Jämställd hållbar framtid ISBN 91-5422-8 · 2012. 11. 29. · Tel 08-698 12 00, fax 08-20 29 25 E-post: [email protected] Postadress: ... Jämställd hållbar framtid 3

Jämställd hållbar framtid

Idéer och vardag i samspel

RAPPORT 5422 • NOVEMBER 2004

Jämställd hållbar framtidIdéer och vardag i samspel

Elin Wihlborg Avdelningen för Statskunskap (IES)

Luleå Tekniska universitet

Karin Skill Tema T,

Linköpings universitet

NATURVÅRDSVERKET

BeställningarOrdertel: 08-505 933 40Orderfax: 08-505 933 99

E-post: [email protected]: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma

Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

NaturvårdsverketTel 08-698 12 00, fax 08-20 29 25E-post: [email protected]

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 StockholmInternet: www.naturvardsverket.se

ISBN 91-620-5422-8.pdfISSN 0282-7298

© Naturvårdsverket 2004

Elektronisk publikation

Omslagbild: Cia Lindkvist/Mediahavet Bilder inlaga: Bildmontage Ingalill Ivarsson, CD Creativ collection

Layout: Ingalill Ivarsson Textredigering: Johnny Lundström/Mediahavet

NATURVÅRDSVERKETJämställd hållbar framtid

3

FörordNaturvårdsverket ck genom regleringsbrevet för budgetår 2004 ett regeringsuppdrag med följande lydelse:

”Naturvårdsverket skall utreda hur styrmedel i miljöpolitiken i Sverige idag påverkar kvinnor respektive män. I uppdraget skall ingå att formulera förslag på hur jämställdhetshänsyn kan införas i styrmedlen för hållbara konsumtions- och produktionsmönster så att dessa ej påverkar jämställdheten negativt.”

Hållbar utveckling, där hållbara konsumtions- och produktionsmönster ingår, är liksom jämställdhet centrala mål i svensk politik idag och förväntas gripa in i alla andra politikområden. Denna rapport ger ett underlag som belyser Naturvårdsverkets regeringsuppdrag och uppmärksammar samspelet mellan dessa två politikområden. Den ger inte entydigt konkreta svar på uppdraget men redovisar en idé till checklista för bedömning av jämställdhetsaspekter.

Rapporten har tagits fram av Elin Wihlborg, lektor vid Luleå Tekniska universitet, och Karin Skill, doktorand vid Linköpings universitet, på uppdrag av Naturvårdsverket. Författarna ansvarar själva för innehållet.

Stockholm i november 2004


4


5

InnehållsförteckningFörord 3Sammanfattning 7Summary 111. Inledning 15 1.1 Syfte och frågor 15

1.2 Rapportens forskningssammanhang 16

2. Jämställdhet – politik om genusrelationer 192.1 Jämställdhet – en del av den svenska politiska normen 202.2 Genus – ett vetenskapligt begrepp 222.3 Ekologisk feminism 282.4 En ansats för att förstå jämställdhet och genus 29

3. Hållbar utveckling och jämställdhet – analys av två policyområden som möts? 32

3.1 Policy formas i processer 323.2 Agenda 21 – en global policy 333.3 Svenska policyer kring jämställdhet och miljö 353.4 De svenska partiernas syn på samband mellan miljö och jämställdhetspolitik 393.5 Kommunala policyexempel 433.6 Policy formar idéer – diskussion 45

4. Konsumenter i vardagen 494.1 Tid och rum i samspel – tidsgeogra 504.2 Hushåll som sammanhang för konsumtion i vardagen 524.3 Rörelser i tid och rum 554.4 Vi måste äta! 584.5 Hållbar konsumtion, som inte påverkar jämställdheten negativt 61

5. Diskussion 645.1 Genuskontrakt som perspektiv 645.2 Principer som upprätthåller genuskontrakten 665.3 Metoder för att bedöma jämställdhetskonsekvenser 68

Referenser 71


6


7

SammanfattningAtt människors konsumtion och produktion påverkar jordens resurser har länge uppmärksammats, men att konsumtionen och produktionen även påverkar och påverkas av mäns och kvinnors relationer till varandra nämns mindre ofta. Sedan konferensen i Johannesburg 2002 om hållbar utveckling har kravet på att integrera jämställdhet och hållbar konsumtion och produktion efterfrågats.

I den här rapporten diskuterar vi genusaspekter på miljöpolitiken. Det ska ses som ett samhällsvetenskapligt hanterande av Naturvårdsverkets uppdrag att problematisera sambanden mellan styrmedel för hållbar produktion och konsumtion och jämställdheten. Rapportens syfte har konkretiserats i tre frågeställningar som avspeglas i de olika kapitlen. I kapitel 2 diskuterar vi hur begreppen jämställdhet och genus kan användas för analyser av miljöpolitik. Diskussioner om begreppet policy används genomgående för analysen av politikens utformning. I det påföljande kapitlet undersöks hanteringen av jämställdhet och genus i politiken om miljö och hållbar utveckling (kapitel 3). I nästa kapitel diskuterar vi hur forskning om vardagslivet har belyst relationer mellan jämställdhet och genus i förhållande till miljö och hållbar utveckling (kapitel 4). Avslutningsvis förs en diskussion om genuskontraktet och dess konsekvenser för jämställdheten, vilket mynnar ut i en kortare checklista där metoder för att uppmärksamma dylika jämställd-hetskonsekvenser föreslås.

Det material som ligger till grund för våra slutsatser är politiska dokument på internationell, nationell och kommunal nivå; resultat från vårt pågående forskningsprogram Sustainable Hoseholds Attitudes, Resources and Policy Instruments (SHARP) som belyser hushållens aktiviteter; liksom tidigare forskning om hållbar utveckling, genus och jämställdhet. Rapporten har fokus på svenska förhållanden, och vi har medvetet avgränsat oss från arbetsmarknadsfrågor, där det sedan tidigare nns en omfattande diskussion om jämställdhet.

Jämställdhet ska enligt regeringens önskan genomsyra hela samhället. Jämställdhet får i rapporten SCB:s vedertagna de nition, nämligen ”att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att:

- ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende- vårda hem och barn- delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället

Då jämställdhetsbegreppet är normativt behövs andra analytiska begrepp för att genomföra en samhällsvetenskaplig analys av vad som påverkar jämställdheten. Vi har använt oss av begreppet genus. Genus används för att analysera de sociala konstruktionsprocesser som ger olika betydelser av det fysiska könet, liksom olika innehåll i det som ses som manligt och kvinnligt. Med detta synsätt ifrågasätts män och kvinnor som fasta kategorier med


8

inneboende och förutbestämda skillnader. Manligt och kvinnligt kan förändras, och har olika betydelse i olika kontexter. Genus problematiserar vilka förväntningar som människor skapar på män och kvinnor. Att manligt och kvinnligt är konstruerade företeelser ska inte dölja att det kan få väldigt konkreta uttryck, bland annat i genusarbetsdelning, eller direkt påverkan på våra fysiska kroppar.

Vi använder oss av Yvonne Hirdmans genuskontraktsmodell (1988; 1990) för att belysa hur genusrelationer kan påverka och påverkas av hållbar konsumtion och produktion. Hirdman visar hur maktförhållanden mellan män och kvinnor skapas på alla nivåer i samhället. Hon talar om tre nivåer: Den kulturella överlagringsnivån, vilken är trögast att förändra; den institutionella nivån som hon kallar social integration; och slutligen den socialiserande nivån, vilken är den induviduella. Två principer genomsyrar dessa tre nivåer, nämligen isärhållandets- och hierarkiseringsprinciperna. Isärhållandet innebär att det manliga och kvinnliga inte bör blandas, medan hierarkiseringen innebär att mannen är norm i den patriarkala överordningen.

Två begrepp som används för att tolka genusprocesser är könsneutralitet och könsblindhet. Könsneutralitet är det politiska målet med jämställdhet, nämligen att kvinnor och män ges samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Detta mål har ännu inte uppnåtts, och därför måste vi uppmärksamma och synliggöra skillnader som trots allt råder mellan män och kvinnor. Om dessa skillnader döljs kan man tala om könsblindhet. Könsblindhet har överskuggat områden där skillnader mellan män och kvinnor inte ansetts spela någon roll, som tidigare inom miljöpolitiken.

Policyer förändras ständigt. För jämställdhetspolitiken har det inneburit en förändring från ett ensidigt fokus på kvinnor till att belysa relationerna mellan män och kvinnor. Vi har konstaterat att det nns väldigt få dokument eller sammanhang där jämställdhet och miljöpolitik har integrerats. Undantag är regeringens transportpolitiska arbete, liksom arbetet med s.k. jämställdhetsmärkning av konsumtionsvaror. Samtidigt ses Naturvårdsverkets påbörjade arbete med jämställdhet och miljö som ett steg mot formeringen av en policy. För att lyckas med integreringsarbetet av de olika politikområdena behöver genusarbetsdelningen på de olika samhälleliga nivåerna uppmärksammas. En annan viktig fråga är att belysa situationer då miljöfrågor och jämställdhet kan hamna i kon ikt och hur prioritering och hantering av dessa kon iktsituationer ska skötas.

En annan aspekt av policyers tillkomst är att be ntliga maktstrukturer och institutioner påverkar formeringen. Medan miljöpolitiken har ett institutionellt sammanhang där policyer kan tolkas och implementeras, saknas dessa för hållbar utveckling, som istället förväntas genomsyra alla andra politikområden. Frånvaron av tydliga institutionella sammanhang bidrar till att implementeringen av policyer för hållbar utveckling blir svårare. En annan aspekt som bidrar till implementeringssvårigheterna är att det alltid är mer besvärligt att förverkliga policyer som inkluderar er


9

aspekter, som miljö och jämställdhet. Medan miljöområdet påverkas av hur något produceras eller konsumeras,

påverkas jämställdheten och genusrelationer av vem som konsumerar eller producerar. Detta innebär att olika analyser måste göras. För att utforma styrmedel för hållbar konsumtion och produktion som inte påverkar jämställdheten negativt måste alltså båda aspekter hanteras: Hur det utförs och av vem. En början på detta arbete bör utgå ifrån att synliggöra vilka faktiska skillnader som existerar mellan män och kvinnor. Det är först då som de kan hanteras politiskt.

I många kulturer åtskiljs det privata och det offentliga efter manliga och kvinnliga gränser. Denna uppdelning är ytterligare ett uttryck för isärhållandet och hierarkiseringen mellan män och kvinnor. I rapporten problematiserar vi hur kopplingen mellan det privata och det kvinnliga, och det offentliga och manliga, kan knytas till politiska diskussioner om ansvaret för miljöfrågan. Miljöfrågan de nieras inte sällan som en gemensam och offentlig uppgift, samtidigt som många av problemen grundar sig i människors sätt att leva sitt privata vardagsliv. Många styrmedel som föreslås kommer att resultera i att hushållen tar aktiv del genom mer obetalt hemarbete, exempelvis källsortering. Sannolikheten att genusarbetsdelningen som nns också påverkar nya uppgifter som hushållen förväntas utföra är överhängande. Arbetet i hushållet är mycket ojämnt fördelat, och det nns därför risker att mer arbete inom hushållet resulterar i fortsatt och eventuellt ökande genusarbetsdelning.

Att synliggöra förhållanden som genusarbetsdelningen är en metod som förväntas bidra till att dessa förhållanden också kan påverkas, hanteras och förändras. Slutsatserna om hur man kan bedöma jämställdhetsaspekter har i rapporten sammanställts i en checklista. Dessa ska ses som idéer för att initiera diskussioner om jämställdhet, men de kan inte täcka in en fullständig genuskonsekvensbeskrivning.


10


11

SummaryIt has long been known that human consumption and production has an impact on global resources. But it is less often mentioned that consumption and production also affect and are affected by the relationship between men and women. Since the Johannesburg conference on sustainable development, there has been a demand for integration of equality with sustainable consumption and production.

In this report we discuss gender aspects of environmental policy. The report should be seen as a sociological approach to an assignment given to the Swedish EPA to problematise the relationship between instruments used to achieve sustainable production and consumption and equality of the sexes. The purpose of the report has been de ned in three questions, which are dealt with chapter by chapter. Chapter 2 discusses ways in which the terms ”equality” and ”gender” can be used in analyses of environmental policy. Discussions of the concept of ”policy” are used throughout to analyse the way policy is formulated. Chapter 3 examines the approach to equality and gender in policy on the environment and sustainable development. In Chapter 4 we discuss ways in which research into day-to-day living has highlighted the relationship between equality/gender and environment and sustainable development. The report concludes with a discussion on the ”gender contract” and its implications for equality, with a resulting brief checklist of proposed methods of identifying these equality implications.

Our conclusions have been drawn on the basis of political documents at international, national and municipal level, results from our ongoing research programme entitled ”Sustainable Households, Attitudes, Resources and Policy Instruments (SHARP). Additional sources have been existing research into sustainable development, gender and equality of the sexes. Our report concentrates on the situation in Sweden, and we have elected not to consider labour market issues, since there has already been much discussion of equal opportunities in that context.

The Government has expressed the aim that equality should permeate our entire society. In this report ”equality” is ascribed the de nition customarily used by SCB – Statistics Sweden, ie, “that women and men have the same rights, duties and opportunities to

- have a job that gives them nancial independence- look after their home and children- participate in political, trade union and other activities in society”

Since the concept of equality is normative, other analytical concepts are needed to make a sociological analysis of the factors in uencing equality. We have used the term “gender”. Gender is used to analyse the implications of social processes in terms of the various meanings they impart to biological gender, as well as the varying characteristics perceived as masculine and


12

feminine. This approach is used to question the notion of men and women as xed categories with inherent predetermined differences between them. Masculine and feminine can change, and have different connotations in different contexts. Gender problematises the expectations people create in relation to men and women. The fact that masculine and feminine are arti cial phenomena does not alter the fact that these notions can be manifested in highly tangible forms, including gender-based division of labour, or direct impact on our actual bodies.

We use Yvonne Hirdman’s “gender contract” model (1988; 1990) to examine the way in which gender relationships can impact and be impacted by sustainable consumption and production. Hirdman shows how the balance of power between men and women is created at all levels in society. She speaks of three levels: (i) the cultural overlay level, which is hardest to change; (ii) the institutional level, which she calls social integration; and nally (iii) the socialising level, which is the individual level. Two principles permeate these three levels, viz., the “apartness” principle and the “hierarchisation” principle. “Apartness” means that masculine and feminine should not be mixed up, whereas “hierarchisation” means that men are the norm in the patriarchal pecking order.

Two concepts used to interpret gender processes are “gender neutrality” and “gender blindness”. Gender neutrality is the political goal of equality of the sexes, ie, that women and men should be given the same opportunities, rights and duties. These objectives have not yet been achieved, and we must therefore identify and highlight the differences still existing between men and women. If these differences are hidden, the term “gender blindness” may be used. “Gender blindness” has overshadowed areas where differences between men and women are not been considered to play any part, as used to be the case in the eld of environmental policy.

Policy changes constantly. In the case of equality policy, the change has been from a unilateral focus on women to examining the relationship between men and women. We have found very few documents or contexts in which equality of the sexes and environmental policy have been integrated. One exception is the Government’s transport policy; another is “equality labelling” of consumer products. The work begun at the Swedish EPA on equality and the environment is also seen as a step towards formation of a policy. Attention must be given to the division of labour between the sexes at various levels of society if efforts to integrate the various areas of policy are to be successful. Another priority is to examine situations where environmental issues and equality may clash and ways of deciding priorities and approaches to dealing with these con icts.

Another dimension of policy creation is the fact that existing power structures and institutions in uence the formation process. Whereas environmental policy is created in an institutional context in which policies can be interpreted and implemented, there are no institutions devoted to sustainable development. This goal is expected to permeate all other policy


13

areas. The absence of de nite institutional contexts hinders implementation of sustainable development policies. Another factor rendering implementation more dif cult is that it is always more problematic to realise policies that involve several dimensions, such as environment and equality of the sexes.

While the environment is affected by how something is produced or consumed, equality and gender relationships are affected by who consumes or produces. This means that various analyses must be made. Hence, designing instruments to achieve sustainable consumption and production without adversely affecting equality involves dealing with both aspects: how it is done and by whom. Commencement of this process should be based on identi cation of the de facto differences between men and women. Only then can those differences be taken into account when policy is formulated.

Many cultures divide up the private and the public spheres according to masculine and feminine boundaries. This division is yet another expression of “apartness” and “hierarchisation” between men and women. In the report we problematise ways in which the link between the private sphere and the feminine sphere, on the one hand, and the public sphere and the masculine sphere, on the other, can be incorporated in political discussions on responsibility for the environment. It is not unusual for “the environment” to be de ned as a common and public duty, although many environmental problems stem from the way people live their daily lives. Many instruments that are proposed will cause consumers to play an active part by doing more unpaid domestic work, eg, sorting household refuse. There is an obvious likelihood that the existing division of labour between the sexes will be re ected in performance of new household chores. Domestic work is very unevenly divided, and there is therefore a risk that more household work will prolong and possibly increase this inequality in the division of labour.

Highlighting situations such as the division of labour between the sexes is one way of helping to in uence, deal with and change the situation. The conclusions reached as to ways of evaluating equality aspects have been compiled as a checklist in the report. The conclusions should be seen as ideas to spark discussion of equality of the sexes, but they cannot serve as a comprehensive gender impact analysis.


14


15

1. InledningAtt Sverige bör utvecklas till ett alltmer hållbart samhälle har varit ett mål såväl för den offentliga politiken som för många olika verksamheter under de senaste tjugo åren. Redan i mitten av sextiotalet kom de första larmrapporterna om hotet mot vår miljö. De ledde till att vi började tala om miljöpolitik som ett eget politisk område och 1967 etablerades det Svenska Naturvårdsverket. Synen på miljöpolitiken har sedan dess vidgats. Idag talar vi om hållbar utveckling för att visa att alla samhällets verksamheter påverkar vår miljö.

Övergripande politiska mål kan inte uppfyllas separat. De nns i sammanhang av många andra politiska mål. De implementeras i strukturer som under lång tid präglats av politiska, ekonomiska och sociala mål. Att ställa om Sverige till ett hållbart samhälle sker därför i relation till alla tidigare politiska mål och samhällets trögrörliga strukturer. Ett annat framträdande mål i den svenska politiken är jämställdhet. Det de nieras idag som att män och kvinnor har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet (se bl. a. SCB 2002:1). I vetenskaplig analyser används begreppet genus för att beskriva relationer mellan män och kvinnor och föreställningar om manligt och kvinnligt.

I Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid (1988) lanserades begreppet hållbar utveckling och dess ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet. Den sociala hållbarheten handlar bland annat om jämställda relationer mellan män och kvinnor, varför jämställdhet ibland även ses som ett kriterium för hållbar utveckling. I vardagliga diskussioner om hållbar utveckling dominerar dock ofta ekologisk hållbarhet, då det kopplas samman med miljöpolitik som berör den fysiska miljön.

Utifrån detta nns ett samspel mellan hållbar utveckling och jämställdhet vad gäller både politikens mål och dess konsekvenser för människors vardagsliv. Den här rapporten uppmärksammar därför samspelet mellan dessa två politikområden: Jämställdhet och miljöpolitik.

1.1 Syfte och frågor Vårt uppdrag är att diskutera sambanden mellan jämställdhet och hållbar konsumtion. Vi vidgar vårt syfte samhällsvetenskapligt, till begreppen genus och hållbar utveckling. Detta belyser vi utifrån policyanalyser och hushållsstudier av produktion och konsumtion. Rapportens disposition utgår från tre övergripande frågor:

1. Hur kan begreppen jämställdhet och genus användas och vad betyder valet av begrepp för vår analys av deras relation till miljöpolitiken? (kapitel två)2. Hur hanteras jämställdhet och genus i politiken om miljö och hållbar utveckling? (kapitel tre)3. Hur har forskning om vardagslivet belyst relationer mellan


16

jämställdhet och genus kontra miljö och hållbar utveckling? (kapitel fyra)Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras syftet. Vi visar på några

policyimplikationer, som eventuellt kan användas för att utforma politiska styrmedel.

Eftersom hållbar utveckling och jämställdhet är politikområden som förväntas gripa in i alla andra politikområden är det viktigt att visa hur vi avgränsat vår diskussion. Vår första tydliga avgränsning är att fokusera på konsumtion och vad som produceras. Det innebär att vi avgränsar oss från bland annat arbetsmarknadsfrågor där det annars nns en väl utvecklad diskussion om jämställdhet. Vi avgränsar oss också till att huvudsakligen studera svenska förhållanden, med undantag för FN:s Agenda 21. Vi har även sökt i nordiska och europeiska policydokument men fann inga exempel som berör både miljö och jämställdhet.

1.2 Rapportens forskningssammanhangDenna rapport har tillkommit på uppdrag av Naturvårdsverkets enhet för hållbar konsumtion och produktion. Regeringen har bett enheten att belysa jämställdhetsaspekter av miljöpolitiken inom sitt område. I regleringsbrevet skrev regeringen:

Naturvårdsverket skall utreda hur styrmedel i miljöpolitiken i Sverige idagpåverkar kvinnor respektive män. I uppdraget skall ingå att formuleraförslag på hur jämställdhetshänsyn kan införas i styrmedlen för hållbarakonsumtions- och produktionsmönster så att dessa ej påverkar jämställdhetennegativt. (Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2004)

Denna rapport ger således ett underlag som belyser Naturvårdsverkets regeringsuppdrag men utan att entydigt ge konkreta svar på uppdraget. Här diskuteras möjliga jämställdhetseffekter av politik inom hållbar utveckling. Hur dessa bör bedömas och hanteras ser vi däremot som politiska ställningstaganden som Naturvårdsverket tillsammans med departementet bör diskutera. De politiska målen är ställningstaganden som grundas på olika politiska perspektiv. Dessa kopplas tydligt till vilka medel som anses vara lämpliga, även sådana överväganden görs utifrån politiska värderingar.

Denna rapport ger exempel ur tidigare forskning, exempli erar analyser av policydokument samt ger inledande analyser av pågående forskning inom forskningsprogrammet Sustainable Households Attitudes, Resources and Policy Instruments (SHARP)1. Vi som forskare belyser en fråga som regeringen och Naturvårdsverket ställt. Men vi var redan tidigare engagerade i snarlik forskning. Vi kan därför säga att det i detta sammanhang skett ett

1 Forskningsprogrammet Sustainable Households. Attitudes, Resources and Policy Instruments (SHARP) nansieras av Forskningsrådet för Miljö, areella näringar och samhällsbyggnad (FORMAS) under perioden 2002-2005 samt Naturvårdsverkets Miljöforskningsnämnd under perioden 2003-2008.


