. I detta brynområde kan det förekomma ett stort antal växt- och djurarter. Många arter som försvunnit i odlingslandskapet kan finna nya livsmiljöer i ledningsgatorna, och dessa gator fungerar också som effektiva sprid-ningskorridorer. Vid underhållsarbeten av ledningsgatorna är det viktigt att hänsyn tas till naturen och de naturtyper som är intressanta för olika flora- och faunabiotoper. I de värdefulla biotoperna måste hänsyn tas bland annat till häll-marker, bergs- och rasbranter, bäckar/åar, sand-marker, torrängar, våtmarker samt gölar och min-dre sjöar. Jämtkrafts hänsynstagande vid insatser i ledningsgator är en aspekt som företaget har med i både planeringen och de faktiska arbetsmomenten.

Verksamheter i eller nära skyddade områdenBeläget i skyddat naturområdeVindkraftspark: IngenVattenkraftverk:Kraftstationer Yta km2 SkyddDammån 0,20 Natura 2000Handöl nedre 0,20 Natura 2000Handöl övre 0,80 Natura 2000Högfors 0,35 Natura 2000Långforsen 0,35 Natura 2000Näsaforsen 0,80 Natura 2000 Beläget intill skyddat naturområde Vindkraftspark: HornbergetVattenkraftverk: Duved, Kattstrupeforsen, Ålviken

29

Beläget utanför skyddat naturområde Vindkraftspark: Almåsa, KyrkbergetVattenkraftverk: Billsta, Granboforsen, Hissmofors, Lillå, Lövhöjden, Rönnöfors, Slagsån, Strömbacka Utsläpp till luftJämtkrafts utsläpp av växthusgaser påverkar atmosfären och den globala uppvärmningen. På sidan 30 finns en sammanställning över utsläppen, uppdelat på fyra delar:1. Direkt klimatpåverkan från egna källor2. Direkt klimatpåverkan från egna tjänstebilar, fordon och maskiner3. Indirekt klimatpåverkan från köpt el och värme4. Övrig indirekt klimatpåverkan, bland annat från leverantörer och tjänsteresor

Jämtkrafts direkta klimatpåverkan omfattar utsläpp från egna anläggningar. Indirekt klimatpåverkan från inköpt el och värme inkluderar utsläpp som skett i anläggningar från vilka Jämtkraft köpt el och värme, exklusive energibärare som inte för-brukats av Jämtkraft. Inom övrig indirekt klimat-påverkan redovisas utsläpp från källor som vi inte äger, men är beroende av i vår verksamhet, till exempel leverantörernas godstransporter till och från våra anläggningar samt egna tjänsteresor med bil och flyg. Varifrån kommer Jämtkrafts utsläpp av koldioxid? Av stapeldiagrammet på sidan 30 framgår Jämtkrafts klimatpåverkan inom de fyra områdena de senaste två åren jämfört med basåret 2011.2011 41 739 ton2014 33 822 ton2015 33 126 ton

Merparten av koldioxidutsläppen kommer från användningen av torv vid fjärrvärmeverket i Lugnvik. Sedan 2011 har Jämtkrafts totala kol-dioxidutsläpp minskat med 21 procent. Mildare vintrar, andelen torv och minskade köpta tjänster från leverantörer och entreprenörer bidrar till minskningen. Jämtkrafts mål om att öka förnybar elproduk-tion med 1 TWh till år 2020 bidrar till att minska de globala koldioxidutsläppen genom att förnybar elproduktion tränger undan fossil elproduktion.Energiproducenter brukar beskriva sin klimat-påverkan i enheten kg CO2/producerad MWh. Med detta mått placerar sig Jämtkraft bland de bästa i Sverige och Europa. Jämtkrafts intensitet har legat mellan 16 och 27 kg CO2/MWh 2011–2015. I PwCs rapport ”Climate change and Electricity” (2013), där 20 europeiska energiföretag jämfördes 2012, ligger medelvärdet på 350 kg CO

2/MWh.

Bäst är Statkraft i Norge med 8 CO2/MWh.

Jämtkrafts utsläpp av ozonnedbrytande ämnen från Jämtkrafts verksamheter begränsas till svavelhexa-flourid, SF6, som används i elkopplare och i kylut-rustningar. CFC, HCFC, haloner, metylbromider etc som omnämns i Montrealprotokollet används inte i Jämtkrafts anläggningar. Under 2015 fanns sammanlagt 512 kg svavel-hexaflourid vid Jämtkrafts anläggningar och under året påfylldes 1,7 kg, vilket motsvarade utläckt gas. Under 2014 fanns sammanlagt 516 kg och under året påfylldes 3,1 kg, motsvarande utläckt gas. Minskningen har kunnat göras genom kvalitetssäkring av dokumentation och rättelser. Från och med 2012 används inte längre svavelhex-aflourid i nyinstallerade elkopplare och kylutrust-ningar vid spänningsnivåer under 45 kV.

Transporter Produkterna el och värme transporteras via Jämtkrafts elnät och fjärrvärmenät. För värme-produktion vid företagets 12 fjärrvärmeverk behövs omfattande transporter av råvara (bio-massa, torv och olja). Sammanlagt rör det sig om: 931 000 m3 biomassa, 78 000 m³ torv och 618 m³ olja. Motsvarande volymer under 2014 var 1 011 000 m³, 60 000 m³ och 873 m³. Koldioxid-utsläpp från bränsletransporter och tjänsteresor redovisas i redovisningssystemet Svante, se sid 30.

Jämtkrafts koldioxidintensitet (scope 1-3/total energiproduktion)

Jämtkraft Kg CO2e/MWh 2011–2015

50

40

30

20

10

0 21 27 23 19 16

2011 2012 2013 2014 2015

Utdrag ur PwCs rapport ”Climate change and Electricity” (2013) där 20 europeiska energi-företag jämförs.

Kg CO2e/MWh 2012

500

450

400

350

300

250

200

150

100

50 476 441 91 8 350

EON Vattenfall Fortum Statkraft Medel

30

VARIFRÅN KOMMER

33 126 TON KOLDIOXID?

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000

20

142

011

426

398

20

15 462

Underleverantörer 4 044Tjänsteresor 330Övrigt 8

Underleverantörer 4 900Tjänsteresor 280Övrigt 2 061

20

142

011

20

15 Underleverantörer 2 195Tjänsteresor 335

TON

20

15 Torv 21 409 Träflis 6 961Olja 1 661Biogas 1Övrigt 41

20

142

011

Olja 2 353

Torv 22 791

Torv 18 980 Träflis 7 282

Träflis 7 712Olja 2 581

Biogas 2Övrigt 74

Biogas 11

20

142

011

323

1 005

20

15 61

1

2

3

4

1: Direkt klimatpåverkan från egen produktion

2: Direkt klimatpåverkan från egna tjänstebilar, fordon och

maskiner

3: Indirekt klimatpåverkan från köpt el och värme

4: Övrig indirekt klimatpåverkan

2011 2014 2015 2011 2014 2015

1. Direkt klimatpåverkan egen produktion 33 095 28 691 30074 79,3% 84,8% 90,8%

2. Direkt klimatpåverkan från fordon 398 426 462 1,0% 1,3% 1,4%

3. Indirekt klimatpåverkan köpt el och värme 1 005 323 61 2,4% 1,0% 0,2%

4. Övrig indirekt klimatpåverkan 7 241 4 382 2 529 17,3% 13,0% 7,6%

TOTALT, ton CO2e 41 739 33 822 33 126 100% 100% 100,0%

2011 2014 2015

Kg CO2e/MWh (Scope 1/total energiproduktion) 17,6 16,4 15,2

Kg CO2e/MWh (Scope 1/fossil värmeproduktion) 719,5 616,2 521,2

Kg CO2e/MWh (Scope 1/levererat till slutkund) 30,8 27,2 26,8

Kg CO2e/MWh (Scope 2/levererat till slutkund) 0,9 0,3 0,1

Kg CO2e/MWh (Scope 1–3)/total energiproduktion) 21,4 19,0 16,5

Biogen ton CO2

2015

Biogas 95

Träflis 267 311

31

HÅLLBARHET

SOCIAL PRESTANDA

Jämtkraft ska leverera energi som gör livet bättre för människor. En viktig del av värdegrunden är hållbara relationer – med kunder, medarbetare, partners och andra som berörs av verksamheten.

Medarbetarna På Jämtkraft finns en målsättning om engagerade och nöjda medarbetare. Ett kontinuerligt arbete sker för att mäta, följa upp och vidta åtgärder för att uppnå det. Områden som man jobbar särskilt med är hälsa, friskvård och arbetsmiljö med mål-sättningen att ”bevara det friska friskt”.

Engagerad och nöjd Jämtkraft genomför varje år en medarbetarunder-sökning. Den är ett sätt att mäta hur företaget mår och hur Jämtkraft står sig som arbetsgivare i förhållande till andra. Ett verktyg för att följa upp och vidta åtgärder för att ha nöjda medarbetare. Resultaten vägs samman till ett Nöjd-medarbetar-index, som har en skala från 1 till 100. Generellt anses värden under 40 vara underkänt, värden runt 50 godkänt och värden över 60 väl godkänt. Jämtkrafts målsättning är ett indexvärde på 65. Index för 2015 var 63. Betygsnivån anger väl godkänt för Jämtkraft men den innebär en försäm-ring från året innan, då index låg på 66, och även jämfört med året dessförinnan då betyget var 69. För att följa upp och arbeta med förbättringar kom-mer varje avdelning upprätta en åtgärdsplan utifrån sina resultat. De områden Jämtkraft kommer att jobba med generellt i företaget är: mål och upp-följning, vi-känslan i företaget och kommunikation från ledningsgruppen.

Utveckling och utbildning Alla medarbetare har utvecklingssamtal varje år, ett verktyg för Jämtkraft att lyssna till medarbetar-na och stötta deras utveckling. Utvecklings-samtalen är också ett sätt att följa upp arbetsmiljö-frågorna och verka för en god arbetsmiljö. Och de är en viktig del i företagets samlade målstyrnings-process. 2015 angav 98 procent av medarbetarna att de haft medarbetarsamtal. De medarbetare som var föräldralediga eller långtidssjuka erbjöds med-arbetarsamtal men de hade möjlighet att avstå, det gör att siffran inte är 100 procent. Jämtkrafts medarbetare får utbildning vid behov. Målsättningen är att medarbetarna ska ha rätt kompetens för att klara sina uppdrag och arbetsuppgifter. Utbildningsbehovet avgörs i dialog mellan medarbetare och chef och utbild-ningssatsningar genomförs nära verksamheten.

Jämtkraft ger också bidrag till fritidsstudier. Idag förekommer inga specifika program för att öka anställningsbarheten utanför Jämtkraft. Jämtkraft har inga speciella rutiner för vilka regioner som rekrytering sker ifrån. Tid för utbildning 2015 Tid för utbildning: 18 331 timmar Genomsnittligt antal anställda: 324 personer Genomsnittligt: 57 timmar/anställdRapportering baserad på kön görs inte

Arbetsmiljö och hälsa I Jämtkrafts affärsplan finns ett mål kopplat till hälsa. Sjukfrånvaron är idag 3,2 procent och ska inte vara högre än 4 procent. Målet är att inga medarbetare på Jämtkraft ska ha mer än 150 övertidstimmar per år, vilket är lägre än det tillåtna värdet i Sverige. Det är en av åtgärderna kopplade till hälsomålet. Ett annat är att de anställda erbjuds friskvårdsbidrag. Jämtkraft har också nära sam-arbete med företagshälsovården och har sjuk-försäkring för alla anställda. Medarbetarna erbjuds flexibel arbetstid så långt det är möjligt. Arbetstiden anpassas efter verksam-hetens behov och när det är möjligt efter individu-ella behov. Det är dock inte möjligt till individuell arbetstidsanpassning inom alla områden. Jämtkrafts medarbetare har också ett arbetstids-konto på 63 timmar som kan tas ut på det sätt med-arbetaren vill. Det är möjligt att byta ut semester-lönetillägget mot mer ledighet för den som vill. Jämtkrafts medarbetare har rätt att vara föräldra-lediga, i enlighet med lag och kollektivavtal. Under 2015 var det totalt 81 medarbetare som tog ut föräldraledighet, varav 20 var kvinnor. Samtliga som var föräldralediga återkom i arbete direkt efter avslutad ledighet. Tre av dessa (2 män, 1 kvinna) valde att senare under året säga upp sin anställning på egen begäran. Deltidsanställda får förmåner i relation till an-ställningsgrad (till exempel arbetstidskonto). Tidsbegränsat anställda omfattas ej av friskvårds-bidrag, sjukvårdsförsäkring, resultatpremiestiftelse och föräldrapenningtillägg (man ska ha varit anställd i minst 1 år enligt branschavtal).

32

Åldersfördelning baserat på 340 tillsvidare- och visstidsanställdafördelade på kön

Total åldersfördelning baserat på 326 tillsvidareanställda, fördelat på 250 män och 76 kvinnor

Procent

40

35

30

25

20

15

10

5

Ålder 20–29 30–39 40–49 50–59 60–

Procent

40

35

30

25

20

15

10

5

Ålder 20–29 30–39 40–49 50–59 60–

Ledningsgruppens struktur

Styrelsens struktur

Män Kvinnor Totalt

<30 år 0 0 0

30–50 1 2 3

>50 år 4 1 5

Män Kvinnor Totalt

<30 år 2 0 2

30–50 2 0 2

>50 år 2 3 5

MänKvinnor

Säkerhet Säkerhetsarbetet sker i huvudsak på respektive avdelning på Jämtkraft. Det är en del av chefernas uppdrag på Jämtkraft.

Jämtkrafts medarbetareAntalet anställda i Jämtkraft AB och Scandem AB var 340, varav 326 tillsvidareanställda och 14 viss-tidsanställda, 10 män och 4 kvinnor. Under året har det varit 34 inhyrda via bemanningsföretag, 21 kvinnor och 13 män. I diagrammet nedan ser du fördelningen mellan åldersgrupper och mellan män och kvinnor. Under 2015 har 19 personer anställts, varav 12 män och 7 kvinnor. 24 personer slutade under året varav 10 pensionsavgångar. Av dessa var 20 män och 4 kvinnor. Den totala personalomsättningen var 7,4 procent. Ingen personalrapportering görs gällande minoriteter eller personalens fördelning på regionnivå. Utöver anställda används även underleverantörer för viss verksamhet. Alla medarbetare har via intranätet tillgång till ett olycksfalls-, tillbuds- och riskobservationssystem (ENIA).

För att tillgodose kraven på hälsa och säkerhet finns ett antal roller på Jämtkraft som företräder alla anställda 7 st skyddsombud 3 st ombudsmän från olika fackliga organisationer 8 st medlemmar i Skydds- och samverkans- kommittén 1 st arbets- och säkerhetssamordnare, HR-avdel- ningen 1 st säkerhetsskyddschef 1 st IT säkerhetschef 1 st informationssäkerhetschef

Antal tillbud och olycksfall under 20154 st riskobservationer 4 män22 st tillbud 22 män10 st olycksfall 2 kvinnor, 8 män3 st färdolycksfall 3 män1 st arbetssjukdom 1 kvinna

Frånvaro på grund av olyckshändelse ca sju dagar. Ingen dödsolycka.Inga tillbud eller olycksfall är rapporterade från underleverantörer.

33

Löner Medellöner per 31 december 2015 (tillsvidare-anställda månadsavlönade hos Jämtkraft och Scandem, exklusive vd).

Tillsvidareanställda Totalt: 33 648 kr Kvinnor: 32 841 kr Män: 33 897 kr VisstidsanställdaTotalt: 28 152 krKvinnor: 19 562 krMän: 31 977 krInom de närmsta 5 åren är det 38 medarbetare (varav 2 kvinnor) som har rätt att gå i pension vilket motsvarar 11,7 procent av de anställda. Inom 10 år har 87 medarbetare (varav 9 kvinnor) rätt att gå i pension, 26,7 procent av de anställda.

Jämtkraft i samhället Jämtkraft är en jämtländsk energikoncern med Norden som marknad. Den regionala marknaden är fortsatt den viktigaste och där är Jämtkraft idag mycket väl känt. Företagets starka regionala förankring beror delvis på ägarstrukturen med de tre ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. Jämtkraft har idag även många kunder och sam-arbetspartners i övriga delar av Sverige och Norden. Jämtkraft har positiv och negativ påverkan, i de områden där företaget bedriver el- och värme-produktion och har elnätsverksamhet. Den positiva påverkan är kopplad till att människor och företag i områdena har tillgång till förnybar el och värme. Den negativa påverkan uttrycks främst av närboende till vindkraftsparker, vattenkraftverk och fjärrvärmeverk som ingår i den årliga intressentanalysen. Störningar som anges är buller, transporter till och från anläggningar och utsläpp till luft. Jämtkraft värnar därför om att ha en dialog med berörda, särskilt kring nybyggnation och nyetableringar. Under senare år har Jämtkraft utvecklat arbetet med samrådsprocesser i samband med utbyggnad av produktionsanläggningar och kraftledningar. Men även i de fall då närboende uttryckt ett behov av mer information under en anläggnings livstid bör Jämtkraft tillmötesgå detta. Sponsringssamarbeten med klubbar, föreningar och organisationer inom idrott, kultur, miljö och samhälle bidrar till att skapa goda relationer med människor i regionen. Sponsringen är också en viktig del av marknadsföringen. Den är uppskattad och företaget får många förfrågningar. Ett spons-ringssamarbete ska leda till mervärden för spons-ringspartnern, Jämtkraft och den gemensamma målgruppen. Eftersom Jämtkraft omfattas av lagen om offentlig upphandling inom försörjnings-sektorn finns begränsade möjligheter att prioritera lokala leverantörer.

