KASKÖ STADS VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2014-2016 · 2020. 6. 3. · Se även Österbottens förbunds strategi 2014-2016 () Se även Vasa svd:s plan för ordnande av hälso- och sjukvården

1

KASKÖ STADS VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2014-2016

Välfärdskoordinator, FöD Kristiina Strandman, K5

samkommun

Översättning:

May-Britt Kaivo-Oja,

Katariina Kuusisto och Elsa Lafond

2

INNEHÅLL

1 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA

2 VÄLFÄRDSINFORMATION SOM GRUND FÖR PLANERINGEN AV FULLMÄKTIGEPERIODEN 2013-

2016

2.1. SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER KOMMUNENS

LIVSKRAFT OCH BEFOLKNING (SE BILAGA 1)

2.2 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER BARNENS, DE

UNGAS OCH BARNFALMILJERNAS VÄLFÄRD (SE BILAGA 2)

2.3 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER VÄLFÄRDEN FÖR

PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER (SE BILAGA 3)

2.4 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER DE ÄLDRES

VÄLFÄRD (SE BILAGA 4)

2.5 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER KOMMUNENS

SERVICESYSTEM (SE BILAGA 5)

3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN FÖR ARBETET MED ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH DEN

PSYKISKA HÄLSAN UNDER FULLMÄKTIGEPERIODEN 2014-2016

4 SEKTORERNAS KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ÅREN 2014-2016

5 EFFEKTIVA ARBETSMETODER FÖR ATT GENOMFÖRA DE FASTSLAGNA ÅTGÄRDERNA FÖR ATT

FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH DEN PSYKISKA HÄLSAN

6 MÄTNING OCH BEDÖMNING AV FRÄMJANDET AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA

BILAGOR

KÄLLOR OCH LÄNKAR

3

KASKÖ STADS VÄLFÄRDSBERÄTTELSE

1 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA

Se även Österbottens förbunds strategi 2014-2016 (www.obotnia.fi) Se även Vasa svd:s plan för ordnande av hälso- och sjukvården (www.vshp.fi) Se även välfärdsberättelsen för samkommunen K5 (www.kfem.fi) Se även Kaskö stads strategi samt ekonomi- och verksamhetsplan 2014 Lagen om hälso- och sjukvård (1326/2010) förutsätter att kommunerna ska bevaka och främja

kommuninvånarnas välfärd och hälsa. Även flera andra lagar stadgar om främjande av välfärden i

kommunerna (bl.a. Finlands grundlag, kommunallagen, markanvändnings- och bygglagen,

miljöskyddslagen, avfallslagen, lagen om kommunernas kulturverksamhet, lagen om

likabehandling, räddningslagen, barnskyddslagen, idrottslagen, de nya lagarna om socialvård och

äldreomsorg).

Kommunen har lagstadgad skyldighet att en gång per fullmäktigeperiod ta fram en

välfärdsberättelse, och en rapport om de åtgärder som har vidtagits ska varje år lämnas till

kommunfullmäktige. Välfärdsberättelsen är en del av kommunens strategiska ledning och

beslutsfattande som sker enligt en årsklocka. Den hjälper kommunen att strukturera välfärdens

styrkor och svagheter. Dessutom ska kommunen ha strukturer för främjande av välfärden.

Alla sektorer har som grundläggande uppgift att främja välfärden i samarbete med den privata och

tredje sektorn. Kommuninvånarnas eget ansvar för välfärden och dess inverkan på

näromgivningen är viktigt. Främjande av välfärden innebär mångprofessionell,

sektorövergripande kunskapsledning i intensiv dialog med olika aktörer och kommuninvånarna.

Det lönar sig att främja välfärden eftersom det ger kostnadsinbesparingar. Man bör dock komma

ihåg att det inte räcker med enbart välfärdsberättelsen, utan informationen i den ska vara ett

dagligt arbetsredskap både för de förtroendevalda, tjänsteinnehavarna och sakkunniga inom olika

områden. Varje anställd inom kommunen har som grunduppgift att främja välfärden inom sitt eget

yrkesområde. Den ska ingå i all klientbetjäning. Välfärdsfrämjandet är en investering i

kommunens framtid.

Kaskö stad beslöt att välfärdsberättelsen sammanställs under år 2013. Samtidigt beslöts att som

sektorövergripande välfärdsarbetsgrupp fungerar kommunens centrala ledningsgrupp. Dessutom

anställde Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovården (K5) Kristiina

Strandman, doktor i förvaltningsvetenskaper, som välfärdskoordinator på deltid (50 %) för att

koordinera och stöda processen med att sammanställa välfärdsberättelsen i K5-kommunerna

(Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes) under år 2013. Samkommunen K5 undertecknade

i april ett avtal med THL om deltagande som pilotområde i projektet Kommunstöd (Stöd åt

kommunerna för främjande av välfärd, hälsa och psykisk hälsa) som främjar genomförandet av

välfärdsprocessen i kommunerna och stöder kommunernas branschövergripande kunskapsledning

genom dialog som sker i sektorövergripande verkstäder. Som ett resultat av projektets

http://www.obotnia.fi/

http://www.kfem.fi/

4

workshopsarbete sammanställs en ”Guide till stöd för branschövergripande ledning av välfärden i

kommunerna” som blir klar i början av år 2014. Som projektledare fungerar HVD Heli Hätönen,

sakkunnig vid THL. Projektet är en del av Innokyläs och THL:s samarbete med Österbottens BoWer-

nätverk. Från Kaskö anmäldes 10 personer till projektet.

Välfärd betyder olika saker för olika människor och i olika skeden av livscykeln. Det betyder fysiskt,

psykiskt, socialt, emotionellt och andligt välbefinnande, som är ett resultat av människornas egen,

deras anhörigas, näromgivningens och servicesystemets aktivitet samt samhällspolitiken.

Välfärdsfaktorer är bl.a. hälsa och funktionsförmåga, levnadsförhållanden, livsmiljö, boende,

utkomst, meningsfull sysselsättning, människorelationer, samhörighet, delaktighet och trygghet.

(Källa: www.thl.fi)

De statistiska uppgifterna i denna berättelse har samlats in från olika databaser. För uppgifternas

riktighet ansvarar dessa databaser (textförfattaren ansvarar för skrivfel). Statistikdelen finns som

bilaga till berättelsen. Berättelsen är skriven på finska och har översatts till svenska av översättare.

Huvudsaklig källa har varit Den elektroniska välfärdsberättelsen som utvecklats inom Kaste-

projektet (medlemmarna i stadens ledningsgrupp har användarrättigheter till databasen och den

elektroniska välfärdsberättelsens arbetsplattform) och uppgifterna har kompletterats med

uppgifter från Sotkanet, Välfärdskompassen, Statistikcentralen, Fpa, Österbotten i siffror, THL:s

databaser, kommunernas egna databaser och den regionala undersökningen om hälsa och välfärd

(ATH). Den databas som fungerat som källa har antecknats i texten. Dessutom har befintlig

information i kommunerna använts, till exempel kommunernas strategier, program, projekt samt

ekonomi- och verksamhetsplaner. Informationen har analyserats och tolkats i samarbete med

ledningsgruppen. Nedan följer en översikt av stadsdirektören i Kaskö över välfärdspolitiken under

föregående fullmäktigeperiod 2009-2012.

Stadsdirektörens översikt över välfärdspolitiken under föregående fullmäktigeperiod:

Fullmäktigeperioden har överskuggats av ekonomiska svårigheter föranledda av förändringar inom

näringslivet. År 2009 utnämndes Kaskö till område för plötslig strukturomvandling p.g.a. att Oy

Metsä-Botnia Ab:s fabrik i Kaskö lades ner. Centrala mål för stadens välfärd har därför varit

skapande av nya arbetsplatser och balansering av ekonomin. Staden har under åren 2009-2011

deltagit i Nova Business Botnica- samt Nova Business Botnica 2 -projektet för att få nya,

ersättande arbetsplatser till Kaskö. Målen har dock inte uppnåtts och arbetslösheten i staden har

som högst varit uppe i 16 % (2010). Genom Interreg-projektet och Midnordic Green Transport

Corridor/NECL II samt stadens eget marknadsföringsprojekt har förverkligats åtgärder för att öka

hamntrafiken. För att utveckla turismnäringen har staden också från år 2012 förverkligat ett

turismmarknasföringsprojekt med målet att öka antalet turister samt nya arbetsplatser.

Avsikten har varit att genom effektivering av verksamheten inom stadens organisation

upprätthålla en god servicenivå och bibehålla stadens närservice trots att stadens inkomster

minskat. Stadens nya organisation togs i bruk år 2012.

http://www.thl.fi/

5

För att minska stadens kostnader måste man dock år 2012 också inleda samarbetsförhandlingar

med personalen. Stadsfullmäktige beslöt om sparåtgärder som också ledde till nedskärningar av

personalen genom uppsägningar, deltidsanställningar och permitteringar. Det mest omfattande

beslutet var indragningen av s.k. högstadiet sommaren 2013.

Trots dessa svåra beslut har staden målmedvetet utvecklat i synnerhet grundtrygghetsservicen

och målsättningen har varit att trygga primärhälsovårdens närservice och genom hemvården

trygga åldringarnas hemmaboende så länge som möjligt. Samarbete inom primärhälsovården

idkas inom ramen för K5. Då det gäller ordnande av specialsjukvårdstjänster idkar staden

samarbete både med Vasa och Satakunda sjukvårdsdistrikt.

Marlene Svens

stadsdirektör

2 VÄLFÄRDSINFORMATION SOM GRUND FÖR PLANERINGEN AV FULLMÄKTIGEPERIODEN 2013 -

2016

2.1. SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER

KOMMUNENS LIVSKRAFT OCH BEFOLKNING (SE BILAGA 1)

Den idylliska havsnära staden Kaskö är belägen i Österbottens landskap. Staden grundades år

1785. Ytan är 30 km2, varav 18,5km2 är vattenområde. Figur 1 visar Kaskös läge på kartan och

avstånden och visar att staden ligger mitt emellan Vasa, Björneborg och Seinäjoki. Kaskö stad hör

till samkommunen för Vasa sjukvårdsdistrikt och Åbo universitetssjukhus ERVA-område samt Kust-

Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5).

Av bostadshushållen i Kaskö bor 69,3 % (hela landet 54,4 %) i rad- och småhus. I hyresbostäder bor

21,2 % (hela landet 30,4 %) av bostadshushållen. Antalet fritidshus är 178 (Statistikcentralen

31.12.2011)

6

Figur 1. Kaskös läge och avstånd (www.kaskinen.fi)

STYRKOR

Boendemiljö: Tryggt boende i en idyllisk trähusstad i glesbebyggd landsbygdsmiljö där det ännu är

förmånligt att bo för familjer i alla åldrar. Inom cirka hundra kilometers radie finns tre flygfält och

tre järnvägsstationer. Det stora antalet fritidshus och -boende i området stimulerar livet i staden

särskilt under semesterperioderna.

Näringslivet: Livlig hamn, industri och småföretagande.

Befolkning: Starkt socialt kapital. Befolkningens sjuklighetsindex ligger ännu något under nivån i

hela landet, men har stigit rejält under de föregående åren.

SVAGHETER

Boendemiljö: De kollektiva trafikförbindelserna upplevs vara dåliga inom hela K5-området.

Tillgängligheten förverkligas inte ännu helt.

Befolkning: Befolkningsmängden har minskat under de två föregående fullmäktigeperioderna och

enligt statistikcentralens prognoser kommer den att minska ytterligare fram till år 2040.

Befolkningsstrukturen är en utmaning, eftersom antalet personer i åldern 75 år och över är stort

och kommer enligt statistikcentralens prognos att stiga ytterligare. Den demografiska

http://www.kaskinen.fi/

7

försörjningskvoten har ökat, men var ännu år 2011 den lägsta inom hela K5. Försörjningskvoten

kommer att fortsätta stiga enligt befolkningsprognosen. Antalet barnfamiljer har minskat medan

antalet en persons bostadshushåll samt familjer med bara en förälder har ökat. Utbildningsnivån

för områdets befolkning är rätt låg, men har stigit något under de två föregående

fullmäktigeperioderna. Staden har en mycket hög arbetslöshetsgrad. Sjukligheten bland

befolkningen har ökat och är den högsta i K5-området och närmar sig nivån i hela landet.

Stadens ekonomi: Stadens årsbidrag är på minus och finansministeriets prognos för hur

årsbidraget kommer att utvecklas är alarmerande.

POSITIVT SCENARIO

En trygg, högklassig, förmånlig och lättillgänglig boendemiljö lockar nya invånare till staden och

förorsakar inte heller tryck på utflyttning. En del av de fritidsboende börjar bo året runt i staden.

Stadens starka företagsvänlighet och kreativa verksamhetssätt ökar antalet företag i området.

Även industrins andel ökar. Staden skapar olika möjligheter till distansarbete och på så sätt kan

även personer med hög utbildning bo i Kaskö. Arbetslöshetsgraden börjar minska och minskningen

i befolkningsmängden stannar upp. Stadens skatteinkomster börjar öka. Genom att i samarbete

vidta rätt riktade åtgärder för att främja välfärden, hälsan och den psykiska hälsan börjar

sjuklighetsindexet sjunka. Välfärdsskillnaderna minskar.

HOTSCENARIO

Den negativa förändringen av befolkningsstrukturen minskar ytterligare kommunens

skatteinkomster och ökar servicebehovet och kostnaderna. Sjuklighetsindexet fortsätter stiga och

ökar därmed ytterligare servicebehovet och kostnaderna. De högutbildade invånarna flyttar bort

för att få arbete som motsvarar utbildningen. Kunskapskapitalet försvinner från kommunen. Den

relativt låga utbildningsnivån inom området gör det svårare att få arbete i en situation med dålig

sysselsättning. Stadens ekonomiska svårigheter ökar och staden klarar inte av de många

lagstadgade uppgifterna.

2.2 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER BARNENS, DE

UNGAS OCH BARNFAMILJERNAS VÄLFÄRD (SE BILAGA 2)

STYRKOR

Levnadsförhållanden: Tryggt boende för barnfamiljerna i landsbygdsmiljö. I Kaskö hade under

granskningsperioden inte en enda person i åldern 0-17 år placerats utanför hemmet. En ökning av

barnfamiljernas inkomstskillnader är inom synhåll. Föräldrarnas arbetslöshet återspeglar sig i

barnens och ungdomarnas levnadsförhållanden.

Levnadsvanor och riskfaktorer: Antalet personer i åldern 17-24 år som är utanför

utbildningssystemet är det lägsta i hela K5-området och betydligt lägre än i hela landet. År 2011

8

fanns det i Kaskö inte en enda arbetslös ung person. Rökningen bland eleverna i årskurs 8-9 har

minskat under de två föregående fullmäktigeperioderna.

Hälsotillstånd: Barnen och ungdomarna mår i huvudsak bra, men en ökning av skillnaderna i

välfärd och hälsa är inom synhåll.

Upplevd livskvalitet och delaktighet: Invånarna har fått ett starkt socialt kapital som ”arv”, men de

nya levnadssätten (social media) medför en ny slags ensamhet och isolering. Livskvaliteten för

barnen och de unga är i huvudsak god, men skillnaderna håller på att öka. Föräldrarnas

arbetslöshet återspeglar sig i barnens livskvalitet.

SVAGHETER

Levnadsförhållanden: Andelen trångbodda bostadshushåll med barn har ökat under de två

föregående fullmäktigeperioderna. Ekonomiska utmaningar för barnfamiljerna är att vänta,

eftersom risken för fattigdom och även antalet barnfamiljer som får utkomststöd har ökat. Å andra

sidan kan den nya ”dyra” livsstilen medföra ekonomiska utmaningar för familjerna och det blir

svårt för dem att täcka utgifterna med inkomsterna. Eleverna i årskurs 8-9 upplever att det finns

brister i föräldraskapet och skolans fysiska arbetsmiljö. De högt utbildade ungdomarna flyttar bort

för att få arbete.

Levnadsvanor och riskfaktorer: Drickande i berusningssyfte bland eleverna i årskurs 8-9 är

vanligare än i hela landet. Dessutom uppvisar andelen överviktiga bland eleverna i årskurs 8-9 en

stigande trend. Enligt sakkunniguppgifter bör uppmärksamhet fästas även vid ungdomar med

anorexiliknande problem. En lust att pröva olagliga droger kan märkas. De sakkunniga inom K5 är

bekymrade över att barn och unga motionerar litet (här finns också en marginal – det finns de som

motionerar väldigt mycket och de som inte alls rör på sig).

Hälsa: Ganska många av eleverna i årskurs 8 och 9 ansåg att deras hälsotillstånd var medelmåttigt

eller dåligt.

Upplevd livskvalitet och delaktighet: Cirka 10 % av de svenskspråkiga och cirka 8 % av de

finskspråkiga eleverna i årskurs 8-9 upplever att de inte har någon nära vän. Cirka 9 % av de

svenskspråkiga och cirka 7 % av de finskspråkiga eleverna i årskurs 8-9 uppgav att de blev

mobbade i skolan minst en gång i veckan. Cirka 6 % av de svenskspråkiga och cirka 3 % av de

finskspråkiga eleverna i årskurs 8-9 uppgav att de lider av medelsvår eller svår depression.

POSITIVT SCENARIO

Tryggt, högklassigt, lättillgängligt boende i landsbygdsmiljö, där det ännu är förmånligt att bo,

samt ett starkt socialt kapital som gått i ”arv” stöder barnens och ungdomarnas, inklusive

handikappade barns och ungdomars välfärd, hälsa och psykiska hälsa. Daghemmens och skolornas

fysiska miljö utvecklas så att den blir högklassig och stöder ytterligare välfärden och hälsan för

barn och unga. Högutbildade unga Kasköbor stannar kvar i staden. Invandrarbarnen och -

9

ungdomarna hittar sin plats i samhället och får arbete i företagen i regionen eller startar egna

företag. Med rätt inriktade, effektiva välfärdsfrämjande åtgärder lyckas man vända trenden med

övervikt, rökning och drickande i berusningssyfte samt depressionsupplevelse och mobbning i

skolan bland barn och unga så att de unga i framtiden är friska och välmående personer i arbetsför

ålder. Marginaliseringen förebyggs och välfärdsmarginalerna minskar. Servicebehovet och

kostnaderna minskar.

HOTSCENARIO

Familjernas ekonomiska problem, föräldrarnas arbetslöshet å ena sidan och svårigheter att

kombinera arbete och familjeliv å andra sidan, föräldrarnas ökande psykiska problem och

missbruksproblem ökar känslan av brister i föräldraskapet och otrygghet hos barn och unga.

Andelen marginaliserade ungdomar som lämnat utanför utbildningssystemet ökar. Arbetslösheten

bland unga ökar. Trenden med de marginala fenomen som togs fram bland svagheterna går inte

att bryta, utan de ökar, vilket försämrar de ungas funktionsförmåga och ökar sjukligheten (både

den fysiska och psykiska) och därmed ökar servicebehovet och kostnaderna. Hälso- och

välfärdsskillnaderna hos de som är i arbetsför ålder i framtiden kommer att vara stora.

Förtidspensionering blir allmännare.

2.3 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER VÄLFÄRDEN

FÖR PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER (SE BILAGA 3)

STYRKOR

Levnadsförhållanden: Tryggt och högklassigt boende för familjer i landsbygdsmiljö där det ännu är

förmånligt att bo. Andelen långvariga mottagare av utkomststöd i åldern 25-64 år var 0 %.

Levnadsvanor och riskfaktorer: Starkt socialt kapital (brett socialt nätverk, håller aktivt kontakt

med människor utanför hemmet och är delaktiga). Användningen av olagliga droger är ännu litet

inom K5-området, men en användning av cannabis kan skönjas på basen av ATH-undersökningen.

Hälsa: Sjukligheten bland befolkningen ligger ännu under hela landets nivå. Antalet personer som

får sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa har minskat under de två föregående

fullmäktigeperioderna, men är fortfarande det största inom hela K5-området.

Upplevd livskvalitet och delaktighet: På basen av ATH-undersökningen litar invånarna inom K5-

området mera än i hela landet på den egna kommunens beslutsfattande och den offentliga social-

och hälsovården. Självmordstankar förekommer i mindre utsträckning än i hela landet

Arbetsförmåga: På basen av ATH-undersökningen bedömer 50 % att deras arbetsförmåga är god.

SVAGHETER

Levnadsförhållanden: Arbetslöshetsgraden är hög. Andelen svårsysselsatta har ökat och är den

största i hela K5. Även andelen långtidsarbetslösa har ökat och är den största inom K5-området.

10

Arbetsresorna blir långa om det inte finns arbete i den egna staden. De kollektiva

trafikförbindelserna upplevs vara dåliga inom hela K5-området. På basen av ATH-undersökningen

verkar det vara svårt för familjerna i K5-området att få inkomsterna att räcka till utgifterna.

Levnadsvanor och riskfaktorer: Cirka 24 % inom K5-området uppger att de använder för mycket

alkohol. Att äta sötsaker varje dag är vanligare än i hela landet. Överraskande många uppger att de

lider av sömnstörningar (cirka 30–35 % beroende på ålder). På basen av ATH-undersökningen är

antalet personer som motionerar regelbundet litet inom K5-området. Av de nya fenomenen

förekom spelproblem hos cirka 5 % inom K5-området.

