2

Invandring och mrklggning En saklig rapport frn en frryckt tid

Karl-Olov Arnstberg

&

Gunnar Sandelin

4

Debattfrlaget

http://www.debattforlaget.se/

E-mail info@debattforlaget.se

Creative Commons Licens: Erknnande, inga bearbetningar

CC BY-ND

Licensen Creative Commons erknnande, inga bearbetningar in-

nebr att upphovsmnnen tillter kopiering och spridning, kom-

mersiell och icke-kommersiell, men tillter inte att verket bearbe-

tas. Den som sprider upphovsmnnens verk under denna licens

skall sprida verket ofrndrat och obearbetat. I samband med

spridning av verket ska upphovsmnnen anges. En restriktion f-

religger. Endast upphovsmnnen/frlaget ger rtt att ge ut den

tryckta boken i mekaniskt format.

4e upplagan

Karl-Olov Arnstberg & Gunnar Sandelin

ISBN 978-91-980042-7-4

Stockholm 2014

5

Innehllsfrteckning

Frord till frsta upplagan 11

Frord till andra upplagan 15

Frord till fjrde upplagan 17 Etta i vstvrlden 17

Frn 30 till 60 procents bifall 18

Dom vill till Sverige 20

Utmaning ett modeord 21 Sverige tar emot cirka 76 gnger fler syrier n Finland 22

Vad kostar den syriska invandringen? 24

Invandrare och kriminalitet 26

Oklart med PUT 27

Inledning 29

Folket skall fostras 45 Svenskar, nytotalitrer? 45

En frstklassig svensk moral konstrueras 46

Invandrarpolitik 48

Massmedierna som likriktningens redskap 50

Rasism och vlvilja 55

En godhetsbyrkrati skapas 57

In i sammantrdesrummen 61

Mera spnningar och mera folkfostran 69

Vrldens elnde 71

Och sedan? 76

Journalisters frakt 78

men stort drev 1997 83 Vi och dom 85

Finns det bara likstllda individer? 86

Norge visar vad Sverige dljer 89

Uppfostra i stllet fr att informera 92

Tidningen Journalistens sjlvbild 93

Tystnadens kultur 96

6

Invandringsstatistik 105 Hur mnga har kommit? 105

Massinvandring ett triggerord 109 Ekonomisk migration frkldd till asylskande 111

Stor och oklar anhriginvandring 113

F passhandlingar mnga PUT 115 Nsta skojarbransch? 116

I en pappersls vrld r alla somalier 118

Vatten ver huvudet 123

Asylbedrgerierna 129 Utan identitetshandlingar 129

Miggorna berttar medierna tiger 130 Cirkulr migration 132

Illegala invandrares utvidgade rttigheter 135

Inte svart eller vitt 136

Blunda och Bevilja 137

Lean, Toyota och Migrationsverket 144

P vg mot ett sammanbrott? 146

Trta och champagne? 148

Asylsmuggling 151 Varfr vill ingen veta? 151

En signalknslig marknad 152

Frontex 153

Amir Heidari 157

F asylsmugglare flls 159

Som charterbranschen 162

Invandrare och kriminalitet 167 Tonrskriminalitet 167

Offer och frvare 177

Livsstilskriminella 178

Frdomar som syns? 180

Olika gruppers kriminalitet 182

Vldtkter 186

Feminism och invandrares brottslighet 190

Tv stder 195

Frklaringsmnster 200

Brottsfrebyggande rdet (BR) 204

7

Forskarnas svek 207 Grundlggande om forskning 207

Forskargemenskapen 211

Stefan Jonsson 215

Mattias Gardell 222

Masoud Kamali 227

Torbjrn Tnnsj 237

Henrik Arnstad 241

Invandringens kostnader 247 Ett av vrldens rikaste lnder? 247

Ingen prislapp p mnniskor 248

Stnga mig! 249

Frn 30 till 60 miljarder per r 250

Fler analfabeter n hjrnkirurger 252

Sysselsttningsgap och utanfrskap 257

Exit Ekberg 260

Frn 60 till 250 miljarder per r 261

Frn offentliga finanser till hela samhllsekonomin 262

Trefaldiga kostnader? 264

Clash 265

760 procent hgre bidragsberoende 266

Kommunalpolitiker slr larm 268

En klar frsmring 269

En avslutande kommentar 272

Miljpartiets invandringspolitik 273 Grddfil 273

Det strsta partiet 276

Objektiv rapportering? 280

I Sverige r det tvrtom 281

Somalisk terfrening 283

Motion 2012/13:A393 285

Miljpartiets budget, motion 2012/13:MP1001 288

Centerpartiets nya program 291

Lena Andersson och fri invandring 293

8

Sharia och islamism 297 Fundamentalistisk hotbild? 297

Sharia i Europa 301

Sharia i Sverige? 304

Islamister i Hjllbo 306

Hjllbodebatten 308

Vem trampar i klaveret? 317 Klappturken 317

Politiskt nysprk 323

Skms p dig svensk! 325

En trippelpudel 327

Ett frdande klavertramp 334

Hastiga misstag 337

Ett bra klavertramp? 338

Ordningen terstlld? 342

Ingen censur! 344

Kort om Sjbo, nnu kortare om Vellinge

och lngt om Forserum 347 Sjbo 347

Vad r ett samhlle? 348

Vellinge 349

Journalisternas skruvade rapportering 351

nnu ett mediedrev 353

Fackeltg mot rasism 359

Pissrnnan 360

Muslimer krver en kriskommission 362

Politikerna 365

Slutknorr 367

Ett rasistiskt Danmark? 369 Lyckliga danskar och tysta svenskar 369

Dansk trovrdighet 370

Nazihuliganer? 372

Ett svenskt tabu 375

Hyllningskren 379

Sgningarna 381

En dansk motbok 382

En dansk skalle 385

9

Dissidenter och utanfrskap 388

Den liljevita eliten 389

Svenska journalister smst 393

Gud bevare Sverige 395

Slutsiffror 397

Lsetips 407

Lsare kommenterar 411

10

11

Frord till frsta upplagan

Vi som skrivit denna bok, en forskare och en journalist, har inga

som helst bindningar till ngot politiskt parti. Fr jobbet, som p-

gtt under cirka ett rs tid, har vi inte ftt ngon ln eller annan

ekonomisk ersttning. Nr det gller publiceringen frskte vi in-

tressera ett stort svenskt frlag men det hela rann ut i sanden. Vi

beslt drfr att ge ut boken p det ytterst blygsamma frlag som

en av oss (Karl-Olov Arnstberg) driver. Vi har bekostat layout och

tryckning sjlva och frvntar oss inte ens att f tillbaka pengar-

na. Vi tror nmligen inte att boken kommer att vcka ngon medi-

al uppmrksamhet. Har vi fel i detta, s r vi vertygade om att

omdmet blir negativt, vilket knappast kommer att gynna bokens

frsljning.

Om vi inte frvntar oss ngra inkomster och heller inte positiva

recensioner, varfr har vi d lagt ner s mycket arbete p att

skriva den hr boken? Svaret p den frgan fr den som lser In-

vandring och mrklggning. Vi anser oss som det heter vara

ute i ett angelget rende. Vi vill kunna sga till oss sjlva och ef-

tervrlden att vi gjorde tminstone vad vi kunde.

Tv politiska partier sticker ut mer n andra i vr text, Miljpar-

tiet och Sverigedemokraterna. Miljpartiet har till och med ftt ett

alldeles eget kapitel. Sklet r att deras invandringspolitik, om

den genomfrdes, skulle frpassa vlfrdssamhllet till historien.

Att partiet har en grddfil i medierna gr en granskning n mer

angelgen. Vrt intresse fr Sverigedemokraterna hnger natur-

ligtvis samman med att det r det enda parti som gjort invand-

ringspolitiken till en central frga. Jo fr resten, det finns ett skl

till. Sverigedemokraterna r det riksdagsparti som journalister,

forskare och politiker lskar att hata. P s stt fungerar partiet

synliggrande nr det gller centrala vrderingar inom kultur- och

makteliten. En del av dessa skrmmer oss.

Nr det gller kunskap och information som finns p ntet br

srskilt tv kllor nmnas eftersom de fraktas och undviks i

12

massmedierna: Flashback och Avpixlat. Det r denna typ av sajter,

samt de kommentatorsflt som medierna numera inte r srskilt

frikostiga med, som Expressens och DNs frra kulturchef Maria

Schottenius dpt till pissrnnan. Det r en s grov och fraktfull

beteckning att frfattaren Lars Gustavsson vaknade till och skrev:

Maria Schottenius skrev nyligen, med den inbitna kulturchefens indignation

om "pissrnnan" av vulgra och okunniga kommentarer som nu infinner sig

p tidningarnas ntsidor efter varje kontroversiell artikel. Hon har naturligt-

vis rtt. Men hennes frakt har att gra med ett frlorat privilegium. De dr

vulgra, okunniga, enfaldiga rsterna har funnits dr hela tiden. Tillsammans

med de bildade, kloka och idrika. Det r bara det att en ny teknologi gav

dem rst. Tvrt emot att frminska det kulturella har ntet ofantligt utvidgat

tkomligheten. Detta kommer att i grunden pverka hela idn om kunskaps-

frmedling.1

Givetvis har vi vrderat de uppgifter som vi hmtat frn kommen-

tatorsflt och giftstmplade kllor p ntet. Att dremot helt avst

vill vi inte. Det r ofta just dr som huvudkritiken mot reguljra

mediers frljugenhet offentliggrs.

Invandring och mrklggning handlar om svensk invandrings-

politik och vr ambition r att stadkomma en frndring. Sledes:

Vi r i hgsta grad politiska i vr framstllning, men vi r inte

partipolitiska. Vi befinner oss inte p vnsterkanten och heller inte

till hger. Vi vill tnda ett ljus i det mediala mrker som vi anser

rder. Vi vill att svenska politiker, journalister och forskare heder-

ligt och sanningsenligt upplyser Sveriges medborgare i den frga

som vi anser r den strsta av alla i dagens Sverige: invandrings-

politiken.

Nr det gller vem som skrivit vad, r detta inte helt enkelt att

svara p. Fr det lnga kapitlet Folket skall fostras vet vi inte

1 http://www.newsmill.se/node/20014

13

vem som ska rknas som huvudfrfattare. Det gller ocks fr

Vem trampar i klaveret? och Slutsiffror. I vrigt, Karl-Olov

Arnstberg har skrivit huvudtexten i fljande avsnitt: Frord, In-

ledning, Invandrare och kriminalitet, Forskarnas svek, Milj-

partiets invandringspolitik, Kort om Sjbo, nnu kortare om Vel-

linge och lngt om Forserum. Gunnar Sandelin har skrivit fl-

jande: Invandringsstatistik, Asylsmuggling, Asylbedrge-

rierna, Invandringens kostnader, Sharia och islamism, Ett

rasistiskt Danmark?.

Vi har diskuterat varje kapitel noga och skrivit hrs och tvrs

ver hela manuskriptet under arbetets gng. Slutligen har Karl-

Olov Arnstberg redigerat hela texten fr att ge den en enhetlig

form. Summan av kardemumman r att detta r ett gemensamt

arbete. Vi delar ansvaret helt lika fr svl frtjnster som brister.