17

ömsesidigt samspel mellan vårt fria intresse som forskare och de problem som samhällsaktörerna upplever.

Vi som skrivit denna rapport har olika vetenskapliga perspektiv. Gemensamt är våra intressen för relationerna mellan män och kvinnor i samhället inom genusforskningen och hållbar utveckling. I vårt forskningsprogram har vi som forskare ställt upp egna frågor om hur hushållen förhåller sig till miljöpolitiken och huruvida de agerar annorlunda med anledning av miljöpolitiska styrmedel. Vårt delprojekt handlar om vad hushållen faktiskt gör i sin vardag, hur arbetsuppgifter fördelas, när och var de äger rum och vad hushållen ”faktiskt” upplever som miljövänligt. När det gäller hushållsaktiviteter nns en tydlig uppdelning mellan män och kvinnor. Även om det självklart varierar nns det återkommande mönster i vem som gör vad både i hushållen och i samhällets förväntningar på hushållen.


18


19

2. Jämställdhet – politik om genusrelationerBegreppet jämställdhet har varit centralt i den svenska politiska debatten sedan 1970-talet. Samtidigt har det utvecklats vetenskapliga begrepp för att analysera och förstå jämställdhet och relationerna mellan män och kvinnor. De vetenskapliga tolkningarna av relationer mellan män och kvinnor har alltmer kommit att betraktas som socialt konstruerade – män och kvinnor är inte givna och uteslutande kategorier. Därför talar forskningen idag snarare om genus.

Begreppet genus fångar sociala och kulturella föreställningar av vad som är manligt och kvinnligt. Till skillnad från de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor förändras genus i olika sociala och historiska sammanhang. Genus påverkas av hur samhället ser ut och vice versa, till exempel lagstiftning om äganderättigheter. Det påverkar även våra relationer med andra, till exempel vem som gör vad i ett hushåll. Även våra fysiska kroppar kan påverkas, med till exempel plastikoperationer eller muskelbyggande. Fokuseringen på genus betonar således relationerna mellan män och kvinnor, snarare än de faktiska värdena för män respektive kvinnor.

Genus är en aspekt av det sociala livet och relateras och studeras i förhållande till andra sociala processer och institutioner (Thurén 2002:51). Genus som begrepp används idag mer eller mindre inom de esta vetenskapliga sammanhang. Begreppet är mest integrerat inom samhällsvetenskapen men används även inom naturvetenskaplig, medicinsk och teknisk forskning.

Jämställdhet används främst i den politiska debatten och har en normativ ansats. Ansatsen implicerar att förhållandet mellan män och kvinnor borde vara annorlunda, till exempel vad gäller inkomster och politisk representation. Därför vill vi först diskutera begreppet jämställdhet i sin politiska kontext och därefter genusbegreppets utveckling inom forskningen för att klargöra skillnaderna. Vi kommer fortsättningsvis att använda båda begreppen. Jämställdhet för det vi studerar och genus för vår analys.

Feminism har en mer ideologisk prägel och syftar till att samhället skall förändras så att kvinnor och kvinnors intressen får samma utrymme som männens. Feminism inbegriper en mängd olika inriktningar förankrade i olika värdesystem. Vi kommer att beröra feministiska utsagor och förhållningssätt, men vår analys är inte i sig feministisk utan vi analyserar genusrelationer.


20

2.1 Jämställdhet – en del av den svenska politiska normenJämställdhet är ett centralt mål i svensk politik idag. Syftet är att jämställdhet ska genomsyra hela samhället (Regeringens skrivelse 1999/2000:24). Därför görs inom de esta politikområden granskningar av hur politiska beslut och åtgärder påverkar både kvinnor och män för att skapa en mer jämställd politik. Detta uppmärksammas även kring miljöpolitiken.

De nitioner av jämställdhetDet nns ett behov av att uppmärksamma den ”… könsmaktsordning där kvinnor är underordnade och män överordnade. Att Sverige anses vara världens mest jämställda land rubbar inte detta förhållande” (Nordborg 1997:9). Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är:

… ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär en jämn fördelning av makt och in ytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det innebär också tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. (Regeringens Skrivelse 1999/2000:24, s. 6)

Den första meningen i regeringens de nition pekar tydligt på vad som bör uppnås, det vill säga målet – samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter för män och kvinnor. Det är de esta eniga om. Men i nästa mening anges vad det skulle innebära. Därigenom klargörs även vilka politiska hinder som skall överkommas för att uppnå målet vilket det långt ifrån nns konsensus kring. De ekonomiska skillnaderna, främst i rena inkomstskillnader, är stora mellan män och kvinnor. Det är en klassisk och mycket kon iktfylld fråga hur sådana skillnader mellan olika grupper i samhället kan och bör hanteras.

Jämställdhetsbegreppet härrör ur diskussionen om jämlikhet. Den har en lång tradition i den västerländska politiska loso n och är central för den moderna demokratiteorin. Jämlikhet är ett brett begrepp och inkluderar alla olika typer av skillnader mellan individer. I ett jämlikt samhälle har alla lika värde oavsett inkomst, familjebakgrund, etnisk tillhörighet, religion, social tillhörighet och även kön. Jämställdhet däremot handlar enbart om jämlika relationer mellan män och kvinnor.

Det övergripande målet för jämställdheten har konkretiserats i en kortare vedertagen de nition av jämställdhet. Den används både politiskt och inom förvaltningen såväl som inom forskningen och för offentlig statistik. Jämställdhet de nieras i detta fall som:

… att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att:- ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende- vårda hem och barn- delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället (SCB 2002:1)


21

I den offentliga statistiken åtskiljs dessutom kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn könsfördelning vilket uppnås när fördelningen mellan andelen kvinnor och män är mellan 40 procent och 60 procent. Om däremot män eller kvinnor står för mer än 60 procent är den gruppen dominant och således anses inte området vara jämställt. Att enbart räkna hur många män och kvinnor som är involverade i olika aktiviteter i samhället kan dölja komplexa och svåra frågor som behöver adresseras för att vi ska nå jämställdhet (Kvist & Tollin 2000). Kvalitativ jämställdhet innebär ”… att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden” (SCB 2002:1). Den kvalitativa jämställdheten kan inte mätas entydigt och öppnar för tolkningar av olika betydelser. Därför är den kvalitativa jämställdheten i sig politisk.

Feminism – en rörelse för jämställdhetUnder 1960-talet skanderade feminister att ”det privata är politiskt”. Med detta slagord ville man utmana distinktionen mellan en manlig/offentlig/politisk del av världen och en kvinnlig/privat/icke-politisk (Höjer & Åse 2001:37). Idag har feminismen utvecklats som ideologi och har mer eller mindre tydligt integrerats i samtliga svenska riksdagspartiers ideologiska ställningstaganden. Målet att nå ett mer jämställt samhälle förenar. Men olika ideologiska värdegrunder leder till att olika medel förespråkas för att nå dithän.

Feminismen enas i sin kritik mot att samhället formas utifrån mannen som norm. Vanliga exempel är att ”kvinnliga” skrivs ut framför företagare, och ”tjej” framför fotboll, vilket innebär att männens aktiviteter inte behöver de nieras närmare. Det kvinnor gör blir således alltid särskiljande så länge som mannen utgör normen för det normala. Ett dilemma i argumentationen för jämställdhet är risken att stigmatisera kvinnor när de får särskilt stöd för att de anses vara avvikande. När särskilda resurser avsätts för en grupp de nieras dessa som motsatsen till det normala och skillnaderna upprätthålls. Detta förhållande återkommer ständigt i empiriska studier av jämställdhet, exempelvis i stöd till kvinnliga företagare i glesbygd (Scholten 2003). Internationellt sett är jämställdhet och feminism mycket mer politiskt utmanande än i Sverige idag. I andra länder är det oftast mer politiskt kontroversiellt även om det i de esta fall riskerar att rubba etablerade maktordningar.

Att tro att ökad kunskap om genusrelationerna automatiskt skulle leda till förändring är missvisande. Då har man bortsett från att kvinnor och män kan ha olika politiska intressen. Samspelet mellan politisk utveckling och vetenskaplig analys brister ofta. Det är därför många säger att det ”… inte [är] kunskap som saknas, utan viljan att dra slutsatser av den kunskap som nns” (Kvist & Tollin 2000:27)

Eftersom jämställdhetsbegreppet och feminismen har en stark normativ grundton – att relationerna mellan män och kvinnor borde vara annorlunda


22

– leder det till att andra analytiska begrepp behövs. Inom forskningen används därför idag begreppen kön och genus, där det senare står för de sociala konstruktionsprocesser som ger oss olika betydelser av det fysiska könet. Genusanalyser bidrar till förståelse av vad som kan hindra och underlätta jämställdhet.

2.2 Genus – ett vetenskapligt begrepp Den tidiga kvinnoforskningen var en slags tilläggsforskning, som kvinnohistoria och kvinnolitteratur. Men under 1970- och 80-talen kom maktförhållanden mellan män och kvinnor i fokus i forskningen. Begreppet könsroller frångicks eftersom det dolde kon ikter och gav en bild av att det nns två roller som är komplementära. Utveckling av kunskapen om relationerna mellan män och kvinnor har bidragit till att de inte längre ses som av naturen givna och oproblematiska. Genus som begrepp är historiskt relativt och kontextbundet, och är ett samhällsvetenskapligt analysverktyg. Analyser av genus2 handlar i hög grad om vilka förväntningar som läggs på män och kvinnor. Förväntningar och föreställningar är ofta dolda, ore ekterade handlingar och därför strävar genusanalyserna mot att synliggöra dem.

Genuskontraktet – en analytisk modellHistorikern Yvonne Hirdman3 omsatte det engelska begreppet ”gender” till svenskans ”genus” i slutet av 1980-talet för att visa på hur makt i samhället konstrueras (skapas och återskapas) i relationerna mellan män och kvinnor på alla nivåer i samhället. I begreppet genus betonar hon att relationerna handlar om makt. För att förstå maktrelationerna formulerade hon begreppet genuskontrakt som visar att maktrelationerna åter nns såväl mellan individer som på en samhällelig nivå (Hirdman 1988; 1990). Kontrakten mellan könen får inte förstås som något köpslående mellan två lika starka parter utan snarare som ”ett kontrakt uppdraget av den part som de nierar den andra” (Hirdman 1988:54).

Genuskontrakt (Hirdman 1988, 2001) åter nns på samhällets alla nivåer, från generella strukturer till individuella möten. I Hirdmans modell kring genuskontraktet identi eras tre nivåer för genuskontraktet. Den första är den kulturella överlagringsnivån. Den är mest trög att förändra. Under den nivån identi eras en institutionell nivå som kalla social integration. Den tredje och sista nivån är den individuella som kallas den socialiserande nivån.

Kontrakten på de olika nivåerna samverkar och är intimt förknippade.

2 Genusforskningen är mångfacetterad och forskarna har även olika tolkningar av hur begreppet bör de nieras (Thurén 2002:5). Litteraturen om genus och kön är idag omfattande (se vidare t.ex. Connell 1987, 1995; Hirdman 2001).

3 Hirdman har blivit en av Sveriges mest uppmärksammade genusteoretiker och har mött både stort stöd och kritik. Hon har vidareutvecklat sina teorier, men hon håller fortfarande kvar vid den grundläggande tanken om genuskontrakt.


23

Individens agerande på ”den lägsta nivån” kan aldrig helt särskiljas från de övre nivåernas struktureringsprinciper. Kontrakten är osynliga men tar sig samtidigt väldigt konkreta uttryck. Modellen av, eller om man vill teorin om, genuskontraktet visar hur makt både skapas av och påverkar relationerna.

Det nns två principer för hur genuskontrakten upprätthålls på dessa tre nivåer. Dessa är isärhållandet och hierarkiseringen. Isärhållandets princip innebär att manligt och kvinnligt inte bör blandas. Hierarkiseringsprincipen innebär att mannen är norm i den patriarkala överordningen (Hirdman 1988:51). Det är i relationen mellan kategorierna kvinnor och män som männens makt över kvinnorna struktureras, både på en personlig nivå och en kollektiv nivå (Holmberg 1993). Relationerna skapas och upprätthålls både av män och kvinnor och de samhälleliga strukturer de skapat. Genuskontraktsmodellen visar däremot inte hur förändring kan ske, eftersom kontraktet i sig skapar ny segregering och ny hierarkisering. Genus-kontrakten på de olika nivåerna legitimerar varandra. Så länge det råder legitim balans mellan dem är de också mycket trögrörliga och svårföränderliga. Kontraktsbrott kan, enligt Hirdman, ske vid extrema historiska situationer och därför ges individen litet utrymme att bidra till förändring. Kriser och omfattande ekonomiska händelser öppnar för möjligheter att förändra genuskontrakt.

För ett radikalt ifrågasättande av genuskontraktets villkor på samhällsnivå behövs minst två samverkande förändringar, den ena materiell och den andra mental (Wikander 1999:18).

Då nns det möjligheter till att medvetandegöra uppfattningar och därmed skapa en ny diskurs (Wikander 1988). Hirdman öppnar i sina senare texter för att det kan nnas era kontrakt samtidigt och att de kan uppstå ur olika politiska aktörers aktiviteter (2001:152).

Genuskontraktsmodellen har kritiserats för sin stela tolkning av kategorierna män och kvinnor. En kvinna är aldrig bara en kvinna och en man är aldrig bara en man. Våra genus sammanfaller med många andra kategorier, som exempelvis ålder, inkomst, boendeort och etnicitet. Därför kan inte kvinnor ses som en homogen grupp. Det nns många sätt att vara man och kvinna på. Men trots olikheterna nns behov av att kunna göra kategoriseringar för att skapa åtskillnad mellan man och kvinna.4

Genuskontraktet på samhällsnivåGenuskontraktet på den kulturella överlagringsnivån och den sociala integrationsnivån berör institutionella arrangemang på samhällets makronivå. Isärhållandets principer har här bidragit till en tydlig uppdelning mellan offentligt och privat, där det senare ses som kvinnligt. Gränsen mellan

4 Behovet av att kunna kategorisera alla människor i grupperna män och kvinnor har uppmärksammats av forskare. När det inte går att de niera en person könstillhörighet skapas så kallade ”högspänningszoner” (Star 1991:45)..


24

privat och offentligt, anses av feminister utesluta kvinnor och kvinnors erfarenheter från den demokratiskt beslutsfattande sfären och politiken blir manlig utan att kön behöver nämnas (Rönnblom 1997:155). Då tas mannen som given och bildar en norm som politiken tolkas i förhållande till. Den politiska processen upplevs då av många felaktigt som könsneutral, fast den är könsblind.

Skillnaden mellan det privata och det offentliga framträder i många kulturer som skiljelinjer mellan det manliga och det kvinnliga (Casimir och Dutilh 2003:321). Den liberala moderna demokratin präglas av skiljelinjen mellan privat och offentligt. Den används tydligt för att markera vad som anses vara politiskt och inte. Politik handlar därför ofta om var gränsen för politiken går.

Jónasdóttir (1985) ser två former av politiskt intresse dels formintresset och dels innehållsintresset. Kopplat till jämställdhetspolitiken innebär det att kvinnor har ett naturligt intresse av att delta i politiska sammanhang. Men sedan har de olika intressen för hur politikens innehåll utformas. Formen handlar således om var gränsen mellan det privata och offentliga dras. Kopplat till miljöpolitiken åter nns formintresset i diskussionen om miljöproblemen är gemensamma och kan hanteras på det viset eller om den privata äganderätten och integriteten står över de gemensamma intressena. Exempelvis om det är en privat rättighet att ha och använda bil i vardagen eller ett gemensamt ansvar att enbart använda kollektivtra k och andra mindre miljöpåverkande fortskaffningsmedel. Frågan är alltså i vilken form kan/bör miljöintresset hanteras – privat eller offentligt. Innehållsintresset hanterar vad som är relaterat till miljöfrågan, gränserna för miljöpolitiken. Ett snävt innehållsintresse kanske enbart skulle inkludera kemikaliepolitik, medan ett vidare innehållsintresse snarare strävar efter att inbegripa hela den problematik som fångas i begreppet hållbar utveckling. Jónasdóttir (1994) visar även hur klasssika politiska tänkare kopplade samman kvinnors sexualitet och ”kärlek” med deras koppling till hemmet och det lilla livet både genom säskiljande och underordning. Därigenom exkluderas kvinnor från politikens form och deras intressen från dess innehåll.

Åtskillnaden mellan det offentliga och det privata manifesterar kvinnors underordning (Rosaldo 1974). Det visar hur lätt det är att återskapa de gränser och idéer som vi försöker överskrida. Faktorer som förklarar kvinnans (universella) underordning är bland annat försörjningssätt och produktionssätt, kvinnors deltagande i produktion eller deras kontroll över produktionsmedlen, hur arv fördelas och hur sociala grupper skapar relationer med varandra (Thurén 2002). Trots att kvinnor idag i allt högre utsträckning deltar på den offentliga arbetsmarknaden nns en paradox i att den offentliga sektorn domineras av kvinnor medan den privata sektorn är männens (Sundin 1997:4). Det konstruktivistiska förhållningssättet visar dock på att sådana kategoriseringar är kulturellt och socialt betingade och återskapas och omformas i olika sammanhang men mot bakgrund av principerna om isärhållande och hierarkisering mellan män och kvinnor.


25

Genuskontrakt mellan individerI genuskontraktsmodellen kallas den individuella nivån för den socialiserande nivån. Detta därför att individerna ständigt lär sig att inordnas i – eller att i alla fall förhålla sig till – de genuskonktrakt som gäller i det aktuella sammanhanget. Socialiseringen påverkar alla mänskliga aktiviteter. Den kan exempelvis bidra till att ickor och pojkar väljer olika utbildningar. Det leder i sin tur till att de åter nns inom olika områden på arbetsmarknaden.

Det är viktigt att tänka på att konstruktion av genus sker även i enkönade situationer (Sundin 1997:11). Konstruktionen av genus innebär att nya arbetsuppgifter, tekniker, nya rum, nya artefakter alltid ges en ”könskodning” för att integreras i den gällande ordningen (Sundin 1997:4). Denna kodning kan ske på era sätt: Dels genom att artefakter och rum används av det ena eller andra könet, eller av båda och blir neutral. Dels genom att det ena eller andra könet framställer och utvecklar teknik och arbetsuppgifter och där drar nytta av sin erfarenhet, sin kunskap och sina uppfattningar.

Medan hemmafruarna hade sakkunskap om hemmet hade männen expertkunskap om tekniken i den offentliga sfären (Berner 1996). Därför utvecklades teknik av männen som inte alltid tog hänsyn till kvinnornas erfarenheter och kunskaper i hemmen. Det nns alltså med all sannolikhet möjligheter att både produkter och aktiviteter kring miljövänlig och hållbar konsumtion kommer att könskodas vilket därmed kan leda till ojämställda förhållanden.

Par-normen dominerar i det svenska samhället (Holmberg 1993:99). Det nns en djupt rotad föreställning om att hushåll består av en man och kvinna som lever tillsammans och inbördes fördelar sitt arbete. Genuskontraktet präglas av par-normen både på individ- och strukturnivå. Därför kommer även enpersonshushåll att skapa aktivitetsmönster liknade parhushållets. Hushållet är en kontext där manligt och kvinnligt återspeglar det strukturella genuskontraktet även om det individuella genuskontraktet kan se annorlunda ut. Förväntningarna på individerna i hushållet gör att de agerar annorlunda än vad de kanske själva har kommit överens om i sitt individuella genuskontrakt (Björnberg & Kollind 2003).

Det visar att individerna har möjlighet att forma genuskontrakt mot bakgrund av sina intressen och mål – men de måste förhålla sig till övergripande genuskontrakt. Det obetalda hushållsarbetet är, eller har varit, ett typexempel på kvinnans underordning.

Arbetet i hemmet har under modern tid varit inbegripet i könens kamp om förändrade könsroller. (Björk, Mia 1997:191)

Krav på att det oavlönade hemarbetet skall mätas, värderas och inkluderas i nationalräkenskaperna har drivits som en kvinnofråga vid bland annat FN:s kvinnokonferenser. I Beijing 1995 beslutades att metoder skulle utarbetas för att värdera det oavlönade hemarbetet (SOU 1998:6).


26

Filosofen Judith Butler (1990/1996) menar att individer kan internalisera genus och därmed förskjuta politiska regleringar och disciplinära praktiker så att de inte längre syns eftersom de nns ”inom” individerna. Det inskrivs i kroppen genom socialiseringen. Det är genom diskurser som denna som genus framstår som sant och naturligt.

Som överlevnadsstrategi inom tvingande system är genus … en föreställning som är förbunden med klara straffåtgärder … vi bestraffar faktiskt regelbundet dem som inte utför sitt genus rätt. (Butler 1990/1996:174)

Vi skapar betydelser av genus även genom hur vi framställer våra biologiska kroppar, till exempel genom frisyrer, muskelbyggande eller till och med plastikoperationer. På detta sätt kan genus som konstruktion bidra till, och skapa, materiella verkningar som inte alls upplevs som konstruerade av varken enskilda eller av samhället i sin helhet. Både män och kvinnor upprätthåller genuskontrakten – på samtliga nivåer – genom sina personliga ageranden. Att lära sig att vara kvinna respektive man innebär att lära sig att bekräfta genuskontrakten. Då människor bryter mot genuskontrakten uppmärksammas de eftersom kontrakten synliggörs och detta avvikande agerande kräver särskilda motiveringar.

Genuskontraktens temporala kontext eller Hur genuskontrakten varierar i olika sammanhang och med tid och rumGenusarbetsdelningen betecknar fördelningen av allt arbete i ett samhälle vid en viss tid, till skillnad från lönearbetet som bara visar hur det monetärt betalda arbetet fördelas.5 En viktig aspekt av isärhållandets princip är särskiljandet av arbetet. Ekonomhistorikern Ulla Wikander (1999) applicerar modellen av genuskontrakt på arbetsdelningen på de olika nivåerna. Genusarbetsdelning de nierar hur arbetsuppgifter fördelas mellan kvinnor och män och hur de varierar under olika historiska skeenden. Genusarbetsdelningen är en dominerande uppdelning i samhället som nyttjar både isärhållandets princip och hierarkiseringsprincipen. Wikander framhåller att det är viktigt att skilja på kvinnors lönearbete och genusarbetsdelning (1999:12).

