Ny rektor med stor vision

Julklappstips

till naturvänner Sidorna 8–9

Stor försämring

av bönders vinstSidorna 4–5

Nr 6 2014

Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Lycksele, Åsele

Jonas Tellström Tel: 070-600 69 19

Tväråbäck 20 • SE-911 91 Vännäs • www.nkltra.se • Tel: 0935-305 00

”Vi har förädlat den västerbottniskaskogsråvaran sedan 1931!” Vännäs, Vindeln, Umeå,

Lycksele, Robertsfors

Rolf Sandberg Tel: 070-600 21 15

Kontakta våra Virkesköpare

Sidan 13

Susannhe MelinReporter0612 – 701400

Sven-Eli ForsgrenRedaktör090 – 711 388

Peter KärrReporter090 – 711 383

Madeleine RuuthReporter090 – 711 398

Maria BoströmReporter0660 – 431 1400

Gun FahlénEkonomi/Prenumeration090 – 711 381

Kontakta oss

2

Jag har berört frågan i tidigare krönikor men med tanke på att Miljöpartiet nu ingår i den sittande minoritetsregeringen är det åter dags att peka på hur

partiet i flera avseenden lever med föråldrade föreställ-ningar i miljö- och klimatfrågor. Inom Biofuel Region startade vi för något år sedan samverkansprojektet Skog, energi och klimat för att skapa insikt hos svenska, men framför allt europeiska beslutsfattare, om skogens stora betydelse och potential i klimatarbetet. Frågan har, för-utom möten i Bryssel, varit föremål för seminarier både i Piteå och i Sundsvall där de flesta inser att ett aktivt skogsbruk gör störst nytta i klimatarbete. Utom företräda-re för miljöpartiet som fastnat i föreställningen att skogen ska stå orörd.

Samma visa i jordbruket där man nu i regeringsställ-ning driver på återinförande av skatt på handelsgödsel, en ur miljösynpunkt helt meningslös åtgärd, men med följd att ännu fler svenska lantbruksföretag slåss ut. Följden blir ökad import av livsmedel med ofta sämre miljöstatus och att färre mular håller artrika betesmarker öppna med förlorad biologisk mångfald som följd. Åtgärden är både vad gäller artrikedom och klimat kontraproduktiv. God näringsstatus i marken ger grödor som binder mera kol.

Partiet har också i regeringsförhandlingarna tvingat

Stefan Löfvén att gräva fram den gamla förslaget från papperskorgen om vägskatt för tung trafik (skatt på avstånd) som man nu nylanserar under beteckningen vägslitageavgift. Dessutom har man det dåliga omdömet att på debattplats i Dagens Nyheter presentera idén som ett sätt att få in några extra miljarder till statskassan för infrastruktursatsningar i storstadsområdena.

Tala om cynism! Sverige är ett glest befolkat land med stora avstånd där den självklara ambitionen måste vara att göra Sverige rundare. Miljöpartiet har nu fått med sig socialdemokraterna på att göra precis tvärtom. En skatt på avstånd skulle särskilt drabba norra Sverige och de

areella näringarna. Ökade transportkostnader gör skogs-bruket olönsamt i Norrlands inland det vill säga de delar av landet där varje jobb är extra viktigt.

För att inte tala om andra tokigheter. Det ”tillfälliga” stoppet av bygget av förbifart Stockholm kostar 4 miljoner kronor per dag, pengar som vi skulle vara

fantastiskt glada om vi kunde använda till exempelvis enskilda vägar istället för att kastas i ett stort svart hål. Upplysningsvis kan nämnas att hela det statliga anslaget till enskilda vägar i Västerbotten motsvarar kostnaden för tre dagars byggstopp. Då har beloppet ändå tredubb-lats sedan alliansregeringen tillträdde. Det nu bara att hoppas att riksdagens majoritet säger nej till alla tokig-heter som Miljöpartiet fått med i regeringsdeklarationen. I det fallet har jag inga problem med att SD röstar med allianspartierna. Beröringsskräcken får inte leda till att miljö- och landsbygdsfientliga förslag förverkligas.

Det är i sanning märkligt att det parti som säger sig värna natur och miljö har det mest urbana synsättet av alla. För dem som kan cykla och gå till jobbet spelar det kanske ingen roll om jordbruksmark läggs för fäfot och skogsentreprenörer i Norrlands inland går i konkurs. Men för naturen och klimatet har det betydelse.

Miljöpartiet – ett växande miljöproblem!

Heleneborgs gård

”Det är i sanning märkligt att det parti som säger sig värna natur och miljö har det mest urbana synsättet av alla.

Krönika

Torbjörn Wennebro

2 november 2014

Besöksadress: Formvägen 16, Umeå Postadress: Box 3053, 903 02 UmeåTelefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389 Redaktionen: redaktionen@vasterbottningen.seDebatt: debatt@vasterbottningen.seMail: fornamn.efternamn@vasterbottningen.seTryck: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.seUtges av: Tidningar i Norr AB, Box 3053,

903 02 UmeåAnsvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06Företagsannonser: Display Umeå AB, 090-71 15 00Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se

Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningarna Västerbott-ningen, Lokaltidningen och Nordsverige.

Många nya projekt för Martinson

– Träbranschen vädrar lite morgonluft just nu verkar det som. Bland annat har vi en hel del beställningar på förädlat trä och det känns bra, berättar Olov Martin-son.

I samband med att beställ-ningarna har gått uppåt har Martinson ökat personal-styrkan.

– Vi har anställt fyra-fem

personer men vi kommer förmodligen att behöva mer folk allt eftersom, säger Olov Martinsson.

En annan av företagets verksamheter som har haft det lite tufft tidigare men som går bra just nu är pro-jektverksamheten för bygg-marknaden.

– Här ser vi att det har vänt. Det byggs mer nu än ti-

digare i hela lan-det men framför allt i S t o c k -h o l m . Även i U m e å h a r b y g g -projekten ökat i och med att man har kämpigt med bostäder där. Detta har öpp-nat marknaden för oss, sä-ger Mikael Lindberg, vd för Martinsons byggsystem.

Förutom att flerbostads-husprojekten har ökat har även beställningarna på idrottsarenor blivit fler den senaste tiden.

– Vi har en del efterfrågan när det gäller läktare till fotbollsarenor, idrottshal-lar och ishallar. Ett av våra största projekt just nu är att bygga Europas största innebandyarena i Uppsala. I detta projekt är vi både le-verantörer och montörer och byggstarten sker vid års-

skiftet, berättar Lindberg.En anledning till att in-

tresset för Martinsons pro-dukter har ökat är att intres-set för att använda trä som material har ökat, enligt Mikael Lindberg.

– Jag tror att det beror på att vi är ganska breda. Vi håller på med det mesta. Det som är kul är att det finns ett stort intresse att bygga i trä. En orsak till att det ser ut så är att trä är bra byggma-

terial ur ett miljöperspektiv, då trä är en ickeändlig resurs, säger han.

Även inom byggsystem-verksamheten kan det komma att rekryteras mer personal.

– Vi har tillräckligt med resurser, när det gäller per-sonal, just nu men fortsätter det så här kan det bli aktu-ellt framöver, säger Mikael Lindberg.

BYGDSILJUM. Det går bra för trävaruföretaget Martinson just nu. Företaget har flera nya pro-jekt på gång i hela landet och företagets vd, Olov Martinson, ser positivt på framtiden.

Mikael Lindberg.Foto: PRESSBILD

JOSEFINE EKMAN

Foto

: JOS

EFIN

E EK

MAN

november 2014 3

Usewood 6x6 - den smidiga röjningsskördaren

Bison 8000 - den smidiga miniskotaren

Vännäsby 0935-39930Sikeå 0934-15100www.johanssonmaskin.se

Hur får vi kon dräktig? Måndag 24 november, KalixKurs om förbättrad brunstpassning. Om brunstcykeln, hormonbehandling, sinkutfodring, med mera. Anmälan senast 17 november.

Anmälan och informationFör aktuella datum, fler kurser, semina-rier och studieresor besök vår hemsida.Information och kontaktGröna Navet tel 090-16 41 83 e-post gronanavet@umea.se

Gröna kurser på gång...

www.gronanavet.se

Erfa-grupper för fårägare Start i höst utifrån gruppdelta-grnas närområde och intresse. Dela erfarenheter, diskutera, analysera och utveckla din fårverksamhet! Catarina Ottosson är koordinator och finns som stöd för gruppen. Förslag på intresse-områden finns. Ingen kursavgift. Din tid, motivation och intresse är grup-pens drivkraft. Ingen kursavgift. Anmäl dig snarast!

ET - spolning och embryoinläggning 26 november, Luleå 27 november, LövångerUnder kursdagen lär vi oss det mesta inom ET med hjälp av veterinär och avelsrådgivare på plats. Anmälan senast 17 november.

Läs mer på www.holmen.com

Distrikt BjörnaTomas Sjölund 070-642 42 34John-Petter Karlsson 070-526 51 98

Distrikt BredbynLisbeth Rantaniemi 070-653 12 15Arne Lindblad 070-298 67 70 Emil Fahlén 070-210 92 20

Distrikt LyckseleNicklas Stenlund 070-346 60 82Lars Eliasson 070-251 11 90

Distrikt UmeåBert Forsberg 070-326 45 29Stig Forsberg 070-326 45 21Karl Noro-Larsson 070-228 70 80Lars Jacobsson 070-265 55 69

Distrikt NorsjöJonny Stenmark 070-557 89 42Tord Eklund 070-326 45 35Lars-Erik Lindmark 070-209 76 61

NYHET!

Med vårt nya klentimmersortiment ökar virkesvärdet för dig som skogsägare.

Kontakta någon av oss – vi berättar gärna mer!

Öka värdet i din avverkning!

Umeå 090-10 90 00Skellefteå 0910-73 40 00

Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

Länsförsäkringar känner till dina behov som lantbrukare. Därför ser vår service ut som den gör. Hos oss får du hjälp med banktjänster, lån, skogskonto, EU-kredit, maskinfinansiering samt person-, sak- och lantbruksförsäkringar. Allt finns under ett och samma tak. Det blir enklare så.

