Kallelse - Halmstad...Kallelse Sida Barn- och ungdomsnämnden 2019-02-27 1(3) Box 155 301 05 Halmstad 035-13 70 00 Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesda-tum: 2019-02-27

Kallelse

Sida

Barn- och ungdomsnämnden 2019-02-27 1(3)

Box 155 301 05 Halmstad 035-13 70 00

Plats: Kommunstyrelsens sessionssal

Sammanträdesda-tum:

2019-02-27

Tid: 09:00

Ordförande: Lovisa Aldrin

Sekreterare: Malin Johansson

Kallade: Lovisa Aldrin (L), Ordförande Lars El Hayek (S), Vice ordförande Pehr Magnusson (M) Sofia Levin (S) Simon Lindgren (M) Anton Nilsson (SD) Magnus Jeppesen (S) Maria Blasek (C) Catrin Stag (L) Sandra Löberg Erlandsson (S) Anders Centerwall (KD) Daniel Nilsson Brodén (V) Alexander Rådeström (SD) Ann-Christine Danielsson (L) Inga-Lill Nilsberth (S) Kerstin Nordholm (M) Jihad Radjab Adel (S) Peter Uppman (C) Georg Cserti (SD) Cleo Khaldi (V)

Föredragningslista

Sida


Ärenden

1. BUN 2019/00005 Val av justerare

2. BUN 2019/00004 Godkännande av dagordning

3. BUN 2019/00001 Delegationsbeslut

4. BUN 2019/00008 Anmälan till huvudman om kränkande behandling, SL 6 kap, år 2019

5. BUN 2017/00280 Verksamhetsplaner med budget 2018-2020

6. BUN 2018/00338 Verksamhetsplaner med budget 2019-2021

7. BUN 2019/00020 Val av kontaktpolitiker under mandatperioden 2019-2022 BUN

8. BUN 2018/00361 Revision: Granskning rätten till utbildning elevernas närvaro och frånvaro

9. BUN 2018/00389 Ansökan om tillstånd att starta fristående pedagogisk barnom-sorg - Ekolek Barnomsorg

10. BUN 2018/00373 Regelbunden tillsyn vid den fristående förskolan Stjärnarp 2019

11. BUN 2019/00016 Remiss: Kulturstrategi för Halmstad

Föredragningslista

Sida


Ärenden

12. BUN 2019/00007 Övriga frågor vid BUN-sammanträde år 2019

13. BUN 2019/00006 Information vid barn- och ungdomsnämndens sammanträden

Lägesbedömningen

Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen 2019-02-14 BUN 2019/00001

Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, 301 05 Halmstad

035-13 70 00 • [email protected] • www.halmstad.se Sida 1(1)

Delegationsbeslut

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

Barn- och ungdomsnämnden beslutar lägga sammanställningarna till handlingarna.

Sammanfattning av ärendet

Följande anmäls till barn – och ungdomsnämnden: Beslut fattade enligt barn- och ungdomsnämndens delegationsbestämmelser har sammanställts för barn- och ungdomsnämndens kännedom. A ALLMÄN -, B VERKSAMHET nr 1-46, C PERSONAL nr 1-15, D EKONOMI nr 1-4.

Barn- och ungdomsförvaltningen Malin Johansson, Nämndsekreterare

Ärende BUN 2019/00001 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen




Anmälan till huvudman om kränkande behandling, SL 6 kap


Barn- och ungdomsnämnden beslutar lägga sammanställningen för januari till handlingarna.


Av 6 kap. 10 § skollagen framgår att en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Det samma gäller även för kränkningar som ska bedömas utifrån diskrimineringslagen. Det totala antalet anmälningar till huvudman, i enlighet med 6 kap. 10 § skollagen sammanställs månadsvis och redovisas för barn- och ungdomsnämnden. Det föreligger stora skillnader mellan olika verksamheter över hur många händelser som anmäls. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar aktivt för att höja medvetenheten inom hela verksamheten genom att vidta olika åtgärder.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts av tjänsteperson på barn- och ungdomsförvaltningens avdelning för kvalitet.

Ärendets beslutsgång

Barn- och ungdomsnämnden 2019-02-27.

Beslutsunderlag

1. Sammanställning anmälan om kränkande behandling för januari.

Information om beslutet

-

Barn- och ungdomsförvaltningen





Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef/bolagschef Handläggare, Cristina Nilsson, jurist




Verksamhetsberättelser 2018


Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna:

1. Verksamhetsberättelse för förskola och skola 2018 (beslutsunderlag 1). 2. Verksamhetsberättelse för Kulturskolan 2018 (beslutsunderlag 2).


Enligt den styrmodell som finns i Halmstads kommun ska alla nämnder varje år upprätta en Verksamhetsberättelse som beskriver den verksamhet som bedrivits under föregående år, kopplat till de mål som nämnden har satt upp. Nämnden beslutade om 12 mål i Verksamhetsplanen för förskola och grundskola 2018-2020. Av dessa bedöms nio vara uppnådda. Nämnden beslutade om tre mål i Verksamhetsplanen för Kulturskolan 2018-2020. Av dessa bedöms samtliga mål vara uppnådda.

Ärendets beredning

Ärendet har handlagts av förvaltningschef, tjänstepersoner inom kvalitetsavdelningen, ekonomiavdelningen, HR-avdelningen, planeringsavdelningen och kulturskolan. Stöd till underlag har också getts från Resurscentrum Kärnhuset. Ärendet har även hanterats i BUFSAM den 13 februari 2019.

Beskrivning av ärendet

Bakgrund

Enligt kommunallagen, 6 kapitlet 5 § ska nämnder redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem. I Halmstads kommun har detta sker detta på så sätt att alla nämnder upprättar en Verksamhetsberättelse som beskriver den verksamhet som har bedrivits under föregående år, kopplat till de mål som nämnden satt upp. På sitt sammanträde i november 2017 beslutade barn- och ungdomsnämnden om 12 mål i Verksamhetsplanen för förskola och grundskola 2018-2020. Nämnden beslutade vid samma tillfälle om tre mål i Verksamhetsplanen för Kulturskolan 2018-2020. Planerna följs upp tre gånger per år, i april, september och i januari. Verksamhetsberättelserna för 2018 är den sista av dessa uppföljningar och summerar året som helhet. Personalredovisningen ingår i verksamhetsberättelsen. I kommunens internkontrollreglemente framgår att nämnderna senast i samband med årsredovisningens upprättande ska rapportera resultatet av uppföljningen av internkontrollen till kommunstyrelsen. Denna redovisas som en bilaga till verksamhetsberättelsen för förskola och skola.





Analys och förslag

Gällande måluppfyllelsen för förskola och skola bedöms nämnden nå nio av 12 uppställda mål. Målen som inte nås är:

Andel barn och unga som blir utsatta för diskriminering och/eller kränkande behandling ska minska

Mängden hälsofarliga kemikalier i barn och ungdomars vardag ska minska

Chefer och medarbetare ska tillsammans skapa förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö där alla kan utföra ett kvalitativt arbete

I verksamhetsberättelsen redovisas varför målen bedöms som icke uppnådda och där presenteras även åtgärder för att öka sannolikheten att nå målen i framtiden. Gällande kulturskolan bedöms nämndens samtliga tre uppställda mål vara nådda.

Konsekvenser av förslaget

I verksamhetsberättelsen kan vi se att några mål inte är uppnådda. Två av dessa mål finns kvar i förslaget till Verksamhetsplanen för 2019-2021 och med dessa arbetar förvaltningen vidare för att nå en högre måluppfyllelse. För att en bättre bedömning av om målen är nådda eller ej ska kunna göras har några mätetal reviderats i den nya verksamhetsplanen.


Barn- och ungdomsnämnden 2019-02-27. Dessa rapporteras sedan vidare till stadskontoret och kommunstyrelsen.

Beslutsunderlag

1. Verksamhetsberättelse för förskola och skola 2018 2. Verksamhetsberättelse för Kulturskolan 2018


Kommunstyrelsen.

Barn- och ungdomsförvaltningen Paulin Broholm Lindberg, förvaltningschef Fredrik Landelius, avdelningschef kvalitetsavdelningen

Verksamhetsberättelse

för förskola och skola

2018

Barn- och ungdomsnämnden

1

Innehållsförteckning

1 Inledning .............................................................................................................................. 2

2 Organisation ........................................................................................................................ 3

3 Målredovisning .................................................................................................................... 5

4 Sammanfattande målredovisning ....................................................................................... 31

5 Prioriteringar ..................................................................................................................... 32

6 Personalredovisning .......................................................................................................... 35

7 Ekonomisk redovisning .................................................................................................... 46

8 Väsentliga händelser ........................................................................................................... 51

9 Internkontroll ..................................................................................................................... 52

Bilagor

Bilaga 1: SAM – Sammanställning 2018

2

1 Inledning Du läser nu den sista verksamhetsberättelsen i mandatperioden som sträckte sig fram till och med år

2018. Av Barn- och ungdomsnämndens totalt tolv mål bedöms nio vara uppnådda och tre ej uppnådda.

Sammanfattningsvis syns flera tecken på att verksamheten är på väg åt rätt håll, men att det fortfarande

råder en brist på likvärdighet inom en rad områden.

Barn- och ungdomsförvaltningen ser ett mer utvecklat systematiskt kvalitetsarbete hela vägen från

huvudman och ut på enhetsnivå. Vidare har utvecklingen av våra digitala lärmiljöer i förskola och skola

tagit flera steg framåt genom nämndens satsning för digital likvärdighet i verksamheterna. I klustret

Samverkan barn- och unga har Barn- och ungdomsförvaltningen tillsammans med fyra andra

förvaltningar arbetat för att förbättra barns- och ungas psykiska hälsa, bland annat genom att bygga

samverkan kring en meningsfull fritid.

Resultaten visar dock fortsatt på stora skillnader mellan nämndens verksamheter. De finns skolor som

2018 redovisar sitt högsta genomsnittliga meritvärde någonsin, vilket är långt över det nationella snittet.

Samtidigt är det tydligt att Halmstads förskolor och skolor inte lyckas, liksom det ser ut i övriga riket, att

i tillräckligt hög utsträckning kompensera för barn och elevers skilda hemförhållanden. Den

socioekonomiska komplexiteten ökar. Skillnaden i måluppfyllelse ökar också mellan olika elevgruppers

resultat, samt mellan skolor. Den socioekonomiska omfördelningen av resurser verkar inte vara

tillräcklig för att lyfta enheter med lägre måluppfyllelse. Under 2018 har därför Barn- och

ungdomsförvaltningen riktat kompetensmässiga insatser mot några av de förskolor och skolor som har

svårt att på egen hand vända resultatutvecklingen. De riktade insatserna behöver inför kommande period

fortsätta.

Barn- och ungdomsförvaltningen har under 2018 arbetat nära Kulturförvaltningen i skapandet av

kulturhuset Najaden. Samarbetet med Högskolan i Halmstad samt andra lärosäten har ökat och vår

regionala samverkan likaså.

2018 var också året då Barn- och ungdomsförvaltningen fick tillvarata och bygga en organisation kring

en mängd statliga initiativ. Några exempel är obligatorisk PRAO för högstadieelever, obligatorisk

lovskola och en satsning på en mer likvärdig simundervisning med tidiga insatser för kommunens elever.

Allt som nämns ovan är dock enbart förutsättningar för våra snart 3000 medarbetare. Det allra viktigaste

är det arbete som sker i alla möten med barn och elever i vår kommun. Det är i det mötet som det

händer. Tilltron till att man kan lära och utvecklas, tilltron till att man har en framtid och en plats i vårt

samhälle. Tilltron till att barn kan ALLT.

Pauline Broholm Lindberg,

Förvaltningschef

3

2 Organisation Nämndens syfte, roll och uppdrag

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för att alla barn och ungdomar i kommunen har tillgång till en

likvärdig, kvalitativ omsorg och utbildning inom förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola, Kulturskola,

KomTek, och Kärnhuset. All verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde har som huvudsyfte

att bidra till bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Häri ingår att skapa optimala

möjligheter för varje enskild individ att lära, erövra och utveckla sådana kunskaper, färdigheter och

förhållningssätt att de kan leva ett rikt och allsidigt liv samt kan ta ansvar för både sig själva, sina

närmaste och för samhället.

Nämndens verksamhet har sin utgångspunkt i skollag samt statliga styrdokument såsom läroplaner och

kursplaner med betygskriterier, Skolverkets föreskrifter (SKOLF), Skolverkets allmänna råd, statliga

förordningar, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen, FN:s konvention om barns rättigheter, mm.

Utgångspunkter i arbetet är även de mål, riktlinjer och prioriteringar som beslutats i kommunfullmäktige

samt i barn- och ungdomsnämnden.

Nämndens förutsättningar

Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar på uppdrag från barn- och ungdomsnämnden och är

kommunens största förvaltning. Verksamheten omfattar:

ca 5 500 barn i kommunal förskola, inklusive resursavdelningar

ca 11 650 elever i kommunal grundskola och grundsärskola inkl. resursskolor

ca 4 400 barn i kommunala fritidshem

ca 2 560 tillsvidareanställda och ca 480 visstidsanställda medarbetare.

Sammantaget inkluderar verksamheten drygt 80 förskolor med ca 290 förskoleavdelningar och 32

grundskolor, varav 29 med fritidshem. Dessa organiseras i fem skolområden (en förändring genomförd

2018 då det tidigare fanns tre). Inom Halmstads kommun finns därtill ca 800 (13,5 %) barn i fristående

förskola, ca 300 (6,3 %) i fritidshem och ca 1 200 (9,7 %) elever inom fristående grundskolor.

Utifrån barn- och elevprognoser syns att antalet barn i åldrarna 1-16 år ökar mycket kraftigt de närmaste

10 åren, vilket i sin tur innebär stort behov av nya förskolor, grundskolor och fritidshem.

Allra mest ökar antalet barn och elever i de centrala delarna av Halmstad. Där är det mycket svårt att

hitta mark för att bygga nya förskolor och skolor.

Kommunen är inte i fas med utbyggnad av förskolor och skolor varför ytterligare tillfälliga lokaler måste

hyras in de närmaste åren för att kunna erbjuda platser i förskola och grundskola. Dock öppnas under

2019 flera nya permanenta förskolor.

I barn- och ungdomsförvaltningens regi finns även

Kulturskolans frivilliga verksamhet med undervisning i bild & form, dans, drama/teater, film,

musik/instrument, småbarnsrytmik, sång/kör och ensembleverksamhet.

Teknik- och entreprenörsskolan KomTek, som syftar till att väcka och stärka intresse för teknik

och entreprenörskap i samhället, med fokus på barn och ungdomar.

Resurscentrum Kärnhuset som är organiserat i tre enheter, Enheten för barn- och elevhälsa,

Enheten för modersmål och migration samt Enheten för lärande. Uppgiften är att skapa goda

4

lärmiljöer genom pedagogiskt arbete, konsultation, handledning, utredning och fortbildning.

Den organisation som beskrivs i skissen nedan syftar till att skapa förutsättningar för högre och mer

jämn måluppfyllelse. På varje nivå i organisationen (från klassrummet till huvudmannanivå) ska det

finnas ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete där medarbetare arbetar i det som förvaltningen kallar en

undersökande utvecklingskultur. För en lärare kan det handla om att tillsammans med sina kollegor vara

nyfiken på hur olika elever svarar på den undervisning som planeras och genomförs. På förvaltningsnivå

handlar det om att avdelningar i samverkan arbetar för att inhämta underlag för att bedöma kvalitet i

verksamheten, analysera underlaget och identifiera insatser för högre måluppfyllelse.

5

3 Målredovisning

Verksamhetsmål 1

I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de

utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt

som möjligt.

Kommentar

1. Varför görs bedömningen att målet kommer att nås alternativt inte kommer att nås?

Målet bedöms vara uppnått då sju av fjorton mätetal når uppsatta mätetal och målvärden för 2018. Ett

av mätetalen mäts inte under 2018.

Av de sex mätetal som inte når målvärdet visar fem på marginella skillnader under 6 procentenheter

medans ett, 1.3 har en skillnad på 10,7 procentenheter.

På mätetal 1.3 " Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer." svarande 61,5% av elever i åk 5

och åk 8 att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära mer, vilket är en minskning från förra

mättillfället där siffran var 72,2%. Likt tidigare mätningar syns också fortfarande en märkbar negativ

utvecklingstrend mellan åk 5 och åk 8. Detta gäller både pojkar och flickor.

2. Vilka åtgärder krävs med anledning av målprognosen?

I augusti så levererade alla förskolechefer och rektorer verksamhetsrapporter innehållande analys av den

enskilda skolans resultat, beskrivning av utvecklingsområden grundade på resultatanalysen samt

effekterna av det utvecklingsarbete som bedrivits under läsåret. Dessa, tillsammans med annan statistik,

bildade underlag till barn- och ungdomsförvaltningens analys av kunskaps- och värdegrundsresultat på

skolor gällande läsåret 2017/2018. Det sammanfattades i Lägesbedömning 2018. Utifrån

Lägesbedömning 2018 kommer barn- och ungdomsförvaltningens Utvecklingsplan för 2018-2020 att

följas upp och revideras. Barn- och ungdomsförvaltningens utmaningar från 2017 kvarstår och därmed

också de utvecklingsområden som Lägesbedömning 2017 identifierade, vilket är följande:

Förskolas arbete med att möta barnets stödbehov - tidiga insatser

En skola som möter varje elev

Ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete för att öka barns- och elevers välbefinnande och

lärande

Riktade insatser för ökar likvärdighet

Strategisk kompetensförsörjning

Fysiska lärmiljöer

Utvecklingsplanen fokuserar på huvudmannens insatser för att öka måluppfyllelsen. Varje område

innehåller konkreta insatser med beskrivna förväntade effekter, ansvarig för genomförande och när och

hur uppföljning ska ske. Utvecklingsplanen ska vara reviderad i januari 2019 och innehåller såväl nya

som reviderade insatser och sådana som inte är klara från tidigare års utvecklingsplan.

Sammanfattningsvis ser vi att resultaten i Halmstads kommuns skolor uppvisar en bristande likvärdighet

6

inom flera områden. Halmstad skolor lyckas inte, liksom det ser ut i övriga riket, att i tillräckligt stor

utsträckning kompensera för barn och elevers skilda hemförhållanden. Huvudmannen ser över tid att

den socioekonomiska komplexiteten ökar. Skillnaden i måluppfyllelse ökar mellan olika elevgruppers

resultat, samt mellan skolor. Insatser för ökad likvärdighet behöver riktas på olika nivåer i styrkedjan.

Mätetal Utfall T3 2018 Målvärde

1.1 Andel vårdnadshavare som upplever att barnen i förskolan får de utmaningar och det stöd de behöver.

Ökning

1.2 Andel elever som uppger att ”lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det".

94,5% Ökning

1.3 Andel elever som uppger att ”skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”.

61,5% Ökning

1.4 Andel elever som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. 84,5% Ökning

1.5 Andel elever som klarat alla delprov i nationella prov svenska åk 3. 63,7% Ökning

1.6 Skillnaden i resultat i andel elever som klarat alla delprov i nationella prov svenska åk 3 mellan olika skolor

65,2 Minskning

1.7 Andel elever som klarat alla delprov i nationella prov matematik åk 3. 64,3% Ökning

1.8 Skillnaden i resultat i andel elever som klarat alla delprov i nationella prov matematik åk 3 mellan olika skolor

63,5 Minskning

1.9 Andel elever som varit närvarande 90 % eller mer under läsåret 70% Ökning

1.10 Andel elever med behörighet till gymnasiet 82,2% Ökning

1.11 Andel elever med behörighet till gymnasiet exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund

87,2% Ökning

1.12 Skillnad i behörighet till gymnasiet mellan skolan med högst respektive lägst behörighet i kommunen

29 Minskning

1.13 Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. 73,5% Ökning

1.14 Skillnad i meritvärde åk 9 mellan flickor och pojkar. 33,5 Minskning

1.1 Andel vårdnadshavare som upplever att barnen i förskolan får de utmaningar och det stöd de

behöver.

Undersökningen genomförs vartannat år och inte under 2018.

1.2 Andel elever som uppger att ”lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det".

Sammanvägning av resultat från åk 5 (97%) och åk 8 (92%).

Resultat för åk 3 är 98%.

Flickor åk 3, 97%

Pojkar åk 3, 97%

Flickor åk 5, 96%

Pojkar åk 5, 97%

Flickor åk 8, 90%

Pojkar åk 8, 93%

1.3 Andel elever som uppger att ”skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”.



Flickor åk 3, 84%

Pojkar åk 3, 80%

Flickor åk 5, 80%

Pojkar åk 5, 71%

7

Flickor åk 8, 46%

Pojkar åk 8, 49%

1.4 Andel elever som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter.


Motsvarande fråga för åk 3 är "Lärarna lyssnar till vad eleverna säger" Resultat för åk 3 är 94%.

Flickor åk 3, 94%

Pojkar åk 3, 92%

Flickor åk 5, 95%

Pojkar åk 5, 91%

Flickor åk 8, 76%

Pojkar åk 8, 77%

1.10 Andel elever med behörighet till gymnasiet

Flickor 85,2%

Pojkar 79,7%

1.11 Andel elever med behörighet till gymnasiet exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd

bakgrund

Flickor 88,4%

Pojkar 86%

1.13 Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen

Flickor 78,3%

Pojkar 69,4%

Aktiviteter Kommentar

Specialpedagogiskt stöd i förskolan

Specialpedagog från Centrala barn- och elevhälsan ansvarar för nätverk för specialpedagoger i förskolan, för information, fortbildning, pedagogiska samtal. Specialpedagoger, hörselpedagog samt specialpedagogerna för specialundervisning idrott stödjer förskolorna specialpedagogiskt, främst på begäran, men också proaktivt utifrån egna initiativ.

Merparten av förskolorna har idag tillgång till en specialpedagog. En arbetsgrupp arbetar med att ta fram rutiner för att säkerställa likvärdigheten i tillgången inom förvaltningen.

8


Lågstadiesatsningen samt huvudmannens insatser riktas till de skolor och elever som har störst stöd- och utvecklingsbehov.

För att höja utbildningskvaliteten och ge lärare i lågstadiet mer tid för varje elev har skolans huvudmän möjlighet att ta del av ett statsbidrag för att kunna anställa ett visst antal fler lärare, speciallärare eller annan personal så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre. En strävan för huvudmannen ska enligt skollagen vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. BUF genomförde läsåret 2015/2016 en fördelning av det totala anslaget av antalet tjänster till de olika skolorna, som var tänkt att gälla på mer än ett års sikt för att skapa mer långsiktiga möjligheter för lågstadieskolorna att strategiskt anställa rätt kompetenser. Till läsåret 2016/17 utökade regeringen lågstadiesatsningen till totalt 2,8 miljarder så att den nu även innefattade omkring en halv miljard kronor för fler anställda i fritidshemmen. För Barn- och ungdomsförvaltningen innebar det en möjlighet att även anställa fler i fritidshemmen. Samtidigt har såväl lågstadiesatsningen som framtidssatsningen inneburit svårigheter att rekrytera personal. Inför 2019 har riksdagen beslutat att Lågstadiesatsningen minskar med 329 miljonerkronor 2019 jämfört med övergångsregeringens förslag, vilket stämmer med vad som tidigare aviserats i BP 2018. Hur det påverkar Barn- och ungdomsförvaltningen är svårt att uttala sig om. Det finns också en osäkerhet efter 2019 om fortsatt

statsbidragsfinansieringen för Lågstadiesatsningen.

Enkätundersökning Elevernas syn på skolan, genomförs i grundskola och grundsärskola.

Enkäten genomfördes under höstterminen. Inom grundsärskolan ersattes enkäten av kvalitetsbesök som genomfördes på fyra skolor. De genomfördes av samordnare för grundsärskolan och verksamhetsutvecklare från kvalitetsavdelningen. Detta då det är svårt för många elever inom grundsärskolan att svara på enkäter. Kvalitetsbesöken visade att eleverna möter väl anpassade lärmiljöer och att pedagogerna individanpassar för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för elevens lärande.

9


Uppföljning av elevinflytande under 2017-2018

Uppföljningen är avslutad

Slutsatser: •Många vuxna lyssnar inte.

Vuxna har en skyldighet, inte bara att låta barn komma till tals, utan även att beakta deras åsikter. Eleverna upplever inte att dessa skyldigheter till fullo efterlevs. Att en rektor säger till eleverna att förändringar som initieras av eleverna idag kommer ta minst tre-fyra år att genomföra är problematiskt, möjligheten att påverka måste gälla den egna skolsituationen – inte endast framtida elevers skolsituation. Att uttrycka att elevernas önskningar vad gäller till exempel ordningsregler troligen inte kommer förändra något eftersom det ”säkert är sådant som inte kommer ändras ändå” är ett tydligt uttryck för vissa vuxnas synsätt på barn och elevers åsikter. •Begränsat inflytande.

Elever berättar om upplevelsen av begränsat inflytandet över undervisningen, att det upplevs som att deras åsikter inte spelar så stor roll i de flesta fall, men framförallt är det knutet till vilken lärare som är ansvarig. Samtalen med eleverna visar tydligt att vissa lärare uppmuntrar till delaktighet och inflytande medan andra upplevs göra tvärtom. Likvärdigheten brister. •Eleverna behöver mer kunskaper om sina rättigheter.

Vid intervjuer med eleverna framkommer det att en majoritet inte har kunskap eller förståelse för sina rättigheter enligt Lgr 11, skollagen samt diskrimineringslagen. Ett flertal elever vet inte om att det är lagstadgat att sexuella trakasserier inte får äga rum, vilket tycks medföra en tystnadskultur kring utsatthet vilket förstärks när de inte få kunskap om rättigheter (och skyldigheter) kopplat till inflytande och delaktighet. Förslag till insatser: •Satsning med fokus på artikel 12 i barnkonventionen som handlar om att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Kartläggning av elevråden •Undersöka kopplingar mellan anmälan om kränkande behandling och upplevt inflytande av elever behöver jämföras och sättas i sammanhang. •Fortbilda och upplysa elever om deras rättigheter och skyldigheter utifrån styrdokument och lagstiftning.

Utveckling av skolornas studie- och yrkesvägledning

En arbetsgrupp bestående av utvecklare, rektorer och en studie- och yrkesvägledare startades upp i oktober 2017. De har genomfört en kartläggning av elevers behov av studie- och yrkesvägledning inom BUF, både när det gäller vägledning i vid och snäv bemärkelse. Arbetet med kartläggningen utgår ifrån samtliga mål i styrdokument och belyser även studie- och yrkesvägledares olika förutsättningar i BUF. Lärgruppen håller nu på med att analysera materialet från kartläggningen för att sedan kunna ge åtgärdsförslag som de tror leder till en utveckling och ökad likvärdighet inom området. I ledningsgrupp finns också beslut att använda statsbidrag för att ge förutsättningar för mer likvärdiga tjänster, ifall lärgruppen kommer att lämna åtgärdsförlag i denna riktning.

10


Samverkan med högskolor och universitet kring skola på vetenskaplig grund

BUF har flera etablerade och formaliserade kontakter med Högskolan i Halmstad och andra universitet och högskolor. Samarbeten pågår på olika sätt kring verksamhetsutveckling utifrån forskning, en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i syfte att skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse i relation till styrdokumenten. Exempelvis kan Framtidens digitala lärande i skolan nämnas där målet är att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter gällande barns och elevers lärande i framtidens förskola och skola. Inom ramen Skolverkets satsning samverkan för bästa skola har skolor och förvaltning fått möjlighet till samverkan med skolverket och lärosäten.

Projektet med övningsförskolor och skolor har också stärkt samarbetet och antalet förskolor och skolor som har möjlighet att bli övningsförskolor/skolor kan komma att öka under året. Möjlighet fanns för skolledare att anmäla intresse under VT 2018 för sådan övningsverksamhet framledes.

För att stärka forskningsanknytning har BUF inrättat en forsknings- och utvecklingsavdelning och under hösten 2018 anställt en vetenskaplig ledare. Syftet är att stärka samverkan med lärosäten för att bland annat kunskapsutbyten mellan forskare och skolledare/pedagog som bygger på aktuella forskningsrön kan komma till stånd, men det kan också handla om att skapa förutsättningar för praktiknära forskning för pedagoger och skolledare för att undersöka effekterna av den egna praktiken och att sprida goda exempel på utvecklingsarbeten på vetenskaplig grund.

Samverkan sker även med olika kommuner inom Regionalt utvecklingscentrum och Högskolan i Halmstad. Kunskapsutbyte, samordnade aktiviteter och kollektiva lärprocesser bidrar till verksamhetsutveckling i kommun/förskola/skola och ger ökad kvalitet och relevans i högskolans forskning.

Det digitala laborativa centret på Högskolan i Halmstad har blivit en samlingsplats för framtidens digitala lärande i samarbete med högskolan. Samverkansformerna kring centrat har påbörjats bland annat genom att skolor ges möjlighet att kontinuerligt har tillgång till DLC. Det är viktigt att skolan ges förutsättningar att utveckla elevers och lärares förmåga att hantera digital teknik, både som en del av kunskapsinhämtningen och för att kunna verka och fungera i dagens och framtidens samhälle.

11


Samverkan med det lokala näringslivet gällande entreprenörskap

Praoorganisationen har tagit form och samtliga elever som skulle ha prao under hösten 2018 har fått det. Praosamordnaren på KomTek har fortbildat skolansvariga, haft möten med rektorer, HR-råd m fl och etablerat SYV-nätverket. Kontakter med näringslivet har etablerats för att säkerställa, dels höstens praoplatser och dels framtida praoplatser. Flera elever har även på egen hand kontaktat arbetslivet och kunnat ordna praoplatser. Den dataplattform – Praoplatsen.se - som köpts in för ändamålet har kommit igång och här kommer företagen kunna lägga in sina platser och information om dessa. En betydande del av praosamordnarens arbete är att skapa goda relationer med arbetslivet genom dialog och besök och ge stöd och hjälp för att få till en prao med kvalitet. Ett utvärderingssystem är också på plats för elever och planeras för företag nästa år.

Utvecklingsprojekt Teknikdemokrati pågick till och med 30 november där företagen samverkar som partner för hur man kan utveckla pedagogers och elevers kunskap om företag och företagande. Särskilt engagerade har Effect Soft AB i Halmstad varit och samverkan har lett till att KomTek bjuds in till IT-branschens träff 2019 för att diskutera insatser för att branschen ska kunna rekrytera i en framtid.

Studiebesök på företag i kommunen har fortsatt under året och Tylö/Helo AB, Mercado AB och Rejmes är fortsatt mycket engagerade.

Samtliga företag som deltar i arbetet kring KomTeks stora mässa har fått inbjudningar under hösten till juryfortbildning inför mässan och hittills har majoriteten

tackat ja. Ett tjugotal företag medverkar i mässarbetet.

KomTek har från och med i höst kommit med i Teknikcolleges styrgrupp igen. Här stärks samarbetet mellan grundskola, gymnasier och företag. I styrgruppen finns även möjlighet att presentera mer kring prao och andra områden som rör grundskola. Företag som medverkar är bland annat Halmstads Näringslivs AB,

Effect Soft AB, Getinge och Stena.

Ett fortsatt arbete med jämställdhet och mångfald har pågått under hösten. Planerade nätverk och fortbildningar för pedagoger, företag och andra är på gång. Detta för att bredda rekryteringsbasen till teknikinriktade utbildningar och yrken. En stor satsning görs till våren tillsammans med högskolan och inbjudna företag och möten för detta har ägt rum under hösten.

Genomförande av insatser enligt barn- och ungdomsförvaltningens utvecklingsplan

Arbetet med insatser enligt den antagna utvecklingsplanen pågår. För att säkerställa att arbetet pågår enligt plan finns det en särskild styrgrupp utsedd för varje utvecklingsområde. Utifrån uppföljning av insatserna och nytt resultat under året från lägesbedömningen revideras utvecklingsplanen inför 2019.

12

Verksamhetsmål 2

I Halmstads förskolor ska antalet barn i grupperna anpassas så att

barnens behov av en trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet

tillgodoses

Kommentar


Mätetalen pekar i en positiv riktning, inkluderande mätetalet rörande förskolechefers bedömning av

barngruppernas sammansättning. Ett dilemma är dock att barns vistelsetider ökar, vilket innebär att

närvarande barn schablonmässigt ökat och därmed har personalbemanningen de facto urholkas de

senaste åren.

Den viktigaste kvalitetsfaktorn är välutbildad och närvarande personal. Sjukfrånvaron är hög och

återspeglas till stor del arbetssituationen, där möjlighet till pauser/återhämtning och att arbeta med

förbättringar av verksamheten (systematiskt kvalitetsarbete) inte alltid motsvarar behovet även om

antalet studie- och planeringsdagar utökats. Andelen förskollärare är lägre (54%) än vad ambitionen är

(67%). Men glädjande minskar den inte i år. Däremot ökar antalet barnskötare utan barnpedagogisk

kompetens dramatiskt. Det kommer att påverka förskolans kvalitet negativt framöver.

Förvaltningen följer varje år upp kvalitet och måluppfyllelse i förhållande till förskolans nationella

uppdrag att ge en utbildning som präglas av omsorg, allsidig utveckling och lärande. Vid uppföljningen i

år framkommer att undervisning mot värdegrund, social kompetens och talspråk, samt i viss mån skapa,

bygga och konstruera håller generellt sett hög kvalitet. Däremot finns alltför få möjligheter att i mindre

grupper läsa, arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik i vardagen. Till viss del saknas

kompetens och metoder för det arbetet. Omsorgen är till stora delar god, men i inskolningstider, då

barngrupperna ska formas under hösten eller när vädret förhindrar riklig utevistelse är påfrestningarna

stora och barngrupperna sårbara. Förskolechefernas bild är att då sker fler incidenter eftersom

bemanningen inte är anpassad efter dessa förhållanden.

2. Behöver vi vidta åtgärder med anledning av målprognosen? Vilka?

Barn- och ungdomsnämnden har fattat beslut om kompletterande mätetal som tar hänsyn till barns

vistelsetider inför 2019. Det innebär att den faktiska bemanningen mer rättvist mäts.


2.1 Antal barn i förskolegrupperna 16,7 Oförändrat

2.2 Bedömning av i vilken utsträckning barnens behov av trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet tillgodoses.

73% Ökning

2.3 Antal barn/årsarbetare 5 Oförändrat

2.1 Antal barn i förskolegrupperna

Uppgiften bygger på ett medelvärde av fyra mätningar under året. Barngruppens storlek är oförändrat

sedan i fjol.

13

2.2 Bedömning av i vilken utsträckning barnens behov av trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet

tillgodoses.

Bedömningen görs årligen genom en enkät till förskolecheferna. Dels ställs det frågor om inne och

utemiljön, personalens utbildning och kompetens, personaltäthet samt barngruppens sammansättning,

dels ställs frågan om förskolechefen bedömer att var och en av barngrupperna är sammansatta så att de

tillgodoser en trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet.

Av 289 barngrupper bedöms 221 tillgodose det, vilket är en förbättring. Men 78 barngrupper tillgodoser

inte en trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet. Var fjärde barngrupp bedöms ha en sammansättning

av barn som gör att det borde vara färre barn inskrivna. Cheferna motiverar det med att barns

vistelsetider ökat, andelen tvåspråkiga barn och nyanlända ökat samt att personalens sjukfrånvaro

påverkar kvaliteten. Var femte lokal är utformad så att färre barn borde vara inskrivna, det är dock en

förbättring jämfört med tidigare år. I var sjätte barngrupp har personalen brister i sin kompetens,

kopplat till att förskollärartätheten är låg och att barnskötare saknar formell utbildning. I var sjätte

barngrupp anser förskolechef att det är för låg personaltäthet för att kunna möta de behov som

lagstiftningen kräver.

2.3 Antal barn/årsarbetare

Mäts i oktober. Anledningen till färre barn per årsarbetare beror på ökade vistelsetider i förskolan. Under

året har de ökat från i snitt 32 till 33 timmar i veckan.


Statsbidrag Mindre barngrupper i förskolan används till att hålla nere antalet barn i grupperna.

Statsbidraget har givit möjlighet att delfinansiera paviljonger/lokaler, utrustning och bemanning, på de förskolor som statsbidraget sökts för.

Åtgärder för att gynna rekrytering av förskollärare och utbildade barnskötare genomförs.

Studenter har bjudits in till presentation av den kommunala förskolan.

Brister i lokalerna åtgärdas.

Fysiska anpassningar i några förskolelokaler har genomförts avseende akustik och belysning.

Dörrar utan fönster har bytts för att öka möjligheten för personalen att ha överblick och tillsyn av barn. Förändringar har genomförts i någon förskola så att samtliga barn som behöver sova kan göra det samt att höj och sänkbara skötbord har införskaffats. Öppnandet av Heden och Harplinge förskola har medfört att förvaltningen kunnat avveckla Skeppet, Pluto och Allén som haft omfattande brister i miljön.

Utveckla och utvärdera användningen av förskolebussar

Två begagnade förskolebussar har införskaffats av Servicekontoret. Bussarna har omlackerats så att de överensstämmer med Halmstads kommuns grafiska profil och stripats i färgglada motiv utifrån ledord som natur, kultur, lärande och nyfikna barn. Två medarbetare har rekryterats som är erfarna chaufförer av förskolebussar. Förskolebussarna ska ses som ett kompletterande verktyg för att förskolebarn i de socialt utsatta områdena, Andersberg samt Nygård, ska ges ökade möjligheter till natur- och kulturupplevelser att lära kring. Planen är att verksamheten ska påbörjas i månadsskiftet januari-februari 2019.

14

Verksamhetsmål 3

Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ

lärmiljö såväl inne som ute.

Kommentar


Tre mätetal är gröna. Fyra mätetal är röda, varav en dock med ett utfall på gränsen till grönt. Två mätetal

har inget utfall.

Förskolor och skolor har fortsatt utrustas för att skapa förutsättningar för ett pedagogiskt och kreativt

lärande där digital teknik integreras i undervisningen. Skolledarna har under hösten deltagit i

utvecklingsforum kopplat till förskolans och skolans förändrade uppdrag kopplat till digitalisering,

innehållet kommer att vara det samma under våren. Syftet är att stödja skolledare att utveckla arbetet på

de egna förskolorna och skolorna. Kompetensutveckling för förskollärare och lärare har genomförts

under året.

Flera förskolor har förberett en utepedagogisk profil genom användande av förskolebussar. De kommer

först att tas i bruk i februari 2019.

2. Behöver vi vidta åtgärder med anledning av målprognosen? Vilka?

Kompetensutveckling behöver fortsätta att erbjudas kring hur digitalt lärande kan integreras i

undervisningen. Uppföljningen kring skolledares ledning kring digitalisering visar på behovet av att

fortsätta att arbeta i utvecklingsforum så som planerats.

Uppföljningen kring undervisning utifrån hållbar utveckling visar att de tre perspektiven på hållbar

utveckling behöver stärkas. Redan nu finns planer på hur förskollärare ska ges en vidgad kunskap om

detta kopplat till kompetensutveckling utifrån reviderad läroplan.


3.1 Andel förskolechefer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att förskolans lärmiljöer är anpassade så att digitala verktyg kan användas i utbildningen på ett flexibelt och kreativt sätt

49% Ökning

3.2 Andel förskolechefer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att pedagogerna i förskolan använder en variation av digitala verktyg baserat på lärsituation

42% Ökning

3.3 Andel rektorer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att skolans lärmiljöer är anpassade så att digitala verktyg kan användas i utbildningen på ett

flexibelt och kreativt sätt 56% Ökning

3.4 Andel rektorer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att pedagogerna i skolan använder en variation av digitala verktyg baserat på lärsituation

45% Ökning

3.5 Andel vårdnadshavare som upplever att utemiljön i förskolan är pedagogisk och kreativ.

Ökning

3.6 Andel elever i åk 4 som tycker att skolgården är bra eller mycket bra. 80% Ökning

3.7 Andel elever i åk 7 som tycker att skolgården är bra eller mycket bra. 57,7% Ökning

3.8 Antal avdelningar i förskolan med utepedagogisk profil 1 Ökning

3.9 Andel förskolechefer och personal i förskolan som upplever att miljön i förskolan är pedagogisk och kreativ

15

3.1 Andel förskolechefer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att förskolans lärmiljöer

är anpassade så att digitala verktyg kan användas i utbildningen på ett flexibelt och kreativt sätt

Allt fler förskolor utrustas med lärplattor (läsplattor) enligt BUN:s satsning för digital likvärdighet, och

möjligheten att projicera bilder på väggen ökar. Det skapar stor möjlighet till dialog och lärande mellan

barn när de exempelvis kan titta på foto tillsammans från utflykter eller andra gemensamma händelser.

3.2 Andel förskolechefer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att pedagogerna i

förskolan använder en variation av digitala verktyg baserat på lärsituation

Utfallet överensstämmer med målvärdet, det vill säga 42 %. Många har svårt att endast utifrån egna

erfarenheter hitta arbetssätt med dessa nya verktyg. Resultatet visar på att det är svårt utifrån förskolans

resurser att skapa utveckling inom alla de områden som det finns behov kring.

3.3 Andel rektorer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att skolans lärmiljöer är

anpassade så att digitala verktyg kan användas i utbildningen på ett flexibelt och kreativt sätt

Enkäten har först i år haft en fråga som motsvarar mätetalet fullt ut. Det finns därför inget värde från

2017 att mäta mot.

3.4 Andel rektorer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att pedagogerna i skolan

använder en variation av digitala verktyg baserat på lärsituation

Läroplanen har ändrats under året och ställt högre krav på användandet av digitala verktyg vilket kan

vara en av orsakerna till att utfallet sjunkit.

3.5 Andel vårdnadshavare som upplever att utemiljön i förskolan är pedagogisk och kreativ.

Nästa vårdnadshavarenkät genomförs 2019.

3.6 Andel elever i åk 4 som tycker att skolgården är bra eller mycket bra.

Minskat 4,4 procentenheter. Finns inga synliga förklaringar.

3.7 Andel elever i åk 7 som tycker att skolgården är bra eller mycket bra.

En svag ökning.

3.8 Antal avdelningar i förskolan med utepedagogisk profil

Förskolebussarnas verksamhet kommer att bedrivas med utepedagogisk profil. Galgbergets förskola som

planeras starta 2020 kommer att ha en utepedagogisk profil på samtliga avdelningar.

3.9 Andel förskolechefer och personal i förskolan som upplever att miljön i förskolan är pedagogisk

och kreativ

Mätetalet planerades mätas 2019, men är struken i kommande Verksamhetsplan och budget 2019.


Lärgrupp lärmiljöer förskola och skola

Lärgruppen med fokus på att utveckla förskolans och skolans lärmiljöer har träffats under 3 tillfällen under hösten och beslutat att under våren 2019 följa upp och kartlägga utegårdarna utifrån funktionsprogram för utemiljöer, göra skattningar av lärmiljöer utifrån specialpedagogiska skolmyndighetens värderingsverktyg för tillgängliga lärmiljöer samt utgöra referensgrupp till

revidering av funktions- och lokalprogram för grundskola.

16


Kompetensutveckling utepedagogik och äventyrspedagogik

Naturskolan har hållit i ett flertal kompetensutvecklingsdagar för förskolepersonal och lärare i utomhuspedagogik och äventyrspedagogik. Naturskolan har också deltagit i undervisningen av besökande skolklasser på Växtvärket och Gården Ön samt handlett pedagoger/lärare på förskolor och skolor i syfte att sprida utomhuspedagogik som en naturlig del av undervisningen.

Lärgrupp digitala lärmiljöer förskola och skola

Lärgruppen fick inför läsåret 2018-2019 ett nytt uppdrag då denna nu planerar för en pågående intern utvecklingsinsats - "Skolledare i en digitaliserad värld. I insatsen möts regelbundet Halmstads samtliga förskolechefer och rektorer i ett kollegialt lärande kring att leda digitala utvecklingsprocesser. Insatsen genomförs utifrån forskning, litteratur och Skolverkets stödmaterial kring att leda digitalisering.

Kompetensutveckling kopplad till förskolans och skolans digitalisering

För att möta läroplansförändringar som trädde i kraft fullt ut i juli 2018, har en strategisk satsning för att utbilda lärare i programmering i matematik och teknikämnet genomförts. Två kursstarter med totalt 40 deltagare har under höstterminen 2018 studerat under ledning av Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Som ett extra stöd till verksamheterna har förvaltningen även genomfört internutbildningar i programmering för F-6 lärare.

Förskolechefer och rektorer har under hösten påbörjat en intern digital fortbildning för att bättre kunna leda arbetet med digitalisering av verksamheten.

Torg-IT har anordnats två gånger under året, där innehållet varit 30 minuters seminarium med goda digitala exempel från verksamheten.

Åtgärder enligt förslag till nationell IT-strategi (Skolverket)

Översyn och komplettering för att utrusta alla tillsvidareanställda pedagoger med ett personligt digitalt verktyg har genomförts under året. Förskoleklass och årskurs 1 har under hösten utrustats med digitala verktyg. Ett verktyg på två elever.

Uppföljning av lärande för hållbar utveckling och av förskolors och skolors miljöarbete under 2017-2018

Enkäter och intervjuer har sammanställt och analyserats av Naturskolan. Sammanfattningsvis har få verksamheter en tydlig strategi för arbete med hållbar utveckling utifrån de tre perspektiven ekonomi, social och miljömässig hållbarhet. Både förskola och skola uppger att de har bra strategier för att arbeta med social hållbarhet, men inte lika utvecklade inom ekonomi och miljö. Hinder är organisation och en utemiljö som inte stödjer ett utepedagogiskt arbetssätt.

Verksamhetsmål 4

Barn och unga ska ha tillgång till en god och jämlik elevhälsa.

Kommentar


Bedömningen är att målet är uppnått, i förhållande till uppsatta mätetal och målvärden för 2018.

Gällande kuratorerna finns det en stor skillnad mellan skolområdena. Det går dock att argumentera för

17

att det ska finnas en skillnad mellan skolområdena då behovet av kuratorer ser olika u,t bla utifrån

socioekonomiska förutsättningar och skolans kompensatoriska uppdrag. Skolområdena och rektorerna

måste själva bedöma vilken omfattning olika kompetenser behövs (enligt gällande skollagstiftning).

I elevhälsan ingår personalkategorierna skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal

med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan i förvaltningen är organiserad i två nivåer; dels den

centrala elevhälsan, vars resurser finns tillgängliga för samtliga verksamheter inom förvaltningen, dels de

lokala elevhälsoteamen som finns på varje skola. Rektors ansvar är bland annat att utforma den lokala

elevhälsans verksamhet på ett sätt så att elever får det stöd de har behov av för att optimera deras hälsa

samt främja sin kunskapsutveckling. Skolorna har ska ha en elevhälsa som består av de i skollagen

angivna professionerna, men det skiljer sig, både mellan skolor och mellan yrkesgrupper, i vilken

omfattning elevhälsans personal arbetar inom skolverksamheten; om de befinner sig i skolans lokaler

och om de har möjlighet att initiera, bedriva eller medverka i ett främjande och förebyggande

elevhälsoarbetet.

2. Behöver vi vidta åtgärder med anledning av målprognosen?

I Planeringsdirektiven för 2019-2023 har kommunfullmäktige tilldelat en ekonomisk ram till BUN som

innebär att resurserna per barn och elev kommer att minska. Om dessa ramar skulle kvarstå är det troligt

att andelen barn per skolsköterska och kurator kommer att behöva ökas igen. Ett fortsatt tydliggörande

av vad lokal och central elevhälsa ska ansvara för krävs för att elevhälsan både ska bli mer likvärdig och

resurseffektiv.


4.1 Antal elever/skolsköterska 361 Oförändrat

4.2 Antal elever/kurator 466 Oförändrat

4.1 Antal elever/skolsköterska

Skolområde Norr: 341 elever/skolsköterska

Skolområde Väster: 457 elever/skolsköterska

Skolområde Söder: 339 elever/skolsköterska

Skolområde Öster: 362 elever/skolsköterska

Skolområde Centrum: 338 elever/skolsköterska

4.2 Antal elever/kurator

Skolområde Norr: 310 elever/kurator

Skolområde Väster: 654 elever/kurator

Skolområde Söder: 742 elever/kurator

Skolområde Öster: 387 elever/kurator

Skolområde Centrum: 497 elever/kurator


Hbtq-certifiering av elevhälsan

Hbtq-certifiering av skolsköterskor pågår.

Tvärprofessionella team som arbetar främjande och förebyggande.

Tvärprofessionella team finns med specialpedagog, psykolog, logoped som träffas varje eller varannan vecka. Även andra kompetenser kan ingå i tvärprofessionellt team som hörselpedagog, pedagog för specialundervisning idrott. Omställning av arbetet för att arbeta mer främjande och förebyggande pågår.

18

Verksamhetsmål 5

I Halmstad ska barn och unga uppleva en god psykisk hälsa.

Kommentar


Bedömningen är att målet är uppnått då fem av sex mätetal når uppsatta mätetal och målvärden för

2018.

Mätetal 5.4 Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som svarar ja på frågan om de har någon

vuxen att prata med om det som är viktigt för dem, visar en marginell minskning på 0,8 procentenheter.

Barn och elevers psykisk hälsa är en komplex fråga och handlar om mer än bara skolan. Därför har BUF

en utvecklad samverkan med UAF, SOC, TF och KUF (som är de förvaltningar i kommunen som på

olika sätt arbetar med barn och ungdomar) med målet att höja barns och elevers psykiska välbefinnande.

Samverkan leds av en styrgrupp bestående av förvaltningscheferna. Till sin hjälp finns en

beredningsgrupp som håller ihop det praktiska arbetet och som sammanträder en gång i månaden. Inom

forumet pågår exempelvis insatser för att stärka samarbetet kring tidiga insatser för de yngsta barnen (där

även regionen ingår), att skapa en meningsfull fritid för barn och ungdomar, att ha ett gemensamt

handlingssätt för ungdomar som misstänks för alkohol- eller droganvändning, en gemensam modell för

en snabb mobilisering vid akuta problem av olika slag (som exempelvis ungdomsgäng som hängt och

ställt till problem vid biblioteket och arenan) och samverkan kring skolgången för ungdomar som

placeras i ett familjehem, HVB-hem eller liknande.

Utöver denna samverkan finns det pågående arbete inom BUF:s egna verksamhet. Den medicinska

elevhälsan arbetar i fokusgrupper med psykisk hälsa med syfte att stärka elevers psykiska hälsa och

förebygga psykisk ohälsa. Elever söker skolsköterskan spontant genom besök på den öppna

mottagningen. Det ger eleven tillfälle att tillsammans med skolsköterska en möjlighet att reflektera över

sin hälsa och livssituation.

2. Behöver vi vidta åtgärder med anledning av målprognosen?

För att nå resultat i de samverkansinsatser som nu genomförs krävs det att hålla i samarbetet framöver.

Utvecklingsarbete tar tid och sådant som sker i samverkan tar än längre tid då det ska förankras och

genomföras i fler organisationer och med ett större antal människor. Samarbeten måste också

formaliseras för att inte bli personberoende, men inte så att det vardagliga samarbetet försvåras genom

att det byråkratiseras i allt för stor grad. Det är en balansgång. Det är viktigt att alla dessa insatser följs

upp för att se att de ger avsedd effekt för barn och elevers psykiska hälsa.


5.1 . Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som upplever att de mår bra eller mycket bra åk 4

93,7% Ökning

5.2 Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som upplever att de mår bra eller mycket bra åk 7

84,9% Ökning

5.3 Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som svarar ja på frågan om de har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem åk 4.

98,6% Ökning

19


5.4 . Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som svarar ja på frågan om de har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem åk 7

93,1% Ökning

5.5 Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som ofta eller alltid känner sig stressade över skolarbetet åk 7

22% Minskning

5.6 Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som känner sig trygga i skolan

94,5% Ökning


Uppföljning genom skolornas hälsoenkäter i åk 4 och 7

Har genomförts enligt plan.

Riktade insatser mot elever med hög skolfrånvaro

Skolorna rapporterar frånvaron och kan samtidigt söka stöd från Centrala elevhälsan. Det innebär att varje enhet nu har bättre kontroll över elevernas närvaro och dessutom kan huvudman gå in och stötta där det behövs. Skollagen har ändrats 1 juli 2018 och förvaltningens rutin för skolplikt har reviderats. Arbete med stöd för elevhälsoteamen pågår, samt projekt som syftar till att utveckla samarbete med andra förvaltningar. Insatser har gjorts gällande aktiviteten men arbetet är inte klart, det är en pågående process på våra skolor och inom förvaltningen. Genom statistiken ser förvaltningen att många skolor har elever med hög frånvaro så insatserna måste fortsätta under 2019.

Hbtq-certifiering av skolbiblioteken

Hbtq-certifiering av skolbiblioteken har påbörjats hösten 2018 genom skolbiblioteksnätverket och fortsätter under våren 2019.

Samverkan kring Drogfri ungdomstid

BUF har tillsammans med SO, UAF, KUF och TF tagit fram en gemensam rutin för hur verksamhetens ska agera om de misstänker att en ungdom dricker alkohol eller använder narkotika. Förvaltningarna har även antagit en gemensam strategi för alkohol och drogfri ungdomstid i Halmstad.

Samverkan med andra nämnder och förvaltningar

BUF har en kontinuerlig samverkan med UAF, SOC, TF och KUF (som är de förvaltningar i kommunen som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar) med målet att höja barns och elevers psykiska välbefinnande. Inom forumet pågår exempelvis insatser för att stärka samarbetet kring tidiga insatser för de yngsta barnen (där även regionen ingår), att skapa en meningsfull fritid för barn och ungdomar och samverkan kring skolgången för ungdomar som placeras i ett familjehem, HVB-hem eller liknande.

Verksamhetsmål 6

Andel barn och unga som blir utsatta för diskriminering och/eller

kränkande behandling ska minska.

Kommentar

Varför görs bedömningen att målet kommer att nås alternativt inte kommer att nås?

Målet är svårt att bedöma mot bakgrund av att ett nuläge har saknats under året. Enkäten "Elevernas syn

på skolan" genomfördes två gånger under 2018, i februari och i november. Först vid analysen av

20

resultatet i december 2018 fick barn- och ungdomsförvaltningen ett nuläge på de mätetal som angetts till

målet. Detta bland annat på grund av att en fråga av misstag inte ställdes vid första enkättillfället. Arbetet

mot kränkande behandling är dock ständigt närvarande i alla våra verksamheter. Insatser görs i

verksamheterna kontinuerligt för att arbeta mot en minskning av att barn och elever kränks i våra

förskolor/skolor men vi kan ännu inte konstatera en minskning.

Vilka åtgärder krävs med anledning av målprognosen?

Trots avsaknad av nuläge på mätetal har flera av aktiviteterna bidragit till att arbetet gått framåt. En ny

mall för plan mot diskriminering och kränkande behandling har tagits fram. Vidare har dessa åtgärder

vidtagits:

Fortsättning av implementering av ”Rutin för arbetet mot diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling” samt väl fungerande rutiner på respektive skola/förskola kring vem som

ansvarar för vad avseende anmälan till huvudman, utredning, dokumentation och uppföljning.

Det innebär att jämställdhetsutvecklarna i kombination med skoljuristen är ute och föreläser

samt gör praktiska tillämpningar av rutinen och utredning av kränkande behandling.

Stöd och fortbildning till skolor och förskolor som behöver hjälp med att integrera

värdegrundsarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill bör insatserna anpassas till

skolornas/förskolornas hjälp med det systematiska ”främjande och förebyggande”

elevhälsoarbetet.

Fortsätta det fördjupade samarbete mellan kvalitetsavdelningen och FoU-avdelningen för att

länka samman de strukturella och de operativa delarna för att vässa styrinstrumenten.

Förskolechefer har fått kompetensutveckling gällande att anmäla händelser till huvudman och

har fått dialogisera vad är kränkande behandling i förskolan.


6.1 Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som utsatts för diskriminering och/eller kränkande behandling.

12% Minskning

6.2 Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som upplever att skolan agerar på diskriminering och/eller kränkande be-handling.

74% Ökning

Mot bakgrund av att det saknats ett nuläge för mätetalen går det inte att se någon minskning respektive ökning.

6.1 Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som utsatts för diskriminering

och/eller kränkande behandling.



Flickor åk 3, 20%

Pojkar åk3, 24%

Flickor åk 5, 14%

Pojkar åk 5, 17%

Flickor åk 8, 9%

Pojkar åk 8, 8%

6.2 Andel flickor, pojkar samt barn/unga med annan könstillhörighet som upplever att skolan agerar

på diskriminering och/eller kränkande be-handling.


21


Flickor åk 3, 90%

Pojkar åk3, 89%

Flickor åk 5, 84%

Pojkar åk 5, 82%

Flickor åk 8, 65%

Pojkar åk 8, 65%


Gemensam mall i samtliga förskolor och skolor - Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan och skolan

En ny mall för plan mot diskriminering och kränkande behandling har arbetats fram och finns från och med augusti 2018 utlagd på Intranätet. Till denna mall finns även ett stödmaterial som verksamheterna kan använda i arbetet med planen. Den nya mallen omfattar både diskrimineringslagen och skollagen.

Lärgrupp trygghet och studiero

Arbetet i lärgruppen fortsätter och har fördjupats inom gruppen kring värdegrundsarbete och ledarskap ur ett främjande och förebyggande perspektiv.

Utvecklad undervisning i sex, samlevnad och samtycke

Resurscentrum Kärnhuset genomför en uppföljande kartläggning kring hur skolor idag arbetar med uppdraget i läroplanen där målet med sex- och samlevnadsundervisningen är att stärka elevernas självkänsla och handlingskompetens och att möjliggöra medvetna val som rör hälsa, relationer och sexualitet. En enkät är utarbetad för att efterfråga ovanstående och skickad till några skolor där skolledare, pedagoger och skolsköterskor besvarar frågor. Underlaget samlas in och analyseras februari 2019 och kan presenteras Mars 2019.

Verksamhetsmål 7

Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner för barn och

unga.

Kommentar


Målet är brett och svårt att mäta eftersom rapporteringen i huvudsak beskriver genomförda insatser

snarare än resultaten av dem. De aktiviteter som har planerats har genomförts och alla skolklasser i åk F-

9 har blivit erbjudna minst en professionell föreställning inom musik, dans och teater under året. Trots

föreställningarnas kvalitet finns det skolklasser som tackar nej av olika skäl. Förståelsen för kulturens

kraft och pedagogiska värde bör ses som ett utvecklingsområde inom skolan. Skolbio har erbjudits i

första hand till årskurs 8, men alla klasser i åk 7–9 som ville se filmen ”Sameblod” fick möjlighet att delta

under vecka 42. Kommunens arbete med Skapande skola har sedan flera år en målmedveten inriktning

att utveckla lärandet med konstens och kulturens medel. Dock har vi under året märkt en viss

snedfördelning i arbetet mellan skolorna beroende på förståelsen för lärande med kulturella medel. De

aktiviteter som har genomförts har haft en stor bredd gällande konstform och tidsomfång för att på ett

22

bra sätt passa in i olika enheters verksamheter.


Skolan har en viktig roll när det gäller att förstå kulturens möjligheter och att ta till sig konstupplevelser.

Elever har dock olika förutsättningar när det gäller delta i kulturella projekt. För att olika

kulturevenemang och aktiviteter ska fördelas mer rättvist på skolorna krävs det att skolledare och

pedagoger får mer kunskap i hur de ska använda kulturella uttryck i skolan. Kultur behöver ges en högre

prioritet. De insatser som görs inom skapande skola fokuserar på nyfikenhet och lust och möjliggör för

barn och unga att prova på olika konstnärliga och kreativa uttrycksformer med handledning av

professionella kulturskapare.

Det kommunala anslaget för scenkonst behöver även fortsättningsvis ligga i fas med det ökande

elevantalet. Skolornas utsedda kulturombud behöver stöttning i arbetet med att sprida kulturutbud och

estetiska arbetssätt för att stärka kulturens roll i skolan. Därför arrangeras varje termin en

kulturombudsträff med olika temaområden. Kommunen samarrangerar också Mötesplats barnkultur

med Kultur i Halland som fortbildning och inspiration för alla som är intresserade av kultur för barn och

unga. Ett nätverk kring de institutioner och förvaltningar i Halmstad som arbetar med barnkultur finns

sedan 2016 och kulturkonsulenten har ett nära samarbete med lokala kulturskapare och institutioner.

Nationellt sätt är vi förmodligen en av Sveriges främsta kulturkommuner för barn och unga i nuläget,

men det krävs samarbete mellan förvaltningar och mer resurser, tid och pengar för att det ska förbli så

när elevkullarna ökar.


7.1 Andel elever i förskoleklasser och i årskurs 1 som får rytmikundervisning en lektion/vecka.

87% 100%

7.2 Andel elever i grundskolor och grundsärskolor som erbjuds minst en professionell föreställning av scenkonst per läsår.

100% 100%


Konstpromenaden ”I Kottens spår” för alla femåringar

1111 barn har deltagit i konstpromenaden, d.v.s. 82 % av alla barn i kommunen födda 2013.

Tillsammans med Kulturförvaltningen tas en ny temaaktivitet för årskurs två eller tre fram.

Samarbetet med kulturförvaltningen har lagts på is eftersom kulturförvaltningen inte har samma aktivitet i sin verksamhetsplan. Istället arrangerar kulturskolan ”Det magiska huset” för åk 2, där 768 barn deltog i mars 2018.

Skolbio erbjuds i några årskurser.

1239 elever i åk 7–9 såg filmen ”Sameblod” på Röda Kvarn under oktober.

Skapande skola används så att kulturskapare kan komma in i skolan och förstärka och utveckla lärandet.

9240 elever i åk F–9 (endast kommunala skolor) har deltagit i olika workshops under 2018.

23

Verksamhetsmål 8

Mängden hälsofarliga kemikalier i barn och ungdomars vardag ska

minska.

Kommentar

Arbetet med att minska belastningen av kemikalier i verksamhetsmiljöer för barn och ungdomar, genom

inventering och utrensning av befintligt material, inventarier samt byggnationer har pågått under de

senaste åren. Målet bedöms dock inte uppnås i förhållande till satta målvärden gällande inventering på

förskolor och skolor F-3. En kompletterande uppföljning genomförd i slutet av 2018 visar att ett stort

inventerings och utrensningsarbete genomfördes på förskolorna när målet första gången formulerades i

en verksamhetsplan, men att de verksamheter som inte genomfört inventering/utrensning fortfarande

hösten 2018 inte kommit till stånd med utrensningen. Möjliga orsaker till detta är byte av förskolechef på

vissa enheter, samt bristfällig styrning och samordning från förvaltningen. Framsteg har gjorts genom en

riktad satsning mot NO-salar där utfasningsklassade kemikalier har börjat rensas. Generellt måste också

påpekas att uppföljningen, som genomfördes av förvaltningens Kvalitetsavdelning, i sig genererat en

påminnelse till förskolor och skolor om att genomföra inventeringen.

Vad gäller andel ekologiskt producerade livsmedel har måluppfyllelsen ökat under de senaste åren, så

även under uppföljningsår 2018. Dock ska påpekas att gällande mätetal i BUN verksamhetsplan är högre

satt än de kommunövergripande riktlinjerna.

Förvaltningen har arbetat med att skapa upphandlingsunderlag med kravspecifikationer för att minimera

den kemiska belastningen i efterfrågade produkter. Mängden hälsofarliga kemikalier i barns och

ungdomars vardag minskas mest framgångsrikt genom att förvaltningen ställer krav och säkerställer

framtidens införskaffningar av exempelvis leksaker och läromedel till våra lärmiljöer i förskola och skola.

Förvaltningens rekommendationer för högre måluppfyllelse är att målet avslutas som mål betraktat och

istället byggs in i det ordinarie arbetet med tydliga anvisningar och stöd för inköp till verksamheterna,

inventering som en del av rektors uppdrag med stöd av BUF arbetsmiljökonsulter.


8.1 Andel förskolor som inventerats 80% 100%

8.2 Andel skolor (inklusive fritidshem) som inventerats 50% 75%

8.3 Andel förskolor och skolor som påbörjat borttagning av utfasningsklassade kemikalier.

100%

8.4 Andel ekologiskt producerade livsmedel 42% Ökning

8.1 Andel förskolor som inventerats

En ökning mot föregående år, men mätetalet når ej målvärde på 100%

8.2 Andel skolor (inklusive fritidshem) som inventerats

Det finns en osäkerhet kring detta utfall då inte samtliga enheter har rapporterat.

8.3 Andel förskolor och skolor som påbörjat borttagning av utfasningsklassade kemikalier.

För osäkert underlag för att lämna utfall.

24


Förskolor fortsätter borttagande av produkter med hälsofarliga kemikalier.

Skolor (inklusive fritidshem) inventerar och påbörjar borttagande av produkter med hälsofarliga kemikalier.

Förskolor och skolor handlar kemikaliemedvetet, väljer i första hand miljömärkta produkter och köper

bara det som är upphandlat.

Vid alla upphandlingar och förnyade konkurrensutsättningar till Barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter ställs krav på godkända kemikalier vid tillverkningen. Till stöd för det används rekommendationerna från kemikalieinspektionen, ett nära samarbete med upphandlingsenhet och Halmstads kommuns inköpsamordnare för

kemikaliegruppen.

Förvaltningen arbetar också löpande med att öka avtalstroheten så att varor köps från de leverantörer som är godkända. Fortbildning för ökad kompetens i avrop och inköp sker regelbundet, och vilka regelverk ansvar som gäller vid direktupphandlingar.

Verksamhetsmål 9

Fritidshemmen ska erbjuda meningsfull och varierad undervisning för att

skapa nya och fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och

måluppfyllelse

Kommentar


Bedömningen är att målet är uppnått då två av tre mätetal når uppsatta mätetal och målvärden för 2018.

Under två år har det på kommunens fritidshem pågått ett kontinuerligt utvecklingsarbete med syfte att

planering och uppföljning av undervisningen ska bli alltmer systematisk. Avsikten har varit att varje

fritidshem ska kunna följa upp och dokumentera hur fritidshemmets undervisning stimulerar elevernas

utveckling och lärande, erbjuder eleverna en meningsfull fritid samt hur undervisningen ger eleverna

förutsättningar att utveckla olika förmågor. Utvecklingsarbetet har delvis handlat om ett förändrat

arbetssätt men framför allt om personalens förändrade förståelse kring såväl undervisning som

systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Bristen på pedagogiskt utbildad personal på kommunens

fritidshem i dagsläget försvårar utveckling och systematisk uppföljning av fritidshemmets undervisning

Som stöd för rektors ansvar att leda utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet på det lokala

fritidshemmet har det samtidigt pågått en lärprocess bland samtliga rektorer med fritidshemsansvar.

