Kemins grunder - asogrundskola.stockholm.se · 2 Kemins grunder Luft och vatten: Kemiska ämnen och kemiska förvandlingar har funnits långt före människan. Under de senaste 4000

Kemins grunder HT 2017

Namn: …………….……………

Klass: 7A

2

Kemins grunder

Luft och vatten:

Kemiska ämnen och kemiska förvandlingar har funnits långt före människan.

Under de senaste 4000 åren har vi lärt oss mer om olika ämnen och hur vi kan styra

förvandlingarna. Till en början med enkla förvandlingar som att göra järnmalm till rent

järn. Från 1500-talet och framåt har det allt mer handlat om att tillverka helt nya

ämnen som plaster, bränslen, mediciner, färgämnen och mat.

Området ”Kemins grunder” ger en insyn av den kemiska världen runt omkring oss,

om alla de ämnen som världen är uppbyggd av och hur ämnena kan förvandlas.

Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att:

genomföra undersökningar i kemi

använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara

kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan

Tidsplanering:

7A Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90 37 12/9

Genomgång: Atomer

Uppgift: Grundämneskort

13/9

Uppgift: Grundämneskort

15/9

Genomgång: Ämnens egenskaper

Laboration: Metaller egenskaper

Film: Metaller (16 min)

Frågor 1-8

38 19/9

Genomgång: Kemiska föreningar

Film: Grundämnen (11 min)

Frågor: 9-20

20/9

Läxförhör på 20 grundämnen

Uppgift: Periodiska systemet

22/9

Uppgift: Molekylmodeller

39 26/9

Genomgång: Förändringar

Film: Gas, vätska eller fast (20 min)

Laboration: Fysikalisk förändring

27/9

Laboration: Kemisk förändring

Frågor: 21-30

29/9

Genomgång: Kemiska reaktioner

Uppgift: Reaktionsformler

40 3/10

Frågor: 31-37

4/10

Genomgång: Blandningar och

separationsmetoder

Laboration: Lösning eller slamning

6/10

Laboration: Filtrering

Frågor: 38-46

41 10/10 Åhörardag

Laboration: Destillering

11/10

Genomgång: Atmosfären

Film: Gaser (20 min)

13/10

Laboration: Analys av gaser

Frågor: 47-60

42 17/10

Genomgång: Vattenfakta

Frågor: 61-70

18/10

Laboration: När kokar vatten?

20/10

Repetera

Film

Sant eller falskt?

43 24/10

PROV

25/10 Samtalsdag 27/10

Laboration: Snabbast upplösning

44 31/10 1/11 3/11

3

Kemins grunder

Undervisning:

Uppgifter i arbetshäftet

Laborationer i arbetshäfte

Genomgångar

Centralt innehåll:

Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad.

Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekylföreningar genom

kemiska reaktioner.

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar.

Vatten som lösningsmedel.

Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället.

Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet.

Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.

Dokumentation av undersökningar.

Bedömning:

Genomförande av uppgifter.

Deltagande och resonemang i diskussioner.

Planering, genomförande och dokumentation av laborationer.

Skriftligt prov

Källor:

Kemi spektrum Viktiga begrepp Atomer och kemiska reaktioner

s.8-25

Grundämne, atom, elektron, proton, neutron, atommodell,

molekyl, kemisk förening, kemisk reaktion, kemiska och

fysikaliska förändringar

Nästan allt är blandningar

s.30-38

Blandning, lösning, slamning, filtrering, destillering,

dekantering, mättad och omättad

Luft

s.52-73

Gaser, atmosfär, oxid, ozon, växthuseffekt, ädelgaser

Vatten

s.82-92

Vattnets kretslopp, smälta, förångas, kondensera, stelna,

kapillärkraft, ytspänning, vattenrening

Kemiplansch - periodiskt system

4

Kemins grunder

Kunskapskrav:

E C A Eleven kan genomföra undersökningar

utifrån givna planeringar och även bidra

till att formulera enkla

frågeställningar och planeringar som

det går att arbeta systematiskt utifrån.

I undersökningarna använder eleven

utrustning på ett säkert och i huvudsak

fungerande sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med

frågeställningarna och drar då enkla

slutsatser med viss koppling till kemiska

modeller och teorier.

Dessutom gör eleven enkla

dokumentationer av undersökningarna

med tabeller, diagram, bilder och

skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om

materiens uppbyggnad, oförstörbarhet

och omvandlingar och andra kemiska

sammanhang och visar det genom att

ge exempel och beskriva dessa med

viss användning av kemins begrepp,

modeller och teorier.

Eleven kan föra enkla till viss del

underbyggda resonemang om kemiska

processer i levande organismer, mark,

luft och vatten och visar då på enkelt

identifierbara kemiska samband i

naturen.

Eleven undersöker hur några kemikalier

och kemiska processer används i

vardagen och samhället och beskriver

då enkelt identifierbara kemiska

samband och ger exempel på

energiomvandlingar och materiens

kretslopp.