Genusarbetsdelningen särskiljs som horisontell delning, det vill säga mellan arbete i olika branscher och vertikalt mellan högre och lägre tjänster inom en och samma bransch. Att er kvinnor än män arbetar inom barnomsorgen är ett exempel på horisontell arbetsdelning. Att er män än kvinnor är chefer inom barnomsorgen trots detta, är ett exempel på vertikal arbetsdelning. Det är därför viktigare att förstå hur genusarbetsdelningen i samhällen formas och förändras än att se hur det är. Den formas och legitimeras av staten, lagstiftning och traditioner, manlig organisering,

5 Värderingen av det obetalda arbetet är problematisk i nationalekonomiska modeller och det nns era intressanta diskussioner om hur det kan inkluderas i nationalräkenskaper och andra sammanhang. Se bl a studier av ILO och av Sen 1983, Nyberg (1987)


27

vetenskaperna och genom internaliserade självbilder från uppfostran av barnen (Wikander 1999:17). Den åter nns och skapas på genuskontraktets alla nivåer.

Industrialiseringen innebar ett ”radikalt ifrågasättande” av genuskontraktets villkor. Det ändrade på kompetenserna och maktrelationerna, bland annat genom att många arbetsuppgifter yttades ut från hemmet och in i fabrikerna (Berner 1996; Sommestad 1992). Teknikutvecklingen möjliggjorde att nya aktiviteter kom in i hushållen och att aktiviteter kom att utföras annorlunda.

Teknisk förändring och konstruktioner av genusarbetsdelningen kunde ske då den gav tillfälle till förhandling (Wikander 1999). Sommestads (1992) studie visade hur mejeriindustrin i Sverige erbjöd en närmast unik karriärväg för unga kvinnor från landsbygden, medan mejeriindustrin i USA togs över av män. I båda länderna hade kvinnorna varit huvudansvariga för smör- och osttillverkningen i den förindustriella hushållsproduktionen. I Sverige var mjölk mycket starkare kvinnligt kodat, och mjölkarbetet hade på vissa håll varit kringgärdat med starka tabun. Mejeriyrket var mer tillgängligt och attraktivt för svenskorna eftersom de hade möjligheter till utbildning och därigenom självständighet. Att teknik genuskodas, och hur, beror alltså på era faktorer som också berör kunskap och utbildning i allmänhet. Flera studier visar hur män motsätter sig arbetsorganisationsförändringar om de skall ta uppgifter som anses vara ”kvinnliga” och därmed ”degraderande” (Abrahamsson 2002).

Den ekonomiska uppgången i Sverige efter andra världskriget frigjorde kvinnor inom borgarklasserna från sina arbetsuppgifter och de förutsattes att enbart ta ansvar för hem och barn. Detta medan arbetarklassens kvinnor blev allt mer underordnade i själva lönearbetet och männen organiserade sig utifrån sitt lönearbete. Hirdman identi erar därför under 40- och 50-talet en hemmafruparentes i de svenska kvinnornas försörjningshistoria, vars konsekvenser dock var påtagliga då den föranledde:

… att kvinnligheten stöptes till husmoderlighet, i såväl kropp som institutioner. Detta innebar att det skapades en mer modern och därmed legitim form av könssegregering: en fortsatt uppdelning av det lilla och det stora livets oförenliga former. (Hirdman 1990:86).

Under 1960-talet utvecklades ett jämlikhetskontraktet som redan under sjuttiotalet avlöstes av ett jämställdhetskontraktet. Förändringarna kan förklaras med kvinnornas ökande förvärvsarbete och välfärdsstatens framväxt. Vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt är alltså kontextbundet (Sundin 1997:13). Kontext kan i detta fall hanteras på olika nivåer som historiskt/tidsmässigt, nationellt, lokalt, hushållsmässigt etc. Även om stora förändringar krävs för att genuskontraktet i grunden skall ändras så tolkas alltid det aktuella genuskontraktet olika, beroende på i vilka situationer det konkretiseras.


28

2.3 Ekologisk feminism Det nns teoretiker som försökt att visa på ett samband mellan kvinnor och naturen. Det är en liten och speci kt avgränsad loso sk inriktning, men visar ändock hur dessa politiska områden på ett loso skt plan kan bindas samman. Sambandet lyfts särskilt fram inom ekofeminismen som fått sin benämning efter ekologisk feminism, en av dess främsta företrädare säger att

Mellan kvinnorna och naturen nns det ett urgammalt samband – en anknytning som bestått i alla kulturer. (Merchant 1994:17)

Resonemangen bygger på att kvinnor liksom naturen är förtryckta (Merchant 1994; Warren 2000), och att kvinnor ofta framstått som aktivister för att rädda naturen genom sin inneboende vilja och kraft att ta hand om andra (Warren 2000:xvi). Grundtanken är att kvinnor har associerats med naturen, det materiella, det emotionella och enskilda. Männen har däremot förknippats med kultur, det abstrakta och det rationella (Davion 1994:9).

Forskning inom den essentialistiska riktningen utgår från att det nns vad de kallar naturliga egenskaper för män och kvinnor och därmed också naturliga sätt att vara man respektive kvinna på och som således inte är något socialt konstruerat.6 Essentialisterna menar att det nns vissa sanningar om vad som kan uppfattas som universellt kvinnligt/manligt och som kopplas till de biologiska könen. Detta till skillnad från (social) konstruktivism som, precis som begreppet antyder, låter manligt och kvinnligt vara sociala konstruktioner. På arbetsmarknaden i västerländska samhällen används ofta essentialistiska resonemang (om naturliga skillnader mellan män och kvinnor) för att tillskriva kvinnor positiva och eftersträvansvärda egenskaper som samarbetsvilja, lyhördhet och social kompetens (Abrahamsson 2002).

Ekofeminister anser att eftersom människor underordnar sig naturen kommer männen som utgör norm att underordna sig kvinnorna och naturen. Kampen mot miljöförstöring och för jämställdhet är därmed nära sammanlänkat. Genom att bryta upp dikotomin mellan människa och natur, liksom mellan män och kvinnor, kan följande insikt göras och exploateringen brytas:

”I am protecting the rainforest” … becomes …”I am part of the rainforest protecting myself” (Plumwood citerad i Davion 1994:14).

Målet för ekofeminister är att hitta nya samhällsstrukturer, praktiker och policyer som inte längre bygger på en dominans och exploatering av förtryckta samhällsgrupper, kvinnor och natur, vilka förklaras med

6 Essentialisterna menar att det naturliga undertrycks av det sociala, medan konstruktivisterna menar att det naturliga skapas av det sociala (Fuss 1996:130).


29

kapitalismen och det ständiga vetenskapliga framåtskridandet (Merchant 1994). Ekofeminismen kritiseras ofta av ”vanliga feminister” eftersom anknytning mellan kvinna och natur kan leda till oönskade resonemang om att särskiljandet mellan män och kvinnor är av naturen givet och inte kan påverkas. Inriktningen kritiseras således för att i sig upprätthålla isärhållandet. Ekofeminismen är således ingen tolkningsram som vi anser fördjupar förståelsen av jämställdhetsaspekter av hållbar konsumtion, men det är värt att visa att den nns.

2.4 En ansats för att förstå jämställdhet och genusVi vill visa att både det isärhållande – dikotomiserande – förhållningssättet och det konstruerande har betydelse för att förstå hur jämställdhet och genus skapas och får betydelse i samhälliga processer. Konstruktionsprocesserna av genus är i sig en form av meningsskapande för isärhållandets principer.

Det innebär att vi både till vardags och i forskningen ofta tänker i kategorier och särskiljande även om dessa inte nns i utgångsläget. Man kan säga att även om de är sociala konstruktioner är följden allt annat än föreställd. De får konkreta uttryck som manligt dominerade. Skillnaden gör att politik och vetenskap glider ifrån varandra på detta område. Det nns få vetenskapliga artiklar som närmar sig, och än mindre täcker, området.

Vi kommer därför att visa hur miljöpolitiska styrmedel kan ge konsekvenser för jämställdheten på olika sätt på de tre nivåerna där genuskontrakt kan identi eras: Den kulturella överlagringsnivån, den sociala integrationsnivå och slutligen den socialiserande nivån. För att förstå dessa processer kommer vi att försöka synliggöra de två principer som upprätthåller genuskontrakten – isärhållandet och hierarkiseringen.

Skillnaden mellan det privata och det offentliga blir central för vår analys, dels eftersom det privata ofta förknippas med kvinnliga aktiviteter och det offentliga med manliga, dels eftersom miljöfrågan i hög grad handlar om hur mycket politiken (det offentliga) bör styra hur vi lever våra liv (det privata). Vi kommer således att använda diskussionen om privat och offentligt för att analysera två aspekter. Den första aspekten hur det kvinnliga kopplas till det privata och det manliga till det offentliga. Den andra aspekten hur miljöproblemen de nieras som gemensamma (offentliga) trots att de ofta genereras av vårt sätt att leva vardagslivet (det privata).

Ytterligare en ansats är att analysera om processer kan tolkas som könsneutrala eller könsblinda. Den allmänna de nitionen av jämställdhet är en strävan mot könsneutralitet då både män och kvinnor ges samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Men eftersom sådan könsneutralitet inte alltid uppnås måste vi synliggöra och vara medvetna om skillnaderna, för att inte vara könsblinda. Könsblindhet innebär att skillnader mellan män och kvinnor inte uppmärksammas. Sammanhang som präglas av könsblindhet är ofta sådana där olika aktörer hävdar att skillnader mellan


30

män och kvinnor inte har någon betydelse. Könsneutralitet och könsblindhet är således inte varandras motsatser. Ett sammanhang som inte är könsneutralt behöver inte nödvändigtvis präglas av könsblindhet. Könsblindhet kan å andra sidan dölja både könsneutrala sammanhang som sådana som inte är det.


31


32

3. Hållbar utveckling och jämställdhet – analys av två policyområden som möts?Föreställningar om hur olika politikområden hänger samman uppmärksammas i policyuttalanden som vi här synliggör genom textanalys. Vi studerar policy i mötet mellan två politikområden: Miljöpolitik och jämställdhet. Då båda frågorna återkommer i globala FN-policyer inleder vi med nedslag i den dokumentationen. Trots att efterfrågan av en integrering av jämställdhet och hållbarhet är mer uttalad i dokumentationen från Johannesburg, har vi valt att fokusera på Agenda 21. Anledningen är att den har haft stort in ytande, särskilt för svenska kommunala verksamheter. Därefter har vi sökt hur jämställdhet och miljöpolitik integreras i den svenska policydebatten. I de politiska partiernas program förankras dessa policyområden i partiernas värdegrunder. Bland svenska kommunala dokument har vi valt ut Göteborgs Kretsloppsplan (2003) och Norrköpings lokala Agenda 21-arbete (Heselius 2002).

3.1 Policy formas i processer Policy är ett centralt begrepp inom statsvetenskaplig analys och ges många betydelser. Därför vill vi först diskutera olika betydelser av policy vilket sedan ligger till grund för den avslutande diskussionen i detta kapitel. Policy formas genom aktörers beslut och handlingar i processer där värderingar och tillgängliga resurser nyttjas.7 Policy formas genom den offentliga debatten där olika ställningstaganden möts och ställs mot varandra. Olika aktörer deltar i debatten med olika intressen. De har olika makt att påverka varandra och tolkningen av policyn.

Policy kan anses ha sex centrala dimensioner (Hill 1997). För det första ses policy som ett nätverk av, ofta komplexa, beslut som kan inkludera agerande – ”a web of decisions taking place over a long period of time” (Hill 1997:7). Den andra dimensionen handlar om att policy sällan uttrycks i ett enskilt beslut, utan snarare utvecklas ur en serie av beslut som tillsammans ” … comprise a more or less common understanding of what policy is” (Hill 1997:7). Den tredje dimensionen betonar att policy undantagslöst förändras över tid. Som en konsekvens av denna processorientering i policybegreppet framkommer den fjärde dimensionen som visar att formandet av policy ofta

7 Det är vår sammanvägda tolkning av begreppet vars betydelse ständigt diskuteras på grund av dess centrala roll inom statsvetenskaplig forskning, grundad i Hill (1996); se även Wihlborg (2000).


33

syftar till att motverka eller utplåna policy som formats tidigare av andra beslut och handlingar. Det innebär att policy ofta föranleds av reaktioner på något som anses vara olämpligt eller borde vara annorlunda. Men allt policyformande är inte aktivt och därför betonas i den femte dimension, betydelsen av icke-beslut inom policyanalysen. Policy formas nämligen i hög grad även av de beslut som inte tas. Icke-beslut i en policy innebär att andra beslut fattas som påverkar denna policy. I den sjätte och sista dimensionen framhålls att policy formas i praktiskt handlande. Detta gäller både professionella aktörers implementering av olika policyer och människors vardagliga liv där det ingår att nyttja de policyer som nns kring vardagslivet. Det kan till exempel vara att nyttja sopsorteringssystem och kollektivtra ken eller ta del av de möjligheter som stats nansierad högre utbildning kan ge. Hills konklusion är att både beslut och handlingar gemensamt formar policy (Hill 1997:8).

Vi kommer därför nu att först analysera hur policy kring jämställdhet och miljöpolitik eller med vår mer vetenskapliga terminologi – genusaspekter kring hållbar utveckling – framträder i policydokument.

3.2 Agenda 21 – en global policy Inom studier av internationella relationer, utvecklingsstudier och statsvetenskap började man mot slutet av 1970-talet uppmärksamma att utvecklingsprojekt påverkades av redan existerande genusrelationer (Pettman 2001:589). Här har man också uppmärksammat hur förändringen av nationalstaten har påverkat män och kvinnor. I och med avvecklingen av välfärdsstaten har mer ansvar lagts på kvinnor, särskilt då kvinnor ofta tagit ansvar för hem, barn och hushåll. Redan i den långsiktiga strategin för att förbättra kvinnans ställning – som antogs vid FN-mötet i Nairobi 1985 – betonades kvinnors deltagande i nationellt och internationellt bevarande av ekosystem och i insatser mot miljöförstöring.

Den kanske mest kända policyn på global nivå är den så kallade Agenda 21 som antogs vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio 1992. I Agenda 21-dokumentationen nns ett ensidigt fokus på kvinnor som grupp. Det mer relativa förhållningssättet kring relationerna mellan män och kvinnor saknas. De grundläggande kon iktfyllda maktförhållanden som ligger bakom relationerna mellan män och kvinnor undviks på så sätt. I kapitel 24 i Agenda 21 som kallas för ”Globala åtgärder för kvinnor med sikte på en hållbar och rättvis utveckling” fastslogs att varje regering bör:

… se över sin politik och utarbeta planer för att öka andelen kvinnor som deltar som beslutsfattare, planerare, chefer, forskare och tekniska rådgivare i utformning, utveckling och genomförande av politik och program för en hållbar utveckling…(Agenda 21, 1993 kapitel 24)

Här framkommer alltså en nära koppling mellan miljöfrågan i form av hållbar utveckling och kvinnors situation, men inte explicit om kvinnors relation till män. Uttalandet implicerar att kvinnors deltagande i utformandet


34

av policyer för hållbar utveckling ger andra betydelser av policy. Policyns roll för att ge oss tolkning och förståelse av samhällsfenomen uppmärksammas i Agenda 21 då den uppmanar stater att ta fram:

… program för att avskaffa svårutrotade negativa bilder, stereotyper, attityder och fördomar mot kvinnor genom förändringar av socialiseringsmönster, reklam samt formell och annan utbildning… (Agenda 21, 1993 kapitel 24)

Föreställningar om kvinnligt och manligt är centralt för hur politik formas och även för kvinnors möjligheter att delta och nå reellt in ytande i politiken. Men för att kvinnor skall kunna delta i politiska sammanhang krävs också att de ges möjligheter till detta, genom att andra arbetsuppgifter som åläggs dem minskar i omfattning. Därför fortsätter uppmaningarna i Agenda 21 med att rekommendera jämställdhetsfrämjande åtgärder genom att varje stat bör ta fram:

… program för att främja en minskning av kvinnors och ickors tunga arbetsbörda i och utanför hemmet genom att regeringar, lokala myndigheter, arbetsgivare och andra lämpliga organisationer inrättar er daghem med överkomliga avgifter och genom att kvinnor och män delar på hushållsarbetet på lika villkor … (Agenda 21, 1993 kapitel 24)

Anmärkningsvärt är att samma stycke därefter fortsätter med en betoning av snarlika program för hållbar utveckling i hushållen genom att framhålla betydelsen av hygien och energiförsörjning i hushållen. Agenda 21 fortsätter därför:

… och program för att främja användning av miljöanpassad teknik som har utformats, utvecklats och förbättrats i samråd med kvinnor samt tillgång till rent vatten, en effektiv bränsleförsörjning och acceptabla sanitära anläggningar. (Agenda 21, 1993 kapitel 24)

Även om vi i Agenda 21-dokumentationen nner era exempel på hur miljöfrågan relateras till kvinnors situation är det ett genomgående ensidigt fokus på kvinnor, snarare än relationen mellan män och kvinnor, som uppmärksammas. Det liknar det vi i förra kapitlet pekade på som ”tilläggsforskning”. Kvinnors situation blir här ett slags tillägg till policy om hållbar utveckling. Vårt genusanalytiska perspektiv visar också att genus är oproblematiserat, det verkar endast nnas ett slags kvinnor som alla står i samma relation till männen. Men Agenda 21-dokumentet är inte genusblint och det har en stor betydelse för att sätta kvinnors situation på agendan. Det uppmärksammar att det nns genuskontrakt mellan män och kvinnor i alla sammanhang och att dessa relaterar till möjligheterna att ställa om till mer hållbar utveckling, men hur den faktiska omställningen bör göras lämnas till enskilda stater.


35

3.3 Svenska policyer kring jämställdhet och miljö Det nns ingen uttalad nationell policy för hur jämställdhet skall integreras med miljöfrågor. Men om man väljer den vidare tolkningen av hållbar utveckling är jämställdhetsaspekter en central del av den sociala dimensionen. Ett problem som lyfts fram med jämställdhetsintegreringen är att genus- och maktfrågor har försvunnit med argumentet att de ”integrerats” och därför inte syns – det blir nästan genusblint. Vi vill därför i detta avsnitt belysa hur den svenska regeringen och riksdagspartierna förhåller sig till miljöpolitik och jämställdhet. Vårt uppdrag är att belysa med vilka styrmedel partierna avser att skapa mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster och hur partierna berör dess konsekvenser för jämställdheten. Regeringens jämställdhetspolitikMiljöminister Sommestad har era gånger nämnt relationen mellan jämställdhet, hållbar utveckling och konsumtion i sina tal. Hon sammanlänkar ekonomisk tillväxt och social rättvisa med ekologisk hänsyn (Tal, Sommestad 5 maj 2004). Hon har uttryckt sitt missnöje med att jämställdhetsfrågan kom i skymundan och bekämpades under förhandlingarna i Johannesburg. Hon menade att Sverige varit bland de mest drivande för att få med jämställdhetsperspektivet i skrivningarna. Sommestad avslutade sitt tal med följande ord:

Som en underström i de globala diskussionerna om hur välstånd och framsteg skapas,löper den brännande frågan om hur ansvar, makt och rikedom fördelas mellan könen./…/ Basen i samhällsekonomin är en lång rad gemensamma kollektiva nyttigheter: som biologisk mångfald, en giftfri miljö, hälsa och kunskap. Detta är resurser, som i hög grad produceras av kvinnor, inom ramen för den informella ekonomin. Det är resurser som ofta framställs obetalt, utanför marknadsekonomin, och som ändå utgör grunden för marknaderna. Vad vi kom överens om i Johannesburg är att dessa gemensamma resurser verkligen är betydelsefulla, och att vi har ett gemensamt ansvar att värna, och för att värna dem krävs långsiktighet och globalt samarbete, men också jämställdhet och social rättvisa”.(Tal, Sommestad den 24 november 2002)

Sommestad har också påtalat behovet av att styrmedel för ekonomisk och ekologisk hållbarhet måste ta hänsyn till de sociala aspekterna, som social rättvisa och jämställdhet. Arbetet bör påbörjas inom ekonomiska organisationer som OECD.

Our task is to show to the world that economic growth can indeed be coupled with a conscious and strong policy to protect the environment. The social aspects are equally important. This should be considered in particular when we develop our policy instrument /…/ when developing market instruments we must remember that those instrument should be compatible with other goals / such as our strife for social justice and gender equality. (Tal, Sommestad, den 20 april 2004)

Sommestad har en policyformerande roll och kan i sina uttalanden driva aktuella frågor som inte helt behöver ha förankrats i policydokumenten. På så sätt kan hon visa framförhållning och binda ihop frågeställningarna, som


36

inledning till en policyutveckling. Trots dessa ambitiösa uttalanden nns endast få konkreta policydokument på området.

Jämställdhetsmärkning – påverkan på produktion och konsumtionMiljömärkningen har varit framgångsrik och konsumenterna nyttjar sin konsumentkraft att förändra konsumtionsmönstren och därmed även produktionsmönster. Därför diskuteras möjligheterna till att utveckla miljömärkningen till att även täcka jämställdhet (Ds 1998:49). Denna bilaga till en departementsskrivelse är ett av de få politiska dokument där frågorna explicit binds samman. Jämställdhetsmärkning föreslås bedöma om jämställdhet råder på de arbetsplatser där varan eller tjänsten producerats i likhet med de kriterier som grundar den så kallade ”rättvisemärkningen”. Jämställdhetsmärkning anses vara förknippad med ett antal problem, bland annat att det skulle bli för dyrt och att efterfrågan är begränsad. Det är också tveksamt hur många olika märkningar som konsumenterna medvetet kan förhålla sig till. Därför argumenterar författaren för att jämställdhetsmärkningen sannolikt skulle få ett mer positivt genomslag på marknaden om de två märkningssystemen fanns på samma produkt eller än hellre integrerades (Ds 1998:49). Märkning anses vara ett bra styrmedel då det kombinerar informativa och ekonomiska incitament för köparen.