Mångfald och integration Jämtkraft har ett samarbete med Mimergården, en skola med elever med många olika ursprungs-nationaliteter. Skolan har stor erfarenhet av att arbeta mångkulturellt, vilket gör att Jämtkraft kan öka sin kunskap på området. Jämtkraft bidrar med kunskap om energi. Temadagar ordnas för kunskapsutbyte. Under 2015 har Jämtkraft gått in och stöttat integrationsprojektet Hej Främlings verksamhet, med 100 000 kronor. Anledningen är att Jämtkraft vill stödja det viktiga integrations-arbetet som Hej Främling gör i regionen. De många nyanlända från olika ursprungs-nationaliteter i Jämtkrafts region, liksom i hela Sverige gör att Jämtkraft börjar se ett behov av att kommunicera på flera språk, bland annat för att möta många av de nya kunderna. De människor som kommer till regionen är en stor potential för Jämtkraft för att bredda kunskaps- och rekryte-ringsbasen. En viktig fråga för Jämtkraft blir också hur företaget kan jobba med integration framöver.

Mänskliga rättigheter Jämtkrafts uppförandekod tydliggör hur Jämtkrafts medarbetare och leverantörer ska uppföra sig mot varandra. Uppförandekoden beskriver normer och ger råd om hur våra värderingar ska omsättas i praktiken och hur vi ska leva upp till vårt ansvar. Det finns inga inrapporterade fall av diskrimi-nering, mobbning eller trakasserier under 2015. Detsamma gäller för åren 2012–2014. Alla medarbetare på Jämtkraft har full fören-ingsfrihet och rätt till kollektivavtal. Det finns inga kända eller indikerade samarbetspartners eller leverantörer som inte respekterar föreningsfriheten som är lagstadgad i de länder där Jämtkraft har sin verksamhet. Jämtkraft har under 2015 blivit ålagda två miljösanktionsavgifter à 1 000 kronor, en försenadmiljörapport och en försenad köldmedierapport. Jämtkraft har inte omfattats av böter eller sanktio-ner kopplat till sociala frågor. Inga fall av diskrimi-nering mot ursprungsbefolkning har rapporterats. Inte heller korruptionsincidenter eller brott mot mänskliga rättigheter har inträffat. Inga juridiska åtgärder har heller vidtagits för konkurrens-hämmande aktiviteter.

34

INTRESSENTGRUPP: ANSTÄLLDA

AKTIVITET FREKVENS

Utbildningar inom miljö, hållbar utveckling, arbetsmiljö och säkerhet, se sidan 31 Löpande

Medarbetarsamtal Alla anställda

Löpande information om ”allt möjligt” till de anställda Regelbundet

Intranät Löpande

Medarbetaraktivitetet/medarbetardag Årligen

INTRESSENTGRUPP: KUNDER–FÖRETAG

”Fjärrvärmenytt” 2 nr/år

Informationsfolder tillsammans med fakturorna 2 nr/år

Jämtkrafts hemsidor och sociala medier Löpande

Kundmöten med koppling till el, värme och solel Regelbundet

Närvaro på företagsträffar Regelbundet

Nyhetsbrev Cirka 5 utskick/år

Prognos portföljförvaltning Löpande

Kunduppföljning efter värmeärende Cirka 10 gånger/år

Föreläsning om sponsring 1 tillfälle

Studiebesök på våra anläggningar Vid förfrågningar

Nyhetsbrev solel 2 brev

INTRESSENTGRUPP: KUNDER–PRIVATPERSONER

Kampanj lokalmarknaden Löpande

”Fjärrvärmenytt” 2 nr/år

Informationsfolder tillsammans med fakturorna 2 nr/år

Möten i samband med sponsringsarrangemang Regelbundet

Föreläsning om sponsring 1 tillfälle

Jämtkrafts hemsidor och sociala medier Löpande

Kundmöten med koppling till el, värme och solel Regelbundet

Samrådsmöten i samband med tillståndsärenden 16 gånger

Kunduppföljning efter värmeärende Cirka 10 gånger/år

Studiebesök på våra anläggningar Vid förfrågningar

Nyhetsbrev solel 2 brev

INTRESSENTGRUPP: LEVERANTÖRER

Dialog i samband med upphandling och möten Vid behov

INTRESSENTGRUPP: MYNDIGHETER

Samråd med kommuner och länsstyrelse Vid behov

Möten i samband med inlämnande av rapporter, bland annat kopplat till tillståndskrav Vid behov

INTRESSENTGRUPP: ÄGARE

Ägardirektivet Löpande

Styrelsemöten och bolagsstämma 7 tillfällen

Information om verksamheten Vid behov

Almedalsveckan Årligen

Hållbarhetsseminarium Årligen

INTRESSENTGRUPP: MEDIA

Kontakt med media genom flera olika kanaler Löpande

INTRESSENTGRUPP:

FRIVILLIGORGANISATIONER/NON-GOVERNMENTAL ORGANIZATIONS (NGOS)

Samrådsmöten i samband med tillståndsärenden, hittills huvudsakligen i samband med vattenkraften

När samrådsmöten efterfrågas

APPENDIX 1

INTRESSENTAKTIVITETER

35

Redovisningen följer sedan 2014 Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer, G4 Sustainability Reporting Guidelines. Jämkraft redovisar enligt core-nivå. Nytt för i år är att Jämtkraft använder ett branschtillägg för energibranschen, Electric Utilities. Inga väsentliga förändringar avseende organi-sationens storlek, struktur och ägarskap har skett under den senaste redovisningsperioden, som påverkat urvalet av indikatorer nämnvärt. Redovisningens innehåll och avgränsning baseras också på det certifierade ledningssystemet för miljö (ISO 14001) som används för företagets verksamheter. Hållbarhetsredovisningen omfattar helägda dotterbolag i Jämtkraft AB. Redovis-ningen granskas av en oberoende part, South Pole Sweden AB. Efter en sammanvägning av intressenternas återkoppling och Jämtkrafts eget fokus och prio-riteringar kring hållbarhet, har ett antal väsentliga aspekter identifierats. De relaterar till Jämtkrafts uppdrag där företaget kan ha en betydande miljöpåverkan eller på faktorer som kan ha en betydande påverkan på verksamheten.

En arbetsgrupp för hållbarhetsredovisningen föreslår indikatorer väsentliga för Jämtkrafts verk-samhet, miljöaspekter, affärsplan och intressenters åsikter. En styrgrupp med representanter från koncernledningsgruppen fattar beslut om vilka indikatorer som ska ingå. GRI beskriver tio viktiga principer för redovis-ningens kvalitet och innehåll. Jämtkraft använder sig av de sex kvalitetsprinciperna tillförlitlighet, tidpunkt, jämförbarhet, pålitlighet, tydlighet och balans. Och de fyra principerna för innehåll; väsentligheter, hållbarhetsinnehåll, fullständighet och intressentengagemang.

Kontaktperson för års- och hållbarhets-redovisningen 2015 är:

Claes-Göran Bergh claesgoran.bergh@jamtkraft.se

Karin Waernebo Petterssonkarin.waernebopettersson@jamtkraft.se

APPENDIX 2

REDOVISNINGENS STRUKTUR OCH FOKUS

Jämtkraft har presenterat en hållbarhetsredovisning årligen sedan 2011. Redovisningen omfattar kalenderår, förra redovisningen presenterades i april 2015.

INTRESSENTGRUPP: SAMHÄLLET I STORT

AKTIVITET FREKVENS

Myndighetssamråd Regelbundet

Informationsmöte Mullbergs Vindpark, Rätans byalag, markägare, Långforsen m fl Vid behov

Almedalsveckan Årligen

Hållbarhetsseminarium Årligen

Föreläsning för sponsringspartners 1 tillfälle

Skolprojekt Mimergården 2 tillfällen

INTRESSENTGRUPP: ANDRA FÖRETAG/ SAMARBETSPARTNERS

Information om Jämtkraft och besök på våra anläggningar Regelbundet

Webbförvaltning och -utveckling Löpande

Medverkan i Svensk Energis och andra branschorganisationers verksamhet/arbets-grupper

Regelbundet

Plattform Näringsliv (företagsutveckling regionalt Jämtland) Regelbundet

INTRESSENTGRUPP: AKADEMI

Samverkan och dialog med universitet gällande utbildning och praktik Kontinuerligt

36

APPENDIX 3Installerad effekt MW Nettoproduktion MWh

Värme

Träbränsle / Torv 175 590 828

Träbränsle 37 62 133

Spillvärme 47 142 503

Pellets 5 9 825

Olja 161 4 030

El 2 1 557

Totalt 427 810 876

KVV nominell elkapacitet 45

KVV nominell värmekapacitet 80

KVV netto verkningsgrad 85%

KVV total verkningsgrad 104%

Genomsnittlig verkningsgrad värmeanläggningar 101%

Utsläppsrätter (EU ETS) Tilldelat 100% Avrapporterat

95 443 st 22 326 st

Kulvertnät 394 km

Elproduktion Installerad effekt MW Nettoproduktion MWh

Vatten 237 1 055

Vind 34 115

Bio 45 156

Materialslag A 2013 MWh 2014 MWh 2015 MWh

Biomassa, förnybart 839 600 809 100 773 468

Torv, långsamt förnybart 62 400 48 300 54 462

Olja, icke förnybart 8 500 8 900 6 232

Övrigt förnybart B 9 000 7 200 4 742

Totalt Cirka 919 000 Cirka 874 000 Cirka 839 000

Egenägda tjänstebilar C

Diesel icke förnybar MWh 1 748 1399 1579

Bensin, icke förnybar MWh 270 243 204

Totalt 2018 1642 1783

Elenergianvändning D

Totalt 107 013 103 105 105 808

Fjärrvärmeanvändning D

Totalt 3167 3055 2786

TOTAL 1 031 GWh 982 GWh 949 GWh

A Underlaget baseras på fakturor från leverantörerna. Indata är vikt, volym, torrhalt och sortimenttyp av respektive bränsle. B Till exempel rötgas, spillvärme och elpannor.C Underlaget baseras på bränslefakturor med omräkning för diesel: 9 770 kWh/m³, bensin: 8 940 kWh/m³. Källa SPBI, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet.D Underlaget utgörs av fakturor.

Energianvändning inom organisationen, redovisas enligt GHG-protokollet

37

Elnät (EU)

Luftledningar 0,4–132 kV (km) 2963

Jordkabel 0,4–132 kV (km) 5493

SAIFI – Summa kundavbrott / Summa anslutna kunder 1,1 st

SAIDI – Summa kundavbrottstid 47 min

Avstängda elkunder som återinkopplats på grund av utebliven betalning:

< 48 timmar 64 st

48 timmar–1 vecka 14 st

1 vecka–1 mån 16 st

1 mån–1 år 20 st

Ej återinkopplade kunder 3 st

Om betalning är gjord före kl 14:00 garanteras tillkoppling samma dag. Efter kl 14:00 sker tillkoppling nästföljande vardag efter kl 08:00. Frånkopplingar sker företrädesvis i början av veckan, ej fredagar eller vardag före helg.

E Lastbilstransporterna: underlaget baseras på körd verklig sträcka redovisat via Skogsbrukets Datacentral (VIOL). Traktorförbrukningen redovisas via antal timmar samt från leverantören uppgiven dieselförbrukning. F Omräkning: 2,6 kg CO2/liter diesel.G Se emissionsfaktorer flyg i Svante, se nedan.

EnergiintensitetMed insatt energi räknas egen el och värme vid kontor och produktionsanläggningar,

bränsletransporter, tjänstebilar, samt energiinnehåll i biomassa, torv, olja och övrigt.

2013 2014 2015 Enhet

Bränsletransporter E 8250 8600 8246 MWh

Bränsletransporter F 2196 2289 2195 ton CO2

Tjänsteresor G 306 330 333 ton CO2

Energianvändning utanför organisationen, redovisas enligt GHG-protokollet

CO2-redovisningUtsläppen mäts i enheten koldioxidekvivalenter (CO2e) och omfattar koldioxid, metan, lustgas och svavelhexafluorid (SF6). Jämtkraft använder sig av det webbaserade klimatprogrammet Svante för att beräkna utsläppen av växthusgaser. 2011 används som basår, då det var första gången Jämtkraft redovisade koldioxidutsläpp enligt GHG-protokollet. Svante ger företag stöd och inspiration att rapportera inom Greenhouse Gas Protocol, som utvecklats av World Resources Institute i samarbete med World Business Council for Sustainable Development.

Indirekt klimatpåverkan från köpt el och värmeEl 0,03 g CO2e/kWh Jämtkraft

El 12,44 g CO2e/MWh Scandem

Fjärrvärme 33 g CO2e/kWh Jämtkraft

Indirekt klimatpåverkan tjänstresorFlyg < 450 km 421 gram C02e/personkilometer

Flyg 450–1 600 km 278 gram C02e/personkilometer

Flyg > 1 600 km 213 gram C02e/personkilometerGWP-värden (Global Warming Potential)AR2

CO2 1

CH4 21

N2O 310

SF6 23 900

Direkt klimatpåverkan Eldningsolja 1 2,68 ton CO2e/MWh

Eldningsolja 2–5 2,73 ton CO2e/MWh

Torv 0,3931 ton CO2e/MWh

Biogas 0,0023 ton CO2e/MWh

Övrigt trädbränsle 0,009 ton CO2e/MWh

Bensin 2,33 ton CO2e/MWh

Diesel 2,53 ton CO2e/MWh

Emissionsfaktorer

38

Kunder Antal

Elnät (st) Distribution Transmission

Bostäder 51 805

Industri och handel 8 991 90

Offentligt 820

Värme (st)

Bostäder 5094

Industri och handel 42

Offentligt 160

Övrigt 467

Elhandel (st)

Företagskunder 16 113

Privatkunder 65 795

Jämtkrafts väsentligheter Var påverkan sker Motsvarande aspekt i GRI-4 Indikator G4

Samhällsnytta och Samhälle/kunder Ekonomisk prestanda EC1

indirekta ekonomiska effekter Indirekt ekonomisk påverkan EC3

EC7

Rekrytering Samhälle Marknadsnärvaro EC6

Upphandling Samhälle/kunder Upphandlingsrutiner EC9

Resurshushållning Egen verksamhet Vatten EN8

Förnybar energi och klimatfrågan Samhälle Energi EN3–EN5

Utsläpp EN15–EN19

Biologisk mångfald Samhälle Biologisk mångfald EN11

Transporter Samhälle Transporter EN30

Närboende till anläggningar Samhälle/kunder Lokalsamhällen SO2

Transparens och öppenhet Samhälle Lokalsamhällen SO2

Mänskliga rättigheter och mångfald Egen verksamhet/ Icke diskriminering HR3

Samhälle Föreningsfrihet HR4

Ursprungsbefolkningars rättigheter HR8

Klagomål mäskliga rättigheter HR12

Arbetsmiljö Egen verksamhet Hälsa och säkerhet LA5–LA6

Anställning LA1–LA3, EU15

Attraktiv arbetsgivare Egen verksamhet Utbildning LA9–LA11

Mångfald LA12

Ersättning kvinnor och män LA13

Antidiskriminering Egen verksamhet Antidiskriminering HR3

Antikorruption Kunder Antikorruption SO5

Lagefterlevnad Egen verksamhet Efterlevnad EN29

SO8

Kundkommunikation Kunder Märkning av produkter och tjänster PR5

Tillgänglighet Egen verksamhet/ Tillgänglighet EU10

Kunder EU27

EU28

EU29

Systemeffektivitet Egen verksamhet Systemeffektivitet EU11

Materiella aspekter, intern och extern påverkan

39

GRI-INDEX 2015DMA – Allmänna upplysningar om arbetssätt

Allmän information Sida

STRATEGI OCH ANALYS

G4-1 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare 2

ORGANISATIONSPROFIL

G4-3 Organisationens namn 84

G4-4 Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster 43

G4-5 Lokalisering av huvudkontor 83

G4-6 Antal länder och namn på dessa där organisationen är verksam 83

G4-7 Ägarstruktur och juridisk form 42, 83

G4-8 Marknader där organisationen är verksam, kundtyper 42–47, 83

G4-9 Organisationens storlek, totalt antal medarbetare, nettoomsättning eller nettovinst 27, 32, 57, 83

G4-10 Totalt antal anställda uppdelade på anställningsavtal och kön 32

G4-11 Procentuell andel anställda med kollektivavtal 31

G4-12 Organisationens leverantörskedja 22

G4-13 Väsentliga förändringar av organisationens storlek, struktur och ägarskap under

redovisningsperioden 35

G4-14 Hantering av försiktighetsprincipen 19

G4-15 Externt framtagna ekonomiska, miljömässiga och sociala initiativ, principer 18, 19

G4-16 Medlemskap i föreningar och branschsammanslutning 19

EU1 Installerad effekt 36

EU2 Energiproduktion, netto 36

EU3 Antal kunder 38

EU4 Längd på transmissions- och distributionsledningar 37

EU5 Tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid 36

VÄSENTLIGA ASPEKTER OCH AVGRÄNSNINGAR

G4-17 Enheter som ingår i rapporteringen 35, 83

G4-18 Process för definiering av rapportinnehållet 35

G4-19 Identifierade väsentliga aspekter 35, 38

G4-20 Aspektens avgränsning inom organisationen 38

G4-21 Aspektens avgränsning utanför organisationen 38

G4-22 Effekten av eventuella revideringar av information som ingår i tidigare redovisningar 35

G4-23 Väsentliga förändringar jämfört med tidigare redovisningsperioder avseende inriktning och 35

avgränsningar

INTRESSENTENGAGEMANG

G4-24 Lista över intressentgrupper som engagerats av organisationen 34

G4-25 Princip för identifiering och urval av intressenter 22–25

G4-26 Organisationens inställning till intressentengagemang, inklusive engagemangets frekvens 22–25, 34