Eleven kan beskriva och ge exempel på

några centrala naturvetenskapliga

upptäckter och deras betydelse för

människors levnadsvillkor.

Eleven kan genomföra undersökningar

utifrån givna planeringar och även

formulera enkla frågeställningar och

planeringar som det efter någon

bearbetning går att arbeta

systematiskt utifrån.


utrustning på ett säkert och

ändamålsenligt sätt.


frågeställningarna och drar då

utvecklade slutsatser med relativt god

koppling till kemiska modeller och

teorier.

Dessutom gör eleven utvecklade




Eleven har goda kunskaper om materiens

uppbyggnad, oförstörbarhet och

omvandlingar och andra kemiska


förklara och visa på samband inom

dessa med relativt god användning av

kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra utvecklade och relativt

väl underbyggda resonemang om kemiska


luft och vatten och visar då på

förhållandevis komplexa kemiska

samband i naturen.



vardagen och samhället och beskriver då

förhållandevis komplexa kemiska

samband och förklarar och visar på

samband mellan energiomvandlingar och

materiens kretslopp.

Eleven kan förklara och visa på

samband mellan några centrala

naturvetenskapliga upptäckter och deras

betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven kan genomföra undersökningar

utifrån givna planeringar och även

formulera enkla frågeställningar och

planeringar som det går att arbeta

systematiskt utifrån.


utrustning på ett säkert, ändamålsenligt

och effektivt sätt.


frågeställningarna och drar då

välutvecklade slutsatser med god

koppling till kemiska modeller och

teorier.

Dessutom gör eleven välutvecklade




Eleven har mycket goda kunskaper om

materiens uppbyggnad, oförstörbarhet

och omvandlingar och andra kemiska


förklara och visa på samband inom

dessa och något generellt drag med god

användning av kemins begrepp, modeller

och teorier.

Eleven kan föra välutvecklade och väl

underbyggda resonemang om kemiska


luft och vatten och visar då på komplexa

kemiska samband i naturen.



vardagen och samhället och beskriver då

komplexa kemiska samband och

förklarar och generaliserar kring

energiomvandlingar och materiens

kretslopp.

Eleven kan förklara och generalisera

kring några centrala naturvetenskapliga

upptäckter och deras betydelse för

människors levnadsvillkor.

5

Kemins grunder

Uppgift – Grundämneskort

Material:

Färgat papper: grönt och gult

Kemiplansch periodiskt system

Kemibok Spektrum

Penna

Sax

Instruktion:

1. Fyll i tabellen på baksidan. Använd kemiplansch eller kemibok till hjälp.

2. Klipp ut rutor i grönt och gult papper. Hur många?

Räkna samman alla ämnen i din tabell som är metaller och icke-metaller.

Använd grönt för metaller och gult för ickemetaller.

3. Skriv kemisk förkortning (ex Pb) på ena sidan av kortet.

4. På andra sidan skriver du ämnets hela namn + fakta. Exempel: bly, bilbatteri.

Skriv bara sådant som du förstår!!!

5. Lär dig nu vad dessa 20 ämnen har för kemisk förkortning, namn och användning.

Lägg korten i en hög framför dig med kemisk förkortning uppåt. Säg namn och

användning. Vänd på kortet och kolla att du hade rätt. Gå igenom hela högen tills

du kan alla. Gör tvärtom – namnsidan uppåt och säg förkortningen.

Tävla med en kompis!

6

Kemins grunder

Tabell över 20 grundämnen

Ämne Kemisk

förkortning

Metall eller

IckeMetall

Fakta 1. Fakta 2.

Silver

Ag

Aluminium

Guld

Kol

Kalcium

M

Klor

Koppar

Järn

Väte

Kvicksilver

Magnesium

Kväve

N

Neon

IM

Helium

Natrium

Syre

Bly

Svavel

Tenn

M

Zink

7

Kemins grunder Doppelektrod

Laboration – Metallers egenskaper

Uppgift:

Du ska undersöka egenskaper hos olika metaller.

Material:

Metaller, tabell med kokpunkt/smältpunkt, doppelektrod, magnet

Utförande:

1. Undersök ett ämne i taget.

2. Fyll i tabellen med egenskaper ämnet har.

Använd dig av en kemibok eller periodiskt system för att ta reda på svaren.

Resultat:

Ämne Kemisk

förkortning Färg

Form i

20º C

Smält-

punkt

Kok-

punkt Leder el Magnetisk

Övrigt,

ex användning

Järn

Koppar

Aluminium

Bly

Guld

Silver

Titan

8

Kemins grunder Doppelektrod

Laboration – Egenskaper hos andra ämnen än metaller

Uppgift:

Du ska undersöka egenskaper hos olika ämnen som inte är metaller.

Risk:

Eleven följer ej muntliga eller skriftliga instruktioner.

Eleven smakar på ämnen som är hälsovådliga, giftiga eller miljöfarliga.