Styrkan hos miljömärkning som ett marknadsbaserat styrmedel ligger i att ekonomiska, juridiska och informativa inslag kombineras på ett effektivt sätt. Den viktigaste förutsättningen för att märkningen skall fungera är emellertid att konsumenten upplever märkningen som trovärdig. (Ds 1998:49, s. 91-92)

Det främsta motivet för en framgång för jämställdhetsmärkningen är att kvinnor utgör (minst) hälften av alla konsumenter och er kvinnor än män handlar miljövänligt (Konsumentverket 1998:7). Resonemanget bygger underförstått på att kvinnor skulle ha ett starkare motiv än män till att agera annorlunda om det fanns en jämställdhetsmärkning. En kombinerad miljö- och jämställdhetsmärkning skulle inte bara ha effekter på konsumtionen. Producenterna har också visat sig angelägna om att erhålla certi eringar av olika slag, som till exempel miljöledningssystem.

Systemet föreslås få sin grund i en ramlag som syftar till att integrera jämställdhet i närings- och föreningslivet samt offentlig förvaltning.(SOU 2002:30, s.13)

Märkningen får inte befästa särskiljandet. Exempel som befäster traditionella sätt att tänka är att utforma en bil så att den underlättar för kvinnor att hämta barnen på dagis.

Att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste emellertid ta sin utgångspunkt i frågor om kön och genus utan att för den skull gå i den öppna fällan att det vi ser omkring oss också är förklaringen till varför det ser ut som det gör. Det händer nämligen inte heller allt för sällan att de biologiska könen och de sociala genuskonstruktionerna blandas samman. (SOU 2002:30, s. 16)


37

Näringslivets företrädare anser att det är viktigt att både ställa krav på den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete och på att jämställdhetsarbetet får effekter på produkter och tjänster som verksamheten framställer (SOU 2002:30, s. 19). Produktionen av jämställda produkter och tjänster rör företagen mer än konsumenterna. Märkningen förväntas ge en möjlighet till konkurrensfördelar för företagen, liksom till produktutveckling som tillgodoser mäns och kvinnors krav och villkor och dessutom bidra till ökad konsumentmakt. Privata sektorn anses ha mycket att lära från arbetet som bedrivits inom miljöområdet, där miljö blivit ett konkurrensmedel mellan företagen som företagsledare gärna pratar om idag (Ds 2001:64, s. 45). Eftersom företagen kommit relativt långt på miljöområdet kan det nnas skäl att integrera sociala frågor som jämställdhet i miljöledningssystemen. Det anses kunna vara ett sätt att motverka uppfattningen från organisationer som menar att de inte kan föra in jämställdhetsfrågor eftersom de satsar på miljöfrågorna (Ds 2001:64, s. 46). Samtidigt nns det risker att komplexiteten i de kriterier som inkluderas leder till att märkningens precision tappas. Idag undviks mer social hänsyn i miljömärkningen för att bibehålla dess tydlighet.

Jämställd hushållsekonomi en grund för jämställd konsumtionHushållsekonomin och den individuella ekonomin är viktiga utgångspunkter för människors konsumtion. Regeringens policyer framträder i skrivelsen Jämställdhetspolitiken (Skr 1996/97:41). Där står det:

Ett av delmålen för jämställdhetspolitiken är en jämn fördelning av makt och in ytande mellan kvinnor och män. En kvinnorepresentation i beslutande organ, som står i proportion till kvinnors andel i befolkningen, är en viktig demokratifråga. Båda könen måste vara representerade inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer för att de skall kunna påverka samhällsutvecklingen på lika villkor. Med en jämn fördelning mellan kvinnor och män ökar också förutsättningarna för ett bättre och bredare beslutunderlag i olika samhällsfrågor.(Skr 1996/97:41, s. 12)

Både kvinnor och män är idag familjeförsörjare och det nns en förhållandevis god kvantitativ fördelning mellan kvinnor och män av den politiska och fackliga makten. Fördelningen av ekonomiska resurser och ekonomisk makt är däremot mycket ojämn mellan könen. Kunskapen om förhållandet mellan betalt och obetalt arbete kan nnas i exempelvis tidsanvändningsstudier:

När det gäller det obetalda arbetet inom familjen gör kvinnor 82 procent av allt hushållsarbete…Vem som ska göra vad i hemmet är en förhandling om tid och pengar. Ju mer ekonomiskt oberoende kvinnor är av män desto mer ökar förhandlandet och desto er arbetsuppgifter förhandlar man om. Den skeva fördelningen av betalt och obetalt arbete innebär att männen ägnar mindre tid åt familjen och att kvinnor kan ägna mindre tid åt eller helt gå miste om yrkeskarriären.(Skr 1996/97:41, s. 18)

Männen och deras roll i jämställdheten lyftes fram i Kvinnomaktutredningens slutbetänkande som presenterades i januari 1998, i Ty makten är din…myten om det rationella arbetslivet och det jämställda


38

Sverige (SOU 1998:6). Utredningen uppmärksammar betydelsen av att öka mäns delaktighet i jämställdhetsarbetet för att det då anses ges högre värden – allt i enlighet med Hirdmans hierarkiseringsprincip. Utredningen är också unik på det sättet att ett offentligt dokument (om än tillkommet av en omfattande vetenskapligt grundad utredning) framhåller skillnaden mellan reella genusskillnader och ambitiösa policyer. Det nns således starka policyer som betonar könsneutralitet, vilket vi även visar nedan genom vår genomgång av partiernas dokument. Däremot präglar könsblindhet ofta vardagliga handlingar, som vi uppmärksammar i kapitel fyra.

Gender mainstreaming – jämställdhetsintegrering på svenskaDet engelska begreppet ”gender mainstreaming” har översatts till jämställdhetsintegrering på svenska. År 1994 sa Ingvar Carlsson i sin regeringsförklaring att alla delar av regeringens politik skulle bidra till jämställdheten. I tio år har det funnits tydliga policyer som markerar ambitionen att integrera jämställdhet i alla politiska områden, således även miljöpolitiken. Men trots det nns få exempel på konkreta handlingar. I Ändrad ordning – strategisk utveckling för jämställdhet (Ds 2001:64) visas hur regeringen arbetat med strategier för jämställdhetsintegrering och vad som kan göras ur en ”förvaltningsdimension” . Arbetsgruppen presenterade tidigare en metodhandbok Gör det jämt – att integrera jämställdhet i verksamheten (Lorentzi & Lundkvist 2001). Jämställdhet beskrivs som ett gemensamt samhälleligt problem som inte undanröjts trots formell jämställdhet. Målet är att göra kvinnor till likvärdiga medborgare som män.

Jämställdhetsperspektivet ger upphov till frågor om fördelning av makt och in ytande, hur resurser fördelas och normer skapas. (Ds 2001:64, s. 55)

Här framträder insikter om maktfördelning men dess politiska konsekvenser hanteras ej. Förändringsprocessen problematiseras inte. Detta visar att alla som säger sig vara välvilligt inställda till jämställdhetsintegrering ändock inte handlar därefter trots att de verkligen förstår vidden av det och vilka förändringar som krävs. Jämställdhetsintegrering kräver att kon ikter och motsättningar om resurser och maktfördelning hanteras.

Jämställdhet ses ofta som ett tillägg – nästan som en god vilja – varför det nns få tvingande implementeringskrav. Detta innebär att maktrelationerna inte är entydiga mellan de som beslutar och de som genomför politiken. Ett tydigare synliggörande av samhällsordningen kring jämställdhet efterfrågas av utredarna, som bl.a. föreslår förbättrad jämställdhetsstatistik. Tidigare studier har också visat att ju tidigare i processen ett jämställdhetsperspektiv involveras desto bättre kvalitet blir det (Ds 2001:64). Detta är politiska frågor och vi skall därför analysera de politiska partiernas hantering av miljö, hållbar utveckling och jämställdhet.


39

3.4 De svenska partiernas syn på samband mellan miljö och jämställdhetspolitikSamtliga svenska riksdagspartier nämner jämställdhet och miljö som centrala politiska mål i sina partiprogram. Men de ideologiska skillnaderna framträder både vad gäller problembilder och strategier för att nå jämställdhet och god miljö.

MiljöpartietMiljöpartiet skriver om könsförtryck och feminism. Partiet framhåller jämställdhet som ett grundläggande begrepp i den gröna ideologin. Partiet visar att miljöpolitiken och jämställdhetspolitiken hotas på samma sätt och lätt kan bli en fråga om enskilda åtgärder när det snarare handlar om förhållningssätt. De skriver:

Jämställdhet och feminism är grundläggande begrepp i grön ideologi. Men liksom miljöhänsyn kan reduceras till smärre tekniska förändringar kan jämställdheten också förfuskas, om inte den grundläggande känslan för individens lika värde blir genomsyrande.(Miljöpartiet 2002)

Miljöpartiet framhåller positiv särbehandling som medel liksom könsuppdelad statistik, utbildning, en ny samlad antidiskrimineringslag, medvetna pedagoger i skolan, förlängd föräldraledighet som delas lika mellan föräldrarna, kortare arbetstid, att utbud av pornogra upphör, samt förebyggande och bekämpande av prostitution. Miljöpartiet är det parti som mest genomtänkt synliggör och visar på sambanden mellan miljö och jämställdhet, vilket sannolikt beror på partiets grund i miljöfrågan och dess genomgående kopplingar mellan andra politikområden och miljö. Miljöpartiets problembild är viktig för att förstå hur politikområdena relaterar till varandra. Den är samtidigt i sig ett politiskt ställningstagande varför de andra partiernas mer oproblematiserade hållningar också är politiska, enligt Hills påpekande att policy även formas genom icke-beslut.

VänsterpartietVänsterpartiet framställer sig som ett feministiskt parti. De skriver att:

Kvinnor utnyttjas och förtrycks i en könsbestämd maktstruktur som genomsyrar allt och alla.(Vänsterpartiet 2004:1)

Västerpartiets medel för ökad jämställdhet är förändringar av de ojämställda maktförhållanden som det anser präglar dagens samhälle. Sex-timmars-arbetsdag med bibehållen lön är ett annat förslag för att öka jämställdheten. Partiet ser en tydlig koppling mellan genusarbetsdelning och ojämställdhet och kopplar detta till hållbar utveckling då man skriver att partiets mål är:


40

… att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle befriat från klass-, köns- och etniskt förtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där kvinnor och män bygger sin egen framtid i frihet och samverkan. (Vänsterpartiet 2004:1)

SocialdemokraternaSocialdemokraterna betonar att alla har rätt till att jobba heltid som ett sätt att öka jämställdheten. ”För att ansvaret för hem och barn ska kunna delas mellan män och kvinnor måste kvinnor och män ha samma möjlighet att förena arbete och familj” (Socialdemokraterna 2004). I sitt partiprogram skriver de att deras mål bl.a. är ett samhälle utan könssegregering.

Det är inte bara ekonomisk övermakt, som håller nere människor i fattigdom och socialt underläge, utan också kvinnoförtryck och ojämlikheter mellan könen.(Socialdemokraterna 2001:3)

Det är en tydlig insikt i betydelsen av maktrelationer. Socialdemokraterna beskriver sig som ett feministiskt parti men talar oftast om jämlikhet, även då det egentligen handlar om jämställdhet.

En politik för jämlikhet handlar om mäns och kvinnors lika rätt till både yrkes- och familjeliv, och om deras lika ansvar för hem, familj och barn. Detta kräver ett arbetsliv som gör det möjligt att kombinera yrkesliv med familj, och en väl utbyggd barnomsorg. (Socialdemokraterna 2001:22).

Partiet kräver också att könsrelaterat våld ska bekämpas. Samtidigt som full sysselsättning ses som ett övergripande mål för att bryta könsrollsmönstren menar man att 30 timmars arbetsvecka är ett mål (Socialdemokraterna 2001). De talar mycket om det ekologiskt hållbara samhället men kopplar inte explicit i partiprogrammet ihop det med ett socialt hållbart samhälle och därmed inte med jämställdhet.

CenternCenterpartiet har ett Idéprogram där de skriver att trots att människor formellt har lika möjligheter, diskrimineras kvinnor ”på grund av sitt kön” vilket de menar visar att Sverige inte är ett jämställt land (Centerpartiet 2001:12). Problemet ligger enligt partiet i attityder och stereotyper.

Arbetet för jämställdhet kan inte begränsas till att ge kvinnor lika möjligheter att agera i ett samhälle där männen format normer och spelregler. Det handlar istället om att förändra maktförhållandet mellan könen och grundläggande mönster i samhället för att forma nya strukturer på både kvinnors och mäns villkor. Syftet måste vara att frigöra individen från de osynliga bojor som idag låser henne vid förhärskande normer och attityder med mannen som överordnad norm. Förändring av attityder måste börja tidigt i livet, i hemmet, förskolan och föreningslivet. (Centerpartiet 2001:12)

Centerpartiet tillmäter skolan en viktig roll för att åstadkomma en demokratisk värdegrund och för att ”motverka inbyggda orättvisor” (Centerpartiet 2001:25). Begreppet livskvalitet lyfts fram som viktigt och inbegriper sociala, ekologiska och ekonomiska hänsyn för att nå ett hållbart


41

samhälle. Även här framträder således allmänna resonemang om hur jämställdhet och hållbar utveckling länkas samman.

FolkpartietI sitt partiprogram (2003) påtalar Folkpartiet problem som att traditionella könsroller och fördomar liksom ojämn maktfördelning skapat problem för kvinnor och män som individer, eftersom de döms efter tillhörigheten i ett kollektiv. Både attitydförändrande arbete och lagstiftning efterfrågas.

Så länge inte män och kvinnor tar lika stort ansvar för hem och barn, kommer bristen på jämställdhet i såväl privatliv som arbetsliv och politik bestå.(Folkpartiet 2003:15)

De förslag som nämns för att förändra detta är bl.a. föräldraförsäkringen och rätt till barnomsorg samt att arbetsgivare ska stödja människors möjligheter att förena arbetsliv och familjeliv. Partiet föreslår bland annat utbildning och positiv särbehandling för att skapa balans mellan könen. Genom bättre lönestatistik kan orättvisa löneskillnader göras synliga. Flexibla arbetstider föreslås. Folkpartiet kräver också att våld mot kvinnor ska minskas genom bättre larm och polisbeskydd, liksom ökat stöd till kvinnojourer och bekämpning av prostitution. Miljö och jämställdhet kopplas inte ihop, men partiet lyfter fram konsumentmaktens möjligheter:

En liberal miljöpolitik tar sin utgångspunkt i det personliga engagemanget. Upplysta och medvetna konsumenter kan, genom att efterfråga miljövänliga produkter, styra producenterna i miljövänlig riktning. (Folkpartiet 2003:30)

Partiets liberala utgångspunkt leder till att individen ställs i centrum. Huruvida detta tyder på ett könsblint eller könsneutralt förhållningssätt har diskuterats mycket och är inget vi vill ta ställning till här. Det är dock viktigt att visa att partiet på detta sätt lägger ett stort ansvar för implementeringen av miljöpolitiken på individerna. Folkpartiet påpekar också att det anser att miljöpolitiska mål skall beaktas vid all samhällsplanering.

KristdemokraternaKristdemokraterna har ett manifest för jämställdhet kallat Lika möjligheter som antogs av partistyrelsen år 2002. I detta manifest saknas dock kopplingar till miljöpolitiken och hållbar utveckling. I Principprogrammet (2001) åter nns däremot dessa båda frågor, även om de inte integreras. Manifestet är väldigt omfattande när det gäller områden och sakfrågor som behöver belysas för att uppnå jämställdhet. Liksom de esta andra partier talar kristdemokraterna om att det är makten och in ytandet som måste delas mellan kvinnor och män. De vill arbeta för exibla arbetstidslösningar så att olika aspekter av livet går ihop, sänka skatter på hushållstjänster, utveckla kvinnors möjligheter att starta eget företag, att lika och likvärdigt arbete ska ge lika lön, skapa ett barnvänligt arbetsliv där det inte sker någon


42

diskriminering vid uttag av föräldraledighet och att jämställdhetslagen stärks (Kristdemokraterna 2002:6-7). Partiet menar att

Jämställdhet i hemmet åstadkoms inte genom att diska varannan gång. Mannen och kvinnan måste hitta sin egen lösning på hur ansvaret ska delas för hem, familj och samhälle. Fördelning mellan förvärvsarbete och vård av barn för både män och kvinnor skulle medföra positiva effekter när det gäller jämställdhet och inte minst när det gäller förbättrad kontakt mellan pappor och barn.(Kristdemokraterna 2002:7).

Utifrån denna analys vill kristdemokraterna bland annat arbeta för att uppvärdera hemarbetet. Partiet anser att skolan har en viktig uppgift att skapa jämställdhet och även att skapa en värderingsgrund hos eleverna som präglas av bland annat jämställdhet. Partiet vill att alla kvinnor ska få leva sitt liv utan kränkningar och våld varför det vill ge ökat ekonomiskt stöd till kvinnojourer, rehabiliteringsprogram för män som misshandlar, förhindra legalisering av prostitution och strängare straff för handel med kvinnor (Kristdemokraterna 2002:11). I detta dokument nns inget om miljö eller hållbar utveckling och när det hanteras i partiprogrammet relateras det inte till jämställdhet.

ModeraternaI Moderaternas partiprogram och handlingsprogram från 2002 skrivs att:

Arbetet för en god miljö ska präglas av samma grundläggande värden som annat politiskt arbete: respekt för medborgarnas frihet, för rättsstaten, marknadsekonomin, den lilla världens integritet och den enskilda äganderätten. (Moderaterna 2002:58)

Moderaterna lägger liksom många andra partier stor vikt vid arbetsmarknaden för jämställdheten då de menar att arbetet ger identitet och trygghet. En öppen och vital arbetsmarknad ger därmed goda förutsättningar för jämställdhet, när män och kvinnor kan svara för sin försörjning (Moderaterna 2002:25):

Jämställdheten utgår från alla människors lika värde och varje människas rätt till respekt för sin person, sina val och sina känslor. Det är en fråga om rättvisa att ingen ska särbehandlas negativt på grund av sitt kön eller av andra skäl … Människor har rätt att betraktas som individer och inte som delar av en viss grupp som godtyckligt tillskrivs vissa egenskaper uppifrån.(Moderaterna 2002:11)

Liksom varit fallet i era andra partiers program nns det inga tydliga kopplingar mellan miljöpolitik och jämställdhet. Men moderaterna har i likhet med folkpartisterna en tydlig liberalt grundad fokusering på individens möjligheter och ansvar vilket kan betraktas både som könsneutralt och könsblint. I moderaternas partiprogram nämns inte explicit begreppet hållbar utveckling. Men det förs diskussioner om miljöpolitiken och möjligheter till marknadslösningar för att nå en bättre miljö, exempelvis genom utsläppsrättigheter.


43

Partierna ser inte miljö och jämställdhetMan kan följaktligen notera att det saknas kopplingar mellan jämställdhet och miljöpolitik i de esta partiprogram, bortsett från Vänsterpartiet och Miljöpartiet där jämställdhet ses som en förutsättning för ekologisk hållbarhet och grön ideologi. Områden som belyses i de esta partiprogram är fördelningen av tid och arbetsuppgifter, både i hemmet och på förvärvsarbetet, vilket relateras till barn och föräldraskap. Dessa resonemang har potential att relateras till hållbar utveckling även om det inte gjorts uttalat.

3.5 Kommunala policyexempelI den nationella handlingsplanen för Agenda 21 ges kommunerna en central roll. De har enligt kommunallagen planmonopol vilket innebär att de redan tidigare har ansvar för den fysiska planeringen inom hela sitt geogra ska område, det vill säga även för de verksamheter som inte drivs i kommunal regi. På så sätt har Agenda 21-arbetet integrerats tydligt med den fysiska planeringen och miljöfrågorna i kommunerna. De svenska kommunerna har valt olika ansatser för att hantera hur frågor om miljö och hållbar utveckling hanteras (Eckerberg & Brundin 2000). Vi har inte möjlighet att gå igenom dem alla, men vi har valt att närmare studera en kommun som ingår som referenskommun inom vårt forskningsprogram SHARP samt en kommun vars Agenda 21-arbete studerats ur jämställdhetsperspektiv i ett examensarbete.

NorrköpingDet lokala Agenda 21-arbetet i Norrköpings kommun har studerats ur ett genusperspektiv (Heselius 2002). Det används därför som ett exempel på försök till integrering av genusperspektiv på miljöfrågor inom hållbar utveckling. Till skillnad mot målsättningen i Agenda 21 där kvinnor lyfts fram som en speci kt viktig grupp, har verksamhetens övergripande mål i Norrköping varit att involvera alla samhällsgrupper.

Norrköpings Agenda 21-kontor, som dominerades av kvinnor då studien utfördes, hade lyckats bra med att involvera de verksamheter som i sin tur är kvinnodominerade, som barnomsorg och skola. Större svårigheter visade det sig vara att involvera de verksamheter som dominerades av män, som näringslivet. Samtidigt hade många av de företag som Agenda 21- kontoret haft kontakt med startat miljöledningssystem som sågs som en ”seriösare” verksamhet än de som kontoret (och kvinnorna) arrangerade (Heselius 2002:23). Trots att det på många håll har varit vanligt att arrangera särskilda ”kvinnoprojekt” argumenterade personalen i Norrköping mot detta eftersom de ville vända sig till alla samhällsgrupper.

Heselius studie visar hur genuskodning av – och könsarbetsdelning inom – olika verksamheter kan få effekter på arbetet för hållbar utveckling. Trots det medvetna arbetet med att involvera alla samhällsgrupper, däribland män


44

och kvinnor, kan svårigheterna att involvera manliga verksamheter som näringslivet förstås utifrån att Agenda 21-arbetet tolkades som kvinnligt, medan mer tekniska miljöfrågor som miljöledningssystem tolkades som manliga. Principen om isärhållande blev tydlig. Därmed kan vi även visa hur tydligt policy utvecklas i relation till tidigare policy. Man kan således även vänta sig att när Agenda 21 implementeras i andra politikområden kommer det att ske utifrån dess organiseringsprinciper.

