Kartläggning av objekt som kan översvämmas vid …...Inom geodatasamverkan kan det förekomma begränsningar vad gäller användning och täckningsområde för vissa geodataprodukter

Utkast/Version Sida DOKUMENTTYP 0 (30) 2015-06-10

Kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri för de tio stora kraftverksälvarna Redovisning av uppdrag för Svenska kraftnät.

Juni 2015.

SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 6 00

www.scb.se

SCB Dnr: U-2014/4339 Sida 1 (30)

1 Innehåll 1 Inledning ............................................................................................... 2

1.1 Bakgrund ....................................................................................... 2

1.2 Mål och syfte ................................................................................. 3

1.3 Leveransinnehåll .......................................................................... 3

1.4 Rapportens disposition ............................................................... 4

2 Data ........................................................................................................ 4

2.1.1 Datakällor .............................................................................. 5

2.1.2 Datakvalitet och aktualitet .................................................. 7

2.1.3 Gruppering av data ............................................................. 7

3 Metod (datormodeller) ...................................................................... 14

3.1 Generering av dataset ................................................................ 15

3.2 Exemplifiering av bearbetningssteg genom textbeskrivning .. ...................................................................................................... 18

3.2.1 Preparering av data ........................................................... 18

3.2.2 Bearbetning för beräkning av antal ................................. 18

3.2.3 Bearbetning för beräkning av längd ................................ 19

3.3 Exemplifiering av bearbetningssteg genom flödesschema .. 20

4 Levererade produkter ....................................................................... 27

4.1 Redovisningstabellen ................................................................ 27

4.2 Interaktiv karta ........................................................................... 27

4.3 Rutor ............................................................................................ 29

Bilagor .......................................................................................................... 30

Bilaga 1: Dataförteckning

Bilaga 2: Teckenförklaring till interaktiva kartan

Bilaga 3: Förteckning över attribut i rutorna

SCB Dnr: U-2014/4339 Sida 2 (30)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Ny reglering av dammsäkerhet infördes 1 juli 2014 genom ändringar och tillägg i miljöbalken och förordningar. Regleringen innebär bland annat att dammar ska klassificeras utifrån de konsekvenser ett dammhaveri kan medföra från samhällelig synpunkt. Dammsäkerhetsklassen ska fastställas på grundval av en konsekvensutredning. Konsekvensutredningen ska bl.a. innehålla en beskrivning av dammhaveriet, översvämningsområdet och vad som kan skadas inom översvämningsområdet. Den som är underhållsskyldig för en damm (normalt dammägaren) ska lämna in konsekvensutredningen och förslag på dammsäkerhetsklass till tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen, som fastställer klassificeringen.

Under 2014 har Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Elforsk utvecklat och testat en GIS-baserad metod som kan användas för att på ett effektivt och enhetligt sätt sammanställa objekt som kan översvämmas till följd av dammhaveri. Metodutvecklingen, som fortsättningsvis refereras till Elforskrapport 14:551, är utgångspunkt för detta projekt. Elforskrapport 14:55 baseras i sin tur på MSB:s vägledning för framtagningen av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker.

Avsikten är att resultat från tillämpning av metoden i Elforskrapport 14:55 för specifika anläggningar ska kunna utgöra ett av underlagen för dammägarnas arbete med konsekvensutredning och klassificering enligt ny reglering för dammsäkerhet, men det ska även kunna stödja utvecklingen av beredskap för dammhaveri.

En modell i GIS med en automatiserad process har utarbetats för indatabearbetning, analys och redovisning av resultat. Resultaten kan redovisas i tabellformat (Excel), kartformat samt som ett dataset (shapefiler med rutor 250*250 m och uppgifter om objekt som finns inom rutorna).

Resultatpresentationerna har anpassats för att kunna utgöra underlag för konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering. Den indelning av objekt som valts särskiljer därför människor, samhällsviktig verksamhet (elförsörjning, transportinfrastruktur samt övrig samhällsviktig verksamhet), miljö och hälsa, kulturmiljö samt en ”övrig” kategori. Under utvecklingsprojektet har metoden testats

1 Marcus Justesen, Stefan Svanström, Johan Stålnacke. Metod för identifiering och kartläggning av objekt som kan påverkas av dammhaverier, rapportnr 14:55, Elforsk 2014

SCB Dnr: U-2014/4339 Sida 3 (30)

för Ljungans älvdal, och modeller, exempelkartor och resultatsammanställningar har tagits fram för ett översvämningsskikt som sträcker sig längs hela älven.

Denna metod har nu Statistiska centralbyrån (SCB) fått i uppdrag av Svenska kraftnät att applicera på de tio stora kraftverksälvarna i landet. Arbetet har utförts våren 2015 av Marcus Justesen på Enheten för miljöekonomi och naturresurser.

1.2 Mål och syfte

Uppdraget har omfattat att ta fram erforderliga datormodeller samt att identifiera och kartlägga objekt som kan översvämmas i enlighet med planeringsunderlagen för beredskapsplanering för dammhaveri i de stora kraftverksälvarna. Utförandet har följt Elforskrapport 14:55 om inget annat nämns.

SCB har upprättat modeller och resultatpresentationer för

Luleälven,

Skellefteälven,

Umeälven,

Ångermanälven,

Indalsälven,

Ljungan,

Ljusnan,

Dalälven,

Klarälven och

Göta älv.

Parterna inom samordnad beredskapsplanering för dammhaveri är slutanvändare av resultaten.

Parterna har också möjlighet att beställa tilläggstjänster av SCB, som bygger på de framtagna modellerna.

1.3 Leveransinnehåll

SCB har levererat tre produkter (till Svenska kraftnät) som slutanvändare fritt kan nyttja:

1. Tabellsammanställning i Excel (i rapporten benämnd som redovisningstabell)

2. Publicerad karta för ArcReader 10.1 inklusive geodatabas med låst och komprimerad källdata till kartan (Interaktiv karta; dataförteckning finns i Bilaga 1 och teckenförklaring finns i Bilaga 2). Kartan har följande lagerindelning och innehåll:

a. Rutor med information om översvämmade objekt b. Översvämmade objekt lagerindelade för att passa

kartutskrifter c. Översvämmade objekt lagerindelade efter

grupptillhörighet d. Översvämmat område

SCB Dnr: U-2014/4339 Sida 4 (30)

e. Topografisk bakgrundskarta, WMS-tjänst från

Lantmäteriet 3. Ett layer package (lpk-fil) med samtliga rutor, enligt punkt 2.a

ovan. Förteckning över attributen i rutorna finns i Bilaga 3: Förteckning över attribut i rutorna

Utöver detta har SCB levererat data som endast delges aktörer inom geodatasamverkan i nedanstående form:

4. Ett ArcMap dokument (mxd-fil, v 10.1) inklusive geodatabaser med all källdata som dokumentet/kartan refererar till. Innehållet och strukturen på ArcMap dokumentet är exakt samma som den interaktiva kartan.

1.4 Rapportens disposition

Projektet sammanfattas i denna rapport i tre kapitel som beskriver projektets olika faser:

Indata och databehandling som utgör basen i produkterna beskrivs i kapitel 2.

Metoden och datormodellerna som generar produkterna beskrivs i kapitel 3

Ovanstående produkter som levereras till Svenska kraftnät beskrivs i kapitel 0. .

Kapitlen inleds med en kort översiktlig text av vad kapitlet innehåller.

Rapporten har tre Bilagor:

Bilaga 1 Dataförteckning. Dataförteckningen innehåller information om alla objekt i projektet vad gäller datakälla, aktualitet och geometrityp samt hur redovisning sker i rutor. Utgångspunkten är redovisningstabellens struktur.

Bilaga 2 Teckenförklaring till den interaktiv kartan.

Bilaga 3 Förteckning över attribut i rutorna i den interaktiva kartan. Attributförteckningen innehåller förklaring till Attributen som finns i datasetet ”Samtliga_rutor” för varje älv. Små variationer, som t.ex. en punkt istället för understreck i ett attributnamn mellan olika älvar kan förekomma. Antalet attribut kan också variera då inte alla typer anläggnings- och rekreationsområden eller samhällsviktiga byggnader, skyddade områden mm finns för samtliga älvar.

2 Data Kapitlet beskriver vilken indata som använts, hur data har grupperats, först översiktligt och sedan ingående per grupp. Faktorer som kan vara bra att känna till vid gruppering eller analys av data har kommenterats under respektive grupp. Beskrivningen sker på översiktligt plan och kan läsas tillsammans med Bilaga 1:

SCB Dnr: U-2014/4339 Sida 5 (30)

Dataförteckning som innehåller kompletterande uppgifter om indata och databearbetning.