Stockholm den 12 februari 2013

Karl-Olov Arnstberg Gunnar Sandelin

14

15

Frord till andra upplagan

Vi fick rtt i vr profetia om Invandring och mrklggning att

etablerade medier skulle tiga. Tystnaden har dr varit total, fr-

utom en anmlan i Aftonbladet. Inte frvnande sklldes vi fr

rasister. Texten illustrerades med en bild frn 2007 p marsche-

rande militanta nazister. Inga lgner r fr stora fr Aftonbladet,

det fick vi terigen bekrftat.

Vi hade dremot fel nr vi befarade att frsljningen skulle bli

ytterst blygsam. P ntet och i mail frn lsarna har svl vi som

boken tokhyllats. Ngra smickrande lsaromdmen finns i slutet

av boken. Fr den som undrar hur det frhller sig med surare ref-

lektioner: vi har inte ftt ngra. I brjan p maj lg vi p nionde

plats p Adlibris tio-i-topplista ver de bcker som de slde mest

av. P deras lista ver politik och samhlle lg vi p tredje plats.

Den frsta tryckningen gjordes i tvtusen ex, vilket vi betraktade

som en chansning. Ganska snart tryckte vi till ytterligare tvtusen

ex. och nu, fem mnader senare, nr vi slt nrmare fyratusen ex.

har vi bestmt oss fr en andra upplaga.

Till en ny upplaga hr naturligtvis korrigeringar. Ngra smrre

fel har vi upptckt sjlva, andra har lsare ppekat fr oss. Helt

felfri lr dessvrre en bok som denna aldrig bli. Om det, som i vra

vildaste drmmar, ocks skulle bli en tredje upplaga, s hoppas vi

att lsarna hjlper oss med ytterligare ppekanden.

Till skillnaden frn den svenska kulturelit, som knappast missar

ngot tillflle att vdra sitt folkfrakt genom att kalla kritiker av

svensk invandringspolitik fr rasister, vill vi gra precis tvrtom.

Hatten av fr alla er lsare som genom att kpa boken och maila

ett otal kommentarer visat att saklighet och sunt frnuft fortfa-

rande r vrdefulla dygder.

Stockholm den 10 augusti 2013

Karl-Olov Arnstberg Gunnar Sandelin

16

17

Frord till fjrde upplagan

Etta i vstvrlden

Frordet till denna fjrde upplaga bestr av en uppdatering av

fakta och statistik s lngt vi har mjlighet att fra den, nmligen

fram till och med utgngen av helret 2013. Dessutom finns sm

korrigeringar hr och var i lpande text. Ngra diagram har ocks

uppdaterats. 2013 blev ett rekordr. Aldrig tidigare har s

mnga asylskande skt sig till Sverige och aldrig har s mnga av

dem ftt stanna.

Migrationsverkets statistik fr de senaste ren visar p en asyl-

hantering som accelererat kraftigt och en myndighet som frlorat

nstan all kontroll. Antalet asylskningar som beviljats under

2013 har kat med ver 200 procent jmfrt med 2011 och med 67

procent jmfrt med 2012. Fr regeringen Reinfeldt r det gasen i

botten, nr det gller att fylla p landet med nya medborgare, ven

om lngt ifrn alla fr permanenta uppehllstillstnd (PUT). Mel-

lan 1980 och 2013 har det totalt beviljats mellan 1.7 och 1.8 miljo-

ner uppehllstillstnd, fr alla kategorier av utrikes medborgare.

Detta inkluderar ven EU-medborgare, gststudenter och adoptiv-

barn. Av dessa har 1.1 miljoner beviljats under 2000-talet.

2011 biflls 9.088 asylanskningar

2012 biflls 12.576 asylanskningar

Under 2013 hade nstan 29.000 personer beviljats asyl.2

Sedan inbrdeskriget i Syrien brjade fram till och med

2013 har 25.262 syrier ftt permanent uppehllstillstnd

(PUT) i Sverige. Hr ryms ocks anhriga och kvotflyk-

tingar.

2 http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2014/2014-01-

02-67-procent-fler-fick-skydd-jamfort-med-2012.html. Hr har Migrationsverket uppenbarligen rknat in 2.200 kvotflyktingar i sitt pressmeddelande.

18

Huvudsklet till den dramatiska kningen r att i princip alla

asylskande (87 procent) som kommer frn Syrien, och ven frn

Eritrea, fr stanna. Sverige r fr vrigt det enda EU-land som

direkt beviljar syrier PUT. 2013 skte 14.362 syrier asyl i Sverige

och under 2014 berknar Migrationsverket att det kommer ytterli-

gare 22.000 syrier.3

Sverige r ocks den enskilda nation inom den europeiska union-

en som har tagit emot flest syrier. Tidigare har vi i hela vstvrl-

den tagit emot flest asylskande irakier, somalier och s kallade

ensamkommande flyktingbarn.

En fjrdedel av dem som har ftt stanna under 2013 r enligt

FN:s Genvekonvention klassade som flyktingar. Drygt hlften har

ftt asyl, eftersom de bedmts som skyddsbehvande. vriga har

ftt stanna av andra skl, vanligen synnerligen mmande omstn-

digheter. Alternativt har de ftt tidsbegrnsade uppehllstill-

stnd.4

Frn 30 till 60 procent bifall

I takt med att asylinvandringen kar dramatiskt r det inte bara

antalet som fr stanna utan ven andelen kar. Om det r en med-

veten strategi frn regering och migrationsverk, att med frre av-

slag minska antalet illegala invandrare (s kallade papperslsa),

r en ppen frga. Migrationsverkets statistik visar fljande:

2011 biflls 30 procent av alla asylanskningar.

2012 biflls 34 procent.

2013 hade andelen bifall kat till 49 procent.

Frsta kvartalet 2014 steg andelen bifall till 60 procent.

3 Verksamhets- och kostnadsprognos frn den 24 oktober 2013

http://www.Migrationsverket.se/download/18.50598a0b1413c3d83462b1a/Migrationsverkets+pr

ognos+5.pdf 4 Fr definition av dessa begrepp, se kapitlet Invandringstatistik samt punkt 5 i kapitlet Slutsiff-ror.

19

Konsekvensen av att det blir lttare att f stanna i Sverige visar

sig ocks i den kraftigt kade strmmen av asylskande. Nr ett

land har en s extremt liberal flyktingpolitik som Sverige, sprids

ryktet snabbt att det r Sverige som gller, bland svl asyls-

kande som flyktingsmugglare. Sverige blir en asylmagnet. Ju fler

som vi tar emot, desto fler kommer sedan hit.

Observera att detta enbart gller beviljade uppehllstillstnd.

tervndande svenskar, som rr sig fram och ter ver grnser, r

inte medrknade. De finns inte i Migrationsverkets utan i SCB:s

statistik ver folkbokfring och har ingenting med landets demo-

grafiska frndring att gra, eftersom PUT r det enda som leder

till ett nytt svenskt medborgarskap.

Nettoinvandringen (=invandring minus utvandring) lg, enligt

SCB:s senaste uppgifter frn 2012, p drygt 51.000 personer. Sy-

rien, Afghanistan, Somalia och Irak lg i topp. Svenska medbor-

gare lg i srklass sist, med knappt 5.000 fler utvandrare n in-

vandrare. Hlften av all utvandring bestod av svenska medbor-

gare. Av de 20.000 svenska medborgare som terinvandrade hade

hlften tv inrikes fdda frldrar och var fdda i Sverige.

Observera att de siffror vi annars anvnder avser Migrations-

verkets statistik, som avser beviljade uppehllstillstnd. Fr asyl-

skande tillkommer verklaganden till Migrationsdomstolen dr

verket rknar med ytterligare cirka sex procents beviljande beslut

i r.

Nr ansvariga politiker, som migrationsminister Tobias Bill-

strm, i riksdagen pstr att tervndande svenskar r den enskilt

strsta gruppen bland immigranterna r det visserligen korrekt,

men samtidigt ren desinformation, eftersom det inte har ngonting

att gra med vilka nya medborgare som vi fr in i landet.5 Det vet

ministern om, men ltsas som det regnar.

5 http://www.youtube.com/watch?v=zR_RpuzmT7Y

20

Dom vill till Sverige

Dom vill EU, dom vill till Sverige, konstaterade Johanna Sj, en

av Billstrms sakkunniga, i Sveriges Radios Studio Ett, nr situa-

tionen med de asylskande frn Syrien diskuterades en dag i okto-

ber 2013. I inslaget sa hon att det inte finns ngot tak fr hur

mnga som kan f stanna. Hon tillade ocks att mnniskor inte

bara flyr fr sina liv utan ocks frn ekonomisk misr. 6

2012 anskte 44.000 personer om asyl i Sverige.

Under 2013 har drygt 54.000 nya asylskande kommit hit.

Under 2014 berknas runt 60.000 asylskande komma,

men siffrorna justeras hela tiden uppt och den vre grn-

sen r i skrivande stund 69.000.

2011 beviljades totalt drygt 93.000 uppehllstillstnd.

2012 var siffran 111.000

2013 beviljades totalt drygt 116.500 personer uppehlls-

tillstnd, vilket r fler n ngonsin. En stor del av dessa

uppe-hllstillstnd r permanenta och medfr svenskt

medborgarskap.

Sedan september 2013 har i genomsnitt cirka 1.800 personer i

veckan skt asyl i Sverige. I slutet av oktober fanns det drygt

52.000 personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem.

Enligt huvudscenariot kommer antalet inskrivna med uppehlls-

tillstnd i Migrationsverkets boenden att ka frn cirka 7.800 i

slutet av 2013 till 15.900 i slutet av 2014, rapporterar verket.

Drutver tillkommer anhriginvandrarna, som r den strsta

gruppen. 2013 beviljades drygt 40.000 anhriga (inklusive adoptiv-

barn) uppehllstillstnd och sedan 1980 har totalt 715.000 anh-

riga ftt stanna hr. Mnga kommer ngot r i efterskott, s det

617-timmen

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5684267&playaudio=4739112

21

finns anledning att tro att det blir hga siffror av nrstende som

kommer till Sverige under de nrmaste ren.