Material:

Kemikalier i listan; kol, svavel, strösocker, koksalt, kopparsulfat, vatten

Tabell med kokpunkt/smältpunkt, doppelektrod, sked, små bägare

Utförande:

1. Undersök ett ämne i taget.

2. Ta en liten sked av ämnet och lägg på ett urglas.

3. Fasta ämnen måste ”lösas upp” i vatten för att testa ledningsförmågan.

4. Fyll i tabellen med egenskaper ämnet har.

Använd dig av en kemibok eller periodiskt system för att ta reda på svaren.

Resultat:

Ämne Kemisk

förkortning Färg

Form i

20º C

Smält-

punkt

Kok-

punkt Leder el

Löslig i

vatten Övrigt

Vatten

Kol

Svavel

Strösocker C12H22O12

185○ C -

Koksalt NaCl

801○ C 1465○ C

Kopparsulfat CuSO4

110○ C 650○ C

9

Kemins grunder

Uppgift – Periodiska systemet

Material:

Kemiplansch periodiskt system

Färgpennor: lila, gul, röd, grön

Kemi Spektrum

1. Färga ”halvmetallerna” lila.

Grundämnen med atomnummer 5, 14, 32, 33, 51, 52, 84.

2. Färga ett hörn rött på grundämnen med atomnummer 35 och 80.

Den röda färgen betyder att dessa två ämnen är vätskor i rumstemperatur!

3. Färga ”ickemetallerna” gula. Grundämnen med atomnummer:

1, 2, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 16, 17, 18, 34, 35, 36, 53, 54, 85, 86.

4. Färga alla andra sorters ”metaller” gröna.

(Även grundämne 80 ska bli grön.)

10

Kemins grunder

Uppgift – Molekylmodeller

Atomer ritas ofta som små kulor – så kallade kulmodeller.

För att skilja på olika atomer kan kulmodellerna ritas i följande färger:

1. Vad betyder begreppet?

Placera rätt bokstav A-G i bredvid begreppets beskrivning.

Begrepp: Beskrivning:

A. Grundämne

En positivt laddad partikel som finns i atomer.

B. Elektron

Ett ämne som i vatten inte löser upp sig utan

ger en grumlig vätska.

C. Kemisk

förening

Ett ämne som består av en eller flera olika

sorters atomer.

D. Slamning

Innehåller bara en sorts atomer.

E. Kemiska

tecken

Detta består av en eller två bokstäver ur

ämnets latinska namn. Första bokstaven är stor,

och om det finns två är den andra liten.

F. Proton

Ett sammansatt ämne som består av två eller

flera olika sorters atomer. Atomerna sitter ihop

med varandra.

G. Molekyl

Den partikel i atomer som ger elektricitet.

Väte

Vit Klor Grön

Syre

Röd Kol Svart

Kväve

Blå Svavel Gul

Aluminium

Grå Järn Grå

11

2. Fyll i tabellen med kulmodeller genom att följa exemplen i tabellen.

Färglägg kulmodellerna med rätt färger, och skriv vad varje kulmodell betyder.

Färg Formel Kulmodell Vad visar kulmodellen?

Vit

H

En atom väte

Vit

3 H

Tre atomer väte

Vit

H2

En molekyl väte

Vit-Röd

1 H2O

En molekyl vatten

Grå

3 Cu

Röd

O

Blå

3 N2

Röd

2 O

Vit-Röd

2 H2O

Två molekyler vatten

Gul

3 S

Svart-Röd

CO2

Svart

4 C

Grön

2 Cl2

Grå

Al

Röd

3 O2

Grå

2 Fe

Svart-Röd

2 CO2

Röd

O3

3. Vad är skillnaden mellan en kemisk förening och en molekyl? ……………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

12

Kemins grunder

Laboration – Smältning av tenn

Uppgift:

Du ska undersöka egenskaper hos metallen tenn, och ta reda på om

tenn ger en kemisk eller fysikalisk förändring när det smälter.

Hypotes:

Tror du att metallen tenn ger en kemisk eller fysikalisk förändring när det smälter?

Motivera om du kan!

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Risk:


Eleven bränner sig på brännare eller smält tenn.

Eleven tänder eld på kläder eller andra föremål.

Material:

Tenn

Doppelektrod

Magnet

Kniv eller sandpapper

Tabell med smältpunkt

Brännare, tändstickor, underlägg

Porslinsskepp

Smältskopa

Utförande innan smältning:

1. Håll en lång bit tenn intill örat och böj den fram och tillbaka. Lyssna noga!

2. Undersök tenn och ange några egenskaper som metallen har.

Fyll i den 1:a tabellen.

Resultat innan smältning:

Före Färg Glänser Leder el Magnetisk Smältpunkt

Tenn

13

Utförande av smältning:

3. Sätt på dig förkläde och skyddsglasögon!

4. Plocka fram materialet och ställ porslinsskeppet stabilt på en skyddande skiva.

Smält en liten bit tenn i skopan och häll det i porslinsskeppet.

5. Låt tennet svalna och knacka ut det när det stelnat.

Testa vilka egenskaper tennet har efter smältningen.

Fyll i den andra tabellen.