G4-27 Fokusämnen och nyckelfrågor som har lyfts fram genom intressenternas engagemang 23–25

REDOVISNINGSPROFIL

G4-28 Redovisningsperiod 35

G4-29 Datum för publicering av den senaste redovisningen 35

G4-30 Redovisningscykel 35

G4-31 Kontaktperson gällande redovisningen 35

G4-32 GRI-innehåll och hänvisning 35

G4-33 Policy för externt bestyrkande 35, 82

STYRNING

G4-34 Organisationens styrningsstruktur 18, 42

ETIK OCH INTEGRITET

G4-56 Organisationens värdegrund och uppförandekod 19

Materiella aspekter, intern och extern påverkan

40

GRI-INDEX 2015Specifik information Sida

EKONOMISKA ASPEKTER

EKONOMISKT RESULTAT

G4-DMA 61–63

G4-EC1 Skapat och levererat konkret ekonomiskt värde 70

G4-EC3 Organisationens förmånsbestämda åtaganden 71

MARKNADSNÄRVARO

G4-DMA 44–45, 83

G4-EC6 Andel personer i den högsta ledningen som anställts i lokalsamhället på viktiga

verksamhetsplatser 31

INDIREKTA EKONOMISKA EFFEKTER

G4-DMA 15

G4-EC7 Utveckling och effekter av investeringar i infrastruktur och stödtjänster 15

UPPHANDLINGSRUTINER

G4-DMA 33

G4-EC9 Andel utgifter som betalats till lokala leverantörer på viktiga verksamhetsplatser 33

TILLGÄNGLIGHET OCH TILLFÖRLITLIGHET

G4-DMA Sektorspecifik 27

EU10 Planerad kapacitet och projekterad efterfrågan 27

SYSTEMEFFEKTIVITET

G4-DMA Sektorspecifik 36

EU11 Produktionseffektivitet för värmeverk 36

MILJÖASPEKTER

ENERGI

G4-DMA 36–37

G4-EN3 Intern energianvändning inom organisationen 26, 36

G4-EN4 Extern energianvändning utanför organisationen 26, 36–37

G4-EN5 Energiintensitet 27, 37

VATTEN

G4-DMA 27

G4-EN8 Total vattenanvändning per källa 27

BIOLOGISK MÅNGFALD

G4-DMA 27-28

G4-EN11 Ägda, leasade, brukade eller närliggande verksamheter i skyddade områden eller områden

med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddade områden 28

UTSLÄPP

G4-DMA 29–30, 37

G4-EN15 Direkta utsläpp av växthusgaser 29–30. 37

G4-EN16 Indirekta utsläpp av växthusgaser 29–30, 37

G4-EN17 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser 29–30, 37

G4-EN18 Utsläppsintensitet för växthusgaser 29

G4-EN19 Minskning av växthusgasutsläpp 29

EFTERLEVNAD

G4-DMA 33

G4-EN29 Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner för brott mot 24, 33

gällande miljölagar och –bestämmelser

TRANSPORTER

G4-DMA 29

G4-EN30 Väsentlig miljöpåverkan genom transport 29

41

GRI-INDEX 2015Specifik information Sida

SOCIALA ASPEKTER

ARBETSRUTINER OCH ANSTÄNDIGA ARBETSFÖRHÅLLANDEN

ANSTÄLLNING

G4-DMA 31–32

G4-DMA Sektorspecifik 31–32

G4-LA1 Antal och andel nya anställda och personalomsättning efter åldersgrupp, kön och region 32

G4-LA2 Förmåner heltidsanställd personal, listade enligt viktiga verksamhetsplatser 31

G4-LA3 Andel som återvänder till/stannar kvar i arbetet efter föräldraledighet, efter kön 31

EU15 Andel anställda som ska pensioneras inom 5 till 10 år 33

HÄLSA OCH SÄKERHET I ARBETSMILJÖN

G4-DMA 32

G4-LA5 Andel av personalen som är representerad i formella, för ledning och anställda gemensamma

kommittéer för hälsa och säkerhet som bistår med övervakning och rådgivning om program för hälsa

och säkerhet på arbetsplatsen 32

G4-LA6 Typ och omfattning av personskador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, 32

frånvaro samt totalt antal arbetsrelaterade dödsolyckor per region och kön

UTBILDNING OCH YRKESUTVECKLING

G4-DMA 31

G4-LA9 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per år och anställd, fördelat på kön och

medarbetarkategori 31

G4-LA10 Program för vidareutbildning och för att stödja fortsatt anställningsbarhet 31

G4-LA11 Utvärdering och karriärsutveckling 31

MÅNGFALD OCH LIKA MÖJLIGHETER

G4-DMA 32

G4-LA12 Sammansättning av beslutsfattande grupper 32

LIKA ERSÄTTNING FÖR KVINNOR OCH MÄN

G4-DMA 33

G4-LA13 Procentuell skillnad i grundlön och ersättningar mellan män och kvinnor per personalkategori 33

ANTIDISKRIMINERING

G4-DMA 33

G4-HR3 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder 33

FÖRENINGSFRIHET OCH RÄTT TILL KOLLEKTIVA FÖRHANDLINGAR

G4-DMA 33

G4-HR4 Inskränkningar av föreningsfriheten eller rätten att ingå kollektivavtal samt åtgärder som 33

vidtagits för att främja dessa fri- och rättigheter

URSPRUNGSBEFOLKNINGARS RÄTTIGHETER

G4-DMA 33

G4-HR8 Totalt antal fall av kränkningar av ursprungsbefolkningars rättigheter samt vidtagna åtgärder 33

RUTINER FÖR KLAGOMÅL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

G4-DMA och G4-HR12 Antal klagomål rörande mänskliga rättigheter som inkommit, hanterats och 33

behandlats enligt formella rutiner

SAMHÄLLET

LOKALSAMHÄLLET

G4-DMA och G4-SO2 Verksamhet med betydande faktisk/potentiell negativ inverkan på lokalsamhället 33

ANTIKORRUPTION

G4-DMA och G4-SO5 Fall av korruption samt vidtagna åtgärder 33

EFTERLEVNAD

G4-DMA och G4-SO8 Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot 33

organisationen för brott mot gällande lagar och bestämmelser

MÄRKNING AV PRODUKTER OCH TJÄNSTER

G4-DMA och G4-PR5 Kundnöjdhet 21

TILLGÄNGLIGHET

G4-DMA Sektorspecifik 37

EU27 Återinkopplingar efter utebliven betalning 37

EU28 Frekvens strömavbrott 37

EU29 Avbrott i genomsnitt 37

42

FörvaltningsberättelseKoncernen JämtkraftI Jämtkraftkoncernen ingår, förutom moderbolaget Jämtkraft AB, de helägda dotterbolagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtlandskraft AB, IP-Only Telecom Jämtland AB, före detta Jämtkraft Telecom AB och dess helägda dotterbolag IP-Only Networks Jämtland AB, Jämtkraft Park Management AB, Åre Fjärrvärme AB, Jämtlands Mineral AB, Kyrkberget Vindkraft AB, Scandem AB, Scandem Market AB och dess helägda dotterbolag Scandem OY, samt det delägda dotterbolaget Dalakraft AB och dess helägda dotterbolag Enkla Elbolaget i Sverige AB. Ägarförhållanden Jämtkraft AB ägs till 98 procent av Östersunds kommun. Resterande andelar ägs av Åre kommun med 1 procent och Krokoms kommun med 1 procent. Röstmässigt fördelar sig inflytandet i bolaget något annorlunda. Östersunds kommun innehar 87,4 procent av rösterna, Åre och Krokoms kommuner innehar 6,3 procent vardera av rösterna på bolagsstämman. Styrelsen består av fem ledamöter från Östersunds kommun, Åre och Krokoms kommuner har en ledamot vardera. Därutöver utser Östersunds kommun två externa ledamöter.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter räkenskapsårets slut Ett stort utbud av energi och låg efterfrågan på energimarknaderna gör att priserna på el och elcertifikat långsiktigt kommer att ligga på en låg nivå. De huvudsakliga förklaringarna är utvinningen av skiffergas i USA, en global lågkonjunktur och utbyggnaden av vindkraft. För Jämtkrafts del inne-bär det låga elpriset sämre betalt för den el som produceras och därmed sämre lönsamhet. Värde-ring enligt koncernens värderingspolicy har lett till nedskrivningar av vind- och vattenkraftstillgångar. I mars 2016 presenterade det prisprognosinstitut vars prisprognoser använts vid nedskrivningstester en ny långsiktig prognos, med en väsentligt lägre prisbana. Om denna nya prisbana läggs till grund för nedskrivningstest finns ett bedömt nedskriv-ningsbehov upp emot 250 Mkr för innehavet i vattenkraft i Norge.

Den 18 september 2015 har omstrukturering av koncernens ägande i Norge medfört att Jämtkraft AB nu har ett direkt ägande i Salten Kraftsamband AS (SKS) med 23,67 procent. Tidigare ägde Jämtkraft denna andel indirekt via innehavet i Troms Kraftforsyning og Energi AS. Verksamheterna inom Jämtkraft är exponerade för bland annat valuta-, kredit- och ränterisker men även risker med förändrade prisbilder på el och elcertifikat. Arbetet med riskhantering har fått en allt mer central roll i takt med att koncernen växer. Inom koncernens internbank hanteras all handel med elderivat. Målet är att säkra ägarnas avkast-ningskrav. Den 19 november 2015 gick Jämtkraft in som delägare i CLEVER Sverige AB tillsammans med Öresundskraft AB, via ägande i Evereg AB och Evereg Intressenter AB. CLEVER tillhandahåller laddlösningar för laddning av elbilar och etablerar ett landsomfattande stationsnät för snabbladdning i Sverige. CLEVER erbjuder även elhandels-produkter. I december 2015 bildade Jämtkraft Telecom AB ett dotterbolag som den 30 december 2015 förvär-vade fibernätet från Jämtkraft Elnät AB. Tidigare arrenderade Jämtkraft Telecom AB fibernätet. I början av januari 2016 såldes Jämtkraft Telecom AB och dess dotterbolag externt till IP-Only AB. I samband med detta namnändrades bolagen till IP-Only Telecom Jämtland AB och IP-Only Networks Jämtland AB. Jämtkraft Elnät AB med flera elnätsföretag överklagade under 2015 beslutet angående intäkts-ramen för 2016–2019. Huvudskälet till överklagan är att Energimarknadsinspektionen (Ei) använt en väsentligt lägre WACC (genomsnittlig vägd kapitalkostnad) än vad kammarrätten fastställde för perioden 2012–2015. För att möta en svagare lönsamhet totalt sett har Jämtkraft fortsatt arbetet enligt det effektiviseringsprogram som startades 2014 och som omfattar samtliga verksamheter i koncernen. Syftet är primärt att minska kostnader och fortsätta utvinna synergier mellan koncernens bolag.

Verksamhet Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el, energi och värme. Koncernen erbjud-er även energiförvaltning och externa tjänster samt tillhandahåller infrastruktur för bredbandstjänster. Sedan 2013 levererar koncernen även tjänster inom drift, underhåll och ekonomi till vindkrafts-

Styrelsen och verkställande direktören för Jämtkraft AB avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015–01–01––12–31.

JÄMTKRAFT AB

ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2015

43

Omsättningen ökar med 63,3 Mkr medan bruttoresultatet ökar med 40 Mkr i jämförelse med föregående år, ökningen hänförs till högre produktion. Affärsområdet redovisar en vinst efter finansiella intäkter och kostnader på 23,3 Mkr (31 Mkr). Låga priser på el och elcertifikat påverkar resultatet negativt, vilket syns både på årets nedskrivningar och på resultatandel intresseföretag. Vindkraftsparken Kyrkberget har skrivits ned med 57 Mkr under året. Det negativa resultatet från intressebolag härrör i huvudsak till Troms Kraftforsyning og Energi AS.

parker. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elproduktion, Elhandel, Elnät och Värme. Affärsområde Elproduktion Affärsområdet omfattar elproduktionen i moder-bolaget och dotterbolaget Kyrkberget Vindkraft AB samt intressebolagen Troms Kraftforsyning og Energi AS, Salten Kraftsamband AS, Mullbergs Vindpark AB, JP Vind AB och Sjisjka Vind AB. Elproduktionen baseras på vattenkraft och vindkraft. Affärsområdet erhåller elcertifikat för elproduktionen i vissa vattenkraftanläggningar och för vindkraftanläggningar. Under 2015 har affärsområdet erhållit 486 468 (322 313) elcertifikat från produktionen. På den nordiska elbörsen Nord Pool delas Sverige in i fyra olika elområden där majoriteten av Jämtkrafts produktion finns i elområde 2. Under 2015 var det genomsnittliga spotpriset för

elområde 2 på Nord Pool 19,8 öre/kWh (28,6 öre/kWh). 2015 var ett blött och milt år och ett bra produktionsår, med produktionsrekord i vind-kraftsparkerna Kyrkberget och Hornberget samt vattenkraftstationerna Näsaforsen och Dammån. Tillgängligheten på kraftstationer över 5 MW var 98,6 procent, målet är 97 procent. Den totala elproduktionen i Jämtkrafts helägda anläggningar uppgick under året till 1 178 GWh. Vattenkraft-produktionen uppgick till 1 063 GWh vilket är 13 procent högre än normalårsproduktionen 940 GWh. Vindkraftsanläggningarna i Kyrkberget, Hornberget och Almåsa har under året sammanlagt producerat 115 GWh vilket är 12 procent högre än normalårsproduktionen. Jämtkrafts kraftavtal med Vattenfalls kärnkraftverk uppgick till 206 GWh.

Händelser under året Granboforsen För att förbättra erosionsskyddet vid Granboforsens kraftstation har en betongmadrass installerats, en ny metod som både är snabbare och billigare än konventionell teknik.

Kattstrupeforsen G3 Ny turbin togs i drift enligt tidplan och budget. Under 2016 fortsätter arbetet med åtgärder kring el- och kontrollutrustning.

Billsta Förbifart Billsta är ett flerårigt projekt som syftar till att göra ån tillgänglig som lek- och uppväxt-område för fisk. Tillståndsansökan inskickad under 2015. Domen förväntas komma januari 2016.

Långforsen Mark- och miljööverdomstolen slog fast i en dom som kom 12 juni 2015 att Jämtkraft har rätt att renovera vattenkraftverket och anlägga en fauna-passage i Långforsen. Domen har överklagats till Högsta Domstolen, HD. Under 2016 väntas besked från HD om prövningstillstånd föreligger.

Resultat efter fin. poster, kkr 2015 2014

Omsättning 489 068 425 748

Energi, varor, material -96 890 -72 823

Bruttoresultat 392 178 352 925

Övriga rörelsekostnader -34 385 -39 922

Fastighetsskatt -90 495 -89 127

Koncerngemensamma kostnader -16 440 -22 155

Personalkostnader -26 181 -27 972

Avskrivningar/Nedskrivningar -142 389 -83 121

Rörelseresultat 82 288 90 628

Finansnetto -58 972 -59 273

Resultatandel intresseföretag -118 439 -49 042

-95 123 -17 687

44

Affärsområde Elhandel Affärsområdet säljer el till slutkund samt tillhanda-håller förvaltningstjänster av el fysiskt och finans-iellt, elcertifikat, utsläppsrätter och miljövärden (ursprungsrätter). Affärsområdet omfattar elhandel i moderbolaget samt i dotterföretagen Scandem AB, Scandem Market AB med dess helägda dotterbolag Scandem OY samt Dalakraft AB som ägs till 51 procent av Jämtkraft AB. Enkla Elbolaget AB är ett helägt dotterföretag till Dalakraft AB. I affärsområdet redovisas även resultat från intresseandelar i Evereg AB och Evereg Intressenter AB som i sin tur äger CLEVER Sverige AB, ett företag som erbjuder elbils-laddningar och betallösningar.

Förutom laddlösningar för elbilar tillhandahåller CLEVER även elhandelsprodukter. Jämtkraft kom-mer fortsatt ha balansansvaret för elhandelskunder som byter från Jämtkraft till CLEVER. Antalet kunder för affärsområdet uppgick per den 31 december 2015 till 250 340 st.Resultatet för affärsområdet påverkas av att invå-narna i ägarkommunerna som har lokalprisavtal erhåller en rabatt som totalt motsvarar 33 Mkr för 2015. Under 2015 har fokus varit att fortsätta arbetet med att utveckla synergier och effektivisera alla delar av verksamheten.

Affärsområde Elnät Affärsområde Elnät bedrivs i Jämtkraft Elnät AB och till viss del även i Jämtkraft AB. Affärs-området ansvarar för koncernens region- och lokalnät och dess huvudsakliga verksamhet utgörs av elnätsverksamhet inom Östersunds, Krokoms och Åre kommuner samt delar av Bergs, Bräcke och Strömsunds kommuner. Verksamheten omfattar anläggningar från 0,4 kV till 145 kV, däribland 846 mil elledningar och 61 706 kund-anläggningar. Dessa kundanläggningar finns i såväl stadsbebyggelse som i avlägsen glesbygd i fjällområden. Affärsområdet tillhandahåller även entreprenadtjänster inom drift och underhåll. Under 2015 lämnade Jämtkraft Elnät AB in intäktsramen för 2016–2019. Beslutet som kom har Jämtkraft, med flera elnätsföretag, överklagat. Huvudskälet till överklagan är att Energimark-nadsinspektionen (Ei) använt en väsentligt lägre WACC (genomsnittlig vägd kapitalkostnad) än vad kammarätten fastställde för perioden 2012–2015.