Hälsa: I ATH-undersökningen ansåg överraskande många (cirka 30 % i den lägre och cirka 45 % i

den högre åldersklassen) att deras hälsa är medelmåttig eller sämre. Sjuklighetsindexet i Kaskö

har stigit och närmar sig nivån i hela landet. Befolkningens hälsa blir sämre. För Kaskös del finns

inget PYLL-index (förlorade levnadsår) att tillgå på grund av att befolkningsunderlaget är för litet.

Antalet är större än i hela landet. Dessutom har antalet personer i åldern 40-64 år som har rätt till

specialersättningsgilla läkemedel på grund av diabetes ökat något under de två föregående

fullmäktigeperioderna.

Upplevd livskvalitet och delaktighet: Något över hälften av de som deltog i ATH-undersökningen i

K5-området ansåg att deras livskvalitet är i genomsnitt god. Cirka 40 % av de som svarade ansåg

sig vara lycklig. Arbetslivets krav framträdde i undersökningen, eftersom cirka 45 % av personerna

i arbetsför ålder inom K5 försummar sitt hem på grund av arbetet. Svårigheterna att kombinera

arbetet och familjelivet inverkar på hela familjens välfärd.

Arbetsförmåga: Andelen personer i åldern 25-64 år som får invalidpension har ökat. Även andelen

personer i åldern 25-64 år som får invalidpension på grund av psykisk ohälsa har ökat, likaså

andelen personer som får invalidpension på grund av sjukdomar i det muskuloskeletala systemet.

På basen av ATH-undersökningen bedömer 20-50 % inom K5-området beroende på ålder att deras

arbetsförmåga försämrats. Cirka 20 % uppgav att de inte tror att de orkar arbeta ända tills de får

ålderspension.

POSITIVT SCENARIO

I samarbete med näringslivet kan arbetslöshetssiffrorna vändas så att de börjar minska. Även

ökningen av antalet långtidsarbetslösa kan vändas. För svårsysselsatta personer, till exempel

handikappade, finns skräddarsydda arbetsmöjligheter. Den trygga och förmånliga boendemiljön

samt det starka sociala kapitalet kompenserar välfärdsbristerna. Med rätt riktade, effektiva

åtgärder förbättras den fysiska och psykiska arbetsförmågan för personer i arbetsför ålder

(inklusive arbetskraftsinvandrare) och sjukligheten minskar. Detta minskar antalet

sjukledighetsdagar för personer i arbetsför ålder. Motionsaktiviteten hos personer i arbetsför

ålder börjar öka. Arbetsplatserna tar i bruk redskap som gör det lättare att kombinera arbete och

familj. Distansarbete är möjligt och har blivit mycket allmännare. Olika åtgärder som ökar

flexibiliteten i arbetslivet stöder välfärden för alla medlemmar i barnfamiljerna. De som är i

11

arbetsför ålder orkar arbeta tills de uppnår pensionsåldern och andelen som får sjukpension stiger

inte.

HOTSCENARIO

De ekonomiska problemen på nationell nivå får återverkningar även för Kaskö stads ekonomi och

arbetslöshetssiffrorna fortsätter stiga. Andelen långtidsarbetslösa och svårsysselsatta ökar

ytterligare. Invånare flyttar bort för att få arbete och kommunens skatteinkomster minskar

ytterligare. En arbetslös person med låg utbildning har svårare att få arbete. Problemen med att

kombinera familjen och arbetet ökar ytterligare, vilket i sin tur försämrar välfärden för familjens

barn och unga. Sjukligheten bland de som är i arbetsför ålder ökar, likaså de psykiska problemen

och användningen av rusmedel. Antalet sjukdagar och andelen personer som får sjukpension ökar.

Behovet av olika typer av service ökar och gör att stadens kostnader stiger.

2.4 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER DE ÄLDRES

VÄLFÄRD (SE BILAGA 4)

Se även K5-samkommunens äldreomsorgsstrategi på internet-adress www.kfem.fi

STYRKOR

Levnadsförhållanden: Tryggt boende för äldre människor i en landsbygdsmiljö där det ännu är

förmånligt att bo (så länge de har körkort och bil). Den procentuella andelen personer i åldern 75

år och över som får stöd för närståendevård och andelen i samma ålder som är klienter inom

effektiverat serviceboende och andelen i åldern 75 år och över som är i långvarig institutionsvård

följer de nationella rekommendationerna (0 % långvarig i institutionsvård). Den ekonomiska

situationen för äldre ser ut att sakta förbättras, eftersom andelen personer som fyllt 65 år och som

får endast folkpension har minskat under de två fullmäktigeperioderna så att andelen efter år

2008 är 0 %. Enligt ATH-undersökningen hjälper cirka 20 % av de som fyllt 75 år sin make/maka

med nedsatt funktionsförmåga i hemmet.

Levnadsvanor och riskfaktorer: Ett starkt socialt kapital (brett socialt nätverk, håller aktivt kontakt

till människor utanför hemmet och är delaktiga, men det finns också de som inte har möjlighet att

delta och är ensamma). Antalet höftfrakturer hos personer som fyllt 65 år har minskat under de

två föregående fullmäktigeperioderna.

Hälsa: Skillnaderna i de äldres hälsa är stora.

Upplevd livskvalitet och delaktighet: Enligt ATH-undersökningen litar de äldre inom K5-området

mera på den egna kommunens beslutsfattande och den offentliga social- och hälsovården än i

hela landet och de yngre åldersgrupperna. Skillnaderna i de äldres livskvalitet är stora.

Funktionsförmåga: Skillnaderna i de äldres funktionsförmåga är stora.

http://www.kfem.fi/

12

SVAGHETER

Levnadsförhållanden: Kollektivtrafikförbindelserna är dåliga. Detta försvårar de äldres möjligheter

att ta sig till exempel till affären, service, hobbyn och besöka vänner. Andelen personer som i

åldern 75 år och över som bor hemma och som får regelbunden hemvård uppfyller inte ännu de

nationella rekommendationerna. Antalet personer som fyllt 75 år som bor ensamma är stort. De

äldre ansåg i allmänhet att boendemiljön var trygg, men inom K5-området förekom i viss mån

mera våld, fysiskt hot, hot och utpressning gentemot äldre än i hela landet. Cirka 5 % av de som

fyllt 75 år uppgav att de blivit utsatta för våld eller fysiskt hot. Cirka 4 % uppgav att de blivit utsatta

för hot eller utpressning. Dessa uppgifter baserar sig på ATH-undersökningen.

Levnadsvanor och riskfaktorer: På basen av ATH-undersökningen kan även skönjas spelproblem

bland äldre (75 +). Olycksfallsrisken för de äldre inom K5-området syns till exempel i ATH-

undersökningen som fallbenägenhet (30 % uppgav att de fallit omkull från gående) och endast 10

% uppgav sig använda cykelhjälm då de cyklar.

Hälsa: De individuella skillnaderna i de äldres hälsa är stora. Det finns de som har mycket god hälsa

men även de vars hälsa är mycket dålig. Även bland de äldre är depressionssymtom vanliga (cirka

30 %). Sömnkvaliteten inverkar på människans hälsa och välfärd. På basen av ATH-undersökningen

är antalet personer i åldern 75 år och över som lider av sömnproblem ganska stort (cirka 40 %).

Oroväckande många av de som fyllt 75 år inom K5-området anser att deras hälsa endast är

medelmåttig eller sämre (cirka 65 %).

Upplevd livskvalitet och delaktighet: De individuella skillnaderna i de äldres livskvalitet är stora.

Enligt ATH-undersökningens resultat ansåg endast cirka 40 % av de som fyllt 75 år inom K5-

området att deras livskvalitet är i genomsnitt god och endast cirka 40 % ansåg sig vara lycklig.

Funktionsförmåga: Det finns stora individuella skillnader i de äldres funktionsförmåga. En del har

mycket god funktionsförmåga, medan andra har nedsatt funktionsförmåga till exempel på grund

av sjukdom. I ATH-undersökningen uppgav ingen i åldern 75 år och över att de motionerar

regelbundet. Cirka 20 % av de som fyllt 75 år upplevde att de har stora svårigheter att klara av de

dagliga sysslorna, och cirka 25 % uppgav att de inte kan gå 500 m (ATH-undersökningen).

POSITIVT SCENARIO

Genom rätt riktade, effektiva åtgärder och genom att förändra attityderna hos sakkunniga och

ändra servicestrukturen och serviceinnehållet i samarbete med de äldre själva förbättras de äldres

välfärd och de har möjlighet att leva sin egen vardag i eget hem och känna att de behövs och är

delaktiga i samhället. I Kaskö kan man bo hemma i olika skeden av livscykeln utan hinder av

nedsatt funktionsförmåga eller handikapp. Servicen kommer dit där behovet finns. Genom att

rejält öka rehabiliteringen av de äldre förbättras deras funktionsförmåga, minskar antalet

olycksfall och servicebehovet och kommunens kostnader sjunker. Institutionsvården i dess

nuvarande form har nedmonterats. Närståendevårdarna stöds med effektfulla åtgärder.

Serviceinnehållet kompletteras med välfärdsteknologi för att öka tryggheten och möjligheterna att

13

leva sin egen vardag, även för personer med minnessjukdom och deras anhöriga. I de äldres

servicekedja arbetar yrkesutbildad personal från flera olika sektorer med förnuftigt inriktade

uppgifter.

HOTSCENARIO

Fortsätter med samma servicestruktur och -innehåll. Detta leder till att de äldres

funktionsförmåga och välfärd försämras ytterligare. Servicebehovet ökar och kommunens

kostnader stiger. De nyutbildade inom branschen söker sig inte längre till arbete inom

äldreomsorgen där arbetsmetoderna är föråldrade, och inga vikarier fås. Rekryteringsproblemen

blir stora. På grund av att de äldre får för lite rehabilitering klarar allt färre av de vardagliga

sysslorna. På grund av bristen på lättillgängliga bostäder och flexibla och rörliga uppsökande och

förebyggande tjänster blir de äldre tvungna att söka vårdplats på institutioner av gammal modell.

Medikaliseringen av åldringsvården fortsätter. De äldres hälso-, psykiska och rusmedelsproblem

ökar. Fallolyckorna ökar. Allt färre äldre upplever sig ha en god livskvalitet. Det dåliga

kollektivtrafiknätet gör att människorna isolerar sig i sina bostäder. Brottsligheten som riktar sig

mot de äldre tilltar och otryggheten ökar.

2.5 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER KOMMUNENS

SERVICESYSTEM (SE BILAGA 5)

Kostnader: Kommunens årsbidrag är på minus och detta förutsätter att servicesystemen utvecklas

så att resurserna riktas rätt. En jämförelse av kostnaderna för de olika sektorernas service med

nivån i hela landet visar att Kaskö stad producerar servicen till ett rimligt pris. I kostnaderna syns

en större satsning än i hela landet på medborgarinstitutet, ungdomsverksamheten och underhållet

av trafiklederna. Detta är en bra sak med tanke på invånarnas välfärd. Social- och hälsovårdens

kostnader är lägre än i hela landet förutom för tandvårdens del där nettokostnaderna per invånare

är högre än i hela landet. Specialsjukvårdens nettokostnader per invånare är på samma nivå som i

hela landet.

Social- och hälsovårdens besöks- och klientantal, vårdperioder, vårdtider: Antalet läkarbesök inom

primärvårdens öppenvård/1000 invånare är något mindre än i hela landet i medeltal. Störst är

antalet besök i åldersgrupperna 50-64 år samt 65 år och över. Antalet personer som anlitar privata

läkartjänster har minskat något, medan antalet besök hos privat tandläkare har ökat något. Enligt

ATH-undersökningen har den hälsofrämjande servicen (mätning av midjemått, kolesterol,

blodsocker och blodtryck) inom K5-området riktats främst till personer som fyllt 75 år. Dessa

borde riktas till yngre åldersgrupper. Antalet vårddagar på bäddavdelning har minskat rejält.

Däremot har antalet besök i specialsjukvårdens öppenvård ökat. Besöken i den psykiatriska öppna

vården har ökat för både barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatrins del. Antalet vårddagar inom den

psykiatriska institutionsvården har minskat betydligt. För missbrukarvårdens del har situationen

hållits konstant. Antalet patienter/1000 invånare som vårdades på sjukhusens och

hälsovårdscentralernas bäddavdelningar på grund av missbruk är något större än i hela landet och

det högsta inom K5-området.

14

Särskilt följande framträder:

- Ökningen av problem på grund av psykisk ohälsa i alla åldergrupper, men särskilt bland

barn och unga

- Vården på sjukhus /hälsovårdscentralens bäddavdelning på grund av missbruk

STYRKOR

I Kaskö är stadens s.k. basservice nära kommuninvånarna och kompletteras av tjänster på regional

och landskapsnivå. Stadens totala personalantal per 1000 invånare (år 2011) var något större än i

hela landet (obs! här syns inte de ändringar som gjorts efter år 2011). ATH-undersökningen visar

att en stor del av områdets invånare ansåg att det inom K5-området finns tillräckligt med

idrottstjänster (cirka 80 % av de som svarade), bibliotekstjänster (cirka 90 %), kulturtjänster (cirka

65-80 % beroende på åldersgrupp), medborgarinstituts- och arbetarinstitutstjänster (cirka 90 %),

företagshälsovårdstjänster (80-85 %) och hälsovårdscentralstjänster (cirka 80-90 %). I staden finns

service inom den privata sektorn samt serviceverksamhet inom tredje sektorn.

SVAGHETER

Begränsade ekonomiska resurser. På basen av ATH-undersökningen borde mera resurser satsas på

att informera om servicen inom hela K5. Hälso- och sjukvården är specialsjukvårdsbetonad. S.k.

reparerande åtgärder i stället för förutseende och förebyggande arbete. Välfärds- och

hälsofrämjande tjänster betonas inte tillräckligt starkt. Servicens innehåll motsvarar inte till alla

delar människornas nuvarande behov. Servicesystemet är byråkratiskt (många trappor, osmidigt,

många olika ”luckor”, osmidiga tillvägagångssätt och regler, välfärds- och hälsoteknologin samt

andra elektroniska tjänster utnyttjas inte ännu tillräckligt). Det finns inte tillräckligt med

rehabiliterande service för personer i olika åldrar.

POSITIVT SCENARIO

Klienten har tillgång till konkurrenskraftig och uppskattad basservice på det egna modersmålet.

Med rätta beslut och gott samarbete bibehålls basservicen nära kommuninvånarna även i

fortsättningen. Genom att radikalt förnya serviceinnehållet och verksamhetssätten och genom att

rikta åtgärderna rätt kan basservicen produceras på ett kostnadseffektivt sätt även i fortsättningen

nära kommuninvånarna.

HOTSCENARIO

Då stadens ekonomiska situation försämras flyttas basservicen allt längre bort från invånarna och

serviceinnehållet inriktas allt mera på korrigerande vård i stället för uppsökande, förutseende,

förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Rekryteringsproblemen ökar. Kostnaderna ökar

explosionsartat.

15

3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN FÖR ARBETET MED ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH DEN

PSYKISKA HÄLSAN UNDER FULLMÄKTIGEPERIODEN 2014-2016

På basen av denna välfärdsberättelse föreslås följande tyngdpunktsområden för Kaskö stads

arbete med att främja välfärden, hälsan och den psykiska hälsan under fullmäktigeperioden 2014-

2016 (att intas i kommunens strategi):

1. Att stöda välfärden, hälsan och den psykiska hälsan för barn och unga samt barnfamiljer

(inklusive föräldraskapet)

2. Att stöda den fysiska och psykiska arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder samt att

främja möjligheterna att kombinera arbete och familj (inklusive förebyggande missbruksarbete)

3. Att få arbetslöshetsgraden att börja minska

4. Att främja de äldres välfärd genom att förnya servicesystemet och serviceinnehållet samt

genom att rikta resurser till att göra boendet lättillgängligt och ta i bruk välfärdsteknologi (att

normalisera ålderdomen i stället för att medikalisera, den som lider av minnessjukdom har också

rätt till ett normalt liv)

4 SEKTORERNAS KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ÅREN 2014-2016

Koordineringen av och stöd till arbetet med att främja välfärden, hälsan och den psykiska hälsan

(ledningsgruppen fungerar som mångprofessionell arbetsgrupp för främjande av välfärden).

Skaffat användarlösen till den elektroniska välfärdsberättelsen åt kommunerna.

Under år 2013 - 2014 projektet Kommunstöd som samkommunen K5 deltar i och som är gratis för

K5-kommunerna, år 2013 ordnas 4 workshopar och år 2014 ordnas 1 workshop

Se ekonomi- och verksamhetsplan 2014

Allmän förvaltning och ledningsgruppen:

Staden deltar i sote-utredningen samt i kommunstrukturutredningen, med målet att

bibehålla nuvarande servicepunkter inom social- och hälsovården, bl.a. den egna

hälsovårdscentralen, i staden.

Nya arbetsplatser, företagsetableringar, ökad hamntrafik och nya invånare prioriteras för

att balansera stadens ekonomi 2014-2016. Skapande av förutsättningar för att bevara

16

nuvarande företag i Kaskö. Förverkligande av olika näringslivs- o.a. projekt, också i

samarbete med Sydösterbotten och kommunerna i finska Suupohja.

Ökad trivsel för invånarna i Kaskö. Ordnande av olika sammankomster och evenemang för

invånarna för att öka interaktionen och trivseln.

Ökande av personalens välmående: erbjudande av arbetshälsovårdens tjänster,

uppdatering av modellen för tidigt stöd och ingripande samt ordnande av skolning,

ordnande av personalmöten. Ansökan 2014 till Kevas frågetjänst angående arbetsvälfärd

2015.

Balansering av stadens ekonomi 2014-16: Driftsutgifterna hålls på skälig nivå, nya

verksamhetssätt. Målet är att få nya företag, 50 nya arbetsplatser, nya invånare prioriteras.

Grundtrygghetsnämndens verksamhetsområde:

Grundtrygghetsnämndens uppgift är att säkerställa att stadsborna klarar sig på ett så självständigt,

jämlikt och socialt bra sätt som möjligt, samt att trygga deras hälsotillstånd genom att på ett

kundinriktat sätt ordna högklassig basservice inom social- och hälsovårdstjänster där

tyngdpunkten ligger på förebyggande vård. De grundtrygghetstjänster som stadsborna behöver

ordnas flexibelt, ekonomiskt och rättidigt beaktande invånarnas servicebehov. Kundinriktad

service, öppen information och mångsidig, flexibel service betonas.

Man erbjuder lagstadgad, högklassig och trygg dagvård, förskoleundervisning och åt

skolelever eftermiddagsverksamhet utgående från barnets och familjens behov.

Utbudet på dagvård motsvarar efterfrågan dygnet runt.

Småbarnsuppfostran utvecklas som en del av den grundläggande utbildningen och vikten

av högklassig småbarnsfostran för de kommande läroåren betonas.

Dagvårdsservicen utvecklas kvalitativt och kvantitativt med speciell satsning på barn som

individer beaktande deras behov/specialbehov.

Skapande av en trygg dagvård och positiv uppväxtmiljö. Grundvalen är etiskt synsätt,

vänlighet och tolerans.

Barnfamiljernas sociala trygghet stöds främst genom öppenvårdens stödåtgärder.

Högklassig barnrådgivnings- och skolhälsovårdsservice för barn och ungdomar.

Kommuninvånarnas välbefinnande, livskompetens och sociala trygghet i olika situationer i

livet stöds med olika tjänster och ekonomiskt stöd.

Satsningar på förebyggande av utslagning bl.a. genom aktiveringsplaner för långtidsarbets-

lösa och rehabiliterande sysselsättningsverksamhet.

Lagstadgade regelbundna hälsokontroller både för sysselsatta och arbetslösa invånare.

K5-områdets drogkoordinator har mottagning i Kaskö en gång i veckan.

17

Kartläggningen av servicen för de äldre och dess ledning effektiveras och tjänster som ges i

hemmet utvecklas.

Satsning på de äldres möjligheter att bo hemma så länge som möjligt, bl.a. genom

upprätthållande av de äldres funktionsförmåga genom att införa rehabiliterande

arbetssätt.

Inom hemvården fästes uppmärksamhet vid tryggheten av de äldres boendemiljö och

utnyttjande av hjälpmedel och må bra-teknologi.

Mariehemmet fungerar som en enhet för effektiverat serviceboende där man ger

individuell, stimulerande vård med ett rehabiliterande arbetssätt i trygga förhållanden.

Närståendevårdare och vårdtagare ges stöd för att de skall orka.

Handikappade personers hemmaboende stöds.

Åldringsvården utvecklas på det sätt som lagen om stödjande av den äldre befolkningens

funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre förutsätter.

De äldres möjligheter att påverka det kommunala beslutsfattandet är bättre i och med att

man tillsatt ett äldreråd.

K5-områdets minnesskötare har mottagning i Kaskö.

Tekniska nämndens verksamhetsområde:

Avsikten har varit att genom effektivering av verksamheten inom stadens organisation

upprätthålla en god servicenivå och bibehålla stadens närservice trots att stadens

inkomster minskat. Stadens nya organisation togs i bruk år 2012.

I och med organisationsförändringen avstod tekniska avdelningen från mellannivåns

förmän och omorganiserade bl.a. jourförfarandet för stadens uppgiftsområden som kräver

tekniska yrkesfärdigheter (Kaskö Energi, Fastigheter och Kaskö hamn).

År 2012 måste man dock också inleda samarbetsförhandlingar med personalen för att

minska stadens kostnader. Stadsfullmäktige beslöt om sparåtgärder som också ledde till

nedskärningar av personalen genom uppsägningar, deltidsanställningar och permitteringar.