Kretsloppsplan Göteborgs Stad 2003I Göteborgs kretsloppsplan är den könsneutrala ”göteborgaren” i fokus. Planen vänder sig till ”alla som bor och verkar i Göteborg” (Kretsloppsplan 2003:17). Det kan te sig som ett demokratiskt angreppssätt men riskerar att bli könsblint. God utveckling av Göteborgsregionen sägs kräva integration av hållbar utveckling i alla tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna: Den sociala, ekologiska och den ekonomiska. Trots detta uttalande nämns inte jämställdhet alls i Kretsloppsplanen.

I Kretsloppsplanen nns det alltså inte något uttalat genusperspektiv eller efterfrågan på jämställdhet. Vänder man sig däremot till Göteborgs kommuns budget så står det att jämställdhet ska vara en naturlig del av alla politikområden och att stadens verksamheter ska präglas av hållbar utveckling. Där lyfts särskilt behovet av ökad kunskap för att förbättra jämställdheten fram. I budgeten kan man vidare läsa att kunniga konsumenter är en förutsättning för hållbar utveckling. Trots att miljöfrågorna ska integreras i alla områden blir det uppenbart att jämställdhet och miljöfrågor inte diskuteras samtidigt någonstans i budgeten. Ett mål som följande kan närmast beskrivas som könsblint, särskilt när man vet att män i mycket högre grad än kvinnor åker bil:

Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtra k och cykel ska öka i förhållande till biltra ken (Göteborg förslag till budget för 2005:6)

Här nns en viss medvetenhet på ett övergripande plan om relationen mellan miljöpolitik och jämställdhetspolitik, men utan att den konkretiseras. För att göra en könsneutral analys av ett dokument som detta, krävs som tidigare nämnts, att kvinnors och mäns olika förutsättningar, restriktioner och möjligheter uppmärksammas och synliggörs. Det är alltså inte tillräcklig med ett allomfattande begrepp som ”göteborgaren”.

Kommuner som arena för implementeringMålen för jämställdhet och miljöpolitik förväntas implementeras i kommunerna. Arbetet på båda områdena inriktas på att förändra normer och beteenden. Miljöledningssystem har använts för att analysera integrering av jämställdhetsinsatser. Ett ledningssystem beskrivs som något som skapar strukturer, rutiner och kontinuitet och med ett inneboende krav på förbättring. Systemet visar på vem som tar beslut, vem som representeras,


45

vilka konkreta mål som ställs upp och hur de ska utvärderas samt vem som ska vara ansvarig för vad (Lorentzi & Lundkvist 2001:22-23). Tidigare studier har visat att utan förankring i ledningen blir jämställdhetsprojekt lätt beroende av enstaka eldsjälar (Lewander och Jordansson 2000; jfr Michaeli 2000). Storleken på ekonomiska resurser spelar också mindre roll så länge frågan har hög prioritet och får kontinuitet (Lewander och Jordansson 2000:33). När hushållet jämförs med en arbetsplats eller en organisation som har en formell struktur med ansvarsområden och en ledning, är det uppenbart att denna metod blir ganska kraftlös om den skulle appliceras på hushållsarbete där denna struktur saknas.

Ett liknande problem slår mot den så kallade 3R-metoden. Den syftar till att ”systematiskt ta fram kunskaper om kvinnors och mäns villkor i en verksamhet” (Lorentzi & Lundkvist 2001:30). Dessa tre R står för Representation, Resurser och Realia. 3R-metoden är främst verksam för att kartlägga, men visar inte på något sätt hur det praktiskt ska gå till att skapa mer jämställdhet. 3R-metoden kan därför de nieras som att den:

… utgår från en kunskapssyn där bara det som enkelt kan mätas och vägas betraktas som kunskap /.../ När kvinnor och män är lika många så är det ’jämställt’”. (Kvist & Tollin 2000:26-7)

Kvalitativa förändringsprocesser där det är makten som delas lika är svårare att utvärdera och det är svårt att hitta dylika metodbeskrivningar. Många kommuner arbetar med metoder som denna och det är då mycket viktigt att det relateras till både hållbar utveckling och jämställdhet.

3.6 Policy formar idéer – diskussionI detta kapitel har vi försökt belysa hur frågor om jämställdhet och genus å ena sidan och miljöpolitik och hållbar utveckling å den andra möts i dokument och uttalanden från politiska aktörer.

Är det policyer?Vi kan för det första konstatera att det inte nns ett dokument eller sammanhang där en policy kring jämställdhet inom miljöpolitiken kan urskiljas. Det är istället policyer grundade på olika politiska ambitioner med beröringspunkter som ibland är förenande, ibland särskiljande. Frågorna om jämställdhet och miljö kan således sägas vara på väg att formas till en policy och Naturvårdsverkets påbörjade arbete kan ses som en inledning till ett mer långsiktigt arbete att forma ny policy. Även Hills (1997) andra punkt om att policy sällan kommer till uttryck i ett enskilt beslut, utan snarare utvecklas ur en serie beslut, är tydlig i de här fallen. Men serien av beslut har just inletts och förhoppningsvis kommer den att fortgå.

Policyer kring jämställdhet har förändrats sedan 1970-talet då kvinnor ensidigt fokuserades, till att numera handla om relationen mellan män och kvinnor. På samma sätt har miljöpolitiken utvecklats från hantering av


46

enskilda utsläppskällor som betraktades som miljöfarliga, till att handla om hela vår livsstil. Hur utvecklingen av en samlad policy fortgår beror på vilka beslut som tas och hur policyområdena integreras. Dessa policyområden har inte tidigare integrerats och än mindre uppmärksammats gemensamt. Hills femte punkt om att policyer manifesteras genom ”icke-beslut” har således varit tydlig under lång tid. Idag behövs snarare en pedagogisk process. Det innebär att metoder måste utformas för att skapa förståelse för hur man kan tänka och agera i policyprocesser kring miljö och jämställdhet.

Finns det policyer kring jämställdhet och miljöpolitik?Vi kan konstatera att det nns era policysammanhang där jämställdhet hanteras. Men i detta sammanhang leder inte det särskilt långt. Ett tydligt exempel på att miljö och jämställdhet inte integreras är i Göteborgs Kretsloppsplan (2003) där de använder den könsblinda kategorin ”göteborgaren” trots att de i sin budget säger att jämställdhet ska genomsyra alla områden.

Specialiseringen och uppdelningen, både inom policyområdena och inom vetenskapen, bidrar till att de tre dimensionerna av hållbarhet kan vara svåra att integrera. Jämställdhet anses ibland leda till hållbar samhällsutveckling i sig självt, lika väl som det nns de som hävdar att en jämnare inkomstfördelning också leder till mer hållbar samhällsutveckling. Den ekologiska aspekten lämnas oftast till ekologer och andra naturvetenskapliga forskare.

Det nns några exempel på en generell medvetenhet om genusrelationer och hållbar utveckling även om vi saknar konkreta ställningstaganden kring hur miljöpolitiken och jämställdhet kan integreras i praktisk politik. I svenska policyer nns vissa samband mellan dessa politikområden, även om de inte är så vanliga. I Sommestads tal nns en trevande ansats, men ingen fastlagd linje även om vi kan skönja talarens egen tolkning och försök att få ihop policyområdena. Sommestad har visat insikt och lyft sitt perspektiv från den snäva miljöpolitiken till att se hållbar utveckling i ett vidare perspektiv av livsstilsval och resurshantering. När hon belyser kvinnor och deras produktion inom ramen för den informella ekonomin uppmärksammar hon genusarbetsdelningen, men riskerar samtidigt att manifestera den. För att lyckas integrera de olika politikområdena behöver genusarbetsdelningar på olika samhälleliga nivåer analyseras och inkorporeras, liksom situationer då prioriteringar mellan miljöfrågor och jämställdhetsaspekter behöver uppmärksammas och hanteras.

Att implementera oinstitutionaliserade policyerPolicy formas i relation till etablerade maktrelationer som styr policyns innehåll. Det syns tydligt att miljöpolitiken har tillgång till makt genom de resurser och institutioner som upprätthålls på miljöområdet. Tolkningen av miljöpolitiken sker i en institutionaliserad kontext där kommuner och andra aktörer kan styras. Även förståelsen av genus formas i


47

kunskapsproducerande processer där språket och bruket av språket är centralt för vilka betydelser som möjliggörs. Det sker i många er sammanhang än i formella policyformerande processer, men återspeglas där.

Politiken kring hållbar utveckling förväntas inte bli genomförd av enbart miljöpolitikens aktörer och institutioner. Den förväntas integreras i alla andra politikområden. Jämställdhetspolitiken saknar på samma sätt egna tydliga institutionella sammanhang. Det är därför svårare att förverkliga jämställdhetspolitiken och politiken kring hållbar utveckling än traditionellt institutionaliserade policyer. Då båda dessa områden saknar egna tydliga organisationer för implementering, är även maktrelationerna bland de aktörer som deltar otydligare, vilket verkar kunna leda till att beslut fördröjs eller inte alls tas. Jämställdhetsaspekternas inslag i miljöpolitiken är därför begränsade. Det verkar vara svårt att utveckla en policyorienterad genusmedvetenhet som kan integreras i konkreta och kontextualiserade beslut.

Policystyrmedel blir ofta trubbigare ju er mål och hänsynstaganden som inkluderas i en åtgärd. Ju er aspekter som beaktas, desto mer mångtydig och svår att styra blir den. Det verkar gälla situationer både kring hållbar utveckling och jämställdhet och inte minst när de integreras i andra områden. Det mest önskvärda skulle förstås vara om dessa mål gick hand i hand och att varje beslut för bättre miljö samtidigt bidrog till förstärkt jämställdhet.

Det nns alltså många mål, men få medel och styrmedel för att arbeta med en integrering av jämställdhet, miljöpolitik och hållbar utveckling. Bortsett från FN:s policyer om hållbar utveckling, är förslaget om en gemensam miljö- och jämställdhetsmärkning ett av få som faktiskt integrerar de båda områdena. Märkningen är dock inte särskilt utvecklad eftersom konsumtionsstrukturer och genusarbetsdelning består. Framgången av märkningen bygger på en uppfattning att det är kvinnor som skulle vara intresserade av att köpa dessa produkter, vilket kan manifestera rådande normer snarare än omskapa dem.


48


49

4. Konsumenter i vardagenI föregående avsnitt hanterade vi policy som idéer och visade på de aktuella policyområdenas olika skärningspunkter. Människor har olika syften med sina verksamheter och förhåller sig därför olika till policyerna. Gemensamt för vår analys ovan var att det fanns en politisk ambition med aktörernas agerande och förhållningssätt till begreppen jämställdhet och hållbar utveckling. Men i vårt vardagsliv förhåller vi oss samtidigt mer eller mindre medvetet till dessa policyer, då vi skapar en praktisk verklighet där policyn implementeras. Det kan handla om allt ifrån att vi funderar kring varför män har högre lön i allmänhet till att vi sorterar soporna hemma under diskbänken i olika fack och talar med arbetskamrater om varför den möjligheten saknas på vår arbetsplats.

Människor konsumerar och producerar en mängd produkter och tjänster i sin vardag. Det nns ett intimt samspel mellan produktion och konsumtion, eftersom i stort sett all konsumtion kräver produktion av någonting - om än bara mänsklig energi i form av tankar eller att vi rör oss. I konsumtionen kan även bruk av produkten inkluderas (Ellegård 2003). Hanteringen av restprodukter börjar alltmer ses som en del av konsumtionen, främst genom källsorteringen, eftersom restprodukternas källa oftast är konsumtionssituationer. Därför vill vi i detta kapitel belysa en del forskning kring hållbar privat konsumtion och produktion genom att se det i ett helhetsorienterat perspektiv där material öden är integrerade i varandra (Hägerstrand 1985). För förståelsen av konsumtion kommer vi även att ta upp exempel ur våra pågående empiriska djupstudier av hushållens upplevelser av vad som bedöms som miljörelaterat agerade, med en tidsgeogra sk ansats.8

Hushåll är en kategori som inbegriper en mängd olikheter. Hushåll kan vara små (en person) eller stora ( era personer kanske ur era familjer och era generationer), de nns på olika platser i storstäder eller på landsbygden, de kan ha tillgång till mycket eller lite resurser och så vidare. Trots att hushåll är en trubbig kategori visar studier av dem på konsumtionsmönster. Detta öppnar för diskussioner om hur individer använder resurser och hanterar restriktioner som de berörs av i sin vardag.

Flöden av resurser som möjliggör konsumtion och även produktion tar tid. Därför är tiden och det som människor gör under en vanlig dag ett

8 Vår förstudie består av intervjuer med nio hushåll, där 16 individer har skrivit tidsdagböcker i totalt 70 dagar och noterat närmare 2000 aktiviteter, 500 olika platser de besökt och haft närmare 1500 sociala kontakter under dessa dagar. Metoden är baserad på omfattande forskning om hushållens aktivitetsmönster (Ellegård 1993; Ellegård 1994; Ellegård och Nordell 1997: Ellegård och Wihlborg 2001; Rahm och Wihlborg 2003; Wihlborg, Rahm och Ellegård 2003). Ansatsen är öppen och låter hushållen i hög grad de niera vad de gör. Vår process har inletts med en första intervju då vi diskuterat hushållets förutsättningar (bostaden, avstånd till arbete/service/fritidsintressen), miljövärderingar och givit anvisningar om tidsdagbokens uppläggning. Efter att våra informanter skrivit tidsdagbok har vi återkommit till hushållet för att diskutera vad de gjort och hur de resonerat om miljöaspekter i de situationer som de verkligen genomfört under de dagar de skrivit tidsdagbok.


50

centralt perspektiv för att förstå konsumtion och produktion. I hushållet sker det mycket arbete som inte är betalt förvärvsarbete. Fördelningen av detta arbete inom hushållet har en tydlig genusdimension. Det nns mycket forskning som uppmärksammar detta. Det nns tydliga genusaspekter på arbetsdelningen i hushållen även om allt er hushåll endast består av en person (Shanahan 2003). Därför är det särskilt relevant att uppmärksamma vad som sker i hushållen när vi söker genusaspekter av hållbar utveckling. En ständigt återkommande aktivitet för vår överlevnad är att äta. För att vi ska kunna äta en måltid krävs att era andra aktiviteter har genomförts, som att odla, tillverka, inhandla, förbereda eller laga maten och inte minst efterarbetet. Män och kvinnor är inblandade i dessa aktiviteter på olika sätt och därför får det konsekvenser för jämställdheten. Produktionen och konsumtionen av en måltid kan även i olika utsträckning vara hållbar.

4.1 Tid och rum i samspel – tidsgeogra Ett tidsgeogra skt förhållningssätt innebär att alla fenomen måste studeras i sitt sammanhang för att inte tappa bort den tidsrumsliga betydelsen. Den samhällsvetenskapliga forskningen förbiser ofta de fysiska och materiella aspekterna av tillvaron, som Hägerstrand (1985) menar är svåra att upptäcka eftersom de är uppenbara, självklara och omedelbart observerbara.

Den begränsade tiden är en återkommande förklaring till varför hushåll i sin vardag inte lyckas leva upp till de mål och värderingar de ger uttryck för. I tidsgeogra sk analys identi eras olika typer av restriktioner som påverkar hur vi kan agera i vår vardag. Vi tröttas ut och blir hungriga och våra aktiviteter begränsas av att vi måste äta och sova (kapacitetsrestriktioner). Samtidigt ger tiden oss möjlighet att återhämta oss och att lära oss mer, restriktionen kan alltså kringgås om resursen tid utökas. Det tar tid att ta sig till andra platser där vi vill kopplas samman med andra människor eller ting (kopplingsrestriktioner), till exempel möta människor eller nå produkter som vi vill konsumera. Auktoritetsrestriktionerna verkar när andra människor och institutioner har makt att begränsa oss. Över tid kan de dock förändras och ge oss möjligheter att agera. Exempelvis förändras genuskontrakt i samhället genom att män och kvinnor ges allt mer lika möjligheter. Men det kan ta än längre tid innan enskilda hushåll förändrar sina beteenden om det nns starkare och trögare auktoritetsrestriktioner.

Hushåll kompromissar med sina miljövärderingar för att i en given kontext sträva efter det aktuella målet, just där och just då. Det innebär att tid och rum är de nierande för vilka mål som aktörerna sätter upp och hur de kan nå dessa. Ett tydligt sådant exempel är att de esta ser kollektivtra k, att cykla och gå som bättre färdmedel än att åka bil. Men en regnig morgon väljer de ändå bilen även om de har mycket höga miljövärderingar (Eriksson & Garvill 2003).

Den i vardagen återkommande aktiviteten att äta tar också tid och avsevärd tid avsätts i hushållen för att producera måltiderna och till


51

efterarbetet som att plocka undan, diska och källsortera avfall. Här nns idag en mängd alternativ för hur man kan tillfredställa sin hunger. Tillgången till färdiglagad mat och halvfabrikat ökar och det anses spara tid för hushållet. Men med ett mer problematiserat förhållningssätt till tid, visar det sig att hushållen med sådana val enbart omprioriterar sin resursanvändning. De måste istället betala för någon annans tid och den ersättningen måste de själva skapa genom att sälja mer av sin arbetstid (jobba mer) eller prioritera att minska på annan konsumtion (som kostar pengar).

Spara tid handlar om att vilja använda sin tid för mer meningsfulla aktiviteter (Parkins 2004). Tiden nns tillgänglig för oss på den plats där vi är och därför talar Hägerstrand (1985) om ett tidrum – tid och rum är alltid intimt förknippade. Tidrummet avgränsas på olika sätt. Det kan vara ett större sammanhang som ett läsår på en viss skola där elever och lärare möts regelbundet i vissa klassrum, enligt ett uppställt schema och i vissa grupper. Allt förändras till nästa läsår. Tidrummet kan även avgränsas till någonting mycket mindre. Till exempel vid ett bord på en restaurang där ett par äter middag och betjänas av en servitris och en eller era kockar som har sina roller för att göra middagen lyckad. Senare kan andra sitta vid samma bord och uppta ett annat tidrum där maten som serveras vid bordet har en annan roll. Sådana här avgränsade ordningar som vi ständigt skapar i tidrummet kallas inom tidsgeogra n för lokala ordnings ckor. När vi här skall diskutera ordningar i hushållen är det viktigt att se dem som lokala ordnings ckor eftersom de avgränsas till bostaden under den tid som just dessa personer bor tillsammans där och de ordningar som de där skapar utifrån sina intressen och tidigare erfarenheter för att få vardagen att hänga ihop. Den lokala ordnings cka där enskilda individer be nner sig påverkar hur de kan leva hållbart och hur de upprätthåller och formar de genuskontrakt de berörs av. Även om man i bostaden exempelvis har möjlighet att källsortera kan det personliga målet hindras av att det på arbetsplatsen och andra platser man besöker, saknas möjligheter att källsortera. Det innebär att individerna har olika möjligheter och handlingsutrymme på olika platser vid olika tider – i olika lokala ordnings ckor.

Tid och rum för vardagens konsumtion och produktionDen stilbildande sociologen Giddens (1991) konstaterar att konsumtionen i det senmoderna samhället i hög grad präglas av exibilitet, allt är möjligt och öppet för diskussion. I konsumtionssituationen står individen inför en mängd av val som ger både möjligheter och problem. Den tidsrumsliga kontexten är avgörande och den enskilde individen/konsumenten har sällan överblicken.

Konsumtion ses ofta som att förbruka resurser. Detta kan ställas i motsats till hållbar utveckling där man mer talar om bruk av resurser vilket kan göra att konsumtion och hållbar utveckling tolkas som varandras motsatser (Casimir och Dutilh 2003). Klädkonsumtion betraktas ofta som urtypen för överkonsumtion, men andra områden som transporter, boende och mat (kött) har större miljö- och resursmässig inverkan (Sanne 2003).


52

All konsumtion innebär på något sätt att vi förbrukar resurser och det nns de som argumenterar för att varken konsumtion eller produkter kan vara hållbara eftersom de innebär en resursförbrukning (Casimir och Dutilh 2003). Däremot kan konsumtion vara mer eller mindre hållbar beroende på hur produktionen sker och vilka resurser som förbrukas. Därför är det viktigt att konsumtion inordnas i ett helhetsorienterat perspektiv där produkternas tillkomst, såväl som hanteringen av eventuella restprodukter, inkluderas. Tidsgeogra n kan bidra med en sådan helhetsorientering där olika öden genom tidrummet synliggörs gemensamt. Analysen blir dock alltmer komplex om även hållbarhetens sociala och ekonomiska aspekter skall inkluderas.

Politiska mål för konsumtion är ofta inkluderade i andra politiska uttalanden. Den privata konsumtionen utgör ett stort efterfrågetryck i samhället. Om den förändras påverkas många andra produktions- och konsumtionsprocesser. I Agenda 21-dokumentet fastslås därför den privata konsumtionens centrala roll, då staterna uppmanas att ta fram:

… program för att utveckla konsumentmedvetenhet och aktivt deltagande av kvinnor, med betoning av deras avgörande roll för att åstadkomma de förändringar som behövs för att minska eller avskaffa ohållbara konsumtions- och produktionsmönster, särskilt i industriländerna, för att uppmuntra till investeringar i miljöanpassad produktion och främja en miljömässigt och socialt positiv industriutveckling.(Agenda 21, 1993 kapitel 24)

Nordiska ministerrådet har arrangerat seminarium kring hållbar konsumtion. Seminarierna har genomförts mot bakgrund av Agenda 21:s tydliga betoning av miljöproblemens grund i syds fattigdom och de rika ländernas ohållbara konsumtion. De framhåller problemen med marknadsföring av ideal inom konsumtionism, ohållbara livsmönster så som långresor med bil och yg, hushållsuppvärmning, köttkonsumtion, varmvattenanvändning och konsumtion av kläder och skor (Sustainable Patterns of Consumption and Production 1995:9). Lagstiftningen anses dock vara ett svagt instrument. Staffan Westerlund, professor i miljörätt, hävdar att de esta miljöproblem som skapas i västerländska demokratier är helt legala aktiviteter (Sustainable Patterns of Consumption and Production 1995:10). Istället framhålls miljömärkningar och konsumentbojkotter med en optimistisk inställning till vad de kan bidra med.

