kolLedaren...Marcus Strömberg, vd för Academedia, till Dagens Eko om frisko-lornas kösystem. ’’ 30 juni 2023 ska en hållbar och slutlig lösning vara på plats för hur statistiken

TRYGGHETS-SPRIDAREN

SkolLedarenSkolLedaren

Carina Tinker, rektor på Finningeskolan i Strängnäs.

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING

”Jag vill hellre vattna det godaän att leta fel – vi ska vara

möjliggörare, inte ett hinder”

NR 6 NOVEMBER 2020

SVÅRA SAMTAL

LÄR DIGBEHÅLLA

LUGNET

SVÅRA SAMTAL

LÄR DIGBEHÅLLA

LUGNET

SÄKER SKOLA

ÖPPNA YTORSKÄRPER

KRAVEN

SÄKER SKOLA

ÖPPNA YTORSKÄRPER

KRAVEN

TROTS STATLIG REGLERING

SKOLCHEFENOFTA ENSAMOCH GLÖMD

TROTS STATLIG REGLERING

SKOLCHEFENOFTA ENSAMOCH GLÖMD

JUNO® – din juridiska skoltjänst

Prova fritt på: juno.se/skola

När beslutet är större än en googling

SKOLLEDAREN NR 6 NOVEMBER 2020 3

LEDARE

+

-

I min förra ledare skrev jag om den alarmerande höga omsättningen på rektorer och skolchefer. Orsaken är, enligt min mening, en målkonflikt för landets skolledare. Statens styrdokument formu

lerar det uppdrag som rektor och skolchef har, men uppdraget definieras och kravställs i praktiken av huvudmannens förväntningar. Resultatet blir att rektorer och skolchefer slits mellan det nationella uppdraget och den lokala målstyrningen.

Denna dragkamp har succesivt ökat sedan 1992 och är förödande för såväl uppdraget som för rektorers och skolchefers arbetsmiljö.

TILLITEN MELLAN DEN politiska huvudmannen och den professionella ledningen måste öka. Under senare år har tillitsbaserad styrning och ledning lyfts fram för att mota en ökad detaljstyrning med tyngre administrativ börda och växande byråkrati som följd.

Med en tillitsbaserad styrning får skolledare använda sin erfarenhet, kompetens och integritet för att hantera sitt uppdrag i förhållande till styrdokumenten. Huvudmän och politiker litar på att skolchefer, rektorer, lärare och annan personal är skickliga i sina respektive professioner och driver en bra verksamhet som uppfyller målen.

n Skolans professioner får mer tid och energi att ägna åt saker som stärker måluppfyllelsen, och slipper ägna lika mycket tid åt byråkratin. Styrdokumenten formulerar rektors uppdrag på en

övergripande målnivå. Skolchefens roll regleras däremot inte som en egen ansvarsnivå, utan mer som huvudmannens redskap. Men vi ser en tendens att lagstiftaren i ökad utsträckning försöker möta de brister den ser genom att reglera verksamheten skarpare och mer detaljerat. Det leder inte till långsiktigt hållbara verksamheter där de verksamma känner engagemang och ansvar. Snarare tvärtom.

Enda vägen mot ökad stabilitet och hållbarhet är att

stärka rektors och skolchefen i sina respektive professioner. Därför måste regeringen snabbt se över skollagen och tydliggöra rektors och skolchefs mandat att styra och leda förskola och skola. Det måste vara glasklart vad en rektor och skolchef kan besluta om.

SE ÖVER FÖLJANDE två skollagsparagrafer:w ”§ 10 Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.”

Gör det tydligt vad som menas med den inre organisationen. I dag är rättsläget mycket osäkert. Jag menar att rektors inre organisation måste omfatta hela enheten förskola och skola. Även frågan om resurser måste tydliggöras. Rektor måste kunna styra skolans ekonomiska och personella resurser.w ”§ 8 a Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten.”

Att biträda huvudmannen är rättsosäkert och otydligt. Skolchefen måste skrivas in som en egen ansvarsnivå under huvudmannen och uppdraget göras tydligt.

Den enda vägen mot en ökad stabilitet och hållbarhet är att öka professionaliseringen och tydligheten i rektors och skolchefs uppdrag.

n Dragkampen måste upphöra!

Ökad tillit kan få slut på skolledarnas dragkamp

PROFESSIONALISERING. ”Rektorer och skolchefer slits mellan det nationella uppdraget och den lokala målstyrningen. Dragkampen måste upphöra!”, skriver Matz Nilsson.

Det stora engage-manget för ökatansvarsavstånd.

Märkligt att presen-tera ett klart förslag om ämnesbetyg innan remisstiden gått ut.

Innehåll #6/2020

MATZ NILSSON

Förbundsordförande

4 Nyheter 10 Porträttet Carina Tinker 12 Reportage Säker skola 20 Reportage Så klarar du det svåra samtalet 24 Forskning Junia Joffer: Social status i skolan och god hälsa 28 Gästkrönika Maria Nicolai: Låt rektorer vara pedagogiska ledare 29 Böcker 33 På din sida Maria Andrén Bergström 34 Rast 35 Sista ordet Kerstin Weyler

4 SKOLLEDAREN NR 6 NOVEMBER 2020

Skolchefer känner stor hand-lingskraft och kan styra verk-samheten i önskad riktning. Två tredjedelar känner att de kan agera proaktivt. Men samtidigt tycker många, två tredjedelar, att de ibland måste agera i strid med sin egen kunskap om vad som vore bäst.

SKOLCHEF. En skolchef med lång erfarenhet har också större handlingsutrymme än den som är ganska ny på sin post. Och jobbar man i en större kommun,

upplevs det politiska inflytandet på arbetet mindre. Det framgår av en stor enkät riktad till Sveriges skolchefer 2020 som det ganska nya Skolchefsinstitutet i Jönköping gjort. De första resultaten presenterades på en konferens i oktober.

Institutets verksamhet drog igång på allvar när professor Lene Foss, Tromsö, rekryterades som chef förra hösten. Tillsammans med Joakim Krantz inledde hon arbetet med att besöka en rad skolchefer landet runt.

I somras följdes besöken upp med en enkät till cirka tusen skolchefer, både kommunala och fristående. En dryg tredjedel svarade, framför allt kommunala skolchefer. Det var svårare att både få tag i och svar från den fristående sektorn.

BILDEN AV SKOLCHEFERNA som kommer fram i enkäten är att de är handlingskraftiga och styr med fast hand i den riktning man önskar. Fyra av fem känner att de har stor frihet att fatta

beslut, lika många känner sig bekväma med att ifrågasätta när huvudmannen agerar i strid med lagar och förordningar. Och nästan alla, 88 procent känner att de kan påverka sin huvudman genom egna initiativ.

MEN NÄR DET gäller resurserna till skolverksamheten är inte skolcheferna lika positiva. Bara runt en tredjedel tycker sig ha ekonomiska och personella resurser för att kunna genomföra uppdraget, och bara en av tio

SKOLCHEF. Förslaget om att reglera skolchefen i lag kom i Skolkommissionens betänkande Samling för skolan 2017. Men redan Oecd hade konstaterat några år tidigare att styrningen av svensk skola är oklar. Roll och ansvarsfördelningen mellan huvudman, rektor och lärare behövde, menade Oecd, göras tydligare.

Skolkommissionen tog bollen vidare och föreslog i sitt betänkande att skolchefen skulle regleras i lag.

Skollagen från 2010 riktar sig till tre ansvarsnivåer i skolan: huvudmannen, som har det övergripande ansvaret, rektor, som har rätt att besluta om sin inre organisation för att fördela resurser efter barns och elevers olika förutsättningar och behov, och lärare, som har ansvar för

undervisningen och för betygssättningen.

Skolchefen svävade lite mitt emellan, konstaterade Skolkommissionen. Ofta var det förvaltningschefen för den nämnd som svarade för förskola och skola, men uppdraget kunde också ligga på kommunens högste tjänsteman.

HÄR BEHÖVDES ETT förtydligande och reglerat uppdrag; skolchefen skulle aktivt verka för att skollagens bestämmelser, föreskrifter som bestäms av skollagen och bestämmelser i andra författningar uppfylldes. Det var dock inte någon ny ansvarsnivå. Det skulle, menade kommissionen, komplicera ansvarsfördelningen ytterligare.

Ett viktigt medskick från kommissionen var att skolche

fen skulle vara ansvarsfördelningens väktare – att balansera det statliga uppdraget med det kommunala.

Förslaget om skolchefsregleringen fick positivt mottagande av riksdagen (dock inte från Sveriges Kommuner och regioner, SKR, som tyckte det var en onödig reglering) och från och med 2018 är skolchefens uppdrag reglerat i skollagen.

MEN SEDAN HAR inte så mycket hänt. Hur själva regleringen fungerar har varken utbildningsdepartementet eller Skolverket följt upp. På verkets hemsida finns förklarande text om vem som utser skolchefen, kan det finnas fler än en (ja, huvudmannen kan utse flera) och kan det kallas något annat än skolchef (ja, det finns inget hinder att man kallar det något annat).

Det finns inte heller några bestämmelser om vem som kan bli skolchef eller att särskilda krav, som att skolchefen måste ha genomgått rektorsprogrammet, kan ställas på befattningsinnehavaren.

Skolverket och dess generaldirektör Peter Fredriksson har dock på eget initiativ dragit

igång en tvåårig utbildning för skolchefer med start för ett år sedan. Skolchefen är, menade Peter Fredriksson, ofta glömd och står ofta ensam med ett mycket komplicerat uppdrag, i en intervju med Skolledaren.

KERSTIN WEYLER

Läs senaste nytt på skolledarna.se och i nyhetsbrevet Skolledare.FREDAGNYHETER

Skolchefen står ofta ensam

Svar i stor enkät: Skolchefen styr med fast hand – men saknar resurser

När skolchefen blev reglerad i skollagen skicka-de lagstiftaren med en uppgift: Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet.Har den statliga regleringen haft någon bety-delse?


Läs senaste nytt på skolledarna.se och i nyhetsbrevet Skolledare.FREDAGNYHETER

Skolchefen står ofta ensam

Svar i stor enkät: Skolchefen styr med fast hand – men saknar resurser

Skolchefsinstitutet vid högskolan i Jönköping består av Annika Engström, Lene Foss och Joakim Krantz, bilden, samt Cecilia Bjursell och Vezir Aktas. FOTO: SARA BREF

I KORTHET

SKOLANS DIGITALISERING NÄRMAR SIGDIGITALISERING. Det var trögt i portgången, men nu går arbetet med skolans digitalisering allt snabbare. I mitten av november slöt regeringen och Sveriges Kommuner och regioner, SKR, en ny överenskommelse om ”digitaliseringens möjligheter för att främja kunskapsutveckling och likvärdighet i skolväsendet”. SKR ska bland annat stödja huvudmän och skolor att skaffa e-legitimationer och så kallade digitala ekosystem, en avgränsad teknisk miljö som be-står av infrastruktur, digital utrustning, digitala resurser och an-vändare som samverkar.

JA TILL ÄMNESBETYG PÅ GYMNASIETGYMNASIET. Den 3 december går remisstiden ut på Betygsutred-ningen som bland annat föreslår att ämnesbetyg införs igen på gymnasiet. Men regeringen och samarbetspartierna har valt att inte invänta svaren utan har redan slagit fast att så blir det. Det visar också att Skolverket redan har fått i uppgift att förbereda in-förandet av ämnesbetyg. Verket ska också utreda hur en övergång till ämnesbetyg kan ge yrkeseleverna större möjligheter, ett rejält utrymme i respektive yrkesprogram, att läsa in grundläggande hög-skolebehörighet. Senast den 1 juni 2022 ska Skolverket redovisa uppdraget.

FLER FAMILJEHEMSELEVER BEHÖRIGAGYMNASIET. I de kommuner där Allmänna Barnhuset samarbetar runt placerade familjehemselever, har behörigheten till gymnasiet ökat till 74 procent, jämfört med 55 procent för tre år sedan. Pro-jektet heter Skolfam och finns i 20 kommuner. Runt 11 procent av alla barn i familjehem berörs av Skolfam.

Problemet i dag är att många föräld-rar står i kö till många skolor, det är svårt för en nyinflyttad familj att få

en plats. Ibland måste man ställa sina barn i kö väldigt tidigt. Det är klart att om en familj står i kö till många skolor samtidigt blir det mycket svårt att planera. Marcus Strömberg, vd för Academedia, till Dagens Eko om frisko-lornas kösystem.

’’

30 juni 2023 ska en hållbar och slutlig lösning vara på plats för hur statistiken om svensk skola ska se ut. Men redan nästa

sommar öppnar regeringen för att samma statistik som tidigare bland annat publicerades på Skolverkets hemsida, ska kunna vara tillgänglig. Behovet av tillförlitlig statistik är viktig, inte minst för elever och deras vårdnadshavare.

Men Sverige har en mycket stark statistiksekretess som måste värnas. Därför är det ett komplicerat arbete för utbildningsdepar-tementet att hitta en långsiktig lösning, anser utbildningsminister Anna Ekström.

ägnar sin tid mer åt förändring och utveckling än att genomföra det som redan är planerat.

REKTORERNA ÄR skolchefernas viktigaste samarbetspartners när det gäller skolans utveckling, därefter kommer kolleger och den egna organisationen, 81 procent. Men också elever spelar stor roll, menar skolcheferna, 77 procent tycker att de är viktiga för utvecklingen.

Nätverk med jämbördiga kommuner i närheten, och nät

verk i Sveriges Kommuner och regioners regi är viktiga. Många är, menar forskarna bakom enkäten, ganska ensamma i sin chefsroll.