Det mest omfattande beslutet var indragningen av s.k. högstadiet sommaren 2013. Även

inom tekniska väsendet skedde det nedskärningar av personalen och en del av uppgifterna

sköts nu på deltid.

En kommande stor förändring gäller bolagiseringen av hamnen, som sker under år 2014. Av

hamnen bildas ett skilt aktiebolag, som ägs av staden till 100 %. Genom Interreg-projektet

och Midnordic Green Transport Corridor/NECL II samt stadens eget marknadsförings-

projekt har förverkligats åtgärder för att öka hamntrafiken.

Tekniska väsendets verksamhetsidé är ordnande av samhällstjänster och underhåll av

stadens verksamhetslokaler. Ett viktigt mål för tekniska väsendet är också att skapa

18

förutsättningar för att nuvarande företag kan bli kvar i Kaskö, likaså förverkligandet av olika

näringslivs- o.a. projekt.

Bildningsnämndens verksamhetsområde:

Balansering av stadens ekonomi 2014-16: Driftsutgifter hålls på en skälig nivå, nya

verksamhetssätt.

Genom Osaava K3 och Kunnig i väst-verksamheten skolning av personalen som arbetar

med elever, tillsammans med grannkommunerna.

KiVa-projektet mot mobbning

Senast år 2016 anpassas nya undervisningsplaner efter välfärdsberättelsens verksamheter.

Omfattande och yrkesövergripande samarbete inom elevvården.

Medborgarinstitutet ordnar kursverksamhet enligt invånarnas önskemål.

Tidigt stöd och ingripande i användning.

Biblioteks-, kultur- och fritidssektorernas verksamhetsområde:

Biblioteket stöder invånarnas självständiga informationsanskaffning, hobbyverksamhet och

annan fritidsverksamhet, dock i allt mindre omfattning.

Biblioteket stöder utvecklingen av skolelevernas färdigheter gällande informations-

anskaffning och befrämjar läskunnigheten och läsintresset.

Kulturväsendet stöder invånarnas kulturproduktion och -intresse samt producerar och

beställer själv kulturtjänster i mindre omfattning.

Staden ordnar mångsidig ungdomsverksamhet. Man stöder ungdomarnas egen aktivitet

genom att bevilja bidrag för ungdomarnas egen verksamhet. Staden stöder verksamhet

som upprätthålls av ungdomarna genom underhåll av skate-parken, strandvolleybollplanen

och frisbee-golfplanen. På ungdomsgården ordnas öppen verksamhet för ungdomar två

dagar i veckan under 9 mån/år. För skoleleverna ordnas mångsidigt sportlovs- och

höstlovsprogram.

Strävan är att öka barnens och ungdomarnas påverkningsmöjligheter vid det kommunala

beslutsfattandet. Kaskö stad deltar i Decibel-ungdomsinformationsportalen. Staden är med

i Arbetspoolprojektet, som erbjuder arbete åt ungdomar och hjälp åt invånarna i deras

vardagssysslor.

Staden fortsätter ungdomssamarbetet inom Suupohja-området och med församlingen vid

ordnandet av olika evenemang, tävlingar, skolning osv.

19

Föreningarna ges bidrag för stödjande av ungdomsverksamheten. Man ordnar

internationell verksamhet inom ramen för EU:s Youth in Action-program.

Kaskö stad ordnar inom ramen för sina resurser egen idrottsverksamhet samt stöder

föreningarnas verksamhet genom bidrag.

Staden ordnar motionsevenemang för hela familjen. Staden ordnar 2-4 konditions-

kampanjer per år. I samarbete med andra aktörer ordnar staden idrottsklubbsverksamhet

för skolelever.

Idrottshallen har avgiftsfria konditionssalsturer för ungdomar och pensionärer.

Välfärdsberättelsen samt nämndernas, sektorernas och sektionernas förslag behandlas i

stadsstyrelsen år 2014.

Efter behandlingen i stadsstyrelsen går välfärdsberättelsen samt de i nämnderna och

stadsstyrelsen behandlade förslagen till åtgärder för främjande av välfärd, hälsa och psykisk hälsa i

staden under fullmäktigeperioden 2013-2016 vidare till stadsfullmäktige för godkännande år 2014.

5 EFFEKTIVA ARBETSMETODER FÖR ATT GENOMFÖRA DE FASTSLAGNA ÅTGÄRDERNA FÖR ATT

FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH DEN PSYKISKA HÄLSAN

6 MÄTNING OCH BEDÖMNING AV FRÄMJANDET AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA

Mätning och bedömning av främjandet av välfärden, hälsan och den psykiska hälsan sker i

samband med kommunens normala strategi-, ekonomi- och verksamhetsplanering och

uppföljning.

- Årligen i samband med budgeten och verksamhetsplanen (för hela staden, förvaltningsvis)

- Årligen i samband med kvartalsuppföljningen och uppgörande av bokslut (hela staden,

förvaltningsvis)

- En gång per fullmäktigeperiod i samband med stadens strategiprocess (hela staden,

förvaltningsvis)

20

BILAGOR Resultaten från den regionala undersökningen av hälsa och välfärd (ATH) som THL genomförde beskriver hela K5-området. Urvalet inom området var 1000, svarsprocenten var 61 % i åldersgruppen 75 år och över, 69 % i åldersgruppen 55-74 år och 39 % i åldersgruppen 20-54 år. Kaskös resultat från enkäten Hälsa i skolan som utfördes bland eleverna i årskurs 8-9 ingår delvis i statistiken för Närpes och delvis i statistiken för Östermark. BILAGA 1 Indikatorer som beskriver kommunens livskraft och befolkning (figurerna 1-19 och

tabellerna 1-8)

I tabell 1 presenteras folkmängdens utveckling i kommunerna inom K5 under åren 2005-2012. Folkmängden i Kaskö har under denna period minskat med 100 personer.

Tabell 1: Folkmängd 31.12.2012

Folkmängd 31.12 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1482 1505 1485 1478 1442 1429 1404 1382

Kristinestad 7662 7514 7389 7262 7254 7157 7096 7055

Korsnäs 2208 2205 2240 2219 2239 2260 2249 2230

Malax 5542 5519 5515 5549 5614 5605 5614 5588

Närpes 9463 9432 9443 9505 9464 9435 9412 9380

Vasa sjukvårdsdistrikt 161783 162470 163255 164278 165365 166250 167489 -

Hela landet 5255580 5276960 5300480 5326310 5351430 5375280 5401270 -

Källa: Österbotten i siffror

Tabell 2 och 3 visar folkmängden enligt ålder. I Kaskö fördelar sig folkmängden (1404) så att 1 % är i åldern 0-14 år, 63 % i åldern 15-64 år och 26 % i åldern 65 år och över. Av hela befolkningen har 139 personer fyllt 75 år. I slutet av år 2011 fanns det i kommunen inte en enda person som fyllt 95 år.

Tabell 2: Befolkningen enligt ålder 31.12.2011

21

Totalt 2011 0-14 år (n och %)

15-64 år (n och %)

65- år (n och %)

Kaskö 1404 155 = 11 % 884 = 63 % 365 = 26 %

Kristinestad 7096 841 = 11,9 % 4310 = 60,7 % 1945 = 27, 4 %

Korsnäs 2249 324 = 14,4 % 1358 = 60,4 % 567 = 25,2 %

Malax 5614 853 = 15,2 % 3390 = 60,4 % 1371 = 24,4 %

Närpes 9412 1286 = 13,7 % 5633 = 59,8 % 2493 = 26,5 %

Österbotten 179106 30 955 = 17,3 % 112 874 = 63 % 35 277 = 19,7 %

Hela landet 5401267 16, 5 % 65, 4 % 18, 1 %


Tabell 3: Antalet personer som fyllt 75 år i fem års åldersintervaller 31.12.2011

31.12.2011 75-79 år (n)

80-84 år (n)

85-89 år (n)

90-94 år (n)

95-99 år (n)

100-104 år (n)

105-109 år (n)

Kaskö 57 44 25 13 0 0 0

Kristinestad 362 295 228 76 20 1 0

Korsnäs 84 80 90 35 9 0 0

Malax 234 210 154 81 25 3 0

Närpes 483 405 289 111 35 3 0

Vasa sjukvårdsdistrikt 5984 4824 3317 1276 330 33 2

Källa: Sotkanet

Enligt statistikcentralens befolkningsprognos (se tabeller 4 och 5) kommer folkmängden i Kaskö att minska fram till år 2030 med 2,7 % och fram till år 2040 med totalt 3,7 %. Enligt prognosen för år 2030 för Kaskös del kommer andelen personer i åldern 0-14 år att vara 7,9 %, andelen personer i åldern 15-64 år 40 % och andelen personer som fyllt 65 år 52,1 %.

Tabell 4: Statistikcentralens befolkningsprognos (2012)

Folkmängd 2011

2020 2030 2040 Ändring % 2011-2030

Ändring % 2011-2040

Kaskö 1404 1342 1366 1352 -2,7 -3,7

Kristinestad 7096 6472 6160 5868 -13,2 -17,3

Korsnäs 2249 2368 2537 2640 12,8 17,4

Malax 5614 5827 6093 6246 8,5 11,3

Närpes 9412 9425 9618 9732 2,2 3,4

Österbotten 179106 188 253 197 064 202 706 10,0 13,2

Hela landet 5401267 5631017 5847678 5984898 10,8

Källa: Österbotten i siffror/Statistikcentralen

Tabell 5: Statistikcentralens befolkningsprognos (2012) enligt ålder år 2030

22

0-14 år (%)

15-64 (%)

65- (%)

Kaskö 7,9 % 40 % 52,1 %

Kristinestad 13,2 % 46,7 % 40, 1 %

Korsnäs 16,0 % 56,1 % 27,8 %

Malax 15,8 % 56,4 % 27,8 %

Närpes 15,5 % 54,9 % 29,6 %

Österbotten 17,6 % 57,8 % 24,6 %

Hela landet 16,0 % 58,4 % 25,6 %


I tabell 6 granskas befolkningen enligt språk. Av invånarna i Kaskö talar 66,2 % finska, 27,6 % svenska och 6,3 % något annat språk som modersmål. Enligt statistikcentralens uppgifter var andelen utländska medborgare i Kaskö 31.12.2011 5,6 % (hela landet 3,4 %).

Tabell 6: Befolkningen enligt språk 31.12.2011

Totalt 2011

Finska (n, %) Svenska (n %) Andra språk (n, %)

Kaskö 1404 929 = 66, 2 % 387 = 27,6 % 88 = 6,3 %

Kristinestad 7096 2963 = 41,8 % 3976 = 56 % 157 = 2,2 %

Korsnäs 2249 70 = 3,1 % 1994 = 88,7 % 185 = 8,2 %

Malax 5614 537 = 9,6 % 4871 = 86,8 % 206 = 3,7 %

Närpes 9412 548 = 5,8 % 8123 = 86,3 % 741 = 7,9 %

Österbotten 179106 45 % 50,5 % 4,5 %

Hela landet 5401267 90,0 % 5,4 % 4,6 %


I figur 2 presenteras den demografiska försörjningskvoten. Den visar hur många personer under 15 år och personer i åldern 65 år och över som det finns per 100 personer i arbetsför ålder. Ju större antal barn och/eller pensionärer desto högre är försörjningskvoten. I Kaskö har försörjningskvoten stigit långsamt från och med år 2005 då den var 44,4 och år 2011 hade den redan stigit till 58,8. I Kaskö ska alltså 58,8 personer försörjas per 100 personer i arbetsför ålder. På basen av tidigare beskrivna befolkningsprognoser kan konstateras att försörjningskvoten kommer att stiga ytterligare.

Figur 2: Demografisk försörjningskvot

Väestön osuus 2030 %

23

Demografisk försörjningskvot

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 44,4 46,8 47,9 49 52,6 55 58,8 -

Kristinestad 59,8 60,2 59,7 59,1 59,9 61,6 64,6 -

Korsnäs 64,5 64,7 63 62,9 60,5 61,7 65,6 -

Malax 61,8 61,9 61,8 62 63,1 63,3 65,6 -

Närpes 63,4 64,5 65,1 63,9 63,4 64,5 67,1 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 55,2 55,9 55,6 55,6 55,8 56,9 58,3 -

Hela landet 49,8 50,5 50,1 50,3 50,6 51,6 52,9 -

Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen (www.hyvinvointikertomus.fi)

Figur 3 beskriver kommunernas nettoflyttning / 1000 invånare, dvs. skillnaden mellan antalet personer som flyttat till regionen och antalet personer som flyttat från regionen. Nettoflyttningen är positiv om fler personer har flyttat till regionen än från regionen. I Kaskö har nettoflyttningen varierat under granskningsperioden (2005-2011). År 2009 var den som högst, -25. År 2011 var nettoflyttningen -8,5.

Figur 3: Nettoflyttning / 1000 invånare

Nettoflyttning / 1000 invånare 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö -20,9 17,3 -8,1 5,4 -25 3,5 -8,5 -

Kristinestad -7,4 -13 -9,3 -9,8 2,1 -8,8 -3,4 -

Korsnäs 12,7 2,7 25 -0,9 8,9 6,2 -2,7 -

http://www.hyvinvointikertomus.fi/

24

Malax 2,5 2,5 2,9 9,9 5,7 3,2 3 -

Närpes 0,4 2,4 6 12,7 1,7 -0,5 1,2 -

Vasa sjukvårdsdistrikt -0,3 1,8 2,2 4,1 3,7 1,8 5,3 -

Hela landet 1,7 2 2,6 2,9 2,7 2,6 3,1 -

Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen

Måttet på utbildningsnivån uttrycker befolkningens utbildningsnivå som mätts genom att räkna den genomsnittliga längden av avlagd högre utbildning efter grundnivån per person. Utbildningsnivåtalet 246 visar exempelvis att den teoretiska utbildningstiden per person är 2,5 år efter avlagd grundskola. Då befolkningens utbildningsnivå beräknas används som population den befolkning som fyllt 20 år som avlagt examen vid gymnasier, yrkesläroinrättningar, yrkeshögskolor, universitet och högskolor, samt de som avlagt en yrkesinriktad grundexamen, en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen som fristående examen. Figur 4 visar att i Kaskö har måttet på utbildningsnivån stigit jämnt under de två föregående fullmäktigeperioderna. År 2011 var talet 266 (hela landet 340), dvs. i Kaskö är den teoretiska utbildningstiden per person cirka 2,6 år.

Figur 4: Mått på utbildningsnivån

Mått på utbildningsnivån 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 255 259 260 263 261 265 266 -

Kristinestad 227 235 237 241 246 249 253 -

Korsnäs 241 244 246 250 256 260 264 -

Malax 254 261 269 275 278 284 290 -

Närpes 229 234 238 244 250 256 258 -


Hela landet 308 313 319 325 330 335 340 -


Enligt statistikcentralens uppgifter har 60,8 % av alla som fyllt 15 år i Kaskö avlagt examen på minst mellanstadienivå och 20,8 % examen på högre nivå (Statistikcentralen 31.12.2011). Siffrorna ligger något under landets medeltal (67,7 % resp. 28,2 %). Arbetsplatserna i Kaskö fördelar sig enligt följande: arbetsplatser inom primärproduktion 3,8 %, förädling 49 %, service 46,1 % och okänd bransch 1,1 %. Antalet arbetsplatser i kommunen var 612. Antalet företagsarbetsställen var 95. (Statistikcentralen, uppgifter per 31.12.2010) De sysselsattas andel av befolkningen (personer i åldern 15-74 år som förvärvsarbetade under räkningsveckan 25-31.12) i Kaskö år 2011 var 37,7 % (hela landet 43,3 %). Andelen sysselsatta av befolkningen har minskat under granskningsperioden med 8,2 %. Under åren 2008-2009 skedde en tydlig försämring.

25

Figur 5: Sysselsatta, % av befolkningen

Sysselsatta, % av befolkningen 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 45,9 45,9 46,9 45,7 39,3 38,6 37,7 -

Kristinestad 40,1 40,7 41,7 41,8 40,2 40,4 41,3 -

Korsnäs 44,6 44,5 44,8 45,7 43,6 44,6 44,4 -

Malax 43,6 44,4 45,4 45,4 44,1 45 45 -

Närpes 45 45,8 46,8 46,5 44,8 45,3 45,6 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 43,9 44,8 45,7 45,9 44 44,7 45,1 -

Hela landet 43,1 43,8 44,7 44,6 42,8 43,3 43,6 -


Arbetslöshetsgraden var (31.12.2011 Statistikcentralen) 17,7 % (hela landet 9,8 %). Denna siffra visar den dramatiska förändringen som skedde i sysselsättningen då MetsäBotnias fabrik i staden stängdes. Sysselsättningsindikatorerna granskas noggrannare i följande stycke som beskriver kommuninvånarnas välfärd under livscykelns olika skeden. Figur 6 visar ginikoefficienten som anger fördelningen av den disponibla inkomsten för bostadshushållen i det område som granskas. Bostadshushållets disponibla inkomst divideras med bostadshushållets konsumtionsenhetstal. Nivån på inkomstskillnaderna är ett siffervärde mellan noll och ett. Värdet multipliceras ofta med hundra och då är koefficientens maximivärde 100. Ju större värde ginikoefficienten får desto ojämnare är inkomstfördelningen. I Kaskö har ginikoefficienten varit relativt konstant under granskningsperioden. Störst var inkomstskillnaderna under åren 2006-2009.

Figur 6: Ginikoefficienten, disponibla inkomster (%)

26

Ginikoefficienten, disponibla inkomster (%) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 23,9 24,5 26 25,4 24,8 24,4 - -

Kristinestad 24,4 24,6 24,8 24,8 24,2 25,2 - -

Korsnäs 25,6 26 27,4 26,2 26,6 26,2 - -

Malax 23,3 22,7 23,4 22,9 23,3 23,5 - -

Närpes 24,3 24,6 26 24,5 24,2 24,9 - -

Vasa sjukvårdsdistrikt 25,2 25,4 25,6 25,4 25 25,6 - -

Hela landet 28,1 28,7 29,5 28,4 27,6 28,2 - -


Enligt THL:s regionala hälso- och välfärdsundersökning (ATH 2012) ansåg invånarna i K5-kommunerna i alla åldersgrupper ändå oftare än i hela landet i medeltal att det är svårt att täcka hushållets utgifter med inkomsterna. I åldersgruppen 20-54 år var andelen cirka 40 % (hela landet cirka 35 %), i åldersgruppen 55-74 år cirka 35 % (hela landet cirka 27 %) och i åldersgruppen 75 år och över cirka 35 % (hela landet cirka 25 %).

(http://www.terveytemme.fi/ath/2012/graph/theme.php?alue1=ath_609)

Figur 7: Svårt att täcka hushållets utgifter med inkomsterna (%)

http://www.terveytemme.fi/ath/2012/graph/theme.php?alue1=ath_609

27

Kommunens allmänna risk för fattigdom uttrycker den procentuella andelen personer som bor i hushåll med låga inkomster av alla personer som bor i området. Den uttrycker hur stor andel av befolkningen som bor i hushåll med inkomster som ligger under den relativa gränsen för låg inkomst. Den allmänna risken för fattigdom beror på hur hela inkomstfördelningen ser ut och den beräknas varje år på nytt. Som låginkomst definieras en nivå som är 60 % lägre än medianen. Figur 8 visar att i Kaskö har risken för fattigdom ökat sakta.

Figur 8: Kommunens allmänna risk för fattigdom

Kommunens allmänna risk för fattigdom 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 8,2 9,5 10,5 11,2 11 11,4 - -

Kristinestad 16 16,9 17,9 16,6 15,7 15,7 - -

Korsnäs 14,2 14,8 16,5 15,9 16,7 14,6 - -

Malax 13,8 13,9 14,6 13,3 13,9 12,8 - -

Närpes 12,7 13,4 14,1 13,4 12,5 12,4 - -

Vasa sjukvårdsdistrikt 12,4 12,8 12,9 12,6 12,5 12,7 - -

Hela landet 14 14,5 15 14,9 14,8 14,9 - -


Enligt Statistikcentralens uppgifter var antalet familjer i Kaskö 413 (31.12.2011). Av dessa är 27,1 % barnfamiljer (hela landet 39,7 %). Barnfamiljernas antal har minskat med 6 % under de två fullmäktigeperioderna. Av bostadshushållen var 39,7 % bostadshushåll med endast en person (hela landet 41,2 %). Andelen bostadshushåll med endast en person har ökat med cirka 2 %. Andelen familjer med bara en förälder var 17,9 % (hela landet 20,3 %). Andelen familjer med bara en förälder har ökat med 8,5 % under granskningsperioden. Särskilt har andelen ökat efter år 2009.

