V O C A B U T j A R I II MV Æ B E I D I C V n .

S P E C I M E N S E C U N D U M

VF.NIA AM PL. FA CULT. PI1ILOS. UPSAL.

P R Æ S I D E

M A G . JOH. HENR. SCHRODERR. Acad. Bibliotliecario, Hist. Litt, et Archæol. Prof. R. et O . Nummophyl. Ac. Præf., Reg. Ord. Historiographo, R. Ac. Litt. Hum. Hist, et Anliqu. Stockh. R. Soc. Scient. Ups. Gothob. Nidaros. R. Institut. Belg, et Archæol. Rom. R. Societ. Acad. Sabaiid., Florent, n e e non R. Societ. Antiquar. Hafn. et Edinburg e«t.

Membro et Corresp.

P R O G R A U U P H I L O S O P H I C O

P. P.

AUCTOR

G U N N A B O L . H Y L T É N C A V A L L I U SV «rendia- Smolandus.

IN A U D IT . GUSTAV. DIE VIII. JUNII MDCCCXXX1X.

H. A. >r. s.

U P S A L I Æ ,

E X C U D E B A N T R E G I Æ A C A D E M I Æ T Y P O G R A P H E

//

IN SACRAM REGIAM MAJESTATEM

M AXIM E FIDEI YIRO

DIOECESEOS WISBYENSIS EPISCOPO

RERUM ECCLESIASTICARUM P. T . STATUS SECRETARIO

REGII ORDINIS DE STELLA POLARI MEMBRO

REVERENDISSIMO DOMINO

illKISTOPIIOKO 18. HEIlKIilM

P a t r o n o Summo

n. n, n.

G u n n a r O r . I I y l t é n C a v a l m u s .

m e j a ; ex hofs et m i d j a , qu. media pars tec t i , ) ap e r t u r a ex tecto prominens , p e r q u a m f ru m ent um et fbenum ingerunt rust ic i ; u t byggn ad pâ taket a f en l a d u g å r d , genom hvi lken liö och säd införes.

Ihofsy m. (A n t . ops, Isl. ups , ) s u b g ru n d iu m ; takfot.

Ih oglig 1. h u g lig , a. (Isl. hög- legr , ) haud contemnendus , m o d ic u s , mediocr i s ; t em- inelig, någor lunda .

I h jg lig a , adv. (eff. höl ia, Isl. hoglega, ) sat is, modice , haud paul lo; lemligen, n å gor lunda . Vädre t ä r hog- liga grannf .

Ihoj 1. Jiuj, m. pun c tu m te mpo r i s ; Ögonblick, t ids -m o- ment.

Iholka i s ig , v. a. ingurg ita re , im m odic e bibere ; dr icka omått l igen.

H iopahang, n. consor t ium , soc ie tas; gemensamt deltagande , gemenskap. H a f - va ho pa hang i handel.

Uiorg 1. h a r g , m. et n. (Ant. horg et h a u r g , locus sacror u m , Isl. p l hörgar , id.) locus lapidibus completus , conger ies ; plats uppf y l ld a f s tenar , tiit hop aif liflö- sa t ing.

fitorne, m, crates plaustr i foe- rfarii; hä ck p â en h ö vagn.

Ihors, n. (Ant . hors et örs,’

Isl. hors et h ros s j Dan , Hor°,)equus, mannus ; häst .

horsa-gôk , m. (Isl. hrossa- gaukr , Dan. Horseg ieg , ) gallinago, scolopax; s t rand- snä ppa , beckasin. I ta dictus propter can tum h i n nitui non absimilem.

h orsa-skårra , f. (Isl. h rossa- skélla,) c rep i tacu lum, sis t rum , transi, homo lingu ax ; skramla, häst skram- la, oeg. p ra t sam menniska.

h osa , f. (eff. hoûsa ; Ant. pl . hussor , Dan. Hose ; Gerra. Hosen , ) tibiale; s t rumpa.

hosefô te , n. (Dan. Hosefod,) infer ior tibialis pars pedem legens; nedre delen af en s t rumpa.

liuckle, n. (pro hufvudkläde, Isl. hukl i , ) r ica, calantica mul i e rum ; qvinnoinas huf- vudbonad, hufvudkläde.

hugsan , m. (Ant. hugsa, cogitare,) recordatio, meditatio; minne , eftertanke.

h u la , v. n. conquiniscere, corpus inclinare; luta framå t , vara krokig. Han går aldrig rak , ulan hu la r ständigt.

h u lt, n, (Ant. hu l t , Isl. Iiolt, Dan. Hol t , Ge rm. Hol tz, ) saltus, nem us ; lund, skog a f lö f t r äd . Bokhul t , björk- h u l t , roshult .

hum m a s ig , v . r . (Dan. Iiura- me,) se m o v er e , locum m u l a r e ; flytta sig. (De equis.)

lim n m n s, v. d. ( h u m , Auf. h u m , levis suspicio, ) in audii e, suspicari , conje c ta re ; få hu m o m , lösli- gen misstänka , gissa.

hum pling , m. (d imin . ex Ant . h u m p , in L. O G . , pars separata agri,) porlio, f r u s tu m ; s tör re s tycke, klump. (De b u t y r o , ca rne, cet.)

h u rjva , fc congeries, si lva, turha ; hop , oredig m yc kenhet.

h u rfva , v. n. t e mere et ne- giigenter agere; slarfva, göra vårdslöst .

hurfvig y a. neg! ig e n s , incuriosus; slarfvig, vård.dös.

hurrig , a. confusus, p e r t u r batus; o redig, confus.

h iitta , v. n. pert ica ferrea te rram ef fodere, sursum et deorsum m o v e r i ; med en jerns tång borra liai i jorden ât sädeskrakeu, röra sig opp och ner.

b u ttra , v. n. t remul o quati frigore; dar ra af köld.

livar p ä lo g , adv. ub i ; hvar - esl ?

h v itla g d , a. candido nitens ore , albidus; l juslätt , h v i t.

h vitm a t, m. (Ant. in L. V G. h v i t , Isl. h v i t u - m a l r , A. S. Ii vi I mets, Angl, w h i l - Mil,) laclicinia, bel lar ia; mjö lkrä t le r (o s t , s m ö r , pannkakor , våfllor o, s. v. ) , klcnät.

h y d d a , hydda o/n, v. a. (.'A. S l iyda, Germ, h i i tn e m , Dan l iyt le,) domo excri - p e r e , fovere , eu æ haberre; eg. emot taga i sitt hu js , sköta, vå rd a , skydda.

