KAPITEL ¯UHÊSETGÚSTMBH - Trafikverket · Körbana 3,75 m emsa 1,75 m Mittr en 1,0 m Vägr en 1,0 m Vägr Säkerhetszon minst 9 m Körbana 6,5 m Körbana 3,75 m emsa 1,75 m Mittr

46(xx) Förstudie Flen - YxtatorpetVÄGUTREDNING VÄG 55 FLEN SID 46

Säkerhetszon minst 7,5 m Körbana 6,5 m Körbana 3,75 m

Mittremsa 1,75 mVägren 1,0 m Vägren 1,0 m

Säkerhetszon minst 9 m

Körbana 6,5 m Körbana 3,75 m

Mittremsa 1,75 mVägren 1,0 m

1,0 m 0,5 m

Säkerhetszon > 2 m

1,0 m0,5 m

1:61:6

Säkerhetszon > 2 m

Bergskärning

Bergskärning

Vägren 1,0 m

- Vägteknisk standard

Ett av motiven till att genomföra en vägut-redning är att den vägtekniska standarden skall kunna fastslås. Vägen ingår som tidigare beskrivits i ett stråk där utformningen för de olika sträckorna på sikt bör samordnas och målstandarden för sträckan är för närvarande 3-fältig mötesfri landsväg.

ÅtgärdsförslagKAPITEL 4

SektionVägen föreslås utföras med 14 m bredd. Det är något bredare jämfört med hur breda lands-vägar vanligtvis är byggda, men motivet till detta är att kunna göra något bredare vägrenar och därigenom kunna förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter. Behov av en separat gång- och cykelväg anses litet eftersom det finns en gång- och cykelväg läng Kungsvägen

Säkerhetszonen är det område utanför stödremsa vid sidan om vägbana, cykelbana o.d., som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. Oeftergivliga föremål ska normalt inte förekomma i säkerhetszon såvida inte räcke skyddar mot påkörning. Eftergivliga fasta föremål som vid påkörning med bil normalt inte ger allvarliga personskador kan accepteras i säkerhetszonen, exempel vissa typer av belysningsstolpar och räcken.

Tre sidoområdestyper används i VGU (hjälpmedel för utformning av gator och vägar enligt Vägverket o Svenska kommunförbundet) med följande innebörd:

Sidoområdestyp A - Mycket liten risk att välta. Föraren kan sannolikt få kontroll över fordonet vid avkörning utan vältningsrisk. Lutning 1:6

Sidoområdestyp B - Liten risk att välta. Föraren kan sannolikt få kontroll över fordonet utan vältningsrisk. Lutning 1:4

Sidoområdestyp C - Risk att välta. Föraren kan normalt inte få kontroll över fordonet. Lutning 1:3 eller brantare

för rörelser i öst-västlig riktning och separata anslutningsvägar från alla bostadsfastigheter.

Vägrenen, dvs den belagda delen utanför körfäl-ten, kommer att bli 1 meter bred på vardera sidan. Ett eventuellt sidoräcke kommer att flyttas ut 1 m räknat från beläggningskanten för att öka flexibi-liteten för oskyddade trafikanter samt underlätta drifthållningen av räcket.

Vägen får tre körfält, enfältsdelen blir 3.75 meter bred och tvåfältsdelen för körfält på vardera 3.25 meter. Mellan körriktningarna sätts ett vajerräcke med en mittremsa på 1.75 meter. Tre körfält är särskilt motiverad längs denna sträcka då höjdför-hållanden i området ändå skulle ge behov av stigningsfält.

Vägen kommer att utformas med säkerhetszoner närmast vägkanten, där risken för att välta eller köra in i något oeftergivligt föremål skall minime-ras vid avkörning.

Skyddszonens storlek beror på vägens referens-hastighet, om det är raksträcka eller inner/ytter-kurva och radien på en eventuell kurva. Vid 90 km/h och raksträcka skall skyddszonen vara 9 meter bred. Sidoområdestyp B bör väljas mot bakgrund av rådande trafikbelastning.

Skiss: Typsektion med räcke vid bergskärning och bankslänt.

Skiss: Typsektion utan räcke vid berskärning och bankslänt.