Vid 2018 års uppföljning av fritidshemmens måluppfyllelse visar resultatet av uppföljningen på en tydlig

progression inom samtliga tre uppföljningsområden: Systematiskt kvalitetsarbete, Fritidshemmets uppdrag samt

Varierande innehåll och arbetsformer. Inte minst gäller detta de två första, se mätetal 9.2 samt 9.3. Även

Varierande innehåll och arbetsformer, som redan 2017 uppvisade ett gott resultat har förbättrats ytterligare

något under 2018.

Samtidigt framgår även i 2018 års uppföljning att utveckling och systematisk uppföljning av

fritidshemmets undervisning försvåras på de fritidshem som lider brist på utbildad personal.

25

2. Vilka åtgärder krävs med anledning av målprognosen?

Fortsatt stöd till rektor i arbetet med att leda utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet på varje

lokalt fritidshem.

Att huvudmannen fortsätter följa upp samma tre uppföljningsområden under 2019. På så sätt stärks de

olika fritidshemmens pågående insatser med att utveckla undervisningen samt det systematiska

kvalitetsarbetet.


9.1 Antal elever/årsarbetare 22,6 Oförändrat

9.2 Andel rektorer som anger stämmer till stor del eller helt att utbildningen i fritidshemmen planeras, följs upp och utvecklas systematiskt och kontinuerligt

37% Ökning

9.3 Andel rektorer som anger stämmer till stor del eller helt att det finns en tydlig planering för hur pedagogerna ska stödja och stimulera elevernas utveckling av sina förmågor

51,8% Ökning


Utvecklingsarbete för personal och rektorer

Fritidshemmens personal har på olika sätt varit delaktig i genomförandet av nulägesanalys av verksamheternas kvalitet (se nedan). Många rektorer beskriver hur dessa tillfällen bidragit till arbetslagets fördjupade förståelse kring fritidshemmets uppdrag och kring styrkor och brister

i den egna verksamheten.

Implementering av ny text i Lgr 11

Vid analys av grundskolornas verksamhetsrapporter för 2018 framgår tydligt att implementering av Lgr 11 rev. 2017, del 4 har pågått på majoriteten av de lokala fritidshemmen under 2018. Det bekräftas även av målets mätetal. Analysen synliggör ett tydligt mönster över framgångsfaktorer för implementeringsarbetet, såväl som mönster över enheternas kommande utvecklingsbehov.

Lärgrupp fritidshem

Fortsätter stödja rektorerna, kopplat till ledning av fritidshemmets pedagogiska uppdrag samt uppföljning av

det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmet.

Stödet har i första hand bestått av utskick av olika stödmaterial, revidering av stödverktyget till uppföljningsunderlaget, genomgång och introduktion av uppföljningsunderlaget inför verksamhetsrapport 2018 samt fördjupning och tolkning av resultatet av 2018 års uppföljning.

Utveckla uppföljningsunderlag i fritidshem

Uppföljningsunderlaget har nu använts för andra året tillsammans med tillhörande, delvis reviderat, stödverktyg. Uppföljningsunderlagets stödverktyg var i år obligatoriskt och har skapat förutsättningar för en mer likvärdig bedömning av kvaliteten på fritidshemmen inom de områden som huvudman valt att följa upp.

Resultatet av uppföljningen visar på en tydlig progression inom samtliga tre uppföljningsområden, inte minst vad gäller Systematiskt kvalitetsarbete (mätetal 9.2) samt Fritidshemmets uppdrag (mätetal 9.3).

26

Verksamhetsmål 10

Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare.

Kommentar


Andelen tillsvidareanställda medarbetare har ökat från 85% till 87% jämfört med 2017, vilket innebär att

nämndens mål avseende ökning är uppnått. Med anledning av Skollagens bestämmelser avseende vem

som får tillsvidareanställas samt rådande nationella lärarbrist finns det utmaningar i att nå KFs uppsatta

mål på 93%.

Måttet medarbetarindex ligger 2018 på 76% vilket innebär att det är oförändrat jämfört med den

medarbetarundersökning som genomfördes i februari 2016.

När det gäller ledartäthet visar mätetalen på en förbättring för rektorer och en försämring för

förskolechefer. En förklaring avseende skola kan vara en försiktighet avseende förlängningar inför

vårterminen utifrån rådande ekonomiska läge. Utbyggnaden inom förskola kan vara en av flera

anledningar till att antalet underställda per förskolechef ökat.


Förvaltningen behöver i takt med utbyggnaden inom förskola och skola följa utvecklingen av

ledartätheten.

När det gäller målet attraktiv arbetsgivare är kompetensförsörjning framåt ett prioriterat område. Ett

tvärfunktionellt arbete mellan HR- och kvalitetsavdelningen påbörjades i maj 2018 för att ta fram en

strategi för kompetensförsörjning som tydliggör och effektiviserar förvaltningens arbete med frågan. I

arbetet har en viktig utgångspunkt varit att kompetensförsörjningsarbetet ska vara en del av

verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och bidra till förvaltningens resultatutveckling.

Kompetensförsörjningsstrategin utgår från den kommunövergripande strategin och kommer innehålla

en beskrivning av ett ledningssystem som synliggör arbetsprocessen med att prioritera, målsätta,

genomföra och utvärdera arbetet med kompetensförsörjning och dess effekt.

Kompetensförsörjningsstrategin kommer även innehålla en beskrivning av förvaltningens arbete med

karriärvägar och professionsutveckling och även andra förslag på strukturella satsningar för att

möjliggöra ett förverkligande av kompetensförsörjningsstrategin. Det kommer även finnas ett avsnitt

med prioriterade uppdrag utifrån en kartläggning som har till syfte att möta

kompetensförsörjningsutmaningen.

Arbetet med kompetensförsörjning kommer den närmaste tiden fokusera på att färdigställa

kompetensförsörjningsstrategin och sedan övergå till ett aktivt arbete med dess implementering.


10.1 Andel tillsvidareanställda medarbetare 87% Ökning

10.2 Andel nöjda medarbetare enligt medarbetarindex (MI) 76% Ökning

10.3 Antal anställda per förskolechef 30,5 Oförändrat

10.4 Antal anställda per rektor 25,5 Oförändrat

27

10.1 Andel tillsvidareanställda medarbetare

Andelen tillsvidareanställda medarbetare har ökat från 85% 2017 till 87% 2018.

10.2 Andel nöjda medarbetare enligt medarbetarindex (MI)

Andel nöjda medarbetare enligt medarbetarindex (MI) i medarbetarundersökningen 2018 är oförändrat

jämfört med 2016 och ligger på 76%. Medarbetarindex är ett mått på arbetsklimat, ledarskap,

organisation samt vision och mål.

10.3 Antal anställda per förskolechef

Antalet genomsnittligt anställda medarbetare per förskolechef var vid årsskiftet 30,5. Mätetalet är nytt i

2018 års verksamhetsplan och jämförelsetal för 2017 saknas.

10.4 Antal anställda per rektor

Antalet genomsnittligt anställda medarbetare per rektor var vid årsskiftet 25,5. Mätetalet är nytt i 2018

års verksamhetsplan och jämförelsetal för 2017 saknas.


Arbetsgrupp attraktiv arbetsgivare

Under året har arbetsgruppen arbetat med olika förslag på åtgärder för att möta kompetensutmaningarna. Villkoren för barnskötare som vill studera till förskollärare har förbättrats utifrån förslag från gruppen. Introduktionsmaterialet för nyutexaminerad förskollärare och lärare som följer Skollagens krav på introduktionsperiod har reviderats och presenterats för förskolechefer och rektorer. Gruppen har även fungerat som referensgrupp i HR-frågor.

I början av sommaren utvärderades samtliga lärgruppers arbete. Utifrån utvärderingen har gruppens uppdrag förändrats och i högre grad kopplats samman med det strategiska kompetensförsörjningsarbetet.

Kompetensutveckling, bland annat för barnskötare

Under året har flera riktade kompetensutvecklingsinsatser ägt rum. Under våren avslutades en omfattande kompetenshöjande utbildning för 271 barnskötare. Tillsvidareanställda barnskötare har fått möjlighet att med bidrag från arbetsgivaren studera till förskollärare. Genom lärarlyftet II och satsning från arbetsgivaren har lärare erbjudits att bredda sin behörighet med förmånliga villkor. Till detta kommer satsningar på lärare som utbildat sig till speciallärare och specialpedagoger samt lärare som kompletterat sin behörighet med svenska som andraspråk.

Verksamhetsmål 11

Chefer och medarbetare ska tillsammans skapa förutsättningar för en

hälsosam arbetsmiljö där alla kan utföra ett kvalitativt arbete.

Kommentar


Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,36 procentenheter. Sjukdagarna för tillsvidareanställda har ökat

28

från 18,16 dagar 2017 till 18,92 dagar 2018. För visstidsanställda har antalet sjukdagar minskat från 17,74

dagar till 16,75 dagar. Resultat från medarbetarenkäten gällande HME, hållbart medarbetarengagemang,

var 2016 82%. I medarbetarundersökningen i februari 2018 landade resultatet på 81%, d v s något lägre

än 2016. Utifrån mätetalen kan målet inte anses som uppnått.

Barn- och ungdomsförvaltningen befinner sig i en kraftig tillväxtperiod där antalet barn, elever och

medarbetare ökar. Den höga tillväxttakten gör att arbetsgivaren har ett behov av att anställa fler

medarbetare. Liksom många andra kommuner har Halmstad allt svårare att rekrytera utbildade

förskollärare, lärare och fritidspedagoger. Samtidigt upplever förvaltningen en markant ökning avseende

den interna rörligheten vilket medför att stabila arbetsplatser tappar medarbetare för att sedan inte alltid

lyckas rekrytera nya medarbetare med rätt behörighet. När enheterna inte lyckas rekrytera legitimerad

personal behöver annan kompetens rekryteras vilket medför merarbete i form av ökat behov av stöd och

handledning. Samma stöd behöver även nya kollegor med rätt utbildning under sin introduktion.

Sammantaget kan detta kapa oro bland befintlig personal då det direkt påverkar verksamheten och skulle

kunna vara en av flera bidragande orsaker till den ökade sjukfrånvaron.

Utöver rekryteringsläget är flera av förvaltningens skolor och förskolor i stort behov av åtgärder för att

förbättra inomhusmiljön utifrån såväl krav i läroplaner som ur arbetsmiljösynpunkt. Lokalerna och

arbetsmiljön påverkar inte bara barn och elever, utan även medarbetares mående, trivsel och möjlighet

att utföra ett kvalitativt arbete utifrån läroplanens intentioner.


Fortsatta satsningar behöver göras på såväl individ- som gruppnivå för att säkerställa att personal kan

utföra ett kvalitativt arbete under både goda fysiska och psykosociala arbetsförhållanden.


11.1 Total sjukfrånvarotid, procent av ordinarie arbetstid 6% Minskning

11.2 Sjuktal - antal sjukdagar per tillsvidareanställd. 18,9 Minskning

11.3 Sjuktal - antal sjukdagar per visstidsanställd 17 Minskning

11.4 Resultat medarbetarenkät - HME Hållbart medarbetarengagemang 81% Ökning

11.1 Total sjukfrånvarotid, procent av ordinarie arbetstid

Sjukfrånvaron har ökat marginellt med 0,36 procent. 2017 låg frånvaron på 5,66% och för 2018 6,02%.

11.2 Sjuktal - antal sjukdagar per tillsvidareanställd.

Antal sjukdagar per tillsvidareanställd har ökat med 0,7 dagar per anställd i snitt. 2017 låg dagarna på

18,2 och 2018 ökade till 18,9 dagar.

11.3 Sjuktal - antal sjukdagar per visstidsanställd

Antalet sjukdagar per visstidsanställd har gått ner från 2017 med 1 dag per anställd. 2017 låg siffran på

17,74 och 2018 16,75 dagar.

11.4 Resultat medarbetarenkät - HME Hållbart medarbetarengagemang

Hållbart medarbetarengagemang som består av de tre delområdena motivation, ledarskap och styrning

visar på en marginell minskning från 82 till 81 vid den medarbetarundersökning som genomfördes under

vecka 6-8 2018.

29


Hälsofrämjande och förebyggande insatser- Inom nämndens budget

Förvaltningen har under 2018 arbetat med hälsofrämjande och förebyggande insatser för att främja en god arbetsmiljö. Nyanställda chefer har anmälts till och genomgått utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete senast 6 månader efter påbörjad anställning. Förvaltningens arbetsmiljökonsulter har stöttat cheferna i det systematiska arbetsmiljöarbetet genom bland annat medverkan vid skyddsronder. Under år 2018 har satsningen på UL, utvecklande ledarskap, fortsatt för förvaltningens chefer.

Förvaltningen har arbetet med förebyggande insatser för enskilda medarbetare och grupper med stöd av hälsofrämjande medel. Resursförstärkning på arbetsplatsen har möjliggjorts för att undvika sjukskrivning och underlätta återgång i arbete efter sjukskrivning. Medarbetare har erbjudits samtalsstöd av psykologer som kommunen har avtal med samt med företagshälsovården Pe3. Coachning har även erbjudits medarbetare som är i

behov av att stärka sitt ledarskap.

Hälsofrämjande och förebyggande insatser- Med centrala medel (KS)

Förvaltningens hälsoinspiratörer har under året tillsammans med cheferna arbetat hälsofrämjande inom respektive verksamhetsområde. Hälsomål har upprättats och aktiviteter genomförts utifrån de medel som tilldelats

från kommunledningsförvaltningen.

Förvaltningsövergripande hälsofrämjande arrangemang har under året varit hälsofrämjande föreläsning, mingelkväll, ”BUF-ruset”, workshop samt två stycken bokkvällar i syfte att stärka vi-andan inom förvaltningen.

Hälsofrämjande och förebyggande insatser- Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet

Förvaltningen har arbetat med förebyggande insatser för grupper med stöd av hälsofrämjande medel. Pe3 har erbjudit ett flertal utbildningar inom olika områden där Barn- och ungdomsförvaltningens medarbetare har deltagit.

Under 2018 genomfördes en utvärdering av arbetsplatser med hög ljudnivå med inriktning på yrkesgrupperna lärare i idrott, musik och slöjd. Utvärderingen resulterade i att riktvärdena på flera arbetsplatser låg för högt. Med anledning av detta kommer förvaltningen erbjuda hörselskydd till medarbetare inom ovan nämnda grupper.

Barn- och ungdomsförvaltningen har främst nyttjat Pe3 Företagshälsa till stödsamtal och rehabsamtal samt arbetsförmågebedömningar. Förvaltningen upplever en ökad kvalitet avseende arbetsförmågebedömningar.

Verksamhetsmål 12

Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en förvaltning där alla, oavsett

kön, könsidentitet och könsuttryck, har lika rättigheter, möjligheter och

skyldigheter ifråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter

samt andra arbetsvillkor

Kommentar

Varför görs bedömningen att målet kommer nås alternativt inte kommer nås?

För att öka andelen tillsvidareanställda män i förvaltningen ska enligt jämställdhetsplanen 2016-2018 en

uppföljning av rekrytering, utbildning och kompetensutveckling genomföras under 2018. Uppföljningen

30

är genomförd av HR-utvecklare på HR-avdelningen och består av stickprov på ett antal annonser

gällande könsneutrala, sakliga och formella krav. Personalredovisningen 2018 visar en liten ökning av

andelen tillsvidareanställda män, från 16% till 17%. En anledning till att det är svårt att rekrytera det

underrepresenterade könet är att det är få män med rätt utbildning som söker utannonserade arbeten,

vilket gör det svårt att rekrytera fler män till verksamheten. Stickprovskontrollen av kravspecifikationer

och tillhörande annonser visar att förvaltningens utannonserade annonser är könsneutrala och överlag

sakliga.


För att leva upp till intentionerna i jämställdhetsplanen att öka andelen tillsvidareanställda män krävs en

förändrad uppfattning om yrkesgrupperna inom förskola och skola. Åtgärder kan handla om

informations- och marknadsföringsinsatser av olika slag och med olika målgrupper samt att fortsätta det

employer brandingarbete som under 2018 påbörjats centralt i kommunen.


Uppföljning i enlighet med gällande jämställdhetsplan 2016–2018

Uppföljning genomförd hösten 2018

31

4 Sammanfattande målredovisning Mål Resultat

1 I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de

utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så

långt som möjligt

2 I Halmstads förskolor ska antalet barn i grupperna anpassas så

att barnens behov av en trygg, pedagogisk och kreativ

verksamhet tillgodoses

3 Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ

lärmiljö såväl inne som ute

4 Barn och unga ska ha tillgång till en god och jämlik elevhälsa

5 I Halmstad ska barn och unga uppleva en god psykisk hälsa

6 Andel barn och unga som blir utsatta för diskriminering och/eller

kränkande behandling ska minska

7 Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner för

barn och unga

8 Mängden hälsofarliga kemikalier i barn och ungdomars vardag

ska minska

9 Fritidshemmen ska erbjuda meningsfull och varierad

undervisning för att skapa nya och fördjupade kunskaper som

ökar elevernas lärande och måluppfyllelse

10 Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en attraktiv

arbetsgivare

11 Chefer och medarbetare ska tillsammans skapa förutsättningar

för en hälsosam arbetsmiljö där alla kan utföra ett kvalitativt

arbete

12 Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en förvaltning där alla,

oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, har lika rättigheter,

möjligheter och skyldigheter ifråga om arbete, anställnings- och

utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor

32

5 Prioriteringar

Ett strategiskt jämställdhetsarbete Följande har gjorts av Resurscentrum Kärnhuset för att stödja förskola och skola i jämställdhetsarbetet.

300 barnskötare har under 2017-18 fått kompetensutveckling där fokus har varit jämställdhetsintegrering

och normkritiskt förhållningssätt utifrån Lpfö 98, Diskrimineringslagen, Skollagen, Barnkonventionen,

BUF:s målbilder och de jämställdhetspolitiska målen. Effekten är att merparten känner sig mer rustade

att arbeta med jämställdhet i vardagen.

Cirka 20 förskolor och skolor har fått utbildning för att kunna genomföra främjande och förebyggande

insatser kopplat till Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Resultatet är att

man upplever att planen gett en samsyn hur man ska arbeta på enheten.

Stöd till fem skolor i akuta situationer vid misstänkta kränkningar i att åtgärda, utreda och förebygga

involverar kartläggning, analys, formellt stöd i dokumentation och förståelse för lagtext samt

upprättande av handlingsplan åtgärder och uppföljning. Resultatet har varit att kränkningarna har kunnat

bearbetas och brytas.

Behovsinventering av stöd för formellt elevinflytande i samverkan med kvalitetsavdelning för att

kartlägga elevinflytande generellt på skolor i kommunen. Kvalitativa intervjuer med ÅK 9 elever kring

deras syn på delaktighet och inflytande har genomförts där en del av fokus har legat på flickors och

pojkars lika möjlighet till inflytande. Effekten är att det finns ett underlag att arbeta vidare med.

Initierat kontakt med länsstyrelsen i ett första steg att tillsammans med länsstyrelsen, region och andra

förvaltningar diskutera hur vi kan finna rutiner/metoder för att systematiskt kartlägga de barn/elever

som ”försvinner” i misstänkt barnäktenskap samt andra hedersrelaterade övergrepp. Idag finns det

rutiner för att kartlägga ensamkommande men vi vet väldigt lite om de barn/elever som försvinner från

våra förskolor/skolor utan tydlig orsak. Några effekter av arbetet syns ännu inte.

KomTek Under 2018 har KomTek haft ca 3.500 deltagare och detta är en ökning med ca 300 i jämförelse med

föregående år. Majoriteten av deltagarna är pedagoger från förskola och skola samt lärarstudenter från

högskolan i Halmstad. KomTek räknar med ytterligare ökning av deltagare inför 2019. KomTek:s

verksamhet bidrar till att öka kompetensen bland förskollärare och lärare.

KomTek har under 2018 utökat antal koncept och metoder, föreläsningar och tekniklådor för att bättre

kunna stödja förskolor och skolor i teknikämnet och programmering. Detta har inneburit ett tätare

samarbete med flera skolor och en utökad utlåning av material och tekniklådor. KomTek blir en

alternativ lärmiljö och skolorna utvärderar hur och om det har påverkan i elevernas övriga skoldag. Klart

är att flera av dessa elever har särskilt intresse av teknik. KomTeks roll är en ”utförarroll” i det praktiska

arbetet. Förslag är lagt för att skapa dessa miljöer i högre utsträckning ute på skolor istället där KomTek

kan vara behjälplig med hur och vad man kan göra.

Fritidsverksamheten håller samma nivå och antal som tidigare år. Man kan konstatera att helgkurserna i

programmering har en större efterfrågan än övriga kurser. En utökning av detta kommer därför att ske

nästa år parallellt med att 3D/CAD får mer utrymme i flera koncept. Även tonårskvällarna med

makerinriktning behöver mer utrymme nästa år.

33

Praosamordningen är på plats och det var också syftet med hösten 2018. Arbetet har handlat om att

sätta organisationen, informera föräldrar och skolpersonal, skapa en plattform för registrering, utbilda

skolansvariga och etablera nätverk med arbetslivet. Samtliga elever som skulle ha praoplats har fått det

under hösten.

KomTek har utvecklat ett utvärderingssystem för de insatser som görs. Utvärderingarna visar tydligt att

alla målgrupper upplever KomTeks insatser som meningsfulla, positiva och lärorika. Utvärderingarna

lyfter också fram vad vi behöver förbättra och detta görs per omgående oavsett vad.

Regional samverkan och samverkan med lärosäten Genom samarbetet Framtidens digitala lärande i skolan som bedrivs med flera skolhuvudmän i regionen och

forskare på Högskolan i Halmstad har förslag till projekt arbetats fram för att sjösättas under 2019 som

syftar till utveckling och forskning i regionen kopplat till digitalt lärande i förskola och skola.

En vetenskaplig ledare har anställt till forsknings- och utvecklingsavdelningen i syfte att intensifiera

uppdraget med en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och stärka samverkan

mellan verksamheter och lärosäten. Mot bakgrund av den korta anställningstiden går det ännu inte att se

några effekter i verksamheten.

Halmstad, Laholm, Varberg och Kungsbackas kommuner har inlett ett långsiktigt strategiskt samarbete

med Region Halland och Högskolan i Halmstad. Samverkan, vilken går under namnet From Great to

Excellent innebär att deltagande parter genom strukturerat gemensamt systematiskt kvalitetsarbete (i

form av kompetensutveckling, kollegialt lärande och analyser) identifierar framgångsfaktorer för

utvecklingsinsatser som leder till positiv resultatutveckling för elevernas måluppfyllelse, ett ökat

välmående och ett minskat gap mellan varje elevs kapacitet och det vi lyckas få dem att prestera.

Inom ramen för Samverkan för bästa skola bedrivs skolutvecklingsarbete på två av våra grundskolor och i

förvaltningsledning genom nära samarbete med Skolverket och lärosäten och forskare. Det är för tidigt

för att uttala sig om effekter på elevnivå. Effekter som skrivs fram i Samverkan för bästa skola är:

Ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete

Ett stärkt pedagogiskt ledarskap

Ett ökat kollegialt lärande

Inom de här områdena bedömer vi att vi sett positiva effekter.

Nyanlända Den 15 november 2018 har Halmstads Kommun 789 nyanlända elever i grundskolan. Av dem kom 242

under 2018.

Under 2018 har enheten Modersmål och Migration planerat upp och organiserat för, att kunna möta

behovet av att kompetensutveckla inom språkutvecklande arbetssätt samt Skolverkets lärarmaterial

”Bygga svenska”. Dessutom har en revidering av BUF:s stödmaterial i Svenska som andraspråk

påbörjats. Under 2018 startade nätverket för svenska som andraspråkslärare återigen upp, i syfte att

stärka ämneskompetensen hos lärare som undervisar i ämnet.

Under 2018 har arbetet med studiehandledning fortsatt för att öka förståelse och kompetens hos

rektorer, lärare och studiehandledare. En effekt av det är att medvetenheten har ökat kring vem som ska

ha studiehandledning samt hur den ska genomföras och följas upp. Utifrån önskemål från

34

verksamheterna har även en broschyr om studiehandledning tagits fram för att tydliggöra insatsen

studiehandledning.

Forskning och utveckling har tillsammans med extern konsult genomfört förvaltningsövergripande

kompetensutveckling kopplat till interkulturalitet.

35

6 Personalredovisning

Tillsvidare- och visstidsanställda

Tillsvidare Årsarbetare

tillsvidare Visstid

December 2017 visstid (%)

December 2018 visstid (%)

Totalt 2 706 2 581 370 15 14

Antalet tillsvidareanställda medarbetare har ökat med 107 jämfört med 31 december 2017 och antalet

visstidsanställda har minskat med 100 medarbetare, vilket innebär en total ökning med 7 medarbetare.

Könsfördelning - tillsvidareanställda

Kvinnor Män Totalt December 2017

kvinnor (%) December 2018

kvinnor (%)

Totalt 2 253 453 2 706 84 83

Andelen kvinnliga medarbetare har ökat med en procentenhet jämfört med föregående år, från 83% till

84%.

Könsfördelning - visstidsanställda

Kvinnor Män Totalt December 2017

kvinnor (%) December 2018

kvinnor (%)

Totalt 287 130 417 70 69

Andelen visstidsanställda kvinnor har minskat med en procentenhet jämfört med föregående år, från

70% till 69%.

Timavlönad personal

Januari-December 2017 Januari-December 2018

Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare

Totalt 347 193 175 339 880 172

Jämfört med 2017 har antalet timmar minskat med 7313, vilket motsvarar drygt 3 årsarbetare.

Förvaltningen har fortsatt stort behov av timvikarier. Behovet avmattades något under andra hälften av

2018. En trolig förklaring kan vara att barnskötarutbildningen som tog stora vikarieresurser i anspråk

avslutades före sommaren samt att enheterna tillsammans med bemanningsenheten påbörjade ett arbete

med att se över rutinerna för vikariebeställning samt undersöka möjligheten att ha egna vikariepooler i

verksamhetsområdena. Målet för 2019 är att sänka vikariekostnaderna samt att sträva efter att vikarierna

ska vara kända för barn och elever på förvaltningens skolor och förskolor.

Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda)

December 2017 December 2018

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Totalt 95 98 95 95 97 95

Den genomsnittliga totala sysselsättningsgraden ligger på 95% och är oförändrad.

För förvaltningens manliga medarbetare har den genomsnittliga sysselsättningsgraden minskat med en

procentenhet.

36

Medelålder - tillsvidareanställda

Enhet 2017 2018

Totalt 45 45

Medelåldern hos förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare är 45 år och oförändrad jämfört med

föregående år.

Åldersfördelning - tillsvidareanställda

Enhet -25 26-35 36-45 46-55 56-60 61 62 63 64 65 65+ Summa

Totalt 100 594 672 728 344 79 58 62 41 15 13 2 706

Det största antalet medarbetare i förvaltningen är mellan 46 och 55 år. 13 medarbetare har under 2018

aktivt valt att kvarstå i tjänst efter fyllda 65 år. Av dessa 13 är 12 anställda i skola och en inom

administrationen.

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron

Januari-December

2017 (totalt, i %) Januari-December

2018 (totalt, i %)

1 .Total sjukfrånvarotid i % av ordinarie arbetstid 5,66 6,02

2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar)

49,05 47,67

3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 6,14 6,49

4. Summa sjukfrånvarotid för män 3,63 4,0

5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre

4,3 5,1

6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år 5,2 5,6

7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre

6,8 6,9

Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,36 procentenheter. Långtidsfrånvaron har minskat jämfört med

föregående år, vilket innebär att korttidsfrånvaron ökat. Den åldersgrupp där sjukfrånvaron ökat mest är

kategorin medarbetare 29 år och yngre.

Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön

2017 2018


Totalt 66 33 99 77 35 112

Vid utgången av 2018 hade förvaltningen 112 tillsvidareanställda chefer. Av dessa var 77 kvinnor.

Procentuellt innebär det att andelen manliga chefer är 31%, d v s högre än andelen manliga medarbetare

totalt sett (17%).

Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön

2017 2018


Totalt 6 2 8 2 2 4

Vid utgången av år 2018 hade förvaltningen 4 visstidsanställda chefer.

37

Kompetensförsörjning

Pensionsavgångar

Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda

Yrkesfördelning 2018 2019 2020 2021 2022 Summa Andel

Totalt 56 71 80 67 98 372 14

De 71 medarbetare som går i pension under 2019 fördelar sig enligt följande; 58 medarbetare i

skola/förskola, 11 medarbetare inom ledning och administration samt två medarbetare inom

Kulturskolan. Flera av de medarbetare inom skola och förskola som går i pension väljer att efter pension

skriva in sig på bemanningen för att timvikariera, vilket ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är

mycket värdefullt.

Bristyrken

Bristyrken per yrkesgrupp - tillsvidareanställda

Yrkesfördelning Antal

Totalt

När det gäller lärarkompetenser är lärare i matematik/naturorienterande ämnen, slöjdlärare samt lärare i

musik och moderna språk svårare att rekrytera jämfört med övriga lärargrupper.

Förvaltningen upplever även brist på kvalificerad personal inom yrkesgrupperna förskollärare,

fritidspedagoger/lärare med inriktning fritidshem samt skolledare.

Kompetens

Vilka strategier har förvaltningen/bolaget för att säkerställa att rätt

kompetens finns i verksamheten nu och inom 2-5 år?

Ett tvärfunktionellt arbete mellan HR- och kvalitetsavdelningen påbörjades i maj 2018 för att ta fram en

strategi för kompetensförsörjning som tydliggör och effektiviserar förvaltningens arbete med frågan. I

arbetet har en viktig utgångspunkt varit att kompetensförsörjningsarbetet ska vara en del av

verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och bidra till förvaltningens resultatutveckling.

Kompetensförsörjningsstrategin utgår från den kommunövergripande strategin och kommer innehålla

en beskrivning av ett ledningssystem som synliggör arbetsprocessen med att prioritera, målsätta,

genomföra och utvärdera arbetet med kompetensförsörjning och dess effekt.

Kompetensförsörjningsstrategin kommer även innehålla en beskrivning av förvaltningens arbete med

karriärvägar och professionsutveckling och även andra förslag på strukturella satsningar för att

möjliggöra ett förverkligande av kompetensförsörjningsstrategin. Det kommer även finnas ett avsnitt

med prioriterade uppdrag utifrån en kartläggning som har till syfte att möta

kompetensförsörjningsutmaningen.

Arbetet med kompetensförsörjning kommer den närmaste tiden fokusera på att färdigställa

kompetensförsörjningsstrategin och sedan övergå till ett aktivt arbete med dess implementering.

38

Uppföljning och kort rapport kring analys digital kompetens 1-5 år

För barn- och ungdomsförvaltningen innebär adekvat digital kompetens att vi har förståelse för hur

digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås

av som det verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själva kunna

tillämpa den.

Inom BUF har vi under 2018 genomfört vissa fortbildningsinsatser såsom:

E-medarbetaren (GDRP)

Föreläsningar om GDPR

Förskolechefer/rektorer – skolledare i en digitaliserad värld

I och med att vi lever i en föränderlig digital värld innebär det att vi kontinuerligt måste fortbilda all

personal såväl administrativ som pedagogisk. Några exempel på insatser som vi behöver genomföra på

kort sikt är:

IT-säkerhet (säker kommunikation, klassning av information)

Office 365 – hur nyttjar programvarorna på bästa sätt

På längre sikt står barn- och ungdomsförvaltningen inför stora utmaningar kopplat till

kompetensförsörjning och ökade krav på offentlig service. En nyckel för att kunna möta dessa

utmaningar är digitalisering och användning av ny teknik.

Barn- och ungdomsnämnden fattade hösten 2017 beslut om satsning för digital likvärdighet där barn

och elever fick tillgång till ett digitalt verktyg. Pedagogers och skolledares digitala kompetens har därför

stärkts genom riktade utvecklingsinsatser för att möta nuvarande och nya krav i förskolans och skolans

styrdokument. Samtliga skolledare har också under 2018 kompetensutvecklas i att strategiskt leda digitalt

förändringsarbete.

Under 2018 har förändringar skett i budget- och prognosprocessen med hjälp av en processkartläggning

och ett nytt digitalt systemstöd. Detta har bidragit till en ökad digital kompetens och medfört en

effektivisering av förvaltningens administrativa processer.

Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet

Vilka strategier har förvaltningen/bolaget för att säkerställa

jämställdhets- och mångfaldsperspektivet i planering, genomförande

och uppföljning av verksamheten?

Ur ett personalperspektiv är en jämställdhetsplan för 2016-2018 framtagen för att främja lika villkor

mellan kvinnor och män, då förvaltningen ska vara en förvaltning där alla oavsett kön, könsidentitet och

könsuttryck har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter i fråga om arbete, anställnings- och

utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor. Mål som är kopplade till föräldraskap, trakasserier,

rekrytering, utbildning och kompetensutveckling har utvärderats under perioden 2016-2018 i enlighet

med förvaltningens jämställdhetsplan. Under år 2018 har målet som gäller rekrytering, utbildning och

kompetensutveckling utvärderats.

Förvaltningen är representerad i det kommunövergripande inkluderingsnätverket genom HR-utvecklare

och verksamhetsutvecklare. Inkluderingsnätverket är ett forum för erfarenhetsutbyte, kompetenshöjning,

39

stöd för implementering av handlingsplaner, inspiration och utveckling. Nätverket samlar upp frågor

inom jämställdhet, delaktighet och demokrati, mänskliga rättigheter, HBTQ och anti-diskriminering.

Jämställdhetsutvecklare arbetar på uppdrag av förvaltning och skolledare i barn- och

ungdomsförvaltningen. Uppdragen kan bland annat innebära genomförande av

kompetensutvecklingsinsatser avseende de sju diskrimineringsgrunderna, där pedagoger och annan

personal får kunskaper kring hur man kan arbeta kring kön och mångfald i förskola och skola. Andra

exempel är kompetensutveckling kring interkulturalitet, hedersrelaterat våld och förtryck med fokus på

könsroller i relation till olika kulturella kontexter.

Ledarskap

Hur arbetar förvaltningen med att utveckla chefer?

För att säkerställa kvalitet i verksamheten har riksdagen beslutat om obligatorisk befattningsutbildning

för rektorer. Utbildningen skall påbörjas inom ett år efter tillträde. Inom förvaltningen genomför både

nya rektorer och förskolechefer utbildningen.

BUF ledningsgrupp har tagit ställning för ett utvecklande ledarskap (UL) som kännetecknas av att alla

chefer jobbar med att vara föredömliga och autentiska, visa personlig omtanke genom att stödja och

konfrontera, väcka inspiration och motivation genom att uppmuntra delaktighet, medledarskap och

kreativitet. Utbildningar i utvecklande ledarskap pågår löpande och många av förvaltningens chefer har

genomgått utbildningen. En påfyllnadsdag genomfördes under hösten 2018 och dagen var obligatorisk

för de chefer inom förvaltningen som gått UL. Under 2017 och 2018 har en särskild satsning gjorts där

förvaltningens ledningsgrupp arbetat med UL.

HR-avdelningen är också i startgroparna för att påbörja ett kvalitetshöjande arbete för att ytterligare

utveckla ledarförsörjningen. Tanken är bl a att standardisera och processbeskriva rekryteringsförfarandet,

att komplettera nuvarande testverktyg och att HR-avdelningen tillsammans med skolområdescheferna

blir mer proaktiva i successionsplaneringen. Kompetensutveckling och karriärutveckling ska för ledare

följa samma principer som för övriga yrkesgrupper vilket tydliggörs i barn- och ungdomsförvaltningens

strategi för kompetensförsörjning.

Samtliga chefer har en plats i förvaltningens utvecklingsorganisation som består av lär- och

arbetsgrupper utifrån prioriterade områden och mål. Genom utvecklingsorganisationen är cheferna med

och bidrar till utveckling av prioriterade målområden utifrån lägesbedömning och utvecklingsplan.

Förvaltningen har gemensam ledningsdag för rektorer och förskolechefer, vilket innebär goda

möjligheter för gemensam information, kompetensutveckling och nätverkande. Dessutom ges cheferna

härigenom möjlighet att mötas över skolområdesgränserna. Skolområdena arbetar med kollegialt lärande

kring det systematiska kvalitetsarbetet.

Introduktion för nya chefer är en viktig del i att upplevas som en attraktiv arbetsgivare och att ge nya

chefer förutsättningar att lyckas i sina uppdrag. HR-avdelningen har i uppdrag att genomföra en

förvaltningscentral introduktion i mars och oktober varje år. Syftet med den centrala introduktionen är

att mötas och att ge nya chefer en orientering i de olika stödfunktionernas uppdrag. Utöver den centrala

introduktionen bjuds nya chefer in av respektive avdelning till operativ introduktion för genomgång av

rutiner och möjlighet till stöd. I början av året kommer ett urval av chefer som arbetat 1-2 år intervjuas

för att samla input till utveckling och förbättring av förvaltningens introduktion för chefer.

40

Nya chefer som saknar ledarerfarenhet ges möjlighet till mentorskap. Förvaltningen erbjuder även

handledning för chefer samt vid behov handledning för chefsteam.

Chefers upplevda situation

Resultaten i medarbetarundersökningen som genomfördes i februari 2018 visar att chefer upplever att

man arbetar tillsammans inom förvaltningen. De digitala stödsystemen av förvaltningens chefer fungera

väl och man anser sig ha god tillgång till information.

Två stora förbättringsområden som identifierats är den upplevda balansen mellan arbete och fritid samt

upplevelsen av otillräckliga förutsättningar. Enkäten visar också ett behov av mer stöd inom

administrativa arbetsuppgifter och att regelbundenheten avseende möten med närmaste chef samt

återkoppling kan förbättras. Slutligen utgör målen och målens utformning ett förbättringsområde då

cheferna inte anser att nuvarande mål är fullt ut realistiska och genomförbara.

Ledningsgruppen och skolområdenas ledningsgrupper har under året arbetat med att ta fram

handlingsplaner utifrån resultaten. Handlingsplanerna följs upp löpande vid arbetsplatsträffar.

Motivation, ledarskap och styrning (HME)

Analys av resultat HME

Medarbetarenkäten visar ett gott övergripande resultat för HME (hållbart medarbetarengagemang). Vid

mätningen i februari 2018 låg siffran på 81% vilket betyder att förvaltningen ligger över kommunens

snitt i HMEs alla delar.

Enkäten visar vidare att förvaltningens medarbetare känner sig trygga på sin arbetsplats, att de har

samma rättigheter och möjligheter samt att de upplever att närmsta chef visar förtroende för dem.

Övervägande del av medarbetarna upplever att de arbetar på en arbetsplats där arbetsinsatsen är viktig,

man känner sig stolt över sin arbetsplats och upplever att man bidrar och har möjlighet att uttrycka sina

åsikter. En stor del av medarbetarna anser även att närmaste chef är en god förebild och att man känner

arbetsglädje. En anledning till ovanstående kan vara att ledningsgruppen och förvaltningens chefer

arbetat med tillit och medledarskap i sina verksamheter.

Ett förbättringsområden utifrån medarbetarenkäten är återkoppling från närmaste chef. Enkäten visar

ockå att förtroendet för högsta ledning ökat sedan 2016 men behöver förbättras ytterligare. Utifrån

enkäten kan en anledning till att resultatet blivit bättre vara ledningsgruppens arbete med tillit och att

"vända på pyramiden". En stor del av medarbetarna upplever även att balans mellan arbete och fritid

och rimliga förutsättningar i arbetet inte är tillräckligt bra. Det kan bl a bero på att det pågår ett stort

förändringsarbete och ändringar i reformer som påverkar och ställer högre krav vilket påverkar balansen.

Slutligen visar resultatet på brister i de digitala förutsättningarna med stödsystem som behöver utvecklas

för medarbetarna. Bristerna kan handla om att tekniken inte fullt ut fungerar ute i våra verksamheter.

Förvaltningen kommer inför nästkommande medarbetarundersökning planera för ett mer strategiskt och

övergripande arbete avseende resultatet.

eNPS

Barn och ungdomsförvaltningen ligger på 13% i eNPS (viljan att rekommendera sin arbetsplats) som är

en ökning från tidigare medarbetarenkät som genomfördes 2016. Förvaltningen ligger över kommunens

41

snitt på 9%.

Det som huvudsakligen gör att man skulle rekommendera sin arbetsplats är att man upplever att

arbetsuppgifterna är viktiga och ett gott arbetsklimat. Resultatet för barn och ungdomsförvaltningen är

över lag positivt med höga resultat inom alla delområden.

Enkäten visar att de faktorer som gör att man inte skulle rekommendera sin arbetsplats är den fysiska

arbetsmiljön samt rimliga förutsättningar i arbetet. Resultatet visar att balanser mellan arbetsliv och fritid

är de negativa resultaten. Detta kan påverka viljan att rekommendera.

Hur vi arbetar tillsammans

Flera olika arbeten pågår för att ytterligare förbättra arbetet mellan förvaltningarna. Barn- och

ungdomsförvaltningen deltar i flera av dessa arbeten, bl a genom klustret.

Sjukfrånvaro

Antal sjukdagar per yrkesgrupp – tillsvidareanställd personal

Yrkesgrupp 2016 2017 2018

Barnskötare 29,30 25,07 29,17

Elevassistent 10,35 11,19 19,36

Fritidspedagog 14,64 16,09 **

Förskollärare 25,96 24,05 24,35

Handläggare och administratörer 14,32 23,24 19,26

Ledningsarbete 4,40 10,02 7,74

Lärare 11,90 12,94 12,11

Lärare, Kulturskolan 3,93 2,88 5,13

Lärare, praktisk estetiska ämnen 11,80 5,30 5,54

Lärare i fritidshem * * 26,83

Modersmålslärare 14,96 4,92 4,82

Resurspedagoger ( lärarassistent ) * * 10,89

Yrkesgrupper med färre än 40 medarbetare redovisas inte.

* Jämförelsetal saknas

** AID-kod ändrad under 2018, fritidspedagoger ligger fr o m 2018 under kategorin "lärare i

fritidshem".

Sjukfrånvaro (sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd)



Totalt 19,38 11,83 18,16 20,52 10,99 18,93

Den genomsnittliga sjukfrånvaron har ökat från 18,16 dagar 2017 till 18,93 dagar 2018.

Sjukfrånvarointervall - tillsvidareanställd personal


Andel sjukdagar (%)

1 2-14 15-90 91-180 181-9999

1 2-14 15-90 91-180 181-9999

42


Totalt 2 27 17 14 41 3 29 19 9 40

Hälsofrämjande och förebyggande insatser

Inom ordinarie budget

Förvaltningen har under 2018 arbetat med hälsofrämjande och förebyggande insatser för att främja en

god arbetsmiljö. Nyanställda chefer har anmälts till och genomgått utbildning i systematiskt

arbetsmiljöarbete senast 6 månader efter påbörjad anställning. Förvaltningens arbetsmiljökonsulter har

stöttat cheferna i det systematiska arbetsmiljöarbetet genom bland annat medverkan vid skyddsronder.

Under år 2018 har satsningen på UL, utvecklande ledarskap, fortsatt för förvaltningens chefer.

Förvaltningen har arbetet med förebyggande insatser för enskilda medarbetare och grupper med stöd av

hälsofrämjande medel. Resursförstärkning på arbetsplatsen har möjliggjorts för att undvika sjukskrivning

och underlätta återgång i arbete efter sjukskrivning. Medarbetare har erbjudits samtalsstöd av psykologer

som kommunen har avtal med samt med företagshälsovården Pe3. Coachning har även erbjudits lärare

som är i behov av att stärka sitt ledarskap.

Med centrala medel

Förvaltningens hälsoinspiratörer har under året tillsammans med cheferna arbetat hälsofrämjande inom

respektive verksamhetsområde. Hälsomål har upprättats och aktiviteter genomförts utifrån de medel

som tilldelats från kommunledningsförvaltningen.

Förvaltningsövergripande hälsofrämjande arrangemang har under året varit hälsofrämjande föreläsning,

mingelkväll, ”BUF-ruset”, workshop samt två stycken bokkvällar i syfte att stärka vi-andan inom

förvaltningen.

Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet

Förvaltningen har arbetat med förebyggande insatser för grupper med stöd av hälsofrämjande medel.

Pe3 har erbjudit ett flertal utbildningar inom olika områden där Barn- och ungdomsförvaltningens

medarbetare har deltagit.

Under 2018 genomfördes en utvärdering av arbetsplatser med hög ljudnivå med inriktning på

yrkesgrupperna lärare i idrott, musik och slöjd. Utvärderingen resulterade i att riktvärdena på flera

arbetsplatser låg för högt. Med anledning av detta kommer förvaltningen erbjuda hörselskydd till

medarbetare inom ovan nämnda grupper.

Barn- och ungdomsförvaltningen har främst nyttjat Pe3 Företagshälsa till stödsamtal och rehabsamtal

samt arbetsförmågebedömningar. Förvaltningen upplever en ökad kvalitet avseende

arbetsförmågebedömningar.

43

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hur har förvaltningen/bolaget arbetat med att implementera föreskriften i

verksamheterna?

En stor implementeringsinsats gjordes under 2017. Under 2018 har fortsatt arbete kopplat till

föreskriften ute på enhetsnivå ägt rum. Arbetsmiljökonsulter och HR-utvecklare har vid behov gett

cheferna stöd i detta arbete.

Arbetsskador

Arbetsskador

Typ av arbetsskada Antal 2016 Antal 2017 Antal 2018

Olycksfall 100 106 74

Färdolycksfall 2 0 13

Sjukdom 0 3 23

Totalt 102 109 110

Med anledning av den stora förändringen mellan 2017-2018 avseende olycksfall och utifrån

förvaltningens storlek finns det anledning att tro att mörkertalet är stort. Förvaltningen behöver se över

sina nuvarande rutiner avseende tillbud och arbetsskador i avvaktan på att digitalt systemstöd, KIA,

implementeras. .

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Resultat av uppföljningen (sammanfattning)

Inom Barn- och ungdomsförvaltningen sker årligen en övergripande uppföljning av det systematiska

arbetsmiljöarbetet (SAM) inom respektive verksamhetsområde. Ansvarig för uppföljningsarbetet är

berörd förskolechef eller rektor i samarbete med de skyddsombud som finns inom berörd chefs

ansvarsområde. Som en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs b.la skyddsronder på

samtliga arbetsplatser inom förvaltningen. Detta sker två gånger per läsår i samarbete med

fastighetskontorets förvaltare. Vid skyddsronderna framkommer förslag till förbättringar eller

påpekanden kring brister i inomhus- och utomhusmiljön. Detta ger en bra överblick över

verksamheternas status samt vilka behov som föreligger på de enskilda arbetsplatserna. I de dokument

som upprättas vid skyddsronderna tydliggörs ansvar, delegering och önskemål om förändringsarbeten. I

samarbete med fastighetskontoret har en rutin skapats för hur akuta behov eller händelser ska anmälas

direkt vid upptäckt.

Arbetsmiljöfrågorna diskuteras regelbundet på arbetsplatsträffar samt i de samverkansgrupper, tillika

skyddskommittéer, som finns på olika nivåer inom förvaltningen. Cheferna har möjlighet till stöd och

vägledning i det systematiska arbetsmiljöarbetet genom förvaltningens arbetsmiljökonsulter och HR-

utvecklare.

2018 års uppföljning visar att merparten av förvaltningens chefer har god kännedom och kunskap om

hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar i den del av förvaltningen där de verkar. Det finns en

god kännedom kring arbetsanpassning, rehabilitering och likabehandlingsplaner. En majoritet av

44

cheferna känner sig trygga i frågor som rör samverkan och arbetsplatsträffar, samt hur riskbedömningar

och skyddsronder ska genomföras. Uppföljningen visar att chefer behöver stärka sin kompetens

avseende lagar och förordningar inom arbetsmiljöområdet. Nya chefer och skyddsombud behöver i ett

tidigt skede få möjlighet att gemensamt genomgå den arbetsmiljöutbildning som anordnas inom

kommunen. Detta säkerställs genom att förvaltningens HR-avdelning ansvarar för anmälan till

utbildningen. Samtliga nya chefer får även under sin första tid som chef en intern fortbildning via

förvaltningens arbetsmiljökonsulter. SAM-enkäten visar även på att förvaltningen har ett stort behov av

att rekrytera fler skyddsombud, bland annat utifrån att förvaltningens verksamheter fortsätter att kraftigt

expandera.

Sammanfattande analys Barn- och ungdomsförvaltningens personalredovisning 2018 visar att andelen tillsvidareanställda

medarbetare ökat medan visstidsanställningarna minskat. Förvaltningen har nu 2 706 tillsvidareanställda

och 370 visstidsanställda medarbetare. Det totala antalet medarbetare var vid årsskiftet 3 076, en

marginell ökning jämfört med 2017. Det höga antalet visstidsanställningar beror bl a på ordinarie

medarbetares frånvaro, handläggningstid för lärar- respektive förskollärarlegitimation som genererar

tidsbegränsade anställningar enligt Skollagen samt anställningar i avvaktan på ordinarie rekrytering

utifrån rådande rekryteringssvårigheter.

Andelen manliga medarbetare har ökat från 16% till 17% men är fortsatt låg totalt sett.

Likt tidigare konstateras att andelen män som väljer att inrikta sig mot arbete i förskola och de lägre

skolåren är fortsatt låg. Redovisningen visar att andelen män är högre bland visstidsanställda

medarbetare och chefer och ligger i båda fallen på 31%. Medelåldern i förvaltningen är 45 år och den

genomsnittliga sysselsättningsgraden är 95%.

Under åren 2018-2022 förväntas 370 medarbetare eller 14% av de anställda gå i pension. Detta i

kombination med rådande rekryteringssvårigheter och utbyggnad inom skola och förskola medför stora

utmaningar och kompetensförsörjningen är ett av förvaltningens prioriterade områden framåt.

Behovet av timavlönad personal är fortsatt stort inom såväl förskola som skola. Jämfört med 2017 har

behovet minskat med drygt 3 årsarbetare. En trolig förklaring är att förvaltningen gått ut med ett tydligt

uppdrag till cheferna att se över lokala rutiner för vikarieanskaffning men också att en omfattande och

vikariekrävande kompetensutvecklingsinsats för barnskötare avslutades under våren.

Sjukfrånvaron har ökat 2018 jämfört med 2017, från 5,66% till 6,02% av all arbetad tid. Störst ökning

återfinns i gruppen medarbetare 29 år eller yngre där ökningen är 0,8 procentenheter, från 4,3% till

5,1%. Även medarbetarenkäten visade lägre resultat för ungas trivsel och en fördjupad analys kommer

göras av kommunledningsförvaltningen för kommunen i stort under 2019. När det gäller yrkesgrupper

har gruppen barnskötarna högst frånvaro, tätt följt av gruppen fritidspedagoger/lärare inriktning

fritidshem och förskollärare. Förvaltningen arbetar både på central och lokal nivå samt via

företagshälsovården Pe3 med olika typer av insatser för att öka välbefinnandet och minska sjukfrånvaron

bland medarbetarna. Till detta kommer behovet av samverkan över förvaltningsgränserna för att öka

likvärdigheten avseende ändamålsenliga lokaler och på så sätt skapa förutsättningar för en hälsosam

arbetsmiljö där alla kan utföra ett kvalitativt arbete.

Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar att merparten av förvaltningens chefer har

god kännedom om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar samt om frågor som rör samverkan

och arbetsplatsträffar och genomförande av riskbedömningar och skyddsronder. Uppföljningen visar

45

också att cheferna behöver stärka sin kompetens kring lagar och förordningar inom arbetsmiljöområdet

samt ett stort behov av fler skyddsombud.

46

7 Ekonomisk redovisning Ekonomi verksamhetsår 2018

Nettokostnaden för grundskola och barnomsorg uppgick till 2 014 503 kkr vilket är en ökning med

98 953 kkr jämfört med 2017. Den högre nettokostnaden förklaras till stor del av volymökningar i

förskola, grundskola och fritidshem samt löneökningar. Årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges

fastställda ram är + 2 814 kkr.

Verksamhetens driftredovisning

Intäkterna

Intäkterna ökade med 6 578 kkr jämfört med 2017. Det beror framförallt på högre statsbidrag från

skolverket. Dessutom bidrar fler barn i verksamheten till ökade barnomsorgsintäkter. Avvikelsen mot

budget är + 37 796 kkr vilket beror på högre statsbidrag, ökade barnomsorgsintäkter samt högre intäkter

för interkommunala mellanhavanden.

Lönekostnader

Lönekostnaderna ökade med 80 814 kkr jämfört med 2017. Avtalsmässiga löneökningar och fler

årsarbetare med anledning av fler barn och elever i verksamheten är den främsta förklaringen till

ökningen. Även ökade statsbidrag har möjliggjort anställning av mer personal i verksamheterna, därav

också högre lönekostnader. Avvikelsen mot budget är -23 559 kkr, vilket beror på personalutökningar

som gjorts på grund av volymökningar samt ökade statsbidrag.

Lokalkostnader

Lokalkostnaderna ökade med 44 811 kkr jämfört med 2017. Det beror på utökat antal lokaler och på att

nya lokaler har högre hyreskostnad än befintliga. Avvikelsen mot budget är 2 473 kkr vilket främst beror

på försenad start av nya förskolelokaler.

Övriga kostnader

Övriga kostnader minskade med 20 284 kkr jämfört med 2017. Det beror på att förvaltningsinterna

ersättningar från och med 2018 istället för att bokföras som kostnader hanteras genom budgetomföring.

Även IT-kostnader är lägre 2018 eftersom en digital satsning gjordes 2017.

Avvikelsen mot budget är – 16 038 kkr. Det beror på fler barn och elever ger högre kostnader för

måltider och undervisningsmaterial. Skolskjutskostnaderna blev 3 783 kkr högre än budget.

Bokslut Budget Bokslut Budget- Differens

(samtliga belopp i kkr)

2 017 2 018 2 018 avvikelse 2018 2017-2018

Verksamhetens intäkter

288 387 257 169 294 965 37 796 6 578

varav

Sålda portioner 3 189 2 954 2 922 -31 -266

Föräldraravgifter 70 028 71 000 74 837 3 837 4 809

Interkommunala ersättningar

4 682 3 400 6 187 2 787 1 505

Statsbidrag 151 400 147 601 170 650 23 050 19 250

47

Bokslut Budget Bokslut Budget- Differens

Lönekostnader -1 336 068 -1 393 324 -1 416 882 -23 559 -80 814

Lokalkostnader -288 161 -335 445 -332 972 2 473 -44 811

varav

Hyreskostnader -238 788 -282 771 -279 506 3 265 -40 718

Städkostnader -46 354 -49 206 -50 537 -1 331 -4 183

Kapitalkostnader -9 429 -11 760 -9 619 2 141 -189

Övriga kostnader -567 466 -531 144 -547 182 -16 038 20 284

varav 0

Bidrag till fristående verksamhet

-220 862 -233 809 -228 671 5 138 -7 809

Köp av verksamhet utanför kommunen

-8 648 -7 600 -7 924 -324 724

Inköp av livsmedel -5 548 -2 189 -4 446 -2 257 1 102

Köpta portioner -126 569 -130 082 -131 425 -1 343 -4 856

Undervisningsmaterial -19 911 -18 347 -19 693 -1 346 218

IT kostnader -52 757 -38 983 -37 651 1 331 15 106

Skolskjutsar -33 645 -34 200 -37 983 -3 783 -4 338

Verksamhetens kostnader

-2 201 124 -2 271 672 -2 306 655 -34 982 -105 530

Periodens resultat/

nettokostnad -1 912 737 -2 014 503 -2 011 689 2 814 -98 953

Bokslut 2018 Budget 2018-12-31 Avvikelse bokslut

Skolområdena totalt: 1 198 415 4 109

varav

Skolområde Centrum 263 010 2 399

Skolområde Norr 245 199 -1 368

Skolområde Söder 262 657 -2 034

Skolområde Väster 197 579 3 886

Skolområde Öster 229 970 1 227

Fristående verksamhet 231 474 6 015

Resurscentrum Kärnhuset 43 629 866

Resursenheter 23 429 10

Särskolan 27 365 126

Förvaltningsövergripande objekt 439 248 -10 443

Barn- och ungdomsnämnden 1 667 192

Administration 44 113 1 610

KomTek 5 162 328

48

Bokslut 2018 Budget 2018-12-31 Avvikelse bokslut

Summa vht 641 2 014 503 2 814

Skolområdena redovisar totalt en avvikelse mot ram med +4 109 kkr (0,3%).

Överskottet totalt beror främst på buffertar centralt på skolområdena som inte har förbrukats (4 885

kkr), samt på fler barn och elever än budgeterat i verksamheterna. Även högre intäkter än budgeterat,

främst statsbidrag, bidrar till överskottet då man inte hunnit använda medlen fullt ut.

Skolområdena har totalt 179 fler barn och elever i sina verksamheter jämfört med budgeterat, och totalt

570 fler barn och elever jämfört med 2017. Överskottet 2018 beror delvis på svårigheter att anpassa

verksamheterna i samma takt som barn- och elevantalet ändras.

Barn och elevantal kommunal verksamhet:

Bokslut 2017 Budget 2018 Bokslut 2018 Budget-avvikelse

Differens 2017-2018

Förskola 4 512 4 609 4 640 31 128

Fritidshem 4 008 4 022 4 127 105 119

Grundskola 9 998 10 278 10 321 43 323

Totalt antal barn/elever

18 518 18 909 19 088 179 570

Avvikelse mot budget

Förskola Skola Gem SO

Ledning/gem Totalt

Centrum 1 314 -500 61 1 524 2 399

Söder 469 -3 230 -26 753 -2 034

Väster -600 3 187 121 1 178 3 886

Öster 43 710 173 301 1 227

Norr -1 143 -1 547 194 1 129 -1 367

Totalt 83 -1 380 523 4 885 4 109

Fristående verksamhet

Fristående förskolor har haft färre inskrivna barn än budgeterat. Totalt avviker budgeten för driftsbidrag

till fristående verksamheter med + 6 015 kkr.

Antal barn och elever i fristående verksamheter:

Antal barn och elever

Bokslut 2017 Budget 2018 Bokslut 2018 Budget-

avvikelse Differens 2017-

2018

Förskola 743 760 727 -33 -16

Fritidshem 287 293 285 -8 -2

Grundskola 1 241 1 262 1 255 -7 14

2 270 2 315 2 267 -48 -3

FOU avdelningen

Kommentarer kring ekonomiskt utfall

Årets ekonomiska utfall är positivt och avviker i förhållande till budget med +866 kkr. Den positiva

49

avvikelsen förklaras av något högre statsbidrag än vad som var budgeterat. Överskottet räknas in i totala

resultatet för Barn och ungdomsförvaltningen. Nämnden fattar beslut om hur överskottet ska

resultatbalanseras.

FOU avdelningen (Kärnhuset) överskred budgeten för tilläggsbelopp med -8 219 kkr. Budgetmedel

delades ut under året till verksamheterna utifrån ett ökat behov av extraordinära stödinsatser till barn

och elever. Underskottet syns inte i totalutfallet på grund av ökade intäkter och överskott på lönebudget

bl.a. för psykologer, specialpedagoger/språkutvecklare pga. svårigheter med att tillsätta personal inom

dessa yrkesgrupper.

Intäkter i form av statliga medel för nyanlända barn har ökat. Kärnhuset har finansierat

personalkostnader med statliga medel för nyanlända barn ute i skolområdena. Statliga medel har

fördelats ut till skolområdena enligt fördelningsprincipen som är tagen i nämnden.

Resursenheter


Årets ekonomiska utfall är positivt och avviker i förhållande till budget med +10 kkr.

Överskottet förklaras bl.a. av ej förbrukad budget på övrigt.

Särskola


Årets ekonomiska utfall är positivt och avviker i förhållande till budget med +125 kkr. Den positiva

avvikelsen förklaras av att det gjorts effektiviseringar gällande övrig personal samt varit lägre kostnader

för vaktmästare.

Antalet elever i skola och fritids har ökat under året med totalt 9 elever, 4 i skolan och 5 på fritids.

Förvaltningsgemensamt

Underskottet beror främst på att bufferten för fler barn och elever är utfördelad till skolområdena och

redovisar ett underskott på – 11 825 kkr.

Investeringsredovisning 2018-12-31

Ombudgetering från 2017

Budget 2018 Budget 2018 inkl

ombudgetering 2017

Avvikelse bokslut

kkr

Årligt anslag inventarier 1 310 5 500 6 810 1 838

Inventarier till nya förskolor

5 582 5 280 10 862 8 284

Inventarier förskolor dåliga lokaler

700 700 25

Inventarier om-/nybyggda skolor

5 195 18 000 23 195 9 707

Kulturskolans inventarier 300 300 35

Total 12 787 29 080 41 867 19 889

Årligt anslag inventarier

Det årliga anslaget för inventarier används till möbler, arbetsmiljöåtgärder och reinvesteringar.

50

Inventarieanslaget för 2018 var 6 811 kkr inkl ombudgetering från 2017 och det är ett överskott på

1 838 kkr till år 2019.

Centralt har investeringar gjorts av hörhjälpmedel till skolorna och säkerhetsskåp för laddning och

förvaring av digitala verktyg.

Överskottet beror bland annat på att fyra av de fem skolområdena redovisar överskott då

investeringar/inköp kommer göras under 2019.

Inom respektive skolområde har investeringar gjorts till förskolor, skolor och fritidshem med nya stolar,

bord förvaring till både elever och personal.

Inventarier till nya förskolor och förskolor dåliga lokaler

Inventarieanslag till nya förskolor redovisar ett överskott på 8 284 kkr. Anslaget 2018 var 175 kkr per

avdelning för 20 avdelningar (3 500 kkr) och 180 kkr per avdelning för 6 avdelningar (1 080 kkr). Från

2017 ombudgeterades 5 582 kkr. Under 2018 startades 4 nya förskolor (16 avdelningar).

Överskottet beror på att vid uppstart av nya förskolor tas inte alla inventariemedel i bruk direkt utan det

görs under en tvåårsperiod och att stort antal förskolors byggnationer har blivit förskjutna.

Inventarier till förskolor i dåliga lokaler redovisar ett överskott jämfört med budget på 25 kkr och då

Harplinges förskola startat under 2018 kvarstår en del inköp till 2019.

Inventarier om-/nybyggda skolor

Inventarieanslaget till om-/nybyggda skolor redovisar ett överskott på 9 707 kkr.

Överskottet beror främst på att anslag till nya grundskoleplatser förbrukas under två år och där kvarstår

5 084 kkr.

Men det beror även på att tidigare beviljade tilläggsanslag för tillfälliga lokaler ej har nyttjats fullt ut utan

redovisar ett överskott på 4 453 kkr.

170 kkr av överskottet avser ombyggnation av Frennarps byskola vilket inte har genomförts 2018.

51

8 Väsentliga händelser Under 2018 har huvudmannen implementerat den nya rutin för systematiskt kvalitetsarbete som

fastslogs i slutet av året innan. Huvudmannen har genom rutinen fått mer utvecklade underlag för

uppföljning och analys. Implementeringen har inneburit att förvaltningen i högre grad har kunnat rikta

insatser mot de förskolor och skolor som haft störst stöd- och utvecklingsbehov. En viktig roll i arbetet

spelar förvaltningens kvalitetsstödjare, en nyinrättad roll i organisationen, vilken lyfts fram nationellt av

Skolverket som ett gott exempel. Tillsammans med Skolverket och samverkande universitet har vi också

fortsatt förbättringsarbetet inom Samverkan för bästa skola.

Den omorganisation som genomfördes inom barn- och ungdomsförvaltningen 2017, med ett ökat antal

skolområden och reviderade uppdrag till de olika avdelningarna, har nu gått i görande. Detta har

inneburit att ett ökat antal förbättringsinsatser har formulerats avdelningsövergripande och

tvärprofessionellt. Exempelvis på detta är uppdrag riktade att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi

för förvaltningen. Att hantera förändringar i nationella styrdokument som PRAO och obligatorisk

lovskola. Resurscentrum Kärnhuset har också fått flertalet riktade uppdrag från huvudmannen,

exempelvis beträffande att stödja skolor i arbetet med det främjande och förebyggande arbetet kring

normer och värden, samt att motverka kränkande behandling.

Mycket fokus under året har handlat om hur vi ska kunna effektivisera vårt arbete utifrån de ekonomiska

ramar kommunfullmäktige har beslutat ska gälla för de kommande åren. Nämnden har fått en ökad ram,

men samtidigt ökar volymerna och kostnader för tillfälliga lokaler ökar.

Även under detta år har ett enormt stort arbete lagts ned på att rekrytera nya medarbetare, chefer och

vikarier samt på att introducera dem i deras arbetsuppgifter. Ett arbete som vi behöver fortsätta att

utveckla till att bli mer strategiskt för att kunna attrahera ny kompetens, men också utveckla och

bibehålla den som redan finns. Ett exempel från 2018 är att hundratals barnskötare under året fått ta del

av en mycket uppskattad och omfattande fortbildningsinsats. Lärare och skolledare har under året fått

möjligheter till en rad kompetensutvecklingsinsatser bland annat inom interkulturalitet, digitalisering,

samt barn och elever inom autismspektrum.

Även om nämndens och förvaltningens arbete under året fått ett ökat fokus på att utveckla kvaliteten i

kärnprocesserna har fortsatt ett stort fokus funnits på verksamheternas organisation, lokaler och

utemiljö. Brister i arbetsmiljön, om- och tillbyggnation samt nyproduktion. Under året har vi sett en

positiv utveckling i att flera permanenta förskolor har byggts och flera kommer att färdigställas under

2019. Samtidigt ser det dystrare ut på skolsidan, där ett ökat antal elever har sin skolgång i tillfälliga

lokaler. Ett stort arbete har lagts ned av personal på alla nivåer i organisationen för att skapa så bra

lärmiljöer som möjligt när nya skolor eller delar av skolor ska startas upp i tillfälliga lokaler.