Nu går Skolchefsinstitutet vidare med sin analys om skolchefernas svar. Resultaten från enkäten och intervjuerna med skolchefer ska publiceras i två böcker. Nu gäller också att söka ytterligare pengar för att kunna fortsätta sin forskning om Sveriges skolchefer.

KERSTIN WEYLER

DE FLESTA SKOLCHEFER ÄR KVINNORHär är Sveriges skolchefer (enligt Skolchefsinstitutets enkät)w 60 procent kvinnorw Ålder mellan 30 och 72, med en genomsnittsålder på 54 årw 90 procent har eftergymnasial utbildningw 75 procent har varit skolchef för endast en huvudmanw 75 procent har en kommunal huvudman


AKTUELLT

Nätverk för skolchefer, mer skol-forskning, men framför allt att Sveriges Kommuner och regio-ner, SKR, har blivit en viktig ak-tör i den svenska skoldebatten.Så kan Per-Arne Andersson summera sina dryga tolv på SKR.

INTERVJU. I januari fyller PerArne Andersson 68 år och lämnar därmed en lång karriär i skolan, bland annat som rektor, förvaltningschef och sedan 2012 avdelningschef för lärande och arbetsmarknad på SKR.

Mycket har förändrats under hans tid på SKR, men i vid mening är det samma frågor i skoldebatten som diskuteras nu som när han tillträdde, menar han.

Med Öppna jämförelser, som kom 2008 och 2009, blev det dock ett större fokus på kva

litetsfrågorna i skolan. Det är i dag en mer medvetens diskussion om resultat, resurser och kvalitet, anser han.

Under åren har debatten varit intensiv om skolans styrning.

– Ja, i princip är det samma diskussion som tidigare. Den är väldigt prematur, säger PerArne Andersson. Ingen har ju hittills förklarat vad ett förstatligande betyder.

OM DET HANDLAR om mer resurser till skolan är staten välkommen med mer pengar, det är inget som hindrar.

Men inte i form av nya statsbidrag, huvudmännen vill använda pengarna efter eget skön. Ett samlat bidrag skulle också ge utvecklingsarbetet en skjuts. Den nuvarande ordningen ska

par väldigt mycket administration och gör, menar Andersson, att man inte får till ett utvecklingsarbete på sikt.

En hjärtefråga är SKR:s nätverk för skolchefer. Det är han glad att ha medverkat till. Liksom att skolforskningen har kommit igång på allvar, både genom statliga Skolforskningsinstitutet men också genom Ifous, där cirka 150 huvudmän deltar.

– Jag tror att det är viktigt att skolhuvudmännen äger forskningsfrågorna, gör man det tar man ett större ansvar för det.

En framgång är också att arbetet med skolans digitalisering har tagit fart. SKR har varit lite kritiskt till att det har varit trögt i portgången, men PerArne Andersson är glad att SKR och regeringen nu har kommit fram

till en ny överenskommelse och att Skolverket har fått resurser att fatta styråran.

På minussidan får man nog sätta upp regleringen i skollagen av rektors uppdrag och nu senast skolchefens. Det finns en risk att hamna i kläm mellan den lokala styrningen och det statliga regelverket, menar han. Och i förlängningen bli svårt att rekrytera både nya rektorer och skolchefer.

Vid årsskiftet lämnar han SKR. Men inte arbetslivet – det finns några bra erbjudanden som han funderar på.

Från skolvärlden?– Det får vi se senare!

KERSTIN WEYLER

Han satte SKR på kartan Så blev de en viktig aktör i den svenska skoldebatten

Per-ArneAndersson.

FOTO: THOMAS CARLGREN

Rädd eller beredd? Ett skolmaterial om hur vi kan hjälpas åt vid en kris eller ett krig.

Ett nytt skolmaterial från MSB tar avstamp i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Filmserien Rädd eller beredd? ger ett personligt perspektiv på Sveriges beredskap inför olika kriser och ytterst krig. Scenarioövningen visar möjliga risker och hot samtidigt som ni lyfter klassens egna styrkor och förmågor vid allvarliga händelser. Filmserien, övningen och en lärarhandledning med diskussionsfrågor och lärandemål finns kostnadsfritt på msb.se/skola


Snarttillbakapå rektorsexpeditionen

Jag är ute och gör en

lektionsobservation för att

tillsammans med läraren

utveckla undervisningen.

Systematiskt!

Bättre och bättreundervisning förlärandeBRAVOLesson är app-webb-video för lektionsobservationer, kollegialt lärande och feedback till lärare på vetenskaplig grund. En ledstång för dig och din skolas arbete med kärnan i skolans systematiska kvalitetsarbete – undervisningens kvalitet. Från 3.950 kr exkl. moms per läsår.

Läs mer på www.bravolesson.se

Boka30 minwebb-demo

Annons 215x280.indd 1Annons 215x280.indd 1 2020-10-09 09:032020-10-09 09:03

8 SKOLLEDAREN NR 6 NOVEMBER 20208 SKOLLEDAREN NR 6 NOVEMBER 2020

AKTUELLT

Nybyggda arbetsplatser ska vara tillgängliga för så många som möjligt, redan från början. Det-samma gäller där det görs stora ombyggnader. Arbetsmiljöver-kets ändrade föreskrifter börjar gälla vid årsskiftet.

ARBETSMILJÖ. Föreskrifterna om hur arbetsplatser ska vara utformade lägger grunden för den fysiska arbetsmiljön på jobbet. Där ryms regler om ex-empelvis yta, belysning, buller, ventilation och dagsljus. Arbets-miljöverket har nu arbetat om föreskrifterna för att förtydliga dem. Vissa regler har skärpts.

En skärpning handlar om att arbetsplatser ska vara tillgäng-liga för så många som möjligt, oavsett funktionsförmåga. I skolan gäller det både personal och elever.

Hittills har kraven på tillgäng-lighet tagit sikte på anpassning i efterhand. Det har krävts att arbetsgivaren anpassar loka-lerna så att anställda som har funktionsnedsättningar kan utföra sitt arbete. Detta gäller fortfarande för befintliga ar-betslokaler.

MEN NU ÄR tanken att det ska bli rätt från början. Därför ställer de nya föreskrifterna tydligare krav på att byggherrar och pro-jektörer – däribland arkitekter – ska ta hänsyn till arbetsmiljön i den färdiga byggnaden. Det ska de göra då arbetsplatsen projek-teras.

– Vi har skärpt och förtydligat kravet på att de redan från bör-jan ska ta ansvar för en god ar-

betsmiljö för alla. Det är lättare att åstadkomma på planerings-stadiet än i efterhand, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmil-jöverket.

MYNDIGHETEN FÖRTYDLIGAR också vad som ska vara uppfyllt från början i en nybyggd arbetslokal.

– I en skola ska det bland an-nat vara möjligt att ta sig runt i hela byggnaden med en liten utomhusrullstol. Det ska gå att vända. Dörröppningarna ska vara tillräckligt breda, säger Ewa Krynicka Storskog.

Det ska även finnas säkra ut-rymningsvägar, som det ställs särskilda tillgänglighetskrav på.

Ett annat krav är att det ska finnas ett logiskt samband mel-lan olika delar av byggnaden, och mellan olika byggnader. Det är särskilt viktigt för personer med kognitiva svårigheter.

– Där kan arkitekterna behöva tänka till och använda sin kun-skap. Skolor ska inte vara laby-rinter, utan det ska vara lätt att hitta och få en överblick.

DE ÖKADE KRAVEN på tillgänglig-het omfattar också kontorsrum,

personalrum med mera. De gäller även då befintliga arbets-lokaler byggs om. Ombyggnad har i det här sammanhanget en specifik innebörd och är inte sy-nonymt med renovering.

Även ljud, ljus, ventilation med mera påverkar tillgäng-ligheten i en arbetslokal. På de områdena höjs inte kraven, men förtydligas.

GÖTEBORGS STAD reviderade 2019 sina tekniska anvisningar för att uppnå den nivå av till-gänglighet som Västra Göta-landsregionen (VGR) rekom-menderar i sina riktlinjer. Be-dömningen är att man därmed har tagit höjd för Arbetsmiljö-verkets skärpning, berättar Nina Jacobsson Stålheim, hållbar-hets- och teknikchef på lokalför-valtningen.

– Vår tolkning är att vi inte behöver göra något utöver det nu, säger hon. Samtidigt blir det spännande att se vad man menar med full tillgänglighet. Det går ju dra väldigt långt. Ska vi ha ledstråk till vartenda klassrum? Ska personalrum och klassrum vara utrustade med hörslinga?

KOMMUNERNA KOMMER NOG att behöva vägledning om vad till-gänglighetskraven betyder just för skolan, menar Nina Jacobs-son Stålheim.

Arbetsmiljöverket kommer eventuellt att göra en särskild vägledning riktad till skolan, där bestämmelser som har stor be-tydelse samlas.

MARGARETA EDLING

Nya regler om tillgänglighetArbetsmiljöverket skärper kraven för nya och ombyggda skolor

I Arbetsmiljöverkets nya förskrifter om hur arbetsplatser, till exempel skolor, ska utformas, finns det bestämmelser om att redan när de projekteras ska kraven på en god arbetsmiljö finnas med. FOTO: MAGNUS HARTMAN

SÅ SLÅR DE NYA REGLERNA I STOCKHOLM OCH UMEÅw Inom Stockholm stad pågår ar-betet med att analysera de nya reglerna, uppger Jacob Landin, kommunikationschef på Skol-fastigheter i Stockholm AB (Si-sab).

– Det är för tidigt att säga vilka konsekvenser de skärpta tillgäng-lighetskraven får, säger han.w I Bullmark, tre mil norr om Umeå, ska nya förskoleavdelningar och en ny F–3-skola enligt pla-

nerna vara klara till hösten 2021. Kommunen säkerställde tillgäng-ligheten då bygget planerades, uppger Erik Öhgren, byggprojekt-ledare.

– Vi hade en särskild tillgäng-

lighetskonsult inkopplad på pla-neringsstadiet. Det är oftast när man bygger om äldre skolor som det kan uppstå problem med till-gänglighet. Det kan man få jobba mycket med att få till, säger han.


Erasmus+ förenar och berikar. � � Universitets- och ii ii högskolerådet L -Erasmus+


PORTRÄTTET

Den 5 oktober 2020, dags för APT på Finningeskolan i Strängnäs. När medarbetarna kliver in i matsalen möts de av en båge av färgglada ballonger. Innanför står rektor Carina Tinker

och biträdande rektor Anna Lindgren och gör vågen för sin personal. I högtalaren hörs We Are the Champi-ons och andra styrkelåtar.

På borden ligger hjärtprydda placeringskort med texten Grattis på Internationella lärardagen! Vi är alla viktiga för våra elever. På baksidan: Lärare sår frön som växer för evigt! Inuti finns en biobiljett. I ett tal lyfter Carina Tinker fram hur uppskattad varje anställd på skolan är.

SEDAN ÄR DET dags att diskutera medarbetarsamtal och andra vardagligheter.

– Vi är jättenoga med att fira saker, berättar hon. På varje arbetsplatsträff uppmärksammar vi någon som i närtid har utfört mer än man kan förvänta sig, något outstanding.

Även då får mottagaren ett biopresentkort, men texten handlar om att vara en av arbetsplatsens stjärnor.

Skolan har 360 elever i årskurserna F–3 (fyra parallella spår) och cirka 50 anställda. Carina Tinker och hennes biträdande ansvarar för två spår vardera, där både skola och fritidshem ingår. De delar rum och samarbetar tätt.

– Det är ett vinnande koncept. Vi behöver inte boka ledningsgruppsmöten flera timmar i veckan. Vi är snabba på bollen och kör direkt.

CARINA TINKER GILLAR tempot. Hon kom hit för sex år sedan, på sin andra rektorstjänst. Den första var på en grundskola i ett mycket socialt utsatt område i Es

kilstuna. Hon hade bred lärarerfarenhet och gick på kommunens utbildning för framtida ledare då hon fick frågan. Tvekade, men sa ja.

– Jag var faktiskt inte förberedd på det jag skulle möta. Det var en chock i början, men jag kunde inte ha haft en bättre läroplats.

DELAKTIGHET ÄR ETT nyckelord i ledarskapet. Hon får det att låta lätt. Man involverar alla anställda, tar fasta på synpunkter och skapar arbetsgrupper. Det funkar för de flesta frågor – psykosocial arbetsmiljö, läsförståelse och ”grit” till exempel.

– Vi är duktiga på att skruva lite här, fila lite där och arbeta oss framåt.

Varje vecka träffar Carina Tinker personalen i mind re grupper vid medarbetarledda ”tavelmöten”. I 20 minuter, stående, går de igenom jobbsituationen för var och en. Modellen lever kvar från ett tidigare Leanarbete i kommunen. Övriga skolor har släppt den.

– En del frågor löser vi direkt på mötet, andra lyfter vi vidare. Jag tycker att det är ett jättebra arbetssätt!

DET BÄSTA I VARDAGEN är att bedriva utvecklingsarbete, som verkligen ger resultat för eleverna. Hon återkommer till medarbetarna – fantastiska! Inte ens personalärenden är särskilt tunga här.

Hon är noga med att inte ta åt sig äran för ”Finninge andan”, men har jobbat stenhårt för att behålla den. Grunden är hjälpsamhet och nära samarbete mellan lärarna, betoning av att all personal är viktig och tillit i ledarskapet.