Utmaning ett modeord

Migrationsverket generaldirektr Anders Danielsson har inte n-

got konkret frslag p hur problemet ska tgrdas, men han tycker

rent allmnt att detta r en stor utmaning. Begreppet utma-

ning anvnds regelmssigt av olika beslutsfattare, nr situation-

en r ytterst anstrngd. Anders Danielssons frmsta fokus r inte

direkt de smre lottade svenska medborgarnas vl och ve nr han

fastslr:

Behovet av samverkan r strre n ngonsin. Det fortsatta mottagande av

mnniskor p flykt och vriga som kommer till Sverige fr att bostta sig hr

r en nationell angelgenhet som rr oss alla och som manar till att samtliga

aktrer tar ett strre gemensamt ansvar.7

Medan generaldirektren talar om aktrer och stora utmaningar

arbetar beslutsfattarna p Migrationsverket under stor press fr

att klara av den syriska anstormningen. S hr kommenterar en

av dem, en s kallad migga, sin arbetssituation p fre detta

asylombudet Merit Wagers blogg:

Hur ska vi ha tid att granska alla bifall? Den tiden kan omjligen finnas,

eller ska vi anstlla lika mnga handlggare och beslutsfattare som redan

jobbar p verket? Jag vet av erfarenhet att det finns handlggare som vljer

att bifalla renden som inte ska bifallas fr att det tar sdan tid att fredra

rendet fr beslutsfattare. Den tiden har man tydligen inte och d r det

lttare att bifalla anskan.8

7 http://www.Migrationsverket.se/info/7699.html 8http://meritwager.wordpress.com/2013/11/05/en-migga-jo-tjena-snacka-om-snomos-ordbajseri-

eller-kalla-det-vad-du-vill/

22

2013 anskte 3.800 s kallade ensamkommande flyktingbarn asyl i

Sverige, en kning med 200 jmfrt med ret innan. Tv tredjede-

lar fick bifall p sina anskningar. Det pekar p en liten kning

jmfrt med 2012, d 3.600 i denna kategori kom hit.9

Arbetskraftsinvandringen utanfr EU/Efta, som skulle bli ett

framgngsrecept, ifrgastts nu av socialdemokratin sedan LO-

fackets medlemmar i allt hgre utstrckning brjat sympatisera

med Sverigedemokraterna. Drygt 19.000 arbetskraftsinvandrare

frn utanfr EU/EES fick uppehllstillstnd 2013, tillsammans

med nstan 10.000 anhriga. Generaldirektren fr migrations-

verket verkar uppfatta situationen i Sverige som att det rder en

brist p arbetskraft. Det r frvirrande, eftersom av de nrmare

80.000 arbetskraftsinvandrare utanfr EU/Efta som ftt komma

hit fr att arbeta sedan reformen genomfrdes 2009, har endast en

fjrdedel specialistkompetens.10

Sverige tar emot cirka 76 gnger fler syrier n Finland

En intressant jmfrelse kan gras med Finland, som har en lik-

nande utlnningslag som vi och lyder under samma internationella

konventioner. Under 2013 tog Finland emot drygt 3.200 asyls-

kande medan Sverige tog emot drygt 54.000. Sverige tog emot 17

gnger s mnga asylskande som Finland. Vidare, Finland har

2013 beviljat drygt 1.800 positiva asylbeslut medan Sverige har

beviljat drygt 29.000. Det innebr att Sverige lter 16 gnger fler

asylskande stanna.

Sveriges accelererande asylmottagande skiljer sig allts radikalt

frn vra nordiska grannar. Under 2013 beviljade Sverige totalt

tta gnger s mnga uppehllstillstnd till asylskande som

Danmark och nstan fem gnger s mnga som Norge, med sina

3.840 respektive 5.820 positiva beslut.

9 http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2014/2014-01-02-67-procent-fler-fick-skydd-jamfort-med-2012.html 10 Fr mer information om arbetskraftsinvandring se avsnittet Nsta skojarbransch?

23

Medan Sverige 2013 beviljade PUT till drygt 11.000 asylskande

syrier, fick 145 syrier stanna i Finland. Sverige lter allts emot

76 gnger s mnga asylskande syrier stanna, jmfrt med Fin-

land! Under samma r gav Danmark och Norge drygt 1.300 re-

spektive 700 syrier asyl.11

Fr hela tiden sedan inbrdeskriget i Syrien startade i mars 2011

och till och med 2013 har Sverige beviljat permanenta uppehlls-

tillstnd till drygt 15.600 asylskande syrier, medan motsvarande

antal i Danmark, Norge och Finland r cirka 2.200, 900 respektive

300. Totalt har, som tidigare sagts, drygt 25.000 syrier ftt stanna

hr.

Migrationsverket ser uppenbarligen detta som efterstrvansvrt

nr de i en rapport berttar att Sverige har satt ned foten som

inget annat land har gjort. Vidare rapporterar verket i ett nyhets-

brev:

ven i mnga arabisktalande lnder har befolkningen kunnat ta del av re-

portage direkt frn Sverige och frdjupande nyhetsanalyser p temat mi-

gration till Europa. I brjan av oktober rapporterade den syriska TV-kanalen

Orient, med en publik p cirka 17 miljoner i Syrien, Irak, Turkiet, Libanon,

Jordanien, Egypten och Europa, att "Sverige r en primr fristad fr syrier p

flykt". Enligt nyhetskanalen hrde mnga tittare av sig efter programmet

och uttryckte uppskattning ver hur deras landsmn tas emot och bemts i

Sverige.

En av oss, Gunnar Sandelin, skrev en debattartikel fr att belysa

Sveriges extrema asylpolitik, med dessa siffror som senaste exem-

pel. Den refuserades emellertid av vra fyra strsta morgontid-

11 http://www.migri.fi/information_om_verket/statistik/statistik_over_asyl_och_flyktingar http://www.udi.no/Oversiktsider/Statistikk-og-analyse/Statistikk-/Asyl/Asylvedtak-fordelt-pa-

statsborgerskap-og-arstall/

http://www.nyidanmark.dk/NR/rdonlyres/E3C50EA0-BD36-4DDD-9C8D-7AAF44DE1F12/0/senestetalpaaudlomr.pdf

24

ningar Dagens Nyheter, Gteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och

Sydsvenskan. Man tackade nej till erbjudandet med standardfor-

muleringen att det inte fanns utrymme. ven kvllstidningarna Af-

tonbladet och Expressen samt landsorts-tidningarna Corren och Nya

Wermlands-Tidningen tackade nej. Eftersom liknande refuseringar

intrffat vid flera tidigare tillfllen tidigare skickade han ett mejl

med fljande innehll till de flesta av dessa tidningars redaktioner:

Hej,

Jag tror faktiskt att ni inte vill publicera information om det svenska asylin-

fldet. Jag har flera gnger skickat in vlunderbyggda debattartiklar till er i

detta mne och blivit refuserad med samma standardformulering.

Det r mycket sorgligt och svekfullt att en debattsida gr motsatsen till det

den utger sig fr, och i stllet undviker att publicera grundlggande infor-

mation om en sdan avgrande frga fr det svenska samhllets framtid.

Jag vet att mnga fler n jag undrar vad som r agendan med en sdan

mrklggning.

Hlsningar

Gunnar Sandelin

Den enda som svarade var GP:s debattredaktion, som frnekade

att de ratade artiklar av detta slag. De hnvisade till extremt d-

ligt utrymme och att skribenten hade blivit publicerad vid flera

tillfllen tidigare. Slutligen blev artikeln publicerad i Mariestads-

Tidningen, Lysekilsposten och Dagens Samhlle.12

Vad kostar den syriska invandringen?

En norsk studie rknade p en bredare grupp invandrare och kom

fram till en genomsnittlig totalkostnad p 4.1 miljoner norska kro-

nor per invandrare frn tredje vrlden. Den r utfrd av forskaren

Erland Holmy vid Norges statistiska centralbyr och finns ven

12http://www.dagenssamhalle.se/debatt/ska-sverige-bli-en-humanitaer-stormakt-7099

25

som en serie artiklar i tidningen Finansavisen.13

Det finns ingen anledning att tro att den norska kostnaden

skulle vara vsentligt hgre n den svenska. Om vi anvnder den

norska kalkylen s blir kostnaden fr varje invandrare 4.5 miljoner

svenska kronor. Nr detta skrivs i brjan av november 2013 har

cirka 16.000 syrier p flykt ftt asyl i Sverige sedan kriget brjade

2011. Under resten av ret berknar migrationsverket att ytterli-

gare 5.000 syrier kommer att ska asyl. Verkets prognos fr 2014

r att cirka 22.000 syrier kommer hit. Om vi rknar med samma

fortsatta beviljandegrad som tidigare p 87 procent s kommer

ytterligare cirka 4.500 syrier att f stanna i r och uppskattnings-

vis beviljas cirka 19.600 syriska uppehllstillstnd under 2014.

Det innebr att runt 40.000 syrier, p grund av inbrdeskriget i

hemlandet, fr stanna i Sverige under perioden 2011 2014.

Med en ungefrlig genomsnittskostnad p 4,5 miljoner kronor

per person blir den totala kostnaden fr detta asylmottagande om-

kring 180 miljarder kronor. Detta under frutsttning att man fl-

jer den norska berkningen p vad en utomeuropeisk invandrare

kostar i genomsnitt under en livstid. Anhriginvandringen brukar

ligga p tminstone en anhrig per asylskande, som ftt stanna.

Om vi gr ett sdant antagande hamnar kostnaderna p det

dubbla, d.v.s. omkring 360 miljarder.

Naturligtvis r detta en osker och grov berkning, eftersom

mnga faktorer spelar in, srskilt nr det rr sig om en s stor

grupp. Med det svenska integrationsmisslyckandet i tanke r vi

emellertid inte alltfr optimistiska. Enligt SCB frvrvsarbetade

2010 55 procent av de syriska invandrarna i arbetsfr lder, att

jmfra med 84 procent bland svenskfdda. Arbetsfrmedlingen

berknar i november 2013 att av 4.200 nyanlnda som har haft en

etableringsplan i tv r och frvntas st p egna ben, har endast

13 http://www.hegnar.no/multimedier/archive/00061/Finansavisen_130413__61041a.pdf

26

4 procent lyckats f ett riktigt arbete.

Invandrare och kriminalitet

I slutet av 2012 presenterades en studie som det varit tyst om i

vanliga medier och som det ven rapporterats sparsamt om p n-

tet. Studien heter An Exploratory Analysis of Swedish Street

Gangs och r ett samarbete mellan polisen i Stockholm och uni-

versiteten i Stockholm och Linkping.

Data fr 239 gngmedlemmar i sju gatugng har analyserats och

resultatet visar att 76 procent av medlemmarna har invandrar-

bakgrund. Frfattarna Amir Rostami, Fredrik Leinfelt and Stefan

Holgersson skriver:

Consequently, the data show ethnically heterogeneous gang members both

in terms of ethnicities and country of birth. For example, 76% of members

are first- or second generation immigrants from a number of different coun-

tries and regions. Our results indicate that the gang situation in Sweden is a

multiethnic phenomenon and, accordingly, not related to a specific country,

ethnicity, region, or culture.

Den strsta gruppen gngmedlemmar, 35 procent, kommer frn

vstra Asien (Mellanstern, arabstaterna), fljt av 11 procent var

fr afrikaner respektive steuroper. Invandrarbefolkningen i Sve-

rige (utrikes fdda plus inrikes fdda med utrikesfdda frldrar)

r cirka 20 procent. Vad gller gngkriminalitet p gatuniv r

verrepresentationen enligt denna studie p 12.7 gnger, om vi

jmfr populationen invandrare med svenskar.

Frfattarna till studien efterlyser en systematiserad kunskap om

gngkriminalitet i Sverige och konstaterar att detta saknas. Var-

ken polisen eller BR gr sdan forskning, varfr det bara finns

tillgnglig information p individniv. Detta r otillrckligt d

gngkriminaliteten r p frammarsch och lnkad till grov vlds-

brottslighet. Sammantaget fanns vid studiens genomfrande 95

olika grupperingar av olika typer av kriminella gng i Sverige med

27

cirka 4.000 medlemmar.14

Oklart med PUT

P senare tid har vi varit i tt kontakt med Migrationsverket fr

att s exakt som mjligt frska reda ut vilka nytillkomna invand-

rare av alla kategorier som kommer till Sverige fr att stanna, till-

flligt eller permanent. Det r emellertid lttare sagt n gjort. Mi-

grationsverket statistikfr bara frstagngstillstnd, inte frlng-

ningar. Detta framgr av verkets hemsida:

Samtliga tabeller visar bara statistik ver frstagngsanskningar och beslut.