Nämnden har under 2018 fortsatt fatta beslut inom skolorganisationsfrågor. Året avslutades med att

nämnden fattade beslut om hur skolorna på Snöstorp, Fyllinge och Andersberg ska organiseras i

framtiden i syfte att bereda skolplatser där eleverna ges möjlighet att nå så långt som möjligt. Under de

närmsta åren finns fler organisatoriska beslut för nämnden att fatta för att skapa förutsättningar för en

mer likvärdig skola i Halmstad.

52

9 Internkontroll

9.1 Verksamhet

9.1.1 Elever känner inte till rutiner vid brand på skolbuss

Kontrollmoment Kommentar

Kontroll av att brandövning genomförs på alla skolskjutsskolor varje år

Av 20 skolor som berörs av skolskjuts har brandövning kopplat till resa med buss genomförts vid 2 skolor under året, på skolans eget initiativ.

Åtgärd Beskrivning Kommentar

Rutin för brandövning med skolskjuts

Ny rutin behöver upprättas för att regelbundna brandövningar ska genomföras för skolskjutselever.

9.1.2 Egenkontrollprogram finns inte och i de fall de finns används de

inte


Egenkontrollprogram

Kontrollen gjordes genom att slumpmässigt (genom lottning) välja ut en förskola och ett fritidshem i varje skolområde, sammanlagt tio enheter. Enheterna som blev utvalda är följande: Teknikförskolan, Nyhemsskolan, Haspungens förskola, Åledsskolan, Dungens förskola, Trönningeskolan, Lokes förskola, Jutarumsskolan, Laxöns förskola och Frennarps byskola.

Samtliga enheter ovan har ett egenkontrollsprogram och enligt förskolechef/rektor används de.

9.1.3 Barn och ungdomar saknar kunskap om hur man skyddar sig mot

brand och olyckor


Brandskyddsutbildning

Totaltkontroll har gjors istället för stickprov. Räddningstjänsten har under 2018 erbjudit alla elever i F-klass, åk 2, åk 5 och åk 8 en brandskyddsutbildning. Alla kommunens skolor har deltagit förutom två klasser på Österledsskolan då de hade praktikvecka.

Eleverna får med stigande ålder kännedom och kunskaper om viktiga saker kring brand och säkerhet. De olika utbildningstillfällena innehåller frågor och tar upp: nödnummer 112, hur agera vid brand, utrymning och en del praktiska moment. I åk 8 för eleverna en sammanfattning av allt de lärt sig genom tidigare utbildning samt en utrymningsövning på nolltrefem.

53

9.1.4 Ventilationen i våra lokaler är bristfällig


Ventilation

I samarbete med fastighetskontoret har det gjorts en stickprovsinventering av ventilationen vid ett antal förskolor och grundskolor. Stickproven omfattade tio förskolor och fem grundskolor, med två förskolor och en grundskola i varje skolområde. Vid samtliga av dessa förskolor/grundskolor har fastighetskontoret lämnat oss uppgifter om att dessa har godkänd OVK (obligatorisk ventilationskontroll).

Utifrån de krav som miljöförvaltningen ställer på barn- och ungdomsförvaltningen som verksamhetsutövare kan det konstateras att ventilationen på många ställen inte uppnår det krav på 7 liter/sekund och 0,35 liter/m2 golvyta som ställts på verksamheten. Utifrån dagens krav är det helt enkelt för många barn/elever/personal i olika delar av förskolelokalerna och klassrum och andra lokaler i våra grundskolor.

Miljöförvaltningen skriver att anslag om hur många personer som maximalt kan vistas i varje rum med avseende på ventilationen sätts upp utanför varje tilluftsventilerat rum som används av elever. Trots dessa krav måste barn- och ungdomsförvaltningen i många fall använda lokalerna/utrymmena på ett helt annat sätt, då t ex inom förskolan finns större grupper än vad lokalerna tillåter och inom grundskolan större klasstorlekar än vad lokalerna är anpassade för.


Kartlägga och analysera befintliga pedagogiska lokaler

SBK kommer tillsammans med FK och BUF under våren 2019 att starta Åtgärdsplan myndighetskrav förskola/skola. Syftet är att kartlägga och analysera befintliga pedagogiska lokaler för att skapa en samlad bild vilka åtgärder som behöver vidtas utifrån lag- och myndighetskrav. Första etappen av projektet ska fokusera på förskolor, andra etappen kommer att fokusera på grundskolor. Målet är att få fram ett ekonomiskt underlag och tidsplan för beslut i KF. Underlaget skall bidra till den långsiktiga planeringen för att uppnå goda lär- och arbetsmiljöer i förskola

och skola.

54

9.1.5 Åtgärder vidtas inte efter genomförda skyddsronder


Åtgärder efter skyddsrond

Inom BUF:s verksamheter genomförs det varje år skyddsronder. Skyddsronder är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och genomförs med jämna mellanrum (två gånger per år). Systematiskt Arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Det är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön och som ska se till att saker som inte är bra rättas till. För att arbetsmiljöarbetet ska bli effektivt är det nödvändigt att skyddsombud och arbetstagare hjälper till.

Kontrollen gjordes genom att slumpmässigt (genom lottning) välja ut en förskola och en grundskola i varje skolområde, sammanlagt tio enheter. Enheterna är följande, Västanvindens förskola, Brunnsåkerskolan, Oskarströms förskola, Lyngåkraskolan, Backatorpets förskola, Andersbergsskolan, Bäckagårds förskola, Frösakullsskolan, Strandvallens förskola och Stenstorpsskolan.

Totalt fanns det 95 dokumenterade brister i skyddsrondsprotokollen för dessa enheter. Av dessa är 44 brister kvar från föregående år, vilket motsvarar 46 procent. Anledningen till att vissa anmärkningar och brister finns kvar kan bero på ett flertal saker. Det kan vara saker som inte hunnits med, det kan vara att budget inte funnits och därför har anmärkningen/bristen följt med från föregående år. En ytterligare anledning kan vara att fastighetsförvaltaren har lagt in det som ett förändringsarbete i en långsiktig planering och därför inte ordnats mellan de två mättillfällena


Samordningsmöten

I vår strävan att bli bättre på att följa upp, åtgärda fel och brister upptagna i skyddsrondsprotokoll har samarbetet med Fastighetskontoret intensifierats. Regelbundna möten mellan chefer på planeringsavdelning och fastighetsavdelning har resulterat i att åtgärder görs snabbare och att färre brister och fel finns kvar vid uppföljningar av olika arbetsmiljöinsatser.

55

9.2 Styrning

9.2.1 Dokumentation av genomförda direktupphandlingar saknas

(gemensam för kommunkoncernen)


Kontroll av verksamhetens rutin för uppföljning av genomförda direktupphandlingar

Under perioden har 11 direktupphandlingar dokumenterats.

Fem av upphandlingarna är registrerade i upphandlingssystemet.

Ingen av upphandlingarna är diarieförd.

En upphandling är under 10.000 och behöver inte diarieföras

Fyra av direktupphandlingarna är på belopp över 100.000 kr. Dokumentation finns i dessa fall och direktupphandlingarna följer kommunens tillämpningsanvisningar.

Två av direktupphandlingarna borde haft mer dokumentation.


Dokumentation av direktupphandlingar

Reglerna för dokumentation av direktupphandlingar skiljer sig åt i olika dokument. En ökad tydlighet i vad och var dokumentation om direktupphandlingar ska göras behöver ses över.

9.2.2 Nämnden fattar beslut på bristande underlag


Kontroll att ärenden innehåller barnkonsekvensanalyser och ekonomiska

analyser

Stickprov på tio beslut i barn- och ungdomsnämnden under 2018. I kontrollen framkom att nio beslut innehåller någon form av analys av konsekvenser för barn och elever.

Sex av besluten innehåller en ekonomisk konsekvensanalys.

Generellt kan konstateras att konsekvensanalyserna är

mer kortfattade än vad man kan begära.


Information och implementering gällande barnkonsekvensanalyser.

Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram ett material som beskriver när och hur barnkonsekvensanalyser ska genomföras. Detta material behöver informeras om och implementeras för handläggarna. En del i bristen ligger i att barn sällan blir involverade i beslut som rör dem. Detta är ett utvecklingsområde som identifierats även i andra sammanhang.

56


Ökad medvetenhet kring ekonomiska

konsekvensanalyser

Många ärenden bereds av tjänstepersoner som inte är ekonomer. Det är viktigt att alla tjänstepersoner som handlägger ärenden har i åtanke att det kan krävas en ekonomisk konsekvensanalys av ett ärende. Ekonomiavdelningen ska tillfrågas vid osäkerhet.

9.2.3 Nämndens beslut verkställs inte


Följ upp verkställigheten av nämndens beslut

Kontroll av de beslut som barn- och ungdomsförvaltningen haft att verkställa. I kontrollen framkom att 8 beslut under 2018 ska verkställas av förvaltningen. 4 av besluten är verkställda eller håller på att verkställas. 2 av besluten är förslag till kommunfullmäktige som kommunfullmäktige sedan beslutat enligt. Två av besluten är av sådan art att

de inte kunnat verkställas ännu .

För att få ett större underlag har även besluten under 2017 följts upp. I kontrollen framkom att 21 beslut under 2017 ska verkställas av förvaltningen. 18 av besluten är verkställda eller håller på att verkställas. 2 av besluten är av sådan art att de inte kunnat verkställas ännu. 1 av besluten är inte verkställt på grund av att det inte gått att

hitta en lösning.

9.3 Ekonomi

9.3.1 Representation sker vidlyftigare än vad som kan anses rimligt.

Regler för representation följs inte i bokföringen.


Kontroll att regler för representation enligt anvisningar i handboken och god redovisningssed följs.

Avvikelse: alla transaktioner som är bokförda med konto för representation under maj och september 2018 har kontrollerats. Kontrollen har gjorts utifrån 7 områden (skolområden och verksamheter), där 4 av områdena hade korrekt bokföring av representation, och tre områden visade brister. I de tre områdena har 23 transaktioner kontrollerats, och av dem saknade 9 fullständig information om syfte och deltagare, vilket i princip är samma resultat som föregående år.

Orsak: troligen tidsbrist, slarv eller okunskap

Jämförelse 2017: Antalet ofullständiga fakturor har ökat något, men sett som helhet är kvalitén oförändrad .


Mari Remse

Åtgärd: Signal finns i Ekonomiweb som visar att syfte/deltagare ska anges. Återkoppling om avvikelse till närmaste chef när det gäller skannade fakturor. First Card blankett returneras till chef innan underlaget bokförs för komplettering. Ofullständigt underlag bokförs inte.

Fortsatt återkoppling om avvikelser på skannade fakturor. First Card redovisningar returneras till chef om underlaget är otydligt, ofullständiga redovisningar bokförs inte.

57

9.3.2 Inköp görs ej enligt ramavtal.


Avtalstrohet

Avvikelse: kontroll av avtalstroheten har gjorts via statistikfil i Ekonomiweb, inköpsstatistik per konto. De konton som kontrollerats är förbrukningsmaterial, förbrukningsinventarier, kontorsmaterial, undervisningsmaterial, böcker ej undervisning, utbildning, konsulttjänster, livsmedel, resekostnader och datamaterial. De största enskilda posterna har uppstått i samband med studieresor med elever, kostnader i samband med projekt där avtalen inte har registrerats, och fel i bokföring/inläsning.

I alla kontrollerade kontogrupper förekommer inköp hos annan leverantör än där kommunen har avtal.

I kommunledningsförvaltningens årliga uppföljning av avtalstrohet i projektet KÖP (inköp hos 9 leverantörer utanför avtal kontrolleras) redovisades inköp under 2017 för 242 kkr utanför avtal, jmf med 340 kkr 2016, vilket är en tydlig förbättring.

Orsak: tidsbrist, okunskap

Jämförelse med föregående år: av de totala inköpen (331 700 kkr) under 2018 har 3,9 % (12 912 kkr) köpts in från leverantörer där avtal saknas. Det visar en liten förbättring jämfört med föregående år, då 4 % hade köpts från fel leverantör.


Mari Remse

Åtgärd: fortsatt utbildning i Doris för att öka avtalstroheten och riktigheten i fakturahanteringen. Återkommande repetitionsutbildningar för alla som gör inköp för att kunna hålla sig ajour med gällande avtal och regler.

Fortsatta utbildningar i inköpsstödet Doris, löpande avroparutbildningar, repetitionsutbildningar.

Uppföljning av inköp som görs av personal utan dessa utbildningar, per skolområde.

9.4 Lagar, riktlinjer och planer

9.4.1 Rättssäkerheten hotas på grund av att beslut inte motiveras


Kontrollera att beslut motiveras

Förskolechefer kan ta beslut om utökad tid i förskolan enligt skollagen. Stickprov på 20 beslut (tagna 2018) om utökad tid i förskolan enl. 8 kap 5 § SL har genomförts för att kontrollera att beslut som rör enskilda motiveras. I kontrollen framkom att 5 beslut var motiverade, 8 beslut delvis är motiverade (kortfattat), 7 beslut är inte

motiverade alls.

Rektor kan stänga av elever i grundskolan enligt skollagen. För att kontrollera att beslut motiveras har stickprov gjorts på beslut om avstängningar av elever i grundskolan (beslutade 2018). Stickprov togs på 10 beslut (av totalt 17 beslut 2018). Det saknas motivering i samtliga beslut.

58


Informationsinsats till förskolechefer

Information till förskolechefer om vikten av att motivera besluten om utökad tid i förskolan. Vid introduktion av nya chefer i barn- och ungdomsförvaltningen ska detta specifikt lyftas av kvalitetsavdelningen.

Ny mall för beslut om avstängningar

En ny mall för beslut om avstängningar ska tas fram för att säkerställa att beslutet om avstängningar motiveras.

9.4.2 Belastningsregisterutdrag uppvisas inte innan anställning ingås,

gäller anställda i andra förvaltningar men även skolskjutsförare som är

verksamma inom nämndens verksamhetsområde.


Belastningsregisterutdrag

Stickprovskontroll har gjorts med urval från en utskriven anställningslista. Urvalet bestod av en medarbetare från varje skolområde med olika anställningsinsatser. Fem medarbetare med anställning via arbetsmarknadsenheten och tio medarbetare med anställning på FM-service har kontrollerats. Kontrollerna gjordes på arbetsmarknadsenheten respektive servicekontoret av två HR-assistenter från BUF tillsammans med berörda

handläggare.

Resultatet av kontrollen visade att samtliga anställningar ingångna via arbetsmarknadsenheten hade

belastningsregisterutdrag.

När det gäller anställningarna på FM-service fanns det två medarbetare som saknade utdrag ur belastningsregistret. Detta förklaras av att berörda medarbetare fick sin första anställning inom kommunen innan lagkravet på belastningsregister trädde i kraft 2008-04-01.

Vid kontrollen upptäcktes det också att utdrag saknas för två medarbetare som flyttat mellan förvaltningar. I dessa fall hade medarbetarna börjat sin anställning på förvaltning utan lagkrav och sedan flyttat till förvaltning med krav på registerutdrag.


Lista på all personal och inlämnade utdrag ur brottsregistret har begärts in via Hallandstrafiken. All personal har visat upp utdrag ur registret hos sin

arbetsgivare.



Vid anställningar och förflyttningar mellan förvaltningar behöver berörda vara mer uppmärksamma på att kontrollera att det finns utdrag ur belastningsregistret. FM-service har nu skärpt sin rutin vilket innebär att samtliga som nyanställs lämnar in utdrag ur belastningsregistret före anställning ingås.

59

9.4.3 Familjer erbjuds inte plats i förskola inom fyra månader


Kön till förskolan

Avvikelse: av 1150 placerade barn i kommunal verksamhet under 2018 har 57 % erbjudits plats inom 4 månader. Skillnaden i tid kan vara från 1 dag och uppåt och väntetiden är i snitt 12 dagar.

Orsak: den planerade utökningstakten av nya lokaler har inte kunnat hållas, samt svårigheter att rekrytera personal till nya avdelningar.

Jämförelse med föregående år: 50,2 % av alla barn fick plats i förskola på det önskade placeringsdatumet, vilket är en förbättring 6,8 %-enheter.


Samplanering

Planering inför kommande år kommer att ske med största möjliga framförhållning i samarbete mellan alla berörda avdelningar och

beslutsfattare.

60

Föreslagna åtgärder i Handlingsprogram för skydd mot olyckor

genomförs inte (gemensam för kommunkoncernen)

61


Handlingsprogrammet integreras i verksamhetsplaneringen

Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor ska integreras i arbetet med verksamhetsplanering vid framtagandet av verksamhetsplan för

år 2020.

9.5 HR/medarbetare

9.5.1 Arbetstagare erbjuds inte sin lagstadgade företrädesrätt och

tillsvidareanställning


LAS-listor

Stickkontroll har gjorts på fem visstidsanställda medarbetare, en från varje skolområde, som fanns med på företräderättslistan ("LAS-listan"). Listan togs ut från Heroma. Urvalet omfattade samtliga personer som arbetar på barn- och ungdomsförvaltningen med LAS-dagar överstigande 360. De kontrollerade personerna hade alla en pågående anställning där företrädesrätten beaktats. I ett fall hade medarbetaren själv valt att tacka nej till en förlängning av anställning, vilket också dokumenterats.

UPPFÖLJNING AV ARBETSMILJÖARBETET

BEDÖMNINGSKRITERIERBedömning (Färg)

Systematiskt

Genomtänkt

Tydligt

Klar

Naturligt inordnade rutiner

Medvetenhet

God kännedom

Väl förankrat

God integrering av förändringsarbetet

Viss systematik

Otillräckligt

Tveksamt

Vissa brister

Vissa planer

Viss arbetsmiljöhänsyn vid förändringsarbete

Obefintligt

Okänt

Slumpartat

Ej förankrat

Klara brister

Inga arbetsmiljöfrågor med i förändringsarbetet

2018-03-27

Förvaltning: BUF

Kriterier

Grönt

Gult

Rött

1. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE SAM OCH DISKRIMINERINGSLAGEN

Kommentar

Grönt 65 95,59%

Gult 3 4,41%

Rött 0,00%

Grönt 60 88,24%

Gult 8 11,76%

Rött 0,00%

2. LAGAR OCH ANDRA KRAV

Kommentar

Grönt 38 55,88%

Gult 30 44,12%

Rött 0,00%

Grönt 51 77,27%

Gult 14 21,21%

Rött 1 1,52%

Grönt 63 94,03%

Gult 4 5,97%

Rött 0,00%

Grönt 41 60,29%

Gult 27 39,71%

Rött 0,00%

2 e

Grönt 40 58,82%

Gult 22 32,35%

Rött 6 8,82%

Grönt 52 76,47%

Gult 15 22,06%

Rött 1 1,47%

Grönt 33 48,53%

Gult 35 51,47%

Rött 0,00%

Grönt 25 36,76%

Gult 40 58,82%

Rött 3 4,41%

Grönt 51 75,00%

Gult 17 25,00%

Rött 0,00%

3. SAMVERKAN/SKYDDSKOMMITTE

Kommentar

Grönt 58 85,29%

Gult 10 14,71%

Rött 0,00%

Grönt 51 75,00%

Gult 17 25,00%

Rött 0,00%

Grönt 39 57,35%

Gult 24 35,29%

Rött 5 7,35%

1 a Kännedom om Systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM

1 b Kännedom om Diskrimineringslagen (lika rättigheter och möjligheter)

2 a Kännedom och tillgång till lagar samt arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS

2 b Rutiner för arbetsmiljöarbetet

2 c Arbetsanpassning och rehabilitering

2 d Alkohol, droger och riskbruk

Jämställdhet och mångfald (dvs. lika rättigheter och möjligheter)

2 f Kränkande särbehandling och trakasserier

2 g Första hjälpen och krisstöd/hantering

2 h Hjärt- och lungräddning (HLR)

2 i Brandskydd

3 a Samverkan

3 b Arbetsplatsträffar (APT)

3 c Finns information om skyddsombud, huvudskyddsombud etc.

4. FÖRDELNING AV ARBETSMILJÖUPPGIFTER

Kommentar

Grönt 51 75,00%

Gult 12 17,65%

Rött 5 7,35%

Grönt 54 80,60%

Gult 4 5,97%

Rött 9 13,43%

5. KUNSKAPER OCH UTBILDNING

Chefer Kommentar

Grönt 38 55,88%

Gult 16 23,53%

Rött 14 20,59%

Grönt 40 58,82%

Gult 12 17,65%

Rött 16 23,53%

Grönt 62 91,18%

Gult 0,00%

Rött 6 8,82%

Grönt 63 94,03%

Gult 0,00%

Rött 4 5,97%

6. RISKBEDÖMNING/ KARTLÄGGNINGAR

Kommentar

Grönt 50 74,63%

Gult 9 13,43%

Rött 8 11,94%

Grönt 67 98,53%

Gult 1 1,47%

Rött 0,00%

Grönt 56 82,35%

Gult 11 16,18%

Rött 1 1,47%

Grönt 63 94,03%

Gult 3 4,48%

Rött 1 1,49%

Grönt 54 79,41%

Gult 12 17,65%

Rött 2 2,94%

7. TILLBUD OCH ARBETSSKADOR

Kommentar

Grönt 59 86,76%

Gult 9 13,24%

Rött 0,00%

Grönt 58 85,29%

Gult 10 14,71%

Rött 0,00%

4 a Organisation - skyddsområdesindelning och uppgiftsfördelning

4 b Samordningsansvar

5 a

5 b Skyddsombud

5 c Alla anställda

5 d Uppfylls eventuella krav på särskild utbildning/undersökning för

förvaltningsspecifika arbeten?

6 a Särskilda kartläggningar/riskinventeringar

6 b Skyddsronder

6 c Kemiska produkter

6 d Maskiner i t.ex. slöjd, kök, maskinhall, park, vårdinrättning

6 e Förändringar - konsekvensanlays och riskbedömning

7 a Rutiner för tillbud - OJ

7 b Rutiner för arbetsskador - AJ

8. HANDLINGSPLANER

Kommentar

Grönt 52 76,47%

Gult 9 13,24%

Rött 7 10,29%

9. HUMAN RESOURCES -personalpolitisk riktlinje

Kommentar

Grönt 49 73,13%

Gult 16 23,88%

Rött 2 2,99%

9 a Arbetet med HR-riktlinjen i vår verksamhet

8 a Handlingsplaner vid förändringar i verksamheten, hot och våld, organisatoriska

och sociala arbetsmiljörisker, risker för diskriminering eller hinder för lika

rättigheter och möjligheter, etc.

Verksamhetsberättelse

för Kulturskolan 2018


1


1 Organisation ..............................................................................................................................2

3 Målredovisning .........................................................................................................................3

4 Prioriteringar .............................................................................................................................6

5 Personalredovisning .................................................................................................................7

6 Ekonomisk redovisning ...........................................................................................................8

7 Nyckeltal (jämförelse mot helårsutfall)...................................................................................9

8 Väsentliga händelser............................................................................................................... 10

9 Internkontroll ...........................................................................................................................11

2

1 Organisation Kulturskolans rektor leder verksamheten. ca 50 lärare på hel- eller deltid inom olika konstformer arbetar

med två uppdrag: Frivillig undervisning på elevernas fritid samt obligatorisk rytmikundervisning i

förskoleklass (alla skolor) och årskurs ett (de kommunala skolorna) under skoltid. En kulturkonsulent

arbetar med uppdraget att se till att grundskoleelever får möta professionell scenkonst minst en gång

varje år.

En administratör och en institutionstekniker stödjer verksamheten.

Förändringen under 2018 har varit att rektor också är chef för Kulturhuset Najaden, som innebär

samarbete mellan BUF och KUF, under respektive nämnder och därmed också har arbetsgivaransvar för

ytterligare fem medarbetare inom enheten Upplevelser och Scenkonst.

3

3 Målredovisning

Verksamhetsmål 1

Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner för barn och

unga.

Kommentar

För Kulturskolan innebär målet att ge en god kvalitet till så många som möjligt. Det ligger en

tyngdpunkt på ensembler och grupper inom alla ämnen i Kulturskolan. Inom musiken behåller skolan en

satsning kör och orkestrar. Just nu finns det hela 28 körer och orkestrar i en struktur som ger en

utveckling år från år. Spetsensemblerna Nova Cantica, Symphonic Band och Stråkensemblen håller

nationellt god kvalitet och har betydelse för Halmstads kulturliv.

Skolan behöver såväl spets som bredd. Nöjdheten hos elever och vårdnadshavare som ligger på 98

procent är ett viktigt mått för att målet om en bra kulturkommun för barn och unga ska kunna uppfyllas.

Det är viktigt att förstå att kulturskolans lärare måste hålla en hög nivå för att skolan ska kunna behålla

den nöjdheten.

Att Halmstads kommun sedan 1991 erbjuder samtliga yngre grundskolebarn möjligheten att 40 minuter i

veckan möta musiken, dansen, sången, ramsan och berättelserna i rytmikämnet är inte många kommuner

som kan konkurrera med. Ämnet är till också för att förstärka lärandet också i andra ämnen genom att

ordinarie personal också finns med under lektionerna. För Kulturskolans del bidrar arbetet också till att

rekryteringen till Kulturskolan är relativt jämnt fördelat över de olika bostadsområdena och de olika

orterna.

Det tredje uppdraget som kulturskolan har är mer utförligt beskrivet i BUFs verksamhetsberättelse. Det

handlar om scenkonstupplevelser och Skapande skola. Genom den kommunala scenkonstsgarantin får

alla elever i grundskolan ta del av minst en professionell föreställning per år. Inte så sällan blir det mer,

resurserna har i Halmstad ökat betydligt mer än riksgenomsnittet. Dessutom ger såväl Sturegymnasiet

som Kulturskolans lärare några föreställningar i grundskolan.

Den statliga satsningen Skapande Skola gör i Halmstad ett tydligt avtryck och så gott som alla skolor får

besök av konstnärer inom olika konstformer som gör projekt där skapande och lärande går hand i hand.


Andel elever i Kulturskolan av det totala antalet elever 28,4% Oförändrat

Andel elever i Kulturskolan av det totala antalet elever

Kulturskolans olika verksamheter, frivillig verksamhet, uppdragsverksamhet, obligatorisk rytmik samt

uppsökande verksamhet med statligt stöd ger sammanlagt 5408 platser. De upptas av 4260 individer.

Det totala antalet elever från förskoleklass till gymnasiet är ca 15000 vilket alltså innbär att 28,4 procent

omfattas av Kulturskolans verksamhet. Nationellt sett så är det en hög siffra. Dock är det en minskning

sedan föregående år, vilket självfallet blivit följden av besparingar i verksamheten speciellt eft ersom

antalet elever i Halmstad ökar. När det totala elevantalet stiger blir en kulturskola med minskade resurser

gör relativt lägre, en utveckling som vi ser framför oss de närmaste åren utifrån planeringsdirektiv.

4

Verksamhetsmål 2

I Halmstad ska alla barn och unga ha möjlighet till en meningsfull fritid.

Kommentar

Halmstads kommun har de senaste åren ökat möjligheterna att gå på kulturskolan. Köerna som för fem

år sedan var långa är idag betydligt kortare. Inom dans behöver barn och ungdomar numera inte stå i kö

särskilt länge för att komma in. Det är endast inom piano, solosång och gitarr som köerna ännu är långa

men även här har köerna kortats. I och med den statliga satsningen på kulturskolor så har möjligheterna

i Andersberg och i Oskarström ökat för de barn och ungdomar som vill hålla på med kultur. Likaså har

barn inom Skolan mitt i byn på Andersberg kunnat komma till kulturskolan på sport- påsk- och

novemberlov.

I kulturskolans verksamhet finns det tydlig transparens mellan volym och kapacitet. Med de resurser som

Kulturskolan nu förfogat över har det gått att upprätthålla en mycket bra verksamhet, såväl kvalitativt

som kvantitativt. För de kommande åren aviseras relativt stora besparingar. Med tanke på den slimmade

organisationen som skolan nu skaffat sig så kommer besparingarna leda till stora försämringar i

kvantitet, med längre köer som följd samt alternativt ett kraftigt reducerat kvalitativt åtagande. I och med

att statligt stöd tros upphöra från och med 2020 kommer det uppsökande arbetet att få läggas ned.


Antal elevplatser i Kulturskolans frivilliga undervisning inklusive kör och ensemble 3 090 Oförändrat

Antal orter där skolan bedriver undervisning 13 Ökning

Antal elevplatser i Kulturskolans frivilliga undervisning inklusive kör och ensemble

Nya lokaler har givit nya möjligheter till större elevintag, trots minskat tjänsteutrymme.

Antal orter där skolan bedriver undervisning

Förutom i Kulturhuset Najaden bedriver Kulturskolan frivillig eller uppsökande verksamhet på följande

platser: Andersberg, Eketånga, Eldsberga, Fyllinge, Gullbrandstorp, Harplinge, Haverdal, Oskarström,

Noll-Tre-Fem, Simlångsdalen, Snöstorp, Sturegymnasiet, Vallås.


Rytmikundervisning i grundskolan.

Kulturskolans pedagoger har rytmikundervisning i alla förskoleklasser i kommunen 30-40 minuter per vecka, även i friskolorna. Omkring 75 procent av eleverna i årskurs ett har också rytmik en gång i veckan, ibland dock enbart halva året. Erbjudandet till årskurs ett har inför hösten minskat med 16 procent på grund av att kulturskolans ekonomi har minskat.

Ökade insatser på kommunens fritidshem.

Statens Kulturråd fördelar medel i en statlig satsning på landets musik- och kulturskolor. I Halmstad används medlen till en ny verksamhet som riktar sig till elever som av olika anledningar har längre till att söka sig till kulturskolan. Verksamheten kallas Flavors och har kulturundervisning på fritidshemmen på Vallås och i Andersberg. Dessutom har Flavors verksamhet för de äldre barnen på mötesplatserna som KUF ansvarar för i Andersberg och i Oskarström.

5

Verksamhetsmål 3

Halmstads Kulturskola ska ha en god kvalitet med nöjda elever och

vårdnadshavare

Kommentar

En enkätundersökning som skickar ut till elever och vårdnadshavare görs vartannat år av kulturskolan.

Eftersom den gjordes 2017 så äger nästa undersökning rum först 2019.


Antal evenemang 225

Nöjd brukare 98,3% Oförändrat

Antal evenemang

Genom att Kulturhuset Najaden öppnades finns nu stora möjligheter att samordna evenemang. Det

innebär också att evenemangen får bättre kvalitet, bättre förutsättningar. I slutet av terminen drabbades

skolan av sorg genom att en kär medarbetare plötsligt omkom, därav sköts ett flertal evenemang på

framtiden, vilket gör att antalet minskade något jämfört med föregående år.

Nöjd brukare

Ingen enkätundersökning 2018.

6

4 Prioriteringar

Tillgänglighet för alla Kulturskolan flyttade till nya lokaler på hösten 2017 och uppfyller där alla dagens krav på god

arbetsmiljö och tillgänglighet för elever och personal. När kulturskolan förlägger undervisning till andra

platser i kommunen tas hänsyn till tillgänglighet och arbetsmiljö när lokalerna väljs.

Genom bland annat hbtq-certifieringen har också en kontinuerlig översyn av bemötandet gjorts och görs

fortlöpande.

Oförändrat intag Antal individer på Kulturskolan har ökat med 93 personer trots minskad ram. Det är mer än dubbelt så

stor ökning som året tidigare. Vår bedömning är att Kulturhusets Najadens attraktivitet har slagit

igenom, samtidigt som lokalernas standard har gett möjligheter att ta in större grupper, inte minst inom

dans, men även inom musikämnena. Antal individer på Kulturskolan december 2018 är 2061. Antal

platser på skolan har också ökat, från 2991 till 3090.

Dessutom har det statliga projektbidraget kunnat användas till att mer än 100 barn från Oskarström,

Vallås och Andersberg också kunnat delta i kulturskoleverksamhet.

Samarbete inom kommunen Ett bra samarbete har ägt rum kring funkiskulturverksamhet med UAF, KUF och Socialförvaltningen,

bland annat ett samarbete kring estetisk verksamhet i Daglig Verksamhet samt med den stora

funkisfestivalen, där i år också avhölls en nationell konferens om kultur för funktionsvarierade.

Ett visst samarbete med KUF görs i samband Kulturskolans utökade statliga uppdrag för att nå nya

målgrupper.

Kulturhuset Najaden har erbjuder nya samarbetsmöjlighet med många olika aktörer. KUN och BUN har

antagit ett gemensamt visionsdokument för huset och en gemensam organisation har upprättats. I huset

Hemvårdsförvaltningen bedriver dans med äldre personer under dagtid.

7

5 Personalredovisning

Kompetens

Vilka strategier har förvaltningen/bolaget för att säkerställa att rätt

kompetens finns i verksamheten nu och inom 2-5 år?

På kulturskoleområdet finns problem eftersom rätt specialistutbildning inom musiken inte ges av

universitet och högskolor. Den statliga kulturskoleutredningen som kom 2017 uppmärksammade detta

problem och just nu har några av högskolorna planer på att starta utbildningar. Dock verkar det inte

riktigt som kvalitén blir så hög som den som de flesta lärarna på Halmstads Kulturskola har.

Rekryteringsläget för kulturskolan i Halmstads kommun är dock bra eftersom förutsättningar och nivå är

på hög nivå vilket är allmänt känt i branschen.

Vilka strategier har förvaltningen/bolaget för att säkerställa

jämställdhets- och mångfaldsperspektivet i planering, genomförande

och uppföljning av verksamheten?

Halmstads kulturskola blev hbtq-certifierat 2017 vilket medför att man har tagit fram en omfattande plan

för de kommande åren inom jämställdhet och mångfald.

8

6 Ekonomisk redovisning

Driftredovisning

(samtliga belopp i

kkr)

Helårsutfall

2017 Budget 2018

Helårsutfall

2018

Budgetavvikels

e 2018

Periodutfall jmf

fg år

Verksamhetens Intäkter

8 110 6 508 8 302 1 794 192

Lönekostnader -24 134 -25 041 -25 326 -285 -1 191

Lokalkostnader -5 766 -4 744 -4 813 -69 953

Kapitalkostnader -310 -402 -392 10 -82

Övriga kostnader -5 220 -3 973 -5 530 -1 556 -310

Verksamhetens kostnader

-35 430 -34 160 -36 060 -1 900 -630

Resultat/ nettokostnad

-27 320 -27 652 -27 758 -106 -438

Kulturskolans avvikelse mot fastställd ram är -106 kkr (-0,4%).

Intäkterna avviker positivt mot budget i och med att bidrag från Kulturrådet och Region Halland

erhållits samt att elevintäkter och ersättning för sålda tjänster är något högre. Användning av dessa ökade

intäkter innebär att främst övriga kostnader, men även lönekostnader, är högre än budget.

Lokalkostnaderna avviker något på grund av tillfälliga hyreskostnader. Marginell avvikelse på

kapitalkostnader.

Balanserat resultat med hänsyn tagen till överskott på kapitalkostnader är -116 kkr.

Kulturskolans budgetram är ökad med 660 kkr jämfört med av KF ursprunglig fastställd ram genom en

omföring från BUN:s vht 641 för att täcka högre lokalkostnader. Besparingar och neddragningar som

gjordes i ursprunglig budget är därmed bortjusterade, förutom de som avsåg effektivisering.

Investeringsredovisning

(samtliga belopp i kkr) Helårsutfall

2017 Budget 2018

Helårsutfall 2018

Budgetavvikelse 2018

Periodutfall jmf fg år

Investeringsinkomster 0 0 0 0 0

Investeringsutgifter -1 300 -300 -265 35 1 036

Investeringsnetto -1 300 -300 -265 35 1 036

9

7 Nyckeltal (jämförelse mot helårsutfall) Nyckeltal

Antal elever per område i Halmstad

Antalet individer ökade med cirka 100 personer vilket är mycket bra siffra. Som synes av tabellen är ökningen ganska jämt fördelad över kommunens delar.

OMRÅDE 2017 2018

Andersberg* 27 30

Bäckagård 68 81

Eldsberga/Trönninge/Laxvik 77 89

Frennarp/Furet/Nyatorp 81 87

Fyllinge 59 54

Getinge/Steninge 52 66

Gullbrandstorp/Onsjö 67 82

Harplinge 45 47

Haverdal/Villshärad 48 48

Holm 37 27

Knebildstorp 41 38

Kvibille 22 26

Kärleken 85 106

Lasarettsomr./Mickedala/Rotorp 181 175

Linehed/Gustavsfält 150 154

Marbäck/Öppinge/G:a Fyllinge 29 28

Nissastrand/Söder/Slottsjord/Örjan 132 139

Nyhem/Larsfrid/Ö. stranden 60 67

Oskarström/Sennan/Åled** 135 145

Simlångsdalen 65 71

Snöstorp/Skedala/Röinge 99 107

Stenhuggeriet 61 63

Söndrum 206 196

Tylösand/Frösakull 33 32

Vallås 79 72

Utanför kommunen 29 31

Summa 1 968 2 061

Andel barn som fått scenkonstupplevelser i grundskolan

Erbjudande om minst en professionell scenkonstföreställning har getts till alla klasser i alla skolor. Totalt sett har alla kunnat tillgodogöra sig minst en föreställning. Dock är det så att några klasser på ett mindre antal skolor inte tar emot möjligheten.

Fler kulturupplevelser: Kulturskolan har tagit emot 768 elever från årskurs 2 i en aktivitet med föreställningar och prova-på-aktiviteter som kallas "Det Magiska Huset".

Skolbio har nått 1239 elever och 9240 elever har deltagit i Skapande Skola projekt.

10

8 Väsentliga händelser

Kulturhuset Najaden står färdigt

Ett flerårigt projekt har gått i mål. Resultatet har blivit enastående. Ett modernt kulturhus med

fantastiska förutsättningar för en allt mer aktiv mötesplats där Kulturskolan som mötesplats för barn och

unga inom konstformerna växer fram. Mängder av studiebesök görs från andra kommuner som blivit

mycket imponerande av husets kvalitet och tankarna och visionerna om hur huset fungerar och ska

fungera. Två förvaltningar och nämnder samarbetar och resultatet har blivit mer verksamhet för mindre

pengar. Samarbetsytorna har ökat väsentligt och ger nya möjligheter för framtiden.

11

9 Internkontroll

Verksamhet

Trafiken utanför skolan Kontrollmoment Kommentar

Trafiken utanför skolan

I och med öppningen av Kulturhuset Najaden med stor utåtriktad verksamhet har trafiksituationen förvärrats väldigt mycket och från Kulturskolans sida vädjar vi om hjälp från övriga kommunen att göra något åt säkerheten.

Arbete ute på skolorna kvällstid Kontrollmoment Kommentar

Utebelysning

Inget har blivit gjort här.

Genomgång av rutiner

Skolans rektor har gått igenom rutiner vid hot och fara. Bättre belysning behövs på några platser. Ett par incidenter har ägt rum i Oskarström under året.

Styrning

Eget budgetanslag Kontrollmoment Kommentar

Närvaro på nämndssammanträden

Kulturskolans rektor har varit närvarande på tre sammanträden under 2018.

HR/medarbetare

Frihet att utforma arbetet Kontrollmoment Kommentar

Flextidsavstämning

Flextidsplanering genomförs vid medarbetarsamtal och avstämning är gjord.

Frihet att utforma arbetet

Kulturskolans rektor mycket noggrann vid medarbetarsamtal samt vid arbetsplatsträffar. Stor tillgänglighet för medarbetare som behöver råd i hur arbetstiden ska användas.




Verksamhetsplaner med budget 2019-2021


Barn- och ungdomsnämnden beslutar anta verksamhetsplan med budget 2019-2021 för förskola och skola.

Sammanfattning av ärendet Enligt Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell ska verksamhetsplaner med verksamhetsmål tas fram per verksamhetsområde enligt särskilda anvisningar. I verksamhetsplanerna redogörs för nämndens uppdrag, en planeringsanalys utifrån identifierade kommunövergripande utmaningar/möjligheter, kommunfullmäktiges mål, nämndens mål och prioriteringar, internbudget och internkontrollplan.

Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Till följd av valår beslutas planeringsdirektiv med budget 2019 – 2021 i december (2018). Det innebar att verksamhetsplanen beslutades preliminärt i november med möjlighet till komplettering under februari (2019). Det här ärendet behandlar kompletteringar/justeringar av nämndens verksamhetsplan 2019 och innebär att nämnden fattar ett slutgiltigt beslut om verksamhetsplan med budget i sin helhet. Planeringsdirektivet innehåller budget med nämndernas ekonomiska ramar och en investeringsbudget. Ramen till grundskola och barnomsorg uppgår till 2 076 273 kkr.

Ärendets beredning Ärendet har beretts av tjänstepersoner på barn- och ungdomsförvaltningens administrativa avdelningar. Samråd har skett med ledningsgruppen. Barn- och ungdomsförvaltningens samverkansgrupp 2019-02-13.


Bakgrund

Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. I planeringsdirektivet preciserar kommunfullmäktige visionen genom övergripande och konkretiserade mål. Planeringsdirektivet innehåller också budget med nämndernas ekonomiska ramar och en investeringsbudget. Till följd av valår beslutas planeringsdirektiv med budget 2019 – 2021 i december (2018). Det innebar att verksamhetsplanen beslutades preliminärt i november med möjlighet till komplettering under februari (2019). Det här ärendet behandlar kompletteringar/justeringar av





nämndens verksamhetsplan 2019 och innebär att nämnden fattar ett slutgiltigt beslut om verksamhetsplan med budget i sin helhet. Planeringsdirektiv med budget för åren 2019-2023 har en delvis ny struktur. I årets planeringsdirektiv pekas fyra områden ut som strategiskt viktiga för framtidens Halmstad. Inom varje område presenteras konkretiserade mål som anger den förflyttning man vill se under planperioden. Målen är nio och till sin karaktär mer kommunövergripande än tidigare mål. De precisa mätetal som tidigare var kopplade till målen borttagna, istället beskrivs i text vad målen ska leda till. Med hänsyn till den korta tid som finns tillgänglig för förändringar av verksamhetsplanen rekommenderar Kommunledningsförvaltningen en pragmatisk hållning. Barn- och ungdomsförvaltningen bedömer att den preliminära verksamhetsplanen som beslutades av nämnden i november kan möta det planeringsdirektiv som Kommunfullmäktiga fattade beslut om 2018-12-18 med undantag av några justeringar. Planeringsdirektivet innehåller budget med nämndernas ekonomiska ramar och en investeringsbudget. Ramen till grundskola och barnomsorg uppgår till 2 076 273 kkr. Regeringen har fattat beslut om en förordning om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. 2019 har barn- och ungdomsnämnden möjlighet att rekvirera cirka 30 000 kkr, vilket också förvaltningen anser att nämnden bör göra. Statsbidraget planeras användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskola. Genom att analysera, identifiera och prioritera behoven kan huvudmannen själv bestämma vilka insatser som statsbidraget ska finansiera och mot vilka skolor som bidraget ska riktas. Även satsningar på huvudmannanivå kan finansieras av statsbidraget. Bidraget är villkorat med att inte sänka kostnaderna per elev för undervisning och elevhälsa i grundskola, sett till ett genomsnitt av föregående tre år. Detta är bakgrunden till att de besparingsförslag som läggs i internbudgeten främst riktas mot förskolan och övrig verksamhet.

Analys och förslag

Verksamhetsplanen och dess internbudget är ett av nämndens viktigaste verktyg för att styra barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet. Genom att följa upp mätetal och aktiviteter tre gånger per år får nämnden en löpande återkoppling om hur arbetet med målen går. I ” Verksamhetsplan 2019–2021 för förskola och skola” föreslås följande mål:

I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt.

I Halmstads förskolor ska antalet barn i grupperna anpassas så att barnens behov av en trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet tillgodoses

Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ lärmiljö såväl inne som ute

Barn och unga ska ha tillgång till en god och jämlik elevhälsa

I Halmstad ska barn och unga uppleva en god psykisk hälsa

Andel barn och unga som blir utsatta för diskriminering och/eller kränkande behandling ska minska

Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner för barn och unga

Fritidshemmen ska erbjuda meningsfull och varierad undervisning för att skapa nya och fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse

Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare




Chefer och medarbetare ska tillsammans skapa förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö där alla kan utföra ett kvalitativt arbete.

Flertalet av målen i verksamhetsplanen har funnits med under flera år, vilket möjliggör för förvaltningen att arbeta långsiktigt med dem. Det ger i sin tur också bättre förutsättningar för en högre måluppfyllelse. Målet mängden hälsofarliga kemikalier i barn och ungdomars vardag ska minska är borttaget 2019. Den tidigare ekonomiska satsningen på högre andel ekologisk mat samt att aktivt byta ut material i verksamheterna ingår nu i det ordinarie arbetet. Budgetposten en giftfri vardag på 2 000 kkr är således borttagen. Förvaltningens förslag för högre måluppfyllelse är därför att målet avslutas som mål betraktat och istället byggs in i det ordinarie arbetet med tydliga anvisningar och stöd för inköp till verksamheterna, inventering som en del av rektors uppdrag med stöd av Barn- och ungdomsförvaltningen arbetsmiljökonsulter. Budgetramen till grundskola och barnomsorg är 97 800 kkr högre jämfört med ramen 2018. I ramökningen ingår effektivisering och kostnadsreduktion med 32 800 kkr. Nämnden har erhållit ramökningar för ökade volymer, fler lokaler samt löneökningar. I internbudget för förskola och skola föreslås budgetering för följande större ökade kostnader:

Barn- och elevpengen är uppräknad med volymökningar, ökade vistelsetider i förskolan, högre måltidskostnader och löneökningar. Därefter minskad med besparing vikariekostnader 11 000 kkr, förskolans personaltäthet 9 800 kkr. IT-budgeten till verksamheterna är flyttad till centralt objekt med 19 000 kkr. Nettoökningen av den totala barn och elevpengen är därmed +32 200 kkr

Kostnader för fler lokaler i kommunal verksamhet 32 000 kkr

Högre bidrag till fristående verksamheter för lokaler 3 600 kkr

Ökade kostnader för skolskjuts från 6000 kkr i november till 5 400 kkr Utökad budget för vaktmästartjänster 1 300 kkr I internbudget för förskola och skola föreslås följande större effektiviseringar/besparingar för att få en budget i balans:

Minskade vikariekostnader i förskola, grundskola och fritidshem från 15 000 kkr i november till 11 000 kkr.

Minskad barnpeng i förskolan 9 800 kkr.

Minskad budget för FoU-avdelningen (Kärnhuset) 3 000 kkr.

Borttaget stöd till en-avdelningsförskolor 2 000 kkr.

Stängning av Norre Katts öppna förskola och neddragning på Solrosens öppna förskola på Vallås 750 kkr.

Ingen utökning av budget till övrig personal (skolsköterska, kurator, skolvärd, bibliotekarie) trots ökat elevantal i grundskolan med 290 elever.

Ingen utökning av lärare i modersmål och svenska som andraspråk trots ökat elevantal.

Minskad personaltäthet i grundsärskolan.

I internbudget för förskola och skola föreslås följande satsningar (ökad budget jämfört med budget 2018):

Satsning på kläder för utomhusbruk året runt för personal i förskola och fritidshem 2 600 kkr (varav en mindre del redan finns i budget för 2018)




Satsning kopplat till implementering av ny läroplan i förskolan 1 300 kkr

PRAO och Lovskola 1 300 kkr (ingen budget var lagd för 2018)

Övningsförskola 600 kkr

Ökat antal karriärtjänster (förstelärare) 445 kkr

Mobil förskola 500 kkr Nya satsningar jämfört med novemberförslaget

Utökad friskvård enligt Kommunfullmäktiges beslut med 1 200 kkr

Finansiering av brandskyddsutbildning inom grundskolan 500 kkr


Minskade vikariekostnader i förskola, grundskola och fritidshem på 11 000 kkr kan innebära en risk att planeringstiden minskar i förskolan. Det kan även medföra en ökad belastning på personalen, ökad risk för högre sjuktal samt lägre kvalitet på både omsorg och undervisning. Möjligheter att använda vikarier för att ersätta ordinarie personal vid kompetensutveckling kan också bli en negativ påverkan på verksamheten. En möjlig effektivisering är bättre samordning i verksamheterna vid personals frånvaro och minskat överuttag av vikarier. Förbättrade rutiner och nya former för organisering för att täcka upp vid sjukdom kan också leda till att det för barn och elever blir kända ersättare i undervisningen, vilket kan öka tryggheten. En besparing i förskolan på 9 800 kkr kan tillsammans med besparing på vikarier bli kännbar för alla förskolor. Minskad bemanning tillsammans med ökad vistelsetid för barnen i förskolan kan innebära mer fokus på omsorg och mindre på undervisning, ökad belastning för personalen, ökad risk för ohälsa och högre sjuktal samt mindre tid för systematiskt kvalitetsarbete. Det finns även en risk att barn- och ungdomsförvaltningen framstår som en mindre attraktiv arbetsgivare vilket medför att det blir svårt att anställa behörig personal. De senaste mätningarna visar på färre antal barn per årsarbetare i Halmstads kommuns förskolor. Det beror på ökade vistelsetider i förskolorna, eftersom resursfördelningen till förskolorna tar hänsyn till antalet timmar som barnen är inskrivna i verksamheten. Det beror också på statsbidragen för minskade barngrupper som används till personalförstärkningar i förskolan. En minskad budget för FoU-avdelningen (Kärnhuset) på 3 000 kkr kan leda till en högre arbetsbelastning för skolledare då möjligheten att använda FoU-avdelningens resurser i enheternas utvecklingsarbete minskar. Det kan bli svårare för lärare och pedagoger att utveckla verksamheterna och ge stöd till barn och elever om möjligheterna till FoU-avdelningens stöd minskar. Om verksamheterna inte klarar av att möta barns och elevers behov kan det leda till ökad ohälsa bland unga. Det kan finnas möjlighet att effektivisera verksamheten genom att öka samverkan med andra myndigheter. Den stora minskningen kommer att göras på FoU-avdelningens enhet för lärande. Ett borttaget stöd till en-avdelningsförskolor på 2 000 kkr kan minska möjligheten att bedriva likvärdig pedagogisk verksamhet. I nuläget berörs sex kommunala förskolor och sju fristående förskolor. En stängning av Norre Katts öppna förskola i Halmstads centrum och neddragning av Solrosens öppna förskola på Vallås innebär en besparing på 750 kkr. Konsekvenserna blir färre kommunala öppna mötesplatser för barn som inte går i förskola och deras vårdnadshavare. Öppen förskola är en frivillig del av kommunens verksamhet. De fyller dock en viktig funktion. Förslaget berör inte Andersbergs öppna förskola. Den verksamheten ingår i ett samverkansprojekt där öppna förskolan i samverkan med




BVC och socialtjänsten arbetar med ett utökat barnhälsovårdsprogram för alla förstagångsföräldrar boende på Andersberg. Ingen utökning av budgetposten övrig personal (t.ex. skolsköterska, kurator, skolvärd, skolbibliotekarie) trots att elevantalet i grundskolan ökar med cirka 290 elever skulle i värsta fall kunna innebära att elever inte får det stöd de har rätt till från exempelvis kurator. Övrig personal kan behöva omfördelas mellan verksamheter och behöver täcka ett utökat elevunderlag. Ingen utökning av skoladministratörer och skolvärdar kan leda till ökning av lärares och skolledares administration. Den ökade lokalkostnaden 2019 beror främst på ökade kostnader för nya grundskolor. Fristående verksamheter kompenseras för kommunens ökade lokalkostnader, vilket utbetalas genom högre bidrag till fristående verksamheter vilket är en ökad kostnad med cirka 3 600 kkr jämfört med 2018 års budget. Budgeterade ökade kostnader för skolskjuts beror på volymökningar och nytt taxiavtal. Budgeten för vaktmästartjänster behöver utökas med 1 300 kkr jämfört med 2018 års budget, behovet har uppstått med anledning av att fler enheter öppnar. De satsningar som föreslås gör att barn- och ungdomsförvaltningen kan genomföra av nämnden beslutade insatser (vinterkläder, mobil förskola) som syftar till att gynna barn, elever och personal i verksamheterna. I juli 2019 träder en ny reviderad läroplan för förskolan i kraft. Forskning visar på vikten av att huvudmän stödjer förskolor och skolor när nya läroplaner ska implementeras. Det förslag på satsning på 1 300 kkr som nu läggs fram i budget är kraftigt reducerat mot det ursprungliga förslaget på grund av de givna ekonomiska förutsättningarna. För att möta nya lagkrav krävs satsningar på PRAO och lovskola. Budgeten utökas för övningsförskolorna för att möta förändrade ersättningsnivåer från Halmstads högskola och därmed bibehålla attraktionskraften till den professionsutveckling det innebär för personalen att vara en del av en övningsverksamhet med studenter och forskning kopplat till förskolans arbete. Strategisk kompetensförsörjning är ett nyckelområde för utveckling framåt och en vidare satsning på karriärtjänster är en pusselbit i att öka attraktiviteten som arbetsgivare. Genom att barn- och ungdomsnämnden inte sänker kostnaderna per elev för undervisning och elevhälsa i grundskola, sett till ett genomsnitt av föregående tre år så finns möjligheten att rekvirera statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling på cirka 30 000 kkr vilket möjliggör satsningar i förskoleklass och grundskola vilka inte ryms inom föreliggande förslag till internbudget.

På längre sikt: 2020-2024 kommer det krävas besparingar i barn- och elevpengen för att hålla en budget

i balans. 2019 görs besparingen i förskolan med 9 800 kkr samt med minskade vikariekostnader

11 000 kkr inom förskola, fritidshem och grundskola. 2020 och 2021 kommer besparingskravet att

fortsätta vilket leder till fortsatt minskad personaltäthet inom kärnverksamheterna. År 2021 handlar det

om en besparing med cirka 100 personal (pedagogisk personal och personal inom elevhälsan).

En minskad personaltäthet får kännbara konsekvenser för verksamheten. Barn i behov av stöd riskerar

att inte få det stöd de har rätt till. Ökad undervisningstid och minskad planeringstid kan leda till sämre

måluppfyllelse och svårighet att rekrytera personal. Utrymmet för förebyggande och främjande arbete

blir väldigt litet. För personalen ökar risken för ohälsa. Läggs besparingen på grundskolan kan

kommunen inte få och behålla statsbidraget för en likvärdig skola.





Barn- och ungdomsnämnden 2018-11-28. Barn- och ungdomsnämnden 2019-02-27.

Beslutsunderlag

1. Verksamhetsplan med budget 2019–2021 för förskola och skola 2. Verksamhetsplan med budget 2019–2021 för förskola och skola från november


Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsförvaltningens ledningsgrupp Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Fredrik Landelius, avdelningschef kvalitet Eva Demle, avdelningschef ekonomi

Verksamhetsplan

2019-2021


Verksamhetsplan 2019-2021 2 Barn- och ungdomsnämnden


Ordförandens inledning ......................................................................................................... 3

Vision och värdegrund ........................................................................................................... 4

Nämndens uppdrag ............................................................................................................... 5

Planeringsanalys ..................................................................................................................... 7

Nämndens egna mål ............................................................................................................ 25

Kommunfullmäktiges mål .................................................................................................... 30

Prioriteringar ........................................................................................................................ 34

Internbudget ......................................................................................................................... 37

Ekonomiska förändringar .................................................................................................... 42

Internkontroll ....................................................................................................................... 49

BILAGOR

Bilaga till mål ”Chefer och medarbetare ska tillsammans skapa förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö där alla kan utföra ett kvalitativt arbete”


Ordförandens inledning


Vision och värdegrund Halmstads vision har tre hjärtan

Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas

av alla som bor här och av besökare. Halmstads vision består liksom kommunens vapen av tre hjärtan.

De tre hjärtanen bygger tillsammans visionen för Halmstads kommuns utveckling.

Hemstaden

Vi är en kommun där människor möts – med trygghet, respekt och kärlek.

Kunskapsstaden

Vi är en kommun där människor växer och utvecklas – genom livslångt lärande och kreativitet,

företagsamhet och innovativt tänkande.

Upplevelsestaden

Vi har en atmosfär som ger livslust – genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet.

Värdegrund

Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till

delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och

vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt.

Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och

skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen

tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina

behov.


Nämndens uppdrag Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för att alla barn och ungdomar i kommunen har tillgång till en

likvärdig, kvalitativ omsorg och utbildning inom förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola,

kulturskola, KomTek, och öppen förskola. All verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde

har som huvudsyfte att bidra till bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Häri ingår att

skapa optimala möjligheter för varje enskild individ att lära, erövra och utveckla sådana kunskaper,

färdigheter och förhållningssätt att de kan leva ett rikt och allsidigt liv samt kan ta ansvar för både sig

själva, sina närmaste och för samhället.

Nämndens verksamhet har sin utgångspunkt i skollag samt statliga styrdokument såsom läroplaner och

kursplaner med betygskriterier, Skolverkets föreskrifter (SKOLF), Skolverkets allmänna råd, statliga

förordningar, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen, FN:s konvention om barns rättigheter, med mera.

Utgångspunkter i arbetet är även de mål, riktlinjer och prioriteringar som beslutats i kommunfullmäktige

och barn- och ungdomsnämnden.


kommunens största förvaltning. År 2019 omfattar verksamheten:

4 500 barn i kommunal förskola

11 750 elever i kommunal grundskola och grundsärskola

4 300 barn i kommunala fritidshem

2 700 tillsvidareanställda och 480 visstidsanställda medarbetare

Sammantaget inkluderar verksamheten drygt 80 förskolor med cirka 290 förskoleavdelningar och 31

grundskolor, varav 29 med fritidshem. Inom Halmstads kommun finns därtill cirka 750 (16,1 %) barn i

fristående förskola, cirka 300 (6,5 %) i fritidshem och cirka 1 300 (9,8 %) elever inom fristående

grundskolor.


10 åren, vilket i sin tur innebär stort behov av nya platser i förskola, grundskola och fritidshem.

Allra mest ökar antalet barn och elever i de centrala delarna av Halmstad. Där är det mycket svårt att

hitta mark för att bygga nya förskolor och skolor.

Skollagen säger att huvudmannen ska säkerställa att ”utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom

varje skolform och inom fritidshemmet” och att ”utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov och att en

strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”.

Diagrammet nedan synliggör endast ett av de flertalet resultat som påvisar en stor variation i

måluppfyllelse mellan skolor. Fokus i nämndens uppdrag de kommande åren behöver därför vara att

prioritera mål, mätetal och aktiviteter som sätter fokus på en utveckling mot ökad likvärdighet. Detta

fokus behöver prägla nämndens arbete i alla frågor exempelvis kompetensförsörjning, lokalplanering och

resursfördelning.


Källa: BUF-lägesbedömning 2017, varje stapel i diagrammet utgör en av huvudmannens grundskolor


Planeringsanalys

Befolkningsökning - Halmstad växer så det knakar

Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på kort sikt?

När andelen unga blir fler i kommunen ställs det krav på att utbyggnaden av förskole- och elevplatser

sker i samma takt som ökningen. Nödvändigt är att alla barn och elever har en plats, angeläget är att

platsen är där behovet finns och önskvärt är att den är i permanenta ändamålsenliga lokaler. Den största

ökningen sker i närtid vilket medför att kommunen behöver hyra in lokaler i avvaktan på beslut om var

nya förskolor och grundskolor ska byggas och tills de hinner bli klara.

Vilka krav på arbetsmiljön som ska gälla för ny- och ombyggnationer av förskole- och grundskolelokaler

är inte alltid tydligt då lagstiftningen ger utrymme för olika tolkningar. ”Policy för projektering och

byggnation av förskolor och skolor” som beslutats av kommunfullmäktige kommer att vara vägledande

för verksamhetsutövaren och ansvariga för projektering och byggnation. Myndighetsnämnderna

kommer dock fortsatt att följa statliga myndigheters riktlinjer vilket medför risk för förseningar av de

lokaler som ska byggas de närmaste åren.

Det finns ett stort antal befintliga förskole- och grundskolelokaler som behöver utredas och åtgärdas

utifrån krav från myndigheter för att få en god arbetsmiljö. Den av kommunen framtagna

lokalförsörjningsstrategin, LOFS som beslutas politiskt varje år måste bli heltäckande och inte endast

behandla nybyggnationer utan även befintliga lokaler som är undermåliga för att strategisk lokalplanering

ska kunna ske.

Barn- och ungdomsförvaltningen har svårt att ta ansvar för en verksamhet där lokalförsörjningen inte är

tillgodosedd. Barn och elever, vårdnadshavare och personal har de senaste åren utsatts för stor

påfrestning kring att barn- och elevplatser inte finns klara i tid. Krisen tvingar kommunen att placera

barn i tillfälliga förskolelokaler ibland långt från hemmet. Detta påverkar familjers vardag och försvårar

hållbara val. Kommunen är nu på väg in i samma läge för grundskolan, där många tillfälliga lösningar

måste till för att lösa situationen kortsiktigt.

Kommunen har idag en stor andel barn och elever i tillfälliga lokaler. Kostnader som idag går till

hyreskostnader och omflyttningar bör användas för pedagogisk verksamhet. Vid om- och tillbyggnader

av befintliga skollokaler tillkommer kostnader för evakuering, buss och personal.

Under läsåret 2018/19 öppnas drygt tio förskolor och två tillfälliga grundskolor. En nystartad

verksamhet kostar mer än det barn- och elevpengen ger utrymme för. Som exempel behöver skolledare

utses och börja arbeta tidigt i processen med att sätta verksamhetsidéer, bygga organisatoriska strukturer

och rekrytera. Olika ämnesinstitutioner, labbsalar, slöjdmaterial mm behöver byggas upp. Personalen

behöver även ges möjlighet att samplanera, komma överens om gemensamma strategier för att ta emot

barn och elever samt påbörja iordningställandet av förskole- och skolmiljön. En nystartad verksamhet är

därav förenad med kostnader för personal långt innan barn och elever kommer på plats.

Förskolor och skolor når sällan sin fulla kapacitet från start. Det innebär nödvändiga överanställningar

under en period. Exempelvis känner man inte till exakt startdatum för nya barn då personal ska anställas.

Är samtliga barn runt ett år krävs troligen extrabemanning i introduktionen för att arbeta med


anknytning. På en nystartad skola kommer elevantalet inte från början vara det maximala antalet elever.

Att då bemanna med deltidstjänster för varje ämne är inte realistiskt. Det finns ändå viss möjlighet att

hålla ned kostnaden genom att exempelvis inte besätta elevassistenttjänster.

Hur påverkar utmaningen/möjligheten oss på lång sikt?

Stora investeringar för fler förskolor och nya grundskolor kommer inte bara att behövas i närtid utan

fortsättningsvis så långt kommunprognosen sträcker sig till år 2040. Samtidigt har kommunen en mycket

stor del lokaler med bristfällig arbetsmiljö som behöver åtgärdas eller avvecklas. Det i sin tur ställer krav

på evakueringslokaler.

Den växande staden kräver att samhällsbyggandet skapar en varierad och attraktiv stadsmiljö där

utbyggnad av bostäder blandas med kommunal service som förskolor och grundskolor. Därför måste

förskolor och grundskolor planeras in i nya områden och senast stå klara i samband med inflyttning i nya

bostäder, för att garantera att alla barn och elever har en förskoleplats/elevplats inom närområdet.

En växande stad kräver vidare att Halmstads kommun arbetar strategiskt kring frågor som inkludering,

sociala strukturer och integration. Kommunen har nu en möjlighet att genom en aktiv insats använda ny-

och ombyggnationer som ett verktyg för att bygga bort delar av skolsegregationen och styra

elevströmmarna så att den växande staden blir en stad som präglas av integration istället för segregation.

Det är även en av tio punkter för en bättre skola enligt Skolverkets kartläggning av kommuners och

fristående skolors arbete inom områdena: lärarbristen, skolsegregationen och den lokala styrningen av

skolan som genomfördes under våren 2018.

Ökad migration och behov av integration och inkludering


Elever som kommer till den svenska grundskolan sent (årskurs 7-9) är en av skolans stora utmaningar

och kommer att påverka måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskolan. 1 juli 2018 skärptes

skollagen i syfte att säkerställa nyanlända elevers rätt till behovsanpassat stöd. Utifrån den inledande

bedömningen av elevens kunskaper ska en individuell studieplan med uppgifter om utbildningens

huvudsakliga innehåll samt planerade stödåtgärder upprättas senast inom två månader från mottagandet

inom det svenska skolväsendet. Studieplanen ska innehålla en långsiktig plan för hur eleven ska uppnå

behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens mål.

Insatsen för att öka möjligheten för unga behöver börja i förskolan och fortsätta i grundskolans tidigare

år. Det är en fortsatt utmaning för förskolor och skolor att vidareutveckla arbetet med tvåspråkiga och

nyanlända barn och elever. Ett framgångsrikt arbete med dessa ökar inte enbart dessa barns och elevers

livschanser, utan skulle också på sikt möjliggöra högre måluppfyllelse för enskilda skolor och barn- och

ungdomsförvaltningen som helhet. I kommunen finns med nuvarande organisation av ämnet svenska

som andraspråk ingen större brist på behöriga lärare. För att öka antalet pågår uppdragsutbildning på

Högskolan i Halmstad. Förvaltningen vill dock påpeka att i de yngre åldrarna behöver behörighet i

svenska som andraspråk inte innebära att den faktiska kompetensen och de färdigheter som krävs för att

undervisa i ämnet finns. Som stöd i bedömningen av nyanlända elevers språkutveckling ska Skolverkets

material ”Bygga svenska” användas. För att stödja pedagogerna i detta finns en systemstärkande


utbildningsinsats i BUF-utvecklingsplan där pedagoger utbildas i nyanlända elevers språkutveckling

under 2018. Detta för att på ett likvärdigt sätt kunna bedöma och följa elevens utveckling, samt

underlätta uppföljning vid överlämnande med hjälp av kunskapsprofil i Unikum.

På kort sikt behöver förskollärare och övriga lärare kompetensutvecklas i interkulturellt förhållningssätt

samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att kunna möta denna elevgrupp och nå en ökad

måluppfyllelse. Läroplaner, kursplan och kunskapskrav ger lite stöd till läraren om hur undervisningen

ska planeras och hur kunskaperna ska bedömas när en elev är nybörjare i såväl svenska språket som i ett

ämne. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram ett generellt bedömningsstöd avseende sådan

kunskapsutveckling som ligger under kraven som motsvarar godkänt betyg. Bedömningsstödet ska ha

särskild inriktning på nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna och i gymnasieskolans

introduktionsprogram.