2.1.1 Datakällor

För att identifiera och kartlägga vilka objekt som ligger inom ett visst geografiskt område (i detta fall ett område som kan översvämmas vid dammhaveri) behöver ett stort antal indatakällor bearbetas. Genom att använda geografiska informationssystem, GIS, så kan befintliga register med geografikomponenter matchas mot geografi via geografiska databaser, så kallade geodata. Att använda GIS som ett verktyg för att visualisera mönster och presentera statistik är idag välkänt. I det här projektet utnyttjas GIS främst för insamling, kartläggning och analys. Det illusteras av den nedre pilen i Figur 1 nedan, dvs. geodata utgör underlaget för kartläggning av objekt. Resultatet i form av tabeller kan sedan presenteras i kartform vilket den övre pilen illustrerar.

Under 2000-talet har användningen av geografiska informationssystem och geodata kontinuerligt ökat inom såväl de offentliga som de privata sfärerna i samhället. Införandet av geodatasamverkan 2011 har lett till att en nationell infrastruktur för geodata börjat byggas upp. Ett flertal myndigheter samverkar kring frågor om dataförsörjning för landskapsinformation. En av grundtankarna är att göra befintliga geodata enklare att hitta och få tillgång till, vilket i sin tur leder till ökat utbyte och användning av geodata i samhället. Totalt finns det 19 informationsansvariga myndigheter i geodatasamverkan, vilket framgår av Tabell 1.

Figur 1 Samband mellan geodata och resultattabeller

SCB Dnr: U-2014/4339 Sida 6 (30)

Av dessa är det 14 myndigheter som i nuläget tillhandahåller geodata via så kallad datadelning. Totalt tillhandahålls 564 olika informationsmängder med koppling till geografi.2 Lantmäteriet och SMHI står tillsammans för 40 procent av informationsmängderna.

Genom geodatasamverkan kan olika lägesbundna informationsmängder kombineras på enkelt vis, vilket illusteras i Figur 2. Bilden längst till vänster illustrerar enbart fastighetskoordinater medan bilden i mitten illusterar även fastighetsytor och byggnader. Längst till höger har fastigheterna kompletterats med ortofoto och markslag.

Källa: Bearbetningar © SCB, övriga geodata © Lantmäteriet

2 För aktuell produktkatalog över delade data via geodatasamverkan se: http://www.geodata.se/upload/dokument/geodatasamverkan/tjanster_produkter/Produktkatalog_bilaga1.pdf

Tabell 1 Informationsmängder tillgängliga via

geodatasamverkan

Myndighet Antal informationsmängder

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) -

Jordbruksverket 7

Lantmäteriet 108

Länsstyrelserna 14

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 27

Naturvårdsverket 79

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) 8

Sjöfartsverket 7

Skogsstyrelsen 5

Skolverket -

Socialstyrelsen 9

SOS Alarm AB -

Statens geotekniska institut (SGI) 21

Statistiska Centralbyrån (SCB) 39

Svenska kraftnät -

Sveriges geologiska undersökning (SGU) 66

Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) 113

Trafikverket 61

Transportstyrelsen -

SUMMA 564

Figur 2 Exempel på geodata via geodatasamverkan

http://www.geodata.se/upload/dokument/geodatasamverkan/tjanster_produkter/Produktkatalog_bilaga1.pdf

http://www.geodata.se/upload/dokument/geodatasamverkan/tjanster_produkter/Produktkatalog_bilaga1.pdf

SCB Dnr: U-2014/4339 Sida 7 (30)

Inom geodatasamverkan kan det förekomma begränsningar vad gäller användning och täckningsområde för vissa geodataprodukter. Begränsningarna påverkar exempelvis möjligheten att få tillgång till geodata om man som organisation inte är part i geodatasamverkan. Eventuella restriktioner bestäms av respektive informationsansvarig myndighet.

Det finns även stora mängder geodata som av olika anledningar inte ingår i geodatasamverkan. Det kan vara organisationer som inte är part i samverkan men också organisationer som istället tillhandahåller så kallade öppna data. Det kan även röra sig om högupplösta data som enbart förmedlas kommersiellt eller som inte kan förmedlas pga. exempelvis lagstiftade restriktioner. Flera av organisationerna som är informationsansvariga har ytterligare geodata vilka i dagsläget inte finns med i geodatasamverkan.

2.1.2 Datakvalitet och aktualitet

Antalet datakällor som används i projektet är alltför omfattande för att tillåta en detaljerad förteckning av kvalitet och aktualitet för varje enskild datakälla. Utförligare information om eventuella kvalitetsaspekter kan inhämtas från respektive dataleverantör. På ett övergripande plan beskrivs faktorer som är bra att känna till vid analysen av resultatet i kapitel 2.1.3, och under respektive grupp.

En stor del av indata har återanvänts från Elforskrapport 14:55. Det innebär att för flertalet datakällor finns i skrivande stund, när slutleverans sker, mer aktuell data att tillgå. Undantagen från ovanstående är framför allt data som ej var aktuella för Elforskrapport 14:55 men som tillkommit för det här projektet, och data som hämtats länsvis. Nyare data har inhämtats löpande under våren 2015.

Bilaga 1: Dataförteckning omfattar en dataförteckning över datum eller tidspann, när indata hämtats för varje enskilt objekt. . Dataförteckningen innehåller också uppgifter om geometrityper i indata (punkt, linje eller polygon) vilket ger en anvisning om lägesnoggrannhet. Att läsa denna information kan vara viktigt för att bättre förstå data som används och vilka resultat det kan ge. Exempelvis kan en bebodd byggnad ligga i översvämmat område medan personen som bor i byggnaden inte finns i översvämmat område. Detta är en effekt av olika geometrityper i indata, där byggnadens polygon täcker ett större område än punkten som representerar en person.

2.1.3 Gruppering av data

I projektet har gruppering av data gjorts med ledning av de sju typer av skador, störningar och förluster som anges i det nya regelverket för dammsäkerhet (11 kap 24 § miljöbalken):

1. Förlust av människoliv

SCB Dnr: U-2014/4339 Sida 8 (30)

2. Förstörelse av områden som är av riksintresse för

kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken

3. Störning i elförsörjningen 4. Förstörelse av infrastruktur 5. Förstörelse av eller störning i samhällsviktig

verksamhet 6. Miljöskada 7. Ekonomisk skada

I detta projekt har punkterna 3, 4 och 5 ovan slagits samman till en samlad grupp som här benämns ”samhällsviktig verksamhet”. Vidare har punkt 7 utelämnats då den enligt regelverket avser de indirekta konsekvenser som uppstår till följd av andra skador orsakade av ett dammhaveri, t.ex. förlust av kraftproduktion om vattenkraftverk förstörs. I projektet har följande gruppering och benämningar använts:

1. Människor 2. Riksintressen för kulturmiljövården

Samhällsviktig verksamhet; med undergrupperna:

3. Elförsörjning 4. Transportinfrastruktur 5. Övrig samhällsviktig verksamhet

6. Miljö och hälsa 7. Övrig information/övrigt

Till respektive grupp kopplas relaterade geodata t.ex. folkbokförda, elledningar och vägar. Objekt tillhör alltid endast en grupp, men kan ha koppling till flera grupper, t.ex. har skolor grupptillhörigheten samhällsviktig verksamhet men återkommer också som ett arbetsställe med uppgift om antal anställda i gruppen människor.

Totalt har ett 60-tal olika geodataskikt (teman) valts ut och grupperats. För vidare information om urvalsförfarande se Elforskrapport 14:55. Drygt hälften av geodataunderlaget utgörs av informationsmängder från Lantmäteriet. Se Tabell 2 för geodataursprung.

SCB Dnr: U-2014/4339 Sida 9 (30)

2.1.3.1 Människor

Folkbokförda på adress (nattbefolkning)

Anställda på ett arbetsställe (dagbefolkning)

Antal arbetsställen

Bostadshus

Turistanläggningar

(Campingplatser)

Folkbokförda hämtas från befolkningsregistret kallat RTB – register över totalbefolkningen och innehåller uppgifter från folkbokföringen. Utgångsmaterialet för uppgifterna är de rapporter om födslar, dödsfall, flyttningar, civilståndsändringar och medborgarskapsändringar som skattekontoren lämnar till Skatteverket. Folkbokförd befolkning kopplas till adresskoordinat via Lantmäteriets fastighetsregisters adressdel.