Figur 9: Barnfamiljer, % av familjerna

Barnfamiljer, % av familjerna 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 33,1 33,3 30,7 29,6 29,3 28 27,1 -

Kristinestad 35 34,5 33,8 33,3 32,9 31,8 31,6 -

Korsnäs 33,5 34,5 35,9 34,9 33,8 34,3 35,5 -

Malax 37,9 37,3 37 36,7 36,5 36,9 36,5 -

Närpes 34,6 34 34,3 34,9 34,7 34,7 33,9 -


Hela landet 41,5 41,2 40,9 40,5 40,3 40 39,7 -

28


Figur 10: Bostadshushåll med endast en person, % av bostadshushållen

Bostadshushåll med endast en person, % av bostadshushållen

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 37,9 37,2 37,9 37,9 38,8 38,2 39,7 -

Kristinestad 35,8 35,8 35,5 35,7 36,5 36,7 37,7 -

Korsnäs 30,9 31,2 30,3 31,5 31,5 32 32,2 -

Malax 32,2 32,2 32,2 32,2 32,1 33,2 32,7 -

Närpes 31,6 31,3 31,8 32,2 32,1 32,8 33,5 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 35,8 36 36,3 36,5 36,7 36,8 37 -

Hela landet 39,7 40,1 40,4 40,6 40,7 41 41,2 -


Figur 11: Familjer med bara en förälder, % av barnfamiljerna

Familjer med bara en förälder, % av barnfamiljerna 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 9,4 8,5 10 11 13 16,1 17,9 -

Kristinestad 14,4 14,8 14,4 15,7 14,2 14,6 14,1 -

Korsnäs 12,5 11,7 10,3 13,6 10,8 12,3 12 -

29

Malax 12 13,4 13,3 14,7 15,5 13,7 13,2 -

Närpes 9,7 10,1 9,9 10 10,4 9,9 10,1 -


Hela landet 20 19,9 20 20 20,1 20,2 20,3 -


Enligt ATH-undersökningen som THL genomförde i Österbotten åren 2011-2012 använder invånarna i K5-kommunerna internet för att anlita elektroniska tjänster enligt följande: i åldersgruppen 20-54 år cirka 90 %, i åldersgruppen 55-74 år cirka 60 % och i åldersgruppen 75 år och över cirka 18 %. Andelen är något lägre än i hela landet i de två första åldersgrupperna, medan andelen i åldersgruppen 75 år och över är på samma nivå som i hela landet. Denna information är viktig till exempel med tanke på utvecklingen av de elektroniska tjänsterna i kommunerna. Figur 12 visar det åldersstandardiserade sjuklighetsindexet. Det är ett index som räknats ut för varje kommun i Finland och som anger hur frisk eller sjuk befolkningen är i relation till genomsnittet i hela landet (=100). Indexet är åldersstandardiserat. Det baserar sig på tre statistiska variabler: dödlighet, andel av befolkningen i arbetsför ålder som får invalidpension och andel av befolkningen som har rätt till specialersättningsgilla läkemedel. Indexet är ett medeltal av tre delindex. Då det gäller Kaskö kan konstateras att sjuklighetsindexet sjönk under granskningsperioden och var bland de lägsta i K5-kommunerna under åren 2007-2009, men började stiga brant efter år 2009 och år 2011 var indexet 96,4 (Vsvd 89,4).

Figur 12: Sjuklighetsindex, åldersstandardiserat

Sjuklighetsindex, åldersstandardiserat 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 95,3 98,5 84,7 87,4 87,6 91 96,4 -

Kristinestad 90,8 92,1 92,5 94,5 95 94 92,3 -

Korsnäs 89,9 93,5 96,7 93,1 90,2 85,2 84,8 -

Malax 85,6 87,1 87,1 88,4 83,7 82,2 81,4 -

Närpes 81,1 83,3 84,7 85,9 86,7 86,2 86,6 -


Hela landet 100 100 100 100 100 100 100 -


För jämförelsens skull granskades även sjukligheten i ljuset av THL:s ålderstandardiserade sjuklighetsindex. Enligt THL var det åldersstandardiserade sjuklighetsindexet inom Vasa sjukvårdsdistrikt år 2009 87,6 (hela landet 100) (Sotkanet id 243). Detta bekräftar att sjukligheten är mindre i Vasa sjukvårdsdistrikt än i landet i övrigt.

30

Sjukligheten kan också granskas via antalet personer som har rätt till specialersättningsgilla läkemedel. År 2011 var andelen i Kaskö cirka 30 % (hela landet cirka 24 %).

Figur 13: Personer med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, % av befolkningen

Personer med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, % av befolkningen

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 25,3 25,7 26,8 27,4 28,4 28,2 29,1 -

Kristinestad 26,5 26,8 27,2 27,7 28 28,5 28,4 -

Korsnäs 29,1 29,2 27,8 27,7 27,7 27,3 27,3 -

Malax 25,7 25,7 25,4 25 25,2 25,5 25,4 -

Närpes 27,1 27,4 27,7 27,6 27,6 28,1 28,1 -


Hela landet 22,9 23 23,1 23,3 23,5 23,6 23,8 -


Försäljningen av alkoholdrycker per invånare har minskat något under granskningsperioden. Andelen är fortfarande lägre än i hela landet. (Försäljning av alkoholdrycker omfattar de alkoholdrycker som sålts i Alko:s butiker och de alkoholdrycker som levererats till livsmedelsbutiker, kiosker, servicestationer och restauranger med serveringstillstånd i kommunen, dvs. uppgifterna ger en bild av den handel som bedrivits i kommunen och inte enbart av kommuninvånarnas inköp).

Figur 14: Försäljning av alkoholdrycker omräknad till 100-procentig alkohol per invånare, liter

31

Försäljning av alkoholdrycker omräknad till 100-procentig alkohol per invånare, liter

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 5,9 4,5 4,1 4,1 4,3 4,4 4,7 -

Kristinestad 6,9 7 7,1 7,1 7,2 7,2 7,3 -

Korsnäs 1,6 1,9 1,8 2 2 1,8 1,9 -

Malax 1,9 2,1 2,2 2,4 2,4 2,4 2,6 -

Närpes 4,8 4,8 5,4 5,5 5,3 5,2 5,3 -


Hela landet 8,2 8,4 8,7 8,5 8,3 8,1 8,2 -


I det följande behandlas indikatorer som beskriver tryggheten i Kaskö stad. Figur 15 visar antalet brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom. Antalet dylika brott i Kaskö år 2011 var 3,6 / 1000 invånare (hela landet 7,9). Antalet har varierat något under granskningsperioden, men varit konstant från och med år 2009.

Figur 15: Brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare

Brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1,3 2 6,1 4,7 3,5 - 3,6 -

Kristinestad 3 2,1 2,6 6,5 2,8 3,1 4,5 -

Korsnäs 2,7 1,4 6,3 0,9 1,3 1,3 2,2 -

32

Malax 1,4 1,3 2,4 3,2 1,4 0,9 3,4 -

Närpes 2 1,8 2,8 2,3 2 1,9 3,1 -


Hela landet 6,3 6,4 7,1 7,1 6,7 6,6 7,9 -


Antalet egendomsbrott som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare i Kaskö år 2011 var 7,1 (hela landet 48,1). Antalet egendomsbrott har minskat rejält under granskningsperioden (år 2005 var antalet 27,7). (År 2008 är statistikfel, borde vara 18,7)

Figur 16: Egendomsbrott som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare

Egendomsbrott som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 27,7 19,3 17,5 187,4 18,7 18,9 7,1 -

Kristinestad 21,9 28,1 24,6 21,1 22,9 26,5 21,4 -

Korsnäs 14 11,8 18,3 16,7 11,6 8,8 6,2 -

Malax 20,8 11,6 7,4 17,1 10,3 10 9,3 -

Närpes 13 13,3 15,5 15,9 13,3 13,1 13,4 -


Hela landet 49,2 46,2 47,4 48,2 47,8 46 48,1 -


Antalet rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom var under granskningsperioden 0,7-7,4 / 1000 invånare. År 2011 förekom inga rattfyllerifall.

Figur 17: Rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare

33

Rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 7,4 3,3 0,7 - 3,5 3,5 - -

Kristinestad 2,9 3,5 3,1 2,9 3,3 2,2 1,6 -

Korsnäs 1,4 0,5 3,6 2,7 0,9 2,2 1,8 -

Malax 2,7 2,9 1,6 1,3 2 1,8 1,6 -

Närpes 2,5 3,9 3,3 2,8 1,7 2,8 2,4 -


Hela landet 4,9 4,9 5,2 4,8 4,4 3,9 4 -


Totala antalet narkotikabrott som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare var mycket litet under granskningsperioden. Se figur 18 som visar att sådana brott förekommit endast år 2007 och 2011 då antalet var 0,7 / 1000 invånare. Under de andra åren förekom inga sådana brott.

Figur 18: Alla narkotikabrott som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare

Alla narkotikabrott som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - 0,7 - - - 0,7 -

Kristinestad 1,4 0,9 0,9 0,3 0,3 0,3 0,7 -

Korsnäs - 0,5 - - - - - -

34

Malax 0,7 0,7 0,7 0,5 0,4 0,5 0,5 -

Närpes 0,2 0,2 0,2 0,3 - 0,2 0,4 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 2 2,3 2 2,5 2,7 2,3 3,2 -

Hela landet 2,7 2,5 2,9 2,9 3,5 3,7 3,8 -


Antalet fall av äventyrande av trafiken och trafikförseelser som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare i Kaskö år 2011 var 25,6/ 1000 invånare (hela landet 93,4).

Figur 19: Antalet fall av äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare

Antalet fall av äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 29 27,2 26,3 21 24,3 32,2 25,6 -

Kristinestad 51,7 34,2 43 47,8 51,1 41,9 43 -

Korsnäs 22,6 20,4 32,6 45,1 36,2 53,5 60,5 -

Malax 52 63,2 73,3 73,2 96 75,3 70,9 -

Närpes 72,3 71,7 96,7 86,9 95,6 81,3 84,3 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 71,7 63,6 74 84,1 95,3 102 116,9 -

Hela landet 67,4 65,6 71,5 81,8 91,4 93,8 93,4 -


I det följande beskrivs kommunernas ekonomiska nyckeltal 2011 (se tabell 7) samt prognosen för kommunens livskraft (se tabell 8) på basen av de ekonomiska siffrorna. För Kaskös del kan konstateras att årsbidraget var på minus år 2011. Nedläggningen av MetsäBotnias fabrik har inverkat radikalt på stadens ekonomi. Inkomstskatteprocenten har höjts och år 2013 är den 21 %. Kommunens verksamhetsutgifter i förhållande till skattepliktiga förvärvsinkomster kommer enligt prognosen för år 2030 att vara cirka 43 %. Om siffran är över 40 % förebådar det ekonomisk kris i kommunen.

Tabell 7: Kommunernas ekonomiska nyckeltal 2011

35

Inkomstskatte-procent 2012

Skatteinkomster euro/inv.

Årsbidrag euro/invånare

Lånestock euro/invånare

Statsandelar euro/invånare

Kaskö 20,00 3595 -817 2185 132

Kristinestad 20,00 2862 32 2241 2377

Korsnäs 19,75 2931 551 384 2695

Malax 20,25 2852 265 1727 2745

Närpes 20,00 2891 305 1255 2482

Österbotten 19,75 3388 295 2026 1885

Hela landet 19,25 3530 384 2037 1418


Tabell 8: Kommunernas verksamhetsutgifter i förhållande till skattepliktiga förvärvsinkomster åren

2010 och 2030 (förhållandet är bra om det är över 30 % och dåligt om det är över 40 %)

2010 2030 Förändring %

Kaskö 30,74 % 43,09 % 12,35 %

Kristinestad 32,68 % 38,22 % 5,54 %

Korsnäs 33,74 % 36,46 % 2,72 %

Malax 35,17 % 38,38 % 3,21 %

Närpes 31,56 % 35,39 % 3,83 %

Källa: Kunnallisalan kehittämissäätiö (FM:s uppgifter i utredningen om kommun- och

servicestrukturreformen)

Kommunernas verksamhetsutgifter i förhållande till skattepliktiga förvärvsinkomster åren 2010

och 2030

36

BILAGA 2 Indikatorer som beskriver barnens, ungdomarnas och barnfamiljernas välfärd (figurerna

20-37)

Levnadsförhållanden

Senare, då det nationella indikatorarbetet gällande barn blir klart, tas här in indikatorer som beskriver levnadsförhållandena för barn i åldern 0-11 år. Kaskös resultat i enkäten Hälsa i skolan som utfördes bland eleverna i årskurs 8-9 framgår enligt följande: Resultaten för svenskspråkiga högstadiet ingår i resultaten för Närpes och finskspråkiga högstadiets resultat i resultaten för Östermark (Östermarks resultat se www.hyvinvointikertomus.fi ). Såsom konstaterades i föregående kapitel är K5-området ännu en trygg och god boendemiljö för familjer. Indikatorn trångbodda bostadshushåll med barn anger den procentuella andelen bostadshushåll med barn där minst en person är under 18 år och i bostaden bor fler personer än en per rum (köket räknas inte in i antalet rum). Andelen trångbodda bostadshushåll med barn i Kaskö har ökat jämnt under granskningsperioden. År 2005 var andelen 21 % och år 2011 var den 28,6 %.

Figur 20: Trångbodda bostadshushåll med barn, % av alla bostadshushåll med barn

Trångbodda bostadshushåll med barn, % av alla bostadshushåll med barn

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 21 21,4 25,4 25,2 24,6 28 28,6 -

Kristinestad 27,6 26,4 25,7 22,6 23,5 23,8 24,6 -

Korsnäs 24,1 27 26,5 27 26,7 25,2 25,5 -

Malax 27 28,1 27,7 28 28,2 26,5 27,3 -

Närpes 29 28,1 28,1 28,3 31 31 32,8 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 30 28,8 28,3 28,1 28,6 28,4 28,3 -

Hela landet 31,5 30,3 30 29,3 29,5 29,5 29,3 -


I Kaskö fanns under granskningsperioden inte en enda person i åldern 0-17 år som placerats utanför hemmet.


37

Figur 21: Personer i åldern 0-17 år som placerats utanför hemmet, % av befolkningen i samma

ålder

Personer i åldern 0-17 år som placerats utanför hemmet, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 0,5 0,5 0,4 0,4 - 0,5 0,9 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 0,6 - - - 0,5 -

Närpes 0,4 0,5 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 -


Hela landet 1,1 1,2 1,2 1,3 1,3 1,3 1,4 -


ATH-undersökningen gav vid handen att familjerna verkar ha ekonomiska utmaningar, eftersom cirka 40 % av personerna i åldern 20-54 år uppgav att det är svårt att täcka utgifterna med inkomsterna. Indikatorn risk för fattigdom bland barn uttrycker den procentuella andelen personer under 18 år som bor i hushåll med låga inkomster av alla personer under 18 år som bor i området. Gränsen för låg inkomst är en siffra som räknats ut på OECD:s skala. Risken för fattigdom bland barn har stigit rejält under granskningsperioden. År 2005 var den 4,2 och år 2011 var den 10.

Figur 22: Risken för fattigdom bland barn

38

Risken för fattigdom bland barn 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 4,2 6,7 6,1 8,1 11 10 - -

Kristinestad 12 11,5 12,1 11,8 12,1 12,6 - -

Korsnäs 9 11,8 15,8 13,7 16 14,8 - -

Malax 8,4 7,9 8,4 7,5 10,4 9 - -

Närpes 7,8 7,8 8,6 8,5 8 9,2 - -


Hela landet 13,2 13,5 13,9 14,1 14,6 14,8 - -


Antalet barnfamiljer som fått utkomststöd har stigit under granskningsperioden och var som högst åren 2008-2010, varefter antalet ser ut att minska.

Figur 23: Barnfamiljer som fått utkomststöd, % av barnfamiljerna

Barnfamiljer som fått utkomststöd, % av barnfamiljerna 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 6,5 5 3,8 7,9 8,1 7,6 7,1 -

Kristinestad 8,3 6,6 5,3 3,8 3,6 4,4 6,4 -

Korsnäs 3,7 3,2 2,6 3,5 6,3 7,5 6,9 -

Malax 7,9 7,5 6 4,7 6,2 5,8 4,3 -

Närpes 7,4 7,3 7 7 8,4 6,1 6,1 -


Hela landet 9 8,5 8,1 8,1 8,8 8,7 8,6 -


Figur 24: Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurs 8-9

39

Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurs 8-9 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 22,2 - 16,7 - 17,3 - 18,7 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 18,2 - - - 22,2 -

Närpes 23,9 - 21,9 - 24,8 - 18 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 24,2 - 23,2 - 22,1 - 22 -

Hela landet 23,1 21,9 21,9 22,3 22,3 22,3 22,3 -


Andelen personer i åldern 17-24 år som är utanför utbildningssystemet var som störst åren 2006-2009, varefter antalet börjat sjunka och var 4,4 % år 2010. Andelen är den lägsta av k5-kommunerna och betydligt lägre än i hela landet.

Figur 25: Personer i åldern 17-24 år utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder

Personer i åldern 17-24 år utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 5,3 10,9 8,6 11,8 7,1 4,4 - -

Kristinestad 9,2 9,4 8,5 9,6 8,4 9,1 - -

Korsnäs 6,2 7,8 9,7 12,3 12 11,7 - -

Malax 10 8,9 8,2 7,1 9,2 8,4 - -

40

Närpes 5,6 5,7 7,2 7,5 8,6 9,7 - -


Hela landet 11,4 11,4 11,7 11,8 11,4 11,4 - -


Arbetslösa ungdomar har funnits i Kaskö under tre år av granskningsperioden, år 2005 var andelen 10,5 % av arbetskraften i åldern 18-24 år, år 2009 var andelen 17 % och år 2010 var den 11,1 %.

Figur 26: Arbetslösa ungdomar, % av arbetskraften i åldern 18-24 år

Arbetslösa ungdomar, % av arbetskraften i åldern 18-24 år 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 10,5 - - - 17 11,1 - -

Kristinestad 10 8,6 6,5 7 12,1 11,9 10 -

Korsnäs - - - - 8 5,1 4,8 -

Malax 5,9 5,1 3,4 2,8 8,9 8,8 4,5 -

Närpes 4,2 4,2 2,7 2,8 9,1 6,3 3,7 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 8,5 6,6 5,4 5 9,8 9 7,2 -

Hela landet 11,9 10,2 9 8,8 13,8 13 11,9 -


Figur 27: Brister i skolans fysiska arbetsmiljö, % av eleverna i årskurs 8-9

41

Brister i skolans fysiska arbetsmiljö, % av eleverna i årskurs 8-9

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 56,7 - 50,3 - 64 - 63,4 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 28,4 - - - 31,3 -

Närpes 65,5 - 63,1 - 63,3 - 53,9 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 54,8 - 53,2 - 56,4 - 58,4 -

Hela landet 55,4 55,5 55,5 54,7 54,7 56,9 56,9 -


Kollektivtrafikförbindelserna inverkar väsentligt på invånarnas levnadsförhållanden inom landsbygdsområden. Enligt THL:s regionala hälso- och välfärdsundersökning i Österbotten 2011-2012 (ATH) ansåg invånarna i alla åldersgrupper i K5-kommunerna oftare än i hela landet att de dåliga trafikförbindelserna är störande i det dagliga livet. Detta inverkar också på barnen, ungdomarna och barnfamiljerna.

Levnadsvanor och riskfaktorer

Senare, då det nationella indikatorarbetet gällande barn blir klart, tas här in indikatorer som beskriver barns och ungas levnadssätt och riskfaktorer.

Figur 28: Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 8-9

Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 8-9

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 32,8 - 18,9 - 27,3 - 21,3 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 31,9 - - - 27,4 -

Närpes 27 - 30,2 - 20,8 - 19,6 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 20,5 - 17 - 14,8 - 15,3 -

Hela landet 21,6 17,5 17,5 16,5 16,5 15,5 15,5 -

42


Figur 29: Röker dagligen, % av eleverna i årskurs 8-9

Röker dagligen, % av eleverna i årskurs 8-9 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 17,7 - 8,9 - 10,1 - 11,1 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 16,9 - - - 13,6 -

Närpes 23,1 - 16,4 - 14,3 - 14,1 -


Hela landet 17,7 14,9 14,9 15,1 15,1 15 15 -


Figur 30: Prövat på olagliga droger minst en gång, % av eleverna i årskurs 8-9

Prövat på olagliga droger minst en gång, % av eleverna i årskurs 8-9

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 8,3 - 0,5 - 1,6 - 1,5 -

Korsnäs - - - - - - - -

43

Malax - - 1,9 - - - 7,7 -

Närpes 5 - 4,5 - 2,9 - 1,7 -


Hela landet 7,2 6 6 6,2 6,2 8 8 -


Figur 31: Övervikt, % av eleverna i årskurs 8-9

Övervikt, % av eleverna i årskurs 8-9 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 17,9 - 19,4 - 16,8 - 21,6 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 20,3 - - - 18,8 -

Närpes 18,3 - 23,9 - 16,3 - 19,5 -


Hela landet 14,5 15,4 15,4 14,9 14,9 15,4 15,4 -


Hälsotillstånd

Senare, då det nationella indikatorarbetet gällande barn blir klart, tas här in indikatorer som beskriver barnens och ungdomarnas hälsa.

Spädbarnsdödligheten var något högre inom Vasa sjukvårdsdistrikt år 2005 än i hela landet, men har minskat under granskningsperioden. Den började stiga på nytt år 2011 och år 2012 var spädbarnsdödligheten 3,6 / 1000 levande födda (hela landet 2,7 / 1000 levande födda).

Figur 32: Spädbarnsdödlighet / 1000 levande födda

44

Spädbarnsdödlighet / 1000 levande födda 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad - - - - - - - -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - - - - - - -

Närpes - - - - - - - -

Vasa sjukvårdsdistrikt 4,4 4,3 4,2 3,6 2,9 1 2,1 3,6

Hela landet 3,1 2,9 2,7 2,7 2,6 2,3 2,4 2,7


Andelen personer i åldern 0-15 år som har rätt till specialersättningsgilla läkemedel har varit relativt konstant under granskningsperioden (3,1 % år 2011). Andelen följer trenden i hela landet.