Säkerhetszon minst 7,5 m Körbana 6,5 m Körbana 3,75 m

Mittremsa 1,75 mVägren 1,0 m Vägren 1,0 m

Säkerhetszon minst 9 m

Körbana 6,5 m Körbana 3,75 m

Mittremsa 1,75 mVägren 1,0 m

1,0 m 0,5 m

Säkerhetszon > 2 m

1,0 m0,5 m

1:61:6

Säkerhetszon > 2 m

Bergskärning

Bergskärning

Vägren 1,0 m

Vägutredning väg xx xxxxstadVÄGUTREDNING VÄG 55 FLEN SID 47

KAPITEL 4

Åtgärdsförslag

HastighetVägstandarden för alla de föreslagna korrido-rerna skall vara sådan att referenshastigheten kan sättas till minst 90 km/h.

Mot bakgrund av de diskussioner som pågår om anpassning av hastighetsgränserna, se fördjupning, är det väsentligt att denna vägsträcka planeras för en framtida referens-hastighet på 100 km/h.

Vid anslutningarna till befintlig väg 55 kan nedsättning av hastigheten ske beroende på val av utformning av korsningspunkterna.

LinjeföringMötesfria vägar ska dimensioneras för stopp-sikt. Vidare påverkar krav på minimiradier i horisontal- och vertikalkurvor samt krav på maximilutningar i längsled vägens geome-triska utformning. Stoppsikt vid horisontell väg för 90 km/h på landsbygd är 165 meter.

Kurvor ska dimensioneras så att broms-ning inför uppdykande hinder kan ske. För att uppnå ”god standard” vid 90 km/h skall horisontalkurvor utföras med minst 600 meter radie.

För att få en god landskapsinpassning kan det i detta projekt vara motiverat att utföra något snävare horisontalkurvor med 450-500 meters radie, vilket motsvarar låg, respektive mindre god standard. Detta gäller framförallt korridor Nord som inte går att utföra med god standard utan att det blir mycket stor ingrepp i slänterna ner mor sjön Bjuren. Under respektive korridorbeskrivning ges en utförli-gare beskrivning av planstandarden. Alla tre standardmått får plats inom föreslagna korri-dorbredder.

I samtliga korridorer går det att hålla god standard vad gäller profilutformningen, det vill säga en maxlutning på 6 %.

I kommande skeden av detta objekt är det väsentligt att utreda i vilken mån förändring av referenshastigheten till 100 km/h påverkar geometriutformningen av vägen. Korridorbred-den rymmer även något större radier än 600.

Regeringen har uppdragit åt Vägverket att ta fram ”en strategi för en successiv anpassning av hastighetsgränserna på vägarna till nollvisionen samt kraven på tillgänglighet, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem.” För att kunna utnyttja vägtransportsystemet mer effektivt föreslås att trafikförordningen ändras så att Vägverket kan föreskriva även 80, 100 och 120 km/h utöver dagens 90 och 110 km/h. Vägverket kan via ändringar i egna föreskrifter ge kommuner och länssty-relser möjlighet att använda även 40 och 60 km/h.

Några exempel på tillämpningar på förslagen är vinterhastigheter med 80 km/h på landsbygdsvägar utan mitträcke, 100 km/h som normalhastighet på de nya mitträckesvägarna, 80 km/h på de farligaste tvåfältsvägarna samt 40 km/h på gator i huvudnätet i tätorter. 120 km/h kan användas på högklassiga motorvägar (den vanligaste EU-hastigheten). Enligt Vägverkets bedömning är det lämpligt att föreslagna förändringar träder i kraft den 1 januari 2007.

KörfältsindelningFör att möjliggöra omkörning och inte ha för långa sträckor utan omkörningsmöjlig-het rekommenderas körfältslängder på 1-2,5 kilometer vid mötesfri landsväg.

I motlut bör körfältsindelningen vara så att den som kör uppför har två körfält till förfo-gande.

För samtliga korridorer innebär detta att det blir en brytpunkt vid sträckans högsta punkt, vilket ungefärligt sammanfaller med sträckor-nas mittpunkter. Detta medför att delsträck-orna blir något längre än 1,5 km.