hy k a , v. n. lör ngt ; hor ree- r e , f o rmi da re ; draga siig undan af skrämsel , rädais.

hy la , v. n. perhorrescer re, cont remiscere ; k rym pa ii- ho p sig, rysa a f köld occh i l lamående.

hy/ka, f. (V G . höllika,) caa- ianlica infant i l is ; b a r m -mössa.

hy m m a , v. n. med n g t ; occ- culte agitare, celare; he tm- ligen lörehafva, dölja, llvaad a r det du h y m m a r med ?

hyrpa 1. h ö rp a , v. n. collli- gere, coacervare , parcce

_ su m tu ni facere; draga ihojp, samla, snö ipa , spara.

hy sk, m. (in L. Gothl . Germi . nysken,) hamulus , u n c i m u - lus ; hake till kläder, häklta.

hysk, m. (Dan. H y s k e n ,) cto- rii r ec i s am ent um , quod s i u - t o r e s , calceos distendentem, tentipel l io superponunll ; runda It l äderstycke, somi skomakare lägga öfver lää— sten, då de ut lasta skco-plagp-

hyskn I. höska, v. n. com i- inntare (quid cum quo;); byta Vil l du hyska ho - sai ?

hyss , n. (Isl. hoss,) j i c tu i s ,

lu d i , dolus; ka s t , s i re rk , upptag. Kl t långt liyss. H e r a r n e ha många hyss f ö r sig.

/h yssa , v. a. (ïsl. hossa,) jac e r e , j aclaie; kasta. Hyssa en sten öfver taket.

Ihåcken, pron. (Ant. holken, Uilgr.) quis; hvi lken? Correi. täcken,

l l i å j , m. s ic i l imentum, foc- n um c h o r d u m ; hö, vuxe t ef te r s la ttern. H åfbete , id. pastus (oeni chordi.

ih å l, a. (elf. h å le r , Isl. hoir, K a n . h uu l , ) cavus; ihålig. V a r a u n d e r hålan himmel ; sub dio agere.

Ih å llg ä n g e , n. (gänge,) sæpi- m e n l u m , lorica p o n t i s ; staket vid e n bro , ledstänger.

Ihålskcg , m. (qu. håler skog.) saltus, si lva magna et in- cæd ua ; s to r , djup skog.

lh å m m a , f. nassa; mindre mjärde .

Jhåbbar, n. ( p r o hä rbärge , Sv. Hof. ) c e l l a , p r o m t u a - r i u m , cubicu lum hospi ta le; bod, v i s thus , na t t s lu ga. Han ä r i häbbar ’t.

Jhåckenfjå ll, n„ mons , in quo malos dæmones habila re vulgus c red i t , orcus ; blâ- k u l l a , helvete. Drt ig t in häckenfjäl ls !

Ihåjla p å , v. n. languescere , sedari , considere ; sakta sig, aftaga, lugna sig. Stor m e n , regnet hällar på.

h a j te , n. alvi dur i t i es ; förstoppning.

liå fven , a. (Dan. hov en , ) tu midus; svullen.

Jiåfna, v. n. (Dan. ho v n e . )tu mere , turgare ; svullna.

h å fv e r , a. ( A n t . hæfur et haefver,) elatus, s t r e n u u s ; stol t , rask.

håla s ig , v. r . (Ant. hæl a , isl. id* Dan. hæle,) se occul ta re , legere , defendere; berga s ig , skydda sig. I l ä - la sig l ö r kölden, ovädre t o. s. v.

hålaclt, a. ind. (pro he lgadt , ) dies festus, feriatus, fe r iæ; heligt, helig dag, ledighet från arbete. Det ä r hä ladt i morgon. Vill du ej snart taga häladi? d. ä. u pp höra med arbete.

h å la n d e , n. (Ant. h æ l a d , heros ,) animi f irmitas, fo r t i tudo , s t renui tas ; mo d, bes l u t samhet , raskhet. Godt, dåligt hälande.

h å lla , v. a. (Ant . hælla et bælda, ) pedes anticos equi, (apr i , cet. laqueo constr in g e r e , quo c i rcumcursare et sæpimenla t ranssi l i re nequeat , supplan ta re, p r o num dejicere ( in luctat ione); med rep f jät tra en hästs el ler annat djurs f ramfö l le r , på det alt lian ej må kunna flöja , stå fot terna undan någon, fälla (i biotlning). bkak-hul- la , n ick-hålla .

h an delig , a. (handa ; Dan. hændelig, ) qui evenit , accidens; som kan hä n d a , tillfälligsvis inträffande. O m så händeligt vore, al t du reser , d. ä. om du händelsevis reser.

h ån gklåde, n. l in teum, quale (estis diebus tigillis t u gur iorum adf ig i tu r , transi, orbis hominum ad sacram coenam accedentium ; langt l innekläde, som p å högtidsdagar upphänges på spar rarne i bondstugorna , oeg. en altardisk a f C o m municante!’. H u r u många hängkläden utgjorde na t t vardsgången i söndags?

hångrejvad, a. confectus, m a cilentus; medtagen, mager.

härda s ig , v. r . ( h å r d ; lsl. herda, Dan. h æ r d e . ) in durescere, auger i (de hierae , frigore, cet .) ; tilltaga (om köld o. d.).

h at d a r , pl. (Ant. haerd, lsl. pl. he rd a r , Dan. H æ r d e , ) humer i ; skuldror.

hårdabred , a. (efF. h ä ra b rö j e r ; lsl. herdabre idr , Dan. hæ rd ebr ed , )' l iumerosus ; skulderbred.

h å rd /g , a. f i rmus , va l idus; stai k.

hårsten, m. cos, coticula;bryns len.

h a s te n , a. incons tans , vari us ; ostadig, o jemn. H ä - sken väderlek.

h d ssja , f. (Dan. H æ s , ) nubi

lar ium i acervus foeni, se getis , m a jo r et plures v e hes cont inens ; to r k l ada , s tor s tack, hvari hö och säd upplägges (öfv. vint r.).

håssja, v. a. foenum, se g e tes, in nubilaria 1. m agn es acervos congerere; u p p lägga hö eller säd i hässjor .

hässle, n. (hassel, lsl. ha s ] , A . S. hæs l , Dan. Hoessel ,) cory le tum; hasseUkog. H a n ä r i hässlet och p l o c k a r nöt te r .

håssla , f. (Isl. hässla, ) l ini manipulus contor tus; l i n docka.

h å tta , f. (hat t ; A nt . h æ t t a , D a n . H æ t l e , ) arct ius cap i tis ve lamen; mössa.