I Skolverkets lägesbedömning från 2017 lyfts kvaliteten på studiehandledningen fram som en viktig del i

den nyanlända elevens lärande. En fungerande studiehandledning förutsätter en gynnsam organisation

för personalens tid och schema, samspel och samarbete mellan lärare, studiehandledare och elev före,

under och efter undervisning. Exempel på en insats för att möta denna utmaning finns formulerad i

BUF-utvecklingsplan genom en gemensam kompetensutvecklingsinsats för lärare och studiehandledare

gällande planering och genomförande av undervisning för nyanlända och flerspråkiga elever.


Gruppen nyanlända utgör idag en relativt stor grupp av Halmstads kommuns elever, nästan 10 %. Deras

resultat och måluppfyllelse behöver analyseras i det systematiska kvalitetsarbetet för att kunna ta fram

goda undervisningsmetoder, anpassningar och insatser. Detta görs genom en särskild avsatt del i varje

skolas verksamhetsrapport där progressionen i arbetet med nyanländas lärande redovisas. På

huvudmannanivå redovisas analysen i BUF-lägesbedömning. Genom ett interkulturellt och

hälsofrämjande förhållningssätt hos all personal i förskola och skola ökar möjligheterna till integration

och möten mellan olika kulturer samt förståelse för olika normer och värdesystem. Detta hjälper de

nyanlända barnen och eleverna med deras identitetsskapande och i deras förförståelse av svenskt

samhälls- och skolsystem. I BUF-utvecklingsplan finns en kompetensutvecklingsinsats i interkulturellt

förhållningssätt riktat mot chefer, arbetslag, elevhälsa, SYV med flera.

Det krävs samverkan mellan förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning för att se elevens

utbildningsväg fram till en gymnasieexamen i ett större perspektiv.

Miljöförändringar och vattenbrist


Under 2017 var frågan kring vattenbristen högaktuell och har fortsatt vara så under senvåren och

sommaren 2018. 2017 arbetade barn- och ungdomsnämndens verksamheter med frågan bland annat

genom tematiska arbeten på temat vatten vilket gav effekter i barns och elevers medvetande och

beteenden. En utmaning för förvaltningen är att, likt vattenfrågan, lyckas ta helhetsgrepp runt frågor

som rör hållbar utveckling och integrera dessa frågor i undervisningen. Målsättningen är att se till att

undervisningen inte levererar färdiga svar. Istället ska den ge barn och ungdomar förmågan att fatta


egna, väl övervägda beslut i vardagen - att undervisa handlingskompetens i hållbarhetsfrågor.

Vattenfrågan bevisar att ”skarpa projekt”, som berör på riktigt motiverar våra barn och elever.

Vattenfrågan visar dock även på svårigheten i att hålla i och hålla ut i sådana här frågor - att arbeta aktivt

med miljö och hållbarhetsfrågor även när frågan tillsynes inte är akut.

Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara med och studera framtida utmaningar i miljöförändringar från

barnens perspektiv och skapa ny kunskap i området. Enligt “Regional handlingsplan för

klimatanpassning i Hallands län” är regionens främsta naturolycksrisker översvämning, värmebölja och

storm. I händelse av översvämning, storm eller extrem värmebölja kan det hända att förskolor och

skolor behöver stängas tillfälligt. Att finna evakueringslokaler är mycket svårt. Översvämningskartering

kan också påverka planering av nybyggnation. Värmebölja kan ha påverkan på människors hälsa och

särskilt i förskolan är det viktigt att ha beredskap för detta. Den värmebölja som varit i Halmstad under

senvåren och sommaren 2018 har ställt stora krav på verksamheterna och visat på vikten av bland annat

skugga och fungerande ventilation.


Även om samlingen kring en enskild fråga som vatten kan motivera och engagera, behöver

undervisningen kring perspektiven hållbarhet och miljöförändringar vara mer ämnesövergripande.

Lärande kring hållbar utveckling kan kopplas till jämställdhetsfrågan, livsstil, hälsofrågor,

globaliseringsfrågor, stad kontra landsbygd med mera.

Barn- och ungdomsförvaltningen är en stor förvaltning med en icke oansenlig miljöpåverkan genom sina

verksamheter. Förvaltningen måste därför själv vara i framkant och visa goda ledarhandlingar inom

miljöfrågan. För detta krävs också resurser till mer hållbarhetsanpassade förskolor och skolor, både vad

gäller nybyggnation och befintligt bestånd. I Halmstads kommun ska barn- och ungdomsförvaltningen

vara delaktig i tvärsektoriellt arbete för klimatanpassning på lång sikt.

Segregation, ojämlik hälsa, psykisk ohälsa och utanförskap

– sociala utmaningar


Barns identitet och självbild grundläggs redan i förskoleåldern. Är förskolan trygg och ger stabila

relationer i små grupper kommer det att ge stor effekt på barnets möjlighet till att utvecklas som

samhällsmedborgare. En barn- och elevhälsa som arbetar förebyggande i samverkan med

vårdnadshavare, förskolans och skolans ledning, personal samt andra i samhället adekvata

verksamheter/professioner verkar förebyggande för barnets och elevens fortsatta utveckling och

möjlighet till delaktighet i samhället. Det gäller överallt men är extra viktigt i socioekonomiskt

utmanande områden samt i skolformer som möter barn och elever med funktionsvariationer. Barn- och

ungdomsnämnden behöver därför ständigt se över sin resursfördelning så att utbildningsväsendets

kompensatoriska uppdrag efterlevs. En utmaning för barn- och ungdomsförvaltningen är att strategiskt

utveckla skolledares kunskaper och förhållningssätt kring ett elevhälsofrämjande arbete.

Barns och elevers rätt till utbildning innebär att utbildningen måste vara tillgänglig i alla sammanhang


och under hela dagen. För att säkerställa en, för alla barn och elever, hälsosam arbetsmiljö måste

helhetsperspektivet på barns och elevers utveckling och lärande kopplas till hela lärmiljön och

säkerställas utifrån ett socialt, pedagogiskt och fysiskt perspektiv. Fritidshemmet har en viktig funktion i

sammanhanget.

”Likvärdiga förutsättningar att lära ska uppnås i en miljö som stärker självkänsla och där eleven upplever

delaktighet och gemenskap med andra.” (Skolinspektionen, 2009:6).

I rapporten Elevernas syn på skolan synliggörs att det finns en ökande andel elever som känner sig

otrygga i skolan, både utifrån perspektiven ålder och kön över tid. Flickor i årskurs 8 mår generellt sämre

än flickor i årskurs 5 och även i förhållande till pojkar i årskurs 8. Sedan den första mätningen (2013) har

en negativ utveckling synts i förhållande till elevers lust och nyfikenhet att lära, i synnerhet i relation till

stigande ålder.

För att förbättra den upplevda psykiska hälsan hos våra barn och elever krävs ett helhetsperspektiv.

Barnets/elevens hela livssituation påverkar dennes mående. Det innebär att den fria tiden är lika viktig

som skoltiden. Barn- och ungdomsnämnden behöver samverka med många andra myndigheter, så som

exempelvis socialtjänst, region, polis och fritidsnämnderna. Sedan 2015 sker en strukturerad samverkan

med socialnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden och teknik- och

fritidsnämnden; som har som övergripande syfte att motverka psykisk ohälsa bland våra barn och unga.

Samarbetet kan på flera områden visa på positiva effekter, men utmaningarna är många och det är viktigt

att samarbetet fortsätter att utvecklas.

Vi vet att elevers motivation för studier höjs om eleven befinner sig i en bra social situation där de

känner sig delaktiga. En utmaning för barn- och ungdomsförvaltningen är att säkerställa en socialt,

pedagogisk och fysiskt tillgänglig lärmiljö för alla barn och elever, oberoende av förutsättningar utifrån

kön, funktionsvariation, etnicitet och religion. Utmaningen ligger i att i första steget kartlägga den

sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljöns tillgänglighet ur perspektiven: tillgängligheten i

kommunikation och samspel, tillgängligheten i meningssammanhang och fysiska tillgängligheten (tillgång

till platser, miljöer, objekt och lärverktyg etcetera.)

Det finns ett behov av att ta fram och implementera ett skattningsverktyg för tillgängliga lärmiljöer med

syfte att utveckla en förebyggande och främjande socialt trygg och utvecklande miljö. För att skapa ett

lärande kring det finns en insats i BUF-utvecklingsplan där även så kallade kvalitetsbesök från

huvudmannen ingår som en uppföljning.

Dokumentationen kring kränkningsanmälningar synliggör att de vanligaste situationerna där kränkningar

av elever i skolålder sker är i samband med rast och lek på skolgården. Med utgångspunkt i dessa resultat

blir utmaningen att ytterligare kvalitetssäkra barns och elevers fria lek och rastaktiviteter med syfte att

skapa en trygg och socialt tillgänglig och utvecklande verksamhet som har kunskap om effekterna av

samt arbetar aktivt för att främja delaktighet i samspel och lek och erbjuder alla barn och elever en del i

gemenskap varje dag.



På lång sikt ser förvaltningen att det är nödvändigt med en fördjupad analys och åtgärder för att minska

segregationen i Halmstads kommun. Vi behöver ha en kommun som blandar människor med olika

förutsättningar. I planeringen av nya förskolor och framförallt skolor behöver vi titta på möjliga

elevströmmar så varje skola har en bred representation av elever med olika bakgrund.

Möjligheterna består i att nämnder, förvaltningar och andra berörda aktörer, blir ännu bättre på att

samverka utifrån barns och elevers hela livssituation. Om kommunen lyckas möta individen mer samlat

med ett stöd till föräldrar, en god utbildning, en förebyggande socialtjänst och meningsfull fritid i ett

sammanhang tror vi att vi gör mer kostnadseffektiva åtgärder. Idag görs exempelvis samverkansinsatser

för blivande och nyblivna föräldrar på Andersberg i samverkan mellan socialförvaltningen,

mödravårdscentralen, barnavårdscentral och barn- och ungdomsförvaltningen. Flera sådana riktade

insatser tror vi ger god effekt.

Demokrati i förändring


Barn- och ungdomsförvaltningen ser tydligt hur engagemanget för enskilda frågor drivs med stort

engagemang bland kommuninvånarna. För några år sedan handlade debatten framförallt om små skolors

vara eller inte vara, i nuläget är det mycket fokus på arbetsmiljö, placering av tillfälliga och permanenta

skolor, stadieindelning med mera. Frågorna drivs med stor entusiasm av berörda grupper, framförallt

vårdnadshavare bland annat genom föräldraföreningar. De engagerade vårdnadshavarna är ofta både

drivna och pålästa vilket ställer höga krav på förvaltningens underlag och förmåga att bemöta frågor och

synpunkter. För att de demokratiska processerna inte ska stanna upp eller försenas ställer också detta

förändrade beteendemönster krav på god förankring och kommunikation innan beslut.

Mer komplexa frågor som berör skolors och förskolors kvalitet har inte fått samma uppmärksamhet som

de ovan nämnda. Förvaltning och nämnd behöver tillsammans rikta uppmärksamheten mot att alla

förskolor och skolor ska vara bra förskolor och skolor.

Även sättet att kommunicera har förändrats. Tryckta media har fått stor konkurrens av sociala dito –

något kommunen behöver ta på allvar. Förvaltningen behöver fortsätta utveckla sin dialog med

invånarna där invånarna finns – vilket för tillfället mycket är i sociala media. Kommunikation genom

”gammelmedia” är fortfarande viktigt, men det är också centralt att förstå och hänga med i hur nyheter –

stora som små – sprids på ett helt annat sätt idag.

Demokrati i förändring handlar också om hur förskolan och skolan ska styras framöver. Enligt

Skolkommissionen står svensk skola inför stora utmaningar. De systemsvagheter man pekar på har

delvis med demokratiska processer och styrningen av svensk skola att göra. Några av de systemsvagheter

som kommissionen pekar på och ser som mycket allvarliga är: - sviktande kapacitet och ansvarstagande

hos många skolhuvudmän. - för svag kompensatorisk resursfördelning - skolsegregation som leder till

kvalitetsskillnader mellan skolor. - splittrad och över tid oenig nationell styrning av skolan.



Styrdokumenten ger förskola och skola ett tydligt demokratiskt uppdrag i att förbereda barn och elever

för att aktivt delta i samhällslivet. Det är av central vikt att förskola och skola stimulerar barns och

elevers nyfikenhet och skapar ett samhällsengagemang hos de barn och elever som växer upp i Sverige

idag. Att barn och elever får möjlighet att utöva sitt inflytande i förskola och skola är ett viktigt led i att

forma goda, demokratiska medborgare.

Skolverket skriver i sin kartläggning “10-punkter för en bättre skola” att en viktig framgångsfaktor är att

de kommunala skolpolitikerna är kunniga och beslutar om strategiska mål snarare än kortsiktiga och

operativa mål. Att skolcheferna ger de lokala skolpolitikerna kunskap är viktigt. Kvalitativa,

professionellt genomarbetade, underlag är en viktig del i att skapa förtroende för kommun, nämnder och

förvaltningar. Förvaltningen behöver fortsätta sitt arbete med att utveckla underlag och förslag till beslut.

Flera av de utmaningar vi nu står inför kräver samarbete över nämndsgränserna. I framtidens demokrati

måste vi komma bort från det stuprörstänk som blir konsekvensen av förvaltnings- och nämndstruktur.

De identifierade behoven och utmaningarna måste styra organisationen, arbetsformerna och de

ekonomiska modellerna inte tvärtom.

Statliga uppdrag som Skolkommissionen och Tillitsdelegationen visar på behovet av att i offentlig

förvaltning sträva efter att styrningen ska kunna balansera behovet av kontroll med förtroende för

medarbetares kunskap och erfarenhet. Syftet är att långsiktigt bidra till förbättrade förutsättningar för

kommuner och landsting att vidareutveckla en rättssäker och effektiv verksamhet, med medarbetarnas

kompetens som en självklar utgångspunkt och resurs.

Digitala utmaningar och möjligheter


Riksdagen har beslutat om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (2017) och

läroplansförändringar där begreppet "digital kompetens" har förts in i kursplaner, skolans uppdrag och

rektors ansvar (Lgr 11 rev 2017). Ändringarna i läroplaner och kursplaner ska tillämpas på alla landets

skolor från och med 1 juli 2018. I förskolans fall ligger ett förslag till reviderad läroplan (2018) på

regeringens bord att fatta beslut om. Det är en utmaning för Barn- och ungdomsförvaltningen att

implementera dessa förändringar.

Regeringens övergripande mål är att ”det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda

digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever

och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.”

Innehållsmässigt innebär det att undervisningen i förskola och grundskolan exempelvis ska beröra

programmering, att barn och elever ska förstå digitaliseringens påverkan på samhället samt kunna

använda och förstå digitala verktyg och medier. Dessutom ska barn och elever ha ett kritiskt och

ansvarsfullt förhållningssätt till information och användande.

Pedagogers och skolledares digitala kompetens behöver stärkas. Det handlar om

kompetensutvecklingsinsatser dels för att möta de krav som tydliggjorts i förskolans och skolans


styrdokument, men också för att kunna förstå och hantera de verktyg som barn, elever och personal har

tillgång till såväl i vardagen som i undervisningen. Sådana utbildningsinsatser är planerade för 2018

- 2019 på huvudmannanivå, men också riktat mot specifika målgrupper av pedagoger. Samtliga

skolledare kompetensutvecklas särskilt i att strategiskt leda digitalt förändringsarbete. Det är viktigt att

förvaltningen har resurser för att upprätthålla kompetens att möta utmaningen med utbildningsinsatser,

utrustning och stöd. Ett sätt att upprätthålla och utveckla kompetensen inom digitalt förändringsarbete

är projektet “Framtidens digitala lärande i skolan”, vilket genomförs tillsammans med Högskolan i

Halmstad. Syftet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för barn och ungdomar att möta och

hantera utmaningar i en komplex, föränderlig och en allt mer högteknologisk värld. Lärare och elever ska

stärka sin kompetens med stöd av digitala resurser. För att stödja detta genomförs i projektet olika

kompetensutvecklingsinsatser, som beforskas/utvärderas med syfte att förtydliga och kvalitetssäkra

insatser för lärare och i förlängningen elever.

Våra barn och elever behöver förstå det samhälle de ska leva och verka i. Undersökningen Svenskarna

och internet (2017) visar att internetanvändandet kryper allt längre ner i åldrarna, liksom att allt fler barn

och elever har tillgång till mobila enheter och/eller dator. Barn- och ungdomsnämnden fattade hösten

2017 beslut om satsning för digital likvärdighet. Det ställer stora krav på pedagogernas undervisning som

behöver möta de möjligheter och dimensioner som de digitala verktygen ger. Exempelvis ska de

nationella proven digitaliseras med start höstterminen 2018. Den ökade tillgängligheten till digital teknik

på förskolan innebär fler möjligheter för barn att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga,

liksom sin problemlösningsförmåga och sitt sociala samspel med andra. Det ger barnen goda möjligheter

att utveckla sin digitala kompetens i förskolan.

Ny teknik förenklar inte enbart. Dagens unga har aldrig upplevt den gräns som finns mellan att vara

uppkopplad och nedkopplad. Det sociala samspelet pågår i skolan, på rasten, efter skolan med fysiska

möten och/eller via sociala medier. Om kränkningar på nätet har ett samband med skolans verksamhet

(berör två eller flera elever) är skolan skyldig att utreda vad som hänt och se till att kränkningarna

upphör. Det gäller oavsett om kränkningar sker under eller efter skoltid, på eller utanför skolans område.

Forskningen är samstämmig i att otrygga elever presterar sämre. Det blir allt viktigare för skolorna att

arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot trakasserier och kränkningar. Förutom

kompetensutveckling för personal om skolans ansvar och stöd i att finna nya arbetsmetoder krävs dialog

och samverkan med hemmen.

En bärande tanke i Halmstads skolors lärportal är att ett system ska följa barnet ur ett 1-16 perspektiv.

Förskolor och skolor har tillgång till att snabbt via webb eller app nå vårdnadshavare med information,

kunskapsbedömningar, närvarorapportering, platsansökan med mera. Stora pedagogiska möjligheter

finns kopplat till systemen där barn och elever själva blir aktiva kommunikatörer och utvecklar sina

kommunikativa och språkliga förmågor. När lärprocesserna i skolan väver in ny kommunikationsteknik

ökar pedagogers möjlighet att skapa samtal med eleverna om nät-etik, digitalt ansvarstagande, källkritiskt

tänkande och ergonomi. Samtidigt finns risken att förskolor och skolor i sin iver att dokumentera

överöser vårdnadshavare med för mycket information som dessa inte riktigt vet hur de ska hinna

tillgodogöra sig. Att strategiskt planera för hur kommunikation sker med vårdnadshavare blir således en

fråga för verksamheterna både med hänseende till vårdnadshavare och personalens tid.

En stor del av de digitala verktygens administration i Halmstads kommun har ersatts av automatiserade


system hos IT-service. Trots det finns ett stort behov av att ha såväl teknisk som pedagogisk support på

plats på förskolor och skolor. Undervisningen drabbas hårt vid tekniskt strul och pedagoger kan inte

förväntas skapa dubbla planeringar ”om ifall att” tekniken inte fungerar. I den nationella

digitaliseringsstrategin pekar regeringen på att det ska finnas en ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk

och pedagogisk support i verksamheten. Det är avgörande framgångsfaktorer för att pedagoger ska

känna trygghet i att förändra och utveckla sin undervisning. Från såväl forskning som fackligt håll påtalas

att lärare ska få vara lärare och skolledare ska ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet.


Den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som Regeringen beslutade om hösten 2017

innehåller tre fokusområden: digital kompetens för alla i skolväsendet. likvärdig tillgång och användning,

forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Varje fokusområde innehåller ett mål och flera delmål som ska uppnås till 2022.

Barn- och ungdomsförvaltningen behöver utveckla och effektivisera förvaltningens administrativa

system och processer i syfte att hantera ett ökat antal barn och elever med oförändrad bemanning av

administrativa tjänster. Först ut är förändringar i budget- och prognosprocessen och när detta är klart tar

utveckling och effektivisering av andra processer och system vid.

Kunskap – en nyckeltillgång


Barn- och ungdomsförvaltningen identifierade i BUF-lägesbedömning 2017 sex utvecklingsområden

som berör undervisningen:

Förskolans arbete med att möta barnets stödbehov - tidiga insatser

En skola för varje elev

Ett utvecklat Systematiskt kvalitetsarbete

Riktade insatser


Tillgängliga lärmiljöer

Mål 2 i Halmstads kommuns Planeringsdirektiv 2018–2020 lyder: ”I Halmstads förskolor och skolor ska

alla barn och elever få de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som

möjligt.” Varje förskola och skola behöver därför utforma sitt arbete för att stödja varje barn och elev så

att de kan nå så långt som möjligt och förverkliga sina framtidsdrömmar. Det handlar om en

undervisning med hög kvalitet, insatser för att uppväga sociokulturella skillnader och den enskilde

elevens behörighet till gymnasieskolan.

Barn i förskolan behöver rika och varierande upplevelser att samtala och lära kring. Uppföljningar i

förskolan visar att utvecklingsarbetet behöver riktas mot de delar i undervisningen som förskollärarna

skattar lågt.

Under flera år låg årkurs 9-elevernas behörighet till gymnasiet i Halmstad runt 90%, men sjönk till 80 %


2016. Sedan dess har andelen ökat något och är 82,2 % 2018. Det finns flera faktorer bakom resultatet

vilket har angivits i barn- och ungdomsförvaltningens Lägesbedömning 2017. Där visas även på att det

föreligger stor variation i resultat mellan skolor och mellan kön. I de skolor med lägst resultat pekas på

ökningen av andelen nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska språket som en av orsakerna

till lägre måluppfyllelse. Detta syns i statistiken då flera skolor har högre måluppfyllelse då andelen

nyinvandrade och elever med okänd bakgrund räknas bort. Vi ser också att en ökad andel elever har hög

frånvaro och anpassad studiegång. Rektorer pekar även på bristen på trygghet och studiero som en

faktor för låg måluppfyllelse.

Det ovan sagda berör alla nivåer i kommunen. Åtgärder som utgår från egna analyser av undervisningens

resultat i förhållande till läroplanernas mål är angelägna att genomföra. 50 % av skolorna uppger att de

genomför utvecklingsarbete kopplat till anpassningar och stöd. Förvaltningen kraftsamlar för att stödja

förskolor och skolors systematiska kvalitetsarbete, bland annat genom att kvalitetsstödjare stödjer

skolledare i deras utvecklingsarbete, samt genom att utveckla uppföljningar, utvärderingar och

analysstöd.

Huvudmannen ser ständigt över hur resurser fördelas och utmaningen är att rikta rätt stöd till rätt

förskola och skola. Inför 2018 anpassades elevpengen till fritidshem utifrån socioekonomiska faktorer.

Framtidens lärmiljöer ska utformas så att det ger möjlighet till lärande både inne och ute såväl digitalt

som analogt. Barn och elever, men också personal och föräldrar, ska uppleva att lärmiljön är

stimulerande, väcker nyfikenhet och lust att lära. Moderna undervisningsmetoder med

experimenterande, skapande och samarbete ska vara möjligt såväl inne som ute. Samtidigt ska det vara

möjligt att samlas för enskilt arbete eller kunskapsförmedling i större grupp när det är lämpligt. I

förskolan ska lärandets objekt vara synligt på utställningsytor och i form av pedagogisk dokumentation.

Alla lokaler ska anpassas så att de är tillgängliga för alla, och ger förutsättningar för gemenskap och

studiero. Lokaler måste också finnas för att vid behov ge enskilt särskilt stöd eller stöd till en mindre

grupp. Barn- och ungdomsnämndens funktionsprogram för ute- och innemiljöer kan stödja detta arbete.

Anpassade gruppstorlekar och miljöer samt ett medvetet förhållningssätt kring relationer påverkar barns

och ungas lärande och utveckling i hög grad. Enligt Skolinspektionens tillsyn i Halmstad 2016–2017 bör

elevgruppens sammansättning i fritidshemmet särskilt uppmärksammas och en kartläggning är

genomförd som visar på ett utvecklingsbehov på enheterna.

Miljön påverkar också personalens arbetsmiljö och hälsa och därmed deras möjligheter att kunna möta

barns och elevers behov på ett bra sätt. Skolinspektionen konstaterar också att elevhälsan i Halmstad i

många fall främst arbetat med behandlande och utredande insatser riktade mot enskilda elever.

Granskningen visar att det är svårt att hinna med och pekar därmed på behov av resurser för det.


I den statliga utredningen Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers

professionella utveckling (SOU 2018:17) skriver utredaren att det trots stor enighet om lärarnas

betydelse för undervisningens kvalitet, saknas ett sammanhållet system som på ett genomtänkt sätt ger

förskollärarna och lärarna goda förutsättningar för att utvecklas i sitt arbete. Förutsättningarna för


utveckling beror istället på respektive huvudman och rektor. Utredningen lägger därför fram förslag på

ett nationellt sammanhållet professionsutvecklingssystem som ska kunna anpassas efter lokala behov. Så

länge ett sådant system inte finns på plats behöver Halmstads kommun som huvudman agera på egen

hand för att skapa en systematik för pedagogernas och skolledarnas möjligheter till ett karriärslångt

lärande. Yrkesutövarna behöver uppleva att de i sin fortbildning får möjlighet att fördjupa sig inom de

områden som de själva upplever sig ha behov utav för sin professionella utveckling – och att det finns

tydliga karriärmöjligheter och goda möjligheter att få bidra i verksamheten utifrån uppnådd kompetens.

En satsning på professionsutveckling skulle också kunna vara en av de åtgärder som behövs för att

vända tendensen att lärarkarriärer pekar bort från de svåraste undervisningsutmaningarna när erfarna

lärare lämnar skolor i socialt utsatta områden. Förvaltningen behöver utveckla modeller för att använda

kompetens så att identifierad och erkänd kompetens används mer strategiskt. För att kunskap ska bli en

nyckeltillgång för Halmstads kommun behöver forskning och utveckling utifrån ett systematiskt

kvalitetsarbete prioriteras i budget, måldokument och i dialoger på möten på samtliga nivåer i skolans

styrkedja.

Barn och ungdomsförvaltningens målbilder syftar till att öka pedagogers nyfikenhet på sin egen praktik i

förskola och skola. Att testa och undersöka, se effekter av olika undervisningsstrategier samt prova nya.

För att kunna göra det systematiskt krävs en forskningsanknytning; både genom att möta den

forskarvärld som högskola och universitet kan erbjuda men också genom att låta några medarbetare

forskarutbildas för att sen verka som lektor inom ett ämnes- eller geografiskt område. Detta är ett

exempel på att utveckla karriärvägar för pedagogiskt utbildad personal för att öka yrkets attraktionskraft.

Men om vi på lång sikt låter stöd och utveckling drabbas av kommunens krav på effektivisering de

kommande åren befarar förvaltningen stora negativa effekter på lång sikt både vad gäller läraryrkets

attraktionskraft, men också kvalitén på undervisningen.

Förskola och skola har ett kompensatoriskt uppdrag att ge alla barn och elever tillgång till en likvärdig

och tillgänglig lärmiljö. Det är all personals uppdrag och ansvar att se till att alla barn- och elever får en

likvärdig utbildning oavsett socioekonomisk bakgrund. Halmstads kommuns boendesegregation ökar,

vilket leder till förskolor och skolor med en mer socioekonomiskt homogen barn- och elevgrupp. Ett

fritt skolval kan delvis förstärka detta då vissa vårdnadshavare väljer bort vissa skolor.

De barn och elever som går i utbildning i dag väntar inte på att de långsiktiga lösningarna är på plats.

Därför krävs ett intensivt arbete för att arbeta kompensatoriskt. Ett aktivt huvudmannaskap innefattar

självklart riktade ekonomiska resurser men också att rikta kompetens och andra insatser mot de enheter

som själva inte förmår vända utvecklingen.

Halmstads kommun har bekymmer gällande likvärdigheten i förskola och skola. Lägesbedömningen

2017 visar att det finns stora skillnader i resultat mellan olika verksamhetsområden. Forskning visar

också att det finns en koppling mellan skillnaderna i skolors resultat till de socioekonomiska

förutsättningarna i skolornas upptagningsområde. I förhållande till detta är vårdnadshavares

utbildningsnivå en av de strukturella faktorer som har störts påverkan på barns och elevers

förutsättningar att lära och utvecklas.

Forskning visar att barns och elevers utveckling och resultat påverkas av vilka andra barn och elever som

går i samma barngrupp/klass och samma förskola/skola. En elev tenderar att prestera bättre i en


omgivning med andra ”högmotiverade/högpresterande” elever och sämre i en omgivning med

”lågmotiverade/lågpresterande” elever. Förvaltningen menar därför att en mix av elever är att föredra.

En annan typ av förstärkande effekt, som är svår att empiriskt skilja från kamrateffekter, är att lärarnas

förväntningar på eleverna påverkas av elevsammansättningen på skolan. Det innebär att i en grupp med

relativt lågpresterande elever finns risk för att läraren sänker sina förväntningar på eleverna, vilket då

sänker utbildningskvaliteten och därigenom ytterligare försämrar elevernas möjligheter att prestera goda

resultat. Det innebär att barn- och ungdomsnämnden har en utmaning i att lägga grunden för

verksamheter med socioekonomiskt heterogena barn- och elevgrupper.

Skolkommissionen har våren 2017 uttalat sig om vad som behövs för skolan på lång sikt. Det råder en

enighet kring lärande för hållbar utveckling, med fokus på miljö- och klimatförändringar, migration och

segregation som viktiga områden vi behöver kunna hantera och lösa framöver. Ofta sägs det att

framtiden är oviss men på utbildningens område vet vi tillräckligt för att kunna uttala oss långsiktigt. Det

finns en bred samstämmighet i forskningen vad gäller vikten av tidiga insatser för att identifiera och att

sätta in åtgärder för barn och elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Med tidiga insatser

menar vi främst insatser i förskolan och de tidiga skolåren. Förskolor och skolor har i allmänhet ett gott

kartläggningsarbete. Däremot finns inte tillräckliga förutsättningar för att ge en undervisning som stödjer

alla. Bristen på specialpedagogiskt stöd i förskolan är stor. Möjligheten att arbeta i mindre grupperingar i

förskolan, förskoleklassen och lågstadiet är på vissa håll otillräcklig. Det är av stor vikt att det finns

tillräckligt med tid och kompetens för att tillgodose behovet av extra anpassningar och särskilt stöd samt

att det finns rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten. Flera statsbidrag är kopplade till

tidiga insatser så som bidrag för minskade barngrupper i förskolan, lågstadiesatsningen och läsa-skriva-

räknagaranti. Dessa förutsätter att kommunerna gör egna satsningar eller inte drar ner. Behovet av

resurser behöver analyseras.

Förskolan ska erbjuda alla barn en trygg omsorg, för det krävs god bemanning i förhållande till barns

vistelsetider och rekrytering av utbildade barnskötare och förskollärare. Elevhälsan utgör en viktig del i

skolans samlade arbete för elevers välbefinnande, utveckling och lärande. Den kommer att bli än mer

betydelsefull för att kunna hantera det stora antalet nyanlända och den ökande segregationen framöver.

Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Därför inrättar förvaltningen

processtödjartjänster för att stödja skolor i försök och omläggning av arbetet i den riktningen.

Ett attraktivt Halmstad


Halmstads kommun är redan idag en attraktiv kommun, 2018 utsåg Tidningen Dagens samhälle

Halmstad till årets ”Superkommun” i kategorin stads- och stadsnära kommuner. Dagens samhälles

förklaring lyder bland annat ”Förklaringen till den höga placeringen är främst framgångarna inom

kategorierna ekonomi och skola.” Bland de jämförda kommunerna placerar sig Halmstad på en 16:e

plats av 108 kommuner när det gäller kategorin skola. Nyckeltalen i den kategorin handlar något

förenklat om elevernas upplevda trygghet, andelen legitimerade lärare och betyg i kärnämnena i årskurs

9. När det gäller kategorin barnomsorg hamnar Halmstad sämre till i denna jämförelse, plats 93 av 108.

Nyckeltalen i den kategorin handlar något förenklat om årsarbetare i förskolan med pedagogisk

högskoleexamen, barngruppernas storlek senaste åren, kostnadsavvikelse för förskoleverksamheten och


barn i åldern 1-5 år per årsarbetare inom barnomsorg.

En del i att vara en attraktiv kommun är att erbjuda en aktiv och varierad fritid. En kulturskola av god

kvalitet som når en stor variation av våra barn och elever är eftersträvansvärt och kan starkt bidra till

kommunens attraktivitet.


Halmstads kommun måste få till en välfungerande samhällsbyggnadsprocess där kommunen kan

garantera tillgången till barn- och elevplatser i ändamålsenliga lokaler. Detta är viktigt både för att vara

en attraktiv kommun att flytta till med barn men också för att vara en attraktiv arbetsgivare. Halmstads

kommun måste även på flera andra sätt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. Halmstads högskola

som samarbetspartner är vidare en viktig aktör för att förverkliga visionen om kunskapsstaden

Halmstad.

En aktiv och varierad fritid kommer inte bli mindre viktigt med tiden. Däremot ställer en ökad

befolkning ytterligare krav på kulturskolan och dess förmåga att nå ut till en stor variation av elever.

Halmstads kommun - en attraktiv arbetsgivare


Barn- och ungdomsförvaltningen står precis som andra kommuner inför stora kompetensutmaningar

som kräver aktiva åtgärder. Idag råder såväl regional som nationell brist på flera yrkeskategorier. Det

innebär att barn- och ungdomsförvaltningen har svårt att rekrytera både nyutexaminerade och erfarna

lärare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare eller annan pedagogisk utbildad personal som är av

betydelse för vår verksamhet.

För att barn- och ungdomsförvaltningen ska bedriva verksamhet med hög kvalitet och effektivitet

behöver vi försörja verksamheten med den kompetens uppdraget kräver. Det innebär att barn- och

ungdomsförvaltningens förmåga att rekrytera, behålla och använda kompetens blir direkt avgörande för

verksamhetens framgång. I en situation där arbetsmarknadens tillgång på kompetens är begränsad i

förhållande till behovet gör detta kompetensförsörjningsarbetet till en av barn- och

ungdomsförvaltningens mest angelägna frågor.

Riksdagen beslutade sommaren 2018 att från och med 1 juli 2019 införas också lagkrav på legitimation

och behörighet för att undervisa i fritidshemmet vilket leder till att barn- och ungdomsförvaltningen

måste säkerställa att det även finns behöriga lärare i fritidshem i varje elevgrupp på varje fritidshem. Det

är en stor utmaning eftersom andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är låg i fritidshemmen i

Halmstads kommun.

Utöver den konstaterade bristen, medför det ökade barn- och elevunderlaget att förvaltningen behöver

anställa ännu fler. Följden blir hårdare konkurrens och att lönenivåerna pressas upp. Även om

förvaltningen försöker motverka intern konkurrens vid lönesättning motiveras ändå våra medarbetare att

byta arbetsplats till en annan kommun då det kan generera en högre lön. Då förskollärare och lärare

utgör mer än hälften av förvaltningens medarbetare medför de ökade lönenivåerna omfattande


kostnadsökningar för förvaltningen. Förvaltningen ser därför en betydande risk att lönekostnaderna på

sikt ökar mer än vad som beräknas som löneutveckling i kommunens resursfördelning när konkurrensen

om de sökande ökar. Strategin kring lönestrukturen blir därför en stor utmaning i sig.

Att det finns färre legitimerade lärare leder också till att basen för att rekrytera förstelärare och skolledare

minskar. Bristen förstärker skillnader i andelen behörig personal både inom och mellan verksamheter,

samt att det är stor rörlighet och personalomsättning inom många verksamheter.

Utmaningen innebär ett behov för barn- och ungdomsförvaltningen att kraftigt stärka förmågan på

organisatorisk nivå av att arbeta med kompetensförsörjning. Arbetet behöver bedrivas strategisk,

målstyrt med tydlig analys och utvärdering för att nyttja resurser ändamålsenligt.

Att inte lyckas försörja verksamheten med den kompetens vi behöver försvårar förvaltningens möjlighet

att bedriva verksamheten med den höga kvalitet vi har som ambition. I förlängningen skulle det kunna

leda till att förvaltningen skulle få svårt att upprätthålla den kvalitet vi är skyldiga att hålla enligt lag.

Att driva ett systematiskt kvalitetsarbete med personal som ständigt byts ut är mycket krävande. På vissa

enheter sker detta i hög grad, på andra enheter är personalstyrkan mer intakt över tid. Kvalitetsarbetet

ska enligt skollagen ske i samverkan med lärare.

Eftersom flera yrken inom förskola och skola har en lång prognostiserad brist kan inte utmaningen lösas

genom endast traditionella tillvägagångssätt som annonsering eller balanseras genom rekrytering av

samma yrkeskategori.

När barn- och ungdomsförvaltningen inte kan rekrytera behöver synen på kompetensbehovet förändras,

dels genom att identifiera vad vi behöver göra mer eller mindre av dels genom att skapa förutsättningar

för kärnkompetensen att klara uppdraget med hög kvalitet. Tills dess att behovet eller tillgången på dessa

specifika yrkeskategorier förändras balanseras kompetensgapen med andra yrkeskategorier som har

kompetens att utföra delar av arbetsuppgifterna och som på ett bra sätt kan komplettera med kompetens

i respektive uppdrag.

Ett exempel kan till exempel vara att säkerställa att undervisningen i varje barngrupp leds av legitimerade

förskollärare och att arbetslaget i övrigt består av barnskötare eller annan personal med pedagogisk

utbildning. Verksamheten kan också balansera kompetensgap genom kompetenshöjande insatser med

bland annat rekrytering och kompetensutveckling av medarbetare med kompletterande kompetenser så

som lärarassistenter samt visstidsanställda obehöriga lärare.

I en situation där personalens kompetensnivå förändras genom att inte ha rätt utbildning eller erfarenhet

för uppdraget, kan det komma att innebära att rektor eller förskolechef inte kan delegera ansvar i samma

utsträckning som tidigare. Rektor och förskolechefs arbete kan därmed bli mer reaktivt, operativt och

administrativt snarare än strategisk och verksamhetsutvecklande och på så sätt påverka attraktiviteten på

skolledaryrket och kvaliteten på verksamheten.

Barn- och ungdomsförvaltningen har påbörjat ett arbete för att utveckla ett gemensamt och strukturerat

arbetssätt för kompetensförsörjning. Syftet är att det i större utsträckning ska kunna ange riktning, skapa


samsyn och kraft för förvaltningens kompetensförsörjnings- och professionsutvecklingsinsatser. Det

handlar om att i större utsträckning möjliggöra karriärer, att pröva nya roller eller arbetsuppgifter och att

ha kompetensutbyte i vardagen. Omfattande och aktiva åtgärder krävs på kort sikt av Barn- och

ungdomsförvaltningen för att komma vidare.


Förvaltningen står inför utmaningen att trots ett växande barn- och elevantal, en relativ hög

personalomsättning samt svårigheter att rekrytera pedagogisk behörig personal ändå behålla

kontinuiteten för barn och elever och tillgodose en god arbetsmiljö. Enligt SCB kommer det att

exempelvis saknas 98 000 lärare fram till 2035.

I Lägesbedömningen uppmärksammas, precis som Skolinspektionen konstaterar i sin tillsyn, att det

varierar stort mellan kommunens skolor, förskolor och fritidshem i vilken utsträckning det finns

personal med utbildning och kompetens. En god kvalitet förutsätter att det finns personal som kan leda

och utveckla arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper om aktuell forskning i den

praktiska verksamheten. En skicklig förskollärare eller lärare är en av de viktigaste faktorerna för att barn

och elever ska lyckas. Därför behövs det till exempel utformas didaktiskt stöd för hur styrdokumentens

krav och intentioner kan ta sig praktiskt uttryck i en undervisning som utgår ifrån alla elevers behov och

förutsättningar när behörigheten saknas.

Det verksamheterna direkt kan påverka för att minska kompetensgapen är också att förändra behovet av

kompetens genom att utveckla arbetssätt och organiseringen inom verksamheten. Ett arbete för att

identifiera kompetensgap inom barn- och ungdomsförvaltningen är initierad och en kartläggning av

förvaltningens samlade kompetensförsörjningsarbete. Kompetensbehovet kan förändras på lång sikt

bland annat genom att utbilda och rekrytera kompletterande/andra kompetenser, digitalisering,

automatisering och nya arbets- och uppdragsfördelningar samt förändrade lagkrav.

Några insatser pågår för att minska kompetensgapen, exempelvis genom att satsa på

kompetensutveckling. Långsiktigt behöver dock kompetensbehov noggrant analyseras, avsevärt fler

insatser prövas och breddas samt genomförda kompetensutvecklingsinsatser följas upp.

Professionsutvecklingsinsatser behöver också i större utsträckning kopplas samman med

kompetensförsörjningsbehov. Vidare finns ett behov av att sätta begreppet kompetens i en större

kontext eftersom kompetens inte är något statiskt och mätbart utan ett samlingsbegrepp över en individs

förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa färdigheter och kunskaper.

Personalomsättningen för flera yrkeskategorier inom förskola och skola i Halmstads kommun fortsätter

att öka och det utmanar såväl kontinuiteten som kvaliteten i verksamheten. Arbete för att behålla och

utveckla hög kompetens behöver därför kraftsamlas kring och pågå kontinuerligt. Enligt SCB väljer 90%

av lärarna att stanna i yrket, men rör sig inom utbildningssektorn. Insatser inom Barn- och

ungdomsförvaltningen ska motverka en omsättning som beror på missnöje på arbetsplatsen, men främja

en kanske ofrånkomlig och positiv rörlighet för att vidareutbildas och utvecklas.

Barn- och ungdomsförvaltningen behöver de kommande åren ha fokus på att så väl förebygga risker i

arbetsmiljöarbetet som att främja en god hälsa och positiv hälsoutveckling i skolmiljö. En försämrad


arbetsmiljö, ökad sjukfrånvaro och minskad arbetsmotivation blir ett resultat av att förvaltningen tvingas

anställa personal som inte har kompetens för uppdraget. Kraven i uppdraget överstiger då individens

tillgängliga resurser vilket påverkar hälsan. Utbildad personal tvingas kompensera för kompetensgapet

hos den icke utbildade personalen vilket påverkar även deras arbetsbelastning och hälsa. I slutändan

innebär det försämrade förutsättningar och resultat för våra barn och elever.

Osäkerhet kring nationell styrning och finansiering av

förskola och skola


De riktade statsbidragen utgör en allt större andel av barn- och ungdomsnämndens finansiering. Bland

de större bidragen finns bland annat Lågstadiesatsningen, Minskade barngrupper i förskolan, Läxhjälp,

Lärarlönelyftet samt Skolledare och Karriärtjänster. Nämnden har också fått ersättning från

Migrationsverket för nyanlända . Under 2018 prognosticeras de riktade statsbidragen till 190 Mkr.

Samtliga statsbidrag är villkorade, till exempel ska personaltätheten öka och användningen av medlen ska

återredovisas och lämnas till Skolverket för bedömning. Om barn och ungdomsförvaltningen fortsatt

ska kunna arbeta för att rekvirera statliga statsbidrag är det av yttersta vikt att nämndens tilldelade ram

ger utrymme för åtminstone bibehållen personaltäthet (oftast är det genom uppföljning av personaltäthet

som statens bidrag villkoras). Med kraftigt ökade lokalkostnader, ökade bidrag till fristående

verksamheter, hög löneutvecklingstakt för lärare och avsaknaden av full volymkompensation blir

utrymmet mindre för att bibehålla personaltätheten.

I SKL:s prognosunderlag ”Specificering av vissa statsbidrag”, syns inte flertalet av de riktade

statsbidragen efter budgetåret 2019. Barn- och ungdomsförvaltningen vill därför uttrycka en stor oro för

hur avsaknaden av dessa riktade statsbidrag skulle påverka nämndens verksamheter. Kraftigt minskade

statsbidragsintäkter i kombination med de effektiviseringskrav som ställs på nämnden de kommande

åren skulle gräva djupa hål i nämndens budget. Ett sådant scenario skulle kraftigt försvåra ett

förverkligande av nämndens nuvarande verksamhetsplanemål: ”I Halmstads förskolor och skolor ska


möjligt.” Detta innefattar en målsättning om ökad behörighet till gymnasiet.

Regeringen har fattat beslut om en förordning om statsbidrag för stärkt likvärdighet och

kunskapsutveckling. Samtliga huvudmän som tar del av bidraget förbinder sig att inte sänka kostnaderna

för undervisning och elevhälsa, sett till ett genomsnitt av föregående tre år. 2019 har barn- och

ungdomsförvaltningen möjlighet att rekvirera cirka 30 miljoner kronor, vilket också förvaltningen avser

att göra. Förvaltningen beräknar vidare, utifrån angiven nationell ram, att bidraget 2020 för Halmstads

del kommer att landa på cirka 53 miljoner kronor. I de fall barn- och ungdomsnämndens ram avkrävs

effektiviseringar som innebär en sänkning av kostnaderna enligt ovan föreskrivna villkor ser

förvaltningen det ytterst svårt att rekvirera detta villkorade statsbidrag för 2020. I det fall övriga statliga

statsbidrag (som exempelvis lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen mfl försvinner) kommer barn-

och elever i Halmstad att drabbas ännu hårdare.

I SKL:s prognoser syns inte Lärarlönelyftet efter budgetåret 2019, vilket har gett 466 yrkesskickliga

medarbetare (lärare, förskollärare och fritidspedagoger) ett lönetillägg på 2 500 kr i månaden.


Huvuddelen (90%) av dessa medarbetare arbetar inom förskoleklass och grundskola Resterande 10%

återfinns inom förskola och fritidshem. Nämnden har valt att tilldela dessa pengar till personalen i form

av ett lönetillägg, vilket kan tas bort. I realiteten ser dock barn- och ungdomsförvaltningen borttagandet

av lärarlönelyftet som en omöjlighet. Bristen på behöriga lärare är mycket stor och det faktum att flera

grannkommuner har fattat beslut om att detta bidrag har tillförts deras lärares ordinarie lön gör att

Halmstad kommun skulle kunna uppleva stora problem i att bibehålla personal.

Samtidigt ökas ambitionerna i den nationella styrningen av förskola och skola. Flera politiska beslut har

tagits, samt förväntas tas, som kommer att påverka Barn- och ungdomsnämndens verksamheter under

de närmaste åren. Skolkommissionen slutbetänkande Samling för skolan – nationell strategi för kunskap

och likvärdighet (SOU 2017:35) innehåller en mängd förslag inom områden såsom stärkt

huvudmannaskap, kompetensförsörjning, ökat nationellt ansvar för skolans finansiering, aktivt skolval

och minskad skolsegregation. Genom sina förslag går kommissionen mot en tydligare nationell styrning

av den svenska skolan. Beroende på vilka politiska beslut som fattas utifrån Skolkommissionens förslag

kan det få stora konsekvenser.

Redan fattade nationella beslut (i urval):

•Obligatorisk skolstart införs vid sex års ålder. Riksdagen har beslutat att skolplikten ska inträda det

kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig.

Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen som nu är en obligatorisk skolform inom

skolväsendet. Förändringen i sig förväntas påverka kostnaderna för kommunen i låg utsträckning.

•Stadieindelad timplan i grundskolan och grundsärskolan. En stadieindelad timplan har införts i

grundskolan och grundsärskolan. I stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma

hur undervisningstimmarna fördelas mellan årskurserna, reglerar riksdagen nu undervisningstiden mellan

låg-, mellan- och högstadiet. Att timplanerna blir stadieindelade innebär bland annat att grundskolans

kursplaner och kunskapskrav i moderna språk förändras och att matematikämnet 2019 får 100

undervisningstimmar mer i årskurs 7-9 och idrott och hälsa 105 undervisningstimmar. Det bidrar till

ökat behov av matematiklärare och lärare som undervisar i idrott och hälsa. För 2019 kan detta också

innebära en brist på adekvata undervisningslokaler då timantalet utökas. För grundsärskolan innebär

lagförändringen stora förändringar i och med att det centrala innehållet i kursplanerna delas mellan låg-,

mellan- och högstadiet både i ämnen och ämnesområden samt att kunskapskrav för årskurs 3 införs i

fem ämnen.

•Högstadieelever med låga betyg ska erbjudas lovskola. Riksdagen har beslutat att elever som har slutat

åttonde klass och som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet samt elever som slutat grundskolan

utan att bli behöriga har rätt till undervisning under skollov. Skolhuvudmannen är skyldig att erbjuda

dessa elever lovskola om 50 timmar. Lagändringen innebär också att eleverna har samma rätt till stöd

under lovskolan som annars, detta innefattar tillgång till elevhälsa och skolskjuts. Generella statsbidrag

har tilldelats kommunen för obligatorisk lovskola. Det är viktigt att dessa pengar kommer nämnden till

del. 2018 såg barn och ungdomsförvaltningen flera positiva effekter av lovskolan, vilka har inneburit en

ökad måluppfyllelse till gymnasieskolan. Lovskolan är dock kostnadsdrivande i form av personal,

skolskjuts mm.

•Åtgärdsgaranti för yngre elever. Skollagen kompletteras med en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och

lågstadiet i grundskolan. Syftet med garantin är att elever i behov av stöd, tidigt ska få stöd utformat

utifrån sitt behov. Redan i förskoleklassen ska elevens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande

kartläggas. Om det finns indikationer på att en elev i förskoleklassen eller lågstadiet inte kommer att nå


kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, ska ansvarig förskollärare eller lärare

göra en särskild analys av elevens kunskapsutveckling och avgöra om eleven är i behov av extra

anpassningar eller särskilt stöd. Förändringen innebär att barn- och ungdomsförvaltningen under de

närmsta åren troligen kommer vara i behov av ökad specialpedagogisk kompetens.

•Obligatorisk prao införs i årskurs 8. Riksdagen har fattat beslut om obligatorisk prao, praktisk

arbetslivsorientering, under minst tio dagar i årskurs 8 eller 9. Detta har inneburit ökade kostnader

genom anställandet av samordnare för praktikplatser, digitalt system för hantering av platser och i viss

mån ersättningar till elever i form av resor/måltider.

•Förändringar i läroplanen för förskolan och grundskolan. Såväl förskolans som grundskolans läroplaner

har reviderats de senaste åren. En reviderad läroplan i förskolan börjar gälla under 2019 där perspektiv

som barnrätt, omsorgsbegrepp, funktionshinder och nationella minoriteternas rättigheter förtydligas.

Detta gäller även gränsen mellan undervisning och utbildning och de digitala verktygens betydelse i

förskolan. Nya krav ställs på kommunens förskolor och innebär en omställning såväl för förskolans

ledning och förskollärarna som för arbetslagen som helhet och alla medarbetarna som är bärare av

läroplanens mål och intentioner. Programmering har införts också som ett betydande inslag i flera

ämnen i grundskolan. Dessa nyligen genomförda förändringar i läroplanen medför att skolorna fortsatt

behöver stärka sin digitala kompetens eftersom till exempel undervisning i programmering inte ingår i

lärarutbildningen.


Nämndens egna mål

I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få

de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna

utvecklas så långt som möjligt.

Beskrivning

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för att alla barn och elever i kommunen har tillgång till en

likvärdig och kvalitativ utbildning där varje individ ges förutsättningar att nå sin fulla potential. Samtidigt

som barn och elever ges en god utbildning som innehåller både fostran och bildning, ska nämnden verka

för att utbildningsnivån stärks. I grundskolan ska alla elever nå målen i samtliga ämnen med godkända

betyg och därmed vara behöriga till gymnasieskolans nationella program.

För barn- och ungdomsförvaltningen innebär detta ett systematiskt, kontinuerligt arbete i långsiktiga

processer med start i förskolan och vidare genom grundskolan. För att följa dessa långsiktiga processer

visar forskning kring systematiskt kvalitetsarbete1 att alla nivåer i utbildningssystemet behöver använda

sig av en variation av underlag som kan stödja analysen. Vilka resultat som kommunens skolor uppnår

vid ett visst tillfälle är intressant och nödvändigt att följa, men ännu viktigare är att kunna följa resultaten

över tid och utifrån detta identifiera samband mellan förutsättningar och resultat.

För att säkerställa likvärdighet måste alla nivåer utveckla arbetet med förskolans och skolans

kompensatoriska uppdrag, vilket kan göras genom tidiga insatser med start i förskolan, utveckling av

undervisningens kvalitet, anpassningar och stöd, men också att resurser riktas där de behövs som mest.

Mätetal Utgångsvärde Målvärde

2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Andel vårdnadshavare som upplever att barnen i förskolan får de utmaningar och det stöd de behöver.

87% Ökning Ökning Ökning

Andel elever som uppger att ”lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det".

94,5% Ökning Ökning Ökning

Andel elever som uppger att ”skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”.


Andel elever som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter.


Andel elever som klarat alla delprov i nationella prov svenska åk 3.


Skillnaden i resultat i andel elever som klarat alla delprov i nationella prov svenska åk 3 mellan olika skolor

65,2 Minskning Minskning Minskning

Andel elever som klarat alla delprov i nationella prov matematik åk 3.


Skillnaden i resultat i andel elever som klarat alla delprov i nationella prov matematik åk 3 mellan olika skolor

63,5 Minskning Minskning Minskning

Andel elever som varit närvarande 90 % eller mer under läsåret


Andel elever med behörighet till gymnasiet 82,2% Ökning Ökning Ökning

Andel elever med behörighet till gymnasiet exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund




2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Skillnad i behörighet till gymnasiet mellan skolan med högst respektive lägst behörighet i kommunen

29 Minskning Minskning Minskning

Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen.


Skillnad i meritvärde åk 9 mellan flickor och pojkar. 33,5 Minskning Minskning Minskning

Aktiviteter

Specialpedagogiskt stöd i förskolan


Samverkan med det lokala näringslivet gällande entreprenörskap och PRAO


Statsbidrag riktas mot de skolor som har störst stöd- och utvecklingsbehov

Huvudmannen genomför utifrån det systematiska kvalitetsarbetet riktade insatser vid de förskolor och skolor där det identifierats störst stöd- och utvecklingsbehov

Processtöd till skolorna i utvecklad användning av lovskola

Processtöd till förskolor och skolor i kartläggnings- och åtgärdsarbetet för tidiga insatser

I Halmstads förskolor ska antalet barn i grupperna

anpassas så att barnens behov av en trygg, pedagogisk och

kreativ verksamhet tillgodoses.

Beskrivning

Förskolan är för 95 % av alla barn i Halmstads kommun entrén till utbildningsväsendet. Förskolan är

betydelsefull för barnet här och nu, men är också grunden för ett livslångt lärande. Kvalitet syns först

och främst i den pedagogiska relationen mellan barn, pedagoger och det lärandeobjekt de gemensamt

riktar sitt fokus mot.

Därför ska förskolan upplevas som trygg, pedagogisk och lärorik av alla barn och vårdnadshavare. Det

gör den om den bedrivs i ändamålsenliga lokaler med en variationsrik ute- och innemiljö. Personalen

behöver vara välutbildade och ha kompetens att möta varje barn för att utmana i riktning mot

läroplanens mål, men också kunna förmedla värme och omsorg.

De yngsta barnen i förskolan behöver i högre grad nära och stadigvarande relationer i mindre

barngrupper. Tidiga insatser för att barn ska utvecklas optimalt är angeläget och hänger samman med

tillgång till specialpedagogisk kompetens.

Förskolan har ett särskilt uppdrag i de utsatta områdena. Det finns flera studier som visar att dessa barn

gynnas mest av en förskola med hög kvalitet. För att ge dessa barn rika upplevelser att samtala kring och

bearbeta genom estetiska lärprocesser kommer de planerade förskolebussarna riktas mot prioriterade

områden. Eftersom verksamheten är ny i kommunen kommer effekterna av satsningen att särskilt följas.



2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Antal barn i förskolegrupperna 16,6 Oförändrat Oförändrat Oförändrat

Bedömning av i vilken utsträckning barnens behov av trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet tillgodoses.


Antal barn/årsarbetare 5,2 Oförändrat Oförändrat Oförändrat

Vistelsetid i förhållande till årsarbetare 172 Oförändrat Oförändrat Oförändrat

Andel förskolor där andelen förskollärare är minst 40 % Ökning Ökning Ökning

Aktiviteter

Statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan används till att hålla nere antalet barn i grupperna.

Åtgärder för att gynna rekrytering av förskollärare genomförs med riktade insatser mot förskolor med förskollärartäthet under 40 %.

Brister i lokalerna åtgärdas.


Förskolor stöds i implementeringen av ny läroplan för förskolan

Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och

kreativ lärmiljö såväl inne som ute.

Beskrivning

En kreativ lärmiljö påverkar förskolans och skolans resultat. Organisation och pedagogik hör ihop och

hur lärmiljön formas och utvecklas påverkar förutsättningarna för lärande såväl inne som ute. Arbetssätt,

metoder och mötet mellan barn, elever och pedagoger är centrala delar i utvecklingsarbetet av en

pedagogisk och kreativ lärmiljö. Läroplanerna betonar ett lärande som främjar barn och elevers förmåga

till problemlösning och som stimulerar dem att upptäcka innovativa möjligheter att skapa och möta

förändringar, samt att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Lärmiljön måste därmed ständigt

förändras för att aktivera alla sinnen, men också för att ligga i framkant vad gäller teknisk innovation.

Det lägger samtidigt grunden för lärande för hållbar utveckling som innefattar flera perspektiv. Så väl

socialt- ekonomiskt som miljömässigt.

Planering av nya utemiljöer samt förbättring av befintliga förskole- och skolgårdar utgår från

Funktionsprogram utemiljö som kommunicerar behov, värden, funktioner samt målsättningar. Syftet

med funktionsprogrammet är att i samverkan med olika förvaltningar höja kvaliteten på barnens

utemiljöer, där förskole- och skolgårdar ses som en del i ett större sammanhang.

Resurscenter Kärnhuset erbjuder en variation av utbildning inom såväl utepedagogik och digitalt lärande.


2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Andel förskolechefer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att förskolans lärmiljöer är anpassade så att digitala verktyg kan användas i utbildningen på ett flexibelt och kreativt sätt




2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Andel förskolechefer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att pedagogerna i förskolan använder en variation av digitala verktyg baserat på lärsituation


Andel rektorer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att skolans lärmiljöer är anpassade så att digitala verktyg kan användas i utbildningen på ett flexibelt och kreativt sätt


Andel rektorer som anger stämmer till stor del eller helt och hållet att pedagogerna i skolan använder en variation av digitala verktyg baserat på lärsituation


Andel vårdnadshavare som upplever att utemiljön i förskolan är pedagogisk och kreativ.


Andel elever i åk 4 som tycker att skolgården är bra eller mycket bra.


Andel elever i åk 7 som tycker att skolgården är bra eller mycket bra.


Antal avdelningar i förskolan med utepedagogisk profil 1 Ökning Ökning Ökning

Aktiviteter


Fortsatt huvudmannasatsning för likvärdighet av digitala verktyg inom nämndens verksamheter

Kompetensutveckling kopplad till förskolans och skolans digitalisering för pedagogisk personal och skolledare

Fritidshemmen ska erbjuda meningsfull och varierad

undervisning för att skapa nya och fördjupade kunskaper

som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse

Beskrivning

Barn- och ungdomsförvaltningens fritidshem ska stimulera elevers utveckling och lärande, samt erbjuda

dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas

utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget. Vid

planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och

gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet.

Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper,

ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet

kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens

bästa är i fokus för verksamheten.


2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Antal elever/årsarbetare 22,6 Oförändrat Oförändrat Oförändrat

Andel rektorer som anger stämmer till stor del eller helt att utbildningen i fritidshemmen planeras, följs upp och utvecklas systematiskt och kontinuerligt


Andel rektorer som anger stämmer till stor del eller helt att det finns en tydlig planering för hur pedagogerna ska stödja och stimulera elevernas utveckling av sina förmågor



Aktiviteter

Processtöd till skolor i användandet av huvudmannens framtagna uppföljningsunderlag för fritidshem

Uppbyggnad av förvaltningsgemensamt fritidshemsnätverk för personal i syfte att ytterligare utveckla det systematiska kvalitetsarbetet

Chefer och medarbetare ska tillsammans skapa

förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö där alla kan

utföra ett kvalitativt arbete.

Beskrivning

En hälsosam arbetsmiljö innefattar fysiska faktorer som lokaler, utrustning och arbetsmetoder, men även

organisatorisk och social arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och HR-riktlinjen utgör

grunden i detta arbete, se bilaga.


2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Total sjukfrånvarotid, procent av ordinarie arbetstid 6% Minskning Minskning Minskning

Sjuktal - antal sjukdagar per tillsvidareanställd. 18,9 Minskning Minskning Minskning

Sjuktal - antal sjukdagar per visstidsanställd 17 Minskning Minskning Minskning

Resultat medarbetarenkät - HME Hållbart medarbetarengagemang

81% Ökning

Aktiviteter


Hälsofrämjande och förebyggande insatser- Med centrala medel (KS)

Hälsofrämjande och förebyggande insatser- Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet


Kommunfullmäktiges mål

Attraktivitet för tillväxt

Konkretiserat mål 1: Halmstad ska vara en attraktiv plats att bo på och

besöka

Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner för barn och unga.

Beskrivning

Den verklighet som dagens barn och unga möter ser helt annorlunda ut än den som tidigare

generationer mött. Den digitala tekniken och dess kommunikations- och underhållningsformer har fått

enorm betydelse. Att förbereda barn och unga för en fortsatt framtid innebär att kulturen måste spela en

större roll än den gjort tidigare. Kulturen ger möjligheter till ett förstärkt lärande och bidrar till en

djupare förståelse. Genom kulturen rustas individen med olika förmågor som exempelvis att tolka bilder

och att bedöma olika källors värde.

I de flesta branscher i det framtida moderna samhället behövs kreativitet och gestaltningsförmåga.

Med kultur och eget skapande stärks barn och unga som individer och får en ökad självkänsla. Om man

blir inspirerad, stimulerad och underhållen samt får en möjlighet att reflektera över sina åsikter, ges man

förutsättningar att bli kreativ och ifrågasättande, egenskaper som är fundamentala i byggandet av en egen

identitet.

Kultur kan också spela en roll i att motverka rasism och våld genom att visa på motbilder och skapa

förståelse för andra kulturer. När flickor och pojkar möts i en kulturell och fysisk aktivitet på lika villkor,

till exempel i dansen, kan även jämställdhet främjas. Människors kulturvanor skapas i barndomen.

Därför har skolan en viktig uppgift när det gäller att möta de barn och unga som i sin vardag inte får

tillgång till kultur. Utgångspunkten är att alla barn är skapande och lärande och detta måste skolans

medarbetare ta fasta på när undervisning och aktiviteter planeras. Viktigt är till exempel en organisation

på skolorna med kulturombud och att dessa får ta del av fortbildning och nätverksbyggande.


2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Andel elever i förskoleklass som får rytmikundervisning en lektion/vecka

100% 100% 100% 100%

Andel elever i årskurs 1 som får rytmikundervisning en lektion/vecka

75% 100% 100% 100%

Andel elever i grundskolor och grundsärskolor som erbjuds minst en professionell föreställning av scenkonst per läsår.

100% 100% 100% 100%

Aktiviteter


Skolbio erbjuds i några årskurser.

Skapande skola används så att kulturskapare kan komma in i skolan och förstärka och utveckla lärandet.


Konkretiserat mål 4: Halmstads kommun ska vara en attraktiv

arbetsgivare

Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare.

Beskrivning

Halmstads kommun och barn- och ungdomsnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl

befintliga som presumtiva medarbetare. Ledarskap, delaktighet, möjlighet till kompetensutveckling och

ett hållbart arbetsliv är några exempel på viktiga förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare.


2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Andel tillsvidareanställda medarbetare 87% Ökning Ökning Ökning

Andel nöjda medarbetare enligt medarbetarindex (MI) 76% Ökning

Antal anställda per förskolechef 30,5 31 31 31

Antal anställda per rektor 25,5 31 31 31

Aktiviteter

Framtagande av förvaltningsgemensam kompetensförsörjningsplan (inkl. kompetenskartläggning och insatser i verksamheterna)

Den inkluderande kommunen

Konkretiserat mål 5: I Halmstad ska alla känna att de har lika värde,

mötas av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället

Andel barn och unga som blir utsatta för diskriminering och/eller kränkande

behandling ska minska.

Beskrivning

Alla barn och elever i Halmstad har rätt till en trygg miljö inom barn- och ungdomsnämndens

ansvarsområden. De ska ha inflytande över sin vardag och de ska känna att de respekteras i alla

situationer; av såväl andra barn och elever som av vuxna. Barn- och ungdomsförvaltningen ska på ett

medvetet och systematiskt sätt arbeta för att motverka kränkningar i samtliga verksamheter. HBTQ-

frågorna ska tydliggöras i förskolorna och skolorna.

Med syfte att erhålla bilder av hur kommunens elever upplever sin vardag utifrån bl.a. förekomsten av

kränkande behandling genomförs flera olika undersökningar. Resultaten och analyserna av dessa

undersökningar ligger som viktiga underlag för förskolors/grundskolors/grundsärskolors långsiktiga

arbete med likabehandling och värdegrundsfrågor samt genererar strategier och planering för åtgärder

med mål att upplevelser av kränkande behandling ska minska.

För att resultaten ska kunna bidra till en trygg skolmiljö krävs därför en kunskap hos skolledare,

pedagogisk personal, vårdnadshavare, barn och elever kring vad diskriminering, trakasserier, kränkande

behandling och diskrimineringsgrunderna är. Detta för att på korrekt sätt kunna anmäla

diskrimineringar, trakasserier och kränkande behandling till huvudman samt för att kunna arbeta med


planer mot diskriminering och kränkande behandling. Det är en förutsättning för goda relationer mellan

vuxna och elever.


2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Andel flickor/pojkar som utsatts för diskriminering och/eller kränkande behandling.

12% Minskning Minskning Minskning

Andel flickor/pojkar som upplever att skolan agerar på diskriminering och/eller kränkande behandling.


Aktiviteter

Utvecklad undervisning i sex, samlevnad och samtycke utifrån genomförd kartläggning

Riktade insatser mot skolor med låg- respektive hög andel till huvudman anmälda fall av kränkande behandling

Kompetensutveckling för förskolepersonal gällande arbete mot kränkande behandling

Konkretiserat mål 6: I Halmstads kommun ska invånarna känna att de

mår bra och att de får ut mer av livet


Beskrivning

En elevs skolprestation har stor betydelse för den psykiska hälsan. Att klara skolan är en viktig

skyddsfaktor för en god psykisk hälsa och för att klara sig i livet. Skolan bör präglas av ett långsiktigt

hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på elevers hälsa utifrån en helhetssyn på elevens

situation och med fokus på det friska.