Personer som haft ett uppehllstillstnd och beviljats en frlngning av

detta ingr inte.15

Det gr sledes inte att f en klar bild av hur mnga tillstnd som

ver tid blir permanenta, vilket har en avgrande betydelse fr hur

demografin i Sverige frndras. Personer som fr tillflliga uppe-

hllstillstnd (TUT), som senare vergr till permanenta uppe-

hllstillstnd (PUT), redovisas endast som TUT i verkets offentliga

statistik. Enligt Migrationsverkets statistikchef handlar det om 99

procent av de cirka 20.000 nyetableringar av anhrigrelationer per

r av partners, som tas hit frn utlandet. Det gller ocks om ar-

betstagare utanfr EU/EES (s kallade tredjelands medborgare)

och anhriga till dessa, som p sikt kommer att stanna. I nulget

rr det sig om 10-15 procent av dessa (cirka 5.000 personer 2013),

men med tiden kommer det med strsta sannolikhet att bli betyd-

ligt fler, eftersom arbetskrafts-reformen gller frn 2008/2009 och

det tar fyra r innan ett sdant tillstnd permanentas.

Slutligen vill vi understryka att i Migrationsverkets statistik fr

flyktinganhriga redovisas endast de anhriga, som kommit inom

tv r efter att kommunbidrag utgtt fr anknytningspersonen.

vriga frs till den allmnna anhrigstatistiken, vilket ocks gl-

14 http://ccj.sagepub.com/content/28/4/426.abstract 15 http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-

tidigare-ar.html

28

ler fr nyetablerade relationer. Oklarheten i Migrationsverkets

statistik p dessa punkter gr exakta siffror omjliga fr bde

permanenta uppehllstillstnd och anhriginvandringen. Vi bed-

mer det nd som tmligen sannolikt att tminstone hften av alla

uppehllstillstnd frr eller senare permanentas.

Vi lmnar denna reservation eftersom vi vill vara s skra som

mjligt. Migrationsstatistik r ngot av de snrigaste som finns

och vi vill varken trassla in vra lsare eller frenkla p ett stt,

s att det blir osant, vilket medierna regelmssigt gr.

Stockholm den 5 februari 2014

Karl-Olov Arnstberg Gunnar Sandelin

29

Inledning

Nr Expressen i februari 2012 gjorde sin stora partiledar-

utfrgning, sa Fredrik Reinfeldt bland annat:

Jag har gjort det vgvalet efter valresultatet 2010 att Sverige ska hedra in-

ternationella konventioner och fortstta st ppet fr mnniskor som flyr

frtryck och har valt bort dem som ropar p stngda grnser. Dels fr att jag

tycker vi ska bidra till en bttre vrld, dels fr att jag tror att det r det lng-

siktigt riktiga svaret p att Sveriges befolkning kan vxa, att vi kan f fler i

arbete.16

Reinfeldt talar inte sanning nr han sger att han med sin flyk-

tingpolitik "vill hedra internationella konventioner". De asyls-

kande som enligt internationella konventioner och svensk lagstift-

ning ftt permanent uppehllstillstnd drfr att de r flyktingar,

utgr under Reinfeldts period som statsminister (fram till rsskif-

tet 2013) endast 21 procent.17 Vljer vi en lngre period och tar

1980 som utgngspunkt, r motsvarande siffra avsevrt lgre, 10

procent.18

Tv dagar fre julafton 2012 upprepar Fredrik Reinfeldt sin

osanning. Han fr frgan vilket svar han vill ge till dem som tyck-

er att invandringen r fr stor:

16 http://www.expressen.se/nyheter/oppenhet-bygger-ett-starkare-sverige/ 17 Dessutom tar Sverige tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR emot s kallade kvotflyk-

tingar som hmtas frn flyktinglger runt om i vrlden. Sverige r det land i Europa som tar emot flest kvotflyktingar (knappt 2.000 per r),vilket var cirka 30 procent av den totala kvoten 2011. 18 Se vidare kapitlet Invandringsstatistik

30

- Vad r ditt svar till dem?

- Att vi inte kan styra ver detta. Inte med mindre n att vi avskaffar inter-

nationella regelverk och stnger vra grnser fr folk som flyr frn Syrien.

Men det vore en inhuman politik som jag aldrig kan stdja.19

Det som Fredrik Reinfeldt inte berttar r att det enda vi r

bundna till r Genvekonventionen och att det r en minoritet av

de asylskande som fr stanna som r flyktingar. Hans pstende

att vi inte kan styra ver detta r ocks felaktigt. Just det som

Reinfeldt pstr inte gr, gjorde Ingvar Carlsson och hans regering

den 13 december 1989 med det s kallade Luciabeslutet.

Runt den 20 december 1989 kom runt 100 flyktingar om dagen till Sverige, i

den strsta flyktingstrmmen dit sedan andra vrldskriget och lget be-

skrevs som "permanent kritiskt". Nstan alla var bulgarienturkar, som kom

via Polen och dvarande sttyskland. De kte med bten Winston Churchill

till Malm, och ansg sig vara diskriminerade i Bulgarien men dagen drp

utvisades de och skickades med buss till Trelleborg dr de skickades tillbaka

med bt eftersom Sverige beslutat om nya bestmmelser med en invand-

ringspolitik som inte skilde sig frn vriga Europa och Norden.20

Regeringen Carlsson bestmde att Sverige bara skulle ta emot s

kallade FN-flyktingar samt asylskande med srskilt starka

skyddsbehov. Krigsvgran och humanitra skl accepterades

inte. Nr regeringen Bildt tog ver makten 1991 revs beslutet upp.

Det var framfr allt Bengt Westerberg och Birgit Friggebo som

ppnade drren fr en ny vg av invandring. Som en bloggare kon-

staterar: Och d tog allt frnuft slut.

Vad Reinfeldt inte heller nmner r att mer n nio av tio asyls-

kande under mnga r inte visat upp ngra giltiga pass vid ansk-

ningstillfllet. r det en human flyktingpolitik nr Sverige urhol-

19 http://www.sydsvenskan.se/sverige/vill-skicka-hem-papperslosa/ 20 http://sv.wikipedia.org/wiki/Luciabeslutet

31

kar asylrtten fr de verkligt behvande genom att bevilja skydd

och asyl till mnniskor som vi inte med skerhet kan sga vilka de

r? Statsministern tiger och ltsas inte om problemet, alternativt

r okunnig. Bda alternativen r lika illa.

tervnder vi till dagens situation br det noteras att invand-

ringen efter hand ndrat karaktr. Ett brett spektrum av invand-

rare har ersatts av i huvudsak asylskande frn muslimska lnder

som Syrien, Somalia och Afghanistan. Ocks Sverige har ndrat

karaktr, frn ett land med lnga hgkonjunkturer och framtidstro

till en medlemsstat i den krisande Europeiska Unionen. Det blir

inte bttre av att svenska politiker inte har ngra planer fr dem

som fr stanna utan bara dumpar ner dem i ett trasigt integrat-

ionsmaskineri.

Integrationsminister Erik Ullenhag, som inte precis gjort sig

knd som ngon salt granskare av invandringspolitiken, skrev s

hr p DN Debatt den 2 september 2012:

Under lnga perioder var en majoritet av dem som flydde till Sverige vlut-

bildade, men idag r verkligheten en annan. De flesta som nu fr asyl kom-

mer frn lnder som Somalia och Afghanistan som under lng tid har drab-

bats av krig och konflikter och dr utbildningssystemet r bristflligt. Arbets-

frmedlingens statistik visar att ver 60 procent av de nyanlnda flyktingar-

na och deras anhriga hgst har frgymnasial utbildning. Nr fler har kort

utbildningsbakgrund stller det nya krav p integrationspolitiken. Vi mste

hela tiden anpassa den frda politiken utifrn de mnniskor som kommer.21

Observera det lilla ordet hgst. Det refererar till att mnga asyl-

skande r analfabeter. Det sprkliga undanglidandet kan kopplas

till en diskussion p Aftonbladets kultursida dr Per Brinkemo

protesterade mot en artikel som Martin Aagrd skrivit och dr han

med hnvisning till SCB:s statistik pstod att 85 procent av de

21 http://www.dn.se/debatt/flyktingar-ska-tvingas-flytta-till-erbjudet-arbete

32

somalier som kommer till Sverige har fr- eller eftergymnasial ut-

bildning. Per Brinkemo skrev:

Siffrorna r korrekt tergivna, men siffror ska ocks tolkas och frsts. Aa-

grd har tyvrr inte frsttt vad statistiken sger. Frgymnasial utbildning

kan innebra allt ifrn att vara analfabet till att ha 1 eller 2 eller 3 eller 9 rs

skolgng. Det kan ocks betyda att man lst enbart koranlra p en madras

(koranskola). Aagrd tolkar tyvrr in svenska frhllanden nr han frsker

frst siffrorna.22

Aagrd svarade Per Brinkemo utan att ifrgastta hans invnd-

ningar. Han visste att Per Brinkemo i flera r arbetat fr somali-

ernas integration och var vl insatt i deras frhllanden. Aagrd

skrev:

Men en sak har Brinkemo verkligen rtt i: Ibland vill man s vl, men det blir

nd fel. Brinkemo sger sig kmpa fr att utbilda de allt fler somalier som vi

br ta emot i Sverige varfr frsvarar han d SD som vill det motsatta?23

Denna infama debatteknik upprrde miljpartisten Bassem Nasr,

som arbetar som jobbcoach i Rosengrd. Under rubriken Afton-

bladet Kultur borde be Per Brinkemo om urskt kommenterade

han meningsutbytet p Newsmill och skrev bland annat s hr:

Utifrn min flerriga vnskap och professionella relation med Per Brinkemo

blir jag uppriktigt ledsen och upprrd av anklagelserna om att han frsvarar

frmlingsfientliga krafter. Det finns f personer i Sverige som s mycket en-

gagerat sig i somaliers mjlighet att ta sig in i det svenska samhllet som

Per, mnga gnger ideellt dessutom. Han har flera gnger rest till Somalia

22 http://www.aftonbladet.se/kultur/article15769292.ab 23 Artikeln finns inte kvar p Aftonbladets hemsida. Citatet r drfr hmtat frn den liberale bloggaren Adam Cwejmans hemsida. Han terger det under rubriken Lgnaren Martin Aagrd. http://adamcwejman.blogspot.se/2012/11/lognaren-martin-aagard.html

33

fr att lra sig mer om kulturen. Aagrds anklagelser r absurda och helt

verklighetsfrmmande. Detta r ett lgvattenmrke fr svensk integrations-

debatt och fr Aftonbladet Kultur. Det enda hederliga r att totalt backa och

be Per om urskt.24

Lt oss tervnda till statsminister Reinfeldt, efter denna lilla ut-

flykt till de aftonbladska sumpmarker dr lgner kokas samman

och urskter inte frekommer. Att smita undan frgan om vad det

socioekonomiskt innebr med ett mottagande av mnga tusen per

r av lgutbildade och analfabeter frn ickevsterlndska lnder,

r djupt ansvarslst. Av en statsminister krvs rak, tydlig, utfrlig

och sanningsenlig information om den politik som regeringen fr.

Dessutom r det rimligt att skattebetalande svenska medborgares

intressen prioriteras.

N, vilka r det som kommer och, om man fr tro Reinfeldt, ge-

nom sina arbetsinsatser ska gra Sverige till ett nnu bttre sam-

hlle? S hr skriver Expressens ledarskribent Anna Dahlberg i en

ledare som skiljer ut sig frn den mesta annan journalistik genom

att redovisa ett djupt problematiskt lge:

Nr FN-organet UNHCR listar vrldens frmsta mottagare av flyktingar ham-

nar Sverige i topp. De senaste tv ren har vi placerat oss p fjrde respek-

tive femte plats bland vrldens samtliga i-lnder. Bara USA, Tyskland och

Frankrike tar konsekvent emot fler asylskande n Sverige.