Om trafikplatserna utformas som cirkulations-platser möjliggör denna körfältsindelning att det från respektive cirkulationsplats utgår två körfält, vilket är positivt ur framkomlighets-synpunkt.

0 300 600 900 1 200 1 500150Meters

±1:11 000

Legend


- Prövat men tidigt avfördt alternativ

I den förstudie som skrevs våren 2003 för väg 55 delen Flen-Yxtatorpet föreslogs två alterna-tiv till förändring:

•Ny förbifart byggs i området söder om Bjuren

•Befintlig genomfart byggs om som - miljöprioriterad genomfart, eller - trafikprioriterad genomfart

Ur förstudien:

Miljöprioriterad genomfart”Målet med alternativet är att skapa en hastig-hetsdämpad väg med förbättrade estetiska värden. Åtgärder som behöver genomföras är avsmalning av vägbredden för bättre hastig-hetsanpassning, ombyggnad av befintliga korsningar till cirkulationsplatser, farthinder vid gångpassager samt anpassad belysning och förbättrad vegetationsgestaltning.”

Trafikprioriterad genomfart”Trafikprioritering av genomfarten innebär att en mängd åtgärder måste genomföras för att förbättra genomfartstrafikens framkomlighet.Exempel på åtgärder som kan genomföras är


förbättring av gatans geometri, breddning av gatan till flera körfält, fullständig separering av all gång- och cykeltrafik, minskning av antalet utfarter och en kraftfull satsning på buller-främjande åtgärder i form av vallar och plank. Hastigheten bör vara minst 70 km/h för större delen av sträckan och vägen bör vara mötesfri.”

För att nå detta mål behövs fyra nya cykelpor-tar samt komplettering av lokalvägsystemet.Korsningen vid Brogatan utformas med cirkula-tionsplats, alla andra in- och utfarter utom den vid Öja stängs längs sträckan.

Förstudien säger vidare:

”Ett förslag som kan diskuteras är att sänka ner vägen på sträckan från strax norr om kyrkan till dess att man passerat bebyggelsen vid Bjurtorp. Förslaget är mycket gynnsamt för bullersitua-tionen och minskar barriäreffekten då möjlig-heten att bygga broar på sträckan underlättas. Det finns ett naturligt höjdstöd i terrängen för en sådan åtgärd. Avfarten vid Brogatan skulle i förslaget behöva planskiljas med rampavfar-ter, något som skulle göra stora ingrepp i den befintliga bebyggelsen.”

Illustration: Exempel på utformning av en miljöpri-oriterad genomfart. Motortrafiken får anpassa sig till övriga gruppers krav på säkerhet och komfort.

Illustration: Exempel på utformning av trafikprio-riterad genomfart. Vägen har breddats och gjorts mötesfri. All gång och cykeltrafik är separerad från trafiken.

Regionförbundet Sörmland är ett nystartat samverkansorgan för Sörmlands nio kommuner och landstinget i Sörmland. Regionförbundet ska samordna och utveckla strategiska insatser inom områdena infrastruktur, näringslivsut-

veckling och kompetensförsörjning. Samverkan ska ske internationellt, med Stockholm, andra län samt med staten och näringslivet.


KAPITEL 4

Åtgärdsförslag

Flens kommuns uppfattningFlens kommuns uppfattning är att nuvarande väg 55, Kungsvägen, ska få större stadsmäs-sighet och integreras med staden, vilket bland annat skulle kunna möjliggöra ny bebyggelse längs vägen.

Anpassningen innebär att:

•Gaturummet får en mer fattbar skala och är vackrare, trevligare och tryggare med omsorgsfullt valda material och belysning samt mycket grönska.

•Barriäreffekterna övervinns genom avsmal-nad körbana, sänkt hastighet på vissa delsträckor och genom fler planskilda korsningar för oskyddade trafikanter.

•Bullerproblemen minskas genom sänkt hastighet och genom dämpande åtgärder vid utsatta bostadshus.

•Motortrafiken anpassas till övriga trafikan-ters krav på säkerhet och komfort.

Regionförbundet i Sörmlands uppfattningFör regionförbundet är projektmålet ökad framkomlighet på väg 55 det viktigaste av de tre projektmål som presenterades i förstudien.