Vi är lite eljest.Det är också vår styrka.

november 20144

LÄNET. Norrmejeriers sänkning av avräknings-priset med 30 öre mot-svarar ett inkomstbortfall på cirka 180 000 kronor för en mjölkgård med robot och 70 kor, förkla-rar Stig-Lennart Nilsson, affärsrådgivare vid LRF Konsult, Umeå.

Sänkningen av avräknings-priset med 30 öre per kilo mjölk till mejeriets cirka 550 leverantörer har skapat oro i bondeleden, förklarar Stig-Lennart Nilsson, af-färsrådgivare vid LRF Kon-sult i Umeå.

Norrmejerier motiverar

beslutet med minskad kon-sumtion av mjölk, det ryska importstoppet och ett ökat globalt utbud av mejeripro-dukter som resulterat i att både världsmarknads- och avräkningspriset har sjun-kit.

– Många bönder är oroli-ga och frågar om det stoppar med 30 öre och hur länge prissänkningen varar, framför allt de som byggt nya djurstallar, säger han.

Stig-Lennart Nilsson menar att det är stora skillnader mellan de gårdar som det går bra för och de gårdar som nu får det kärvt, oav-

sett blir det kännbart för alla gårdar.

– Ingen kunde förutse fal-let i mjölkpriset för ett halv-år sedan, men vi kommer att få vänja oss vid större mjölkprisvariationer. Nu är det viktigt för bönderna att ha koll på ekonomin, spe-ciellt likviditeten och ha en nära och fortlöpande dialog med banken, rekommende-rar han.

LRF Konsult har i sin verk-tygslåda en handlingsplan, i första hand en prognos vad som går att göra för sänka produktionskostnaderna.

Under nästa år lanserar

LRF Konsult ett nytt verk-tyg: ”Affärssystem lant-bruk”.

– Har testats på ett 40-tal gårdar i södra Sverige med bra resultat. Intresset för ekonomi har ökat på går-darna, säger Stig-Lennart Nilsson.

Robotgård förlorar 180 000 kronor

UMEÅ. Inga signaler om krisande mjölkgårdar har ännu nått Tony Karlsson, lantbruksansvarig vid Swedbank i Umeå.– Jag har stort förtroende för de västerbottniska lantbruksföretagen, säger han.

Det är oro bland mjölk-producenterna efter Norr-mejeriers sänkning av avräkningspriset. Nyligen träffades ett 60-tal av Norr-mejeriers leverantörer på Norrmejerier i Luleå för att diskutera det kärva ekono-miska läget. Men än så länge

har inte oron nått in till Tony Karlsson, lantbruks-ansvarig vid Swedbank i Umeå.

– Nej, vi har inga signaler om att mjölkföretagen kri-sar. Jag har stort förtroen-de för lantbruksföretagen i länet. Men visst finns det företag som har det kärvt precis som det finns företag som tjänar pengar och kan parera sänkningen, säger han.

Vad kan då banken göra för mjölkföretag som krisar?

– Går inte att generellt svara på den frågan. Varje

enskilt företag måste analy-seras för sig och så får man titta på helheten, säger han.

Bankens verktyg för att hjäl-pa krisande lantbruksföre-tag är amorteringarna, kan-ske kan justeras. Alternativt korta krediter.

– Bonden kan göra en del själv också genom att göra en budget, hålla den och ha koll på likviditeten i företa-get.

Men framförallt, prata om det med vänner, bekanta, rådgivare, banken innan det är för sent, förklarar han.

Positivt i sammanhanget

är de låga räntorna.– Skulle vi ha haft en eko-

nomi balans skulle räntan ha legat i spannet 4-7 pro-cent. I dag ligger vår rörliga ränta på 2,22 procent, säger han.

PETER KÄRR

Peder Alenius driver en robotgård i Gladaberg, Vindeln med närmare 70 djurenheter. Beskedet om att mejeriet sänker ersättning-en med 30 öre per kilo mjölk innebär ett intäktsbortfall på mellan 180 00 och 200 000 kronor för mjölkföretaget

– Tragiskt. Finns inte ord att beskriva vad man känner. Nu handlar det om att slimma och jaga kostna-der. Jobba mer själv, vara

på alerten och hoppas att man inte råkar ut för några sjukdomar. Vi har en avby-tare fyra gånger i månaden, frågan är om vi kan ha kvar den tjänsten, säger han.

Det finns flera andra delar av verksamheten som nu kom-mer att ses över, allt för att skära kostnader.

Redan nu vet han att pla-neringen för ett nytt lös-driftsstall och maskininves-

teringar läggs på is.

Samtidigt som ersättningen sänks ligger andra kostna-der kvar, plast, kraftfoder och diesel.

– Nu har dieselpriset gått ner lite, men det är in-te mycket. Jag tror att vi kommer att få se konkurser bland mjölkbönderna, säger han.

Samtidigt vill inte Peder Ale-nius klandra mejeriet för den drastiska sänkningen av ersättningen.

– Nej, mejeriet kan ju inte köra på underskott. Men det blir riktigt tufft nu för oss mjölkbönder, säger han. PETER KÄRR

Kraftig försämring av bönders lönsamhetGLADABERG. Nu gäller det att hålla sig över vattenytan och slimma produktionen allt som bara går, konstaterar mjölkbonden Peder Alenius, i en kommentar till sänkningen av ersättningen. ”Nu hand-

lar det om att slimma och jaga kostnader.

Peder Alenius

”Vi har inga signaler om att mjölkföre- tagen krisar.

Tony Karlsson

Inga signaler om krisande gårdar

Peder Alenius, Gladaberg, Vindeln.

Foto: PETER KÄRR

Faller, gör ersättningen till mjölkbönderna med 30 öre per kilo mjölk. Foto: NORRMEJERIER

Tony Karlsson, lantbruksansvarig Swedbank, Umeå.

Foto: PETER KÄRR

550mjölkleverantörer finns

det i Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland.

Sveriges förslag synas av EULANDSBYGDSPROGRAMMET. Landsbygdsdeparte-mentet och Jordbruksverket arbetar nu för fullt med att besvara de frågor, 333 stycken, som EU-kommissionen hade på Sveriges förslag till nytt Landsbygdsprogram.

I slutet av november skall landsbygdsdepartementet lämna sina svar till kommissionen.

miljoner skogskubikmeter beräknas bruttoavverk-ningen till under 2014, enligt Skogsstyrelsen. Det är en ökning med 1,6 procent jämfört med 2013.87

God miljöhänsyn i länets skogarSKOG. Skogsstyrelsen och en rad aktörer i det väs-terbottniska skogsbruket: skogsägare, entreprenörer och skogsbolag träffas under hösten i skogen för att diskutera miljöhänsyn vid avverkningar. Praktiska exempel i skogen ska ge vägledning för hur miljöhän-synen ska bli bättre på sikt.

november 2014 5

UMEÅ. Sämsta lönsam-heten i lantbruket på tio år är bilden som framträder i höstens Lantbruksbarometer.

Samtidigt som Norrme-jerier meddelade att de sänker avräkningspriset kom den senaste mätning-en från LRF Konsult och Swedbank om tillståndet i jordbruket.

Barometern visar att åtta av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är mycket dålig, en för-dubbling sedan den stora mätningen i våras. Allt fler lantbrukare känner av en pressad lönsamhet.

78 procent av de tillfråga-de upplever att lönsamhe-ten är ganska eller mycket dålig. Bara 18 procent av lantbrukarna upplever lönsamheten som ganska god, endast en procent

säger sig ha mycket god lönsamhet.

Den gren av lantbruket som ser mörkast på framti-den är mjölkproducenter-na (se intervju här intill med mjölkbonden Peder Alenius) som upplever kraftigast lönsamhetsför-sämring.

Grisbönderna är de som ser ljusast på framtiden och också de som upplever högst lönsamhet.

PETER KÄRR

Rekordlåg vinst för bönderna

Robotgård förlorar 180 000 kronor

Lantbruksbarometern4 Är en undersökning av det ekonomiska läget i svenskt lantbruk. Höstens barometer är en minivariant, telefon-intervjuer med 300 lantbrukare, av den mer omfattande mätningen som presenterats varje vår sedan 1987 och bygger på telefonintervjuer med 1 000 lantbrukare med mer än 20 hektar.

– Vi kör igång från års-skiftet i lite mindre skala.

Enkelt uttrycket handlar det om att få en bild över effekti-viteten i produktionen, kostnader och intäk-ter och nettot.

– Fokus har le-gat på producerad mjölk, men det viktiga är leve-rerad mjölk och vilka kostna-der bonden har för pro-duktionen, säger han.

PETER KÄRR

Affärssystem lantbruk – mjölk4 Ger svar på vilket pris på mjölken som bonden behö-ver för att täcka produktionskostnaden, kostnaderna för att producera ar grovfodret och flera andra parametrar i produktionen. Systemet baseras på färdiga nyckeltal och löpande driftbokslut. Genom att använda affärssystemet, hävdar LRF Konsult att medelmjölkgården sparar 7 000 - 10 000 kronor per år jämfört med efterkalkyler.

”Många bönder är oroliga över och frågar om det stoppar med 30 öre och hur länge prissänk-ningen varar.

Stig-Lennart Nilsson

Stig-Lennart Nilsson, affärsrådgivare LRF Konsult. Foto: PETER KÄRR

78procent av

lantbrukarna upplever att lönsamheten är ganska eller mycket

dålig.

Lönsamheten i det svenska lantbruket sjunker till rekord-låga nivåer, värst är det för mjölkbönderna, visar höstens Lantbruksbarometer. Illustration: SWEDBANK

– Sämst lönsamhet på tio år

Nya mål för vattenmiljö försvårar för jordbruketLANDET. Skärpta krav på miljöanpassning föreslås av Miljödepartementet, där åtgärderna är tänkta att rädda den biologiska mångfalden. Den stora förändringen som före-slås ligger i tillståndspro-cessen, med motiveringen att det i dag finns många verksamheter som inte miljöanpassat sina anlägg-ningar sedan de först togs i drift. Förslaget får nu kritik

från Jordbruksverket, som menar att de nya rutiner-na belastar både jordbru-kare och myndigheter med onödiga kostnader.