Resultat efter smältning:

Slutsats:

Har egenskaperna förändrats? ……………………………………………………………………………………………

Stämde din hypotes? ………………………………………………………………………………………………………………

Sker en kemisk eller fysikalisk förändring? ………………………………………………………………………

Hur vet du det? Motivera ditt svar.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Efter Färg Glänser Leder el Magnetisk Smältpunkt

Tenn

14

Kemins grunder

Laboration – Förbränning av magnesium

Uppgift:

Du ska undersöka egenskaper hos metallen magnesium, och ta reda på om

magnesium ger en kemisk eller fysikalisk förändring när det brinner.

Hypotes:

Tror du att metallen magnesium ger en kemisk eller fysikalisk förändring när det

brinner? Motivera om du kan!

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Risk:


Eleven bränner sig på brännare eller brinnande magnesium.


Eleven tittar rakt in i ”magnesiumlågan” och skadar ögonen.

Material:

Magnesium

Doppelektrod

Magnet

Kniv eller sandpapper


Brännare, tändstickor, underlägg

Degeltång (metall)

Urglas

Utförande innan eldning:

1. Använd en kniv eller sandpapper och skrapa lite på ytan av en bit magnesium.

2. Undersök metallbiten och ange några egenskaper som magnesium har.

Fyll i den 1:a tabellen.

Resultat innan eldning:

Före Färg Glänser Leder el Magnetisk Smältpunkt

Magnesium

15

Utförande vid eldning:


4. Plocka fram materialet och ställ det på ett skyddsunderlägg.

Skydda bordet och dina ögon! Undvik att andas in gasen som bildas.

5. Håll magnesiumet i en degeltång. Tänd brännaren. För in magnesiumet i den

hetaste delen av lågan så att det börjar brinna. Undvik att titta direkt på lågan.

Fånga upp det som bildas på urglaset. Elda allt magnesium!

6. Testa vilka egenskaper resterna från magnesium har efter eldningen.

Fyll i den andra tabellen.

Resultat efter eldning:

Slutsats:

Har egenskaperna förändrats? ……………………………………………………………………………………………

Stämde din hypotes? ………………………………………………………………………………………………………………

Sker en kemisk eller fysikalisk förändring? ………………………………………………………………………

Hur vet du det? Motivera ditt svar. ……………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Efter Färg Glänser Leder el Magnetisk Smältpunkt

Magnesium

16

Kemins grunder

Uppgift – Reaktionsformler

I det kemiska språket använder man reaktionsformler för att berätta vad som hänt

vid en kemisk reaktion. Vi kan ta exemplet när järn reagerar med svavel.

I vanligt språk skulle man säga ”Järn reagerar med svavel och bildar järnsulfid”

Om vi skriver en Ordformel blir det:

Järn + Svavel Järnsulfid

Om vi istället ritar Kulmodeller kan det se ut så här

(de grå kulorna är järnatomer och de gula är svavelatomer):

+ →

Järn + svavel järnsulfid

Nu skriver vi det med kemiska beteckningar, en så kallad Kemisk formel:

Fe + S FeS

Nu ska vi titta på hur man skriver om man har fler atomer:

2 Fe betyder två järnatomer som inte sitter ihop.

Skriver man istället Fe2 betyder det två järn som sitter ihop.

H2O är vatten. En vattenmolekyl består alltså av två väteatomer och en syreatom.

Skriver man 2 H2O betyder det två vattenmolekyler:

Det här har vi

Innan reaktionen

Det här har vi

efter reaktionen

Plus betyder ”och” Pilen betyder

”reagerar och bildar”

17

Kemins grunder

1. Vad betyder pilen i en kemisk reaktion? …………………………………………………………………………………

2. Vad betyder + i en kemisk reaktion? …………………………………………………………………………………………

3. Skriv in de kemiska beteckningarna i reaktionen på raderna nedan.

+

En atom natrium + En kloratom Natriumklorid (Koksalt)

……………………………… + ……………………… …………………………………

4. Rita först atomerna och molekylerna med rätt färger,

och skriv sen deras kemiska beteckningar.

+

En väteatom + En kloratom Saltsyra (Väteklorid)

……………………………… + ……………………… …………………………………

5. Skriv in de kemiska beteckningarna.

+

Kol + Syrgas Koldioxid

………………………… + ………………………… ………………………………

6. Vad bildas det för ämne? Skriv in de kemiska beteckningarna.

+

En vätgasmolekyl + En syrgasatom ………………………………

………………………………… + ………………………… ………………………………

18

7. Det här ämnet heter etan. De svarta atomerna är kol och de vita atomerna är väte.

Vad är etans kemiska beteckning? (Kolet ska stå först i formeln.)

…………………………………………………

8. Det här ämnet heter glukos men kallas även för druvsocker.

Vad är glukos kemiska beteckning? (Kolet står först och väte sist.)

…………………………………………………

9. En balanserad formel har lika många atomer av samma sort på båda sidor om pilen.

Rita till fler koldioxidmolekyler till höger om pilen så att reaktionen nedan är balanserad.