Under arbetet med vägutredningen disku-terades tillsammans med Flens kommun, Vägverket, Länsstyrelsen och Regionförbund Sörmland hur utredningsalternativet med ombyggd genomfart skulle presenteras.

Miljöprioriterad genomfartEn miljöprioriterad genomfart skulle innebära att projektets viktigaste mål, ökad framkom-lighet, inte skulle uppfyllas. Tidigare studier visar att restiden ökar med 5-20 sekunder per kilometer vid miljöprioriterade genomfar-ter. Detta kommer att på sikt medföra stora samhällsekonomiska kostnader jämfört med en förbifart eller trafikprioriterad genomfart.

Problem med buller och barriäreffek-ter kommer att minska något, men faktum kvarstår att en stor mängd fordon ska passera genom tätorten. På så vis uppfylls inte heller Flens kommuns mål till fullo.

Med bakgrund av ovanstående resonemang beslöts att inte gå vidare med ett förslag som inte uppfyller projektets viktigaste mål.

Trafikprioriterad genomfartEn trafikprioriterad genomfart med utförande i befintlig marknivå kommer att öka vägens barriäreffekt. Gång- och cykeltrafikanter kommer bland annat att styras till några få punkter för passage av väg 55.

Bullernivåer ökar med ökad hastighet, men med bullerreducerande åtgärder kan ökningen kompenseras och efter åtgärd istället ge lägre buller. Plank och vallar kommer att krävas på långa sträckor, vilket påverkar stadsbilden negativt.

Ett nedsänkt alternativ innebär att vägen på stora delar av tätortssträckan grävs ner, infod-ras i betongtunnel och täcks över.

Åtgärden skulle innebära stora ingrepp i staden med tanke på ledningar och intillig-gande bebyggelse. Avfarten till Brogatan skulle i förslaget behöva planskiljas med rampavfar-ter, vilket skulle göra stora ingrepp i omgiv-ningen.

En trafikprioriterad väg är, oavsett utförande, inte förenligt med Flens kommun önskemål och mål för befintlig väg 55 genom Flen.

Efter samtråd med Flens kommun, Länsstyrelsen i Sörmlands län och Regionförbundet i Sörmland och har det konstaterats att ett förbättringsalternativ som uppfyller krav på framkomlighet och trafiksäkerhet inte är förenligt med mål för nuvarande väg 55 genom Flen. Ett förbättringsalternativ har därför bedömts som mindre intressant och utreds inte vidare.


- *Nollalternativet

En vägutredning skall mot bakgrund av Kapitel 6 i Miljöbalken innehålla ”en beskriv-ning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd”.

Ett nollalternativ är ett referensalternativ mot vilket övriga alternativ ska kunna jämföras för bedömningen av projektets positiva och negativa konsekvenser. Det innehåller sådana förändringar av det befintliga trafiksystemet som ända skulle komma till stånd under tiden fram till valt horisontår, men med förutsätt-ningen att man avstår från att göra väsentliga förändringar i form av stora investeringar eller systemförändringar.

Horisontåret är satt till 2015, samma år som vägen tidigast börjar byggas enligt nuvarande planer. Horisontåret, tio år fram i tiden, är valt för att ge en realistisk bild av eventuella förändringar i markanvändning samt överens-stämma för de uppräkningar av trafiken som sker för att kontrollera om åtgärderna funge-rar även på sikt.

Påverkan och konsekvenser på naturmark och till naturen knutna samband beskrivs och bedöms utifrån en biologisk utgångspunkt och därmed med ett betydligt längre tidsperspek-tiv, upp till 30 år. Följande antaganden gäller för nollalternativet:

• Vägsystemet och bebyggelseVäg 55 kommer inte att ges ny sträckning eller på annat sätt byggas om. Beslut är taget om att en förbifart inte byggs. Väg 55 har fått ökad betydelse som regional och interregio-nal förbindelse eftersom standarden på vägen förbättrats. Sträckan mellan Katrineholm och Flen är ombyggd till mötesfri landsväg, likaså Yxtatorpet - Dunker samt förbifart Malmkö-ping. Vid horisontåret 2015 har trafiken ökat från dagens cirka 6.000 fordon till cirka 9. 500 på den mest trafikerade delen och 8.500 längs vägdelen vid Flensby och Bjurtorp där de flesta närliggande bostäder finns.