”Utredaren beskriver nyttan av markavvatt-ning på ett bra sätt, men konsekvenserna av de konkreta förslagen hotar dräneringen av den svens-ka åkermarken”, säger To-mas Johansson från Jord-bruksverkets vattenenhet i ett pressmeddelande.

Priserna på sågtimmer nedåtSKOG. Under tredje kvartalet 2014 sjönk pri-serna för sågtimmer och massaved med sex respektive två procent jämfört med kvartalet innan, enligt Skogsstyrelsen. I region nord sjönk sågtimmerpriserna med en procent och i region syd med tolv procent.

Ingen snabb lösning för mjölkböndernaMJÖLK. Mjölkkrisen för landets mjölkbönder finns det ingen snabb lösning på. Det menade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht vid en träff med representanter för Norrmejerier. Nyligen sänkte Norrmeje-rier ersättningen till mjölkbönderna med 30 öre.

Sven-Erik Bucht lyfte fram den nationella livsmedelsstrategin som regeringen vill införa för att höja Sveriges självförsörjningsgrad.

nya naturreservat har länsstyrelsen i Västerbotten beslutat att bilda: Rödmossamyran i Norsjö kommun och Kronberget i Vännäs kommun.2

Det mesta av det stormfällda granvirket beräknas nu vara ute ut skogarna. FOTO: ARKIV

Västernorrland och Väster-botten drabbades hårt under vinterns stormar som läm-nade omkring 10 miljoner kubikmeter fällt virke efter sig.

Många av skogsägarna sökte dispens då det storm-fällda virket skulle ha varit ute ut skogarna senast den 15 juli, en dispens som gäller fram till den 31 mars 2015.

– Vi bedömer att arbetet kommer vara klart då. Det som oroar oss är våren, då vi förmodar att det kommer vara mycket insekter som övervintrar – som läget är nu kommer vi få stora an-grepp på skogen.

De många övervintrande insekterna, främst gran-barksborrar, beror delvis på den stora mängd stormvirke som legat ute i skogarna – men också på den långa och varma sommaren.

– Det som kan förändra läget är om det blir en kall och fuktig försommar. Det

är viktigt att skogsägare är uppmärksamma och fäller det virke som har blivit an-gripet, för att förhindra att det sprider sig ännu mer. Granbarksborrarna förökar sig inte lika bra på stående skog och kan därför försvin-na över tid om man är upp-märksam och avverkar de angripna träden.

Just nu står arbetet med det stormfällda virket i ett mel-lanläge på Skogsstyrelsen, man har just nu ingen aktiv inventering eller letande efter ännu oupptäckt storm-virke.

– Vi vet att det finns ett

stort mörkertal, men hur stort det är väldigt svårt att bedöma – det beror på om man är pessimist eller optimist. Den 3 december kommer SLU att presentera en undersökning angående detta, så efter det hoppas vi att bilden kommer att klarna.

Än så länge har man inte upptäckt något område där stormvirket inte är omhän-dertaget, och det saknas en dispens för det.

– Men i den mån vi upp-täcker ännu oupptäckt virke blir det självfallet ett lagä-rende.

STINA GUSTAFSSON

LÄNET. Efter sommaren uppskattade man att arbetet med stormvirket hade kommit ungefär halvvägs. Nu bedömer Skogsstyrelsen att allt de prioriterade granvirket snart ska vara ute ur skogarna.– De stora aktörerna SCA och Norrskog bedö-mer att de ska ha fått ut allt granvirke innan årsskiftet, säger Alf Pedersen på Skogsstyrel-sen, skogsskadesamordnade för stormarna Ivar och Hilde.

Alex är ny vd på SSC EntreprenadSKELLEFTEÅ. Alex Carlde är ny vd för SSC Entre-prenad.Men om han inte bli-vit tacklad så hårt av Pia Sundhage kanske han varit fotbollsproffs istället…

Vi avhandlar det där med svenska damlagets förbundskapten först, så är det gjort. Stockholm-skillen Alex, han bor fortfarande i Väsby, spe-lade fotboll som ung, han växlade mellan AIK och Djurgården (”det är inte så dramatiskt på pojklags-nivå”). I en träningsmatch mot Hammarbys damlag, där Pia Sundhage spelade, fick Alex Carlde i uppgift att punktbevaka den dåva-rande landslagsspelaren.

Alex var liten.Pia var stor.– Jag fick en ordentlig

mangling av henne, minns Alex Carlde.

Sedan vet vi hur det gick för Pia. Hon blev så småningom svenska landslagstränare och är dubbel OS-guldmedaljör med USA. Men hur gick det för Alex? Jodå, det gick bra där också. Ing-et OS-guld, visserligen, men ett kvartssekel inom byggnadsindustrin, ock-så på ledande posi-tioner. Det toppas nu, så här långt, med vd-posten på SSC Entreprenad, som är Skellefteå Snickericentrals montagebolag.

Enkelt kan du säga att SSC Ent repre -nad erbjud-er sig att montera allt som SSC säljer. SSC är försälj-ningsorga-nisationen för en rad träindustrier i framför allt Västerbotten. Marknaden är i första hand Sve-rige och i viss mån Norge, även om man haft en-skilda objekt på andra markna-

der, till exempel House of Washington i USA. Entre-prenadbolaget jobbar dock enbart i Sverige,

I dagsläget är man fyra anställda, två i Skellef-teå och två på kontoret i Stockholm. Sedan anstäl-ler man personal efter vil-ka projekt man får in, som mest kan det vara nästan 40 personer i gång.

Alex Carlde sitter på Stockholmskontoret.

– Mälardalen är SS-C:s största marknad, 85 procent av försäljningen ligger här, därför är det viktigt med ett Stockholm-skontor, förklarar han.Vad har du som ny vd för målsättning?

– Förhoppningsvis ska vi expandera, och lyckas ta fler monteringsjobb. Jag har ett brett kontaktnät ef-ter mina år i branschen.

Konkurrensen inom montage kommer

främst från de bal-tiska länderna.

SSC Monta-ge möter den konkurrensen med att sälja in rutin, erfaren-het och att man anlitar svensk arbetskraft.

– SSC har funnits sedan

1959, det är en styrka, och att fö-

retaget tar nästan alla trävaror från skogar och företag i norra Sverige, framför allt Väs-terbotten, är något som signalerar kvalitet, säger han.

Alex Carlde tillträdde sin tjänst i augusti, men har funnits på SSC som pro-jektchef sedan 2012.

ERIC NORDLUND

november 20146

”Vi vet att det finns ett stort mörkertal, men hur stort det är väldigt svårt att bedöma – det beror på om man är pessimist eller optimist.

Alf Pedersen

Jord & Skog Augusti 2014.

augusti 201422

Blir hårdare kontroller av timmer. Foto: ARKIV

Ny lag om timmerhandelUMEÅ. Från och med den 1 augusti kan skogs-styrelsen göra hårdare kontroller på den som handlar med virke eller trävaror.

Då började den nya lagen om handel med timmer och trävaror att gälla. Det innebär att den som släpper ut virke eller trävaror från olaglig avverkning på marknaden kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Skogskollo för tjejer BURTRÄSK. Samarbetet Skogskollo anordnades i år för tredje gången, och hålls både i Burträsk, Västerbotten och Sollef-teå, Västernorrland.

Bakom projektet står bland andra Mera Skog, Norra skogsägarna samt Skogen i Skolan. Mål-gruppen är tjejer i åldrarna 10-13 år.

Skogskollo handlar om att väcka flickors intresse för skogen. Skogssektorn är starkt mansdominerad och det här är ett sätt att föränd-ra branschen.

Det är nödvändigt för att säkra framtida kom-petens, säger projektle-dare Lena Jonsson.

Invigning av visningsområdeUMEÅ. Den 16 septem-ber invigs Umeås nya visningsområde ”Aktivt skogsbruk för ett uthål-ligt samhälle”.

Det är projektet Skog, Klimat och Miljö som tillsammans med Skogsriket Västerbotten presenterar området vid Nydala.

Syftet är att skapa en plats för kunskapsutby-te och samverkan, och att området ska kunna fortsätta utvecklas även efter projektets slut.

Dieselstölderna har fortsatt öka i landet. Västerbottens och Västernorrlands län är inga undantag. Under första halvåret kom det in sam-manlagt 177 anmälningar

för de båda länen, jämfört med 139 stycken för samma period i fjol, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet. En utsatt grupp är lantbrukare med skogsma-

skiner, eftersom det ofta rör sig om stora ytor där få per-soner vistas, vilket gör det svårt att hålla uppsikt.

I båda länen har det dessut-om rapporterats in stölder av både lastbilar och ter-rängfordon, visar tipstjäns-ten larmtjanst.se.

Förutom att stölderna har ökat, har de även blivit med

avancerade. I Västmanland har tjuvarna, utöver att slanga fordon och tankar hos åkerier, lyckats manipu-lera bensinstationers pum-par på bränsle, rapporterar Lantbrukets Affärstidning.

Dieselstölderna har ökat successivt. Redan i januari sågs en märkbar ökning av antalet anmälningar som

polisen fick in, något som har kommit att hålla i sig.

Trots att kostnaden för de drabbade är hög, enligt LRF är prislappen för en stöld i genomsnitt 15 000 kronor, uppger polisen att det finns ett stort mörkertal i deras statistik, och att de faktiska siffrorna bara går att speku-lera i.

Madeleine Ruuth

Fortsatt ökning av dieselstölder i länetLÄNEN. Det blir allt vanligare att sätta sig bakom ratten och upptäcka att dieseltanken är tom. Både i Västerbottens och Västernorrlands län har antalet anmälningar ökat jämfört med förra året, och stölderna verkar alltmer planerade.

Mycket stormvirke kvar i norrländska skogar

Västernorrland och Västerbot-ten var två av de län som drab-bades hårdast under vinterns stormar.

Totalt sett fälldes 11,5 kubik-meter skog i stormarna Hilde och Ivar, ungefär hälften var gran.

Egentligen skulle allt stormvir-ke vara ute ur skogen den 15 ju-li i år, med tanke på risken för insektsangrepp – men så har det inte blivit.