– Jag vill hellre vattna det goda än att leta fel. Vi på expeditionen ska vara möjliggörare, inte ett hinder på vägen, säger Carina Tinker.«

Hon släpper en boll i ena änden, personalen fångar upp den och ut i andra änden kommer något bra. Ett välfungerande maskineri, säger Carina Tinker om utvecklingsarbetet på Finningeskolan. AV MARGARETA EDLING FOTO JONAS SUNDBERG

”JAG VILL HELLRE VATTNA DET GODA ÄN ATT LETA FEL”

IntervjuREKTOR

CarinaTinker

HÅLLER IGÅNG UTE OCH INNEw Namn: Carina Tinker.w Född: 1965.w Uppdrag: Rektor, F-3, Strängnäs. Ord-förande i Sveriges Skolledarförbunds lokalavdelning. Ar-betsbelastning är en aktuell fråga. w Utanför jobbet: Bor i uppväxtstaden Eskil-stuna, vuxna barn. Trä-nar på gym. Gillar att ha inne- och utepro-jekt på gång, som att måla om möbler eller fixa ny rabatt i trädgår-den. Läser mycket. På nattduksbordet just nu Inställd resa till Sabar-mati av Majgull Axels-son samt Hjärna, gener och jävlar anamma, av Torkel Klingberg. ”Det är grit, det!”


Varje vecka träffar Carina Tinker sin personal i mindre grupper i tavelmöten. Korta möten där var och en går igenom sin jobbsituation. En del frågor kan då lösas direkt.


SÄKER SKOLA

Satu Harnesk är rektor på Herrestaskolan, en F–6skola i den växande Barkarbystaden. Hon kan sin skola utan och innan.

– Jag var med nästan från början, när bottenplattan göts, berättar hon.

Skolan invigdes i januari 2016, några få månader efter skolattacken vid Kronans skola i Trollhättan hösten dessförinnan. Den tragiska händelsen fick ”ett varningens finger” att höjas när arbetet med Herrestaskolan var i slutfasen, minns Satu Harnesk.

– Vi fick anledning att tänka över säkerheten och de larmkretsar som skulle installeras.

Herrestaskolans centrala placering ”mitt i byn” och att byggnaden även rymmer folkbibliotek och en offentlig idrottshall, ställer speciella krav. Det ska inte gå att röra sig mellan olika verksamheter.

– Rent fysiskt går det naturligtvis men vi har styrt elevströmmar och allmänhetens tider så att de hålls åtskilda. Det handlar om planerat säkerhetsarbete, berättar Satu Harnesk.

SKOLLEDAREN NÅR HENNE en tidig morgon när tv och radio rapporterar om situationen vid Nytorpsskolan i Hammarkullen i nordöstra Göteborg. Där har oron i bostadsområdet spridit sig in i skolan och vissa i personalen försetts med larm.

– Jag tänker att det är ett samhällsproblem, och inte

ett skolproblem, säger Satu Harnesk, som själv aldrig upplevt något liknande.

Som rektor på en skola med yngre elever är risken att bli utsatt mindre, tror hon. Samtidigt är hon medveten om att hot och våld drabbar landets skolledare i allt högre grad och att problemet måste tas på största allvar.

PÅ HERRESTASKOLAN ÄR eleverna delaktiga i trygghetsarbetet genom en årlig trygghetsvandring som följs upp med en enkät. Eleverna får berätta hur de upplever skolmiljön och vilka lokaler som upplevs som otrygga. En erfarenhet är att öppenhet som vuxna ser som trygghetsskapande kan ge motsatt känsla hos barn.

– Vi har till exempel ett centralt trapphus i skolan. Det upplevde många elever som otryggt eftersom många passerar där och det kändes svårt att veta hur man skulle gå. Det har vi avhjälpt genom att införa högerregel.

SATU HARNESK ANSER inte att det är möjligt att helt ”bygga bort” otryggheten i en skola. Många andra faktorer, som personella resurser, spelar in.

– Visst ska personer som kan skolverksamhet vara med i planeringen när en ny skola ska byggas, men vissa saker får man lösa under hand.

Herrestaskolan är hjärtat i Barkarbystaden i Järfälla. Den centrala placeringen är viktig för stadsbilden men ställer höga krav på säkerhet och trygghet.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST FOTO MAGNUS HARTMAN

INGEN TRYGG SKOLA UTAN BRA PEDAGOGIK


Hon framhåller pedagogikens betydelse för att en skola ska vara trygg och tillgänglig.

– Jag är en rektor som bestämt hävdar att man inte kan skylla på lokalerna om det brister i tillgängligheten. Det är alltid pedagogiken som är huvudsaken. Även i äldre skolbyggnader är det till exempel fullt möjligt att hitta lösningar för elever med neuropsykiat riska funktionsnedsättningar, anser hon.

NÄR DET GÄLLER rektors ansvar för arbetsmiljön i skolan, framhåller hon behovet av ett bra stöd i ryggen, i hennes fall främst från kommunens fastighetsförvaltning.

– En rektor kan omöjligt vara expert på ventilation och höjden på handfat. Men det kan finnas motstridiga krav från kommunen som kan röra ekonomi och miljö. Då gäller det att se till att de intressekonflikterna inte hamnar på rektors bord, säger hon.

Nu under pandemin får vårdnadshavarna inte komma oanmälda in i skollokalerna och det har gjort atmosfären i skolan lugnare, enligt Satu Harnesk.

– Varför det är så är svårt att säga. Men det är någonting vi bör titta på framöver och analysera hur det kommer sig. I många andra länder lämnar vårdnadshavarna eleverna utanför skolområdet. Kanske har vi något att lära av dem när det gäller trygghetsskapande och säkerhetsarbete i skolorna, avslutar hon.«

I Herrestaskolans trappa gäller högerregeln.

Man kan inte skylla på lokalerna om det är brister i tillgänglighet, menar Satu Harnesk. Det är alltid pedago-giken som är huvud-saken.

Några månader efter skolattacken i Trollhättan skulle Herresta skola i Barkaby i Järfälla stå klar. Det fick rektor Satu Harnesk att tänka över säkerhet och larm i den nya skolan.


SÄKER SKOLA

Inkluderande skolmiljöer som tar hänsyn till elevers olika behov gör skolan tryggare och säkrare. Det anser Pia Persson som är Specialpedagogiska skolmyndighetens talesperson kring till

gänglighet och inkludering.Hon uppmanar skolhuvudmännen att hålla ett kri

tiskt öga på utvecklingen och inte köpa nya trender inom arkitektur och byggande rakt av. Det är speciellt viktigt i en tid när det byggs många nya skolor samtidigt som äldre skollokaler rustas upp, menar hon.

– Om man säger att öppna ytor i skolan är bra måste man fråga sig för vem och varför.

Pia Persson tar som exempel en skola som byggs med en enda stor entré. Syftet är att skapa en överskådlig miljö. Men nackdelen är att det lätt uppstår trängsel när hundratals elever passerar ut och in. Trängsel kan skapa hotfulla situationer och bråk mellan elever. Hos de allra flesta stannar det kanske vid irritation, men för en elev med autism kan en oavsiktlig knuff misstolkas och ses som ett hot.

– Det bästa är förstås att göra rätt från början. Lite förenklat kan man säga att det som är nödvändigt för någon elev är bra för alla, säger Pia Persson.

HON FRAMHÅLLER ATT lokalerna bör vara flexibla för att passa olika behov. Mindre rum i anslutning till större

klassrum är ett sätt att förena behovet att samla större grupper och ändå ha nära till avskildhet och lugn och ro.

– En annan aspekt är att försöka undvika distraktion. Alla som suttit i ett inglasat mötesrum vet hur lätt det är att låta blicken vandra och börja tänka på annat. Så är det för mig, som vuxen.

Hon menar att det är bra att involvera eleverna i trygghetsarbetet och lyssna på deras synpunkter. Elever kan ha andra perspektiv än de vuxna i skolan.

– Men då ska man inte bara lyssna till de elever som har lättast för att uttrycka sig, understryker Pia Persson.

HON KONSTATERAR ATT en trygg och säker skolmiljö formas av en mängd olika insatser, där tillgänglighet och säkerhet går hand i hand.

– För mig kan en trygg skolmiljö innebära många olika saker, från personligt utrymme och tillgång till trygga vuxna till skydd mot brand, stöld och inkräktare.

Pia Persson anser att det finns en allt större medvetenhet om vilken stor betydelse skolans fysiska miljö har för lärandet.

– Det är stor skillnad jämfört med bara för fem, sex år sedan och skolledarna kan ta hjälp av oss på SPSM, tipsar hon.«

Manar till kritiskt tänkande. SPSM:s Pia Persson, talesperson för tillgänglighet och inkludering. FOTO: ANDERS ROOS

TILLGÄNGLIGHET OCHSÄKERHET VIKTIGAST

HOT OCH VÅLD MOT ALLT FLER SKOLLEDARE

Snegla mindre på trender och mer på vilka behov skollokalerna ska svara upp till. Att vara kritisk är aldrig fel, säger Pia Persson på SPSM. TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

Hot och våld drabbar många av Skolledarförbundets medlemmar. Det visar förbundets senaste medlemsenkät.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

I enkäten ställs bland annat frågan om ”du under de senaste tre åren blivit utsatt för hot eller våldshandling av elev(er), personal eller annan person

där koppling funnits till ditt arbete?” Jämfört med när förbundet senast ställde frågan (2017) har andelen som svarar ja ökat från 27 procent till 30 procent. Eftersom

frågan är ställd utifrån ”under de senaste tre åren” kan samma medlem ha blivit utsatt flera gånger under den perioden.

Rektorer och biträdande rektorer är mer utsatta än andra medlemsgrupper. 33 procent av rektorerna säger att de har erfarenhet av hot och/eller våld. Motsvarande siffra är 35 procent för biträdande rektorer. Hela 43 procent av rektorerna har blivit föremål för kränkningar (44 av de biträdande).

Kvinnliga rektorer är mer utsatta jämfört med sina manliga kollegor. Hela 40 procent av de kvinnliga rektorerna i grundskolan uppger att de drabbats (42 procent för biträdande rektorerna.)

Vårdnadshavare svarar för en stor del av hoten. Det kan vara fysiska hot men också att missnöjda föräldrar hotar med anmälan till Skolinspektionen eller andra instanser om de inte får som de vill. ”Det kan exempelvis ske när jag nekar längre ledighet, klassplacering eller om jag inte ger distansundervisning. Ibland även när kränkningsanmälningar inte mynnar ut i de åtgärder som vårdnadshavare kräver,” skriver en medlem.

FÖRBUNDETS MEDLEMSENKÄT GÖRS vart fjärde år. I enkäten får medlemmarna svara på en rad frågor om sin arbetssituation.«

Skolbiblioteken har förändrats och använder digitala resurser och tjänster i större utsträckning. Elever läser inte längre bara fysiska böcker utan använder också e-böcker och ljudböcker under sin skolgång. Det digitala skolbiblioteket WeLib ger skolor en samlad plattform i molnet där allt från vanliga böcker till elevers egna publikationer finns tillgängliga på ett och samma ställe.

Digitaliseringens utveckling har bidragit till enklare tjänster och sätt att arbeta på även inom skolan. När elever och skolpersonal nu använder digitala resurser för lärande och undervisning ser också skolbiblioteken annorlunda ut. Det digitala skolbiblioteket WeLib som företaget Axiell utvecklat togs fram med målet att användarna inte bara ska vara passiva mottagare. Man ska aktivt kunna nå och använda olika typer av resurser, på olika sätt.

– Idag läser eleverna både fysiska böcker, eböcker och ljudböcker via WeLib. Där kan de också vara aktiva genom att skriva recensioner, gilla böcker och själv författa och publicera böcker som andra kan läsa. Eleverna kan hitta populära böcker med recensioner och sådant man själv publicerat i skolan, säger Martina Lundström, produktchef Axiell Sverige.

Ökad kunskap kring rättigheterWeLib kan också bidra till att elever får ökad kunskap om vilka rättigheter och regler som gäller när man själv publicerar ett verk, förklarar Martina Lundström.

– Eleverna måste få träning i att använda bild och text på rätt sätt. Om man får plocka bilder eller ej från exempelvis internet är inget man lär sig automatiskt. Genom att ge dem möjligheter att praktisera olika rättigheter som finns när man publicerar online så får de ökade kunskaper. I WeLib finns inbyggd funktionalitet som stöder detta arbetssätt. De kan också tala om för andra hur deras verk får användas genom plattformen och de får lära sig om vilka rättigheter som finns när man publicerar online.

Positiv responsPlattformen är molnbaserad och enkel att komma igång med. Ingen utbildning krävs för varken elever eller lärare. För skolbibliotekarierna som administrerar erbjuder Axiell en onlineutbildning.

– Många huvudmän ser till att ett uppdaterat elevunderlag alltid finns i tjänsten. Då behöver bibliotekarien

inte lägga in något manuellt vilket sparar tid på skolorna. Vi

erbjuder också singlesignon så att man kan gå sömlöst mellan olika tjänster. Vanligtvis tar det lång tid att lägga in

de fysiska böckerna i skolans bibliotekssystem, men i WeLib

har vi sett att en lärare eller bibliotekarie kommer igång snabbt med att lägga in böcker och kan komma igång med utlånen. Responsen har varit enormt positiv, avslutar Martina Lundström.

Så ser det nya moderna skolbiblioteket utM

arti

na L

unds

tröm

▶ Läs mer på www.axiell.se/ skolbibliotek/welib

För struktur och samarbete

Med härlig natur som granne ligger Ekgårdens gymnasiesärskola. Här kom-bineras boende för eleverna med en verksamhet som drivs på läkepedago-gisk grund och miljöterapeutiska inslag. Skolan är en av Sveriges minsta, men även som sådan behöver man ett orga-niserat bibliotek.