I elevhälsoarbetet ryms ett ansvar för att stödja elevens utveckling mot utbildningen mål. I arbetet med

elevernas arbetsmiljö ingår skolans värdegrund och arbete mot kränkande behandling. Elevernas svar i

olika enkätundersökningar om deras arbetsmiljö och psykiska hälsa bör beaktas och elever bör

involveras i skolornas arbetsmiljöarbete.

En förutsättning för ett livslångt lärande och en god hälsa är att känna sig trygg i skolan och inte känna

stress i sin skolsituation, men också känna att man har en vuxen att prata med. Barn- och

ungdomsnämnden i Halmstad kommun har valt att inte bara göra en uppdelning mellan flickor och

pojkar utan även lägga till unga med annan könstillhörighet. Detta för att synliggöra ett normkritiskt

tänkande där alla elever ska kunna känna sig inkluderade och sedda.


2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Andel flickor/pojkar som upplever att de mår bra eller mycket bra åk 4


Andel flickor/pojkar som upplever att de mår bra eller mycket bra åk 7


Andel flickor/pojkar som svarar ja på frågan om de har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem åk 4.


Andel flickor/pojkar som svarar ja på frågan om de har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem åk 7


Andel flickor/pojkar som ofta eller alltid känner sig stressade över skolarbetet åk 7

22% Minskning Minskning Minskning



2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Andel flickor/pojkar som känner sig trygga i skolan 94,5% Ökning Ökning Ökning

Andel skolor i åk 5 där minst 90 % av alla flickor/pojkar känner sig trygga i skolan

18 Ökning Ökning Ökning

Antal skolor i åk 8 där minst 90 % av alla flickor/pojkar känner sig trygga i skolan.

10 Ökning Ökning Ökning

Aktiviteter






Beskrivning

Elevhälsan skall i första hand arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Enligt skollagen ska det finnas

elevhälsa för alla elever bestående av fyra samverkande delar som omfattar medicinska, psykologiska,

psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ger en bred bedömning av en elevs behov och

stödinsatser. För att elevhälsan skall fungera optimalt krävs ett strukturerat och kontinuerligt samarbete

mellan de olika professionerna. Elevhälsan är en viktig del av skolans helhet.

Alla barn och unga som bor i Halmstads kommun ska ha likvärdiga möjligheter till en god och jämlik

elevhälsa oavsett kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan

trosuppfattning, ålder eller funktionsnedsättning (de sju diskrimineringsgrunderna). Skolan ska vara

öppen, inkluderande och präglas av trygghet och acceptans för varandras olikheter. Gemenskap skall

vara självklart och utanförskap oacceptabelt. Barn och elevers delaktighet och inflytande i skolans

värdegrundsarbete och arbete mot kränkande behandling är centralt. Det finns ett ansvar för att skapa

förutsättningar för alla elevers lärande vilket ger bättre möjligheter för elever i behov av särskilt stöd som

elevhälsan har ett särskilt ansvar för.

Varje elev skall ges förutsättningar att utvecklas så lång det är möjligt mot utbildningens mål. Det kan

ske genom samverkan med vårdnadshavare, elevhälsan och övriga personal i skolan. För att kunna

uppnå en god och jämlik elevhälsa krävs att det finns resurser som räcker till för en främjande och

förebyggande skolhälsovård.


2019 Målvärde

2020 Målvärde

2021

Antal elever/skolsköterska 361 Oförändrat Oförändrat Oförändrat

Antal elever/kurator 466 Oförändrat Oförändrat Oförändrat

Aktiviteter

Hbtq-certifiering av skolsköterskorna i elevhälsan

Processtöd till identifierade skolor i syfte att utveckla ett mer främjande och förebyggande elevhälsoarbete


Prioriteringar

Ett strategiskt jämställdhetsarbete Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar för att stärka ett förebyggande och främjande arbete kring ett

normkritiskt förhållningssätt i förskola och skola. Det går till på följande sätt.

Synliggör: Genom föreläsningar och/eller handledning med antingen all personal på en förskola/skola

eller delar av personalen så som elevhälsoteamet, kring diskriminering, trakasserier, kränkande

behandling och diskrimineringsgrunderna. I detta arbeta synliggörs de olika diskrimineringsgrunderna

samt ges tips hur man kan arbeta rent praktiskt med detta i bl.a. undervisningen.

Kartläggning och analys:

Varje förskola och skola har en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Under

hösten 2018 har en ny mall utarbetats efter att lagstiftningen ändrats och matchar skollagens och

diskrimineringslagens krav. I enhetens arbete kartläggs nuläget via intervjuer och samtal.

Vårdnadshavarenkäten i förskolan samt ”Elevens syn på skolan” och skolsköterskornas hälsoenkät

också viktiga delar av arbetet av att kartlägga verksamheten.

Agera: Detta sker genom att stötta personalen i analysarbetet för att arbeta fram åtgärder kopplade till

analysen. Jämställdhetsutvecklarna har bland annat skapat filmkataloger som pedagoger kan använda sig

av i både det främjande och förebyggande arbetet.

Resultat: Resultatet av insatser och åtgärder i personalens arbete redovisar förskolechef och rektor i årets

verksamhetsrapport. Under 2018 har frågor kring värdegrundsarbetet tillkommit i förskollärares

självskattning i förskolan. Utifrån resultaten vidtas nya åtgärder på enhetsnivå och på förvaltningsnivå

prövas om förändrat stöd krävs till enheterna.

KomTek KomTeks verksamhet består av två block. Skolverksamhet bedrivs under dag- och kvällstid för förskolor

och grundskolor när det gäller stöd och utveckling av teknikämnet samt kurser i teknik för lärarstudenter

på högskolan. Skolverksamheten består av fortbildning av pedagoger inom en mängd teknikområden,

coachning i och utanför skolan, företagssafaris, utlåning av material och lådor och av KomTeks lokal

samt en del elevinsatser. Hela året pågår även modellen ”Teknikutmaningen” - för elever och pedagoger

inför Stora Upptäckardagen som är en årlig teknikmässa för förskola och grundskola samt modellen

”Arkitekter i skolan” som är ett samverkansprojekt med skolor och kommunens samhällsplanering.

KomTek har även särskilda veckodagar i teknik för bland annat elever med hög frånvaro.

Skolverksamheten på KomTek är kopplad till läroplanen och Ung Företagsamhet är en nära

samarbetspartner samt näringslivet, högskolan och Teknikcollege. Här ser KomTek flera fördelar för

elever när det gäller att överbrygga stegen mellan grundskola, gymnasium, högskola och arbetslivet och

frukten av samarbetet blir en slags fördjupad ”studie- och yrkesvägledning” för elever och även

föräldrar. Regeringens nya direktiv när det gäller själva teknikämnet är något som KomTek har förberett

sig inför under lång tid för att kunna stödja förskolor och skolor på bästa sätt.

Fritidsverksamheten handlar om kurser på kvällar och helger för barn i åldrarna 7–12 år, lovaktiviteter


och sommarkollon. För målgruppen 13–19 år har KomTek så kallade Makerspacekvällar som är en slags

fritidsgård med teknikinriktning och här kan man även få matematikstöd. Teknik i fritidsverksamheten

handlar om produktutveckling, material- och verktygslära, mekanik, elektronik, programmering,

3D/CAD, svetsning, fräs/svarv etc.

KomTek strävar fortsatt efter att arbeta utifrån ett socioekonomiskt perspektiv och utvärderar samt

följer upp verksamheten löpande och mer omfattande på halvårs- och årsbasis.

Regional samverkan och samverkan med lärosäten Samarbete sker kring forskning och kompetensutveckling för att tillsammans skapa förutsättningar för

verksamhets- och professionsutveckling utifrån skollagen, en skola på vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar med att utveckla en undersökande

utvecklingskultur, vilken kännetecknas av att den utgår från lokala förbättringsområden, inbegriper

undersökningar i egen praktik, syftar till att producera kunskap och relatera arbetet till forsknings- och

erfarenhetsbaserad kunskap samt syftar till förbättrad undervisning som tydligt ska visa sig i

barns/elevers lärande och utveckling.

För att förstärka forskningsanknytning och samverkan fortsätter arbetet med pågående utvecklingsarbete

tillsammans med Högskolan i Halmstad i etablerade nätverk. Kunskapsutbytet mellan forskare och

skolledare/pedagog ska bygga på aktuella forskningsrön, skapa dialog kring prioriterade områden samt

medverka till förutsättningar för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Genom såväl

utvecklad samverkan med olika kommuner inom Regionalt utvecklingscentrum som med olika

akademier på Högskolan prioriteras fler möjligheter till kunskapsutbyte, samordnade aktiviteter samt

resursförstärkning. Ett sådant samarbete med flera skolhuvudmän i regionen och forskare på Högskolan

i Halmstad är Framtidens digitala lärande i skolan. Samarbetet gäller även förskolan då ”skolan” i detta

fall inbegriper hela skolväsendet. Syftet med samarbetsprojektet är att bidra till utveckling och forskning

i regionen, genom gemensamma insatser med stöd av kommunernas, Region Hallands och Högskolan i

Halmstads kompetens, samt Högskolans Digitala laborativt centrum. Samarbetet ska vetenskapligt och

erfarenhetsmässigt utpröva och utvärdera digitala och analoga lärmiljöer, arbetssätt och metoder, samt

stödja kompetensutveckling, som går utöver det som redan bedrivs. Utvecklingsarbetet ska förbereda

barn, elever, lärarstudenter och skolans personal för ett lärande, med stöd av digitala verktyg, som vi

känner eller inte känner till idag.

Projektet med övningsförskolor- och skolor har stärkt samarbetet mellan högskola och skolhuvudman.

Pedagoger och skolledare erbjuds inom ramen för projektet kompetensutvecklingsinsatser, exempelvis

utveckling av systematik för kollegiehandledning. Antalet deltagande verksamheter har utökats

kontinuerligt. Projektet löper fram till och med våren 2020.

I Barn- och ungdomsförvaltningen har en vetenskaplig ledare anställts till forsknings- och

utvecklingsavdelningen. Uppdraget är att ge utbildning och handledning till medarbetarna på

Resurscentrum Kärnhuset i de stöd- och utvecklingsprocesser som bedrivs, så att dessa vilar på

vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den vetenskapliga ledaren har också i uppdrag att vara en

brygga mellan lärosäten och forskare, enheters lokala skolutvecklingsarbeten och knyta samman detta

med resurser som finns i förvaltningens FoU-avdelning.


Integration Barn- och ungdomsförvaltningens analyser av elevernas resultat i Halmstad kommuns skolor visar att

skolornas elevsammansättning har fått en större betydelse för elevernas resultat. Skolverket synliggör

liknande samband på nationell nivå. Elever med migrationsbakgrund och/eller föräldrar utan

högskoleutbildning lyckas i avsevärt lägre grad i skolan och ges därmed minskade livschanser. Då

förskola och skola ska vara kompensatorisk behöver Barn- och ungdomsnämnden rikta insatser mot

ökad integration och ökad likvärdighet, exempelvis ekonomisk- och kompetensmässig

resursförstärkning. För att kunna rikta insatser är det viktigt med ett fungerande systematiskt

kvalitetsarbete på enskilda förskolor och skolor, men även på huvudmannanivå.

Gruppen nyanlända utgör idag en relativt stor grupp av Halmstads kommuns elever, nästan 10 %. Under

de senaste läsåren har deras resultat och måluppfyllelse särskilt analyserats. Detta för att få ett underlag

till hur undervisningsmetoder, anpassningar och insatser kan utformas framåt. Analysen görs genom en

särskild avsatt del i varje skolas verksamhetsrapport där progressionen i arbetet med nyanländas lärande

redovisas. På huvudmannanivå redovisas analysen i BUF-lägesbedömning. Utvecklingsbehov som här

skrivs fram är sådant som kan mildra effekten av ökad segregation, exempelvis att skolorna genomför

mer systematiska kartläggningar av de nyanländas kunskaper med stöd i Skolverkets material Bygga

Svenska.

Då eleverna i högre grad har integrerats i ordinarie klasser behövs ett fortsatt fokus på språk- läs och

skrivutveckling för all personal och vidareutvecklade arbetsmetoder och organisering för

studiehandledning. Ett annat behov är ett mer utvecklat interkulturellt- och hälsofrämjande

förhållningssätt hos all personal i förskola och skola, vilket rätt använt skulle kunna öka möjligheterna till

integration och möten mellan olika kulturer, samt förståelse för olika normer och värdesystem. Ett

framgångsrikt arbete med de nyanländas kunskaper ökar inte enbart dessa barns och elevers livschanser,

utan skulle också kunna möjliggöra att alla elever når högre måluppfyllelse och utvecklas till trygga

demokratiska medborgare. För att stödja förskolor och skolor i att möta ovan utmaningar finns flera

systemstärkande utbildningsinsatser för att mildra effekterna av segregation i BUF-utvecklingsplan.

Exempel på detta är att pedagoger utbildas i nyanlända elevers språkutveckling, interkulturellt

förhållningssätt och effektiv och ändamålsenlig studiehandledning.

Huvudmannen behöver även se att segregation är något som uppstår i relation mellan skolor. För

förbättrad integration och minskad skolsegregation behöver insatser riktas mot skolor, även de med mer

gynnsamma förutsättningar. Huvudmannen behöver ta ett ansvar för att på olika sätt försöka

åstadkomma en jämnare och mer blandad elevsammansättning. Här behövs en stor variation av insatser.

Exempelvis en utvecklad studie- och yrkesvägledning, utvecklat föräldrastöd och samverkande insatser

med andra förvaltningar. Huvudmannen bör också strategiskt nyttja de ökande elevkullarna inom

grundskolan för att påverka elevströmmar genom att skapa tillfällen för omorganisation av

huvudmannens skolenheter, ombyggnation eller anläggning av nya skolor.


Internbudget Barn och ungdomsnämnden tilldelats 2 076 273 kkr till grundskola och barnomsorg. Jämfört med 2018

års budgetram innebär det ett utökat driftsanslag med 97 800 kkr. Utökningen ska täcka ökade kostnader

för fler barn o elever, nya och högre lokalkostnader, löneökningar 2018, högre Po pålägg och högre

kapitalkostnader. I ramökningen ingår effektivisering/besparing med 32 800 kkr.

Beskrivning av fördelningsmodell och budgetprinciper

Större delen av budgeten ca 80 % fördelas efter den resursfördelningsmodell som nämnden har fattat

beslut om. Budgeten fördelas till kärnverksamheten dvs de fem skolområdena och till bidrag för

fristående skolor och förskola. Principerna för modellen är:

Enkel modell som är känd, begriplig, överskådlig

Modellen ska främja en likvärdig verksamhet

Baserad på forskning - socioekonomiskt viktad resurs

Tillämpbar på både kommunal och fristående verksamhet

Elevpengen fastställs när nämnden fattar beslut om budget och ändras inte under budgetår

Avstämning av antalet barn o elever per månad och justering efter utfall

Buffert för hantering av avvikelser i volymer

Skolområdena har uppdraget att fördela resurserna och prioritera med hänsyn till varje enhets

behov och för en ökad måluppfyllelse

Resterande del ca 20 % av budgeten fördelas som anslagsbudget till FOU avdelningen, resursenheter,

Särskola, fastigheter, förvaltningsgemensamma kostnader och intäkter samt administration. Vid den

årliga genomgången av denna del av budget har hänsyn tagits till volymförändringar, förändrade lagkrav,

verksamhetsmål, möjliga effektiviseringar samt förändrade behov.

Not Budget 2018 Budget 2019 Diff

Skolområde Centrum 1 430 695 279 232 -151 463

Skolområde Norr 1 461 632 262 949 -198 683

Skolområde Söder 1 367 913 291 567 -76 347

Skolområde Öster 1 251 935 251 935

Skolområde Väster 1 214 688 214 688

Fristående 2 231 474 234 467 2 993

Resurscentrum Kärnhuset

3 60 772 50 565 -10 207

Resursenheter 4 23 718 24 142 424

Särskola 5 27 843 29 308 1 465

Förvaltningsgemensamt 6 48 404 73 078 24 674

Fastigheter 7 325 977 357 502 31 525

Barn- och ungdomsnämnd

1 667 1 814 147

KomTek 5 145 5 026 -118

Senare beslut i BUN BU 2018

-6 808 0 6 808

Summa: 1 978 431 2 076 273 97 842


Skolområdena Budget 2018 Budget 2019 Diff

Barn- och elevpeng 1 053 649 1 085 717 32 068

Socioekonomiska 118 204 121 033 2 829

Övrig personal 35 757 36 722 965

Tilläggsbelopp 26 922 27 333 411

Svenska som andra språk 15 069 15 385 316

Stöd till små enheter 1 646 765 -881

Fristående Budget 2018 Budget 2019 Diff

Barn- och elevpeng 152 182 149 349 -2 833

Socioekonomiska 9 309 9 245 -64


Stöd till små enheter 1 157 0 -1 157

Lokalkostnader 42 143 45 760 3 617

Administration 3% 6 185 6 309 124

Antalet barn och elever

Budget 2018 Bokslut 2018 Budget 2019 Förändring BU18-BU19

Förändring Bokslut 18-

BU19

Förskola 5 470 5 430 5 509 39 79

Fritidshem 4 400 4 456 4 530 130 74

Grundskolan inkl särskola

11 650 11 674 11 940 290 266

- varav särskola 62 66 65 3 -1

Not 1 och 2 skolområdena och fristående verksamheter

Barn och elevpengen

Här ingår budget för pedagogisk personal i grundskola, fritids och förskola, ledningsresurs, måltider,

läromedel samt övrigt material. Budgeten är baserad på prognostiserat barn och elevantal och tar hänsyn

till ålder och vistelsetider. Pengen är beräknad efter personaltäthet, aktuell medellön, portionspriser och

nyckeltal för övrigt material. Budgeten för hyra av IT och digitala verktyg i verksamheterna är from 2019

flyttad till central budget. Dessutom finns en förvaltningsgemensamt budgeterad buffert på 1 000 kkr för

hantering av fler barn och elever. Skolområdena erhåller eller får lämna tillbaka budget (barn och

elevpeng) efter faktiskt utfall. De fristående verksamheterna får bidrag per månad baserat på faktiskt

antal barn och elever. 13 % av den totala barn och elevpengen till grundskolan fördelas efter de

socioekonomiska faktorerna kön, invandrad, högsta utbildningsbakgrund för förälder, ekonomiskt

bistånd, bor med en eller båda vårdnadshavarna samt hushållsinkomst. Till förskolan fördelas 7 % av

barn och elevpengen och till fritidshemmen fördelas 3 % efter socioekonomiska faktorer.

För att hantera en del av effektiviseringarna och kostnadsreduktionerna och få en budget i balans har

barn och elevpengen minskats med 11 000 kkr för vikariekostnader proportionerligt mellan

verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola och med minskad personaltäthet i förskolan totalt

9 800 kkr.


Barn- och elevpeng, kr/barn

Budget 2018 Budget 2019 Diff Procent

Förskola 1-3 <=25 tim

95 675 96 092 417 0,4 %

Förskola 1-3 >25 =<39 tim

121 278 122 036 758 0,6 %

Förskola 1-3 =>40 140 987 141 976 990 0,7 %

Förskola 4-5 <=25 tim

61 669 61 877 208 0,3 %

Förskola 4-5 >25 =<39 tim

90 018 90 584 566 0,6 %

Förskola 4-5 =>40 102 450 103 203 753 0,7 %

Fritids 29 929 30 780 850 2,8 %

Skola F-3 39 415 39 613 198 0,5 %

Skola 4-6 47 027 46 909 -118 -0,3 %

Skola 7-9 53 359 52 427 -932 -1,7 %

Socioekonomisk resurs, kr/ barn Budget 2019

Förskola

Fristående 5 476

Centrum 10 026

Norr 7 404

Söder 8 869

Väster 5 630

Öster 7 173

Fritidshem

Fristående 563

Centrum 1 499

Norr 793

Söder 1 098

Väster 907

Öster 907

Grundskola

Fristående 3 834

Centrum 11 501

Norr 6 389

Söder 8 022

Väster 4 473

Öster 7 312

Övrig personal Resursen fördelas efter antal elever och antalet enheter i grundskolan. I övrig personal

ingår resurs för kuratorer, skolsköterskor, skolvärdar, SYV och bibliotekspersonal.

För att klara effektiviserings- och besparingskravet har budgeten för övrig personal inte utökats för

volymökningen fler elever. Den ökade budgeten omfattar endast löneökningar och högre PO pålägg.

Tilläggsbelopp är behovsprövad ersättning för elever med funktionsnedsättning. Antalet barn o elever

med behov av stöd ökar och kostnaderna för tilläggsbelopp 2018 har överskridit budget med 7 000 kkr.

Som ett led i att hantera effektiviserings och besparingskravet är den totala budgeten för tilläggsbelopp

utökad med endast 2 400 kkr jämfört med 2018.

Stöd till små enheter fördelas till små grundskolor och en-avdelningsförskolor. Stödet till en-

avdelningsförskolor tas bort från 2019, vilket innebär en total besparing på 2 000 kkr.


Bidrag till fristående verksamheter beräknas på samma grunder som till den kommunala

verksamheten. Det som skiljer är lokalkostnader och administration som ingår i bidraget. För den

kommunala verksamheten budgeteras lokaler och administration förvaltningsgemensamt. Beräkningen

för lokalbidrag baseras på budgeten för kommunens lokalkostnad per barn och elev. De höga

kostnaderna för hyrda paviljonger leder till höga bidragskostnader till de fristående verksamheterna. Från

2019 ökar kostnader för kommunala grundskolelokaler vilket innebär en ökad bidragskostnad med

3 600 kkr. Bidraget för administration beräknas med 3 % av det totala bidraget innan momsersättning.

Det innebär att bidraget för administration ökar i takt med att barn och elevpengen och lokalbudgeten

ökar. De fristående verksamheterna kan söka ersättning för tilläggsbelopp till barn och elev med behov

av stöd. Ansökan görs till FOU avdelningen.

Not 3 FOU avdelningen är organiserad i 3 enheter: elevhälsa, migration- och modersmål samt lärande

som ger stöd till kommunala och fristående enheter. Budgeten är minskad med 3 000 kkr med hälften i

enheten för lärande, hälften i enheten för modersmål och migration vilket är ett led i besparings och

effektiviseringsarbetet. Resursfördelningen av medel för Svenska som andra språk till skolområdena görs

av enheten för migration- och modersmål och den är inte utökad till 2019 trots en stor ökning av antalet

elever. Även det ett led i besparingsförslagen.

Not 4 Resursenheter Resursenheterna är förskolor och skolor med verksamhet för barn med särskilda

behov och som servar hela kommunen. Budgeten är uppräknad med löneökningar.

Not 5 Särskola Särskolan har under 2018 fått fler elever har i budget 2019 anpassat sin organisation

efter antalet elever som är inskrivna i verksamheten men samtidigt effektiviserad vilket innebär en lägre

personaltäthet inom Särskolan jämfört med 2018.

Förvaltningsgemensamt Budget 2018 Budget 2019 Diff

Administration 42 050 43 771 1 721

Skolskjuts 34 200 39 353 5 153

Central IKT-kostnader 18 547 34 357 15 810

Buffert barn- och elevpeng 1 000 1 000 0

Interkommunal ersättning 4 200 3 500 -700

Gemensamma HR-medel 7 160 8 955 1 795

Barnomsorgsavgifter -71 000 -78 500 -7 500

Giftfri vardag 1 780 0 -1 780

Mobil förskoleverksamhet 1 000 1 540 540

Arbetskläder fsk/fth 0 2 600 2 600

Obligatorisk lovskola, prao 0 1 300 1 300

Pedagog brandövningar skolor

500 500

Not 6 förvaltningsgemensamt

Administrationen Trots att verksamheten växer och behovet av administration och stöd ökar utökas

inte de administrativa avdelningarna i motsvarande omfattning. Budget 2019 är uppräknad med löner

och en enhetschefstjänst till planeringsavdelningen 0,75 åa.

Skolskjuts Kostnaderna för drivmedel, nytt avtal för taxiresor samt utökad skolskjutstrafik leder till att

budgeten är ökad med 5 200 kkr.

Gemensamma IT kostnader Budgeten för hyra av IT och digitala verktyg i verksamheterna är from

2019 flyttad till central budget. Budgeten för IKT inspiratörer är minskad med -500 kkr.


Buffert barn och elevpeng Budgeten ska hantera osäkerheter om det totala antalet barn och elever och

ligger kvar på totalt 1000 kkr.

Interkommunal ersättning en minskad budget som bygger på fler antal sålda än köpta platser.

Gemensamma HR medel omfattar budget för personalvård, hälsobidrag, utbildning av barnskötare till

förskollärare, personliga tjänster samt karriärtjänster som är utökad med fler tjänster 2019. Budget för

central löneadminstration är utökad med löneökning och för högre volymer.Budget för friskvårdsbidrag

är utökad med 1 200 kkr till totalt 2 200 kkr för att följa Kommunfullmäktiges beslut.

Barnomsorgsintäkterna - beräknas öka med anledning av fler barn i förskolan och fler elever på fritids

samt högre inkomsttak i maxtaxan för barnomsorgsintäkterna.

Mobil förskoleenhet - en utökning från 2018 då projektet startade upp. 2019 års budget ska täcka

kostnader för drift av bussarna samt extra personal.

Arbetskläder förskola och fritidshem Budgeten för arbetskläder är utökad efter ett BUN beslut att

personalen ska få tillgång till både allvädersställ, vinterjacka med byxa samt vinterkänga/stövel.

Obligatorisk prao och lovskola Redan 2018 införs obligatorisk prao och lovskola i verksamheterna

och det är fortfarande oklart hur stora kostnaderna blir per år. Budgeten 2019 är uppskattad baserad på

prognosticerad kostnad 2018.

Pedagog vid brandövningar i skolan är ingen ny verksamhet men barn och ungdomsförvaltningen tar

över finansieringen av kostnaden för en pedagogstjänst på räddningsnämnden 2019.

Fastigheter Budget 2018 Budget 2019 Diff

Hyreskostnad 276 772 302 911 26 140

Städkostnad 49 206 54 591 5 385

Not 7 Fastigheter

Hyreskostnad Budgeten är utökad för fler lokaler. Det är främst kostnaderna för fler lokaler till

grundskolan som leder till den ökade budgeten.

Klaraskolan står för 22 000 kkr av ökningen och beräknas kosta 30 000 kkr per år i hyra samt 1800 kkr i

städning. Lokalkostnaderna på förskolan ökar med 3 000 kkr , vilket beror nya förskolor som beräknas

starta under 2019. Städkostnaderna ökar med 5 400 kkr och beror på prisökning samt fler lokaler.

På grund av de ökade lokalkostnaderna i kommunal verksamhet ökar lokalbidraget till fristående

verksamhet med totalt 3 600 kkr.


Ekonomiska förändringar Ekonomiska ramar och investeringar fastställs slutligen i kommunfullmäktiges planeringsdirektiv med budget. Utöver

första året under planeringsperioden är slutliga beslut inte tagna, varför budgeten kan förändras till innehåll och/eller

belopp.

Ekonomiska konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser Drift 2019

Drift 2020

Drift 2021

Drift 2022

Drift 2023

Drift 2024

Ramförändring 97 800 135 10

0 157 00

0 174 00

0 189 00

0 189 00

0

Fler barn och elever -32 300 -58 800 -83 200 -106 600

-126 400

-144 800

Lokalkostnader -43 000 -68 000 -79 000 -110 000

-151 000

-166 000

Nystart grundskolor -3 000 -4 500 -1 500 -5 900 -7 400 -3 000

Ökad administration -500 -1 500 -2 000

Övrig personal i verksamheten -900 -1 600 -2 400 -3 200 -3 900

Ökade kapitalkostnader -1 300 -4 200 -9 700 -10 400 -13 400 -13 400

Ökade barnomsorgsintäkter 7 500 9 000 10 700 12 000 12 900 15 300

Särskolan -1 900 -3 300 -5 500 -7 600 -9 700 -11 900

Antal barn i behov av stöd ökar -4 000 -4 000 -4 000

Ökade kostnader / besparingar i budget 2019 exkl barn och elevpengen

Skolskjutskostnader -5 200 -6 000 -6 000 -6 000 -6 000 -6 000

Ökad måluppfyllelse för nyanlända och flerspråkiga elever

-5 000 -20 000 -25 000 -30 000

Förvaltningsgemensamma IT och telekostnader -16 000 -16 000 -19 700 -19 700 -19 700 -19 700

Ökade personalkostnader pga konkurrens -2 000 -3 000 -3 000 -4 000 -4 000

Stadieindelad timplan -1 900 -4 900 -6 200 -6 200 -6 200 -6 200

Lovskola -700 -1 000 -1 500 -2 000 -2 000 -2 000

Riktade statsbidrag till Grundskola och Förskola 160 00

0 160 00

0 160 00

0 160 00

0 160 00

0

Osäkerhet riktade statsbidrag -160 000

-160 000

-160 000

-160 000

-160 000

Riktat statsbidrag likvärdig skola 29 000 60 000 60 000 60 000 60 000 60 000

Osäkerhet riktat statsbidrag likvärdig skola -29 000 -60 000 -60 000 -60 000 -60 000 -60 000

Besparingar för att hålla budgeten i balans - lägre personaltäthet

25 500 54 200

Summa 0 0 0 -118 300

-177 600

-212 600

Ramförändring

Beskrivning

Ramökning enligt KÖP inkl löneökningar 2018, förändrat PO. År 2024 är osäkert då det inte finns

någon beslutad budgetram ännu.

Fler barn och elever

Beskrivning

Kostnaderna för pedagoger, ledning, måltider, undervisningsmaterial ökar med fler barn och elever i

verksamheten. För att behålla aktuell personaltäthet behöver barn och elevpengen utökas totalt.


Kostnadsökningen är baserad på 2019 års genomsnittliga barn och elevpeng och kommunens statistik

för volymförändringar. I budget 2019 är besparingar gjorda med 21 000 kkr i barn och elevpengen.

Budgeten för hyra av digitala lärverktyg är flyttad från verksamheterna till centralt objekt.

Volymökningen för perioden 2018-2024 är för:

Förskolan 350 barn

Grundskolan 1100 elever

Fritidshem 450 elever

Lokalkostnader

Ekonomiska konsekvenser utöver ram

Lokalkostnader ökar främst för grundskolorna. Flera nya enheter startar upp under 2019-2024.

I underlaget ingår även ökade kostnader för lokalbidrag till fristående verksamhet. Lokalkostnaden per

barn/elev ökar i kommunal verksamhet vilket leder till ökade bidragskostnader. Nya fristående förskolor

startar from 2019 och beräknat lokalbidrag ökar med 5 200 kkr.

Nya förskolenheter ger ökade kostnader fram till 2024 med 54 000 kkr

Nya grundskoleenheter ger ökade kostnader fram till 2024 med 112 000 kkr.

Nystart grundskolor

Beskrivning

En nystartad verksamhet kostar mer än det barn- och elevpengen ger utrymme för. Som exempel

behöver skolledare utses och börja arbeta tidigt i processen med att sätta verksamhetsidéer, bygga

organisatoriska strukturer och rekrytera. Olika ämnesinstitutioner, labbsalar, slöjdmaterial mm behöver

byggas upp och utrustas. Personalen behöver även ges möjlighet att samplanera, komma överens om

gemensamma strategier för att ta emot barn och elever samt påbörja iordningställandet av förskole- och

skolmiljön. En nystartad verksamhet är därav förenad med kostnader för personal långt innan barn och

elever kommer på plats och under första året. Beräkningen är baserad på att varje nystartat eller utbyggd

grundskola behöver utökad resurs av ledning, samordning, personal och vaktmästartjänst.

Ökad administration

Beskrivning

I takt med att verksamheten växer ökar behovet av stöd och administration. Från 2019 ska

administrationen inte utökas trots att verksamheten växer. Det innebär att effektiviseringar är

nödvändiga och att vissa administrativa arbetsuppgifter måste skötas av verksamheten. Från 2022

uppskattas behovet av en marginell ökning av administrationen vara nödvändig trots effektiviseringar

och digitalisering.

Övrig personal i verksamheten

Beskrivning

Behoven av personal för elevhälsa, skolbibliotek, SYV och skolvärdar kommer att öka i takt med att

verksamheten växer.


I budget 2019 gör ingen utökning trots att antalet elever i grundskolan ökar och behovet av fler tjänster

finns. Från 2020 finns behovet av ökning motsvarande volymökningen.

Ökade kapitalkostnader

Beskrivning

Driftskostnaderna ökar i takt med att inventarieanslaget för att utrusta nya avdelningar och skolor ökar.

Ökade barnomsorgsintäkter

Beskrivning

Ökningen av antalet barn i förskolan och på fritids leder till högre barnomsorgsintäkter

Särskolan

Beskrivning

Antalet elever i Särskolan ökar 2019-2024 vilket kommer att leda till ökade kostnader. I budget 2019 görs

effektiviseringar i Särskolan. Antalet inskrivna elever ökade men kostnaderna per elev har minskat.

Antal barn i behov av stöd ökar

Beskrivning

Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd inte bara ökar år från år, utan komplexiteten i barn och

elevärendena ökar och kräver utvecklad förmåga och kompetens hos personal för att verksamheterna

ska kunna möta barnens och elevernas behov.

Det finns en tydlig korrelation med elever med problematisk frånvaro och elever i behov av särskilt stöd.

Andelen elever som bedöms ha problematisk frånvaro har accelererat under de senaste åren.

Gemensamt för många av dessa elever är att de har någon funktionsnedsättning inom det

neuropsykiatriska området, så som autism, adhd m.fl.

Den av regeringen beslutade Åtgärdsgarantin träder i kraft 1 juli 2019. Åtgärdsgarantin innebär en

skyldighet att göra en särskild analys av en elevs kunskapsutveckling om det finns en indikation på att

eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk

eller matematik. Analysen ska avse om eleven är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd och de

åtgärder som är nödvändiga ska därefter sättas in.


För åren 2019-2020 görs ingen ökning i budget trots att behoven kommer att finnas av en utökad

budget, främst kopplat till ökad fortbildning och kompetenshöjande insatser för pedagoger och

skolledare. Dels kopplat till ökad kunskap kring elevers behov men även utifrån att utveckla tillgängliga

lärmiljöer. Även ökad specialpedagogisk kompetens kan komma att krävas för att realisera

åtgärdsgarantin.

För åren 2022-2024 bedöms en ökad kostnad om 4 000 kkr årligen.


Ökade kostnader / besparingar i budget 2019 exkl barn och elevpengen

Beskrivning

Ökade kostnader för kläder i förskolan, förskolebussar mm i budget 2019

Skolskjutskostnader

Beskrivning

Skolskjutskostnaderna beräknas öka med anledning av fler elever och nya skolor, indexuppräkning, nytt

avtal för taxiskjutsar H- 2018 och nytt avtal för busstrafiken. Hur mycket ökningen blir är svårt att

uppskatta exakt.


Beskrivning

Statsbidragen för nyanlända minskar, samtidigt som behov kvarstår utifrån att eleverna behöver

modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk. Det krävs mer

omfattande och personaltäta utbildningsinsatser för utbildning av nyanlända om de skall få det stöd de

har laglig rätt till och nå en hög måluppfyllelse/nå gymnasiebehörighet. Det har kommit skärpta lagkrav

som gör gällande att nyanlända elever i grundskolans senare år ska ha en individuell studieplan vilket kan

medföra ytterligare kostnader då behovet av studie- och yrkesvägledning ökar.


Ingen utökning av kostnader för svenska som andraspråk, studiehandledning och

modersmålsundervisning trots att behoven ökar 2019 och 2020.Från 2022 till 2024 bedöms kostnaderna

öka från 20 000 kkr till 30 000 kkr

Konsekvenser i verksamheten

Svenska som andra språk:

Större krav på skolenheterna att organisera ämnet svenska som andraspråk utifrån kursplan och timplan

för att ge eleverna likvärdig utbildning i ämnet. Risk att eleverna inte får undervisning i den omfattning

som timplanen anger av behörig lärare i ämnet.

Modersmål:

BUF kan inte möta alla elevers och vårdnadshavares behov/önskemål av dag, tid och plats för

modersmålsundervisning.

Minskat antal elever som läser modersmål.

De som väljer modersmål är mer motiverade för undervisningen. Resurssvaga familjer väljer bort


Studiehandledning:

Skolenheterna delar ansvaret för att behovet av studiehandledning tillgodoses utifrån utrett behov.

En minskad intäkt från statsbidraget, samtidigt som behovet kvarstår innebär en ökad kostnad för

skolenheten. En minskad möjlighet för skolenheten att bibehålla sin stödorganisation.


Förvaltningsgemensamma IT och telekostnader

Beskrivning

Budgeten för IT lärverktyg är flyttad från verksamheterna till centralt objekt 2019.

Behovet av IT licenser kommer att öka i takt med volymökningar. Samtidigt behöver effektiviseringar av

vilka program verksamheterna använder göras.

Satsningen på fler IT lärverktyg till barn och elever innebär ökade kostnader från 2021

Ökade personalkostnader pga konkurrens

Beskrivning

Marknadskrafterna i form av begränsad tillgång på legitimerade förskollärare och lärare samt andra

efterfrågade yrkesgrupper gör att lönerna vid nyanställning pressas upp. Till detta kommer ett ökat barn-

och elevunderlag som medför behov av ytterligare rekryteringar. Följden blir hårdare konkurrens om

utbildad personal och en förändrad lönestruktur med högre löner vid nyanställning.

Då förskollärare och lärare utgör en betydande del av förvaltningens medarbetare är vår bedömning att

de ökade lönenivåerna kommer medföra omfattande kostnadsökningar framåt.

Stadieindelad timplan

Beskrivning

En stadieindelad timplan har införts i grundskolan och grundsärskolan. I stället för nuvarande ordning

där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna fördelas mellan årskurserna, reglerar

riksdagen nu undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet. Att timplanerna blir stadieindelade

innebär bland annat att grundskolans kursplaner och kunskapskrav i moderna språk förändras och att

matematikämnet 2019 får 100 undervisningstimmar mer i årskurs 7-9 och idrott och hälsa 105

undervisningstimmar. Det bidrar till ökat behov av matematiklärare och lärare som undervisar i idrott

och hälsa.


Beräkningen är baserad på kostnader för utökad undervisningstid i matematik och idrott o hälsa.

Utökningen sker succesivt under perioden 2019-2021. Hänsyn har tagits till lägre personalkostnader för

elevens val.

Lovskola

Beskrivning

Högstadieelever med låga betyg ska erbjudas lovskola. Riksdagen har beslutat att elever som har slutat

åttonde klass och som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet samt elever som slutat grundskolan

utan att bli behöriga har rätt till undervisning under skollov. Skolhuvudmannen är skyldig att erbjuda

dessa elever lovskola om 50 timmar. Lagändringen innebär också att eleverna har samma rätt till stöd

under lovskolan som annars, detta innefattar tillgång till elevhälsa och skolskjuts. Generella statsbidrag

har tilldelats kommunen för obligatorisk lovskola. Det är viktigt att dessa pengar kommer nämnden till

del. 2018 såg barn och ungdomsförvaltningen flera positiva effekter av lovskolan, vilka har inneburit en


ökad måluppfyllelse till gymnasieskolan. Lovskolan är dock kostnadsdrivande i form av personal,

skolskjuts mm.

Riktade statsbidrag till Grundskola och Förskola

Beskrivning

De riktade statsbidragen utgör en allt större andel av barn- och ungdomsnämndens finansiering. Bland

de större bidragen finns bland annat Lågstadiesatsningen, Minskade barngrupper i förskolan, Läxhjälp,

Lärarlönelyftet och Karriärtjänster. Samtliga statsbidrag är villkorade, till exempel ska personaltätheten

öka och användningen av medlen ska återredovisas och lämnas till Skolverket för bedömning.

Osäkerhet riktade statsbidrag

Beskrivning

Av de riktade statsbidragen till kommunerna utgörs en stor del av bidragen till skolan. Det handlar om

mellan 40 till 60 olika bidrag, där många är små och/eller omgärdade med detaljstyrande regler. Bidragen

är av olika karaktär och går till olika ändamål. SKL framhåller bland annat en översyn av bidragens

konstruktion och en sammanläggning av vissa bidrag eller överföring av riktade bidrag till generella.

SKL:s grundinställning är att statliga tillskott i första hand bör ges i form av generella bidrag. Men att det

också kan finnas situationer där olika riktade bidrag kan vara ett viktigt komplement, främst för att

stödja utveckling.

I SKL:s prognosunderlag ”Specificering av vissa statsbidrag”, syns inte flertalet av de riktade

statsbidragen efter budgetåret 2019. Barn- och ungdomsförvaltningen vill därför uttrycka en stor oro för

hur avsaknaden av dessa riktade statsbidrag skulle påverka nämndens verksamheter

Riktat statsbidrag likvärdig skola

Beskrivning

Statsbidraget är avsett att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och

grundskolan. Statsbidraget får inte användas till att ersätta de egna kostnaderna för förskoleklass och

grundskola.

Osäkerhet riktat statsbidrag likvärdig skola

Beskrivning

Vid återredovisning av statsbidraget likvärdig skola ska kostnaderna för innevarande år per elev i

grundskolan inte vara lägre än genomsnittet för de tre tidigare åren.

Det innebär att det inte får göras bespararingar i grundskolan på pedagogisk personal och elevhälsa från

2019.


Beskrivning

För att hålla en budget i balans måste besparingar göras i barn och elevpengen. 2019 görs besparingen i

förskolan med 9 800 kkr samt med minskade vikariekostnader 11 000 kkr inom förskola, fritidshem och

grundskola. 2020 och 2021 kommer besparingskravet att fortsätta vilket leder till fortsatt minskad

personaltäthet inom kärnverksamheterna. År 2021 handlar det om en besparing med ca 100 pedagoger

inkl personal inom elevhälsa.



En minskad personaltäthet får kännbara konsekvenser för verksamheten. Barn i behov av stöd riskerar

att inte få det stöd de har rätt till. Ökad undervisningstid och minskad planeringstid kan leda till sämre

måluppfyllelse och svårighet att rekrytera personal. Utrymmet för förebyggande och främjande arbete

blir väldigt litet. För personalen ökar risken för ohälsa. Läggs besparingen på grundskolan kan

kommunen inte få och behålla statsbidraget för en likvärdig skola.

Investeringar

Investeringar Investerin

g 2019 Investerin

g 2020 Investerin

g 2021 Investerin

g 2022 Investerin

g 2023 Investerin

g 2024

Inventarier till nya förskolor - -5 140kkr -2 500kkr -1 200kkr -800kkr -3 600kkr -1 600kkr

Årliga inventarier -5 500kkr -6 000kkr -7 000kkr -7 000kkr -7 000kkr -7 500kkr

Inventarier till nya grundskoleplatser

-22 500 -25 000 -36 000 -20 400 -40 400 -6 100

Summa


Beskrivning

Planerad nybyggnation i enlighet med beslutad lokalförsörjningsplan.

Årliga inventarier

Beskrivning

Möbler och annan inredning behöver bytas ut och kompletteras i skolor och förskolor.

I plan finns 5 500 kkr 2019 och 6 000 kkr 2020.

Behov är 7 000 kkr för 2021, 2022, 2023 och 7 500 år 2024


Beskrivning

Planerad ny- och ombyggnation i enlighet med beslutad lokalförsörjningsplan:

Inventarier till nya grundskoleplatser:

2022 är behovet 20 400 kkr




Internkontroll

Risk- och väsentlighetsanalys

Verksamhet Risk Beskrivning Sannolikhet Konsekvens Risktal

Elever känner inte till rutiner vid brand på skolbuss


4. Trolig 4. Mycket allvarlig 16

Egenkontrollprogram finns inte och i de fall de finns används de inte

3. Möjlig 3. Allvarlig 9

Barn och ungdomar saknar kunskap om hur man skyddar sig mot brand och olyckor

3. Möjlig 4. Mycket allvarlig 12

Ventilationen i våra lokaler är bristfällig 4. Trolig 3. Allvarlig 12

Åtgärder vidtas inte efter genomförda skyddsronder

Identifierade risker ska vidtas efter skyddsrond

4. Trolig 3. Allvarlig 12

Saknas krisplaner i verksamheterna

Krisplaner saknar i verksamheterna, de är inte implementerade eller kända i verksamheterna


Eleverna i grundskolan får inte sin garanterade undervisningstid

Skolorna lägger ut fler studiedagar än vad förvaltningschef beslutat i läsårstiderna


Styrning Risk Beskrivning Sannolikhet Konsekvens Risktal

Nämnden fattar beslut på bristande underlag

Underlag till nämnden ska innehålla beskrivning av konsekvenser bland annat för barn och elever, ekonomi och miljö.

2. Mindre sannolik 3. Allvarlig 6

Nämndens beslut verkställs inte

Förvaltningen ska verkställa nämndens beslut



Ekonomi Risk Beskrivning Sannolikhet Konsekvens Risktal

Representation sker vidlyftigare än vad som kan anses rimligt. Regler för representation följs inte i bokföringen.

Vid all representation, såväl intern som extern, ska syfte och deltagare anges för att visa anledningen till representationen.

3 3 9

Inköp görs ej enligt ramavtal.

Inköp ska göras enligt kommunens ramavtal och Barn- och ungdomsnämndens inköpsorganisation. Följs inte detta bryter kommunen mot lagen om offentlig upphandling (LOU) och kan bli skadeståndsskyldig.

4 3 12

Lagar, riktlinjer och planer Risk Beskrivning Sannolikhet Konsekvens Risktal

Rättssäkerheten hotas på grund av att beslut inte motiveras

Beslut som rör enskilda ska motiveras


Belastningsregisterutdrag uppvisas inte innan anställning ingås, gäller anställda i andra förvaltningar men även skolskjutsförare som är verksamma inom nämndens verksamhetsområde.

3. Möjlig 4. Mycket allvarlig 12

Familjer erbjuds inte plats i förskola inom fyra månader

Erbjudandet ska vara skäligt


HR/medarbetare Risk Beskrivning Sannolikhet Konsekvens Risktal

Arbetstagare erbjuds inte sin lagstadgade företrädesrätt och tillsvidareanställning



Internkontrollplan

Verksamhet

Risk Kontrollmoment Periodicitet

Hur sker granskning

Vem granskar kontrollmomentet

Avrapportering till



År

Kontroll med operatör vid vilka datum övning har skett på respektive skola en gång per år

Skolskjutssamordnare

Ekonomiavdelningen


Egenkontrollprogram År Stickprov på förskolor och fritidshem

Arbetsmiljökonsult

Planeringsavdelningen

Barn och ungdomar saknar kunskap om hur man skyddar sig mot brand och olyckor

Brandskyddsutbildning År

Stickprov brandskyddsutbildning genomförs i årskurs 2, 5 och 8

Arbetsmiljökonsult


Ventilationen i våra lokaler är bristfällig

Ventilation År

Stickprov inventering av ventilationen uteluftsflödet understiger 7 liter/sekund

Arbetsmiljökonsult



Åtgärder efter skyddsrond År Stickprov Arbetsmiljökonsult



Kontroll av krisplaner i förskola och skola

År Stickprov Planeringsutvecklare

Planeringsavdelning


Studiedagar År

Kontroll av samtliga skolenheters beslutade studiedagar genom respektive skolas hemsida. Avrapporteras delårsbokslut 2

Nämndsekreterare

Kvalitetsavdelning

Styrning


Hur sker granskning


Avrapportering till


Följ upp verkställigheten av nämndens beslut

År Genomgång av årets beslut

Nämndsekreterare

Kvalitetsavdelningen


Ekonomi


Hur sker granskning


Avrapportering till

Representation sker vidlyftigare än vad som kan anses rimligt. Regler för representation följs inte i bokföringen.

Kontroll att regler för representation enligt anvisningar i handboken och god redovisningssed följs.

År

Kontrollera alla fakturor/First Card-transaktioner för en månad (2018 december) med konto 587* (personalrepresentation) och 710 (extern representation) att deltagare samt syfte finns angivet. Kontrollera rimligheten i bokfört belopp. Relatera avvikelse i antal och procent mot totala antalet fakturor/First Card inköp som har konterats med konto 587* och 710 under kontrollmånaden. Jämför även med föregående år. En kontrollrapport per skolområde/annan enhet.

Redovisningsassistent

Ekonomiavdelningen


Avtalstrohet År

Kontroll av inköp via statistikfil i Doris, inköpsstatistik per konto. Nyckelområden är - Undervisningsmaterial inklusive iPads och leksaker, förbrukningsmaterial, förbrukningsinventarier, böcker ej undervisning, kontorsmaterial, utbildning, konsulttjänster men även andra konton kan kontrolleras. Tio konton väljs för kontroll varje år. De inköp som gjorts med leverantörer utan avtal följs upp per skolområde. För nyckelområdena jämförs antal inköp med avtal föregående år.

Redovisningsassistent

Ekonomiavdelningen

Lagar, riktlinjer och planer


Hur sker granskning


Avrapportering till


Kontrollera att beslut motiveras

År

Stickprov på avstängningar av elever, stickprov på beslut om utökad tid i förskolan på grund av elevens situation i övrigt.

Utredare Kvalitetsavdelningen



Hur sker granskning


Avrapportering till

Belastningsregisterutdrag uppvisas inte innan anställning ingås, gäller anställda i andra förvaltningar men även skolskjutsförare som är verksamma inom nämndens verksamhetsområde.

Belastningsregisterutdrag År

Stickprov på belastningsregisterutdrag på anställda på andra förvaltningar som är verksamma inom barn- och ungdomsnämndens verksamhet

HR-assistent

HR-avdelningen

Belastningsregisterutdrag År Stickprov på belastningsregisterutdrag hos skolskjutsförare

Skolskjutssamordnare

Ekonomiavdelningen


Kön till förskolan År Uppföljning av kön till förskolan

Enhetschef barn- och elev



Bilaga till HR-mål ”Chefer och medarbetare ska tillsammans skapa förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö där alla kan utföra ett kvalitativt arbete” Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Inom nämndens budget

Samtliga nyanställda chefer genomgår ett antal kommunövergripande utbildningarna som kommunledningsförvaltningen anordnar. HR-avdelningen ansvarar för bokning och uppföljning.

Förvaltningen avsätter central budget för förebyggande och rehabiliterande insatser. Här ingår en stor satsning på stödsamtal samt coachning. HR-avdelningen ansvarar och handlägger beslut kopplat till denna budget.

Förvaltningen avsätter främjande medel för insatser i förskolan.

Arbetsmiljökonsulterna stödjer cheferna i det systematiska arbetsmiljöarbetet bl a genom medverkan vid skyddsronds- och uppföljningsarbete. De stödjer även genom samarbete med andra förvaltningar och myndigheter, såsom miljöförvaltningen, arbetsmiljöverket och arbets- och miljömedicin. Planeringsavdelningen ansvarar.

Fortsatt arbete för att så många som möjligt av förvaltningens chefer genomgår utbildningen UL, Utvecklande Ledarskap, med syfte att utveckla vår kultur i den riktning vi önskar. Ledningsgruppen ansvarar i samarbete med HR-avdelningen.

Förvaltningen gör en satsning gällande hörsel för utsatta grupper - idrott, musik- och slöjdlärare.

Förvaltningen avsätter central budget till utbildning och fortbildning av instruktörer inom HLR-barn. HR-avdelningen ansvarar.

Utökad budget utifrån beslut om likställt friskvårdsbidrag för förvaltningens medarbetare.

Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Med centrala medel (KS)

Förvaltningens utbildade hälsoinspiratörer har i uppdrag att stödja cheferna i det hälsofrämjande arbetet inom respektive verksamhetsområde. Hälsomål upprättas och aktiviteter genomförs utifrån tilldelad budget. Chefer och hälsoinspiratörer ansvarar. HR-avdelningen har en samordnande roll.

Förvaltningsövergripande hälsofrämjande aktiviteter anordnas med syftet att öka välbefinnandet och stärka teamkänslan bland medarbetare. Det övergripande målet för hälsoinspiratörernas arbete är att minska sjukfrånvaron, minska antalet rehabiliteringsärenden och öka våra medarbetares fysiska kondition. För att nå målen erbjuds det råd om kost och träning samt olika aktiviteter/tävlingar anpassade utifrån våra medarbetares intressen och förutsättningar. Hälsoinspiratörer ansvarar tillsammans med HR-avdelningen.

Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet

Ergonomiutbildning för personal i förskola och skola.

HLR-utbildning.

Hörselundersökningar (se ovan).

Insatser som verkar för att minska korttidsfrånvaro och förebygga långtidsfrånvaro, både på individ- och gruppnivå.

Hälsoprofiler.

Stresshantering och sömnskola.

2

Verksamhetsplan för

förskola och skola

2019-2021


2018-11-28

3


1 Ordförandens inledning ......................................................................................................................4

2 Vision och värdegrund ........................................................................................................................5

3 Nämndens uppdrag ............................................................................................................................6

4 Barn- och ungdomsnämndens mål ........................................................................................ 8

5 Övriga prioriteringar ............................................................................................................ 25

6 Internbudget ........................................................................................................................ 28

7 Ekonomiska förändringar ................................................................................................... 33

8 Planeringsanalys .................................................................................................................. 40

9 Internkontroll ....................................................................................................................... 58

BILAGOR

Nuläge mätetal

4

1 Ordförandens inledning

Kommer senare

5

2 Vision och värdegrund

Halmstads vision har tre hjärtan

Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas

av alla som bor här och av besökare. Halmstads vision består liksom kommunens vapen av tre hjärtan.

De tre hjärtanen bygger tillsammans visionen för Halmstads kommuns utveckling.

Hemstaden

Vi är en kommun där människor möts – med trygghet, respekt och kärlek.

Kunskapsstaden

Vi är en kommun där människor växer och utvecklas – genom livslångt lärande och kreativitet,

företagsamhet och innovativt tänkande.

Upplevelsestaden

Vi har en atmosfär som ger livslust – genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet.

Värdegrund

Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till

delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och

vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt.

Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och

skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen

tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina

behov.

6

3 Nämndens uppdrag

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för att alla barn och ungdomar i kommunen har tillgång till en

likvärdig, kvalitativ omsorg och utbildning inom förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola,

kulturskola, KomTek, och öppen förskola. All verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde

har som huvudsyfte att bidra till bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Häri ingår

att skapa optimala möjligheter för varje enskild individ att lära, erövra och utveckla sådana

kunskaper, färdigheter och förhållningssätt att de kan leva ett rikt och allsidigt liv samt kan ta ansvar för

både sig själva, sina närmaste och för samhället.

Nämndens verksamhet har sin utgångspunkt i skollag samt statliga styrdokument såsom läroplaner och kursplaner med betygskriterier, Skolverkets föreskrifter (SKOLF), Skolverkets allmänna råd, statliga

förordningar, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen, FN:s konvention om barns rättigheter, med mera. Utgångspunkter i arbetet är även de mål, riktlinjer och prioriteringar som beslutats i kommunfullmäktige och barn- och ungdomsnämnden.


kommunens största förvaltning. År 2019 omfattar verksamheten:

• 4 500 barn i kommunal förskola

• 11 750 elever i kommunal grundskola och grundsärskola

• 4 300 barn i kommunala fritidshem

• 2 700 tillsvidareanställda och 480 visstidsanställda medarbetare.

Sammantaget inkluderar verksamheten drygt 80 förskolor med cirka 290 förskoleavdelningar och 31

grundskolor, varav 29 med fritidshem. Inom Halmstads kommun finns därtill cirka 750 (16,1 %) barn i

fristående förskola, cirka 300 (6,5 %) i fritidshem och cirka 1 300 (9,8 %) elever inom fristående

grundskolor.


10 åren, vilket i sin tur innebär stort behov av nya platser i förskola, grundskola och fritidshem.

Allra mest ökar antalet barn och elever i de centrala delarna av Halmstad. Där är det mycket svårt att hitta

mark för att bygga nya förskolor och skolor.

Skollagen säger att huvudmannen ska säkerställa att ”utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje

skolform och inom fritidshemmet” och att ”utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov och att en strävan

ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”. Diagrammet

nedan synliggör endast ett av de flertalet resultat som påvisar en stor variation i måluppfyllelse mellan

skolor. Fokus i nämndens uppdrag de kommande åren behöver därför vara att prioritera mål, mätetal och

aktiviteter som sätter fokus på en utveckling mot ökad likvärdighet. Detta fokus behöver prägla nämndens

arbete i alla frågor exempelvis kompetensförsörjning, lokalplanering och resursfördelning.

7

Källa: BUF-lägesbedömning 2017, varje stapel i diagrammet utgör en av huvudmannens grundskolor

8

4 Barn- och ungdomsnämndens mål

Verksamhetsmål 1

I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de utmaningar och det stöd de

behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt.

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för att alla barn och elever i kommunen har tillgång till en likvärdig

och kvalitativ utbildning där varje individ ges förutsättningar att nå sin fulla potential. Samtidigt som barn

och elever ges en god utbildning som innehåller både fostran och bildning, ska nämnden verka för att

utbildningsnivån stärks. I grundskolan ska alla elever nå målen i samtliga ämnen med godkända betyg och

därmed vara behöriga till gymnasieskolans nationella program.

För barn- och ungdomsförvaltningen innebär detta ett systematiskt, kontinuerligt arbete i långsiktiga

processer med start i förskolan och vidare genom grundskolan. För att följa dessa långsiktiga processer

visar forskning kring systematiskt kvalitetsarbete1 att alla nivåer i utbildningssystemet behöver använda sig

av en variation av underlag som kan stödja analysen. Vilka resultat som kommunens skolor uppnår vid ett

visst tillfälle är intressant och nödvändigt att följa, men ännu viktigare är att kunna följa resultaten över tid

och utifrån detta identifiera samband mellan förutsättningar och resultat.

För att säkerställa likvärdighet måste alla nivåer utveckla arbetet med förskolans och skolans

kompensatoriska uppdrag, vilket kan göras genom tidiga insatser med start i förskolan, utveckling av

undervisningens kvalitet, anpassningar och stöd, men också att resurser riktas där de behövs som mest.

Mätetal Nuläge Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021

1.1 Andel

vårdnadshavare

som upplever att

barnen i förskolan

får de utmaningar

och det stöd de

behöver

87 %

Ökning

Ökning

Ökning

1.2 Andel elever

som uppger ”att

lärarna i min skola

hjälper mig i

skolarbetet om jag

behöver det”

91,5%

Ökning

Ökning

Ökning

9

1.3. Andel elever

som uppger att

”skolarbetet gör

mig så nyfiken att

jag får lust att lära

mig mer”

69,5%

Ökning

Ökning

Ökning

1.4 Andel elever

som upplever att

lärarna tar hänsyn

till elevernas åsikter

80 %

Ökning

Ökning

Ökning

1.5 Andel elever

som klarat alla

delprov i nationella

prov svenska åk 3

63,7%

Ökning

Ökning

Ökning

1.6 Skillnaden i

resultat i andel

elever som klarat

alla delprov i

nationella prov

svenska åk 3 mellan

olika skolor

65,2

Minskning

Minskning

Minskning

1.7 Andel elever

som klarat alla

delprov i nationella

prov matematik åk

3

64,3%

Ökning

Ökning

Ökning

1.8 Skillnaden i

resultat i andel

elever som klarat

alla delprov i

nationella prov

matematik åk 3

mellan olika skolor

63,5%

Minskning

Minskning

Minskning

1.9 Andel elever

som varit

närvarande 90%

eller mer under

läsåret

70%

Ökning

Ökning

Ökning

10

1.10 Andel elever

med behörighet till

gymnasiet

82,2%

Ökning

Ökning

Ökning

1.11 Andel elever

med behörighet till

gymnasiet exklusive

nyinvandrade elever

och elever med

okänd bakgrund

89,7%

Ökning

Ökning

Ökning

1.12 Skillnad i

behörighet till

gymnasiet

mellan skolan

med högst

respektive lägst

behörighet i

kommunen

29

Minskning

Minskning

Minskning

1.13 Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen

73,5%

Ökning

Ökning

Ökning

1.14 Skillnad i

meritvärde åk 9

mellan flickor och

pojkar

33,5

Minskning

Minskning

Minskning

Aktiviteter

Specialpedagogiskt stöd i förskolan.

Statsbidrag riktas mot de skolor som har störst stöd- och utvecklingsbehov.

Huvudmannen genomför utifrån det systematiska kvalitetsarbetet riktade insatser vid de förskolor och skolor där det identifierats störst stöd- och utvecklingsbehov.


Samverkan med det lokala näringslivet gällande entreprenörskap och PRAO


Processtöd till skolorna i utvecklad användning av lovskola

Processtöd till förskolor och skolor i kartläggnings- och åtgärdsarbetet för tidiga insatser

Verksamhetsmål 2

I Halmstads förskolor ska antalet barn i grupperna anpassas så att barnens behov av en

trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet tillgodoses.

11

Förskolan är för 95 % av alla barn i Halmstads kommun entrén till utbildningsväsendet. Förskolan

är betydelsefull för barnet här och nu, men är också grunden för ett livslångt lärande. Kvalitet syns

först och främst i den pedagogiska relationen mellan barn, pedagoger och det lärandeobjekt de

gemensamt riktar sitt fokus mot.

Därför ska förskolan upplevas som trygg, pedagogisk och lärorik av alla barn och vårdnadshavare.

Det gör den om den bedrivs i ändamålsenliga lokaler med en variationsrik ute- och innemiljö.

Personalen behöver vara välutbildade och ha kompetens att möta varje barn för att utmana i

riktning mot läroplanens mål, men också kunna förmedla värme och omsorg.

De yngsta barnen i förskolan behöver i högre grad nära och stadigvarande relationer i mindre

barngrupper. Tidiga insatser för att barn ska utvecklas optimalt är angeläget och hänger samman

med tillgång till specialpedagogisk kompetens.

Förskolan har ett särskilt uppdrag i de utsatta områdena. Det finns flera studier 2 som visar att barn i

de här områdena är de som gynnas mest av en förskola med hög kvalitet. För att ge dessa barn rika

upplevelser att samtala kring och bearbeta genom estetiska lärprocesser kommer de planerade

förskolebussarna riktas mot prioriterade områden. Eftersom verksamheten är ny i kommunen

kommer effekterna av satsningen att särskilt följas.

Mätetal Nuläge Målvärde 2019 Målvärde2020

Målvärde 2021

2.1. Antal barn i förskolegrupperna

16,6

Oförändrat

Oförändrat

Oförändrat

2.2 Bedömning av i vilken utsträckning

barnens behov av trygg, pedagogisk och

kreativ verksamhet tillgodoses

73% Ökning

Ökning

Ökning

2.3 Antal barn/årsarbetare 5,2 5,3 5,3 5,3

2.4 Vistelsetid i förhållande till årsarbetare 172 175 175 175

2 2 E. Johansson, I. Pramling Samuelsson och S.Sheridan, (red) Barns tidiga lärande (Göteborg. 2009

Aktiviteter

Statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan används till att hålla nere antalet barn i grupperna

Åtgärder för att gynna rekrytering av förskollärare och utbildade barnskötare genomförs med riktade

insatser mot förskolor med förskollärartäthet under 40 %

Brister i lokalerna åtgärdas


Förskolor stöds i implementeringen av ny läroplan för förskolan

Verksamhetsmål 3

Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ lärmiljö såväl inne som ute.

En kreativ lärmiljö påverkar förskolans och skolans resultat. Organisation och pedagogik hör ihop och hur

lärmiljön formas och utvecklas påverkar förutsättningarna för lärande såväl inne som ute. Arbetssätt,

12

metoder och mötet mellan barn, elever och pedagoger är centrala delar i utvecklingsarbetet av en

pedagogisk och kreativ lärmiljö. Läroplanerna betonar ett lärande som främjar barn och elevers förmåga

till problemlösning och som stimulerar dem att upptäcka innovativa möjligheter att skapa och möta

förändringar, samt att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Lärmiljön måste därmed ständigt

förändras för att aktivera alla sinnen, men också för att ligga i framkant vad gäller teknisk innovation.

Det lägger samtidigt grunden för lärande för hållbar utveckling som innefattar flera perspektiv. Så väl

socioekonomiskt som miljömässigt.

Planering av nya utemiljöer samt förbättring av befintliga förskole- och skolgårdar utgår från

Funktionsprogram utemiljö som kommunicerar behov, värden, funktioner samt målsättningar. Syftet

med funktionsprogrammet är att i samverkan med olika förvaltningar höja kvaliteten på barnens

utemiljöer, där förskole- och skolgårdar ses som en del i ett större sammanhang.

FoU-avdelningen erbjuder en variation av utbildning inom såväl utepedagogik och digitalt lärande.


3.1 Andel

förskolechefer som

anger stämmer till stor

del eller helt och hållet

att förskolans

lärmiljöer är

anpassade så att

digitala verktyg kan

användas i

utbildningen på ett

flexibelt och kreativt

sätt

49

Ökning

Ökning

Ökning

3.2 Andel

förskolechefer som

anger stämmer till stor

del eller helt och hållet

att pedagogerna i

förskolan använder

en variation av

digitala verktyg

baserat på

lärsituation

42

Ökning

Ökning

Ökning

13

3.3 Andel rektorer

som anger stämmer

till stor del eller helt och

hållet att skolans

lärmiljöer är

anpassade så att

digitala verktyg kan

användas i

utbildningen på ett

flexibelt och kreativt

sätt

56

Ökning

Ökning

Ökning

3.4 Andel rektorer

som anger stämmer till

stor del eller helt och

hållet att pedagogerna

i skolan använder en

variation av digitala

verktyg baserat på

lärsituation

49

Ökning

Ökning

Ökning

3.5 Andel

vårdnadshavare

som upplever att

utemiljön i

förskolan är

pedagogisk och

kreativ

80 %

Ökning

Ökning

Ökning

3.6 Andel elever i åk 4 som tycker att skolgården är bra eller mycket bra

84,4 %

Ökning

Ökning

Ökning

3.7 Andel elever i åk

7 som tycker att

skolgården är bra

eller mycket bra

57,1%

Ökning

Ökning

Ökning

3.8 Antal

avdelningar i

förskolan med

utepedagogisk profil

1

Ökning

Ökning

Ökning

14

Aktiviteter


Fortsatt huvudmannasatsning för likvärdighet av digitala verktyg inom nämndens verksamheter

Kompetensutveckling kopplad till förskolans och skolans digitalisering för pedagogisk personal och

skolledare

Uppföljning av lärande för hållbar utveckling och av förskolors och skolors miljöarbete under

2017–2018

Verksamhetsmål 4


Elevhälsan ska i första hand arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Enligt skollagen ska det finnas

elevhälsa för alla elever bestående av fyra samverkande delar som omfattar medicinska, psykologiska,

psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ger en bred bedömning av en elevs behov och

stödinsatser. För att elevhälsan ska fungera optimalt krävs ett strukturerat och kontinuerligt samarbete

mellan de olika professionerna. Elevhälsan är en viktig del av skolans helhet.