Uppgifter om arbetsställen och antal anställda är hämtade från SCB:s Företagsdatabas (FDB). Företagsdatabasen innehåller information över företag, myndigheter, organisationer och deras arbetsställen. Med arbetsställe avses varje adress (lokal), fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där företag bedriver verksamhet med anställda. Från SCB:s Geografidatabas (GDB), med uppgifter om geografiska indelningar samt fastigheter, adresser och koordinater från Lantmäteriet, hämtas arbetsställenas koordinater.

På grund av sekretesskäl kan inte exakt antal människor vad gäller befolkning redovisas. Istället redovisas ett värde aggregerat per ruta som motsvarar ett intervall, se Tabell 3.

Ursprung Geodata Antal teman

SCB 3

Lantmäteriet 31

Trafikverket 6

SOS Alarm 1

Naturvårdsverket 5

Sveriges Geologiska undersökning 1

Myndigheten för samhällskydd och beredskap 1

Länsstyrelserna (inkl. Miljöreda) 8

Riksantikvarieämbetet 2

Folkhälsomyndigheten 1

Sametinget 1

SUMMA 60

Tabell 2 Geodataurval och dess ursprung

SCB Dnr: U-2014/4339 Sida

10

(30)

Nattbefolkning Dagbefolkning (anställda)

Antal personer

Värde i ruta Antal anställda

Värde i ruta

1-5 3 1-5 3

> 5 Samma som antal personer

6-10 8

11-25 18

26-50 35

51-100 75

101-200 150

201-500 350

> 500 500

Uppgifter om turistanläggningar hämtas från inkvarteringens anläggningsregister hos SCB. Registret har nyligen koordinatsatts och innehåller uppgifter om bl.a. anläggningstyp (hotell, vandrarhem, stugby eller camping), antal gästnätter, beläggning, antal bäddar och rum. För det här projektet redovisas endast anläggningstyp.

Campingplatser finns inte som enskilt objekt i redovisningstabellen utan ingår i objektet turistanläggningar. Däremot redovisas de separat på kartan, där Lantmäteriets fastighetskarta är källan i motsats till anläggningsregistret. Detta eftersom de i fastighetskartan redovisas som områden (polygoner), till skillnad från anläggningsregisteret där campingar representeras av en punkt. Dock redovisas även anläggningsregistrets campingplatser i kartan som turistantläggning.

2.1.3.2 Samhällsviktig verksamhet

Elförsörjning

Ledningar uppdelat på stamnät, regionnät, lokalnät.

Nätstation

Industribyggnad med elproduktion

Transportinfrastruktur

Riksintresse väg, järnväg, järnvägsstation, flygplats, hamn

Väg

Tabell 3 Avkodning av befolkning per ruta


11

(30)

Vägbro

Järnväg

Järnvägsstation

Busstation

Övrig samhällsviktig verksamhet

Sjukhus och vårdcentral

Polisstation

Brandstation

Vattenverk och reningsverk

Kommunhus

Distributionsbyggnad

SOS alarmcentral

Skola

Kriminalvårdsanstalt

Verksamheter, ospecificerad

Försvarsbyggnad

Mast

Elledningar kommer från fastighetskartans redovisning av ledningar. Beroende på ledningsägare är även indata skiftande i fastighetskartan. Detta gör att det kan förekomma ofullständig redovisning av ledningsnätet i fastighetskartan.

I kategorin elförsörjning ingår även fastighetskartans industribyggnader med elproduktion, där bl.a. vattenkraftverk ryms.

Antalet ledningar redovisas i redovisningstabellen och ska motsvara en ledning mellan två punkter, t.ex. mellan två nätstationer. Det är dock inte alltid fallet då det är beroende av hur geometrin i data ser ut. Finns det brott i geometrin kan en ledning istället var uppdelad och i datamaterialet ses som flera ledningar.

Transportinfrastrukturen består av Trafikverkets riksintressen för trafikslagen vägar, järnvägar, järnvägsstation och busstation (byggnadens redovisning) från fastighetskartan samt vägbroar från Nationella vägdatabasen (NVDB). För Trafikverkets riksintressen för trafikslagen är det aktuella, och inte framtida planerade, trafikslag som tagits med. Urvalet är väg, järnväg, hamn och flygplats. Samma vägar, järnvägar etc. som finns som riksintresse finns också i fastighetskartans skikt med vägar, järnvägar mm.

Vid beräkningen av antalet vägar ska en väg motsvara en vägsträcka mellan två korsningar (eller från korsning till ändpunkt). Ibland kan det dock bli fler vägar på en sträcka mellan två korsningar, beroende på geometri i data. För riksintresse väg är en väg det objekt som Trafikverket anser vara av riksintresse, och kan då täckas in av


12

(30)

många korsningar. Antal järnväg och riksintresse järnväg är beräknat helt efter geometrin på indata.

Övrig samhällsviktig verksamhet består av byggnader från fastighetskartan, mastobjekt från fastighetskartan samt SOS alarmscentraler från SOS Alarm.

2.1.3.3 Miljö och hälsa

Vattenskyddsområden

Skyddade områden för dricksvatten enligt VFF

Natura 2000 områden & naturreservat

Nationalparker

Riksintresse för Naturvård

Seveso 1 & 2 anläggningar

Tillståndspliktig verksamhet, A & B

Förorenad mark, riskklass 1

Data om förorenad mark finns hos respektive länsstyrelse och består av fyra olika riskklasser (1-4). Riskklasserna styr vilka fastigheter som ska prioriteras för inventering och/eller sanering. Riskklass 1 är mest prioriterat, 2 näst mest prioriterat osv. Marken är dels klassad efter hur pass förorenad den är/kan vara, dels efter vad som finns i närheten av den förorenade marken. Det innebär att förorenad mark som ligger i närheten av förskola kan få en högre klass i jämförelse med motsvarande mark som ligger mer isolerat, eftersom konsekvenserna skulle bli allvarligare vid ett läckage.

För detta projekt har i huvudsak förorenad mark i riskklass 1 kartlagts. Vissa län har i deras leverans av data valt att ha med förorenade områden som även saknar riskklass vid aktuellt uttag. Det kan då t.ex. handla om områden som är under utredning. Länsstyrelsen i Dalarnas län valde att även ha med riskklass 2. Det urval som respektive länsstyrelse gjort har använts i projektet.

Natura 2000 områden och naturreservat är i stor utsträckning överlappande och de har därför grupperats till en kategori.

För tillståndspliktig verksamhet och Seveso-anläggningar gäller att det på samma fastighet kan bedrivas flera olika typer av verksamheter, t.ex. flera med tillståndsplikt B. Då kan indata bestå av flera ytor som ligger på varandra. När dessa aggregerats på ruta så har de inte summerats, utan den yta som är störst får representera arealen i rutan. Detta för att arealen inte ska överstiga rutans areal. Samma princip gäller för förorenad mark och Natura 2000 områden där polygoner för samma område ofta kan överlappa.

2.1.3.4 Riksintresse kulturmiljövården

Riksintresse kulturmiljövården


13

(30)

I denna grupp ingår områden som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, då dessa pekas ut som grund för dammsäkerhetsklassificering. Övriga typer av objekt med koppling till kulturintressen har grupperats under ”Övrig information/Kulturvärden”.

2.1.3.5 Övrig information

Markanvändning

Totalt översvämmad mark

Odlad mark

Industrimark

Bebyggelse

Skogsmark

Byggnader

Byggnader med ospecificerat ändamål

Byggnader med samhällsfunktion, ej samhällsviktiga

Industribyggnader

Kulturvärden

Världsarv

Riksintresse friluftsliv

Byggnadsminnen

Fornlämningar

Kulturreservat

Övrigt

Anläggnings-och rekreationsområden

Badplatser

Riksintresse kust, turism- och friluftsliv

Riksintresse rennäring

Gruppen övrig information innehåller information som inte är direkt relevant för dammsäkerhetsklassificering, men som ändå kan vara viktigt att ha kännedom om.

Markanvändning består av fastighetskartans indelning av markanvändning med urval av mark som bedömts vara viktiga. Odlad mark är all jordbruksmark som är aktiv (detaljtypen ej odlad åker i fastighetskartan finns inte med som odlad mark). Industrimark är detaljtyp bebyggelse-industri. Bebyggelse utgörs av övriga typer av bebyggelse. Skogsmark är all typ av skog. Totalt översvämmad mark redovisas som översvämningsskiktet efter att ”vattenmasken” från fastighetskartan exkluderats.