– Vi hade varken organiserat böckerna eller ens rätt sorts böcker för vår verksam-het, berättar Anders Jansson, biblioteks-ansvarig.

– Jag fick ett tips från kommunbiblioteket i Gnesta att titta närmre på skolbibliotek-systemet WeLib. Det passade oss perfekt eftersom det är skalbart och passar både stora och små skolbibliotek.

– Nu ska jag först sortera det vi har, och sen fokusera på att köpa relevant littera-tur, berättar han. Därefter ska vi koppla systemet till bland annat Legimus.

På Ekgården finns också en hel del tidskrifter som används av personalen. Så Anders kommer att skapa både ett elevbibliotek och en personaldel med mer facklitteratur.

– Det kommer bli mycket bättre när allt är sökbart. Idag vet inte många vad vi har i huset.

Anders berättar att lärarna även kom-mer att kunna utnyttja WeLib:s självpu-bliceringsverktyg. Han fick idén när han besökte Axiells användarmöte, under en föreläsning om WeLib:s olika funktioner.

– Vi inom personalen går en hel del olika utbildningar, och då kan vi sprida den in-formationen och internutbilda varandra via självpubliceringen i WeLib.

– Jag förväntar mig också att öka läs-ningen bland personalen av både fack- och skönlitteratur. När allt är strukturerat i WeLib kommer man ju kunna lägga upp tips till varandra och samarbeta lättare. Förutom att strukturera allt i WeLib håller Anders på att få till biblioteksrummet.

– Min förhoppning är att rummet också ska kunna bokas för högläsning. Jag kommer att göra det ombonat med sof-fa och soffbord. Som en blandning av ett vardagsrum och bibliotek, avslutar han.

Axiell Sverige | WeLib | [email protected] | www.axiell.se

Anders Jansson, biblioteksansvarig på Ekgårdens gymnasiesärskola.

Illustration, Ekgårdens gymnasiesärskola.

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

WeLib_annons_215x280mm.indd 1WeLib_annons_215x280mm.indd 1 2020-10-29 14:292020-10-29 14:29


Ewa Krynicka Storskog är arkitekt på Arbetsmiljöverket och arbetar med verkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning. Hon understryker behovet av ett konsekvent och

regelbundet arbetsmiljöarbete i skolan. Det är centralt för att göra lokalerna säkra och inkluderande. Även mindre brister här och var kan sammantaget försämra arbetsmiljön väsentligt.

– Det systematiska arbetsmiljöarbetet är alltid viktigt, det gör det lättare att hitta fysiska och ergonomiska risker och se till att de åtgärdas, säger Ewa Krynicka Storskog.

ARBETSGIVAREN ÄR ANSVARIG för att ordna och utforma arbetsmiljön så att den är säker och trygg.

– Men även vid projekteringen av nya eller ombyggnad av lokaler är det viktigt att utforma dessa så att de ger förutsättningar för god arbetsmiljö och säkerhet.

Arbetsmiljöverket har flera föreskrifter som syftar till att förebygga våld och hot. Även mer allmänna föreskrifter om lokalernas utformning har betydelse för tryggheten i skolan, enligt Ewa Krynicka Storskog. Det gäller till exempel rätt belysning och en ljudmiljö med akustik som tar hänsyn till lokalernas olika användningsområden.«

SÄKER SKOLA

Ewa Krynicka Storskog, arkitekt på Arbetsmiljöverket FOTO: ARBETSMILJÖVERKET

Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket. FOTO: CHARLOTTE NILSSON

Framförallt i storstäderna har skolgårdarna blivit mindre i takt med att kraven på yteffektivitet ökar. Mindre yta kanske delvis kompenseras med fler lekredskap, men det räcker inte.

Miljön ska vara varierad och möta elevernas olika behov.

Vuxennärvaro och gemensamma rastaktiviteter kan ha stor betydelse för tryggheten, samtidigt som den spontana leken ska ges utrymme.

– Ibland behöver också barn en stunds avskildhet och platser att hämta sig på, att få lite lugn och ro.

ULRIKA ÅKERLUND TAR upp behovet av bra belysning i den yttre skolmiljön. Det är en aspekt som ofta glöms bort – trots att vi lever i ett land där mörkret sänker sig snabbt under höst och vinter.

– Vi behöver tänka på det mörka vinterhalvåret och se till att skolgården är ordentligt upplyst. Det ska inte kännas otryggt att gå in i skolan om du kanske ska vara på fritids redan klockan sju på morgonen och när det blir mörkt tidigt på eftermiddagen. Coronapandemin har också gjort att vi fått nya rutiner där föräldrarna lämnar barnen utan att gå in, säger hon.«

SKOLGÅRDEN – EN TRYGG OCH SÄKER PLATS

”SATSA PÅ ARBETETMED ARBETSMILJÖN”Om hot och våld förekommer i skolan är det vanligen i miljöer som är svåra att överblicka. Exempelvis skolgårdar, korridorer och omklädningsrum.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

– Möjligheterna till lek och rörelse är en viktig del i att skolan upplevs som en trygg och säker plats. Du behöver grönska och natur för att må bra, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

LÄS MERw Arbetsmiljöverkets föreskrift Våld och hot i arbetsmiljön innehåller krav på att arbetsgivaren ska utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet. Risker som då definieras ska åtgärdas. I Arbetsplatsens utform-ning finns krav på att arbetsplatser ska vara utformade så att risk för våld eller hot förebyggs. Där finns det även exempel på utformning som minimerar risken för våld och hot.

LÄS MERw Boverket har ett regeringsuppdrag att ta fram en vägled-ning för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö. På boverket.se finns bland annat Skolor och förskolor – en exempelsamling som en inspiration till dem som planerar, beställer, förval-tar, gestaltar eller bygger förskole- och skolmiljöer.

Vi utvecklar Sveriges viktigaste människorwww.lararfortbildning.se • 08 737 68 00

Med reservation för ändringar

Med fokus på elevens lärande, välmående och Med fokus på elevens lärande, välmående och sociala relationersociala relationer

Från stök till resultat och trygghetFrån stök till resultat och trygghet

Systematik för det förbyggande och främjande Systematik för det förbyggande och främjande arbetetarbetet

• Fritidspedagogik hela dagen - lär av de som är påväg

• Planeringstid och kompetensutveckling för elevens bästa • Beteendedesigna din undervisning

• Klassrumsledarskap och relationskompetens som främjar studiero

• Att vända från stök till resultat – resan mot ökad studiero

• Pax i skolan – modell för lugn, trygghet, glädje och studiero

• Från akut åtgärdande till förebyggande och främjande

• Utveckla förmågor på vetenskaplig grund

• Positiv psykologi – ny forskning visar vägen

FRITIDSHEMMENS RIKSKONFERENS

STUDIERO I PRAKTIKEN

UPPDRAG: SPECIALPEDAGOGIK

Förskoleklass i förändring - lägg grunden för Förskoleklass i förändring - lägg grunden för skolframgångskolframgång• Vart tar leken vägen i en mer målstyrd vardag?

• Uppdragets förändringar och konsekvenser för praktiken

• Att omfamna olikheter och möta behov

FÖRSKOLEKLASSENS RIKSKONFERENS

SPECIALSPECIAL – höjdpunkter och nya lärdomar – höjdpunkter och nya lärdomar• Exempel på framgångsrik organisering av förstelärares arbete

• Forskning om förstelärarnas betydelse för skolans utveckling • Så påverkas elever av olikvärdig undervisning – i skolan och senare i livet

FÖRSTELÄRARNAS RIKSKONFERENS

och anmäl dig på webben!Läs mer om konferenserna

STOCKHOLM 23 APRIL • LIVESÄNDS ÄVEN DIGITALT

MALMÖ 16 APRIL • GÖTEBORG 29 APRIL STOCKHOLM 7 MAJ • LIVESÄNDS ÄVEN DIGITALT

MALMÖ 15 APRIL • GÖTEBORG 28 APRIL STOCKHOLM 6 MAJ • LIVESÄNDS ÄVEN DIGITALT

STOCKHOLM 17 MARS • LIVESÄNDS ÄVEN DIGITALT

STOCKHOLM 16 MARS • LIVESÄNDS ÄVEN DIGITALT

4+ 4+

4+

4+ *Erbjudande 4+. För konferenser med denna märkning gäller: anmäl 4 så går rektor gratis!

Vårens konferenser SPARA

1000 krGÄLLER VID BOKNING

SENAST DEN31 DECEMBER

Delta på plats eller digitalt

Prata studiero med lärocoachen i Coachens hörna

Boka innan 31 dec 2020 och få Boka innan 31 dec 2020 och få 1 000kr rabatt per anmälan!1 000kr rabatt per anmälan!

Nu släpper vi vårens konferensprogram. Välj mellan digital konferens eller konferens på plats. Du har möjlighet att ändra din bokning fram till 1 månad före konferensstart. Varmt välkommen med din bokning!

To open, wave hand above station.

Place your device inside so it rests on the glass.

Wave hand above station to close, and wave again to

begin disinfection cycle.

The display indicates your device is being

disinfected.

Wave hand over sensor to open once your device is

disinfected.

To close, wave hand above station.

Mer än bara laddvagnar, möt UVoneEn mobil enhet har 18 gånger fler bakterier än en offentligtoalett. Minska infektionsspridning på bara 30 sekunder och döda 99,999% av alla bakterier med denna nya UV-desinfektion för mobila enheter.

Kontakta oss på [email protected] och så hjälper vi dig vidare.

Intuitiv och lättanvänd Interaktiva lektioner från alla typer av filer ActivInspire Pro (inga licensavgifter) 5-års garanti Stöd för appar, Google PlayStore och Windows Ink Trådlös skärmdelning Inbyggd whiteboard Fri Panel Management

Ledande inom inertaktiva klassrumslösningar - 86”, 75” eller 65”, vad behöver du?

Kontakta Promethean för information och demo på www.prometheanworld.com/sv/kop-sa-har-kontakta-oss eller skicka ett mejl till [email protected]

Pris från 17.900,- exkl. moms

Kontakta oss

Vilka digitala verktyg använder din skola? Vi har en lösning som passar alla!Beställ ett* gratisexemplar och prova redan idag. Kontakta oss på [email protected] med kontaktuppgifter på er skola och dig som kontaktperson. Glöm inte att skriva vilken ipad-/chromebookmodell ni vill prova skal/väska till!

*Erbjudandet gäller ett gratisex per skola, använder elever och lärare olika enheter så skickar vi gärna till bägge.

Skapa genom glädje - Spheros verktyg är kul!

Detta pedagogiska verktyg förändrar och utvecklar hur elever lär sig, skapar och uppfinner, genom enkel kodning och lättillgänglig vetenskap.

Gå #BeyondCode och inspirera dina elever till att använda sin fantasi och skapa episka upplevelser.Spheros programmerbara robotar är STEAM-baserade och passar alla åldrar (5-18+). I appen som ingår hittar du 30 000 lektionsplaner som du kan implementera i klassrummet.

Tillsammans inspirerar vi framtidens uppfinnare!

Hitta din perfekta Spheroprodukt hos www.Lekolar.se

[email protected] | www.exertis.se

To open, wave hand above station.

Place your device inside so it rests on the glass.

Wave hand above station to close, and wave again to

begin disinfection cycle.

The display indicates your device is being

disinfected.

Wave hand over sensor to open once your device is

disinfected.

To close, wave hand above station.

Mer än bara laddvagnar, möt UVoneEn mobil enhet har 18 gånger fler bakterier än en offentligtoalett. Minska infektionsspridning på bara 30 sekunder och döda 99,999% av alla bakterier med denna nya UV-desinfektion för mobila enheter.

Kontakta oss på [email protected] och så hjälper vi dig vidare.

Intuitiv och lättanvänd Interaktiva lektioner från alla typer av filer ActivInspire Pro (inga licensavgifter) 5-års garanti Stöd för appar, Google PlayStore och Windows Ink Trådlös skärmdelning Inbyggd whiteboard Fri Panel Management

Ledande inom inertaktiva klassrumslösningar - 86”, 75” eller 65”, vad behöver du?

Kontakta Promethean för information och demo på www.prometheanworld.com/sv/kop-sa-har-kontakta-oss eller skicka ett mejl till [email protected]

Pris från 17.900,- exkl. moms

Kontakta oss

Vilka digitala verktyg använder din skola? Vi har en lösning som passar alla!Beställ ett* gratisexemplar och prova redan idag. Kontakta oss på [email protected] med kontaktuppgifter på er skola och dig som kontaktperson. Glöm inte att skriva vilken ipad-/chromebookmodell ni vill prova skal/väska till!

*Erbjudandet gäller ett gratisex per skola, använder elever och lärare olika enheter så skickar vi gärna till bägge.

Skapa genom glädje - Spheros verktyg är kul!

Detta pedagogiska verktyg förändrar och utvecklar hur elever lär sig, skapar och uppfinner, genom enkel kodning och lättillgänglig vetenskap.

Gå #BeyondCode och inspirera dina elever till att använda sin fantasi och skapa episka upplevelser.Spheros programmerbara robotar är STEAM-baserade och passar alla åldrar (5-18+). I appen som ingår hittar du 30 000 lektionsplaner som du kan implementera i klassrummet.

Tillsammans inspirerar vi framtidens uppfinnare!

Hitta din perfekta Spheroprodukt hos www.Lekolar.se

[email protected] | www.exertis.se


SVÅRA SAMTAL

De flesta chefer ställs nog någon gång under yrkeslivet inför riktigt svåra samtal. Det kan vara medarbetare som beter sig oresonligt och aggressivt. Som agerar destruktivt, hotar

och intrigerar. Som känner sig kränkta och bittra, men inte kan se sin egen roll i sammanhanget. Ibland drar de in kollegor och utomstående i en allt mer uppskruvad process.