h ô fd a r , pl. (Isl. h ö f u d , c a put ; höfda , caput i m p o nere, ) cervical ia; h u f v u d - gard.

h ôfta t i l l , v. n (på höft ; a p. Heising, id.) temere 1. p*er conjec turam s ta tuere , c o n j icere ; bestämma p å em höft, gissa. A t t höl'ta tiill

voro der hundrade persone r . högsto l, m. (efF. hysto l , ) l e

ctus honora t io r in tugur i i s ru s t i co ru m (in angulo o - r ien tem versus solito p o situs); fö rnämsta sangen i en b o n d s t u g a , vanlige-n ställd i hö rne t emot ös te r . Hic lectus lautis et v e n u stis stragulis stratus h o s p i tem qu em qu e h o n o r a t i o - n em recipit . Unde d i c tur a

illud ”ligga i liögStolen” rar u m quem dam hospi tem indicat.

h o g tid a , V. a. honorificis verbis compel la re, b l and i r i ; k ru sa för. H a n lät länge högt ida sig, innan han gjorde det.

, liogtidsgrcinn , a. qui coli v u l t , fast idiosus, difficilis; som gerna låter k rusa , höglida sig, nödbuden.

hor, m. (Isl. hö r , Dan. H a r , ) l inum usi tat iss imum ; lin.

Jiôrh 1. hyrk , a. a lacer , v e ge tu s ; r a sk , liflig. H ö rk kale. I dag ä r jag hörka spöket (raska menniskan).

horkna v ie l, v. n. revalescer e , a n i m u m , vires colliger e ; f riskna till, qvickna till.

h ô s , m. (Isl. haus, ) c r an i um ; hufvudskalle. l i ä s l h ö s , sv i nhös , o. s. v.

h o s la , v. n. clami tare (ut e - b r i i ) ; skr ika , såsom druckne p läga göra.

Jiôsk , a. ( eff. hösker , Isl. h o s k r , ) fö r t i s , s t r e n u u s ; r a s k , duktig.

J 1. e , adv. t eque, non m i n u s ; lika. De t ena ä r J så braf , soni det andr a .

i /a f ta n s , adv. her i vesper i ; i ga r aftons. F ic k d u n a te r i j a l tans?

ja g g a , v. n. suspenso, t i tubante pede incedere ; gå med osäkra s teg, såsom åldersligue.

ja m s a ,' v. n. (1*1. k iamsa , ftl.) lente m anduc are , o re vo lv e r e ; m u m s a , smålugga.

id en , a. (Ant . i d in n , Isl. id.) industr ius, labor iosus, sedulus; llitig, a rbe tsam.

jem n h u lsin g , m. (ku l s i ng , ) aequalis, ejusdem ætatis; j emnår ig.

iß a s , v. d. ardent ius n i t i , sum m a opera contendere; anstränga sig.

if v e r i n if, m. (ex Ant . ivi 1. iv i r , super, et kn i f , ) homo e m in ens , praestans, sup er i o r ; öfverlägsen m en n i - ska. Den der heren ä r en i fverknif till att brottas.

i f ver g å n g , m. (ex Ant . ivi r , su p e r , et gång; p ro öfver - gång,) contagio, morbus p lures , al ter post a l t e rum , a r r ip iens ; smit tsam s jukd o m , som angr iper flera efter hvarandra.

i f å r d s - l lå d e r , pl. (elf. ifärs- kl. ex färdas,) vest imenta; gång-k lä de r , sådane k lä der , som ma n färdas i.

ih å llen , a. t e n a x , constans ;ihärdig.

ihångsen , a. pe r t i n ax , p e r v icax ; envis.

ija y v. a. compella re v ocabulo J ; kalla någon J.

ik e , n. (ik, p ro ek, ) quercet u m ; ekskog.

i k t , m. (Isl. ikt , Ddn. Igt,) a r th r i t i s ; gikt.

i l ta - v å r k , m. id. ilingvåder, n. (il; Dan. Il ings-

vpir ,) variana r œ ' u m , tempestas imbres subinde su bitos effundens; ojenin v ä derlek, än regn och än uppehåll.

iU y a. (efF. i l ler: Ant. ill. il- ler , I.sl. illr, Dan. ild.) på ngn: i ralus, s tomachosus; vred. uppretad. Eff. el iam il t , ilter.

i l la -råden , a. vix se sustinens, p a rum vegetus. languidior; som illa r å r med sig, halfsjuk, olustig.

illav uren y a. (elf. i l la -vouern; ex vuren . Dan. -vorn,) m a le formatus, inep tus , in- com nodus; illa f o rm ad, otjenlig, oläglig. T rö ja n ä r illavuren. Du k o m mer illavuret.

i l lb a ttig , a. ( i l l a , ba l l ig ,) qu. male reni tens. moles tus , difficilis; gensträfvig, trög. Han ä r så illbattig, att han ej gör något , som man her honom

illbattighet, f. obstinatio; gen* sträfvighet.

illdo irig , rn. (dö,) pecus m o r ticina, cadaver ; sjelfdödt d ju r , as.

illh ere , m. (here,) infans suppositus, pue r male parvus , deformis, n e q u a m ; barn bortbyt t af t rol len, l itet, vänskapl igt , elakt barn. V ä r r e , s tyggare än en illhere,

illm a r ig , a. cal l idus, v e r s u tus ; illislig, slug.

illm a' ig h ef , m. cal l idi tas;slughet.

illsnt-ilig , a. ( s iudig, Tsl .sni- dugr . D m . snedig. v a fe r , ) vafer, dolosus; i l l fundig, illslug.

i Ils ned ig h e t , m. (Dan. Sne>- dighed.) vafri t ia; illslughet.

illtygy ii. res pes t i feræ, n o - x i æ , arles rnagicæ; d je f - vu lskap , skadliga t in g , spökeri , gastar , o. s. v.

ingarte, n. (pro inga h a n d a . ) n ihi l , n ii I la res ; ingenting. Hvad fick d u ? ingane i verlden.

jorda-jem hare, m. (eff. jo ra - jank tre .) d e c e m p e d a t o r , Geo mel ra ; larnl' mätare.

isl a g g a , f. ( i s , lägg, lägg;- ben ; Isl. pl. i’.sleggir.) o

bo rgen , sannolikt lill minne af den hedniska G u d e n F re y s galt-

j iu n g e , m. (Id. jungi . ) culler cœnalor ius , quo obsonia s c i n d u n t u r ; f ö r sk ärar e- kn i f , bo ds knif. Jungen a r sk ä m d , han biter intet.

j iy lk a , v- n. s ingul ti re, u t e - b r i i ; hicka, såsom rusige.

ii j å n s , ad v. (Aid. jadbans I. j agans , Ge rm, jüngstens.) n u p e r , modo; ny ss , för en slurid sedati.

j iå r , m. f e rm en lu m ; jäst. j iå r a s ig , v. r. (Germ, gall

r en , ) fe rme nta re , effervescere ; jäsa.

j i ä t 1er , m. solidum illud soli s t r a t u m , quod hu mo pr o x im e sube s i ; det fasla jord- la e r , som vidtager näst under cilfven ( d e n öf re lösa jo rd -k o ipan).

iKnjJ'e, in. (Isl. kappi , lieros,) vi r adul tæ ætatis , vi r s tren u u s , praecipuus; m a n , rask , flink karl.