Ser man till befolkningsmngd finns det inget annat vstland som kan

mta sig med Sverige. Vi tar ensamt emot 60 procent av alla asylskande i

Norden och Baltikum - tio gnger fler n Finland och tta gnger fler n

Danmark exempelvis.

Nr det gller ensamkommande flyktingbarn skiljer Sverige ut sig n tydli-

gare. Frra ret kom 2.657 sdana barn till Sverige, varav 82 procent bevil-

jades asyl. Inget annat land r i nrheten av dessa siffror. Det nst strsta

24 /www.newsmill.se/artikel/2012/11/14/aftonbladet-kultur-borde-be-per-brinkemo-om-urs-kt

34

mottagarlandet i Europa - Storbritannien - tog emot 1.277 barn.

Sverige r med andra ord ngot av ett unikum i vstvrlden. Gng p gng

har vi ppnat vra portar fr mnniskor p flykt, frn kriget mellan Iran och

Irak p 80-talet, Balkankrigen p 90-talet, Irakkriget p 2000-talet och nu

frn krigen i Afghanistan, Somalia och Syrien.

Sverige tog emot uppemot hlften av alla irakier som flydde till EU under

Irakkrigets blodigaste r och nu r vi det strsta mottagarlandet i hela unio-

nen av syriska flyktingar. Vi r p vg upp i historiskt hga niver med ver

1.000 asylskande i veckan. Mottagarsystemet r pressat till bristningsgrn-

sen och kommunpolitiker runt om i landet slr larm om en ohllbar situa-

tion.25

Under rubriken Illegala flyktingar hotar Europas skerhet ger

Zulmay Afzali, tidigare stabschef vid Ministeriet fr bekmpning

av narkotika i den islamska republiken Afghanistan, nu flykting i

Sverige, ett nnu skarpare svar:

Idag, just nu nr jag skriver detta, korsar tusentals migranter Europas inter-

nationella grnser illegalt fr att ska asyl. Dessa illegala migranter r ofta

frn Afghanistan, Pakistan, Somalia, olika arablnder och ven mnga andra.

Min oro kring detta r: Hur mnga av de hr mnniskorna talar sanning?

Med sanning menar jag att de presenterar sanna och korrekta, inte fabri-

cerade, asylhistorier och att de visar kta, inte falska identitetshandlingar

eller p annat stt vilseleder de lnder de kommer till. Om asylskande tar

sig in p bedrgligt vis kan det snart eller p sikt leda till stora problem fr

Europa.

Jag r sjlv flykting, och jag anser att det r en mnsklig rttighet fr varje

mnniska att ska asyl och att ocks beviljas detta baserat p fakta och de

skyddsskl som lagar och konventioner anger. r 2010, nr jag skte asyl i

Sverige, angav jag alla mina skl fr min anskan infr myndigheterna samt

25 http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/vi-maste-valja-vag-i-flyktingpolitiken/ Det kan

tillggas att nr detta skrivs i november 2012 tar Sverige emot cirka 1 100 asylskande i veckan.

35

bevisade (styrkte) min identitet. Allt detta togs i beaktande av Migrations-

verket och efter fem mnader beviljades jag uppehllstillstnd och flyk-

tingstatus. Detta r jag mycket tacksam fr.

Vad som dock bekymrar mig r att mnga mnniskor som kommer till Sve-

rige och sker asyl gr det p falska grunder. Deras asylberttelser r falska,

deras identitetshandlingar likas. nd beviljas de asyl eller uppehllstill-

stnd hr. En vn berttade fr mig, att en invandrare i Holland erbjuder sig

att stta ihop falska asylhistorier fr 300 euro. Det r en lnsam sidoverk-

samhet fr honom. Min huvudsakliga oro handlar om vilken pverkan alla

dessa asylfall har - och kommer att f p Sveriges och andra EU-lnders

ekonomi, arbetsmarknad, utbildningssystem och samhllet. Min egen frut-

sgelse r att det kommer att leda till en katastrof om falska asylskande

inte stoppas.

En annan alarmerande sak r att det bland de asylskande finns mnga

extrema islamistiska jihadist-grupper (Jihad = heligt krig) som tar sig in i

Europa, utnyttjar asylmjligheten och sedan skapar egna samhllen i sam-

hllet dr de sprider sin vldsamma ideologi. Organiserad brottslighet spri-

der sig ocks och kriminella gngaktiviteter kar i hela Europa. Narkotikabe-

roende, terrorism och illegala invandrare (inte flyktingar eller asylbertti-

gade) r ngot vi borde vara mer bekymrade ver, de innebr faror fr de

stora asylmottagningslnderna. Om vi inte ser det i tid kanske fr att vi

inte vill se det s kommer vi i alla fall att upptcka det nr farorna blir

verklighet.26

Fr att tervnda till regeringens invandringspolitik hll Fredrik

Reinfeldt mndagen den 6 november 2012 en gstfrelsning fr

studenter i statsvetenskap p Stockholms Universitet. En stor del

av frelsningen kom att handla om regeringens syn p de snabb-

vxande Sverigedemokraterna. I Svenska Dagbladet kan man lsa

ett referat. Dr sgs bland annat:

26 http://www.newsmill.se/artikel/2012/05/08/illegala-flyktingar-hotar-europas-s-kerhet

36

- De r brjan p den nedgng vi redan har i andra lnder, drfr ska vi iso-

lera dem frn inflytande, sade statsministern och hvdade att det var just

det han hade gjort nr regeringen slt en verenskommelse kort efter valet

med Miljpartiet om asyl- och migrationspolitiken.

- Effekten av SD var att vi fick en politik i motsatt riktning, sade Reinfeldt.27

Uppgrelsen med Miljpartiet, som Reinfeldt refererade till, inne-

fattar bland annat gratis sjukvrd till personer som uppehller sig

illegalt i Sverige. Det handlade sledes, enligt statsministern, om

en bestraffning av SD-vljare s att de ska frst att flyktingpoli-

tiken kommer att bli nnu genersare om svenska medborgare rs-

tar p Sverigedemokraterna.

Det r en egendomlig politisk satsning. Gr tankeexperimentet

att Sverigedemokraterna blev Sveriges strsta parti. Skulle de v-

riga partierna d under statsministerns ledning ppna fr en helt

fri invandring till Sverige, i syfte att hindra nnu fler svenskar att

vlja Sverigedemokraterna?

Med tanke p att antalet anskningar frn asylskande och an-

hriga under 2012 och 2013 r berknat till bortt 200.000, varav

en mycket stor andel av dem som beviljas permanent uppehllstill-

stnd frvntas g direkt in i en mycket lngvarig bidragsfrsrj-

ning, r statsministerns agerande chockerande. Detta har bland

annat uppmrksammats av ekonomen Jan Tullberg som i ett ppet

brev den 27 december 2012 skriver till samtliga partiledare i riks-

dagen, under rubriken Ett nyrslfte efterlyses:

Med hnvisning till att man agerar mot rasism och frmlingsfientlighet har

det offentliga samtalet blivit ensidigt och propagandistiskt. Dliga nyheter

frtigs eller frvanskas och kritisk analys stoppas i tryckta medier genom en

nitisk sjlvcensur. Till detta kommer det partipolitiska projektet att konse-

kvent och ihrdigt angripa Sverigedemokraterna. Lojalitet till det projektet

27 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/reinfeldt-angrep-sd_7646656.svd

37

verordnas allt annat, ven Sveriges vlfrd. Konsekvensen har blivit en

sanningsfientlighet kring invandringsfrgor.

Vill verkligen Sveriges statsminister bestraffa medborgarna fr att

det finns de som inte uppskattar regeringens politik och drfr inte

rstar p hans parti? r detta statsministerns stt att visa en an-

svarsfull mbetsutvning? Vi misstnker starkt att det r denna

typ av politiskt agerande som gr att Sverige p Facebook och p

bloggar inte alltfr sllan kallas fr Absurdistan.

En vecka senare bekrftas detta tnkande av Aftonbladet. Jour-

nalisterna Eric Tagesson och Pr Karlsson skriver dr att flyk-

tingpolitiken blivit mer geners sedan Sverigedemokraterna valdes

in i riksdagen 2010 och att detta r en medveten politisk strategi

som fr svenska folket ska visa att det r meningslst att rsta p

Sverigedemokraterna. Aftonbladet skriver:

Knappt ett halvr efter valet 2010 knt regeringen en verenskommelse om

migrationspolitiken med Miljpartiet. Det uttalade mlet var enligt de in-

blandade att stnga ute frmlingsfientliga krafter. Det har bland annat lett

till att papperslsa personer som befinner sig illegalt i Sverige kan f vrd

och att deras barn har rtt att g i skolan. Dessutom har man ppnat upp fr

en mer geners arbetskraftsinvandring.28

Aftonbladet citerar integrationsminister Erik Ullenhag, som sger

att det nu gller att inte p ngot stt anpassa sig till Sverigede-

mokraternas syn p invandringen. Han upprepar sitt vanliga vilse-

ledande mantra om att vi aldrig har haft s mnga invandrare

som gr till ett jobb som idag.

I sjlva verket r sysselsttningsgraden av utrikes fdda lgre

idag r 2012 n fr fem r sedan. Frklaringen r att det inte r

antalet utan andelen av en befolkning som arbetar som r viktig.

28 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15765899.ab

38

Att 500 miljoner indier varje dag infinner sig p sina arbetsplatser

innebr inte att Indien fr ett hgre vlstnd n Sverige.29

Ett annat av Erik Ullenhags pstenden, inte bara vilseledande

utan direkt felaktigt, r att det r 700.000 utrikesfdda som gr

till jobbet varje dag. Det r visserligen enligt Statistiska centralby-

rn korrekt att det under det tredje kvartalet 2012 fanns drygt

700.000 utrikes fdda som var sysselsatta. Men enbart ca 540.000

av dessa var i arbete, medan 720.000 utrikes fdda antingen inte

hade eller verkligen gick till ett arbete som de har.30 Detta sger

inte Erik Ullenhag. ven om det r mer angelget fr svenska

skattebetalare att f veta, s r det alltfr giftigt, politiskt sett.

Att vara sysselsatt r fr vrigt inte bokstavligt talat samma sak

som att g till jobbet. SCB:s mtt i arbete, som drar bort sjuk-

skrivning, semester och frldraledighet visar en lgre siffra fr

antal invandrare som gr till jobbet varje dag. Utrikes fdda frn

de nordiska lnderna och vriga Europa klumpas hr samman och

p s stt gms arbetslsheten bland invandrare som kommer frn

lnder utanfr Europa.