Antal avbrott i elnätleveranserna uppgick under 2015 till totalt 441 jämfört med 612 under 2014. Andelen planerade arbeten med spänning, AMS, uppgår till 30 procent av under året utförda arbeten. Under året har det genom ett projekt där Energimyndigheten är bidragsgivare skett en fort-satt utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar.Under året har beslut fattats om att försälja laddinfrastrukturen till CLEVER Sverige AB, där Jämtkraft AB är delägare. Totalt överfördes under året 1 416 GWh (1 133 GWh) till elnätet. Av ovanstående trans-porterades 1 139 GWh (1 070 GWh) till slutkund. Nätförlusterna för året uppgick till 61,26 GWh.

Resultat efter fin. poster, kkr 2015 2014

Omsättning 2 695 879 3 257 253

Energi, varor, material -2 484 656 -3 056 542

Bruttoresultat 211 223 200 711

Övriga rörelsekostnader -91 669 -73 283

Koncerngemensamma kostnader -24 729 -25 838

Personalkostnader -77 850 -71 894

Avskrivningar -9 894 -10 040

Rörelseresultat 7 081 19 656

Finansnetto 784 -3 819

Resultatandel intresseföretag 6 751 -166

Minoritetsandel före skatt -15 562 -12 008

-946 3 663

Affärsområdet redovisade för verksamhetsåret 2015 en förlust på 1 Mkr, vilket är en försämring med 4,6 Mkr. Bruttoresultatet har förbättrats med 10,5 Mkr trots lägre volymer på grund av varmare väderlek. Ökade marknadssatsningar samt utveckling av kundsystem förklarar huvudsakligen de ökade rörelsekostnaderna. Resultatandel intresseföretag avser försäljningen av Boo Energi Försäljnings AB samt andelen från CLEVER.

45

Överförd energi (GWh) Utfall 2015 Utfall 2014

Levererat till angränsande nät 216 8

Levererat till slutkund 1 139 1 070

Nätförluster 61 55

Nätomsättning 1 416 1 133

Resultat efter fin. poster, kkr 2015 2014

Omsättning 436 260 418 107

Energi, varor, material -32 868 -44 934

Bruttoresultat 403 392 373 173

Övriga rörelsekostnader -43 154 -47 882

Koncerngemensamma kostnader -32 073 -38 421

Personalkostnader -57 840 -53 395

Avskrivningar -95 775 -95 222

Rörelseresultat 174 550 138 253

Finansnetto -20 966 -18 944

Resultatandel intresseföretag -857 279

152 727 119 588

Intäkterna för affärsområde Elnät uppgick till 436,2 Mkr vilket är en ökning med 18 Mkr jämfört med föregående år. Under året gjordes en höjning av nätpriset med 5 procent. Anslutningsintäk-ter för exploateringsområden och andra kundbeställningar har minskat med 2,8 Mkr. Kostnader för energi, varor och material samt övriga rörelsekostnader minskar med totalt cirka 18 Mkr. Detta beror till stor del på lägre kostnader för stamnätsavgifter än tidigare. Varma temperaturer och låga elpriser ger en ökning med 1,4 Mkr avseende nätförluster. Årets avskrivningar enligt plan uppgår till 95,8 Mkr (95,2 Mkr). Sammantaget ger detta ett resultat på 152,7 Mkr att jämföra med fjolårets 119,6 Mkr. Resultatandel intresseföretag avser Jemtska Östersund AB.

Affärsområde Värme Affärsområdet omfattar produktion och försäljning av värme inom Åre, Krokom och Östersunds kommun, elproduktion vid kraftvärmeverket i Lugnvik samt försäljning av miljövärden (ursprungsgarantier). Verksamheten bedrivs i två olika bolag, Jämtkraft AB och Åre Fjärrvärme AB. Med fjärrvärmen tar vi vara på energi som annars går till spillo och omvandlar den till värme och el. Produktionen sker i huvudsak med lokala hållbara bränslen såsom trädbränsle, torv samt i viss mån spillvärme. Ackumulatortanken Arctura i Östersunds fjärrvärmenät gör det möjligt att lagra fjärrvärme samt att optimera elproduktionen. Från och med 2015 får affärsområde Värme, enligt lag, inte längre några elcertifikat för elproduktionen i kraftvärmeverket. Under året har cirka 85 nyanslutningar gjorts till fjärrvärmenäten varav merparten är villakunder. De flesta anslutningarna har skett i Östersunds fjärrvärmenät, som omfattar Östersund, Frösön, Brunflo, Torvalla, Lugnvik och Ås. Exploatering av Östersundshems villaområde Jägarvallen utgör största antalet anslutningar.

Nyanslutningarna innebär en ökning av försåld energi med cirka 2,3 GWh på årsbasis. Fjärrvärme-försäljningen uppgick totalt till 585,5 GWh. Året 2015 var cirka 7,2 procent varmare än ett norma-lår, enligt SMHI nya graddagar, medan 2014 var cirka 9,4 procent varmare än ett normalår. Kraftvärmeverket har under året producerat 182 GWh el, en minskning med 7 GWh jämfört med 2014. Utetemperaturen, el- samt bränsle-priserna styr hur mycket el som kan produceras i kraftvärmeverket. Fjärrvärmepriset höjdes från januari 2015 med i genomsnitt 1 procent för fjärrvärmenäten inom Östersunds och Krokoms kommun. För näten i Åre kommun gjordes inga prisförändringar inför 2015. För åren 2016–2017 garanteras inga pris-förändringar och baserat på de förutsättningar som för närvarande går att överblicka noll procent även 2018. Den 1 april 2015 infördes en ny prismodell i Åre, Järpen, Mörsil, Kall, Duved och Hallen för lokaler och flerbostadshus. Prismodellen bygger på verklig uttagen effekt samt att energipriset är säsongsindelat med tre olika prisnivåer.

46

Värmeproduktion, GWh Försäljning, GWh

2015 2014 2015 2014

Jämtkraft AB 591 614 534 530

Åre Fjärrvärme AB 60 61 51 53

651 675 585 583

2015 uppgick den totala omsättningen för affärsområde Värme till 433 Mkr, vilket är en minskning med cirka 44 Mkr jämfört med 2014 varav 33,6 Mkr avser förlorade intäkter från elcertifikat. Affärsområdet har minskat sina kostnader med 42 Mkr tack vare genomförda effektiviseringar samt lägre bränslekostnader till följd av minskad produktion och lägre bränslepriser. Nedskrivningen med 60 Mkr 2014 undantagen. I september invigdes den nya bränslekrossen vid kraftvärmeverket. En investering som kommer att minska kostnaderna för att mala ned grovt bränsle till mindre delar samt bidra till minskade koldioxidutsläpp. Resultatandel intresseföretag avser Korsta Oljelager AB och Merpellets AS. Affärsområdet redovisar ett rörelseresultat på 87 Mkr vilket är cirka 58 Mkr bättre än föregående år.

Resultat efter fin. poster, kkr 2015 2014

Omsättning 432 925 476 568

Energi, varor, material -167 783 -183 603

Bruttoresultat 265 142 292 965

Övriga rörelsekostnader -68 803 -81 545

Koncerngemensamma kostnader -18 256 -24 466

Personalkostnader -39 331 -41 762

Av- och nedskrivningar -51 399 -115 607

Rörelseresultat 87 353 29 585

Finansnetto -14 564 -12 181

Resultatandel intresseföretag 104 -21

72 893 17 383

47

Affärsområde Telecom Affärsområdet erbjuder ett fibernät där operatörer och kunder kan hyra förbindelser för överföring av bredbandstjänster så som internet, tv och telefoni. Jämtkraft Telecom AB är tillsammans med ett fem-tontal andra stadsnätsbolag delägare i Norrsken AB, vilket ger tillgång till ett fibernät som sträcker sig genom inlandet ner till Stockholm, Mälardalen och upp längs Norrlandskusten till Umeå. Under 2015 kopplades 443 nya privatkunder in, 65 företagskunder och 96 svartfiberförbindelser. Kommunikationsoperatören Zitius har under året jobbat med att bygga om och förstärka tekniken i

nätet, bland annat för att kunna möta efterfrågan på högre kapacitet och nya tjänsteleverantörer.Kunder kan hyra förbindelser för överföring av bredbandstjänster så som internet, tv och telefoni.

Huvudsakligen anslutningsintäkterAbonnemangsintäkterna uppgick till 32 Mkr, vilket är en ökning med 1,1 Mkr jämfört med utfallet 2014. Avskrivningar uppgick till 8,8 Mkr, en ökning med 0,4 Mkr. Affärsområdet redovisar för verk-samhetsåret 2015 en vinst efter finansnetto om 3,2 Mkr.

Ekonomisk analys koncernen

Omsättningen minskade med 518 Mkr under året, en minskning med 11,6 procent. Rörelsens kostnader minskade med 591 Mkr vilket motsvarar 14,2 procent. Rörelseresultatet efter av- och nedskrivningar ökade med 73 Mkr jämfört med föregående år. Långsiktigt låga priser på el och elcertifikat har också påverkat tillgångsvärden på vind- och vattenkraft i koncernens intresseföretag. Rörelseresultatet i procent av intäkterna, rörelsemarginalen, uppgick till 9,2 procent. Finansnettot uppgick till 95 Mkr. Resultatet efter finansiella poster och minoritetens andel före skatt i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetens andel, räntabiliteten, var 6,3 (5,6) procent. Soliditeten uppgick till 27,6 (30,5) procent för 2015. Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 585 Mkr (508 Mkr).

Finansiell ställningKoncernens likvida medel uppgick per den 31 december 2015 till 110 Mkr vilket motsvarar 2,8 procent av omsättningen. De totala långfristiga räntebärande skulderna uppgick till 3 450 Mkr, en minskning med 150 Mkr. 300 Mkr avser skulder till kreditinstitut vilka refinansieras inom 2 –5 år. Resterande skulder om 3 150 Mkr finansieras via Östersunds kommuns certifikats- och obligations-program, ingen refinansiering är avtalad för dem. Den effektiva årsräntan på koncernens låneskuld

blev 2,81 procent.

Resultat efter fin. poster, kkr 2015 2014

Omsättning 3 939 375 4 457 443

Energi, varor, material -2 562 263 -3 160 815

Bruttoresultat 1 377 112 1 296 628

Övriga kostnader -695 185 -683 009

Av- och nedskrivningar -321 218 -326 364

Rörelseresultat 360 709 287 255

Resultat från koncern- och intresseföretag -112 355 -57 150

Finansnetto -95 545 -95 704

Resultat efter finansiella poster 152 809 134 401

Skatt på årets resultat -66 535 -53 391

Minoritetens andel efter skatt -11 103 -8 325Resultat efter finansiella poster och minoritetens andel

efter skatt75 171 72 685

Resultat efter fin.poster, kkr 2015 2014

Omsättning 37 333 37 948

Energi, varor, material -184 -229

Bruttoresultat 37 149 37 719

Övriga rörelsekostnader -12 165 -12 180

Koncerngemensamma kostnader -5 336 -5 487

Personalkostnader -4 957 -4 565

Avskrivningar -8 751 -8 340

Rörelseresultat 5 940 7 147

Finansnetto -2 730 -3 051

3 210 4 096

48

ModerbolagetOmsättningen minskade med 174 Mkr och råvarukostnaden med 179 Mkr jämfört med 2014. Bruttoresultatet uppgår till 787 Mkr och ligger i nivå med föregående år. Årets av- och nedskrivningar uppgick till 122 Mkr, en minskning med 18 Mkr jämfört med föregående år. Tillgångarna har värderats enligt koncernens värderingspolicy och lett till att tillgångar avseende vind och vattenkraft har skrivits ned. Långsiktigt låga priser på el och elcertifikat och en försämrad valutakurs i förhållande till den norska kronan är de huvudsakliga förklaringarna. Rörelseresultatet förbättrades med 56 Mkr och uppgick till 213 Mkr. Resultatet från andelar i koncern- ochintresseföretag uppgick till -251 Mkr (-116 Mkr) varav utdelningar var 80 Mkr (126 Mkr) och nedskrivningar -338 Mkr (-272 Mkr). Totalt försämrades resultatet efter finansiella poster med 84 Mkr.

Investeringar inkl pågående nyanläggningar och statsbidrag, kkr 2015 2014

Hissmofors vattenkraftstation 13 666 96 069

Kattstrupeforsens vattenkraftstation 44 247 16 503

Handöl Övre 1 708 0

Övrigt 1 343 406

Elproduktion 60 964 112 978

Mätare, bilar, övrigt 6 355 12 225

Förnyelseåtgärder, utbyggnad av överförings- och distributionsnät 39 151 45 392

Elnät 45 506 57 617

Distributionsnät 11 881 8 497

Produktionsanläggningar 9 252 2 219

Övrigt 1 094 2 807

Värme 22 227 13 523

Fibernät för datakommunikation 9 632 7 441

Kommunikationsutrustning och övrigt 306 1 347

Telecom 9 938 8 788

Fastigheter & IT 342 1 308

Summa investeringar 138 977 194 214

Resultat efter fin. poster, kkr 2015 2014

Omsättning 1 333 889 1 507 587

Energi, varor, material -547 092 -725 681

Bruttoresultat 786 797 781 906

Övriga kostnader -451 369 -483 525

Av- och nedskrivningar -122 191 -140 752

Rörelseresultat 213 237 157 629

Resultat från andelar i koncern- och intresseföretag -250 997 -115 868

Finansnetto -60 935 -56 203

Resultat efter finansiella poster -98 695 -14 442

InvesteringarKoncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar minskade med 55 Mkr jämfört med föregående år. Årets investeringar i affärsområde Elproduktion avser främst fortsatt upprustning av Kattstrupeforsens vattenkraftstation 6. Årets investeringar inom affärsområde Elnät uppgick till 46 Mkr vilket är en minskning med 12 Mkr jämfört med föregående år. Investeringarna inom Värmeaffären uppgick till 22 Mkr vilket är 8,7 Mkr högre än föregående år. Affärsområde Telecoms investeringar i fibernät och aktiv utrustning uppgick till 9,9 Mkr vilket är 1,1 Mkr lägre än föregående år. Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 894,7 procent för 2015 (195,8 procent). Den stora ökningen beror på att förvärvet av intresseföretaget Salten Kraftsamband AS har bokats upp som

en skuld per balansdagen.

49

50

Koncernens riskhantering Koncernens affärsrisker mäts och styrs på en koncernivå, riskerna kan beskrivas utifrån tre huvudområden; rörelserisker, finansiella risker och övriga risker.

Rörelserisker Rörelseriskerna är verksamhetsanknutna, till exempel anläggnings- och egendomsrisker, haveri i en anläggning eller liknande. Riskerna hanteras genom försäkringsskydd samt löpande underhåll. Vidare finns det politiska risker och dessa hante-ras via branschorganisationer och deltagande vid remissutskick och övrig omvärldsbevakning. Finansiella risker För att möta och kontrollera de finansiella riskerna finns interna policydokument för varje affärsområ-de och Jämtkrafts Internbank samt Jämtkrafts finanspolicy. De finansiella riskerna består i huvudsak av valuta-, kredit-, ränte-, likviditets-, elkrafts-, volym- och elcertifikatrisker.

Valutarisker Valutarisk avser resultatsvängningar på grund av rörelser i valutakurser. Valutarisk uppstår främst i handel med elkraft. Elmarknaden använder EUR som basvaluta för såväl spothandel som finansiella terminer. Alla externa valutapositioner säkras i Jämtkraft Internbank. Valutarisk hanteras genom valutasäkringar och nivå på säkringar styrs genom riskpolicy för respektive affärsområde och finanspolicyn.

Kreditrisk Kreditrisker avser resultatsvängningar beroende på att utgivare eller andra motparter inte upp-fyller sina förpliktelser och består av motparts-, lands- och likviditetsrisker. Koncernens kredit- och kravrutiner ser till att minimera bundet kapital och begränsar kreditförluster. Kreditrisken hanteras enligt Jämtkrafts kreditpolicy.

Ränterisk Ränterisk avser resultatsvängningar på grund av ränteförändringar. Risken säkras genom att ingå ett flertal ränteswapavtal med olika livslängd där Jämtkraft AB byter rörlig ränta mot fast ränta. Ränterisken hanteras enligt Jämtkrafts finanspolicy.

Likviditetsrisk Likviditetsrisk avser resultatsvängningar på grund av begränsad tillgång till kapital. Risken säkras genom att utifrån likviditetsprognosen fördela lån med kort respektive lång löptid så att önskad tillgång av lividitet uppnås till lägsta möjliga räntekostnad. Likviditetsrisken hanteras enligt Jämtkrafts finanspolicy.

Elkraftsrisker Elkraftsrisker avser resultatsvängningar på grund av förändringar i marknadspris på elkraft. Dessa risker hanteras genom elprissäkringar och nivå på säkringar styrs genom riskpolicy för respektive affärsområde och finanspolicyn. Alla externa elprissäkringar säkras i Jämtkraft internbank.

Volymrisker Volymrisk avser resultatsvängningar på grund av förändringar i förväntade volymer. Volymrisker finns framför allt i elproduktion, elleveranser och värmeleveranser. Dessa är generellt svårare att säkra sig emot, hanteringen av volymrisk regleras genom riskpolicy för respektive affärsområde. Stor vikt läggs vid att löpande prognosera och följa upp förväntade volymer för att kunna säkra rätt mängd i enlighet med gällande riskpolicy.

Elcertifikatrisker Elcertifikatrisker avser resultatsvängningar på grund av förändringar i marknadspris på elcertifi-kat. Elcertifikatrisker finns inom affärsområdena Elproduktion och Elförsäljning. Dessa risker han-teras genom prissäkringar och nivå på säkringar styrs genom riskpolicy för respektive affärsområde och finanspolicyn.

Övriga risker För att möta och kontrollera övriga risker som innefattar risker som operativa risker (till exem-pel icke aggerande, mänskliga fel eller brottsligt uppsåt), ryktesrisker, droger, trakasserier eller personsäkerhet så regleras aggerande för anställda i företaget med policy och instruktioner. Regel-efterlevnaden följs upp genom intern kontroll.