4.2 Hushåll som sammanhang för konsumtion i vardagenHushåll som begrepp kan härledas från den ekonomiska betydelsen av att hushålla, det vill säga att hushålla med sina resurser – att vara sparsam. Hushållning med resurser är vad människor gör när de lever tillsammans och så kallas det även när en grupp av individer gemensamt hushåller med sina resurser. Det innebär att hushållens hushållning är samtidigt nära förknippad med hur en mer hållbar resursanvändning kan nås. Därför är hållbar konsumtion och produktion centrala aspekter av hållbar utveckling. I dagens


53

senmoderna samhällen är hushållen främst konsumtionsenheter. Detta till skillnad från icke-industriella sammanhang där hushållen både är produktions- och konsumtionsenheter och utgör både sociala och ekonomiska enheter. Shanahan och Zetterstrand (1992) beskriver därför de senmoderna hushållens vardag som uppfyllda av:

… vanor och rutiner och, vad som kan tyckas, en rad små, obetydliga beslut om produktion och konsumtion i hushållet. Vanor och rutiner grundar sig på beslut som fattats, men som man kanske inte längre uppfattar som medvetna beslut.(Shanahan och Zetterstrand 1992:12)

Vanor och rutiner ger vardagen ett sammanhang. Det nns era olika känslomässiga och värderingsgrundande ställanstaganden för att binda samman familjer, därför nns många olika hushållningsmönster.

Teknik i hushålletDen teknik som nns tillgänglig i ett hushåll är avgörande för vad som kan produceras och hur det produceras. I Sverige är det närmast standard med diskmaskin, tvättmaskin, ugn, bil och datorer som på olika sätt förväntas underlätta vardagen.

Ruth Swartz Cowan studie (1983) av relationerna mellan förändringar i hushållsteknik och hemarbete under industrialiseringen förändrade synen på teknik i hushållet. Där kritiserar hon föreställningen att industrialiseringen skedde utanför hemmet, när det i själva verket handlade om en industrialisering av hemmet. Samtidigt som nya tekniska artefakter kom in i hushållet, och därmed förbättrade standarden och underlättade visst arbete, medförde de också ett krav på att nya arbetsuppgifter utfördes. När vattenklosetter tack vare VA-näten installerades i hushållen behövde ingen längre hämta vattnet, men någon skulle hålla toaletterna rena och hygieniska. Hushållet är dels en isolerad arbetsmiljö för obetalt arbete och dels en integrerad del av ett större ekonomiskt och socialt system. Hushållsteknologin har omstrukturerat hushållsarbetet, som är en process där ingen del av hushållsarbetet är enkelt, homogent och avgränsat, utan snarare samman ätade aktiviteter (Cowan 1983:11). För att till exempel tvätta måste du ytta kläder från plats till plats, ha någonstans att hänga dem, stryka dem, och lägga undan dem. Du måste också ha tvättmedel, energi och vatten. Med detta resonemang vill Cowan ifrågasätta huruvida industrialiseringen av hemmet verkligen betytt att det blivit färre arbetsuppgifter i hushållet.

What a strange paradox that in the face of so many labor-saving devices, little labor appears to have been saved!(Cowan 1983:44)

Många produkter som har skapats för att effektivisera, har i själva verket bidragit till att mer resurser behövs. Exempelvis har studier av hushållsteknik visat att kravet på vad som är ren disk och tvätt förskjuts då tekniska


54

hjälpmedel används för att nå dessa mål. Resultatet är därför att hushållen ägnar nästa lika mycket tid år tvätt och disk även om de har tillgång till teknik som borde kunna minska den egna arbetsinsatsen (Nyberg 1989). Detta kan tolkas som att produkter inte bara tillfredsställer behov och önskemål, utan också förändrar dessa (Heiskanen & Pantzar 1997:433). Relationen som antagits mellan mer hushållsteknik och ökad närvaro på arbetsmarkanden för kvinnor, ifrågasätts av Nyberg (1989). Hon noterade att mellan perioden 1930 till 1980 minskade gifta kvinnors hushållsarbete, vilket hon tolkar som en möjlig kombination av mindre konsumtion i hushållet av tjänster och varor, och ökad arbetsinsats i hushållet av männen. Redan under industrialiseringens första fas skapades en arbetsfördelning i två separata sfärer, under den andra byggde marknadsförare och entreprenörer vidare på denna och ck den att framstå som ett naturligt arrangemang (Cowan 1983:69).

Housewives have moved from being receivers of purchased goods to being the transporters of them.(Cowan 1983:79).

Hushållen har fått en annan funktion och därför utför män och kvinnor andra aktiviteter i hushållen. Den teknik som utvecklas och används i hushållen påverkar genusarbetsdelningen och hur olika aktiviteter genomförs. Det är ett dubbelriktat och ömsesidigt samspel som formar både tolkningen av genus och av tekniken, där teknik ses som både en källa till och en konsekvens av genusrelationer (Faulkner 2003). Hushållsarbetet har allt mer kommit att kräva andra energiresurser än det mänskliga arbetet och därigenom blivit mer miljöpåverkande, samtidigt har genusarbetsdelningen omformats.

Gender differences in social and cultural aspects affecting environmental impacts from consumption patterns and lifestyles should not be ignored in further work for a sustainable society.(Carlsson-Kanyama 1999:2)

När hushållsarbetet har effektiviserats och rationaliserats har nya energi- och tidskrävande arbetsuppgifter uppstått som inköpsresor för att handla mat. För detta krävs, åtminstone i USA, ofta bil (Cowan 1983). Samman ätningen av konsumtion och produktion är tydlig. Även om mycket av produktionen av föda, kläder och bohag har yttat ut ur hushållet så nns mycket av arbetet med föda, kläder och bohag i hushållet kvar och annat har tillkommit (Björk 1997:21).

Genuskontrakten i hushållen Således åter nns de genuskontrakt, som diskuterades i kapitel två, i hushållen. Genusarbetsdelningen framträder på socialiseringsnivå men betingas av den institutionella nivåns strukturerande principer och den kulturella överlagringsnivåns tolkningsgrund. I studier av hushåll framträder


55

det tydligt att kvinnor hanterar husets insida, medan männen sköter husets utsida (Rosengren 1991). Uppdelningen mellan det privata och det offentliga, som diskuterats tidigare, återkommer och beror på vilka uppgifter som genomförs inne respektive ute. I lägenhetshushåll där de ”yttre” aktiviteterna saknas visar sig inte heller genusarbetsdelningen mellan inne och ute lika tydligt.

I våra pågående studier av hushållens aktivitetsmönster och förhållningssätt till hållbar utveckling ingår både lägenhetshushåll i storstäder och villahushåll på landsbygd. I ett av våra lägenhetshushåll framträdde det tydligt att källsortering av hushållsavfall följde denna genusarbetsarbetsdelning då kvinnan ansvarade för hanteringen inne i bostaden och mannen bar ut det och lämnade det vid återvinningsstationen. På samma sätt framträdde denna skillnad i ett av villahushållen. Ett av tonårsbarnen sa uttryckligen:

Här inne sorterar mamma i na högar bakom kökssoffan och sedan bär vi (hon och systern) ut det till släpvagnen, som står i garaget. När pappa behöver släpvagnen till något annat åker han och tömmer alla tidningarna på återvinningsstationen.(Intervju Daniella i hushåll D)

Genuskonstruktioner skapas i socialiseringsprocessen. Studier av barn och ungdomars konsumtionsmönster kan ha betydelse för hållbar utveckling eftersom de formas i denna ålder. Det förhållningssätt till konsumtion som de lär sig, ligger ofta till grund för hur de agerar senare. Många hävdar nämligen att de konsumtionsmönster som ungdomar skolas in i lägger fast ett kommande konsumtionsmönster som därmed kommer att ha betydelse på längre sikt då de växer upp och fortsätter att konsumera på den inslagna vägen (se bl. a. Benn 2004). Konsumtionens hantering av behov och dess tillfredställelse hanteras olika av pojkar och ickor. Flickorna i Benns studie (2004) upplevde tillfredsställelse av att konsumera många små saker. Deras motiv var personlig tillfredställelse och image i den aktuella situationen – här och nu. Däremot hade pojkarna en mer långsiktig konsumtionsinriktning mot större önskningar som båtar, cyklar och sportutrustning. Benn (2004) konstaterar att pojkarna gjorde större skillnad på meningen med handlingen och meningen med objektet/tinget i sin konsumtionsinriktning. Det visar att sannolikt skulle olika typer av konsumtionsinformation såväl som marknadsföring kunna nyttjas för män respektive kvinnor.

4.3 Rörelser i tid och rum Det nns tydliga könsskillnader när det gäller rörligheten i vardagen (för en översikt se Eriksson & Garvill 2003). Tillgång till transportsystem påverkar också tillgången till andra funktioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor framträder tydligt i resmönster, ärendemönster och färdmedelsval. Kvinnor nyttjar kollektivtra ken mer än män, men det kan inte förklaras av att de är mer miljömedvetna. Det handlar snarare om komplexa maktrelationer i hushåll och samhälle som gör att kvinnor sällan har tillgång


56

till den resurs som en privat bil utgör. Därför hävdar Ericsson och Garvill (2003:21) att förbättrad kollektivtra k inte skall ses som en jämställdhetsåtgärd. Det riskerar också att låsa fast den ojämställdhet som idag råder i utnyttjandet av kollektivtra ken. En sådan åtgärd skulle kunna tolkas som könsblind. De uppmärksammar även att tidigare forskning visat att ekonomiska styrmedel för att minska bilismen för miljöns skull, kan förstärka könsskillnader i tillgänglighet (Ericsson och Garvill 2003:21).

Kvinnors resande centreras kring bostaden som utgör den privata sfärens rum och som underförstått hänvisar kvinnor till det privata rummet (Friberg 1999:42). Trots att både kvinnor och män rör sig i offentliga och privata sfärer är deras uppgifter inte desamma. Tillgången till bil är avgörande på så sätt:

… att om kvinnan lever i ett hushåll med bil är det sällan hon är den enda individ i hushållet som bestämmer om bilens användning…Det är endast i hushåll med två bilar som kvinnan tycks ha samma tillgång till bil som män har. (Friberg 1999:31)

Det främsta hindret mot mer miljövänligt resande är inte bristande medvetenhet, snarare kostnader och tidsvinster. Kostnaderna för kollektivtra ken jämfördes med bilens bensinkostnad utan att se till andra kostnader. En majoritet framhöll tydligt att kostnadsaspekten överskuggade miljöaspekterna (Waldo 2003). Även tiden är en viktig faktor för många hushålls val av färdmedel. Kostnadsargumentet används oftast som statligt styrmedel vars bärighet därför Waldo (2003) ifrågasätter. Även vanans makt är stark och ”… hushållens resandestilar bygger på starka och stabila vanor som inte övervägs eller bryts i någon större utsträckning” (Waldo 2003:182). Hushållen anser inte att de står inför val när de ska lösa sina transporter. De har oftast färdiga lösningar på speci ka resor som de mer eller mindre automatiskt tar till. För att bryta resmönster krävs oftast större förändringar som att byta arbetsplats, ytta eller att bli arbetslös.

För yttningarna och dess betydelser är inbäddade i vardagens aktiviteter. För kvinnorna visade sig hanterandet av tiden vara en primär fråga. Främst de förvärvsarbetande kvinnorna med barn ”uttrycker att deras problem är att få tiden att räcka till” (Friberg 1999:15).

För yttningsmönstren kan ses som ett resultat av en speci k arbetsdelning mellan könen. För yttningsmönstren kan också ses som ett resultat av att kvinnor som underordnad grupp haft mindre möjlighet att direkt påverka den fysiska strukturen innefattande både bebyggelse och transportleder av olika slag tillika transportmedel. (Friberg 1999:19).

Fribergs slutsatser är att kvinnor reser kortare sträckor än män. Även om de gör lika många resor är kvinnors resor mer jämnt fördelade. Män gör est tjänsteresor och kvinnor est inköpsresor samt hämtar och lämnar barn för barntillsyn. Män i åldern 45-54 år reser mest både vad gäller restid och reslängd (Friberg 1999). Transporter är mycket energikrävande. Skillnader mellan mäns och kvinnors resande skapar därför även skillnader i


57

energiförbrukning. Män reser längre och med mer energikrävande transportmedel. Orsaken är att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer, skillnader i körkortsinnehav, inkomst och bilinnehav (Carlsson-Kanyama 1999).

Individernas möjlighet till rörlighet påverkas av deras tillgång till resurser, både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Friberg (1999) lyfter fram era andra aspekter som skulle kunna påverka val av färdmedel som exempelvis upplevelsen av resan, trygghet och snabbhet. Men varken kvinnor eller män lever som grupp identiska liv. Därför är fortsatt forskning med individnära kunskaper om kvinnor och mäns resande viktig.

Styrmedel för transportpolitiken På grund av att det nns stora skillnader mellan män och kvinnors resande nns det tydliga jämställdhetsmål inom transportpolitiken. Det kan också vara så att när forskningen aktivt har synliggjort dessa skillnader har det motiverat politiska aktörer att formulera mål. Men än så länge kvarstår problematiken med att utforma verkningsfulla styrmedel för att genomföra dessa mål. Ett av de sex delmålen för regeringens transportpolitik, som utformades 2001, betonar uttryckligen jämställdhetsaspekterna:

Transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjlighet att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar tillmätas samma vikt. (Sammanfattning av målen för regeringens transportpolitik, 2003:9)

Denna skrivning kan ses som ett exempel på hur den övergripande de nitionen av jämställdhet kan ”översättas” och konkretiseras genom att appliceras på ett relevant och tydligt politikområde. I dessa politiska mål har de således lyckats sammanfoga olika övergripande politiska mål. Det nns även ett försök att ge målet hållbar utveckling en social dimension i följande formulering:

En socialt hållbar transportförsörjning bygger på att alla befolkningsgrupper i hela landet kan tillgodose sina grundläggande transportbehov… En ekologisk hållbar utveckling förutsätter att transporterna inte hotar miljön och en hållbar försörjning och användning av energi och andra naturresurser. (Sammanfattning av målen för regeringens transportpolitik, 2003:6)

Regeringens ambition att förena olika politiska mål framträder således i dessa formuleringar inom transportpolitikens område. Tydligheten kan sannolikt bero på att det nns god kunskap som synliggjort konsekvenser vad gäller både miljö och jämställdhet. Således skulle mer kunskap om andra områden även kunna leda till tydligare och mer konkreta politiska mål. Det kanske även skulle kunna ligga till grund för enklare och tydligare styrmedel för att undvika negativa jämställdhetseffekter av politik kring hållbar utveckling.


58

4.4 Vi måste äta! I vår pågående studie av hushållens aktivitetsmönster, ber vi dem skriva en tidsdagbok under en vecka. Vi analyserar och diskuterar den i en uppföljande intervju med hushållet. I alla tidsdagböckerna återkommer aktiviteter förknippade med att äta. De handlar mat, odlar, tillreder, serverar, äter, diskar, plockar undan och sorterar avfallet. Därför vill vi nu närmare beskriva just måltiden som aktivitet i hushållen och hur den kan förstås ur miljöpolitiskt perspektiv respektive ur ett genusperspektiv. Maten är den del av de svenska hushållens konsumtion som påverkar miljön mest (Biff eller bil? 1996) liksom även de kulturella och sociala ordningarna i hushållet.

How we eat, what we eat, and who prepares and serves our meals are all issues that shape society.(Inness 2001:5)

Mat är också en viktig markör för kulturell identitet, särskilt vad gäller matvanor och typ av livsmedel (Lindén 2001:169). Det nns många skillnader i hur, när, var och vad vi äter och sådana skillnader sammanfaller ofta med socio-ekonomiska faktorer.

Matens roll i hushålletTrots att alla människor äter, ses matlagning ofta som en kvinnlig aktivitet. Här ska vi fokusera på måltiden som en process där både jämställdhet och hållbarhet kan belysas. Produktionen av råvarorna kan se mycket olika ut och komma från många olika platser i världen. Måltiden är därför ett viktigt område att undersöka för att problematisera hållbar konsumtion och produktion i förhållande till jämställdheten. Fler och er har pekat på att hållbar produktion och konsumtion kräver samlade insatser genom hela produktionskedjan (Heiskanen & Pantzar 1997:434). Maten vi äter påverkar hur vårt samhälle ser ut och i förlängningen även relationerna mellan män och kvinnor. Inness iakttagelser av amerikanska mångfacetterade matkulturer är generellt giltiga då hon skriver att:

… our culture is lled with values and notions about gender that stem from cooking and food (Inness 2001:3-4).

Maten förväntas av många paradoxalt nog vara hemlagad, billig, njutningsfull och gå fort att laga (Björk 1997:125). Björk visar hur kvinnorna i hennes intervjustudie pendlade mellan ambition och verklighet, exempelvis genom att köpa större förpackningar av kött för att vara ekonomiska men utan kunskap om hur det skulle hanteras.

Flera studier har visat att konsumtionsmönstren har förändrats av allmänna samhälls förändringar som att utbildningen ökat. Det nns er yrkesarbetande kvinnor, er enpersonshushåll, er äldre konsumenter, er invandrare och ensamstående föräldrar (Ekström & Forsberg 1999). Bostadsstandarden med bättre och större frysar har också bidragit till att


59

konsumenter kan förvara produkter hemma under längre perioder än tidigare. Tillgången till frysar i bostäderna har å ena sidan undergrävt kunskaper om tillredning men å andra sidan förändrat hur måltiden kan tillredas i bostaden (Björk 1997:133).

Analyser av hushållens vardagsliv visar även att kvinnor oftare har ansvar för planering av måltiden, inköp och tillagning än männen i hushållet (Björk 1997; Ellegård 1993 & 1994). Lindén (2001:171) har identi erat stora skillnader i inställningen till mathållningen i hushåll mellan skilda sociala grupper som kön, generationer och etnicitet. Mathållningen integreras i de genuskontrakt som präglar hushållet och de sammanhang där det åter nns även om hushållen väljer att leva hållbart och har ett uttalat miljöengagemang:

… miljöinriktad praktik eller miljöengagemang i de esta hushåll knappast rubbar den traditionella könsliga arbetsdelningen… kvinnans och mannens del i det obetalda hushållsarbetet uppvisar en anmärkningsvärd seghet. (Mårtensson och Pettersson 2002:114).

Pipping-Ekström och Shanahan (1999) argumenterar för fem åtgärder för att göra hushållets mathållning mer miljövänlig: Att minska konsumtionen av animaliska produkter, att använda er miljömärkta livsmedel, att minska avfallet samt att öka återvinning och återanvändning. Möjligheten att genomföra dessa varierar eftersom hushållen har olika handlingsutrymmen beroende på tillgängliga resurser som tid, ekonomi, teknik, kunskap och inbördes relationer (Pipping Ekström & Shanahan 1999:150).

Maten – ett öde genom hushållen En måltid börjar i hushållet med planering vilket dock ofta sker ore ekterat genom de rutiner för vardagens måltider som vi har. Planeringen betingas mer eller mindre omedvetet av konsumentens kulturella preferenser för vad som ses som ätbart, vem som ska utföra de olika arbetsmomenten eller genom reklam för olika maträtter i media.

Vid införskaffandet av råvaror nns det en tydlig könsarbetsdelning. Det är idag mest troligt att hushållen inte är självförsörjande, utan att många av råvarorna köps in. Carlsson-Kanyama (1999) har utfört omfattande livscykelstudier för att undersöka energiåtgången för olika sätt att skapa måltider. Även om det går åt mindre energi vid konsumtionen i hushållet för uppvärmningen av köpt pizza, har den producerats någonstans och där krävt energi. När hushållens energikonsumtion beräknas krävs ungefär en tredjedel till matlagning (Carlsson-Kanyama 1999).

Realistically, however, ordinary consumers have little knowledge of the links between consumption patterns and their consequences, and have little real power to affect the market place. In a highly industrialized society, knowledge and responsibility are so diffused among economic actors that no one really feels responsible.(Heiskanen och Pantzar 1997:409)


60

Konsumtionen syftar till att tillfredställa många olika behov som vi människor upplever (Casimir och Dutilh 2003:319). Behovet att leva miljövänligt, eller hållbart, kan komma i konkreta kon ikter i enskilda hushåll. I ett av hushållen i vår egen studie beställde de KRAV-märkta och Demeter odlade produkter i stora säckar och ansåg den konsumtionen som mer hållbar trots att det innebar längre transporter. Detta landsbygdshushåll hade annars dålig tillgång till sådana produkter i sin lanthandel som de ändå nyttjade eftersom de kände ansvar för butikens överlevnad. De såg tillgången till den lokala butiken som en resurs för den sociala och ekonomiska hållbarheten i sin by även om utbudet där minskade den ekologiska hållbarheten av deras konsumtion (intervjuer hushåll E). Även om endast en person gör inköpen har det i studier visat sig att den som handlar ”tar med” sig hela hushållets värderingar i de konsumtionsval som sker i inköpssituationen.

When it comes to purchases of everyday commodities our results clearly show that individuals ’carry’ the other household members wishes and dislikes with them when standing in front of the shelves in the supermarkets deciding what products to choose.(Shanahan 2004:8)

Hushållens gemensamma värderingar kring hållbar konsumtion är således avgörande för vilka val som slutligen kommer att ske i butiken. Konsumenter som bryr sig om såväl sig, sin familj och andra personer som om miljön, kallas ibland för eco-centrerade, till skillnad från de egocentriska, som konsumerar för att uppfylla sina egna behov (Benn 2004). Det har även visat sig att kvinnor är mer positivt inställda till miljömärkningar (SOU 2002:30). Men möjligheten att välja produkter och tjänster för sin konsumtion beror i hög grad på hushållets resurser. De resurser som nns att tillgå i hushållsbudgeten är avgörande för möjligheterna att omsätta sina värderingar till handlingar.

Även beredningen av maten präglas av genusarbetsdelning. Det nns tecken som tyder på att tillredningen är mindre jämställd än inköpen av livsmedel (Ellegård 2003:96).

En betydligt större andel av populationen deltar i delprojektet ’tillreda mat’ (83%), än i delprojektet ’införskaffa av råvaror’ (45%) /…/ En snäv användning av konsumtionsbegreppet innebär således att en stor andel av populationen inte räknas som konsumenter, trots att de både använder dagligvaror för matlagning (83%) och äter upp dem i förädlad form (100%). (Ellegård 2003:92-93)

Det är alltså viktigt att uppmärksamma hur det som köps bäddas in i vardagssammanhang. Ellegård (2003) argumenterar därför för att vi borde använda ett bredare konsumtionsbegrepp där även bruket av resurser inkluderas i konsumtion. Efter måltiden ska tallrikar och grytor plockas bort och diskas, eventuella matrester tas om hand och förpackningar hanteras. Det görs oftast vid den källa där avfallet producerats, varför vi talar om källsortering.