Enligt Tino Sanandaji, nationalekonom och verksam vid Institu-

tet fr nringslivsforskning, s var andelen svenskfdda med

svenskfdda frldrar i ldrarna 20 65 som inte frvrvsarbetade

r 2011 runt 15 procent. Andelen utomeuropeiska invandrare i

samma lder som inte frvrvsarbetar var runt 50 procent, sledes

en avsevrt hgre siffra, och en viss kning frn r 2007.31 Den

ansedda engelska tidskriften Economist skriver i februari 2013 det

som svensk medier undviker att rapportera, nmligen att en stor

del av de utomeuropeiska invandrare som fr stanna i Sverige

kommer att permanenta sitt beroende av frsrjning via skatteme-

del:

29 http://super-economy.blogspot.se/ 30http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/2012K03B/Bef_ej_i_arbete_15-74_2012_kv3.XLS Tabell 1.2. Det kan tillggas att Ullenhag har vxlat mellan att sga 600.000 och 700.000. 31 http://www.dn.se/debatt/oserios-debattbok-bakom-forslaget-om-fri-invandring

39

Mass immigration is posing serious problems for the region. For the Nordic

countries to be able to afford their welfare states they need to have 80% of

their adults in the workforce, but labour-force participation among non-

European immigrants is much lower than that. In Sweden only 51% of non-

Europeans have a job, compared with over 84% of native Swedes. The Nor-

dic countries need to persuade their citizens that they are getting a good

return on their taxes, but mass immigration is creating a class of people who

are permanently dependent on the state.32

Det krvs knappast ngot mer avancerat tnkande fr att inse att

den kraftiga medvind som Sverigedemokraterna, i skrivande stund

och trots skandaler, befinner sig i r ett tydligt budskap frn vl-

jarna till de vriga riksdagspartierna: Ni r p fel vg! Invand-

ringspolitiken mste bli restriktivare. Varningen tolkas emellertid

tvrtom, som att nu gller det att visa att Sverigedemokraterna

har fel, vilket r egendomligt eftersom vl det skulle resultera i att

vljarna vnde Sverigedemokraterna ryggen. S hr bakvnt reso-

nerar till exempel Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson fr

det Miljparti som nr detta skrivs har ett svagare politiskt std

n Sverigedemokraterna:

Det bsta sttet att bemta frmlingsfientlighet r att fra en mer human

och ppen politik. Det gr att SD inte kommer in i debatten och de blir inte

trovrdiga nr de fr fram sina sikter, sger hon.33

Brjar man intressera sig fr de fakta som politiker fr fram och

som journalisterna, vanligen okritiskt, frmedlar r det ltt att bli

mrkrdd. Nedan en provkarta:

32http://www.economist.com/news/special-report/21570836-immigration-and-growing-inequality-are-making-nordics-less-homogeneous-ins-and?fsrc=scn/tw_ec/the_ins_and_the_outs 33 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15765899.ab

40

Man kallar regelmssigt alla asylskande fr flyktingar,

men bara en av tio som sedan 1980 har skt asyl och ftt

stanna har ftt flyktingstatus enligt Genvekonventionen

och utlnningslagen.34

Medierna ptalar nstan aldrig att under mnga r uppvi-

sar mindre n en av tio som sker asyl/skydd i Sverige en-

ligt Migrationsverkets uppgifter ngra kta passhandling-

ar i original.

Politiker och medier talar om att vi har ett sysselstt-

ningsgap p 11 procent mellan utrikes och inrikes fdda.

D rknar man med det osannolika lderspannet 15 74

r. Inte heller sger man att det rcker med endast en

timmes arbete (till och med oavlnat) under en vecka fr

att klassas som sysselsatt. Skulle man mta sysselstt-

ningen mellan 25 och 64 r, vilket r ett rimligare lders-

spann, blir skillnaden enligt SCB hela 27 procent.35

Ett utanfrskapsomrde knnetecknas bland annat av

att cirka hlften av alla dr i arbetsfr lder saknar syssel-

sttning. 1990 fanns det tre utanfrskapsomrden i Sve-

rige. 2006 visade Utanfrskapets karta, en mtning, som

Folkpartiet och SCB gjorde, att Sverige hade 156 utanfr-

skapsomrden. Sedan dess har inte ngot politiskt parti el-

ler ngon journalist tagit initiativ till en uppdatering.36

Medierna rapporterar, om n motvilligt, att invandringens

kostnader r runt 40 rliga miljarder. Det r en inaktuell

siffra. Nr regeringens utredare Jan Ekberg gjorde sina

senaste berkningar, grundade p 2006 rs BNP lg kost-

naden mellan 43 och 58 miljarder per r. Andra ekonomers

berkningar har resulterat i tresiffriga miljardbelopp.37

34 http://www.migrationsverket.se/info/2591.html Beviljade uppehllstillstnd 1980-2011 35 SCB Sveriges Officiella Statistik UFO506_2012A01_SM_UF84SM1201.pdf 36 www.folkpartiet.se/dokument/rapporter/utanforskapets-karta-2008/ 37 Se vidare kapitlet om invandringens kostnader.

41

Ovanstende punktlista r bara ngra smakprov. Vi har mycket

mer att rapportera om svenska politikers, journalisters och forska-

res mrklggning av invandringens konsekvenser.

Den frga som gnager oss och som vi inte hittat ngot riktigt bra

svar p r generande enkel. Fr att tala med Astrid Lindgrens

rumpnissar: Voffor gr di p detta viset?

Det kan mjligen vara s att ocks svaret ligger p rumpnissar-

nas niv. Den 20 november 2012 skriver Mona Sahlin i Aftonbladet

en artikel dr hon sger att bland det bsta hon stadkommit som

politiker r det dubbla medborgarskapet. Och s kommer det:

Att inte begripa att ursprung och framtid hr ihop fr oss alla. Att inte se hur

flyktingar vrlden ver frenar de lnder de kom frn med det land de lever

i. Att nationaliteter blandas och blir den nya vrldens medborgare.38

Det finns ett ekonomiskt perspektiv p dubbelt medborgarskap

som Mona Sahlin sorgflligt undviker att nmna, nmligen att

mnga invandrare tack vare det dubbla medborgarskapet idag kan

kombinera svensk bidragsfrsrjning med att bo i sitt gamla hem-

land, det land som de fr att f PUT i Sverige psttt att de inte

kunde tervnda till, utan att riskera livhanken.

Ungefr samma drm som Mona Sahlin har frfattaren Lena

Andersson nr hon gr sig till talesman fr en kosmopolitisk iden-

titet.39 Ytterligare en skribent som hyllar den idealiserade vrlds-

medborgaren r DNs litteraturkritiker och krnikr Malin Ullgren,

som formulerar sin utopi som fljer nedan. I hennes vrld r nat-

ionalism i stort sett detsamma som rasism:

Att svara en rasist Det hr r mitt land, mot en fond av nnu fler rster

som alla hvdar Mitt! om ett och samma Sverige det r att frska vrida

den sjlvptagna definitionsrtten ur rasistens hnder. Drtill r det en yt-

38 http://www.aftonbladet.se/debatt/article15806256.ab 39 Se vidare avsnittet Lena Andersson och fri invandring.

42

terst privilegierad situation att vara europeisk medborgare och ifrgastta

gandet av lnder. Tryggheten och skyddet i att ha ett fungerande land att

kalla sitt det r en nd att stilla bedja om fr flyktingar och papperslsa i

ett Europa som dagligen sorterar ut dem som obehriga. I den bsta av vrl-

dar r vi kanske alla frivilliga nomader, och jag menar allvar, som rr oss fritt

utan att skapa de blodiga konflikter som hvdandet av territorier innebr.

Men vi r vldigt lngtifrn en nyfiket nomadisk vrld.40

Den vrld som Mona Sahlin, Lena Andersson och Malin Ullgren

drmmer om, den r inte bara lngt borta utan den finns helt en-

kelt inte, utom fr det privilegierade ftal, som kan frlgga sin

identitetsbildning i exempelvis yrket eller sitt skapande. Det vore

rentav konstigt om Mona Sahlin tyckte det var viktigare att vara

svensk n att vara socialdemokratisk politiker. Fr Lena Anders-

son r skert skrivandet, kombinerat med att lsa och tnka p

det som hon vill skriva, det helt centrala, vilket betyder att hon

knner sig befryndad med andra skrivande mnniskor. Fr Malin

Ullgren r den postmoderna identiteten som fr vrigt Lena An-

dersson flera gnger kritiserat en viktig plattform fr att frst

de skeenden hon skriver om.

Alldeles oavsett hur dessa framgngsrika politiker och skriben-

ter identifierar sig sjlva s gller fr en frkrossande majoritet av

jordens befolkning, i vrldens alla lnder, att den egna identiteten

byggs upp som en komposition av slkttillhrighet, lokal, etnisk,

religis och nationell tillhrighet. Hur vore det att respektera och

utg frn detta faktum, i stllet fr att som rasister sortera ut dem

som br den nationella och etniska frankringen djupt inom sig?

En i en gles skara av journalister som frsttt detta r Nathan

Shachar. I en krnika i Dagens Nyheter den 26 november 2012

skriver han:

40http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/malin-ullgren-dethararmittland-ar-ett-satt-att-vrida-

definitionen-ur-rasisternas

43

Nationalism r ibland motbjudande. Men mnniskors naturliga samhrighet

med dem de vuxit upp med, som lst samma bcker, pluggat samma lxor

och genomlidit samma kriser, kommer aldrig att upphra.

Den tysk-judiske marxisten Eric Hobsbawm, som lyckades ha fel i allt, fr-

kunnade fr tjugo r sedan att nationella identiteter inte lngre kommer

vara en faktor i historien. Han skulle se Barcelona idag, en av vrldens mest

moderna och kosmopolitiska stder, i nationell yra. Och kalla det inte fanat-

ism eller rasism. Se de marockanska och pakistanska enklaverna inne i cent-

rum, inlemmade i stadens sjudande kommers exotiskt och avundsvrt fr

svenska gon. Man tnker oskt p historikern Ahmet Evins definition av

lyckad integration: Det r nr invandraren sger till sin son: Detta r ditt

hem! //

Ocks folk vars hela vsen och lggning var frmmande fr nationalism,

som judar, katalaner, palestinier, libaneser och syrier tar nu sina nationella

rttigheter p lika stort allvar som Europas tusenriga kta nationer. Du

kan inte frolmpa en grupp vrre n om du frnekar deras rtt att kalla sig

nation. Nationer kan uppst, splittras, frenas med andra och g under,

men de kommer inte att trda ur historien p lnge n.41

I grunden r Mona Sahlins, Lena Anderssons och Malin Ullgrens

frhllningsstt etnocentriskt. De projicerar sina drmmar om en

fritt flytande identitet i en vrld utan nationer och grnser p

mnniskor som lever under helt andra villkor n de sjlva gr. Nr

dessa mnniskor hyllar andra ideal, s drabbas de av dessa elit-

personers frakt. Att detta kan passera utan att exempelvis socio-

loger, psykologer, etnologer och socialantropologer protesterar och

ger dessa skribenter en elementr lektion i vad identitetsbildning

handlar om, det r en del av mrklggningen. Ocks det.

Kanske borde dessa tnkare ocks ha reflekterat ver frgan

Vem ger vrldens tillgngar? Svaret r att det r storkapitalet

och ett antal mycket stora banker, som i sin tur kontrolleras av

41 http://www.dn.se/nyheter/nathan-shachar-vi-far-dras-med-nationer-aven-i-framtiden

44

mktiga finansfamiljer. Dr finns inget srskilt intresse av vl-

frdssamhllen, mnskliga rttigheter etc. Det finns endast en gud

och det r Mammon. Detta storkapital har kunnat hugga fr sig

rtt fritt i vrldsdelar som Afrika och Sydamerika, dr nationerna

r unga och inte tillrckligt starka fr att kunna bjuda srskilt

mycket motstnd. Annorlunda med Europa som r nationernas och

demokratins vagga. Nationernas ledare tillstts, mestadels, i de-

mokratiska val, eftersom deras allt verskuggande uppgift r att

tillvarata medborgarnas intressen. Vr tids nationer r utsatta fr

tre slags angrepp. Fr det frsta frn hger, av kapitalet som prio-

riterar tillgngen till arbetskraft som r billig och ltt att flytta p.