Figur 33: Personer i åldern 0-15 år med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, % av

befolkningen i samma ålder

Personer i åldern 0-15 år med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 5,3 2,9 2,1 3,2 3,3 3,4 3,6 -

Kristinestad 3,9 3,3 3,4 3,4 3,2 3,3 3,6 -

45

Korsnäs 3 3,4 3 2,6 2,8 2,3 3,1 -

Malax 4,6 3,9 3,5 2,8 2,8 2,8 2,6 -

Närpes 3,6 3,2 2,8 2,9 3 2,9 3 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 3,6 3,4 3,1 3,1 3,1 3 3,1 -

Hela landet 4,2 4 3,8 3,7 3,6 3,6 3,6 -


Figur 34: Medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd, % av eleverna i årskurs 8-9

Medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd, % av eleverna i årskurs 8-9

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 16,8 - 18,9 - 20,2 - 13,7 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 16,3 - - - 19,4 -

Närpes 15,3 - 15,5 - 25,4 - 16,4 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 18,2 - 19,5 - 21,5 - 20 -

Hela landet 16,6 17,4 17,4 16,9 16,9 16,4 16,4 -


Figur 35: Medelsvår eller svår depression, % av eleverna i årskurs 8-9

46

Medelsvår eller svår depression, % av eleverna i årskurs 8-9

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 14,5 - 9,3 - 13 - 6,9 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 5,1 - - - 10,9 -

Närpes 9,7 - 10,4 - 11,6 - 5,7 -


Hela landet 12,5 13 13 13,1 13,1 12,8 12,8 -


Upplevd livskvalitet och delaktighet

Senare då det nationella indikatorarbetet gällande barn blir klart tas här in indikatorer som beskriver barnens och ungdomarnas livskvalitet och delaktighet.

Figur 36: Inga nära vänner, % av eleverna i årskurs 8-9

47

Inga nära vänner, % av eleverna i årskurs 8-9 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 13,3 - 8,4 - 8,5 - 2,6 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 8,3 - - - 7,9 -

Närpes 10,5 - 5,9 - 14,3 - 9,5 -


Hela landet 11,7 11 11 9,8 9,8 9,1 9,1 -


Figur 37: Mobbats i skolan minst en gång i veckan, % av eleverna i årskurs 8-9

48

Mobbats i skolan minst en gång i veckan, % av eleverna i årskurs 8-9

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 5,3 - 5,1 - 5,7 - 8,5 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 7,4 - - - 7,2 -

Närpes 15,8 - 10,1 - 10,3 - 9,4 -


Hela landet 7,2 7,6 7,6 8,3 8,3 7,6 7,6 -


Arbets- och/eller funktionsförmågan

Senare, då det nationella indikatorarbetet gällande barn blir klart, tas här in indikatorer som beskriver barnens och ungdomarnas funktionsförmåga.

49

BILAGA 3 Indikatorer som beskriver välfärden för personer i arbetsför ålder (figurerna 38-61)


K5-området är ännu en trygg och god boendemiljö för familjer. ATH-undersökningen gav vid handen att familjerna verkar ha ekonomiska utmaningar, eftersom cirka 40 % av personerna i åldern 20-54 år uppgav att det är svårt att täcka utgifterna med inkomsterna. I Kaskö fanns långvariga mottagare av utkomststöd i åldern 25-64 år endast år 2006, då andelen var 0,7 %.

Figur 38: Långvariga mottagare av utkomststöd i åldern 25-64 år, % av befolkningen i samma ålder

Långvariga mottagare av utkomststöd i åldern 25-64 år, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - 0,7 - - - - - -

Kristinestad 0,9 0,9 0,9 0,6 0,5 0,4 0,6 -

Korsnäs - 0,5 - 0,6 0,5 0,7 1,3 -

Malax 0,9 1,1 0,9 0,8 1,1 0,8 0,7 -

Närpes 0,8 0,7 0,4 0,5 0,8 0,8 0,6 -


Hela landet 1,8 1,8 1,8 1,9 2,1 2,2 2,2 -


Antalet arbetslösa har ökat rejält från och med år 2009. Andelen arbetslösa av arbetskraften år 2011 var 15,3 %. En bidragande orsak till den höga siffran är fabriksnedläggningen i Kaskö.

Figur 39: Arbetslösa, % av arbetskraften

50

Arbetslösa, % av arbetskraften 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 6,9 7,2 4,8 5,7 10 14,6 15,3 -

Kristinestad 8,1 7,5 5,8 5,5 7,4 7,2 6,3 -

Korsnäs 3,6 3,5 3,3 3,8 6,3 5,4 4,1 -

Malax 5,5 5 4,1 3,9 5,9 5,5 4,9 -

Närpes 3,8 3,5 2,7 2,3 5,2 5,1 3,3 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 7,6 6,7 5,5 5 6,9 6,8 6 -

Hela landet 10,8 9,7 8,4 8 10,3 10,2 9,4 -


Även andelen svårsysselsatta har ökar kraftigt från och med år 2009 och var 7,6 % år 2011. Även här är fabriksnedläggningen en bidragande orsak.

Figur 40: Svårsysselsatta, % av personer i åldern 15-64 år

Svårsysselsatta, % av personer i åldern 15-64 år

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - 2 1,9 1,8 3,5 6,3 7,6 -

Kristinestad - 2,8 2,2 2,1 2,3 2,8 2,6 -

Korsnäs - 1,3 0,7 1 1,6 1,1 1,3 -

Malax - 1,9 1,4 1,3 1,7 1,9 1,8 -

51

Närpes - 1,1 0,8 0,7 1,1 1,4 1,1 -

Vasa sjukvårdsdistrikt - 2,8 2,2 1,9 2,2 2,6 2,5 -

Hela landet - 4,2 3,5 3,1 3,7 4,1 4 -


Andelen långtidsarbetslösa år 2005 var cirka 26 %. Därefter minskade andelen och var cirka 19 % år 2009. Därefter började andelen igen öka och var nästan 29 % år 2011.

Figur 41: Långtidsarbetslösa, % av de arbetslösa

Långtidsarbetslösa, % av de arbetslösa 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 25,9 25 22,2 16,7 12,2 18,9 28,7 -

Kristinestad 16 20,2 19,5 13,6 11,4 12,7 16,7 -

Korsnäs - - - - 12,1 13,8 15,9 -

Malax 22 20,9 20,6 18,8 14,2 18,5 23,1 -

Närpes 15,1 15,2 14,9 11,7 6,3 12,5 14,1 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 24,9 25 24,1 21 12,8 16,4 21,6 -

Hela landet 26,3 26 24 21,4 15,7 20,4 23,4 -


I ATH-undersökningen framkom att de dåliga kollektivtrafikförbindelserna inverkar negativt på välfärden för områdets invånare, vilket är en utmaning Kollektivtrafikförbindelserna inverkar avsevärt på levnadsförhållandena för områdets invånare, eftersom K5-området är landsbygdsdominerat med långa avstånd. Följande figurer visar att alla åldersgrupper ansåg att de dåliga kollektivtrafikförbindelserna försvårar det dagliga livet mera än i landet i genomsnitt (till vänster K5 och till höger hela landet).

Figur 42: De dåliga kollektivtrafikförbindelserna upplevs vara störande (%)

52


På basen av ATH-undersökningen kan konstateras att antalet personer som rökte dagligen inom K5-området år 2012 var något lägre än i hela landet i alla åldersgrupper. I åldersgruppen 20-54 år rökte cirka 18 % dagligen och i åldersgruppen 55-74 år knappt 10 %.

Figur 43: Röker dagligen (%)

Enligt ATH-undersökningen var den procentuella andelen personer med övervikt i K5-kommunerna i åldersgruppen 20-54 år (drygt 10 %) något mindre än andelen i hela landet och i åldersgruppen 55-74 år (drygt 20 %) något större än andelen i hela landet.

Figur 44: Andelen personer med övervikt (%)

53

Av invånarna i K5-kommunerna i alla åldersgrupper uppgav betydligt färre än i hela landet att de använder för mycket alkohol. Ändå uppgav cirka 23 % i åldersgruppen 20-54 år (hela landet cirka 40 %) och cirka 10 % i åldersgruppen 55-74 år (hela landet cirka 25 %) att de använder för mycket alkohol. (Källa: ATH) I ATH-undersökningen uppgav cirka 6 % av personerna i åldern 20-54 år i K5-området att de använt cannabis under de 12 senaste månaderna. Andelen är en procentenhet högre än andelen i hela landet (hela landet knappt 5 %). Andelen invånare i K5-området som uppgav sig använda litet grönsaker i kosten var mindre än i hela landet. I åldersgruppen 20-54 år uppgav cirka 20 % och i åldersgruppen 55-74 år cirka 25 % att de använder litet grönsaker i kosten (Källa: ATH-undersökningen). Såsom framgår av följande figur äter invånarna i K5-kommunerna i alla åldersgrupper bakverk o.d. dagligen. Den procentuella andelen personer som äter bakverk o.d. i alla åldersgrupper är större än i hela landet. Störst är skillnaden i åldersgruppen 55-74 år.

Figur 45: Äter bakverk dagligen ( %)

På basen av ATH-undersökningen ansåg knappt 5 % av åldersgruppen 20-54 år och cirka 5 % av åldersgruppen 55-74 år att de har spelproblem. Munhygienen inverkar på människans hälsotillstånd som helhet. Andelen personer som borstar tänderna minst två gånger om dagen i K5-kommunerna var knappt 60 % i alla åldersgrupper. Andelen är något mindre än i hela landet (ATH-undersökningen). Andelen är överraskande låg.

54

Enligt ATH-undersökningen var andelen personer som motionerar aktivt (regelbundet flera timmar per vecka) i K5-kommunerna i åldersgruppen 20-54 år knappt 20 % (mindre än i hela landet) och i åldersgruppen 55-74 år cirka 15 % (något mera än i hela landet). Siffrorna är oroväckande låga. Av följande figur framgår att den procentuella andelen personer i alla åldersgrupper i K5-området som uppgav sig alltid använda cykelhjälm vid cykelåkande är betydligt mindre än i hela landet. Cykelhjälmen kan förhindra allvarliga skallskador, invalidisering och till och med dödsfall om man cyklar omkull.

Figur 46: Använder alltid cykelhjälm vid cykelåkning ( %)

Sömnen är viktig för den fysiska, psykiska, sociala och kognitiva välfärden. I ATH-undersökningen var andelen invånare som uppgav sig ha lidit av sömnlöshet under de 30 senaste dagarna något mindre i K5-kommunerna än i hela landet, men den procentuella andelen var ändå ganska stor (20-54 år cirka 30 % och 55-74 år cirka 35 %).

Hälsotillstånd

Antalet personer som fick sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa per 1000 invånare var 27,9 år 2011 (hela landet 18,8). I början av granskningsperioden år 2005 var siffran nästan 40. Antalet började minska och var som lägst år 2008 (14,3).

Figur 47: Personer i åldern 25-64 år som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa / 1000 personer i

samma ålder

55

Personer i åldern 25-64 år som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa / 1000 personer i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 39,6 38,6 19,1 14,3 18,7 26,6 27,9 -

Kristinestad 17,1 18,9 23 22,1 19,9 18,4 16,7 -

Korsnäs 14,4 8,2 12,6 19,1 16,2 10,8 17,6 -

Malax 18,2 21,7 24 24,9 19,6 21,1 25 -

Närpes 13,3 13,2 16,4 15,6 14,6 18,7 20,6 -


Hela landet 20,8 21,7 22 21,6 19,9 19,2 18,8 -


Antalet personer med rätt till specialersättningsgilla läkemedel (40-64 år) år 2011 var cirka 5 %. Antalet har ökat under granskningsperioden med cirka en procentenhet.

Figur 48: Personer i åldern 40-64 år som på grund av diabetes har rätt till specialersättningsgilla

läkemedel, % av befolkningen i samma ålder

Personer i åldern 40-64 år som på grund av diabetes har rätt till specialersättningsgilla läkemedel, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

56

Kaskö 3,3 3,2 2,8 3,9 4,5 3,9 4,6 -

Kristinestad 2,8 3,2 3,2 3,9 4,4 4,8 4,7 -

Korsnäs 2,7 2,7 3 3,5 4 3,9 4,5 -

Malax 3,3 3,3 3,4 3,7 4,3 4,6 4,3 -

Närpes 2,7 2,8 3,1 3,4 3,8 4,8 5,3 -


Hela landet 3,6 3,7 3,9 4,2 4,5 4,9 5,4 -


Antalet förlorade levnadsår har minskat i jämn takt inom Vasa sjukvårdsdistrikts område. Inga siffror finns att tillgå för Kaskös del, eftersom sådana finns endast för kommuner med fler än 5000 invånare.

Figur 49: Förlorade levnadsår (PYLL) i åldrarna 0-80 år / 100 000 invånare (uppgiften finns att tillgå

endast för kommuner med över 5000 invånare)

Förlorade levnadsår (PYLL) i åldrarna 0-80 år / 100 000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 5745 5432 6990 6160 6364 - - -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax 7173 6371 4806 4239 4951 - - -

Närpes 6174 6850 6752 6562 5484 - - -

Vasa sjukvårdsdistrikt 6449 6320 6197 6099 5769 - - -

Hela landet 8245 8119 7907 7793 7599 - - -


Oroväckande många av invånarna i K5-området uppgav i ATH-undersökningen att de ansåg att deras hälsa är endast medelmåttig eller sämre. I åldersgruppen 20-54 år uppgav cirka 30 % och i åldersgruppen 55-74 år cirka 45 % att de ansåg hälsan vara medelmåttig eller sämre.

Figur 50: Upplever att hälsan är medelmåttig eller sämre (%)

57

Även andelen personer som har depressionssymtom är oroväckande. Invånarna i K5-kommunerna uppgav att de haft depressionssymptom under minst 2 veckors tid enligt följande: åldersgruppen 20-54 år cirka 30 % och åldersgruppen 55-74 år cirka 20 %.

Figur 51: Har haft depressionssymtom i minst 2 veckor under de senaste 12 månaderna (%)

Enligt ATH-undersökningen var andelen personer i åldern 20-54 år med avsevärd psykisk belastning cirka 15 % (hela landet cirka 15 %) och i åldersgruppen 55-74 år cirka 8 % (hela landet cirka 10 %). Självmordstankar förekom i alla åldersgrupper i mindre utsträckning än i hela landet. Andelen i åldersgruppen 20-54 år var cirka 3 % (hela landet cirka 7 %) och i åldersgruppen 55-74 år cirka 1 % (hela landet cirka 3 %). Indikatorn positiv psykisk hälsa: kompletteras senare då det fortsatta arbetet med resultaten i ATH-undersökningen framskrider.


Invånarna i K5-kommunerna ansåg att deras livskvalitet (WHOQOL-8) i genomsnitt är god enligt följande: åldersgruppen 20-54 år cirka 55 % och åldersgruppen 55-74 år cirka 55 %. Resultaten avviker inte mycket från situationen i hela landet.

Figur 52: Anser att deras livskvalitet i genomsnitt är god (%)

58

Enligt ATH-undersökningen var andelen personer som under de 4 senaste veckorna känt sig lyckliga i K5-kommunerna på samma nivå som i hela landet. Av personerna i åldern 20-54 år har drygt 40 % och i åldern 55-74 drygt 40 % känt sig lyckliga under de senaste 4 veckorna. På basen av ATH-undersökningen var den procentuella andelen personer som känt sig ensamma cirka 6 % (20-74 år). Andelen är något lägre än i hela landet. De som besvarade ATH-undersökningen var mycket nöjda med säkerheten i det område där de bor, eftersom nästan 90 % i alla åldersgrupper uppgav att de är nöjda med säkerheten där de bor.

Figur 53: Nöjda med säkerheten i bostadsområdet (%)

Enligt ATH-undersökningen är invånarna i K5-kommunerna något nöjdare med förhållandena där de bor än invånarna i hela landet. Cirka 80 % av personerna i åldern 20-54 år och cirka 85 % i åldern 55-74 år uppgav sig vara nöjd med förhållandena där de bor. Knappt 15 % av åldersgruppen 20-54 år och cirka 3 % av åldersgruppen 55-74 uppgav att de blivit utsatta för våld eller hot om våld. Andelen är något under andelen i hela landet.

Figur 54: Blivit utsatt för våld eller hot om våld (%)

59

Invånarna i K5-kommunerna litade på beslutsfattandet i den egna kommunen enligt följande: i åldersgruppen 20-54 år var vitsordet knappt 3 och i åldersgruppen 55-74 år drygt 3 (på skalan 0-5).

Figur 55: Tilliten till den egna kommunens beslutsfattande på skalan 1-5 (medelvärde)

Tilliten till den offentliga hälso- och sjukvården är på ungefär samma nivå som i hela landet. Personerna i åldern 20-74 år gav vitsordet cirka 3,5. Tilliten till den offentliga socialvården var något större i K5-kommunerna än i hela landet. Vitsordet i åldersgruppen 20-74 år var drygt 3 (ATH-undersökningen). På basen av ATH-undersökningen avviker inte andelen invånare som deltar aktivt i K5-kommunerna från andelen i hela landet. I åldersgruppen 20-54 år var andelen cirka 30 % och i åldersgruppen 55-74 år knappt 30 %. Följande figur visar att invånarna i K5-kommunerna håller något aktivare kontakt med vänner och släktingar utanför hushållet än i hela landet.

Figur 56: Håller kontakt med vänner och släktingar utanför hushållet (%)

60

Andelen invånare i K5-kommunerna som deltar i kulturföreningsverksamhet är ungefär på samma nivå som i hela landet i åldersgruppen 20-74 år, medan deltagandet i idrottsföreningar i K5-kommunerna är aktivare än i hela landet i alla åldersgrupper. (ATH-undersökningen)

Arbets- och/eller funktionsförmåga

Andelen personer i åldern 25-64 år som får invalidpension på grund av psykiska sjukdomar och beteendestörningar ökar och var 4 % år 2011.

Figur 57: Personer i åldern 25-64 år som får invalidpension på grund av psykiska problem och beteendestörningar, % av befolkningen i samma ålder

Personer i åldern 25-64 år som får invalidpension på grund av psykiska sjukdomar eller beteenderubbning, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 2,7 3,3 3,7 3,8 4,2 3,4 4,3 -

Kristinestad 3,9 4,4 4,4 4,6 4,8 5 5 -

Korsnäs 2,9 2,8 3,2 2,7 2,8 3,1 3 -

Malax 3 3 2,9 3 3,1 3,1 3 -

Närpes 3,3 3,1 3,1 3,1 3,1 2,9 2,9 -

61


Hela landet 3,8 3,8 3,9 3,9 3,9 3,9 3,8 -


Andelen personer som får invalidpension har börjat stiga något från och med år 2006 och var cirka 11 % år 2011.

Figur 58: Andelen personer i åldern 25-64 år som får invalidpension, % av befolkningen i samma ålder

Andelen personer i åldern 25-64 år som får invalidpension, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 8,6 8,9 10,1 10,1 10,2 10,5 10,6 -

Kristinestad 9,6 10,1 10,7 11 11,1 11,1 10,7 -

Korsnäs 9 9 9,4 9,1 9,1 9 8,7 -

Malax 8,2 8,1 8 8,1 7,9 7,8 7,3 -

Närpes 7,4 7,3 7,4 7,6 7,4 7,2 7,1 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 8,1 8 8 7,9 7,8 7,6 7,4 -

Hela landet 8,8 8,8 8,9 8,9 8,9 8,7 8,6 -


Personer som får invalidpension på grund av sjukdomar i muskuloskeletala systemet har ökat något under granskningsperioden och var cirka 3 % år 2011.

Figur 59: Personer i åldrarna 16-64 år som får invalidpension på grund av sjukdomar i muskuloskeletala

systemet, % av befolkningen i samma ålder

62

Personer som får invalidpension på grund av sjukdomar i det muskuloskeletala systemet, % av personer i åldern 16-64 år

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 2,1 2,2 2,6 2,9 2,7 3,1 2,9 -

Kristinestad 1,7 1,9 2,1 2,1 2,1 2,1 2 -

Korsnäs 3 2,8 2,7 2,9 2,7 2,4 2,5 -

Malax 2,2 2,2 2,1 2 1,7 1,8 1,8 -

Närpes 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,7 1,7 -


Hela landet 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 -

(Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen

Människornas egen uppfattning om arbetsförmågan är viktig. Figuren visar att i ATH-undersökningen var antalet personer som bedömde att deras arbetsförmåga har minskat större i K5-kommunerna än i landet i som helhet. Drygt 20 % (hela landet knappt 20 %) av åldersgruppen 20-54 år bedömer att arbetsförmågan försämrats, medan motsvarande andel i åldersgruppen 55-74 år redan är cirka 50 % (hela landet drygt 40 %). Oroväckande var att knappt 20 % av åldersgruppen 20-54 år (hela landet knappt 30 %) bedömde att de inte kommer att orka arbeta tills de uppnår normal pensionsålder. I åldersgruppen 55-74 år var andelen drygt 20 % (hela landet drygt 30 %).

Figur 60: Bedömer att arbetsförmågan försämrats (%)

63

Att kombinera familj och arbete är inte alltid lätt. ATH-undersökningen utvisar att båda åldersgrupperna (20-54 år och 55-74 år) känner att de försummar sitt hem på grund av arbetet. De procentuella andelarna var oroväckande stora och något större än andelen i hela landet. I åldersgruppen 20-54 år uppgav cirka 45 % (hela landet knappt 40 %) och i åldersgruppen 55-74 år cirka 43 % (hela landet cirka 40 %) att de försummar hemmet på grund av arbetet.