+

……… Kolatomer + ……… Syrgasmolekyler ……… Koldioxidmolekyler

10. Skriv reaktionen i uppgift 9 med kemiska beteckningar!

……… Kolatomer + ……… Syrgasmolekyler ……… Koldioxidmolekyler

…………………………… + ………………………………… ………………………………………

11. Skriv in de kemiska beteckningarna

+

Kol + Vätgas Metan

…………………… + …………………… ………………………………

19


+

Vätgas + Syrgas Vatten

…………………… + ……………………… ……………………………


+

Magnesium + Syrgas Magnesiumoxid

…………………… + ……………………… ……………………………

14. Den här reaktionen sker i gröna växter och kallas för fotosyntesen.

Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen.

Solenergi + Koldioxid + Vatten Druvsocker + Syrgas

Solenergi + + +

Solenergi + ………………………… + ………………………… ………………………… + ……………………………

15. I motsats till fotosyntesen sker förbränning i våra celler, så kallad cellandning.

Skriv den balanserade kemiska formeln för cellandningen.

Druvsocker + Syrgas Rörelseenergi + Koldioxid + Vatten

+ Rörelseenergi + +

……………………… + …………………… Rörelseenergi + …………………………… + ……………………………

20

Kemins grunder

Laboration – Lösning eller slamning?

Uppgift:

Du ska undersöka vilka ämnen som löser sig i vatten, och vilka som ger en slamning.

Hypotes:

Vilka ämnen tror du löser sig i vatten, och vilka ger en slamning?

Fyll i tabellen.

Risk:

Eleven skär sig på trasiga glaskärl

Eleven smakar på ämnen som är hälsovådliga, giftiga eller miljöfarliga.

Material:

5 små bägare (100 ml), vatten, sked, glasstav

kakao, aktivt kol, strösocker, koksalt, kopparsulfat, stärkelse,

Utförande:

1. Hämta 6 bägare och fyll dem med 60 ml vatten.

2. Ta en sked av ett ämne till en bägare. (Blanda INTE).

3. Rör i blandningarna med en glasstav.

4. Låt blandningarna vila några minuter. Hur ser de ut efter ett tag?

Fyll i resultaten i tabellen.

Resultat och slutsats:

Ämne HYPOTES

Lösning/slamning?

RESULTAT

Hur ser blandningen ut?

SLUTSATS

Lösning/slamning?

Kakao

Kol

Strösocker

Koksalt

Kopparsulfat

Stärkelse

21

Kemins grunder

Laboration - Filtrering

Uppgift:

Du ska lära dig hur man kan separera slamningar med filtrering.

Du ska filtrera en blandning av kol, salt och vatten.

Hypotes:

Vilken färg har blandningen och vad smakar blandningen innan filtrering?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Vilken färg har blandningen och vad smakar blandningen efter filtrering?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Material:

Stativ med klämma och muff

Tratt med filterpapper

1 Bägare 250 ml

100 ml vatten

Sked

Salt (NaCl)

Kol

1 Bägare 100 ml

Så här viker du ett filterpapper!

Utförande och resultat innan filtrering:

1. Hämta kallt vatten i en ren bägare.

2. Lös upp 1 sked salt och 1 sked kol i vattnet.

3. Titta på blandningen. Hur ser blandningen ut?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

4. Smaka på blandningen. Vad smakar blandningen?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

22

Utförande filtrering:

5. Montera materialet enligt figuren och häll lösningen i filterpappret.

6. Smaka en droppe av filtratet och titta på färgen.

Skriv ner resultaten.

Filtrat

kallas vätskan som har

renats genom filterpappret

Resultat:

Titta på filtratet. Hur ser det ut?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Smaka på filtratet. Vad smakar det?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Slutsats:

Vad har fastnat i filterpappret?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Vilka sorts blandningar fastnar i filterpappret?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Vilka sorts blandningar går det att rena genom filtrering?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

23

Kemins grunder

Laboration - Destillering

Uppgift:

Du ska lära dig hur man kan separera lösningar med destillering.

Du ska destillera saltvatten (NaCl) och sedan smaka på vattnet som destillerats.

Hypotes:

Vad tror du att saltvatten smakar efter att du destillerat det?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Risk:


Eleven bränner sig på brännare eller på het ånga.


Material:

Stativ med klämma och muff

Rundkolv med kork

2-3 Provrör och provrörsställ

Stor bägare med kylarvatten

Brännare och tändstickor

1 Bägare 100 ml

Salt

Sked

Montera enligt figuren:

24

Utförande:


2. Lös upp 2 skedar salt i 60 ml vatten i en bägare. Smaka på lösningen.

3. Häll i lösningen i rundkolven, sätt på korken och värm.

När provröret blir fullt kan du byta ut det.

Ställ det fulla provröret på kylning i provrörsstället.

4. När det har kokat en stund stänger du av brännaren.

Ta försiktigt ur den VARMA slangen ur provröret.