Fr det andra frn vnster av opinionsbildare som drmmer om

den globala mnniskan och en vrld utan grnser. Till detta kan

man lgga det mngkulturella projektet, dr invnarna med alla

sina etniska lojaliteter frsvagar medborgarnas identifikation med

nationen.

Det finns skl att pminna om den franske socialistiske tnkaren

Jean Jaurs som vid sekelskiftet 1800/1900 konstaterade att fr

den som inte har ngot kvar r nationen/fderneslandet hans enda

tillgng.42 Ett Europa utan nationer, det r en storfinansens vta

drm.

42 celui qui na plus rien, la patrie est son seul bien.

45

Folket skall fostras

Svenskarna, nytotalitrer?

Roland Huntford var ren 1963-1970 korrespondent fr den anrika

brittiska tidningen Observer och stationerad i Stockholm. 1971 gav

han ut en frbisedd bok om Sverige, The New Totalitarians.43

Under en tid d mnga folk, inte minst svenskarna sjlva, be-

undrade Sverige som den tredje vgen, alternativet till kommun-

ism och kapitalism, hllde Roland Huntford en rejl skvtt ttika i

sockerkakssmeten. Han blickade med frvnade och frfrade gon

tillbaka p sitt vrdland och beskrev Sverige som en lightversion

av George Orwells 1984 eller kanske Aldous Huxleys Du skna,

nya vrld. Efter ett nstan 40-rigt socialdemokratiskt maktinne-

hav menade han att svensken hade indoktrinerats till att bli ett

med staten. Det svenska lget r skarpare totalitrt n det

ryska, skriver han redan i frordet till sin bok.

Huntfords brande tanke var att allt svenskt liv anpassades fr

att stdja regeringsmaskineriet. Vlfrdssystemet var kallt och

effektivt men passade det fogliga svenska kynne som Huntford an-

sg sig kunna iaktta. Han gick s lngt att han kallade svenskarna

fr nytotalitrer och ett medeltidsfolk som lever endast ssom

medlemmar av en grupp. I Sverige behvdes ingen yttre diktatur,

det gick bra i alla fall eftersom svensken, s lnge han erbjds

stugvrmen tillsammans med flocken, kysste sina bojor, allt under

43 Roland Huntford 1971: The New Totalitarians. P svenska samma r under titeln Det blinda Sverige, Tema Frlag. ke Ohlmarks versttning

46

det han kastade tacksamma blickar mot det byrkratiska himla-

valvet.

En frstklassig svensk moral konstrueras

Samhllsklimatet i efterkrigstidens Sverige har till stor del prg-

lats av en strvan efter kad jmlikhet. Ett annat viktigt begrepp,

srskilt omhuldat frn 1970-talet och framt, r samverkan. Med

dess hjlp kunde myndigheter och instanser, som hade intresse av

en bestmd frga, aktiveras och kallas till olika sammantrden. Den

byrkrati som inte har som sitt frmsta ml att pverka verklighet-

en drute utan att hlla aktrerna informerade om varandra, fick

brnsle med begreppet samverkan. Nr svenska medborgare p n-

got stt strdde grus i samhllsmaskineriet, s samverkade byr-

krater och politiker allt intensivare med varandra, fr att om mjligt

komma till klarhet om vad som behvde gras. Drigenom skapades

enighet, men ocks en fokusering p sprket, avstnd och den bris-

tande verklighetsknsla som r utmrkande fr dagens svenska in-

vandringspolitik. Nedanstende iakttagelse r visserligen hmtad

frn vr egen tid men fungerar ocks som en trffande karakteristik

av samverkansdebatterna frn fregende decennier.

Fixeringen p sprkbruk, stmningar och bilder stller allt som oftast de tex-

ter som publiceras, konsumeras och kommenteras helt vid sidan av de om-

vlvande politiska, socio-ekonomiska och identifikationsmssiga processer

som pgr i samhllet. Det r som om knsligheten fr sprk och ryggmrgs-

reaktioner p symboler, ordval och uttryck i stora delar av det svenska of-

fentliga samtalet kommit att erstta sjlvstndigt tnkande. // Mnga de-

battrer, till vervgande del etniska svenskar med karrir i politik, akademi,

medier och organisationsvrld, tycks vara fullt tillfreds med detta stt att

diskutera frgor av fundamental vikt fr det svenska samhllets utformning.

Man kan tnka sig att detta blivit ett etablerat, lttillgngligt och socialt ac-

cepterat stt att markera socialt engagemang och frsvar fr svaga grupper.

Detta blir viktigt inte minst i ett offentligt samtal dr det finns en ofta omta-

lad tendens att uppfatta och beskriva sakfrgepositioner i dikotomiska ter-

47

mer enligt formeln god-ond, dr det sllan finns utrymme fr moraliska gr-

zoner och mer nyanserade resonemang.44

Sverige var nnu p sjuttiotalet ett i hg grad etniskt homogent

samhlle med en vlfrd p snabb tillvxt, inte minst tack vare de

stora exportindustrierna, som var prglade av den bermda Salt-

sjbadsandan, d.v.s. samfrstnd mellan arbetsgivare och fackfr-

eningar. Klasstillhrigheten var central. Att tillhra arbetarklas-

sen var fint bland unga mnniskor, ocks dem med borgerlig bak-

grund. Marx citerades flitigt.

1970 var endast 6,7 procent av befolkningen fdd i ett annat land

och bestod huvudsakligen av finska och sydeuropeiska arbets-

kraftsinvandrare, som bidrog till vlfrdsbygget. Det senare gller

ocks norrlnningarna som flyttade in till stderna. Det hade

blivit allt svrare att frsrja sig p landsbygden, i synnerhet gles-

bygd.

Flyktingar var nnu ingen stor politisk frga. Visst skulle poli-

tiska flyktingar kunna f en fristad i Sverige men mngden som

skte sig till Sverige var begrnsad och Sverige fljde Genvekon-

ventionen.

Samtidigt brjade den socialdemokratiska elit som frfrade

Huntford alltmer rikta blickarna utt. Den politik som lite sarkas-

tiskt och frn hger har kallats fr Sverige som moralisk stor-

makt grundlades. Med Olof Palme i spetsen ville dominerande

vnsterpolitiker bli vrldsledande i internationell solidaritet.

Tredje vrldens grupper och rrelser, som vra ledare betraktade

som frtryckta, skulle inte bara f allmn support utan ocks en

slant frn den svenska statskassan. ven befrielserrelser som

stod fr vpnat motstnd rknades dit. Den moderate kommunal-

44 Niklas Bernsand: Uttryck som srar. Antirasismens fokus p sprkfrgor skymmer de verkliga

problemen. Newsmill 2012-01-09 http://www.newsmill.se/artikel/2012/01/09/antirasismens-fokus-p-spr-kfr-gor-skymmer-de-verkliga-problemen

48

politikern Bjrn Shaerstrm sammanfattar tidsandan trffskert i

en debattartikel p den numera nedlagda debattsajten Newsmill:

Inte oskligt kan hvdas att svensk invandringspolitik formades av student-

korridorernas intellektuella rdvinsvnster. En under rdande tidsanda

utbredd men naiv och helt verklighetsskild internationell solidaritetstanke

utan folklig frankring. Och en av den socialdemokratiska ledningen, bl.a.

genom facklig kursverksamhet, ptvingad och skenbart folkligt rotad

politisk doktrin formad av Olof Palme och Pierre Schori. Vi som var med

minns. Tiden nr kravgifter kapades till FNL och flyktingpolitiken inte fick

ifrgasttas.45

Invandrarpolitik

Gr vi ngra r tillbaka, till 1964, gde detta r en avgrande

minoritetspolitisk diskussion rum i dagens Nyheter. Som ett

resultat tillsattes ret drp en arbetsgrupp i invandrarfrgor, med

dvarande ambassadr Kjell berg som ordfrande. Denna grupp

fick stor betydelse fr det fortsatta arbetet och 1968 skrevs direktiv

fr en ny invandrarutredning. Samma r antogs en ny utlnningslag

och 1969 ersattes Statens utlnningskommission med Statens

invandrarverk. LO ville ocks vara med och antog 1967 ett radikalt

invandrarpolitiskt program dr det freslogs en rad konkreta

reformer som skulle ge invandrarna stor religis, kulturell och

annan frihet. Alla organisationer var ivriga att dra sitt str till

stacken och grundtanken var att Sverige skulle ge invandrarna

samma mjligheter och levnadsstandard som svenskarna hade.

I den svenska livsform, som svenskarna starkt misstnkte var

bst i vrlden, ingick generositet och markerade jmlikhetsideal.

Invandrarna skulle drfr i god demokratisk anda erbjudas full del-

aktighet i samhllet. Med stor vlvilja och en anmrkningsvrd god-

45 http://www.newsmill.se/artikel/2012/12/06/sd-v-xer-f-r-att-folket-r-tr-tta-p-dagens-invandring

49

trogenhet slogs det fast att invandrarna skulle slippa rollen av gst-

arbetare. De skulle f frmnen att bli fullvrdiga svenskar.

Nr Invandrarverket bildades i slutet av 1960-talet var grund-

tanken att det ovnliga och avstndsmarkerande begreppet ut-

lnning skulle ersttas med en mer bejakande definition. In-

vandrare hade en bttre klang n utlnning, drfr att det nnu

var liktydigt med arbetsinvandrare. I Sverige fanns det gott om

jobb och mnniskor som tog sig hit fr egen maskin eller hmtades

hit av de stora industrifretagen var hr fr att jobba, vilket kom

alla som levde i Sverige till godo. Svenskarna skulle vara glada fr

att ha sluppit bekosta deras uppvxt, skola och utbildning. Unga

och starka kunde de g direkt in i produktionen och vara ln-

samma. Till detta kan man lgga att mnga svenskar hade lst

Vilhelm Mobergs stora migrationsepos, dr en av volymerna som

bekant heter just Invandrarna. Det betydde att det inte var s

vrst lnge sedan mnga svenskar sjlva blivit invandrare i ett

annat land. Det fanns en flkt av handlingskraft och ny start i li-

vet ver begreppet invandrare.

Sydeuroper, finlndare och norrlnningar flyttade till Gteborg,

Sdertlje, Olofstrm, Vsters etc., som ett svar p industrins

behov, men ocks som ett resultat av en socialdemokratisk styr-

ning som koncentrerade sig p storskaliga lsningar. De utlndska

arbetarna behvdes och frmodligen hade Sverige utan deras hjlp

inte alls lika vl klarat av att dra frdel av hgkonjunkturen.