Figur 61: Känner att de försummar sitt hem på grund av arbetet (%)

Mindre än 5 % av åldersgruppen 20-54 år och cirka 5 % av åldersgruppen 55-74 år uppgav att de hjälper sin make/maka med nedsatt funktionsförmåga i hemmet (ATH-undersökningen).

64

BILAGA 4. Indikatorer som beskriver de äldres välfärd (figurerna 62-82)


K5-området är ännu en trygg och god boendemiljö för familjer i alla åldrar. I ATH-undersökningen framkom att de dåliga kollektivtrafikförbindelserna inverkar negativt på välfärden för områdets invånare, vilket är en utmaning Kollektivtrafikförbindelserna inverkar avsevärt på levnadsförhållandena för områdets invånare, eftersom K5-området är landsbygdsdominerat med långa avstånd. Av följande figurer kan konstateras att de som fyllt 75 år var den grupp som mest (nästan 40 %) upplevde att de dåliga trafikförbindelserna försvårar det dagliga livet i området.

Figur 62: De dåliga kollektivtrafikförbindelserna upplevs vara störande (%)

65

Dessutom ger ATH-undersökningen vid handen att även de äldre har ekonomiska utmaningar, eftersom cirka 35 % av de som fyllt 75 år uppgav att det är svårt att täcka utgifterna med inkomsterna. Av de som fyllt 75 år i Kaskö bodde cirka 87 % hemma (hela landet 89,6 %). Enligt Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds kvalitetsrekommendationer är målsättningen att 90-91 % av de som fyllt 75 år ska bo hemma. Andelen har hållits ganska konstant under granskningsperioden och uppnår inte ännu de nationella rekommendationerna.

Figur 63: Personer i åldern 75 år och över som bor hemma, % av befolkningen i samma ålder

Personer i åldern 75 år och över som bor hemma, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 86,9 85,5 87,8 87,8 87,6 86,5 87,1 -

Kristinestad 92,3 91,3 91,5 90 90,6 91,1 89,7 -

Korsnäs 89,9 90,6 89,4 88,3 88,1 96,7 87,9 -

Malax 88,7 88,4 88 87,3 87,1 86,8 87,3 -

Närpes 89,8 90 90,1 90 90,5 90,7 90,9 -


Hela landet 89,6 89,4 89,3 89,3 89,4 89,5 89,6 -


År 2011 fick cirka 10 % av de som fyllt 75 år regelbunden hemvård. Enligt Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds kvalitetsrekommendationer är målsättningen att 13-14 % av de som fyllt 75 år ska få regelbunden hemvård. Andelen har ökat under granskningsperioden, men uppfyller inte ännu de nationella rekommendationerna.

Figur 64: Personer i åldern 75 år och över som var klienter inom regelbunden hemvård 30.11, % av


66

Personer i åldern 75 år och över som var klienter inom regelbunden hemvård 30.11, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 6,9 - 12,2 14,5 11,6 12 10,1 -

Kristinestad 7,3 - 6,9 6,7 7,2 7,7 7,7 -

Korsnäs 10,8 - 8,4 9,7 12,3 12 11,7 -

Malax 12 - 11,3 10 10,1 12,2 10,7 -

Närpes 15 - 16,8 17,5 17,2 17,1 13,2 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 9,7 - 9 10 9,1 10,6 10,9 -

Hela landet 11,2 - 11,2 11 11,3 11,8 12,2 -


År 2011 fick 6,5 % av de som fyllt 75 år stöd för närståendevård. Enligt Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds kvalitetsrekommendationer är målsättningen att 5-6 % av de som fyllt 75 år ska omfattas av stöd för närståendevård. Andelen personer som får stöd för närståendevård har ökat i enlighet med de nationella riktlinjerna.

Figur 65: Klienter i åldern 75 år och över som omfattades av stöd för närståendevård under året, % av


Klienter i åldern 75 år och över som omfattades av 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

67

stöd för närståendevård under året, % av befolkningen i samma ålder

Kaskö 6,2 7,2 4,3 4,6 4,7 3,8 6,5 -

Kristinestad 3 2,1 2,2 2,5 2,4 2,2 2,6 -

Korsnäs 5,4 3,8 4,8 2,7 5 5 5 -

Malax 4,7 4,4 4,8 4,3 3,8 4,8 5,7 -

Närpes 4,2 4,5 4 4,9 4,2 5,5 4,8 -


Hela landet 3,7 3,7 3,9 4,1 4,1 4,2 4,4 -


År 2011 bodde 13 % av de som fyllt 75 år inom effektiverat serviceboende för äldre. Enligt Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds kvalitetsrekommendationer är målsättningen att 5-6 % av de som fyllt 75 år ska bo inom effektiverat serviceboende. Andelen har ökat under granskningsperioden i motsats till de nationella rekommendationerna.

Figur 66: Klienter i åldern 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg 31.12, % av


Klienter i åldern 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg 31.12, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - 11,5 11,6 13,5 12,9 -

Kristinestad 1,8 2,9 2,9 3,5 3,6 3,7 4,4 -

Korsnäs 2,5 2,5 2,6 3 3 2 3,4 -

Malax 5,5 5,5 5,2 5,6 5,5 5,1 5 -

Närpes 1,3 1 1,1 4,9 4,8 4,8 4,3 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 5,5 5,2 5,6 6 6,4 7,3 6,8 -

Hela landet 3,4 3,9 4,2 4,6 5,1 5,6 5,9 -


68

I Kaskö fanns inte en enda person som fyllt 75 år inom långvarig institutionsvård. I Kaskö uppfylls Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds kvalitetsrekommendationer. Å andra sidan har andelen som bor inom effektiverat serviceboende stigit mycket högre än rekommendationen.

Figur 67: Personer i åldern 75 år och över inom långvarig institutionsvård, % av befolkningen i samma

ålder

Personer i åldern 75 år och över inom långvarig institutionsvård, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 11,5 11,6 8,6 0,8 0,8 - - -

Kristinestad 5,5 5,6 5,4 6,2 5,5 5 5,2 -

Korsnäs 6,6 6,3 7,1 8 8,9 1,3 8,1 -

Malax 5,9 5,8 6,8 6,8 7,2 8,1 7,6 -

Närpes 8,8 8,6 8,4 4,9 4,6 4,4 4,4 -


Hela landet 6,6 6,3 6,1 5,7 5,2 4,6 4,2 -


Andelen personer i åldern 65 år och över som fick full folkpension år 2011 var cirka 2 %. Andelen har minskat något under granskningsperioden.

Figur 68: Personer i åldern 65 år och över som fick full folkpension, % av befolkningen i samma ålder

69

Personer i åldern 65 år och över som fick full folkpension, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 3,4 2,4 2,3 1,6 1,5 1,4 2,2 -

Kristinestad 6,1 5,7 5,2 4,6 4,2 3,8 3,5 -

Korsnäs 3,9 3,1 3,4 2,6 2,3 2,4 2,3 -

Malax 4,1 3,7 3,1 2,9 2,8 2,7 2,5 -

Närpes 4,5 4,2 3,9 3,7 3,1 3 2,8 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 3,6 3,3 3 2,7 2,5 2,3 2,2 -

Hela landet 5,3 4,8 4,4 4,1 3,8 3,5 3,2 -


Andelen personer i åldern 75 år och över som bor ensamma av befolkningen i samma ålder var cirka 50 % år 2011. Andelen har hållits nästan oförändrad under granskningsperioden.

Figur 69: Ensamboende i åldern 75 år och över, % av befolkningen i samma ålder

Ensamboende i åldern 75 år och över, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 50,9 48,7 47,9 49,1 51,4 50,4 49,6 -

Kristinestad 46,9 46,1 44,7 44,6 45,4 45 45,7 -

Korsnäs 40,3 39,7 43 43,4 42,2 42,4 42,9 -

Malax 42,5 42,3 41,7 40,7 40,2 42,7 42,4 -

Närpes 40,6 39,1 39,4 39,4 40,2 40,6 41,3 -


Hela landet 50,1 49,9 49,7 49,5 49,3 49,2 48,8 -



På basen av ATH-undersökningen kan konstateras att antalet personer som rökte dagligen inom K5-området år 2012 var något lägre än i hela landet i alla åldersgrupper. I åldersgruppen 75 år och över kan konstateras att endast några procent rökte dagligen.

70

Figur 70: Röker dagligen (%)

Enligt ATH-undersökningen var den procentuella andelen personer med övervikt bland de som fyllt 75 år knappt 20 %.

Figur 71: Andelen personer med övervikt (%)

Av invånarna i K5-kommunerna i alla åldersgrupper uppgav betydligt färre än i hela landet att de använder för mycket alkohol. I gruppen 75 år och över var andelen endast ett par procent. (Källa: ATH) Andelen invånare i K5-området som uppgav sig använda litet grönsaker i kosten var mindre än i hela landet. I åldersgruppen 75 år och över uppgav knappt 40 % att de använde litet grönsaker i sin kost (Källa: ATH-undersökningen). Såsom framgår av följande figur äter invånarna i K5-kommunerna i alla åldersgrupper bakverk o.d. dagligen. Den procentuella andelen personer som äter bakverk o.d. i alla åldersgrupper är större än i hela landet. Störst är skillnaden i åldersgruppen 55-74 år. Av de som fyllt 75 år svarade cirka 25 % att de äter bakverk dagligen.

Figur 72: Äter bakverk dagligen ( %)

71

Enligt ATH-undersökningen ansåg cirka 8 % av de som fyllt 75 år att de hade spelproblem. Detta är något fler än i hela landet. Munhygienen inverkar på människans hälsotillstånd som helhet. Andelen personer som borstar tänderna minst två gånger om dagen i K5-kommunerna var knappt 60 % i alla åldersgrupper. Andelen är något mindre än i hela landet (ATH-undersökningen). Andelen är överraskande låg. Ingen av de som fyllt 75 år uppgav i ATH-undersökningen att de motionerar aktivt (regelbundet flera timmar i veckan). Detta är oroväckande med tanke på funktionsförmågan och hälsan. Av följande figur framgår att den procentuella andelen personer i alla åldersgrupper i K5-området som uppgav sig alltid använda cykelhjälm vid cykelåkande är betydligt mindre än i hela landet. Mindre än 10 % av de som fyllt 75 år uppgav sig alltid använda cykelhjälm vid cykelåkning. Cykelhjälmen kan förhindra allvarliga skallskador, invalidisering och till och med dödsfall om man cyklar omkull.

Figur 73: Använder alltid cykelhjälm vid cykelåkning ( %)

Sömnen är viktig för den fysiska, psykiska, sociala och kognitiva välfärden. I ATH-undersökningen uppgav nästan 40 % av de som fyllt 75 år i K5-området att de lidit av sömnlöshet under de 30 senaste dagarna.

Under åren 2008-2011 inträffade inte ett enda höftledsbrott bland personer i åldern 65 år och över i Kaskö.

Figur 74: Höftfraktur hos personer i åldern 65 år och över, % av befolkningen i samma ålder

72

Höftfraktur hos personer i åldern 65 år och över, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1,9 1,7 1,6 - - - - -

Kristinestad 1,4 1 1,4 0,9 1,1 0,9 0,7 -

Korsnäs - 1,1 1,5 - 2,3 1,1 1,6 -

Malax 0,7 0,9 0,9 - 0,8 0,7 0,4 -

Närpes 1,3 1,3 1 0,7 1 1,4 0,7 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 1 1 1,1 0,9 1 1 1 -

Hela landet 0,9 0,9 0,9 0,9 0,8 0,8 0,8 -


I ATH–undersökningen uppgav cirka 30 % av de som fyllt 75 år i K5-kommunerna att de fallit omkull från gående. Andelen motsvarar nivån i hela landet.

Hälsotillstånd

Den procentuella andelen personer som fyllt 65 år och som har rätt till specialersättningsgilla läkemedel har minskat något under granskningsperioden. År 2011 var andelen cirka 56 % (hela landet cirka 62 %).

Figur 75: Personer i åldern 65 år och över med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, %

Personer i åldern 65 år och över som har rätt till 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

73

specialersättningsgilla läkemedel, % av befolkningen i samma ålder

Kaskö 59,2 60,3 59,2 58,5 58 57,3 56,4 -

Kristinestad 61,1 60,2 60,7 60,3 59,8 59,5 58,4 -

Korsnäs 68 66,1 64 63,6 63,8 63 61,7 -

Malax 59,4 60,2 59,9 59,7 60,3 59,2 59,6 -

Närpes 63,7 63,7 64,3 64,4 63,9 64,3 63,8 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 63,1 62,9 62,9 62,7 62,6 62,4 62 -

Hela landet 63,2 62,9 62,9 62,7 62,5 62,1 61,7 -


Oroväckande många av invånarna i K5-området uppgav i ATH-undersökningen att de ansåg att deras hälsa är endast medelmåttig eller sämre. I åldersgruppen 75 år och över uppgav drygt 60 % att deras hälsa är medelmåttig eller sämre.

Figur 76: Upplever att hälsan är medelmåttig eller sämre (%)

Även andelen personer som har depressionssymtom är oroväckande. Av de invånare i K5-området som fyllt 75 år uppgav cirka 30 % att de haft depressionssymtom i minst 2 veckors tid under de senaste 12 månaderna. Andelen är större än andelen i hela landet.

Figur 77: Har haft depressionssymtom i minst 2 veckor under de senaste 12 månaderna (%)

Enligt ATH-undersökningen var andelen personer med betydande psykisk belastning i åldersgruppen 75 år och över

74

drygt 10 % (hela landet cirka 7 %). Självmordstankar förekom i alla åldersgrupper i mindre utsträckning än i hela landet. I gruppen 75 år och över var andelen ett par procent.

Indikatorn positiv psykisk hälsa: kompletteras senare då arbetet med TOP10 resultaten i ATH-

undersökningen framskrider.

Se även de kommunvisa resultaten från mätinstrumentet RAI (klienterna inom hemvården, effektiverat

serviceboende, institutionsvård).


Drygt 40 % av de som fyllt 75 år i K5-kommunerna ansåg att deras livskvalitet i genomsnitt är god (WHOQOL-8).

Figur 78: Anser att deras livskvalitet i genomsnitt är god (%)

Enligt ATH-undersökningen ansåg knappt 40 % av de som fyllt 75 år i K5-kommunerna att de varit lyckliga under de 4 senaste veckorna (hela landet cirka 50 %). På basen av ATH-resultaten ansåg nästan 15 % av de som fyllt 75 år att de är ensamma. Andelen är något större än andelen i hela landet. De som besvarade ATH-undersökningen var mycket nöjda med säkerheten i det område där de bor, eftersom nästan 90 % i alla åldersgrupper uppgav att de är nöjda med säkerheten där de bor.

Figur 79: Nöjda med säkerheten i bostadsområdet (%)

75

Enligt ATH-undersökningen är invånarna i K5-kommunerna något nöjdare med förhållandena där de bor än invånarna i hela landet. Cirka 80 % av personerna i åldern 20-54 år och cirka 85 % i åldern 55-74 år uppgav sig vara nöjd med förhållandena där de bor. Följande figur visar att knappt 5 % av de som fyllt 75 år uppgav att de blivit utsatta för våld eller hot om våld. Andelen är något större än andelen i hela landet. Även andelen personer som fyllt 75 år och som under de 12 senaste månaderna blivit utsatta för fysiskt hot var något större än i hela landet (K5 knappt 5 %, hela landet cirka 1 %). Cirka 4 % av personerna i åldern 75 år och över hade blivit utsatt för hot eller utpressning under de 12 senaste månaderna. Även detta är något mera än i hela landet.

Figur 80: Blivit utsatt för våld eller hot om våld (%)

Invånarna i åldern 75 år och över inom K5-området litade något mera på beslutsfattandet i sin hemkommun än vad som var fallet i hela landet.

Figur 81: Tilliten till den egna kommunens beslutsfattande på skalan 1-5 (medelvärde)

76

Likaså litade de som fyllt 75 år mera på den offentliga hälso- och sjukvården samt socialvården än de yngre åldersgrupperna. På basen av ATH-undersökningen avviker inte andelen invånare som deltar aktivt i K5-kommunerna, drygt 20 %, från andelen i hela landet. Följande figur visar att invånarna i åldern 75 år och över i K5-kommunerna håller något aktivare kontakt med vänner och släktingar utanför hushållet än i hela landet.

Figur 82: Håller kontakt med vänner och släktingar utanför hushållet (%)

Andelen personer i åldern 75 år och över i K5-kommunerna som deltar i kulturföreningsverksamhet var drygt 20 %, vilket är något större än andelen i hela landet. I idrottsföreningsverksamhet deltar alla åldersgrupper i K5-kommunerna aktivare än i hela landet. Över 80 % av de som fyllt 75 år uppgav att de deltar aktivt i någon motions- eller idrottsförening (ATH-undersökningen).

Arbets- och/eller funktionsförmåga

Drygt 20 % av de som fyllt 75 år i K5-kommunerna uppgav att de har stora svårigheter att klara av de vardagliga rutinerna och aktiviteterna (ADL+IADL). Svarsprocenten följer samma trend som i hela landet.

77

Enligt ATH-undersökningen uppgav cirka 20 % av de som fyllt 75 år i K5-området att de hjälper sin maka/make med nedsatt funktionsförmåga i hemmet. Andelen är ungefär fem procent större än i hela landet. Enligt ATH-undersökningen är andelen personer som fyllt 75 år och inte klarar av att gå 500 meter cirka 25 %, vilket är något större än i hela landet.

BILAGA 5 Indikatorer som beskriver kommunens servicesystem (figurerna 83-136 och tabellerna 9-24)

Kommunens personal

Tabell 9: Personalantal år 2011

Kommun Personalantal år 2011

Kaskö 102

Korsnäs 157

Kristinestad 514

Malax 534

Närpes 774

Källa: Statistikcentralen/Sotkanet

Tabell 10: Personal / 1000 invånare (2011)

Kommun Personal / 1000 invånare (2011)

Kaskö 73

78

Korsnäs 70

Kristinestad 72

Malax 95

Närpes 82

Hela landet 62


Servicesystemets kostnader

Tabell 11: Kommunens årsbidrag och kostnaderna inom vissa sektorer, euro / invånare (2011)

Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Hela landet

Kommunens årsbidrag €/invånare

-817 551 32 265 305 384

Nettokostnader för social- och hälsovården, €/invånare

3054

3607 3193 3577 3329 3227

Nettokostnader för undervisnings- och kultursektorn, €/invånare

1237 1370 1230 1248 1214 1363

Nettokostnader för medborgarinstitut, det fria bildningsarbetet, €/invånare

88 45 41 45 52 25

Nettokostnader för bibliotek, €/invånare

108 69 52 56 54 57

Nettokostnader för idrotts- och rekreations-verksamheten, €/invånare

72 36 17 13 48 90

Nettokostnader för ungdomsverksamheten, €/invånare

44 30 16 15 8 30

Nettokostnader för museerna, teatern och orkestrarna, €/invånare

- 17 14 11 12 47

Nettokostnader för den allmänna kulturverksamheten, €/invånare

20 4 26 3 15 23

Nettokostnader för trafiklederna, €/invånare

272 48 158 93 93 141

Nettokostnader för brand- och

58 76 72 72 73 73

79

räddningsverksamheten, €/invånare

Nettokostnader för miljö- och hälsoskyddet, €/invånare

23 18 24 17 16 13

Källa: Statistikcentralen och Sotkanet

Tabell 12: Barndagvårdens nettokostnader, euro / invånare (2011)


Nettokostnader för barndagvården, € / invånare (totalt)

247 410 261 388 346 455

Nettokostnader för daghemsvården av barn, €/invånare

178 201 106 209 234 284

Nettokostnader för familjedagvården för barn, €/invånare

31 158 99 128 72 69


Tabell 13: Undervisningsförvaltningens kostnader (2011), euro / invånare


Undervisningsförvaltningens nettokostnader, €/invånare

944 1196 1099 1248 1214 1102

Förskoleundervisningens nettokostnader, €/invånare

34 51 26 103 63 60

Den grundläggande undervisningens nettokostnader, €/invånare

817 1084 829 907 874 806

Gymnasieundervisningens nettokostnader, €/invånare

- 9 203 192 137 114

Yrkesutbildningens nettokostnader, €/invånare

5 5 1 - 0 55

Yrkeshögskoleverksamhetens nettokostnader, €/invånare

- - - - - 26


Figur 83: Primärvårdens nettokostnader, euro / klient (inklusive tandvården)

80

Nettokostnader för primärvården (inklusive tandvården), euro / invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 577 583 620 647 558 545 556 -

Kristinestad 522 563 607 673 592 636 765 -

Korsnäs 452 454 524 624 607 618 710 -

Malax 585 630 635 669 642 632 665 -

Närpes 505 510 514 569 566 590 631 -


Hela landet 494 521 546 595 600 605 631 -


Tabell 14: Nettokostnader för tandvården, €/invånare (2011)

Kommun €/invånare

Kaskö 94

Korsnäs 97

Kristinestad 69

Malax 72

Närpes 64

Hela landet 72


Figur 84: Nettokostnader för missbrukarvården, euro / invånare

81

Nettokostnader för missbrukarvården, euro / invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 5,4 8,6 29 29,1 6,2 9,1 5 -

Kristinestad 1,8 2,4 3,8 2,6 5 4,5 5,2 -

Korsnäs 2,3 3,2 3,1 3,6 4,9 4,4 31,6 -

Malax 19,5 2,9 9,1 22,3 11,8 18,6 29,7 -

Närpes 3,5 4,3 8,8 13 11,1 19 9 -


Hela landet 22,6 24,4 26,3 28,6 29,9 29,7 31,2 -


Tabell 15: Nettokostnader för primärvårdens bäddavdelningsvård, € / invånare (2011)