Du som rektor kanske vill ta upp ett problem i en lärares sätt att sköta jobbet, för att få till en förändring, men du når inte fram. Personen svarar med att lägga ansvaret på dig. Allt handlar om brister i ditt ledarskap!

Chefer behöver verktyg för att hantera den här ty

pen av medarbetarsamtal, menar psykoterapeuten Jakob Carlander. Med sin nya bok Utmanande samtal – handbok för chefer vill han ge stöd och handfasta råd, särskilt till chefer inom skola, vård och omsorg. Hans bild, efter år av handledning på arbetsplatser, är att chefer i kontaktyrken har en särskilt komplex och utsatt roll.

Hans förra bok handlade om hur anställda bör bemöta personer med rättshaveristiskt beteende, som de möter i sin yrkesroll. En rättshaverist kan med sitt påstridiga agerande bli ett arbetsmiljöproblem på den arbetsplats som är måltavla.

– Efter boken var det många chefer som hörde av sig, säger Jakob Carlander. De sa: Klienter, kunder,

DEN VUXNEI RUMMETKLARARSAMTALETI de riktigt svåra samtalen gäller det att behålla lugnet. Som chef bör du vara saklig, korrekt och ha bra på fötterna. De råden ger psykoterapeuten Jakob Carlander i en ny handbok för chefer. TEXT MARGARETA EDLING FOTO MARCUS GUSTAFSSON


vårdnadshavare och patienter i all ära, men vad gör vi när personal får det här beteendet?

DEN NYA BOKEN handlar om medarbetare som har problem att hantera jobbet. Det kan hänga ihop med till exempel en omorganisation eller annan förändring, eller med något som händer i deras privatliv. Känslan av att inte klara av arbetet väcker ofta oro och skam.

I ett sådant läge kan en lyhörd chef vanligtvis hjälpa den anställda att hitta vägar framåt. Men det förutsätter att personen kan prata om problemen, och är beredd att se sin egen del i situationen.

– Det finns en liten grupp personal som aldrig kan förlika sig med detta som sin egen brist, säger Jakob

Carlander. De ser det inte som att de har tappat kontroll över arbetet, utan löser sin frustration genom att lägga problematiken, ansvaret, bristen på chefen eller organisationen i stället.

DET HÄR ÄR personer som har svårt att mentalisera, fortsätter han. Att kunna mentalisera betyder – ungefär – att man kan se på sig själv utifrån, och också förstå andra människor inifrån dem själva.

Om du har god mentaliseringsförmåga kan du oftast inse hur dina känslor i en viss situation hänger ihop både med den yttre verkligheten och med din personlighet och dina tidigare erfarenheter. Du kan förstå att detsamma gäller för andra människor.

Jakob Carlander är författare till boken Utmanande samtal – handbok för chefer.


SVÅRA SAMTAL

Mentaliseringsförmågan sitter inte ”som en smäck” för någon, poängterar han. Den utmanas av stark stress, ilska och långvarig osäkerhet.

– Men det finns en mindre grupp människor som i sin personlighet har långtgående svårigheter att hantera mentaliseringsförmågan. I mötet med dem blir det ofta långvariga, komplexa situationer, som kan ta väldigt mycket kraft, arbetsglädje och energi.

Medarbetare som har svårt att mentalisera kan också fastna i bitterhet. När något krockar med deras grundläggande värderingar om hur yrkeslivet ska vara, känner de sig kränkta, beskriver han. Men det som i början kanske var en ganska rimlig besvikelse går inte över, utan utvecklas till långdraget, aggressivt ältande.

– Det finns till och med en lite halvofficiell diagnos för det, som inte vunnit inträde i diagnosmanualen, men som man ibland använder sig av i psykiatrin. Posttraumatiskt bitterhetssyndrom kallas det.

DEN HÄR TYPEN av svåra samtal underlättas av tydliga och kända spelregler på jobbet, menar Jakob Carlander. Han anser att alla skolor bör ha en personalhandbok, där riktlinjer om bland annat arbetstid och bemötande av kollegor, elever och vårdnadshavare har satts på pränt.

– I de här situationerna uppstår ofta diskussioner om vad som har inträffat och vad som inte har inträffat, och också om vad som gäller. Vad är sagt och vad är inte sagt? En vanlig reaktion är: Det där har ingen berättat för mig!

Han rekommenderar rektorn att inte agera direkt. Det är klokt att skaffa sig en egen bild av problemet och att dokumentera det man ser och hör. Börja skriva loggbok tidigt – inte när bollen redan är i full rullning, råder han.

Dokumentation är dessutom närmast en förutsättning för att senare eventuellt kunna vidta arbetsrättsliga åtgärder. När ord står mot ord ställer lagstiftningen höga krav på att arbetsgivaren ska kunna visa vad som har hänt.

UNDER SJÄLVA SAMTALET gäller det att behålla sitt eget lugn, vilket förstås är svårt om den man pratar med är aggressiv. Det bästa sättet att få den andra att, om möjligt, bete sig vuxet är att själv stanna kvar på vuxen nivå, säger han.

– Jag ska aldrig dras med i en upptrissad ton. Saklighet, korrekthet och god ton, utan någon nyans av godtycke, är det allra viktigaste. Jag får aldrig särbehandla eller straffa personen på något sätt.

Som rektor bör du vara medveten om att läraren troligen spelar in samtalet, och har full rätt att göra

det, utan att informera dig. Blir du provocerad kan du räkna med att inspelningen får spridning.

Om den anställda gör utspel om att gå till pressen, koppla in facket eller JOanmäla bör du bara neutralt bekräfta. ”Det har du självklart all rätt göra. Det har jag ingen åsikt om.”

Ett annat råd är att inte låta den typen av samtal bli för långdragna. Det finns risk att man hamnar i hårklyverier och upprepningar som inte leder framåt. Avsätt en samtalstid och håll dig till den. Avbryt i förtid om du utsätts för olagliga hot eller personliga förolämpningar.

Även jobbiga samtal behöver följas upp. Glöm inte att bestämma en tid då ni ska ses igen.

Det finns dock ingen anledning att gå med på nya samtal, för att borra i de gamla, menar Jakob Carlander. Det blir lätt en ”soppa av samtal”, som handlar om medarbetarens känsla av att ha blivit kränkt förra gången.

I boken tar han upp fallgropar att se upp för. Han avråder till exempel bestämt från att delta i konflikthantering med den problematiska medarbetaren. Sådana förslag kan komma från den högre ledningen.

– Dit kommen brukar situationen bli väldigt svår att rå på. Då har den så symboliskt blivit ett relationsproblem och jag blir en part i en relation som inte fungerar.

JAKOB CARLANDER VILL också påminna om att det kan vara bra att lämna sitt chefsjobb. Ibland får rektorer och andra chefer i människovårdande yrken så dåliga förutsättningar att de inte kan utöva sitt ledarskap. Jobbet blir ett lidande, för dem och för deras omgivning. Då är det bättre att gå vidare, säger han.

– Det kan vara ett väldigt dramatiskt budskap till en person som har investerat mycket, kanske gått rektorsutbildningen samtidigt med jobbet som lärare. Men en investering får aldrig bli för stor. Jag tycker att det är viktigt att lyfta att man kan lämna uppdraget. Då blir det kanske ett mindre nederlag för den person som faktiskt gör det.«

Behåll ditt lugn under samtalet, uppmanar Jakob Carlander. Det bästa sätter att få andra att bete sig vuxet är att själv stanna på kvar på vuxennivån.

Saklighet, korrekthet och god ton, utan någon nyans av god-tycke, är det allra viktigaste. Jag

får aldrig särbehandla eller straffa per-sonen på något sätt.’’

Startade som ett testAllting startade med att en hörselpedagog fick möjlighet att köpa in och testa sys-temet på ett fåtal av kommunens skolor.

Självklar satsning i Gislaveds kommunRoger™ SoundField i alla klassrum på Isabergskolan i Hestra:

Alla är lika nöjda. Elever, lärare och rektorer är samstämda när de berättar om hur ljudutjämningssystemet Roger™ SoundField har förbättrat arbetsmiljön på Isabergskolan i Hestra. ”Det är mycket lugnare i klass-rummet, det finns en större arbetsro och oavsett var eleverna sitter så hör de alltid vad jag säger”, berättar en av lärarna på skolan.

Lärarna visade sig vara mycket positiva och tyckte att systemet förbättrade både deras och elevernas arbetsklimat på ett tydligt sätt.

Nu har Gislaveds kommun installerat systemet i nästan alla klassrum på kom-munens skolor. För Jan Pettersson, som är teamchef för Barn- och utbildning på Gislaveds kommun, rådde det aldrig någon tvekan. ”Det var inget svårt beslut, det kändes så självklart att vi skulle göra den satsningen för att skapa ett bättre arbetsklimat för elever och lärare i vår kommun”, säger han.

Positivt för både undervisning och inlärning

Yvonn Asp som är rektor på Isabergskolan menar att många skolor har miljöer som inte ger utrymme för studiero. Där kan ett ljudutjämningssystem exempelvis kompensera för dålig akustik och skapa

ett mer behagligt klimat i klassrummet. Något som kan påverka studieresultaten positivt.

Förbättrad situation för pedagogenFörutom att klimatet i klassrummet har förbättrats och studieron har ökat så har också pedagogens situation blivit bättre. Det är något som läraren Annie Lind kan bekräfta.

”Jag upplever att min arbetsmiljö har påverkats markant av ljudsystemet. Jag känner mig inte alls lika trött i rösten som jag gjorde tidigare. Nu behöver jag inte höja rösten utan alla hör tydligt vad jag säger”.

www.phonak.se/dsf

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Rektor Yvonn Asp är mycket nöjd med SoundField-systemen på skolan.


FORSKNING Kontakt: [email protected]

Grunden för en god hälsa läggs under barn och ungdomsåren. Att främja hälsa tidigt medför vinster både för individ och för samhäl

le. Genom att arbeta med tidiga insatser minskas behovet av stöd senare i livet och därigenom skapas hälsa för framtiden.

I mina uppdrag som forskare och folkhälsoanalytiker utgör det folkhälsovetenskapliga perspektivet, med bärande begrepp såsom hälsofrämjande och häl-sans bestämningsfaktorer, en central utgångspunkt. För att främja ungdomars hälsa behövs en djupare förståelse för ungdomars syn på sin hälsa och faktorer som påverkar hur de mår. Detta har jag intresserat mig för i min avhandling som jag disputerade med hösten 2020 (Joffer, 2020). Social status i skolan och rökning är andra hälsorelaterade begrepp som lyfts fram i avhandlingen.

ÄVEN OM JAG ofta betonar att en god hälsa under barn och ungdomsåren är central för en långsiktigt hållbar utveckling, vill jag understryka att detta inte på något sätt står i motsats till barns och ungas rätt att må bra här och nu.

Barnkonventionen, som blev svensk lag 1 januari 2020, framhåller att barn har rätt att göra sina röster hörda samt att de har rätt till delaktighet och inflytande. Att lyfta fram barnets perspektiv och lyssna till barns egen syn på sin livssituation, har varit en viktig utgångspunkt i min forskning. Jag har genomfört intervjuer med 58 flickor och pojkar i årskurs 7 samt årskurs 3 i gymnasiet i Falun.

Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur de ser på sin hälsa och sociala status i skolan. Därtill bygger avhandlingen också på enkätdata där en

Folkhälsomyndighetens studie Skolbarns hälsovanor, skattar ungefär hälften av alla 11åriga flickor och pojkar i Sverige sin hälsa som ”mycket bra”. Slår vi samman ”mycket bra” och ”bra” är det cirka 97 procent av pojkarna och 96 procent av flickorna som mår bra (Folkhälsomyndigheten, 2018).

I takt med stigande ålder kan vi dock se att hälsan försämras. Dessutom uppstår en könsskillnad i hälsa, där pojkar i högre grad än flickor anger god hälsa. Denna utvecklig betonar vikten av tidiga insatser.

DEN SJÄLVSKATTADE HÄLSAN är ett viktigt mått. Om detta kan den vetenskapliga litteraturen vittna. Forskning visar nämligen att en låg självskattad hälsa innebär en ökad risk för både framtida sjuklighet och för tidig död (Fayers & Sprangers, 2002). Den större massan av de longitudinella vetenskapliga studierna utgår från vuxna populationer, även om det finns studier som påvisar dess kraft redan under ungdomsåren (Hetlevik et al, 2020).

Eftersom det allmänna hälsotillståndet säger mycket om framtiden, är det också centralt att försöka förstå vad frågor om självskattad hälsa faktiskt mäter. Sådan kunskap är viktig för att kunna tolka resultatet av studier och för att förstå faktorer som är centrala för att ungdomar ska må bra.

I AVHANDLINGEN STUDERADES självskattad hälsa genom frågan ”Man kan må bra ibland och dåligt ibland. Hur mår du för det mesta?” med fem svarsalternativ från ”mycket bra” till ”mycket dåligt”. I Sverige och världen används olika formuleringar i frågor som mäter självskattad hälsa, vissa innefattar ordet ”må”,

grupp ungdomar från Borlänge, Falun och Umeå besvarat frågor om exempelvis hälsa, självkänsla, familj, skola och levnadsvanor.

Frågorna besvarades i årskurs 7, 8 och 9 samt årskurs 3 i gymnasiet och möjliggjorde så kallade ”longitudinella” analyser. Det innebär till exempel att jag kunnat studera hur den självskattade hälsan för gruppen utvecklades under ungdomsåren.