1960-talet var inte bara hgkonjunktur och omlokaliseringar

utan ocks det decennium nr vrlden med teves hjlp hamnade i

svenskarnas vardagsrum:

Fram till 60-talet levde mnga av oss i en liten vrld. Det var d solidaritets-

rrelserna med andra mnniskor i vriga delar av vrlden vxte sig starka,

apartheid i Sydafrika uppmrksammades och fick till resultat en bojkott av

50

sydafrikanska varor osv. Principen om alla mnniskors lika vrde stod stn-

digt p dagordningen och kom till slut att segra i de flestas medvetanden.46

Massmedier som likriktningens redskap

Roland Huntford ansg att i Sverige skiljer sig medier frn andra

vsterlndska stater genom att formera, d.v.s. forma opinionen, i

stllet fr att informera medborgarna. Bland andra intervjuade

han dvarande TV2-chefen rjan Wallqvist, som menade att

svenskarna r intellektuellt primitiva och underutvecklade och

drfr behver medier som formar deras sikter. rjan Wallqvist

frskrade att:

TV skulle aldrig angripa statsministern och regeringen emedan genomsnitts-

svensken identifierar sig sjlv med staten och de organisationer och institut-

ioner som har politiskt inflytande. P s stt knns TV som en del av sta-

ten.47

Huntford drar slutsatsen att SVT och vriga medier ser som sin

uppgift att vertyga svenskarna om att de r jordens lyckligast

lottade folk och att den svenska staten r verlgsen i frhllande

till sin defekta omgivning ute i vrlden. DN:s dvarande chefre-

daktr Olof Lagercrantz (som vurmade fr Maos Kina) gr bilden

n fylligare d han anfrtror den brittiske intervjuaren:

Ett litet land kan inte kosta p sig att individer kliver upp och tar en egen

stndpunkt. Det mste vara en grupp. Och d svenskarna reagerar gruppvis

r de givetvis ltt influerade.48

Nr Olof Palme blev utbildningsminister det legendomspunna ret

1968 frvandlades SVT till ett politiskt redskap och det rena public

46 Leif Stenberg: Vad skolan lr ut, i Pockettidningen R nr 2-3 1991, s. 55. 47 Roland Huntford: Det blinda Sverige (Tema), 1970, sid 247 48 Huntford a.a. s. 254-55.

51

serviceuppdraget urholkades successivt genom att personer som

var partivnliga fick hga poster inom de administrativa och pro-

duktionsmssiga funktionerna, hvdar Huntford. P s stt fr-

flyttades stabens skdningar ett steg till vnster om den gngse

partipolitiken. Det var nskvrt att den allmnna opinionen p-

verkades i den riktningen. D myntades ocks pstendet att ett

halvt demonstrationstg anstlldes av TV2, dvarande Kanal 2.

Med denna strategi kunde socialdemokraterna exempelvis dra fr-

del av Vietnamkriget genom att stdja protestrrelser och tillfr-

skra sig ungdomsrster. Ungdomen fick utlopp fr sin energi och

regeringen stod p dess sida. Radio och teve fortsatte att blsa upp

demonstrationerna och protestmtena, rapporterar Huntford och

fortstter:

Hela den svenska maffian av massinformatorer, kommentatorer, vgledare

och uppfostrare upptrder som en kollektiv enhet och fljer gonblickets

tendenser. De r konformister till vermtt och nskar bara befordra det

allmnna samfrstndet en tradition som frstrks av skolutbildningen.

Partiideologerna sger att det nya skolsystemet har konditionerat den upp-

vxande generationen att tnka som ideologerna vill att de ska tnka. In-

doktrineringen i skolorna har stndigt avancerat sedan 1950-talet, och sy-

stemets produkter dominerar nu medierna.49

Huntfords iakttagelser stmmer frunderligt vl med ett frslag

som, nr detta skrivs, lggs fram av frre folkpartiledaren Bengt

Westerberg. Han har haft regeringens ls partikollegan Erik Ul-

lenhags uppdrag att fresl tgrder fr ett effektivare arbete

mot frmlingsfientlighet. Hans utredning br titeln Frmlingsfi-

enden inom oss. Avsikten r att bekmpa vardagsrasismen, ett av

de begrepp som r 2012 r p modet. Diskrimineringsombudsman-

nen fr ett bredare uppdrag och Forum fr levande historia ska

49 Huntford a.a. s. 252

52

informera om islamofobi vid sidan av tidigare uppdrag som rr

Frintelsen och kommunismens brott. Dessutom ska Ungdomssty-

relsen frdela pengar fr att bemta invandrarfientlig ntpropa-

ganda och skolan ges mer pengar fr att motverka frmlingsfient-

lighet. Westerberg slr fast vardagsrasismen som det strsta ho-

tet:

Hans lsning r ett lrarlyft i mnskliga rttigheter. 130 miljoner kronor om

ret ska avsttas under fem r fr att tre lrare frn varje svensk skola

totalt 20.000 lrare ska erbjudas en fortbildning motsvarande 15 hgsko-

lepong. Enligt frslaget, som SvD tagit del av, finansieras satsningen genom

reformutrymmet i kommande rs statsbudgetar.

Nr en elev vill utmana och sger ngot rasistiskt vet lrarna ofta inte hur

de ska hantera situationen. I Skolinspektionens senaste kvalitetsgranskning

r det vldigt tydligt att de ofta inte tar det som utgngspunkt fr att inleda

en dialog, utan vrjer sig, sger Bengt Westerberg.50

Srskilt problematiskt r att Bengt Westerberg vill ge tv miljoner

om ret till Quick Response, som utredningen kallar fr en opar-

tisk institution som snabbt kan reagera nr det skrivs eller sgs

olmpliga eller felaktiga saker om till exempel invandrare.51 Vi

undrar varfr Westerberg kallar Quick Response fr opartisk,

liksom vad som r olmpligt. r exempelvis sanningen olmplig?

I likhet med andra makthavare frefaller Bengt Westerberg ha

sina egna erfarenheter av invandring frn samtal med taxichauf-

frer, som kr honom mellan hans olika uppdrag. Han sger:

Jag frgar ofta taxichauffrer var de kommer ifrn. Jag kan frst om det

kan upplevas som frmlingsfientlighet om de varje gng ngon stter sig i

deras taxi fr svara p vad de har fr bakgrund.52

50http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bengt-westerberg-foreslar-lararlyft-mot-rasism_7655458.svd 51 http://www.regeringen.se/sb/d/15547/a/203123 52 Se not 37.

53

Man kan naturligtvis sga att det alltid r bra med insatser mot

rasism, men det konstaterandet gller endast om det refererar till

rasism i ordets egentliga mening. I Sverige r som bekant rasism

en beskyllning som ocks riktas mot dem som har aldrig s nyan-

serade synpunkter p exempelvis svensk invandringspolitik. Se till

exempel nedanstende kommentar av Stefan Torsell:

Det tigande om ogrningar, brottslighet och verfallsvldtkter som fre-

kommer och den positiva srbehandling och de skilda krav som stlls p

mnniskor beroende p hudfrg anser jag vara rasism. Varje handling som

orsakas av ett inre vervgande utifrn olika mnniskors hudfrg r i mina

gon rasism. Denna rasism utvas av kulturvnstern och Sveriges journa-

lister livligt uppbackade av sju av riksdagens partier samt Nobelstiftelsen

som dessutom lanserade detta synstt som vetenskap.

Men i deras vrld r det inte olika handlingsmnster som r rasism utan

anklagelsen handlar helt om vad som rr sig i den Sverigevnliga rrelsens

inre. Anklagelsen r absurd och lika rttsvidrig som Stalins rttegngar un-

der slutet av 30-talet.

Och anklagelsen lyder att den som inte vill srbehandla mnniskor av en

annan etnicitet r en rasist. Rasism anser de det ocks vara om man hvdar

att det finns en god svensk kultur vrd att bevara. Rasist r i deras gon

ocks den som kritiserar den fullstndigt havererade invandringspolitiken.

Rasist r den som utpekas som rasist.

Deras tnkande r som en blkopia frn Moskvarttegngarna dr sjlva

anklagelsen fick utgra beviset. Stalin tycks nnu hlla som inspiratr.53

Vi har personliga erfarenheter av ovanstende typ av beskyllning-

ar, svl i rollen som forskare som journalist. Om Westerbergs fr-

slag antas av regeringen och kan finansieras r det svrt att tro

annat n att detta blir ytterligare ett verktyg fr den sjlvvalda

totalitarism som Huntford lyft fram som en svensk mentalitet.

53 http://avpixlat.info/2012/11/06/vem-ar-rasist/

54

Naturligtvis blev det debatt kring frslaget, ngot annat skulle

frvna. De kritiska rsterna r emellertid f. Till vr frvning

(och gldje) finner vi kritik dr vi inte frvntar oss det, nmligen

p DNs ledarsida:

Det r ltt att knna viss skepsis till utredare Westerbergs starka tro p di-

rektiv uppifrn. Hur stora befogenheter br staten f fr att skapa tolerans?

Kan den ens gra det? Exakt vilka sikter r det som myndigheterna ska upp-

fostra fram? Exakt vilka sikter ska bemtas? // Ibland r den bsta frut-

sttningen fr bygget att staten hller sig borta.54

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie kesson sger att Wes-

terberg fr debatten tillbaka till det 1990-tal, d rasism var det

begrepp som frklarade alla konflikter mellan svenskar och in-

vandrare.

Ett annat slags kritik lanseras p SvD Brnnpunkt, dr Cecilia

Englund och Anton Landehag, bda representanter fr Ungdom

mot rasism, menar att frslaget visserligen r bra men otillrck-

ligt, eftersom det inte har ngon medicin mot segregationen:

Drutver mste arbetet med likabehandlingsplaner tas p allvar och effek-

tiviseras fr att kunna genomsyra skolornas verksamheter. I detta r det

viktigt att arbetet synliggrs fr eleverna och att de grs mer delaktiga i pro-

cessen. Fr att f nya perspektiv krvs att lrare och annan personal blir

bttre p att se sig sjlva som del av normer och strukturer som styr sam-

hllet, det vill sga utifrn ett normkritiskt perspektiv. Vi r vertygade om

att det hr skulle vara gynnsamt med ett kat samarbete med civilsam-

hllet.55

54 http://www.dn.se/ledare/huvudledare/mer-stat-ar-inte-svaret 55http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/halften-av-utrikes-fodda-elever-har-upplevt-

rasism_7657134.svd

55

Sledes, mera fostran! Kalla krar lper lngs ryggraden p oss

bda och vi googlar Westerbergs frslag fr att se om den kritik

som medierna inte frmr leverera kan finnas i andra medier.

Jod, p Flashback rasar debatten och omdmena om Bengt Wes-

terberg och hans frslag r inte ndiga. Ett exempel:

Det hr r det sjukaste jag lst denna veckan. Westerberg hller inte med

ett annat etablerat politiskt parti (fr att de r det enda partiet som vgar

ifrgastta invandringspolitiken) och ska allts ta ver en halv miljard av

svenska skattepengar, i ett mycket anstrngt ekonomiskt lge, fr att aktivt

motarbeta det. Undrar hur det skulle se ut om Moderaterna tog 650 miljar-

der och utbildade lrare i hur de ska bemta barn som tnker rsta p So-

cialdemokraterna? Snt hr hr man om i diktatorstyren... och Sverige.56

Rasism och vlvilja

Lt oss tervnda till sextiotalet. Det stod ett skimmer kring USA

och eftersom USA hade ett massmedialt vertag nr det gllde TV,

s lrde svenskarna sig mest om etniska konflikter drifrn. En

vg av etnisk medvetenhet drog under sextiotalet ver USA.

Svarta upplopp avlste varandra. Harlem 1964, Watts 1965, Chi-

cago och Cleveland 1966. 1964 fick Martin Luther King Nobels

fredspris, fyra r senare mrdades han.

Rasismen presenterade sig som en ideologi, ett hgst livskraftigt

syskon till fascism och nazism med frmga att trnga in inte

bara i vardagslivet utan ocks i samhllets byrkrati och admi-

nistration, in i skola och massmedier. Det fanns risk fr att ras-

ismen konkurrerade ut USA:s