Miljöcertifiering Jämtkraft är miljöcertifierat enligt ISO 14001 sedan 2003. Certifikatet omfattar produktion och distribution av el och värme, utbyggnad av fiber-nätet samt marknadsföring av energi och bred-bandsanslutningar. Företaget omfattas av externa miljörevisioner vid två tillfällen per år.

51

Jämtkraft Miljöfond Jämtkraft Miljöfond är ett finansiellt ramverk med kompetens för aktiviteter inriktade på att skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till Jämtkrafts verksamhet. Miljö-fondens styrelse om fem personer är samansatt av bred kompetens. Här finns representation från koncernstyrelse, verksamheten, och tre oberoende ledamöter hämtade från akademi och forskning. Miljöfonden har påbörjat ett systematiskt arbete med fördjupning i vattenkraft-, vindkraft- och bio-bränslefrågor med inriktning mot ökad biologisk mångfald. Miljöfonden tar inte emot eller delar ut bidrag.

Tillstånd/anmälningar Koncernen bedriver tillstånds- och anmälnings-pliktiga verksamheter enligt förordning om miljöfarlig verksamhet. Tillstånden avser värmean-läggningar och vindkraftsparker. De anmälnings-pliktiga verksamheterna berör mindre enheter för värmeproduktion samt vindkraftverk. Jämtkraft har också tillstånd för torvbrytning, för dammar i anslutning till kraftstationer, för elproduktion samt för mellanlagring av impregnerade stolpar.

Miljöpåverkan Fjärrvärmens bränslemix bestod under 2015 till cirka 99 procent av förnyelsebara bränslen. Jämtkrafts värmeanläggningar har effektiv för-bränning och rökgasrening, samt låga utsläpp av försurande ämnen, tungmetaller och koldioxid. Torv har fördelaktiga förbränningstekniska egen-skaper då den eldas tillsammans med trädbränslen. Idag bryts torv på 1 promille av landets totala torvmarksareal. Utbyggnad av vattenkraft har historiskt sett inne-burit en förändring av biotoper och arter, lokalt och regionalt. Vindkraft svarar idag för drygt 5 procent av Sveriges elanvändning. Under de senaste 10 åren har ökningen varit snabb. Potentialen att bygga ut vindkraften är mycket stor. Vindkraft ger låga utsläpp vid elproduktion. Samtliga verksamheter påverkar allmänna intres-sen samt biologisk mångfald.

Målanalys Jämtkrafts ägare; Östersunds, Åre och Krokoms kommuner, har i sitt ägardirektiv fastlagt följande ekonomiska mål för Jämtkrafts verksamhet:• Soliditeten i Jämtkraft skall ligga inom intervallet 25–45 procent räknat som rullande 48-månaders medeltal. För 2012–2015 uppgår soliditeten i snitt till 29,4 procent. • Jämtkraft skall ha en räntabilitet på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt med 48-månaders medeltal, om 10 procent som rikt- värde. För 2012–2015 uppgår räntabiliteten före skatt till 7,1 procent med 48-månaders medeltal.

Utsikter för 2016 De kommande åren ser vi fortsatt låga marknads-priser på el vilket leder till sämre lönsamhet för Jämtkraftkoncernen. Det låga elpriset påverkar också våra investeringar som kommer att vara på en låg nivå framåt. De kommande åren ser vi fortsatt arbete med effektiviseringar och kostnads-besparingar inom samtliga verksamheter inom koncernen för att anpassa oss efter rådande marknadsläge. I övrigt inom Jämtkraft är det fokus på vår kärnverksamhet. Den 4 januari 2016 genomfördes försäljningen av IP-Only Telecom Jämtland AB, före detta Jämtkraft Telecom AB, och dotterbolaget IP-Only Networks Jämtland AB. Ny ägare till de två bolagen inklusive fibernätet blir IP-Only AB.

Styrelsearbetet under året Styrelsen i Jämtkraft AB består sedan årsstämman i maj 2015 av nio ledamöter med fyra ersättare samt två arbetstagarrepresentanter. Östersunds kommun utser fem ledamöter och två ersättare samt två externa ledamöterna medan Åre och Krokoms kommuner utser en ledamot och en ersättare vardera. Dessutom utser de anställdas organisationer två ledamöter och två ersättare. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information. Arbetet i övrigt följer den gällande arbetsordningen för styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbets- och ansvarsområden, arbetsuppgifter och beslutanderätt. Av arbetsordningen framgår också arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande samt verkställande direktören. Styrelsen har under året haft åtta sammanträden varav ett konstituerande. Förutom uppföljning och rapportering av den löpande verksamheten har styrelsen behandlat koncernens strategiska inrikt-ning samt koncernens ekonomiska utveckling. Styrelsen har även haft att ta ställning till investeringar.

52

Förslag till vinstdispositionKoncernenEnligt den upprättade koncernbalansräkningen utgör vinsten för året 75 170 584 kronor, vartill kommer balanserade vinstmedel om 1 998 176 035 kronor. Aktiekapitalet uppgår till 126 000 000 kronor och eget kapital uppgår totalt till 2 199 346 619 kronor.

ModerbolagetStyrelsen föreslår, att de till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel i moderbolaget,

från föregående år balanserade vinstmedel 144 901 kronor jämte årets resultat 32 000 000 kronor 32 144 901 kronor skall disponeras så att till aktieägarna utdelas 32 000 000 kronor till nästa år överföres 144 901 kronor 32 144 901 kronor

UtdelningUtdelningen för 2015 föreslås till 32 000 000 kronor vilket motsvarar 253,97 kr per aktie.

53

Koncernens resultaträkning

(Belopp i kkr) Not 20150101–20151231 20140101–20141231

Rörelsens intäkter 1,3

Nettoomsättning 14 3 901 544 4 435 383

Aktiverat arbete för egen räkning 12 527 12 152

Övriga rörelseintäkter 2 25 304 9 908

3 939 375 4 457 443

Rörelsens kostnader 3, 14

Råvaror och förnödenheter -2 562 263 -3 160 815

Övriga externa kostnader 4 -447 675 -434 772

Personalkostnader 5 -247 510 -248 237

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella

anläggningstillgångar 6 -321 218 -326 364

-3 578 666 -4 170 188

Rörelseresultat 360 709 287 255

Resultat från finansiella poster

Resultat från andelar i koncernföretag 0 -8 200

Resultat från andelar i intresseföretag -112 355 -48 950

Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 10 256 19 178

Räntekostnader och liknande kostnader -105 801 -114 882

Resultat efter finansiella poster 152 809 134 401

Skatt på årets resultat 9 -66 535 -53 391

ÅRETS RESULTAT 86 274 81 010

Hänförligt till

Moderföretagets aktieägare 75 171 72 685

Minoritetsandel 11 103 8 325

54

Koncernens balansräkning

(Belopp i kkr) Not 20151231 20141231

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill 10 28 467 43 233

28 467 43 233

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 11 763 847 1 289 979

Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 3 892 110 3 482 827

Inventarier, verktyg och installationer 13 9 172 18 173

Pågående nyanläggningar 15 19 266 60 102

4 684 395 4 851 081

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i intresseföretag 18 1 893 688 1 188 708

Fordringar hos intresseföretag 19 27 166 118 512

Andra långfristiga värdepappersinnehav 20 16 835 16 984

Andra långfristiga fordringar 15 425 16 208

1 953 114 1 340 412

Summa anläggningstillgångar 6 665 976 6 234 726

Omsättningstillgångar

Varulager m m

Varulager 21 62 116 58 198

62 116 58 198

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 599 920 662 639

Fordringar hos Östersunds kommun 126 516 57 597

Aktuella skattefordringar 6 318 0

Övriga fordringar 250 022 99 572

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 138 117 186 451

1 120 893 1 006 259

Övriga kortfristiga placeringar 20 238 99 950

20 238 99 950

Kassa och bank 22 109 886 65 972

Summa omsättningstillgångar 1 313 133 1 230 379

SUMMA TILLGÅNGAR 7 979 109 7 465 105

55

Koncernens balansräkning

(Belopp i kkr) Not 20151231 20141231

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 23

Aktiekapital (126 000 aktier) 126 000 126 000

Balanserat eget kapital inklusive årets resultat 2 073 347 2 152 547

Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare 2 199 347 2 278 547

Minoritetsintresse 100 639 114 036

Summa eget kapital 2 299 986 2 392 583

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 1 361 1 269

Uppskjuten skatteskuld 597 938 635 363

599 299 636 632

Långfristiga skulder 24

Skulder till kreditinstitut 300 000 1 100 000

Skulder till Östersunds kommun 3 150 000 2 500 000

Övriga långfristiga skulder 62 251 65 401

3 512 251 3 665 401

Kortfristiga skulder

Förskott från kunder 61 352 70 962

Kortfristig del av långfristig skuld 222 265

Leverantörsskulder 163 486 120 054

Skulder till intresseföretag 25 746 931 0

Skulder till Östersunds kommun 1 629 2 545

Aktuella skatteskulder 176 129 96 216

Övriga kortfristiga skulder 331 227 368 415

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 86 597 112 032

1 567 573 770 489

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 979 109 7 465 105

POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter 27 118 468 265 249

Ansvarsförbindelser 27 573 710 593 703

Koncernens balansräkning

56

Koncernens kassaflödesanalys

(Belopp i kkr) Not 20150101–20151231 20140101–20141231

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 152 809 134 401

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:

Avskrivningar 321 218 326 364

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -1 231 -437

Kapitalandel intressebolag 112 355 48 950

Upplupen ränta 0 -107

Betald inkomstskatt 0 -1 078

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar

av rörelsekapital 585 151 508 093

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Minskning(+)/ökning(-) av varulager -3 918 11 367

Minskning(+)/ökning(-) av övriga kortfristiga fordringar -34 921 -86 285

Minskning(-)/ökning(+) leverantörsskulder 43 432 -42 181

Minskning(-)/ökning(+) av övriga kortfristiga skulder 653 743 -10 626

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 243 487 380 368

Investeringsverksamheten

Förvärv av andelar i intresseföretag -941 952 -75 660

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -139 767 -193 587

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 231 437

Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 080 488 -268 810

Finansieringsverksamheten

Förändring av långfristiga fordringar 92 279 11 603

Förändring av långfristiga skulder -153 087 -169 270

Utbetald utdelning -58 277 -43 350

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -119 085 -201 017

Årets kassaflöde 43 914 -89 459

Likvida medel vid årets början 65 972 155 431

Likvida medel vid årets slut 22 109 886 65 972

57

Moderföretagets resultaträkning

(Belopp i kkr) Not 20150101–20151231 20140101–20141231

Rörelsens intäkter 1,3

Nettoomsättning 1 171 017 1 365 835

Aktiverat arbete för egen räkning 3 102 2 754

Övriga rörelseintäkter 2 159 770 138 998

1 333 889 1 507 587

Rörelsens kostnader 3, 14

Råvaror och förnödenheter -547 092 -725 681

Övriga externa kostnader 4 -260 119 -288 878

Personalkostnader 5 -191 251 -194 647

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella

anläggningstillgångar 6 -122 191 -140 752

-3 578 666 -4 170 188

Rörelseresultat 213 236 157 629

Resultat från finansiella poster

Resultat från andelar i koncernföretag 7 80 000 117 300

Resultat från andelar i intresseföretag 7 -330 997 -233 168

Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 21 066 33 411

Räntekostnader och liknande kostnader -82 001 -89 614

Resultat efter finansiella poster -98 696 -14 442

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner 8 211 026 88 771

Resultat före skatt 112 330 74 329

Skatt på årets resultat 9 -80 330 -42 329

ÅRETS RESULTAT 32 000 32 000

Koncernens kassaflödesanalys

58

Moderföretagets balansräkning

(Belopp i kkr) Not 20151231 20141231

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 11 716 281 1 241 740

Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 1 897 577 1 381 238

Inventarier, verktyg och installationer 13 6 136 13 972

Pågående nyanläggningar 15 9 868 31 210

2 629 862 2 668 160

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 16 127 250 127 250

Fordringar hos intresseföretag 17 496 345 521 248

Andelar i intresseföretag 18 1 940 926 1 328 236

Fordringar hos intresseföretag 19 27 166 118 512

Andra långfristiga värdepappersinnehav 20 5 252 5 250

Andra långfristiga fordringar 15 425 5 088

2 602 767 2 105 584

Summa anläggningstillgångar 5 232 629 4 773 744

Omsättningstillgångar

Varulager

Varulager 21 53 802 49 721

53 802 49 721

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 327 820 376 340

Fordringar hos Östersunds kommun 17 989 103 538

Aktuella skattefordringar 126 516 57 596

Övriga fordringar 198 676 38 054

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 375 39 589

695 376 615 117

Kassa och bank 22 28 829 5 362

Summa omsättningstillgångar 778 007 670 200

SUMMA TILLGÅNGAR 6 010 636 5 443 944

59

Moderföretagets balansräkning

(Belopp i kkr) Not 20151231 20141231

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 23

Aktiekapital (126 000 aktier) 126 000 126 000

Reservfond 13 855 13 855

Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare 139 855 139 855

Fritt eget kapital

Balanserad vinst 145 145

Årets resultat 32 000 32 000

32 145 32 145

Summa eget kapital 172 000 172 000

Obeskattade reserver 853 374 1 066 700

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 1 361 1 269

Uppskjuten skatteskuld 25 149 13 785

26 510 15 054

Långfristiga skulder 24

Skulder till kreditinstitut 300 000 1 100 000

Skulder till Östersunds kommun 3 150 000 2 500 000

Skulder till koncernföretag 108 108

Övriga långfristiga skulder 292 514

3 450 400 3 600 622

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 83 235 83 235

Skulder till koncernföretag 420 134 283 798

Skulder till intresseföretag 25 746 931 0

Skulder till Östersunds kommun 1 611 2 437

Kortfristig del av långfristig skuld 222 265

Aktuella skatteskulder 129 520 70 610

Övriga kortfristiga skulder 89 934 120 092

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 36 765 35 118

1 508 352 589 568

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 6 010 636 5 443 944

POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter 27 3 050 3 055

Ansvarsförbindelser 27 573 710 593 703

Moderföretagets balansräkning

60

Moderföretagets kassaflödesanalys

(Belopp i kkr) Not 20150101–20151231 20140101–20141231

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat -98 696 -14 442

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:

Avskrivningar 120 314 122 027

Nedskrivningar 339 850 261 093

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -7 143 -92

Upplupen ränta 0 -107

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar

av rörelsekapital 354 325 368 479

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Minskning(+)/ökning(-) av varulager -4 081 12 406

Minskning(+)/ökning(-) av övriga kortfristiga fordringar 48 520 -12 180

Minskning(-)/ökning(+) leverantörsskulder -128 779 -55 410

Minskning(-)/ökning(+) av övriga kortfristiga skulder 859 688 50 761

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 129 673 364 056

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -83 894 -127 827

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7 143 92

Investeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar -859 315 -203 245

Kassaflöde från investeringsverksamheten -936 066 -330 980

Finansieringsverksamheten

Förändring av långfristiga fordringar 24 161 187 025

Förändring av långfristiga skulder -138 701 -144 433

Utbetalt koncernbidrag -23 600 -62 072

Utbetald utdelning -32 000 -36 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -170 140 -55 480

Årets kassaflöde 23 467 -22 404

Likvida medel vid årets början 5 362 27 766

Likvida medel vid årets slut 22 28 829 5 362

61

TilläggsupplysningarAllmän information Jämtkraft AB med organisationsnummer 556001-6064 är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Östersund. Adressen till huvudkontoret är Box 394, 831 25 Östersund. Jämtkraft AB och dess dotterföretag (”koncernens”) verksamhet om-fattar produktion, distribution och försäljning av elenergi och värme. Koncernen erbjuder dessutom energiförvaltning. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elproduktion, Elhandel, Elnät, Värme. Föregående års värden anges inom parentes. Redovisningsprinciper och värderingsprinciper Jämtkraft AB tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncern-redovisning (”K3”). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Fordringar har värderats till det lägsta av an-skaffningsvärde och det belopp varmed de beräk-nas bli reglerade. Övriga tillgångar, skulder samt avsättningar har värderats till anskaffningsvärde om annat ej anges.

Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Jämtkraft AB och de företag över vilka moder-företaget direkt eller indirekt har bestämmande inflytande (dotterföretag). Bestämmande inflytande föreligger i normalfallet då moderföretaget direkt eller indirekt innehar aktier som representerar mer än 50 procent av rösterna. Redovisningsprinciperna för dotterföretag över-ensstämmer med koncernens redovisningsprinci-per med ett undantag, Scandem AB. I Scandem AB värderas elderivat, som innehas av bolaget för kunders räkning, till verkligt värde via resultat-räkningen. Vid värdeförändringar på elderivaten påverkas inte bolagets nettoresultat. Detta eftersom en orealiserad vinst eller förlust på elderivaten motsvaras av en motstående kontrakterad orea-liserad vinst eller förlust mot kund. Derivat med positivt värde redovisas i balansräkningen under övriga tillgångar och derivat med negativt värde under övriga skulder.

Minoritetsintresse Koncernens resultat och komponenter i eget kapital är hänförligt till moderföretagets ägare och minoritetsintresse. Minoritetsintressen redovisas separat inom eget kapital i koncernbalansräkning-en och i direkt anslutning till posten Årets resultat i koncernresultaträkningen.