14

(30)

Byggnader motsvarar byggnader som inte är medtagna i någon annan grupp och som kan vara viktiga att undersöka närmare. För beskrivningar av vad de innehåller, se Bilaga 1: Dataförteckning

I kulturvärden finns världsarv inte med som GIS-skikt. För att se om något världsarv skulle översvämmas kan en avstämning med länsstyrelsen göras. Byggnadsminnen motsvarar alla typer av byggnadsminnen som finns i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Det är antalet byggnader som avses, inte antal sammanhängande bebyggelsegrupp. Indata för fornlämningar från Riksantikvarieämbetet består av ytobjekt. Även enskilda punktobjekt finns som dataset hos Riksantikvarieämbetet, men områden bedöms vara tillräckligt i detta projekt.

Övrigt innehåller konsekvenser som kan vara relevant att ha med men som inte riktigt är prioriterat eller inte hör till någon specifik grupp. Anläggnings- och rekreationsområden är ett skikt från fastighetskartan med vitt skilda områden: från fotbollsplan till avfallsanläggning, se Bilaga 1: Dataförteckning för en komplett förteckning.

För riksintresse rennäring har en uppdelning gjorts på ”kärnområden”, som fått benämning som sameby, och leder. Dataskiktet för riksintresse rennäring innehåller information med namn på sameby som respektive område tillhör. En sameby kan ha flera områden, så därför redovisas hur många samebyar som har mark som översvämmas samt hur många områden. I områden räknas också leder, d.v.s. de stråk som används för att ta sig mellan kärnområdena, vilket kan ge många översvämmade områden.

För rutorna är arealen översvämmat område summerad per ruta. Finns en sameby i rutan så är det namnet på den som finns som värde under ”Sameby”-attributet, även om det också finns en led i rutan.

3 Metod (datormodeller) Resultaten för respektive älv har genererats automatiskt, med vissa manuella inslag, genom ett flertal olika modeller i ESRIs programvara ArcInfo/ArcMap advanced. Tillsammans utgör de ett system bestående av:

a) Modeller för hantering, strukturering och sammanslagning av indata (t.ex. flera dataset sammanfogas till ett).

b) En modell för skapandet av ett aggregeringsskikt, se kapitel 3.1

c) Modeller för överlagringsanalyser. (När dessa modeller är körda är alla objekt kartlagda. T.ex. objekt innanför


15

(30)

översvämmat område har plockats ut, uppgifter om antal och areal har summerats på olika geografiska nivåer)

d) Rutframställning och efterarbete i form av uppstädning av attribut mm i resultatdata.

De olika stegen exemplifieras genom bearbetningen av elnätet i textform (kapitel 3.2) och som flödesschema (kapitel 3.3). Innan dessa bearbetningar kan göras måste några dataset först genereras, däribland aggregeringsskiktet. Dessa redovisas i kapitel 3.1. Figur 3 illustrerar vad bearbetningen av indata resulterar i.

3.1 Generering av dataset

En viktig byggsten i projektet och i datormodellerna är ett aggregeringsskikt som skapas för varje älv och översvämningsscenario. Det förenklar transformeringen av indata till olika former av resultat enligt Figur 3. Stora delar av indata bearbetas mot detta dataset genom olika geografiska operationer. Det resulterar i att både siffror för redovisningstabellen kan plockas ut, såväl som kartobjekt, genom en och samma operation.

Aggregeringsskiktet är en sammanslagning av ett rikstäckande rutnät med 250*250 m stora rutor, översvämningsskiktet och kommun- och länsgränser. De tre ovanstående dataseten ligger som lager på lager i

Ca 30 indatakällor/

Shapefiler

GIS-rutor med information

om översvämmade

objekt

ca 60 rader i Excel och drygt 300 celler att

fylla i

Ca 60 geodataobjekt

med kartsymbolik och relevanta

attribut

Figur 3 Från indata till produkt


16

(30)

aggregeringsskiktet, vilket innebär att det består av tre överlappande geometrier, se Figur 4..

Värdena för rutid och kommunkod i aggregeringsskiktet kan användas för att framställa olika resultat. Kommunindelningarna och geometrin för hela det översvämmade området summeras till siffror i redovisningstabellen. Rutorna används till att aggregera alla översvämmade objekt innanför rutan och blir samtidigt ett GIS-

Figur 4 Aggregeringsskiktets olika överlappande geometrier och

dess attribut


17

(30)

material som parter inom samordnad beredskapsplanering kan använda som underlag.

När objekten från indata bearbetas mot aggregeringsskiktet genom en s.k. ”spatial join” med ”en till många förhållande” så blir resultatet tre objekt per indataobjekt om det ligger i översvämmat område (Figur 5). Punkten i översvämmat område är i själva verket tre punkter som ligger på varandra, med olika attribut som gör att man kan plocka ut de som ”tillhör” kommungeometrierna för att summera antal på kommunnivå.

Ytterligare ett viktigt dataset som skapas är en kopplingstabell, en kommunmall – med kommunkoder för samtliga kommuner inom översvämmat område. Tabellen består av en kolumn för kommunkod, kommunnamn, samt en kolumn som talar om i vilken ordning respektive kommun ligger nedströms älven.

Färdigbearbetade resultattabeller ansluts till den här tabellen innan de sparas som Excelfil. På så sätt kommer kommunerna alltid i rätt ordning i Excelarket och kan automatiskt länkas ihop med den slutliga redovisningstabellen.

Figur 5 Exempel där en punkt i själva verket representerar tre

punkter som ligger på varandra


18

(30)

När dessa dataset finns kan körningar av modellerna för överlagringsanlyser påbörjas. Dessa steg beskrivs i de två nästföljande avsnitt.

3.2 Exemplifiering av bearbetningssteg genom textbeskrivning

Det här kapitlet ger ett exempel i textform, via elledningar (linjeobjekt), på hur processen ser ut från början till slut. För bearbetning av annan indata kan processen skilja något, men grunden är samma. Flera bearbetningssteg görs parallellt så det följer inte nödvändigtvis den ordning som beskrivs nedan. För alla bearbetningssteg som beskrivs nämns verktyget som använts i ArcGIS inom parentes, och ibland även vilka val i verktyget som gjorts.

3.2.1 Preparering av data

Data hämtas från Lantmäteriets fastighetskarta via beställning hos Lantmäteriet. SCB har all data från fastighetskartan lagrat länsvis. Skiktet som innehåller elledningar och nätstation (nätstationerna är också linjer) heter KL. Ett attribut (detaljtyp) i KL talar om vilken typ av ledning det är (stamnät, regionnät, lokalnät, rörledning eller nätstation). Det finns en fil per län, KL_22 och KL_23 för Jämtlands län respektive Västernorrlands län. Data importeras till geodatabasen för indata.

KL_22 och KL_23 sammanfogas (Merge) till en fil (fortsättningsvis kallat KL)

Geometrin (Linjerna) i KL består av flera små linjer som tillsammans representerar en längre linje/ledning. För att få antalet linjer att bättre motsvara antalet ledningar i verkligheten sammanfogas alla små linjer som har en start-/slutnod i kontakt med en annan start-/slutnod till en linje genom verktyget unsplit line. Processen resulterar i nytt dataset (KL_unsplit) som används för att summera antal ledningar som översvämmas.

3.2.2 Bearbetning för beräkning av antal

Från aggregeringsskiktet väljs (Select) bara geometrier som har rutid null och kommunkod 9999. Det resulterar i ett nytt dataset (SummaSkikt), innehållandes kommungeometrier, hela översvämningsskiktet och dummyområdet utanför översvämmat område.

Där KL_unsplit skär SummaSkikt kopplas det ihop (Spatial Join) och med förhållandet en till många (outer join). Det resulterar i nytt dataset (ledningar) som innehåller geometrier för ledningarna, d.v.s. linjer med attribut som talar om vilken kommun linjen finns i. Operationen skapar ett nytt attribut (Join count) som


19

(30)

talar om hur många ledningar som skurit varje geometri i SummaSkikt. Datasetet Ledningar används sedan också till kartresultatet.

