Upload
lamhuong
View
220
Download
4
Embed Size (px)
Citation preview
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör
En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014 och… 1. reglerar kommunernas ersättning (totalt ca 300
mnkr/år) och preciserar mål för de uppgifter kommunerna har enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)
2. ska stimulera att uppgifterna genomförs i samverkan med andra, t.ex. i regionen (samverkanstillägg och mål)
3. anger en gemensam process för arbetet kopplat till respektive mandatperiod (styrdokument och översyn av mål/behov av stöd)
4. börjar tillämpas fullt ut fr.o.m. 2015 (nya mandatperioden)
Förtydligar och konkretiserar kommunernas uppgifter utifrån LEH…
• risk- och sårbarhetsanalyser • planering • geografiskt områdesansvar • utbildning och övning • rapportering • höjd beredskap
Särskilt tillägg för att stimulera att uppgifterna genomförs i samverkan med andra, t.ex. i regionen
+
Utbildning och övning Kommunen deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå. Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering. Rapportering Kommunernas beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik, och metodik så att de kan samverka i regionen vid en extraordinär händelse.
Överenskommelse om kommunal krisberedskap – exempel på mål för samverkan…
”Styrdokument” Kommunen ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Denna plan ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: 1) en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under
mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet
2) en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas.
”Styrdokument” (forts)
3) en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt
4) en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: – hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär
händelse, – hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar,
samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt,
– vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse
Länsstyrelsernas roll att…
STÖDJA
FÖLJA UPP
SAM-ORDNA
Länsstyrelsernas planering
Kommunernas planering
Ansökan bidrag (2015-2018)
Styrdokument
Utveckling av krisberedskapen regionalt och lokalt…
Cirka 1,8 miljarder i bidrag/ ersättning från MSB 2015-2018
Utformning av länsstyrelsernas ansökan om bidrag 2015-2018
• Sammanhållet projekt för hela mandatperioden (2015-2018)
• Tas fram i nära samarbete med berörda kommuner utifrån de behov som finns inom länet/regionen (innehålls- och tidsmässigt) – ska finnas en samordning i förhållande till de kommunala styrdokumenten och det särskilda samverkanstillägget
• Preliminär plan 2014, ses över och justeras vid behov hösten 2015 (jfr styrdokumenten)
• Skapa morot för länsstyrelser att utveckla krisberedskapen – inte utrymme för att omfördela egna anslag till andra områden.
Samordning av vad som ska göras, av vem och när!!
14 15 16 17 18
Målbild Info
RSA Styrdokument Plan hantering
Metodstöd Övningsstöd Övningsstöd Utvärder- Samordning Tekniskt stöd Övnings- ing Utbildningsstöd genomförande
Övning 1 (lokal) Teknik/Metodik Stabsarbete
Övning 2 (regional) Rakelinförande K
omm
un
er
MS
B &
lst
Krisberedskap i små kommuner
SKL Trygghet & säkerhet
Trygghet och säkerhet � En helhet av
- Räddningstjänst - Olycksförebyggande - Brottsförebyggande - Krisberedskap - Internt skydd - Informationssäkerhet
� Ta ett samlat grepp!
Vilka är SKL Trygghet & säkerhet?
Greta Berg
•Brotts-förebyggande
•Hot och våld •Internt skydd •Rakel
Markus Planmo
•Krisberedskap i kommuner och landsting
•Civilt försvar •Säkerhetsskydd
Max Ekberg
•Skydd mot olyckor / räddningstjänst
•Alarmeringstjänst •CBRNE •Rakel
Fredric Jonsson 20% åt SKL
•Öppna jämförelser Trygghet & säkerhet
Nätverk
- Ca 2 träffar/år - Aktivitet på distans mellan fysiska träffar
SKR: Sakkunniga inom kommunal räddningstjänst
NKK: Nätverket för kommunal krisberedskap
NLK: Nätverket för landstingens krisberedskap
NKB: Nätverket för kommunalt brottsförebyggande
Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet
� Jämför kommuner inom områden som: - Brott - Olyckor - Krisberedskap
� 4 december lanseras 2014 års utgåva
Poster Kronor
Utomhusvarning 42 728
Grundbelopp - säkerhetssamordnare 280 000 kr
Verksamhetsersättning - planering, RSA, övning m.m.
85 744 kr
Samverkansersättning 14 122 kr
Utbetalat 388 666 kr
Exempel på ersättning: Karlsborg, 6 817 innevånare
Om säkerhetssamordnaren � Staten finansierar minst en halvtidstjänst som enbart ska arbeta
med krisberedskap
� Viktigt att denna tjänsteman får fokusera på just krisberedskap
� Det är ok att använda även verksamhetsersättningen för lön
� I krisberedskap ingår inte - Brandskydd - Brottsförebyggande - internt skydd m.m.
Hos räddningstjänsten eller inte? � Ibland sitter säkerhets- eller beredskapssamordnaren
hos räddningstjänsten
� Fördelar - Finns i en organisation som arbetar med säkerhet - Kan samordnas med annat säkerhetsarbete
� Risker
- Kan bli mycket fokus på olyckor - Krisberedskap kan bli en räddningstjänstfråga istället för en
kommunfråga
Samverkan mellan kommuner om säkerhetssamordnare � Innebär ökade möjligheter till specialisering
� Vilken funktion fyller samordnaren i kris?
Några lärdomar från sommarens kriser � En händelse blir snabbt regional
� Även små kommuner kan få mycket stora händelser att hantera
� Be om hjälp. Ta emot hjälp. Förbered detta innan
� Viktigt med
- Övade staber och stabschefer - Samverkanspersoner – förbered innan - Kriskommunikation – förbered innan - Använd Frivillig resursgrupp (FRG)! - Planering för evakuering av utsatta grupper - Stöd till drabbade efteråt
Aktuell intressebevakning
Ny inrikesminister � Krisberedskap och skydd mot olyckor flyttas från
Försvarsdepartementet till Justitiedepartementet - Staten möter upp kommunernas ansats med Trygghet & säkerhet - Möjligheter att pröva nya grepp för samhällets säkerhet
� Positivt med 174 mnkr till förebyggande åtgärder i kommuner mot
jordskred och andra naturolyckor - Engångsvis ökning med 150 mnkr
� Oroväckande med nedskärningar på
- Anslag 2:4 Krisberedskap - MSB:s myndighetsanslag
Bättre samordning av statens stöd till kommunal krisberedskap � Exempel på myndigheter
- MSB - Livsmedelsverket - Energimyndigheten - Socialstyrelsen - SMHI - FOI - Lantmäteriet - Post- och telestyrelsen - Säkerhetspolisen - Skolverket - Naturvårdsverket - Folkhälsomyndigheten - Transportstyrelsen
� MSB borde samordna myndigheternas arbete gentemot kommunerna - Gemensamma arbetssätt - Samla aktörernas information
på webbportal - Samordna planering
Ökat stöd till kommunal krisberedskap � SKL driver att några myndigheter bör öka sitt stöd
- Naturvårdsverket till miljöförvaltningar - Socialstyrelsen till socialtjänsten - Skolverket till skolor (kommunala och friskolor)
� Exempel på stöd
- Vägledningar - Utbildning - Övningskoncept - Mötesplatser - Utvecklingsarbete
Frågeställningar � Vad är svårt?
� Vad behöver kommunerna hjälp med?