JHL:s kommunalvalstema 2012Maj 2012

1

OFFENTLIG SERVICE

God offentlig service• håller ihop samhället• stöder näringslivet och sysselsättningen• höjer sysselsättningsgraden • förhindrar marginalisering• ger ökad trygghet och mod att ta positiva risker.

2

OFFENTLIG SERVICE• Kommunerna är de som ordnar och i huvudsak också producerar

offentlig service. Så ska det vara också framdeles.• Social- och hälsovården ska bevaras i kommunernas egen regi, liksom

också den övriga basservicen. De är den hårda kärnan i den finländska välfärdsmodellen.

• Offentlig service är basservice. Man kan inte som i affärslivet skilja åt kärn- och stödtjänster. Så är exempelvis elevvården, biblioteken, de allmänna kommunikationerna och kommunaltekniken basservice.

• Kommuninvånarnas bastjänster är sammanlänkade, och de utgör helheter där varje del är väsentlig med tanke på slutresultatet.

• Offentlig service ska producerar med iakttagande av principerna för hållbar utveckling.

3

Basservice = sömlöst samarbete mellan flera proffs

KOMPLETTERANDE SERVICE

Tredje sektorn och service producerad av privatföretag behövs för att komplettera kommunens egen serviceproduktion.

Viktigt då man utnyttjar kompletterande service: •rättvis, kompetent konkurrensutsättning som innehåller sociala kriterier•omsorgsfull utvärdering av konsekvenserna på lång sikt•inte dumpa anställningsvillkoren•långsiktigt partnerskap; både kommunens och kundens fördel•stödja tredje sektorn och lokalförankringen.

4

UTMANINGAR FÖR SERVICEN

• Nya utmaningar för kommunal service: • Verksamhetsmiljö

• befolkningen åldras• allt hårdare konkurrens om arbetskraft• den offentliga servicens spelrum • ökad ojämlikhet, marginalisering• stödja tillväxt och sysselsättning

• Politiska beslut• äldreomsorg > äldreomsorgslag • handikappservice• sköta sysselsättningen: unga och äldre > avtal om längre arbetsliv.

5

KOMMUNREFORMENMål •en kommunstruktur som gör det möjligt för kommunerna att på ett högklassigt och resultatrikt sätt sörja för de uppgifter och de tjänster som de ansvarar för•starka primärkommuner

- bygger på funktionellt vettiga pendlings- och ärendehanteringsområden- glest bebodda och stora kommuner där det inte finns naturliga pendlings- och ärendehanteringsområden ska lösas separat

•också i eventuella storkommuner är servicen tillräckligt nära alla brukare; möjligheten att påverka sin näromgivning fungerar.

6

En bra kommun är stark- ekonomiskt- demokratiskt- socialt

KOMMUNREFORMEN OCH INVÅNARNA

• Kommuninvånarna måste mera än i nuläget kunna påverka planeringen av kommunreformen och fastställandet av de kommunala tjänsternas innehåll, form och kvalitet.

• När servicebrukarna – kommuninvånarna – får gå med i planeringen av servicens innehåll, får man samtidigt ett nytt verktyg för demokratisk styrning av offentlig service.

• Därigenom ser man till att servicen på bästa möjliga sätt motsvarar brukarnas behov. Närdemokratin stärks.

7

JHL bedömer kommunreformen efter hur man lyckas med:• samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare• harmonisering av lönerna• utvecklingen av anställningsvillkoren • anställningstryggheten• resultatarbetet• uppskattningen av arbetet i egen regi.

Förändringarna får inte leda till att det blir ett självändamål att genomförabolagisering och outsourcing av service och inte heller till lönerea inom offentlig sektor.

Väsentligt i detta:• alla personalgrupper bemöts likvärdigt• alla anställda bemöts rättvist oavsett sättet att införskaffa arbetsinsatsen eller arbetsformen• bemanningsarbete används bara i undantagsfall, inte för att ersätta stadigvarande arbete• inte omotiverat kortjobb, motvilligt deltidsarbete eller påtvingat egenföretagande.

KOMMUNREFORMEN OCH PERSONALEN

Möjlighet: en stark kommun har bättre resurser för en professionell personalpolitik.

8

KOMMUNREFORMEN OCH OMSTÄLLNINGSTRYGGHETEN• I enlighet med regeringsprogrammet bevaras personalens

omställningstrygghet på nuvarande nivå det vill säga fem år i anslutning till kommunstrukturreformen.

• Det är en god grund och en grundläggande trygghet som utgångspunkt för reformen.

• I omställningssituationer betonas en god och långsiktig arbetsgivarpolitik som uppskattar arbete i egen regi.

• Tusentals anställda som arbetar med basservice går de närmaste åren i pension. Omställningstryggheten hjälper kommunerna att konkurrera om den krympande arbetskraften.

9

Omkring 440 000 löntagare jobbar i kommunsektorn.

Åren 2010–2030 går 322 000 kommunanställda i pension.

2014 och 2015 är toppår, då 17 000 personer/år pensioneras.