Med utgångspunkt från rådande trafikförhål-landen förväntas ingen större utbyggnad av bostäder att ske. Trafikberoende näringsverk-samhet såsom bensinstationer och matställen har ökat något.

• MiljöFortsatt användning av befintligt vägsys-tem innebär ingen ytterligare påverkan på tätortskaraktärer, naturmiljö, friluftsliv eller kulturmiljövärden.

• Hälsa och säkerhetAntalet olyckor kommer att bli fler i och med att trafiken ökar. Ökad trafik ger utan andra åtgärder, ytterligare buller, ökade luftförore-ningar och sämre trafiksäkerhet för samtliga trafikantslag. Barriäreffekterna för oskyddade trafikanter längs och tvärs väg 55 ökar med ökad trafik.

• Hushållning med naturresurserRisken för skada på närliggande enskilda vattentäkter ökar med ökad trafik (utsläpp, olycka med farligt gods etc.) men är fortsatt relativt liten. Risken för skada på vattensys-tem i samband med en olycka med miljöfarligt gods vid vattendrag och sjöar kvarstår.



KAPITEL 4

Åtgärdsförslag

Foto: Kungsvägen söderut från cirkulationsplatsen vid korsningen med Brogatan med nybyggd gång- och cykelbana.

Foto: Infart till Flen söderifrån.

Foto: Bostadsfastigheter nära Kungsvägen.


30,00

35,00

40,00

45,00

50,000/500 1/000 1/5000/000


Gemensam sträcka Öja

Delsträckan är 1, 6 km lång och gemensam för samtliga korridorer. Korridoren börjar på bron över TGOJ-banan där vägen följer befintlig sträckning fram till en ny trafik- eller cirkula-tionsplats som kommer att ligga i ungefärligt läge med sänkan strax efter avfarten till väg 221. Därefter passerar den nya sträckningen genom ett öppet, tidigare odlat landskap fram till skogsbrynet till Öja/Prästgårdsskogen där sträckningen kan ta olika riktningar.

Den möjliga korridoren är relativt smal. Korri-dorbredden begränsas av planlagd bebyggelse (Öja industriområde) i norr och skogsbeklädda höjdpartier i söder.

Delsträckan kan inom föreslagen korridor ges ett höjdläge som väl följer nuvarande marknivå samt en naturlig sträckning med stöd av det omgivande landskapets former, bebyggelse-struktur och vegetationspartier. De delar av det öppna landskapet som skärs av söder om vägen kan planteras med skog utan att det öppna landskapets karaktär nämnvärt påver-kas. Anslutningen till befintlig väg 55 kommer att ligga på en större fyllning.

Strax öster om Öja industriområde finns en befintlig stig som används för passage till skogsområdena söder om beskriven korridor.Ett av projektets målsättningar är att tillgäng-ligheten till naturområdena ska vara fortsatt god. Det förligger således ett behov av en planskild eller trafiksäkrad gång- och cykel-passage i början av gemensam sträcka Öja. Den befintliga cykelvägen parallellt med Kungsvä-gen föreslås förlängas fram till kornisnings-punkten med ny väg 55.

sektion 0/000-1/600

Skiss: Möjlig vägprofil km 0/000- 0/1600.

Foto: Vägen kommer att gå över de öppna markerna mot skogsbrynet i mitten av bilden.

Befintlig marknivåPlanerad vägprofil

Cirkulationsplats


KAPITEL 4

Laggarhult

Öjhem

Öja

Aspbacken

KristinebergSvartbä

cken

Trankärret

Kung

svägen

Väg221

TGOJ-Banan

1/500

1/000

0/500

0/000

0 100 200 300 400 500 60050Meter

1:6 000

Ny cirkulationsplats eller planskild korsning med ramper

Förlängd gång- och cykelbana utmedKungsvägen

0 300 600 900 1 200 1 500150Meters

±1:11 000

Legend


Laggarhult

Öjhem

Öja

Aspbacken

KristinebergSvartbä

cken

Trankärret

Kung

svägen

Väg221

TGOJ-Banan

1/500

1/000

0/500

0/000

0 100 200 300 400 500 60050Meter

1:6 000

Från fastmark vid anslutningen till befintlig väg 55 går vägkorridoren längs en sträcka med högre markpartier på båda sidor. Med undantag för 0/800-1/100 förekommer mycket lös jord mitt i korridoren. Den lösa jorden