Alla barn och unga som bor i Halmstads kommun ska ha likvärdiga möjligheter till en god och jämlik

elevhälsa oavsett kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan

trosuppfattning, ålder eller funktionsnedsättning (de sju diskrimineringsgrunderna). Skolan ska vara öppen,

inkluderande och präglas av trygghet och acceptans för varandras olikheter. Gemenskap ska vara självklart

och utanförskap oacceptabelt. Barn och elevers delaktighet och inflytande i skolans värdegrundsarbete och

arbete mot kränkande behandling är centralt. Det finns ett ansvar för att skapa förutsättningar för alla

elevers lärande vilket ger bättre möjligheter för elever i behov av särskilt stöd som elevhälsan har ett

särskilt ansvar för.

Varje elev ska ges förutsättningar att utvecklas så lång det är möjligt mot utbildningens mål. Det kan ske

genom samverkan med vårdnadshavare, elevhälsan och övriga personal i skolan. För att kunna uppnå en

god och jämlik elevhälsa krävs att det finns resurser som räcker till för en främjande och förebyggande

skolhälsovård.


4.1 Antal elever/skolsköterska

365 370 370 370

4.2 Antal elever/kurator

496 520 520 520

Aktiviteter

Hbtq-certifiering av skolsköterskorna i elevhälsan

15

Processtöd till identifierade skolor i syfte att utveckla ett mer främjande och förebyggande

elevhälsoarbete

16

Verksamhetsmål 5


En elevs skolprestation har stor betydelse för den psykiska hälsan. Att klara skolan är en viktig

skyddsfaktor för en god psykisk hälsa och för att klara sig i livet. Skolan bör präglas av ett långsiktigt

hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på elevers hälsa utifrån en helhetssyn på elevens

situation och med fokus på det friska.

I elevhälsoarbetet ryms ett ansvar för att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. I arbetet med

elevernas arbetsmiljö ingår skolans värdegrund och arbete mot kränkande behandling. Elevernas svar i

olika enkätundersökningar om deras arbetsmiljö och psykiska hälsa bör beaktas och elever bör involveras

i skolornas arbetsmiljöarbete.

En förutsättning för ett livslångt lärande och en god hälsa är att känna sig trygg i skolan och inte känna

stress i sin skolsituation, men också känna att man har en vuxen att prata med. Barn- och

ungdomsnämnden i Halmstad kommun har valt att inte bara göra en uppdelning mellan flickor och

pojkar utan även lägga till unga med annan könstillhörighet. Detta för att synliggöra ett normkritiskt

tänkande där alla elever ska kunna känna sig inkluderade och sedda.


5.1. Andel flickor,

pojkar samt

barn/unga med

annan

könstillhörighet som

upplever att de mår

bra eller mycket bra

åk 4

93,7%

Ökning

Ökning

Ökning

5.2. Andel flickor,

pojkar samt

barn/unga med

annan


upplever att de mår

bra eller mycket bra

åk 7

84,9

%

Ökning

Ökning

Ökning

17

5.3. Andel flickor,

pojkar samt

barn/unga med

annan


svarar ja på frågan

om de har någon

vuxen att prata med

om det som är

viktigt för dem åk 4

98,6%

Ökning

Ökning

Ökning

18


5.4. Andel flickor,

pojkar samt

barn/unga med

annan


svarar ja på frågan

om de har någon

vuxen att prata med

om det som är

viktigt för dem åk 7

93,1

%

Ökning

Ökning

Ökning

5.5 Andel flickor,

pojkar samt

barn/unga med

annan


ofta eller alltid

känner sig stressade

över skolarbetet åk

7

22%

Minskning

Minskning

Minskning

5.6 Andel flickor,

pojkar samt

barn/unga med

annan


känner sig trygga i

skolan

89,5%

Ökning

Ökning

Ökning

Aktiviteter





Verksamhetsmål 6

Andel barn och unga som blir utsatta för diskriminering och/eller kränkande behandling ska

minska.

Alla barn och elever i Halmstad har rätt till en trygg miljö inom barn- och ungdomsnämndens

ansvarsområden. De ska ha inflytande över sin vardag och de ska känna att de respekteras i alla

situationer; av såväl andra barn och elever som av vuxna. Barn- och ungdomsförvaltningen ska på ett

19

medvetet och systematiskt sätt arbeta för att motverka kränkningar i samtliga verksamheter. HBTQ-

frågorna ska tydliggöras i förskolorna och skolorna.

Med syfte att erhålla bilder av hur kommunens elever upplever sin vardag utifrån bl.a. förekomsten av

kränkande behandling genomförs flera olika undersökningar. Resultaten och analyserna av dessa

undersökningar ligger som viktiga underlag för förskolors/grundskolors/grundsärskolors långsiktiga

arbete med likabehandling och värdegrundsfrågor samt genererar strategier och planering för åtgärder

med mål att upplevelser av kränkande behandling ska minska.

För att resultaten ska kunna bidra till en trygg skolmiljö krävs därför en kunskap hos skolledare, pedagogisk

personal, vårdnadshavare, barn och elever kring vad diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och

diskrimineringsgrunderna är. Detta för att på korrekt sätt kunna anmäla diskrimineringar, trakasserier och

kränkande behandling till huvudman samt för att kunna arbeta med planer mot diskriminering och

kränkande behandling. Det är en förutsättning för goda relationer mellan vuxna och elever.


6.1 Andel flickor,

pojkar samt

barn/unga med

annan


utsatts för

diskriminering

och/eller kränkande

behandling

Kommer i dec 2018

Minskning

Minskning

Minskning

6.2 Andel flickor,

pojkar samt

barn/unga med

annan


upplever att skolan

agerar på

diskriminering

och/eller kränkande

behandling

Kommer i dec 2018

Ökning

Ökning

Ökning

Aktiviteter

Utvecklad undervisning i sex, samlevnad och samtycke utifrån genomförd kartläggning

Riktade insatser mot skolor med låg- respektive hög andel till huvudman anmälda fall av kränkande behandling

20

Kompetensutveckling för förskolepersonal gällande arbete mot kränkande behandling

Verksamhetsmål 7

Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner för barn och unga.

Den verklighet som dagens barn och unga möter ser helt annorlunda ut än den som tidigare generationer

mött. Den digitala tekniken och dess kommunikations- och underhållningsformer har fått enorm

betydelse. Att förbereda barn och unga för en fortsatt framtid innebär att kulturen måste spela en större

roll än den gjort tidigare. Kulturen ger möjligheter till ett förstärkt lärande och bidrar till en djupare

förståelse. Genom kulturen rustas individen med olika förmågor som exempelvis att tolka bilder och att

bedöma olika källors värde.

I de flesta branscher i det framtida moderna samhället behövs kreativitet och gestaltningsförmåga.

Med kultur och eget skapande stärks barn och unga som individer och får en ökad självkänsla. Om man

blir inspirerad, stimulerad och underhållen samt får en möjlighet att reflektera över sina åsikter, ges man

förutsättningar att bli kreativ och ifrågasättande, egenskaper som är fundamentala i byggandet av en egen

identitet.

Kultur kan också spela en roll i att motverka rasism och våld genom att visa på motbilder och skapa

förståelse för andra kulturer. När barn och unga möts i en kulturell och fysisk aktivitet på lika villkor, till

exempel i dansen, kan även jämställdhet främjas. Människors kulturvanor skapas i barndomen. Därför har

skolan en viktig uppgift när det gäller att möta de barn och unga som i sin vardag inte får tillgång till kultur.

Utgångspunkten är att alla barn är skapande och lärande och detta måste skolans medarbetare ta fasta på när

undervisning och aktiviteter planeras. Viktigt är till exempel en organisation på skolorna med kulturombud

och att dessa får ta del av fortbildning och nätverksbyggande.


7.1 Andel elever i förskoleklass som får rytmikundervisning en lektion/vecka

100%

100 %

100%

100%

100%

7.2 Andel elever i

årskurs 1 som får

rytmikundervisning en

lektion/vecka

75% 100%

100%

100%

21

7.3 Andel elever i

grundskolor och

grundsärskolor som

erbjuds minst en

professionell

föreställning av

scenkonst per läsår

100%

100%

100%

100%

Aktiviteter


Tillsammans med Kulturförvaltningen tas en ny temaaktivitet för årskurs två eller tre fram

Skolbio erbjuds i några årskurser

Skapande skola används så att kulturskapare kan komma in i skolan och förstärka och utveckla lärandet

Verksamhetsmål 8

Mängden hälsofarliga kemikalier i barn och ungdomars vardag ska minska.

I barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter handlar målet om att genomföra inventeringar i våra

olika verksamhetslokaler samt rensa ut oönskade och farliga kemikalier. Exponering av ohälsosamma och

hälsofarliga kemikalier sker i första hand genom textilier, livsmedel, leksaker, elektriska och elektroniska

produkter samt i vissa byggnadsmaterial.

Barn- och ungdomsnämnden har tagit fram en handlingsplan för att minska mängden kemikalier i

vardagen där bland annat följande moment ingår:

• Rensa ut bland gamla och olämpliga leksaker.

• Plastbanta - alla verksamheter har fått Plastguiden.

• Rensa ut bland inventarier och möbler.

• Använda och förvara nödvändiga kemikalier ansvarsfullt.

• Mat – välj ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt

• Förskolor och skolor är viktiga aktörer för att ge alla barn och unga kunskaper om att ställa krav,

att välja och använda varor och produkter med god funktion.


8.1 Andel förskolor som inventerats

Kommer i

nov/dec

100%

100%

100%

22

8.2 Andel skolor (inklusive fritidshem) som inventerats

Kommer i

nov/dec

75%

100%

100%

8.3 Andel förskolor och

skolor som påbörjat

borttagning av

utfasningsklassade

kemikalier

100 %

100%

100%

100%

8.4 Andel ekologiskt producerade livsmedel

42 %

Ökning

Ökning

Ökning

Aktiviteter

Förskolor, skolor och fritidshem inventerar och fortsätter borttagande av produkter med hälsofarliga

kemikalier

Förskolor och skolor handlar kemikaliemedvetet, väljer i första hand miljömärkta produkter och köper bara det som är upphandlat

Verksamhetsmål 9

Fritidshemmen ska erbjuda meningsfull och varierad undervisning för att skapa nya och

fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse.

Barn- och ungdomsförvaltningens fritidshem ska stimulera elevers utveckling och lärande, samt erbjuda

dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas

utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget. Vid planeringen

och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov

samt en samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att

stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I

samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett

helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för

verksamheten.


9.1 Antal elever/ årsarbetare

*

Oförändrat

Oförändrat

Oförändrat

23

9.2 Andel rektorer

som anger stämmer

till stor del eller helt att

utbildningen i

fritidshemmen

planeras, följs upp

och utvecklas

systematiskt och

kontinuerligt

37%

Ökning

Ökning

Ökning

9.3 Andel rektorer

som anger stämmer till

stor del eller helt att

det finns en tydlig

planering för hur

pedagogerna ska

stödja och stimulera

elevernas utveckling

av sina förmågor

52%

Ökning

Ökning

Ökning

* Nytt nuläge kommer att tas fram då förvaltningen har förändrat rutiner för fördelning av personal skola/fritidshem

Aktiviteter

Processtöd till skolor i användandet av huvudmannens framtagna uppföljningsunderlag för fritidshem

Uppbyggnad av förvaltningsgemensamt fritidshemsnätverk för personal i syfte att ytterligare utveckla

det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsmål 10

Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare

Halmstads kommun och barn- och ungdomsnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl

befintliga som presumtiva medarbetare. Ledarskap, delaktighet, möjlighet till kompetensutveckling och

ett hållbart arbetsliv är några exempel på viktiga förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare.


10.1 Andel tillsvidareanställda medarbetare

85 %

Ökning

Ökning

Ökning

10.2 Andel nöjda medarbetare enligt medarbetarindex (MI)

76 % *

Ökning *

10.3 Antal anställda per förskolechef

30,8 31 31 31

24

10.4 Antal anställda per rektor

31,4 31 31 31

* mäts vartannat år

Aktiviteter

Framtagande av förvaltningsgemensam kompetensförsörjningsplan (inkl. kompetenskartläggning och

insatser i verksamheterna)

Verksamhetsmål 11

Chefer och medarbetare ska tillsammans skapa förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö

där alla kan utföra ett kvalitativt arbete

En hälsosam arbetsmiljö innefattar fysiska faktorer som lokaler, utrustning och arbetsmetoder, men även

organisatorisk och social arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och HR-riktlinjen utgör

grunden i detta arbete.


11.1 Total

sjukfrånvarotid,

procent av

ordinarie arbetstid

5,7%

Minskning

Minskning

Minskning

11.2 Sjuktal - antal sjukdagar per tillsvidare-anställd

11,9

Minskning

Minskning

Minskning

11.3 Sjuktal – antal sjukdagar per visstids-anställd

11,1

Minskning

Minskning

Minskning

11.4 Resultat

medarbetarenkät -

HME Hållbart

medarbetarengage

mang

81%

*

Ökning

*

* mäts vartannat år

Aktiviteter


Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Med centrala medel (KS)

Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande

arbetet

25

5 Övriga prioriteringar

Ett strategiskt jämställdhetsarbete

Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar för att stärka ett förebyggande och främjande arbete kring ett

normkritiskt förhållningssätt i förskola och skola. Det går till på följande sätt.

Synliggör: Genom föreläsningar och/eller handledning med antingen all personal på en förskola/skola

eller delar av personalen så som elevhälsoteamet, kring diskriminering, trakasserier, kränkande

behandling och diskrimineringsgrunderna. I detta arbeta synliggörs de olika

diskrimineringsgrunderna samt ges tips hur man kan arbeta rent praktiskt med detta i bl.a.

undervisningen.

Kartläggning och analys:

Varje förskola och skola har en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande

behandling. Under hösten 2018 har en ny mall utarbetats efter att lagstiftningen ändrats och

matchar skollagens och diskrimineringslagens krav. I enhetens arbete kartläggs nuläget via

intervjuer och samtal. Vårdnadshavarenkäten i förskolan samt ”Elevens syn på skolan” och

skolsköterskornas hälsoenkät också viktiga delar av arbetet av att kartlägga verksamheten.

Agera: Detta sker genom att stötta personalen i analysarbetet för att arbeta fram åtgärder kopplade till

analysen. Jämställdhetsutvecklarna har bland annat skapat filmkataloger som pedagoger kan

använda sig av i både det främjande och förebyggande arbetet.

Resultat: Resultatet av insatser och åtgärder i personalens arbete redovisar förskolechef och rektor i

årets verksamhetsrapport. Under 2018 har frågor kring värdegrundsarbetet tillkommit i

förskollärares självskattning i förskolan. Utifrån resultaten vidtas nya åtgärder på enhetsnivå

och på förvaltningsnivå prövas om förändrat stöd krävs till enheterna.

KomTek

KomTeks verksamhet består av två block. Skolverksamhet bedrivs under dag- och kvällstid för förskolor

och grundskolor när det gäller stöd och utveckling av teknikämnet samt kurser i teknik för lärarstudenter

på högskolan. Skolverksamheten består av fortbildning av pedagoger inom en mängd teknikområden,

coachning i och utanför skolan, företagssafaris, utlåning av material och lådor och av KomTeks lokal samt

en del elevinsatser. Hela året pågår även modellen ”Teknikutmaningen” - för elever och pedagoger inför

Stora Upptäckardagen som är en årlig teknikmässa för förskola och grundskola samt modellen ”Arkitekter i

skolan” som är ett samverkansprojekt med skolor och kommunens samhällsplanering. KomTek har även

särskilda veckodagar i teknik för bland annat elever med hög frånvaro.

Skolverksamheten på KomTek är kopplad till läroplanen och Ung Företagsamhet är en nära

samarbetspartner samt näringslivet, högskolan och Teknikcollege. Här ser KomTek flera fördelar för

26

elever när det gäller att överbrygga stegen mellan grundskola, gymnasium, högskola och arbetslivet och

frukten av samarbetet blir en slags fördjupad ”studie- och yrkesvägledning” för elever och även

föräldrar. Regeringens nya direktiv när det gäller själva teknikämnet är något som KomTek har förberett

sig inför under lång tid för att kunna stödja förskolor och skolor på bästa sätt.

Fritidsverksamheten handlar om kurser på kvällar och helger för barn i åldrarna 7–12 år, lovaktiviteter

och sommarkollon. För målgruppen 13–19 år har KomTek så kallade Makerspacekvällar som är en slags

fritidsgård med teknikinriktning och här kan man även få matematikstöd. Teknik i fritidsverksamheten

handlar om produktutveckling, material- och verktygslära, mekanik, elektronik, programmering,

3D/CAD, svetsning, fräs/svarv etc.

KomTek strävar fortsatt efter att arbeta utifrån ett socioekonomiskt perspektiv och utvärderar samt följer

upp verksamheten löpande och mer omfattande på halvårs- och årsbasis.

Regional samverkan och samverkan med lärosäten

Samarbete sker kring forskning och kompetensutveckling för att tillsammans skapa förutsättningar för

verksamhets- och professionsutveckling utifrån skollagen, en skola på vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar med att utveckla en undersökande

utvecklingskultur, vilken kännetecknas av att den utgår från lokala förbättringsområden, inbegriper

undersökningar i egen praktik, syftar till att producera kunskap och relatera arbetet till forsknings- och

erfarenhetsbaserad kunskap samt syftar till förbättrad undervisning som tydligt ska visa sig i

barns/elevers lärande och utveckling.

För att förstärka forskningsanknytning och samverkan fortsätter arbetet med pågående utvecklingsarbete

tillsammans med Högskolan i Halmstad i etablerade nätverk. Kunskapsutbytet mellan forskare och

skolledare/pedagog ska bygga på aktuella forskningsrön, skapa dialog kring prioriterade områden samt

medverka till förutsättningar för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Genom såväl

utvecklad samverkan med olika kommuner inom Regionalt utvecklingscentrum som med olika

akademier på Högskolan prioriteras fler möjligheter till kunskapsutbyte, samordnade aktiviteter samt

resursförstärkning. Ett sådant samarbete med flera skolhuvudmän i regionen och forskare på Högskolan

i Halmstad är Framtidens digitala lärande i skolan. Samarbetet gäller även förskolan då ”skolan” i detta fall

inbegriper hela skolväsendet. Syftet med samarbetsprojektet är att bidra till utveckling och forskning i

regionen, genom gemensamma insatser med stöd av kommunernas, Region Hallands och Högskolan i

Halmstads kompetens, samt Högskolans Digitala laborativt centrum. Samarbetet ska vetenskapligt och

erfarenhetsmässigt utpröva och utvärdera digitala och analoga lärmiljöer, arbetssätt och metoder, samt

stödja kompetensutveckling, som går utöver det som redan bedrivs. Utvecklingsarbetet ska förbereda

barn, elever, lärarstudenter och skolans personal för ett lärande, med stöd av digitala verktyg, som vi

känner eller inte känner till idag.

Projektet med övningsförskolor- och skolor har stärkt samarbetet mellan högskola och skolhuvudman.

Pedagoger och skolledare erbjuds inom ramen för projektet kompetensutvecklingsinsatser, exempelvis

utveckling av systematik för kollegiehandledning. Antalet deltagande verksamheter har utökats kontinuerligt.

Projektet löper fram till och med våren 2020.

I Barn- och ungdomsförvaltningen har en vetenskaplig ledare anställts till forsknings- och

utvecklingsavdelningen. Uppdraget är att ge utbildning och handledning till medarbetarna på

Resurscentrum Kärnhuset i de stöd- och utvecklingsprocesser som bedrivs, så att dessa vilar på

27

vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den vetenskapliga ledaren har också i uppdrag att vara en

brygga mellan lärosäten och forskare, enheters lokala skolutvecklingsarbeten och knyta samman detta

med resurser som finns i förvaltningens FoU-avdelning.

Integration

Barn- och ungdomsförvaltningens analyser av elevernas resultat i Halmstad kommuns skolor visar att skolornas elevsammansättning har fått en större betydelse för elevernas resultat. Skolverket synliggör liknande samband på nationell nivå. Elever med migrationsbakgrund och/eller föräldrar utan högskoleutbildning lyckas i avsevärt lägre grad i skolan och ges därmed minskade livschanser. Då förskola och skola ska vara kompensatorisk behöver Barn- och ungdomsnämnden rikta insatser mot ökad integration och ökad likvärdighet, exempelvis ekonomisk- och kompetensmässig resursförstärkning. För att kunna rikta insatser är det viktigt med ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete på enskilda förskolor och skolor, men även på huvudmannanivå. Gruppen nyanlända utgör idag en relativt stor grupp av Halmstads kommuns elever, nästan 10 %. Under de senaste läsåren har deras resultat och måluppfyllelse särskilt analyserats. Detta för att få ett underlag till hur undervisningsmetoder, anpassningar och insatser kan utformas framåt. Analysen görs genom en särskild avsatt del i varje skolas verksamhetsrapport där progressionen i arbetet med nyanländas lärande redovisas. På huvudmannanivå redovisas analysen i BUF-lägesbedömning. Utvecklingsbehov som här skrivs fram är sådant som kan mildra effekten av ökad segregation, exempelvis att skolorna genomför mer systematiska kartläggningar av de nyanländas kunskaper med stöd i Skolverkets material Bygga Svenska. Då eleverna i högre grad har integrerats i ordinarie klasser behövs ett fortsatt fokus på språk- läs och skrivutveckling för all personal och vidareutvecklade arbetsmetoder och organisering för studiehandledning. Ett annat behov är ett mer utvecklat interkulturellt- och hälsofrämjande förhållningssätt hos all personal i förskola och skola, vilket rätt använt skulle kunna öka möjligheterna till integration och möten mellan olika kulturer, samt förståelse för olika normer och värdesystem. Ett framgångsrikt arbete med de nyanländas kunskaper ökar inte enbart dessa barns och elevers livschanser, utan skulle också kunna möjliggöra att alla elever når högre måluppfyllelse och utvecklas till trygga demokratiska medborgare. För att stödja förskolor och skolor i att möta ovan utmaningar finns flera systemstärkande utbildningsinsatser för att mildra effekterna av segregation i BUF-utvecklingsplan. Exempel på detta är att pedagoger utbildas i nyanlända elevers språkutveckling, interkulturellt förhållningssätt och effektiv och ändamålsenlig studiehandledning. Huvudmannen behöver även se att segregation är något som uppstår i relation mellan skolor. För förbättrad integration och minskad skolsegregation behöver insatser riktas mot skolor, även de med mer gynnsamma

förutsättningar. Huvudmannen behöver ta ett ansvar för att på olika sätt försöka åstadkomma en jämnare och mer blandad elevsammansättning. Här behövs en stor variation av insatser. Exempelvis en utvecklad studie- och yrkesvägledning, utvecklat föräldrastöd och samverkande insatser med andra förvaltningar. Huvudmannen bör också strategiskt nyttja de ökande elevkullarna inom grundskolan för att påverka elevströmmar genom att skapa tillfällen för omorganisation av huvudmannens skolenheter, ombyggnation eller anläggning av nya skolor.

28

6 Internbudget

Enligt KÖP preliminär budgetram 2019 har barn och ungdomsnämnden tilldelats 2 073 135 kkr till

grundskola och barnomsorg inklusive uppskattad löneökningskompensation. Jämfört med 2018 års

budgetram innebär det ett utökat driftsanslag med 94 700 kkr. Utökningen ska täcka ökade kostnader för

fler barn o elever, nya och högre lokalkostnader, löneökningar 2018, högre Po pålägg, och högre

kapitalkostnader. Ramen är därefter minskad med 32 800 kkr för effektiviseringar och

kostnadsreduktioner.

Beskrivning av fördelningsmodell och budgetprinciper

Större delen av budgeten ca 80 % fördelas efter den resursfördelningsmodell som nämnden har fattat

beslut om. Budgeten fördelas till kärnverksamheten det vill säga de fem skolområdena och till bidrag för

fristående skolor och förskola. Principerna för modellen är:

Enkel modell som är känd, begriplig, överskådlig

Modellen ska främja en likvärdig verksamhet

Baserad på forskning - socioekonomiskt viktad resurs

Tillämpbar på både kommunal och fristående verksamhet

Elevpengen fastställs när nämnden fattar beslut om budget och ändras inte under budgetår

Avstämning av antalet barn o elever per månad och justering efter utfall

Buffert för hantering av avvikelser i volymer

Skolområdena har uppdraget att fördela resurserna och prioritera med hänsyn till varje enhets

behov och för en ökad måluppfyllelse

Resterande del ca 20 % av budgeten fördelas som anslagsbudget till FOU avdelningen, Resursenheter,

Särskola, Fastigheter, förvaltningsgemensamma kostnader och intäkter samt administration. Vid den årliga

genomgången av denna del av budget har hänsyn tagits till volymförändringar, förändrade lagkrav,

verksamhetsmål, möjliga effektiviseringar samt förändrade behov.


Skolområde Centrum 1 430 695 277 891 -152 804

Skolområde Norr 1 461 632 262 225 -199 407

Skolområde Söder 1 367 913 291 598 -76 315

Skolområde Öster 1 251 122 251 122

Skolområde Väster 1 213 985 213 985

Fristående 2 231 474 233 989 2 515

FOU avdelning 3 60 772 50 644 -10 128

Resursenheter 4 23 718 24 314 596

Särskola 5 27 843 29 534 1 691

Förvaltningsgemensamt 6 48 404 73 491 25 087

Fastigheter 7 325 977 357 502 31 525

Barn- och

ungdomsnämnd 1 667 1 814 147

KomTek 5 145 5 026 -118

Senare beslut i BUN

BU 2018 -6 808 0 6 808

29


Summa: 1 978 431 2 073 135 94 704

Skolområdena Budget 2018 Budget 2019 Diff

Barn- och elevpeng 1 050 391 1 078 108 27 718

Socioekonomiska 118 204 120 662 2 458


Tilläggsbelopp 26 922 27 333 411

Svenska som andra språk 15 069 15 307 238

Stöd till små enheter 1 646 765 -881

Fristående Budget 2018 Budget 2019 Diff

Barn- och elevpeng 152 182 148 917 -3 265

Socioekonomiska 9 309 9 244 -65

Övrig personal 6 220 6 186 -33

Stöd till små enheter 1 157 0 -1 157

Lokalkostnader 42 143 45 760 3 617

Administration 3% 6 185 6 296 111

Antalet barn

och elever Budget 2018 Prognos 2018 Budget 2019

Förändring

BU18-BU19

Förändring

Prognos 18-

BU19

Förskola 5 470 5 431 5 509 39 78

Fritidshem 4 400 4 472 4 530 130 58

Grundskolan inkl

särskola 11 650 11 664 11 940 290 276

- varav särskola 62 69 65 3 -4

Not 1 och 2 skolområdena och fristående verksamheter

Barn och elevpengen

Här ingår budget för pedagogisk personal i grundskola, fritids och förskola, ledningsresurs, måltider,

läromedel samt övrigt material. Budgeten är baserad på prognostiserat barn och elevantal och tar hänsyn

till ålder och vistelsetider. Pengen är beräknad efter personaltäthet, aktuell medellön, portionspriser och

nyckeltal för övrigt material. Budgeten för hyra av IT och digitala verktyg i verksamheterna är from 2019

flyttad till central budget. Dessutom finns en förvaltningsgemensamt budgeterad buffert på 1 000 kkr för

hantering av fler barn och elever. Skolområdena erhåller eller får lämna tillbaka budget (barn och

elevpeng) efter faktiskt utfall. De fristående verksamheterna får bidrag per månad baserat på faktiskt antal

barn och elever. 13 % av den totala barn och elevpengen till grundskolan fördelas efter de

socioekonomiska faktorerna kön, invandrad, högsta utbildningsbakgrund för förälder, ekonomiskt

bistånd, bor med en eller båda vårdnadshavarna samt hushållsinkomst. Till förskolan fördelas 7 % av barn

och elevpengen och till fritidshemmen fördelas 3 % efter socioekonomiska faktorer.

För att hantera en del av effektiviseringarna och kostnadsreduktionerna och få en budget i balans har barn

och elevpengen minskats med 15 000 kkr för vikariekostnader proportionerligt mellan verksamheterna

förskola, fritidshem, grundskola och med minskad personaltäthet i förskolan totalt 9 800 kkr.

30

Barn- och elevpeng,

kr/barn Budget 2018 Budget 2019 Diff

Förskola 1-3 <=25 tim 95 675 95 793 118

Förskola 1-3 >25 =<39 tim 121 278 121 667 390

Förskola 1-3 =>40 140 987 141 550 564

Förskola 4-5 <=25 tim 61 669 61 698 29

Förskola 4-5 >25 =<39 tim 90 018 90 326 307

Förskola 4-5 =>40 102 450 102 912 462

Fritids 29 929 30 688 758

Skola F-3 39 415 39 504 90

Skola 4-6 47 027 46 776 -251

Skola 7-9 53 359 52 276 -1 083

Socioekonomisk resurs, kr/ barn Budget 2019

Förskola:

Fristående 5 493

Centrum 10 058

Norr 7 427

Söder 8 897

Väster 5 648

Öster 7 195

Fritidshem:

Fristående 562

Centrum 1 495

Norr 790

Söder 1 095

Väster 904

Öster 904

Grundskola:

Fristående 3 823

Centrum 11 469

Norr 6 371

Söder 8 000

Väster 4 460

Öster 7 292

Övrig personal Resursen fördelas efter antal elever och antalet enheter i grundskolan. I övrig personal

ingår resurs för kuratorer, skolsköterskor, skolvärdar, SYV och bibliotekspersonal.

För att klara effektiviserings- och besparingskravet har budgeten för övrig personal inte utökats för

volymökningen fler elever. Den ökade budgeten omfattar endast löneökningar och högre PO pålägg.

Tilläggsbelopp är behovsprövad ersättning för elever med funktionsnedsättning. Antalet barn o elever

med behov av stöd ökar och kostnaderna för tilläggsbelopp 2018 har överskridit budget med 7 000 kkr.

Som ett led i att hantera effektiviserings och besparingskravet är den totala budgeten för tilläggsbelopp

utökad med endast 2 400 kkr jämfört med 2018.

31

Stöd till små enheter fördelas till små grundskolor och en-avdelningsförskolor. Stödet till en-

avdelningsförskolor tas bort från 2019, vilket innebär en total besparing på 2 000 kkr.

Bidrag till fristående verksamheter beräknas på samma grunder som till den kommunala verksamheten.

Det som skiljer är lokalkostnader och administration som ingår i bidraget. För den kommunala

verksamheten budgeteras lokaler och administration förvaltningsgemensamt. Beräkningen för lokalbidrag

baseras på budgeten för kommunens lokalkostnad per barn och elev. De höga kostnaderna för hyrda

paviljonger leder till höga bidragskostnader till de fristående verksamheterna. Från 2019 ökar kostnader

för kommunala grundskolelokaler vilket innebär en ökad bidragskostnad med 3 600 kkr. Bidraget för

administration beräknas med 3 % av det totala bidraget innan momsersättning. Det innebär att bidraget

för administration ökar i takt med att barn och elevpengen och lokalbudgeten ökar. De fristående

verksamheterna kan söka ersättning för tilläggsbelopp till barn och elev med behov av stöd. Ansökan görs

till FOU avdelningen.

Not 3 FOU avdelningen är organiserad i 3 enheter: elevhälsa, migration- och modersmål samt lärande

som ger stöd till kommunala och fristående enheter. Budgeten är minskad med 3 000 kkr med hälften i

enheten för lärande, hälften i enheten för modersmål och migration vilket är ett led i besparings- och

effekiviseringsarbetet. Resursfördelningen av medel för Svenska som andra språk till skolområdena görs

av enheten för migration- och modersmål och den är inte utökad till 2019 trots en stor ökning av antalet

elever. Även det ett led i besparingsförslagen.

Not 4 Resursenheter Resursenheterna är förskolor och skolor med verksamhet för barn med särskilda

behov och som servar hela kommunen. Budgeten är uppräknad med löneökningar.

Not 5 Särskola Särskolan har under 2018 fått fler elever har i budget 2019 anpassat sin organisation efter

antalet elever som är inskrivna i verksamheten men samtidigt effektiviserad vilket innebär en lägre

personaltäthet inom särskolan jämfört med 2018.

Förvaltningsgemensamt Budget 2018 Budget 2019 Diff

Administration 42 050 43 771 1 721

Skolskjuts 34 200 40 000 5 800

Central IT-kostnader 18 547 34 357 15 810

Buffert barn- och elevpeng 1 000 1 000 0

Interkommunal ersättning 4 200 3 500 -700

Gemensamma HR-medel 7 160 7 755 595

Barnomsorgsavgifter -71 000 -78 500 -7 500

Giftfri vardag 1 780 1 780 0

Mobil förskoleverksamhet 1 000 1 540 540

Arbetskläder fsk/fth 0 2 600 2 600

Obligatorisk lovskola, prao 0 1 300 1 300

Not 6 förvaltningsgemensamt

Administrationen Trots att verksamheten växer och behovet av administration och stöd ökar utökas inte

de administrativa avdelningarna i motsvarande omfattning. Budget 2019 är uppräknad med löner och en

enhetschefstjänst till planeringsavdelningen 0,75 åa.

Skolskjuts Kostnaderna för drivmedel, nytt avtal för taxiresor samt utökad skolskjutstrafik leder till att

budgeten är ökad med 5 800 kkr.

32

Gemensamma IT kostnader Budgeten för hyra av IT och digitala verktyg i verksamheterna är from

2019 flyttad till central budget. Budgeten för IKT inspiratörer är minskad med -500 kkr.

Buffert barn och elevpeng Budgeten ska hantera osäkerheter om det totala antalet barn och elever och

ligger kvar på totalt 1000 kkr.

Interkommunal ersättning en minskad budget som bygger på fler antal sålda än köpta platser.

Gemensamma HR medel omfattar budget för personalvård, hälsobidrag, utbildning av barnskötare till

förskollärare, personliga tjänster samt karriärtjänster som är utökad med fler tjänster 2019. Budget för

central löneadminstration är utökad med löneökning och för högre volymer.

Barnomsorgsintäkterna - beräknas öka med anledning av fler barn i förskolan och fler elever på fritids

samt högre inkomsttak i maxtaxan för barnomsorgsintäkterna.

Giftfri vardag är en politisk satsning som ligger kvar med samma belopp som 2018. Ska användas till

ekologisk mat och till inköp av giftfria leksaker.

Mobil förskoleenhet - en utökning från 2018 då projektet startade upp. 2019 års budget ska täcka

kostnader för drift av bussarna samt extra personal.

Arbetskläder förskola och fritidshem Budgeten för arbetskläder är utökad efter ett BUN beslut att

personalen ska få tillgång till både allvädersställ, vinterjacka med byxa samt vinterkänga/stövel.

Obligatorisk prao och lovskola Redan 2018 införs obligatorisk prao och lovskola i verksamheterna och

det är fortfarande oklart hur stora kostnaderna blir per år. Budgeten 2019 är uppskattad baserad på

prognosticerad kostnad 2018.

Fastigheter Budget 2018 Budget 2019 Diff

Hyreskostnad 276 772 302 911 26 140

Städkostnad 49 206 54 591 5 385

Not 7 Fastigheter

Hyreskostnad Budgeten är utökad för fler lokaler. Det är främst kostnaderna för fler lokaler till

grundskolan som leder till den ökade budgeten.

Klaraskolan står för 22 000 kkr av ökningen och beräknas kosta 30 000 kkr per år i hyra samt 1800 kkr i

städning. Lokalkostnaderna på förskolan ökar med 3 000 kkr, vilket beror nya förskolor som beräknas

starta under 2019. Städkostnaderna ökar med 5 400 kkr och beror på prisökning samt fler lokaler.

På grund av de ökade lokalkostnaderna i kommunal verksamhet ökar lokalbidraget till fristående

verksamhet med totalt 3 600 kkr.

33

7 Ekonomiska förändringar

Ekonomiska ramar och investeringar fastställs slutligen i kommunfullmäktiges planeringsdirektiv med budget. Utöver första

året under planeringsperioden är slutliga beslut inte tagna, varför budgeten kan förändras till innehåll och/eller belopp.

Ekonomiska konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser Drift

2019

Drift

2020

Drift

2021

Drift

2022

Drift

2023

Drift

2024

Ramförändring 96 700 134 00

0

156 00

0

173 00

0

188 00

0

188 00

0

Fler barn och elever -28 300 -55 000 -79 000 -102

000

-122

000

-141

000

Lokalkostnader -43 000 -68 000 -79 000 -110

000

-151

000

-166

000

Nystart grundskolor -3 000 -4 500 -1 500 -5 900 -7 400 -3 000

Ökad administration -500 -1 500 -2 000

Övrig personal i verksamheten -900 -1 600 -2 400 -3 200 -3 900

Ökade kapitalkostnader -1 300 -4 200 -9 700 -10 400 -13 400 -13 400

Ökade barnomsorgsintäkter 7 500 9 000 10 700 12 000 12 900 15 300

Särskolan -1 900 -3 300 -5 500 -7 600 -9 700 -11 900

Antal barn i behov av stöd ökar -4 000 -4 000 -4 000

Ökade kostnader/besparingar i budget 2019 exkl barn

och elevpengen -2 200 -2 200 -2 200 -2 200 -2 200 -2 200

Skolskjutskostnader -6 000 -6 000 -6 000 -6 000 -6 000 -6 000

Ökad måluppfyllelse för nyanlända och flerspråkiga

elever -5 000 -20 000 -25 000 -30 000

Förvaltningsgemensamma IT och telekostnader -16 000 -16 000 -19 700 -19 700 -19 700 -19 700

Ökade personalkostnader pga konkurrens -2 000 -3 000 -3 000 -4 000 -4 000

Stadieindelad timplan -1 800 -4 900 -6 200 -6 200 -6 200 -6 200

Lovskola -700 -1 000 -1 500 -2 000 -2 000 -2 000

Riktade statsbidrag till Grundskola och Förskola 160 00

0

160 00

0

160 00

0

160 00

0

160 00

0

Osäkerhet riktade statsbidrag -160

000

-160

000

-160

000

-160

000

-160

000

Riktat statsbidrag likvärdig skola 29 000 60 000 60 000 60 000 60 000 60 000

Osäkerhet riktat statsbidrag likvärdig skola -29 000 -60 000 -60 000 -60 000 -60 000 -60 000

Besparingar för att hålla budgeten i balans - lägre

personaltäthet 25 000 53 200

Summa 0 0 0 -116

900

-176

400

-212

000

Ramförändring

Beskrivning

Ramökning enligt KÖP inkl löneökningar 2018, förändrat PO. År 2024 är osäkert då det inte finns någon

beslutad budgetram ännu.

34

Fler barn och elever

Beskrivning

Kostnaderna för pedagoger, ledning, måltider, undervisningsmaterial ökar med fler barn och elever i

verksamheten. För att behålla aktuell personaltäthet behöver barn och elevpengen utökas totalt.

Kostnadsökningen är baserad på 2019 års genomsnittliga barn och elevpeng och kommunens statistik för

volymförändringar. I budget 2019 är besparingar gjorda med 25 000 kkr i barn och elevpengen. Budgeten

för hyra av digitala lärverktyg är flyttad från verksamheterna till centralt objekt.

Volymökningen för perioden 2018-2024 är för:

Förskolan 350 barn

Grundskolan 1100 elever

Fritidshem 450 elever

Lokalkostnader


Lokalkostnader ökar främst för grundskolorna. Flera nya enheter startar upp under 2019-2024.

I underlaget ingår även ökade kostnader för lokalbidrag till fristående verksamhet. Lokalkostnaden per

barn/elev ökar i kommunal verksamhet vilket leder till ökade bidragskostnader. Nya fristående förskolor

startar from 2019 och beräknat lokalbidrag ökar med 5 200 kkr.

Nya förskolenheter ger ökade kostnader fram till 2024 med 54 000 kkr

Nya grundskoleenheter ger ökade kostnader fram till 2024 med 112 000 kkr.

Nystart grundskolor

Beskrivning

En nystartad verksamhet kostar mer än det barn- och elevpengen ger utrymme för. Som exempel behöver

skolledare utses och börja arbeta tidigt i processen med att sätta verksamhetsidéer, bygga organisatoriska

strukturer och rekrytera. Olika ämnesinstitutioner, labbsalar, slöjdmaterial mm behöver byggas upp och

utrustas. Personalen behöver även ges möjlighet att samplanera, komma överens om gemensamma

strategier för att ta emot barn och elever samt påbörja iordningställandet av förskole- och skolmiljön. En

nystartad verksamhet är därav förenad med kostnader för personal långt innan barn och elever kommer

på plats och under första året. Beräkningen är baserad på att varje nystartat eller utbyggd grundskola

behöver utökad resurs av ledning, samordning, personal och vaktmästartjänst.

Ökad administration

Beskrivning

I takt med att verksamheten växer ökar behovet av stöd och administration. Från 2019 ska

administrationen inte utökas trots att verksamheten växer. Det innebär att effektiviseringar är nödvändiga

och att vissa administrativa arbetsuppgifter måste skötas av verksamheten. Från 2022 uppskattas behovet

35

av en marginell ökning av administrationen vara nödvändig trots effektiviseringar och digitalisering.

Övrig personal i verksamheten

Beskrivning

Behoven av personal för elevhälsa, skolbibliotek, SYV och skolvärdar kommer att öka i takt med att

verksamheten växer.

I budget 2019 gör ingen utökning trots att antalet elever i grundskolan ökar och behovet av fler tjänster

finns. Från 2020 finns behovet av ökning motsvarande volymökningen.

Ökade kapitalkostnader

Beskrivning

Driftskostnaderna ökar i takt med att inventarieanslaget för att utrusta nya avdelningar och skolor ökar.

Ökade barnomsorgsintäkter

Beskrivning

Ökningen av antalet barn i förskolan och på fritids leder till högre barnomsorgsintäkter

Särskolan

Beskrivning

Antalet elever i Särskolan ökar 2019-2024 vilket kommer att leda till ökade kostnader. I budget 2019 görs

effektiviseringar i Särskolan. Antalet inskrivna elever ökade men kostnaderna per elev har minskat.

Antal barn i behov av stöd ökar

Beskrivning

Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd inte bara ökar år från år, utan komplexiteten i barn och

elevärendena ökar och kräver utvecklad förmåga och kompetens hos personal för att verksamheterna ska

kunna möta barnens och elevernas behov.

Det finns en tydlig korrelation med elever med problematisk frånvaro och elever i behov av särskilt stöd.

Andelen elever som bedöms ha problematisk frånvaro har accelererat under de senaste åren. Gemensamt

för många av dessa elever är att de har någon funktionsnedsättning inom det neuropsykiatriska området,

så som autism, adhd m.fl.

Den av regeringen beslutade Åtgärdsgarantin träder i kraft 1 juli 2019. Åtgärdsgarantin innebär en

skyldighet att göra en särskild analys av en elevs kunskapsutveckling om det finns en indikation på att

eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk eller

matematik. Analysen ska avse om eleven är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd och de

åtgärder som är nödvändiga ska därefter sättas in.


36

För åren 2019-2020 görs ingen ökning i budget trots att behoven kommer att finnas av en utökad budget,

främst kopplat till ökad fortbildning och kompetenshöjande insatser för pedagoger och skolledare. Dels

kopplat till ökad kunskap kring elevers behov men även utifrån att utveckla tillgängliga lärmiljöer. Även

ökad specialpedagogisk kompetens kan komma att krävas för att realisera åtgärdsgarantin.

För åren 2022-2024 bedöms en ökad kostnad om 4 000 kkr årligen.

Ökade kostnader/besparingar i budget 2019 exkl barn och elevpengen

Beskrivning

Ökade kostnader för kläder i förskolan, förskolebussar mm i budget 2019

Skolskjutskostnader

Beskrivning

Skolskjutskostnaderna beräknas öka med anledning av fler elever och nya skolor, indexuppräkning, nytt

avtal för taxiskjutsar H- 2018 och nytt avtal för busstrafiken. Hur mycket ökningen blir är svårt att

uppskatta exakt.


Beskrivning

Statsbidragen för nyanlända minskar, samtidigt som behov kvarstår utifrån att eleverna behöver

modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk. Det krävs mer

omfattande och personaltäta utbildningsinsatser för utbildning av nyanlända om de skall få det stöd de

har laglig rätt till och nå en hög måluppfyllelse/nå gymnasiebehörighet. Det har kommit skärpta lagkrav

som gör gällande att nyanlända elever i grundskolans senare år ska ha en individuell studieplan vilket kan

medföra ytterligare kostnader då behovet av studie- och yrkesvägledning ökar.


Ingen utökning av kostnader för svenska som andraspråk, studiehandledning och

modersmålsundervisning trots att behoven ökar 2019 och 2020.Från 2022 till 2024 bedöms kostnaderna

öka från 20 000 kkr till 30 000 kkr


Svenska som andra språk:

Större krav på skolenheterna att organisera ämnet svenska som andraspråk utifrån kursplan och timplan

för att ge eleverna likvärdig utbildning i ämnet. Risk att eleverna inte får undervisning i den omfattning

som timplanen anger av behörig lärare i ämnet.

Modersmål:

BUF kan inte möta alla elevers och vårdnadshavares behov/önskemål av dag, tid och plats för


Minskat antal elever som läser modersmål.

De som väljer modersmål är mer motiverade för undervisningen. Resurssvaga familjer väljer bort

37


Studiehandledning:

Skolenheterna delar ansvaret för att behovet av studiehandledning tillgodoses utifrån utrett behov.

En minskad intäkt från statsbidraget, samtidigt som behovet kvarstår innebär en ökad kostnad för

skolenheten. En minskad möjlighet för skolenheten att bibehålla sin stödorganisation.

Förvaltningsgemensamma IT och telekostnader

Beskrivning

Budgeten för IT lärverktyg är flyttad från verksamheterna till centralt objekt 2019.

Behovet av IT licenser kommer att öka i takt med volymökningar. Samtidigt behöver effektiviseringar av

vilka program verksamheterna använder göras.

Satsningen på fler IT lärverktyg till barn och elever innebär ökade kostnader från 2021

Ökade personalkostnader pga konkurrens

Beskrivning

Marknadskrafterna i form av begränsad tillgång på legitimerade förskollärare och lärare samt andra

efterfrågade yrkesgrupper gör att lönerna vid nyanställning pressas upp. Till detta kommer ett ökat barn-

och elevunderlag som medför behov av ytterligare rekryteringar. Följden blir hårdare konkurrens om

utbildad personal och en förändrad lönestruktur med högre löner vid nyanställning.

Då förskollärare och lärare utgör en betydande del av förvaltningens medarbetare är vår bedömning att de

ökade lönenivåerna kommer medföra omfattande kostnadsökningar framåt.

Stadieindelad timplan

Beskrivning

En stadieindelad timplan har införts i grundskolan och grundsärskolan. I stället för nuvarande ordning där

skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna fördelas mellan årskurserna, reglerar

riksdagen nu undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet. Att timplanerna blir stadieindelade

innebär bland annat att grundskolans kursplaner och kunskapskrav i moderna språk förändras och att


undervisningstimmar. Det bidrar till ökat behov av matematiklärare och lärare som undervisar i idrott och

hälsa.


Beräkningen är baserad på kostnader för utökad undervisningstid i matematik och idrott o hälsa.

Utökningen sker succesivt under perioden 2019-2021. Hänsyn har tagits till lägre personalkostnader för

elevens val.

Lovskola

Beskrivning

Högstadieelever med låga betyg ska erbjudas lovskola. Riksdagen har beslutat att elever som har slutat

åttonde klass och som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet samt elever som slutat grundskolan utan

38

att bli behöriga har rätt till undervisning under skollov. Skolhuvudmannen är skyldig att erbjuda dessa

elever lovskola om 50 timmar. Lagändringen innebär också att eleverna har samma rätt till stöd under

lovskolan som annars, detta innefattar tillgång till elevhälsa och skolskjuts. Generella statsbidrag har

tilldelats kommunen för obligatorisk lovskola. Det är viktigt att dessa pengar kommer nämnden till del.

2018 såg barn och ungdomsförvaltningen flera positiva effekter av lovskolan, vilka har inneburit en ökad

måluppfyllelse till gymnasieskolan. Lovskolan är dock kostnadsdrivande i form av personal, skolskjuts

mm.

Riktade statsbidrag till Grundskola och Förskola

Beskrivning

De riktade statsbidragen utgör en allt större andel av barn- och ungdomsnämndens finansiering. Bland de

större bidragen finns bland annat Lågstadiesatsningen, Minskade barngrupper i förskolan, Läxhjälp,

Lärarlönelyftet och Karriärtjänster. Samtliga statsbidrag är villkorade, till exempel ska personaltätheten öka

och användningen av medlen ska återredovisas och lämnas till Skolverket för bedömning.

Osäkerhet riktade statsbidrag

Beskrivning

Av de riktade statsbidragen till kommunerna utgörs en stor del av bidragen till skolan. Det handlar om

mellan 40 till 60 olika bidrag, där många är små och/eller omgärdade med detaljstyrande regler. Bidragen

är av olika karaktär och går till olika ändamål. SKL framhåller bland annat en översyn av bidragens

konstruktion och en sammanläggning av vissa bidrag eller överföring av riktade bidrag till generella. SKL:s

grundinställning är att statliga tillskott i första hand bör ges i form av generella bidrag. Men att det också

kan finnas situationer där olika riktade bidrag kan vara ett viktigt komplement, främst för att stödja

utveckling.

I SKL:s prognosunderlag ”Specificering av vissa statsbidrag”, syns inte flertalet av de riktade statsbidragen

efter budgetåret 2019. Barn- och ungdomsförvaltningen vill därför uttrycka en stor oro för hur

avsaknaden av dessa riktade statsbidrag skulle påverka nämndens verksamheter

Riktat statsbidrag likvärdig skola

Beskrivning

Statsbidraget är avsett att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och

grundskolan. Statsbidraget får inte användas till att ersätta de egna kostnaderna för förskoleklass och

grundskola.

Osäkerhet riktat statsbidrag likvärdig skola

Beskrivning

Vid återredovisning av statsbidraget likvärdig skola ska kostnaderna för innevarande år per elev i

grundskolan inte vara lägre än genomsnittet för de tre tidigare åren.

Det innebär att det inte får göras bespararingar i grundskolan på pedagogisk personal och elevhälsa från

2019.


Beskrivning

För att hålla en budget i balans måste besparingar göras i barn och elevpengen. 2019 görs besparingen i

39

förskolan med 9 800 kkr samt med minskade vikariekostnader 15 000 kkr inom förskola, fritidshem och

grundskola. 2020 och 2021 kommer besparingskravet att fortsätta vilket leder till fortsatt minskad

personaltäthet inom kärnverksamheterna. År 2021 handlar det om en besparing med ca 100 pedagoger

inkl personal inom elevhälsa.


En minskad personaltäthet får kännbara konsekvenser för verksamheten. Barn i behov av stöd riskerar att

inte få det stöd de har rätt till. Ökad undervisningstid och minskad planeringstid kan leda till sämre

måluppfyllelse och svårighet att rekrytera personal. Utrymmet för förebyggande och främjande arbete blir

väldigt litet. För personalen ökar risken för ohälsa. Läggs besparingen på grundskolan kan kommunen inte

få och behålla statsbidraget för en likvärdig skola.

Investeringar

Investeringar Investerin

g 2019

Investerin

g 2020

Investerin

g 2021

Investerin

g 2022

Investerin

g 2023

Investerin

g 2024

Inventarier till nya förskolor -5 140kkr -2 500kkr -1 200kkr -800kkr -3 600kkr -1 600kkr

Årliga inventarier -5 500kkr -6 000kkr -7 000kkr -7 000kkr -7 000kkr -7 500kkr

Inventarier till nya

grundskoleplatser -22 500 -25 000 -36 000 -20 400 -40 400 -6 100

Summa


Beskrivning

Planerad nybyggnation i enlighet med beslutad lokalförsörjningsplan.

Årliga inventarier

Beskrivning

Möbler och annan inredning behöver bytas ut och kompletteras i skolor och förskolor.

I plan finns 5 500 kkr 2019 och 6 000 kkr 2020.

Behov är 7 000 kkr för 2021, 2022, 2023 och 7 500 år 2024


Beskrivning

Planerad ny- och ombyggnation i enlighet med beslutad lokalförsörjningsplan:

Inventarier till nya grundskoleplatser:




40

8 Planeringsanalys

8.1 Befolkningsökning - Halmstad växer så det knakar


När andelen unga blir fler i kommunen ställs det krav på att utbyggnaden av förskole- och elevplatser sker

i samma takt som ökningen. Nödvändigt är att alla barn och elever har en plats, angeläget är att platsen är

där behovet finns och önskvärt är att den är i permanenta ändamålsenliga lokaler. Den största ökningen

sker i närtid vilket medför att kommunen behöver hyra in lokaler i avvaktan på beslut om var nya

förskolor och grundskolor ska byggas och tills de hinner bli klara.

Vilka krav på arbetsmiljön som ska gälla för ny- och ombyggnationer av förskole- och grundskolelokaler

är inte alltid tydligt då lagstiftningen ger utrymme för olika tolkningar. ”Policy för projektering och

byggnation av förskolor och skolor” som beslutats av kommunfullmäktige kommer att vara vägledande

för verksamhetsutövaren och ansvariga för projektering och byggnation. Myndighetsnämnderna kommer

dock fortsatt att följa statliga myndigheters riktlinjer vilket medför risk för förseningar av de lokaler som

ska byggas de närmaste åren.

Det finns ett stort antal befintliga förskole- och grundskolelokaler som behöver utredas och åtgärdas

utifrån krav från myndigheter för att få en god arbetsmiljö. Den av kommunen framtagna

lokalförsörjningsstrategin, LOFS som beslutas politiskt varje år måste bli heltäckande och inte endast

behandla nybyggnationer utan även befintliga lokaler som är undermåliga för att strategisk lokalplanering

ska kunna ske.

Barn- och ungdomsförvaltningen har svårt att ta ansvar för en verksamhet där lokalförsörjningen inte är

tillgodosedd. Barn och elever, vårdnadshavare och personal har de senaste åren utsatts för stor påfrestning

kring att barn- och elevplatser inte finns klara i tid. Krisen tvingar kommunen att placera barn i tillfälliga

förskolelokaler ibland långt från hemmet. Detta påverkar familjers vardag och försvårar hållbara val.

Kommunen är nu på väg in i samma läge för grundskolan, där många tillfälliga lösningar måste till för att

lösa situationen kortsiktigt.

Kommunen har idag en stor andel barn och elever i tillfälliga lokaler. Kostnader som idag går till

hyreskostnader och omflyttningar bör användas för pedagogisk verksamhet. Vid om- och tillbyggnader av

befintliga skollokaler tillkommer kostnader för evakuering, buss och personal.

Under läsåret 2018/19 öppnas drygt tio förskolor och två tillfälliga grundskolor. En nystartad verksamhet

kostar mer än det barn- och elevpengen ger utrymme för. Som exempel behöver skolledare utses och

börja arbeta tidigt i processen med att sätta verksamhetsidéer, bygga organisatoriska strukturer och

rekrytera. Olika ämnesinstitutioner, labbsalar, slöjdmaterial mm behöver byggas upp. Personalen behöver

även ges möjlighet att samplanera, komma överens om gemensamma strategier för att ta emot barn och

elever samt påbörja iordningställandet av förskole- och skolmiljön. En nystartad verksamhet är därav

förenad med kostnader för personal långt innan barn och elever kommer på plats.

Förskolor och skolor når sällan sin fulla kapacitet från start. Det innebär nödvändiga överanställningar

under en period. Exempelvis känner man inte till exakt startdatum för nya barn då personal ska anställas.

Är samtliga barn runt ett år krävs troligen extrabemanning i introduktionen för att arbeta med anknytning.

41

På en nystartad skola kommer elevantalet inte från början vara det maximala antalet elever. Att då

bemanna med deltidstjänster för varje ämne är inte realistiskt. Det finns ändå viss möjlighet att hålla ned

kostnaden genom att exempelvis inte besätta elevassistenttjänster.


Stora investeringar för fler förskolor och nya grundskolor kommer inte bara att behövas i närtid utan

fortsättningsvis så långt kommunprognosen sträcker sig till år 2040. Samtidigt har kommunen en mycket

stor del lokaler med bristfällig arbetsmiljö som behöver åtgärdas eller avvecklas. Det i sin tur ställer krav

på evakueringslokaler.

Den växande staden kräver att samhällsbyggandet skapar en varierad och attraktiv stadsmiljö där

utbyggnad av bostäder blandas med kommunal service som förskolor och grundskolor. Därför måste

förskolor och grundskolor planeras in i nya områden och senast stå klara i samband med inflyttning i nya

bostäder, för att garantera att alla barn och elever har en förskoleplats/elevplats inom närområdet.

En växande stad kräver vidare att Halmstads kommun arbetar strategiskt kring frågor som inkludering,

sociala strukturer och integration. Kommunen har nu en möjlighet att genom en aktiv insats använda ny-

och ombyggnationer som ett verktyg för att bygga bort delar av skolsegregationen och styra

elevströmmarna så att den växande staden blir en stad som präglas av integration istället för segregation.

Det är även en av tio punkter för en bättre skola enligt Skolverkets kartläggning av kommuners och

fristående skolors arbete inom områdena: lärarbristen, skolsegregationen och den lokala styrningen av

skolan som genomfördes under våren 2018.

8.2 Ökad migration och behov av integration och inkludering


Elever som kommer till den svenska grundskolan sent (årskurs 7-9) är en av skolans stora utmaningar och

kommer att påverka måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskolan. 1 juli 2018 skärptes skollagen i

syfte att säkerställa nyanlända elevers rätt till behovsanpassat stöd. Utifrån den inledande bedömningen av

elevens kunskaper ska en individuell studieplan med uppgifter om utbildningens huvudsakliga innehåll

samt planerade stödåtgärder upprättas senast inom två månader från mottagandet inom det svenska

skolväsendet. Studieplanen ska innehålla en långsiktig plan för hur eleven ska uppnå behörighet till

gymnasieskolans nationella program utifrån elevens mål.

Insatsen för att öka möjligheten för unga behöver börja i förskolan och fortsätta i grundskolans tidigare

år. Det är en fortsatt utmaning för förskolor och skolor att vidareutveckla arbetet med tvåspråkiga och

nyanlända barn och elever. Ett framgångsrikt arbete med dessa ökar inte enbart dessa barns och elevers

livschanser, utan skulle också på sikt möjliggöra högre måluppfyllelse för enskilda skolor och barn- och

ungdomsförvaltningen som helhet. I kommunen finns med nuvarande organisation av ämnet svenska som

andraspråk ingen större brist på behöriga lärare. För att öka antalet pågår uppdragsutbildning på

Högskolan i Halmstad. Förvaltningen vill dock påpeka att i de yngre åldrarna behöver behörighet i

svenska som andraspråk inte innebära att den faktiska kompetensen och de färdigheter som krävs för att

undervisa i ämnet finns. Som stöd i bedömningen av nyanlända elevers språkutveckling ska Skolverkets

material ”Bygga svenska” användas. För att stödja pedagogerna i detta finns en systemstärkande

42

utbildningsinsats i BUF-utvecklingsplan där pedagoger utbildas i nyanlända elevers språkutveckling under

2018. Detta för att på ett likvärdigt sätt kunna bedöma och följa elevens utveckling, samt underlätta

uppföljning vid överlämnande med hjälp av kunskapsprofil i Unikum.

På kort sikt behöver förskollärare och övriga lärare kompetensutvecklas i interkulturellt förhållningssätt

samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att kunna möta denna elevgrupp och nå en ökad

måluppfyllelse. Läroplaner, kursplan och kunskapskrav ger lite stöd till läraren om hur undervisningen ska

planeras och hur kunskaperna ska bedömas när en elev är nybörjare i såväl svenska språket som i ett

ämne. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram ett generellt bedömningsstöd avseende sådan

kunskapsutveckling som ligger under kraven som motsvarar godkänt betyg. Bedömningsstödet ska ha

särskild inriktning på nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna och i gymnasieskolans

introduktionsprogram.

I Skolverkets lägesbedömning från 2017 lyfts kvaliteten på studiehandledningen fram som en viktig del i

den nyanlända elevens lärande. En fungerande studiehandledning förutsätter en gynnsam organisation för

personalens tid och schema, samspel och samarbete mellan lärare, studiehandledare och elev före, under

och efter undervisning. Exempel på en insats för att möta denna utmaning finns formulerad i BUF-

utvecklingsplan genom en gemensam kompetensutvecklingsinsats för lärare och studiehandledare gällande

planering och genomförande av undervisning för nyanlända och flerspråkiga elever.


Gruppen nyanlända utgör idag en relativt stor grupp av Halmstads kommuns elever, nästan 10 %. Deras

resultat och måluppfyllelse behöver analyseras i det systematiska kvalitetsarbetet för att kunna ta fram

goda undervisningsmetoder, anpassningar och insatser. Detta görs genom en särskild avsatt del i varje

skolas verksamhetsrapport där progressionen i arbetet med nyanländas lärande redovisas. På

huvudmannanivå redovisas analysen i BUF-lägesbedömning. Genom ett interkulturellt och

hälsofrämjande förhållningssätt hos all personal i förskola och skola ökar möjligheterna till integration och

möten mellan olika kulturer samt förståelse för olika normer och värdesystem. Detta hjälper de nyanlända

barnen och eleverna med deras identitetsskapande och i deras förförståelse av svenskt samhälls- och

skolsystem. I BUF-utvecklingsplan finns en kompetensutvecklingsinsats i interkulturellt förhållningssätt

riktat mot chefer, arbetslag, elevhälsa, SYV med flera.

Det krävs samverkan mellan förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning för att se elevens

utbildningsväg fram till en gymnasieexamen i ett större perspektiv.

8.3 Miljöförändringar och vattenbrist


Under 2017 var frågan kring vattenbristen högaktuell och har fortsatt vara så under senvåren och

sommaren 2018. 2017 arbetade barn- och ungdomsnämndens verksamheter med frågan bland annat

genom tematiska arbeten på temat vatten vilket gav effekter i barns och elevers medvetande och

beteenden. En utmaning för förvaltningen är att, likt vattenfrågan, lyckas ta helhetsgrepp runt frågor som

rör hållbar utveckling och integrera dessa frågor i undervisningen. Målsättningen är att se till att

undervisningen inte levererar färdiga svar. Istället ska den ge barn och ungdomar förmågan att fatta egna,

43

väl övervägda beslut i vardagen - att undervisa handlingskompetens i hållbarhetsfrågor. Vattenfrågan

bevisar att ”skarpa projekt”, som berör på riktigt motiverar våra barn och elever. Vattenfrågan visar dock

även på svårigheten i att hålla i och hålla ut i sådana här frågor - att arbeta aktivt med miljö och

hållbarhetsfrågor även när frågan tillsynes inte är akut.

Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara med och studera framtida utmaningar i miljöförändringar från

barnens perspektiv och skapa ny kunskap i området. Enligt “Regional handlingsplan för klimatanpassning

i Hallands län” är regionens främsta naturolycksrisker översvämning, värmebölja och storm. I händelse av

översvämning, storm eller extrem värmebölja kan det hända att förskolor och skolor behöver stängas

tillfälligt. Att finna evakueringslokaler är mycket svårt. Översvämningskartering kan också påverka

planering av nybyggnation. Värmebölja kan ha påverkan på människors hälsa och särskilt i förskolan är

det viktigt att ha beredskap för detta. Den värmebölja som varit i Halmstad under senvåren och

sommaren 2018 har ställt stora krav på verksamheterna och visat på vikten av bland annat skugga och

fungerande ventilation.


Även om samlingen kring en enskild fråga som vatten kan motivera och engagera, behöver

undervisningen kring perspektiven hållbarhet och miljöförändringar vara mer ämnesövergripande.

Lärande kring hållbar utveckling kan kopplas till jämställdhetsfrågan, livsstil, hälsofrågor,

globaliseringsfrågor, stad kontra landsbygd med mera.

Barn- och ungdomsförvaltningen är en stor förvaltning med en icke oansenlig miljöpåverkan genom sina

verksamheter. Förvaltningen måste därför själv vara i framkant och visa goda ledarhandlingar inom

miljöfrågan. För detta krävs också resurser till mer hållbarhetsanpassade förskolor och skolor, både vad

gäller nybyggnation och befintligt bestånd. I Halmstads kommun ska barn- och ungdomsförvaltningen

vara delaktig i tvärsektoriellt arbete för klimatanpassning på lång sikt.

8.4 Segregation, ojämlik hälsa, psykisk ohälsa och

utanförskap – sociala utmaningar


Barns identitet och självbild grundläggs redan i förskoleåldern. Är förskolan trygg och ger stabila

relationer i små grupper kommer det att ge stor effekt på barnets möjlighet till att utvecklas som

samhällsmedborgare. En barn- och elevhälsa som arbetar förebyggande i samverkan med vårdnadshavare,

förskolans och skolans ledning, personal samt andra i samhället adekvata verksamheter/professioner

verkar förebyggande för barnets och elevens fortsatta utveckling och möjlighet till delaktighet i samhället.

Det gäller överallt men är extra viktigt i socioekonomiskt utmanande områden samt i skolformer som

möter barn och elever med funktionsvariationer. Barn- och ungdomsnämnden behöver därför ständigt se

över sin resursfördelning så att utbildningsväsendets kompensatoriska uppdrag efterlevs. En utmaning för

barn- och ungdomsförvaltningen är att strategiskt utveckla skolledares kunskaper och förhållningssätt

kring ett elevhälsofrämjande arbete.