– Regelverket säger att det stormfällda virket ska vara om-

händertaget innan den 15 juli, men upparbetningen har tagit mycket mer tid än man trott. Uppskattningsvis tar det unge-fär 60-65 procent mer än normal avverkningstid.

Många har sökt dispens för att få ut stormvirket ur skogen, en dispens som gäller till den 31 mars nästa år. Ännu har man inte kunnat sammanställa hur många dispenser det rör sig om, det man vet är att det är många. Ofta är det dock föreningarna eller bolagen som söker dispens,

och därför kan varje ansökan handla om många skogsägare.

– Skogsstyrelsen kommer att göra en tillsyn, och göra stick-provskontroller hos de skogs-ägare som inte har ansökt om dispens för att se om allt storm-fällt virke är ute ut skogarna. Men det är svårt att veta om allt stormvirke är känt för den berörda fastighetsägaren. Det ligger dock på fastighetsägarens ansvar att kontrollera.

Att dispensen gäller så pass länge beror på att det inte blir några insektsangrepp under vintern. Risken för angrepp av granbarksborre är störst under

våren och sommaren. Under arbetet har man prioriterat att få ut granen, eftersom den är känsligare för angrepp, och man beräknar att ungefär två tredjedelar av granen ska vara ute ut skogen.

– Som skogsägare ska man be-sikta sin fastighet så man vet hur mycket skog som fällts. Ska man ta hand som virket själv bör man vara otroligt noggrann med säkerheten. Man ska också gärna ta kontakt med ett skogs-ombud, och prioritera gran före tall, säger Clas Fries skogsköt-selspecialist på Skogsstyrelsen.

Det fällda stormvirket är inte bara viktigt att få ut med hänsyn till miljön och insekts-angrepp, det är även viktigt för att skogsägaren ska få så hög ersättning som möjligt.

– Virkesvärdet försämras ju längre virket får ligga i skogen, så även ur ett rent ekonomiskt perspektiv bör man prioritera at få ut virket så snart som möjligt.

Stina GuStaFSSOn

LÄNET. Sammanlagt ligger det omkring 4,9 miljoner kubikmeter virke kvar i de Norrländska skogarna efter vinterns stormar. De största volymerna bedöms finnas i Västernorrlands län, där omkring 1 miljon kubikmeter ligger kvar. – Vi har ingen exakt nulägesbild, men min uppfatt-ning är att man har kommit ungefär halvvägs i arbetet, säger Alf Pedersen på Skogsstyrelsen, skogsskadesamordnare för stormarna Ivar och Hilde.

9procent av nötköttet

går inte vidare till livsmedels-

produktion. 2012 förlorades 24 000 ton nötkreatur,

enligt en rapport från Jordbruksverket.

”Virkesvärdet försämras ju längre virket får ligga i skogen.

Alf Pedersen

Alex Carlde, ny vd på SSC Entreprenad.

Alex CarldeNamn: Alex Carlde.Ålder: 42 år.Familj: Fru och två barn, tjejer 12 och 16 år.Fritid: Gillar att fiska, särskilt gädda.Motto: ”Alla kan inte vara Zlatan”. Det krävs målvakt, back-linje och framspelare också. Användbart i företagsvärlden, menar han.

”Mälardalen är SSC:s störs-ta marknad, 85 procent av försäljningen ligger här.

Alex Carlde

Granvirket snart ute ur skogarna

LÄNET. Skogsägarna drabbades hårt under fjolårets stormar Hilde och Ivar. Nu kompenserar Norrskog sina medlem-mar med 100 miljoner kronor.

Medlemmar med ett så kallat

stormkontrakt kommer att få dela på ett slutpristillägg.

– Detta är den mest rätt-visa modellen som är väl be-prövad av andra skogsägar-föreningar och har i princip blivit branschstandard, säger Norrskogs VD Janne Björck.

Norrskog har haft ett upp-lägg kring stormarna som kallas garantipris. Det inne-bär att medlemmarna får ett garanterat grundpris, och dessutom ett tillägg som utbe-talas när stormarbetet kom-mer så långt att det ekonomis-ka utfallet kan bedömas.

– Det har varit ett överut-bud av virke i vårt område på grund av stormarna, men vi har ändå lyckats bra med att avsätta virket. Vi har ge-nom en rad olika åtgärder lyckats minimera skadorna på virket.

STINA GUSTAFSSON

Norrskog kompenserar skogsägare

november 2014 7

Lång erfarenhet • Certifierad

Vi röjer 90 hektar privatmark i veckan, från Västernorrland till Norrbotten.

Skogsröjning

070-101 47 98perorjan.svelander@gmail.com

• Fjärrstyr och larma enkelt över GSM-nätet• Nu kan du med Ontech 9035 enkelt styra element och andra elektriska apparater i sommarstugan, arbetsboden eller på andra ställen.• Få templarm via SMS om temperaturen sjunker under en viss gradtal som man själv ställer in, skicka SMS och appara ten svarar med vilken aktuell temp det är.• Få larm via SMS om strömmen går, 1-40 min inställbar tid.• Upp till 7 st slav reläer kan styras• Trådlös larmbox som kan användas som inbrottslarm • levereras helt klar att användas• Lokal service och support

LSE Telecom AB • Bergstigen 3 B • 0950-700 518

Ontech 9035KarlgrensSlakteri AB

• Gällivare •

Liv- &

slaktdjur

köpes!

Ring 0970-77 22 50 Vi köper även älgskinn och horn!

Mer info ring Mattias 070-645 45 35

OBS!Kom ihåg att

lungpaket och mjälte ska följa

med till slakteriet.

Vi köper ÄlgSlakteriet

Maskinell avlastning • Spolplatta för släp

Slakteriet öppet alla dagar.

Ring gärna före leverans.

Tel och info slakteriet:Mattias: 070-645 45 35Harriet: 070-262 62 96

Klass 7 A från Ålidhemsskolan i Umeå vann eldningsmomentet i ”Skogens mästare”. Foto: JOSEFINE EKMAN/PRIVAT

Spänningen var stor bland finalisterna som utgjordes av fyra utvalda elever från varje klass från S:t Moritz, Prolympia i Umeå, klass 7C från Renforsskolan i Vin-deln, klass 7A och 7B från Ålidhemsskolan i Umeå.

Under förmiddagen hölls

den teoretiska delen av täv-lingen i Naturbruksgymna-siets lokaler. Efter lunchen var det dags för utomhusak-tiviteter. De praktiska mo-menten inleddes med att eleverna skulle göra upp en eld och bränna av ett snöre.

Till sin hjälp hade täv-

lingsdeltagarna björkved, näver, papper, tändstickor och en kniv. När Erika Nils-son, verksamhetsledare för Mera skog i Västerbotten och ansvarig för ”Skogen i skolan” i länet, sa att delta-garna kunde starta började eleverna snabbt att arbeta med att få till en bra brasa.

Efter några minuter hade el-darna tagit fart ordentligt och snart hade det första snöret brunnit upp. I eld-momentet var klass 7A från Ålidhemsskolan snabbast.

– Det var ju bra att vi vann

det här. Det har gått ganska bra hela dagen, säger en glad Matilda Sten.

När eldningen var avklarad skulle deltagarna klura på fyra olika uppgifter som pla-cerats vid fyra stationer. Vid en station mättes träd och vid en annan skulle eleverna räkna ut hur ett visst antal trianglar kunde bli färre om några av sidorna togs bort. Denna uppgift gjordes med hjälp avträstickor.

Klass 7C från Renfors-skolan, Vindeln tyckte att det var en riktigt klurig sta-

tion. Samtliga deltagare som fanns på plats vid finalen i Burträsk tyckte det var kul att delta i tävlingen.

– Vi har jättekul och vi är glada över att vi har kom-mit så här långt som vi har gjort, säger Sofie Johansson från Renforsskolan.

De elever som deltog i fina-len har utsetts efter att man gått igenom material, som alla klasser som har delta-git i tävlingen, har skickat sedan tävlingen inleddes vid höstterminstarten.

För att kvala in har klas-

serna bland annat skrivit kunskapstest och gjort forskningsuppgifter inom temat skog. Som utgångs-punkt har boken ”Boken om skogen” använts. Syftet med tävlingen är bland an-nat att så många unga som möjligt får lära sig mer om våra skogar. Vinnaren i täv-lingen får, förutom en pokal, 10 000 kronor till klasskas-san. Andra till fjärde pris är 5 000, 3 000 och 2 000 kronor. Vinnarna av årets upplaga av ”Skogens mästare” blev Ålidhemsskolan 7A.

JOSEFINE EKMAN

BURTRÄSK. Förra veckan tävlade de fyra års-kurs 7- klasser som tagit sig till final i tävlingen ”Skogens mästare” som arrangeras av ”Skogen i skolan”. Under dagen fick tävlingsdeltagarna bland annat svara på frågor i en frågesport och göra praktiska övningar utomhus.

Elever tävlade i skogskunskap

Leia Kramer, Marcus Gabrielsson, Sofie Johansson och Isak Holmström från klass 7 C, Renforsskolan , Vindeln, kämpade på bra i finalen.

Louise Ranebäck, Klara Anderhed, Axel Widestedt och Hugo Bergström från klass S:t Moritz från Prolympiaskolan i Umeå gnuggade geniknölarna när de skulle mäta volymen av ett träd.

Tävlingsdeltagarna var entusiastiska inför de praktiska övningarna utomhus.

Skogens mästare 2014 blev 7A från Ålidhemsskolan i Umeå. Klassen vann 10 000 kronor till klasskassan.

En havrekärve full av vack-ra domherrar. Fågelmat-ning är en omtyckt välgär-ning som ger liv och färg i en frostnupen trädgård. Lant-mannabutiken i Kramfors noterar det ökande intresset att undfägna bevingade vän-ner med förnöjsamhet.

– Vissa kunder köper få-gelmat för tusentals kronor varje vinter, upplyser Cari-na Johansson.

Det ger en känsla av tillfreds-ställelse att hjälpa andra le-vande varelser. På köpet får man glädjen att kunna sitta bakom köksgardinen och tit-ta på alla talgoxar, blåmesar och gulsparvar.

Bäst av fågelborden är fröautomater utformade så att fåglarna inte kan skita i maten, risken är annars att sjukdomar av olika slag lätt sprids.