0 100 200 300 400 500 60050Meter

1:6 000

Legend

Förstärkningsåtgärder krävsFörstärkningåtgärder kan krävasvägkorridor_slutlig.dwg Polyline

Förstärkningsåtgärder krävs

Mindre förstärkningsåtgärder kan krävas


Vid Öja industriområde finns ett kommunalt önskemål om en anslutning till väg 55. Ur trafiksäkerhetsynpunkt är det dock viktigt att minska antalet korsningar och infart till Öjaområdet bör även fortsättningsvis ske från Kungsvägen.

Geoteknik

Kc-pelare - Kalk/Cementpelare, förstärknings-metod av lösa jordar såsom lera och silt. Inbland-ningen i jorden utförs genom att ett blandnings-verktyg först roteras och trycks ner i marken och sen dras upp igen samtidigt som kalkcementpulvret

Foto: Öja industriområde till höger i bild.

utgörs av lera som fram till 0/800 till stora delar täcks av torv. Utförda sonderingar visar att lös jord med 5 meters mäktighet förekom-mer. Generellt gäller att marken är fastare längs korridorens sidor i anslutning till Öja

blåses ut och blandas in i jorden. Genom rotationen får den förstärkta jorden formen av en pelare.

0 300 600 900 1 200 1 500150Meters

±1:11 000

Legend


KAPITEL 4

Åtgärdsförslag

Vertikaldränering - Metod för att påskynda sättningsförloppet i lera. Bandformade dräner installeras genom leran med relativt litet inbördes avstånd. Installationen sker med en dränsticka monterad på en ordinär grävmaskin eller pålkran.

Illustration: För att undvika områden där det krävs förstärkningsåtgärder och områden med fornlämningar samt onödigt markintrång bör cirkulationsplatsen läggas så nära Kungsvägen som möjligt.

industriområde, mellan 0/600-0/800, förekom-mer utfyllnad med sprängsten. Förstärknings-åtgärder kommer att erfordras längs stora delar av sträckan. De förstärkningsmetoder som vanligtsvis används är kalk/cementpelare eller vertikaldräner. Förstärkning kan eventuellt undvikas om vägbanken med överlast läggs ut i god tid innan byggstart. Kostnadsberäkningen bygger på att kalk/cementpelare används. Vid cirkulationsplatsen behövs sannolikt någon typ av mindre förstärkningsåtgärd, till exempel urgrävning av torv.

Generellt gäller att vägen bör projekteras så långt norrut i vägkorridoren som möjligt, dock inte närmre än 30 meter från bebyggelse.

Anslutning till befintlig vägAnslutning från befintlig väg 55 till den nya förbifarten föreslås i första hand ske i utförande med en cirkulationsplats. Olika lägen för cirkulationsplatsen har prövats. För att minimera intrång i omgivande terräng och fornlämningar samt undvika områden där det kan krävas förstärkningsåtgärder bör cirku-

lationsplatsen läggas i ett så nordligt läge så nära befintlig väg 55 som möjligt. För att undvika för stor lutning på väg 55 från järnvägsbron, kommer cirkulationsplatsen att behöva ligga på bankfyllnad. Kungsvä-gen kommer till stor utsträckning att behålla sin nuvarande sträckning, men kan komma att behöva justeras i höjdläge för att klara kravet på god standard för längdslutningen. Kurvradierna på anslutande vägar håller god standard för 50 km/h.

Även möjligheten att ha en planskild anslut-ning har studerats översiktligt. Trafikplatsen skulle kunna utformas som en enkel, planskild korsning med dubbelriktade ramper. På detta sätt begränsas intrången och de snäva ramperna signalerar att väg 55 inte är en motorväg.

En cirkulationsplats har fördelen att trafikan-ten får ett tydligare möte med Flens tätort. En trafikplats ger ökad framkomlighet på väg 55, men kräver större ingrepp i omgivningen och betydligt högre kostnader.

Principskiss: Enkel planskild korsning med dubbelriktade ramper.