Kaskö 30

Korsnäs 162

Kristinestad 296

Malax 255

Närpes 182

Hela landet 196


Figur 85: Socialförvaltningens nettokostnader, euro / invånare

82

Socialförvaltningens nettokostnader, euro / invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1137 1279 1320 1360 1348 1271 1457 -

Kristinestad 834 816 847 943 1117 1173 1313 -

Korsnäs 1162 1140 1132 1249 1323 1424 1697 -

Malax 1162 1215 1300 1388 1383 1502 1732 -

Närpes 1197 1208 1367 1402 1457 1527 1630 -


Hela landet 1157 1227 1298 1401 1490 1505 1589 -


Figur 86: Utkomststöd, euro / invånare

Utkomststöd, euro / invånare 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 17 32 22 27 13 30 36 -

Kristinestad 38 34 36 31 25 24 31 -

Korsnäs 22 34 28 34 39 57 39 -

Malax 47 47 41 37 52 46 40 -

Närpes 38 38 41 38 46 40 34 -


Hela landet 83 84 90 99 115 118 120 -


83

Figur 87: Kostnader för tjänster och ekonomiska stödåtgärder enligt lagen om service och stöd på grund

av handikapp, euro / invånare

Kostnader för tjänster och ekonomiska stödåtgärder enligt lagen om stöd och service på grund av handikapp, euro / invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 12,1 12 15,5 12,2 22,9 21 14,2 -

Kristinestad 13,2 16,6 9,5 11,7 14,3 38,6 15,4 -

Korsnäs 14,5 14,1 15,6 13,1 15,6 14,6 12,4 -

Malax 36,8 42,4 48,8 48,8 54,3 43,5 38,5 -

Närpes 43,2 50,7 59,6 67,5 53,6 74,3 82,9 -


Hela landet 42,4 46,5 50,4 56 62,6 69,4 76,1 -


Tabell 16: Nettokostnader för barnskyddets institutions- och familjevård, € / invånare (2011)


Kaskö 1

Korsnäs 30

Kristinestad 33

Malax 32

Närpes 37

Hela landet 113


84

Tabell 17: Nettokostnader för institutionstjänster för äldre, € / invånare (2011)


Kaskö -

Korsnäs 541

Kristinestad 191

Malax 363

Närpes 257

Hela landet 133


Tabell 18: Nettokostnader för handikappomsorgens institutionsvård, € / invånare (2011)


Kaskö -

Korsnäs -

Kristinestad 127

Malax 17

Närpes 10

Hela landet 33


Figur 88: Nettokostnader för den specialiserade sjukvården, euro / invånare

85

Nettokostnader för den specialiserade sjukvården, euro / invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1047 950 899 853 882 1008 1021 -

Kristinestad 1114 1020 1026 980 1201 1125 1127 -

Korsnäs 966 997 959 1081 1070 1146 1203 -

Malax 887 939 953 1007 1108 1166 1147 -

Närpes 891 900 831 895 877 953 1039 -


Hela landet 779 810 850 920 954 974 1028 -


Servicesystemet med tanke på tillgången till vård/service

Lagstadgade rättigheter gällande tillgången till tjänster

- Kompletteras med kommunernas uppgifter över hur de lagstadgade rättigheterna förverkligats

Telefontjänster

- Kompletteras med kommunernas uppgifter över hur de lagstadgade rättigheterna förverkligats

Elektroniska tjänster

Enligt ATH-undersökningen använder invånarna i K5-kommunerna internet för att anlita elektroniska tjänster enligt följande: i åldersgruppen 20-54 år cirka 90 %, i åldersgruppen 55-74 år cirka 60 % och i åldersgruppen 75 år och över cirka 18 %. Andelen är något lägre än i hela landet i de två första åldersgrupperna, medan andelen i åldersgruppen 75 år och över är på samma nivå som i hela landet. Denna information är viktig till exempel med tanke på utvecklingen av de elektroniska tjänsterna i kommunerna. Den elektroniska servicen behöver utvecklas i alla K5-kommuner.

Servicesystemet: besöks- och klientantal, vårdperioder, vårdtider

PRIMÄRVÅRDEN

86

Figur 89: Alla besök hos läkare inom primärvårdens öppenvård / 1000 invånare

Alla besök hos läkare inom primärvårdens öppenvård / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1612 1652 1630 1076 1157 1101 - -

Kristinestad 1826 2002 1886 1972 1743 1866 - -

Korsnäs 1186 1135 1213 1310 1342 1178 - -

Malax 1270 1247 1381 1321 1324 1266 - -

Närpes 1719 1855 1837 1755 1799 1712 - -

Vasa sjukvårdsdistrikt 1476 1507 1511 1527 1421 1503 - -

Hela landet 1777 1717 1656 1632 1535 1562 - -


Figur 90: Läkarens patienter inom primärvårdens öppenvård totalt / 1000 invånare

Läkarens patienter inom primärvårdens öppenvård totalt / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

87

Kaskö 713 693 675 564 551 561 - -

Kristinestad 735 758 731 747 690 707 - -

Korsnäs 584 593 606 592 620 638 - -

Malax 589 572 612 577 591 671 - -

Närpes 711 713 718 690 685 - - -


Hela landet 644 642 609 609 588 596 - -


Tabeller 19-24: Läkarbesök inom primärvårdens öppenvård: Under 1 år, 7-14 år, 15-49 år, 50-64 år, 65+

år/1000 invånare i motsvarande ålder

Läkarbesök i åldern under 1 år inom primärvårdens öppenvård / 1000 i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 3545 6222 4500 4429 1364 1714 200 -

Kristinestad 1896 2047 1317 1733 1986 2196 717 -

Korsnäs 5769 4412 4278 5647 4136 4464 4333 -

Malax 5043 4467 3862 4564 4253 6479 2964 -

Närpes 3972 3987 4230 5387 4313 5151 2154 -


Hela landet 3361 3060 3040 2902 2717 2940 2182 -


Läkarbesök i åldern 1-6 år inom primärvårdens öppenvård / 1000 i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1836 1299 2415 844 1927 1365 291 -

Kristinestad 2904 2890 3090 3113 2708 3471 552 -

Korsnäs 1604 1429 1596 1943 1748 1830 1612 -

Malax 1597 1375 1602 1706 1765 1657 1686 -

Närpes 2008 1838 1940 1790 2064 2142 2366 -


Hela landet 2659 2409 2518 2375 2088 2234 1915 -


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 857 1108 1235 913 800 580 - -

Kristinestad 1115 1511 1343 1307 1284 1341 - -

Korsnäs 756 1082 944 734 1214 698 - -

Malax 994 849 1131 865 871 1076 - -

Närpes 1202 1231 1195 1184 1157 1286 - -


Hela landet 1218 1179 1149 1151 1074 1204 - -

88


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1478 1425 1355 851 741 654 - -

Kristinestad 1706 1903 1721 1845 1620 1657 - -

Korsnäs 962 894 1018 1048 1032 985 - -

Malax 1047 1054 1179 1103 1075 1000 - -

Närpes 1472 1544 1532 1429 1361 1374 - -


Hela landet 1489 1428 1374 1337 1238 1230 - -



2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1507 1621 1556 1116 963 1151 - -

Kristinestad 1849 2001 1880 1873 1587 1621 - -

Korsnäs 1059 1035 1136 1172 1179 1090 - -

Malax 1203 1299 1411 1272 1319 1229 - -

Närpes 1587 1857 1803 1752 1830 1728 - -


Hela landet 1669 1609 1501 1464 1353 1365 - -


Läkarbesök i åldern 65 år och över inom primärvårdens öppenvård / 1000 i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 2232 2394 2167 1436 2112 1829 - -

Kristinestad 2073 2195 2143 2311 2048 2224 - -

Korsnäs 1607 1481 1532 1834 1898 1526 - -

Malax 1611 1537 1615 1686 1674 1583 - -

Närpes 2263 2501 2460 2335 2522 2157 - -


Hela landet 2654 2601 2479 2458 2367 2409 - -


I ATH-undersökningen uppgav drygt 50 % av invånarna i K5-kommunerna i åldern 20-54 år, drygt 60 % i åldern 55-74 och knappt 90 % av de som fyllt 75 år att de anlitat läkare vid hälsovårdscentral under de senaste 12 månaderna.

Figur 91: Personer som fått ersättning för besök hos privat läkare, % av befolkningen

89

Personer som fått ersättning för besök hos privat läkare, % av befolkningen

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 17,5 16,8 18,1 17 15,3 13,6 16,1 -

Kristinestad 17,3 18,4 18,7 18 18,8 17 18 -

Korsnäs 20,3 20,2 20,7 19,4 18,4 20 19,4 -

Malax 15,7 16,7 17,3 18,3 17,4 18,2 18,4 -

Närpes 19,1 19 20,3 21,5 19,9 22,7 22,5 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 21,1 22 22,8 23,1 23 23,1 22,9 -

Hela landet 28,4 28,9 29,5 29,9 30,1 29,8 30,1 -


I ATH-undersökningen uppgav cirka 10 % av invånarna i K5-kommunerna i åldern 20-54 år, knappt 20 % i åldern 55-74 och knappt 40 % av de som fyllt 75 år att de anlitat privat läkare under de senaste 12 månaderna. Antalet är mindre än i hela landet.

Obs! I följande figur finns ett klart statistiskt fel och utredning om detta har begärts.

Figur 92: Andra öppenvårdsbesök (hos annan personal än läkare) inom primärvården / 1000 invånare

90

Andra öppenvårdsbesök (hos annan personal än läkare) inom primärvården / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 2107 2085 2031 1392 2822 3077 52 -

Kristinestad 1597 1505 1488 1395 1711 1516 5 -

Korsnäs 2649 2895 2871 2787 3124 2711 76 -

Malax 2302 2752 2478 2272 2643 2262 159 -

Närpes 1787 1832 1747 2347 2393 2627 326 -


Hela landet 1165 1136 1150 1206 1316 1391 183 -


I följande figur finns ett klart statistiskt fel och utredning om detta har begärts.

Figur 93: Tandläkarbesök på hälsovårdscentral / 1000 invånare

Tandläkarbesök på hälsovårdscentral / 1000 invånare 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1302 1230 1232 1225 1296 1081 694 -

Kristinestad 1136 1113 1305 1346 1202 1100 232 -

Korsnäs 1257 1071 918 1441 1180 1089 116 -

Malax 1165 1186 1089 1193 1162 1136 121 -

Närpes 1159 1072 1057 1029 1094 980 483 -


Hela landet 759 740 736 732 717 700 417 -


ATH-undersökningen utvisar att drygt 40 % av K5-kommunernas invånare i åldern 20-54 år, drygt 50 % av invånarna i åldern 55-74 år och knappt 30 % av de som fyllt 75 år har anlitat hälsovårdscentralens tandvårdstjänster.

Figur 94: Andelen personer som anlitat tandläkartjänster inom privata sektorn (personer som fått

ersättning), % av befolkningen

91

Andelen personer som anlitat tandläkartjänster inom privata sektorn (personer som fått ersättning), % av befolkningen

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 6,1 5,9 7 6,7 7,1 7,8 - -

Kristinestad 8,3 8,2 8,5 8,3 8,6 7,7 - -

Korsnäs 20,1 19 19,3 16,1 15,7 15,7 - -

Malax 19,3 18,5 19,2 17 17,5 16,5 - -

Närpes 11,9 12,2 11,6 11,7 12,4 15,4 - -

Vasa sjukvårdsdistrikt 22,2 22,1 22,2 22,4 23 22,7 - -

Hela landet 19,3 19,3 19,5 19,7 19,6 19,3 - -


På basen av ATH-undersökningen kan konstateras att knappt 20 % av K5-kommunernas invånare i åldern 20-54 år, knappt 40 % av invånarna i åldern 55-74 år och drygt 20 % av de som fyllt 75 år uppgav att de anlitat privata tandläkartjänster.

Figur 95: Besök på barnrådgivningsbyrå inom primärvården totalt / 1000 barn i åldern 0-7 år

Besök på barnrådgivningsbyrå inom primärvården totalt / 1000 barn i åldern 0-7 år

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 3058 2763 2416 1875 2438 2577 - -

Kristinestad 2968 2679 2324 2978 3373 3400 - -

Korsnäs 2510 2366 2445 2809 3101 3897 - -

92

Malax 2752 2598 2805 2870 3460 3654 - -

Närpes 2858 2707 2707 2828 2774 3312 - -


Hela landet 2722 2696 2849 2922 3169 2971 - -


Figur 96: Besök inom primärvårdens skolhälsovård / 1000 barn i åldern 7-18 år

Besök inom primärvårdens skolhälsovård / 1000 barn i åldern 7-18 år

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1582 1881 1641 1290 1374 886 366 -

Kristinestad 1667 1740 1809 1741 1405 1847 790 -

Korsnäs 2081 2307 2440 2664 2904 2312 2945 -

Malax 2034 1759 2303 2297 2675 2492 2846 -

Närpes 2234 2196 2406 3033 2596 2664 1550 -


Hela landet 2087 2074 2037 2044 2187 2042 1900 -


Figur 97: Företagshälsovårdsbesök inom primärvården totalt /1000 personer i åldern 15-64 år

93

Företagshälsovårdsbesök inom primärvården totalt /1000 personer i åldern 15-64 år

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 136 140 110 116 - - 144 -

Kristinestad 343 462 365 303 300 274 231 -

Korsnäs 429 398 447 406 452 250 284 -

Malax 445 544 642 523 439 401 435 -

Närpes 196 213 260 292 535 261 274 -


Hela landet 346 356 324 310 282 280 207 -


Av de invånare i K5-kommunerna som besvarade ATH-undersökningen uppgav knappt 20 % i åldern 20-54 år, drygt 20 % i åldern 55-74 år och knappt 30 % av de som fyllt 75 år att deras midjemått mätts under de senaste 12 månaderna. I de två första åldersgrupperna är andelen något mindre än i hela landet, men i åldersgruppen 75 år och över är andelen rejält större än i hela landet. Enligt ATH-undersökningen hade kolesterolen mätts under de senaste 12 månaderna hos cirka 20 % av K5-kommunernas invånare i åldern 20-54 år, hos cirka 50 % av de som var i åldern 55-74 år och hos cirka 60 % av de som fyllt 75 år. Andelarna ligger något under siffrorna i hela landet i alla åldersgrupper. Enligt ATH-undersökningen hade blodsockret mätts under de senaste 12 månaderna hos cirka 25 % av de invånare i K5-kommunerna som var i åldern 20-54 år, hos knappt 60 % av de som var i åldern 55-74 år och hos cirka 70 % av de som hade fyllt 75 år. Andelarna ligger något under siffrorna i hela landet i alla åldersgrupper. På basen av ATH-undersökningen kan konstateras att blodtrycket hade mätts under de senaste 12 månaderna hos cirka 50 % av de invånare i K5-kommunerna som var i åldersgruppen 20-54 år, hos drygt 60 % av de som var i åldern 55-74 år och hos drygt 80 % av de som fyllt 75 år. Andelarna är ungefär på samma nivå som i hela landet med undantag av de som fyllt 75 år där andelen är något högre än i hela landet. Under 10 % av de som var i åldern 20-54 år, knappt 20 % av de som var i åldern 55-74 och drygt 30 % av de som fyllt 75 hade blivit vaccinerade mot influensa under de senaste 12 månaderna. Andelen är i alla åldersgrupper lägre än i hela landet. Störst är skillnaden till nivån i hela landet i åldersgruppen 75 år och över.

Figur 98: Primärvårdens bäddavdelningsvård, genomsnittlig vårdtid

Primärvårdens bäddavdelningsvård, genomsnittlig 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

94

vårdtid

Kaskö 17,2 15,8 21,2 29,4 13,4 51 5,2 -

Kristinestad 29,1 21,1 15,6 16,2 19,9 13,8 21,7 -

Korsnäs 18,8 16,4 15,3 22,4 21,5 60,2 19,6 -

Malax 31,3 28,3 35,7 46,2 23,7 45,5 22,2 -

Närpes 24,3 19,7 13,4 20,9 22,9 18,5 17,3 -


Hela landet 29,8 30,4 30,7 28,5 28,5 24,8 24,2 -


Figur 99: Bäddavdelningsvårdens vårddygn inom primärvården / 1000 invånare

Bäddavdelningsvårdens vårddygn inom primärvården / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1238,9 1440,9 1544,5 1413,4 768,5 271,7 155,3 -

Kristinestad 1433,9 1448,2 1457,7 1575,5 1665,3 1438,9 1586,1 -

Korsnäs 923,1 855,2 1302,6 1356,8 1398,8 939,3 1010,9 -

Malax 2372,7 2488,9 2268,6 2237,2 2257,5 2225,7 1731,7 -

Närpes 1068,5 1038,8 977 983 909,2 1046,9 1109,9 -


Hela landet 1396,5 1400,9 1355,1 1341,5 1275,2 1163 1066 -


SPECIALISERAD SOMATISK VÅRD

Figur 100: Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården /1000 invånare

95

Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården /1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1326 1246 711 1033 1085 1330 1666 -

Kristinestad 1699 1668 699 1131 1403 1555 1583 -

Korsnäs 1457 1475 1569 1613 1581 1627 1696 -

Malax 1378 1367 1444 1526 1521 1507 1571 -

Närpes 1137 1342 778 978 1038 1238 1411 -


Hela landet 1305 1306 1310 1399 1397 1462 1507 -


Figur 101: Öppenvårdsbesök inom specialiserad somatisk vård / 1000 invånare

Öppenvårdsbesök inom specialiserad somatisk vård / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1326 896 711 1014 1017 1151 1316 -

Kristinestad 1181 1171 676 1102 1159 1263 1278 -

Korsnäs 1163 1194 1211 1332 1386 1355 1426 -

Malax 1115 1113 1224 1271 1293 1287 1361 -

Närpes 859 921 749 958 899 996 1065 -


Hela landet 1058 1062 1040 1112 1121 1161 1186 -

96


Figur 102: Vårddygn i specialiserad somatisk vård / 1000 invånare

Vårddygn i specialiserad somatisk vård / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 879 781,4 683,6 483,3 519,2 415,2 429,2 -

Kristinestad 1011,3 989,7 770,2 561,5 639,3 524,9 626,3 -

Korsnäs 911,7 947,2 794,6 961,7 712,4 699,3 733,6 -

Malax 863,2 783,5 725,2 719,1 753,7 744,1 643 -

Närpes 877,3 803,3 587,8 623,5 502,6 544,2 593,3 -


Hela landet 748,4 725 702 665,9 636,8 623,6 608,3 -


Figur 103: Patienter som kommit till specialiserad sjukvård med remiss från hälsovårdscentral, % av alla

avslutade vårdperioder med specialiserad sjukvård

Patienter som kommit till specialiserad sjukvård med remiss från hälsovårdscentral, % av alla avslutade vårdperioder med specialiserad sjukvård

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 35,1 45,8 42,5 43,9 47 54,2 52,9 -

97

Kristinestad 43,1 44,9 53,5 51,7 56,4 53,2 64,1 -

Korsnäs 41,7 40,6 43,6 42,1 67,7 72,8 70,8 -

Malax 41,4 38,6 41,7 41,3 63,9 67,9 64,2 -

Närpes 39 43,8 43,2 42,9 51,6 55,4 61,9 -


Hela landet 37,7 39,2 40,2 41 47,4 47,1 46,4 -


Figur 104: Patienter som kommit till specialiserad sjukvård med remiss från privat hälso- och sjukvård, %

av alla avslutade vårdperioder med specialiserad sjukvård

Patienter som kommit till specialiserad sjukvård med remiss från privat hälso- och sjukvård, % av alla avslutade vårdperioder med specialiserad sjukvård

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 10,9 11,5 12,4 12,1 16,6 20 21,9 -

Kristinestad 9,7 11,9 9,1 13,5 18,4 22,9 15,3 -

Korsnäs 11,7 11,2 7,9 8,4 13,5 13 15,3 -

Malax 11,4 10,2 10,1 9,6 15,3 18,5 22,3 -

Närpes 16,3 13,7 12,9 15,9 23,1 22,7 19,1 -


Hela landet 15,2 15,1 15,6 16,2 18,3 18,8 18,5 -


Figur 105: Patienter som kommit till specialiserad sjukvård utan remiss, % av alla avslutade vårdperioder

med specialiserad sjukvård

98

Patienter som kommit till specialiserad sjukvård utan remiss, % av alla avslutade vårdperioder med specialiserad sjukvård

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 18 16,3 13,1 15,9 3,3 1,3 2,6 -

Kristinestad 13,9 11,6 10,1 7,4 2,7 1 1,4 -

Korsnäs 29,7 32 35,5 36,1 4,3 0,3 - -

Malax 33,2 35,9 35,9 36,7 6,2 - - -

Närpes 18 22,3 23,7 25,5 5,4 0,5 0,7 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 28 28,1 30,4 31 16,2 12,7 12,3 -

Hela landet 21,1 21,1 22,5 21,9 14,8 14,3 15 -


Figur 106: Patienter i åldern 16-24 år som vårdats på sjukhus på grund av skador och förgiftningar / 1000

personer i samma ålder

Patienter i åldern 16-24 år som vårdats på sjukhus på grund av skador och förgiftningar / 1000 i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 6,4 - - 12,6 15,4 7,1 11,5 -