Energirika solrosfrön är grundföda för många arter liksom nyttiga nötter och talgbollen-klassikern. Ex-akt den menyn Bert-Ove

och Britt-Inger Larsson, Lugnvik, serverar.

– På en dag kan vi ha 30-40 fåglar plus 3-4 ekorrar, upp-lyser Britt-Inger förtjust. Tacknämligt nog bor de nä-ra skogen, toppen för fåglar käkar helst undanskymt.

När fiskebutiken i Kramfors bommade igen tidigare i år övertog Järnhandeln sor-timentet. Trots att över en miljon svenskar ägnar sig åt fritidsfiske var tillström-ningen oväntad.

– Vi blev nästan överum-plade, medger Evert Strin-din.

Hyllorna bågnar av nyinkom-na isborrar, prima pimpel-spön och behändiga fiske rö-kar för den som vill tillreda fångsten på plats. Chokladen hålls varm länge i klassis-ka okrossbara thermosen av stål, glöm inte en spänstig och vass kniv, grundförut-sättningen för att kunna filéa.

Ficklampa, tändstickor, robusta varma kläder, vat-tenavvisande kängor och sittunderlag gör skogsturen skönare.

Stolryggsäck är en väl värd investering och vanligt förekommande inom jakt, fiske och enklare friluftsliv. För långa vandringar med tung börda rekommenderas med särskilt avbärarbälte för att skona axlarna.

– Stolens höjd är viktig på ryggsäcken, det ska vara lättåtkomliga sidofickor för till exempel fikabrödet, er-far Dennis Nylander, BN:s Motor.

Den för många oumbär-liga snusdosan förvaras i byxfickan.

SUSANNHE MELIN

”Vissa kunder köper fågelmat för tusentals kronor varje vinter.

Carina Johansson

Pippi på fåglar har Lugnviksborna Bert-Ove och Britt-Inger Larsson som köper olika slags frön för tusentals kronor så snart kung Bore gör entré. Foto: SUSANNHE MELIN

KRAMFORS. Tillvarons rätta proportioner åter-fås i naturen. Utsikten, stillheten och bortom nästa blånande berg – det perfekta fiskevattnet! Tystnaden bryts blott av tjattret från fåglar, gärna inpå knuten. Att mata pippi har blivit omåttligt populärt och verksamheten omsätter många miljoner i försäljning av fröer och foder-automater. Tidningen Jord och Skog har gått på prylspaning för naturliv.

november 20148

Ihopfällbar muurikka med praktiskt fodral att hänga

på ryggen under jakt-turen.

Kinainspirerad boning i bambu för små fåglar med stora anspråk.

Julklappstips för den inbitne naturälskaren

20kilo solrosfrön gick

åt på tio dagar hemma hos makarna Larsson

som matar fåglar varje vinter.

Julklappstips med Jord & skog

november 2014 9

På Lantmannabutiken finns en snöskyffel för alla åldrar. Kanske far fick en stor variant på sin alldeles egen temadag i söndags?

Radarparet Pia Näslund och Carina Johansson har laddat butiken med allt som behövs för att undfägna våra bevingade vänner när kylan slår till: talgbollar, fröer och nötter.

Redo för vinterfiske. Annika Stegberger hittar rubbet på Järnhandeln i Kramfors som just packat upp årets isborrar, pimpelspön och portabel fiskrök. Kaffet hålls varmt länge i stålthermosen.

En dråplig bok om prostens tama björn av författaren Arto Paasilinna som tidsfördriv på jaktpasset. Här varvas svavel-osande predikningar med fördomar och äkta kärlek. Vansinnigt komiskt!

Hösten är jakt för Albin som är upp-vuxen i ett jagande hem där det alltid funnits gråhundar. Första älgen Albin fällde var under uppsiktsjakt med fadern.

Just jakt med hund är av naturliga orsaker det som förordas som den mest intressanta jaktformen. Själv är den blivande 30-åringen inne på sin tredje gråhund, en snart 3-årig hane.

– Han är avlad efter rovdjurslinjer och det riktiga namnet är Rävatorpets Habicössi, men jag kallar honom Sacko.

Jaktområdet är i Sollefteå kommun, närmare bestämt vid Björksjön och inför årets björnjakt var Albin taggad.

– Det här med björnjakt har fascine-rat mig. Nu när man har en hund som

Svårslagen höst med björn och barntar på björn och faktiskt fått skjuta en björn, då lär man få satsa mer på björn-jakten, konstaterar Albin Eriksson.

Inför björnjakten samkördes jakten, vilket gav ett sammanhängande om-råde på 70 000 hektar, vilket är mycket fördelaktigt då björnar kan vandra långt. Ett värdefullt arbete som arrang-örerna gör bra, enligt Albin.

Första björnjaktsdagen gick Albin och bandade, alltså hade hunden i band, medan det söktes spår av björn

Andra björnjaktsdagen, då het-tade det till. Då kontaktades Albin av jaktledaren som berättade att de sett björnspår. En passare fick även björnobs, alltså fick se en björn.

Med denna information samlades jaktlaget och funderade på upplägget innan Albin kunde släppa Sacko.

Bara 500 meter från startplatsen fick hunden närkontakt och började skällla.

– Jag tänkte att det här blir en bra dag. Bara att liksom lämna hjärnan i handskfacket och jaga, om än vara försiktig med tanke på vad vi jagade.

Sacko och björnen befann sig i ett

väldigt risigt område, närmast som en vägg. Albin läste av hunden regelbun-det och tände tändstickor för att läsa av vinden och fick runda av området för att komma in på ståndet med rätt vind för att inte stöta iväg björnen.

– När jag är ungefär sju meter ifrån så ställde jag mig med foten över en kvist. Det var absolut första gången som jag var på ett björnstånd och jag hade tagit bort kikaren och hade bare öppna riktmedel. Annars hade jag inte kunnat se någonting. Det var så risigt att jag beslöt mig för trycka ner foten över kvisten.

– Jag tänkte att björnen antingen kommer emot mig när det knastrar till eller så drar iväg och då kanske jag får ett synbart läge, beskriver Albin händelsen när han tryckte ner kängan över kvisten.

Med två möjliga alternativ visade det sig att björnen valde att springa mot Albin. Som ett skott rusade björnho-nan mot Albin som satte en första kula i henne innan han släppte iväg ytterli-gare skott.

Första björnkontakten resulterade

därmed i att han fick fälla en björnhona på 106 kilo.

– Det var helt klart en upplevelse. Nu när man har upplevt björn, det är klart att det inte är lika spännande med älgjakt, medger Albin Eriksson som beskriver björnupplevelsen som helt otroligt.

– Det kanske varit trevligt med en lite lugnare första björnkontakt, men det var något att uppleva!

Förutom den fällda björnhonan har det även blivit tre älgar nu i höst, vilket sammantaget gör det till en bra jakt-höst.

Största premien denna höst anlän-de däremot sju dagar efter de lyckade björnskotten. Det var nämligen då som sonen Vilgot föddes, något tidigare än beräknat.

– Efter att ha varit med om min sons födsel så är min sambo Villemo nu min idol, understryker Albin Eriksson och fortsätter.

– Det blir svårt att toppa den här hös-ten med en son, en fälld björn, tre älgar och Länskampen i Malå.

MARIA BOSTRÖM

Hunden Sacko har visat goda anlag i skogen och är den ålder då anlaget för jakt brukar vara tydligt. Hösten resultat för Albin Eriksson visar solklart på en duktig jakthund. ”Det är hunden som gör jägaren”, säger Albin Eriksson. Foto: MARIA BOSTRÖM

Albin ErikssonFamilj: Sambon Villemo, sonen Vilgot, hunden Sacko.Bor: Villa i SkorpedNattsömnen: Den är god!

Gör: Kör timmerbil åt Anundsjö Åkeri.Slappnar av med: Umgås med familjen, spelar innebandy, springer, jobba hemma på gården, kompisar. ”Jag har aldrig varit

någon som gillar att resa.”Höjder: ”Gillar jag inte!”Tror på: Framtiden, att framtiden ska bli god.

Motto: Man har den tillvaro man skapar sig. Man skapar sitt eget öde.Björnjakt: ”Björnjakt är mer action, så nog är det roligare.”

november 2014Personligt10

SKORPED. För en inbiten jäg-are är hösten alltid en årstid att se fram emot. Men årets resultat blir svårslaget för Albin Eriksson.– Jag har ett väldigt brinnande intresse för jakt! ”

Hösten har varit fantastisk rent jaktligt sett för Albin Eriksson. Den riktiga stor-vinsten kom i slutet av augusti månad när sonen och guldklimpen Vilgot föddes. ”Det går som inte riktigt att beskriva hur det är!”

Det är hunden som gör jägaren!

Albin Eriksson

22augusti fick Albin fälla sin första björn. Sju dagar senare föddes

sonen Vilgot.

”Att få skjuta en björn var en upp-levelse!

Albin Eriksson

Skogsteknikföretagen inom Skogstekniska klustret har ett rekryteringsbehov på 80 personer inom alla yrkesområden i tidsspannet 3-5 år, visar en kartläggning våren 2014. Foto: PETER KÄRR

– Vi har brist på arbets-kraft inom alla nivåer i jordbruket, förklarade Lars Ericson, utbildnings-ledare vid Forslundagym-nasiet i Umeå i samband med att Jord&Skog-tid-ningen i oktober uppmärk-sammade den nystartade yrkeshögskoleutbildningen på distans till driftledare som Forslunda samarbetar kring med fyra andra natur-bruksskolor i norra Sverige.

– Skräddarsydd utbild-ning för att passa lantbruket i norra Sverige, förklarade Lars Ericson.

Emelie Edlund, 22 år gam-mal, Hössjö, är en av de 26

lantbrukare som började utbildningen i höstas, en utbildning hon såg fram emot för att vara rustad att ta över familjegården vid ett kommande generations-skifte.

Träindustrin är också i stort behov av personal på alla nivåer, cirka 200 perso-ner fram till 2020, enligt Träbransch norr.

– Träindustrin sysselsät-ter omkring 2 600 personer i Västerbotten. Vi räknar med att nyrekrytering och pensionsavgångar kräver mellan 100 och 200 personer per år, säger Lars Engman,

vd vid Träbransch norr.