H a ffa -sk ä g g , n. c a r e x ; s la r r - g» äs.

Ucajla, v. a. commutare (qu. cum quo) j byta. Kafla hors.

ticnßa o f, v. a. (kafle,) a m p u t a r e , desecare; afhugga (någonting irindl). Kafla af en stock. D e n ene kaf- l a r a f , den andre spräcker (klyfver).

ko/U ng, m. (kyfle, Is|. kcfli,) caudicis, t runci pars a m puta ta ; ko n t , afliuggen s tock, kubl). Hugg stocken i fem kailingar.

k a fr in g , m. gau^ape, cento ; rya , l ä tk e , l ivats ränning bastår af groft garn och inslaget a f sönderklippta l imsor . Dic i tu r etiam la- sa -ka jrin g .

ka /sa , v. n. demi t t i , laxe d epende re , f luere; hänga ne d , släpa. Kläderna kal- sa på marken .

k a l- fö r , a. (kaka, för , firmus , ) par c ibum ipse cap iendi ; nog stor att kunna mata sig sjelf (om b >rn).

k a k -s ta d , m. ven te r ; mage.Det kliar i kak sta'n.

k a le , m. (An t . kall cl kald, Isl. kall.) sc n e x ; gubbe,

kalen, 1. kolen , (Isl. kalinn.) tactus f r igore, frigore contractus; fi usen, krumpen.

kal/ , (Dan . K a l v , ) media pars sagenae, in qua pisces capti col l iguntur ; kil på en not.

kallgård , m. hor tus olerar i- us; kä Igård.

kah if, m. cap ronæ, antiae; lugg, luf. Jag tog honom i kalüfven.

kam -f o d er , n. (efF. kamfor , ) theca pect inis , codicilli, pugi l lares ; kam - fodr al , sedel-bok.

la m m 1. kåmrtj,, g. pracpro»

p e r u s , laboriosus; bråd. Jag bar kä mm t om. Den k a m m a tiden s lundar .

la m p a s , v. d. æmu lar i , certa re ; kappas.

la m p e , m. equus macie co r rup tus ; mager , dålig häst.

la n a , f. lubrica glacies, pe r quam labente vestigio ler- r i l icet; glatt issträcka, Jivarpå man skiil lar. Slå la n e , pe r glaciem fluenter fe r r i ; skri lia. H e r a r n e äro nere på maden och slå kane på en lång kana.

la n a , v. a. Jabi, falli per Jubricum; halka , slinta. Jag kanade liar jag steg på stenen.

lïi/jgel 1. lå n g e l , m. t r i cæ, negotium moles tum el o - per o su m ; b r å k , b ryde r i , svårighet och hinder.

l: \n g e l-p a f, m. l i i cæ , tela araneœ; eg. t rassl ig, invecklad va l , spindelväf.

la n lc i, v. n. sursu in el deorsum fe r r i , male equi tar e , lente c i rc um vehi ; fara opp och n e r , r ida i l la, färdas långsamt (som en stackare). Han k o m m e r kankandes. V i just kan - ka fram.

l a r a l, n.’ va s , testa; k ä r l , skål.

l a r las, v. d. (elf. karas, kä ras [k d u r . ] , ) sibi placere , insolenter se gerere ; t y c ka sig vara någont ing, va- »a stolt, f iäck,

la r l /g , a. (t-lF. karig, kär ig [k d u r . ] . ) virilis, in t r e p i dus . s u p e r b u s , inso lens ; kni lak tig , o l ö r s k r ä c k t , é.toi 1, Iräck.

la r p , n. (Isl. ka rp , a l t e r c a t io,) se rm o, c o l l o q u iu m ; tal, samtal. Hå l l inne m e d det karpet .

la rp a , v. a. (Is], karpa , o b ganni re , ) vide garpa.

la rp se n , a. vide garpsen. la sa ) v. n. I a b i , l a psa re , f lu

en te r fe r r i ; glida, s l in t a . Jag kasade ut för b e rge t . Stenen kasar u r h änd e rn a .

la ssa b o r t , v. a. (kass !) c la more in fugain v e r t e r e ; bort jaga genom rop. K a s s a bort (oglarne u r ai t å k e r n . Kass! kat ta ; niox ab i !

la x e , m. qui m ul lu m p o l l e t , homo f e r o x , insolens ; myndig m a n , d j e r f , ö f - verdådig me nniska .

l i d , a. ( efF. t j o i e r , t j a i e r , t jeer; Dan. kied ,) vid nglt; per tæsus , tædio captus ; l edsen, trött (v id ngt).

I td a , v. a. (elf. t jo ia , t j a ia , t jea; Dan. k ie d e , ) m o l e stiam alFerre, fastidio i m p l e r e ; göra ledsen , u t t r ö t ta. H an kedade alldeles u t mig med sitt karp.

l id n a , v. n. (efF. t joina, t j a i - na , t j e n a ,) tæd io , sa t ie tate cap i; ledsna.

l id s a n i, a. (Dan. Kiedsom ,) qui tædium affert , m o l e s tus ; letdsam, tråkig.

keisa 1. kjosa, v. a. (Ant. kic- sa, h l . kiosa, D»n. keise, G e rm , k i e se n . ) e l igere , appe te re , sibi e x o p ta re ; u tv ä l j a , åslunda , önska sig. H a n sålde den ox en , som jag kjosle.

l i j f t a , v. n. suspirare, anhela re ; andas h å r d t , flämta.

hiila , v. n. (Dan. kile,) cursi ta re , fest inare; löpa, hasta.

kiil/a (k duru in), v.a. (Isl. k.tl- a , Dart, kildre,) titillai e ; kittla.