Attributet Join count summeras per kommun och detaljtyp (typ av ledning) och resultatet representerar antalet ledningar av varje sort, per kommun och hela det översvämmade området. Resulterar i ny tabell (LedningarAnt)

För att enklare läsa tabellen (LedningarAnt) pivoteras den efter detaljtyp. Resultatet blir en ny tabell där varje typ av ledning får en egen kolumn. Resulterar i ny tabell (LedningarPivot) som vi återkommer till senare.

3.2.3 Bearbetning för beräkning av längd

Verktyget Tabulate intersection används för att beräkna längden för varje del av linjen i KL som skär varje geometri i Aggregeringsskiktet, d.v.s. rutor och kommuner (och dummyområdet). Uträkningen sker för varje detaljtyp (typ av ledning) och resulterar i en ny tabell (LedningarTab). I LedningarTab är typ av ledning i rader under kolumnrubrik Detaljtyp.

LedningarTab pivoteras så att typ av ledningar bildar kolumner och summering sker per kommun och rutid. Resulterar i ny tabell (LedningarTabPivot)

Från LedningarTabPivot separeras rutorna och kommunerna från varandra. Rader som har ett Rutid väljs ut (Select) för att skapa GIS-rutorna till en ny tabell (El_Rutor). Eftersom rutorna är klippta mot vattnet, d.v.s. det är inte hela rutor ansluts (inner join) EL_Rutor därför till ett annat dataset (GIS-rutor) som består av hela rutor där någon del av rutan är översvämmad. Beräkningen är alltså gjord på den del av rutan som översvämmas men redovias på hela rutan. Anslutningen sparas till ny fil/nytt dataset, namngett efter vilken konsekvensgrupp objektet tillhör, i det här fallet blir det: _4_elledningar, som blir det färdiga resultatet för rutorna. I vissa fall kan innehåll behöva redigeras något, attribut raderas, namn förtydligas mm.

Alla rader som har en kommunkod i LedningarTabPivot väljs sedan ut (select) och sparas i ny tabell (LedningarTabPivotKom)

LedningarTabPivotKom ansluts (Join) till den tidigare gjorda tabellen för antal, LedningarPivot, via kommunkod.


20

(30)

Eftersom anslutningen är temporär sparas LedningarPivot till ny fil (LedningarTabRes) i geodatabasen för utdata

LedningarTabRes ansluts till Kommunmall (outer join).

Efter anslutningen kan kommunordningen bli fel så nu görs en sortering på kommunmall efter kommunernas ordning nedströms. Resulterar i ny tabell (LedningarResSort)

LedningarResSort exporteras som en Excelfil (Elledningar_Resultat) till en särskild mapp som motsvarar det aktuella översvämningsskiktet. Alla tabellresultat och den slutliga redovisningstabellen läggs i samma mapp.

En mall för redovisningstabellen är sedan tidigare skapad för metodutvecklingen i Elforskrapport 14:55. Tabellen innehåller rader för respektive typ av ledning där antal och längd redovisas för hela det översvämmade området och i antal för varje kommun, se utsnitt från redovisningstabellen, nedan. Varje blå ruta är länkad till den tidigare exporterade Excelfilen från processen beskriven ovan, Elledningar_Resultat. Länkningen sker genom att Excel letar efter respektive typ av ledning bland kolumnrubrikerna i Elledningar_Resultat. Finns kolumnen innebär det att någon del av en sådan ledning är översvämmad och då returneras värdet (längd/antal) för de olika områdena (hela översvämmade området/kommun).

3.3 Exemplifiering av bearbetningssteg genom flödesschema

De olika objekttyperna punkt, linje och polygon bearbetas lite annorlunda på grund av geometriskillnaderna, men även beroende på hur data ska presenteras. För ett dataset med polygoner där

Tabell 4 Utsnitt från redovisningstabellen


21

(30)

objekten endast ska redovisas som antal i redovisningstabellen (alltså inga längder eller arealer) kan bearbetningarna göras något enklare.

Figur 6, Figur 7 och Figur 8 illustrerar hur flödet med alla bearbetningssteg ser ut för de tre olika objekttyperna. Figur 7 och Figur 8, som visar linjer och polygoner, sträcker sig över två sidor och är i stort sett identiska. Båda exemplen visar stegen när såväl antal som yta/längd ska finnas med i resultatet (redovisningstabellen). De gula rutorna i figurerna är bearbetningsverktygen. Ibland beskriver texten i rutan vad verktyget gör, ibland står namnet på verktyget. Anledningen till att det inte är konsekvent är för att ibland räcker namnet på verktyget gott och väl för att förstå bearbetningen och ibland behövs en beskrivande text som i sig gör att det framgår vilket verktyg som använts. Verktyget ”spatial join” återkommer på flera platser, och när det använts så har alltid matchningen varit genom skärning (intersect). Teckenförklaring för vad de olika färgerna betyder finns i Figur 6.

Figurerna visar flödesschemat som det ser ut i modellerna, men där texten på indata, utdata, verktyg mm är utbytt till en förklarande text. Flödesschemat illustrerar bara bearbetningen av ett dataset. De kompletta modellerna som flödesschemat utgör en del av är mer komplext eftersom det växer snabbt i omfång när fler dataset ska bearbetas.


22

(30)

Figur 6 Flödesschema för bearbetning av punktobjekt


23

(30)

Figur 7 Flödesschema för bearbetning av linjer, fortsätter på

nästa sida


24

(30)


25

(30)

Figur 8 Flödesschema för bearbetning av polygoner, fortsätter

på nästa sida


26

(30)


27

(30)

4 Levererade produkter Detta kapitel beskriver de tre olika produkter som levereras till Svenska kraftnät (för vidare distribution till slutanvändare). I Bilaga 1: Dataförteckning listas i detalj hur varje objekt redovisas i kartform, i rutor och i redovisningstabellen.

4.1 Redovisningstabellen

I redovisningstabellen ingår ett antal objekt som dubbelräknas och därigenom finns representerade på flera ställen i tabellen. Till exempel kan en och samma person både bo och arbeta i översvämningsområdet, denne kommer då att räknas både som dag- och nattbefolkning. Vidare förekommer arbetsställen inom många olika kategorier i tabellen då varje polisstation, skola, vårdcentral mm både räknas som en samhällsviktig verksamhet och ett arbetsställe. Även för redovisning av vägar och järnvägar förekommer dubbelräkning då samma vägar och järnvägar redovisas också som riksintressen om de är sådana.

Tabellen är strukturerad efter de grupper som beskrivs i kapitel 2. Överst anges vilket vattendrag och/eller dammanläggning redovisningen gäller samt vilket GIS-skikt (översvämningsskikt) som använts för att avgränsa det geografiska området. Uppgifter om vilka tätorter som berörs listas därefter. Tabellen fylls i avseende dels objekt i hela området dels objekt i respektive berörd kommun. Kommunerna listas i den ordning de ligger längs älven, med början längst uppströms. Redovisningen av objekt för hela översvämningsområdet görs per antal och yta/sträcka i den mån det är möjligt eller lämpligt. Kommunredovisningen sker främst genom antal, med undantag för väg- och järnvägssträckor som redovisas i längd (km) och markanvändning som redovisas i areal (ha). En komplett förteckning av enhetsmått för kommunredovisningen finns i Bilaga 1: Dataförteckning

För varje blå ruta finns Excelfunktioner som hämtar värdet från en annan tabell, som genererats från överlagringsanalysen i GIS.

I Excelfilen finns fotnoter som ger mer information om data eller vad som ingår i objektet, t.ex. vilka typ av hus som räknas som bostadshus.

4.2 Interaktiv karta

I kartan framhävs samhällsviktiga verksamheter och befolkning. Större områden och kategorier som inte är lika relevanta vid kris- och hjälpinsatser har en mindre framträdande kartografi för att inte skapa onödigt brus i kartan. För exempel på karta, se Figur 9.


28

(30)

Alla kategorier i tabellen har getts plats i kartan, förutom arbetsställen som endast representeras som antal anställda. Informationen kan dock skilja något i omfattning/form (t.ex. innehåller kartan även kategorin övrig mark), men detta finns listat i Bilaga 1: Dataförteckning. För en utförligare dataförteckning se teckenförklaringen som bifogas kartorna i Bilaga 2: Teckenförklaring till interaktiv karta.

Majoriteten av objekten har klippts mot översvämningsskiktet så det endast är de delar av objektet som är översvämmat som syns. För objekt där konsekvenser kan sträcka sig utanför det översvämmade området har även de delar av objektet som ligger utanför översvämningen synliggjorts. Detta gäller objekt som har en utbredning över ett större område, t.ex. vägar, ledningar och vattenskyddsområden.