Skogstekniska klustrets egen kartläggning, inom 11 företag våren 2014, visar att skogsteknikföretagen be-höver omkring 80 personer inom alla yrkesområden i tidsspannet 3-5 år.

– En ögonblicksbild av läget så som det såg ut då, förklarar Maria Hedblom, vd för Skogstekniska klus-tret. Generellt sett behöver vi kompetenser inom en rad olika yrken: marknadsfolk,

ingenjörer, konstruktörer bara för att nämna några. Vi hoppas mycket på Tek-nikcollege för ungdomar där de ges en karriärmöjlighet i företagen inom en rad olika yrken, säger hon.

Myndigheten för yrkes-

högskolan tar fram varje år fram en rapport som ger en bild av den regionala efter-frågan på utbildning inom yrkeshögskolan. I länet är andelen beviljade utbild-ningsplatser inom lantbruk och skogsbruk mycket högre

än riksgenomsnittet. I Väs-terbotten är antalet bevilja-de utbildningsplatser som avslutas 2014 och framåt totalt 1 169.

Det totala rekryteringsbeho-vet inom alla sektorer fram till 2025 i Västerbotten, pen-sionsavgångar, är drygt 40 000 personer, enligt en redo-visning som presenterades vid en konferens i juni i år i Lycksele. Omkring en tred-jedel av dagens sysselsatta går i pension under perio-den.

De största pensionsav-gångarna (i antal sysselsat-ta i branschen) sker bland annat inom jord- och skogs-bruk. Omkring hälften av de yrkesverksamma i yrkes-grupperna växtodlare, djur-uppfödare och djurskötare går i pension fram till 2020.

PETER KÄRR

VÄSTERBOTTEN. Vill du ha jobb inom den gröna sektorn? Inga problem! Behov av yrkeskompe-tens är mycket stor de kommande åren visar en analys från Myndigheten för yrkeshögskolan.

Gröna sektorn en framtidsbransch

När skogsområden avver-kas lämnas i dag ungefär 20 procent kvar på området, i form av stubbar och rötter. Samtidigt som de bidrar till att upprätthålla näringshal-ten i marken, är de en dold miljöbov som bidrar till

växthuseffekten. Allt detta har Ylva Melin, som nyli-gen disputerade vid Sveri-ges Lantbruksuniversitet, kommit fram till genom att undersöka hur olika ener-gikällor påverkar miljön på både kort och lång sikt.

I sin avhand-ling har M e l i n u n d e r -s ö k t o l i k a scenari-on där biomas-sa skul-le kunna sänka Sveriges klimatpåverkan. Hon har konstaterat att ett byte till skogsbränsle inte skulle ge några omedelbara positiva

effekter, snarare tvärtom, eftersom det inte är ett lika energieffektivt alternativ.

På sikt skulle det däremot innebära en sänkning i Sve-riges koldioxidutsläpp med upp emot 8,6 procent, förut-satt att halva produktionen vid Ringhals kärnkraftverk ersattes med skogsbränsle.

Den sänkningen skulle däremot inte synas förrän först efter nio år, enligt Me-lins beräkning.

MADELEINE RUUTH

SVERIGE. Utsläppen är lägre från stenkol än skogs-bränsle, sett till hur mycket energi som produceras. Ändå är stubbar och rötter lösningen för att långsik-tigt bromsa klimatpåverkan, enligt beräkningar som Ylva Melin vid SLU tagit fram. Anledningen är att det i dag går stora mängder biomassa till spillo – som ändå bidrar till växthuseffekten.

Den trätekniska industrin i Västerbotten behöver rekrytera kompetens för utvecklingen av träbyggande.

Foto: MARTINSONS

november 2014 11

40 000personer, drygt, är det

totala rekryterings-behovet fram till 2025

inom alla sektorer i länet.

5miljoner ton per år,

skulle utsläppen av koldioxid kunna minskas om halva

Ringhals produktion ersattes. Det motsvarar just nu 8,6 procent av

Sveriges årliga utsläpp.

Ylva Melin.Foto: CORNELIA

ROBERGE

Genom att ta vara på stubbar och rötter skulle vi långsiktigt kunna sänka utsläppen av koldioxid. Foto: ARKIV

”Vi räknar med att nyrekryte-ring och pensionsavgångar kräver mellan 100 och 200 personer per år fram till 2020. Lars Engman

Bränna stubbar – en möjlig rot till sänkta utsläpp

När vi träffar Michael Han-sen har julhandeln knappt hunnit dra igång, men på charkuteriet är aktiviteten i full gång. Redan i hissen på väg upp möts du av dof-terna från rökeriet, och överallt i lokalerna hänger korvar i olika utföranden. Det är den här tiden på året som trycket är som högst.

– Det kan bli, säg 80 pro-cent av vår totala verksam-het. Det blir lite speciellt i och med att vi har vår egen restaurang. Men sedan job-bar vi även mot andra; restauranger, butiker och hotell.

Ungefär en mil i nordvästlig riktning ligger Brännlands Wärdshus. Förutom ägar-skapet är närheten den röda tråd som binder verksamhe-terna samman – de serverar sina egna charkuterivaror och köper även in grönsaker från lokala odlare.

Den begränsade tillgång-en på kött från lokala pro-ducenter är av naturliga skäl en ständigt överhäng-ande faktor. Åtminstone när det gäller tillgång på griskött.

– Det finns inte något jätt-eutbud. Så här långt har vi lyckat klara oss, nöt- och lammkött är något lättare.Om ni ville, skulle det vara möjligt för er att utöka produktionen?

– Till viss del, men det finns inte obegränsad till-gång. Just nu står vi dessut-om inför att flytta företaget, kommer vi finnas kvar? Och om vi ökar produktionen, kommer efterfrågan finnas kvar?

Ytterligare en utmaning som Hansen lyfter fram är behovet av kompetent per-sonal, som har både enga-gemanget för verksamheten och kunskapen som krävs.

– Vi har haft tur.

För en liten producent går mycket åt till det adminis-trativa. Michael Hansen tror på ett kraftigt regelverk, så

att konsumenten vet vad den får, men menar också att det skulle vara problematiskt om processen skärptes yt-terligare eftersom att kost-naden redan är förhållande-vis hög.

I en näring som är så pass sä-songsberoende innebär det mycket jobb under slutet av

året för att få verksamheten att gå ihop. Först kommer förberedelserna med att rö-ka och tufttorka, sedan tar aktiviteten på restaurangen i Brännland vid.

– Jag jobbar dubbelt så mycket istället. Du kan sam-tidigt inte vara överallt, det säger sig självt, även om du vill. Som egen företagare

går det inte att jobba fasta tider. Du jobbar mycket när det är mycket som händer, som nu inför jul, och försö-ker vara ledig den tid på året när det är lugnare.

Det blir viktigt att hålla fast vid tilltron och motiva-tionen.

– Jag tror stenhårt på det här. Det finns en medveten-

het hos konsumenterna, jag tror att närodlat i dag har en högre värdering gene-rellt.

– Du kan till exempel se på förpackningen, ja den är producerad i Gubböle. Då kan jag åka dit och se hur det ser ut och hur djuren mår.

MADELEINE RUUTH

UMEÅ. Efterfrågan på närproducerad mat har stadigt ökat i takt med medvetenheten hos konsumenterna, och som bekant spelar maten en central roll i julfirandet. Ett av företagen som försö-ker hålla jämnt tempo med marknaden är Familjen Hansens Charkuterier.– Efterfrågan är större än vad vi hinner med. Vi begränsar oss ge-nom att bara ha ett visst antal produkter, säger ägaren Michael Hansen.

Närproducerat kött högt upp på mångas önskelista

november 201412

”Det kan bli, säg 80 procent av vår totala verksamhet.

Michael Hansen

Mottot för Familjen Hansens Charku-terier är att konsumenten ska känna sig trygg med alla steg i produktionen. Här står Michael Hansen och paketerar korv. ”Det måste ju också göras”.

Foto: MADELEINE RUUTH

Antalet djur per besättning ökarMJÖLK. Antalet mjölk-kor är lika många i juni 2014 som motsvarande period 2013. Däremot har antalet kvigor, tju-rar och stutar minskat något samtidigt som antalet kalvar har ökat. Det visar statisk från Jordbruksverket. Företag med nötkreatur minskar kontinuerligt. Sedan 2005 har antalet företag med mjölkkor nästan halverats, ut-vecklingen är densam-ma även på regional nivå. Däremot visar statistiken att antalet djur per besättning ökar kontinuerligt. Mellan 2013 och 2014 har den genomsnittliga besätt-ningen med mjölkkor ökat från 74 till 78 kor.

Närproducerat vinner terrängNÄRPRODUCERAT. Svensk och närprodu-cerad mat vinner allt större terräng bland svenska konsumenter. Två av tre konsumenter betalar gärna mer för svenska råvaror och sex av tio köper närpro-ducerade råvaror. Det visar Jordbruksverkets undersökning av kon-sumenternas matvanor som pågått från 2011. Framför allt är det personer över 55 år som är mest intresserade av att handla svensk och närproducerad mat.

Ny modell för enskilda vägar ENSKILDA VÄGAR. Under tre års tid har Trafikverket i samar-bete med en rad andra intressenter arbetat med att utveckla en bidrags-modell för skötsel av enskilda vägar.

Kommande veckor går modellen ut för de kommande tre årens driftbidrag till berörda. Trafikverket har utgått från samma anslags-summa som tidigare, be-dömningen av bidragen baseras efter kostnaden för driftåtgärder, var i landet vägen ligger samt vilken trafikklass och vilken beläggning vägen har.

Den genomsnittliga be-sättningen med mjölkkor har ökat från 74 till 78 kor, visar statistik från Jord-bruksverket.

Foto: PETER KÄRR

Charkuteriet samarbetar med vissa producenter som har egna gårdsbutiker, de står för köttet som Hansens gör korv av och på det sättet kan alla steg i produktionen ske lokalt.