5. Smaka en droppen av det destillerade vattnet.

Rundkolv

med

saltlösning

Destillerat

vatten

Kylarvatten

Resultat:

Vad smakar vattnet innan du destillerar det?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Vad smakar vattnet som du destillerat?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Slutsats:

Vilka sorts blandningar går det att rena genom destillering?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Varför separeras saltet och vattnet med denna metod?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

25

Kemins grunder Laboration - Snabbast upplösning

Du ska undersöka hur snabbt du kan få en sockerbit att lösa sig med

tre olika metoder: omrörning, sönderdelning, värmning.

Frågeställning

Vilket av följande sätt tror du är den snabbaste metoden att lösa upp en sockerbit med vatten:

genom omrörning i kallt vatten, att krossa sockerbiten innan, eller att använda varmt vatten?

Hypotes Vilket sätt tror du är det snabbaste sättet? Välj ett alternativ och motivera varför:

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………….........................

Säkerhetsföreskrift

o Brännare - kan ge brännskador.

Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde, sätt upp långt hår, håll rent på

arbetsplatsen, lämna aldrig brännaren utan uppsikt.

o Eld – kläder brinner.

Kväv elden, skölj i kallt vatten, använd eventuellt nödduschen.

o Glas – kan ge sårskada.

Använd skyddsglasögon, släng trasigt glas i glaskrossen, undvik torrkokning.

Material

o 1 Bägare (600 ml)

o 1 Sked eller glasstav

o 5 Sockerbitar

o 200 ml Vatten

o 1 Tidtagarur (mobil)

o 1 Mortel

o 1 Brännare och tändstickor

o 1 Trefot med nät

A B C D

26

Undersökningsmetod + Resultat

1. Sätt på dig skyddsglasögon och förkläde. Läs och planera hur du ska genomföra

undersökningen. Hämta materialet du behöver.

2. Fyll bägaren med ca 200 ml kallt vatten. Lägg i en hel sockerbit i vattnet.

Rör om med glasstaven och mät hur lång tid det tar tills sockerbiten lösts upp helt.

Tid A: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………

3. Lägg en sockerbit i morteln och sönderdela den till pulver.

Fyll en bägare med ca 200 ml nytt kallt vatten. Lägg den ”krossade sockerbiten” i

bägaren och mät hur lång tid det tar tills den lösts upp helt. Du ska INTE röra om.

Tid B: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………

4. Fyll bägaren med ca 200 ml nytt vatten. Ställ bägaren på trefoten och värm vattnet så

att det kokar. Lägg i en hel sockerbit och mät hur lång tid det tar tills den lösts upp. Du

ska INTE röra om.

Tid C: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………

5. Hur lång tid tar det för en sockerbit att lösas upp helt om du inte använder någon av

metoderna? Lägg en hel sockerbit i bägaren utan att göra något mer. Ta tid!.

Tid D: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………

Slutsats

Stämde din hypotes med resultatet? ……………………………………………………………………………………………………………

Vilken metod löser snabbast upp en sockerbit? Motivera varför om du kan.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla - Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat i undersökningsmetoden.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring - Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

27

Kemins grunder

Laboration – Analys av gaser

Uppgift:

Du ska lära dig känna igen tre olika gaser genom enkla laborationer:

- koldioxid (CO2)

- syrgas (O2)

- vätgas (H2)

Hypotes:

Hur känner du igen gaserna med hjälp av eld och kalkvatten?

Koldioxid: ……………………………………………………………………………………………………………………………………

Syrgas: ………………………………………………………………………………………………………………………………………

Vätgas: ………………………………………………………………………………………………………………………………………

Brännare - kan ge brännskador.



Eld – kläder brinner.


Glas – kan ge sårskada.


Material:

2 Bägare (100 ml)

1 Tratt med filterpapper

Kalkvatten


3 E-kolvar med kork

Träpinne och tändstickor

Förberedelse:

1. Sätt på dig förkläde och skyddsglasögon

2. Filtrera ca 70 ml kalkvatten så du får en klar lösning (filtrat).

3. Ställ filtratet åt sidan.

28

Utförande:

1. Fyll en e-kolv med en sorts gas från lärarens tub. Sätt på en kork.

Undersök gasen. Skriv ner svaren på de 3 första frågorna i tabellen.

2. Hämta lite mer gas från samma tub. Tänd en trästicka och för ner den i e-kolven.

Släpp helst inte trästickan. Vad händer med elden?

Skriv ner svaret på fråga 4 i tabellen.

3. Skölj ur e-kolven och häll ner ca 20 ml av filtratet (kalkvattnet).

Hämta gas från samma tub ytterligare en gång. Sätt på korken och skaka om lite.

Vad händer med kalkvattnet? Skriv ner svaret på fråga 5 i tabellen.

4. Gör om försöken men byt gas!

Slutsats:

Vilka egenskaper är lika för alla tre gaser? ……………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Hur kan du skilja på gaserna om du experimenterar med dem?

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

1.

Vilken färg

har gasen?

2.

Vad luktar

gasen?

3.

Vilken kokpunkt

har gasen?

4.

Vad händer med

elden?