61

KällsorteringKällsortering som vi förväntat oss kunna se i tidsdagböckerna framkom enbart som att bära till återvinningsstationen. Det innebar att ”skapande” av det som bars till återvinningsstationen var integrerat i andra aktiviteter som att laga mat, småplocka hemma, slänga gårdagens tidning eller att plocka torra blad från krukväxterna.

Källsortering av hushållsavfall är en mycket diskuterad aktivitet i hushåll och i samhället i allmänhet. Det nns många olika uppfattningar om källsortering leder till en hållbar hantering av hushållsavfall. De som argumenterar mot källsortering, anser att energiutvinning genom förbränning av osorterat avfall är till minst lika stor nytta som materialåtervinning av källsorterat material. Förespråkarna däremot ser en större samhällsekonomisk nytta med källsortering och materialåtervinning av så många fraktioner som möjligt. De senare framhåller också ofta pedagogiska vinster med att källsortera, eftersom hushållen börjar re ektera över de material öden som de skapar och att de därmed kanske lägger om sina konsumtionsmönster (Berglund 2003).

Källsortering av hushållsavfall har dock en tydlig jämställdhetsaspekt då det förväntas att hushållen skall göra mycket mer obetalt arbete. Det obetalda arbetet som utförs i hushållen är mycket ojämnt fördelat mellan kvinnor och män och det nns därför tydliga risker att mer arbete i hushållen skulle leda till ännu skevare genusarbetsdelning.

4.5 Hållbar konsumtion, som inte påverkar jämställdheten negativtFör att bedöma om konsumtion är hållbar (med tyngdpunkt på den ekologiska hållbarheten) är det avgörande hur det produceras och konsumeras. När vi skall bedöma om konsumtionen är jämställd är det däremot avgörande vem som konsumerar. Detta innebär att olika analyser måste göras.

I bedömningen av aktivitetens ekologiska hållbarhet spelar det ingen roll vem som gör det om det görs på samma sätt. Till exempel spelar det ingen roll om det är en man eller kvinna som tvättar bilen, men det är direkt avgörande vilka produkter den som tvättar bilen använder, var de tvättar bilen och om vattnet som transporterar smuts och rengöringsmedel från bilen rinner ner i ett avlopp eller orenat ut i naturen. Om vi däremot skall bedöma en aktivitets effekter för jämställdheten är det direkt avgörande vem som agerar eller deltar. Däremot är det inte alls lika noga hur detta görs. Om vi skall analysera genusarbetsdelningen i ett hushåll är vi inte intresserade av hur eller var de tvättar bilen, men det är helt avgörande vem som gör det.

Genusarbetsdelningen är en konsekvens av vem som gör vad. Arbetsdelningen i hushållet är också nära förknippad med arbetsdelningen på den betalda arbetsmarkanden utanför hemmet. Förändringar av den betalda


62

genusarbetsdelningen kan således även leda till förändringar av genusarbetsdelningen av obetalt arbete.

Miljöpolitiska styrmedel används för att påverka hur saker och ting konsumeras och hur det produceras. Politiska styrmedel för ökad jämställdhet utgår däremot från frågan vem som konsumerar och producerar. Det innebär att sådana politiska styrmedel inte entydigt kan sägas sammanfalla. Det kanske inte heller kan avgöras hur de principiellt kan samverka eftersom de har olika syften.

Det nns få vetenskapliga studier som belyser dessa områden (förutom färdmedelsval) och därför är det angeläget att synliggöra skillnader mellan män och kvinnors konsumtion. Genom att synliggöra hur det faktiskt är, även om det kan vara på många olika sätt, ges politiker och andra beslutsfattare möjligheter att ta mer könsneutrala beslut. Det visar inte minst forskning kring val av färdmedel som gjorts och vars resultat kanske kan ses i de problematiserade målen för transportpolitiken. Även om skillnader mellan män och kvinnor kvarstår då de synliggjorts, så nns i alla fall möjligheter att hantera dem och undvika könsblinda förhållningssätt.


63


64

5. DiskussionAvslutningsvis för vi här först en mer teoretiskt grundad diskussion utifrån kapitel två. Därefter har vi försökt att formulera en enkel ”checklista” med frågor som kan ställas i anslutning till miljöpolitiska beslut för att bedöma dess konsekvenser för jämställdheten. Vi hoppas kunna inspirera till fortsatta diskussioner om vad som bör göras för att miljöpolitiken inte skall påverka jämställdheten negativt. Denna text kan enbart ses som en inledning och början på att belysa ett stort område. Fortsatta diskussioner kan ge en djupare och mer problematiserad förståelse för alla delar av begreppet hållbar utveckling.

5.1 Genuskontrakt som perspektivI kapitel två diskuterades den teoretiska modellen om genuskontrakt (Hirdman 1988; 1990) som framträder på tre olika nivåer i samhället. Dessa kommer vi nu att använda för att resonera om hur olika miljöpolitiska åtgärder kan återspeglas i genuskontrakten.

Genuskontrakt på den kulturella överlagringsnivånDen kulturella överlagringsnivån kan förstås som den diskurs som formar hur vi uppfattar och vill förändra vår omvärld och detta framträder i policyer. Det är tydligt att föreställningar i policyer om hållbar utveckling relateras till genuskontraktets kulturella överlagringsnivå genom att både miljöpolitiken och jämställdhetspolitiken förväntas inordnas i alla politikområden. Det innebär att båda områdena samtidigt saknar väl de nierade och avgränsade mål, för vilka tydliga styrmedel kan implementeras.

Båda policyområdena – miljö och jämställdhet – präglas av vaga mål som trots det eller kanske snarare tack vare det, råder konsensus om. Målen blir svåra att implementera genom sin otydlighet. Miljöfrågans naturvetenskapliga förankring, som kan ge intryck av att det nns ”ett rätt sätt” att agera skiljer den tydligt från jämställdhetsfrågans klart politiska och ideologiska olikartade tolkningar. På samma sätt som jämställdhetsbegreppet döljer genusanalysernas tydliga kon iktdimensioner har begreppet hållbar utveckling kritiserats för att dölja kon ikter och lyfta fram konsensus (Hedrén 2002). Kon ikter leder i sig till att förhållanden inom ett område synliggörs och därmed blir möjliga att hantera.

Hållbar utveckling som mål är mycket mer politiskt än vad det ger intryck av. Målen om ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling är diffusa och det nns egentligen många olika tolkningar av vad som är hållbart, inte minst i ekonomisk och social mening. Så länge som sådana politiska kon ikter inte hanteras så kan inte heller konkreta medel att nå målet utvecklas. Det är därför avgörande att konkretisera betydelsen av


65

hållbar utveckling för att dess konsekvenser för jämställdhet och genusrelationer skall kunna bedömas. Innebär ett hållbart samhälle också ett kvalitativt jämställt samhälle? Och i så fall, vilka medel kan och bör tas till för att nå målen?

Dessa politikområden skulle sannolikt vinna på om er kon ikter ck framträda. Det skulle kunna leda till mer konkreta medel som ger effektivare implementering av politiska mål, när man väl bestämt sig för vad som är målen. Då skulle även jämställdhetsaspekterna kunna diskuteras tydligare eftersom de skulle kunna synliggöras i diskussionerna om hur politiken implementeras. Kon ikter skulle sannolikt framträda mer om frågor kring konsumtions- och produktionsmönster stod i fokus istället för det vaga begreppet hållbar utveckling. Förhållningssätt kring vår livsstil inkluderar tydligt vårt bruk av resurser, vilket rör politiska frågor om hur resurser bör ägas och fördelas i samhället. Då kanske man även skulle kunna se hur frågorna inordnas i politikens klassiska höger-vänster dimension, vilket idag är otydligt.

Sociala integrationsnivån På den sociala integrationsnivån åter nns de samhälliga institutioner som skapas genom politiska beslut. Sådana institutionella normer skulle kunna underlätta en mer hållbar utveckling. Det förutsätter strukturer som underlättar konsumenters val av hållbar (tillräcklighetsorienterad) konsumtion oberoende av konsumtionskulturer vilka visat sig variera mellan män och kvinnor. Miljömärkning av varor och tjänster styr bevisligen konsumtionen och det nns således sannolikt även möjligheter att leda om konsumtionsmönstren så att de får mer jämställda (eller i alla fall inte mindre jämställda) konsekvenser.

Ojämställdhet kan beskrivas som ett relationsbaserat (makt)problem. Det handlar om vems resurser som anses ge makt i ett visst sammanhang. När resurserna är formella som pengar eller positioner kan mäns och kvinnors tillgång till resurserna utvärderas (kvantitativ jämställdhet). Men ofta handlar det om mer diffusa resurser som värderingar och förhållningssätt vilket gör det svårt att bedöma (kvalitativ jämställdhet). Den gängse de nitionen av jämställdhet grundas på den kvantitativa och mätbara jämställdheten; att vi skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende, att vårda hem och barn samt att delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Men det är mycket svårare att bedöma om män och kvinnor har lika in ytande på sitt arbete, i sitt hem och i sitt samhälliga engagemang. Detta är även problematiskt att bedöma eftersom den som har haft mest makt i en relation kan känna sig förfördelat trots att han eller hon fortfarande kommer att ha starkast makt i relationen.

Så kallad ”gender mainstreaming” har används som ett framgångsrikt styrmedel för den kvantitativa jämställdheten inom bland annat utbildnings- och arbetsmarknadspolitikens områden. Ett resultat är att allt färre


66

utbildningar har en helt skev könsfördelning. Det är enklare att använda gender mainstreaming då det inom politikområdet nns konkreta kvantitativa mål. Inom miljöområdet i allmänhet och hållbar produktion och konsumtion i synnerhet saknas idag konkreta kvantitativa mål som är relaterade till ojämställdheten. Därför bör sådana politiska mål formuleras om metoderna skall kunna nyttjas.

I allmänhet bör styrmedel på den sociala integrationsnivån sträva efter att skapa förutsättningar för människors vardagsliv på ett sådant sätt att enskilda inte behöver ta hänsyn till hur hållbart ett beteende är eller huruvida det påverkar jämställdheten. Det mest önskvärda – sannolikt omöjliga – skulle vara att samhällets strukturer är sådana att de val som är mest hållbara i vid mening också i alla lägen är de mest attraktiva. Det kallas i ekonomisk teori för incitamentsstrukturer och om dessa är helt i enlighet med rådande policynormer så kommer de helt enkelt att genomföras utan att människor tänker på det. Även om den typen av samhällsstrukturer är näst intill omöjliga att skapa så kan de fungera som tankemodeller i politiska beslutsprocesser, inte minst i kommunal planering.

Socialiseringsnivåns genuskontraktPå en mer individuell nivå är det svårt att bedöma hur olika politiska beslut påverkar enskilda i vardagen. Men det som sker i vardagen är ofta intimt förknippat med normer och värderingar i samhället varför de två övergripande nivåernas styrprinciper påverkar vad som sker i individuella relationer.

Precis som när andra nya policyområden och implementeringsprocesser utvecklas så integreras dessa i relation till tidigare policystrukturer och sammanhang. Därför kommer alla förändringar inom miljöpolitikens områden som görs för att bygga ett mer hållbart samhälle, att inkluderas i de strukturer som utgör vårt samhälle och därmed våra genussystem. Arbetsfördelningen mellan män och kvinnor kommer därför sannolikt att fortsätta att präglas av genusbetingat särskiljande. Det kommer även att synas så väl i hushållens organisering och verksamhet som i helt andra sammanhang även om arbetet i sig kommer att vara mer hållbart. Genuskontrakten för vem som gör vad kommer sannolikt inte att ändras bara för att man ändrar på vad som görs. Pedagogiska processer kan förändra människors inställningar och därmed även socialiseringsnivåns genuskontrakt.

5.2 Principer som upprätthåller genuskontrakten De genuskontrakt som diskuterats ovan upprätthålls av två principer: Isärhållandet av manligt och kvinnligt samt hierarkiseringsprincipen att mannen och det mannen gör är normen och det värderas därför högre. För att kunna hantera – och motverka – dessa principer är det viktigt att ha ett


67

könsneutralt, men inte könsblint, förhållningssätt.

Isärhållande principerDikotomier som särskiljer manligt och kvinnligt återkommer även inom miljöpolitikens områden. De konsekvenser som särskiljandet tidigare haft såväl på individ- som på samhällsnivå går igen även inom miljöpolitikens områden. Isärhållandets princip verkar inte bara mellan män och kvinnor utan åter nns även i dimensioner som exempelvis utbildning, inkomst, etnisk bakgrund och ålder. Då sådana skillnader sammanfaller kan de ge effekter av mer än dubbel underordning. Exempelvis att vara kvinna med låg utbildning är mer än dubbel underordning jämfört med en kvinna med genomsnittlig utbildning eller en man med låg utbildning. Genusarbetesdelningen är en form av isärhållande på samtliga kontraktsnivåer.

Därför kommer främst kvinnor att hantera miljöaspekter inom de områden de redan tidigare ansvarar för och där de dominerar på arbetsmarkanden, som exempelvis inom barn- och äldreomsorgen. Men de gör det inte enbart för att det nns est kvinnor där.

I hushållen kommer sannolikt liknande fördelningar av miljöansvaret att ske. I våra pågående hushållsstudier kan vi se att kvinnor tar upp sitt miljöengagemang kring tvättstugan där de talar om val av produkter och försök att spara energi. Männen däremot tar upp miljöfrågor i relation till exempelvis att tvätta bilen. Det innebär att även om miljöhänsyn är något relativt nytt för svenska hushåll så inordnas det i relation till de aktivitetsmönster som hushållen redan upprättat. Att ett hushåll börjar agera allt mer miljövänligt kan således inte sägas påverka deras arbetsfördelning, snare kanske den förstärks då de visat sig att den part som tar hand om tvätten också är den som har kännedom om miljömärkning av tvättmedel och valet att till exempel tvätta vid lägre temperaturer och alltid med full maskin. En annan dikotomi som verkar upprätthållas i hushållen är den mellan att se det som sker ute i det offentliga som manligt och det som sker hemma i det privata som kvinnligt. Miljöfrågan blir i hushållen således något som har snarlika konsekvenser vad gäller genus liksom de esta andra aktiviteter som genomförs i hushållen.

HierarkiseringsprinciperHierarkiseringsprincipen innebär att män och det män gör värderas högre i allmänhet i samhället. Det leder i sin tur till att ’mannen’ blir den norm som annat tolkas i relation till och därför alltid blir avvikande. Hierarkin verkar i det som redan är särskilt och visar att särskiljandet inte sker på en jämlik nivå. Denna princip leder bland annat till att vi talar om damfotboll och kvinnliga chefer.

Inom miljöpolitikens områden åter nns hierarkin i samspel med andra sammanhang så som de diskuterats kring isärhållandets princip. Men miljöfrågans samspel mellan naturvetenskapliga förklaringar och dess


68

samhällskonsekvenser ses ibland som en sådan hierarki. Naturvetenskapliga klargöranden ses ofta som norm för vad som kan och bör göras – de överordnas de mindre konkreta samhällsrelaterade förklaringarna. De naturvetenskapliga förklaringarnas högre värdering kan också vara en förklaring till varför de ekologiska aspekterna av hållbar utveckling prioriteras. Det skulle kunna vara möjligt att rangordningen av miljömålen har en sådan dimension.

Analysen av policydokument visar att det är större sannolikhet att jämställdhetsaspekter diskuteras i policy om hållbar utveckling än vice versa. Det kan bero på att jämställdhet ses som en aspekt av den sociala hållbarheten, men också att hållbar utveckling har ett bredare samhällsperspektiv. Men det är intressant att se vilket av dessa policyområden som kommer att utvecklas och ges högre värden framöver. Genuskontrakt kan som Hirdman (1988) visat förändras. Den senmoderna människans många möjligheter att välja livsstil och identitet utmanar det enkla isärhållandet och den entydiga hierarkin. Det kan leda till att hierkiseringsprincipen tappar i betydelse om olika livsstilar värderas alltmer lika och toleransen för vad som ses som avvikande försvagas.

Könsblind och könsneutralOavsett hur och var dessa två principer verkar är det avgörande att de synliggörs för att vi skall kunna vara medvetna om jämställdhet. Om vi inte känner till hur det är och om inte skillnader mellan män och kvinnor är synliga får vi oftast ett intryck av att det är jämställt – vi blir könsblinda.

Därför är det viktigt att miljöpolitiken även bygger på att synliggöra och medvetandegöra män och kvinnors olika situationer, möjligheter och värderingar. Mot bakgrund av sådan kunskap kan styrmedel utvecklas som får positiva konsekvenser både för män och kvinnor. Det kan således vara värt att prioritera att synliggöra skillnader för att sedan skapa förutsättningar för att integrera. Däremot om miljöpolitiken hanterar medborgare som könslösa individer blir den ett trubbigt verktyg om man samtidigt vill hantera jämställdhets- och genusaspekter. Könsblinda förhållningssätt innebär att skillnader mellan män och kvinnor i olika sammanhang osynliggörs. Därför är mer kunskap om dessa områden avgörande för att förstå vad som skulle kunna behöva göras.

5.3 Metoder för att bedöma jämställdhets-konsekvenserMot bakgrund av det som diskuterats ovan vill vi avslutningsvis ställa upp ett mycket förenklat försök till checklista av frågor som skulle kunna användas för bedömning av jämställdhetsaspekter av politiska beslut inom miljöpolitiken. Dessa frågor grundas på de teoretiska resonemang som vi diskuterat ovan och skall ses som övergripande. Varje fråga bör givetvis problematiseras i relation till det aktuella området. Ingen av frågorna kan


69

enkelt besvaras med ja eller nej, utan vi skisserar här en modell som kan leda fram till att uppmärksamma problem förknippade med jämställdhetsaspekter.

Idé till checklista för bedömning av jämställdhetsaspekter:• Finns det kunskap om hur män och kvinnor berörs av politiska beslut inom det aktuella området? Om så inte är fallet kan sådan kunskap tas fram innan beslutet utformas och vad kan den synliggöra?• Vilka synsätt (den kulturella överlagringsnivån) grundas det aktuella beslutet på? Präglas de av jämställdhet i kvalitativ mening?• Vem (män eller kvinnor, men även andra aspekter kan tas upp) verkar vara normen för beslutet och tanken bakom texten? • Ges män och kvinnor samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter genom det beslut som föreslås?• Finns det risk att antingen mäns eller kvinnors synsätt och agerande kommer att framträda mer när det aktuella beslutet implementeras?• Finns det risk att beslutet leder till att värderingar och ageranden som anses manliga eller kvinnliga bibehålls och kanske till och med förstärks när beslutet implementeras?

Frågorna i checklistan skulle kunna ligga till grund en bedömning av föreslagna beslut inom miljöpolitikens områden men räcker inte för vad som skulle kunna kallas en genuskonsekvenbeskrivning. De frågor vi ställt upp kan användas som ett analysverktyg. Hur analyserna sedan hanteras handlar om politiska bedömningar. Utfallet av politiken blir alltid mycket mer komplext eftersom vi inte bara är män och kvinnor, utan även har en mängd andra olikheter som ålder, utbildning, etnisk bakgrund och bostadsort för att bara nämna några aspekter som påverkar varför och hur politiken kommer att uppfattas på olika sätt.

Det är också alltid viktigt att synliggöra vad som sker inom olika delar av miljöpolitikens områden för att skapa kunskap om hur män och kvinnor påverkas av olika politiska beslut. Inom transportpolitiken har detta föredömligt gjorts och därför har även konkreta mål för verksamheten kunnat utformas. Synliggörande lyfter fram kon ikter och tvingar därigenom fram ställningstagande. Men aspekter som diffust skall integreras i andra politikområden riskerar att bli osynliga. Både jämställdhet och hållbar utveckling förväntas integreras i alla andra politikområden. De riskerar därför att bli osynliga. Aktörer med god kompetens och stort handlingsutrymme inom sitt speci ka område kan osynliggöra genom att hävda att just det politikområdet inte påverkar jämställdhet eller hållbar utveckling. Diffus integration av otydliga mål leder ofrånkomligen till könsblindhet och osynliggörande av hållbarhet. Därför anser vi som forskare att det är viktigt att politiska aktörer tydliggör målen (genom att hantera


70

kon ikterna) och utvecklar och stärker institutionernas synliggörande och hantering av dessa integrerade politiska mål.

Konstruktionen av genus i relation till hållbar utveckling sker i samspel med andra sociala och kulturella konstruktionsprocesser. Det innebär att de meningsskapande sammanhang som kringgärdar genus kommer att inkluderas i en hållbar utvecklingsdiskurs men sannolikt inte ges helt nya betydelser. Vårt policyanalytiska perspektiv visar att genuskontrakt bygger vidare på de starka tidigare genuskontrakt som präglat (svensk) politik och samhällsutveckling. Centrala dikotomier mellan privat-offentligt, stad-landbygd, klass, etnicitet och liknande kommer sannolikt att åter nnas, men ges delvis nya innehåll.

De frågor som kvarstår om hur jämställdhet skall nås är till syvende och sist politiska. Det handlar först om hur skillnader mellan män och kvinnor kan synliggöras och sedan hur sådana skillnader kan och bör hanteras. Därför bör tydligare politiska mål utvecklas och sambanden mellan de två policyområdena klargöras. I den processen bör inte ideologiskt grundade kon ikter döljas av konsensussträvanden, utan snarare tas fram för att kunna diskuteras och hanteras. Mot den bakgrunden skulle politiska aktörer kunna utveckla styrmedel för de problemområden som här diskuterats. Vi ser stora möjligheter för detta i det kommunala Agenda 21 arbetet och i relation till hushållens (idag) obetalda arbete. Men det är politiska frågor och vi hoppas därför att politiska aktörer kommer att ta över när vi nu lämnat över denna rapport med hopp om mer hållbar jämställdhet.


71

ReferenserAbrahamsson, Lena (2002) ”Just när det blev viktigt blev det manligt”. Kvinnovetenskaplig Tidskrift. Vol. 23, nr. 1, s. 37-52.

Agenda 21 (1993) Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. UNCED biblioteket, vol II. Stockholm: Nordstedts.

Bauman, Zygmunt (1998) Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Uddevalla: Daidalos.