Barns och elevers rätt till utbildning innebär att utbildningen måste vara tillgänglig i alla sammanhang och

under hela dagen. För att säkerställa en, för alla barn och elever, hälsosam arbetsmiljö måste

44

helhetsperspektivet på barns och elevers utveckling och lärande kopplas till hela lärmiljön och säkerställas

utifrån ett socialt, pedagogiskt och fysiskt perspektiv. Fritidshemmet har en viktig funktion i

sammanhanget.

”Likvärdiga förutsättningar att lära ska uppnås i en miljö som stärker självkänsla och där eleven upplever

delaktighet och gemenskap med andra.” (Skolinspektionen, 2009:6).

I rapporten Elevernas syn på skolan synliggörs att det finns en ökande andel elever som känner sig

otrygga i skolan, både utifrån perspektiven ålder och kön över tid. Flickor i årskurs 8 mår generellt sämre

än flickor i årskurs 5 och även i förhållande till pojkar i årskurs 8. Sedan den första mätningen (2013) har

en negativ utveckling synts i förhållande till elevers lust och nyfikenhet att lära, i synnerhet i relation till

stigande ålder.

För att förbättra den upplevda psykiska hälsan hos våra barn och elever krävs ett helhetsperspektiv.

Barnets/elevens hela livssituation påverkar dennes mående. Det innebär att den fria tiden är lika viktig

som skoltiden. Barn- och ungdomsnämnden behöver samverka med många andra myndigheter, så som

exempelvis socialtjänst, region, polis och fritidsnämnderna. Sedan 2015 sker en strukturerad samverkan

med socialnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden och teknik- och

fritidsnämnden; som har som övergripande syfte att motverka psykisk ohälsa bland våra barn och unga.

Samarbetet kan på flera områden visa på positiva effekter, men utmaningarna är många och det är viktigt

att samarbetet fortsätter att utvecklas.

Vi vet att elevers motivation för studier höjs om eleven befinner sig i en bra social situation där de känner

sig delaktiga. En utmaning för barn- och ungdomsförvaltningen är att säkerställa en socialt, pedagogisk

och fysiskt tillgänglig lärmiljö för alla barn och elever, oberoende av förutsättningar utifrån kön,

funktionsvariation, etnicitet och religion. Utmaningen ligger i att i första steget kartlägga den sociala,

pedagogiska och fysiska lärmiljöns tillgänglighet ur perspektiven: tillgängligheten i kommunikation och

samspel, tillgängligheten i meningssammanhang och fysiska tillgängligheten (tillgång till platser, miljöer,

objekt och lärverktyg etcetera.)

Det finns ett behov av att ta fram och implementera ett skattningsverktyg för tillgängliga lärmiljöer med

syfte att utveckla en förebyggande och främjande socialt trygg och utvecklande miljö. För att skapa ett

lärande kring det finns en insats i BUF-utvecklingsplan där även så kallade kvalitetsbesök från

huvudmannen ingår som en uppföljning.

Dokumentationen kring kränkningsanmälningar synliggör att de vanligaste situationerna där kränkningar

av elever i skolålder sker är i samband med rast och lek på skolgården. Med utgångspunkt i dessa resultat

blir utmaningen att ytterligare kvalitetssäkra barns och elevers fria lek och rastaktiviteter med syfte att

skapa en trygg och socialt tillgänglig och utvecklande verksamhet som har kunskap om effekterna av samt

arbetar aktivt för att främja delaktighet i samspel och lek och erbjuder alla barn och elever en del i

gemenskap varje dag.


På lång sikt ser förvaltningen att det är nödvändigt med en fördjupad analys och åtgärder för att minska

segregationen i Halmstads kommun. Vi behöver ha en kommun som blandar människor med olika

45

förutsättningar. I planeringen av nya förskolor och framförallt skolor behöver vi titta på möjliga

elevströmmar så varje skola har en bred representation av elever med olika bakgrund.

Möjligheterna består i att nämnder, förvaltningar och andra berörda aktörer, blir ännu bättre på att

samverka utifrån barns och elevers hela livssituation. Om kommunen lyckas möta individen mer samlat

med ett stöd till föräldrar, en god utbildning, en förebyggande socialtjänst och meningsfull fritid i ett

sammanhang tror vi att vi gör mer kostnadseffektiva åtgärder. Idag görs exempelvis samverkansinsatser

för blivande och nyblivna föräldrar på Andersberg i samverkan mellan socialförvaltningen,

mödravårdscentralen, barnavårdscentral och barn- och ungdomsförvaltningen. Flera sådana riktade

insatser tror vi ger god effekt.

8.5 Demokrati i förändring


Barn- och ungdomsförvaltningen ser tydligt hur engagemanget för enskilda frågor drivs med stort

engagemang bland kommuninvånarna. För några år sedan handlade debatten framförallt om små skolors

vara eller inte vara, i nuläget är det mycket fokus på arbetsmiljö, placering av tillfälliga och permanenta

skolor, stadieindelning med mera. Frågorna drivs med stor entusiasm av berörda grupper, framförallt

vårdnadshavare bland annat genom föräldraföreningar. De engagerade vårdnadshavarna är ofta både

drivna och pålästa vilket ställer höga krav på förvaltningens underlag och förmåga att bemöta frågor och

synpunkter. För att de demokratiska processerna inte ska stanna upp eller försenas ställer också detta

förändrade beteendemönster krav på god förankring och kommunikation innan beslut.

Mer komplexa frågor som berör skolors och förskolors kvalitet har inte fått samma uppmärksamhet som

de ovan nämnda. Förvaltning och nämnd behöver tillsammans rikta uppmärksamheten mot att alla

förskolor och skolor ska vara bra förskolor och skolor.

Även sättet att kommunicera har förändrats. Tryckta media har fått stor konkurrens av sociala dito –

något kommunen behöver ta på allvar. Förvaltningen behöver fortsätta utveckla sin dialog med invånarna

där invånarna finns – vilket för tillfället mycket är i sociala media. Kommunikation genom

”gammelmedia” är fortfarande viktigt, men det är också centralt att förstå och hänga med i hur nyheter –

stora som små – sprids på ett helt annat sätt idag.

Demokrati i förändring handlar också om hur förskolan och skolan ska styras framöver. Enligt

Skolkommissionen står svensk skola inför stora utmaningar. De systemsvagheter man pekar på har delvis

med demokratiska processer och styrningen av svensk skola att göra. Några av de systemsvagheter som

kommissionen pekar på och ser som mycket allvarliga är: - sviktande kapacitet och ansvarstagande hos

många skolhuvudmän. - för svag kompensatorisk resursfördelning - skolsegregation som leder till

kvalitetsskillnader mellan skolor. - splittrad och över tid oenig nationell styrning av skolan.


Styrdokumenten ger förskola och skola ett tydligt demokratiskt uppdrag i att förbereda barn och elever

för att aktivt delta i samhällslivet. Det är av central vikt att förskola och skola stimulerar barns och elevers

nyfikenhet och skapar ett samhällsengagemang hos de barn och elever som växer upp i Sverige idag. Att

46

barn och elever får möjlighet att utöva sitt inflytande i förskola och skola är ett viktigt led i att forma goda,

demokratiska medborgare.

Skolverket skriver i sin kartläggning “10-punkter för en bättre skola” att en viktig framgångsfaktor är att

de kommunala skolpolitikerna är kunniga och beslutar om strategiska mål snarare än kortsiktiga och

operativa mål. Att skolcheferna ger de lokala skolpolitikerna kunskap är viktigt. Kvalitativa, professionellt

genomarbetade, underlag är en viktig del i att skapa förtroende för kommun, nämnder och förvaltningar.

Förvaltningen behöver fortsätta sitt arbete med att utveckla underlag och förslag till beslut.

Flera av de utmaningar vi nu står inför kräver samarbete över nämndsgränserna. I framtidens demokrati

måste vi komma bort från det stuprörstänk som blir konsekvensen av förvaltnings- och nämndstruktur.

De identifierade behoven och utmaningarna måste styra organisationen, arbetsformerna och de

ekonomiska modellerna inte tvärtom.

Statliga uppdrag som Skolkommissionen och Tillitsdelegationen visar på behovet av att i offentlig

förvaltning sträva efter att styrningen ska kunna balansera behovet av kontroll med förtroende för

medarbetares kunskap och erfarenhet. Syftet är att långsiktigt bidra till förbättrade förutsättningar för

kommuner och landsting att vidareutveckla en rättssäker och effektiv verksamhet, med medarbetarnas

kompetens som en självklar utgångspunkt och resurs.

8.6 Digitala utmaningar och möjligheter


Riksdagen har beslutat om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (2017) och

läroplansförändringar där begreppet "digital kompetens" har förts in i kursplaner, skolans uppdrag och

rektors ansvar (Lgr 11 rev 2017). Ändringarna i läroplaner och kursplaner ska tillämpas på alla landets

skolor från och med 1 juli 2018. I förskolans fall ligger ett förslag till reviderad läroplan (2018) på

regeringens bord att fatta beslut om. Det är en utmaning för Barn- och ungdomsförvaltningen att

implementera dessa förändringar.

Regeringens övergripande mål är att ”det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda

digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och

för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.”

Innehållsmässigt innebär det att undervisningen i förskola och grundskolan exempelvis ska beröra

programmering, att barn och elever ska förstå digitaliseringens påverkan på samhället samt kunna använda

och förstå digitala verktyg och medier. Dessutom ska barn och elever ha ett kritiskt och ansvarsfullt

förhållningssätt till information och användande.

Pedagogers och skolledares digitala kompetens behöver stärkas. Det handlar om

kompetensutvecklingsinsatser dels för att möta de krav som tydliggjorts i förskolans och skolans

styrdokument, men också för att kunna förstå och hantera de verktyg som barn, elever och personal har

tillgång till såväl i vardagen som i undervisningen. Sådana utbildningsinsatser är planerade för 2018 - 2019

på huvudmannanivå, men också riktat mot specifika målgrupper av pedagoger. Samtliga skolledare

kompetensutvecklas särskilt i att strategiskt leda digitalt förändringsarbete. Det är viktigt att förvaltningen

har resurser för att upprätthålla kompetens att möta utmaningen med utbildningsinsatser, utrustning och

47

stöd. Ett sätt att upprätthålla och utveckla kompetensen inom digitalt förändringsarbete är projektet

“Framtidens digitala lärande i skolan”, vilket genomförs tillsammans med Högskolan i Halmstad. Syftet

med projektet är att skapa bättre förutsättningar för barn och ungdomar att möta och hantera utmaningar

i en komplex, föränderlig och en allt mer högteknologisk värld. Lärare och elever ska stärka sin kompetens

med stöd av digitala resurser. För att stödja detta genomförs i projektet olika

kompetensutvecklingsinsatser, som beforskas/utvärderas med syfte att förtydliga och kvalitetssäkra

insatser för lärare och i förlängningen elever.

Våra barn och elever behöver förstå det samhälle de ska leva och verka i. Undersökningen Svenskarna och

internet (2017) visar att internetanvändandet kryper allt längre ner i åldrarna, liksom att allt fler barn och

elever har tillgång till mobila enheter och/eller dator. Barn- och ungdomsnämnden fattade hösten 2017

beslut om satsning för digital likvärdighet. Det ställer stora krav på pedagogernas undervisning som

behöver möta de möjligheter och dimensioner som de digitala verktygen ger. Exempelvis ska de nationella

proven digitaliseras med start höstterminen 2018. Den ökade tillgängligheten till digital teknik på

förskolan innebär fler möjligheter för barn att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga, liksom

sin problemlösningsförmåga och sitt sociala samspel med andra. Det ger barnen goda möjligheter att

utveckla sin digitala kompetens i förskolan.

Ny teknik förenklar inte enbart. Dagens unga har aldrig upplevt den gräns som finns mellan att vara

uppkopplad och nedkopplad. Det sociala samspelet pågår i skolan, på rasten, efter skolan med fysiska

möten och/eller via sociala medier. Om kränkningar på nätet har ett samband med skolans verksamhet

(berör två eller flera elever) är skolan skyldig att utreda vad som hänt och se till att kränkningarna upphör.

Det gäller oavsett om kränkningar sker under eller efter skoltid, på eller utanför skolans område.

Forskningen är samstämmig i att otrygga elever presterar sämre. Det blir allt viktigare för skolorna att

arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot trakasserier och kränkningar. Förutom

kompetensutveckling för personal om skolans ansvar och stöd i att finna nya arbetsmetoder krävs dialog

och samverkan med hemmen.

En bärande tanke i Halmstads skolors lärportal är att ett system ska följa barnet ur ett 1-16 perspektiv.

Förskolor och skolor har tillgång till att snabbt via webb eller app nå vårdnadshavare med information,

kunskapsbedömningar, närvarorapportering, platsansökan med mera. Stora pedagogiska möjligheter finns

kopplat till systemen där barn och elever själva blir aktiva kommunikatörer och utvecklar sina

kommunikativa och språkliga förmågor. När lärprocesserna i skolan väver in ny kommunikationsteknik

ökar pedagogers möjlighet att skapa samtal med eleverna om nät-etik, digitalt ansvarstagande, källkritiskt

tänkande och ergonomi. Samtidigt finns risken att förskolor och skolor i sin iver att dokumentera

överöser vårdnadshavare med för mycket information som dessa inte riktigt vet hur de ska hinna

tillgodogöra sig. Att strategiskt planera för hur kommunikation sker med vårdnadshavare blir således en

fråga för verksamheterna både med hänseende till vårdnadshavare och personalens tid.

En stor del av de digitala verktygens administration i Halmstads kommun har ersatts av automatiserade

system hos IT-service. Trots det finns ett stort behov av att ha såväl teknisk som pedagogisk support på

plats på förskolor och skolor. Undervisningen drabbas hårt vid tekniskt strul och pedagoger kan inte

förväntas skapa dubbla planeringar ”om ifall att” tekniken inte fungerar. I den nationella

digitaliseringsstrategin pekar regeringen på att det ska finnas en ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk

och pedagogisk support i verksamheten. Det är avgörande framgångsfaktorer för att pedagoger ska känna

48

trygghet i att förändra och utveckla sin undervisning. Från såväl forskning som fackligt håll påtalas att

lärare ska få vara lärare och skolledare ska ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet.


Den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som Regeringen beslutade om hösten 2017

innehåller tre fokusområden: digital kompetens för alla i skolväsendet. likvärdig tillgång och användning,

forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Varje fokusområde innehåller ett mål och flera delmål som ska uppnås till 2022.

Barn- och ungdomsförvaltningen behöver utveckla och effektivisera förvaltningens administrativa system

och processer i syfte att hantera ett ökat antal barn och elever med oförändrad bemanning av

administrativa tjänster. Först ut är förändringar i budget- och prognosprocessen och när detta är klart tar

utveckling och effektivisering av andra processer och system vid.

8.7 Kunskap – en nyckeltillgång


Barn- och ungdomsförvaltningen identifierade i BUF-lägesbedömning 2017 sex utvecklingsområden som

berör undervisningen:

Förskolans arbete med att möta barnets stödbehov - tidiga insatser

En skola för varje elev

Ett utvecklat Systematiskt kvalitetsarbete

Riktade insatser


Tillgängliga lärmiljöer

Mål 2 i Halmstads kommuns Planeringsdirektiv 2018–2020 lyder: ”I Halmstads förskolor och skolor ska


möjligt.” Varje förskola och skola behöver därför utforma sitt arbete för att stödja varje barn och elev så

att de kan nå så långt som möjligt och förverkliga sina framtidsdrömmar. Det handlar om en undervisning

med hög kvalitet, insatser för att uppväga sociokulturella skillnader och den enskilde elevens behörighet

till gymnasieskolan.

Barn i förskolan behöver rika och varierande upplevelser att samtala och lära kring. Uppföljningar i

förskolan visar att utvecklingsarbetet behöver riktas mot de delar i undervisningen som förskollärarna

skattar lågt.

Under flera år låg årkurs 9-elevernas behörighet till gymnasiet i Halmstad runt 90%, men sjönk till 80 %

2016. Sedan dess har andelen ökat något och är 82,2 % 2018. Det finns flera faktorer bakom resultatet

vilket har angivits i barn- och ungdomsförvaltningens Lägesbedömning 2017. Där visas även på att det

föreligger stor variation i resultat mellan skolor och mellan kön. I de skolor med lägst resultat pekas på

ökningen av andelen nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska språket som en av orsakerna till

lägre måluppfyllelse. Detta syns i statistiken då flera skolor har högre måluppfyllelse då andelen

49

nyinvandrade och elever med okänd bakgrund räknas bort. Vi ser också att en ökad andel elever har hög

frånvaro och anpassad studiegång. Rektorer pekar även på bristen på trygghet och studiero som en faktor

för låg måluppfyllelse.

Det ovan sagda berör alla nivåer i kommunen. Åtgärder som utgår från egna analyser av undervisningens

resultat i förhållande till läroplanernas mål är angelägna att genomföra. 50 % av skolorna uppger att de

genomför utvecklingsarbete kopplat till anpassningar och stöd. Förvaltningen kraftsamlar för att stödja

förskolor och skolors systematiska kvalitetsarbete, bland annat genom att kvalitetsstödjare stödjer

skolledare i deras utvecklingsarbete, samt genom att utveckla uppföljningar, utvärderingar och analysstöd.

Huvudmannen ser ständigt över hur resurser fördelas och utmaningen är att rikta rätt stöd till rätt förskola

och skola. Inför 2018 anpassades elevpengen till fritidshem utifrån socioekonomiska faktorer.

Framtidens lärmiljöer ska utformas så att det ger möjlighet till lärande både inne och ute såväl digitalt som

analogt. Barn och elever, men också personal och föräldrar, ska uppleva att lärmiljön är stimulerande,

väcker nyfikenhet och lust att lära. Moderna undervisningsmetoder med experimenterande, skapande och

samarbete ska vara möjligt såväl inne som ute. Samtidigt ska det vara möjligt att samlas för enskilt arbete

eller kunskapsförmedling i större grupp när det är lämpligt. I förskolan ska lärandets objekt vara synligt på

utställningsytor och i form av pedagogisk dokumentation. Alla lokaler ska anpassas så att de är tillgängliga

för alla, och ger förutsättningar för gemenskap och studiero. Lokaler måste också finnas för att vid behov

ge enskilt särskilt stöd eller stöd till en mindre grupp. Barn- och ungdomsnämndens funktionsprogram för

ute- och innemiljöer kan stödja detta arbete.

Anpassade gruppstorlekar och miljöer samt ett medvetet förhållningssätt kring relationer påverkar barns

och ungas lärande och utveckling i hög grad. Enligt Skolinspektionens tillsyn i Halmstad 2016–2017 bör

elevgruppens sammansättning i fritidshemmet särskilt uppmärksammas och en kartläggning är genomförd

som visar på ett utvecklingsbehov på enheterna.

Miljön påverkar också personalens arbetsmiljö och hälsa och därmed deras möjligheter att kunna möta

barns och elevers behov på ett bra sätt. Skolinspektionen konstaterar också att elevhälsan i Halmstad i

många fall främst arbetat med behandlande och utredande insatser riktade mot enskilda elever.

Granskningen visar att det är svårt att hinna med och pekar därmed på behov av resurser för det.


I den statliga utredningen Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers

professionella utveckling (SOU 2018:17) skriver utredaren att det trots stor enighet om lärarnas betydelse

för undervisningens kvalitet, saknas ett sammanhållet system som på ett genomtänkt sätt ger

förskollärarna och lärarna goda förutsättningar för att utvecklas i sitt arbete. Förutsättningarna för

utveckling beror istället på respektive huvudman och rektor. Utredningen lägger därför fram förslag på ett

nationellt sammanhållet professionsutvecklingssystem som ska kunna anpassas efter lokala behov. Så

länge ett sådant system inte finns på plats behöver Halmstads kommun som huvudman agera på egen

hand för att skapa en systematik för pedagogernas och skolledarnas möjligheter till ett karriärslångt

lärande. Yrkesutövarna behöver uppleva att de i sin fortbildning får möjlighet att fördjupa sig inom de

områden som de själva upplever sig ha behov utav för sin professionella utveckling – och att det finns

tydliga karriärmöjligheter och goda möjligheter att få bidra i verksamheten utifrån uppnådd kompetens.

50

En satsning på professionsutveckling skulle också kunna vara en av de åtgärder som behövs för att vända

tendensen att lärarkarriärer pekar bort från de svåraste undervisningsutmaningarna när erfarna lärare

lämnar skolor i socialt utsatta områden. Förvaltningen behöver utveckla modeller för att använda

kompetens så att identifierad och erkänd kompetens används mer strategiskt. För att kunskap ska bli en

nyckeltillgång för Halmstads kommun behöver forskning och utveckling utifrån ett systematiskt

kvalitetsarbete prioriteras i budget, måldokument och i dialoger på möten på samtliga nivåer i skolans

styrkedja.

Barn och ungdomsförvaltningens målbilder syftar till att öka pedagogers nyfikenhet på sin egen praktik i

förskola och skola. Att testa och undersöka, se effekter av olika undervisningsstrategier samt prova nya.

För att kunna göra det systematiskt krävs en forskningsanknytning; både genom att möta den forskarvärld

som högskola och universitet kan erbjuda men också genom att låta några medarbetare forskarutbildas för

att sen verka som lektor inom ett ämnes- eller geografiskt område. Detta är ett exempel på att utveckla

karriärvägar för pedagogiskt utbildad personal för att öka yrkets attraktionskraft. Men om vi på lång sikt

låter stöd och utveckling drabbas av kommunens krav på effektivisering de kommande åren befarar

förvaltningen stora negativa effekter på lång sikt både vad gäller läraryrkets attraktionskraft, men också

kvalitén på undervisningen.

Förskola och skola har ett kompensatoriskt uppdrag att ge alla barn och elever tillgång till en likvärdig och

tillgänglig lärmiljö. Det är all personals uppdrag och ansvar att se till att alla barn- och elever får en

likvärdig utbildning oavsett socioekonomisk bakgrund. Halmstads kommuns boendesegregation ökar,

vilket leder till förskolor och skolor med en mer socioekonomiskt homogen barn- och elevgrupp. Ett fritt

skolval kan delvis förstärka detta då vissa vårdnadshavare väljer bort vissa skolor.

De barn och elever som går i utbildning i dag väntar inte på att de långsiktiga lösningarna är på plats.

Därför krävs ett intensivt arbete för att arbeta kompensatoriskt. Ett aktivt huvudmannaskap innefattar

självklart riktade ekonomiska resurser men också att rikta kompetens och andra insatser mot de enheter

som själva inte förmår vända utvecklingen.

Halmstads kommun har bekymmer gällande likvärdigheten i förskola och skola. Lägesbedömningen 2017

visar att det finns stora skillnader i resultat mellan olika verksamhetsområden. Forskning visar också att

det finns en koppling mellan skillnaderna i skolors resultat till de socioekonomiska förutsättningarna i

skolornas upptagningsområde. I förhållande till detta är vårdnadshavares utbildningsnivå en av de

strukturella faktorer som har störts påverkan på barns och elevers förutsättningar att lära och utvecklas.

Forskning visar att barns och elevers utveckling och resultat påverkas av vilka andra barn och elever som

går i samma barngrupp/klass och samma förskola/skola. En elev tenderar att prestera bättre i en

omgivning med andra ”högmotiverade/högpresterande” elever och sämre i en omgivning med

”lågmotiverade/lågpresterande” elever. Förvaltningen menar därför att en mix av elever är att föredra. En

annan typ av förstärkande effekt, som är svår att empiriskt skilja från kamrateffekter, är att lärarnas

förväntningar på eleverna påverkas av elevsammansättningen på skolan. Det innebär att i en grupp med

relativt lågpresterande elever finns risk för att läraren sänker sina förväntningar på eleverna, vilket då

sänker utbildningskvaliteten och därigenom ytterligare försämrar elevernas möjligheter att prestera goda

resultat. Det innebär att barn- och ungdomsnämnden har en utmaning i att lägga grunden för

verksamheter med socioekonomiskt heterogena barn- och elevgrupper.

51

Skolkommissionen har våren 2017 uttalat sig om vad som behövs för skolan på lång sikt. Det råder en

enighet kring lärande för hållbar utveckling, med fokus på miljö- och klimatförändringar, migration och

segregation som viktiga områden vi behöver kunna hantera och lösa framöver. Ofta sägs det att framtiden

är oviss men på utbildningens område vet vi tillräckligt för att kunna uttala oss långsiktigt. Det finns en

bred samstämmighet i forskningen vad gäller vikten av tidiga insatser för att identifiera och att sätta in

åtgärder för barn och elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Med tidiga insatser menar vi

främst insatser i förskolan och de tidiga skolåren. Förskolor och skolor har i allmänhet ett gott

kartläggningsarbete. Däremot finns inte tillräckliga förutsättningar för att ge en undervisning som stödjer

alla. Bristen på specialpedagogiskt stöd i förskolan är stor. Möjligheten att arbeta i mindre grupperingar i

förskolan, förskoleklassen och lågstadiet är på vissa håll otillräcklig. Det är av stor vikt att det finns

tillräckligt med tid och kompetens för att tillgodose behovet av extra anpassningar och särskilt stöd samt

att det finns rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten. Flera statsbidrag är kopplade till

tidiga insatser så som bidrag för minskade barngrupper i förskolan, lågstadiesatsningen och läsa-skriva-

räknagaranti. Dessa förutsätter att kommunerna gör egna satsningar eller inte drar ner. Behovet av

resurser behöver analyseras.

Förskolan ska erbjuda alla barn en trygg omsorg, för det krävs god bemanning i förhållande till barns

vistelsetider och rekrytering av utbildade barnskötare och förskollärare. Elevhälsan utgör en viktig del i

skolans samlade arbete för elevers välbefinnande, utveckling och lärande. Den kommer att bli än mer

betydelsefull för att kunna hantera det stora antalet nyanlända och den ökande segregationen framöver.

Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Därför inrättar förvaltningen

processtödjartjänster för att stödja skolor i försök och omläggning av arbetet i den riktningen.

8.8 Ett attraktivt Halmstad


Halmstads kommun är redan idag en attraktiv kommun, 2018 utsåg Tidningen Dagens samhälle Halmstad

till årets ”Superkommun” i kategorin stads- och stadsnära kommuner. Dagens samhälles förklaring lyder

bland annat ”Förklaringen till den höga placeringen är främst framgångarna inom kategorierna ekonomi

och skola.” Bland de jämförda kommunerna placerar sig Halmstad på en 16:e plats av 108 kommuner när

det gäller kategorin skola. Nyckeltalen i den kategorin handlar något förenklat om elevernas upplevda

trygghet, andelen legitimerade lärare och betyg i kärnämnena i årskurs 9. När det gäller kategorin

barnomsorg hamnar Halmstad sämre till i denna jämförelse, plats 93 av 108. Nyckeltalen i den kategorin

handlar något förenklat om årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, barngruppernas

storlek senaste åren, kostnadsavvikelse för förskoleverksamheten och barn i åldern 1-5 år per årsarbetare

inom barnomsorg.

En del i att vara en attraktiv kommun är att erbjuda en aktiv och varierad fritid. En kulturskola av god

kvalitet som når en stor variation av våra barn och elever är eftersträvansvärt och kan starkt bidra till

kommunens attraktivitet.

52


Halmstads kommun måste få till en välfungerande samhällsbyggnadsprocess där kommunen kan garantera

tillgången till barn- och elevplatser i ändamålsenliga lokaler. Detta är viktigt både för att vara en attraktiv

kommun att flytta till med barn men också för att vara en attraktiv arbetsgivare. Halmstads kommun

måste även på flera andra sätt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. Halmstads högskola som

samarbetspartner är vidare en viktig aktör för att förverkliga visionen om kunskapsstaden Halmstad.

En aktiv och varierad fritid kommer inte bli mindre viktigt med tiden. Däremot ställer en ökad befolkning

ytterligare krav på kulturskolan och dess förmåga att nå ut till en stor variation av elever.

8.9 Halmstads kommun - en attraktiv arbetsgivare


Barn- och ungdomsförvaltningen står precis som andra kommuner inför stora kompetensutmaningar som

kräver aktiva åtgärder. Idag råder såväl regional som nationell brist på flera yrkeskategorier. Det innebär

att barn- och ungdomsförvaltningen har svårt att rekrytera både nyutexaminerade och erfarna lärare,

förskollärare, fritidspedagoger och skolledare eller annan pedagogisk utbildad personal som är av

betydelse för vår verksamhet.

För att barn- och ungdomsförvaltningen ska bedriva verksamhet med hög kvalitet och effektivitet

behöver vi försörja verksamheten med den kompetens uppdraget kräver. Det innebär att barn- och

ungdomsförvaltningens förmåga att rekrytera, behålla och använda kompetens blir direkt avgörande för

verksamhetens framgång. I en situation där arbetsmarknadens tillgång på kompetens är begränsad i

förhållande till behovet gör detta kompetensförsörjningsarbetet till en av barn- och

ungdomsförvaltningens mest angelägna frågor.

Riksdagen beslutade sommaren 2018 att från och med 1 juli 2019 införas också lagkrav på legitimation

och behörighet för att undervisa i fritidshemmet vilket leder till att barn- och ungdomsförvaltningen

måste säkerställa att det även finns behöriga lärare i fritidshem i varje elevgrupp på varje fritidshem. Det är

en stor utmaning eftersom andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är låg i fritidshemmen i

Halmstads kommun.

Utöver den konstaterade bristen, medför det ökade barn- och elevunderlaget att förvaltningen behöver

anställa ännu fler. Följden blir hårdare konkurrens och att lönenivåerna pressas upp. Även om

förvaltningen försöker motverka intern konkurrens vid lönesättning motiveras ändå våra medarbetare att

byta arbetsplats till en annan kommun då det kan generera en högre lön. Då förskollärare och lärare utgör

mer än hälften av förvaltningens medarbetare medför de ökade lönenivåerna omfattande

kostnadsökningar för förvaltningen. Förvaltningen ser därför en betydande risk att lönekostnaderna på

sikt ökar mer än vad som beräknas som löneutveckling i kommunens resursfördelning när konkurrensen

om de sökande ökar. Strategin kring lönestrukturen blir därför en stor utmaning i sig.

Att det finns färre legitimerade lärare leder också till att basen för att rekrytera förstelärare och skolledare

minskar. Bristen förstärker skillnader i andelen behörig personal både inom och mellan verksamheter,

samt att det är stor rörlighet och personalomsättning inom många verksamheter.

53

Utmaningen innebär ett behov för barn- och ungdomsförvaltningen att kraftigt stärka förmågan på

organisatorisk nivå av att arbeta med kompetensförsörjning. Arbetet behöver bedrivas strategisk, målstyrt

med tydlig analys och utvärdering för att nyttja resurser ändamålsenligt.

Att inte lyckas försörja verksamheten med den kompetens vi behöver försvårar förvaltningens möjlighet

att bedriva verksamheten med den höga kvalitet vi har som ambition. I förlängningen skulle det kunna

leda till att förvaltningen skulle få svårt att upprätthålla den kvalitet vi är skyldiga att hålla enligt lag.

Att driva ett systematiskt kvalitetsarbete med personal som ständigt byts ut är mycket krävande. På vissa

enheter sker detta i hög grad, på andra enheter är personalstyrkan mer intakt över tid. Kvalitetsarbetet ska

enligt skollagen ske i samverkan med lärare.

Eftersom flera yrken inom förskola och skola har en lång prognostiserad brist kan inte utmaningen lösas

genom endast traditionella tillvägagångssätt som annonsering eller balanseras genom rekrytering av samma

yrkeskategori.

När barn- och ungdomsförvaltningen inte kan rekrytera behöver synen på kompetensbehovet förändras,

dels genom att identifiera vad vi behöver göra mer eller mindre av dels genom att skapa förutsättningar

för kärnkompetensen att klara uppdraget med hög kvalitet. Tills dess att behovet eller tillgången på dessa

specifika yrkeskategorier förändras balanseras kompetensgapen med andra yrkeskategorier som har

kompetens att utföra delar av arbetsuppgifterna och som på ett bra sätt kan komplettera med kompetens i

respektive uppdrag.

Ett exempel kan till exempel vara att säkerställa att undervisningen i varje barngrupp leds av legitimerade

förskollärare och att arbetslaget i övrigt består av barnskötare eller annan personal med pedagogisk

utbildning. Verksamheten kan också balansera kompetensgap genom kompetenshöjande insatser med

bland annat rekrytering och kompetensutveckling av medarbetare med kompletterande kompetenser så

som lärarassistenter samt visstidsanställda obehöriga lärare.

I en situation där personalens kompetensnivå förändras genom att inte ha rätt utbildning eller erfarenhet

för uppdraget, kan det komma att innebära att rektor eller förskolechef inte kan delegera ansvar i samma

utsträckning som tidigare. Rektor och förskolechefs arbete kan därmed bli mer reaktivt, operativt och

administrativt snarare än strategisk och verksamhetsutvecklande och på så sätt påverka attraktiviteten på

skolledaryrket och kvaliteten på verksamheten.

Barn- och ungdomsförvaltningen har påbörjat ett arbete för att utveckla ett gemensamt och strukturerat

arbetssätt för kompetensförsörjning. Syftet är att det i större utsträckning ska kunna ange riktning, skapa

samsyn och kraft för förvaltningens kompetensförsörjnings- och professionsutvecklingsinsatser. Det

handlar om att i större utsträckning möjliggöra karriärer, att pröva nya roller eller arbetsuppgifter och att

ha kompetensutbyte i vardagen. Omfattande och aktiva åtgärder krävs på kort sikt av Barn- och

ungdomsförvaltningen för att komma vidare.

54


Förvaltningen står inför utmaningen att trots ett växande barn- och elevantal, en relativ hög

personalomsättning samt svårigheter att rekrytera pedagogisk behörig personal ändå behålla kontinuiteten

för barn och elever och tillgodose en god arbetsmiljö. Enligt SCB kommer det att exempelvis saknas

98 000 lärare fram till 2035.

I Lägesbedömningen uppmärksammas, precis som Skolinspektionen konstaterar i sin tillsyn, att det

varierar stort mellan kommunens skolor, förskolor och fritidshem i vilken utsträckning det finns personal

med utbildning och kompetens. En god kvalitet förutsätter att det finns personal som kan leda och

utveckla arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper om aktuell forskning i den praktiska

verksamheten. En skicklig förskollärare eller lärare är en av de viktigaste faktorerna för att barn och elever

ska lyckas. Därför behövs det till exempel utformas didaktiskt stöd för hur styrdokumentens krav och

intentioner kan ta sig praktiskt uttryck i en undervisning som utgår ifrån alla elevers behov och

förutsättningar när behörigheten saknas.

Det verksamheterna direkt kan påverka för att minska kompetensgapen är också att förändra behovet av

kompetens genom att utveckla arbetssätt och organiseringen inom verksamheten. Ett arbete för att

identifiera kompetensgap inom barn- och ungdomsförvaltningen är initierad och en kartläggning av

förvaltningens samlade kompetensförsörjningsarbete. Kompetensbehovet kan förändras på lång sikt bland

annat genom att utbilda och rekrytera kompletterande/andra kompetenser, digitalisering, automatisering

och nya arbets- och uppdragsfördelningar samt förändrade lagkrav.

Några insatser pågår för att minska kompetensgapen, exempelvis genom att satsa på

kompetensutveckling. Långsiktigt behöver dock kompetensbehov noggrant analyseras, avsevärt fler

insatser prövas och breddas samt genomförda kompetensutvecklingsinsatser följas upp.

Professionsutvecklingsinsatser behöver också i större utsträckning kopplas samman med

kompetensförsörjningsbehov. Vidare finns ett behov av att sätta begreppet kompetens i en större kontext

eftersom kompetens inte är något statiskt och mätbart utan ett samlingsbegrepp över en individs förmåga

att utföra en uppgift genom att tillämpa färdigheter och kunskaper.

Personalomsättningen för flera yrkeskategorier inom förskola och skola i Halmstads kommun fortsätter

att öka och det utmanar såväl kontinuiteten som kvaliteten i verksamheten. Arbete för att behålla och

utveckla hög kompetens behöver därför kraftsamlas kring och pågå kontinuerligt. Enligt SCB väljer 90%

av lärarna att stanna i yrket, men rör sig inom utbildningssektorn. Insatser inom Barn- och

ungdomsförvaltningen ska motverka en omsättning som beror på missnöje på arbetsplatsen, men främja

en kanske ofrånkomlig och positiv rörlighet för att vidareutbildas och utvecklas.

Barn- och ungdomsförvaltningen behöver de kommande åren ha fokus på att så väl förebygga risker i

arbetsmiljöarbetet som att främja en god hälsa och positiv hälsoutveckling i skolmiljö. En försämrad

arbetsmiljö, ökad sjukfrånvaro och minskad arbetsmotivation blir ett resultat av att förvaltningen tvingas

anställa personal som inte har kompetens för uppdraget. Kraven i uppdraget överstiger då individens

tillgängliga resurser vilket påverkar hälsan. Utbildad personal tvingas kompensera för kompetensgapet hos

den icke utbildade personalen vilket påverkar även deras arbetsbelastning och hälsa. I slutändan innebär

det försämrade förutsättningar och resultat för våra barn och elever.

55

8.10 Osäkerhet kring nationell styrning och finansiering av

förskola och skola


De riktade statsbidragen utgör en allt större andel av barn- och ungdomsnämndens finansiering. Bland de

större bidragen finns bland annat Lågstadiesatsningen, Minskade barngrupper i förskolan, Läxhjälp,

Lärarlönelyftet samt Skolledare och Karriärtjänster. Nämnden har också fått ersättning från

Migrationsverket för nyanlända. Under 2018 prognosticeras de riktade statsbidragen till 190 Mkr. Samtliga

statsbidrag är villkorade, till exempel ska personaltätheten öka och användningen av medlen ska

återredovisas och lämnas till Skolverket för bedömning. Om barn och ungdomsförvaltningen fortsatt ska

kunna arbeta för att rekvirera statliga statsbidrag är det av yttersta vikt att nämndens tilldelade ram ger

utrymme för åtminstone bibehållen personaltäthet (oftast är det genom uppföljning av personaltäthet som

statens bidrag villkoras). Med kraftigt ökade lokalkostnader, ökade bidrag till fristående verksamheter, hög

löneutvecklingstakt för lärare och avsaknaden av full volymkompensation blir utrymmet mindre för att

bibehålla personaltätheten.

I SKL:s prognosunderlag ”Specificering av vissa statsbidrag”, syns inte flertalet av de riktade statsbidragen

efter budgetåret 2019. Barn- och ungdomsförvaltningen vill därför uttrycka en stor oro för hur

avsaknaden av dessa riktade statsbidrag skulle påverka nämndens verksamheter. Kraftigt minskade

statsbidragsintäkter i kombination med de effektiviseringskrav som ställs på nämnden de kommande åren

skulle gräva djupa hål i nämndens budget. Ett sådant scenario skulle kraftigt försvåra ett förverkligande av

nämndens nuvarande verksamhetsplanemål: ”I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få

de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt.” Detta innefattar en

målsättning om ökad behörighet till gymnasiet.

Regeringen har fattat beslut om en förordning om statsbidrag för stärkt likvärdighet och

kunskapsutveckling. Samtliga huvudmän som tar del av bidraget förbinder sig att inte sänka kostnaderna

för undervisning och elevhälsa, sett till ett genomsnitt av föregående tre år. 2019 har barn- och

ungdomsförvaltningen möjlighet att rekvirera cirka 30 miljoner kronor, vilket också förvaltningen avser att

göra. Förvaltningen beräknar vidare, utifrån angiven nationell ram, att bidraget 2020 för Halmstads del

kommer att landa på cirka 53 miljoner kronor. I de fall barn- och ungdomsnämndens ram avkrävs

effektiviseringar som innebär en sänkning av kostnaderna enligt ovan föreskrivna villkor ser förvaltningen

det ytterst svårt att rekvirera detta villkorade statsbidrag för 2020. I det fall övriga statliga statsbidrag (som

exempelvis lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen mfl försvinner) kommer barn- och elever i

Halmstad att drabbas ännu hårdare.

I SKL:s prognoser syns inte Lärarlönelyftet efter budgetåret 2019, vilket har gett 466 yrkesskickliga

medarbetare (lärare, förskollärare och fritidspedagoger) ett lönetillägg på 2 500 kr i månaden. Huvuddelen

(90 %) av dessa medarbetare arbetar inom förskoleklass och grundskola Resterande 10% återfinns inom

förskola och fritidshem. Nämnden har valt att tilldela dessa pengar till personalen i form av ett lönetillägg,

vilket kan tas bort. I realiteten ser dock barn- och ungdomsförvaltningen borttagandet av lärarlönelyftet

som en omöjlighet. Bristen på behöriga lärare är mycket stor och det faktum att flera grannkommuner har

fattat beslut om att detta bidrag har tillförts deras lärares ordinarie lön gör att Halmstad kommun skulle

kunna uppleva stora problem i att bibehålla personal.

56

Samtidigt ökas ambitionerna i den nationella styrningen av förskola och skola. Flera politiska beslut har

tagits, samt förväntas tas, som kommer att påverka Barn- och ungdomsnämndens verksamheter under de

närmaste åren. Skolkommissionen slutbetänkande Samling för skolan – nationell strategi för kunskap och

likvärdighet (SOU 2017:35) innehåller en mängd förslag inom områden såsom stärkt huvudmannaskap,

kompetensförsörjning, ökat nationellt ansvar för skolans finansiering, aktivt skolval och minskad

skolsegregation. Genom sina förslag går kommissionen mot en tydligare nationell styrning av den svenska

skolan. Beroende på vilka politiska beslut som fattas utifrån Skolkommissionens förslag kan det få stora

konsekvenser.

Redan fattade nationella beslut (i urval):

Obligatorisk skolstart införs vid sex års ålder. Riksdagen har beslutat att skolplikten ska inträda det

kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig.

Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen som nu är en obligatorisk skolform inom

skolväsendet. Förändringen i sig förväntas påverka kostnaderna för kommunen i låg utsträckning.

Stadieindelad timplan i grundskolan och grundsärskolan. En stadieindelad timplan har införts i

grundskolan och grundsärskolan. I stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan

bestämma hur undervisningstimmarna fördelas mellan årskurserna, reglerar riksdagen nu

undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet. Att timplanerna blir stadieindelade innebär

bland annat att grundskolans kursplaner och kunskapskrav i moderna språk förändras och att


undervisningstimmar. Det bidrar till ökat behov av matematiklärare och lärare som undervisar i

idrott och hälsa. För 2019 kan detta också innebära en brist på adekvata undervisningslokaler då

timantalet utökas. För grundsärskolan innebär lagförändringen stora förändringar i och med att

det centrala innehållet i kursplanerna delas mellan låg-, mellan- och högstadiet både i ämnen och

ämnesområden samt att kunskapskrav för årskurs 3 införs i fem ämnen.

Högstadieelever med låga betyg ska erbjudas lovskola. Riksdagen har beslutat att elever som har

slutat åttonde klass och som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet samt elever som slutat

grundskolan utan att bli behöriga har rätt till undervisning under skollov. Skolhuvudmannen är

skyldig att erbjuda dessa elever lovskola om 50 timmar. Lagändringen innebär också att eleverna

har samma rätt till stöd under lovskolan som annars, detta innefattar tillgång till elevhälsa och

skolskjuts. Generella statsbidrag har tilldelats kommunen för obligatorisk lovskola. Det är viktigt

att dessa pengar kommer nämnden till del. 2018 såg barn och ungdomsförvaltningen flera positiva

effekter av lovskolan, vilka har inneburit en ökad måluppfyllelse till gymnasieskolan. Lovskolan är

dock kostnadsdrivande i form av personal, skolskjuts mm.

Åtgärdsgaranti för yngre elever. Skollagen kompletteras med en åtgärdsgaranti i förskoleklassen

och lågstadiet i grundskolan. Syftet med garantin är att elever i behov av stöd, tidigt ska få stöd

utformat utifrån sitt behov. Redan i förskoleklassen ska elevens språkliga medvetenhet och

matematiska tänkande kartläggas. Om det finns indikationer på att en elev i förskoleklassen eller

lågstadiet inte kommer att nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

ska ansvarig förskollärare eller lärare göra en särskild analys av elevens kunskapsutveckling och

avgöra om eleven är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Förändringen innebär att

57

barn- och ungdomsförvaltningen under de närmsta åren troligen kommer vara i behov av ökad

specialpedagogisk kompetens.

Obligatorisk prao införs i årskurs 8. Riksdagen har fattat beslut om obligatorisk prao, praktisk

arbetslivsorientering, under minst tio dagar i årskurs 8 eller 9. Detta har inneburit ökade kostnader

genom anställandet av samordnare för praktikplatser, digitalt system för hantering av platser och i

viss mån ersättningar till elever i form av resor/måltider.

Förändringar i läroplanen för förskolan och grundskolan. Såväl förskolans som grundskolans

läroplaner har reviderats de senaste åren. En reviderad läroplan i förskolan börjar gälla under 2019

där perspektiv som barnrätt, omsorgsbegrepp, funktionshinder och nationella minoriteternas

rättigheter förtydligas. Detta gäller även gränsen mellan undervisning och utbildning och de

digitala verktygens betydelse i förskolan. Nya krav ställs på kommunens förskolor och innebär en

omställning såväl för förskolans ledning och förskollärarna som för arbetslagen som helhet och

alla medarbetarna som är bärare av läroplanens mål och intentioner. Programmering har införts

också som ett betydande inslag i flera ämnen i grundskolan. Dessa nyligen genomförda

förändringar i läroplanen medför att skolorna fortsatt behöver stärka sin digitala kompetens

eftersom till exempel undervisning i programmering inte ingår i lärarutbildningen.

58

9 Internkontroll

9.1 Risk- och väsentlighetsanalys

9.1.1 Verksamhet

Risk Sannolikh

et

Konsekve

ns Risktal


Kontroll av att brandövning genomförs på alla skolskjutsskolor varje

år

4. Trolig 4. Mycket

allvarlig 16



Barn och ungdomar saknar kunskap om hur man skyddar sig mot

brand och olyckor

3. Möjlig 4. Mycket

allvarlig 12

Ventilationen i våra lokaler är bristfällig



Identifierade risker ska vidtas efter skyddsrond



Krisplaner saknar i verksamheterna, de är inte implementerade eller

kända i verksamheterna



Skolorna lägger ut fler studiedagar än vad förvaltningschef beslutat i

läsårstiderna


9.1.2 Styrning

Risk Sannolikh

et

Konsekve

ns Risktal

Nämnden fattar beslut på bristande underlag

Underlag till nämnden ska innehålla beskrivning av konsekvenser

bland annat för barn och elever, ekonomi och miljö.

2. Mindre

sannolik 3. Allvarlig 6


Förvaltningen ska verkställa nämndens beslut

2. Mindre


9.1.3 Ekonomi

Risk Sannolikh

et

Konsekve

ns Risktal

Representation sker vidlyftigare än vad som kan anses rimligt. Regler

för representation följs inte i bokföringen.

Vid all representation, såväl intern som extern, ska syfte och

deltagare anges för att visa anledningen till representationen.

3 3 9


Inköp ska göras enligt kommunens ramavtal och Barn- och

ungdomsnämndens inköpsorganisation. Följs inte detta bryter

kommunen mot lagen om offentlig upphandling (LOU) och kan bli

skadeståndsskyldig.

4 3 12

59

9.1.4 Lagar, riktlinjer och planer

Risk Sannolikh

et

Konsekve

ns Risktal


Beslut som rör enskilda ska motiveras


Belastningsregisterutdrag uppvisas inte innan anställning ingås, gäller

anställda i andra förvaltningar men även skolskjutsförare som är

verksamma inom nämndens verksamhetsområde.

3. Möjlig 4. Mycket

allvarlig 12


Erbjudandet ska vara skäligt


9.1.5 HR/medarbetare

Risk Sannolikh

et

Konsekve

ns Risktal

Arbetstagare erbjuds inte sin lagstadgade förträdesrätt och

tillsvidareanställning

2. Mindre


9.2 Internkontrollplan

9.2.1 Verksamhet

Kontrollmoment Hur sker granskning Periodicitet

Vem granskar

kontrollmomente

t

Avrapportering till

Kontroll av att

brandövning genomförs

på alla skolskjutsskolor

varje år

Kontroll med operatör vid

vilka datum övning har

skett på respektive skola

en gång per år

(År) Skolskjutssamord

nare

Ekonomiavdelninge

n

Egenkontrollprogram Stickprov på förskolor och

fritidshem (År) Arbetsmiljökonsult

Planeringsavdelnin

gen

Brandskyddsutbildning

Stickprov

brandskyddsutbildning

genomförs i årskurs 2, 5

och 8

(År) Arbetsmiljökonsult Planeringsavdelnin

gen

Ventilation

Stickprov inventering av

ventilationen uteluftsflödet

understiger 7 liter/sekund

(År) Arbetsmiljökonsult Planeringsavdelnin

gen

Åtgärder efter

skyddsrond Stickprov (År) Arbetsmiljökonsult

Planeringsavdelnin

gen

Kontroll av krisplaner i

förskola och skola Stickprov (År)

Planeringsutveckl

are

Planeringsavdelnin

g

Studiedagar

Kontroll av samtliga

skolenheters beslutade

studiedagar genom

respektive skolas hemsida.

Avrapporteras

delårsbokslut 2

(År) Nämndsekreterare Kvalitetsavdelning

60

9.2.2 Styrning


Vem granskar

kontrollmomente

t

Avrapportering till

Följ upp verkställigheten

av nämndens beslut

Genomgång av årets

beslut (År) Nämndsekreterare

Kvalitetsavdelninge

n

9.2.3 Ekonomi


Vem granskar

kontrollmomente

t

Avrapportering till

Kontroll att regler för

representation enligt

anvisningar i handboken

och god

redovisningssed följs.

Kontrollera alla

fakturor/First Card-

transaktioner för en månad

(2018 december) med

konto 587*

(personalrepresentation)

och 710 (extern

representation) att

deltagare samt syfte finns

angivet. Kontrollera

rimligheten i bokfört

belopp.

Relatera avvikelse i antal

och procent mot totala

antalet fakturor/First Card

inköp som har konterats

med konto 587* och 710

under kontrollmånaden.

Jämför även med

föregående år. En

kontrollrapport per

skolområde/annan enhet.

(År) Redovisningsassis

tent

Ekonomiavdelninge

n

Avtalstrohet

Kontroll av inköp via

statistikfil i Doris,

inköpsstatistik per konto.

Nyckelområden är

- Undervisningsmaterial

inklusive iPads och

leksaker,

förbrukningsmaterial,

förbrukningsinventarier,

böcker ej undervisning,

kontorsmaterial, utbildning,

konsulttjänster men även

andra konton kan

kontrolleras. Tio konton

väljs för kontroll varje år.

De inköp som gjorts med

leverantörer utan avtal följs

upp per skolområde. För

nyckelområdena jämförs

antal inköp med avtal

föregående år.

(År) Redovisningsassis

tent

Ekonomiavdelninge

n

61

9.2.4 Lagar, riktlinjer och planer


Vem granskar

kontrollmomente

t

Avrapportering till

Kontrollera att beslut

motiveras

Stickprov på avstängningar

av elever, stickprov på

beslut om utökad tid i

förskolan på grund av

elevens situation i övrigt.

(År) Utredare Kvalitetsavdelninge

n

Belastningsregisterutdra

g

Stickprov på

belastningsregisterutdrag

på anställda på andra

förvaltningar som är

verksamma inom barn-

och ungdomsnämndens

verksamhet

(År) HR-assistent HR-avdelningen

Belastningsregisterutdra

g

Stickprov på

belastningsregisterutdrag

hos skolskjutsförare

(År) Skolskjutssamord

nare

Ekonomiavdelninge

n

Kön till förskolan Uppföljning av kön till

förskolan (År)

Enhetschef barn-

och elev

Planeringsavdelnin

gen




Val av kontaktpolitiker under mandatperioden 2019-2022 BUN


Att välja kontaktpolitiker för de olika skolområdena för mandatperioden 2019-2022 enligt följande: Skolområde Norr och Väster – Jihad Radjab Adel (S), Inga-Lill Nilsbert (S), Maria Blasek (C), Catrin Stag (L), Georg Cserti (SD). Skolområde Centrum och resurscentrum - Sandra Löberg Erlandsson (S), Daniel Nilsson-Brodén (V), Cleo Khaldi (V), Pehr Magnusson (M), Alexander Rådeström (SD), Ann-Christine Danielsson (L), Simon Lindgren (M). Skolområde Söder, öster, Kulturskolan och Komtek – Sofia Levin (S), Magnus Jeppesen (S), Anders Centerwall (KD), Peter Uppman (C), Kerstin Nordholm (M), Anton Nilsson (SD).


I och med ny mandatperiod krävs det ett beslut kring val av kontaktpolitiker för respektive skolområde. För att anpassa kontaktpolitikerindelningen föreslås en indelning som tagit utgångspunkt i att få en spridning på partitillhörighet samt att antal förtroendevalda för varje skolområde motsvarar föregående års. För kontinuitetens skull har även de som varit kontaktpolitiker föregående mandatperiod fått behålla sitt skolområde.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts av tjänsteperson inom barn- och ungdomsförvaltningens avdelning för kvalitet.


Bakgrund

I och med ny mandatperiod krävs det ett beslut kring val av kontaktpolitiker för respektive skolområde. För att anpassa kontaktpolitikerindelningen föreslås en indelning som tagit utgångspunkt i att få en spridning på partitillhörighet samt att antal förtroendevalda för varje skolområde motsvarar föregående års. För kontinuitetens skull har även de som varit kontaktpolitiker föregående mandatperiod fått behålla sitt skolområde.

Analys och förslag

Barn- och ungdomsnämnden föreslås indela kontaktpolitiker enligt följande: Skolområde Norr och Väster – Jihad Radjab Adel (S), Inga-Lill Nilsbert (S), Maria Blasek (C), Catrin Stag (L), Georg Cserti (SD).





Skolområde Centrum och Resurscentrum - Sandra Löberg Erlandsson (S), Daniel Nilsson-Brodén (V), Cleo Khaldi (V), Pehr Magnusson (M), Alexander Rådeström (SD), Ann-Christine Danielsson (L), Simon Lindgren (M). Skolområde Söder, Öster, Kulturskolan och Komtek – Sofia Levin (S), Magnus Jeppesen (S), Anders Centerwall (KD), Peter Uppman (C), Kerstin Nordholm (M), Anton Nilsson (SD). I kontaktpolitikerns område ingår även de fristående verksamheterna.



Beslutsunderlag

1. Tjänsteskrivelse 2019-02-27.


-

Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Handläggare, Malin Johansson, Nämndsekreterare




Yttrande över revision: Granskning rätten till utbildning elevernas närvaro och frånvaro


Barn- och ungdomsnämnden beslutar godkänna yttrandet och översända det till kommunrevisorerna


PwC har på uppdrag av revisorerna i Halmstads kommun genomfört en granskning av elevernas närvaro och frånvaro. Granskningen syftar till att bedöma om barn- och ungdomsnämnden säkerställer att det finns ändamålsenliga rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro. Följande revisionsfråga har varit styrande: Säkerställer barn- och ungdomsnämnden att det finns ändamålsenliga rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro? Den samlade bedömningen är att barn- och ungdomsnämnden delvis säkerställt en ändamålsenlig verksamhet enligt rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro.

Revisorerna önskar ta del av de åtgärder nämnden avser vidta med anledning av granskningsresultatet.

Ärende BUN 2018/00361 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Kommunrevisionen




Ärendets beredning

Ärendet har beretts av tjänstepersoner på barn- och ungdomsförvaltningens avdelning för kvalitet samt centrala barn- och elevhälsan.


Bakgrund

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun genomfört en granskning av elevernas närvaro och frånvaro. Granskningen syftar till att bedöma om barn- och ungdomsnämnden säkerställer att det finns ändamålsenliga rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro. Följande revisionsfråga har varit styrande: Säkerställer barn- och ungdomsnämnden att det finns ändamålsenliga rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro? Den samlade bedömningen är att barn- och ungdomsnämnden delvis säkerställt en ändamålsenlig verksamhet enligt rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro. Revisionen konstaterar att barn- och ungdomsnämnden nu har påbörjat ett arbete i positiv

riktning för att stärka detta. Kommunrevisionen önskar svar senast i början av mars 2019.

Analys och förslag

Barn- och ungdomsförvaltningen har vidtagit flera åtgärder efter granskningen bland annat har rutinen för elevers skolplikt och frånvaro reviderats detta även mot bakgrund av att skollagen ändrades i juli 2018. Skolorna ska nu anmäla en elevs frånvaro när en utredning om frånvaro inletts. Genom att rutinen har reviderats kommer även rapporteringen till barn- och ungdomsnämnden att förändras. Vidare har det tagits fram en mall för utredning av elevers frånvaro. Denna mall ska fungera som stöd för skolorna så att de kan ta reda på de bakomliggande orsakerna till frånvaron. En kompetensutvecklingsinsats ska genomföras under vårterminen 2019. I den reviderade rutinen för elevers skolplikt och frånvaro har ett nytt avsnitt lagts till gällande registrering i skola24. Detta för att säkerställa att hanteringen av frånvaro/närvaro registrering blir likvärdig på alla kommunens skolor och att rapporteringen till vårdnadshavare blir tydligare. I barn- och ungdomsförvaltningens lägesbedömning för 2018 som görs i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete så har det föreslagits att en särskild uppföljning av arbetet med att främja närvaro och motverka frånvaro. Främjande och förebyggande åtgärder från centrala barn- och elevhälsan görs på organisations, grupp och individnivå. Psykolog och utvecklare arbetar gentemot skolornas elevhälsoteamen för att uppnå effektivare organisationer vad gäller struktur, rutiner och samverkan. Centrala barn- och elevhälsan ger också ett personellt stöd till enheterna för att utveckla och implementera goda frånvarorutiner.





Genom bland annat den revidering som skett av rutin för elevers skolplikt och frånvaro är förhoppningen att detta kommer att leda till att fler utredningar görs om elevers frånvaro och att skolorna tidigare uppmärksammar elevers frånvaro.


Barn- och ungdomsnämnden fattar beslut i ärendet.

Beslutsunderlag

1. Barn- och ungdomsnämndens yttrande 2019-01-25 2. Tjänsteskrivelse 2019-01-25 3. Revisionsrapport oktober 2018


Kommunrevisionen

Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Fredrik Landelius, avdelningschef kvalitet Handläggare, Maria Lundvall, Utredare

Yttrande Barn- och ungdomsförvaltningen 2019-01-25 BUN 2018/00361

Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, 301 05 Halmstad Sida 1(2) 035-13 70 00 • [email protected] • www.halmstad.se

Revision: Granskning rätten till utbildning elevernas närvaro och frånvaro PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun genomfört en granskning av elevernas närvaro och frånvaro. Granskningen syftar till att bedöma om barn- och ungdomsnämnden säkerställer att det finns ändamålsenliga rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro. Följande revisionsfråga har varit styrande: Säkerställer barn- och ungdomsnämnden att det finns ändamålsenliga rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro?

Den samlade bedömningen är att barn- och ungdomsnämnden delvis säkerställt en ändamålsenlig verksamhet enligt rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro. Barn- och ungdomsförvaltningen har reviderat rutinen för elevers skolplikt och frånvaro mot bakgrund av att skollagen ändrades i juli 2018. Skolorna ska nu anmäla en elevs frånvaro när en utredning om frånvaro inletts. Rutinen har nyligen tagits i bruk och först vid vårterminens slut kan barn- och ungdomsförvaltningen följa upp rutinens införande. Genom att rutinen har reviderats kommer även rapporteringen till barn- och ungdomsnämnden att förändras. Istället för att bara ha en redovisning varje termin kommer frånvarande elever att rapporteras varje månad till nämndssammanträdet, på ett liknande sätt som görs med anmälan om kränkande behandling. På så sätt kommer nämnden närmare kunna följa enheternas arbete. Bevakning och analys av frånvarostatistik görs även för att identifiera framgångsrika enheter och enheter som har problem vad gäller problematisk frånvaro. I den reviderade rutinen för elevers skolplikt och frånvaro har ett nytt avsnitt lagts till gällande registrering i närvarosystemet skola24. Detta för att säkerställa att hanteringen av frånvaro/närvaro blir likvärdig på alla kommunens grundskolor och att rapporteringen till vårdnadshavare blir tydligare. Genom att lägga in nya frånvaroanledningar i systemet som exempelvis avvikelse från lektion och ej beviljad ledighet kan skolorna ännu tydligare följa elevers frånvaro. Denna förändring i skola24 kommer att följas upp efter vårterminens slut. För att stödja skolorna ytterligare har en blankett för utredning av elevs frånvaro tagits fram som utgår från de nya lagkraven i skollagen. Det finns en planerad utbildningsinsats för rektorer och specialpedagoger under vårterminen där denna utredningsblankett bland annat kommer att dialogiseras. Den planerade insatsen gör att huvudmannen får mer vetskap om vad skolorna tycker är svårt med att utreda frånvaro. Med de förändrade rutinerna anser barn- och ungdomsförvaltningen att det är säkerställt att de nya kraven som ställs i 7 kapitlet 1 §, 19 a §, 21–22 §§ skollagen och i 3 kap. 4 § skolförordningen gällande arbetet mot frånvaro är implementerade ute i verksamheterna Ytterligare kompetensutvecklingsinsatser gällande skola24 och schemaläggning kommer även att genomföras under vårterminen 19.

Yttrande Barn- och ungdomsförvaltningen 2019-01-25 BUN 2018/00361


För att kunna säkra kvaliteten inom alla delar av utbildningen följer huvudmannen upp och utvärderar särskilt utvalda områden och vissa prioriterade utvecklingsinsatser med jämna mellanrum. I barn- och ungdomsförvaltningens lägesbedömning för 2018, som görs i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, har det föreslagits att en särskild uppföljning av arbetet med att främja närvaro och motverka frånvaro. I detta arbete kommer bland annat det tas fram positiva exempel på hur man kan få elever med hög frånvaro att komma tillbaka till skolan. Förhoppningen är att få fram goda exempel från skolor där man arbetat aktivt med dessa frågor.

Främjande och förebyggande åtgärder från centrala barn- och elevhälsan görs på organisations, grupp och individnivå. Logopeder, specialpedagoger och psykologer ger råd till rektorer och handleder personal i förskolor och skolor utifrån samtal, modellande, klassrumsobservationer. Psykolog och utvecklare arbetar gentemot skolornas elevhälsoteamen för att uppnå effektivare organisationer vad gäller struktur, rutiner och samverkan. Centrala barn- och elevhälsan ger också ett personellt stöd till enheterna för att utveckla och implementera goda frånvarorutiner. Huvudmannen kommer även att genomföra en särskild uppföljning under 2019 kopplat till elevhälsa och med fokus på förebyggande och främjande insatser. Inom centrala barn- och elevhälsan pågår varje vecka möten mellan och inom professionerna för att utveckla och arbeta med ärenden som berör problematisk frånvaro. Bland annat genom specialpedagoger, personal från specialidrottsundervisningen, naturskolan och Komtek granskas lärmiljöer, erbjuds alternativa lärmiljöer och pedagogiska förhållningssätt. Samverkan med socialtjänsten, kulturskolan, regionen, studieförbund och ideella aktörer, för att främja närvaro. Logopeder, specialpedagoger och psykologer ger råd till rektorer och handleder personal i förskolor och skolor utifrån samtal, modellande, klassrumsobservationer. Genom fortbildningar, både upphandlande, samverkan med Resurscentrums övriga enheter, SPSM och i egen regi, erbjuds kommunens alla förskolor och skolor (även fristående) – bl.a. utbildningar kring lågaffektivt bemötande, anorexia, kat (kognitiv affektiv träning), lärmiljöer, kulturkompetens, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.


Lovisa Aldrin (L) Ordförande barn- och ungdomsnämnden Pauline Broholm Lindberg Förvaltningschef

www.pwc.se

Revisionsrapport

Erik André

Isabelle Panasco

Viktor Prytz

Cert. Kommunal

revisor

Oktober 2018

Rätten till utbildning Elevernas närvaro och frånvaro Halmstads kommun

Rätten till utbildning- elevernas närvaro och frånvaro Halmstads kommun

Oktober 2018 1 av 22 Halmstads kommun PwC

Innehåll

Sammanfattning ..................................................................................... 2

1. Inledning .................................................................................... 4

1.1. Bakgrund ........................................................................................................ 4

1.2. Syfte och Revisionsfråga ................................................................................. 4

1.3. Revisionskriterier ........................................................................................... 4

1.4. Kontrollmål .................................................................................................... 4

1.5. Avgränsning .................................................................................................... 5

1.6. Metod .............................................................................................................. 5

2. Iakttagelser och bedömningar .................................................... 6

2.1. Rutiner och processer för att hantera elevernas frånvaro och ledighet ......... 6

2.2. Upptäcka och uppmärksamma elevers frånvaro ............................................ 7

2.3. Åtgärder för att främja närvaro och motverka frånvaro ............................... 11

2.4. Nämnden följer enheternas arbete med dessa frågor .................................. 12

2.5. Etablerad samverkan med socialtjänsten finns i dessa frågor ..................... 14

3. Bedömningar ............................................................................ 16

3.1. Revisionell bedömning ................................................................................. 16

3.2. Bedömningar enligt kontrollmål .................................................................. 16

3.3. Rekommendationer ...................................................................................... 19

4. Bilagor ...................................................................................... 20

4.1. Dokument .................................................................................................... 20

4.2. Systematiska kvalitetsarbetet ....................................................................... 21



Sammanfattning

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun genomfört

en granskning av elevernas närvaro och frånvaro. Granskningen syftar till att bedöma om

barn- och ungdomsnämnden säkerställer att det finns ändamålsenliga rutiner och proces-

ser för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro. Följande revis-

ionsfråga har varit styrande: Säkerställer barn- och ungdomsnämnden att det finns

ändamålsenliga rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och

främja deras närvaro?

Vår samlade bedömning är att barn- och ungdomsnämnden delvis säkerställt en ända-

målsenlig verksamhet enligt rutiner och processer för att följa och hantera elevernas från-

varo och främja deras närvaro. Vi kan konstatera att barn- och ungdomsnämnden nu har

påbörjat ett arbete i positiv riktning för att stärka detta.

Granskningens kontrollmål bedöms nedan:

Kontrollmål Bedömning

Det finns rutiner och processer för att hantera elevers från-varo och ledighet?