RESULTAT• Offentlig service handlar om att långsiktigt och totalekonomiskt åstadkomma

det gemensamma goda.• Resultat är en samlande måttstock för bedömning av denna service.• Resultat består bland annat av servicens effekt samt serviceproduktionens

produktivitet och effektivitet. • Resultatet säkerställs bäst genom att man utnyttjar de anställdas kompetens

och arbetssynvinkel genast då kommunreformen bereds.• Resultatet är hållbart då samverkan mellan personal och arbetsgivare är

genuin.• Resultatet har sin upprinnelse i kontinuerlig uppdatering och utveckling av

kompetensen, arbete med att åstadkomma flexiblare arbetsprocesser samt förstklassiga arbetsredskap (it, infrastruktur och andra redskap).

• Arbetstagarna måste få ut sin del av resultatet i form av bättre löner, utvecklade arbetsförhållanden och högre arbetslivskvalitet.

Kommunsektorns fackförbund och Kommunarbetsgivarna KT har en gemensam resultatkampanj i alla kommuner 2011–2014.

10

PRODUKTIVITETProduktivitet är ett centralt element i resultatet.Den kan förbättras bland annat med hjälp av:

• lönesystem• vikariearrangemang• flexibla arbetstidsarrangemang med utgångspunkt i personalen• personalutbildning som moderniserar och uppdaterar

yrkeskunskapen• karriär- och ledarskapsplanering för personer i olika ålder.

11

OUTSOURCINGKommunstrukturreformen är inte ett skäl att köra ner den offentliga serviceproduktionen. Det lönar sig att fortsättningsvis i huvudsak producera offentlig service i kommunernas egen regi. Tredje sektorn och privatföretag behövs för att producera kompletterande service.

Varför i egen regi?•hållbart•stabilt•sysselsätter•totalekonomiskt, ofta billigare•skattepengarna hålls med säkerhet hemma•stärker den lokala förankringen•fungerande marknad; inte privata monopol•öppet och lättare att övervaka•flexibelt i plötsliga omställningssituationer.

Finland saknar en omfattande utredning av kommunernas verkliga kostnader för konkurrensutsättningoch privatisering av service. JHL håller på att starta ett forskningsprojekt om saken.

JHL:s färska utredning visar att cirka 50 kommuner har återtagit privatiserad service i egen regi på grund av att kostnaderna har rakat i höjden och kvaliteten har försämrats

12

OUTSOURCING• Servicesedlar är verktyg för outsourcing. Man ska använda dem med stor eftertanke.• Användningen av servicesedel ska ses i relation till att basservicen i tillräckligt stor

utsträckning hålls i kommunens egen regi. • Utmaningsrätten, som kommer från Sverige, är ett redskap för outsourcing.

Utmaningsrätt innebär att ett privatföretag, en organisation, en grupp kommunanställda eller en invånare kan kräva att kommunen utreder hur utmanaren kan producera kommunal service bättre än kommunen själv.

• Utmaningsrätten har medfört att de svenska kommunerna har råkat in i en ständig konkurrensprocess i och med att företagen ivrigt söker nya marknader.

• En kommun som inte vet hur den ska hantera konkurrensutsättning råkar fort illa ut. Företagen kommer in på marknaden med låga priser, som de ändå snart höjer. Det är svårt att häva avtal som har visat sig dåliga.

• En kommun som antar utmaningen ska prissätta och produktifiera sina egen serviceså att denna faktiskt ska kunna jämföras med den service som finns på marknaden.

13

VALFRIHET

• Det finns redan nu valfrihet i den service som kommunen producerar i egen regi.• Valfriheten bör förbättras, bland annat genom att man välkomnar brukarna med i

planeringen av servicen.• Outsourcing av service marknadsförs ofta med det argumentet att det ökar

valfriheten..• Outsourcing kan ändå medföra minskad valfrihet, till exempel genom att kännbart

höja brukarens avgiftsandel eller om marknaden inte fungerar. • Alla kommuninvånare har rätt till valfrihet oberoende av inkomster, funktionsförmåga

eller kunskaper.

14

 

BOLAGISERING

• Kommunal verksamhet bolagiseras nu för fort. • Moderniseringen av kommunallagen och lagstiftningen om

konkurrensneutralitet är först under beredning. Bolagisering av affärsverk borde inte göras förrän kommunreformerna har slutförts, det vill säga då de nya kommunerna finns.

• I samband med bolagisering borde man alltid sörja för en stark kommunal bas för pensionsinkomsten. Bolaget borde ha sina pensionsförsäkringar hos Keva.

• Bolaget borde organisera sig i Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening SIAF, så att man förhindrar lönespekulation. De anställdas löner, anställningsvillkoren och pensionerna försämras därigenom inte.

15

Varför så bråttom?

ALLMÄNNA KOMMUNIKATIONER

• Den offentliga sektorn ska enligt regeringens trafikpolitiska redogörelse agera så att den främjar utvecklingen av hela samhällets verksamhetsförutsättningar och produktivitet.

• Man bör i kommunreformen se till att målet omsätts i praktiken. • Statsrådet borde anvisa finansiering för planering och utveckling

av de allmänna kommunikationerna i kommunerna. I annat fall får kommuninvånarna inte den service som de behöver, och de regionala serviceproducenternas och företagens förmåga att sysselsätta och producera tjänster försämras.

• Det blir svårare att ta sig till jobbet, om man koncentrerar servicen utan hänsyn till trafiken. Alla kan inte komma till arbetsplatsen utan allmänna kommunikationer.

Man bör sörja för hållbar utveckling i samband med alla trafikprojekt.

16