Objekt som täcker stora områden, t.ex. riksintresse för kulturmiljön, har klippts mot översvämningsskiktet, med bibehållen gränslinje för att inte störa kartbilden. Denna uppdelning med objekt som är klippt precis vid översvämmat område eller utanför området är inte helt stringent, då enstaka objekt kan skilja sig från andra likvärdiga objekt i hur de redovisas i kartan. Detta gäller dock främst objekt av mindre vikt i kategorin övrigt.

Kartan innehåller två olika ritordningar (lagerindelningar). En ritordning är skapad efter den gruppindelning som beskrivs i kapitel 2 och som även återfinns i redovisningstabellen. Den andra ritordningen utgår istället från vad som lämpar sig bäst kartografiskt.

Figur 9 Exempel på interaktiv karta


29

(30)

Denna ritordning är att föredra för utskrifter från kartan. I kartan kan man i menyn ”view” välja ”Layout view” för att få en färdig ram vid generering av statiska kartor.

4.3 Rutor

Leveransen med rutor består av ett layer package (lpk-fil). När den packas upp i ArcMap skapas samma lagerindelning som finns i kartan.

Varje ruta har ett unikt id, där de fyra första siffrorna motsvarar kommunkoden för den kommun rutan finns i. Attribut till varje ruta talar om vilka översvämmade objekt som finns i den. I de fall det finns många olika typer av objekt inom samma område ligger flera rutor på varandra i kartbilden, t.ex. ett lager för befolkning, ett för vattenskyddsområde, ett för elledningar mm. Lagerindelningen fungerar så att man enkelt kan tända och släcka de lager för objekt man vill analysera. Lagerindelningen gör det möjligt att välja att jobba med antingen enskilda konsekvensområden, t.ex. befolkning och bara se de rutorna, eller att jobba med det dataset som innehåller alla rutor.

För objekttyper som har en utbredning (yta eller längd) innehåller rutorna inte information om antal objekt, eftersom objekten ofta kan sträcka sig över flera rutor och därmed bli mycket missvisande vid summeringar av flera rutor och geografiska områden. Istället anges den areal i hektar eller längd i km av respektive objekt som skulle översvämmas. Vilket måttenhet som används i ruta för respektive objekt finns listat i Bilaga 1: Dataförteckning

Rutorna kan användas i kombination med annan data, exempelvis ortofoton och topografiska kartor. Vidare ger rutorna en bra överblick över hela älvens sträckning där t.ex. koncentrationer av olika objekt kan framträda och ge underlag för planering av beredskapsinsatser.

Informationen kopplad till en ruta avser endast objekt i den översvämmade delen av rutan, vilket i vissa fall kan vara en mycket liten del. Objekt som finns i rutan men inte berörs av översvämningen är således inte medräknade.


30

(30)

Bilagor

Bilaga 1: Dataförteckning

Bilaga 2: Teckenförklaring till interaktiv karta

Bilaga 3: Förteckning över attribut i rutorna

OBJEKT ENHET FÖR KOMMUN I EXCELTABELL

KÄLLA FK-SKIKT13 DATA HÄMTAT FRÅN DATA AKTUALITET14 ORIGINAL GEOMETRITYP

DATA REPRESENTERAR BEARBETAD GEOMETRITYP

REDOVISAD GEOMETRITYP I KARTA

INGÅR I RUTDATASET (lagernamn i kartan)

ENHET I RUTOR KOMMENTAR RUTOR

Människor

Befolkning (folkbokförda) Antal SCB SCB, Befolkningsregistret (RTB) 2013-12-31 Punkt Adress Punkt Polygon(rutor) _1_Nattbefolkning Antalaggregegerat värde, går ej att summera och jämföra med redovisningstabellen

Bostadshus1 Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-2415 Polygon Byggnad Polygon Polygon _1_Bostäder Areal, ha

Befolkning (förvärvsarbetande) Antal SCB - SCB, Företagsdatabasen (FTB) 2012-12-31 Punkt Adress Punkt Polygon(rutor) _1_Anställda (dagbefolkning) Antalaggregegerat värde, går ej att summera och jämföra med redovisningstabellen

Arbetsställen Antal SCB - SCB, Företagsdatabasen (FTB) 2012-12-31 Punkt Adress Punkt Polygon(rutor) Finns ej med Finns ej med

Turistanläggningar2 Antal SCB SCB, Inkvarteringens anläggningsregister 2015-01-13 Punkt Område/byggnad Punkt Punkt _1_Turistanläggning Antal

(Campingplatser)12 finns ej med Lantmäteriet-FK ba Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Campingområde Polygon Polygon _1_camping Areal, ha

Samhällsviktig Verksamhet

Elförsörjning

Ledningar, stamnät Antal Lantmäteriet-FK kl Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 linje Del av Ledning linje linje _3_Elnät_ledningar & nätstation längd, km

Ledningar, regionnät Antal Lantmäteriet-FK kl Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 linje Del av Ledning linje linje _3_Elnät_ledningar & nätstation längd, km

Ledningar, lokalnät Antal Lantmäteriet-FK kl Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 linje Del av Ledning linje linje _3_Elnät_ledningar & nätstation längd, km

Nätstation Antal Lantmäteriet-FK kl Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 linje Byggnad/ledning linje linje _3_Elnät_ledningar & nätstation längd, km

Industribyggnad med elproduktion3 Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _3_elbyggnader Areal, ha

Transportinfrastruktur

Riksintresse väg längd, km Trafikverket - http://www.trafikverket.se/riksintressen/ 2014-04-23 linje Vägsträcka linje linje _4_Transport längd, km

Riksintresse järnväg längd, km Trafikverket - http://www.trafikverket.se/riksintressen/ 2014-04-23 linje Järnvägsträcka linje linje _4_Transport längd, km

Riksintresse järnvägsstation Antal Trafikverket - http://www.trafikverket.se/riksintressen/ 2014-04-23 Punkt Stationsområde Punkt Punkt _4_Transport Antal

Riksintresse flygplats Antal Trafikverket - http://www.trafikverket.se/riksintressen/ 2014-04-23 Polygon Flygplatsområdes Polygon Ej med i karta _4_Transport Areal, ha

Riksintresse hamn Antal Trafikverket - http://www.trafikverket.se/riksintressen/ 2014-04-23 Polygon Hamnområde Polygon Polygon _4_Transport Areal, ha

Väg längd, km Lantmäteriet-FK vl Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-04-23 linje Vägsträcka linje linje _4_Transport längd, km

Vägbro Antal Trafikverket- NVDB - Lastkajen Trafikverket Varierar från älv till älv, Löpande uttag våren 2015 linje Vägsträcka linje linje _4_Transport längd, km

järnväg längd, km Lantmäteriet-FK jl Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 linje järnvägssträcka linje linje _4_Transport längd, km

järnvägsstation Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _4_Buss & JvgStn_byggnader Areal, haBusstation (större med byggnad, inkl. resecentrum) Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _4_Buss & JvgStn_byggnader Areal, ha

Övrig samhällsviktig verksamhet

Sjukhus/vårdcentraler Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _5_Samhällsviktiga byggnader Areal, ha

Polisstation Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _5_Samhällsviktiga byggnader Areal, ha

Brandstation Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _5_Samhällsviktiga byggnader Areal, ha

Vattenverk & reningsverk Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _5_Samhällsviktiga byggnader Areal, ha

Kommunhus Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _5_Samhällsviktiga byggnader Areal, ha

Distributionsbyggnad6 Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _5_Samhällsviktiga byggnader Areal, ha

SOS alarmcentraler18 Antal SOS Alarm -http://www.sosalarm.se/Kontakt/SOS-centraler/

Varierar från älv till älv, Löpande uttag våren 2015 Punkt Byggnad Punkt Punkt _5_SOS_alarmcentral Antal värde namn på central

Skolor (förskola t.o.m. högskola) Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _5_Samhällsviktiga byggnader Areal, ha

Kriminalvårdsanstalt Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _5_Samhällsviktiga byggnader Areal, ha

Verksamheter, ospecificerad Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _5_Samhällsviktiga byggnader Areal, ha

Försvarsbyggnad Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Byggnad Polygon Punkt _5_Samhällsviktiga byggnader Areal, ha

Mast Antal Lantmäteriet-FK BS Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Punkt Byggnad Punkt Punkt _5_Master Antal