Goodwill och negativ goodwill Vid rörelseförvärv där summan av köpeskillingen, verkligt värde på minoritetens andelar och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinne-hav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunk-ten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i koncernba-lansräkningen. Om skillnaden är negativ, ska vär-det på identifierbara tillgångar och skulder omprö-vas. Negativ goodwill som motsvarar förväntade framtida förluster intäktsförs i takt med att förlus-terna uppkommer. Negativ goodwill som mot-svarar verkligt värde på icke monetära tillgångar upplöses i resultaträkningen under tillgångarnas kvarvarande vägda genomsnittliga nyttjande-period. Den del av negativ goodwill som översti-ger de identifierbara icke-monetära tillgångarnas verkliga värde redovisas direkt i resultaträkningen. Goodwill utgör skillnaden mellan anskaff-ningsvärdet och koncernens andel av det verkliga värdet på ett förvärvat dotterföretags identifier-bara tillgångar och skulder på förvärvsdagen. Vid förvärvstidpunkten redovisas goodwill till anskaff-ningsvärde och efter det första redovisningstillfäl-let värderas den till anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill skrivs av över den förväntade nyttjande-perioden vilken uppgår till 5 år. Per varje balansdag gör företaget en bedöm-ning om det finns någon indikation på att värdet av goodwill är lägre än det redovisade värdet. Finns det en sådan indikation beräknar företaget återvinningsvärdet för goodwill och upprättar en nedskrivningsprövning.

Andelar i intresseföretag Ett intresseföretag är ett företag där koncernen utövar ett betydande men inte bestämmande in-flytande, normalt omfattar det företag där koncer-nen innehar 20–50 procent av rösterna. Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsme-toden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden redovisas en investering i ett intresseföretaget inledningsvis till tillgångens anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföre-tagets resultat efter förvärvstidpunkten. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar inves-teringens redovisade värde. Det redovisade värdet justeras även för att återspegla andra förändringar i intresseföretagets eget kapital. Om koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger det redovisade värdet på andelarna i intresseföretaget, minskas det redovisade värdet tills det redovisade värdet är noll. Ytterligare förluster redovisas som avsätt-ning endast till den del ägarföretaget har en legal förpliktelse eller informell förpliktelse att täcka förlusterna eller om ägarföretaget gjort utbetal-ningar för intresseföretagets räkning. Andel i intresseföretagets resultat efter skatt redovisas som ”Resultat från andelar i intresseföretag” i koncernens resultaträkning.

Moderföretagets kassaflödesanalys

62

Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ersättning i form av ränta eller utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att företaget kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen och när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utdelning redovisas när aktieägarens rätt att få utdelning bedöms som säker.

Leasingavtal Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt över-förs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Koncernens leasingavtal klassificeras som operationella. Leasingavgifter vid operatio-nella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasing-perioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden.

Utländsk valuta Moderföretagets redovisningsvaluta är svenska kronor (SEK).

Omräkning av poster i utländsk valuta Vid varje balansdag räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster, som värderas till historiskt anskaffningsvärde i en utländsk valuta, räknas inte om. Valutakursdifferenser redovisas i rörelseresul-tatet eller som finansiell post utifrån den under-liggande affärshändelsen, i den period de uppstår, med undantag för transaktioner som utgör säkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovis-ning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar.

Låneutgifter Låneutgifter redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer.

Omräkning av dotterföretag, intresseföretag och utlandsverksamhet Vid upprättande av koncernredovisning omräknas utländska dotterföretags tillgångar och skulder till svenska kronor enligt balansdagens kurs. Intäkts- och kostnadsposter omräknas till peri-odens genomsnittskurs, om inte valutakursen fluktuerat väsentligt under perioden då istället

transaktionsdagens valutakurs används. Eventuella omräkningsdifferenser som uppstår redovisas direkt mot eget kapital. Vid avyttring av ett utländskt dotterföretag redovisas sådana omräk-ningsdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.

Fördelning finansnetto Koncernens långfristiga lån är till huvuddelen upptagna i koncernens moderbolag Jämtkraft AB. Räntekostnaden fördelas mellan affärsområdena och koncernbolagen utifrån respektives kapi-talbindning i materiella och finansiella anlägg-ningstillgångar samt omsättningstillgångar. Vid fördelning av räntekostnaden för materiella och finansiella anläggningstillgångar tas hänsyn till anskaffningsvärde, historiska nedskrivningar och avskrivningar. Kapitalbindningen för omsättnings-tillgångar beräknas utifrån affärsområdenas och koncernbolagens omsättning med en beräknad kredittid om 45 dagar. Räntekostnaden i moder-bolaget allokeras sedan utifrån den procentuella fördelningen av kapitalbindningen.

Offentliga bidrag Inkomster från offentliga bidrag som inte är fören-ade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företa-get samt inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget fått.Inkomster från offentliga bidrag som är förenade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när prestationen utförs och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget och inkom-sten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget fått. Bidrag som mottagits före dess att villkoren för att redovisa det som intäkt har uppfyllts, redovisas som skuld. Offentliga bidrag som hänför sig till förvärv av en anläggningstill-gång minskar tillgångens anskaffningsvärde.

Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald semester, betald sjukfrånvaro med mera samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som av-giftsbestämda eller förmånsbestämda pensionspla-ner. Det finns inga övriga långfristiga ersättningar till anställda.

Avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer För avgiftsbestämda planer betalar koncernen fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas

63

vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs. Koncernens förmånsbestämda pensionsplaner redovisas som en tillgång mot det försäkrande pensionsbolaget samt med en lika stor skuld till förmånstagaren. Tillgången och skulden redovisas till marknadsvärde.

Inkomstskatter Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Aktuell skatt Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resulta-tet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som gäller per balansdagen.

Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillna-der mellan det redovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skatte-mässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden.

Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och upp-skjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar redovisas inte om den temporära skillnaden är hänförlig till goodwill.

Aktuell och uppskjuten skatt för perioden Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redo-visats direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas direkt mot eget kapital. Vid aktuell och uppskjuten skatt som uppkommer vid redovisning av rörelseförvärv, redovisas skatte-effekten i förvärvskalkylen.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter be-döms vara väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter.

64

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjande-periodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning görs på helår oavsett när den materiella anläggningstillgången tas i bruk. Materiella anläggningstillgångars nyttjande-perioder uppskattas till:

Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde. Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat.

Elproduktion Värme

Byggnader och markanläggningar 20–50 år Byggnader och markanläggningar 20–50 år

Maskiner i produktionsanläggningar 15–30 år Maskiner i prod.anläggningar 15–30 år

Vindkraftverk 20–25 år Torvtäkter 15 år

Fordon och inventarier 5 år Fordon och inventarier 5 år

Immateriella tillgångar 5 år Elnät

Telecom Byggnader och markanläggningar 25–50 år

Optonät 15–20 år Ledningsnät 40 år

Aktiv utrustning 5 år Mätare och styrutrustning 10–20 år

Nyttjanderätter 15 år Fordon och inventarier 5 år

Fordon och inventarier 5 år Elhandel

Immateriella tillgångar 5 år

Fordon och inventarier 5 år

Borttagande från balansräkningen Det redovisade värdet för en materiell anlägg-ningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från an-vändning eller utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultat-räkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad.

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar exklusive goodwill Vid varje balansdag analyserar koncernen de redo-visade värdena för materiella anläggningstillgång-ar och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas till-gångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknar koncernen återvinnings-värdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar Vid varje balansdag utvärderar koncernen om det finns indikationer på att en eller flera finansiella anläggningstillgångar minskat i värde. Vid varje balansdag gör koncernen en bedöm-ning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivning-en delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagene-rerande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen.

65

Finansiella instrument En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovi-sas i balansräkningen när koncernen blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgång-en upphör, regleras eller när koncernen förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld, eller del av finansiell skuld, bokas bort från balansräkning-en när den avtalade förpliktelsen fullgörs eller på annat sätt upphör.

Säkringsredovisning Koncernen tillämpar säkringsredovisning för samtliga säkringsrelationer i enlighet med kraven i K3 kapitel 11. Koncernen tillämpar säkringsredo-visning i syfte att minska fluktuationer i resultatet som en följd av säkring av ränte-, el-, elcertifikat och valutarisker. Omvärdering sker ej av den säk-rade posten om det finns en motsatt värdeföränd-ring på säkringsinstrumentet. Marknadsvärdet för ingångna säkringar redovisas i not 26.

Säkringsredovisningens upphörande: Säkringsredovisningen avbryts om• Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in• Säkringsrelationen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisningEventuellt resultat från en säkringstransaktion som avbryts i förtid redovisas omedelbart i resultaträk-ningen, utom i de fall säkringsrelationen fortlever i enlighet med koncernens dokumenterade strategi för riskhantering. Lån För att reducera ränterisken i koncernens låne-portfölj har Jämtkraft AB tecknat ränteswapar. Genom att ingå ett flertal ränteswapar med olika livslängd, där Jämtkraft AB byter rörlig ränta mot fast ränta uppnås önskad räntestabilitet. Säkringen är en kassaflödessäkring där ränteswap byter rörlig ränta mot fast ränta för att skydda mot framtida förändring i rörlig ränta. Erlagd respektive erhållen kupongränta redovisas i samma period som räntan på den säkrade posten.

Valuta För att reducera valutarisken i prognostisera-de kassaflöden i utländsk valuta har Jämtkraft AB tecknat valutaterminer. Derivatinstrumentet redovisas enligt lägsta värdets princip. I de fall en fordran eller skuld uppstår redovisas fordran eller skulden till terminskurs. I de fall där skillnaden mellan terminskurs och avistakurs är väsentlig värderas fordran eller skulden till avistakurs och terminspremien periodiseras över terminskontrak-tets löptid. Säkringen är en kassaflödessäkring där valutatermin eller genomsnittstermin valuta byter rörlig valuta mot fast valuta för att skydda mot framtida förändring i rörlig valuta. Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens valutakurs.

Elenergi För att reducera prisrisken i egen elproduktion, annans ägd elproduktion som vi förfogar över, elinköp, egen elförbrukning, elleveranser, el-försäljning(till slutkund) och säkringar för dotterbolags verksamhet har Jämtkraft AB tecknat elterminskontrakt för att säkerställa prisnivåer. Säkringen är kassaflödessäkring där termins-kontraktet byter rörligt pris mot fast pris för att skydda mot framtida förändring i rörlig pris. Vid förfall redovisas realiserat resultat av terminen i resultaträkningen som elkostnad.

Elcertifikat För att reducera prisrisken i tilldelade elcertifikat från egen elproduktion, annans ägd elproduktion som vi förfogar över, och kvotpliktig förbrukning i egen elförbrukning, elförsäljning (till slutkund) och säkringar för dotterbolags verksamhet har Jämtkraft AB tecknat elcertifikatterminer för att säkerställa prisnivåer. Säkringen är kassaflödessäk-ring där terminskontraktet byter rörligt pris mot fast pris för att skydda mot framtida förändring i rörlig pris. Vid förfall redovisas realiserat resultat av terminen i resultaträkningen som elcertifikat-kostnad.

Varulager Materiallagret värderas till genomsnittligt anskaff-ningspris. Bränslelager (olja, torv, trädbränsle) värderas till anskaffningsvärde enligt först-in-först-ut-metoden (FIFU). Värdet i den energi som finns lagrad i form av vatten i regleringsmagasinen redovisas inte som tillgång. I anskaffningsvärdet ingår utgifter för inköp, tillverkning samt andra utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick.

Likvida medel Likvida medel inkluderar kassamedel och dis-ponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt andra kortfristiga likvida pla-ceringar som lätt kan omvandlas till kontanter och är föremål för en obetydlig risk för värdefluktua-tioner. För att klassificeras som likvida medel får löptiden inte överskrida tre månader från tidpunk-ten för förvärvet.

66

Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskatt-ning av beloppet kan göras.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar koncernens förändringar av företagets likvida medel under räkenskaps-året. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden.

Redovisningsprinciper för moderföretaget Skillnaderna mellan moderföretagets och koncer-nens redovisningsprinciper beskrivs nedan:

DotterföretagAndelar i dotterföretag redovisas till anskaffnings-värde. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt när rätten att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.KoncernföretagErhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen.

Viktiga uppskattningar och bedömningar Nedan redogörs för de viktigaste antagandena om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar per balansdagen, som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovi-sade värden för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår.

Resultaten från intresseföretagen har konsolide-rats i bokslutet utifrån preliminära årsbokslut. Resultatet från Troms Kraftforsyning og energi AS bedöms vara det som kan ge störst påverkan på koncernbokslutet. Rättelse av kapitalandelarna sker när definitiva årsbokslut erhållits från intresseföretagen. Rättelser sker påföljande räkenskapsår. Under de senaste åren har elpriset fallit kraf-tigt, vilket medför att bokförda värden för alla produktionsanläggningar måste analyseras utifrån vår värderingspolicy och då speciellt investeringar genomförda under de senaste åren, huvudsakligen investeringar i vindkraft samt investeringarna i norsk vattenkraft. Transaktioner i den nordiska marknaden har genomförts avseende produktionstillgångar under 2015 som motiverar de bokförda värdena i bok-slutet. Dock har inga jämförbara transaktioner avseende magasinskraft i Norge noterats. Enligt Jämtkrafts värderingspolicy ska då så kallad DCF-analys genomföras. En sådan är genomförd baserad på tillgängliga prisprognoser i december 2015. Baserat på denna DCF-värdering är det bokförda värdet på Jämtkrafts SKS-aktier inom osäkerhetsintervallet, och därmed föreligger inget nedskrivningsbehov. Under de senaste åren har elpriset successivt fallit betydligt. I mars 2016 presenterade det prisprognosinstitut vars prisprognoser använts vid nedskrivningstester en ny långsiktig prognos, med en väsentligt lägre prisbana. Om denna nya pris-bana läggs till grund för nedskrivningstest finns ett bedömt nedskrivningsbehov upp emot 250 Mkr för innehavet i vattenkraft i Norge. Det bör i sammanhanget påpekas att även vid en mycket låg prisbana i marknaden, är Jämtkrafts framtida kassaflöden starkt positiva.

67

Definitioner 2015 2014

Uppskjuten skattVid beräkning av uppskjuten skatt hänförlig till bokslutsdispositioner och

obeskattade reserver används en skattesats om 22 procent.

1 Räntabilitet på eget kapital före skattÅrets resultat före skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital

vid årets in- och utgång.

Resultat efter finansiella poster och minoritetens andel 141 706 126 076

Genomsnittligt eget kapital 2 238 947 2 259 952

Räntabilitet på eget kapital, procent 6,3 5,6

Syfte: Visar hur företaget har klarat ägarkravet. Enligt ägardirektivet som gäller

från räkenskapsåret 2010 och framåt bör bolaget ha som riktvärde en räntabi-

litet om 10 procent räknat som ett rullande 48 månaders medeltal.

2 Räntabilitet på eget kapital efter skattÅrets resultat efter beräknad skatt i relation till medelvärdet av summan av

eget kapital vid årets in- och utgång. Beräknad skatt är betald skatt plus

22 procent av årets förändring av obeskattade reserver.

Årets resultat 75 171 72 685

Genomsnittligt eget kapital 2 238 947 2 259 952

Räntabilitet på eget kapital, procent 3,4 3,6

Syfte: Visar hur företaget har förräntat aktieägarnas kapital.

3 Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultat inklusive finansiella intäkter i relation till medelvärdet av

balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande skulder och

uppskjutna skatteskulder.

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter 370 965 306 433

Genomsnittligt sysselsatt kapital 5 968 608 6 123 395

Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent 6,2 5,0

Syfte: Visar hur företaget förräntat det kapital som ägare och långivare ställt

till förfogande.

68

2015 2014

4 Räntabilitet på totalt kapitalRörelseresultat inklusive finansiella intäkter i relation till medelvärdet av

balansomslutningen vid årets in- och utgång.

Rörelseresultat

Ökat med finansiella intäkter 370 965 306 433

Genomsnittligt balansomslutning 7 722 107 7 535 848

Räntabilitet på eget kapital, procent 4,8 4,1

Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar.

5 SoliditetEget kapital i relation till balansomslutning vid årets utgång.

Eget kapital 2 199 347 2 278 547

Balansomslutning 7 979 109 7 465 105

Soliditet, procent 27,6 30,5

Syfte: Visar företagets finansiella uthållighet. Enligt ägardirektivet som gäller

från räkenskapsåret 2010 och framåt ska Jämtkraft ha en soliditet på

25–45 procent som ett rullande 48 månaders medeltal.

6 SkuldsättningsgradRäntebärande skulder med avdrag för likvida medel i förhållande till eget

kapital vid årets utgång.

Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel 3 402 587 3 599 694

Eget kapital 2 199 347 2 278 547

Skuldsättningsgrad, ggr 1,5 1,6

Syfte: Visar företagets finansiella exponering.

7 RäntetäckningsgradRörelseresultatet inklusive finansiella intäkter i relation till finansiella

kostnader.

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter 370 965 306 433

Finansiella kostnader 105 801 114 882

Räntetäckningsgrad, ggr 3,5 2,7

Syfte: Visar företagets förmåga att betala de finansiella kostnaderna.

69

2015 2014

8 KapitalomsättningshastighetRörelsens intäkter i relation till balansomslutning vid årets utgång.

Rörelsens intäkter 3 939 375 4 457 443

Balansomslutning 7 979 109 7 465 105

Kapitalomsättning, ggr 0,5 0,6

Syfte: Visar hur kapitalintensiv verksamheten är.

9 SjälvfinansieringsgradenKassaflöde från löpande verksamhet i relation till årets investeringar.

Kassaflöde från löpande verksamhet 1 243 487 380 368

Årets investeringar 138 977 194 214

Självfinansieringsgrad, procent 894,7 195,8

Syfte: Visar hur årets egna medel bidrar till finansiering av investeringar.

10 RörelsemarginalRörelseresultat i relation till rörelsens intäkter.

Rörelseresultat 360 709 287 255

Rörelsens intäkter 3 939 375 4 457 443

Rörelsemarginal, procent 9,2 6,4

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor,

skatt och vinst.