Benn, Jette (2004) “Consumer education between ’consumership’ and citizenship: experiences from studies of young people”. International Journal of Consumer Studies. Vol 28, nr. 2, s. 108-116.

Berglund, Christer (2003) Economic ef ciency in waste management and recycling. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå Tekniska universitet.

Berner, Boel (1996) Sakernas tillstånd: kön, klass, teknisk expertis. Stockholm: Carlsson.

Biff eller bil? – om hushållens miljöval. (1996) Naturvårdsverkets Rapport 4542. Stockholm: Naturvårdsverket.

Björk, Mia (1997) Hemarbetets modernitet – en fråga om kön, kunskap, tid och rum. Akademisk avhandling 1997:1, Institutionen för Arkitektur och stadsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm: KTH.

Björk, Nina (1999) Sireners sång: tankar kring modernitet och kön. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Björnberg, Ulla & Anna-Karin Kollind (2003) Att leva själv tillsammans. Malmö: Liber.

Bondestam, Fredrik (2003) Könsmedveten pedagogik för universitetslärare: en introduktion och bibliogra . Uppsala Universitet, Enheten för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande. Uppsala: Wikström.

Burchell, Jon & Simon Lightfoot (2004) “The EU and sustainable development. The long road from Rio to Johannesburg” In: Europe, Globalization and Sustainable Development. Barry, John; Brian Baxter and Richard Dunphy (ed.) London: Routledge.

Butler, Judith (1996) “Subversiva kroppsakter”, Först publicerad i Gender Trouble, s. 111-130, 134-141. London: Rothledge. I: Feminismer. Lisbeth Larsson (red.). Lund: Studentlitteratur.

Bäck-Wiklund, Margareta (2000) ”Den ”demokratiska familjen” – det postmoderna samhällets grundbult?”. Socialvetenskaplig tidskrift, Vol 7 nr.1-2, s. 44-56.


72

Carlsson-Kanyama, Annika (1999) Consumption Patterns and Climate Change: Consequences of eating and travelling in Sweden. Doctoral thesis in Natural Resource Management, Department of Systems Ecology, Stockholm University. Edsbruk: Akademitryck AB.

Casimir, Gerda & Chris Dutilh (2003) ”Sustainability: a Gender Studies Perspective”. International Journal of Consumer Studies, Vol 27, no 4, pp. 316-325.

Centerpartiet (2001) Idéprogram,. www.centerpartiet.se Access 2004-07-28.

Commission of the European Communities, COM(2001)264 nal. “Communication from the Commission. A Sustainable Europe for a Better World: A European Union Strategy for Sustainable Development.” http://www.europa.eu.lut/comm/regional_policy/innovation/pdf/library/strategy-susdev_en.pdf Access. 2004-08-31

Connell, Robert W. (1987) Gender and Power: Society, the person and sexual politics. Stanford: Stanford University Press.

Connell, Robert W. (1995) Masculinities: Knowledge, power and social change. Berkely: University of California Press.

Cowan, Ruth Schwartz (1983) More work for mother: the ironies of household technology from the open hearth to the microwave. New York: Basic Books.

Davies, Anna R (2002) “Power, politics and networks: shaping partnerships for sustainable communities”. Area, Vol. 34, no. 2, pp. 190-203.

Davion, Victoria (1994) “Is Ecofeminism Feminist?”. In: Ecological Feminism, Karen J. Warren (ed.). London and New York: Routledge.

Dobson, Andrew (1996) “Environmental sustainabilities: an analysis and a typology”. Environmental Politics, Vol. 5, no. 3, pp. 401-28.

Douglas, Mary and Baron Isherwood (1979/1996) The World of Goods: Towards an Anthropology of consumption. London and New York: Routledge.

Eckerberg, Katarina och Pia Brundin (2000) Lokal Agenda 21 – en studie av 10 svenska kommuner. Stockholm, Miljödepartementet, Svenska kommunförbundet. Stockholm: Bomastryck.

Ekström, Karin M. och Håkan Forsberg (red.) (1999) Den erdimensionelle konsumenten. Göteborg: Tre Böcker förlag AB.

Ellegård, Kajsa (1993) Olikadant, Aspekter på tidsanvändningens mångfald. Vardagslivets komposition, delrapport 1. Occassional papers 1993:4. Kulturgeogra ska institutionen, Handelshögskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.


73

Ellegård, Kajsa (1994) Att fånga det förgängliga. Utveckling av metoder för studier av vardagslivets skeeden. Vardagslivets komposition. Delrapport 2. Occassional papers 1994:1. Kulturgeogra ska institutionen, Handelshögskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.

Ellegård, Kajsa (2003) ”Att använda varor och tjänster i vardagens projekt – om konsumtionens vidd och mening”. I: Konsumenterna och makten. Att använda och bevara resurser. Kajsa Ellegård & Lennart Sturesson (red.). Stockholm: Carlssons förlag.

Ellegård, Kajsa och Nordell, Kersti (1997) Att byta vanmakt mot egenmakt. Stockholm: Anderssson & Skyttemo.

Ellegård, Kajsa och Wihlborg, Elin (2001) Fånga vardagen. Ett tvärvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, Louise & Jörgen Garvill (2003) Ett jämställt transportsystem. TRUM-rapport 2003:3. Umeå: Umeå universitet.

Faulkner, Wendy (2003) ”Teknikfrågan i feminismen”. I: Vem tillhör tekniken? Boel Berner (red.). Lund: Arkiv.

Fjellström, Phebe (2002) Kvinnoliv och måltidsglädje: kosthåll och resurser inom det nordliga rummet. Kungälv: Norrlands Universitets förlag.

Folkpartiet Partiprogram antaget 1998, reviderat 2003. www.folkpartiet.se/templates/SimplePage_3263.aspx Access: 2004-07-28.

Friberg, Tora (1999) För yttningar, en sammanhållande länk i vardagens organisation. Institutionen för kulturgeogra och ekonomisk geogra , Lunds Universitet. KFB-Rapport 1998:23. Stockholm: Kommunikationsforsknings beredningen.

Fuss, Diana (1996/1989) “Den essentiella risken”. Först publicerad i Essentially Speaking, s. 1-14, 18-21. London: Rothledge. I: Feminismer, Lisbeth Larsson (red.). Lund: Studentlitteratur.

Giddens, Anthony (1991/1999) Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Orginaltitel: Modernity and Self-Identity. Self and Society in the Late Modern Age. Göteborg: Diadalos.

Gillberg, Minna (1998) ”Miljömärkning och konsumentmakt” Bilaga 1. I: Ds 1998:49 Jämställdhetsmärkning – Konsumentmakt för ett jämställt samhälle. Stockholm: Regeringskansliets Offset central

Göteborg, Socialdemokraternas, Västerpartiets och Miljöpartiets förslag till budget 2005. www.goteborg.se/prod/sk/goteborg.nsf/ les/budgetforslagsvmp05/$FILE/s_v_mp2005.pdf Access 04.11.07 Arbetsmaterial Göteborgs stad.


74

Handlingsplanen från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 – ett sammandrag. Utrikesdepartementet, Enheten för Globalt samarbete, Gerd Johnsson, Stockholm, november 1997.

Hedrén, Johan (2002) “Naturen som ett hot mot det moderna: Några ideologikritiska re ektioner”. I: Naturen som brytpunkt – om miljöfrågans mysti eringar, kon ikter och motsägelser. Johan Hedrén (red.). Stockholm/Stenhag: Symposion.

Heiskanen, Eva & Mika Pantzar (1997) ”Towards Sustainable Consumption. Two new perspectives”, Journal of Consumer Policy. Vol 20, s. 409-442.

Hela samhället. Jämställdhetsaspekter på fysisk planering och byggd miljö. (1996). Boverket rapport 1996:4, Karlskrona: Boverket.

Hermansson, Camilla (2002) Det återvunna folkhemmet: om tevejournalistik och miljöpolitik i Sverige 1987-1998. Linköping studies in Arts and Science No 252. Linköping: Linköpings universitet.

Heselius, Maria (2002) Agenda 21 ur ett genusperspektiv: En studie av det lokala Agenda 21 arbetet i Norrköpings kommun. D-uppsats. Norrköping: Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Linköpings universitet.

Hill, Michael (1997) The Policy Process in the Modern State. London: Prentice Hall, Harvester Wheatsheaf.

Hirdman, Yvonne (1988) ”Genussystemet – re exioner kring kvinnors sociala underordning”, Kvinnovetenskaplig tidskrift Vol 9 nr. 3, s. 49-63.

Hirdman, Yvonne (1990) ”Genussystemet”. I: Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport. SOU 1990:44. Stockholm: Fritzes förlag.

Hirdman, Yvonne (2001) Genus – det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

Hobson, Kersty (2003) “Consumption, Environmental Sustainability and Human Geography in Australia: A Missing Research Agenda?”, Australian Geographical Studies, Vol 41, no. 2, pp. 148-155.

Holmberg, Carin (1993) Det kallas kärlek: en socialpsykologisk studie om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par. Trondhjem: Månpocket.

Hornborg, Alf (2002) “Tillväxt och teknikutveckling som ymnighetshorn eller nollsummespel”. I: Naturen som brytpunkt – om miljöfrågans mysti eringar, kon ikter och motsägelser. Johan Hedrén (red.). Stockholm/Stenhag: Symposion.

”Hundratjugoen punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige 4 oktober 2002” (2002) Socialdemokraterna och samarbetspartiernas samverkansdokument. Tillgängligt på www.sap.se Access 2004-10-04.


75

Hägerstrand, Torsten (1985) Time-Geography: Focus on the Corporeality of Man, Society, and Environment. New York: The United Nations University.

Höjer, Maria Wendt & Cecilia Åse (2001) Politikens paradoxer: en introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia Adacta.

Inness, Sherrie (2001) “Thinking Food/ Thinking Gender”. In: Kitchen Culture in America: Popular Representations of Food, Gender, and Race. Sherrie Inness (ed.). Philadelphia: University of Pennsylvania Press.

Jónasdóttir, Anna (1985) “Kvinnors intressen och andra värden” I: Kvinnovetenskaplig tidskrift, Vol 6, nr. 2, s. 17-33.

Jónasdóttir, Anna (1994) Why women are oppressed? Philadelphia: Temple University Press.

Jämt och ständigt: Informationsmaterial om regeringens handlingsplan för jämställdhetspolitiken 2003 – en sammanfattning av Skr. 2002/03:140. Stockholm: Näringsdepartementet.

Konsumentverket (1998) Allmänhetens kunskaper, attityder och agerande i miljöfrågor. Konsumentverkets rapport 1998:7. Stockholm: Konsumentverket.

Kretsloppsplan (2003) Antagen av Kretsloppsnämnden 30 oktober 2003. Göteborgs Stad, Kretsloppskontoret.

Kristdemokraterna (2001) Principprogram. www.kristdemokraterna.se/principprogram/kd_principprg.pdf Access: 04.11.07

Kristdemokraterna (2002) Lika möjligheter – Manifest för jämställdhet. www.kristdemokraterna.se Access: 2004-07-28.

Kvist, Elin & Katharina Tollin (2000) ”Nu är det ju synd om männen…”. Bang, nr. 1, s. 24-27.

Lewander, Lisbeth och Birgitta Jordansson (2000) Genus och jämställdhet: En utvärdering av JÄST-projektet 1993/94 - 1996/97. Högskoleverkets arbetsrapport 2000:14 AR.

Lindén, Anna-Lisa (2001) Allmänhetens miljöpåverkan: energi, mat, resor och socialt liv. Stockholm: Carlssons.

Lindholm, Margareta (1996) ”Vad har sexualitet med kön att göra?”. I: Lambda Nordica, Vol. 2, nr. 3-4, s. 38-53.

Lorentzi, Ulrika & Helén Lundkvist (2001) Gör det jämt: att integrera jämställdhet i verksamheten. N2001:041. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.


76

Lorentzi, Ulrika (2001) Jämställdhetsverkstan: Om jämtegrering och 3R-metoden i svenska kommuner. Serie: Kommunerna och jämställdheten JÄMKOM. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.

Merchant, Carolyn (1994) Naturens död: kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag/Symposium.

Michaeli, Inga (2000) Bland eldsjälar och gränsgångare: En studie i två kommuner av Agenda 21 som social styrform. Forskningsrapport 2000:5. Uppsala: Uppsala Universitet, Institutet för bostads- och urbanforskning.

Miljöpartiet, partiprogram 2002-01-08 www.mp.se/templates/template_83.asp?nummer=708 Access: 2004-07-28.

Moderaterna Partiprogram – handlingsprogram, augusti 2002,. www.moderat.se Access: 2004-07-28.

Mårtensson, Mona & Ronny Pettersson (2002) Grön vardag: hushåll, miljöhänsyn och vardagspraktik. Stockholm/Stenhag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Nordborg, Gudrun (1997) ”Vårt feministiska projekt”. I: Makt & Kön: Tretton bidrag till feministisk kunskap, Gudrun Nordborg (red.). Stockholm/Stenhag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Nyberg, Anita (1987) ”Vad är förvärvsarbete?”. Kvinnovetenskaplig tidskrift. Vol 8, nr 1, s. 54-65.

Nyberg, Anita (1989) Tekniken – kvinnornas befriare? Hushållsteknik, köpevanor, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-tal – 1980-tal. Linköping studies in Arts and Science 45. Linköping: Linköpings universitet.

Parkins,Wendy (2004) ”Out of Time. Fast Subjects and slow living”. Time and Society. Vol 13, no 2/3 pp. 363-382.

Pettman, Jan Jindy (2001) “Gender Issues”. In: Baylis & Smith (red.), The Globalization of World Politics, kapitel 27. Oxford: Oxford University Press.

Pipping Ekström, Marianne och Helena Shanahan (1999) ”Ekologisk mat i hushållens vardag”. I: Den erdimensionella konsumenten - en antologi om svenska konsumenter. Ekström, Karin M. och Håkan Forsberg (red.). Göteborg: Tre Böcker Förlag AB.

Rahm, Jessica & Elin Wihlborg (2003) Smarta hem med konvergerande teknik. En lägesbeskrivning av forskningsprojektet ”Konvergens för användning”. Tema T Arbetsnotat nr. 265. Linköping: Linköpings universitet.


77

Rosaldo, Michelle Z. (1974) ”Woman, Culture, and Society: A Theoretical Overview”. In: Woman, culture and society. Michelle Z. Rosaldo och Louise Lamphere (eds.). Stanford: Stanford University Press.

Rosengren, Anette (1991) Två barn och eget hus. Stockholm: Carlsson.

Rönnblom, Malin (1997) “Halva makten? En feministisk granskning av politik.” I: Makt och kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap. Gudrun Norborg (red.). Stockholm: Symposion.

Sammanfattning av målen för regeringens transportpolitik (2003) Transportpolitik för en hållbar utveckling. N3033, Näringsdepartementet. Stockholm: Elanders Digitaltryck AB.

Sanne, Christer (2003) ”Ett scenario för hållbar konsumtion”. I: Konsumenterna och makten: att använda och bevara resurser. Kajsa Ellegård och Lennart Sturesson (red.). Stockholm: Carlssons.

SCB (2002) På tal om kvinnor och män. Lathund för jämställdhet 2002. Stockholm: SCB.

Scholten, Christina (2003) Kvinnors försörjningsrum: hegemonins förvaltare och murbräckor. Institutionen för kulturgeogra och ekonomisk geogra . Lund: Lunds Universitet.

Sen, Amartya K. (1983) Choice, Welfare and Measurement. Oxford: Blackwell.

Shanahan, Helena (2003) ”Hushåll i livssystemet”. I: Konsumenterna och makten. Att använda och bevara resurser. Kajsa Ellegård och Lennart Sturesson (red.). Stockholm: Carlssons förlag.

Shanahan, Helena (2004) ”Keys to open the household ’black box’ for a greener society. Exploring everyday practices for sustainable development”. Workshop paper, SHARP, Linköping, 18 maj 2004.

Shanahan, Helena & Helena Zetterstrand (1992) Inköp – kost – avfall. Ett hushållsekologiskt perspektiv på inköpens betydelse för avfallet. Institutionen för hushållsvetenskap. Forskningsrapport, nr. 8. Göteborg: Göteborgs universitet.

Socialdemokraterna (2001) Partiprogram antaget vid den 34e ordinarie partikongressen 2001. www.sap.se Access 2004-07-28

Sommestad, Lena (1992) Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess. Lund: Arkiv.

Sommestad, Lena (2002) Inledningstal vid Envision, den 24 november 2002.

Sommestad, Lena (2004a) Tal under OECD:s miljöministermöte april 2004, session om Uppföljning av OECD:s beslutade miljöstrategi, den 20 april 2004.


78

Sommestad, Lena (2004b) Tal vid konferensen Learning to Change our world, den 5 maj 2004.

Star, Susan Leigh (1991) “Power, technology and the phenomenology of conventions: on being allergic to onions”. In: A Sociology of Monsters: essays on power, technology and domination. John Law (ed.). London: Routledge.

Stark, Agneta (2001) ”Arbete och liv – genuskontrakt i omförhandling?”. Kvinnovetenskaplig tidskrift, Vol 22 nr. 3-4, s. 39-55.

Sundin, Elisabeth (1997) Genus i organisationer. Kön och genus – begrepp och uttrycksformer. Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Linköping. Linköping: Linköpings universitet.

Sustainable Patterns of Consumption and Production: report from the Seminar on instruments to promote sustainable patterns of consumption and production, Stockholm 13-14 December 1994. TemaNord 1995:588. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet

Thurén, Britt-Marie (2002) Genusforskning inom socialantropologin: antropologiska bidrag till genusforskningen. Stockholm: Högskoleverket.

Waldo, Åsa (2003) Staden och resandet. Mötet mellan planering och vardagsliv. Lund dissertation in sociology 49. Lund, Sociologiska institutionen, Lunds Universitet.

Warren, Karen J. (2000) Ecofeminist Philosophy: A Western perspective on what it is and why it matters. Lanham: Little eld Publishers Inc.

Warren, Karen J. (ed.) (1994) Ecological Feminism. London and New York: Routledge.

Wetterberg, Thomas (2002) Vill man ha jämställdhet? Slutrapport för projektet Män och jämställdhet. Stockholm: Edita Västra Aros.

Wihlborg, Elin (2000) En lösning som söker problem. Hur och varför lokala IT-policyer utvecklas i landsbygdskommuner. Linköping studies in Arts and Science 225. Linköping: Linköpings universitet.

Wihlborg, Elin; Jessica Rahm & Kajsa Ellegård (2003) Konvergerande teknik kommer hem. Rapportering av den första empiriska delstudien i Forskningsprojektet: Konvergens för användning. Tema T Arbetsnotat nr. 272. Linköping: Linköpings universitet.

Wikander, Ulla (1999) Kvinnoarbete i Europa 1789-1950: Genus, makt och arbetsdelning. Stockholm: Atlas.


79

Wikander, Ulla (1988) Kvinnors och mäns arbeten i Gustavsberg 1880-1980: Genusarbetsdelning och arbetets degradering vid en porslinsfabrik. Lund: Studentlitteratur.

Vår gemensamma framtid (1988) Världskommissionen för miljö och utveckling. Stockholm: Tidens förlag.

Vänsterpartiet (2004) Nytt partiprogram för Vänsterpartiet antaget på kongressen

2004, www.vansterpartiet.se Access: 2004-07-28

Offentligt tryck:Ds 1998:49 Jämställdhetsmärkning – Konsumentmakt för ett jämställt samhälle

Ds 1999:64 Från sidovagn till huvudfåra.

Ds 2001:64 Ändrad ordning – strategisk utveckling för jämställdhet.

Regeringens skrivelse 1996/97:112 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet.

Regeringens skrivelse 1996/97:41 Jämställdhetspolitiken

Regeringens skrivelse 1999/2000:24 Jämställdhetspolitiken inför 2000-talet

Regeringens skrivelse 2002/03:29 Johannesburg – FN:s toppmöte om hållbar utveckling Johannesburgdeklarationen

Regeringens skrivelse 2002/03:31 Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken

Regeringens skrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig.

SOU 1998:6 Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. Betänkande från Kvinnomaktutredningen, Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män.

SOU 2002:30 Märk – värdig jämställdhet

SOU 2003:31 Slutbetänkandet från Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat. Genomförandeplanen antagen av världstoppmötet om Hållbar utveckling 2002

SFS 1990:900 Kommunallagen

SFS 1991:433 Jämställdhetslag

Jämställdhetsplan för Regeringskansliet 2003-2004

Kan miljöpolitiken påverka jämställdheten? Frågan

verkar kanske långsökt, men det är den inte. För i den

här rapporten ges tydliga exempel på hur politiken och

praktiken kring hållbar utveckling påverkar relationerna

mellan män och kvinnor.

Vi talar både lokalt och globalt om hållbar utveck-

ling i de tre delarna: ekologisk, ekonomisk och social

hållbarhet. Den sociala hållbarheten handlar bland

annat om just jämställda relationer mellan män och

kvinnor. Men ofta osynliggörs den av den dominerande

ekologiska hållbarheten.

För att bedöma ekologisk hållbarhet är det avgö-

rande hur det produceras och konsumeras. Däremot för

att bedöma om det är jämställt är det avgörande vem

som gör vad.

Politiskt döljs ofta diskussionerna om hållbar

utveckling och jämställdhet av att de integreras i alla

politikområden. Samtidigt nns en allmän enighet

om att man inte vill vara emot varken god miljö el-

ler jämställdhet. Det döljer kon ikterna. Kon ikterna

kan synliggöras med hjälp av teorier om genus. Den

här rapporten visar betydelsen av kunskap och hur den

borde kunna utvecklas och användas om viljan nns. De

abstrakta teorierna översätts här till några enkla frågor i

en checklista.

Vi ger dig förståelse för hur omställningen till ett

mer hållbart samhälle kan påverka jämställdheten. Det

är sedan allas vårt ansvar att skapa jämställd hållbarhet i

vår vardag och i våra politiska idéer.

Jämställd hållbar framtidIdéer och vardag i samspel

Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Blekholmsterrassen 36. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: [email protected] Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: [email protected] Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

RAPPORT 5422

NATURVÅRDSVERKET

ISBN 91-620-5422-8

ISSN 0282-7298

Documents

Jämställd hållbar framtid ISBN 91-5422-8 · 2012. 11. 29. · Tel 08-698 12 00, fax 08-20 29 25 E-post: [email protected] Postadress: ... Jämställd hållbar framtid 3