Miljö & hälsa

Vattenskyddsområden Antal Naturvårdsverket -http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-04-24 polygon Skyddat område Polygon polygon _6_Vattenskyddsområden Areal, ha

skyddade områden för dricksvatten enligt VFF17 Antal

SGU, Sveriges geologiska undersökningar - Beställt från SGU 2014-09-04 polygon Skyddat område Polygon polygon

_6_Dricksvatten_grund_yta & _6_Dricksvatten_vtdrag Areal, ha / längd, km

Natura 2000 & Naturreservat Antal Naturvårdsverket -http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx polygon Skyddat område Polygon polygon _6_Naturintressen Areal, ha

OBJEKT ENHET FÖR KOMMUN I EXCELTABELL

KÄLLA FK-SKIKT13 DATA HÄMTAT FRÅN DATA AKTUALITET14 ORIGINAL GEOMETRITYP

DATA REPRESENTERAR BEARBETAD GEOMETRITYP

REDOVISAD GEOMETRITYP I KARTA

INGÅR I RUTDATASET (lagernamn i kartan)

ENHET I RUTOR KOMMENTAR RUTOR

Nationalparker Antal Naturvårdsverket -http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx polygon Skyddat område polygon polygon _6_Naturintressen Areal, ha

Riksintresse naturvård Antal Naturvårdsverket -http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx polygon Skyddat område polygon polygon _6_Naturintressen Areal, ha

Seveso 1 anläggningar (MSB) Antal MSB -http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-04-22 Punkt Byggnad/byggnader Polygon Punkt

_6_Tillståndspliktig verksamhet & Seveso Areal, ha

Areal motsvarar fastigheten som punkten befinner sig på

Seveso 2 anläggningar (Lst) Antal Länsstyrelserna, Miljöreda -

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-04-24 Punkt Byggnad/byggnader Polygon Punkt



Tillståndspliktig verksamhet, A‐anläggning Antal

Länsstyrelserna, Miljöreda -

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-04-24 Punkt Byggnad/byggnader Polygon Punkt



Tillståndspliktig verksamhet, B‐anläggning Antal

Länsstyrelserna, Miljöreda -

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-04-24 Punkt Byggnad/byggnader polygon Punkt



Förorenad mark, riskklass 1 Antal Länsstyrelserna -Uttag från EBH har gjorts från respektive länsstyrelsen som mejlat till SCB

Varierar från älv till älv, Löpande uttag våren 2015 Punkt Fastighet Polygon Punkt/polygon _6_Förorenad mark Areal, ha


Kulturmiljö

Riksintresse kulturmiljövård Antal Länsstyrelserna -http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-05-15 polygon Skyddat område polygon polygon _2_Riksintresse_Kulturmiljovard Areal, ha

Övrig information

Markanvändning

Totalt översvämmad mark, varav Areal, ha Lantmäteriet-FK mySvK & Lantmäteriet (översvämningsskikt minus fastighetskartans vatten) 2014-01-24 - - - Ej med i karta Finns ej med Finns ej med

Odlad mark Areal, ha Lantmäteriet-FK my Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Markområde Polygon Polygon _7_mark Areal, ha uppdelat på odlåker och odlfrukt

Industrimark Areal, ha Lantmäteriet-FK my Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Markområde Polygon Polygon _7_mark Areal, haegentligen mer korrekt beskrivning är industribebyggelse (Bebind)

Bebyggelse Areal, ha Lantmäteriet-FK my Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Markområde Polygon Polygon _7_mark Areal, haUppdelat på hög-, låg- och sluten bebyggelse (bebhög,beblåg,bebslut)

Skogsmark Areal, ha Lantmäteriet-FK my Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon Markområde Polygon Polygon _7_mark Areal, haUppdelat på löv- och barrskog (skogbarr, skoglöv)

ByggnaderByggnader med ospecificerat ändamål Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon byggnad Polygon Polygon

_7_samhallsfunktion_&_byggn_med_ospec_ändamål Areal, ha

Byggnader med samhällsfunktion, ej samhällsviktiga4 Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon byggnad Polygon Polygon

_7_samhallsfunktion_&_byggn_med_ospec_ändamål Areal, ha

Industribyggnader5 Antal Lantmäteriet-FK by Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon byggnad Polygon Polygon _7_Industribyggnader Areal, ha

KulturvärdenVärldsarv7 finns ej med Länsstyrelserna - Läggs in manuellt av Länsstyrelserna - - - - Ej med i karta Finns ej med Finns ej med

Riksintresse friluftsliv Antal Länsstyrelserna -http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-05-15 polygon Skyddat område polygon polygon _7_Kulturvarden_områden Areal, ha

Byggnadsminnen Antal Riksantikvarieämbetet -

http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/yrkesanvandare/

Varierar från älv till älv, Löpande uttag våren 2015 _7_Byggnadsminnen Antal

Fornlämningar8 Antal Riksantikvarieämbetet -

http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/yrkesanvandare/

Varierar från älv till älv, Löpande uttag våren 2015 polygon Skyddat område polygon polygon _7_Kulturvarden_områden Areal, ha

Kulturreservat Antal Länsstyrelserna -http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-05-15 polygon Skyddat område polygon polygon _7_Kulturvarden_områden Areal, ha

Övrigt

Anläggnings- och rekreationsområden9 Antal Lantmäteriet-FK ba Lantmäteriet, fastighetskartan 2014-01-24 Polygon område Polygon Polygon

_7_Anläggnings- och rekreationsområden Areal, ha

alla olika typer av anläggnings- och rekreationsområden finns med som enskilda attribut

Badplatser 19 Antal

Folkhälso-institutet / Havs och vatten-myndigheten - http://badplatsen.folkhalsomyndigheten.se/ 2015-02-10 Punkt Badområde Punkt Punkt _7_badplatser Antal värde 1 om det finns badplats

Riksintresse kust, turism‐ och friluftsliv Antal Naturvårdsverket -

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-05-15 Polygon Skyddat område Polygon Polygon

_7_Riksintresse_Kust_turism_friluftsliv Areal, ha

Riksintresse rennäring, samebyar Antal Sametinget -http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-05-15 Polygon kärnområden Polygon Polygon _7_Rennäring Areal, ha

namn på samebyn om det finns en sameby i rutan, annars värde _led_

Riksintresse rennäring,områden Antal Sametinget -http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.aspx 2014-05-15 Polygon stråk/led Polygon Polygon _7_Rennäring Areal, ha

namn på samebyn om det finns en sameby i rutan, annars värde _led_

1 Flerfamiljshus, Småhus frilligande,kedjehus, radhus, småhus med flera lägenheter samt ospecificerad bostadshus2 Hotell (TH/SH), campingar (SC/CS), vandrarhem (OV/SV)och stugbyar(S). En anläggning med flera olika verksamheter t.ex. camping och stugby kan räknas som fler (camping + stugby = 2 anläggningar) 3Gasturbinanläggning, kondenskraftverk, kärnkraftverk, vattenkraftverk, vindkraftverk, värmeverk4Badhus, djursjukhus, ishall, kulturbyggnad, ridhus, samfund, sporthall, Multiarena, ospecificerad5industrihotell, kemisk industri, Livsmedelindustri, metall‐eller maskinindustri, textilindustri, trävaruindustri, Annan tillverkningsindustri, ospecifierad, 6Byggnad i distributionsnätet för gas, värme elektricitet eller vatten. T.ex. transformatorstation, värmecentral, teknikbod (tele, bredband), vattentorn.7Finns ej som GIS‐skikt. Information inhämtas från respektive länsstyrelse8Antalet lämningar representerar områden och endast fornlämning, ej kulturlämningar och övriga lämningar9 Bandyplan, fotbollsplan, galoppbana, golfbana, idrottsplats, idrottsplan ospec, ishockeybana, motionsanläggning, motorbana, tennisbana, travbana, övrig anläggningsområde, avfallsanläggning, begravningsplats, bilskrotningsanläggning, campingplats, djurpark, flygfält, flygplats, koloniområde, skjutbana, återvinningsanläggning10 Med vägbroar avses företeelsen överfart i NVDB. Det innebär att även vägar över andra vägar i t.ex. trafikplatser finns med. 11 För Dalarnas län är även riskklass 2 medräknade. För vissa län kan områden vara oklassade, dessa kommer också med om länsstyrelsen valt att ta med den i deras leverans till SCB12 Campingplatser finns ej redovisade i redovisningstabellen, däremot som kartobjekt därav finns det med här. 13 Dataskikt i fastighetskartan som objeketet hämtas från14 Avser det datum data hämtats/levererats/laddats ner15 Fastighetskartan har hämtats under en period på tre dygn, mellan 2014-01-24 och 2014-01-2616 Samebyar är antal kärnområden efter unika samebyar. Områden är både kärnområden och led/stråk av riksintresse17 Innehåller både områden av vatten och vattendrag som representeras som linje, varpå data hamnar i flera dataset18 Endast aktuellt för Klarälven19Samtliga badplatser från badplatsen.se ,undantaget Lule och Skellefte älv där endast EU-bad räknats som badplats.