11 NettomarginalResultat efter finansiella poster i relation till rörelsens intäkter.

Resultat efter finansiella poster och minoritetens andel 141 706 126 076

Rörelsens intäkter 3 939 375 4 457 443

Nettomarginal, procent 3,5 2,8

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka skatt och

vinst.

70

Koncernen Moderföretaget

2015 2014 2015 2014

Elförsäljning 3 083 827 3 646 599 843 394 1 041 070

Värmeförsäljning 366 382 366 542 327 623 324 765

Summa energiförsäljning 3 450 209 4 013 141 1 171 017 1 365 835

Nätintäkter 406 012 376 344 0 0

Telecomintäkter 45 323 45 898 0 0

Summa nettoomsättning 3 901 544 4 435 383 0 0

Aktiverat arbete för egen räkning 12 527 12 152 3 102 2 754

Uthyrd personal 0 0 61 456 69 195

Övtiga rörelseintäkter 25 304 9 908 98 314 69 803

Summa övriga intäkter 25 304 9 908 159 770 138 998

Summa rörelsens intäkter 3 939 375 4 457 443 1 333 889 1 507 587

Affärsområde 2015 2014 2015 2014

Elproduktion 489 068 425 748 -95 123 -17 687

Elhandel 2 695 879 3 257 253 14 616 15 671

Värme 432 925 476 568 14 616 15 671

Elnät 436 260 418 107 152 727 119 588

Telecom 37 333 37 948 3 210 4 096

Övrigt och eliminering -152 090 -158 181 4 486 -4 650

Summa 3 939 375 4 457 443 152 809 134 401

Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Uthyrd personal 0 0 61 456 69 195

Vidarefakturerade kostnader 3 793 11 332 67 838 71 320

Varuförsäljning 9 849 3 395 9 849 3 395

Lämnade rabatter inom ägarkommunerna -11 554 -34 329 -11 554 -34 329

Hyresintäkter 5 256 4 552 5 256 4 552

Övriga intäkter 17 960 24 958 26 925 24 865

Summa övriga rörelseintäkter 25 304 9 908 159 770 138 998

Koncernen Moderföretaget

2015 2014 2015 2014

Deloitte AB

Revisionsuppdrag 481 663 108 91

Skatterådgivning 13 66 0 66

Övriga tjänster 229 418 212 364

PWC AB

Skatterådgivning 0 8 0 0

Övriga tjänster 325 77 325 0

Ernst & Young AB

Revisionsuppdrag 120 0 120 0

Summa 1 168 1 232 765 521

Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av

årsredovisningen och koncernredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt

arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget.

Moderföretaget

2015 2014

Inköp -63 204 -73 164

Försäljning 326 448 149 667

Not 1 Rörelsens intäkter m m

Not 2 Övriga rörelseintäkter

Not 3 Uppgift om inköp och försäljning inom samma koncern

Not 4 Upplysning om ersättning till revisorn

Noter

71

2015 2014

Medeltal anställda Antal anställdaVarav antal

mänAntal anställda

Varav antal män

Moderföretaget 310 238 320 250

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Fördelning ledande befattningshavare per balansdagen

Kvinnor:

Styrelseledamöter 3 2 3 2

Andra personer i företagets ledning inkl. vd 3 3 3 3

Män:

Styrelseledamöter 19 19 6 6

Andra personer i företagets ledning inkl. vd 8 9 5 6

2015 2014

Löner, andra ersättningar m mLöner och andra

ersättningarSociala

kostnaderLöner och andra

ersättningarSociala

kostnader

Moderföretaget 134 057 39 742 130 965 41 525

Dotterföretag 35 587 11 128 33 164 10 036

Totalt i koncernen 169 644 50 870 164 129 51 561

2015 2014

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter och anställda

Styrelse och vdÖvriga

anställdaStyrelse och vd

Övriga anställda

Moderföretaget 2 490 126 438 2 255 128 710

Dotterföretag 3 950 31 637 3 703 29 461

Totalt i koncernen 6 440 158 075 5 958 158 171

PensionerKoncernens kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner uppgår till 17 059 kkr (18 621 kkr). Moderföretagets kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner uppgår till 12 458 kkr (13 846 kkr). Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner uppgående till 150 kkr (150 kkr) för 2015.

Av koncernens pensionskostnader avser 2 081 kkr (1 784 kkr) verkställande direktören. Av moderföretagets pensionskost-nader avser 767 kkr (605 kkr) verkställande direktören.

Avtal om avgångsvederlag

Mellan företaget och verkställande direktören gäller en uppsägningstid om 6 månader från verkställande direktörens sida och 12 månader från bolagets sida. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 1 årslön utöver uppsägningstiden. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag. Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller trygghets-avtalet vid uppsägning från företagets sida.

Not 5 Antal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Koncernen Moderföretaget

Avskrivningar 2015 2014 2015 2014

Avskrivningar nyttjanderätter 0 -130 0 0

Avskrivningar goodwill -14 766 -14 771 0 0

Avskrivningar byggnader och mark -13 938 -24 531 -13 082 -23 666

Avskrivningar maskiner och andra tekniska anläggningar -222 726 -214 151 -98 672 -88 110

Avskrivningar inventarier, verktyg och installationer -10 590 0 -8 558 -10 353

Omräkningsdifferens -14 - 0 0

Summa avskrivningar -262 034 -253 583 -120 312 -122 129

Nedskrivningar

Nedskrivningar maskiner och andra tekniska anläggningar -59 184 -59 662 -1 879 -18 623

Summa nedskrivningar -59 184 -59 662 -1 879 -18 623

Summa av- och nedskrivningar -321 218 -326 364 -122 191 -140 752

Not 6 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Not 1 Rörelsens intäkter m m

Not 2 Övriga rörelseintäkter

Not 3 Uppgift om inköp och försäljning inom samma koncern

Not 4 Upplysning om ersättning till revisorn

72

Moderföretaget

2015 2014

Utdelning koncernföretag 80 000 125 500

Utdelning intresseföretag 0 1 000

Realisationsresultat vid försäljning av andelar 6 974 0

Nedskrivning koncernföretag 0 -8 200

Nedskrivning intresseföretag -337 971 -234 168

Summa -250 997 -115 868

Moderföretaget

2015 2014

Lämnat koncernbidrag -2 300 -23 600

Förändring av periodiseringsfond 0 0

Förändring av överavskrivningar 213 326 112 371

Anpassning till komponentredovisning 0 0

Summa 211 026 88 771

Koncernen

2015-12-31 2014-12-31

Ingående anskaffningsvärden 94 109 94 109

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 94 109 94 109

Ingående avskrivningar -50 876 -36 105

Årets avskrivningar enligt plan -14 766 -14 771

Utgående ackumulerade avskrivningar -65 642 -50 876

Utgående planenligt restvärde 28 467 43 233

Not 7 Resultat från andelar i koncern- och intresseföretag

Not 8 Bokslutsdispositioner

Not 9 Skatt på årets resultat/Uppskjuten skatt

Not 10 Goodwill

Koncernen Moderföretaget

2015 2014 2015 2014

Aktuell skatt -104 097 -75 763 -68 966 -36 705

Uppskjuten skatt *) 37 562 22 372 -11 364 -5 624

Skatt på årets resultat -66 535 -53 391 -80 330 -42 329

*) Uppskjuten skatt har bokats upp på övervärden i produktionsanläggningar och ej realiserade vinster på lagret av elcertifikat och utsläppsrätter i moderbolaget.

Avstämning årets skattekostnad

Koncernen Moderföretaget

2015 2014 2015 2014

Redovisat resultat före skatt 152 809 134 401 112 330 74 329

Skatt beräknad enligt svensk skattesats (22 %) -33 618 -29 568 -24 713 -16 352

Skatteeffekt av ej skattepliktiga/avdragsgilla poster -43 298 -23 160 -44 253 -20 353

Förändring uppskjuten skatt till följd av ändrade överrvärden -13 461 -11 049 -11 364 -5 624

Förändring underskottsavdrag -629 -144 0 0

Justering avseende intresseföretag 24 471 10 530 0 0

Summa -66 535 -53 391 -80 330 -42 329

73

Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Ingående anskaffningsvärden 1 660 381 1 084 885 1 602 943 1 032 498

Inköp 3 479 575 496 2 571 570 445

Försäljningar/utrangeringar -725 0 0 0

Omklassificeringar -525 478 0 -525 478 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 137 657 1 660 381 1 080 036 1 602 943

Ingående avskrivningar -370 402 -345 871 -361 203 -337 537

Årets avskrivningar enligt plan -13 938 -24 531 -13 082 -23 666

Omklassificeringar 10 530 0 10 530 0

Utgående ackumulerade avskrivningar -373 810 -370 402 -363 755 -361 203

Utgående planenligt restvärde 763 847 1 289 979 716 281 1 241 740

Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Ingående anskaffningsvärden 123 526 123 543 65 265 65 463

Inköp 1 589 1 790 723 461

Försäljningar/utrangeringar -3 893 -1 807 -2 260 -659

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 121 222 123 526 63 728 65 265

Ingående avskrivningar enligt plan -105 353 -93 994 -51 293 -41 557

Försäljningar/utrangeringar 3 893 1 760 2 260 617

Årets avskrivningar enligt plan -10 590 -13 119 -8 558 -10 353

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -112 050 -105 353 -57 592 -51 293

Utgående planenligt restvärde 9 172 18 173 6 136 13 972

Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Ingående anskaffningsvärden 6 397 353 6 040 289 2 606 124 2 291 023

Inköp 176 339 357 106 101 942 315 101

Försäljningar/utrangeringar -94 -42 0 0

Omklassificeringar 525 478 0 525 478 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 099 076 6 397 353 3 233 544 2 606 124

Ingående avskrivningar -2 643 278 -2 429 491 -1 206 263 -1 118 153

Försäljningar/utrangeringar 0 0 0 0

Årets avskrivningar enligt plan -222 726 -213 805 -98 672 -88 110

Omklassificeringar 10 530 0 10 530 0

Utgående ackumulerade avskrivningar -2 876 534 -2 643 278 -1 315 465 -1 206 263

Ingående nedskrivningar -271 248 -211 586 -18 623 0

Årets nedskrivningar -59 184 -59 662 -1 879 -18 623

Utgående ackumulerade avskrivningar -330 432 -271 248 -20 502 -18 623

Utgående planenligt restvärde 3 892 110 3 482 827 1 897 577 1 381 238

Not 11 Byggnader och mark

Not 13 Inventarier, verktyg och installationer

Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Not 14 LeasingavtalOperationella leasingavtal – leasetagare

Koncernen är leasetagare genom operationella leasingavtal avseende fordon, markarrende avseende vindparker samt

viss telefoniutrustning. Summan av årets kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal uppgår i

koncernen till 3 100 kkr (3 438) och i moderföretaget till 1 371 kkr (1 728). Framtida minimileaseavgifter avseende icke

uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

Koncernen Moderföretaget

Förfallotidpunkt: 2015 2014 2015 2014

Inom ett år 2 878 2 813 1118 1 169

Senare än ett år men inom fem år 7 822 7 998 1195 1656

Senare än fem år 26 015 27 824 2471 2698

Summa 36 715 38 635 4 784 5 523

74

Operationella leasingavtal – leasetagare

Koncernen är leasegivare genom operationella leasingavtal avseende lokaler som hyrs ut till kunder samt en

transformator för uthyrning. Inga variabla avgifter ingår i årets resultat (0). Framtida minimileaseavgifter avseende icke

uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

Koncernen Moderföretaget

Förfallotidpunkt: 2015 2014 2015 2014

Inom ett år 3 159 2 717 4 968 4 528

Senare än ett år men inom fem år 4 086 800 11 682 8 356

Senare än fem år 0 0 1 900 3 800

Summa 7 245 3 517 18 550 16 684

Not 15 Pågående nyanläggningar

Not 16 Andelar i koncernföretag

Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Ingående redovisat värde 60 102 800 851 31 210 789 348

Omklassificeringar -53 822 -783 144 -31 076 -778 127

Investeringar 12 986 42 395 9 734 19 989

Utgående redovisat värde 19 266 60 102 9 868 31 210

Koncernen

2015-12-31 2014-12-31

Ingående anskaffningsvärden 170 450 162 250

Tilläggsköpeskilling 0 8 200

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 170 450 170 450

Ingående avskrivningar -43 200 -35 000

Nedskrivning 0 -8 200

Utgående ackumulerade avskrivningar -43 200 -43 200

Utgående redovisat värde 127 250 127 250

Företagets innehav av andelar i koncernföretagBokfört värde

Företagets namn och org.nr. SäteKaptal-andel

Rösträtts-andel

Antal andelar

2015-12-31

2014-12-31

Jämtkraft Elnät AB, 556103-3993 Östersund 100% 100% 100 000 9 955 9 955

Jämtlandskraft AB, 556011-7573 Östersund 100% 100% 500 100 100

Jämtkraft Telecom AB, 556181-3543 Östersund 100% 100% 20 000 2 000 2 000

Jämtlands Mineral AB, 556228-2037 Östersund 100% 100% 700 430 430

Åre Fjärrvärme AB, 556240-3013 Östersund 100% 100% 16 250 3 800 3 800

Scandem AB, 556208-8723 Örebro 100% 100% 20 000 34 155 34 155

Scandem Market AB, 556787-9704 Östersund 100% 100% 1 000 24 100 24 100

Kyrkberget Vindkraft AB, 556750-3767 Östersund 100% 100% 1 000 100 100

Jämtkraft Park Management AB, 556915-9170 Östersund 100% 100% 1 000 100 100

Dalakraft AB, 556132-9466 Rättvik 51% 51% 351 382 52 510 52 510

Summa 127 250 127 250

Not 17 Fordringar hos koncernföretag Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31

Jämtkraft Elnät AB 400 000 400 000

Kyrkberget Vindkraft AB 96 345 121 248

Utgående redovisat värde 496 345 521 248

75

Not 18 Andelar i intresseföretag Koncernen Moderföretaget

2015 2014 2015 2014

Ingående redovisat värde 1 188 708 1 893 688 1 328 236 1 485 870

Försäljningar av intresseföretag -12 026 0 -12 026 0

Nedskrivningar 0 0 -337 971 -234 168

Resultatandelar i intresseföretag 1) -123 437 -58 582 0 0

Lämnade aktieägartillskott 50 212 75 189 50 212 75 189

Årets förvärv 912 475 1 345 912 475 1 345

Justeringar historiska resultatandelar -1 649 -154 0 0

Omräkningsdifferens -120 595 -360 0 0

Utgående redovisat värde 1 893 688 1 188 708 1 940 926 31 210

1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt

ModerbolagetBokfört värde

Intresseföretag, namn och org.nr. Säte Andel Antal 2015 2014

JP Vind AB, orgnr 556754-9174 Östersund 50% 500 0 7 050

Sjisjka Vind AB, orgnr 556773-3422 Stockholm 25% 1 000 42 333 15 171

Korsta Oljelager AB, orgnr 556111-7150 Sundsvall 25% 50 50 50

Merpellets AS, orgnr 991610359 Meråker 23% 230 000 201 201

Boo Energi Försäljnings AB, orgnr 556492-3901 Nacka 0% 0 0 12 026

JemtSka Östersund AB, orgnr 556780-5576 Östersund 50% 3 000 5 000 5 000

Mullbergs Vindpark AB, orgnr 556892-3311 Berg 50% 250 99 212 30 801

Troms Kraftforsyning og energi AS, orgnr 979152027 Tromsö 33,3% 562 477 947 977 1 257 937

Salten Kraftsamband AS, orgnr 985592128 Fauske 23,67% 23 801 844 019 0

Evereg AB, orgnr 559000-6994 Helsingborg 38% 190 2 109 0

Evereg Intressenter AB, orgnr 559015-0651 Helsingborg 50% 250 2 109 0

Summa andelar i intresseföretag i moderbolaget 1 940 926 1 328 236

Not 19 Fordringar hos intresseföretag

Not 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Not 21 Varulager

Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

JP Vind AB 7 000 7 000 7 000 7 000

Sjisjka Vind AB 0 43 100 0 43 100

Mullberget Vind AB 0 68 412 0 68 412

Evereg AB 14 820 0 14 820 0

Evereg Intressenter AB 5 346 0 5 346 0

Utgående redovisat värde 27 166 118 512 27 166 118 512

Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Ingående anskaffningsvärde 16 984 17 147 5 250 5 251

Försäljningar/utrangeringar -149 -163 0 0

Omklassificeringar 0 0 0 -1

Utgående redovisat värde 16 835 16 984 5 250 5 250

Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Olja 6 717 11 072 5 344 9 447

Torv och trädbränsle 41 914 36 213 40 283 33 554

Materiel och reservdelar 13 485 10 913 8 175 6 720

Summa 62 116 58 198 53 802 49 721

76

Not 22 Likvida medel

Not 23 Balanserat eget kapital inklusive årets resultat

Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Kassa och bank *) 109 886 65 972 28 829 5 362

Summa likvida medel 109 886 65 972 28 829 5 362

*) Koncernens likviditet förvaltas av Östersunds kommun via särskilt koncernkonto. Den koncerninterna krediten ut-nyttjades inte av Jämtkraft AB vid årsskiftet.

Eget kapital i koncernen 2014 Aktiekapital

Balanserat eget kapital inklusive årets resultat

Summa eget kapital hänförligt till moder- företagets aktieägare

Minoritets- intresse

Summa eget kapital

Ingående balans per 1 januari 2014 126 000 2 115 356 2 241 356 113 061 2 354 417

Årets resultat 72 685 72 685 8 325 81 010

Omräkningsdifferenser 506 506 506

Summa värdeförändringar 506 506 506

Utdelning till ägare -36 000 -36 000 -7 350 -43 350

Utgående balans per 31 december 2014 126 000 2 152 547 2 278 547 114 036 2 392 583

Av aktierna är 122 000 aktier stamaktier och resterande 4 000 preferensaktier. Aktiens kvotvärde är 1 000 kronor. Östersunds kommun äger 99,6 procent av stamaktierna i Jämtkraft AB. Resterande 0,4 procent ägs av Krokoms och Åre kommun med lika Bolagets preferensaktier ägs till 50 procent av Östersunds kommun. Resterande 50 procent ägs till lika delar av Krokoms och Åre kommuner.