i id l ig (k du ru in ) , a. (D an . ki lden,) titillationis im p a tiens; kiltlig.

kiim m a, f. (Aut. kim, e x l r e - rnum dolii , Helg. Kime. ) lacus, major situla, cupa ; s törre karl (med lock), så. B i e r - k i m ma.

kiim m a u t , v. a. fa t ig a re , lassare, e x h a u r i r e ; u t m a t ta. Jag ä r aldeles u t k im- inad af del ta Hänget.

hiinka I. keka, v. n. med ngt ; v ix , aegre portare (»liquid ponderos i ) ; bära tungt , med möda. H a n k in ka r med sad-påsen.

kiinkeberre , ni. (kink ,) p u e r moll is , impat iens , m o r o s u s ; k ink ig, g r ann ty ckt gosse.

kiipp ~ skodd , a. (kippa,) q Uj calceos sine tibialibus in d u i t ; som har foten ba r (utan s t rumpor) i skorna.

h i sa , v. n. å t , p å ngn ; ocu

lis argutis adspicere, s u b r id e re ; se på med spelan- ögon , mysa.

kisebora, 1. gelasinus; k in d s ' op.

k is -h å la , f. id. k is -ô g d , m. qui ridens cae

cu ti t , qui oculis a rguta tur amorem , myop s ; kär-ögd, pl irögd. H an blir kisögd , hvar gång hon visar sig.

k jå k , m. (käk, käke,) mentum inferius, mala; kä f t , kindben. H a n slog honom på kjåken.

klabba, v. a. (A. S. cleofan, Dan. klaebe, Geim. klebe n , ) i l l inere, inungere ; kl ena , smeta. Klabba lim (kalk) p å spiseln. Klabba ner sig.

k la d d , m. (Isl. k la t r , res vilis; Dan. Kla t , ) oilä, massa; k l imp, liten hög af mjuka ämnen. £ n kladd g rö t , 1er, o. s. v.

k la fsa , v. n laxiorem esse , non co hæ re re ; glappa. Skon klafsar.

k la fva , v. a. boves numella præsepi a l l igare ; binda krea turen med klafve.

klak, klâk 1. klok , a. fert i l is , p inguis , uberan s ; börd ig , frodig. Klak säd, å k e r ,o. s. v.

klak , a. fragilis ; spröd bräcklig.

k la m m , m . num e l la , liga-î h m e n ; klafve.

l /a m p , ni nivii im globus , kleft I. k lo jv e , m. (Anl. kllof- an.ungulis an mal ium afliui Kîflfl, Ge im. Klul l , ) s i eg -solel ; snöbå ll , soin vit! m e n l u m , f ia ame ntu in i :blid väderlek plägar lasI- ua under djurens hofvar.

klam pa s ig , v. r. d ic i lu r , cum tales uiv ium globi inter eundu m pedibus a ff iguntur ; säges, när dylika snöbållar under gåendet fästa sig vid lotterna. Snön k lampar s ig . Del klain- pa r sig så, all man ej k o m m e r fram.

klauk , n. repi e' iensio, v i t u p e r a t i o ; klander , tadel.

blanket\. k lyn k a , v. n på ngt (Dan. klyrike,); sæpius car pe re et v i tu p e ra re , sub- inde’queri et insectari ; ofta k landra , klaga öfver , ladla.

klase, m. vir praecellens, e- minens; öfverlägsen men- niska. En klase att arbeta.

klef 1. k lå f \ m. (Isl. kl i l , t r am es , ) locus in sæpe, ubi t r anscendi tur ; stalle på gärdesgård , der m an klifver öfver.

klirpa, f. assula, qua lem p u e - ro l i , u t s o m n u m pel lant , pa lpebr is affigere solent ; Jiten t rädst icka , som barn pläga fästa vid ögonlocken, lör att kunna hålla sig vakna.

k lirp a , v. n. på ngt ; s tr ider e : sakta spe la , klinka,Spelemanneu bör ja r kl i rpa p å fioln.

Iråuklufvet s tycke (af liräd och dylikt). Sorn har klcoft; fissilis.

k lo f ta , v. a. diffindere, «disc indere ; klyfva i klofVar. Klofla spi nge.

klor/ka , v. n. croci tare; skiri- ka som en korp.

kluriga, f. (D an . FClyngre,) racemus , acervus , coetius; klase, lat hop. En k lum - ga kiöson. Bien sillai i en klunga.

k lw ‘g r a , v. n. (Dan, klytqge, Ang. to cl ing,) s ra nde i re ; klättra, klifva. Gossaivne klungra i t r ä d e t , för al t nå en stor klunga äpplen.

k lu t, m. (Isl. k lu t r , D. Klutd, ) l inteum, p a n n u s , quo ffe- minæ caput c in gu n t ; liiti- nekläde, hv a rm ed qvinncor- na hölja h u fv u d e t , hufvuid- kläde. D ic i tu r eliam h u if- vud-klut.

klyrina , f. r a m u s bifidius, furca; tvådelad gren, klylka.

k lyn n ig , a. ramosns , roullt i- fidus, fu rc i l l a tus , tranisl . vef-sulus, cal l idus; egerntl, månggrenig (om träd), oteg. slug, listig (om raenniskoir). H a n ä r sä klynnig , alt mran ej vet hvar man har honorm.

k la m m ) in. vis, momenturm, pondus ; ef ter tryck. G ö n a något med klämm.

kl

l ny c h , m. rapida vellicatio ; hast ig och häftfg ryckning. Vi bi ollades ocii jag fällde liotioin med en endak nyc k .

k n ycka , v. n. rapide vel lere, vel l icare; hast igt och häf tigt rycka. Han knyckte till sa, att brädet gick af.

kn ysta , f. nodus (a r t icu lor u m ) , commissura : kuola. Kind-knysta, rygg-knyslor.

knäas 1. k n a la , v. d. et n. (Dan. knaele, Ang. knee l , ) in genua s u b m i t t i , vacil lare genibus ; böja knän (af mskllöffiet).

knäbbling, ra. (knabbe,) m i nor st ipes, can lher io lus , bacillus; liten knuhb, klabb.

k n a p p in g , ra. (knapp, knäp pa,) bacillum helcii ; pinne , hvarmed mail knäpper selen, sel-sticka. Effe runt et iam sel-knäpping.

knôpple, n. capsulæ lini usitatissimi; f iöhus på lin.

kocka, v. n. sal ire; hoppa.Vill du kocka i höe t?

k o /v a , f. (Isl. köf, ningor tenuis , ) f loccus , g lobus, moles; flinga, k l im p, massa. S nö -ko fva , mull-kofva.