TeckenförklaringMänniskor

Befolkning (folkbokförda)

m 1 - 10

mm 11 - 25

mmm 26 - 100

mm mm > 100

Befolkning (förvärvsarbetande)

m 1 - 10

mm 11 - 25

mmm 26 - 100

m mmm > 100

Byggnad, bostad

²¶ Turistanläggningar

Campingplatser

Kulturmiljövård Riksintresse kulturmiljövård

ElförsörjningLokal ledningRegional ledningStamledningNätstation

!(d Industribyggnad med elproduktion

Industribyggnad med elproduktion

TransportinfrastrukturI2 Riksintresse järnvägsstation

U Busstation

X JärnvägsstationRiksintresse järnvägjärnvägVägbroRiksintresse vägövriga vägarAllmän väg/kvartersvägSämre bilvägGenomfartsgata/ledMotorväg

Z Riksintresse flygplatsRiksintresse flygplatsRiksintresse hamn

Samhällsviktig verksamhet!(B Brandstation

!(W Busstation

!(D Distributionsbyggnad

!(F Försvarsbyggnad

!(G Hälsocentral

!(X Järnvägsstation

!(M Kommunhus

!(A Kriminalvårdsanstalt

!(P Polisstation

!(R Reningsverk

!(F Sjukhus

!(S Skola

!(U Universitet

!(V Vattenverk

!(O Ospecificerad verksamhet

!(Ë Mast

S O S SOS_AlarmcentralerByggnad, samhällsviktig verksamhet

Miljö & hälsa!(S Seveso 2

!(S Seveso 1

!(A Tillståndspliktig verksamhet, A

!(B Tillståndspliktig verksamhet, B

!(́ Fororenad mark punkt

Förorenad mark fastighet

PN PNPN PN Nationalpark

Natura 2000 & naturreservatDDD DDD D

DDD

Riksintresse naturvårdDricksvatten, vattendrag

iii

ii Dricksvatten, sjö/grundvattentäkt

Vattenskyddsområde

Övrigt!r Badplats

[e Byggnadsminne

Rekreations- och anläggningsområdeFornlämning

K K KK K KK K K Kulturreservat

(((( Riksintresse kust-turism- och friluftsliv

m mm m Riksintresse friluftsliv

n

nnn

n

n

Rikintresse rennäringVattenBebyggelseIndustriområdeOdlad markÖvrig markSkog

Objekt FörklaringKOMMUNKOD Kommunens nummerRUTID Unikt id för varje ruta

TOT_anst

totalt antal anställda (dagbefolkning), avkodade värden som motsvarar: 3= 1‐5 , 8= 6‐10, 18= 11‐25, 35 = 26‐50, 75= 51‐100, 150 =101 ‐ 200, 350= 201 ‐ 500, 500 = >500

BEF_TOT

Total nattbefolkning (folkbokförda på adress) avkodade värden som motsvarar: 3 = 1‐5 , värden > 3 är ej avkodade

Bostad_Flerfamiljshus BostadshusBostad_Ospecificerad BostadshusBostad_Småhus_friliggande BostadshusBostad_Småhus_kedjehus BostadshusBostad_Småhus_med_flera_lägenheter BostadshusBostad_Småhus_radhus BostadshusCampingplats Anläggnings‐/rekreationsområdeTuristanläggningar hotell, vandrarhem, stugby eller campingRI_Kulturmiljovard Riksintresse kulturmiljövårdenIndustri_Vattenkraftverk byggnadIndustri_Värmeverk byggnadlokalnat ElledningRegionnat ElledningStamnat ElledningNatstation ElnätsstationSamhällsfunktion_Busstation byggnadSamhällsfunktion_Järnvägsstation byggnadRVagKm Riksintresse väglängdVagKm väglängdRJvgKm Riksintresse järnvägslängdJvgKm JärnvägslängdFlygpl Riksintresse flygplatsHamn Riksintresse hamnR_JvgStn Riksintresse JärnvägsstationVagbroar_km Vägbroar (även överfart över järnväg)Samhällsfunktion_Brandstation byggnadSamhällsfunktion_Distributionsbyggnad byggnadSamhällsfunktion_Försvarsbyggnad byggnadSamhällsfunktion_Hälsocentral byggnadSamhällsfunktion_Kommunhus byggnadSamhällsfunktion_Polisstation byggnadSamhällsfunktion_Sjukhus byggnadSamhällsfunktion_Skola byggnadSamhällsfunktion_Vattenverk byggnadVerksamhet_Ospecificerad byggnadSOS_central SOS alarmcentral, byggnadMAST.C mast, punktobjektYtvatten_vtdrag Dricksvatten, vattendragFörorenad_mark Förorenad mark (fastighet), riskklass 1Tillst_plikt_verks_A Tillståndspliktig verksamhet, nivå A

Objekt FörklaringTillst_plikt_verks_B Tillståndspliktig verksamhet, nivå BSeveso_1 Sevesonivå 1 (källa MSB)Seveso_2 Sevesonivå 2 (källa Länsstyrelsen)Nationalpark NaturskyddsområdeNatura_2000 NaturskyddsområdeNaturreservat NaturskyddsområdeRI_Naturvard Naturskyddsområde, riksintresse naturvårdVattenskyddsområde VattenskyddsområdeGrundvatten Dricksvatten, grundvattenYtvatten Dricksvatten, ytvatten (sjö)Fornlamning område med fornlämningarRI_Friluftsliv Riksintresse friluftslivRI_Kust_turism_friluft Riksintresse kust‐, turism‐ och friluftslivAvfallsanläggning Anläggnings‐/rekreationsområdeBandyplan Anläggnings‐/rekreationsområdeBegravningsplats Anläggnings‐/rekreationsområdeBilskrotningsanläggn Anläggnings‐/rekreationsområdeFlygfält Anläggnings‐/rekreationsområdeFlygplats Anläggnings‐/rekreationsområdeFotbollsplan Anläggnings‐/rekreationsområdeGolfbana Anläggnings‐/rekreationsområdeIdrottsplan_ospec Anläggnings‐/rekreationsområdeIdrottsplats Anläggnings‐/rekreationsområdeIshockeybana Anläggnings‐/rekreationsområdeKoloniområde Anläggnings‐/rekreationsområdeMotionsanläggning Anläggnings‐/rekreationsområdeMotorbana Anläggnings‐/rekreationsområdeospecifierad Anläggnings‐/rekreationsområdeSkjutbana Anläggnings‐/rekreationsområdeTennisbana Anläggnings‐/rekreationsområdeTravbana Anläggnings‐/rekreationsområdeÅtervinningsanläggni Anläggnings‐/rekreationsområdeAnlomr_övrigt Anläggnings‐/rekreationsområdeByggnad_ospec_ändamål byggnad med ospecificerat ändamålSamhällsfunktion_Badhus byggnadSamhällsfunktion_Ishall byggnadSamhällsfunktion_Kulturbyggnad byggnadSamhällsfunktion_Ospecificerad byggnadSamhällsfunktion_Ridhus byggnadSamhällsfunktion_Samfund byggnadSamhällsfunktion_Sporthall byggnadBEBHÖG Hög bebyggelseBEBIND IndustribebyggelseBEBLÅG Låg bebyggelseBEBSLUT Sluten bebyggelseMRKÖVR Övrig markODLFRUKT Odlad markODLÅKER odlad markSKOGBARR Barrskog

Objekt FörklaringSKOGLÖV LövskogÖPMARK Öppen markÖPTORG Öppet torgBadplats BadplatsByggnadsminne byggnadIndustri_Annan_tillverkningsindustri byggnadIndustri_Industrihotell byggnadIndustri_Kemisk_industri byggnadIndustri_Livsmedelsindustri byggnadIndustri_Metall-_eller_maskinindustri byggnadIndustri_Ospecificerad byggnadIndustri_Trävaruindustri byggnad

Documents

Kartläggning av objekt som kan översvämmas vid …...Inom geodatasamverkan kan det förekomma begränsningar vad gäller användning och täckningsområde för vissa geodataprodukter