NORASTRÖM. Sara Mattsson trivdes toppen som kursan-svarig på Härnösands folkhög-skola. Men när rektorstjänsten utlystes på Nordvikskolan tog hon chansen att ta ett kliv upp i karriärstegen. Allt gick snabbt och ambitionerna är höga. – Målsättningen är att Nordvik ska bli det bästa naturbruks-gymnasiet i Sverige.

Nordvik i frostskrud är en lisa för själen. Hushållningssällskapet är hu-vudman för denna sannolikt landets äldsta lantbruksskola som startade 1868.

En av styrkorna är de unika ”lek-tionssalar” som finns runt om i det böljande Höga kustenlandskapet, med mäktiga berg och fjärdar omgivna av djupa skogar.

– Bara arbetsmiljön är en njutning! utbrister Sara Mattsson hänförd.

Nu i början handlar det om att bekan-ta sig med omgivningarna sätta sig in i verksamheten. Här utbildas framtidens hovslagare, djurvårdare, hästskötare, lantbrukare, trädgårdsodlare och floris-ter. I dagsläget studerar närmare 60-talet gymnasister och lika många vuxna på skolan som efter år av ökat elevantal minskar till följd av gymnasiereformen 2011. Konkurrensen från fristående sko-lor har tillkommit samt uppdelningen i studieförberedande och yrkesprogram. Dessutom finns en utbredd missuppfatt-ning att yrkesgymnasiet inte ger behö-righet till högskolan. Faktum är att det visst går att läsa in både grundläggande och särskild behörighet. Och att Nordvik ger eleverna en unik möjlighet att växa och utvecklas i egen takt.

Samhällets krav och förväntningar möter skolan med en genomlysning av diverse utvecklingsområden. Att-

raktivt utbud med fortsatt hög kvali-tet och ännu mer samarbete med olika näringar ingår i förbättringsarbetet. Organisationen har slimmats vilket kräver ett annat sätt att jobba. Arbets-ro och helhetssyn är ledorden för nya rektorn. Genomförandet sker genom att stärka vi-känslan och förmå alla

ta ett gemensamt ansvar, tänka brett. Allt för att elevens förväntningar ska uppfyllas.

– Vad som ligger mig varmt om hjär-tat är pedagogiken jag tror på. Det be-tyder att se eleven som en helhet.

Uppdraget kräver fullt fokus, maken sköter mesta marktjänsten med allt vad det innebär i en aktiv trebarnsfamilj. Batterierna laddar Sara med hundpro-menader i skogen och skarp kantarell-blick. Skidor på längden och tvären i fjällen samt ridning ger lyckorus.

– På hästryggen är man totalt av-stressad, verkligen i nuet och det är så härligt!

Kanske på sikt förverkligas dröm-men om en egen häst som haft förut, men avstod när barnen kom. Halvme-syrer duger inte, ska något göras ska det göras ordentligt. På livets alla om-råden.

– Det viktigt att känna stolthet i det man gör, avrundar hon insiktsfullt.

SUSANNHE MELIN

Hästfrälst duo. Rektor Sara Mattsson och stallchefen Sara Holmgren gullar med Loppan på naturbrukgymnasiets gårdsplan. Ridning är det bästa som finns enas arbetskamraterna. Foto: SUSANNHE MELIN

Så här grönt och frodigt var det i häst-hagarna när Sara Mattsson gjorde entré på Nordvikskolan. Djur och natur gillas skarpt.

november 2014 13

1868startade

Nordvikskolan vars

huvudman är Hushållnings-

sällskapet Väster-

norrland.

23 miljoner kronor kvar i startstödspengarUMEÅ. Jordbruksverket har öppnat upp för ansökan om startstöd. 23 miljoner kronor finns kvar i det gamla Landsbygdsprogrammet. Men det är först till kvarn som gäller.

Jordbruksverket öppnade för några veckor sedan plånboken fylld med 23 miljoner kronor för fortsatt ansökan om startstöd, ett av företagsstöden inom Landsbygdsprogrammet 2007-2013.

Trycket på startstödet har varit stort. De ursprungliga medlen tog slut redan 2012.

Orsaken till att det nu plötsligt finns 23 miljoner kronor beror på återförda medel som inte använts under pro-gramperioden.

Nu går det att söka från extrapotten fram till april nästa år eller så länge pengarna räcker.

– Min uppmaning är att söka nu på vinst och förlust. Hittills är det såvitt jag känner till bara en ansökan som

är på väg in, säger Per-Ola Johanson, länsstyrelsen som hanterar ansök-ningarna och skickar de sedan vida-re till Jordbruksverket för slutgiltigt godkännande.

På Jordbruksverkets hemsida finns an-sökningsblanketter och alla underlag som behövs i ansökan.

Handläggningen av ansökningarna görs först i början av nästa år och ut-betalas tidigast i september, förklarar Per-Ola Johansson.

PETER KÄRR

Startstöd4 Kan sökas av den som startat ett nytt jordbruks-, trädgårds- eller renskötselfö-retag. Kravet är att vara under 40 år, ha en affärsplan och relevant yrkeskunskap som motsvarar grundutbildning vid lantbruksskola, naturbruksgymnasium eller på annat sätt ha fått yrkeskunskap om företagande inom de aktuella när- ingarna. Som högst kan du få 250 000 kronor i startstöd. Källa:Jordbruksverket

Som högst kan du få 250 000 kronor i startstöd.

Foto: ARKIV

Jordnära visionär med helhetssyn

november 201414

Namn

........................................................................................................................................................

Adress

........................................................................................................................................................

Postadress

........................................................................................................................................................

Telefonnumer

........................................................................................................................................................

Skogskrysset nr 5 lösning och vinnare:

1:a pris: Alf Hedberg, Vännäs2:a pris: Margareta Isaksson, Lycksele3-5:e pris: Sten Åberg, LövångerGun-Marie Johansson, Häggenås T Sandström, Vännäs

Skogskrysset nr 6

Senast 30 november vill vi ha ditt svar.Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 6”.Skicka till adress: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 90302 Umeå

1:a pris: 3 Trisslotter 2:a pris: 2 Trisslotter3-5 pris: 1 TrisslottVinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord och Skog.

november 2014 15

Utrustning för skogs ochentreprenadmaskiner• Hydraulcylinderreparationer

• Fullständigt utrustad servicebuss med slangtillverkning

• Hydroscand slang och ledningskomponenter

• Agrols oljeprodukter alltid minst 400 liter hydraulolja hemma

• Hypoidoljor

• Vi säljer Lincolns centralsmörjsutrustning

Strandvägen 50, 914 41 RundvikMånd. - Fred 07.00 - 16.00, Tel: 0930-305 25

Timmerbilsåkare!

300 m från infart till SCA Rundvik finns

MASKIN & INDUSTRITEKNIK ABsom Erbjuder!

Fullständig slangverkstad, adapters, snabbkopplingar, kulventiler, rörklam-mer, kolvtätningar, manschetter, skra-pringar, o-ringar i alla valörer fr. 1,6 till

5,7 mm , kolvstänger, hydraulrör, klammer & minst 400L hydraulolja

finns alltid hemma mmProvutrustning för testkörning av hy-

Här är vi

SCA

E4 Umeå

E4 Ö-vik

Hos oss hittar du även batterier, spännremmar, lager, tätningar och manschetter mm

All time high för flygetFLYG. 105 800 passa-gerare flög från Umeå Airport under oktober 2014. Det är en ökning med åtta procent jäm-fört med samma månad 2013. Inrikestrafiken ökade med 7 procent medan utrikestrafiken ökade med 34 procent. Umeå Airport gjorde all time high i oktober månad.

– Det är fantastiskt roligt och visar hur expansiv och intressant denna region är. I år bryter vi ”miljonvallen”, säger B-O Lindgren, flygplatschef vid Umeå Airport.

Antalet landningar i linjefart och charter ökade med 5 procent i oktober jämfört med samma månad föregå-ende år. Umeå Airport ligger nu på en ackumu-lerad ökning för 2014 på 7 procent jämfört med samma period 2013.

Foto: ARKIVUMEÅ. Historiskt låga räntor och osäkerhet kring förslaget om att skrota skogskontot är rätt läge att fundera på generationsväxling av skogen, menar Anders Lennartsson, skoglig och ekonomisk rådgivare vid Skogens hus.

J o r d & S ko g - t i d n i n g e n uppmärksammade i förra numret, oktober, att skat-terförenklingsutredningen föreslår att skogskontot, som började gälla 1994, ersätts av en så kallad företagsfond som ersätter periodise-ringsfond, expansionsfond, skogskonto, skogsskadekon-to och upphovsmannakonto.Företagsfond blir huvud- regel, om utredningens för-slag går igenom, från och med 2016, förklarar Anders Lennartsson.

– Problemet är att än så länge är företagsfonden en X-faktor. Vi vet inte det exakta innehållet i det nya systemet och vilka spelreg-ler som kommer att gälla för skogsägarnas ekonomiska planering, säger han.

Kan alltså vara dags för

skogsägare att redan nu ta sig en funderare på gene-rationsväxling, uppmanar han.

– Följ noga vad som hän-der och håll er informerade om utvecklingen, hur reg-lerna förändras för överlå-tare respektive övertagare av en skogsfastighet i det nya systemet.

Fördelen med skogskontot är att skogsägaren kan fördela inkomsten över flera år, upp till tio år, och får då en jäm-nare inkomst och en lägre marginalskatt.

– Vi har historiskt låga räntor som gör det fördelak-tigt att skifta ägandet. Sko-gen växer med 4-5 procent

per år och vi har just nu ett förutsägbart skattesystem, säger han.

Risken finns att företags-fond får till följd att det blir skattetekniska hänsyn som bestämmer hur skogen sköts och inte den biologiska och ekonomiska planeringen som ligger till grund för skogsbruksplanen, menar Anders Lennartsson.

PETER KÄRR

Dags att börja tänka på generationsskifte i skogen

Jord & skog nummer 5 2014.

Skogskontot försvinner för ägarna– ersätts av en företagsfond

Utredningen lämnade ny-ligen över sitt förslag till finansminister Magdalena Andersson (S). Huvudin-riktningen är att skogskon-tot försvinner och ersätts av en så kallad företagsfond.