ko jve* ), m. (Ant . kofva , Isl. kofi, Germ. id. Dan. Kove , Gall , alcove,) cellula sine foco intra cubiculum (stugan) in tuguri is rur icola r u m ; litet rura utan e ldstad vanligtvis bt lägen in

nanför den 8. k. s l ugn n i böndernas hus. A lc o v e .

kof I. k â f , delin, k o fve t, n. (Ant. kaf ; Isl. ka f l , lu m u s densus, ) spir i tus in t e r ce p t i o , dyspnoea ; q v a f v e t , svårighe t alt andas.

kof veri 1. k â f ven, a. æs lu s u f focans, vaporosus ; q v a f , q valui ig. Del ä r ko fv e t i Iu flen.

kof na 1. k â f na, v. n. ( A n t . kafna, k u f n a , Isl. ka fna , ) suffocari ; qväfvas. Jag var så länge under va t tne t , att jag höll på al t kofna.

kojta , v. n. (VG. id. c u r r e r e . ) iler facere, c i r c u m v e h i ; fara, färdas. H a n k o j t a r omkr ing i bygden .

kola a j, v. n. m o r i , ex s p i r a r e ; allida, dö.

kossa , f. (Isl. kusa , ) v i t u l a ;qvig-kalf.

kosse, m. (Isl. kusi , ) v i t u lu s ;kalf, l jur -ka l f .

krabb , n. (Isl. k r abb , ) i n e r tia, aliquid insc ie , infabre f ac tura ; obehämdighet , o - skicklighel , nåjgoniing o - skickligt och illa gjordt . GÖra något med k rabb . D e t ä r bara krabb.

krabba , v. n. med ngt (Isl . krabba,); inscie, infabre fa cer e , u t cu mque agere ; b ä r a sig obehändig t å t , g ö r a illa och oskickligt, draga sig f r a m med svårighet . H a n

*) C fr, R o g b c r f , S m a la n d s b e sk iifu lu g p . 1 8 0 .

gör ingenting till gagns , Utan krabbar alltid. K r a b ba sig fram.

hrrabber, m. b om o in ers, s tupidus ; obehändig, o- skicklig menniska.

hr'abb-sa ltare , m. id. krrctfla, v. n. (is!, krafla, Dan.

k rav le , ) brachia et pedes incerto quodam motu agita re (ut infantes); röra a r m a r och ben med osäker het (såsom små barn).

hr ahe, m. (Ant. k rake, k ra ge,) palus, in quo desecti f ru ment i mergi tes, ut sole siccescant, suspendunt u r , pe r t ica ; s l ö r , hva rpå sädes-kärfvarne upphängas a tt torka, stake.

krrahe, m. (Dan. Krtok, Krak- ke,) equus macie cor r up tus; u tmagrad häst.

krrake, m. (Isl. klaki , Dan. Klage,) scabri t ies v ia ru m et soli ex f r igore; a f vinterkölden förorsakad hå rd het och o jemnhet på väg och mark . D e t ä r elakt a tt färdas i kraken.

hr a la , v. a. in pa lo suspende re ; sätta på stör. Kraka s ä d , ä r te r o. s. v.

hr’ah -fôre , n. vise asperæ ex f r igore ; knaggligt väglag.

hrrahrg, a. scaber, asper ; o - j e m n , knagglig.

h reh t, m. se p tu m , conse- p tum ; t r å n g , inslängd p la ts , läppa,

hr ek t a , v. a. c i rcumscpi re , c i r cu ms cr ib ere ; ins tänga, inskränka. Krekta en å - ker. Jag ä r kreklad (sakna r u t r ym m e) .

hreta 1. hr å ta , v. n. på ngt (Tsl. k rotn, Dan. kral le . ); sine a rte secare, scalpello fingere; tälja i t räd utan konst. K re ta med ngt ; inscie , infabre facere; göra illa och oskickligt. Han kretar på yxskaftet . G r a n nen kre tar med att göra en vagn.

hreta I. hråta n er , v. a. recisamentis fœda re ; nedsmutsa med spånor . Han kretar på t rädbiten, tills han kretat ner både bord och bänkar.

h re te - ty g , n. res teneræ et molles ( in fan tes , pulli ,); vanskliga och svaga ting ( små barn , ungar o. d.).

hreten , a. indust r ins , stclu- lus; a rbe tsam, flitig.

hr eter, m. hr et ig , a. minima quæque curans , sordidus; småakt ig , snål.

h retta , v. n. raui ire, mussar e ; knysta. Kref te r du, så få r du en nppsät taie (örfil).

h re tte l, m. glandula, tonsilla ; körtel.

hriboy n. tu rba , ag men, congeries ; oredig mängd ,s v ä r m , tat hop. E lt helt kribo a f ge liugar , nässlor

o. d. R ah n a hribo; lat i tare per l u s u m ; k u n a gömma.

k r iig , a. p e rv ic a x , p e r t i n a x ;motsträfvig, egensinnig.

h rih å rig , a. perv icax , obst i natus ; m o ts l r ä tv ig , h å rd nackad.

hrik , m. ( Tsl. k ryki , Dan. K n g , ) c i rcumse-p tu s , s e p t u m , secessus, angulus agr i ; v r e t . liten instängd åker , l appa , hörn, v rå af ett fält.

hringlig 1. krin glet, a. (kr ingla ; lsl. kriuglöl t r , D. krin- g e l ,) o rbiculatus , globosus; r u n d , spbæi isk. Kr ing l ig , som ett klot.

h in g ln g d , a. facie rotunda et o rb i cu la ta ; som har rundt ansigte.

krokig, a. ad expl icandum difficilis, nodosus ; svår at t läsa innant i l l , kiånglig. Krokig läsn ing , krokiga ord.

k ro n -s tå n g , f. t endicula e teclis tugur iorum demissa, repos itor ium pensile; stång hängande i taket på bo nds tugorna , hvarpå man upplägger åtskilliga sake r , bände.

kroppig , a. a lacer , vegetus; r a s k , liflig. E n kroppig gubbe.

krum sen , a. membr is cap tus , frigoris vi co r rep tus ; stel och s tyf a f köld,

kry 1. kry g , a. ( D a u . k r y , ) alacer, vegetus; r a s k , liflig , frisk.

kry < ka- vy s ta re , m . ( k ry c k a , vys ta; Anf. k r o k l o k a r l , Dan. K r ö k k e m a n d , i d . ) grallis se fu lc iens, ma ncus , para ly ticus , mendicus , m i s e r ; den som bär k r y c k o r , k r y m p l i n g , t igga re , usling.