UNGDOMARS HÄLSA DEBATTERAS förhållandevis ofta i svensk media där larmrapporter om psykisk ohälsa dominerar. Den psykiska ohälsan är ett stort folkhälsoproblem som inte på något sätt ska förminskas, men bilden kan också behöva nyanseras.

Samtidigt som självskattade psykosomatiska symptom är höga, kan vi också konstatera att en stor andel av ungdomarna i Sverige mår bra när de skattar sitt allmänna hälsotillstånd. Ser vi till siffor i

Samband mellan hög socialstatus i skolan och god hälsa

FÖRFATTARENJunia Joffer arbetar som folkhälsoana-lytiker vid Region Dalarna och forskar om ungdomars hälsa. Hon har en bakgrund inom folkhälsove-tenskapen och ser hälsofrämjande in-satser riktade till barn och ungdomar som nyckeln till ett blomstrande sam-hälle. Junia disputerade i september 2020 med sin avhandling Hälsa för framtiden: Självskattad hälsa och social status bland ungdomar.

Junia Joffer.FOTO: ANNE FAGRELL-

JOHANSSON


FORSKNING

andra ”hälsa”. Frågor riktade till barn och ungdomar i Sverige innehåller ofta ordet ”må”.

Resultat från intervjuerna visade att självskattad hälsa som undersöktes genom frågan ”Hur mår du för det mesta?”, fångade sociala, psykiska och fysiska aspekter. Relationer till familj och vänner, skolstress och levnadsvanor var några av de faktorer som diskuterades. Frågan fångade med andra ord en multidimensionell och holistisk syn likt Världshälsoorganisationens definition av hälsa.

I SLUTET AV intervjuerna, efter det att ungdomarna hade resonerat om hur de mådde, fick de även svara på en fråga innehållande ordet ”hälsa”. Detta för att

undersöka eventuella skillnader i ungdomars förståelse av ”mående” och ”hälsa”. Därigenom framkom att ”hälsa” primärt relaterade till levnadsvanor, en pojke i gymnasiet förklarade: ”Hälsa för mig, det är mer hur jag liksom sköter kroppen, bara rent kemiskt. Om du förstår hur jag menar, bara hur kroppen mår, men inte hur jag själv mår som människa.”

En lärdom av resultaten kring de olika frågeformuleringarna är att noga överväga vad som önskas fångas när vi ställer frågor till ungdomar. Jag ställer mig bakom Världshälsoorganisationens multidimensionella syn på hälsa, och menar därför att det tycks vara klokt att fråga ungdomar om hur de ”mår”. Skolorna med elevhälsans uppdrag kring

elevhälso samtalen en viktig mottagare av dessa resultat.

Därtill visade resultat från enkäterna att den självskattade hälsan försämrades från årskurs 7 till 9, och att pojkarna skattade sin hälsa högre än vad flickorna gjorde vid samtliga mättillfällen. 50 procent av skattningarna förblev oförändrade från årskurs 7 till årskurs 3 i gymnasiet.

SOCIAL STATUS ÄR en faktor som är starkt sammankopplad med hälsa och som används för att förklara skillnader i hälsa. Forskning visar att varje steg upp i den sociala hierarkin, som ofta mäts genom socioekonomi (exempelvis inkomst eller utbildning), är associerad med bättre hälsa (Marmot, 2002).

När elever i enkäter skattar sin hälsa, tycker de att den har försämrats från årskurs 7 till 9. Pojkar skattar dock sin hälsa högre än flickor. FOTO: ISTOCKPHOTO


FORSKNING

För ungdomar, som inte själva har någon socioekonomisk status utan i stället ofta bedöms utifrån sina föräldrars status, tycks sambandet inte vara lika självklart (Goodman et al, 1997). Ungdomars vuxenblivande med ökande autonomi och minskat beroende av sina föräldrar har använts som en förklaringsmodell till detta. Parallellt med denna upptäckt har intresset för subjektiva statusmått (Goodman et al, 2001) där ungdomar själva kan skatta sin status växt, och samband med hälsa har påvisats.

I AVHANDLINGSARBETET HAR social status dels studerats genom socioekonomisk status (föräldrars utbildningsnivå), dels genom en statusstege där ungdomarna fick skatta sin status i skolan på en tiogradig skala.

Genom enkäterna undersöktes samband mellan subjektiv social status i skolan, socioekonomisk status och självskattad hälsa hos gymnasieungdomar, medan intervjuerna användes för att skapa en förståelse för vad som bidrar till subjektiv social status i skolan.

Resultat från enkäterna påvisade en könsskillnad avseende social status i skolan, där pojkar i gymnasiet skattade sin status högre än vad flickor gjorde. Den självskattade hälsan i gymnasiet var positivt associerad med subjektiv social status i skolan, och högre steg på den subjektiva sociala statusstegen ökade sannolikheten för att rapportera högre självskattad hälsa. Däremot påvisades inget samband mellan föräldrarnas socioekonomiska status (utbildningsnivå) och ungdomarnas självskattade hälsa.

NÄR SOCIAL STATUS undersöktes genom intervjuerna bekräftades statushierarkier i skolan. Faktorer knutna till genus, ålder, etnicitet och föräldrars ekonomi, samt förväntningar kopplade till utseende och beteende, var komplext sammanflätade och påverkade deras sociala position. Det framgick tydliga könsskillnader där både yngre och äldre flickor och pojkar uttryckte att de förväntades se ut och agera på ett visst sätt beroende på könstillhörighet.

Intervjuerna visade att ungdomar tvingas förhålla sig till ett komplext re

gelverk av normer som många gånger är snäva. En flicka i gymnasiet förklarade komplexiteten kring popularitet:

”Vissa blir populära för att dom har pengar; och vissa för att alla är rädda för dom, eller liksom att man hänger efter dom så för att man inte vill bli osams med dom. Eller så är det för att man är väldigt trevlig och att folk liksom ser upp till en så.”

Då normerna som styrde social positionering var snäva, behöver statushierarkiernas tänkbara negativa inverkan på ungdomars hälsa uppmärksammas. Normkritisk pedagogik kan vara ett sätt att arbeta med normstrukturer i skolan.

MED UTGÅNGSPUNKT I folkhälsovetenskapen och en preventiv ansats utgör också levnadsvanor under ungdomsåren en viktig fråga.

Även om tobaksrökningen bland ungdomar i Sverige minskar (CAN 2019) utgör den ändå en av de största påverkbara hälsoriskerna i Europa. Eftersom tobaksrökning vanligen utvecklas under ungdomsåren (Prokhorov et al, 2006) innebär det stora vinster för både individ och samhälle om vi kan förhindra att ungdomar börjar röka.

I avhandlingsarbetet användes enkätdata för att undersöka faktorer i årskurs 7 som förutsäger rökning i årskurs 3 i gymnasiet. Resultaten av analysen visade att en lägre självkänsla, en mindre negativ attityd till rökning och ett tidigt snusbruk i årskurs 7 predicerade rökning i gymnasiet. Tidiga insatser kopplade till dessa

faktorer tycks vara viktiga i det tobaksförebyggande arbetet under tonåren. Elevhälsan kan nämnas som en viktig aktör i det tobakspreventiva arbetet.

SAMMANFATTNINGSVIS BIDRAR DESSA studier till en ökad förståelse för ungdomars självskattade hälsa, sociala status och rökning. Dessa frågor utgör en viktig grund i det framtida hälsofrämjande arbetet.

Könsskillnader i självskattad hälsa och social status i skolan understryker behovet av genusperspektiv när det gäller förståelsen för faktorer som påverkar ungdomarna i deras dagliga liv.«

Även om tobaksrök-ningen bland ungdo-mar i Sverige mins-kar utgör den ändå en av de största på-verkbara hälso- riskerna i Europa.

’’

REFERENSERw CAN (2019). Skolelevers drogvanor. Rap-port nr 187.w Fayers, PM & Sprangers, MA (2002). Un-derstanding self-rated health. Lancet, 359 (9302), 187–8. w Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport.w Goodman, E, Adler, NE, Kawachi, I, Frazier, AL, Huang, B & Colditz, GA (2001). Adol-escents’ perceptions of social status: deve-lopment and evaluation of a new indicator. Pediatrics, 108(2), e31.w Goodman, E, Amick, BC, Rezendes, MO, Tarlov, AR, Rogers, WH & Kagan, J (1997). Influences of gender and social class on adolescents’ perceptions of health. Arch Pe-diatr Adolesc Med, 151(9), 899–904.w Hetlevik, Ø, Meland, E, Hufthammer, KO, Breidablik, HJ, Jahanlu, D & Vie, TL (2020). Self-rated health in adolescence as a pre-dictor of ‘multi-illness’ in early adulthood: A prospective registry-based Norwegian HUNT study. SSM Popul Health, 11(100604). w Joffer, J (2020). Health for future: Self-rated health and social status among adol-escents. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.w Marmot, M (2005). Social determinants of health inequalities. Lancet, 365 (9464), 1099–104. w Prokhorov, AV, Winickoff, JP, Ahluwalia, JS, Ossip-Klein, D, Tanski S et al (2006). Youth tobacco use: a global perspective for child health care clinicians. Pediatrics, 118(3), e890–e903.



Jag läste Matz Nilssons inlägg om Skolverkets statistik. ”Efter ett år är 71 procent av rektorerna kvar på sin skola, efter tre år 37 procent och efter fem år 22 procent! Cirka två av tre rektorer som lämnat rek

torsyrket efter ett år har helt lämnat skolans värld.” Sedan började jag fundera över varför det ser ut så här. Bara en av fem är kvar på sin skola efter fem år. I hela landet! Det är ju galet …

Ibland när jag träffar kolleger som är ensamma rektorer, det vill säga att de är ensamt ansvariga för ett stort antal lärare och annan personal, ett ännu större antal elever, skolmat och lokaler, och kanske dessutom ansvariga för fler verksamheter än skola, som lyder under olika lagar – då tänker jag varje gång att det här är orimligt, det kan ingen klara. I alla fall inte bra, något måste stryka på foten, och det är inte hälsosamt att ha allt det ansvaret.

I bästa fall finns biträdande rektorer som avlastar med personal och eller elevfrågor, eller så finns andra funktioner, som servicechef. Men en del rektorer ska fixa allt och man måste ställa sig frågan hur huvudmannen tänker att det ska fungera, om huvudmannen vill ha kvalitet i verksamheten eller bara att det ska gå runt?

ATT FÅ DELA ledarskap ser jag som en mycket viktig faktor för att orka med uppdraget som rektor, jag är lyckligt lottad i det avseendet. Visst är det tufft med ansvar för nästan 500 elever och drygt 30 lärare men jag slipper hålla koll på renoveringar och trasiga rör och inte heller måste jag fixa personal till köket eller ta hand om planeringar och budget för skolmaten. Jag kan faktiskt fokusera på det pedagogiska uppdraget på ett helt annat sätt än vad mina ensamma kollegor kan.

Lägger man också till det som framkommit inom yrket på senare år, med en ökande andel krävande föräldrar och ibland till och med hot mot rektorer, är det kanske inte förvånande att statistiken ser ut som den gör.

Däremot det mycket oroande, och det borde det vara för utbildningsministern och huvudmännen, mycket forskning visar ju att ett stabilt ledarskap är viktigt för skolans utveckling, och här ser vi motsatsen.

LÅT REKTORER VARA pedagogiska ledare, se till att andra sätter upp gardiner och se till att både rektor och lärare fredas. Hur ska annars trenden vändas?«

Maria Löfgren NicolaiREKTOR

Andra kan sättaupp gardinerna

KRÖNIKA

När brudparet redan har allt. Utom en hållbar framtid.Oavsett om det vankas bröllop, 50-årsfest eller dop har vi ett förslag på present som gör nytta på riktigt. Genom att ge en gåva till Naturskyddsföreningen stödjer du kampen för en hållbar framtid för oss alla.

www.naturskyddsforeningen.se/gava

naturskyddsföreningen_testamente_minnes_hyllning_final.indd 16 2018-10-18 13:22

REKTOR - FÖRVALTNINGSCHEFFÖRMEDLA – REKRYTERA – HYRA

Kompetenta skolledare/chefer i hela Sverige! Erfarenhet från mer än 800 skolor! 24 års kontinuerlig verksamhet!

Tel. 08-545 160 20 | info@kunskapsbolaget.se | www.kunskapsbolaget.se

… utvecklar ledare och organisationer


Ren formativ bedömning – en ny bedömningspraktikPer Lauvås och Anders JönssonSTUDENTLITTERATUR

w Per Lauvås och Anders Jönsson, ni har skrivit om ren formativ bedömning. För att sammanfatta kommer ni, med forskning i ryggen, fram till att man ska hålla isär formativ och summativ bedömning och ge mycket mer av formativ än summativ återkoppling. Man ska inte kombinera de två formerna, och man ska variera den formativa feedbacken så mycket man kan, och i synnerhet låta eleverna använda sig av kamratrespons och självbedömning.

För att inte blanda ihop de olika delarna ska jag ge er formativ återkoppling först, och i nästa nummer av Skolledaren kommer den summativa bedömningen.

Nej, jag skojade bara, ni får den summativa i slutet av recensionen, men tjuvkika inte! Ni ska också få en övning där ni får använda er av kamratrespons.

NI VILL MED boken ge delvis nya perspektiv på återkoppling, och att de perspektiven leder till resonemang som i sin tur ska leda till en ny bedömningspraktik. Ni lyckas verkligen med att ge nya

perspektiv, då ni använder andra källor utöver de etablerade forskarna, som Hattie och Black & Wiliam. Att ni valt att samarbeta med en kamrat från ett annat land var också ett smart val i arbetet. Mångfald är alltid bra, det ger nya perspektiv.