Eget kapital i koncernen 2015 Aktiekapital

Balanserat eget kapital inklusive årets resultat

Summa eget kapital hänförligt till moder- företagets aktieägare

Minoritets- intresse

Summa eget kapital

Ingående balans per 1 januari 2015 126 000 2 152 547 2 241 356 114 036 2 392 583

Årets resultat 75 170 75 170 11 103 86 273

Omräkningsdifferenser -122 370 -122 370 -122 370

Summa värdeförändringar -122 370 -122 370 -122 370

Transaktioner med ägare:

Utdelning till ägare -32 000 -32 000 -24 500 -56 500

Summa transaktioner med aktieägare 126 000 -32 000 -32 000 -24 500 -56 500

Utgående balans per 31 december 2015 126 000 2 152 547 2 278 547 114 036 2 435 933

Aktiekapital Reservfond Vinst eller Årets resultat Kapital

Ingående balans per 1 januari 2014 126 000 13 855 11 36 134 176 000

Disposition av föregående års resultat 36 134 -36 134 0

Årets resultat 32 000 32 000

Transaktioner med ägare:

Utdelning till ägare -36 000

Summa transaktioner med aktieägare -36 000 32 000 -4 000

Utgående balans per 31 december 2014 126 000 13 855 145 32 000 172 000

77

Balanse-rad vinst eller förlust

Summa eget kapitalEget kapital i Moderföretaget 2015 Aktiekapital Reservfond Årets resultat

Ingående balans per 1 januari 2015 126 000 13 855 11 32 000 172 000

Disposition av föregående års resultat 32 000 -32 000 0

Årets resultat 32 000 32 000

Transaktioner med ägare:

Utdelning till ägare -32 000

Summa transaktioner med aktieägare -32 000 32 000 0

Utgående balans per 31 december 2015 126 000 13 855 145 32 000 172 000

Not 24 Långfristiga skulder Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Anslutningslån 292 514 292 514

Övriga långfristiga skulder *) 300 000 1 100 000 300 000 1 100 000

Skulder till Östersunds kommun 3 150 000 2 500 000 3 150 000 2 500 000

Övriga skulder 61 959 64 887 108 108

Summa 3 512 251 3 665 401 3 665 401 3 600 622

*) Samtliga lån är kreditavtal. Övriga långfristiga skulder på 300 Mkr avser i sin helhet skulder till kreditinstitut av vilka 0 Mkr refinansieras inom ett år, 300 Mkr inom 2–5 år. Resterande skulder om 3 150 Mkr finansieras via Östersunds kommuns certifikats- och obligationsprogram, ingen refinansiering är avtalad för dem.

Not 25 Skulder till intresseföretag Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Troms Kraftforsyning og energi AS*) 746 931 0 746 931 0

Summa 746 931 0 746 931 0

*) Avser skuld för förvärv av Salten Kraftsamband AS från Troms Kraftforsyning og energi AS

78

Not 26 SäkringsredovisningKoncernen tillämpar säkringsredovisning för samtliga säkringsrelationer i enlighet med kraven i K3 kapitel 11. Säkrings-redovisningen omfattar säkring av ränterisk och säkring av elhandelsrisk. Säkringsredovisning tillämpas även i samtliga legala enheter inklusive moderbolaget. Samtliga säkringsrelationer bedömdes som effektiva vid balansdagen. Nedan visas de ingående instrumentens MTM värden (Mark to Market).

Koncernen Moderföretaget

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

El -282 334 -227 304 -282 334 -32 876

Valuta 6 977 223 872 6 977 -14 449

Räntor -287 735 -279 370 -287 735 -279 370

Elcertifikat -11 061 -16 621 98 789

Summa -574 153 -299 423 -562 994 -325 906

Not 27 Poster inom linjen Koncernen Moderföretaget

Ställda säkerheter 2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Fastighetsinteckningar 1 050 1 055 1 055 1 055

Företagsinteckningar 40 000 173 250 0 0

Spärrade medel avseende skatt på energi, avtal om balansansvar och efterbehandlings-/återställningsarbeten 4 668 20 092 2 000 2 000

Aktier i dotterbolag 69 763 67 133 0 0

Lämnade depositioner 2 987 3 719 0 0

Summa 118 468 265 249 3 050 3 050

Ansvarsförbindelser

Borgensförbindelse Sjijska återställningskostnad 3 000 3 000 3 000 3 000

Avsättning miljöfond 4 000 4 000 4 000 4 000

Borgensförbindelse moderbolagsgaranti Mullberg 465 610 485 603 465 610 485 603

Borgensförbindelse moderbolagsgaranti Sjisjska 100 000 100 000 100 000 100 000

Borgensåtagande Hägra 10:1 avseende Hissmofors 6 1 100 1 100 1 100 1 100

Summa 573 710 593 703 573 710 593 703

Not 28 Upplysningar om närståendeÄgare till Jämtkraft AB är:

Östersunds kommun 98%

Krokoms kommun 1%

Åre kommun 1%

Fördelning av rösterna i bolaget fördelar sig enligt nedan:

Östersunds kommun 87,40%

Krokoms kommun 6,30%

Åre kommun 6,30%

Ledning och styrelse Till personer inom ledning och styrelse har inga inköp eller försäljningar i väsentlig omfattning förekommit utöver de löner och ersättningar som framgår av not 5. På balansdagen fanns inga väsentliga fordringar eller skulder hänförliga till annat än lön och ersättningar. För ledning och styrelse gäller samma prissättning som för övriga kunder.

Östersunds kommun Jämtkraft AB disponerar ett koncernkonto via Östersunds kommun. Den koncerninterna krediten utnyttjades inte av Jämtkraft AB vid årsskiftet. Under räkenskapsåret har följande väsentliga

transaktioner ägt rum mellan Jämtkraftkoncernen och Östersunds kommun:• Ledningsrättsavtal mellan Östersunds kommun och Jämtkraft Elnät AB vilket ger bolaget rätt att på kommunägd mark framdra nya ledningar och uppföra nya transformatorstationer för leverans av elektrisk kraft.• Jämtkraft AB och Jämtkraft Elnät AB säljer och distribuerar el och värme till Östersunds kommun. All försäljning avseende el sker till lokalprissättning inom de tre ägarkommunerna, Östersund, Krokom och Åre.• Jämtkraft AB köper bränsle av Östersunds kommun och betalar avgifter för deponi för värmeverksamheten.

79

Koncerninterna poster, Moderbolaget2015 2014

Inköp från koncernföretag*) -63 204 -76 683

Försäljning till koncernföretag**) 326 448 149 667

Ränteintäkter från koncernföretag 38 784 33 411

Långfristiga fordringar hos koncernföretag 496 345 521 248

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 17 980 103 538

Kortfristiga skulder till koncernföretag 420 135 283 798

*) Moderbolagets inköp från koncernföretag utgör 5,6 procent av företagets totala kostnader. **) Moderbolagets försäljning till koncernföretag utgör 24,5 procent av företagets totala intäkter.

• Jämtkraft AB och Jämtkraft Elnät AB betalar avgifter V/A och renhållning samt kostnader för återställning av gator efter grävningar till Östersunds kommun. • Jämtkraft Telecom AB levererar en data- kommunikationslösning till Östersunds kommun. Lösningen innefattar tjänster, utrust- ning och kommunikationsnät avseende kommunens interna datakommunikationsbehov. I början av 2016 har hela telecomverksamheten sålts externt. Det övertagande företaget beräknas fortsätta att leverera dessa tjänster i samma om- fattning som Jämtkrafts telecomverksamhet hittills gjort. • Jämtkraft AB har upptagit lån uppgående till 3 150 Mkr via Östersunds kommuns certifikats- och obligationsprogram.

Koncernens totala försäljning till Östersunds kommun uppgick under 2015 till 60,3 Mkr, kostnaden för inköpta varor och tjänster från Östersunds kommun enligt ovan uppgick till 10,6 Mkr. Samtliga transaktioner sker enligt gällande prislistor. Utöver detta har Jämtkraft AB erlagt 17,9 Mkr i räntor för långfristig upplåning.

Koncerninterna transaktioner Vid försäljning mellan koncernföretag tillämpas marknadsmässiga priser på produkter som även har en extern marknad. Försäljningar mellan koncernföretag som har karaktären av överföring av resurser sker till självkostnadspris.

80

Östersund den 1 april 2016

Ann-Sofi Andersson Pär JönssonStyrelsens ordförande

Anders Ericsson Kerstin ArnemoVerkställande direktör

Andreas Englund Peter Martinsson

Kjell Jansson Elisabeth Westberg

Sven-Erik Trulsson Fredrik Eliasson

Emil Burman Linus Kimselius

Vår revisionsberättelse har avgivits den 4 april 2016

Ernst & Young AB

Joakim Åström Auktoriserad revisor

UNDERSKRIFTER

81

REVISIONSBERÄTTELSE

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningenVi har utfört en revision av årsredovisningen och koncern-redovisningen för Jämtkraft AB för räkenskapsåret 2015. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 42-80.Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncern-redovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncern-redovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredo-visningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och kon-cernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.En revision innefattar att genom olika åtgärder inhäm-ta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncern¬redovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredo-visningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna risk¬bedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamål-senligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredoviningen och koncernredovisningen.Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernre-dovisningen upprättats i enlighet med års-redovisningsla-gen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvalt-ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resulta-träkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.Övriga upplysningarRevisionen av årsredovisningen för år 2014 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 16 mars 2015 med omodifierat uttalanden i Rapport om årsredovisningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen och koncernre-dovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Jämtkraft AB för räkenskapsåret 2015.Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispo-sitioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om försla-get till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncern-redovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersätt-ningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningsla-gen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.UttalandenVi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings¬berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.AnmärkningAv bolagsordningen framgår att bolaget skall bereda kom-munfullmäktige i Östersunds, Krokom och Åre kommuner möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.Under året har bolagets styrelse fattat beslut om en omfat-tande omstrukturering av innehavet av norsk vattenkraft som innebär att det finansiella engagemanget ökar med väsentliga belopp. Storleken av det utökade engagemanget ligger utanför Jämtkrafts kontroll då det är beroende av om en utomstående part utnyttjar en option eller ej.Bolagets styrelse har under året även beslutat att förvärva 50% av aktierna i Clever Sverige AB via holdingbolaget Evereg AB. I samband med förvärvet garanterade Jämt-kraft AB att finansiera den förvärvade verksamheten med betydande belopp.Vår bedömning är att bolaget inte berett kommunfullmäk-tige i någon av ägarkommunerna möjlighet att yttra sig innan beslut fattades i ovanstående frågor och att styrelsen således handlat i strid med bolagsordningen.

Umeå 4 april 2016Ernst & Young AB

Joakim ÅströmAuktoriserad revisor

Till årsstämman i Jämtkraft AB, org.nr 556001-6064

82

REVISIONSBERÄTTELSE

Utlåtande från oberoende granskning

South Pole Group Waterfront Building · Klarabergsviadukten 63 · 101 23 Stockholm · Sweden +46 70 221 73 28 · info@thesouthpolegroup.com · thesouthpolegroup.com

Client’s Logo

Det här är ett utlåtande från den oberoende granskningen som gjorts av South Pole Group (South Pole Sweden AB) för Jämtkraft AB med helägda dotterbolag avseende Hållbarhetsredovisning 2015 för perioden 1 januari – 31 december 2015, enligt Global Reporting Initiative (GRI) G4s riktlinjer för core nivå. Utlåtandet riktar sig i första hand till hållbarhetsredovisningens läsare samt Jämtkrafts ledning och styrelse. Slutsatser Utifrån granskningens avgränsning och de metoder som använts drar vi följande slutsatser: 1. Jämtkraft har implementerat processer och procedurer,

som följer principerna vilka omfattas av GRI G4s Riktlinjer för hållbarhetsredovisning och AA1000 Accountability Principles Standard 2008 (AA1000APS); och

2. Grundat på genomförd granskning, har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att Jämtkrafts hållbarhetsredovisning inte uppfyller gällande kriterier.

Kriterier GRI G4 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning och principer för AA1000 Assurance Standard 2008 (AA1000AS) har använts som kriterier för granskning av Jämtkrafts hållbarhetsredovisning. Granskningen genomfördes i enlighet med AA1000 AS. South Pole Group hade i uppdrag att genomföra en omfattande granskning (Type 2) vilket omfattar en utvärdering av hur väl verksamheten följer principerna om fullständighet, väsentlighet och lyhördhet som de är formulerade i AA1000APS. South Pole Groups uppdrag avsåg även att granska trovärdigheten i redovisade GRI-indikatorer. Avgränsning Omfattande granskning har genomförts inom samtliga områden. Metod för granskning South Pole Group har genomfört granskningen enligt följande metodik under april 2015: • Genomgång av Jämtkrafts arbetsprocess för att

identifiera och bestämma väsentliga frågor som inkluderas i hållbarhetsredovisningen.

• Utvärdering av Jämtkrafts process för identifiering av och engagemang med intressenter.

• Intervjuer med personer ansvariga för framtagningen av Jämtkrafts hållbarhetsredovisning, för att förstå processen för framtagningen av redovisningen.

• Intervjuer med representanter från HR, kommunikation, hälsa och säkert, inköp och miljö angående väsentliga hållbarhetsfrågor och interna processer.

• Intervju med medarbetare angående interna processer • Intervju med vd, angående strategi, utmaningar och

möjligheter. • Analys och genomgång av processer.

• Verifiering av redovisad data. • Genomgång av Jämtkrafts uttalande i

hållbarhetsredovisningen om årets resultat och prestanda.

• Genomgång av Jämtkrafts efterlevnad av GRIs riktlinjer på core-nivå.

Efterlevnad av principerna i AA1000APS (2008) Baserat på granskningens omfattning och metoder kan vi dra slutsatsen att Jämtkraft har implementerat processer som följer principerna i AA1000APS (2008) Väsentlighet Jämtkraft har under året visat exempel på aktiviteter för att säkerställa att hållbarhetsredovisningen omfattar de viktigaste frågorna för berörda intressenter. Fullständighet Jämtkraft har förbättrat etablerade interna processer och metodik för att genomföra intressentdialoger och har under året fört strukturerade dialoger med sina intressenter. Lyhördhet Att hållbarhetsredovisningens fokus och det arbete som avspeglas i denna, överensstämmer med intressenternas förväntningar, visar på att Jämtkraft har svarat upp mot sina intressenter. Trovärdighet i redovisat material South Pole Group bedömer redovisat material vara trovärdigt baserat på granskning av underlag presenterat av Jämtkraft. Observationer och rekommendationer Jämtkraft har visat god utveckling gällande både hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. South Pole Group bedömer tillgängligt material som representativt och trovärdigt. Roll, ansvar och kompetens Jämtkraft är ansvarig för sammanställning av hållbarhetsredovisningen samt för den information och de uttalanden som den innehåller. I samband med granskningen är South Pole Group endast ansvariga gentemot Jämtkrafts ledning. South Pole Group säkerställer en oberoende roll i uppdraget genom att tillsätta ett granskningsteam som inte är eller har varit involverad i projekt med Jämtkraft under redovisningsperioden och som skulle kunna ha haft inverkan på teamets oberoende eller objektivitet. Vårt granskningsteam har adekvat kunskap och erfarenhet inom hållbarhetsarbete och redovisning samt god kännedom om relevanta standarder som GRI, AA1000APS och AA1000AS. För ytterligare information, vänligen besök vår hemsida www.thesouthpolegroup.com

South Pole Sweden AB Stockholm, 2015-04-25

Fredrik Lundin

83

GÄLLIVARE

Sverige

MALÅ

ÖSTERSUNDHuvudkontor

MORARÄTTVIK

MALUNG

ÖREBRO

KARLSHAMN

Norge

TROMSÖ

NARVIK

FAUSKE

Finland

HELSINGFORS

V

V

H

V

K

K

K

K

K

K

K

K

JÄMTKRAFT I JÄMTLANDJämtkraft AB

Huvudkontoret

Helägda dotterbolag: Jämtkraft Elnät ABJämtkraft Telecom ABJämtkraft Park Management ABÅre Fjärrvärme AB

Produktionsanläggningar:17 vattenkraftverk, två vindkrafts-anläggningar och ett kraftvärmeverk.

H

JÄMTKRAFT I NORDENJämtkraft AB

ÖrebrokontoretHornbergets vindpark (Malå)

Helägda dotterbolag:Kyrkberget Vindkraft AB (Mora)Scandem AB (Örebro)Scandem Market AB (Örebro)

och dess helägda dotterbolagScandem OY (Helsingfors)

Delägda dotterbolag:Dalakraft AB (Rättvik, Malung)

och dess helägda dotterbolagEnkla Elbolaget (Karlshamn)

Delägda intressebolag:Sjisjka Vindpark (Gällivare)TKFE (Tromsö)Nordkraft (Narvik)SKS (Fauske)

K

V

V

K

K

K

K

K

K

K

K

V

JÄMTKRAFT

PÅ KARTAN

84

TRYCKSAK 3041 0196

PRODUKTION Jämtkraft Kommunikation 2016

OMSLAGSFOTO Thron Ulberg

FOTO Thron Ulberg, Björn Dahlfors, Tommy Andersson, Jämtkrafts bildarkiv

TRYCK Elanders

PAPPER Luxosatin

Kyrkgatan 21, Box 394, 831 25 Östersund

tfn 063-14 90 00 fax 063-10 64 41

www.jamtkraft.se info@jamtkraft.se