Kungsvägen

Väg 221

Väg 55



Korridor Nord

Den norra korridoren sträcker sig genom slutna skogsmarker och hyggen i kuperad terräng med delvis strandnära läge. Den möjliga korridoren är mycket smal och begränsas av både markanta höjdpartier och branta släntpartier. Den sammanlagda längden på förbifarten mellan utförande med cirkulationsplatser blir 3,8 km.

Sträckningen innebär att vägen kommer att bli väl synlig från bebyggelsen på Bjurens norra sida, vilket kan upplevas som störande av de boende. Samtidigt kommer trafikanten att ges möjlighet till utblickar över Bjuren, Flens kyrka och viss visuell kontakt med Flens tätort. Vegetation minskar den visuella kontakten, men utblickar kan upprätthållas genom återkom-mande vegetationsröjningar.

Där korridoren börjar vid skogsbrynet vid km 1/600 kommer vägen att gå låg i skärning genom ett höjdparti för att sedan i stort sett följa befintlig marknivå fram till landskapet öppnas upp mot sjön Bjuren. Se foto nästa uppslag.

Därefter kommer vägen att gå på skrå utmed sluttningen. Genom att ligga något under befint-lig mark med profilen för planerad vägmitt går

det att undvika alltför stora bankslänter på sidan mot Flen. Se illustration av skråskärning för Korridor Mitt.

Mellan km 2/000 och km 2/600 bör vägen utföras med låg standard för att passa in i terrängen. Om vägen projekteras med kurvradier för god standard innebär det mycket större intrång i naturmark med stora skärningar och bankar mot sjön Bjuren. Vid km 2/400 där vägen går rakare är det dock svårt att även med låg standard undvika bankslän-ter på sidan mot Flen.

Efter skråskärningen går vägen gradvis över till att ligga på en drygt fem meter hög bank mellan två högre partier, km 2/500 till 2/650. En bank med varierade lutningar och vissa skogsplante-ringar kan emellertid väl anpassas till omgiv-ningen. Se illustration på nästa uppslag.

Efter banken går sträckningen in i en större skärning, följer sedan befintlig marknivå fram till km 3/100 söder om Lövgården där vägen kommer att ligga på bank. Strax innan vägen mynnar ut i det öppna landskapet ligger den i skärning.

sektion 1/600 - 3/400


Skiss: Möjlig vägprofil Korridor Nord Km 1/1600 - 3/400, låg standard i plangeometri.

Profil Nord låg standard

4/5004/000

3/5003/0002/5002/0001/50060,00

55,00

50,00

45,00

40,00

35,00

30,00


KAPITEL 4

#

Bjuren

Reningsverk

Solliden

Flensby Bjurtorp

Kristineberg

Prästgårdsskogen

Johannislund

Hagtorp

Forstorp

Skjutbanor

1/500

2/100

2/500

3/000

3/500

0 100 200 300 400 500 60050Meter

1:7 000

0

Port under väg 55 för planskild passage till mast och rekreations-områden

Brant slänt där vägen kommer att gå på skrå

Större utfyllnad krävsi sänkan

0 300 600 900 1 200 1 500150Meters

±1:11 000

Legend


Foto: Illustrationen på nästa sida kommer att ligga en bit in granskogen som syns på detta foto.


GeoteknikKorridoren går över ett kuperat område med morän och ytnära berg eller berg i dagen. Närmast sjön Bjuren vid km 2/550 förekommer lera. Områdets topografi tyder på att det inte föreligger några stabilitetsproblem för den bank som kommer att bli aktuell på platsen.

Skogsbilväg/passagemöjlighetVid km 1/950 korsar sträckningen skogsbil-vägen mot den telemast som står på en av höjderna. För att skapa en passagemöjlighet för gående och cyklister mot rekreationsom-rådena söder om vägen samt minska antalet utfarter längs väg 55 bör korsningen utformas planskilt med vägport under väg 55.

Foto: Utsikten mot Bjuren och Flen från Km 2/250 mot nordväst. Utsikten blir begränsad om det ej görs återkommande vegetationsröjningar.

Region Mälardalen

Korridor Nord

Foto: Bilden är tagen vid km 2/000 mot nordost i riktning med vägkorridoren.