Ni väljer att skriva ett på ledigt och informellt språk för att det ska öka läsbarheten. Det är ett bra val, fortsätt med det. Det finns alldeles för många punktlistepartyn där man rabblar upp vad andra skrivit.

Ni visar att ni förstått ämnet genom ert sätt att skriva om det, och det hjälper läsaren att förstå. Ja, det finns skillnader i era sätt att skriva, men det gör inget. Det här är inte ett ”jag skriver mina delar, så skriver du dina, i slutet klipper och klistrar vi ihop det”bok. Jag upplever att ni haft ett äkta utbyte av perspektiv och idéer.

ATT NI FÖRDJUPAR tankarna kring formativ bedömning är väldigt bra, så ämnesvalet kunde inte vara bättre. Det finns ju, som ni skriver, återkoppling som leder till sämre lärande. Det måste till varje pris undvikas, och här har vi mycket att lära. Ni bidrar till det lärandet.

Den nya bedömningspraktik ni föreslår kallar ni portföljbedömning. Det centrala i en sådan praktik är att eleverna blir högst delaktiga, och motorn i, sitt eget lärande. De behöver inte vara oroliga för att ställa frå

gor eller säga fel, för de sakerna sparas inte i portföljen. När det kommer till summativ bedömning visar elever bara upp det bästa man gjort. Som en konstnär, som i sin portfölj inte tar med kasserade skisser och dåliga alster. Portföljen innehåller elevarbeten som visar elevens framsteg och uppnådda resultat.

VÄRT ATT NOTERA är att kamratrespons är ren formativ återkoppling; eftersom läraren inte är involverad finns det ingen ”risk” för summativ bedömning i det arbetet. Kamraterna hjälper till i lärandet, läraren ser, bedömer och betygsätter resultatet av det.

Nu till kamratresponsuppgiften. Diskutera, Per och Anders,

gärna tillsammans med redaktören på förlaget, kapitel 4 om bedömningstraditioner och kulturer. Resonera kring frågan ”Vem skriver jag för? Mig själv eller läsaren?” Rubricera era reflektioner. Kill your darlings.

SÅ TILL DEN summativa bedömningen.

Om det inte vore för kapitel 4 hade ni fått fem klockrena, kompetenta skolledare av fem möjliga. Nu blir betyget fyra heltidsarbetande rektorer och en som jobbar halvtid. Det är min subjektiva bedömning, så klart, och jag har inte varken medbedömare eller sambedömare, men jag ser redan fram emot era kommande alster.

TORBJÖRN HANÖ

En formativ och summativ fullträffBÖCKER

Annons

Om det inte vore för kapi-tel 4 hade ni fått fem klock-rena, kompetenta skolleda-

re av fem möjliga. Nu blir betyget fyra heltidsarbetande rektorer och en som jobbar halvtid.

’’

Akut behovav en rektor?

• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar

• Ni får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet

• Rektorn är operativ från första dagen

• Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov

Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare över hela landet.

Kenneth Köhlin 073-631 28 89www.primaselecta.se






















Rektorsbemanning i Sverige ABKenneth Köhlin 073-631 28 89

www.primaselecta.se


Lyssna, reagera och ageraAnn-Marie Markström och Ann-Charlotte MüngerSTUDENTLITTERATUR

w En del böcker känns mer angelägna än andra. Denna är en sådan.

Den handlar om de mest utsatta, de mest sköra och i flera fall barn och elever som behöver så mycket stöd och vuxenhjälp de kan få. Ändå faller de allt som oftast mellan stolarna.

Den handlar om barn och elever som lever med våld i nära relationer.

I DEN HÄR boken får vi en gedigen genomgång av tidigare forskning, författarna beskriver svårigheten med att ge en definition av vad barnmisshandel är, vilka konsekvenser den kan

få och inte minst hur de i sin undersökning ser brister i hanteringen av dessa barn.

Författarnas förhoppning är att genom de resultat de fått fram kunna stödja yrkesverksamma inom förskola och skola. De riktar sig till lärare, elevhälso team, rektor, skolchef och utanför skolan socialförvaltning och de som har det övergripande ansvaret i en kommun, skol och socialnämnd.

Författarna riktar svidande kritik för att det inte görs tillräckligt, inte finns någon strategi och att det inte heller avsätts resurser i tillräcklig utsträckning för att hjälpa dessa utsatta unga.

FORSKNING VISAR ATT våld i nära relationer är ett eftersatt område, det diskuteras sällan och från professionen efterlyser man mer kunskap och kompetens inom detta område. Det är först på senare tid som det har beslutats att ämnet våld i nära relationer ska ingå i vissa utbildningar.

I skollagen finns tydligt angivet när man som lärare och förskollärare ska göra en orosanmälan, men så görs ofta inte. Skälen kan vara många, okunskap, avsaknad av eller otydliga rutiner, brister i samverkan, risken att rasera relationer och ytterligare några. Lärarpersonal vittnar om stor osäkerhet och behov av fortbildning.

SEKRETESS, TYSTNADSPLIKT och samarbete med socialtjänsten ses som hindrande omständigheter. Diskussion kring ansvarsfrågan är också ofta förekommande. Vad är skolans ansvar i förhållande till andra myndigheter, exempelvis socialtjänsten?

Här och i flera andra svåra frågor ger författarna förslag på lösningar. Samarbete över förvaltningsgränser för att komma runt olika sekretessregler är en förutsättning för lyckat resultat och därför måste högsta förvaltningsledningarna finnas med i hela processen.

Det som kanske överraskar

mest är att det på statlig nivå nästan helt saknas styrdokument med riktlinjer om hur skolan ska hantera frågor om barnmisshandel och våld i nära relationer.

Ansvaret läggs i knät på det kommunala självstyret. Författarna konstaterar också i sina undersökningar att det i de flesta kommuner saknas en övergripande strategi och handlingsplan om hur förskola och skola ska identifiera och bemöta barn som lever med våld i nära relationer.

DE PRESENTERAR EN diger genomlysning och förslag på åtgärder som kan göra skillnad. Varje kapitel avslutas med ett antal frågeställningar som är lämpliga att diskutera i fortbildningssyfte.

En tydligare uppmaning till att boka in fortbildningar inom detta svåra område och föra upp dessa frågor inom utbildningar kan knappast bli tydligare när du läst denna bok.

PER HÄLLSTRÖM

Utsatta unga får inte tillräcklig hjälpBÖCKER

Skolutveckling genom samtalMia-Marie Sternudd Groth och Monica Evermark (red)STUDENTLITTERATUR

w Julen kom tidigt i år, i form av en hel bok om samtal för att utveckla skolan. Kan man önska sig något bättre? Ja, förutom fred på jorden, alltså.

Jag anser att samtalet är skolledarens viktigaste redskap, och samma sak gäller för alla professioner inom skolan. Tydligast så klart när det gäller kuratorer och

lärare, men vilken yrkesgrupp inom skolan kan inte utveckla sig genom dialog?

Vi bjuds på nio kapitel (av tio) som grundligt går igenom samtalets betydelse för kollegialt och kollektiv lärande, där individens lärande är a och o för att organisationen, som ju består av individer, ska utvecklas. I kapitlen beskrivs olika samtalsmodeller, både för grupp och individutveckling, som både erfarenhet och forskning visat är framgångsrika.

Flera av metoderna har jag själv använt eller deltagit i, och vet hur oerhört viktigt det är, vilket man också lyfter i boken, att man har kritiska vänner som ställer ens tankar på kant, som

utmanar de egna övertygelserna, men som också hjälper en att komma framåt och lära sig något nytt, Det vill säga tänka, känna eller göra på ett nytt sätt.

ALLA SAMTALSFORMER SOM beskrivs har skolan som klangbotten, och har använts framgångsrikt av författarna, bland vilka vi ser storheter som Scherp, Blossing, Ekholm, Sternudd Groth med flera. Det här är alltså skrivet av personer som har lång erfarenhet av utveckling inom förskola och skola.

Vi får smaka på kollegahandledning, dialogseminarier, rollspel med flera dialogmodeller. Jag ska inte gå in på någon specifik metod här, men kan rekom

mendera att läsa epilogen först, för den ger en översiktbild av samtliga samtalsmodeller i kortfattad form. Jag tror att det blir mer överskådligt att så att säga få se hela pusslet först, framför allt om man inte är bekant med respektive samtalsform.

Grunden är att du som skolledare har ett förståelsebaserat, kommunikativt och demokratiskt synsätt. Du ser alla medarbetare som medskapare till skolans kultur och utveckling, liksom kvalitet i undervisning och ledning, elevhälsa etcetera. Du organiserar för lärande, så att organisationen blir en lärande organisation.

Att avsätta tid för dialog, och att använda etablerade struktu

En hel bok om samtal för att utveckla skolan – kan det bli bättre?


Skolledarens recensioner handlar, som ni läsare ser, om böcker med bäring på skolans ledning och styrning, och frågor som berör skolans verksamhet.

Men floran av andra chefsböck-er är som en ängsmark om som-maren – rik!

Så här är några tips som för vid-sidan-av-skolan-jobbet kan ge lite inspira-tion. Skulle du vilja jobba med dig som chef? av Tommy Lundberg (Great Words) tar i 28 kapitel, A till Ö, upp aspekter på chef- och ledarskapet. En sida text ger två sidor att själv reflektera. Visst har man läst det mesta tidigare, men här kommer det i en tillta-lande förpackning.

Författarna till Ledarskap i of-

fentlighet av Jörgen Rundgren och Karin Semberg (Fantasi & Fakta) riktar sig kanske framför allt till politiker, men också till chefer i offentlig sektor. Underti-teln är Allt kommer att granskas, så flera kapitel tar upp kontakter

med massmedia och vik-ten av att kunna kommu-nicera på ett bra sätt.

Men också om den svåra rollen som politiker, med fallgropar men också framgångsfaktorer. Att nästan en fjärdedel av lan-

dets kommunpolitiker har lämnat sitt uppdrag under den här man-datperioden, talar för att det är viktigt att förbereda sig ordent-ligt. Så tipsa din ordförande om boken. När du läst den själv.

Kerstin Weyler

Tre små ord som räddade skolanElevhälsa i praktiken – hur gör vi?Erik Hall, Douna Hayyoun, Ingrid Hylander och Semira VikströmLIBER

w För sju år sedan var Visättraskolan i Huddinge en skola som elever och vårdnadshavare valde bort. Nu är det en skola som man väljer till.

När Semira Vikström tillträdde som rektor började hon med att skapa tre ledord: kunskap, trygghet och trivsel. Det finns många andra skolor som bygger sin verksamhet på dessa eller liknande ledord. För att kunna åstadkomma detta i praktiken valde hon att satsa på elevhälsan.

Den blev början på ett förändringsarbete som är mycket intressant att följa i denna läsvärda bok.

På flera ställen i boken upp

repar författarna att det inte går att kopiera någon annans verksamhet. Däremot konstaterar de att de är fritt fram att plocka russinen ur kakan. Det har de själva gjort och i denna bok finns det väldigt många russin att plocka.

DET SOM IBLAND utgör hinder på vägen när man vill förändra något, är den målträngsel som ofta uppstår då olika intressenter – stat, kommun, nämnd, förvaltning – vill sätta sin prägel på verksamheten. Dessa skär lyckades skolledningen på Visättraskolan med stor envishet navigera runt.

Att vända en skuta är inte gjort i en handvändning. I ett kapitel berättar man att det tog två år att hitta rätt i elevhälsoarbetet, att gå från åtgärdande till främjande och förebyggande arbete. Det som kan sägas vara unikt var att rektorn tillsatte två biträdande rektorer, en som svarade för det pedagogiska arbetet och en som hade ansvar för elevhälsan.

Detta drag blev en framgångsfaktor, som främjade samverkan med externa aktörer, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri, och inte minst samverkan med vårdnadshavare.

STRUKTUR HAR VARIT en avgörande ingrediens för att bedriva arbetet och få med sig personalen på samma spår, inte minst i samarbetet med elevhälsan.

Man delade dessutom upp elevhälsan i två team, elevhälso och trygghetsteamet, med olika roller och mandat. Allt för att styrka arbetet med de två ledorden trygghet och trivsel. Elever som trivs och känner trygghet presterar bättre, vilket den pedagogiska personalen kunde dra nytta av.

Tänk att ett enda ord kan få en helt annan betydelse. På Visättraskolan finns inga rastvakter, däremot rastvärdar. I stället för att tala om vad man inte får göra, skapade man #roligaraster där rastvärdarna gavs tydliga uppdrag och uppgifter. Genialt.

I 18 punkter beskriver man

med konkreta exempel hur man gör för att ingenting ska falla mellan stolarna och dessa följs noggrant upp. Det är bara för andra skolor att kopiera använda direkt.

EN VÄLDIGT TREVLIG sak med boken är att man på 25 ställen lagt in QRkoder, där läsaren bjuds på fördjupad förståelse i ett antal filmklipp och pdffiler i Visättraskolans verksamhet.

Vi får följa med på en utvecklingsresa som alla skolor skulle kunna genomgå. Förutsättningarna är förstås att man har en stark ledare som får personalen att tro på vad man vill åstadkomma.

Detta är ingen ledarskapsbok i den bemärkelsen man är van vid, men den visar vilken avgörande betydelse ett starkt ledarskap har.

Måste erkänna att denna bok var så intressant att jag sträckläste de sista 100 sidorna som om det vore en spänningsroman. Ett gott betyg må jag säga.