5.

Vad händer med

kalkvattnet?

Koldioxid

Syrgas

Vätgas

29

Kemins grunder

Laboration – När kokar vatten?

Uppgift:

Du ska följa vad som händer med vattnets temperatur när det värms.

Hypotes:

Vid vilken temperatur tror du att vatten kokar? Vad tror du händer med

temperaturen om du fortsätter att värma vattnet när det kokar?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Risk:

Brännare - kan ge brännskador.



Eld – kläder brinner.


Glas – kan ge sårskada.


Material:

Brännare

Trefot med nät

Termometer

Klocka

Bägare

Förberedelse:

1. Sätt på dig förkläde och skyddsglasögon och sätt upp långt hår

2. Tänd brännaren och håll termometern i vattnet utan att den nuddar botten.

3. Rör om och mät vattnets temperatur en gång i minuten.

4. Anteckna i en tabell hur temperaturen ändras tills vattnet kokar.

5. Fortsätt värma det kokande vattnet. Stiger temperaturen ytterligare?

6. Rita ett diagram enligt bilden på ett rutigt papper

som visar temperaturhöjningen av vattnet.

30

Kemins grunder

Naturens egna byggstenar Kemi Spektrum s.8-9

1. Vad är en atom?

2. Beskriv med text och bild hur en atom är uppbyggd.

3. Ungefär hur många olika atomslag finns det?

4. Vilka är de fem vanligaste atomslagen i din kropp?

5. Vem bevisade att atomerna finns runt år 1800?

6. Ge exempel på egenskaper som du kan upptäcka genom att smaka på ämnen.

7. Okända ämnen ska du inte smaka på. Ge exempel på egenskaper du kan upptäcka

med hjälpmedel.

8. Du har salt och socker i två olika bägare.

a) Vilka egenskaper är likadana?

b) Vilka egenskaper skiljer dem åt?

31

Kemins grunder

Grundämnen och kemiska föreningar Kemi Spektrum s.12-15

9. Kemiska ämnen delas in i grundämnen och kemiska föreningar.

Vad är ett grundämne?

10. Vilka av följande ämnen är ett grundämne:

a) järn b) vatten c) helium d) vätgas e) guldtacka f) koksalt g) brons

11. Vilka av följande ämnen är molekyler:

a) H2 b) CO2 c) H2O d) H e) C6 H12 O6 f) Na

12. a) Hur många procent av grundämnena är metaller?

b) Ge tre exempel på egenskaper som alla metaller har gemensamt.

13. Vilka tre speciella egenskaper gör metaller så användbara?

14. a) Vad heter den svenska vetenskapsmannen som införde det kemiska språket?

b) Beskriv hur det kemiska språket är uppbyggt.

c) Varför är det bra att det finns ett internationellt kemiskt språk?

15. Vad är det periodiska systemet?

16. a) Hur många kemiska föreningar känner vi till idag?

b) Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

17. Vilka av följande ämnen är kemiska föreningar:

a) H2 b) NO2 c) H2CO3 d) S2 e) C6 H12 O6 f) NaCl g)

32

Kemins grunder

Kemiska reaktioner Kemi Spektrum s.16-18

18. Vad kallas en blandning av syrgas och vätgas?

19. a) Vad händer med ett ämne när det sker en kemikalisk reaktion (förändring)?

b) Ge exempel på två olika kemiska förändringar.

20. Atomer kan aldrig försvinna. Men kemiska reaktioner gör att ämnen förvandlas

till nya ämnen.

a) Var tar atomerna i plastkassar vägen när de eldas?

b) Varför är det viktigt att vi återvinner material när ändå inga atomer kan försvinna?

c) Hur bidrar du till att återvinna material?

33

Kemins grunder

Fast, flytande och gas Kemi Spektrum s.19-22

21. a) Vilka är de tre former som nästan alla ämnen kan ha?

b) Vad är det som avgör vilken form ett ämne har?

22. a) Vad händer med ett ämne när det sker en fysikalisk omvandling?

b) Ge exempel på två olika fysikaliska omvandlingar.

23. a) Sker en kemisk förändring eller en fysikalisk förändring när en kaka gräddas?

b) Vilken typ av förändring är det om du smälter blockchoklad som smetas ut på

en tårta? Motivera ditt svar.

24. Vad menas med att

a) ett ämne kondenserar?

b) ett ämne förångas?

25. a) Vilken smältpunkt har vatten?

b) Vilken kokpunkt har vatten?

c) Rita en molekylformel för vatten.

26. Vad är värme för någonting?

27. Hur rör sig vattnets molekyler i

a) fast tillstånd (ex. is)?

b) flytande tillstånd (ex. vatten)?

c) gastillstånd (ex. ånga)?

28. Förklara vad som händer med vattnets molekyler när is värms från -10°C till +110°C.

29. Vilken av följande bilder visar vatten i fast form och hur ser du det?

(Du måste jämföra med de andra två bilderna.)