– Innebär att man inte kan sätta av lika mycket från virkesintäkten som i skogskontot. Skogsägaren tappar ett planeringsverk-tyg och måste planera sin inkomst på ett annat sätt, säger Johan Sandberg.

Skogskontot medger att skogsägaren kan avsätta 60 procent av virkesintäkten. I företagsfonden handlar det om 40 procent av vinsten.

– En mindre del av in-täkten från skogen, kan i

det förslag som nu ligger så vitt jag förstår, avsättas av skogsägaren i den nya före-slagna fonden, säger Johan Sandberg.

Med skogskontot kan skogs-ägaren planera för hur vir-kesintäkten ska hanteras så sent som i samband med de-klarationen. Med utredning-ens förslag måste skogsäga-ren redan innan årsskiftet planera hur intäkten skall fördelas.

– Det blir svårare för skogsägarna att periodisera intäkter, säger han.

På plussidan finns att regler-na för skogsavdrag vid rat- ionaliseringsförvärv tas bort.

– Problemet har varit att det inte har funnits någon enhetlig linje över hela lan-det för vad som gäller vid ra-tionaliseringsförvärv, olika tolkningar för olika delar av landet av reglerna har gällt, säger han.

Nu blir det en enhetlig linje som innebär att alla som köper skog ska få göra det skogsavdrag som gäller idag när någon får ett tillköp av en skogsfastighet klassat som ett rationaliseringsför-värv.

– Det blir lättare att kom-ma in och bli skogsägare och ta över en skogsfastighet.

Skatteförenklingsutred-ningens förslag innebär skattemässigt ett nollsum-mespel på inkomster från skogen, skatten blir varken högre eller lägre.

– Enskilda skogsägare kommer att drabbas, precis som det finns de skogsägare som gynnas av utredning-ens förslag, säger Johan Sandberg.

PETER KÄRR

UMEÅ. Skogskontot försvinner och ersätts av en företagsfond. Det är en av nyheterna i skatte-förenklingsutredningens förslag.– Skogsägarna tappar ett planeringsverktyg när skogskontot försvinner, säger Johan Sandberg, LRF Konsult i Umeå.

Besöksadress: Formvägen 16, Umeå Postadress: Box 3053, 903 02 UmeåTelefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389 Redaktionen: redaktionen@vasterbottningen.seDebatt: debatt@vasterbottningen.seMail: fornamn.efternamn@vasterbottningen.seTryck: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.seUtges av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903

02 UmeåAnsvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06Företagsannonser: Display Umeå AB, 090-71 15 00Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.seJord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningen Västerbottning-en och Nordsverige, samt alla skogsägare i de fyra nordligaste länen vilket innebär cirka 70 000 läsare.

Susannhe MelinReporter0612 – 701400

Peter KärrReporter090 – 711 383

Pontus NymanReporter 090 – 711 398

Gun FahlénEkonomi/Prenumeration090 – 711 381

Kontakta oss

2

Skogskontot medger att skogsägaren kan avsätta 60 procent av virkesintäkten. I företagsfonden handlar det om 40 procent av vinsten. Foto: PETER KÄRR

Det går bra för Sverige, till och med mycket bra. Än-då är landets tredje största parti efter valet ett in-vandrarfientligt högerpopulistiskt parti med nazis-

tiska rötter. Hur har detta kunnat hända? Förklaringen är troligtvis ganska enkel. De politiska partierna, medierna och den kulturella eliten har genom sin beröringsskräck burit fram Sverigedemokraterna till ett väljarstöd som man inte hade klarat av att uppnå på egen hand.

Det kompakta fördömandet av SD:s existens innebär också ett fördömande av de väljare som av olika skäl kän-ner sig bortglömda och därmed söker sig till det alternativ som inte tillhör etablissemanget. Att politiken i många avseenden är ”bort i tok” spelar i det sammanhanget ingen roll.

Det reella eller upplevda utanförskapet har också en geografisk dimension. Det är i det mindre gynnade bygderna som SD gått fram mest. Inte heller konstigt. Medierna och de flesta partierna har gjort valrörelsen till en kamp om väljarna i Stockholm. Någon har uttryckt det så drastiskt att de flesta som tillåtits delta i valdebatten kan gå eller cykla till tv-huset.

Det är klart att denna huvudstadsfixering skapar missnöje som lätt fångas upp av ett parti som ännu inte

smutsat ner sina händer med politiska beslut som man tvingas ta ansvar för.

Man kan tycka hur illa som helst om SD men om man bekänner sig till demokrati kan man inte negligera ett parti som stöds av 13 procent av väljarna. Så länge detta fortgår kommer partiet att fortsätta att växa. Om inte förr så borde alla nu kunna inse att man gjort allting fel i sin strävan att hålla ett främlingsfientligt parti på mattan. Omgivningen har gjort martyrskapet till partiets vikti-gaste tillgång.

SD kommer aldrig att få något inflytande på immig-rationspolitiken men se för bövelen till att de deltar i beslutsfattandet och tvingas ta ansvar i andra frågor varav många säkert inte är särskilt populära. Och ta omgående itu med huvudstadsfixeringen både i debatten och satsningar på infrastruktur och utveckling. Det går aldrig skälla bort ett populistiskt parti men däremot att ta itu med de bakomliggande orsakerna.

Vi som bor och verkar på landsbygden vet att det inte är färre utan fler människor som behövs för utveckling och framtidstro. I mitt eget län Väster-

botten är det invandringen som bidrar till att vi har en viss befolkningstillväxt. Men vi välkomnar många fler till vårt län vilket landshövding Magdalena Andersson och länsrådet Lars Lustig på ett förtjänstfullt sätt uttryckte i ett debattinlägg nyligen.

Jag är övertygad om att många av SD:s väljare kan se på saken på samma sätt om de inte kände sig bortglömda och ”dumgjorda” av medier och politiker som fokuserar på de ”fina” och resursstarka människorna på cykelavstånd från tv-huset som kan fokusera på frågor som ligger långt ifrån de dumgjordas vardag.

Beröringsskräck med förödande konsekvenser

Heleneborgs gård

”Det är klart att denna huvud-stadsfixering skapar missnöje som lätt fångas upp av ett parti som ännu inte smutsat ner sina händer med politiska beslut.

Krönika

Torbjörn Wennebro

2 oktober 2014

Sven-Eli ForsgrenRedaktör090 – 711 388

Maria BoströmReporter0660 – 431 1400

”Följ noga vad som händer och håll er informerade om utveck-lingen, hur reglerna förändras för överlåtare respektive över-tagare av en skogsfastighet i det nya systemet.

Anders Lennartsson

Fördelen med skogskontot är att skogsägaren kan fördela inkomsten över flera år, upp till tio år, och får då en jämnare inkomst och en lägre marginalskatt, förklarar Anders Lennarts-son, skoglig och ekonomisk rådgivare. Foto: PETER KÄRR

november 201416

LAPPMARKSPOTATISMandel • King-E • Princess • Satina • Blue Belle

Förbeställ gärnaVälkomna. Anna o Martin

www.lappmarksbonden.se Åsele tel: 0941-200 93, 070-5237347

Turer:

HÄRNÖSANDS TURENTorsdag 20/11Docksta Preem 9.30Ullånger OKQ8 10.00Härnösand Butik Unik Brännan 11.30Älandsbro GTM 13.00Kramfors Möbler o Hemkultur. 14.00Bollsta Busstation 15.00Sollefteå Statoil 16.00Strand P 17.30Näsåker Stureplan 18.00Junsele Torget 19.00Nästa tur 4/12.

ÅSELE- DOROTEA- VILHELMINA TURENFredag 21/11Åsele OK Q8 12 - 12.30Dorotea Torget 13.30-14.00Vilhelmina F. d Televerket 15 - 16Nästa tur 12/12.

ÖRNSKÖLDSVIKS TURENTorsdag 13/11Björna torget 9.30-10Gideå Livs 10.20-10.30Husum torget 11.15-11.45.Övik DjurMagazinet 14 - 16Bjästa busstation 16.30Bredbyn Sannas 18.Solberg Saga 19.15Nästa tur 27/11.

UMEÅ TURENLördag 29/11FREDRIKA torget. 8.00.BJURHOLM busstn. 9.00NYÅKER korsningen 9.45.RUNDVIKsgården 10.30NORDMALING OK 11.00HÖRNEFORS kommunkont. 12.30UMEÅ Granngården P 13.30.VÄNNÄS jvst. 14.30. Nästa tur 20/12.

EGENodling

Din lokala borrare för Vatten GeoenergiProspektering Entreprenad

C-borrare och Geotecmärket – har funnits i tidigare annonsering, hittar inte filen här hemma…

FÖRSLAG PÅ TEXT: Loggan Charlies Brunns- & energiborrning –

Din lokala borrare för

Vatten Geoenergi Prospektering Entreprenad

Vi har lång erfarenhet och lokal kännedom efter snart 20 års borrning i Västerbotten.

Ring Charlie 070-373 28 17

Vi har lång erfarenhet och lokal kännedomefter snart 20 års borrning i Västerbotten.

Din lokala borrare för Vatten GeoenergiProspektering Entreprenad

Ring Charlie 070-373 28 17

Bolaget har sitt säte i Bastuträsk, Norsjö kommun. Bastuträsk liggervid norra stambanan 5 mil västerom Skellefteå.

0915-500 32, 100 36 • www.jpgrav.se • rojnoret@hotmail.com

Alla grävarbeten, skogsvård, dikning, dränering och skogsbilvägar mm.

www.bjornavagnar.se0662-100 08 • Björna

• Lastbils- påbyggnader • Timmersläp- vagnar • Ombyggnationer

Ava 77, 914 92 Lögdeå Tel: 076 - 10 70 127 pj@afva.se

Passar till skördare frånPONSSE, JOHN DEERE, KOMATSU FOREST m,�.

Ava 77, 914 92 Lögdeå, 076 - 10 70 127, pj@afva.se

MASKINSVÄRD &MASKINKEDJORNU I LAGER!!

Alltidsnabbaleveranser

www.kajsakeri.se

Vi levererar material till företag och privatpersoner inom Umeå Regionen

alltid till förmånliga priser.

Ring oss för mer information!090-77 77 60 • 0935-399 60

Din leverantör avSand och Krossprodukter