PER HÄLLSTRÖM

rer och samtalsmodeller, är viktigt. Att ”bara sitta och prata” är så klart trevligt, men oftast leder det inte vidare eller uppåt.

HÄR KOMMER EN liten bukett av kloka sentenser ur boken, för den är också välformulerad. Se till att ”tolv års erfarenhet inte innebär ett års erfarenhet upprepat tolv gånger”. Och ”med gemensam kunskapsbildning finns inga individuella tillkortakommanden”. ”Om allt ska vila på vetenskaplig grund kan man inte göra något nytt.” ”Kvaliteten på den lokala skolans inre arbete är till stora delar avhängig kvaliteten på kommunikationen inom organisationen.”

Rena julafton, som sagt!

Om jag sedan får önska inför nästa jul, skulle jag vilja att förlagen försöker hålla sina böcker mer koncisa och kärnfulla. Kapitel 10 i boken är en internationell utblick, och sammanfattas i epilogen med knappt tio ord, nämligen att internationell forskning om samtalens roll i förbättringsarbete är sparsmakad. Varför ägna 42 sidor åt det? Är inte trädens liv viktigare än så?

Hur lär man sig då detta med samtal?

Genom att öva, ha kul, våga göra fel, våga pröva nytt … och inte ge upp. Behöver man stöd i hur man kan samtala bättre finns det samtalsmetoder för det också! Vad trodde du?

TORBJÖRN HANÖ

En hel bok om samtal för att utveckla skolan – kan det bli bättre? Att vara chef utanför skolan


WorldSkills Sweden är ett trepartssamarbete mellan LO, Svenskt Näringsliv och staten genom Utbildningsdepartementet, Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan. worldskills.se

Med hjälp av materialet “Möt en yrkesverksam” får skolan en modell för att låta elever möta yrkeslivet i klassrummet. Genom modellen kan lärare och studie- och yrkesvägledare skapa digitala möten mellan elever och personer i arbetslivet.

Möt en yrkesverksamNär elever får möta yrkeslivet i klassrummet.

Gratis!

Läraren får goda möjligheter att:

- integrera studie- och yrkesvägledning i sin undervisning

- koppla undervisning till yrkesverksamhet

- bryta ner myter och motverka utbildnings- och yrkesval baserat på kön

- introducera nya utbildnings- och yrkesval för dina elever.

Ladda ner vårt skolmaterialworldskills.se/mot-en-yrkesverksam


Därför ska avståndet speglas i lönen

Vilket fantastiskt mottagande vår kampanj #ansvarsavstånd nu fått!

Vi kan verkligen konstatera att kampanjens budskap landat helt rätt och att Sveriges skolledares tålamod tagit slut. Att vara skolledare är att vara en av Sveriges viktigaste chefer. Uppdraget är komplext och ansvaret är stort och våra medlemmar tar det på allra största allvar. Men accepterar inte längre att ansvaret inte speglas i lönen.

Sveriges Skolledarförbund har som enda fackförbund drivit vikten av att den stora statliga lönesatsningen på skola även skulle inkludera skolledarna. I dag ser vi dessvärre konsekvenserna av att satsningen endast hamnat på lärarna, och att de tidigare fungerande lönestrukturerna i förskola och skola har på många håll helt slagits sönder.

Det är därför vi nu lanserar den nationella kampanjen #ansvarsavståndnu.

Sveriges Skolledarförbund har tagit på sig uppdraget att vara den samlade rösten för alla Sverige skolledare – såväl medlemmar som oorganiserade – det behöver vi fortsätta med. Vi tar därför nu på oss ledartröjan igen för kampen om att ta tillbaka det viktiga ansvarsavståndet mellan lärare och skolledare.

HITTILLS HAR VI lyckats få in nästan tusen underskrifter till vår namninsamling rektorslönelyftnu. Nu fokuserar vi på att lokalt och centralt uppvakta arbetsgivaren och yrka på högre skolledarlöner. Och återupprättandet av skäliga ansvarsavtånd – för resultatet i förskola och skola!

Våra argument är tunga och viktiga – här är några:

w Skolledare är en attraktiv profession och lönerna måste matcha det stora ansvar och den komplexa uppgiften som en skolledare har.w Att investera i skolledares löner påverkar verksamheternas budget relativt lite. Skolledarna är förhållandevis få till antalet jämfört med lärarna, men de är nyckelpersoner för att hela verksamheten ska fungera. w Sveriges skolledare är beredda att axla det stora ansvaret som ledare i förskola och skola, men det kräver att vissa förutsättningar ska vara på plats. En konkurrenskraftig lön är en av förutsättningarna.

Flera argument finns att hämta på vår kampanjsida på skolledarna.se. MARIA ANDRÉN

BERGSTRÖM

Kanslichef

PÅ DIN SIDAAktuellt från Sveriges Skolledarförbund

SKRIVUNDER!w Skriv under på namninsam-lingen för ett rektorslönelyft – kolla skolle-darna.se.w Du har väl be-svarat vår löne-enkät? w Du vet väl att både medlem-mar och ännu inte medlem-mar kan boka en lönerådgiv-ning. Gör det på [email protected].

Vill du veta mer,kontakta:Jonas Berkling0709-20 23 33www.rektorspoolen.se

Hyr en rektor!

www.rektorspoolen.se

Vi har landets största nätverk med Sveriges viktigaste chefer.

Kontakta Jan Magnusson 0706-455451eller Jonas Berkling 0709-202333

VI FÖRMEDLAR & HYR UT*

Spara pengar genom att anlita oss!

VILL DU VETA MER KONTAKTA: Jonas Berkling, 0709-20 23 33, www.rektorspoolen.se

Många av våra skolledare är mellan 65 och 70 år vilket förutom erfarenhet och legitimitet innebär lägre arbetsgivaravgifter (en tredjedel) och noll kronor i tjänstepension. Vi har mängder av referens- uppdrag från kommuner och friskolor över hela Sverige.

*efter Skolinspektionens krav, erfarnarektorer/skolledare. Vi har landetsstörsta nätverk med Sverigesviktigaste chefer.


RAST En allvarstyngd Rast i novembertid.

Tyvärr blir vi påminta om och om igen, flera gånger denna dystra höst, att det är vissa saker vi aldrig kan eller får sluta att tala om. Eller för att citera den bok som blev utgång-punkten för Forum för Levande Historia – Om detta måste ni berätta.

Nu handlar berättelsen (det är för övrigt höstens modeord nummer 1) om Sverige och Förintelsen och de vita bussarna.

Sveriges relation till Förintelsen och vad svenskarna visste och hur det svenska sam-hället agerade, visar utställningen med just namnet Sverige och Förintelsen. Svenskarna visade inte bara undfallenhet utan också mod och handlingskraft. Nog så viktigt att berätta.

KW Gullers bilder som visar när de för-sta frigivna koncentrationsfångarna kom till Malmö för drygt 75 år sedan är med på ut-ställningen Vita bussarna. Båda visas på Le-vande Historia i Stockholm till slutet av 2021, för att sedan gå ut på turné landet runt.

DETTA FÅR VIALDRIG GLÖMMA

…ELLER MISSA ATT SE

Rastredaktionen hoppas att det blir tid för några böcker i jul och har därför två bra tips: Dub-belporträtt av Agneta Pleijel (Norstedts) och Överlevarna av Alex Schulman (Albert Bonniers förlag). Den första om ett möte mellan Agatha Christie och konstnären Oskar Kokoscha. Plöts-ligt ser man Agatha i ett helt annat, och mycket intressantare ljus. Välskrivet som vanligt.

Det är också Schulmans bok om tre bröder som ska sprida sin mors aska. Det är, konstigt nog, så intressant att läsa om syskonskap. Den längs-ta relation vi någonsin har. Eller inte. Bokens slut ger den förklaring man hela tiden söker.

KOPPLA AV MED PLEIJEL OCH SCHULMAN

Jag kom ensam – judiska flyktingbarn i Sverige är yt-terligare en viktig utställning. Brev, foton och arkivma-terial om de 500 barn som i slutet av 1930-talet kom ensamma till Sverige genom Kin-dertransport visas på Malmö stadsarkiv till och med 31 januari nästa år.De vita bussarna anländer till Malmö 1945.

11 mars 1939. Judiska flyktingbarn an- länder till Göteborg.


Här kommer ytterligare en dyster dagbok. Tyvärr. Så skrev en av förbundets dagboksskrivande rektorer till mig och berättade om hur hårt trycket är i denna andra våg av

pandemin. Just som vi alla trodde att det värsta var över, svepte

den nya smittvågen in som en tsunami. Återigen följer, åtminstone jag, Folkhälsomyndighetens presskonferenser varje tisdag och torsdag. När jag skriver det här, anar Anders Tegnell ett litet ljus i Uppsalatunneln. Kanske har de hårda restriktionerna efter tre veckor fått effekt. Kanske håller smittökningen i de värsta drabbade länderna i Europa att hejdas?

Ni alla gör ett fantastiskt jobb för våra barn och elever. Överallt i landet.

OCH JUST DEN insikten önskar man hade kommit till ansvariga på ett annat fackförbund i den här branschen. Att någon på kommunikationsavdelningen, eller förbundskansliet, ställde frågan: Hörrni, är det här verkligen en bra idé just nu – att utse Sveriges bästa, därmed också sämsta skolkommun? Vi kanske ska pausa i år …?

Noops, nej nu kör vi! Gratulera de bästa och tala om för de sämsta att det

här duger inte!En för förbundet närstående tidning toppade sin

sajt den dagen med en käck ruta: Fem skäl till att xx är sämsta skolkommunen. Bristande kontinuitet, höga kostnader för mat och skolskjuts som ger mindre till

undervisning, låga löner, låg behörighet, höga sjuktal på grund av brister i arbetsmiljön.

Rankinglistor är som lördagsgodis för journalister. Absolut, det stämmer säkert, jag betvivlar inte att

statistikens riktigthet. Men just i höst behöver alla vårt stöd och våra heja rop för att orka med gråa november och de långa dagarna i december. För att kunna mobilisera det där extra som behövs.

Tajming, Lärarförbundet, tajming!

HOT OCH VÅLD, för att fortsätta dysterkvista, är ett växande problem för svenska rektorer. Det ger bland annat Sveriges Skolledarförbunds medlemsundersökning besked om.

När den nybyggda Herrestaskolan i Barkarby, väster om Stockholm, skulle invigas, hade precis dådet på Kronans skola i Trollhättan inträffat. Skolledningen med rektor Satu Harnesk i spetsen, fick snabbt tänka om när det gällde säkerheten i de nya lokalerna.

Just nu är det dock lugnare i skolan än på länge, berättar hon i reportaget på sidan 12, eftersom föräldrarna inte har samma tillgång till skolans lokaler som tidigare på grund av smittorisken. Och hon påminner också om att i andra länder får föräldrarna inte komma längre än till skolgårdsgrinden. Kanske något att fundera när allt återgår till det normala.

SISTA ORDET

KERSTIN WEYLER

Chefredaktör

Ord på vägen från Skolledarens chefredaktör

SkolLedaren Utges av Sveriges Skolledarförbund

Chefredaktör och ansvarig utgivareKerstin Weylerkerstin.weyler @skolledarna.se08-567 06 201

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Form och layoutAnders GustafsonEditor Publishing

OmslagsfotoJonas Sundberg

ISSN 0037-6515

AnnonsbokningAndrea Åhslund072-015 06 [email protected]

TryckLenanders Grafiska

TS-upplaga 20198 200

FÖRBUNDSKANSLIVasagatan 48

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Kontakt08-567 06 200 [email protected]

OrdförandeMatz Nilsson

Kanslichef Maria AndrénBergström

Ombudsman/bitr förhandlingschefBritt Sundström

OmbudsmanMonika ElowsonRené Wiltoft-Möller

UtredareLena Linnerborg

Webbredaktör/informatörEva Ahlberg

Arbetsrättsliga frågorradgivning@ skolledarna.se08-567 06 200

Prenumerationer/[email protected] 06 220

+

-

Rektorer, lärare och all annan personal i svensk förskola och skola. Vilket jobb ni gör!

Rankinglistor – vem har egentligen glädje av dem?

Var är tajmingen,Lärarförbundet?

När covid-19-pandemins andra våg sköljer över oss, passar Lärarförbundet på att utse landets bästa, och därmed också sämsta, skolkommun. Just nu – när alla behöver vårt stöd.

…ELLER MISSA ATT SE

POSTTIDNING BSveriges SkolledarförbundBox 3266103 65 Stockholm

+

Skolkampanj Board MX

Trådlös skärm-

spegling

Omvandlar PDF, PowerPoint och Google-filer

till interaktiva lektioner

Köp 3 för 74 997 kr

(83 970 kr)

Marknadsledande SMART Board iQ har alla funktioner du behöver

utan att koppla in dator.

Multitouch på Mac, Chromebook, Windows.

Inbyggd webbläsare

Inbyggd whiteboardmed interaktiva

övningar

SMARTInk

SLS Online för distansundervisningSLS Online för distansundervisning

Stöd för appar

* Priser ex moms, frakt, installation och kemikalieskatt. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker, längst tom den 30 december 2020.

3-pack 65”74 997 kr*(83 970 kr)

3-pack 86”129 900 kr*(143 970 kr)

3-pack 75”99 900 kr*(110 970 kr)

Svensk distributör | www.smartboard.se | [email protected] | 010-150 06 00

1 år SMART

Learning Suite

SMART Notebook Basic

gratismjukvara

Documents

kolLedaren...Marcus Strömberg, vd för Academedia, till Dagens Eko om frisko-lornas kösystem. ’’ 30 juni 2023 ska en hållbar och slutlig lösning vara på plats för hur statistiken