30. Varför kan du se din andedräkt utomhus en kall vinterdag, men inte en varm sommardag?

34

Kemins grunder

Kemiska formler Kemi Spektrum s.23-25

31. Vad betyder siffran två i molekylformeln för syrgas O2 ?

32. Vad betyder siffran tre i 3 H2O ?

33. Vad är skillnaden mellan att skriva 3 H och 3 H2 ?

34. Hur många atomer natrium finns i den kemiska föreningen NaCl?

35. Vad betyder pilen i en reaktionsformel?

36. Skriv en kemisk formel för när kol och syrgas bildar koldioxid.

37. Här ser du en kemisk formel för när vätgas och syrgas bildar vatten.

Rita en balanserad reaktionsformel.

H2 + O2 H2O

35

Kemins grunder

Det mesta du ser är blandningar Kemi Spektrum s.30-33

38. Du blandar en sked potatismjöl (stärkelse) med vatten.

Hur kan du se att blandningen är en slamning?

39. Du lägger socker i en kopp med te och rör om.

a) Hur ser du att socker bildar en lösning?

b) Förklara vad som händer med socker som du löser upp i te.

c) Ge exempel på ämnen som bildar lösningar.

40. a) Vad menas med en mättad lösning?

b) Du har en e-kolv med sockerlösning som är mättad.

Vad kan du göra för att lösa upp den mättade sockerlösningen?

41. a) Ge exempel på några olika lösningsmedel.

b) Du har fått en oljefläck på din hand. Vad kan du lösa upp oljan med?

42. a) Hur många ton koksalt framställs varje år?

b) Vilken kemisk förkortning har den kemiska föreningen koksalt?

c) Hur framställs salt ur havsvatten?

36

Kemins grunder

Hur separerar vi ämnen? Kemi Spektrum s.34-38

43. Vilka 3 metoder passar bra för att separera slamningar? Varför?

44. Hur fungerar

a) dekantering?

b) filtrering?

c) centrifugering?

45. Med vilken metod framställs lättmjölk?

46. Saltvatten kan inte separeras på samma sätt som slamningar.

Istället gäller avdunstning eller destillering.

a) Hur fungerar destillation?

b) Ge exempel på tre produkter som framställs med hjälp av destillering.

37

Kemins grunder

Luft Kemi Spektrum s.52-56

47. a) Ungefär hur tjock är vår atmosfär?

b) Vilka är de fyra vanligaste gaserna i atmosfären?

c) Hur många procent kvävgas och syrgas finns det i luften?

48. Ge minst tre exempel på vad syrgas kan användas till.

49. a) Beskriv hur du kan ta reda på om en E-kolv innehåller ren syrgas?

b) Vad bildas när du eldar kol i syrgas?

50. Hur gör man för att separera de olika gaserna i luften?

Kemi Spektrum s.57-59

51. Ge exempel på tre olika ädelgaser, och vad de används till.

52. Varför används ädelgaser till reklambelysning?


53. a) Vilken kemisk formel har ämnet ozon?

b) Rita molekylen som kulformel.

54. a) Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt för oss?

b) Varför har ozonskiktet blivit tunnare?


55. Vilken molekylformel har koldioxid?

56. Varför ökar koldioxiden i atmosfären och vad kan det leda till?

57. Vad är biobränslen och varför ökar inte koldioxiden i luften när vi eldar med dem?


58. Väte är det allra vanligaste atomslaget i universum.

Hur många procent av universum är väteatomer?

59. a) Skriv den kemiska formeln för vätgas.

b) Är vätgas ett grundämne, en molekyl eller en kemisk förening?

c) Till vad används vätgas?

60. Hur kan du visa att vätgas är ett lätt ämne?

38

Kemins grunder

Vatten Kemi Spektrum s.82-84

61. a) Hur stor del av jordens yta är vatten?

b) Hur många procent av allt vatten på jorden är sötvatten som går att dricka?

62. a) Hur stor del av din kropp är vatten?

b) Hur mycket vatten gör varje person i Sverige av med varje dag?

63. På vilket sätt tror du människors liv skulle se annorlunda ut om 90% av jordytan

vore land och det bara fanns några mycket små hav?

Kemi Spektrum s.85+88+89

64. Vilken molekylformel har vatten?

65. a) Varför flyter is?

b) Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?

c) Vilken betydelse har det för fiskar i sjöar på vintern?

66. Du stoppar in en flaska med vatten i frysen. När du öppnar frysen ett dygn

senare har glasflaskan gått sönder. Förklara varför.


67. Vad menas med att vatten

a) kondenserar?

b) förångas?

68. Vad finns i bubblorna i kokande vatten?

69. a) Vilken kokpunkt har vatten?

b) Vilken smältpunkt har vatten?

70. Titta på bilden av vattnets kretslopp (se även s.90). Beskriv hur vattnets kretslopp

fungerar i en kastrull med vatten som kokar med locket på!

39

Documents

Kemins grunder - asogrundskola.stockholm.se · 2 Kemins grunder Luft och vatten: Kemiska ämnen och kemiska förvandlingar har funnits långt före människan. Under de senaste 4000