KAPITEL 4

Åtgärdsförslag

SEKTION 2/600 ALT NORR

SKISS ”UTFYLLNAD SÖDER OM JOHANNISLUND”VÄG 55 FÖRBIFART FLENANDERS DALIN, A5, 2005-05-20

vegetationbevaras

varierad fyllning 1:5-1:2anpassas till omgivande landskapsformer

15 meter

bef marknivå

skogsplantering i återförda jordmassor från väglinjen ger snabb återväxt

14 meter

Illustration: Bankfyllning söder om Johannislund. Genom att ha varierande lutningar och planteringar kan banken anpassas till omgivningen.



Korridor Mitt

Korridoren sträcker sig genom slutna skogs-marker i starkt kuperad terräng. Oberoende av val av standardnivå går det att få vägen att ”slingra sig fram” mellan två högre partier i landskapet. Den sammanlagda längden på förbifarten mellan utförande med cirkulations-platser blir 3,8 km.

Där korridoren börjar vid skogsbrynet km 1/600 viker sträckningen av österut genom tät och blockrik skog längs ett mindre vattendrag. Vägen kommer att gå i genom en skärning och rundar sedan ett höjdparti i samma sträckning som dagens skogsbilväg. Vid km 2/200 finns sträckans höjdpunkt. Sträckningen går däref-ter i svag lutning nära befintlig marknivå i myrmark mellan två höjder .

Sträckans mest problematiska punkt är mellan km 2/500 och 2/700 där vägen kommer att gå på skrå utmed ett brant terrängavsnitt. Genom att ligga något under befintlig mark med profi-len för planerad vägmitt går det att undvika alltför stora bankslänter.

Efter skråskärningen går vägen i stort sett i samma sträckningen som Korridor Nord. Redovisad möjlig vägprofil ligger något lägre, vilket innebär att bankfyllning vid km 3/100blir mindre men skärningen innan skogen som mynnar ut över det öppna landskapet blir något djupare.

En sträckning inom Korridor Mitt följer landskapet och dess höjdkurvor väl. Översikt-lig projektering visar emellertid att det är svårt att få en väglinje där plan och profil

tillsammans ger en god vägutformning. Ytter-ligare studier av väglinjen med detaljinmätt markprofil och markmodelleringar bör kunna få en väglinje som upplevs bra både ur ett trafikant- och åskådarperspektiv.

Sektion 1/600 - 3/400


Skiss: Möjlig vägprofil Korridor Mitt km 1/600 - 3/400, god standard i plangeometri.

Profil Mitt god standard

30,00

35,00

40,00

45,00

50,00

55,00

60,00

65,00

70,00

1/500 2/000 2/500 3/000 3/500 4/000 4/500


KAPITEL 4

Bjuren

Reningsverk

Solliden

Flensby Bjurtorp

Kristineberg

Prästgårdsskogen

Johannislund

Hagtorp

Forstorp

Skjutbanor

1/500

2/000

2/500

3/000

0 100 200 300 400 500 60050Meter

1:7 000Vägen går i skärning

Vägen går på skrå utmed brant sluttning

Port under väg 55

Ny sidoväg

0 300 600 900 1 200 1 500150Meters

±1:11 000

Legend



Foto: Kuperat terrängavsnitt där vägen kommer att gå på skrå.

GeoteknikKorridoren går över ett kuperat område med morän och ytnära berg eller berg i dagen.

Skogsbilväg/passagemöjlighetVid km 2/000 korsar sträckningen skogsbil-vägen mot den telemast som står på en av höjderna. För att skapa en passagemöjlighet för gående och cyklister mot rekreationsom-rådena söder om vägen samt minska antalet anslutningar längs väg 55 bör korsningen utformas planskilt med skogsbilvägen i port under väg 55. På en sträcka av 250 meter byggs en ny sidoväg fram till befintlig skogsbilväg.

Documents

KAPITEL ¯UHÊSETGÚSTMBH - Trafikverket · Körbana 3,75 m emsa 1,75 m Mittr en 1,0 m Vägr en 1,0 m Vägr Säkerhetszon minst 9 m Körbana 6,5 m Körbana 3,75 m emsa 1,75 m Mittr