Korsnäs - - - - 20,6 - - -

Malax 23,7 - 8,8 9 8,9 17,5 8,8 -

99

Närpes 11,8 9,8 11,9 9,8 6,5 9,4 17,6 -


Hela landet 12,8 12,3 13,6 13,4 13,1 13,1 13,8 -


Figur 107: Patienter som vårdats på sjukhus på grund av skador och förgiftningar / 10 000 invånare

Patienter som vårdats på sjukhus på grund av skador och förgiftningar / 10 000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 120 180,8 127,1 148,5 164,4 167,2 105,9 -

Kristinestad 154,3 142,3 163,7 148,8 159,8 131,8 119,3 -

Korsnäs 158,8 167,7 171 143,5 175 168,9 164,1 -

Malax 126,2 104,9 121,4 115,7 109,3 123 126,6 -

Närpes 147,5 153,5 126,1 125,6 150,8 134,4 145,4 -


Hela landet 151,1 150,3 153,8 156,2 154,3 154,3 156,7 -


Figur 108: Vårdperioder i anslutning till hem- och fritidsolyckor bland personer som fyllt 65 år / 10 000 i

samma ålder

100

Vårdperioder i anslutning till hem- och fritidsolyckor bland personer som fyllt 65 år / 10 000 i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 526,3 856,2 294,1 321,5 241,7 257,9 164,4 -

Kristinestad 452 350,6 526 351 450,5 430,6 308,5 -

Korsnäs 484,2 607,7 641,5 322 662,9 373,1 546,7 -

Malax 265,2 348 399,1 234,2 237,2 272,3 306,3 -

Närpes 475,4 469,9 349,9 319,9 444,4 465 377,1 -


Hela landet 392,3 387,7 413,3 424,8 434,1 423,5 401,4 -


Figur 109: Dödligheten 30 dagar efter hjärtinfarkt, standardiserad andel (%)

Dödligheten 30 dagar efter hjärtinfarkt, standardiserad andel (%)

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -


Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - - - - - - -

Närpes - - - - - - - -

Vasa sjukvårdsdistrikt 11,8 11,5 10,9 12,1 - - - -

Hela landet 12,4 12,1 11,9 12 - - - -


Figur 110: Dödligheten 30 dagar efter hjärninfarkt, standardiserad andel (%)

101

Dödligheten 30 dagar efter hjärninfarkt, standardiserad andel (%)

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -


Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - - - - - - -

Närpes - - - - - - - -


Hela landet 9,9 9,5 9,3 9 - - - -


Figur 111: Utskrivning inom 4 månader efter höftfraktur, standardiserad andel (%)

Utskrivning inom 4 månader efter höftfraktur, standardiserad andel (%)

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -


Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - - - - - - -

Närpes - - - - - - - -


Hela landet 65 66,1 67 67,7 - - - -


102

Figur 112: Omoperation av höftledsprotes inom 2 år, standardiserad andel (%)

Omoperation av höftledsprotes inom 2 år, standardiserad andel (%)

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -


Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - - - - - - -

Närpes - - - - - - - -

Vasa sjukvårdsdistrikt 1,3 1,2 2,2 - - - - -

Hela landet 2,5 2,6 2,7 - - - - -


MENTALVÅRDEN OCH MISSBRUKARVÅRDEN

Figur 113: Antalet besök inom psykiatrisk öppenvård för vuxna / 1000 personer som fyllt 18 år

Antalet besök inom psykiatrisk öppenvård för vuxna / 1000 personer som fyllt 18 år

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 374,4 410,2 7,2 15,9 64,1 179 - -

Kristinestad 615,8 593,7 19,6 24,4 259,9 287,5 - -

Korsnäs 335,7 323 398,9 296,5 223 339,6 - -

Malax 308,3 276 244,5 274,2 235,1 249,6 - -

103

Närpes 327,5 497,2 15,2 11,2 136,7 248,4 - -

Vasa sjukvårdsdistrikt 406,6 415,6 324,7 332 323,2 326,1 - -

Hela landet 438,9 432,4 441,8 439,8 422,3 449,6 - -


Figur 114: Öppenvårdsbesök inom psykiatrin / 1000 invånare

Öppenvårdsbesök inom psykiatrin / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - 350 - 19 68 179 350 -

Kristinestad 518 496 23 29 244 293 305 -

Korsnäs 294 281 358 281 195 272 - -

Malax 263 254 220 255 228 221 210 -

Närpes 278 420 29 20 140 242 346 -


Hela landet 261 268 276 287 276 301 321 -


Figur 115: Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, barnpsykiatri / 1000 i åldern 0-12 år

104

Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, barnpsykiatri / 1000 i åldern 0-12 år

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 78 43 68 51 124 163 679 -

Kristinestad 85 42 34 67 148 247 235 -

Korsnäs 161 81 159 144 37 55 18 -

Malax 79 170 146 203 205 131 138 -

Närpes 65 82 98 47 126 121 481 -


Hela landet 147 155 160 182 198 209 213 -


Figur 116: Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, ungdomspsykiatri / 1000 i åldern 13-17

år

Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, ungdomspsykiatri / 1 000 i åldern 13-17 år

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - 66 - 12 27 215 576 -

Kristinestad 53 43 43 24 182 438 356 -

Korsnäs 7 120 258 348 136 7 - -

Malax 65 133 110 93 175 230 251 -

Närpes 26 28 79 87 211 388 695 -


Hela landet 386 411 483 564 615 682 753 -


Figur 117: Vårddygn i psykiatrisk institutionsvård / 1000 invånare

105

Vårddygn i psykiatrisk institutionsvård / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1104,3 654,2 441,5 424,6 495,9 438,9 354,4 -

Kristinestad 575,8 337,2 426,6 413,9 225,8 253,6 211,3 -

Korsnäs 443,8 335,8 153,4 112,1 272,3 331,2 222,7 -

Malax 371,5 418,4 332,8 256,3 296 265,1 289,9 -

Närpes 258,5 221,3 147 192,1 161,7 139,3 242,9 -


Hela landet 340,9 336,9 322,9 310,7 293,8 274,9 259,4 -


Figur 118: Antalet patienter inom psykiatrin som utan avbrott vårdats på sjukhus i mer än 90 dagar / 1000

invånare

Antalet patienter inom psykiatrin som utan avbrott vårdats på sjukhus i mer än 90 dagar / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -


Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - - - - - - -

106

Närpes - - - - - - - -


Hela landet 0,9 0,9 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 -


Figur 119: Antalet personer över 18 år som remitterats till vård oberoende av patientens vilja /1000 i

samma ålder

Antalet personer över 18 år som remitterats till vård oberoende av patientens vilja /1000 i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -


Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - - - - - - -

Närpes - - - - - - - -


Hela landet 2,6 2,5 2,3 2,3 2,1 2 1,9 -


Figur 120: Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / 1000 invånare

107

Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 0,7 - - - - - - -

Kristinestad 0,4 - 0,3 0,1 5,4 5,2 10,3 -

Korsnäs - - 0,4 0,9 0,4 0,4 0,9 -

Malax 0,5 0,7 1,6 1,1 1,6 0,7 0,7 -

Närpes 0,1 0,2 0,5 3,3 3,6 2,9 3,7 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 9 9,3 9,6 9,9 11,2 10 9,1 -

Hela landet 9,3 9,5 9,7 10 9,8 9,3 9,1 -


Figur 121: Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1000 invånare

Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 2 4 4 2,7 0,7 1,4 2,1 -

Kristinestad 1,6 0,9 0,8 1 1,8 0,7 0,7 -

Korsnäs 0,5 3,6 2,7 2,3 2,7 3,5 3,1 -

Malax 1,8 1,3 1,8 2 3 2,9 3,2 -

Närpes 0,7 1,8 1,3 0,7 1,4 1 0,8 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 2,6 2,7 3 2,9 3,2 2,9 3 -

Hela landet 3,2 3,3 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 -


Figur 122: Patienter som vårdats på bäddavdelning på sjukhus och hälsovårdscentraler på grund av

alkohol och/eller andra droger / 1 000 invånare

108

Patienter som vårdats på bäddavdelning på sjukhus och hälsovårdscentraler på grund av alkohol och/eller andra droger / 1 000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - 8 4 - - - 4,3 -

Kristinestad 3,5 4 3,2 3,6 1,9 1,7 1,3 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax 2 1,1 1,3 1,1 1,4 1,1 2,1 -

Närpes 1,4 1,6 1,9 1,6 1,6 1,6 1,4 -


Hela landet 4 4 4 4 3,9 3,5 3,4 -


Figur 123: Vårdperioder till följd av alkohol- och narkotikarelaterade sjukdomar i åldern 15-24 år / 1000 i

samma ålder

Vårdperioder till följd av alkohol- och narkotikarelaterade sjukdomar i åldern 15-24 år / 1000 i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - 12,2 - 6,7 - - -

Kristinestad 2,3 1,2 1,2 2,5 2,5 1,3 - -

Korsnäs 4,3 - - - - - - -

109

Malax 1,6 1,5 4,8 3,3 - - - -

Närpes 1,9 1,9 2 - - - 0,9 -


Hela landet 3,2 3,2 3,4 3,7 3,7 3,2 3,4 -


Figur 124: Klienter i missbrukarvårdens boendeserviceenheter / 1000 invånare

Klienter i missbrukarvårdens boendeserviceenheter / 1000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad - - - 0,1 0,1 - 0,1 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - 0,2 0,2 0,4 0,5 0,4 -

Närpes 0,1 - - 1,1 0,5 0,6 0,6 -


Hela landet 1 1 1 1,2 1,2 1,2 1,2 -


SOCIALVÅRD

Figur 125: Barn i åldern 3-5 år i dagvård, % av befolkningen i samma ålder

110

Barn i åldern 3-5 år i dagvård, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 72,5 91,4 77,8 96,9 70,6 69,7 63 -

Kristinestad 85,6 83,3 83,9 84,4 81,6 79,9 78,9 -

Korsnäs 82,4 83,9 86,8 94 95,6 88,2 103,6 -

Malax 76,1 87,6 78,5 80,7 81,9 85,5 82,4 -

Närpes 74,1 79,2 79,4 78 80,9 81,1 80,2 -


Hela landet 63,1 64,4 65,6 67 66,6 67 67,7 -


Figur 126: Barn i åldern 3-5 i heldagsvård som finansieras av kommunen, % av befolkningen i samma

ålder

Barn i åldern 3-5 år i heldagsvård som finansieras av kommunen, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 65 91,4 69,4 96,9 70,6 63,6 55,6 -

Kristinestad 68,9 67,3 73,8 74,8 71,6 68,7 68,4 -

Korsnäs 60,8 67,9 64,2 78 80 82,4 92,9 -

Malax 66 75,9 73,8 72,9 73,6 75,9 68,8 -

Närpes 67,7 73,7 72,3 70,3 74,2 76,9 74,3 -

111

Vasa sjukvårdsdistrikt 60,3 63,9 63,6 64 65,2 68 69,7 -

Hela landet 58 59,7 61,2 62,9 62,5 62,9 63,8 -


Figur 127: Personer i åldern 0-17 år som omfattas av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, % av


Personer i åldern 0-17-vuotiaita år som omfattas av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - 2,4 7,8 3,6 2,9 - 3 -

Kristinestad 3,5 2,4 2,3 2 1,1 2,6 2,6 -

Korsnäs 1,2 2 2,6 - - 2,9 - -

Malax 4,2 5,4 4 1,4 1,9 1,8 1,4 -

Närpes 1,9 2 3,8 2,6 3 2,9 1,9 -


Hela landet 4,9 5 5,3 5,4 5,8 6,5 6,7 -


Figur 128: Omhändertagna 0-17-åringar indelade efter uppgift om senaste placeringsställe, % av


112

Omhändertagna 0-17-åringar indelade efter uppgift om senaste placeringsställe, % av befolkningen i samma ålder

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 0,4 0,4 - 0,4 - 0,4 0,7 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - - - - - - -

Närpes 0,4 0,5 0,5 0,4 0,4 0,4 0,5 -


Hela landet 0,8 0,9 0,9 1 1 1,1 1,1 -


Figur 129: Socialvården, socialarbetare / 10 000 invånare

Socialvård, socialarbetare / 10 000 invånare 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

Kristinestad 6,5 5,3 5,4 - - - - -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax 5,4 9,1 10,9 - - - - -

Närpes 4,2 6,4 4,2 - - - - -

113

Vasa sjukvårdsdistrikt 6,6 6,6 5,8 - - - - -

Hela landet 7,6 7,8 7,6 - - - - -


Figur 130: Utkomststödstagare under året, % av invånarna

Utkomststödstagare under året, % av invånarna

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 3,3 3,3 2,8 3,8 3,3 3,3 3,8 -

Kristinestad 4,9 3,9 3,4 2,9 2,6 3,3 3,8 -

Korsnäs 2,3 2,5 2,1 2 3,4 4,2 4,2 -

Malax 5,1 4,9 3,8 3,2 4,1 3,9 3 -

Närpes 4,3 4,5 4,2 4,3 5 3,8 3,8 -

Vasa sjukvårdsdistrikt 6 5,6 5,3 5,2 5,5 5,2 5 -

Hela landet 7,2 6,8 6,5 6,4 7,1 7 6,9 -


Figur 131: Klienter i styrt boende för personer med utvecklingsstörning 31.12 totalt

Klienter i styrt boende för personer med utvecklingsstörning 31.12 totalt

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö - - - - - - - -

114

Kristinestad 5 5 5 6 5 - - -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax - - - - - - - -

Närpes - - - - - - - -


Hela landet 2061 2130 2131 2111 2066 2168 2164 -


Figur 132: Assisterat boende för personer med utvecklingsstörning, vårddygn totalt

Assisterat boende för personer med utvecklingsstörning, vårddygn totalt

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1095 730 730 761 - 365 - -

Kristinestad 5765 5188 4041 4153 3477 1894 1364 -

Korsnäs 730 838 754 762 393 - - -

Malax 2153 730 750 748 752 773 62 -

Närpes 7974 8205 8043 7507 1126 - 5 -


Hela landet 1646090 1750690 1816180 1979120 2001730 2112420 2239270 -


Figur 133: Vårddygn på institutioner för personer med utvecklingsstörning totalt

115

Vårddygn på institutioner för personer med utvecklingsstörning totalt

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 364 343 27 - - - - -

Kristinestad 923 947 956 1000 896 847 680 -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax 358 360 365 345 365 365 389 -

Närpes 380 428 413 416 454 440 405 -


Hela landet 888532 863890 845619 820294 789903 758985 666638 -


Figur 134: Klienter inom serviceboende för gravt funktionshindrade under året

Klienter inom serviceboende för gravt funktionshindrade under året

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 1 - 2 1 1 1 1 -

Kristinestad - - 1 1 1 1 2 -

Korsnäs - 2 2 2 2 2 4 -

116

Malax 3 10 10 11 11 18 17 -

Närpes 6 7 7 7 9 9 10 -


Hela landet 2775 3089 3375 3525 4008 4310 4630 -


Figur 135: Gravt funktionshindrade färdtjänsttagare under året / 100 000 invånare

Gravt funktionshindrade färdtjänsttagare under året / 100 000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 742,2 531,6 673,4 879,6 624,1 629,8 641 -

Kristinestad 1370,4 1437,3 1082,7 1253,1 1254,5 628,8 662,3 -

Korsnäs 1313,4 1224,5 1517,9 1036,5 982,6 929,2 978,2 -

Malax 2309,6 2391,7 2447,9 2180,6 2262,2 2479,9 2030,6 -

Närpes 391 360,5 423,6 399,8 391 424 616,2 -


Hela landet 1540 1596,9 1636,2 1662,3 1707,5 1764,2 1806,2 -


Figur 136: Funktionshindrade tolktjänsttagare under året / 100 000 invånare

117

Funktionshindrade tolktjänsttagare under året / 100 000 invånare (- 2009)

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kaskö 67,5 - 67,3 - 69,3 - - -

Kristinestad 26,1 66,5 54,1 55,1 27,6 - - -

Korsnäs - - - - - - - -

Malax 36,1 36,2 36,3 54,1 71,3 - - -

Närpes 42,3 42,4 42,4 31,6 31,7 - - -

Vasa sjukvårdsdistrikt 71,1 70,2 82,1 82,8 90,1 - - -

Hela landet 67,2 71,8 74,7 75,5 76,4 - - -


ANNAN SERVICE

Kompletteras med kommunvisa uppgifter om: statistiska uppgifter för andra sektorer än social- och

hälsovården, statistiska uppgifter för tredje sektorn och för företag

Klienternas åsikter om servicesystemet

Enligt ATH-undersökningen ansåg cirka 80 % av invånarna i K5-kommunerna i alla åldersgrupper att

tillgången till idrottstjänster i kommunen är tillräckligt god. Svarsprocenten följer samma trend som i hela

landet.

Nästan 90 % av alla som besvarade ATH-undersökningen i K5-kommunerna ansåg att tillgången till

bibliotekstjänster var tillräcklig. Svarsprocenten är på samma nivå som i hela landet. Å andra sidan

svarade knappt 15 % av de som fyllt 75 år att det fanns för lite bibliotekstjänster, då motsatt fråga

ställdes.

I ATH-undersökningen ansåg cirka 65 % av åldersgruppen 20-54 år, knappt 80 % av åldersgruppen 55-74

och knappt 80 % av de som fyllt 75 år att tillgången till kulturtjänster i kommunen är tillräcklig. Siffrorna

för hela landet är något högre än för K5-området.

Av de invånare i K5-kommunerna som besvarade ATH-undersökningen anser endast cirka 10 % att det

inte finns tillräcklig tillgång till medborgar- och arbetarinstitutstjänster. Andelen är ganska jämn i alla

118

åldersgrupper och lägre än i hela landet. Invånarna i området är alltså mycket nöjda med tillgången till

medborgar- och arbetarinstitutens tjänster.

På basen av ATH-undersökningen kan konstateras att cirka 20 % av personerna i åldern 20-54 inom K5-

området, drygt 10 % av personerna i åldern 55-74 och cirka 15 % av de som fyllt 75 år ansåg att

hälsovårdscentralens tjänster är otillräckliga. Andelen är mindre än i hela landet.

Enligt ATH-undersökningen ansåg knappt 20 % av personerna i åldern 20-54 och cirka 15 % av personerna

i åldern 55-74 i K5-kommunerna att företagshälsovårdens tjänster var otillräckliga. Andelen motsvarar

hela landets nivå.

Enligt ATH-undersökningen ansåg 30 % av de som var i åldern 20-54 år, cirka 20 % av de som var i åldern

55-74 och drygt 20 % av de som fyllt 75 år att de inte fått tillräckligt med information om kommunens

tjänster. Cirka 80 % av de som svarade ansåg att de fått tillräckligt med information om idrottstjänsterna.

Av de som svarade ansåg 80-90 % att de fått tillräckligt med information om bibliotekstjänsterna. 65-95 %

ansåg att informationen om kulturtjänsterna var tillräcklig. Andelarna motsvarade trenden i hela landet.

Kompletteras kommunvis med klientrespons och resultaten från områdets medborgarråd.

KÄLLOR OCH LÄNKAR

http://www.findikaattori.fi http://www.hyvinvointikertomus.fi http://www.hyvinvointikompassi.fi http://www.kela.fi http://www.kela.fi/terveyspuntari http://www.kunnat.net http://www.kommunerna.net/sv/databanker/statistik/kommunnavigatorn/sidor/defalut.aspx http://www.palveluvaaka.fi

http://www.findikaattori.fi/


http://www.hyvinvointikompassi.fi/

http://www.kela.fi/

http://www.kela.fi/terveyspuntari

http://www.kunnat.net/

http://www.kommunerna.net/sv/databanker/statistik/kommunnavigatorn/sidor/defalut.aspx

http://www.palveluvaaka.fi/

119

http://www.sotkanet.fi http://www.terveytemme.fi http://www.terveytemme.fi/ath/tulokset http://www.thl.fi http://www.thl.fi/fi FI/ web/fi/tutkimus/tyokalut/teaviisari http://www.tilastokeskus.fi http://www.vn.fi http://www.vrk.fi Regionala och lokala länkar: Österbottens förbund, Vasa sjukvårdsdistrikt, medlemskommunerna i samkommunen K5 Övriga länkar: undersökningar, rapporter, projekt osv. som genomförts i området Handbok för kommunala ledare; resultaten från kommunstödsprojektet (publiceras 2014) Österbottens välfärdsbarometer. SONetBotnia. Turunen, Minna (2013) Pohjanmaan väestö, sen hyvinvointi ja terveys sekä sosiaali- ja terveyspalvelujärjestelmän toimivuus. Kansalliseen vertailuun perustuvaa trenditietoa vuosilta 2005-2011. Vasa universitets publikationer, utredningar och rapporter 186. Kan läsas på adress: http://www.uva.fi/fi/research/publications/orders/database/?julkaisu=718 Samkommunerna www.kfem.fi , www.vshp.fi

http://www.sotkanet.fi/

http://www.terveytemme.fi/

http://www.terveytemme.fi/ath/tulokset

http://www.thl.fi/

http://www.tilastokeskus.fi/

http://www.vn.fi/

http://www.vrk.fi/

http://www.uva.fi/fi/research/publications/orders/database/?julkaisu=718

http://www.kfem.fi/

Documents

KASKÖ STADS VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2014-2016 · 2020. 6. 3. · Se även Österbottens förbunds strategi 2014-2016 () Se även Vasa svd:s plan för ordnande av hälso- och sjukvården