k ryd d a -g å rd , m. (Aut . k r y d da , Dan. K r u d , h e r b a , ) hortus floridus, hor tus o- l i torius ; b lomster - g ä r d , kå l -gård . A m a n t V æ r e n - di flores odore suavi , quarn forma et sp lendore e leg an - t iores, h. e. Suet, k r y d d o r , a romata , unde nom en .

k /yd d a -q va st I. k ry d d a -k ä s t , m. (Anf . k r y d d a , D a n . Krud. G e rm . K r a u t , h e r ba ; kåst , Dan . K o s t , s c o pae,) f lorum fasc iculus ; blornster-qvast.

k ryn a , v. n. re s p i r a r e , r e v a lescere; qv i ckna , t i l l f r iskna.

k ry p , n. genus vehic u l i ; ett slags åkdon.

k rysam , a. ( k ry , ) f i rma v a letudine, vigens, v a l e t u d i ni uti l is, sa luber ; a f s t a r k h e l s a , frisk , he l sosam. Gubben a r k rysa m. D e t a r k rysamt att löga sig.

kryss \. kry s se , n, (Ant. k rus s , isl. kross , Dan. K r y d s , G. Kreutz ,) c r u x ; korss. K r y -

pa Iiil krysset , ad officium r e d i r e , vinci; återväda till sin pl igt , bli ödmjuk.

k n å e , m. homo sordide ten a x , a v a r u s ; snål meuni - ska , girigbuk.

k n â n g la , f. genus plaustri f œ u a r i i ; ett slags hövagn.

k n å lc i , v. n. vide kreta. kr d e n , a. (pro k rä se n ; Isi.

k r æ s i n n , Dan. k ræsen ,) de l ica tus, superbæ gulæ; m a l g r a n n , kräslig.

k r å m a , v. n. med ngt (ex k r a m , Kl. et Dan. K ram , m e r x , ) merces par ticula— t im d iv e n d e re , merces ci rc u m f e r r e ; d r i fva m i n u t handel , gå omkr ing och u tb juda varor .

kr (å n g a , v. a. (ex kr ing ; Dan. kraenge.) inv er te re , inter iora obver te re (de vestibus, cet.); vända ut och in, vända afviga sidan utåt (om kläder o. d.). Bl i r du villad a f skogs-nuf\ ün , så kräng tröjan och läs Fa de r V å r afvigt. K rä n g a h are , genus ludi.

kr (önska, v. n. screare, e x sc re ar e ; harkla.

k n ö p p lin g , m. (Dan. K rö b - l ing, G e rm . K r ü p p e l ,) paralyt icus, m ancus ; k rv mp -

,11 ing.kuif, m. (Isi. k u f r , ) parva

loeni n ie ta ; liten hö-såle. k u if v a , v. a. (eff. kua,) in

parvas metas s t ruere ; sä t

ta i små stackar (om hö). kult '1. kulsing, m. (ex Auf .

koll , kolder, Dan. K u l d , proles ejusdem conjugi i ; aut ex obsoleto kull , mas, ) p u e r ; gosse.

kum pa, v. a. (Isl. kubba, id.) amputare, detruncare; a l - hugga (någonting tr indt) i flera delar (kumping ar ) . Den ene kum par , den andre klyfver. K um pa slocken i sex kumpingar.

kum ping , tn. pars tiunci am putata; afi ugget s tycke af en slock, kafling.

kura , v. n. (Kl. kura , quiescere, ) caput demi i le re , inflectere; luta hufvudet framåt. Gå och kura, sitta och kura.

ku ra , f. ovis, ovis fœta ;får, tacka.

kuse, m. (Isl. kusi, vitulus,) panis , qui ex antiquo mo re in formam vituli Diis genti l ium consecrati, ef- formatus, sub festo Jul io- rurn mensis apponi tur ; jul -bröd , som efter våra hedniska förfäders bruk föreställer en kalf, ju l kuse.

kuse, kuseman , vi r p ræci- puus , multum p o l l e n s , dux ; mäkiig, myndig man, anföraie. Kuse lör pat ket.

kusla , v n aites magicas exercere , incan ta incut iJ ut i ; trolla, liexa.

k u s la re , h u slersh a , m. f. m a g u s , - a , veneficus, - a ; t r o l lkar l , Irollqvinna.

1'usleri, 11. fascinatio, artes magicœ; h exe r i , trolleri.

huster i bes , bos, qui cestro st imulante pi imus ex grege c i rcumcursare incipit, t ransi , d u x , pr inceps catervae; eg. det k rea tu r i l i jorden, soin angripet af stynget först börja r besa (kesa) ; oeg. den förnämste i flocken, anföraren.

hutte , m. (kotte, apud Ih re , amicus,) pue ro lus ; liten gosse. H v a r enda kutte; in un um om nes. K e l - k u t - t e ; cui in deliciis.

hyndis;, a. (Isi. ky ndugr , ver sutus,) superbus, inflatus; stolt, inbilsk.

hyng ( t jyng) , m. paroxys - inus, accessio morbi, transi, hora, t e m p u s ; p a ro x y s m , s ju k d o m s - a n f a l l , oegentl. s lund, lid. Kyn gar ne komina åt honom. D u får väl tåla dig med kyngarne . E n kyng i fjol. L å t oss tröska än en kyng.

hynne, n. (Isl. k y n , kynd , Dan. K ie n ; Ant . k yn , co

natio,) fami l ia ; familj , usfolk. Han liar stort

kynne. T a c k ! för mig och mi l t kynne.

kynnad, a. ( kyn ne , ) cui est familia, f requens , n u m e ro s u s ; som har husfolk,

tal-rik. H u r u kynnad ä r n i ? (huru mycket folk har ni?). Vi äro ej så kyn- nade (talrika), att vi k u n n a g ö ' a det.

hyr ko-grann , a. f requens ad sacra , assiduus in tem p lo ; noggrann i sin k y r k o gå ng , som ofta går Ulf kyr kan .

kyrkosam , a. id. h ytta f r a m , v. n. em icare ,

r ap t im projici ; f r a m s k y m ta, hastigt skjuta f ram. F o g len kyl t a r fram u r hålet .

h cd la , t. (kall; Ant . ko ld a , kollesjuka, Isl, kalda, G e r m , das Kal te, ) febris r ig ida ; frossa.

häst, m. (Dan. Kost , ) scopæ, ev e r r ic u lu m ; qvasf.