Delvis uppfyllt

Enheterna upptäcker och uppmärksammar tidigt elever som utan giltigt skäl uteblir helt eller från delar av utbild-ningen?

Ej uppfyllt

Enheterna arbetar aktivt med att vidta åtgärder för att främja närvaro och motverka frånvaro?

Delvis uppfyllt

Nämnden följer enheternas arbete med dessa frågor? Delvis uppfyllt

Etablerad samverkan med socialtjänsten finns i dessa frå-gor?

Uppfyllt

Utifrån granskningens resultat rekommenderar vi ansvarig nämnd:

Att följa upp och utvärdera skolornas arbete med att främja närvaro och motverka

frånvaro.

Att i sin rutin för det systematiska kvalitetsarbetet planera för en särskild uppfölj-

ning av arbetet med att främja närvaro och motverka frånvaro.

Att i ett tidigare skede få vetskap om elevers problematiska frånvaro. Därför behö-

ver den upprättade rutinen ses över.



Att stödet som planeras av enheten för Barn- och elevhälsa bör inte enbart avse ar-

betet med att öka närvaron hos de eleverna med hög frånvaro utan även avse arbe-

tet med att främja närvaro.

Att sammanställa och sprida de positiva arbetsexempel som finns avseende att få

elever med problematisk frånvaro tillbaka till skolan.

Att säkerställa att de nya kraven som ställs i 7 kapitlet 1 §, 19 a §, 21–22 §§ skolla-

gen och i 3 kap. 4 § skolförordningen gällande arbetet mot frånvaro är implemen-

terade ute i verksamheterna.



1. Inledning

1.1. Bakgrund Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt (7 kap. 2 § skollagen). Från och med 2018 in-

träder skolplikten redan höstterminen det år då barnet fyller sex år, då förskoleklassen

blir en obligatorisk skolform (7 kap. 4 och 10 § skollagen och prop. 2017/18:9). Alla barn

som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbild-

ning i allmän skola (2 kap. 18 § regeringsformen och 7 kap. 3 § skollagen). I betänkandet

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) konstateras att

ogiltig frånvaro är vanligt förekommande trots skolplikten.

Försenade ankomster och ströfrånvaro bland elever är en del av den svenska skolans var-

dag. Ströfrånvaro kan eskalera och bli omfattande, eller så kan eleven helt vägra att

komma till skolan. Även giltig frånvaro kan bli problematisk. En frånvaro som är så om-

fattande att den hotar att leda till att eleven inte når målen för utbildningen kan enligt ut-

redningens bedömning benämnas som problematisk frånvaro. Det finns elever som är

frånvarande från utbildningen i en så stor utsträckning att de inte får tillräckliga betyg för

att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Dessa elever får inte sin rätt till

utbildning tillgodosedd. Alla elever ska vara närvarande i skolarbetet om de inte har giltigt

skäl att utebli. Enligt skollagen ska den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn se till

att barnet fullgör sin skolplikt. Det är huvudmannen som ska se till att eleverna i förskole-

klassen, grundskolan grundsärskolan, specialskolan och sameskolan fullgör sin skolgång.

1.2. Syfte och Revisionsfråga Säkerställer barn- och ungdomsnämnden att det finns ändamålsenliga rutiner och proces-

ser för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja deras närvaro?

1.3. Revisionskriterier 7 kap. 2, 17, 18, 22 och 23 § skollagen

1.4. Kontrollmål Det finns rutiner och processer för att hantera elevers frånvaro och ledighet.

Enheterna upptäcker och uppmärksammar tidigt elever som utan giltigt skäl ute-

blir helt eller från delar av utbildningen.

Enheterna arbetar aktivt med att vidta åtgärder för att främja närvaro och mot-

verka frånvaro.

Nämnden följer enheternas arbete med dessa frågor.

Etablerad samverkan med socialtjänsten finns i dessa frågor.



1.5. Avgränsning Granskningen har avgränsats till att omfatta barn- och ungdomsnämnden och verksam-

heten i grundskolan.

Eftersom granskningen startade under våren 2018 har den inte omfattat de nya och

skärpta bestämmelserna i skollagen och skolförordningen som trädde i kraft den 1 juli

2018. Ändringarna syftar till att minska elevers upprepade eller längre frånvaro från ut-

bildningen inom de obligatoriska skolformerna. Om en elev som går i någon av de obliga-

toriska skolformerna har upprepad eller längre frånvaro ska rektorn se till att frånvaron

utreds så fort som möjligt, om det inte är onödigt. Det gäller oavsett om det är fråga om

giltig eller ogiltig frånvaro. Skolenheten ska alltid informera hemkommunen när den inle-

der en utredning om frånvaro. Se vidare 7 kapitlet 1 §, 19 a §, 21–22 §§ skollagen och pro-

position 2017/18:182 Samling för skolan.

Förändringen i skolförordningen innebär att skolarbetet ska förläggas så att eleverna så

långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. Det vill säga, så kallade håltimmar ska vid

schemaläggning undvikas. Se vidare 3 kap. 4 § skolförordningen

1.6. Metod Följande moment har genomförts inom ramen för granskningen:

Enkät till rektorerna med syftet att fånga omfattningen av sammanhängande ogil-

tig frånvaro och upprepad ogiltig ströfrånvaro. Enkätens syfte är vidare att bland

annat att fånga oroande giltig frånvaro samt om det finns riktlinjer för arbetet.

Djupintervjuer med presidium för barn- och ungdomsnämnden, förvaltningschef,

chef för centrala barn- och elevhälsan och ett urval av områdeschefer samt rekto-

rer. Intervjuerna med områdeschefer och rektorerna har skett i grupper.

Dokumentgranskning av rutiner, ansvarsfördelning och uppföljning. Se bilaga 1.

Rapporten har faktagranskats av de intervjuade.



2. Iakttagelser och bedömningar

2.1. Rutiner och processer för att hantera elevernas frånvaro och ledighet

2.1.1. Iakttagelser

I verksamhetsberättelsen för barn- och ungdomsnämnden 2017 konstateras att det finns

många elever med frånvaro. Mot bakgrund av detta krävs ett systematiskt kvalitetsarbete

med fokus på frågan. Ändamålsenliga rutiner och processer för att främja närvaro och

motverka frånvaro är en viktig del inom ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete. Enligt

4 kap. 3 § skollagen ansvarar varje huvudman inom skolväsendet för att på huvudmanna-

nivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen, och en-

ligt 4 kap. 4 § tredje stycket ansvarar rektorn för kvalitetsarbetet vid enheten. Det syste-

matiska kvalitetsarbetet enligt 3 – 4 §§ ska även dokumenteras enligt samma kapitel och 6

§.

En rutin för det systematiska kvalitetsarbetet inom Barn- och ungdomsförvaltning (BUF)

är framtagen av avdelningschef för kvalitetsavdelningen 2017-09-14. Rutinen ska synlig-

göra det systematiska kvalitetsarbetet i bland annat grundskolan och grundsärskola. Ruti-

nen innehåller även en plan för vilka särskilda uppföljningar huvudmannen avser göra de

kommande åren. Målet är att få de olika delarna i styrkedjan (nationella, kommunala och

enhet) att samverka på ett sätt som leder till skolutveckling. Skollagens krav på systema-

tiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmannen och skolenheter systematiskt och kontinu-

erligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella må-

len och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Skollagens bestämmelser om skol-

plikt, närvaro och frånvaro är exempel på sådana nationella mål som det systematiska

kvalitetsarbetet ska fokusera på. I rutinen för det systematiska kvalitetsarbetet anges inte

hur dessa bestämmelser ska omfattas av det systematiska kvalitetsarbetet.

Chefen för barn- och ungdomsförvaltningen beskriver att det skedde en omorganisation

under år 2017 som bland annat innebar att kvalitetsavdelningen skapades. Avdelningen

arbetar bland annat med det systematiska kvalitetsarbetet och har bland annat i uppdrag

att ta fram analysöverlag för respektive skolenhet att arbeta vidare med. Vidare tillsätter

avdelningen årligen en analysgrupp-skola med uppdrag att analysera huvudmannens un-

derlag och utforma en årlig lägesbedömning som har sin utgångspunkt för utvecklingsar-

betet på huvudmannanivå. I lägesbedömningen för 2017 finns ett avsnitt om skolnärvaro

och vad huvudmannen sett i underlaget. Bland annat finns exempel på att huvudmannen

gjort riktade insatser till tre skolor. Det framgår även vilka behov av insatser som behövs

ur ett huvudmannaperspektiv. Ytterligare presenteras en lägesbedömning av kvalitetsav-

delningen både till verksamheten och till barn- och ungdomsnämnden i syfte att skapa

fördjupad förståelse och möjligheten att kunna påverka insatser i utvecklingsplanen. Ut-

vecklingsplanen, som är antagen 2018-01-30 av chefen för barn- och ungdomsförvalt-

ningen, innefattar insatser som är identifierade i huvudmannens systematiska kvalitetsar-

bete. Dessutom ingår insatser som nämnden beslutat i sin verksamhetsplan för motsva-

rande period.



Sedan 2017-10-02 (reviderad 2018-02-15) finns en rutin för elevers skolplikt och frånvaro

antagen av kvalitetschefen. Rutinen omfattar förutom skolplikt och frånvaro även ledighet

från skolan. Rutinen är förankrad i nämnden och implementerad i de flesta skolor och har

lett till att fler skolor lämnar uppgifter till huvudmannen. Av intervjuer framgår att ett ar-

bete fortgår med att implementera rutinen för elevers skolplikt och frånvaro. Vidare anser

de intervjuade rektorerna att skolornas lokala rutiner har uppdaterats för att anpassas till

rutinen för elevers skolplikt och frånvaro. Enligt rutinen frånvaro och skolplikt ansvarar

rektorn för den lokala rutinen.

Det har i intervjuer med presidiet och med chefen för barn- och ungdomsförvaltningen

framkommit att skolornas och huvudmannens arbete med att motverka frånvaro och

främja närvaro kan utvecklas. Det sker i dag inget sådant arbete med koppling till utveckl-

ingsplanen. Det förekommer att kvantitativ data tas ut för att följa upp antalet elever som

är frånvarande, men det görs ingen analys för att nå fram till en konklusion av varför det

ser ut som det gör. Analys kommer dock att ske i lägesbedömning 2018 utifrån verksam-

heternas rapporter och tillgänglig statistik.

2.1.2. Bedömning

Vi konstaterar att det finns rutiner och processer för att hantera elevernas frånvaro och

ledighet. Mot bakgrund av att det finns omfattande problem med att motverka frånvaro

och med att främja närvaro i kommunen krävs ett systematiskt kvalitetsarbete med fokus

på frågan. Vi anser att rutiner och processer kräver uppföljning och utvärdering avseende

följsamhet och ändamålsenlighet. I och med att det i kommunen har konstateras att det

finns många elever med frånvaro är det särskilt viktigt med ett analysarbete och därige-

nom komma fram till en slutsats kring orsaker och vilka åtgärder som behöver vidtas. Vi

kan konstatera att viss uppföljning sker men huvudmannen och skolorna kan utveckla ar-

betet med att analysera orsakerna till frånvaro och sätta in motverkande åtgärder. Det

stöd som planeras av enheten för barn- och elevhälsa är ett bra sätt att komma till rätta

med de problem som finns. Vi anser att stödet inte enbart bör avse det arbetet med att öka

närvaron hos de eleverna med hög frånvaro utan även bör avse arbetet med att främja

närvaro.

Vi kan konstatera att det sker ett aktivt arbete med att implementera rutinen för elevers

skolplikt och frånvaro samt att skolenheterna har uppdaterat sina lokala rutiner.

Vi bedömer kontrollmålet som delvis uppnått.

2.2. Upptäcka och uppmärksamma elevers frånvaro 2.2.1. Iakttagelser

Halmstads kommun har ett elevregister, Extens, som innehåller uppgifter om elever som

har aktiv skolgång i någon av kommunens skolor, fristående skola samt skolgång i annan

kommun som ersätts av Halmstads kommun genom interkommunal ersättning. Registret

innehåller också arkivposter för avslutad eller avbruten skolgång. Barn- och elevhandläg-

garen bevakar att skolpliktiga elever skrivs in i skolenheten.

Enligt rutinen för elevers skolplikt och frånvaro ska all frånvarorapportering vid samtliga

kommunala skolor ske via det webbaserade systemet Skola24. I Skola24 anges frånvaron

som anmäld frånvaro när vårdnadshavare anmält frånvaro och ledig om eleven beviljats



ledighet. Elevuppgifter förs från det skoladministrativa systemet Extens till frånvarosyste-

met Skola24. Lärare för frånvaro på sina elever via webben/appen.

Vårdnadshavare har ansvaret för barnet fram till dess skoldagen börjar. Om barnet inte

kommer till skolenheten finns det anledning för skolenheten att agera så fort som möjligt.

Rektorn har enligt skollagen 7 kap. 17 § fjärde stycket en skyldighet att meddela elevens

vårdnadshavare samma dag att eleven har varit frånvarande. Endast om det finns sär-

skilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. I förarbetena till

den aktuella skollagen ges exempel på vad som kan utgöra särskilda skäl. Om frånvaron

avser den sista lektionen på eftermiddagen eller att det överenskommits att all kontakt

med hemmet ska ske via en person, till exempel bara en av vårdnadshavarna, så behöver

inte kontakten tas samma dag.

Enligt rutinen för elevers skolplikt och frånvaro ska inrapportering av uppgifter om från-

varo till huvudmannen sker via ett digitalt forum på Intranätet. Uppgiften ska lämnas när

elevens frånvaro riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens

mål. Rapporteringen ska alltid göras vid 20 procents frånvaro över två månader och 100

procents frånvaro över en månad. Uppgiften ska lämnas i nära anslutning till vecka 10, 19

och 25 på vårterminen. Vecka 44 och 52 på höstterminen. Frånvaron tas emot och hante-

ras av centrala barn- och elevhälsan som bedriver stödinsatser utifrån barn- och elevhälsa

inom bland annat grundskola. Ifall att skolenheten behöver stöd ska detta kryssas i på for-

muläret. Vid problematisk frånvaro och om det finns en oro för barnet ska en anmälan till

socialtjänsten alltid övervägas.

Av intervjuer med bland annat chefen för Barn- och ungdomsförvaltningen framkommer

att måttet 20 procent frånvaro över två månader och 100 procents frånvaro över en må-

nad är ett trubbigt mått. Måttet riskerar att tappa fokus på de elever som på andra sätt un-

der ett läsår kommer upp i en omfattande frånvaro. Vidare anser vissa rektorer att 20 pro-

cents frånvaro över två månader är en hög gräns för när de ska rapportera frånvaro till hu-

vudmannen. Vissa av de intervjuade rektorerna väljer att föra statistik över all frånvaro

främst för att i så tidigt skede kunna upptäcka frånvaro och i sådana fall försöka motverka

frånvaron. De har därför underlag att i ett tidigare skede rapportera frånvaro till huvud-

mannen. Rektorerna på respektive skolenhet ansvarar för utformningen av den dagliga

hanteringen av frånvaro/närvaro på sin skolenhet. Det har i intervjuer med rektorer fram-

kommit att vissa lärare brister i att kontrollerar och rapporterar frånvaro i Skola24. Det

innebär att rektorerna med ansvar för att eleverna är närvarande i utbildningen inte får

uppgifter som överensstämmer med verkligheten. Därmed kan frånvaron vara högre än

vad statistiken visar och rapporteringen till huvudmannen riskerar att ske i ett senare

skede än vad rutiner stadgar. I den inrapportering som sker har det uppmärksammats att

fler pojkar än flickor är frånvarande.

Inför nämndsmötet 2018-08-24 gjordes en föredragningen på Barn- och ungdomsnämn-

den gällande frånvaro i grundskolan 2018. Inkomna uppgifter om frånvaro från januari -

juni 2018, totalt: 1696 (okt-dec 446) uppgifter varav

1612 (391) uppgifter rör 20 procent frånvaro eller mer under 2 sammanhängande

månader

28 (22) uppgifter rör 100 procent frånvaro under 1 månad



52 (32) uppgifter rör annan problematisk frånvaro

Höstterminens statistik oktober till december eftersom rutinen togs i bruk i oktober. Värt

att nämna är att uppgifter om frånvaro inte rör enskilda elever. Vissa elever förekommer

fler gånger i statistiken.

Nedan redovisas en sammanställning av frånvaro elever per årskurs. Se bild 1.

Bild 1. Frånvaro elever per årskurs. Bild erhållen från Barn- och ungdomsförvaltning.

Chefen för Barn- och ungdomsförvaltningen anger att kvalitetsavdelningen har upptäckt

att det är svårt att få syn på frånvaro genom Skola24 och att det därför är ett fortsatt ut-

vecklingsområde. Bland annat är det av olika skäl svårt att se de elever som går på egna

scheman eftersom de kan falla mellan stolarna, trots närvaro enligt det egna schemat

ändå noteras som frånvarande.

Inom Halmstads kommun har det utarbetas en arbetsgång vid frånvaro som respektive

enhet ska följa. Av intervjuer framkommer att arbetsgången är tydlig för rektorerna och

samtliga intervjuade rektorer arbetar med den vid frånvaro.

0

50

100

150

200

Årskurs1

Årskurs2

Årskurs3

Årskurs4

Årskurs5

Årskurs6

Årskurs7

Årskurs8

Årskurs9

Frånvaro elever per årskurs

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5

Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9



Bild 2. Arbetsgång vid frånvaro

Skolområdescheferna och rektorerna förklarar att det kan finns olika orsaker till elevernas

frånvaro. I vissa fall avser det bland annat sjukdom eller beviljad ledighet. I vissa skolor

förekommer det dock under sommarlovet att elever reser med sina föräldrar till släkt i an-

nat land. Det resulterar för vissa eleverna i att eleven och familjen väljer att stanna kvar

några veckor in på höstterminen. I andra skolor är det relativt vanligt att föräldrar, trots

att de inte fått ledighet beviljad, väljer att åka på resor vid andra tidpunkter än vid de lov

som erbjuds under ett läsår. Vidare framkommer vid intervjuer med rektorerna att vissa

upplever svårigheter med dels vad de ska göra om vårdnadshavare väljer att åka på resa

trots att de inte fått beviljad ledighet, dels att bedöma och besluta om en elev ska få ledigt.

I rutinen för elevers skolplikt och frånvaro framgår att en elev i grundskolan och grund-

särskolan får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Rektorn får uppdra åt

någon annan att fatta beslut om ledigheter upp till tio dagar. Detta avser ledighet som är

sammanlagt tio skoldagar per läsår. För en längre tid beviljas endast om det föreligger

särskilda skäl av rektorn. Om en elev inte beviljas ledighet men ändå är frånvarande ska

detta bedömas som ogiltig frånvaro och registreras som ej anmäld i Skola24.

2.2.2. Bedömning

Vi konstaterar att enheterna delvis upptäcker och tidigt uppmärksammar elever som utan

giltigt skäl uteblir helt eller från delar av utbildningen. Vi anser att huvudmannens egen

statistik visar på en omfattande frånvaro inom grundskolan. Det är därför viktigt att skol-

enheterna och huvudmannen tar ett krafttag för att motverka frånvaron. Det har visat sig

att vissa lärare inte alltid rapporterar in om en elev är frånvarande. Detta faktum gör att

rektorerna, med ansvar för frågan, inte alltid nås av den vetskapen. Rektorerna är ansva-

riga för att se till att lärarna kontrollerar och rapporterar frånvaro och bör därför säker-

ställa att alla lärare gör det. Tidig upptäckt och tidiga insatser vid ogiltig frånvaro är fram-

gångsfaktorer. Om tidig frånvaroproblematik inte tas på allvar riskerar den att bli ett

mönster som kan vara svårt att förändra för att få tillbaka elever i undervisning. Vi kon-

staterar att det visat sig att de elever som går på egna scheman, trots närvaro, kan rappor-

teras som frånvarande. Det är bra att uppgiften ska lämnas till huvudmannen när elevens

frånvaro riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. I



övrigt gäller att uppgift ska lämnas vid 20 procents frånvaro under två månader eller 100

procents frånvaro under en månad. Det faktum att rapporteringen från enheterna till hu-

vudmannen ska ske när frånvaron är 20 procent över två månader eller 100 procents över

en månad innebär en risk för att huvudmannen inte får vetskap om all frånvaro som kan

finnas inom grundskolan. Vissa elever kanske har frånvaro strax under 20 procent utan

negativ inverkan på utvecklingen mot utbildningens mål. Frånvaron utgör ändå ett pro-

blem mot bakgrund av skolplikten.

Vi kan konstatera att granskningen har visat att flera rektorer upplever svårigheter i arbe-

tet med att bedöma och fatta beslut om ledighet. Detta kan leda till olikvärdiga bedöm-

ningar inom kommunens grundskoleverksamhet.

Vi bedömer kontrollmålet som ej uppfyllt.

2.3. Åtgärder för att främja närvaro och motverka frånvaro

2.3.1. Iakttagelser

Enligt Skolverkets allmänna råd ska rektorn bland annat se till att:

”Det bedrivs ett arbete på skolenheten för att främja närvaron. När det gäller barn och

ungdomar som lever i utsatta situationer understryks betydelsen av skolenhetens arbete

med att främja närvaro då omfattande frånvaro för den enskilde eleven kan leda till stora

svårigheter. Främjande insatser innebär att arbeta övergripande och förebyggande för att

öka elevernas närvaro och därmed minimera frånvaron i utbildningen.

Elevhälsan är delaktig i arbetet med att främja närvaron. Elevhälsan ska enligt skollagen

främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Eftersom lärande och hälsa på många sätt

påverkas av samma generella faktorer behöver elevhälsan utgöra en del av arbetet med att

främja närvaro.

Följa upp de åtgärder som vidtagits och vid behov pröva andra åtgärder för att komma

tillrätta med ogiltig frånvaro. Det är viktigt att rektorn ser till att åtgärder följs upp och om

de visat sig verkningslösa, att nya åtgärder prövas och utvärderas för att få eleven att delta

i utbildningen.”

I rutinen för elevers skolplikt och frånvaro framgår att skolenheterna ska bedriva ett ar-

bete som främjar närvaro och förebygger frånvaro i utbildningen. En god lärmiljö med

undervisning av god kvalitet där eleverna får de utmaningar och det stöd de behöver i sitt

lärande, främjar elevens motivation att delta i utbildningen. I det främjande och förebyg-

gande arbetet är också skolpersonalens bemötande av eleverna och att skolenheten

präglas av goda relationer viktigt.

Det framkommer i intervjuer på både rektors- och huvudmannanivå att det är upp till

varje skolenhet att bedriva främjande och förebyggande insatser. Det finns inte något ar-

bete från huvudmannen med fokus på att skapa likvärdiga arbetsprocesser. Vidare sker

ingen kontroll från huvudmannen huruvida skolenheternas arbete ligger i linje med de

krav som ställs i författningarna eller i enlighet med de rekommendationer som finns i all-

männa råden.



I utvecklingsplan 2018-2020 anges prioriterade områden. Inom kategorin En skola som

möter varje elev nämns bland annat att enheten för barn- och elevhälsa ska ge stöd (ar-

betssättet skolstöd) till skolor avseende elever med problematisk skolfrånvaro. Syftet

anges vara att minska den höga frånvaron. Avstämning ska ske till huvudman om elever

med problematisk frånvaro.

Av intervjuer med rektorerna framgår att det bedrivs ett aktivt arbeta med främjande in-

satser på respektive skolenhet pågår. Bland annat bedriver samtliga skolenheter som in-

tervjuats ett arbete med samverkan inom skolenhet för att upptäcka frånvaro och främja

närvaron. Vidare nämns att vissa skolenheter har personal på raster och utvecklat sin

egen elevhälsa med personal för att tillgodose eleverna och öka tryggheten. Det har även

förekommit att rektorer har tillsatt åtgärder för att komma tillrätta med problematisk

frånvaro och som har mynnat ut väl där åtgärderna har fått eleven tillbaka i skolan. I in-

tervjuerna framkommer att huvudmannen varit framgångsrik i flera fall av problematisk

frånvaro. Ibland har åtgärderna skett i samverkan med områdescheferna, centrala barn-

och elevhälsan och chefen för barn- och ungdomsförvaltningen. I intervjuerna lyfts att det

saknas personal vid centrala barn- och elevhälsan, främst psykologer. I intervju med cen-

trala barn- och elevhälsans chef framkommer att de har 1,4 psykologer att tillhandahålla

med men att det finns vakanser. Halmstads kommun ska ha 5 psykologer att tillhanda-

hålla med. Inom centrala barn- och elevhälsan pågår ett utvecklingsarbete.

Från verksamhetsplanen 2018-2020 framgår att KomTek har särskilda veckodagar i tek-

nik för bland annat elever med hög frånvaro.

2.3.2. Bedömning

Vi konstaterar att enheterna till viss del arbetar aktivt med att vidta åtgärder för att främja

närvaro och motverka frånvaro. Vi anser att mot bakgrund av att det finns en omfattande

frånvaroproblematik finns skäl att se över om det finns ett fungerande arbete med fokus

på att främja närvaro och förebygga frånvaro i utbildningen. Vi konstaterar att idag är det

upp till varje skolenhet att bedriva främjande och förebyggande insatser. Det är viktigt att

skolenheten vidtar åtgärder som är konkreta för att eleven ska delta i utbildningen. Vi an-

ser att detta arbete måste ta sin utgångspunkt i de lokala behov som finns på respektive

skolenhet. För att skapa en likvärdig utbildning krävs även att huvudmannen ger stöd för

likvärdiga arbetsprocesser. Detta stöd kan handla om att medvetengöra Skolverkets all-

männa råd och att ge stöd i hur dessa kan implementeras.

Vi bedömer kontrollmålet som delvis uppnått.

2.4. Nämnden följer enheternas arbete med dessa frågor

2.4.1. Iakttagelser

I rutinen för det systematiska kvalitetsarbetet för BUF anges att kvalitetsarbetet ska ge-

nomsyras av planeringsdirektiv med budget som är kommunfullmäktiges sätt att styra

kommunens verksamheter mot visionen. Planeringsdirektivet beskriver hur kommunen

vill att Halmstad ska upplevas av invånare och av besökare. Kommunfullmäktige har i pla-

neringsdirektivet 2018-2020 beslutat om de konkretiserade mål som ska gälla för verk-

samheten i Halmstads kommun. Nämnder har tagit fram de huvudsakliga aktiviteter som



de avser att genomföra i syfte att nå de konkretiserade målen. Barn- och ungdomsnämn-

dens resultat och måluppfyllelse följs upp varje delår. I verksamhetsplanen för barn- och

ungdomsnämnden 2018-2020 framgår att nämnden noterar att fler elever har hög från-

varo och anpassad studiegång. Vidare framgår i verksamhetsplanen att rektorer även pe-

kar på bristen på trygghet och studiero som en faktor för låg måluppfyllelse. I verksam-

hetsplanen finns två mål som är kopplat till aktiviteter som nämnden ska arbeta med gäl-

lande skolfrånvaro samt främjande och förebyggande insatser.

Verksamhetsövergripande mål Aktiviteter

I Halmstad ska barn och unga uppleva en

god psykisk hälsa

Uppföljning genom skolornas hälsoenkäter i

åk 4 och 7

Riktade insatser mot elever med hög skolfrån-

varo

Samverkan med andra nämnder och förvalt-

ningar

Barn och unga ska ha tillgång till en god

och jämlik elevhälsa

Tvärprofessionella team som arbetar främ-

jande och förebyggande

I delårsrapporten för januari-april 2018 framkommer att riktade insatser kommer att er-

bjudas elever med hög frånvaro av de nämnder som direkt berörs av målet.

Enligt policy för intern kontroll, antagen av Kommunfullmäktige 2015-09-29, ska beskriv-

ningen av metod och urval, eventuella avvikelser samt åtgärder vid avvikelser beskrivas.

Under 2017 var ett kontrollmomenten Flickor och pojkar fullgör ej sin skolplikt. Uppfölj-

ning av frånvaron har gjorts genom närvarosystemet Skola24 genom en totaltkontroll. Det

visade att 2468 elever i Halmstads kommun hade frånvaro över 10 procent inklusive oan-

mäld och anmäld vårterminen 17. 447 elever i Halmstads kommun hade mellan 20-40

procent frånvaro inklusive oanmäld och anmäld vårterminen 17. 2097 elever i Halmstads

kommun hade frånvaro över 10 procent inklusive oanmäld och anmäld höstterminen 17.

380 elever i Halmstads kommun hade mellan 20-40 procent frånvaro inklusive oanmäld

och anmäld höstterminen 17. Detta kontrollmoment finns inte med i 2018 års internkon-

trollplan. Anledningen är att förvaltningen har valt att lägga in analys av skolnärvaro i det

systematiska kvalitetsarbetet. Rapporteringen till huvudman har också blivit tydligare ef-

ter rutinen togs i bruk i oktober 2017 och följs upp genom bland annat rapportering i BUN

och information till skolområdeschefer.

Kvalitetsavdelningen sammanställer varje termin statistik gällande uppgifter om frånvaro,

in enlighet med rutinen för elevers skolplikt och frånvaro. Sammanställningen rapporte-

ras till barn- och ungdomsnämnden. Detta arbete påbörjades under oktober 2017 efter att

rutinen antagits.

Av nämndens protokoll från januari 2018 framkommer att barn- och ungdomsförvalt-

ningen har redovisat en sammanställning av frånvaro. Vidare presenterades en mer om-

fattande rapport av frånvaro samt att en skolenhet fick redogöra sitt arbete inom främ-

jande, förebyggande och upptäckande/åtgärdande arbete av skolfrånvaro i augusti.



I intervju med presidium för barn- och ungdomsnämnden framgår att ett utvecklingsar-

bete pågår med frånvaro och främjande insatser i grundskolan.

2.4.2. Bedömning

Vi konstaterar att nämnden till viss del följer enheternas arbete kring dessa frågor. Vi kon-

staterar vidare att uppföljning av aktiviteter kopplade till verksamhetsmålen görs vid de-

lårsrapporter. Uppföljning av aktiviteter har vi inte kunnat ta del av eftersom verksam-

hetsplanen började gälla 2018. Vi konstaterar att det finns specifikt verksamhetsmål kring

frånvaro och främjande arbetet i grundskola och grundsärskola. Vi anser att sker en dialog

mellan verksamheten och nämnden kring frånvaron men att det är fortsatt ett utveckl-

ingsarbete. Vidare får nämnden ta del av en sammanställning av frånvaro varje läsår från

Kvalitetsavdelningen.

Vi bedömer att kontrollmålet delvis är uppfyllt.

2.5. Etablerad samverkan med socialtjänsten finns i dessa frågor

2.5.1. Iakttagelser

I barn- och ungdomsnämndens reglemente 1 § (antaget 1991-12-19, senast reviderad

2015-09-29) ansvarar nämnden för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders

verksamheter för att erhålla största möjliga kommunnytta.

I utvecklingsplan 2018-2020 anges prioriterade områden inom kategorin En skola som

möter varje elev. Bland annat ska huvudmannen utveckla samarbetet och samordningen

med andra förvaltningar, myndigheter som sjukvård, psykiatri, polis och socialtjänst för

att öka barns och elevers psykiska välmående och stärka utvecklingen mot utbildningens

mål. Samverkan sker bland annat inom ramen för klustersamverkan mellan Socialförvalt-

ningen, Barn- och ungdomsförvaltning, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen,

Teknik- och fritidsförvaltningen och Kulturförvaltningen. I intervju med chefen för Barn-

och ungdomsförvaltningen framkommer att samverkan har blivit bättre mellan dessa för-

valtningar.

I Oskarström pågår ett pilotprojekt, Skottlandsmodellen, mellan dessa fem förvaltningar

där syftet med projektet är att få alla barn i skolan genom bland annat skapa en aktiv fritid

och arbeta med särskilda insatser till skolan.

Av rutinen för elevers skolplikt och frånvaro framgår hur samverkan bedrivs med externa

och interna parter. BUF:s resurscentrum Kärnhuset med centrala barn- och elevhälsan

finns som stöd till skolorna i dessa frågor. Dessutom ska samverkan ske med externa

myndigheter vid behov såsom BUP, barnhabilitering(HAB), SPSM (specialpedagogiska

skolmyndigheten) och socialtjänsten. I rutinen för elevers skolplikt och frånvaro anges att

det vid problematisk frånvaro och om det finns en oro för barnet ska anmälan till social-

tjänsten alltid övervägas. Det råder sekretess mellan myndigheterna när det gäller hand-

läggning av anmälan och samtycke krävs från vårdnadshavare för att socialtjänsten ska

kunna informera skolan. I intervjuerna framkommer att sekretessen mellan externa myn-

digheter kan försvåra arbetet. SIP (samordnad individuell plan) ska upprättas tillsam-

mans med brukare om insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver

samordnas. Personen ska ge sitt samtycke till vilka aktörer som ska delta vid en SIP. Om



vårdnadshavare inte samtycker till SIP ska varje enhet planera inför de insatser som en-

heten ansvarar för1.

2.5.2. Bedömning

Vi konstaterar att det sker samverkan med socialtjänst i ovanstående frågor. I stort funge-

rar samordningen mellan förvaltningarna i enskilda ärenden. Vi anser att det sker en dia-

log mellan socialförvaltning och barn- och ungdomsförvaltning bland annat genom klus-

tersamverkan.

Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt.

1 Samordnad Individuell Plan, http://www.regionhalland.se/SIP



3. Bedömningar

3.1. Revisionell bedömning Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden delvis säkerställt en ändamålsenlig verksam-

het enligt rutiner och processer för att följa och hantera elevernas frånvaro och främja de-

ras närvaro. Vi kan konstatera att barn- och ungdomsnämnden nu har påbörjat ett arbete

i positiv riktning för att stärka detta.

Granskningen visar att det finns en omfattande frånvaroproblematik i Halmstads kom-

mun. Huvudmannen och skolorna behöver inom ramen för det systematiska kvalitetsar-

betet utvärdera den data som finns avseende elevers frånvaro och nå en sådan resultatför-

ståelse att adekvata åtgärder kan sättas in. Det systematiska kvalitetsarbetet bör dels vara

fokuserat mot arbetet att få de elever som i dag har en problematisk frånvaro tillbaka till

skolan, dels mot arbetet med att arbeta förebyggande och främjande.

Huvudmannen har i ett flertal problematiska fall lyckats väl med att få elever med hög

frånvaro att komma tillbaka till skolan igen. Dessa goda erfarenheter bör huvudmannen

förvalta och överväga om de insatser som genomfördes kan implementeras som goda ex-

empel.

3.2. Bedömningar enligt kontrollmål

Kontrollmål Kommentar

Det finns rutiner och processer för

att hantera elevers frånvaro och le-

dighet?

Delvis uppfyllt

Vi konstaterar att det finns rutiner och pro-

cesser för att hantera elevernas frånvaro och

ledighet. Mot bakgrund av att det finns om-

fattande problem med att motverka frånvaro

och med att främja närvaro i kommunen

krävs ett systematiskt kvalitetsarbete med fo-

kus på frågan. Vi anser att rutiner och pro-

cesser kräver uppföljning och utvärdering av-

seende följsamhet och ändamålsenlighet. I

och med att det i kommunen har konstaterats

att det finns ett omfattande problem med

frånvaro är det särskilt viktigt med ett analys-

arbete och därigenom komma fram till en

slutsats kring orsaker och vilka åtgärder som

behöver vidtas. Vi kan konstatera att viss

uppföljning sker men huvudmannen och sko-

lorna kan utveckla arbetet med att analysera

orsakerna till frånvaro och sätta in motver-

kande åtgärder. Det stöd som planeras av en-

heten för barn- och elevhälsa är ett bra sätt

att komma till rätta med de problem som

finns. Vi anser att stödet inte enbart bör avse



det arbetet med att öka närvaron hos de ele-

verna med hög frånvaro utan även bör avse

arbetet med att främja närvaro.

Vi kan konstatera att det sker ett aktivt arbete

med att implementera rutinen för elevers

skolplikt och frånvaro samt att skolenheterna

har uppdaterat sina lokala rutiner.

Enheterna upptäcker och upp-

märksammar tidigt elever som

utan giltigt skäl uteblir helt eller

från delar av utbildningen?

Ej uppfyllt

Vi konstaterar att enheterna delvis upptäcker

och tidigt uppmärksammar elever som utan

giltigt skäl uteblir helt eller från delar av ut-

bildningen. Vi anser att huvudmannens egen

statistik visar på en omfattande frånvaro

inom grundskolan. Det är därför viktigt att

skolenheterna och huvudmannen tar ett

krafttag för att motverka den omfattande

frånvaron. Det har visat sig att vissa lärare

inte alltid rapporterar in om en elev är från-

varande. Detta faktum gör att rektorerna,

med ansvar för frågan, inte alltid nås av den

vetskapen. Rektorerna är ansvariga för att se

till att lärarna kontrollerar och rapporterar

frånvaro och bör därför säkerställa att alla lä-

rare gör det. Tidig upptäckt och tidiga insat-

ser vid ogiltig frånvaro är framgångsfaktorer.

Om tidig frånvaroproblematik inte tas på all-

var riskerar den att bli ett mönster som kan

vara svårt att förändra för att få tillbaka ele-

ver i undervisning. Vi konstaterar att det vi-

sat sig att de elever som går på egna sche-

man, trots närvaro, kan rapporteras som

frånvarande. Det faktum att rapporteringen

från enheterna till huvudmannen först sker

när frånvaron är 20 procent över två måna-

der och 100 procents frånvaro över en månad

innebär en risk att huvudmannen inte får vet-

skap om all problematisk frånvaro som kan

finnas inom grundskolan.

Vi kan konstatera att granskningen har visat

att flera rektorer upplever svårigheter i arbe-

tet med att bedöma och fatta beslut om ledig-

het. Detta kan leda till olikvärdiga bedöm-

ningar inom kommunens grundskoleverk-

samhet.



Enheterna arbetar aktivt med att

vidta åtgärder för att främja när-

varo motverka frånvaro?

Delvis uppfyllt

Vi konstaterar att enheterna till viss del arbe-

tar aktivt med att vidta åtgärder för att

främja närvaro och motverka frånvaro. Vi an-

ser att mot bakgrund av att det finns en om-

fattande frånvaroproblematik finns skäl att

se över om det finns ett fungerande arbete

med fokus på att främja närvaro och före-

bygga frånvaro i utbildningen. Vi konstaterar

att idag är det upp till varje skolenhet att bed-

riva främjande och förebyggande insatser.

Det är viktigt att skolenheten vidtar åtgärder

som är konkreta för att eleven ska delta i ut-

bildningen. Vi anser att detta arbete måste ta

sin utgångspunkt i de lokala behov som finns

på respektive skolenhet. För att skapa en lik-

värdig utbildning krävs även att huvudman-

nen ger stöd för likvärdiga arbetsprocesser.

Detta stöd kan handla om att medvetengöra

Skolverkets allmänna råd och att ge stöd i

hur dessa kan implementeras.

Nämnden följer enheternas arbete

med dessa frågor?

Delvis uppfyllt

Vi konstaterar att nämnden till viss del följer

enheternas arbete kring dessa frågor. Vi kon-

staterar vidare att uppföljning av aktiviteter

kopplade till verksamhetsmålen görs vid de-

lårsrapporter. Uppföljning av aktiviteter har

vi inte kunnat ta del av eftersom verksam-

hetsplanen började gälla 2018. Vi konstaterar

att det finns specifikt verksamhetsmål kring

frånvaro och främjande arbetet i grundskola

och grundsärskola. Vi anser att sker en dialog

mellan verksamheten och nämnden kring

frånvaron men att det är fortsatt ett utveckl-

ingsarbete. Vidare får nämnden ta del av en

sammanställning av frånvaro varje läsår från

Kvalitetsavdelningen.

Etablerad samverkan med social-

tjänsten finns i dessa frågor?

Uppfyllt

Vi konstaterar att det sker samverkan med

socialtjänst i ovanstående frågor. I stort fun-

gerar samordningen mellan förvaltningarna i

enskilda ärenden. Vi anser att det sker en di-

alog mellan socialförvaltning och barn- och

ungdomsförvaltning bland annat genom

klustersamverkan.



3.3. Rekommendationer

Utifrån granskningens resultat rekommenderar vi ansvarig nämnd:

Att följa upp och utvärdera skolornas arbete med att främja närvaro och motverka

frånvaro.

Att i sin rutin för det systematiska kvalitetsarbetet planera för en särskild uppfölj-

ning av arbetet med att främja närvaro och motverka frånvaro.

Att i ett tidigare skede få vetskap om elevers problematiska frånvaro. Därför behö-

ver den upprättade rutinen ses över.

Att stödet som planeras av enheten för Barn- och elevhälsa bör inte enbart avse ar-

betet med att öka närvaron hos de eleverna med hög frånvaro utan även avse arbe-

tet med att främja närvaro.

Att sammanställa och sprida de positiva arbetsexempel som finns avseende att få

elever med problematisk frånvaro tillbaka till skolan.

Att säkerställa att de nya kraven som ställs i 7 kapitlet 1 §, 19 a §, 21–22 §§ skolla-

gen och i 3 kap. 4 § skolförordningen gällande arbetet mot frånvaro är implemen-

terade ute i verksamheterna.



4. Bilagor

4.1. Dokument Delårsrapport januari- april 2018

Policy för internkontroll

Policy för verksamhetsstyrning

Powerpoint presentation för nämndmöte 2018-08-29

Protokoll Barn- och ungdomsnämnden 2017 och 2018

Reglemente för Barn- och ungdomsnämnden

Rutin för elevers skolplikt och frånvaro

Rutin för systematiska kvalitetsarbetet inom BUF

Utvecklingsplan 2018-2020, för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola

och fritidshem

Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden 2017

Verksamhetsplan Barn- och ungdomsnämnden 2018-2020



4.2. Systematiska kvalitetsarbetet



2018-10-02

Carl-Magnus Stenehav

Uppdragsansvarig

Erik André

Projektledare




Ansökan om tillstånd att starta fristående pedagogisk barnomsorg – Ek o Lek Barnomsorg


1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att bevilja Ek o Lek Barnomsorg AB rätt till bidrag för pedagogisk omsorg i form av familjedaghem med högst 35 barn. 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att beviljandet av bidrag gäller under förutsättning att huvudmannen inkommer med samtliga handlingar enligt rutin för ansökan, följer de planer som de presenterat, samt godkänns vid granskning av familjedaghemmen inför start. 3. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att rätten till bidrag gäller för den verksamhet som startar inom ett år från beslut.


Ek o Lek Barnomsorg AB inkom den 11 november 2018 med ansökan om bidrag för att driva pedagogisk omsorg i form av fem familjedaghem med 35 platser. Ek o Lek Barnomsorg har beskrivit sin verksamhet i ansökan. Verksamhetsföreträdare har bjudits in till förvaltningen där kompletterande frågor ställts. Referenser har tagits i Varberg där Ek o Lek Barnomsorg funnits etablerade en längre tid. Med grund i dessa uppgifter görs bedömningen att Ek o Lek Barnomsorg AB har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för pedagogisk omsorg.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts av tjänstepersoner på avdelningarna för kvalité och ekonomi.


Bakgrund

Ek o Lek Barnomsorg AB inkom den 11 november 2018 med ansökan om bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i form av fem familjedaghem med 35 platser. För att bedriva pedagogisk omsorg kan huvudmannen ansöka om bidrag i den kommun som de inskrivna barnen är skrivna i. Det är barn- och ungdomsnämnden (BUN), som beslutar om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg. Skollagen §§ 10-14 kap 25 reglerar bidrag till pedagogisk omsorg. Den kommun där en enskild bedriver pedagogisk omsorg ska efter ansökan besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om: 1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig





verksamhet. 2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet, 3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med vissa undantag. 4. avgifterna inte är oskäligt höga. Kommunen, via Barn- och ungdomsnämnden har tillsynsansvar för den pedagogisk omsorg som man beviljat bidrag. Ambitionen är att handläggningen ska ske med beslut inom fyra månader efter att en komplett ansökan inkommit. Ek o Lek Barnomsorg har beskrivit sin verksamhet i ansökan. Verksamhetsföreträdare har bjudits in till förvaltningen där kompletterande frågor ställts. Referenser har tagits i Varberg där Ek o Lek Barnomsorg funnits etablerade en längre tid. Utifrån dessa underlag görs en bedömning om huvudmannen har förutsättningar att följa föreskrifter för pedagogisk omsorg. Ek o Lek Barnomsorg har inte presenterat sina familjedaghem eftersom ett positivt besked om bidrag är en förutsättning för att starta dessa. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att besöka familjedaghemmen inför start för att bedöma om huvudmannen säkerställer god kvalitet och därigenom visar att de har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för pedagogisk omsorg.

Analys och förslag

Ek o Lek Barnomsorg AB ägs och drivs av personer som själva arbetat som dagbarnvårdare. Företaget är etablerat i Västsverige med verksamhet i flera kommuner i Västra Götaland och Halland samt Gotland. Sammantaget har de cirka 40 familjedaghem. Företaget har anställda som arbetar med administration och pedagogisk uppföljning och stöd till dagbarnvårdarna. I ansökan beskriver företaget väl hur man kommer att driva verksamheten. Den kommer att bedrivas som familjedaghem. Det vill säga, anställda dagbarnvårdare driver verksamheten med upp till sex barn närvarande i sitt egna hem. Där får barnen möjlighet att leka ute och inne, aktiveras, serveras mat och vila under omsorgsfull ledning. Det finns ett uppbyggt vikariesystem som tar vid om dagbarnvårdaren är sjuk eller ledig i de kommuner där huvudmannen har verksamhet. Verksamheten kommer att erbjudas för åldrarna 1-12 år men först och främst förskolebarn. Huvudmannen har visat upp planer för ledning, styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Det finns dokumentation som stöd för dagbarnvårdaren att leda den pedagogiska omsorgen så barn stimuleras i sin utveckling. I dokumentationen finns också underlag för att bedöma säkerhet och hantera risker. Vid det personliga mötet då VD och vice VD deltog kunde de utveckla sina tankar på ett tydligt och trovärdigt sätt och uppträdde seriöst i förhållande till sitt uppdrag. Beskrivningarna var förankrade i både den dokumentation som följde med ansökan och den verksamhet som de redan bedriver. De beskrev verksamhetens profil - hållbar utveckling - som ska prägla pedagogik, verksamhet och måltider. Den drivs genom handlingsplaner för verksamheten och kompetensutveckling för personalen.




Vid referenstagning i Varbergs kommun framhåller de att verksamheten generellt sett håller god kvalitet. Det har framkommit vid tillsyn. Huvudmännen rättar de brister som uppstår i verksamheten. Sådana brister har exempelvis varit felaktigheter i utbetalning av bidrag. Familjedaghem är en verksamhetsform som bedrivs i medarbetarnas hem och familj. Personalen arbetar vanligtvis ensam med sin barngrupp och med få tillfällen där ledning är närvarande. Det ställer särskilda krav på huvudmannen att arbeta tillitsbaserat och kunna bedöma och upprätthålla en god kvalitet utifrån dessa förutsättningar. Det åvilar huvudmannen därmed ett stort ansvar vid anställningar att göra bedömningar om familjedaghemmet är lämpligt utifrån flera perspektiv så att huvudmannen kan säkerställa kvaliteten. Därför ingår i beslutet att Barn- och ungdomsförvaltningen gör besök i varje familjedaghem före start. Sammanfattningsvis bedöms därmed Ek o Lek Barnomsorg AB ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för pedagogisk omsorg. Med bakgrund av ovanstående föreslås:

Barn- och ungdomsnämnden besluta att bevilja Ek o Lek Barnomsorg AB rätt till bidrag för pedagogisk omsorg med högst 35 barn.

Barn- och ungdomsnämnden besluta att beviljandet av bidrag gäller under förutsättning att huvudmannen inkommer med samtliga handlingar enligt rutin för ansökan, följer de planer som de presenterat, samt godkänns vid granskning av familjedaghemmen inför start.

Barn- och ungdomsnämnden besluta att rätten till bidrag gäller för den verksamhet som startar inom ett år från beslut.


Förslaget påverkar först och främst de barn med familjer som kommer att bli brukare i den pedagogiska omsorgen. Huvudmannen måste säkra att verksamheten är trygg, säker och utvecklande för barnen. Den ska också upprätthålla en servicegrad som ger vårdnadshavarna möjlighet att förvärvsarbeta eller studera på dagtid. Ledningen är stationerad i Göteborg vilket kan vara till men för verksamheten vid kvalitetsbrister eller i krissituationer. Ek o Lek har på ett trovärdigt sätt visat att det finns kompetens och funktioner hos huvudmannen som kompenserar avståndet. Pedagogisk omsorg är ett komplement till förskolan. Eftersom pedagogisk omsorg inte bedriver undervisning kan det å ena sidan påverka barnets utbildning långsiktigt negativt, särskilt för barn i sårbara miljöer och barn i behov av särskilt stöd. Å andra sidan erbjuder familjedaghem en verksamhet i mindre grupp, vilket familjer kan uppleva som en fördel. Förslaget öppnar upp för vårdnadshavare att göra de val som de upplever är bäst för barnet. Förslaget är kostnadsneutralt, det vill säga bidraget motsvarar de kostnader kommunen har för pedagogisk omsorg i egen regi.






Beslutsunderlag

1. Ansökan. 2. Tjänsteskrivelse.


Den sökande huvudmannen Ek o Lek AB.

Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Handläggare, Kent Roslund, Verksamhetsutvecklare




Regelbunden tillsyn vid den fristående förskolan Stjärnarp 2019


Barn- och ungdomsnämnden avslutar tillsynen vid Stjärnarps förskola utan åtgärd.


Barn- och ungdomsförvaltningen har genomfört regelbunden tillsyn vid den fristående förskolan Stjärnarp belägen i Stjärnarp/Eldsberga.

Vid tillsynen framkom följande. I stort bedöms verksamheten hålla god kvalitet. Det är ett gott samarbete mellan huvudman, förskolechef och medarbetare. Ledningen för förskolan arbetar nära sin personal.

Ärendets beredning

Tjänstepersoner från barn- och ungdomsförvaltningen har besökt verksamheten vid två tillfällen och har även tagit del av inskickad dokumentation.


Bakgrund

Enligt skollagens 26 kap 4 § (2010:800) har en kommun tillsyn över fristående förskola och pedagogisk omsorg i de fall kommunen har godkänt dem och beviljat kommunalt bidrag.

Syftet med tillsynen är att genom en självständig granskning kontrollera att en verksamhet uppfyller kraven i lagar och andra föreskrifter. Om tillsynsmyndigheten upptäcker brister vid tillsynen ska myndigheten fatta beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska rätta till felen som upptäckts vid granskningen. Ett annat syfte för tillsynen är att arbeta förebyggande genom att ge råd och vägledning utifrån de regler som styr verksamheten så att huvudmannen själv kan upptäcka och rätta till eventuella fel och brister. Barn- och ungdomsförvaltningen ansvarar för att granskning och tillsyn genomförs.





Efter varje tillsyn sammanställs en rapport som innefattar tillsynsmyndighetens bedömning av hur förskolan uppfyller de krav som ställs på verksamheten utifrån gällande lagstiftning, läroplan och kommunala beslut. Rapporten skickas till huvudman för fristående verksamhet för sakgranskning. Förvaltningen färdigställer därefter rapporten och föredrar ärendet hos barn- och ungdomsnämnden. I rapporten ska det framgå förslag på åtgärder med tidsram och förslag till bedömning enligt sanktions-trappan. Nämnden fattar därefter beslut i ärendet. Regelbunden tillsyn har genomförts vid Stjärnarps förskola. Förskolan är belägen i Stjärnarp, sydöst om Halmstad och etablerades 2010. Huvudmannen för förskolan är Kulturbolaget Ekhöjden AB som även driver Musans förskola. Förskolan är beviljad 30 platser och har vid tillsynen 29 barn inskrivna i 1-5 årsåldern.

Vid tillsynen har förvaltningen tagit del av i sammanhanget relevanta dokument, samtalat med huvudman, förskolechef, två medarbetare (varav en förskollärare) samt granskat lokaler och material.

Inför tillsynen har begärda handlingar inkommit i föreskriven tid. Det finns inget att erinra kring dessa.

Analys och förslag

Förskolan bedrivs i ett äldre skolhus. På grund av verksamhetens profil med mycket utevistelse är den godtagbar ytmässigt i förhållande till antalet barn som den godkänts för. Det finns god tillgång till material och ger möjlighet till varierat lärande. Utemiljön är varierande bland annat finns det en atljé för skapande och snickerier. Förskolan använder sig ofta av naturen i närheten där de bedriver stora delar av sin undervisning. Bemanningen är ca 4,0 barn per årsarbetare och upplevs god. Förskolan är uppdelad i två avdelningar, en för de yngre barnen och en avdelning för syskon/äldre barn. Förskolechef arbetar även i barngrupp och är förskollärare för avdelning med de äldre barnen. I gruppen med de yngre barnen finns det två förskollärare. Förskollärartätheten är tillräcklig. Det är en god kommunikation mellan huvudman, förskolechef, och medarbetare. Huvudmannen har ett nära samarbete med förskolechef.




Genom dokumentationer, utvärderingar samt miljön tydliggörs att förskolan erbjuder barn varierad undervisning utifrån läroplanens samtliga mål. Det finns en samsyn kring styrkor och utvecklingsområden. Samtliga nivåer uttrycker att undervisningen riktad mot skapande och naturvetenskap är väl utvecklad medan undervisning kring matematik och digitalt lärande är utvecklingsområden. Det råder en god samsyn kring förskolans kvalitet vilket också framkommer i dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet. Planering, uppföljning och utveckling är områden som märkbart utvecklats sedan senaste tillsyn.


Förskolan har flera styrkor och är välfungerande.


Ärendet informeras om i BUF:sam och beslut tas i barn- och ungdomsnämnden 2019-02-27.

Beslutsunderlag

1. Tillsynsprotokoll den 18 januari 2019. 2. Tjänsteskrivelse den 18 januari 2019.


Kulturbolaget Ekehöjden AB

Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Handläggare, Kent Roslund, verksamhetsutvecklare Handläggare, Maria Lundvall, utredare




Remiss: Kulturstrategi för Halmstad


Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna föreslaget yttrande och överlämna det till kulturnämnden.


I juni 2017 fattade kulturnämnden beslut om att ta fram en kulturstrategi för Halmstad. Kulturstrategin ska peka ut vision och mål, strategiska utvecklingsområden och riktningar för kulturen i Halmstad. Kulturstrategin har arbetats fram av en projektgrupp på kulturförvaltningens stab. En styrgrupp med representanter från både kulturnämnden och kulturförvaltningen har varit involverade under arbetets gång. Den offentliga delen med att ta fram kulturstrategin startade med en workshop i oktober 2017 med deltagare från vitt skilda arbetsfält. Nu skickas remissutgåvan för kulturstrategin ut med möjlighet att lämna synpunkter. Som helhet ger strategin ett positivt intryck. Den visar en riktning framåt och breddar kulturbegreppet på ett bra sätt. Lite vilseledande kan ibland vara blandningen mellan väldigt konkreta åtgärder och mera visionära insatser. Realismen i vad som går att genomföra handlar ju ibland om formatet på budget. Men det står ju också tydligt att hur man gör i praktiken – det är nästa steg. För barn och ungdomsnämnden, som inom sitt område har flera saker som rör sig inom kulturens område, såväl inom ett snävare konstbegrepp som inom ett bredare kulturbegrepp, saknas ändå en del delar som kunde komplettera strategin. Just avsnittet om bildning/utbildning känns som strategins svagaste parti.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts av tjänsteperson på Kulturskolan, barn- och ungdomsförvaltningen.


Bakgrund

I juni 2017 fattade kulturnämnden beslut om att ta fram en kulturstrategi för Halmstad. Kulturstrategin ska peka ut vision och mål, strategiska utvecklingsområden och riktningar för kulturen i Halmstad.





Kulturstrategin har arbetats fram av en projektgrupp på kulturförvaltningens stab. En styrgrupp med representanter från både kulturnämnden och kulturförvaltningen har varit involverade under arbetets gång. Den offentliga delen med att ta fram kulturstrategin startade med en workshop i oktober 2017 med deltagare från vitt skilda arbetsfält. Under våren 2018 genomfördes en dialogserie i form av tre workshops. Deltagarna bestod av representanter från civilsamhälle, näringsliv, kulturliv, politiken och den kommunala organisationen. I dialogerna diskuterades nuläge, utmaningar, möjligheter och insatser för kulturen. Dessutom har det anordnats ett flertal dialoger med olika målgrupper, samt tre öppna föreläsningar. Under sommaren 2018 genomfördes en kulturenkät på kommunens webbplats där det kom in totalt 801 svar. I oktober 2018 presentades resultatet från vårens dialoger och workshops. Nu skickas remissutgåvan för kulturstrategin ut med möjlighet att lämna synpunkter.

Analys och förslag

Som helhet ger strategin ett positivt intryck. Den visar en riktning framåt och breddar kulturbegreppet på ett bra sätt. Lite vilseledande kan ibland vara blandningen mellan väldigt konkreta åtgärder och mera visionära insatser. Realismen i vad som går att genomföra handlar ju ibland om formatet på budget. Men det står ju också tydligt att hur man gör i praktiken – det är nästa steg. För barn och ungdomsnämnden, som inom sitt område har flera saker som rör sig inom kulturens område, såväl inom ett snävare konstbegrepp som inom ett bredare kulturbegrepp, saknas ändå en del delar som kunde komplettera strategin. Just avsnittet om bildning/utbildning känns som strategins svagaste parti. Vi vill peka på två punkter:

a) Halmstads Kulturskola nämns en enda gång i strategin, nästan i en bisats. Vad som bland annat glöms bort är att omkring 50 personer som är högskoleutbildade inom kulturområdet faktiskt är anställda i Halmstads kommun. Dessa spelar redan idag en stor roll i kulturlivet och skulle med små förändringar inom nämndernas uppdrag spela en betydligt större roll. Dessutom är kulturskolan en av få fritidsaktiviteter som når ut brett till barn och unga inom hela kommunen. Kopplingen fria kulturskapare och kulturskolans projekt och produktioner kunds vara mycket starkare. Kort sagt är kulturskolan i Halmstad en motor till mycket infrastruktur inom kulturens område och inte minst på den stora mötesplatsen Najaden blir detta mycket tydligt i de nya möjligheterna att arbeta såväl gränsöverskridande som ålderöverskridande. Så blir skolan också ett verkligt redskap i integration och demokratiutveckling. Man kan vidare peka på lärarna inom de estetiska ämnena i grundskolan, inom musik, bild och dans, kanske också slöjd: I vad mån blir de omfattande i en kulturstrategi – till exempel i Halmstad som konststad blir ju bildlärarna väldigt viktiga.

b) Kultur i skolan finns heller inte på kulturförvaltningens bord, endast i förskola och gymnasium. Strategiskt sett vore det bra om en och samma nämnd kunde ge politiska uppdrag till hela skolområdet, då skulle bättre översyn vara möjlig, bättre samarbeten kunna utvecklas och en bättre koppling mellan förekommande konstupplevelser och lärande äga rum. Konkreta aktiviteter som lovskola och kulturupplevelser kunde stärkas och byggas utifrån ett lärande under hela barn och ungdomsåren. Idag arbetar förvaltningarna dessvärre en smula stuprörsaktigt, vilket kan ha med en oklar politisk utgångspunkt att göra.






Beslutsunderlag

1. Förslag till yttrande. 2. Samrådshandling.


Kulturnämnden.

Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Handläggare, Ulf Fembro, rektor kulturskolan

Yttrande Barn- och ungdomsnämnden 2019-02-27 BUN 2019/00019


Remiss: Halmstads kulturstrategi 2030 Dnr KN 2017/00111

Som helhet ger strategin ett positivt intryck. Den visar en riktning framåt och breddar kulturbegreppet på ett bra sätt. Lite vilseledande kan ibland vara blandningen mellan väldigt konkreta åtgärder och mera visionära insatser. Realismen i vad som går att genomföra handlar ju ibland om formatet på budget. Men det står ju också tydligt att hur man gör i praktiken – det är nästa steg. För barn och ungdomsnämnden, som inom sitt område har flera saker som rör sig inom kulturens område, såväl inom ett snävare konstbegrepp som inom ett bredare kulturbegrepp, saknas ändå en del delar som kunde komplettera strategin. Just avsnittet om bildning/utbildning känns som strategins svagaste parti. Vi vill peka på två punkter:

a) Halmstads Kulturskola nämns en enda gång i strategin, nästan i en bisats. Vad som bland annat glöms

bort är att omkring 50 personer som är högskoleutbildade inom kulturområdet faktiskt är anställda i

Halmstads kommun. Dessa spelar redan idag en stor roll i kulturlivet och skulle med små förändringar

inom nämndernas uppdrag spela en betydligt större roll. Dessutom är kulturskolan en av få

fritidsaktiviteter som når ut brett till barn och unga inom hela kommunen. Kopplingen fria kulturskapare

och kulturskolans projekt och produktioner kunds vara mycket starkare. Kort sagt är kulturskolan i

Halmstad en motor till mycket infrastruktur inom kulturens område och inte minst på den stora

mötesplatsen Najaden blir detta mycket tydligt i de nya möjligheterna att arbeta såväl gränsöverskridande

som ålderöverskridande. Så blir skolan också ett verkligt redskap i integration och demokratiutveckling.

Man kan vidare peka på lärarna inom de estetiska ämnena i grundskolan, inom musik, bild och dans,

kanske också slöjd: I vad mån blir de omfattande i en kulturstrategi – till exempel i Halmstad som

konststad blir ju bildlärarna väldigt viktiga.

b) Kultur i skolan finns heller inte på kulturförvaltningens bord, endast i förskola och gymnasium.

Strategiskt sett vore det bra om en och samma nämnd kunde ge politiska uppdrag till hela skolområdet,

då skulle bättre översyn vara möjlig, bättre samarbeten kunna utvecklas och en bättre koppling mellan

förekommande konstupplevelser och lärande äga rum. Konkreta aktiviteter som lovskola och

kulturupplevelser kunde stärkas och byggas utifrån ett lärande under hela barn och ungdomsåren. Idag

arbetar förvaltningarna dessvärre en smula stuprörsaktigt, vilket kan ha med en oklar politisk

utgångspunkt att göra.

Barn- och ungdomsnämnden Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Ulf Fembro, rektor Kulturskolan

Remissmissiv Kulturförvaltningen 2018-12-04 KN 2017/00111

Halmstads kommun, kulturförvaltningen, Box 316, 301 08 Halmstad


Halmstads kulturstrategi 2030

Till Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser, samt organisationer som deltagit i dialoger vid framtagandet av kulturstrategin. Kulturnämnden inbjuder till yttrande över Halmstads kulturstrategi 2030. Kulturnämnden önskar yttrandet senast 2019-03-31. Skicka ert yttrande till [email protected] och uppge också diarienummer KN 2017/00111.

Bakgrund

I juni 2017 fattade kulturnämnden beslut om att ta fram en kulturstrategi för Halmstad. Kulturstrategin ska peka ut vision och mål, strategiska utvecklingsområden och riktningar för kulturen i Halmstad. Kulturstrategin har arbetats fram av en projektgrupp på kulturförvaltningens stab. En styrgrupp med representanter från både kulturnämnden och kulturförvaltningen har varit involverade under arbetets gång. Den offentliga delen med att ta fram kulturstrategin startade med en workshop i oktober 2017 med deltagare från vitt skilda arbetsfält. Under våren 2018 genomfördes en dialogserie i form av tre workshops. Deltagarna bestod av representanter från civilsamhälle, näringsliv, kulturliv, politiken och den kommunala organisationen. I dialogerna diskuterades nuläge, utmaningar, möjligheter och insatser för kulturen. Dessutom har det anordnats ett flertal dialoger med olika målgrupper, samt tre öppna föreläsningar. Under sommaren 2018 genomfördes en kulturenkät på kommunens webbplats där det kom in totalt 801 svar. I oktober 2018 presentades resultatet från vårens dialoger och workshops. Nu skickas remissutgåvan för kulturstrategin ut med möjlighet att lämna synpunkter.

Att svara på remiss

Yttrandet får gärna vara kort och med ställningstaganden eller synpunkter tydligt markerade. Referera gärna till avsnitt i kulturstrategin, men var noga med att särskilja vad som är det egna ställningstagandet.

Kontakt

Vid frågor, kontakta: - Simon Roos, utvecklingsstrateg på kulturförvaltningen, [email protected]

Underlag

Förslag till Halmstads kulturstrategi 2030. Protokollsutdrag från kulturnämnden 2018-12-19.

Ärende KN 2017/00111 Beslutsinstans: Kulturnämnden

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]




Sändlista Kommunala nämnder och bolagsstyrelser

AB Industristaden Barn- och ungdomsnämnden Byggnadsnämnden Destination Halmstad AB Fastighetsnämnden Hallands Hamnar Halmstad AB Halmstads Energi och Miljö AB Halmstads Fastighets AB Halmstads Flygplats AB Halmstads Rådhus AB Halmstads Stadsnät AB Hemvårdsnämnden Kommunstyrelsen Miljönämnden Nämnden för Laholmsbuktens VA Räddningsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Teknik- och fritidsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Organisationer och företag som deltagit i dialoger

Blue Heart Bluesförening Driftnämnden Kultur och skola, Region Halland Fastighetsägarna Halmstad Föreningen Gamla Halmstad Föreningshuset Husknuten Getinge samhällsförening Gullbrandstorps samhällsförening Hallands Bildningsförbund Halmstads Handelsförening Halmstads Hemslöjdsförening Handkraft i Simlångsdalen Harp Art Lab HB Färgfilm Halland Högskolan i Halmstad - Akademin för lärande, humaniora och samhälle Isildurs Bane Kommunala funktionsrättsrådet Konstnärernas Kollektivverkstad Halmstad Kulturverket Länsstyrelsen Hallands län Operation Opera / Jalhed produktion Parken / Live Joy




Restaurang Tillsammans Samordningsförbundet i Halland Scendraget i Halmstad Slottsmöllans Fastighets AB Snöstorps Hembygdsförening Stiftelsen Hallands Länsmuseer The Photo Gallery Västsvenska Turnerande Sommarteatern White arkitekter

Documents

Kallelse - Halmstad...Kallelse Sida Barn- och ungdomsnämnden 2019-02-27 1(3) Box 155 301 05 Halmstad 035-13 70 00 Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesda-tum: 2019-02-27