hâsta s ig , v. r. ni t i (de p a r tur ient ibus vaccis).

h å lle - roning, m. scaturigo,’ sca tebra font is ; k ä l l språng , k ä l l - å d e r .

k â m la , f. (ex k a m m a , Dan. k ä m m e , G e r m , kämmen, ) lana pectine carpta et c o n voluta; kardad och h o p rullad u l l - l a p p , ul l -karda .

hånnesgod , a. qui p rius visa facile agnoscit ; som lä t t känne r igen.

b a n n in g , m. (Isl. kunningi , ) sodalis, famil iaris; bekant , u m g ä n g e s - v ä n . Han liar känningar hv a r t han k o m mer.

hâta (tjäta) v. n. på ngn (for-.

silan ex käf t , p ro käfta, ' ; p rec ibus au t ingrato q u o vis sei mone obtundere , intempest i ve loqui ; ul t iöt- ta med böner eller annat oa ng enäm t tal . i tid och olid up p rep a , kaxa.

l ( å t a , f. ( k å t ; Ant . käle, 14kæt i , lætil ia,) succus t e i l te , lætamen ; gödande saft i jo rden , must. K ä - tan r inner från ladugården ned åt ängen.

k i å ta a f , ifrå n s ig , v. r. (Tsl. kæl a . gaudium af fe r re , ) succum et lætamen ex se fu n d e r e ; gifva safl ocli must i f rån sig. göda. S tubben , som r u t t n a r , kälar il rån sig.

Ik å ter , in. qui sæpe endera m e m o r a t et u rge l ; soin ständigt u p p re p a r samma vi.-a, som käxar.

H å t ig , a. id.kcå ttla , v. a. (katt ; Angl to

cil l le,) catulos parere (de ft I ihn s); yngbi (om kattor).

V cåttlirig , rn. (Is |. két l i r igr , Dan. Kill ing, Ang. citling,) ca tu lus fel inus; kattunge.

kköfva , v. a. (kof; lsl. k i il a , kefja et kiæfa,) suffocare, s t rangulare; qväfva.

lin ln a , v. n. ignem facere, ligna incendere; göt a opp eld. elda. B ä r in kölne , så att du kan kölna i költian.

H ö/ne, n ligna a rida, sa r m e n ta ; bränsle.

korna, v, a. (korn.) evanna- r e , a paleis et aristis p u r gare; vanna , rensa b a n agnar. Korna k o in , säd , o. s. v.

Lrnl, n. (eff. la; lsl. bladi, Dan. Lad, ) s t rues, desecti l iuinent i in hor reo acervus; s tapel , hög , sädes- bunken i ladan. Ved-lad. Jag tröskade af ladet hos honom.

la d a , v. a. (eff. laa; Ant. ladlia, lsl. hlada, lileda.) cum ula re , struere, horreis condere; upplägga i stapel, hög, inlägga i ladan. Lada säd, lada ved.

la f s a , v. n. tarde moliri grad u m ; draga benen eller sig. G å och lalsa.

la g g , m. m argo , crepido, r ipa (paludis, cet.); brädd, k a n t , s t rand (af ett kärr o. s.v.). Kä r r - lagg , moss- ,agg ? *nyi e-lagg.

laken, a. ( laka,) regelatus, l iquefactus; upplinad.

lakna, v. n. regelari , lique-.fieri ; upptina.

la m p a , t. scamnum , sedile lectibus tuguri i adfixum; bänk fästad vid någon af sängarne i stugan.

lapa, v. a. (lsl. lepia, Dan. labe, G e rm , laben, Inffcn, Gall laper , Angl to lap,) l amb ero , lingere; läppja, med lungan (såsom hundar

m . fl.) upphemfa flytande a runen. Gamla kallor lap a också mjölk.

la p a , n. (Isl. lap, Dan. Lap.) sorb i l ium, quale canibus cet paralur; vatten-välling, som lemrias till föda åt h u nda r och andra läppian- de djur.

Inse, m. (Dan. Las.) lacinia t r i ta , panniculus , transi, homo misei ; trasa, oeg. usling. Stackars Iase!

lasa -kafrin g , m. vide kafring. la sa -krdm are, m. pannorum

obsoletorum compilator ; lumpsamlare.

la s ig , a. pannosus, pnnnis obsitus; trasig.

led e , m. (elf. lee ; ex led, Ant . lid, hlid, Isl. hlid, Dan. L e d , porta,) portula clathrata; liten gr ind , lucka , litet led.

led in g , m. (eff. loj ing; ex led, Isl. l e i dr , Dan. led, turpis , invisus,) homo deformis , transi, diabolus; ful menniska , oeg. djef- vuleti. Det var en led ing. Ledingen tage mig , om jag del gör.

l e j , m. (Ant. leef, Isl. hlaifr, Jeifr, Dan. Lev , Angl. loa f , ) panis oblongus, qui festo nati Christi mensis apponi tur ; ett slags af långt j u l - bi öd.

lek , m. (Isl. leikr , Dan. L e g ,) canti lena, saltatio, chorea; visa , melodi, dan°. Sjung

den leken för oss. Det ä r lek i byn.

lek a , v. n. (Isl. leika, Dan . l e g e , ) b u l l i r e , b u l la re ; koka i bubblor , fradgas. Dr ickat leker. Slå på lekande br äd d ; prope esse ut redundet; vara färdig alt r inna öfver.

leksen, a. (fsl. Jeikinn,) lud icer , ludo dedi tus; som gerna leker. Hu n d en ä r leksen.

lek-stuga, f. (elf, l e k -s lu a , Dan. Legestue.) coelus ho- m inum sal tant ium, chorea; gille, bal , dans.

le tt 1. le tter , a. åt ng t ; (ex led, tu rpis . ) perlæsus , taedio c a p tu s ; som k änn e r leda lö r , ledsen vid (ngt).

lia-brånna, v.a. qu. falce a m burere, foenum lälce Icena- ria t am immite demete re , ut radices denudatæ solis vel frigoris vi laedantur; med lien alhugga g räs e t så hård t , alt de blottade röt terna skadas a f s o l - h e t t a el ler frost. L ia b r ä n n a en äng.

l i a - lö p e , n. s ic i l imentum, foenum c h o r d u m ; g ro e , gräs, som löper opp e fter slåtteru.

l id , m. (Ant. l id, Isl. h l id , leit, Dan. L i , ) collis, c li vu s ; backe.

lifk ö p , ti. (D a n . L id k ie b , ) poculum ad emt ionem , vendi tionem f irmandam ; köpskå l, handsöl.